Tema. Signhild Arnegård Hansen Skatter, utmaningsrätten och LOU. Daniel Liljeberg Hur regeringen vill utveckla den offentliga upphandlingen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tema. Signhild Arnegård Hansen Skatter, utmaningsrätten och LOU. Daniel Liljeberg Hur regeringen vill utveckla den offentliga upphandlingen"

Transkript

1 Nr Sextonde årgången Pris 79 kr UPPHANDLING EKONOMI juridik utbildning vård ledarskap miljö konferens Profilen Daniel Liljeberg Hur regeringen vill utveckla den offentliga upphandlingen Tema Upphandling Vi rapporterar från Upphandlingsdagarna 2,5 miljarder till servrar och lagringsprodukter Svenska Spel åsidosätter LOU Grunden för det svenska spelmonopolet kan ifrågasättas Signhild Arnegård Hansen Skatter, utmaningsrätten och LOU Avtalsnytt Servrar, lagring och produktnära tjänster

2 2 Offentliga Affärer

3 Upphandlingsdagarna januari 7 13 Innehåll Offentliga Affärer nr Rapport från Upphandlingsdagarna Mer än 300 deltagare kom för att lyssna på många intressanta föredragshållare under några januaridagar i Stockholm. Läs hela rapporten i vårt fylliga reportage. Regeringen satsar på upphandlingsfrågorna Daniel Liljeberg, Finansdepartemtet invigningstalade på Upphandlingsdagarna, där han presenterade regeringens vision, mål och handlingsplan för att på kort och lång sikt utveckla den offentliga upphandlingens potential Claes Norgren om Konkurrensverkets tillsyn av offentlig upphandling Hans anförande på Upphandlinsdagarna presenteras här i sin helhet. Profilen Signhild Arnegård Hansen har synpunkter på allt från skatter, klimatfrågor, LOU och utmaningsrätten. Läs mer om henne i vårt intressanta reportage. 38 Juridik Advokaterna John Hane och Per-Ola Bergqvist på Foyens Advokatfirma skriver om den nya lagstiftningen som gäller på upphandlingsområdet från januari Ledarskap Coacha dig själv till ett friskare och bättre liv. Michael Södermalm. Uppskattad föreläsare, inspiratör, utbildare och certifierad mental tränare. 60 Avtalsnytt Servrar, lagring och produktnära tjänster Verva har avslutat upphandlingen och tecknat avtal med sex leverantörer inom området för servrar, lagring och produktnära tjänster Offentliga Affärer

4 AMERICAN EXPRESS BETALSYSTEM American Express hjälper Försvarsmakten att spara 21 miljoner kronor per år American Express Betalsystem ger dig full kontroll över verksamhetens resekostnader Det är bara en av anledningarna till att American Express är världsledande inom betalsystem och resekostnadshantering. Vi har kunskapen, processerna och produkterna som ger dig marknadens mest effektiva lösningar för hantering av resebudgeten. Vi leder utvecklingen inom resekontohantering Vårt resekonto, Business Travel Account, ger dig möjlighet att sköta alla resebetalningar via ett centraliserat konto som din resebyrå debiterar. Nu har du även möjlighet att använda resekontot för bokning och betalning hos Hotelzon, SJ Prio, SAS TPC, Malmö Aviation, Netrevelation och Hertz. På så sätt slipper du hantera kostsamma direktfakturor, då kostnaderna hamnar på samma faktura som dina övriga resekostnader. Tack Försvarsmakten för förtroendet! FM Log har valt American Express resekonto för betalning med elektronisk voucher vid hotellbokningar hos Hotelzon. - Vi har ungefär hotellbokningar per år. Att slippa få en separat faktura för varje bokning innebär en stor besparing för både oss och hotellen. Efter en genomgång av de första bokningarna är vi så pass nöjda att vi nu implementerar fullt ut. Fakturorna är bra utformade och ekonomiavdelningen är nöjd, säger Ingela Mildton-Patzelt, produktchef för hotell och konferens på FM Log. Vill ni också få hjälp att effektivisera era processer och spara pengar? Kontakta Fredrik Öhrn, ansvarig Offentlig Sektor på tel , BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I MAXIMISE CONTROL I DRIVE SAVINGS I BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I REAL BUSINESS. REAL SOLUTIONS ṢM 4 Offentliga Affärer

5 Det nya året började bra med Upphandlingsdagarna Offentliga Affärer utges av VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson Ekonomi Monika Beiring Redaktionsledning Klas Bergqvist Journalister Ingrid Saarva Tina Lundberg Arne Öster Klas Bergqvist Kent Mossheden Krönikör Tina Lundberg Annonser/Traffic Henrik Tonström Layout Stromia / Henrik Tonström Prepress och tryck Stromia-Futurum Grafiska AB Projektledning Stockholm Anita Sanderholm Kent Mossheden Göran Welander Projektledning Göteborg Aleksandar Capovski Adress/Namnändringar Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, Göteborg Tel Fax Adress Stockholm: Hexanova Media Group AB Drakenbergsgatan Stockholm Tel , Fax Årets första utgåva av Offentliga Affärer redovisar bland annat vad som hände under Upphandlingsdagarna i Stockholm den januari. Konkurrensfrågor, interaktiv e-upphandling, valfrihet och kvalitet var några ämnen som togs upp. Kommuner, landsting och staten upphandlar varje år varor och tjänster för omkring 400 miljarder kronor. För att göra den offentliga upphandlingen ännu effektivare har Konkurrensverket bland annat lagt förslag till regeringen att det införs sanktioner mot upphandlande enheter som inte följer reglerna. Konkurrensverkets generaldirektör Claes Norgren beklagar att antalet anbudsgivare tenderar att minska, kanske beroende på att de krav man ställer vid upphandlingen gör det för kostsamt för företagen att lämna offert. Risken med för få anbud är att det lätt blir karteller. Fler företag ska ha möjlighet, och vilja, att lämna in anbud vid offentliga upphandlingar. Det måste vara en utgångspunkt när upphandlare i stat och kommun tar fram underlag inför upphandlingar. Det finns många exempel på hur kraven vid offentliga upphandlingar är svåra att uppfylla för nya företag eller små och medelstora företag. Det kan till exempel handla om krav på att lämna in årsredovisningar för tre år bakåt, eller att man ska ha genomfört offentliga upphandlingar tidigare. Sådana krav utestänger direkt alla företag som är nya på marknaden. Och då säger man samtidigt nej till de nya idéer och de nya varor, tjänster och villkor som dessa företag skulle kunna erbjuda. Ett sådant förhållningssätt leder inte till någon förnyelse, menar Claes Norgren. Allt fler unga fastnar i bidragsberoende Antalet unga som aldrig kommer in på arbetsmarknaden och därmed blir beroende av socialbidrag ökar. Det visar Socialstyrelsens årliga rapport som publicerades den 14 februari. Totalt sett är det ett rekordlågt antal personer som fått bistånd från socialtjänsten under Ändå sjunker inte kostnaderna, vilket beror på att fler blir kvar längre i bidragsberoendet. Den tredje december 2007 infördes en jobbgaranti för ungdomar mellan 16 och 24 år. Garantin innebär att man efter att ha varit anmäld som arbetssökande i tre månader ska erbjudas individuell handlingsplan och särskilt stöd för att söka arbete. Offentlig sektor bättre än privat på grön IT IT sägs vare en lika stor miljöbov som flyget. Nu visar en undersökning att staten och kommunerna är bättre än privata företag på att göra IT grönare. På företagen slukar IT-utrustningen nära en fjärdedel av elförbrukningen. Trots stor medvetenhet är det få som praktiskt arbetar med grön IT. Det menar analysföretaget Exido, som talat med nära IT-ansvariga i privat och offentlig sektor. Undersökningen visar bland annat att åtta av tio svenska företag visserligen tar hänsyn till miljöaspekten när de gör IT-investeringar men majoriteten gör detta bara i begränsad omfattning. Det finns flera anledningar till att offentlig sektor är bättre än privat på att arbeta praktiskt med grön IT. Offentlig sektor har bra verktyg när de ställer krav vid till exempel en upphandling och de är också vana vid att göra uppföljningar, enligt Ewa Thorslund, näringspolitisk expert för organisationen IT & Telekomföretagen. IT & Telekomföretagen startar nu det största branschinitiativet hittills för grön IT i Sverige. Det finns en enorm potential både för offentlig och privat sektor. Men för att grön IT ska praktiseras på företagen måste frågan tas upp på ledningsnivå och efterlevs i hela organisationen. Nu gäller det att ord blir handling. Ledarskap och mycket mer Ledarskap är ett återkommande tema i Offentliga Affärer. Det är även ekonomi, miljö och arbetsmiljö med flera aktuella ämnen. Välkommen till ett nytt år med Offentliga Affärer. Urban Nilsson Ansvarig utgivare ISSN Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning. 5

6 SPEED QUALITY SECURITY NETWORK COST MANAGEMENT In our team, we only accept the best members. Konica Minolta. The skills to win. 6 Offentliga Affärer

7 Stockholm januari Rapport från Upphandlingsdagarna DAG ETT Upphandlingsdagarna startar med Daniel Liljeberg, politisk sakkunnig hos kommun och finansmarknadsministern som pratar om regeringens vision, mål och handlingsplan för den offentliga upphandlingen. Läs mer om detta i separat artikel sidan 13. Sedan är det dags för Claes Norgren, GD på Konkurrensverket som berättar om hur arbetet fortskrider sedan konkurrensverket har övertagit uppgifterna som tidigare låg på Nämnden för Offentlig Upphandling. Claes Norgren beklagar att antalet anbudsgivare tenderar att minska, kanske beroende på att de krav man ställer vid upphandlingen gör det för kostsamt för företagen att lämna offert. Risken med för få anbud är att det lätt blir karteller. Erfarenheten visar att en kartell i snitt driver upp priset med 20 procent. Om ni misstänker att det finns en kartell vill generaldirektören uppmana alla att anmäla det till KKV. Vidare anser han att man bör införa ett förenklat anbudsförfarande för upphandlingar understigande kronor, vilket man bett regeringen ta ställning till. Ett annat dilemma är krav på etik och miljö som allt fler vill ha med i anbudsunderlaget. Att ex vis begära att en vara skall vara närproducerad strider mot EUs regler om diskriminering. Det är heller inte tillåtet att begära att en vara skall vara miljömärkt på ett visst sätt. Men man kan ställa krav på egenskaper utifrån miljösynpunkter. Claes Norgrens anförande finns i sin helhet på sidan 16. Interaktiv e-upphandling, Peter Thorsson, Boverket, Anders Ranefjord, WM-data och Lars-Göran Fröjd från Oreo berättar om hur det gick till när Boverket senast upphandlade it-tjänster. Hur alla inbjudna anbudsgivare fick tillgång till samma information samtidigt, genom mail och lösen till en webbplats konstruerad för ändamålet. Ville någon ha kompletterande information blev både fråga och svar tillgängligt för samtliga samtidigt på samma sight. Av anbudsunderlaget framgick tydligt hur olika kriterier skulle viktas vid sammanställningen. Något som Anders Ranefjord uppskattade, för det gjorde ju att man kunde koncentrera sig på rätt saker i sin offert. Själva anbuden lämnades in på den speciella webbplats som innehöll kolumner för allt som skulle besvaras. Något som ytterligare underlättade anbudsgivningen enligt Anders. I vanliga fall undrar man ju alltid om man fått med allting i anbudet. Det slapp man nu. Tidsbesparingen för får del var nog procent. Och för oss som skulle värdera anbuden var det ännu enklare. Förra upphandlingen ägnade vi kanske tre veckor för att värdera de olika offerterna. Den här gången gjorde vi det på tre timmar. Vill du veta mer om dur detta gick till så leta reda på Offentliga Affärer från i höstas. Nr 4 där vi hade ett utförligt reportage. Offentliga Affärer

