NY DRAMATIK I TRE EUROPEISKA LÄNDER -

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NY DRAMATIK I TRE EUROPEISKA LÄNDER -"

Transkript

1 NY DRAMATIK I TRE EUROPEISKA LÄNDER - EN STUDIE I METODER ATT ARBETA MED MANUSUTVECKLING HANNA ÅKERFELT SVENSKA YRKESHÖGSKOLAN I VASA UTBILDNINGSPROGRAMMET I SCENKONST INRIKTNING: DRAMA OCH TEATER VÅREN 2008 HANDLEDARE: CLAES PETER HELLWIG OPPONENT: ELLINOR SILIUS

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROLOG s BÖRJAN 1.1. SYFTE OCH METOD s BEGREPP s MITTEN 2.1. ORGANISATIONERNA LABBET R.F. s NORDENS FOLKHÖGSKOLA BISKOPS ARNÖ s OPERATING THEATRE COMPANY s JÄMFÖRELSEN SKILLNADER OCH LIKHETER s HANDLEDA OCH LÄRA s LÄSNINGAR s FÖR- OCH NACKDELAR s SLUTET 3.1. FRAMTIDEN s SAMMANFATTNING s AVSLUTANDE DISKUSSION s. 42 KÄLLFÖRTECKNING s. 44 1

3 PROLOG Ända sedan gymnasietiden har jag samlat på mig ett material som handlar om ny dramatik och manusutveckling. Det här materialet har kommit från Finland, Sverige och Storbritannien och består av artiklar, intervjuer, böcker och inlägg på hemsidor. Via det här materialet har jag försökt allmänbilda mig själv och skapa en överblick över situationen för ny dramatik i Svenskfinland och hur den ser ut i förhållande till andra platser i världen. Jag har också försökt förstå var orsakerna till skillnaderna mellan olika länder och kulturer ligger. Det här kan te sig pretentiöst i någons ögon men jag har gjort detta för mitt eget höga nöjes skull, för att lära mig mer om något jag är intresserad av. Till det här materialet kan jag lägga erfarenheten av att själv ha skrivit ett tiotal pjäser av olika längd, av vilka sex har blivit uppförda åtminstone en gång. Jag har under kortare perioder arbetat i Storbritannien och Sverige på teatrar med ett uttalat intresse för ny dramatik. Sommaren 2007 deltog jag som enda nordiska representant i World Interplay, en festival för unga dramatiker från hela världen, som ordnas vartannat år i Australien. För mig har de här erfarenheterna, i synnerhet mina vistelser utanför Finland, varit ovärderliga eftersom de gett mig en chans att uppleva andra teaterkulturer. Det har fått mig att inse att alla nya pjäser som skrivs i Storbritannien inte automatiskt är bra och att de pjäser som skrivs i Finland inte automatiskt talar endast till en finländsk publik. På samma sätt som vi i Finland har något att få av andra teaterkulturer är jag säker på att vi också har något att ge. Jag inser att jag bara tar mina första steg på väg mot större insikt och kunskap, min erfarenhet är begränsad. Å andra sidan är det inte särskilt underligt med tanke på min ålder och jag gläder mig åt att jag har ett helt liv på mig att skaffa mera erfarenhet. Det här betyder inte att jag på något sätt förringar den erfarenhet jag har, för det skulle vara att göra mig själv en björntjänst. Istället ser jag min erfarenhet som den grund jag hela tiden bygger vidare på. Mina erfarenheter gör mig till den jag är idag, de är orsaken till att jag skriver det här arbetet. De utgör min personliga utgångspunkt. När jag i tonåren började skriva dramatik var jag lyckligt omedveten om hur svårt det kan vara att skriva, men också att hitta någon som är beredd att sätta upp det man har skrivit. Det jag däremot snabbt insåg var att det inte fanns särskilt många förebilder här i Finland för en ung, aspirerande dramatiker. Världen tycktes drunkna i berömda brittiska dramatiker och i Skandinavien fanns Ibsen och Strindberg som följdes av Fosse och Norén. Vem fanns det i Finland och fanns det 2

