Finansmarknaden, miljön och redovisningen

Transkript

1 miljön och redovisningen RAPPORT 5521 DECEMBER 2005

2 NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel , fax E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Naturvårdsverket 2005 Elektronisk publikation Omslagsbild: Lars Thulin / Johnér

4 Förord Miljöinformation ger den finansiella sektorn underlag för bedömning av miljörelaterade risker och möjligheter i finansiella beslut som t ex kreditgivning, investering, premiesättning. Naturvårdsverket har fått regeringens uppdrag att utveckla information om produkters miljöbelastning, där en särskild del handlar om miljöinformation till finansiella sektorn. I föreliggande studie redovisas behov av miljöinformation i finansiella sektorn, inhämtning och användning av miljöinformation idag och trender i utvecklingen. Fokus är på miljö- respektive hållbarhetsredovisningar och årsredovisningslagens krav. Denna rapport är framtagen av auktoriserad revisor Birgit Flening, Sustainability Director vid Ernst &Young AB. Författaren är ensam ansvarig för rapportens innehåll, varför den inte kan åberopas som Naturvårdsverkets ståndpunkt. Rapporten är en underlagsrapport till Information om produkters miljöbelastning, Naturvårdsverkets rapport Stockholm i december

5 4

6 Innehåll Förord 3 1 Sammanfattande slutsatser 7 2 Summary of conclusions 17 3 Bakgrund 25 4 Vilka miljöproblem? 29 5 Miljökommunikation och trovärdighet 35 6 Årsredovisning 49 7 Vem läser miljö- och hållbarhetsredovisningar? 63 8 Utbildning är nyckel till förändring 77 9 Aktuella trender och rapporter Andra länder Var finns informationen? 103 Bilaga 1 Miljöskulder 109 Bilaga 2 Icke-finansiella redovisningar i världen 115 Bilaga 3 Finansmarknaden 119 Bilaga 4 Intervju och enkät 127 Länkar 129 5

7 6

8 1 Sammanfattande slutsatser Denna rapport behandlar den finansiella marknadens behov av miljöinformation. Rapporten är framtagen inom ramen för Naturvårdsverkets regeringsuppdrag att utveckla information om produkters miljöbelastning 1. Rapporten innehåller förklarande beskrivningar av finansmarknad, årsredovisning, revision och verifiering, svenska och utländska lagkrav på miljöinformation samt problem med miljöledningssystem och miljöredovisning. Den svårhanterade frågan om när en miljöskuld för förorenade områden ska redovisas behandlas särskilt i en bilaga där även förslag till ändring år 2007 presenteras. Många företag lägger ned stora resurser på miljöfrågor men kunskap om detta arbete och dess effekter når inte finansmarknaden. Av rapporten framgår att faktiska läsare av frivilliga redovisningar inte alltid är de tänkta grupperna utan ofta är konkurrenter, konsulter och en del studenter. Rapporten behandlar särskilt finansanalytikers önskemål om miljöinformation. Finansmarknadens behov av miljöinformation tillgodoses inte av de frivilliga redovisningarna, beroende på att redovisningarna har fel perspektiv, innehåller fel information och är fel forum. 1.1 Frivilliga redovisningar slutsatser och idéer tillutveckling Fel perspektiv Information om hur miljöfrågorna påverkar företagets utvecklingsmöjligheter redovisas sällan i de frivilliga redovisningarna; det är mest information om företagens direkta miljöpåverkan. Tydlig och begriplig koppling till långsiktiga strategier och riskhantering saknas ofta, det verkar som om miljö- och hållbarhetsfrågorna hanteras någon annan stans i företagen. Produktutveckling utelämnas ofta, troligen för att det inte identifieras som en väsentlig miljöaspekt i miljöledningssystemen. Traditionella system för klassificering av miljökostnader fångar inte upp fullständig information. Nyttan med miljöarbete anses vara av samhällskaraktär medan kostnaderna är rent företagsekonomiska; samtidigt som externa samhällskostnader för miljöpåverkan inte internaliseras i företagens ekonomi. 1 Se huvudrapport Information om produkters miljöbelastning, Naturvårdsverkets rapport