8 upphandlingsdagarna Daniel Liljeberg Acko Ankarberg Johansson Jari Kallio Acko Ankarberg Johansson, Kommunstyrelsens ordförande i Jönköping och Lena Svensson från Sveriges Kommuner och Landsting pratar om valfrihet och kvalitet. Lena börjar med att definiera valfrihet utifrån ett kvalitetsmått. Vad är valfrihet, kundval, vårdval fritt val. Medborgare och politiker har olika syn på vad som är fritt val. Fritt val är när medborgarna har möjlighet att påverka vem som skall utföra en tjänst. Fritt val är när medborgarna har möjlighet att påverka innehållet. Ur inköpsorganisationens sida skall alla leverantörer behandlas konkurrensneutralt. Alla leverantörer får betalt enligt ett i förväg fastställt pris. Kommun och lansting lämnar inga garantier för att man som leverantör skall få en viss volym. Systemet leder till att alla leverantörer lever under ständig konkurrens. Men det innebär ändå ingen total valfrihet. Osäkerheten om den egna konkurrenskraften har dock gjort att det inte är många som gått in i det. Valfriheten återfinns redan nu i Halland, Vårdval Halland, medan Västra Götaland och Stockholm nu följer efter. Styrningen sker enbart genom kontrakt. Ingen insyn garanteras. Det ställer krav på politikerna att ställa tydliga krav samt krav på uppföljning och utvärdering. Men när det införs ställer det brukaren/användaren i fokus. Konkurrensen inriktas på kvaliteten eftersom priset redan är fastställt. Men vem är det då som avgör vad som är god kvalitet. Jo det är lagstiftaren, statistiken, politiken, organisationen, professionen, invånaren, brukaren. Kort sagt, när man inför fritt val är det viktigt att man vet syftet med det, att man ställer krav. Det finns en osäkerhet i lagstiftningen om vem som får ge tillstånd till äldreomsorg utöver de politiska aspekterna. Så kommer Acko. Regeringens vilja är att fler än de 26 kommuner som idag infört valfrihet skall göra det. Den 29 februari skall hon presentera sitt förslag till regeringen om hur valfrihetssystem skall kunna införas på bred front. För upphandling av dessa tjänster fungerar inte LOU, menar hon. Hon därför att föreslå att regeringen kompletterar med en ny lag, LOV, lagen om valfrihetssystem. LOV tar framför allt fasta på vad vill kommunen, vilka krav skall ställas och finnas med i förfrågningsunderlaget. Förfrågningsunderlaget/ kraven skall naturligtvis vara lika för alla. Enligt nya LOV skall det bli möjligt att ordna den juridiska formen som verksamheten skall drivas i, när man väl blivit antagen. Det skall framgå att leverantören skall kunna justera sina krav och ersättningsnivåer årligen. Det skall också finnas möjlighet att både ta och säga upp nya leverantörer kontinuerligt. Om allt går som ska, tror Acko ett den nya lagen kan träda i kraft redan den 1/ Även efter att avtal enligt LOV har ingåtts kommer kommunen att ha ansvar för informationen till brukarna. Det är också kommunen som har ansvaret för kvaliteten enligt kommunallagen. Ett avtal träffat enligt LOV gör en klar distinktion mellan ett avtal träffat på entreprenad och fritt val. Vid entreprenad garanterar kommunen ett visst antal brukare, enligt fritt val har kommunen inget sådant ansvar. Därefter kommer Gunnar Hedberg, kommunstyrelsen ordförande i Uppsala och Christer Nilsson från Uppsala Kommun in på scen och berättar om hur de jobbar inom kommunen med utmanar- och initiativrätt. Gunnar menar att detta är en drivkraft till ständig förbättring och väsentligt i ett land som Sverige som är unikt med kommunernas beskattningsrätt. Att man är tillsatta att sköta medborgarnas pengar direkt i kommunen, Då skall också medborgarna känna sig säkra på att man får det bästa och det mesta för skattepengarna. I Uppsala handlar ex vis kommunen 8 Offentliga Affärer

9 upphandlingsdagarna Lena Svensson Christer Nilsson Peter Thorsson, Boverket, Anders Ranefjord, WM-data och Lars-Göran Fröjd från Oreo Claes Norgren för ca 2 miljarder kronor per år. Christer Nilsson arbetar sedan 2006 med att implementera utmaningsrätten i kommunen. I oktober 2007 beslöt man att konkurrensutsätta verksamheter. Under första halvåret hade det till kommunen kommit in 11 utmaningar som man nu höll på att bearbeta. Projektet är ännu i sin linda, men man kan konstatera, att de utmaningarna som kommit in många gånger handlar om små verksamheter, eller t o m saker som kommunens förvaltningar ibland missat, som hamnat mellan stolarna. Internationell utblick präglar nästa framträdande. Det är Jari Kallio, som företräder Europeiska Kommissionen. I sitt föredrag på engelska berättar han om de nya upphandlingsdirektiven för ramavtal som antogs inom EU den 11/ efter fyra års förhandlande. Nationellt räknar han med att de kommer att implementeras per den 20/ Enligt de nya reglerna införs en standstill period. Det måste passera 10 dagar från det att beslut om inköp har fattats, till dess att kontraktet signeras. Om man inte respekterar pausen ogiltigförklaras kontraktet. Under standstill perioden har andra intressenter rätt att utmana. Om det inte görs är allt frid och fröjd, men om de gör det kan det överprövas. Jari betonade att ur svenskt perspektiv, med vår relativt stora försvarsindustri, borde de nya direktiven för upphandling inom försvaret vara intressant. Där föreslår commissionen att alla företag inom EU alltid skall få förhandla och deltaga med anbud i alla medlemsländer. Avgörande för köparen skall inte vara vilket land produkterna kommer ifrån, utan att leverantören kan garantera levereranserna. Vidare pratade Jari om IPP, Institutional Public Partnership, där man kommer att klargöra reglerna för upphandling av IPP. Det innebär att ett företag kan bli en privat partner i en allmän verksamhet. För att välja partner krävs tydlig transparens. Allt som omfattas av avtalet skall vara klart från början och kan inte kompletteras utan ny upphandling. E-anbud studeras nu inom EU. Drivkraften är att alla skall behandlas lika, där det ekonomiska till slut kommer att avgöra. Man diskuterar också hur man skall kunna ta hänsyn till miljö och sociala faktorer utan att ge avkall på objektiviteten. Dag två Dagen börjar med ett anförande av Kristina Axén Olin, finansborgarråd i Stockholm som talade om upphandling, avknoppning, utmaningsrätt och kundvalssystem. Mer om detta på annan plats i tidningen. För att skryta vill hon gärna likna sig som en chef för ett av Sveriges största företag, Stockholms Stad omsätter över 40 miljarder kronor. Undertecknad kan dock inte låta bli att tycka att det är en viss skillnad. Hur många företagsledare har intäkten garanterad oavsett vad de levererar? Sedan är det dags för Anders Knape, ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting och Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Almega att prata om strategisk offentlig upphandling. Till en början konstaterar de att frågan om konkurrensutsättning inte längre är en ideologisk fråga. Konstaterar också att SKL är Sveriges största arbetsgivarorganisation och många jobbar idag med lokala konkurrensprogram. Genom att köpa lokalt finns möjlighet för ex vis vårdföretag att växa sig starka lokalt för att sedan kunna expandera utomlands. Så visst har besluten i kommuner och landsting betydelse även för den regionala utvecklingen. Att vi måste tillåta entreprenörer att finna nya vägar, samtidigt är det hela tiden en svår balansgång mellan rättvisa och lagstiftning, där lagstiftningen till en viss del är begränsande. Anders Offentliga Affärer

10 Anders Knape och Ulf Lindberg Knape rekommenderar gärna branschråd eller att samla leverantörerna innan en upphandling för att gemensamt med dem diskutera hur förfrågan skall se ut. Politikerna vill gärna också se samhälleliga mål med sin upphandling, men sedan blir det i slutändan alltid den som har lägsta priset som vinner anbudet. Anders Knape är personligen övertygad om att konkurrensutsättning leder till högre kvalitet och att den egna organisationen skärper sig. Inför framtiden önskar han att den politiska ledningen måste visa engagemang för upphandling, avknoppning etc. Svensken i gemen har ofta kvar sin tro på det offentliga det är hederligt osv, men en attitydförskjutning håller på att ske. Inför framtiden önskar han sig bättre samspel mellan näringsliv och upphandlare. Samtidigt efterlyser han guidelines för inköpare, så att förfrågningarna i större utsträckning blir lika från kommun till kommun. Även om en kommun har rätt till egna regler, skulle en samordning spara kraft, resurser och pengar för båda parter i en upphandling. Kan kommunen outsourca allt? Nej. Beslutsfattandet måste ligga kvar hos kommun och landsting, men beredning kan mycket väl läggas ut. Hans egen reflektion är, att bara man säger att man skall konkurrensutsätta någon del av organisationen händer något postivt. Sedan är det Karin Fribergs tur, VD KPA. Hon berättar om hur nöjda deras kunder är med KPAs etiska regler. Jämfört med andra pensionsförvaltare anser hon att KPA har högre moraliska krav på sina placeringar än något annat bolag på marknaden. Att man använder sina placeringar till att påverka mänskliga rättigheter, miljö och korruption så långt det är möjligt. Man har även regler som utesluter placeringar i vapen, tobak eller alkohol. Vidare berättar hon om att KPA försöker leva som man lär, dvs man är synnerligen miljömedvetna i allt man gör. Man låter ex vis miljöpröva sin egen verksamhet var 8:e månad för att kontrollera sig själva. Man har kontroll på medarbetarnas resor till och från jobbet, man väljer bara miljöbilar, alltid minst miljöbelastande ressätt i arbetet osv. Kontinuerligt följer man upp hur mycket koldioxid man själva orsakar. Som motprestation till detta planterar man träd i Afrika. Till dags dato har det blivit över träd. Överhuvud är miljömedvetandet på KPA så konsekvent att det snart kan bli ett nytt affärsområde i sig inom KPA, att sälja miljökunskap på konsultbasis till andra företag. Klas Bergqvist Kristina Axén Olin Karin Friberg 10 Offentliga Affärer

