Kommentarer till Statens strålskyddsinstituts föreskrifter (SSI FS 2005:6) om strålskärmning av lokaler för diagnostik eller terapi med joniserande

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommentarer till Statens strålskyddsinstituts föreskrifter (SSI FS 2005:6) om strålskärmning av lokaler för diagnostik eller terapi med joniserande"

Transkript

1 Kommentarer till Statens strålskyddsinstituts föreskrifter (SSI FS 2005:6) om strålskärmning av lokaler för diagnostik eller terapi med joniserande strålning i

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Föreskrifterna med kommentarer... 4 Tillämpningsområde... 4 Lokalernas utformning och strålskärmningens dimensionering... 4 Verifiering av strålskärmningen... 6 Undantag... 6 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser... 6 Viss röntgenutrustning inom tandvården... 7 Röntgendiagnostik inom veterinärmedicinen... 7 Röntgendiagnostik inom sjukvården... 8 Alternativa material... 9 Vägledning för strålskärmning Ställningstagande om egna bedömningar ska göras eller om standardiserad strålskärmning ska användas Planering och riskvärdering Beräkningar och bedömningar av strålskärmningen Verifiera genom stråldosmätningar att strålskärmningen blev tillräcklig Dokumentation Exempel på lokal som används för röntgenundersökningar Lokal som används för strålbehandling eller nukleärmedicin Referenser ii

3 Inledning Statens Strålskyddsinstituts föreskrifter och allmänna råd om strålskärmning av lokaler för diagnostik eller terapi med joniserande strålning (SSI FS 2006:5) beslutades den 6 december Målsättningen med denna rapport är att förklara, förtydliga och motivera författningstexten samt att ge viss vägledning för hur den ska tillämpas. Målet med föreskrifterna är att säkerställa skyddet för personer som vistas utanför lokaler där diagnostik eller terapi med strålkällor bedrivs. Den stråldosnivå som anges i föreskriften är bestämd utifrån vad som tidigare krävts för sjukvård, tandvård och veterinärmedicin och utifrån de krav som ställts på andra verksamheter, exempelvis kärnteknisk industri. De personer som ska skyddas är de som vistas utanför lokalerna där diagnostik eller terapi med strålkällor görs. Strålskyddet för personer som vistas inne i lokalerna inom s.k. skyddat eller kontrollerat område regleras av särskilda krav (exempelvis SSI FS 1998:3-4 [1-2]). Även andra föreskrifter gäller för personer som vistas utanför lokalerna, exempelvis SSI FS 2000:3 [3] och SSI FS 2000:4 [4], dessutom kan andra krav tillkomma i form av tillståndsvillkor eller andra föreskrifter. Enskilda författningar kan inte täcka in alla strålskyddsaspekter och måste ses tillsammans med annan reglering. Ett stort antal verksamhetsutövare utför diagnostik eller terapi med joniserande strålning. Inom sjukvården finns många fast installerade röntgenutrustningar som används för diagnostiska röntgenundersökningar, dessutom finns många portabla utrustningar som används utanför röntgenavdelningarna, exempelvis i operationssalar. Vid vissa sjukhus utförs nukleärmedicinska undersökningar och på andra något färre till antalet utförs strålterapier. Det finns cirka tandvårdskliniker som alla har minst en utrustning för intraoralt placerade bildmottagare, därtill kommer specialistkliniker med mer avancerad röntgenutrustning. Vissa veterinärkliniker utför också röntgenundersökningar, dessutom tillkommer några veterinärkliniker som gör nukleärmedicinska undersökningar och terapier. SSI bedömer att det sammanlagt finns cirka lokaler som omfattas av dessa föreskrifter. De som berörs av dessa föreskrifter är: tandvårdsföretag som bedriver verksamhet med joniserande strålning veterinärkliniker som bedriver verksamhet med joniserande strålning sjukhus och vårdföretag etc. med verksamhet med joniserande strålning Den viktigaste anledningen till att bestämmelserna har omarbetats är att uppdatera regleringen inom området så att de anpassade till dagens verksamhet. I arbetet har SSI tagit hänsyn till de problem som fanns vid tillämpningen av de föregående föreskrifterna för röntgendiagnostik (SSI FS 1991:1-3 [5-6]). Föreskrifterna medgav t.ex. inte några lättnader vid tillfällig verksamhet. Det har tidigare inte funnits särskilda skärmningskrav för lokaler där nukleärmedicinska undersökningar görs, även om generella krav på att begränsa stråldosen för personal och allmänhet funnits också för denna verksamhet. SSI bedömer konsekvenserna av de nya föreskrifterna som begränsade, eftersom flertalet av lokalerna redan är strålskärmade i enlighet med de nya föreskrifterna. Eventuellt finns 3

4 behov av strålskärmning av lokaler eller annan anpassning av verksamheten för de lokaler som används för nukleärmedicinska undersökningar eller terapier. SSI kommer att följa upp konsekvenserna av den nya föreskriften. Föreskrifterna med kommentarer Här följer några kommentarer till föreskrifterna. Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter gäller för lokaler som används för diagnostik eller terapi med joniserande strålning inom sjukvård, tandvård eller veterinärmedicinsk verksamhet. Lokalerna som avses i föreskrifterna är lokaler, där man undersöker eller behandlar patienter (människor eller djur). Exempel på sådana lokaler inom sjukvården är: rum där röntgenundersökningar utförs, rum där röntgenterapi, brachyterapi eller extern strålterapi utförs eller rum där nukleärmedicinska undersökningar eller behandlingar utförs. Exempel på sådana lokaler inom tandvården är: behandlingsrum där röntgenapparater för intra-oralt placerade detektorer används eller rum där ortopantomografer eller andra typer av röntgenutrustningar används. Exempel på sådana lokaler inom veterinärmedicinen är: Rum där röntgenutrustning för diagnostik eller terapi används eller där man utför nukleärmedicinska behandlingar eller undersökningar. Lokalernas utformning och strålskärmningens dimensionering 2 Lokaler skall utformas så att risken för att personer oavsiktligt bestrålas minimeras. Risken för oavsiktlig bestrålning vid planeringen av lokalen måste bedömas redan i samband med planering av lokalernas utformning. Om man identifierar sådana risker ska man om möjligt minska dem. Ett exempel är risken för att personer kommer in i lokalen utan att den som står vid manöverutrymmet ser dem. Detta medför bl.a. en risk för att personen utsätts för onödig bestrålning. Åtgärder för att minska risken kan vara att installera interlock på dörrar eller att ändra dörrars placering så att de syns från manöverplatsen. Vid strålbehandling måste interlock finnas, detta regleras mer i detalj i annan författning (SSI FS 2000:4 [4]). 3 Lokalerna skall vara byggda så att det är osannolikt att bidraget från verksamheten till den effektiva dosen överstiger 0,1 millisievert (msv) per år för personer som vistas utanför lokalerna i utrymmen som inte klassificeras som kontrollerat eller skyddat område. Detta behöver inte betyda att integrerad stråldos utanför lokalerna under ett år ska underskrida 0,1 msv. Uppmätt värde kan mycket väl överskrida 0,1 msv men ändå uppfylla kraven i paragraf 3. För att bedöma om dosrestriktionen inte överstigs ska följande beaktas: 4