4 överhuvudtaget någon som skrev dramatik på svenska i Finland? Vid den tiden, i början av det här årtiondet, kunde jag bara nämna ett fåtal finlandssvenskar som skrev dramatik och de var alla över fyrtio. Många av de tankar, idéer, påståenden och frågor som jag har stött på under de senaste sju, åtta åren har blivit kvar i mitt bakhuvud. Jag hoppas att det här slutarbetet också väcker tankar, frågor och leder till diskussioner om ny dramatik, teater och olika traditioner. 3

5 1. BÖRJAN 1.1. SYFTE OCH METOD Det här arbetet utgör den skriftliga delen av mitt lärdomsprov och behandlar ämnet ny dramatik. Jag vill lyfta fram olika metoder som används när man arbetar med skrivandet av nya pjäser samt vilka möjligheter och problem de metoderna för med sig. Jag vill också undersöka tänkandet bakom de olika metoder som används. Det här är dock inte en jämförelse av arbete med manusutveckling med en specifik demografisk grupp. Arbetet är inte heller en utvärdering av metoder eller hur bra de är i någon antagen objektiv mening. Mitt lärdomsprov kommer att ta upp processen att skriva en pjäs och hur den kan stödas av en utomstående handledare. Det finns tusen och ett sätt att närma sig ett ämne som ny dramatik. Jag har valt att se på arbetet med manusutveckling ur handledarens, dramaturgens eller pedagogens synvinkel. Jag har valt denna infallsvinkel eftersom den utbildning jag har fått fokuserar på pedagogiskt arbete och handledande. Om jag hade valt att fokusera på dramatikerns upplevelser och erfarenheter skulle arbetet lätt ha glidit över i en utvärdering av de metoder som använts, vilket i sig är ett intressant ämne, men inte det jag kommer att studera här. Förhoppningsvis kommer jag att i framtiden ha möjlighet att gå närmare in på sådan sidor av ämnet som jag inte tänker behandla i det här arbetet. Min erfarenhet av teater begränsar sig till den (väst)europeiska teatern och jag gör därför inga anspråk på att skriva om världsomspännande rörelser eller globala trender. Jag anser inte att teater och ny dramatik utanför Europa skulle vara mindre värd eller mindre intressant men jag vet för lite om det ämnet för att gå in på det här. I mitt arbete kommer jag att ta upp tre institutioner som på olika sätt arbetar med utvecklandet av ny dramatik. De tre institutionerna finns i olika länder i Europa, nämligen Finland, Sverige och Storbritanninen, och alla tre har olika verksamhetsformer. Orsaken till att jag valt tre organisationer istället för att studera bara en av dem är att jag vill undersöka likheter och olikheter mellan tre länder och i förlängningen också tre förhållningssätt till ny dramatik. I Finland har jag valt att hålla mig till den finlandssvenska teatermiljön, eftersom det är den jag själv har erfarenhet av och eftersom den ligger mig nära om hjärtat. Storbritannien finns representerat eftersom det anses vara en av föregångarna och en av de största påverkarna inom arbetet med ny dramatik både i och utanför Europa. Sverige valde jag för att det är vårt grannland och eftersom jag ville få med ett nordiskt perspektiv. 4

6 Genom att fokusera på några frågor gällande manusutveckling hoppas jag kunna få en bättre förståelse för såväl organisationernas konkreta arbete som de idéer som ligger bakom de arbetssätt de valt att använda. I den andra delen av det här arbetet kommer jag att presentera varje organisation innan jag går närmare in på de punkter jag valt att fokusera på, nämligen: likheter och skillnader handledarens roll läsningens funktion för- och nackdelar med manusutveckling Tredje och sista delen av texten består av en blick mot framtiden, en sammanfattning och en avslutande diskussion. Processen att skriva en pjäs kan delas upp på olika sätt. Beroende på hur man arbetar kan man dela in skrivprocessen enligt tid (t.ex. maj-version, juli-version), enligt scener, enligt utkast (version 2, version 5) eller enligt vem som har fungerat som dramaturgiskt stöd. I det här arbetet har jag valt att dela in skrivprocessen i två delar, den del som föregår en repetitionsstart och den del som består av repetitioner och föreställningar. Jag har gjort den här indelningen dels för att repetitionsstarten i de flesta fall är en tydlig vattendelare som innebär ett nytt fokus i skrivprocessen, dels för att den beror på omständigheter utanför dramatikern och pjäsen. En skrivprocess är något väldigt individuellt och en pjäs utveckling är svårdefinierad. Därför passar det mina avsikter att ha en konkret grovindelning. Jag har valt att fokusera på den första delen av skrivprocessen. För dramatikern kan repetitionsperioden vara precis lika viktig som den tid som föregått den. En orsak till att det är svårt att skriva om pjäsens eller dramatikerns process under repetitionsperioden är att den i högre grad beror på yttre faktorer, som t.ex. regissörer, producenter, skådespelare och teater. Den är inte heller lika styrd av dramatikerns egen rutin som den första delen av skrivprocessen. En annan orsak som gör det svårt för en utomstående att studera pjäsens utveckling under repetitionerna är att det är en starkt internaliserad och individuell process, som det kan behövas både tid, erfarenhet och distans för dramatikern själv för att kunna förstå. Ett rent konkret problem är att alla regissörer och skådespelare inte är intresserade av att ha en utomstående observatör med sig under repetitionerna. Det kräver alltså att man hittar en grupp som ska sätta upp en pjäs och är villiga att låta någon utomstående ta del av deras repetitionsarbete. För den som är intresserad av det här ämnet kan jag rekommendera Susan Letzler Coles bok Playwright in rehearsal. 5