11

12 Ingen vet hur morgondagen ser ut. Hej! I dag kan allt hända, men med Agresso affärssystem är du alltid förberedd. Agresso är ett förändringsvänligt system som smidigt kan anpassas till nya behov. Oavsett om ditt företag växer snabbt eller har ett högt förändringstempo. En investering i Agresso är en investering i framtiden. Vill du veta mer: Affärssystem utan bäst före-datum

13 upphandlingsdagarna Regeringen vill driva på för att öppna upp för privata företag och organisationer att producera sådana tjänster som i huvudsak är offentligt finansierade, berättar Daniel Liljeberg. Regeringen satsar på upphandlingsfrågorna Efter fyra års utredande, remiss- och riksdagsbehandling trädde de nya lagarna om offentlig upphandling i kraft den 1 januari Ett litet steg framåt men mer behöver göras på många plan. På upphandlingsdagarna 2008 var Daniel Liljeberg, Finansdepartementet, inledningstalare, med uppdraget att presentera regeringens vision, mål och handlingsplan för att på kort och lång sikt utveckla den offentliga upphandlingens potential att vara en stimulansfaktor för en sund näringslivsutveckling och en effektiv offentlig upphandling och förvaltning. Vi summerar och ställer några frågor till Daniel Liljeberg. Upphandlingsfrågorna är mycket viktiga och på Finansdepartement har vi nu etablerat en särskild enhet för dessa frågor, enheten för upphandlingsrätt. Primärt vill vi snabba upp handläggningen i förvaltningen och lagstiftningsprocessen. De tog ju fyra år att implementera de nya, obligatoriska EG-direktiven om upphandling, och det är två år för mycket enligt regelverket i EU. Tidsplanen är nu att införandet av de nya rättsmedelsdirektiven och de frivilliga delarna av upphandlingsdirektivet skall var klart att träda i kraft 1 januari Det vill säga att man skall lyckas halvera tid för lagstiftningsprocessen. Konkurrens och tillsyn En annan förvaltningsförändring är den sammanslagning av NOU och Konkurrensverket som skedde i höstas. I Offentliga Affärer har vi tidigare utförligt redogjort för Konkurrensverkets snabbt presenterade strategi för det nya verksamhetsområdet. Konkurrensverkets generaldirektör Claes Norgren var ju för övrigt en av huvudtalarna på Upphandlingsdagarna. Refererande den färska rapporten Konkurrens i Sverige var Claes Norgren mycket tydlig i sin kritik av tillståndet inom delar av den offentliga upphandlingen. Och bekymrad, därför att utvecklingen tenderar att gå åt fel håll, i varje fall i fråga om antalet lämnade anbud per upphandling. Anbudsgivarna är nu i många fall så få, att det utgör ett hot mot bibehållandet av en sund konkurrens. Med Konkurrensverkstes nya uppdrag har vi fått en rejäl förbättring av möjligheterna att bedriva en löpande och effektfull tillsyn. Vid implementeringen av rättsmedelsdirektiven kommer vi också att behandla Konkurrensverkets önskan att få egen talerätt vid domstolsbehandling av upphandlingsmål, men idag vill jag inte uttala mig i den frågan, sammanfattar Daniel Liljenberg. Kundval och valfrihet Utredningen om Fritt val inom äldre- och handikappomsorgen skall vara klar den 31 mars. Utredaren Acko Ankarberg Johansson medverkade för övrigt på ett av Upphandlingsdagarnas seminarier, med fokus på grundläggande frågeställningar om valfrihet och kvalitet vid införande av valfrihetssystem. I några delar av landet har det börjat hända en hel del på detta område, men generellt sett finns det små möjligheter för flertalet medborgare att välja vårdgivare. Utöver en ny lag om valfrihetssystem skall utredningen enligt direktiven föreslå ett stimulansbidrag med syfte att ge kommuner incitament att införa fritt val inom äldre- och handikappomsorgen. Regeringen har för det ändamålet avsatt 300 miljoner kronor i årets budget. Det är en viktig reform som kan ge stora välfärdsvinster. Systemet ger medborgarna/ vårdkonsumenterna makt att stimulera till konkurrens och nya, kreativa och effektivitetshöjande koncept. Det är positivt för såväl näringslivet och samhällsekonomin och framför allt för den enskilde medborgaren, som får större möjlighet att välja just den vård som han/hon efterfrågar. Naturligtvis är det också bra att de som arbetar inom vården får fler alternativa arbetsgivare. Tibble-fallet Ett viktigt problem vid konkurrensutsättning och utförsäljning av Offentliga Affärer

14 SVERIGES LEDANDE KORT- OCH BETALNINGS- TJÄNSTER FÖR STATLIGA MYNDIGHETER. Med Eurocard får ni smartare administration, istället för många fakturor från olika håll samlas allt på en faktura. Vilket spar både tid och pengar. Men Eurocard erbjuder även system för sammanställning, analys och uppföljning av era inköp. Ni får bättre ordning på kostnaderna, helt enkelt. Och vill ni ha kort med specifik köpgräns för respektive innehavare, väljer ni inköpskortet Purchasing. Detta är några av anledningarna till att Eurocard utsågs till nummer ett i det statliga ramavtalet inom kort- och betalningstjänster. För fler, kontakta oss gärna. Välkommen in på eurocard.se, eller ring vår försäljningsavdelning på eurocard.se 14 Offentliga Affärer

15 upphandlingsdagarna offentlig verksamhet och egendom kom i blixtbelysning när Täby kommun lät två rektorer ta över den kommunala skolan Tibble gymnasium, för att driva den vidare i privat regi. Vilket värde har en välrenommérad och uppskattad gymnasieskola i en kommun? Att värdet inte begränsar sig till den fasta egendomen torde vara ganska uppenbart för alla. Men hur skall man bestämma detta värde av varumärke och fungerande strukturer och processer i det pedagogiska arbetet. Frågan är särskilt aktuell när en ny operatör tar över hela personalen, liksom när personalen tar över och driver skolan/verksamheten vidare i kooperativ eller annan form. Regeringen vill driva på för att öppna upp för privata företag och organisationer att producera sådana tjänster som i huvudsak är offentligt finansierade. Vi är övertygande om att konkurrens är en viktig faktor för utveckling och nytänkande, samtidigt som det bidrar till att vi kan få nya vitala branscher. Om och hur det skall gå till har såväl politiska som ekonomiska dimensioner, och vi saknar på flera områden både juridiska regelverk och praktiska riktlinjer och metoder. Regeringen avser därför att titta närmare på bland annat frågan om värderingen av fysisk egendom och immateriella tillgångar vid övergång från offentlig till privat drift. Nya LOU del två Som nämnts är avsikten att tillämpliga delar av de frivilliga delarna av upphandlingsdirektivet skall införas i svensk lag per den 1 januari Daniel Liljeberg poängterar viktiga fördelar med flera av dessa förslag, såsom den så kallade konkurrenspräglade dialogen, dynamiska inköpssystem och elektroniska auktioner. Det finns idag en stark trend att kommuner och myndigheter outsourca hela eller delar av till exempel IT-driften inkluderande ett utvecklingsansvar. Denna utveckling finns också inom andra områden avseende såväl kärnverksamhet som servicefunktioner. Med upphandlingskonceptet konkurrenspräglad dialog får vi ett bra verktyg för att hantera sådana upphandlingar, medan det med den gamla lagen i praktiken har varit svårt att kvalitetssäkra en sådan process på ett juridisk korrekt sätt. Med dynamiska inköpssystem finns stora möjligheter att effektivisera inköpen av standardprodukter. Särskilt med en kommuns många decentraliserade avropare finns effektivitetsvinster på många plan: avtalstrohet, transparens, uppföljning och utvärdering, inköp till lägsta dagspris, fakturahantering med mera. En fördel är också att nya leverantörer kan anslutas senare. Här kan man till exempel tänka sig att en myndighet har lagt fast en policy om att miljövänliga produkter skall prioriteras, om sådana finns att tillgå på marknaden. I så fall kan nya leverantörer av sådana produkter anslutas till systemet under löpande avtalsperiod, om de uppfyller givna kriterier. Daniel Liljeberg sätter dock upp ett varningens finger för att okritiskt och på olämpligt sätt tillämpa elektroniska auktioner. Det blir så starkt fokus på priset att kvalitetskriterierna kan få en alltför underordnad betydelse. Vid förnyad konkurrensutsättning av ramavtalsupphandlingar liksom inom ett dynamiskt inköpssystem kan det emellertid vara en effektiv metod med potential att resultera i kraftigt sänkta kostnader. Tummen ner fick förslaget om inköpscentraler I och med att vi fått en juridisk bas för ramavtalsupphandlingar uppfattar vi inte att det finns ett uttalat behov av den särskilda konstruktionen inköpscentraler. Modellen har inte efterfrågats av vare sig branschföreträdare eller myndigheter. Den här lösningen kan också leda till att inköpsvolymerna blir så stora att det finns risk för en negativ inverkan på konkurrensen. Daniel Liljeberg förutskickade att EU-kommissionen planerar att ta fram ett nytt direktiv avseende miljöanpassad upphandling. Att notera är att den nya lagen nöjer sig med att säga att en upphandlande myndighet får ställa sociala, miljömässiga och andra villkor för hur kontraktet skall fullföljas, medan förslaget i upphandlingsutredningens slutbetänkande är att sådana villkor bör ställas. Liljeberg konstaterade också att regeringen behöver ta ställning till förslaget i utredningens slutbetänkande, om att det i den kommande lagen skall anges fasta beloppsgränser för direktupphandling, 10 procent av tröskelvärdet för varor och tjänster och 1 procent av tröskelvärdet för byggentreprenader. Småföretag och LOU Ingen kan väl tvivla på regeringens och tillsynsmyndigheten Konkurrensverkets vilja att skapa goda förutsättningar för små- och medelstora företag att delta i offentliga upphandlingar. Samtidigt finns bland företag och näringslivsorganisationer ett utbrett missnöje med sakernas tillstånd och differensen mellan ord och handling. Regeringen har satt upp som mål att minska företagens administrativa kostnader med 25 procent till år Ett led i det arbetet är att utveckla e-förvaltningen, men naturligtvis arbetar vi också med sådana frågor som att göra det lättare för mindre företagen att delta i de statliga ramavtalsupphandlingarna. Som tillsynsmyndighet har Konkurrensverket regeringens uppdrag att särskilt beakta dessa frågor och det ingår verkets arbetsplan att genom riktad information och på annat sätt underlätta för mindre och medelstora företag att delta i offentliga upphandlingar. Att det skulle kunna bli fråga om en lösning liknade den i Nordamerika, där en viss del av den offentliga upphandlingen är förbehållen mindre leverantörsföretag, tror Daniel Liljeberg dock inte. Kent Mossheden Vill du kunna signera avtal med en knapptryckning? Med ChamberSigns avtalssigneringstjänst får du funktioner för att kunna kryptera, distribuera och signera avtal via ett enkelt webbaserat gränssnitt. Tjänsterna ger dig information om din motparts rätt att teckna avtal med dig oavsett land eller typ av organisation. Besök för mer information Offentliga Affärer