5 stråldosnivåer från strålkällan absorption i strålskärmande material (strålskärmning) avstånd från strålkällan till områden utanför klassificerat område där människor vistas och tid som personer vistas utanför lokalerna (uppehållsfaktor). Dessa föreskrifter reglerar områden som inte är kategoriindelade, i dessa områden ska personer kunna vistas utan särskild instruktion eller tidsbegränsning. Tillträdesförbud kan användas för att begränsa stråldosen till personer. Stråldosnivån som används i föreskrifterna, 0,1 msv per år, d.v.s. 1/10 av dosgränsen för allmänheten, är vald efter en nivå som använts i andra föreskrifter t.ex. SSI FS 2000:4 [5] och SSI FS 2000:12 [8]. Dosgränsen för allmänheten är alltså 1 msv per år men dimensionering av strålskärmningen kan inte göras efter en dosgräns, då det är för stor risk att dosgränserna överskrids. Allmänheten utsätts dessutom för joniserande strålning från olika strålkällor, exempel på sådana strålkällor är utsläpp av radiofarmaka (och andra radioaktiva ämnen) som sker i avlopp eller utsläpp från kärnkraftverk. Lokaler och utrymmen som är kategoriindelade i skyddat eller kontrollerat område regleras i SSI FS 1998:3 [1]. Ett exempel på hur bedömningar av strålskärmning kan göras för ett röntgenrum inom sjukvården finns i Appendix 1. I referenslistan finns andra exempel. Allmänna råd Effektiva dosen kan uppskattas genom beräkningar eller mätningar av persondosekvivalenten eller miljödosekvivalenten Effektiv dos går INTE att mäta med persondosimetrar eller strålskyddsinstrument. Bedömningen görs med utgångspunkt av mätningar av persondosekvivalent eller miljödosekvivalent. SSI ställer i nuläget inga krav på dosimetrarna/strålskyddsinstrumentens mätnoggrannhet. Bedömning av mätnoggrannhet får anses vara en del av sammanlagd bedömning. 4 För sådana lokaler som anges i bilagan till dessa föreskrifter skall kraven i 3 anses vara uppfyllda om strålskärmningen är dimensionerad enligt bilagan. Vid sådant förhållande behöver inga mätningar enligt 6 utföras. SSI bedömer att alla verksamhetsutövare varken vill eller kan bedöma om dosnivån 0,1 msv per år överskrids. Om man vid dimensionering använder bilagan i författningen behövs ingen uppskattning av effektiv dos till personer som vistas utanför lokalerna. SSI anser att alla som inte har tillgång till en strålskyddsexpert enligt SSI FS 2000:6 [9] måste använda bilagan. Dessutom måste strålskyddsexperten ha erfarenhet av sådana bedömningar. 5 Patienten skall kunna observeras från utrustningens manöverplats. Detta krav behöver inte vara uppfyllt, om lokalen endast används för röntgenutrustning med intraoralt placerade bildmottagare. 5

6 Kravet ställs därför att risken finns att patienten kan röra sig så att avsedd volym inte blir exponerad. Detta krav bör sannolikt överensstämma med övergripande säkerhetskrav. Verifiering av strålskärmningen 6 Då nya lokaler har uppförts eller då verksamheten i eller utanför en lokal har förändrats så att det inte går att utesluta att kraven i 3 inte är uppfyllda skall stråldosmätning och beräkning göras. Bedömningen av strålskärmningen vid planering bygger alltid på en rad antaganden som måste verifieras när verksamheten kommit igång. Mätningar av stråldosnivåer i olika riktningar runt strålkällan görs i en del falla med störst noggrannhet inne i lokalen eftersom stråldosnivåerna är högst där. Mätningarna ska sedan jämföras med underlaget för dimensioneringen av strålskärmningen. Dessa mätningar och bedömningar måste upprepas t.ex. om strålkällan byts ut mot någon annan eller om befintliga strålkällor används på nytt sätt. Samma sak gäller om verksamheten utanför lokalerna förändras. 7 Dokumentation över beräkningar och mätningar skall sparas till dess nästa beräkning respektive mätning utanför rummet är utförd. Det är viktigt att dokumentera strålskärmningen i lokalerna, denna information bör användas vid ombyggnationer och vid förändringar av verksamhet i lokalen. Det är dessutom ineffektivt att behöva kartlägga strålskärmningen i efterhand. SSI gör bedömningen att även de som väljer standardiserad strålskärmning enligt bilagan i föreskrifterna också måste dokumentera uppförd strålskärmning för att kunna styrka att skyddet av personer som vistas utanför lokalerna är tillfyllest. Undantag 8 Om det finns särskilda skäl, får Statens strålskyddsinstitut medge undantag från dessa föreskrifter. Det är omöjligt att förutse alla aspekter när en författning beslutas. Därför föreskrivs utrymme för undantag, vilket normalt bedöms från fall till fall. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 1. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli Genom föreskrifterna upphävs a. föreskrifterna (SSI FS 1991:1) om strålskärmning av röntgenanläggningar för medicinsk diagnostik, b. föreskrifterna (SSI FS 1991:2) om strålskärmning av röntgenanläggningar för odontologisk diagnostik, och c. föreskrifterna (SSI FS 1991:3) om strålskärmning av röntgenanläggningar för veterinärmedicinsk diagnostik. 2. För lokaler som är planerade före ikraftträdandet av dessa föreskrifter gäller föreskrifterna från och med den 1 juli