7 Det stora problemet jag har stött på i arbetet med detta lärdomsprovet är hur jag ska handskas med något så individuellt som skrivprocesser. Jag har därför valt att koncentrera mig så mycket som möjligt på de rent konkreta aspekterna av arbetet med manusutveckling. Jag har läst både om de olika organisationerna och om situationen för ny dramatik i respektive land. Utöver det har jag läst intervjuer och samtal med dramatiker som berättar om sina erfarenheter, samarbeten med regissörer, skrivprocesser och hur de ser på manusutveckling samt böcker om hur man skriver pjäser. Jag har läst Gerald Chapmans bok Teaching Young Playwrights, som jag har funnit mycket givande. Visserligen riktar den sig till personer som arbetar med ungdomar eller i skolor, men mycket av det han skriver om går bra att överföra till personer som har liten eller ingen erfarenhet av att skriva dramatik. Till de andra källorna jag har använt mig av hör texter från Internet, e-post och samtal med personer, som arbetar med ny dramatik. Ny dramatik är ett ämne som det visserligen har skrivits om, men mest i form av artiklar, kolumner eller texter på hemsidor. I huvudsak är litteraturen jag använt mig av hämtad från Storbritannien. Det beror i första hand på att det finns mycket material om ny dramatik skrivet på engelska och att Internet har gjort det materialet tillgängligt också för en studerande i Finland. En annan orsak är att engelska, till skillnad från andra europeiska språk, är ett språk jag kan läsa utan svårighet. Jag har också hittat en del av mitt material i rikssvenska och finländska tidsskrifter. Personligen tycker jag det är passande att mina källor begränsar sig till de tre länder som jag behandlar i mitt arbete. För det här lärdomsprovet har jag intervjuat personer som arbetar med de tre organisationern jag tar upp. Intervjuerna har skett såväl per e-post som ansikte mot ansikte och jag har strävat till att ge dem en atmosfär av diskussion snarare än regelrätta intervjuer. Eftersom det rör sig om ett ämne som handlar mycket om egna erfarenheter och konstnärlig verksamhet ansåg jag det mer givande. Jag förberedde vissa frågor men förbehöll mig rätten att se vart samtalen ledde och ta in det som personen i fråga tog upp. Den information jag har samlat på mig har jag behandlat i arbetets andra del genom att diskutera det både utgående från de frågor jag fokuserat på men också från mina egna erfarenheter. I texten kommer jag att referera till dramatikern som han och till handledaren (dramaturgen, pedagogen eller läraren) som hon. Inte för att det avspeglar en typisk könsfördelning mellan de två utan för att vara konsekvent genom hela texten och förrhoppningsvis göra det enklare för läsaren att följa med. 6