16 upphandlingsdagarna Anförande av Claes Norgren, generaldirektör Konkurrensverket, vid Upphandlingsdagarna den 23 januari 2008 i Stockholm. Det talade ordet gäller Konkurrensverkets tillsyn av offentlig upphandling Tack för möjligheten att få komma hit och tala idag. Kommuner, landsting och staten upphandlar varje år varor och tjänster för omkring 400 miljarder kronor. Dessa inköp motsvarar en tredjedel av kostnaderna för den offentliga sektorn. Det är en mycket stor del av nationens resurser som, via offentliga upphandlingar, kanaliseras till näringslivet. Felaktiga eller dåligt genomförda upphandlingar kan få mycket stora negativa effekter inte bara på den egna verksamheten utan också på ekonomin i stort. Konkurrensverket är sedan den 1 september 2007 tillsynsmyndighet för offentlig upphandling. Inriktningen och strategin för verksamheten finns utvecklat i ett särskilt strategidokument. Några av de viktigaste punkterna är: För att säkerställa regelefterlevnad behöver Konkurrensverket sanktioner i tillsynsverksamheten. Tillsynen ska inriktas på att aktivt undanröja problem. Vägledning och information ska ges till upphandlare och leverantörer. Små och medelstora företag ska ges bättre möjlighet i offentliga upphandlingar. Den konkurrensutsatta delen av svensk ekonomi ska öka, och att konkurrenslösningar tillämpas i ökad utsträckning i offentlig sektor. I grunden handlar detta om att säkerställa att upphandlingarna fungerar väl och bidrar till väl fungerande marknader. I. Tillsyn I december 2007 genomförde Konkurrensverket i rapporten, Konkurrensen i Sverige, för första gången en ordentlig inventering av marknaden för offentlig upphandling och hur denna fungerar. Tyvärr blev resultatet nedslående. Utvecklingen går nämligen på en rad punkter åt fel håll vilket kräver åtgärder från statsmakternas sida men också ställer krav på en ökad tillsyn. Låt mig kommentera tre problemområden som träder fram i vår tillsyn av upphandlingsreglerna. Färre efterannonseringar Öppenhet och transparens är viktigt när det handlar om offentliga upphandlingar. Information om vilka förfrågningsunderlag som ligger ute för anbud måste finns tillgänglig för alla. Därför finns regler om hur upphandlingar ska annonseras. Men det är också viktigt att det efter tilldelningsbeslut informeras om vem som fått ordern, och varför. Upphandlingar över tröskelvärdena ska dessutom efterannonseras. Problemet är att många ändå struntar i att göra detta. De anbudsgivare som går miste om ett kontrakt måste kunna få information om dels vem som fick uppdraget, dels på vilka grunder. Detta är mycket viktig information för att en leverantör ska kunna utvecklas och ha en större chans att nå framgång i framtida upphandlingar. Det är också viktigt för skattebetalarna att få insyn i upphandlingsprocesserna. Efterannonseringen är därför av stor betydelse för transparensen och för tilltron till systemet. Konkurrensverket har som ett led i tillsynen därför låtit Allego AB undersöka i vilken grad som efterannonsering verkligen sker. Svaren, som är publicerade i den ovannämnda rapporten, är anmärkningsvärda. Det visar sig nämligen att efterannonseringen har minskat kraftigt under det senaste decenniet. Från ett bortfall på 31 procent till ett bortfall på 43 procent år Sämst är statliga bolag med bortfall på inte mindre än 73 procent, följt av kommunala bolag på 58 procent. Bäst i klassen om uttrycket tillåts i det här sammanhanget är landstingen med 20 procent bortfall. Undersökningen visar tydligt på problem i regelefterlevnad vilket leder till bristande transparens i marknaden. Problembilden med regelefterlevnad förstärks om man också tar i beaktande våra erfarenheter i tillsynen av enskilda upphandlare och problemet att dessa inte alls följer upphandlingsreglerna. Svenska Spel Konkurrensverket har under hösten 2007 valt att inleda en granskning av myndigheter och statliga enheter som inte följer regelverket. Verket har i detta sammanhang valt att granska Svenska Spel. Vi skrev i höstas till Svenska Spel och ställde några frågor. Bakgrunden till att vi gjorde det var bland annat att dåvarande Nämnden för offentlig upphandling redan år 1998 slog fast att Svenska Spel ska omfattas av upphandlingsreglerna. Samma bedömning gjordes återigen år Även Riksrevisionen 16 Offentliga Affärer

17 upphandlingsdagarna har pekat på vikten av att statliga bolag följer reglerna. Svaret från AB Svenska Spel var att man inte upphandlar i enlighet med lagen om offentlig upphandling (LOU). Inställningen från Svenska Spel är intressant på flera sätt. Dels på grund av deras inställning att de inte tänker följa upphandlingsreglerna. Men också på grund av att deras svar kan ha långt vidare betydelse. Styrelsen har nämligen uttalat att bolaget inte utför samhälleliga uppgifter. Det innebär att, om den tolkningen blir förhärskande, själva grunden för det svenska spelmonopolet kan ha undanröjts. Konkurrensverket har nu skrivit till regeringen och påtalat att bolaget inte följer upphandlingsreglerna. Det finns i dag inga möjligheter för Konkurrensverket att väcka talan mot Svenska Spel i domstol. Att kunna agera mot myndigheter och upphandlande enheter som inte följer reglerna är nödvändigt. Vi har därför efterlyst rättsliga medel att ta till mot dem som inte följer reglerna, och vi hoppas att riksdag och regering är beredda att ta sådana steg. Det är en självklarhet att statens egna bolag följer lagar och regler och att det är riksdagen och regeringen som beslutar om det svenska spelmonopolet inte Svenska Spels styrelse. Det är nu upp till regeringen att ta ställning i frågan. Svenska Spel är tyvärr inte den enda upphandlande enhet som inte följer reglerna. Bolaget har bara råkat bli först att granskas av Konkurrensverket. Vi kommer nu att gå vidare med andra som struntar i att följa reglerna. Det kan handla om statliga företag eller institutioner, men det kan också gälla kommunala bolag eller myndigheter. Vilka som kommer att granskas härnäst kan jag inte säga här och nu, men vi har ett antal kandidater på listan. Reglerna kring den offentliga upphandlingen har inte kommit till av en slump och för sin egen skull. De är till för att garantera att samhällets resurser används på bästa sätt, att verksamheter som finansieras med offentliga medel kan utvecklas och effektiviseras, att korruption motverkas, att konkurrens främjas och att den inre marknaden upprätthålls. Då kan man inte bara låta bli att följa reglerna. De som struntar i att följa reglerna måste kunna räkna med kännbara påföljder. Olaglig direktupphandling Ett annat problemområde innebär att större offentliga upphandlare bedriver olaglig direktupphandling. En marknad som här aktualiserats är avfallsmarknaden där Konkurrensverket har startat upp ett tillsynsprojekt kring kommunernas avfallshantering. Bakgrunden är bland annat att det i flera kommuner rått en oklarhet om hantering av avfall ska omfattas av lagen om offentlig upphandling. Dessutom har Europeiska kommissionen uppmärksammat flera kommuners direktupphandling av avfallstjänster. Kommissionen har i en skrivelse till svenska regeringen ställt en rad frågor om kommunernas upphandling av sådana tjänster. Mot den bakgrunden har Konkurrensverket under hösten 2007 tagit initiativ för att granska några kommuners upphandlingar av avfallstjänster. Avsikten är att kartlägga och analysera omfattningen och effekterna av direktupphandlingar på avfallsområdet. Om kommunerna inte konkurrensutsätter köp av avfallstjänster på det sätt de borde enligt reglerna finns det en risk att man får betala ett högt pris för tjänsten. Det missgynnar kommuninvånarna/skattebetalarna. Någon gång efter sommaren hoppas vi kunna redovisa vad utredningen kommit fram till. II. Regelverk Ny lagstiftning Vid årsskiftet trädde en ny upphandlingslagstiftning i kraft. Numera finns två nya lagar på upphandlingsområdet i stället för en. I allt väsentligt är det en anpassning till vad som gäller inom övriga EU. En av nyheterna innebär att vissa grovt kriminella ska kunna stängas ute från att leverera till det allmänna. Det är på tiden att vi nu får regler för detta. Det är inte rimligt att personer som ägnat sig åt till exempel penningtvätt, bestickning, bedrägerier eller annan ekonomisk brottslighet ska göra sig en god förtjänst på våra gemensamma resurser. Med de nya möjligheterna till skärpt kontroll blir det i fortsättningen lättare att utestänga denna grupp från offentliga upphandlingar. Det finns kopplingar mellan korruption, grov ekonomisk brottslighet och företagsamhet som förefaller vara i den vita sektorn. Sverige har tidigare ansett sig vara förskonat från den här typen av organiserad brottslighet. Det är bra att det allmänna nu får en möjlighet att avvisa till anbud från företagare som fällts för vissa brott. Det blir en grannlaga uppgift för offentliga upphandlare att hantera dessa nya krav. Det är viktigt att se dessa frågor i ett bredare perspektiv. Det är också viktigt att bekämpa grov organiserad brottslighet och vi måste medverka till detta på olika sätt. Behov av enklare regler Ett tydligt tema som framkommer när man träffar upphandlare och leverantörer är att man upplever regelverket som betungande. Jag fick själv ett mail häromdagen från en bekymrad småföretagare som klagade på att alla de olika krav som myndigheter ställer i upphandlingar nu lett till att han inte längre deltar i offentlig upphandling. Av det strategidokument som Konkurrensverket antagit för arbetet med offentlig upphandling framgår att vi ska sträva efter att leverantörer har möjlighet, och vill, delta i offentliga upphandlingar. Detta kan låta som en självklarhet. Men de fakta jag nämnde tidigare är värda att påminna om igen: Fler upphandlingar lämnas ut för anbud nu än tidigare, samtidigt som antalet anbud som lämnas in minskar. Detta är oroande och måste tas på allvar. Fler företag måste förmås att lämna in fler anbud. Det ska inte ses som en belastning att skriva ett anbud, utan en möjlighet. Ett uteblivet anbud kan ses som ett misslyckande. Här har upphandlarna ett stort ansvar för att medverka till förenklingar i sin tillämpning av regelverket. De underlag som görs inför upphandlingar får inte ställa onödiga, tillkrånglade eller ouppnåeliga krav. Jag skulle exempelvis vilja ifrågasätta om det i varje läge är rätt och rimligt att företaget ska ha levererat liknande tjänster till flera andra upphandlande enheter tidigare. Det är denna typ av krav som kan göra det omöjligt för ett mindre eller nystartat företag att lämna in anbud över huvud taget. Innovationer, nytänkande och effektiviseringar är ofta det som driver nya och mindre företag. Men dessa vinster kommer inte det allmänna till del om sådana entreprenörer stängs ute från upphandlingarna. Det är synd. Offentliga upphandlingar får inte vara öppna bara för stora och sedan länge etablerade företag. En större flexibilitet i kraven, och mindre detaljstyrning, kan vara en väg att gå. Jag menar att det är viktigt att ha de små och medelstora företagens perspektiv framför sig redan när man skriver förfrågningsunderlag. Det kan till exempel vara så enkelt som att dela upp vissa större upphandlingar i flera mindre delar. Frågan blir om man kan förenkla regelverket för att stimulera medverkan från fler leverantörer. Frågan är också om man inte borde förenkla själva regelverket. Både upphandlare och mindre företag vore betjänta av enklare regler för mindre inköp av varor och tjänster. Därför har Konkurrensverket föreslagit enklare regler för upphandlingar under kronor. Vid upphandlingar under detta belopp menar vi att modifierade formkrav bör införas i upphandlingsreglerna. I intervallet under kronor ska däremot minst tre möjliga leverantörer tillfrågas. I dag bedömer varje upphandlande enhet, till exempel kommun, landsting eller statlig myndighet, Offentliga Affärer