9 Fel information Det är en tung och kostsam process att få fram relevant miljöinformation. Redovisning görs ofta av den information som redan finns tillgänglig och inte av den information som finansmarknaden vill ha. Redovisad information är alltid inte jämförbar eller väsentlig. Redovisad information är teknisk (ton och liter) och sällan kopplad till ekonomiska termer eller effekter (kronor och ören). Information kan vara finansiell, dvs. avse aspekter som har en finansiell påverkan, även om den inte kläs i monetära termer. Finansmarknadens kunskap i miljöfrågor är inte djup eftersom miljö inte ingår i all universitetsutbildning. Informationen är inte alltid anpassad till tänkta läsares kunskapsnivå. Fel forum Den frivilliga informationen anses inte trovärdig, finansmarknaden är van att få sin information i reviderade finansiella redovisningar med en tydlig avsändare (styrelsen). Finansmarknaden förutsätter att all väsentlig information ska finnas i årsredovisningen eftersom årsredovisningslagen anger att förhållanden som är viktiga för att bedöma företagets utveckling, ställning och resultat ska redovisas i årsredovisningen, däribland upplysningar om miljöfrågor. Idéer till utveckling Av denna rapport framgår både att finansmarknaden har ett behov av miljöinformation men också att den information som erbjuds inte fyller detta behov. Finansmarknadens behov av kvalitetssäkrad och sökbar miljöinformation på företagsnivå ökar. Sökmöjligheterna måste vara enkla, överskådliga, lättillgängliga och överensstämma med sektorns övriga verksamhet. Ett sätt att tillmötesgå detta är att använda Bolagsverkets näringslivsregister både för frivillig registrering av miljö- resp. hållbarhetsredovisningar men även för en obligatorisk registrering av vissa uppgifter om miljöfarliga verksamheter. För att få en fungerande efterfrågan på och kunskap om miljöfrågornas ekonomiska och finansiella effekter behövs dessutom utbildning, inte minst av de studenter som kommer att arbeta inom den finansiella sektorn. Även den allmänna kunskapsnivån bör höjas, både för de som har direkt kontakt med konsumenter i sitt dagliga arbete men även för andra yrkesgrupper och då helst redan i den utbildning som erbjuds inom gymnasier och högskolor. 8

10 Bolagsverkets näringslivsregister information kring miljöfarliga verksamheter, förelägganden, miljödomar samt förorenade områden I Sverige finns ett aktuellt näringslivsregister hos Bolagsverket. Här finns uppgifter om organisationsnummer, firmanamn, adress, styrelseledamöter och revisorer, verksamhet och alla årsredovisningar för bolaget m.m. Varje år registreras årsredovisning och löpande förs ändringar om verksamhet, adress och ledamöter in i registret tillsammans med andra uppgifter. Bolagsverket har redan idag ett löpande aktuellt näringslivsregister som ger tillgång till registrerade handlingar via internet och som inom en snar framtid kommer att kunna ta emot handlingar via internet. Finansmarknadens aktörer betonar sitt intresse av att enkelt få information på företagsnivå, både aktuell och historisk, om miljöfarliga verksamheter, olika ärenden kring tillstånd och miljödomar samt risk för förekomst av ansvar för förorenade områden. Som framgår i denna rapport kan Bolagsverket inte självständigt upptäcka när bolag inte har redovisat sin miljöpåverkan enligt årsredovisningslagen 6 kap 1 4 st (tidigare 3 st). Därför har Bolagsverket registrerat dessa årsredovisningar trots att de inte varit kompletta. En möjlig väg att hantera detta informationsbehov är att i näringslivsregistret registrera information för de bolag, som har en verksamhet som enligt miljöbalken klassas som A-, B- eller C-anläggning. Om det i kommande förslag till miljöinformation i årsredovisning (se avsnitt 6.9) skulle bli en rekommendation att denna regel ej ska vara kvar i lagen är det ännu mer angeläget att en registrering av detta blir genomfört, då informationen kan vara av stort finansiellt intresse och efterfrågas av flera aktörer. Naturvårdsverket arbetar med att utveckla en Svensk Miljörapporteringsportal, SMP. De miljörapporter som regleras i förordningar planeras bli inrapporterade till tillsynsmyndighet via denna portal. Därför vore det lämpligt att i samband med att SMP:s arbete fortskrider se över möjligheterna till en automatisk länk mellan dessa två register. Behovet av tillgång till ett centralt register på företagsnivå med kvalitetssäkrad information, både aktuell och historisk, om miljöfarliga verksamheter och olika ärenden har betonats av olika aktörer på finansmarknaden. Information som vore relevant att få via ett sådant register är: om företaget har en A-, B- eller C-verksamhet samt uppgift om län/kommun, dom, beslut eller förelägganden i tillståndsmål, tillståndsärenden eller miljöbalksfrågor, länkad koppling till den offentliga delen av miljörapporter, t.ex. emissionsdata. Likaså efterfrågas en möjlig koppling avseende förorenade fastigheter. Upplysning om fastigheter som företaget har, eller efter 1998 haft, lagfart på är av särskilt intresse om detta går att koppla till kvalitetssäkrade uppgifter som finns hos 9