8 1.2. BEGREPP Det finns flera termer och begrepp som det är viktigt för mig att definiera, för att tydliggöra för mig själv och läsaren vad jag menar med ett begrepp som i olika sammanhang kan förstås på olika sätt. I det här arbetet använder jag mig också av begrepp som är hämtade ur engelskan och som ibland används på svenska i brist på tillfredsställande översättningar. Det visade sig dock svårare än jag trodde att hitta allmänt vedertagna definitioner på några av begreppen. Om det beror på att de är för nya, för självklara, för ointressanta eller för att de befattar sig med ett väldigt specifikt och i viss mån begränsat område, kan jag inte svara på. I en rad ord- och uppslagsböcker 1 definieras ordet dramatik som dramatisk litteratur, skådespelsdiktning, dramatiskt skeende, stark spänning. I samma källor 2 beskrivs en dramatiker som en skådespelsförfattare. Det engelska ordet playwright 3 översätts med skådespelsförfattare, dramatiker. Jag har inte stött på någon entydig definition av vad begreppet ny dramatik kan eller bör innefatta. Eftersom det är ett vagt begrepp används det också i olika betydelser och i olika syften av olika personer och instanser. De flesta personer som jag har frågat är överens om att det är en pjäs eller dramatisk text som skrivs just nu. Det råder olika åsikter om vilken typ av verk för teatern som kan innefattas i begreppet ny dramatik. Vissa motsätter sig till exempel att dramatiseringar av romaner kallas ny dramatik, medan andra anser att det är självklart att de ska göra det. En dramatisering av en roman eller en film innebär att man omarbetar den för teatern. 4 Ett annat ord som används för det här är adaptation som betyder tillämpning, anpassning 5, vilket här betyder att anpassa något som inte är skapat för teatern till teaterns medium. Personligen tenderar jag att hålla med dem som anser att en pjäs bör vara ett så kallat originalverk för att kallas ny dramatik. Det här grundar jag på åsikten att det är två olika saker att överföra en berättelse från ett medium till ett annat och att från grunden bygga en berättelse för ett specifikt medium. Förhållandet mellan en dramatisering och dess ursprungsverk är visserligen intressant, men jag kommer inte att gå in på det här. I engelskan används ofta termen new writing för att beskriva en grupp, teater eller organisation som arbetar med ny dramatik. På sin hemsida beskriver Operating Theatre Company sig som en 1 Prismas nya uppslagsbok s. 158, Prismas främmande ord s.115, SAOL s Prismas nya uppslagsbok s. 158, Prismas främmande ord s.115, SAOL s Prismas stora engelska ordbok s Prismas nya uppslagsbok s Prismas nya uppslagsbok s. 15 7

9 new writing theatre network 6. Termen new writing är trots det inte helt okomplicerad, i vissa fall upplevs det att den syftar endast på unga dramatiker eller dramatiker som inte ännu fått någon av sina pjäser spelade. 7 Ser man på saken på detta vis skulle en nyskriven pjäs av Harold Pinter inte anses vara new writing. Min erfarenhet av teatrar som arbetar med new writing är att de kan arbeta med såväl etablerade dramatiker som debutanter. På svenska definieras ordet pjäs som teaterstycke 8 medan ordet drama definieras som teaterpjäs, skådespel men också som tragedi 9. Jag kommer i det här arbetet att undvika att använda ordet drama, eftersom det utöver de ovannämnda betydelserna även används om olika former av dramapedagogiskt arbete. Det engelska ordet play har en rad betydelser som inte alla har att göra med teater. En översättning av ordet play lyder pjäs, [teater]stycke, skådespel; föreställning 10. Den engelska definitionen å sin sida lyder A play is a piece of writing which is performed in a theatre, on the radio, or on television. 11 När man talar om pjäser finns det två ord jag tycker att det är bra att ta upp i det här sammanhanget, nämligen det svenska manus och det engelska script som i viss mån är synonymer. Det engelska ordet script betyder den nerskrivna versionen av en pjäs eller film. 12 Det här en betydelse som enligt min åsikt i teatersammanhang har överförts till det svenska ordet manus, som i första hand betyder text avsedd att tryckas 13. När det gäller ordet dramaturgi är det inte lika lätta att hitta en definition i en vanlig ord- eller uppslagsbok. Dramaturgen Marie Persson Hedenius säger i en intervju att dramaturgi för henne är samspelet mellan form och innehåll. Ibland förknippas dramaturgi med ett slags lag eller ordning, med de verktyg som är dramaturgins; analys, struktur och teorier är just bara verktyg och inga recept I sin skrift Dramaturgi skriver Barbro Smeds att dramaturgi kan beskrivas som struktur eller berättardisposition i olika sorts verk. 15 Den brittiske dramatikern Ben Musgrave definierar dramaturgi som the art and practise of enabling playwriting. 16. Dramaturgi är med andra ord inte 6 hämtat Bolton, Jacquline; Re:, Prismas nya uppslagsbok s Prismas nya uppslagsbok s Prismas stora engelska ordbok s Advanced Learner's English Dictionary s Advanced Learner's English Dictionary s Prismas främmande ord s Hallin (2006); Magi uppstår på slak lina utan skyddsnät, Teatertidningen nr 1/ Smeds (2000); Dramaturgi, s Musgrave, Ben; Jaquline Boltons enkät om new writing, fått per e-post