18 upphandlingsdagarna själv var gränsen går för vad man kan direktupphandla. Bedömningarna av var gränsen går har varierat eftersom tolkningsutrymmet har varit stort. Under det belopp som varje upphandlande enhet definierat som lågt värde kan direktupphandlingar i dag ske utan formkrav. Över dessa låga värden gäller formkraven i lagen om offentlig upphandling fullt ut. Det har upplevts som betungande för både upphandlare och för företagen. En fast beloppsgräns, kombinerad med enklare regler, skulle minska byråkratin. Det leder i sin tur till ökad efterlevnad av reglerna. Särskilt små och medelstora företag gynnas av en sådan regelförenkling. Detta har vi fått klara bevis på i de rundabordssamtal vi hittills genomfört i olika delar av Sverige. Men det skulle också innebära betydligt mindre administration vid små upphandlingar. I dag kan kostnaderna för att hantera en upphandling överstiger den vinst som ett upphandlingsförfarande kan ge. Det ger ingen samhällsekonomisk vinst. Vi vet att reglerna på en del håll uppfattas som krångliga. Till och med så krångliga att det kan fresta upphandlare att bryta mot reglerna, eller helt sonika strunta i dem. Är det på detta sätt undergrävs förtroendet och tilliten till hela regelverket. Det vore mycket allvarligt. Nya krav kan komplicera upphandlingarna De senaste åren är det fler och fler röster som höjts för att de offentliga upphandlingarna ska användas på ett sådant sätt att mer miljövänliga och etiskt oantastliga tjänster och varor ska premieras vid offentlig upphandling. I en allt mer globaliserad ekonomi och i ljuset av de problem vi möter när det gäller klimatfrågan så är det rimligt att det ställs krav på hur våra gemensamma pengar ska användas och att man överväger i vad mån upphandlingslagarna kan vara ett effektivt instrument att nå vissa politiska mål. Det är i detta sammanhang intressant att notera att andelen kommuner som har antagit riktlinjer för miljöanpassad upphandling har, enligt en kartläggning som Naturvårdsverket gjort, ökat till att nu omfatta 80 procent av landets kommuner. Men samtidigt visar det sig svårare att nå upp till ambitionerna i det konkreta arbetet. Enligt Naturvårdsverket har andelen kommuner som alltid eller oftast ställer miljökrav minskat från 69 till 62 procent under de senaste tre åren. Att ställa upp miljökrav och liknande är inte enkelt och kan innebära vissa problem. Det ställer stora krav på de upphandlande enheterna och det kan leda till effekter på marknaderna som man behöver vara på sin vakt mot. I grunden handlar det om i vad mån de offentliga upphandlarna har förutsättningar att klara av vissa uppgifter som vanligtvis centrala förvaltningsmyndigheter axlat. Dessutom handlar det om hur marknaden påverkas. Låt mig utveckla dessa tankar. En central utgångspunkt när man ska formulera etiska krav i upphandlingar eller miljökrav är de grundläggande EG-rättsliga principerna bakom upphandlingslagarna. När aktörer formulerar miljökrav och krav på etik, m m är det således centralt att dessa principer efterföljs. Dessa principer är: Transparens Icke-diskriminering Likabehandling Proportionalitet Ömsesidigt erkännande Jag vill i detta sammanhang lyfta fram några särskilda frågeställningar, nämligen att miljökrav under vissa förhållanden kan riskera bli diskriminerande, och att den upphandlande enheten som har en skyldighet under upphandlingskontraktets löptid att övervaka kraven kan drabbas av mycket stora övervakningskostnader för de uppställda kraven. Den första frågan rör diskriminering. Till exempel kan krav på att varor ska vara närproducerade vara oförenliga med EU:s principer. Här gäller det att ställa krav som inte diskriminerar någon leverantör. Ett annat intressant område här är miljömärkning. Enligt upphandlingsreglerna får man vid utformning av de tekniska specifikationerna använda sig av kriterier för miljömärkning. Det är däremot inte tillåtet att kräva att en vara ska vara miljömärkt. Förekomsten av miljömärken kan endast vara ett bevis på att de grundläggande krav man formulerat är uppfyllda, det vill säga olika miljömärkningar måste få förekomma. Den andra frågan rör övervakningskostnader. Om man till exempel ställer krav på arbetsmiljö så ska det också vara möjligt att övervaka att arbetsmiljön i fabriken i till exempel Kina verkligen stämmer med kraven. Ju mer krav som ställs, desto mer ansvar och kostnader tar upphandlaren på sig för att kontrollera att kraven är uppfyllda. Till detta kommer att kraven kan öka regelbördan för små- och medelstora företag vilket försvårar tillträdet till marknaden och förhindrar en effektiv konkurrens. Alltför långtgående krav på policies och rutiner hos leverantörerna kan innebära att företag utestängs från att lämna anbud. Att ställa krav på etik och miljö i offentliga upphandlingar innebär således att man kan riskera bieffekter som inte är önskvärda. Det är därför viktigt att upphandlare tar ett ansvar för undvika att skapa denna typ av problem. Detta är ett mycket svårt område och vägledning behövs. Före sommaren ska Konkurrensverket presentera information om miljökrav vid offentliga upphandlingar. Jag hoppas att den vägledningen ska vara till nytta inför framtida affärer. III. Konkurrens Att Konkurrensverket har ansvaret för tillsynen över den offentliga upphandlingen innebär att vi har ett helhetsperspektiv på upphandlingsmarknaderna. Tillsynen av upphandlarnas regelefterlevnad kompletterar verkets ansvar för konkurrenslagen. Konkurrens och offentlig upphandling går hand i hand. Det finns, tyvärr, alltför många exempel på att konkurrensen på upphandlingsmarknader inte alltid fungerar bra. Det kan vara att leverantörer inte vill lämna anbud över huvud taget, eller att upphandlare inte vill gå ut med anbud. I sådana lägen finns heller ingen konkurrens. Anbudskarteller, där leverantörerna i hemlighet delar upp marknader eller kommer överens om priser, förekommer också. Färre anbud per upphandling Helt nya uppgifter i rapporten Konkurrensen i Sverige visar att det finns mycket kvar att göra innan man kan påstå att konkurrensen fungerar bra på upphandlingsområdet. Samtidigt som det genomförs allt fler offentliga upphandlingar över tröskelvärdena minskar antalet anbud per upphandling. I rapporten visar det sig att i väldigt många fall kommer det endast in ett eller två anbud. Mer än hälften av de undersökta länen uppvisar en minskning av antalet inkomna anbud. I Dalarna var genomsnittet så lågt som 1,5 anbud per upphandling! Detta är inte bra för konkurrensen. Fler företag måste kunna och vilja lämna in fler anbud. Ju färre anbud som kommer in, desto större risk är det att myndigheten eller den upphandlande enheter tvingas anta ett ofördelaktigt bud. När antalet anbud minskar kan det vara en indikation på bristande konkurrens. Det visar sig också att lägsta pris används som utvärderingskriterium i väldigt många upphandlingar. Även i dessa fall är antalet anbud förskräckande lågt. Vid 20 procent av upphandlingarna där lägsta pris var avgörande lämnades endast två eller färre anbud, visar rapporten. I sådana lägen blir det ingen riktig valsituation. Anbudskarteller Ett uppenbart konkurrensproblem som finns inom den offentliga upphandlingen är anbudskarteller. Hur vanligt detta är i Sverige vet vi inte. Eftersom anbudskarteller är olagliga och hemliga är det svårt att kartlägga dem. Olika internationella undersökningar som gjorts visar att anbudskarteller kan driva upp priset på upphandlingar med mellan 7 och 30 procent. Det finns inget som säger att motsvarande inte gäller också här hemma. På Konkurrensverket är vi väl medvetna om de problem som finns med anbudskarteller. Sedan början av 2000-talet har vi utrett och processat Sveriges hittills största kartell asfaltkartellen. Ett stort antal företag i bygg- och anläggningsbranschen gjorde under flera år upp om priser och delade upp marknader mellan sig. Förra året dömde Stockholms tingsrätt bolagen att betala närmare en halv miljard kronor i böter (konkurrensskadeavgift). Det är det högsta belopp som dömts ut i Sverige. Några av de dömda företagen har förklarat sig nöjda med domen och kommer att betala sina böter, däribland statliga Vägverket och Skanska. Andra har valt att överklaga till Marknadsdomstolen. Hur mycket beställarna, kommuner och statliga Vägverket, har förlorat på asfaltkartellen är inte klarlagt. Uppgifter från Vägverket pekar på att priserna för vägbe- 18 Offentliga Affärer