11 myndighet om risk för föreorenat område. Information som skulle kunna återfinnas i länsstyrelsernas databaser, kanske via GIS-portal eller RUM-register 2. En möjlig väg att hantera detta informationsbehov är att i näringslivsregistret även registrera information för de bolag, som kan kopplas till fastigheter som är potentiellt eller faktiskt förorenade. Samtliga dessa uppgifter bör finnas i den bolagsinformation som lämnas ut på papper, CD-skiva eller via internet. Många investerare investerar i bolag med verksamhet även utanför Sverige, oftast inom EU. De har därför uttryckt en förhoppning om att ett sådant centralt register skulle kunna finnas även i andra EU-länder. Utbildning Förutsättning för att lyckas nå våra miljömål är att dagens företag har anställda som har grundläggande kunskaper och rimliga värderingar inom miljö, hållbar utveckling och etiska frågor. Många företag arbetar aktivt med miljö- och hållbarhetsfrågor och kraven kommer att öka framöver på alla företag. Dagens studenter som kommer ut från universitet och högskolor är morgondagens anställda och beslutsfattare, både i företag, organisationer, offentlig sektor samt som politiker. Alltför ofta har de i sin utbildning inte fått den utbildning i miljö och hållbarhet som företag behöver. Utbildning, inte minst inom universiteten, bör inkludera miljö- och hållbarhetsfrågorna i all utbildning. Utbildning är ett universitets och en skolas absolut viktigaste miljöaspekt, även om den är indirekt. Utbildning i miljöfrågor bör inte vara negativ utan stimulera till delaktighet och ansvar inom miljöområdet samt sprida kunskap och förmedla framtidstro om miljöfrågor och hållbar utveckling till barn och ungdomar. Vikten av bättre teknik och produkter kan inte nog framhållas men även vikten av att göra medvetna prioriteringar baserade på kunskap. Här har även media en viktig funktion som kunskapsförmedlare att fylla. Även positiva nyheter sporrar till intresse och medverkan i arbetet för en hållbar framtid. Budgetpropositionen hösten 2005 slår fast att universitet och högskolor har ett uttalat ansvar för hållbar utveckling i samhället. Hållbar utveckling skrivs nu in i högskolelagen. Men för att detta ska få genomslagskraft måste det tydliggöras vad som omfattas - såväl utbildningen innehåll i samtliga utbildningar som högskolornas egen, direkta påverkan på hållbar utveckling. För att lagen ska tillämpas krävs inte bara att lagstiftaren klart kommunicerar vad detta innebär i praktiken utan även att en reell kontroll (uppföljning) sker av högskolornas arbete med detta. De statliga utbildningsverksamheterna har åtaganden att arbeta med detta. Därför vore det önskvärt att ansvarigt departement blir tydlig i sina krav och aktivt följer upp lagkravet på hållbarhet även i undervisning för att miljö i utbildningarna ska få den tyngd som de måste ha för att vi ska kunna nå våra nationella miljömål. 2 Se mer under avsnitt