10 samma sak som att skriva dramatik. Ett begrepp som jag redan har använt mig av är dramaturg. Ordet har ursprungligen betytt skådespelsförfattare men har nu övergått till att betyda pjäslektör och teaterteoretiker. 17 En dramaturg och en dramatiker är alltså inte samma sak även om en dramaturg kan vara dramatiker eller tvärtom. Dramaturgens arbetsuppgifter på en teater kan delas in i två olika delar. Å ena sidan arbetar de med planeringen av reperotoaren, det vill säga vilken pjäs som ska spelas på vilken scen samt vilka visioner teatern vill ha. Å andra sidan arbetar de med enskilda produktioner och följer uppsättningar och projekt från början till slut som en intellektuell resurs. 18 Till dramaturgens rent konkreta arbetsuppgifter kan höra att bearbeta en text, granska översättningar eller förkorta en pjäs för en produktion. 19 Stefan Johansson 20 har sagt följande om dramaturgens roll: Dramaturgen skall ha den överblick och kunskap liksom den uttrycksförmåga, som krävs för att bredare än en teaterchef eller enskild regissör förklara vad teatern håller på med. 21 I samma text skriver Stefan Johansson att dramaturgen ska läsa, lyssna, betrakta och ställa frågor. 22 Den uppfattning jag har är att dramaturgens roll och arbetsuppgifter varierar mycket från teater till teater och även beror på dramaturgen i fråga. Dramaturg översätts till engelska med dramaturge eller dramaturgist 23, men de båda begreppen är enligt mig inte speciellt använda eller vitt spridda i den brittiska teatervärlden. Istället kan man på brittiska teatrar ha en literary manager och de större teatrarna har ibland en literary department som består av en literary manager samt en literary assistant eller en literary officer. Arrangemangen varierar från teater till teater. 24 Precis som för en dramaturg varierar arbetsuppgifterna beroende på teatern och personen i fråga. Hösten 2006 arbetade jag en månad på Birmingham Repertory Theatre i Storbritannien på deras literary department tillsammans med deras literary manager och literary assistant. Till deras arbetsuppgifter hörde att sköta kontakten till de dramatiker som teatern hade beställt pjäser av, att fungera som dramaturgiskt bollplank och stöd i skrivprocessen. Under repetitionerna var de länken mellan teatern och regissören å ena sidan och 17 Prismas nya uppslagsbok s Haglund (2006); Visionernas beskyddare, Teatertidningen nr Hedelius (2006); Dramaturg, doldis, diplomat... Teatertidningen nr Chefsdramaturg på Kungliga Operan i Sverige 2006, chef för Radioteatern Johansson (2006); Hellre bildad än utbildad Om dramaturger och dramaturgi Teatertidningen nr Johansson (2006); Hellre bildad än utbildad Om dramaturger och dramaturgi Teatertidningen nr Prismas stora engelska ordbok s Musgrave, Ben; How to send a script to a theatre