19 läggningar sjunkit med upp mot 30 procent i vissa regioner efter att kartellen avslöjades. Många av de kommuner som anser sig ha fått betala överpris på grund av asfaltkartellen har krävt skadestånd från företagen. Från Konkurrensverkets sida ser vi givetvis mycket allvarligt på den här typen av anbudskarteller. För att kunna spåra upp och beivra kartellerna har vi tagit fram en checklista för upphandlare inom stat och kommun. På så sätt ska upphandlare lättare kunna upptäcka tecken som tyder på eventuell kartellsamverkan hos leverantörerna. Checklistan finns på vår webbplats (www.konkurrensverket.se) och den tar upp vad man bör vara observant på. Det handlar till exempel om att man bör reagera om ett och samma företag lämnar in det lägsta anbudet vid flera olika upphandlingar. Om marginalen mellan det vinnande anbudet och alla de andra anbuden är oförklarligt stor. Om färre företag än normalt lämnar in anbud. Eller om det finns uppenbara mönster i anbudsgivningar. Vi lät KPMG ta reda på hur de interna regelverken kring offentlig upphandling ser ut. I många fall omfattar reglerna inte alls möjligheten att hitta eventuella anbudskarteller. I stället ligger fokus på att säkerställa att organisationen agerar korrekt utifrån upphandlingsreglerna. Denna brist måste rättas till. Om upphandlingarna sköts enligt regelboken, samtidigt som en anbudskartell har drivit upp priserna med kanske procent, då är det inte acceptabelt. Upphandlare som ser sådana brister i anbuden måste agera. Utifrån dessa insikter föreslår vi att statliga myndigheter och upphandlande enheter ska få direktiv i sin instruktion, eller i regleringsbrev, att de ska meddela tecken på anbudskarteller till Konkurrensverket. Men det finns egentligen ingen anledning att vänta på sådana instruktioner. Alla upphandlare, oavsett om de arbetar inom staten, kommunerna eller landstingen är givetvis välkomna till oss. Ser ni tecken på kartellbildning, eller på något annat konkurrensbegränsande beteenden, så ska ni inte tveka att vända er till oss på Konkurrensverket. IV. Kommunikation och information En viktig del i Konkurrensverkets uppdrag är att säkerställa en god kommunikation och information på området. Här vill jag passa på att lyfta fram det råd för upphandlingsfrågor, som inrättats vid Konkurrensverket. Rådet består av ett antal erfarna personer med bred kunskap inom den offentliga upphandlingen och bidrar till att utveckla verkets policy och kommunicera aktuella problem till oss. Jag har här redovisat en del av det vi just nu arbetar med. När det gäller information och vägledning, som är en central uppgift för oss, händer också en hel del. Vi har redan gjort en stor satsning på att informera om upphandlingsreglerna genom att utnyttja modern kommunikationsteknik på vår webbplats finns informationen löpande tillgänglig för alla leverantörer och upphandlare. Uppdateringar sker regelbundet, och informationen kommer ut snabbt. Vi har sett ett stort och ökande intresse för informationen på hemsidan, särskilt efter den 1 januari i år. Konkurrensverkets webbplats är den centrala plattformen för information och den utvecklas hela tiden med nya funktioner och nytt innehåll för att vi ska kunna ge den information och generell vägledning som leverantörer och upphandlare behöver. I dagarna har vi till exempel lanserat en helt ny databas för domar i upphandlingsmål från länsrätter, kammarrätter och Regeringsrätten. Referat av mer intressanta domslut kommer också att publiceras. Jag vet att detta är sådan information och vägledning som efterfrågas av många, och därför kommer vi att lägga resurser på detta. Ett helt nytt nyhetsbrev kommer att ges ut - det första numret distribueras elektroniskt inom bara några dagar. Här kommer vi att informera om nyheter i reglerna, och aktuella och viktiga domslut, om förändringar som är under diskussion och mycket annat. Passa gärna på redan här och i dag att anmäla er för en gratis prenumeration i Konkurrensverkets utställningsmonter här utanför möteslokalen. Under våren kommer vi att även att ta fram olika broschyrer för att sprida information om olika upphandlingsregler. En broschyr kommer att innehålla allmän information om offentliga upphandlingar. En annan kommer särskilt att ta upp hur miljökrav kan beaktas vid offentlig upphandling. Vår ambition är att den information från Konkurrensverket ska vara snabb, korrekt och relevant. Målgrupperna är i första hand upphandlare och leverantörer. Detta är, och kommer att vara, ett prioriterat område för oss. Under våren kommer vi att fortsätta de regionala så kallade rundabordssamtalen. De inleddes i Göteborg, och har sedan fortsatt i Falun. På tur står nu bland annat Malmö, Umeå och Linköping. Vid dessa möten har vi samlat representanter för såväl upphandlare som leverantörer. Rundabordssamtalen har på flera sätt redan gett konstruktiva synpunkter och bidrag som vi kommer att beakta i vårt fortsatta arbete. Jag tror att den här typen av dialog mellan tillsynsmyndigheten och de olika aktörerna på marknaden är bra och nödvändig. Det finns klara tecken på att utvecklingen går åt fel håll inom delar av den offentliga upphandlingen. Konkurrensverket har till regeringen presenterat förslag till åtgärder för motverka denna utveckling. Vi kommer dessutom att i tillsynen och övervakningen av marknaderna verka för att möta dessa problem. Jag hoppas, och är övertygad om, att alla parter leverantörer, upphandlande enheter och andra aktiva i den offentliga upphandlingen vill medverka till att utveckla marknaden för offentlig upphandling. Claes Norgren Konkurrensverket Offentliga Affärer

20 upphandlingsdagarna Många nya upphandlingar n investerar för att nå målen i Stockholms stad har tillsammans med ett flertal aktörer i regionen tagit fram en samlad vision för Stockholms utveckling och för en hållbar tillväxt med dokumentet Vision Stockholm Målet är att Stockholm ska växa till en stad i världsklass med nya invånare. Under Upphandlingsdagarna sammanfattade finansborgarrådet Kristina Axén Olin (m) stadens framtidsmål och innehåll. Och för att målet ska kunna nås krävs betydande investeringar, som kommer att bli föremål för offentlig upphandling. Det kommer att byggas och utvecklas för att ge plats åt nya invånare fram till år 2030 vilket innebär att höga krav kommer att ställas på stadsledningsfunktioner som service, lättillgänglighet och inte minst på en smidig offentlig upphandling. Detta var också ämnet för dagen i Kristina Axén Olins anförande. Decentraliserad upphandling Hon företräder Stockholms stads finansiella intressen med underlaget invånare och med anställda i stadens tjänst. Staden gör årligen upphandlingar för 13 miljarder kronor, där en stor del utgörs av entreprenader, men där även inköp av varor och tjänster är av stor omfattning. De köp som staden gör ska ske i enlighet med Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) en lag som bygger på direktiv från EG och som föreskriver på vilket sätt en upphandling ska genomföras beroende på värdet av kontraktet och i viss mån också på vad som ska upphandlas. I Stockholm är upphandlingarna decentraliserade och sker över varje nämnd (förvaltning). Till stor del genomförs stadens affärer med utgångspunkt i ramavtal och ofta genomförs gemensam upphandling för flera nämnder och för en längre tid. Ramavtalen anger också villkoren för parterna (inköpare och leverantörer). Ökad konkurrensutsättning Upphandlingen av mjuka tjänster inom Vård o Omsorg är av stor omfattning och med en ökande konkurrensutsättning. Mellan åren startades 1732 nya företag inom Vård o Omsorg av tidigare anställda och staden stödjer avknoppningar inom förvaltningen. Inom hemtjänsten finns idag 54 olika aktörer. Intresset för vissa upphandlingar är mycket stort och ett exempel på 20 Offentliga Affärer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Gråa hår av offentlig upphandling?

Gråa hår av offentlig upphandling? Gråa hår av offentlig upphandling? Filipstad den 1 oktober 2015 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Regler för offentliga inköp finns sedan lång tid tillbaka. Genom EUmedlemskapet är vi bundna av

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid konferens i Växjö den 16 april 2009

Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid konferens i Växjö den 16 april 2009 KKV1000, v1.0, 2009-01-16 2009-04-16 1 (5) Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid konferens i Växjö den 16 april 2009 Det talade ordet gäller! Välkomna! Det här är mitt första rundabordsmöte,

Läs mer

Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska

Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska Upphandlingsreglerna en introduktion på lättläst svenska Innehåll 1. Inledning 7 --De som ska följa lagen om offentlig upphandling, LOU 8 --Det

Läs mer

Offentlig upphandling - affärer för miljoner -

Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Åsa Johansson Årlig omsättning Sverige ca 500 miljarder SEK Flen ca 330 miljoner SEK Syfte! Att konkurrensutsätta inköp så att skattemedel används på bästa

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är:

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är: Upphandlingsbestämmelser inom Ale kommun 1. Syfte Syftet med dessa bestämmelser är att säkra Ale kommuns upphandlingsprocess. Varor och tjänster ska upphandlas korrekt enligt lagar, beslut och förordningar

Läs mer

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Socialdepartementet Enheten för upphandlingsfrågor 103 33 Stockholm Stockholm Dnr 2014-01-27 S2013/9124/RU Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad PM inför arbete med ökad användning av social hänsyn i offentlig upphandling av tjänster inom Göteborg Stad 2012-02-02 Helena Sagvall och Marie

Läs mer

Ramavtalet i fokus Beställ på rätt sätt Ing-Marie Trygg & Charlotta Martinsson Annelie Gärdmark & Göran Brunberg

Ramavtalet i fokus Beställ på rätt sätt Ing-Marie Trygg & Charlotta Martinsson Annelie Gärdmark & Göran Brunberg Ramavtalet i fokus Ing-Marie Trygg Upphandlingsbolaget Beställ på rätt sätt Ing-Marie Trygg & Charlotta Martinsson Annelie Gärdmark & Göran Brunberg Lagen om offentlig upphandling Gäller den verkligen

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer för upphandling och inköp Dnr ks 09/127 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-02, 14 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Bostads AB Poseidon avrop från ramavtal rörande hantverkstjänster

Bostads AB Poseidon avrop från ramavtal rörande hantverkstjänster KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 261/2014 1 (5) Bostads AB Poseidon Box 1 424 21 Angered Bostads AB Poseidon avrop från ramavtal rörande hantverkstjänster Konkurrensverkets beslut Bostads

Läs mer

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter. Upphandlingspolicyn gäller för kommunerna och innehåller riktlinjer

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 2(5) Inledning Karlskrona kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 GWA ARTIKELSERIE Titel: Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 Dåliga upphandlingar, brister i äldreomsorgen,

Läs mer

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent

Läs mer

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Upphandlingscentrum Helen Widin 2013-05-24 LiÖ 2013-369 1 (4) Socialdepartementet Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har

Läs mer

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr: DUC 2014/1879/10 Ersätter: - Relaterade dokument: Bilaga 1, Upphandlingsprocessen. Bilaga 2, Handläggningsordning

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling KS 2011-156 Antagna av kommunfullmäktige den 22 november 2011 166. Riktlinjer för upphandling gäller kommunens samtliga nämnder och verksamheter och kommunens bolag. Riktlinjerna

Läs mer

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa KS14-293 003 Inköps och upphandlingspolicy Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Inledning Bjurholms kommun (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Skillnader mellan LOU och LUF

Skillnader mellan LOU och LUF Skillnader mellan LOU och LUF Upphandling The VÄRMEK Way Lag om offentlig upphandling, LOU, är en lagstiftning som är processinriktad. Den är gjord så för att garantera att små leverantörer ska ha samma

Läs mer

Rapport: Så ska EU:s upphandlingsdirektiv implementeras. Foto: Daniel Wadenius

Rapport: Så ska EU:s upphandlingsdirektiv implementeras. Foto: Daniel Wadenius Rapport: Så ska EU:s upphandlingsdirektiv implementeras Foto: Daniel Wadenius Foto: Daniel Wadenius inköpscentraler och dynamiska inköpssystem ska användas. Direktiven anger också att e-upphandling ska

Läs mer

Regelförenkling för upphandlingar som inte ingår i upphandlingsdirektivet

Regelförenkling för upphandlingar som inte ingår i upphandlingsdirektivet Finansdepartementet Enheten för Upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Regelförenkling för upphandlingar som inte ingår i upphandlingsdirektivet Vid möte på Finansdepartementet, Enheten för upphandlingsrätt,