7 Planering i punkt 2 avser att man beslutat om strålskärmning före 1 juli Författningen gäller alltså även alla lokaler som uppförts före 1 juli 2006 från och med den 1 juli Bilaga I föreskrifternas bilaga finns standardiserade strålskärmningskrav för lokaler. Viss röntgenutrustning inom tandvården 1. Lokal där röntgenutrustning med rörspänning om högst 75 kv avsedd för intraoralt placerade bildmottagare används 1.1 I väggar, golv, tak, dörrar och fönster skall strålskärmningen motsvara minst 0,5 mm bly. 1.2 I väggar, golv, tak och dörrar till lokaler inom kliniken där personer endast tillfälligt uppehåller sig skall strålskärmningen minst motsvara 0,25 mm bly. Strålskärmningen kan alltså vara något mindre i rum, t.ex. personalrum eller förråd, där personal inte vistas hela arbetsdagar. Regleringen kan tillämpas också på rum som används för undersökning av djur med ovan nämnda utrustning. 1.3 Väggarna skall vara skärmade till en höjd av minst 2,1 m. 1.4 Dörr mot korridor eller dörr till annat behandlingsrum behöver inte strålskärmas om primärstrålning inte riktas mot dessa. 1.5 I golv och tak direkt anslutande till mark eller till yttertak krävs ingen strålskärmning. 1.6 I ytterväggar och fönster i dessa krävs ingen strålskärmning om personer inte vistas på ett avstånd mindre än 5 meter. Områden där personer vistas kan vara närstående byggnader, uteplatser, uppställningsplatser för taxibilar etc. Väggar högt uppe i hus där det inte finns närstående byggnader behöver inte heller strålskärmas. Verksamhetsutövaren måste hålla reda på att förhållanden utanför väggen inte ändras. 1.7 Hål i strålskärmningen skall täckas om hålets diameter överstiger 75 mm. 1.8 I en lokal där antalet exponeringar är maximalt 15 per vecka krävs ingen strålskärmning. 1.9 Mobila strålskärmar skall användas vid mobil verksamhet då antalet exponeringar överstiger 15 per vecka. Skärmarna skall ha en strålskärmning motsvarande minst 0,25 mm bly. 2 Lokal där utrustning avsedd för panoramaröntgen används 2.1 I väggar, golv, tak, dörrar och fönster skall strålskärmningen motsvara minst 0,5 mm bly. 2.2 Väggar skall strålskärmas till en höjd av minst 2,1 m. 2.3 I golv och tak direkt anslutande till mark eller till yttertak krävs ingen strålskärmning. 2.4 I ytterväggar och fönster i dessa krävs ingen strålskärmning om personer inte vistas på ett avstånd mindre än 5 meter. Kommentar se punkt 1.6. Röntgendiagnostik inom veterinärmedicinen 3 Lokaler avsedda för veterinärmedicinsk röntgendiagnostik Allmänna krav på strålskärmning anges i tabellen under punkt

8 3.1 Strålskärmning motsvarande en tjocklek i mm bly. Maximal rörspänning U Väggar, golv, tak, dörrar och fönster U 75 kv 0,5 75 < U 100 kv 1,0 100 < U 150 kv 2,0 3.2 I golv och tak direkt anslutande till mark eller till yttertak krävs ingen strålskärmning. 3.3 I ytterväggar och fönster i dessa krävs ingen strålskärmning om personer inte vistas på ett avstånd mindre än 20 meter. Områden där personer vistas kan vara närstående byggnader, uteplatser, uppställningsplatser för taxibilar etc. Väggar högt uppe i hus där det inte finns närstående byggnader behöver inte heller strålskärmas. Verksamhetsutövaren måste kontrollera att förhållanden utanför väggen inte ändras. 3.4 Väggar skall strålskärmas till en höjd av minst 2,1 m eller högre om primärstrålningen riktas högre upp på väggen. 3.5 Mobila strålskärmar skall användas då mobil röntgenutrustning används om primärstrålning kan träffa personer i omgivningen. Skärmarna skall ha en strålskärmning motsvarande den som anges i tabellen, punkt 3.1. I t.ex. stall där enstaka röntgenundersökningar görs och där man inte har strålskärmning i väggar etc. ska man alltså använda en mobil strålskärm. Man bör tänka på att personer kan stå utanför rummets eller boxens vägg och då exponeras. Om regelbundna undersökningar t.ex. av försäkringstekniska skäl görs, bör permanent strålskärmning uppföras. 4. Lokaler där bara smådjur undersöks och strålriktningen är låst mot golvet Observera att utrustningen måste vara låst så att röntgenstrålningen endast kan riktas ned mot röntgenbordet för att denna strålskärmning ska kunna användas. 4.1 I väggar, golv, tak, dörrar och fönster som vetter mot utrymme som inte tillhör kliniken skall strålskärmningen motsvara minst 1 mm bly. 4.2 I väggar, dörrar och fönster inom kliniken skall strålskärmningen motsvara minst 0,5 mm bly. Strålskärmningen kan alltså vara något mindre i rum, t.ex. personalrum eller förråd, där personal inte vistas hela arbetsdagar. 4.3 Väggar skall strålskärmas till en höjd av minst 2,1 m. 4.4 I ytterväggar och fönster i dessa krävs ingen strålskärmning om personer inte vistas på ett avstånd mindre än 5 meter. Områden där personer vistas kan vara närstående byggnader, uteplatser, uppställningsplatser för taxibilar etc. Väggar högt uppe i hus där det inte finns närliggande byggnader behöver inte heller strålskärmas. Verksamhetsutövaren måste hålla reda på att förhållanden utanför väggen inte ändras. Röntgendiagnostik inom sjukvården 5. Lokaler avsedda för röntgendiagnostik inom sjukvården Allmänna krav på strålskärmning anges i tabellen under punkt Strålskärmning motsvarande en tjocklek i mm bly. 8

9 Maximal rörspänning U Väggar, golv, tak, dörrar och fönster 40 kv 0, kv 0,5 75 < U 100 kv 1,0 100 < U 150 kv 2,0 5.2 I golv och tak direkt anslutande till mark eller till yttertak krävs ingen strålskärmning. 5.3 Väggar skall strålskärmas till en höjd av minst 2,1 m eller högre om primärstrålningen riktas högre upp på väggen. 5.4 Mobila strålskärmar skall användas då mobil röntgenutrustning används om primärstrålning kan träffa personer i omgivningen. Skärmarna skall ha en strålskärmning motsvarande minst 1,0 mm bly. Regeln syftar främst på röntgenundersökningar på vårdavdelningar där enstaka exponeringar görs. Alternativa material 6. Strålskärmande material I föreskriften anges strålskärmningen i mm bly. I tabellen under punkt 6.1 anges några exempel på alternativa material. Eventuella fogar skall vara fyllda med fogmassa av motsvarande densitet som materialet. 6.1 Alternativa material för strålskärmning. Nominell rörspänning U U 75 U < U < U 150 Referensvärde för blytjocklek, mm 0,25 0,5 1,0 2,0 Alternativt material (densitet, kg/m 3 ) Stålplåt, mm (7800) 1, Lättbetong, mm (500) Betong, mm (2300) Tegel, mm (1500) Gipsskivor 13 mm, antal 4 8 9