11 dramatikern och texten å den andra. Till deras uppgifter hörde också att läsa, utvärdera och ge feedback på de pjäser som skickades till teatern samt att hålla teaterns alla avdelningar informerade om aktuella dramatiker och pjäser. Utöver det här skulle de planera, organisera och utveckla de projekt som teatern drev för att utveckla nya pjäser och dramatiker. Ett ord som ofta används när man talar om att utveckla en pjäs är läsning som är en direkt översättning av engelskans reading. I detta arbetet använder jag inte uttrycket i betydelsen tolkning. Läsning betyder i det här fallet ett tillfälle då en pjäs läses högt för publik 25. Huruvida publiken består av en arbetsgrupp, andra dramatiker eller personer utan någon direkt anknytning till vare sig teatern eller pjäsen i fråga är upp till arrangörerna. Jag har själv besökt en handfull läsningar, i Finland, Sverige och Storbritannien och även om de varierar en aning har upplägget varit ungefär samma vid alla tillfällen. De skådespelare som är involverade sitter på stolar på en scen och läser pjäsen högt ur sina manus för en publik som lyssnar. Det här kan sedan följas av ett informellt samtal där publiken kan ställa frågor till dramatikern eller kan dela med sig av sina upplevelser och diskutera pjäsen. Ibland talar man om en rehearsed reading, vilket innebär att gruppen har haft chans att repetera och därför kan sätta in element av tolkning i läsningen genom att eventuellt röra sig på scenen i förhållande till varandra istället för att endast sitta. Ibland talar man om att workshopa en scen, en del av en pjäs eller en hel pjäs. Det svenska ordet defineras på två sätt, dels som ett seminarium med fri diskussion, särskilt om film, teater och musik, dels som intern arbets- och experimentform inom film, teater, konst m.m. 26 Det engelska ordet förklaras på följande sätt: a period of dicussions or practical work on a particular subject in which a group of people share their knowledge or experience. 27 På båda språken berörs samma punkter, det vill säga att man tillsammans i en grupp arbeta med något, i det här fallet ett manus, och med hjälp av olika metoder frigöra den kunskap och efarenhet som gruppmedlemmarna besitter. En workshop kan vara några timmar, en dag eller flera beroende på omständigheterna. 25 Advanced Learner's English Dictionary s Prismas främmande ord s Advanced Learner's English Dictionary s

12 2. MITTEN 2.1. ORGANISATIONERNA LABBET R.F. Labbet grundades som ett textutvecklingslaboratorium år 2001 av teater Viirus. Labbets utveckling har bestått av olika faser som Göran Michelsson beskriver så här: Fas 1: Seminarieverksamhet på Råholmen som fungerade på ideell bas, utan avlöning och helt i Viirus regi med anlitade dramaturger och skådespelare som experter. Till verksamheten hörde också studioscenen Labbet, en teaterscen som kunde användas för Skrivarlabbets ändamål men också av fria grupper och deras egna produktioner. Fas 2: De 20 textutvecklingsprojekten som i första hand finansierades av Svenska Kulturfonden via deras Framtidsprojekt. Finlandssvenska proffsteatrar kunde ansöka av Labbet 2-3 projektandelar (pengar som Svenska kulturfonden öronmärkt för Labbet) till förmån för texter de själva ville utveckla och sedan sätta upp på repertoaren. 28 Göran Michelsson behandlar de två första faserna i Projekt Labbet en case study om ett finlandssvenskt textlaboratorium och resurscentrum. Därför kommer jag inte att här närmare gå in på dem utan hålla mig till den nu aktuella tredje fasen, som inleddes 2004 i och med att Labbet blev en registrerad förening. Jag kommer att tala om den nuvarande verksamheten som Labbet r.f. för att skilja det från verksamheten under de två första faserna, som jag kommer att referera till som Labbet. Verksamheten under de två första faserna har i vissa sammanhang också kallats för Skrivarlabbet. Labbet r.f. är en förening med mål att främja ny svenskspråkig dramatik i Finland 29, den har en styrelse bestående av en ordförande och mellan fyra och sex ordinarie ledamöter. Det löpande arbetet sköts av Anna Simberg, som är halvtidsanställd verksamhetsledare. Planerandet av den löpande verksamheten och arbetet med texter utanför kursverksamheten har, under ledning av verksamhetsledaren, skötts av ett dramaturgiat bestående av tre dramaturger. Labbet r.f. har ett kontors- och samlingsutrymme i kulturhuset G18 i centrala Helsingfors. 30 Labbet r.f. erbjuder tre kurser som arrangeras i samarbete med Cityfolkhögskolan i Helsingfors; 28 Michelsson (2005); Projekt Labbet, s hämtat Verksamhetsberättelse för Labbet r.f samt