Läs mer

Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun

Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-28 93 Gäller från och med 2013-11-26 Reviderad 2014-11-03 av upphandlingsenheten Innehåll Syfte...3 Regler...3

Läs mer

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner Eva Sveman Nya upphandlingsdirektiv Direktiv om upphandling inom den klassiska sektorn Direktiv om upphandling inom försörjningssektorn Direktiv om upphandling

Läs mer

Riktlinjer för direktupphandling inom Vetlanda kommun

Riktlinjer för direktupphandling inom Vetlanda kommun 1 (5) Riktlinjer för inom Vetlanda kommun Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelse (2014-11-05 181) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2014-11-05 Dokumentansvarig: Leif Henriksson,

Läs mer

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Upphandlingsfunktionen 2009-01-13 Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Trädde ikraft 2008-01-01 Disposition: Kap 1-14 Över tröskelvärdena (varor och tjänster: > 200 000 Euro) Kap 15 Under tröskelvärdena

Läs mer

Norrköpings kommuns köp av boendestöd

Norrköpings kommuns köp av boendestöd KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-15 Dnr 304/2014 1 (6) Norrköpings kommun 601 81 Norrköping Norrköpings kommuns köp av boendestöd Konkurrensverkets beslut Norrköpings kommun har brutit mot lagen

Läs mer

Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid konferens i Luleå den 2 juni 2009

Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid konferens i Luleå den 2 juni 2009 2009-06-02 1 (6) Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid konferens i Luleå den 2 juni 2009 Det talade ordet gäller! Välkomna! Det här är det sjunde mötet som Konkurrensverket genomför

Läs mer

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008 Elektroniska inköp steget före e-fakturan Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008 Bakgrund Politiska mål för e-förvaltning Strategi och nationell handlingsplan Förändringar inom upphandlingsområdet Enhet

Läs mer

Kort om. Direktupphandling - till lågt värde 2011:06

Kort om. Direktupphandling - till lågt värde 2011:06 Kort om Direktupphandling - till lågt värde 2011:06 Vad är direktupphandling? En direktupphandling är en upphandling utan krav på annonsering. Det är ett enklare förfarande jämfört med övriga upphandlingsförfaranden

Läs mer

Riktlinje fo r upphandling KOMMUNSTYRELSEN KS 99 2015-05-07 DNR: 2015/338

Riktlinje fo r upphandling KOMMUNSTYRELSEN KS 99 2015-05-07 DNR: 2015/338 Riktlinje fo r upphandling KOMMUNSTYRELSEN KS 99 2015-05-07 DNR: 2015/338 Riktlinje fo r upphandling KOMMUNSTYRELSEN KS 99 2015-05-07 DNR 2015/338 SYFTE OCH MÅL Denna riktlinje vänder sig till alla inom

Läs mer

_ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun

_ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun _ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsens 2012-01-31 1 (5) Vår handläggare Utredningssekr Marie Sandström Koski Ert datum Er beteckning Socialdepartementet Yttrande över delbetänkandet

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Regler för upphandling i Sollentuna kommun Antagna av kommunstyrelsen 2011-03-23, 60 Reviderade av kommunstyrelsen 2012-11-28, 202 att gälla från 2013-04-01 Reviderade av fullmäktige 2013-09-18, 99.

Läs mer

Att beställa varor och tjänster i kommunal regi 2012-05-09. Johan Almesjö Inköp Gävleborg. Mikael Hallqvist Gävle Kommun 2012-05-09

Att beställa varor och tjänster i kommunal regi 2012-05-09. Johan Almesjö Inköp Gävleborg. Mikael Hallqvist Gävle Kommun 2012-05-09 Att beställa varor och tjänster i kommunal regi 2012-05-09 Johan Almesjö Inköp Gävleborg Mikael Hallqvist Gävle Kommun 2012-05-09 1 Vision Mål Partnern för den bästa affären Ägare Förtroende Kunder Trogna

Läs mer

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn Innovationsbegreppet Innovationsprocess Idé/uppfinning + Utveckling + Implementering = Innovation Innovationer Brett spann på vad innovationer är Radikala

Läs mer

FÖRSLAG. Riktlinjer för upphandling. Syfte

FÖRSLAG. Riktlinjer för upphandling. Syfte FÖRSLAG Riktlinjer för upphandling Enligt Eslövs kommuns inköps- och upphandlingspolicy beslutar kommunstyrelsen om riktlinjer för kommunens inköps- och upphandlingsarbete. Denna riktlinje gäller genomförandet

Läs mer

Åtgärder för en effektivare offentlig upphandling

Åtgärder för en effektivare offentlig upphandling 2008 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Åtgärder för en effektivare offentlig upphandling Lagen om offentlig upphandling finns för att medborgarnas skattepengar skall används så effektivt

Läs mer

POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN

POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-08-27 69 Dnr 2014/149.050 POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN 1 Allmänt Kommunens inköp/upphandlingar

Läs mer

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-05-14 Dnr 761/2013 1 (7) Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar Beslut Konkurrensverket avskriver ärendet.

Läs mer

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014 1 Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014 Stefan Gudasic T.f. enhetschef SLL Upphandling SLL Upphandling Avdelningschef Tf Karin Peedu Upphandling vårdens varor och tjänster Jan Matsson 6,5 upphandlare

Läs mer

Riktlinjer vid direktupphandling för Bollebygds kommun

Riktlinjer vid direktupphandling för Bollebygds kommun Styrdokument 1 (5) 2014-12-05 Fastställd: Kommunstyrelsen 2014-12-01 198 Gäller för: samtliga nämnder och verksamheter Dokumentansvarig: Ekonomichef Reviderad: Dnr : KS2014/345 Riktlinjer vid direktupphandling

Läs mer

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun 2012-10-19 Sidan 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun Förutsättningar Härnösands kommun (kommunen) bedriver en verksamhet vars tyngdpunkt ligger

Läs mer

Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794

Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794 KKV1007, v1.1, 2010-05-05 YTTRANDE 2011-01-04 Dnr 644/2010 1 (6) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794 Sammanfattning Konkurrensverket

Läs mer

Ärlighet ska löna sig! Hur du upptäcker och tipsar om anbudskarteller vid offentliga upphandlingar.

Ärlighet ska löna sig! Hur du upptäcker och tipsar om anbudskarteller vid offentliga upphandlingar. Ärlighet ska löna sig! Hur du upptäcker och tipsar om anbudskarteller vid offentliga upphandlingar. Asfaltkartellen Sveriges största anbudskartell Sveriges hittills största kartellhärva kallas asfaltkartellen.

Läs mer

Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen SOU 2011:73

Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen SOU 2011:73 YTTRANDE 2012-01-27 Dnr 4.1.1-2011/01618-2 För kännedom UD-FIM UD-IH Socialdepartementet Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den

Läs mer

Upphandlings- och inköpspolicy med riktlinjer

Upphandlings- och inköpspolicy med riktlinjer Upphandlings- och inköpspolicy med riktlinjer Inköpspolicyn fastställd av kommunfullmäktige 2014-02-07, 20 Riktlinjerna fastställda av kommunstyrelsen (Ks) 2014-02-04, 24 Revidering av riktlinjerna fastställda

Läs mer

Riktlinje för upphandling

Riktlinje för upphandling Riktlinje för upphandling Enligt Lunds kommuns inköps- och upphandlingspolicy beslutar kommunstyrelsen om riktlinjer för kommunens inköps- och upphandlingsarbete. Denna riktlinje gäller utförandet av offentlig

Läs mer

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 14 b 1 (5) VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING Fastställd av kommunstyrelsen 2013-05-07, 101 Sammanfattning Vägledande råd och bestämmelser är ett komplement till

Läs mer

Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun

Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-03-31, 52 1 2014-01-27 Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun Riktlinjer till samtliga kommunens

Läs mer

Inköpspolicy för Burlövs kommun

Inköpspolicy för Burlövs kommun Inköpspolicy för Burlövs kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-09-15, 69 Träder i kraft 2014-09-15 Inköp och upphandling ska ske enligt LOU, Lagen om offentlig upphandling (2007:1091), LUF, Lagen om offentlig

Läs mer

FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN

FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN Upphandlingsdagarna 29-30 januari 2014 AGENDA Nyheter i korthet Fem tips om hur du upphandlar affärsmässigt med de nya direktiven Utmaningar

Läs mer

Nya upphandlingsregler 2, slutbetänkande Upphandlingsutredningen 2004 (SOU 2006:28)

Nya upphandlingsregler 2, slutbetänkande Upphandlingsutredningen 2004 (SOU 2006:28) REMISSVAR 1 (11) ERT ER BETECKNING 2006-04-12 Fi2006/1649 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Nya upphandlingsregler 2, slutbetänkande Upphandlingsutredningen 2004 (SOU 2006:28) Nedan följer Verket för

Läs mer

Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun

Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun Inledning: Kommunen är totalt sett en mycket stor köpare av varor och tjänster. Denna upphandlingspolicy syftar till att kommunens medel används effektivt

Läs mer

Vellinge kommuns köp av administrativa tjänster m.m.

Vellinge kommuns köp av administrativa tjänster m.m. KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2015-04-16 Dnr 379/2014 1 (6) Vellinge kommun 235 81 Vellinge Vellinge kommuns köp av administrativa tjänster m.m. Konkurrensverkets beslut Vellinge kommun har brutit mot

Läs mer

RIKTLINJER FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING

RIKTLINJER FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING Sida 1(9) KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING Innehållsförteckning 1. Syfte...2 2. Omfattning.....2 3. Gällande lagstiftning och regelverk 2 4. Ansvar....3 5. Förhållningssätt

Läs mer

Rådgivningsenheten för offentlig upphandling?

Rådgivningsenheten för offentlig upphandling? Upphandling och kvalitet inom äldreomsorgen blev det som vi tänkte oss? Jonna Törnroos, jurist och vicehäradshövding Vem vårdar vem? äldreomsorgen i ett vägskäl Parallellseminarium Rådgivningsenheten för

Läs mer

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Värmdö kommuns inköps- och upphandlingspolicy gäller för alla typer av inköp och upphandlingar som görs inom kommunen eller kommunens bolag. 1 Syfte

Läs mer

Hur blir upphandling - inköp strategiskt. David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se

Hur blir upphandling - inköp strategiskt. David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se Hur blir upphandling - inköp strategiskt David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se 9 mars, 2011 WTC Stockholm 2011-03-10 1 Växjö kommun Växjö kommun: ca 83 000 invånare ca 7000 kommunanställda

Läs mer

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst KKV1047, v1.0, 2015-02-03 BESLUT 2015-08-26 Dnr 53/2015 1 (5) Nordanstigs kommun Kommunstyrelseförvaltningen Box 820 70 Bergsjö Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst Konkurrensverkets beslut

Läs mer

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentliga upphandlingar i Sverige uppgår till hisnande 500 miljarder SEK per år innebärande 20 % av Sveriges BNP och ca 55 000 SEK per svensk invånare. Antalet

Läs mer

FAQ-10 vanliga frågor om upphandling

FAQ-10 vanliga frågor om upphandling FAQ S. Kindeborg 2010-10-22 Externt Upphandlingsenheten FAQ-10 vanliga frågor om upphandling 1. Närproducerat Fråga: Varför kan inte kommunen bara köpa närproducerade livsmedel till våra skolor och äldreboenden?