10 Vägledning för strålskärmning Då strålskärmningen dimensioneras bör arbetet utföras strukturerat. Schematiskt kan detta beskrivas såsom: planera arbetet och göra riskvärdering, bedöma/beräkna hur mycket och vilken skärmning som behövs, verifiera strålskärmningen med strålningsmätningar när verksamheten är igång dokumentera ställningstaganden och beslutad strålskärmning och dokumentera resultat av verifiering. För röntgenverksamhet gäller även att besluta om man ska bedöma strålskärmningen eller använda den standardiserade strålskärmningen som anges i bilagan. Ställningstagande om egna bedömningar ska göras eller om standardiserad strålskärmning ska användas Strålskärmning i lokaler för röntgendiagnostik kan alltså dimensioneras enligt bilagan till föreskrifterna. Detta bör alla göra som inte anlitar någon med expertkunskaper i strålskyddsberäkningar. SSI rekommenderar att strålskärmningen på tandvårds- och veterinärkliniker upprättas enligt bilagan. Vid nukleärmedicinsk verksamhet eller strålbehandling måste alltid strålskyddsberäkningar göras. SSI kommer inte att ha möjlighet att beräkna strålskärmningen för specifika anläggningar. Planering och riskvärdering Det är viktigt att man planerar så att strålskyddsaspekterna tas med från början i beslutsprocessen. Om man har omfattande verksamhet behövs dokumenterade rutiner för hur detta ska går till. I rutinerna anges lämpligen vilka personer som involveras i planeringen, hur beslutsprocessen utformas och vem som slutligen tar besluten. Det är speciellt viktigt att den personal som ska arbeta i lokalerna och den som utför stråldosbedömningar har kännedom om beslutsprocessen och involveras i rätt tid. I detta första steg bör också en värdering av riskerna med den planerade verksamheten göras. Beräkningar och bedömningar av strålskärmningen Förutsättningar för att göra bedömningar/beräkning av strålskärmning är följande. De grundläggande förutsättningarna är att man har kunskap om: 1. Strålkällans egenskaper och den mängd strålning som den sänder ut vid normal användning och vid olyckshändelser. Data för detta kan bedömas utifrån erfarenheter av mätningar på liknande utrustning eller uppgifter från leverantören. 10

11 2. Strålningens absorption i olika material. Data hämtas från litteraturen. 3. Personers vistelsetid utanför rummet och effektiv dos till dessa personer måste bedömas. Uppehållsfaktorer kan hämtas från litteraturen eller genom egna uppskattningar ett exempel ges i tabell 1, nedan. Tabell 1. Upphållsfaktorer (NCRP rekommendation, [10]). Uppehållsfaktor Typ av utrymme T = 1 T = 1/2 T = 1/5 T = 1/20 T = 1/40 Kontor, receptioner, laboratorier, affärer, lägenheter Rum som används för patientundersökningar eller behandlingar Korridorer, personaltoaletter och vilorum Väntrum, toaletter, trappor, utomhus områden med sittplatser Parkeringsplatser, promenadvägar, hissar, källare Verifiera genom stråldosmätningar att strålskärmningen blev tillräcklig Då verksamheten är igång ska man verifiera att strålskärmningen är tillräcklig. Mätpunkten väljs utifrån val av mätmetod och utifrån den riskbedömning som gjordes vid planeringen. Det finns en rad olika verifieringsmetoder. De kan schematiskt delas på två sätt; att under en längre period integrera stråldosen i mätpunkter eller att göra mätning av dosraten då strålkällan används. Mätpunkter väljs utifrån beräkningarna av strålskärmningen. Mätpunkter kan vara inne i lokalen. Dokumentation Det är också nödvändigt att dokumentera alla de ovan nämnda bedömningarna och naturligtvis strålskärmningens slutliga utformning. Dessa måste finnas tillgängliga hos verksamhetsutövarna. Exempel på lokal som används för röntgenundersökningar Lokalen ska användas för interventionella procedurer med en utrustning där röntgenröret är riktat mot bildförstärkaren dvs. skärmning endast för spriddstrålning är nödvändig. Attenuering enligt NCRP 147 [10] kan används. 1. Vilken är dosraten runt utrustningen? Stråldosen under en vecka har mätts med TLD. Dosimetern var placerad inne i rummet 4 meter från utrustningen. Uppmätt stråldos under en vanlig verksamhet i rummet under två veckor var 0,7 msv. Detta motsvarar en stråldos av 18 msv på ett år. 2. Vad finns utanför rummet? 11

12 Utanför två av väggarna finns en korridor, utanför ytterväggen finns en plantering därefter på ett avstånd av 8 meter utanför ytterväggen finns en gångväg och utanför den fjärde väggen finns ett kontor. Uppehållsfaktorer (T) för de olika utrymmena kan ansättas till: Korridor: T = 1/5; Gångväg: T = 1/40; Kontor: T = 1 3. Vad blir stråldosen i beräknad punkt utan strålskärmning D 0? Beräkning för korridor. Avstånd 5 meter från utrustningen. Stråldosen per år: 11,5 msv Beräkning för kontor. Avstånd 5 meter från utrustningen. Stråldosen per år: 11,5 msv. Beräkning för gångväg. Avstånd 8 meter från utrustningen. Stråldosen per år: 4,5 msv 4. Hur mycket måste strålskärmningen skärma och vad motsvarar detta i blyekvivalens? Beräkning av tillåten stråldos per år i korridor. Uppehållsfaktor: 1/5 Tillåten stråldosen per år: 0,5 msv Beräkning av tillåten stråldos per år i kontor. Uppehållsfaktor: 1 Tillåten stråldosen per år: 0,1 msv Beräkning av tillåten stråldos per år på gångväg Uppehållsfaktor: 1/40 Tillåten stråldosen per år: 4 msv Skärmningskrav i respektive vägg Skärmning i vägg ut mot korridor: 0,5/11,5 = 0,04 vilket motsvarar ca 0,8 mm bly Skärmning i vägg ut mot kontor: 0,1/8 = 0,04 vilket motsvarar ca 0,8 mm bly Skärmning i vägg ut mot gångväg: 4/4,5 = 0,89 vilket motsvarar ca 0,1 mm bly Rummets väggar bör då ha en strålskärmning av 1 mm blyekvivalens. I ytterväggen behövs ingen strålskärmning alls. (Beräkningar för tak och golv är inte medtagna i detta exempel, men måste naturligtvis också tas med) Lokal som används för strålbehandling eller nukleärmedicin. I likhet med röntgenrum finns en mängd metoder för att beräkna strålskärmningen för dessa lokaler. Principerna för strålskärmningsberäkningar är desamma som för röntgenrum och kräver stor erfarenhet både av strålskyddsbedömningar och av den verksamhet som ska bedrivas i lokalen. Principer och metoder finns beskrivet i litteraturen (exempelvis [11-17]). 12