13 Nybörjarkursen, Pjäslabbet samt Mästarkursen. 31 Nybörjarkursen varar ett år och riktar sig till personer med ingen eller liten erfarenhet av att skriva pjäser. Deltagarna har träffats under fem veckoslut i Labbet r.f.:s utrymmen och mellan träffarna har deltagarna fått individuell respons i möten med kursledaren Anna Simberg. Hittills har kursen genomförts två gånger och haft ett tiotal deltagare båda gångerna. 32 Kursen Pjäslabbet riktar sig till personer som skriver på eller har skrivit en pjäs och vill ha hjälp att få den att fungera bättre. 33 Kursen varar ett år och har genomförts två gånger, under ledning av regissören och dramatikern Joakim Groth, också den med ett tiotal deltagare. Deltagarna träffas fem till sex gånger i Labbet r.f.:s utrymmen under kursens lopp och utöver det får de personlig respons av kursledaren. 34 Mästarkursen är till för professionella dramatiker, dramaturger och manusförfattare och varannan vecka arrangeras det program för dem som har möjlighet att delta. Programmet kan bestå av föreläsningar, presentationer, teaterbesök, hörspelsbio etc. 35 Under 2005 fanns det också två skrivargrupper inom Mästarkursen. 36 Personerna som deltar i Pjäslabbet kan enligt Joakim Groth 37 delas in i två grupper, dels personer som vill slutföra skrivarprojekt som har en personlig betydelse för dem, dels journalister eller andra som har nytta av dramaturgi och dramaturgiska principer i sitt arbete. I vissa fall rör det sig också om en kombination av båda två. Av dessa är det en del som har professionella ambitioner, men det är relativt få. Anna Simberg 38 säger att de som söker till Nybörjarkursen ofta har någon form av skrivarerfarenhet men arbetar med något annat och därför inte har någon enhetlig skrivtid. Det kan också röra sig om författare som har etablerat sig inom någon annan genre än dramatiken. Utöver kurserna har Labbet r.f. också en rad andra projekt, dels erbjuder de en kostnadsfri feedbackservice dit vem som helst får skicka sitt manus och få respons på det, dels har Labbet r.f. beställt ett flertal nyskrivna pjäser och dramatiseringar av grekiska myter som är avsedda att spelas av lågstadieklasser. Feedbackservice sköts av dramaturgiatet och under 2006 mottogs totalt ett tiotal pjäser. 39 Servicen marknadsförs inte på något speciellt sätt, men det händer att de som gått någon av kurserna skickar in texter Verksamhetsberättelse för Labbet r.f:s andra verksamhetsår Verksamhetsberättelse för Labbet r.f samt hämtat Verksamhetsberättelse för Labbet r.f samt hämtat Verksamhetsberättelse för Labbet r.f:s första verksamhetsår Groth, Joakim; intervju Simberg, Anna; intervju Verksamhetsberättelse för Labbet r.f samt Enckell, Annina; intervju

14 Labbet r.f. arrangerar i samarbete med Radioteatern hörspelsbio, som är öppna tillställningar där man lyssnar på ett hörspel och efteråt har möjlighet att diskutera det. 41 Från och med hösten 2007 arrangerar Labbet r.f. interna pjäsläsningar där kursdeltagarna kan få sina texter lästa inför publik. Vid läsningarna används i huvudsak personer ur de egna leden och efteråt diskuterar läsarna, dramatikern och publiken. 42 Labbet r.f. har också arrangerat läsningar i samarbete med teatrar, där teatern har bidragit med professionella skådespelare. 43 Jag kommer att gå mera in på läsningar i del i mitt arbete. I oktober 2007 öppnade Labbet r.f. en pjäsbank som samlade dels de pjäser som beställts för lågstadieprojektet, dels pjäser av nulevande finlandssvenska dramatiker, både spelade och ospelade. Syftet med pjäsbanken är att göra pjäserna enkelt tillgängliga både för teatrar, regissörer och andra intresserade. 44 Jag kom personligen i kontakt med Labbet första gången 2001, under den första fasen av dess verksamhet, då jag deltog i ett av deras verkoslutsseminarier. Mitt manus gick igenom alla de utvecklingsskeden som fanns uppsatta inom ramen för det skedet, ända fram till full produktion. När Labbet r.f. sedan grundades några år senare blev jag medlem i föreningen. Eftersom jag ville skriva mitt slutarbete om ny dramatik och med en finlandssvensk vinkling var det naturligt för mig att tänka på Labbet r.f.. 41 Verksamhetsberättelse för Labbet r.f:s andra verksamhetsår Simberg, Anna; interna pjäsläsningar på Labbet Verksamhetsberättelse för Labbet r.f:s andra verksamhetsår Simberg, Anna; Påminnelse, pjäsbanken öppnar