12 Det framgår av rapporten att dagens problem förvärras av att olika avdelningar för ekonomi, teknik och miljö inom företagen talar olika språk och ofta har helt olika system för att hantera information, som inte alltid är konsistenta. Detta kan förbättras genom utbildning av dem som kommer att arbeta med dessa frågor i framtiden. Detta gäller även för de som är ansvariga för marknad, kommunikation eller PR och som inte alltid förstår att miljö är intressant t.ex. för besökarna på företagens hemsidor. Likaså behövs utbildning av andra yrkesgrupper, även av revisorer. För att få fram information behöver man först skapa en efterfrågan på miljöoch hållbarhetsinformation. Sambandet ekologi ekonomi måste därför bli tydligare i alla utbildning, både vad gäller privatekonomi, företagsekonomi och samhällsekonomi. Integrering av miljö- och hållbarhetsfrågor i all universitetsutbildning och då inte bara negativ information utan utbildning som stimulerar till delaktighet och ansvar samt sprider kunskap och förmedlar framtidstro. En grundläggande, allmän förståelse för sambandet mellan ekonomi, ekologi och samhälle är avgörande för om vi ska kunna nå de satta miljömålen. Sambandet illustreras av figur 1 och diskuteras närmare i avsnitt 4.2. A-ekologi Den statligt finansierade SVT borde få ett krav att förmedla information och kunskap i hållbar utveckling via TV. Barn och ungdomar men även redan yrkesverksamma grupper behöver få löpande kunskap och information. För att aktivt ge miljöfrågorna en ökad tyngd och medvetenhet och då även positiva nyheter kan ett avsnitt med miljöinformation, kanske kallat A-ekologi, sändas på TV-nyheterna varje fredag, före A-ekonomi. Syftet ska vara att göra om vetenskap till vetskap 3. Den klimatinformation som ges löpande i Rapport under hösten 2005 är en god förebild. Detta skulle vara en del av den mer allmänna utbildning som är en grundläggande förutsättning för att få en allmän förståelse för dagens och morgondagens miljöproblem. Bolagsverkets näringslivsregister frivillig miljöinformation En frivillig registrering av miljö- och hållbarhetsredovisning hos Bolagsverket vore önskvärt. Därigenom kan de, via internet, bli tillgängliga ihop med årsredovisning, vilket kan höja nivån för den frivilliga redovisningens status, innehåll och tillgänglighet. Miljö- och hållbarhetsredovisningar kan lagras i näringlivsregistret under verksamhetens organisationsnummer och finnas tillgängliga för en intresserad allmänhet. Det vore därför lämpligt om företag kunde ges möjlighet att frivilligt registrera sina frivilliga miljö- och hållbarhetsredovisningar i Bolagsverkets näringslivsregister och att dessa ska kunna åtkommas via internet. Om redovisningen bara finns på en hemsida så ska en sammanfattning med angivande av länk kunna registreras. För detta ska en avgift som täcker Bolagsverkets kostnader betalas

13 Bolagsverket tillhandahåller idag företagsinformation till finanssektorn och kommer på detta sätt att kunna tillhandahålla miljöinformation tillsammans med årsredovisningen. Samtidigt torde miljöredovisningens status kunna höjas och kraven på kvalitet att stärkas. Även miljö- och hållbarhetsuppgifterna bör finnas i den bolagsinformation som lämnas ut på papper, CD-skiva eller via internet. Systemet måste säkerställa att bara behöriga befattningshavare hos företaget kan låta registrera en frivillig redovisning. Detta skulle framöver kunna ske med samma säkerhet, troligen genom elektronisk signatur, som för väntad kommande elektronisk registrering av årsredovisning. Likaså måste det säkerställas, på samma sätt som för årsredovisning, att uppgifterna inte kan ändras av obehöriga. Ansvarsfrågan vid registrering av frivilliga redovisningar måste beaktas så att det blir klart vem som ansvarar för att mottagen text/länk registreras och bevaras korrekt. Den 30 november 2005 publicerades en promemoria från Justitiedepartementet om Elektronisk ingivning till Bolagsverket som innehåller förslag till författningsändringar som ska göra det möjligt för aktiebolag att till Bolagsverket ge in årsredovisningshandlingar med revisionsberättelse elektroniskt. Det föreslås också att årsredovisning och revisionsberättelse ska få upprättas elektroniskt och undertecknas med en avancerad elektronisk signatur. De föreslagna ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli

14 Figur 1: Samband mellan ekonomi, ekologi och samhälle. (Bild framtagen av Professor Carl Folke, Institutionen för Systemekologi, Stockholms Universitet) 1.2 Årsredovisning slutsatser och idéer till utveckling Informationskällor Investerare hämtar oftast sin information genom analys av andra typer av rapporter, som bokslutskommunikéer, årsredovisningar, medias analyser, företagsträffar samt information från analytiker mm. De menar att de vill ha miljöinformationen i årsredovisningen, med betoning på utveckling av miljöambitioner och strategier, ekonomiska risker och effekter inom olika miljöområden. Annan information som efterfrågas är kommentarer till socio-demografiska ändringar i kunders köpbeteende, steg mot nya produktionsprocesser, politiska beslut som kan leda till ekonomiska sanktioner och vägledning om framtida miljökostnader. Att miljöinformationen 13

15 återfinns i årsredovisningen tas som en indikation på att miljöarbete faktiskt är integrerat i verksamheten. Styrelsen undertecknar årsredovisningen medan det ibland är oklart vem som är avsändare av den information som finns i en miljöredovisning. Det är dock angeläget att påpeka att det som i dagligt tal menas med en årsredovisning ofta är något annat än den formella årsredovisningen som behandlas i denna rapport. I en tryckt skrift med beteckningen årsredovisning ingår ofta flera delar. Den formella årsredovisningen är upprättad enligt årsredovisningslagen, undertecknad av styrelsen, och omfattas av revisorns granskning och revisionsberättelse. När de som intervjuats om sitt informationsbehov angav årsredovisning visade det sig att man ofta inte var klar över skillnaden mellan den formella, reviderade årsredovisningen, och de övriga delar i den tryckta produkten som inte är reviderade eller lagreglerade. Reglering Globalt är utvecklingen på väg mot offentlig reglering av icke-finansiell rapportering. Miljöinformation i årsredovisning innebär ofta minskad informationsmängd och en smalare rapportering och mer fokus på laglydnad än på utveckling. En effekt av att placera miljöinformation i en årsredovisning, vare sig det är frivillig eller lagreglerat, är att informationen då omfattas av revisorns granskning och av revisionsberättelsen. Detta berör då enbart den information som placerats i den formella, lagreglerade årsredovisningen. Samtidigt befarar många att om miljö- och hållbarhetsinformation enbart placeras i den formella, lagreglerade årsredovisningen kan det leda till att informationen kan bli urholkad varför man anser det viktigt att även stödja arbete med harmonisering av den frivilliga rapporteringen. Årsredovisning Information som vänder sig till aktörerna på de finansiella marknaderna skall finnas i årsredovisningen, som är den centrala informationshandlingen för finansanalytiker. Den information kring frågor om miljö, socialt ansvar och mänskliga rättigheter, som finansanalytiker behöver för aktievärderingar och kreditvärdighetsbedömningar, ska lämnas i årsredovisningen. Informationen skall i första hand avse fakta samt beslutade eller planerade åtgärder och undvika vaga uttalanden om mål och ambitioner, som inte ger underlag för kvantifieringar eller påverkar riskbedömningen. Informationen bör fokuseras på de frågor kring miljö som är av väsentlig betydelse för bolagets ställning, resultat och förväntade framtida finansiella utvecklingsmöjligheter. Informationen ska beskriva sådana förhållanden, som kan bedömas ha effekt på företagets framtida vinster eller kassaflöden, men inte begränsas till sådant som kan uttryckas i kronor. Extra text i tryckt årsredovisning Många större företag publicerar en tryckt årsredovisning, som förutom den formella årsredovisningen, även innehåller en mer populär del, den s.k. framvagnen, 14