13 Referenser 1. SSI FS 1998:3 Föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning 2. SSI FS 1998:4 Föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning 3. SSI FS 2000:3 Föreskrifter och allmänna råd om nukleärmedicin 4. SSI FS 2000:4 Föreskrifter om medicinsk strålbehandling 5. SSI FS 1991:3 Föreskrifter om strålskärmning av röntgenanläggningar för veterinärmedicinsk diagnostik (ersatt av SSI FS 2005:6) 6. SSI FS 1991:2 Föreskrifter om strålskärmning av röntgenanläggningar för odontologisk diagnostik (ersatt av SSI FS 2005:6) 7. SSI FS 1991:1 Föreskrifter om strålskärmning av röntgenanläggningar för medicinsk diagnostik (ersatt av SSI FS 2005:6) 8. SSI FS 2000:12 Föreskrifter om skydd av människors hälsa och miljön vid utsläpp av radioaktiva ämnen från vissa kärntekniska anläggningar 9. SSI FS 2000:6 Allmänna råd om kompetens hos strålskyddsexperter 10. NCRP Report No. 147 Structural Shielding Design for Medical X-Ray Imaging Facilities (2004) National Council on Radiation Protection and Measurement ISBN NCRP Report No. 151 Structural Shielding Design and Evaluation for Megavoltage X- and Gamma-Ray Radiotherapy Facilities: recommendations of the National Council on Radiation Protection and Measurements (2005) ISBN Radiation from External Sources Used in Medicine. ICRP Publication 33, Pergamon Press Archer BR, Fewell TR, Burton JC, Quinn PW. Attenuation Properties of Diagnostic X-ray Shielding Materials. Medical Physics 1994; 21 (9) 14. Radiation Shielding for Diagnostic X-ray D.G. Sutton J.R. William British Institute for Radiology (2000) ISBN Shielding techniques for radiation oncology facilities, McGinley, Patton H. 2. ed. - Madison, Wis.: Medical Physics Publ ISBN AAPM Task Group 108: PET and PET/CT Shielding Requirements Med. Phys. 33 (1), January

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om strålskärmning av lokaler för

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts författningssamling

Statens strålskyddsinstituts författningssamling Statens strålskyddsinstituts författningssamling ISSN 0347-5468 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter och allmänna råd om strålskärmning av lokaler för diagnostik eller terapi med joniserande strålning;

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om strålskärmning av röntgenanläggningar för medicinsk diagnostik;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om strålskärmning av röntgenanläggningar för medicinsk diagnostik; SSI FS 1991:1 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om strålskärmning av röntgenanläggningar för medicinsk diagnostik; beslutade den 22 mars 1991. Statens strålskyddsinsitut föreskriver med stöd av

Läs mer

Strålskärmningsbehov för intraoral röntgen: enkel beräkningsmetod på distans

Strålskärmningsbehov för intraoral röntgen: enkel beräkningsmetod på distans Strålskärmningsbehov för intraoral röntgen: enkel beräkningsmetod på distans Karin Sandqvist 1, Nils Kadesjö 2,3, 1 Praktikertjänst AB, Stockholm 2 Institutionen för Odontologi, Karolinska Institutet,

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om tillstånd att inneha och använda

Läs mer

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006 Lagar, föreskrifter och rekommendationer Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006 Samtliga lagar och FS som berör sjukvården 1. SFS 1988:220 Strålskyddslag

Läs mer

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg Bakgrund. Verksamheter som innefattar arbete med joniserande strålning har sedan länge reglerats genom olika typer av föreskrifter, förordningar och råd.

Läs mer

SSI Rapport 2006:08. Veterinärinspektioner 2005. Helene Jönsson. Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.

SSI Rapport 2006:08. Veterinärinspektioner 2005. Helene Jönsson. Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi. SSI Rapport 2006:08 Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.se Veterinärinspektioner 2005 Helene Jönsson SSI:s verksamhetssymboler UV, sol och optisk strålning Ultravialett

Läs mer

Föreläggande om åtgärder

Föreläggande om åtgärder Medicinsk Röntgen AB Sveavägen 64, plan 2 111 34 Stockholm Beslut Vårt datum: 2013-06-13 Er referens: - - Diarienr: SSM2013-306 Handläggare: Carl Bladh-Johansson Telefon: +46 8 799 4484 Föreläggande om

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om röntgenverksamhet inom veterinärmedicinen;

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling ISSN: Klicka här för att ange ISSN. SSMFS 2017:xy Vägledning med bakgrund och motiv till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (2017:xy) om exponering för

Läs mer

Föreläggande efter inspektion

Föreläggande efter inspektion BESLUT 2012-02-06 Landstinget Blekinge 371 81 Karlskrona Handläggare: Catarina Danestig Sjögren Telefon: +46 8 799 4269 Vår referens: SSM2011-3358 Objekt: Blekinge sjukhus Föreläggande efter inspektion

Läs mer

Vilka strålskyddsregler måste vi följa?

Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Henrik Karlsson Sjukhusfysiker Onkologiska kliniken och Strålningsfysik, Kalmar SK-kurs Medicinsk strålningsfysik, Linköping 2013-10-09 Onkologiska kliniken och

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 2000:1 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 28 april 2000. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF

Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF Leg. sjukhusfysiker Strålskyddsutbildning För att få lov att använda joniserande strålning, t.ex. röntgenstrålning, ska man ha Teoretisk kunskap om strålskydd, Praktisk

Läs mer

De nya dosgränserna för ögats lins

De nya dosgränserna för ögats lins De nya dosgränserna för ögats lins - Konsekvenserna för personalstrålskyddet Röntgenveckan Uppsala 2013 Innehåll! Vad är på gång och vilka berörs?! Mätning av dosen till ögats lins! Typiska doser vid olika

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: REMISS Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av radioaktivt avfall och utsläpp från verksamhet med öppna strålkällor;

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk

Läs mer

Föreläggande om åtgärder för Danderyds sjukhus AB

Föreläggande om åtgärder för Danderyds sjukhus AB BESLUT 2011-06-17 Handläggare: Sven Richter Telefon: 08 799 4320 Sjukhusdirektören Danderyds sjukhus AB Vår referens: SSM 2011-555 182 88 Stockholm Föreläggande om åtgärder för Danderyds sjukhus AB Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om utrustning för radiografering;

Läs mer

Nya föreskrifter från SSM hur påverkas nuklearmedicin? Vårmöte nuklearmedicin 2016

Nya föreskrifter från SSM hur påverkas nuklearmedicin? Vårmöte nuklearmedicin 2016 Nya föreskrifter från SSM hur påverkas nuklearmedicin? Vårmöte nuklearmedicin 2016 Varför ändrar man föreskrifter? Verkligheten har ändrats, föreskriften är omodern Många dispensansökningar Nya EU direktiv

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om röntgendiagnostik; 1 SSMFS

Läs mer

Kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av arbetsställen och persondosmätningar

Kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av arbetsställen och persondosmätningar Sid 1(8) Kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av Kategoriindelning av personal baseras på de stråldoser arbetstagarna kan förväntas erhålla genom sitt arbete, medan kategoriindelning

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om verksamhet med acceleratorer och slutna strålkällor;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om verksamhet med acceleratorer och slutna strålkällor; SSI FS 2000:9 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om verksamhet med acceleratorer och slutna strålkällor; beslutade den 26 maj 2000. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 och 8, strålskyddsförordningen

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd.