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling Fastställt av kommunfullmäktige 2006-06-21 143 Ersätter kommunfullmäktiges beslut 1994-10-27 90 Senast förändrat av kommunfullmäktige 2008-08-27, 184 INLEDNING 3 OMFATTNING 3

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för upphandlingspolicy

Tillämpningsanvisningar för upphandlingspolicy Sida 1/7 Tillämpningsanvisningar för upphandlingspolicy Gällande lagstiftning och regelverk För all offentlig upphandling gäller att nedanstående grundläggande EGrättsliga principer måste iakttas: Fri

Läs mer

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 333/2014 1 (5) Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab Konkurrensverkets beslut Västra Götalandsregionen

Läs mer

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Regeringen: Jag vill i detta sammanhang betona vikten av att miljöhänsyn vägs in i all offentlig

Läs mer

A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta. (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/)

A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta. (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/) Lektion 15 SCIC 10/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/)

Läs mer

TSG 2011-106 S2011/1259/RU REMISS 1(13)

TSG 2011-106 S2011/1259/RU REMISS 1(13) TSG 2011-106 S2011/1259/RU REMISS 1(13) Socialdepartementet Remiss "Europeiska kommissionens grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling med sikte på en effektivare europeisk

Läs mer

SL:s upphandling av konsultmäklare

SL:s upphandling av konsultmäklare KKV1025, v1.4, 2013-02-05 BESLUT 2013-06-26 Dnr 155/2013 1 (6) AB Storstockholms Lokaltrafik 105 73 Stockholm SL:s upphandling av konsultmäklare Beslut Konkurrensverket avskriver ärendet från vidare handläggning.

Läs mer

Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund

Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund KKV2002, v1.2, 2011-02-05 RAPPORT 2014-11-27 Dnr 759/2013 1 (12) Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund Konkurrensverket (KKV) övertog i

Läs mer

Riktlinjer för direktupphandling

Riktlinjer för direktupphandling Riktlinjer för direktupphandling för Ystads kommun med helägda bolag Inklusive blankett för dokumentation av direktupphandlingar Tillämpningsanvisningar till inköps- och upphandlingspolicyn antagen i Kommunfullmäktige

Läs mer

Upphandlings- och inköpspolicy för Växjö kommun

Upphandlings- och inköpspolicy för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2014-08-26 Upphandlings- och inköpspolicy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Upphandlingsenheten Dokumentinformation - Dokumentnamn Upphandlings-

Läs mer

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Den goda affären - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Utvärdera offentlig upphandling ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv samt föreslå förbättringsåtgärder Förbättra

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

AffärsConcept. Hantering av handlingar när andra upphandlar för din räkning Den 19 maj 2015

AffärsConcept. Hantering av handlingar när andra upphandlar för din räkning Den 19 maj 2015 AffärsConcept Hantering av handlingar när andra upphandlar för din räkning Den 19 maj 2015 Helena Ottosson Kraus helena.ottossonkraus@affarsconcept.se Agenda Vad är offentlig upphandling? Upphandlingsförfaranden

Läs mer

Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun

Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun 2 Inledning I denna policy anges riktlinjer för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun. Policyn ska vara ett stöd för nämnder,

Läs mer

Lidingö stads upphandlings- och inköpspolicy

Lidingö stads upphandlings- och inköpspolicy Lidingö stads upphandlings- och inköpspolicy 1. Omfattning Upphandlings- och inköpspolicyn gäller all upphandling och alla inköp av varor, tjänster och entreprenader inom staden. Denna policy fastställer

Läs mer

Ostrategisk upphandlingsprocess? Gudrun Lind gudrun.lind@kammarkollegiet.se

Ostrategisk upphandlingsprocess? Gudrun Lind gudrun.lind@kammarkollegiet.se Ostrategisk upphandlingsprocess? Gudrun Lind gudrun.lind@kammarkollegiet.se Regeringen Regeringen har i budgetpropositionen för 2009 uppställt som mål att den offentliga upphandlingen ska vara effektiv

Läs mer

Så påverkas leverantörerna av

Så påverkas leverantörerna av Så påverkas leverantörerna av elektronisk upphandling Presentation på e-inköpsdagen Stefan Jönsson 2009-05-12 Vad är tillväxtverket? Nutek (Verket för näringslivsutveckling) lades ned den 31 mars Den 1

Läs mer

Upphandlingspolicy för Falköpings kommun

Upphandlingspolicy för Falköpings kommun 2010-04-06 1 (9) Upphandlingspolicy för Falköpings kommun Upphandlingspolicyn beskriver ramarna för kommunens upphandling. Upphandlingspolicyn fastställes av Kommunfullmäktige och revideras vid behov.

Läs mer

Inköps- och upphandlingspolicy

Inköps- och upphandlingspolicy STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Inköps- och upphandlingspolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2008-10-30, 111 Sidan 1 av 3 Inköps- och upphandlingspolicy för kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad

Läs mer

Riktlinjer för Piteå kommun upphandling

Riktlinjer för Piteå kommun upphandling Riktlinjer för Piteå kommun upphandling Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för Piteå kommuns upphandling Riktlinjer KF 2008-12-15, 255 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Konkurrens- och upphandlingsproblem i byggbranschen

Konkurrens- och upphandlingsproblem i byggbranschen KKV1000, v1.1, 2010-05-05 2011-09-28 1 (7) Konkurrens- och upphandlingsproblem i byggbranschen Anförande av Dan Sjöblom, generaldirektör Konkurrensverket vid konferens Entreprenadrisker inom bygg och anläggning,

Läs mer

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende Antagen av Kommunstyrelsen 2007-05-21, KS 117 Inledning För att verksamheten i kommunen skall fungera och servicenivån till

Läs mer

Datum 2013-09-02. VÄRMEKs legala bas

Datum 2013-09-02. VÄRMEKs legala bas Datum 2013-09-02 VÄRMEKs legala bas VÄRMEK agerar inom lag om upphandling för försörjningssektorn (LUF). LUF:en är något mer flexibel än LOU men omgärdas ändå av strikta regler. Upphandlande enheter/myndigheter

Läs mer

Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet

Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet Avdelningen för juridik Ulf Palm E-post: ulf.palm@skl.se Mars 2014 INNEHÅLL Sid. Nya upphandlingsdirektiv 2 Nya författningar SFS 2014:5 Nya tröskelvärden vid

Läs mer

Hållbar Upphandling. Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013

Hållbar Upphandling. Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013 Hållbar Upphandling Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013 jur.kand. Linda Dahlström MAQS Law Firm EU-rätten Svenska regler om offentlig upphandling

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling UPPH2012-0066 Fastställda av Landstingsstyrelsen 2013-05-27 Gäller fr.o.m. 2013-07-01 Tidigare riktlinjer upphör därmed att gälla. Landstingets ledningskontor Upphandlingsenheten

Läs mer

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice ClueE: det juridiska perspektivet David Langlet Joshua Prentice Studerade områden Det främjande regelverket hur påverkar det kommunerna? Offentlig upphandling främjare eller hämmare? Kravet på affärsmässigt

Läs mer

Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete

Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete Lunds kommun och Lunds kommuns användande av ramavtal Vad kommer den förändrade lagstiftningen att innebära? Exempel på problemområden Sammanfattning och förslag

Läs mer

Buy Smart+ Nationella erfarenheter: Sverige. Zagreb, 11 mars 2013. Christel Liljegren, Energikontor Sydost

Buy Smart+ Nationella erfarenheter: Sverige. Zagreb, 11 mars 2013. Christel Liljegren, Energikontor Sydost Buy Smart+ Nationella erfarenheter: Sverige Zagreb, 11 mars 2013 Christel Liljegren, Energikontor Sydost Upphandlingslagstiftning Svensk upphandlingslagstiftning omfattar huvudsakligen tre lagar. Lag (2007:1091)

Läs mer

Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid möte med generaldirektörer den 14 mars 2013

Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid möte med generaldirektörer den 14 mars 2013 KKV1000, v1.3, 2011-12-15 2013-03-18 1 (5) Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid möte med generaldirektörer den 14 mars 2013 1. Upphandling i samband med intern och extern representation För

Läs mer

BESTÄLLARE. -din guide till avtalen

BESTÄLLARE. -din guide till avtalen BESTÄLLARE -din guide till avtalen VAD ÄR UPPHANDLING? Vi är alla konsumenter och gör dagligen olika val när vi bestämmer oss för vem vi ska handla olika varor eller tjänster av. Kanske väljer vi att alltid

Läs mer

Norrköpings kommuns köp av utbildningstjänster

Norrköpings kommuns köp av utbildningstjänster KKV1026, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2015-05-21 Dnr 743/2014 1 (5) Norrköpings kommun Utbildningskontoret 601 81 Norrköping Norrköpings kommuns köp av utbildningstjänster Konkurrensverkets beslut Norrköpings

Läs mer

Upphandling LOU och LOV. - Utgångspunkter och reflektioner

Upphandling LOU och LOV. - Utgångspunkter och reflektioner Upphandling LOU och LOV - Utgångspunkter och reflektioner Hur ser vårdmarknaden ut Vård, hälsa och omsorgstjänster ( social ) Offentlig marknad regleras av upphandlingslagar Valfrihetssystem Lagen om valfrihetssystem

Läs mer

Upphandlingsenheten Kommunalförbundet Region Siljan. www.regionsiljan.se

Upphandlingsenheten Kommunalförbundet Region Siljan. www.regionsiljan.se Hur fungerar offentlig upphandling? Upphandlingsenheten Kommunalförbundet Region Siljan www.regionsiljan.se Vilka är vi Jussi, upphandlingschef, jussi.halonen@regionsiljan.se, 0250-55 35 40 Cecilia Dahl-Bogg,

Läs mer

KONKURRENSVERKET. Ansökan om upphandlingsskadeavgift ANSÖKAN. Sökande. Motpart. Saken. Yrkande. Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm

KONKURRENSVERKET. Ansökan om upphandlingsskadeavgift ANSÖKAN. Sökande. Motpart. Saken. Yrkande. Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm ANSÖKAN Swedish Competition Authority 2011-11-18 Dnr 702/11 1(8) Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart Försvarsmakten,

Läs mer

Yttrande angående upphandlingsutredningens slutbetänkande, SOU 2013:12

Yttrande angående upphandlingsutredningens slutbetänkande, SOU 2013:12 EM1004 W-4.0, 2010-11-22 BESLUT 1 (8) Datum Avdelningen för verksamhetsutveckling och stöd Charlotte Lejon 016-544 20 93 charlotte.lejon@energimyndigheten.se Ert datum Ert dnr 2013-03-13 S2013/1826/RU

Läs mer