16 och ofta finns där även ett miljöavsnitt. Denna del av årsredovisningen granskas enbart i ringa mån av revisorn. Förvaltningsberättelse Årsredovisningen inleds med en förvaltningsberättelse som ska innehålla upplysningar som är viktiga för bedömning av bolagets ställning, resultat och förväntade framtida finansiella utvecklingsmöjligheter. Däri innefattas även miljöfrågor, se avsnitt 6.4. För räkenskapsår som inleds efter den 30 april 2005 har tillkommit ett ytterligare krav på information om upplysningar. Med början 2005 ska börsnoterade bolag följa IFRS (International Financial Reporting Standards) för sin koncernredovisning. Detta är internationella redovisningsregler och noterade bolag och statliga bolag ska följa dem och andra kan välja att frivilligt följa dem. I IFRS regleras inte något som motsvarar den svenska förvaltningsberättelsen. I IFRS regelverk diskuteras att många företag har en redogörelse, utanför den rent finansiella redovisningen, som beskriver och förklarar huvuddragen i ställning och resultat och de viktigare osäkerheter som företaget står inför samt att många företag utanför de finansiella redovisningarna publicerar miljöinformation vilken inte omfattas av regelverket inom IAS/IFRS. Pågående utredning Det pågår under 2005 en utredning (avsnitt 6.9), inom justitiedepartementet, som ska ge förslag till vilka lagkrav, som ska ställas på miljöinformation i årsredovisning, varför det inte ges några konkreta förslag i denna rapport. Oberoende av om utredaren väljer att föreslå en explicit lagtext om miljöfrågor eller om han väljer en mer allmän skrivning om väsentliga frågor, så vill vi betona vikten av att det tas fram tydliga anvisningar om vad som ska inkluderas i informationskravet och att detta fokuserar på det behov en läsare av en årsredovisning har på information som berör företagets ställning, resultat och framtida utvecklingsmöjligheter. Dessa rekommendationer bör även omfatta de krav som redan finns i lagen på viktiga upplysningar. Informationen ska fokusera både på företagets påverkan på miljön och på hur miljöfrågorna påverkar företagets ställning, resultat och framtida utveckling. Bokföringsnämnden Bokföringsnämnden har gett anvisningar om innebörden av årsredovisningslagens upplysningskrav för miljöfarlig verksamhet, se avsnitt 6.8. Nämnden har dock ännu inte gett ut några anvisningar för övriga upplysningskrav inom miljö- och hållbarhetsområdet för årsredovisning, vilket nämnden bör uppmanas att göra snarast. Kanske kommer den pågående utredningen att i sin rekommendation föreslå att Bokföringsnämnden ska ta fram anvisningar även för de regler som utredaren kan komma att föreslå. Vi vill påpeka vikten av att Bokföringsnämnden utarbetar anvisningar för upplysningskraven för miljö- och hållbarhet samt att det säkerställs att det finns kunskap om miljö- och hållbarhet inom Bokföringsnämnden. 15

17 16

18 2 Summary of conclusions This report addresses the financial market s need for environmental information. The report has been produced within the framework of the Environmental Protection Agency s government commission to develop information on the environmental impact of products. The report contains explanatory descriptions of the financial market, annual reports, auditing and verification, legal requirements for environmental information in Sweden and other countries, and problems with environmental management systems and environmental accounting. The contentious issue of whether an environmental liability for polluted areas should be reported is dealt with separately in an annex to the report. Many companies invest substantial resources in environmental issues, but knowledge of this work and its effects does not reach the financial market. The report shows that the people who actually read voluntary reports are not always the intended target groups, but are often competitors, consultants and sometimes students. In particular, the report addresses the requirements which financial analysts make of environmental information. The financial market s need for environmental information is not met by voluntary reporting, because the reports have the wrong perspective, contain the wrong information and provide the wrong forum. 2.1 Voluntary reports conclusions and ideas for development Wrong perspective Information on how environmental issues influence the company s opportunities for development is rarely included in the voluntary reports, which mostly contain information on the company s direct environmental impact. A clear and comprehensible link to long-term strategies and risk management is often lacking, as though environmental and sustainability issues are dealt with elsewhere in the company. Product development is often omitted altogether, probably because it is not identified as an important environmental aspect in environmental management systems. Traditional systems for classifying environmental costs do not capture the full picture. The benefit of environmental work is considered to be of a societal nature, while the costs are purely a matter of managerial economics. At the same time, the external societal costs of environmental impacts are not internalised in the company s finances. 17