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Bilaga 1 Rapport Datum: 2016-02-12 Diarienr: SSM2014-1921 Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Sida 2 (283) Sida 3 (283) Införande av strålskyddsdirektivet

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om tillstånd för skolor att inneha

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om utrustning för radiografering;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om utrustning för radiografering; SSI FS 1989:2 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om utrustning för radiografering; beslutade den 23 augusti 1989. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen följande.

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter och allmänna råd om röntgenverksamhet inom veterinärmedicinen;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter och allmänna råd om röntgenverksamhet inom veterinärmedicinen; SSI FS 2000:5 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter och allmänna råd om röntgenverksamhet inom veterinärmedicinen; beslutade den 26 maj 2000. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter och allmänna råd om röntgenverksamhet inom veterinärmedicinen;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter och allmänna råd om röntgenverksamhet inom veterinärmedicinen; SSI FS 2000:5 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter och allmänna råd om röntgenverksamhet inom veterinärmedicinen; beslutade den 26 maj 2000. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Samlad strålsäkerhetsvärdering av hälso- och sjukvården

Samlad strålsäkerhetsvärdering av hälso- och sjukvården Sida: 1/54 RAPPORT 2012-02-20 Process: Samlade strålsäkerhetsvärderingar Vår referens: SSM2011-4572 Arbetsgrupp: Torsten Cederlund, Anders Frank, Hanne Grinaker, Carl-Bladh-Johansson, Richard Odh Sven

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling ISSN: Klicka här för att ange ISSN. SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Vägledning med bakgrund och motiv till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016

Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016 Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016 1. Uppföljning av hantering av icke-kärntekniskt avfall Strålsäkerhetsmyndigheten ska identifiera och sammanställa brister i hanteringen av ickekärntekniskt

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om verksamhet med acceleratorer

Läs mer

Skärmningsberäkning vid strålbehandling - räkneexempel

Skärmningsberäkning vid strålbehandling - räkneexempel Strålsäkerhetscentralen 1 (6) Skärmningsberäkning vid strålbehandling - räkneexempel Allmänt I planeringen av nya utrymmen är det bra att tänka på att utrymmena ofta används under tiotals år medan apparaterna

Läs mer

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Varför strålskydd? Förhindra akuta skador och begränsa risken för sena skador Skydda patienterna - patientstrålskydd Skydda er själva - personalstrålskydd

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om radiografering; 1 SSMFS 2008:25

Läs mer

Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen

Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen Lokaler och avfall Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen Laboratoriearbete (beredning och dispensering) SSMFS 2008:28, 2008:51 Administration och undersökning/behandling

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser; SSI FS 1998:5 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen

Läs mer

Information till patienter och anhöriga om strålskydd i samband med nuklearmedicinska undersökningar

Information till patienter och anhöriga om strålskydd i samband med nuklearmedicinska undersökningar Information till patienter och anhöriga om strålskydd i samband med nuklearmedicinska undersökningar Agnetha Norén Disa Åstrand Eleonor Vestergren Eva Persson Heléne Brundin Henrik Båvenäs Gotti Lena Engelin

Läs mer

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Strålskyddets

Läs mer

Personalskydd. SSMFS 2008:51 om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning

Personalskydd. SSMFS 2008:51 om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning Personalstrålskydd Personalskydd SSMFS 2008:51 om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning 3 kap dosgränser 4 kap kategoriindelning, 5

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet

Läs mer

Tillståndshavaren har därmed ansvaret för att dimensioneringen av resurserna är tillräckliga för att lagar och föreskrifter skall kunna uppfyllas.

Tillståndshavaren har därmed ansvaret för att dimensioneringen av resurserna är tillräckliga för att lagar och föreskrifter skall kunna uppfyllas. Medicinskt servicecentrum 2014-01-10 Medicinsk fysik och teknik ÅRSRAPPORT STRÅLSKYDD 2013 INLEDNING Tillståndshavaren (Landstingsdirektören) ansvarar för att verksamheten med strålning bedrivs i enlighet

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om användning av industriutrustningar

Läs mer

Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Fysik, Region teknik Östergötland och strålskydd i radiologi, , Margareta Ahle

Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Fysik, Region teknik Östergötland och strålskydd i radiologi, , Margareta Ahle Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Fysik, Region teknik Östergötland och strålskydd i radiologi, 2015-12-10, Margareta Ahle Margareta Ahle, specialistläkare Radiolog, inriktad mot interventionell

Läs mer

Föreläggande efter inspektion

Föreläggande efter inspektion BESLUT 2012-03-30 Södersjukhuset AB Sjukhusbacken 10 118 83 Stockholm Handläggare: Richard Odh Telefon: 08 799 44 78 Vår referens: SSM 2011-3992 Er referens: Objekt: Södersjukhuset AB Föreläggande efter

Läs mer

2012:23. Samlad strålsäkerhetsvärdering av hälso- och sjukvården. Författare: Anders Frank et al.

2012:23. Samlad strålsäkerhetsvärdering av hälso- och sjukvården. Författare: Anders Frank et al. Författare: Anders Frank et al. 2012:23 Samlad strålsäkerhetsvärdering av hälso- och sjukvården Rapportnummer: 2012:23 ISSN:2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se Förord Strålsäkerhetsmyndigheten

Läs mer

2015:14. Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar. Camilla Larsson. Författare:

2015:14. Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar. Camilla Larsson. Författare: Författare: Camilla Larsson 2015:14 Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar Rapportnummer: 2015:14 ISSN: 2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se Förord Att systematiskt följa

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:4 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 2

Läs mer

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Dokumentnr: Version Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Tillståndsansökan riktar sig mot användare, men för medicinsk användning av öppna strålkällor finns separat blankett.

Läs mer

Åklagarkammaren i Umeå Box Umeå

Åklagarkammaren i Umeå Box Umeå BESLUT 2011-02-08 Åklagarkammaren i Umeå Box 3003 903 02 Umeå Handläggare: Johan Strandman Telefon: 08-7994185 Vår referens: SSM 2011-533 Anmälan om brott mot strålskyddslagen Strålsäkerhetsmyndigheten

Läs mer

SSI FS 2000:4. Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om medicinsk strålbehandling; beslutade den 28 april 2000.

SSI FS 2000:4. Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om medicinsk strålbehandling; beslutade den 28 april 2000. SSI FS 2000:4 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om medicinsk strålbehandling; beslutade den 28 april 2000. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen (1988:293)

Läs mer

Föreskriftsarbete strålsäkerhetsregler för verksamheter med joniserande strålning

Föreskriftsarbete strålsäkerhetsregler för verksamheter med joniserande strålning Föreskriftsarbete strålsäkerhetsregler för verksamheter med joniserande strålning Catarina Danestig Sjögren och Ann-Louis Söderman Strålsäkerhet vad är det? (1) Strålskydd Skydd mot skadlig verkan av strålning

Läs mer

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Vad blir konsekvensen om det blir fel? Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37

Läs mer

Föreläggande om åtgärder

Föreläggande om åtgärder Region Gotland 621 81 Visby Beslut Vårt datum: 2013-11-04 Er referens: - - Diarienr: SSM2013-2306 Handläggare: Carl Bladh-Johansson Telefon: +46 8 799 4484 Föreläggande om åtgärder Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

SSM:s roll och uppdrag. Röntgenveckan Uppsala 2013

SSM:s roll och uppdrag. Röntgenveckan Uppsala 2013 SSM:s roll och uppdrag Röntgenveckan Uppsala 2013 Om Strålsäkerhetsmyndigheten! Bildades juli 2008! Har ett samlat ansvar för strålskydd och kärnsäkerhet! Sorterar under Miljödepartementet! Generaldirektör:

Läs mer

Tillsynsrapport efter inspektion av Folktandvården Stockholms län AB

Tillsynsrapport efter inspektion av Folktandvården Stockholms län AB Folktandvården Stockholms län AB Box 6420 113 82 Stockholm Tillsynsrapport Datum: 2013-08-20 Er referens: Katarina Lundell Diarienr: SSM2013-280 Förrättningsdatum: 2013-04-16 Process: Inspektera Objekt:

Läs mer

Bilaga till ansökan om tillstånd till försäljning, installation och underhåll av strålkällor 1

Bilaga till ansökan om tillstånd till försäljning, installation och underhåll av strålkällor 1 Bilaga till ansökan om tillstånd till försäljning, installation och underhåll av strålkällor 1 Till ansökan bifogas: (För att saluföra brandvarnare enligt SSMFS2008:47 och rökdetektorer enligt SSMFS2008:44

Läs mer

Inriktning avseende referensvärden för nya kärntekniska anläggningar och ESS

Inriktning avseende referensvärden för nya kärntekniska anläggningar och ESS Datum: 2013-11-04 Diarienr: SSM2013-5169 Inriktning avseende referensvärden för nya kärntekniska anläggningar och ESS Inledning Två ansökningar angående nya kärntekniska anläggningar liksom en ansökan

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter och allmänna råd om nukleärmedicin;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter och allmänna råd om nukleärmedicin; SSI FS 2000:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter och allmänna råd om nukleärmedicin; beslutade den 28 april 2000. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen (1988:293)

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om utförsel av gods och olja från zonindelat område

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om utförsel av gods och olja från zonindelat område SSI FS 1996:2 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om utförsel av gods och olja från zonindelat område vid kärntekniska anläggningar; beslutade den 25 september 1996. Statens strålskyddsinstitut föreskriver

Läs mer

SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd Temperatur inomhus Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om läkarundersökning för arbete med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om läkarundersökning för arbete med joniserande strålning; SSI FS 1998:6 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om läkarundersökning för arbete med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 och

Läs mer

Samlad strålsäkerhetsvärdering efter inspektion. strålning inom Landstinget Sörmland

Samlad strålsäkerhetsvärdering efter inspektion. strålning inom Landstinget Sörmland RAPPORT 2015-03-05 Dokumentnummer: SSM2014-3072-3 Arbetsgrupp: Claes Metelius, Hanne Grinaker, Lena Thorsson, Mauricio Alvarez, Stefan Thunberg, Sven Richter och Carl Bladh-Johansson (inspektionsansvarig)

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Kärnavfallsrådets seminarium om strålningsrisker Stockholm den 3 november 2015 Anders Wiebert Disposition UNSCEAR, ICRP, EU och SSM SSM:s slutförvarsföreskrifter

Läs mer

Kommentarerna kan ses som ett komplement till de allmänna råden och lämnar i fylligare text bl.a. bakgrund till dessa.

Kommentarerna kan ses som ett komplement till de allmänna råden och lämnar i fylligare text bl.a. bakgrund till dessa. Kommentarer till Statens strålskyddsinstituts föreskrifter och allmänna råd (SSI FS 2002:2) om diagnostiska standarddoser och referensnivåer inom röntgendiagnostiken Kommentarerna kan ses som ett komplement

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om nukleärmedicin; 1 SSMFS 2008:34

Läs mer

Tillståndshavaren har därmed ansvaret för att dimensioneringen av resurserna är tillräckliga för att lagar och föreskrifter skall kunna uppfyllas.

Tillståndshavaren har därmed ansvaret för att dimensioneringen av resurserna är tillräckliga för att lagar och föreskrifter skall kunna uppfyllas. Medicinskt servicecentrum 2015-01-26 Medicinsk fysik och teknik ÅRSRAPPORT STRÅLSKYDD 2014 INLEDNING Tillståndshavaren (Landstingsdirektören) ansvarar för att verksamheten med strålning bedrivs i enlighet

Läs mer

Patientstråldoser vid röntgendiagnostik

Patientstråldoser vid röntgendiagnostik Medicinsk fysik och teknik MFT/CLV 2010-02 Patientstråldoser vid röntgendiagnostik Bertil Axelsson Magnus Andersson Medicinsk fysik och teknik Centrallasarettet 351 85 växjö Patientstråldoser vid röntgendiagnostik.

Läs mer

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Tillståndsansökan riktar sig mot användare av öppna strålkällor, men för medicinsk användning av öppna strålkällor finns separat blankett.

Läs mer

Årsrapport strålskydd 2011

Årsrapport strålskydd 2011 Medicinskt servicecentrum 2012-01-30 Medicinsk fysik och teknik Årsrapport strålskydd 2011 Inledning Tillståndshavaren ansvarar enligt föreskrifter från Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) för att det finns

Läs mer

ORGANISATIONSPLAN FÖR STRÅLSKYDDSVERKSAMHETEN I REGION SKÅNE

ORGANISATIONSPLAN FÖR STRÅLSKYDDSVERKSAMHETEN I REGION SKÅNE ORGANISATIONSPLAN FÖR STRÅLSKYDDSVERKSAMHETEN I REGION SKÅNE Revisionshistorik Version 1 2013-01-23 Revision Datum Anledning för revision Signatur Revision 1 2014-01-17 Ny förvaltningsorganisation i Region

Läs mer

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Strålskyddskommittén bistår den regionala etikprövningsnämnden, EPN, med att

Läs mer

ANVÄNDNING AV JONISERANDE STRÅLNING VID UNDERVISNINGEN I FYSIK OCH KEMI

ANVÄNDNING AV JONISERANDE STRÅLNING VID UNDERVISNINGEN I FYSIK OCH KEMI DIREKTIV ST 5.3 / 4.5.2007 ANVÄNDNING AV JONISERANDE STRÅLNING VID UNDERVISNINGEN I FYSIK OCH KEMI 1 ALLMÄNT 3 2 SÄKERHETSTILLSTÅND OCH BEFRIELSE FRÅN KRAVET PÅ TILLSTÅND 3 3 ANVÄNDNING AV STRÅLNING FÖR