19 Wrong information Producing relevant environmental information is an onerous and costly process. The information which is reported is often already available and not the information which the financial market wants. The information reported is always neither comparable nor essential. The information reported is technical (tonnes and litres) and rarely linked to economic terms or effects (monetary amounts). Information can be financial, i.e. address aspects which have an financial effect, even if it is not expressed in monetary terms. The financial market lacks in-depth knowledge of environmental issues because the environment is not an element in all university education. The information is not always adjusted to the knowledge of the assumed reader. Wrong forum The voluntary information is not considered to be reliable; the financial market is used to receive its information in audited financial reports from a clearly named entity (the board of directors). The financial market presumes all essential information to be contained in the annual accounts, as the Swedish Annual Accounts Act states that circumstances which are important in assessing the company s development, financial position and performance must be reported in the annual accounts, and this includes information on environmental issues. Ideas for development It is clear from this report not only that the financial market has a need for environmental information, but also that the information being offered does not meet this need. The financial market s need for quality-assured and searchable environmental information at company level is increasing. The search options need to be simple, clear and easily accessible, and to correspond with the sector s activities at large. One way of accommodating this need is to use the Trade and Industry Register maintained by the Swedish Companies Registration Office not only for voluntary registration of environmental and sustainability reports but also for compulsory registration of specific information on environmentally hazardous activities. In order to generate functional demand for and knowledge of the economic and financial effects of environmental issues, there is also a need for education, not least of those students who will be working within the financial sector. There is also a need to raise the general level of knowledge, both of those who have direct contact with consumers in their day-to-day work, and of other professional groups ideally as part of the programme of education offered at upper-secondary and tertiary level. 18

20 The Swedish Companies Registration Office s Trade and Industry Register information on environmentally hazardous activities, etc In Sweden an up-to-date Trade and Industry Register is maintained by the Companies Registration Office. This contains details of corporate identity number, company name, address, board members and auditors, business activities and all the annual reports for the company, etc. The annual accounts are registered each year, and changes to business activities, address and board members are implemented in the register on an ongoing basis, together with other information. The Companies Registration Office already has an up-to-date trade and industry register which provides access to registered documents via the Internet and which will shortly also be able to receive documents via the Internet. As is clear from the report, the Companies Registration Office cannot independently ascertain if companies have failed to report their environmental impact in accordance with the Annual Accounts Act chapter 6 1 para. 4 (formerly para. 3). The Companies Registration Office has therefore registered these annual accounts despite the fact that they are incomplete. One possible way of addressing this problem is for the Trade and Industry Register to include information on companies with business activities classified as A, B or C facilities pursuant to the Swedish Environmental Code. Should the forthcoming environmental information in annual reports bill recommend (see section 6.9) that this rule should not remain in the act, it is even more important for this to be registered, as the information may be of financial interest and is asked for by several actors. The Environmental Protection Agency is working on the development of a Swedish Environmental Reporting Portal, SMP. It is planned that the environmental reports covered by ordinances will be reported to the supervisory authority via this portal. As work on the SMP progresses, it would therefore be appropriate to consider the opportunities for an automatic link between these two registers. The need for access to a central register at company level containing quality-assured information, both current and historical, on environmentally hazardous activities and various matters has been emphasised by various players on the financial market. Information which would be relevant to obtain via a register of this type would include: whether the company carries out A, B or C business activities, and details of the county/municipality judgements, orders or injunctions in licence cases, licence matters or issues relating to the Environmental Code link to the public part of environmental reports, e.g. emission data. All this data should be contained in the company information published on hard copy, CD or via the Internet. 19