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus FoHMFS 2014:17 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Olof Hallström Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om lasrar; 1 beslutade den 1 december

Läs mer

Byggskivor. Väggskivor på enkel stomme. Väggskivor på dubbel stomme

Byggskivor. Väggskivor på enkel stomme. Väggskivor på dubbel stomme www.visitek.se Bakgrund Visitek är helt specialiserat på strålningsskydd. Verksamheten har sina rötter från tidigt 60-tal då den grundades av Bengt Kempe på Byggmekanisering AB. 1988 omstrukturerades Byggmekanisering

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om personstrålskydd i verksamhet

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om skydd av människors hälsa och

Läs mer

Sjukhusfysik, strålskydd och kvalitetssäkring

Sjukhusfysik, strålskydd och kvalitetssäkring Sjukhusfysik, strålskydd och kvalitetssäkring Sören Mattsson Radiofysikavdelningen Universitetssjukhuset Malmö MAS, Universitetssjukhuset MAS Malmö Strålningsdiagnostik röntgendiagnostik nuklearmedicin

Läs mer

Beräkningsregler för analys av stråldoser vid utsläpp av radioaktiva ämnen från svenska anläggningar i samband med oplanerade händelser

Beräkningsregler för analys av stråldoser vid utsläpp av radioaktiva ämnen från svenska anläggningar i samband med oplanerade händelser Sida: 1/5 SSM datum: 2013-03-04 SSM referens: SSM 2013/1525 Författare: Robert Finck Fastställd: Lynn Hubbard Beräkningsregler för analys av stråldoser vid utsläpp av radioaktiva ämnen från svenska anläggningar

Läs mer

Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 7 BVF. (BFS 1995:17)

Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 7 BVF. (BFS 1995:17) 7 Bullerskydd BFS 1998:38 7:1 Allmänt 7 Bullerskydd Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 7 BVF. (BFS 1995:17) 7 :1 Allmänt Byggnader skall dimensioneras och utformas med hänsyn till

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter om rökdetektorer som innehåller

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

ÖVERVAKNING AV STRÅLNINGSEXPONERING

ÖVERVAKNING AV STRÅLNINGSEXPONERING DIREKTIV ST 7.1 / 14.8.2014 ÖVERVAKNING AV STRÅLNINGSEXPONERING 1 Allmänt 3 2 Definitioner 3 3 Allmänna krav 3 3.1 Övervakning av arbetsförhållandena 4 3.2 Dosövervakning 4 3.3 Dokumentation och förvaring

Läs mer

Strålskyddsåtgärder i radiologiska nödsituationer Jonas Andersson Avdelningen för strålskydd Enheten för beredskap

Strålskyddsåtgärder i radiologiska nödsituationer Jonas Andersson Avdelningen för strålskydd Enheten för beredskap Strålskyddsåtgärder i radiologiska nödsituationer 2016-05-10 Jonas Andersson Avdelningen för strålskydd Enheten för beredskap Forskning Från forskning till beslut om strålskyddsåtgärder i nödsituationer

Läs mer

EU:s strålskyddsdirektiv Basic Safety Standards (EU-BSS)

EU:s strålskyddsdirektiv Basic Safety Standards (EU-BSS) EU:s strålskyddsdirektiv Basic Safety Standards (EU-BSS) Informationsmöte om ny lagstiftning 23 september 2015 Åsa Wiklund Innehåll Bakgrund Arbetet med att ta fram direktivet (EU-process) Förändringar

Läs mer

Visualisering av osynliga risker

Visualisering av osynliga risker Visualisering av osynliga risker optimering av strålskydd för säkrare arbetsmiljö Viktor Sandblom 1,2, Hans Rystedt 3, Anja Almén 1, Magnus Båth 1,2, Åsa Mäkitalo 3, Karin Zachrisson 4, Kajsa Lindberg

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om utförsel av gods och olja från

Läs mer

De dokument som ingår in kvalitetshandboken ligger till grund för en säker och riktig hantering av klinikens röntgenutrustning.

De dokument som ingår in kvalitetshandboken ligger till grund för en säker och riktig hantering av klinikens röntgenutrustning. KVALITETSHANDBOK Enligt föreskriften SSMFS 2008:30 utgiven av Statens Strålsäkerhetsmyndighet (SSM) skall en veterinärklinik ha en KVALITETSHANDBOK som skall innehålla en viss information. Vid en kontroll

Läs mer

Centrala riktlinjer för strålsäkerhet i Stockholms läns landsting

Centrala riktlinjer för strålsäkerhet i Stockholms läns landsting Centrala riktlinjer för strålsäkerhet i Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-01-29 Diarienummer: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Kirsi Laitinen Kennebäck

Läs mer

Strålskyddsorganisation för Region Kronoberg

Strålskyddsorganisation för Region Kronoberg Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Strålskyddshandbok Giltig fr.o.m: 2015-12-20 Faktaägare: Sara Olsson, Cheffysiker Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, Hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr:

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Joniserande strålning Strålskyddsfysiker Annhild Larsson Göteborgs universitet Telefon 031-786 11 36 Mobiltelefon 0705-640457 annhild.larsson@gu.se Health Physics Poster from Oak Ridge National Laboratory

Läs mer

STRÅLSÄKERHET VID FLYGVERKSAMHET

STRÅLSÄKERHET VID FLYGVERKSAMHET DIREKTIV ST 12.4 / 1.11.2013 STRÅLSÄKERHET VID FLYGVERKSAMHET 1 Allmänt 3 2 Den som bedriver flygverksamhet ska utreda exponeringen för strålning 3 3 Flygpersonalens strålningsexponering ska begränsas

Läs mer

10662 Kv. Nejlikan, Borås Trafikbullerutredning

10662 Kv. Nejlikan, Borås Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10662 Kv. Nejlikan, Borås Trafikbullerutredning Rapport 10662-11101800.doc Antal sidor: 10 Bilagor: 01-06 Uppdragsansvarig Magnus Ingvarsson Jönköping 2011-10-19

Läs mer

6 Säker strålmiljö. Delmål Låga utsläpp av radioaktiva ämnen

6 Säker strålmiljö. Delmål Låga utsläpp av radioaktiva ämnen 6 Säker strålmiljö Miljökvalitetsmålet Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Miljökvalitetsmålet är beslutat av riksdagen Miljökvalitetsmålet

Läs mer

2.1 Ansökan om säkerhetstillstånd 3 2.2 Föreståndare som ansvarar för säkerheten vid användning av strålning 3

2.1 Ansökan om säkerhetstillstånd 3 2.2 Föreståndare som ansvarar för säkerheten vid användning av strålning 3 strålsäkerheten vid veterinärmedicinsk röntgenverksamhet 1 Allmänt 3 2 An v ä n d n i n g a v ve t e r i n ä r m e d i c i n s k r ö n t g e n a p p a r a tu r förutsätter säkerhetstillstånd 3 2.1 Ansökan

Läs mer