15 NORDENS FOLKHÖGSKOLA BISKOPS ARNÖ Nordens folkhögskola Biskops Arnö är en folkhögskola som sedan 1986 har en kurs kallad: Att skriva dramatik för scen, film, radio och tv. Kursen fokuserar inte enbart på dramatiskt skrivande för teater, utan även dramatik för radio och tv samt filmmanus. Från början varade kursen en termim och ordnades dagtid 45 och liksom skolans övriga kurser hölls den på Biskops Arnö, en ö i Mälaren. 46 Sedan 1990 har kursen varit förlagd till centrala Stockholm för att eleverna enklare ska kunna göra studiebesök och se teaterföreställningar. Följande år, 1991, förlängdes kursen till två terminer och 1995 skapades möjligheten att gå en påbyggnadskurs, även den ettårig, för dem som hade gått det första året. Den första kursen tar in sjutton elever per år medan påbyggnadskursen tar in åtta. 47 Påbyggnadskursen fokuserar på att hjälpa eleven genomföra ett specifikt projekt. 48 Jag kommer hädanefter att kalla den första kursen för Biskops-Arnö, detta för att göra texten lättare att läsa. Under det första året lär man sig om dramatikens historia och formspråk, man får tid för eget skrivande och möjlighet att pröva sina texters dramatiska möjligheter. Höstterminen består bland annat av skrivövningar, föreläsningar, studiebesök, handledda diskussioner om egna och andras texter i mindre grupper, besök på muséer och konstgallerier. Syftet med vårterminen är att eleverna ska få möjlighet att skriva ett manus för scen, film, tv eller radio. 49 Stefan Sundén, som var med och startade kursen och även planerar undervisningen, berättar att tanken är att eleverna under hösten ska få impulser att ta in medan de under vårterminen ska ge ut impulser i form av texter. 50 Rent konkret är veckorna under det första året uppbyggda så att måndagar och fredagar är vigda åt eget läsande och skrivande medan tisdagar, onsdagar och torsdagar består av föreläsningar, möten, studiebesök, diskussioner och så vidare. 51 Under hösten möts eleverna en gång i veckan i mindre grupper tillsammans med en handledare. Till de här träffarna får eleverna kortare skrivuppgifter som de sedan läser högt tillsammans. Jag kommer att återkomma till detta i del av mitt arbete. Vårterminen innebär fokus på ett eget manusprojekt, vilket innebär att varje elev får en egen handledare som de sedan träffar regelbundet 45 Sunden, Stefan; Att skriva dramatik Biskops-Arnö, e-post hämtat Sunden, Stefan; Att skriva dramatik Biskops-Arnö, e-post Sunden, Stefan; intervju i Stockholm hämtat Sunden, Stefan; intervju i Stockholm Sunden, Stefan; Schema vecka (fick det av honom i Stockholm

16 under våren. Dessutom möts eleverna utan handledare i manusgrupper om fyra personer för att diskutera varandras arbete. Redan före jullovet ska varje elev lämna in en synopsis för sitt projekt för våren till lärarna. Vårterminen inleds med att alla elever presenterar sina projekt för varandra. I slutet av terminen presenterar eleverna igen sina projekt för varandra med hjälp av läsningar. 52 Gällande vem som söker sig till kursen sägar Stefan Sundén att det har ändrat under hans dryga tjugo år som kursplanerare. I takt med att kursen har blivit mer etablerad har antalet sökande som har jobbat med teater och film ökat. Några av sökandena har redan skrivit pjäser som har blivit spelade. Det krävs ingen speciell grundutbildning för att få gå på kursen utan alla ansöker med ett textprov. Ibland är sökandena unga människor som inte har haft tid att skaffa sig praktisk erfarenhet men som istället visar prov på stor begåvning i sitt textprov. Av de sjutton som antas till kursen har runt tolv arbetat med teater och film. Nästan varje termin finns det tre till fem kvinnliga skådespelare. De som går kursen är enligt Stefan Sundén väldigt motiverade och lärarna är också måna om att eleverna ska tänka på framtiden. I ett individuellt samtal med varje elev tar han bland annat upp frågor om vad eleven siktar på efter att kursen är slut. Handledarna är oftast dramatiker och de som fungerar som handledare för de egna projekten på våren har undervisat på kursen under hösten så de känner eleverna sedan tidigare. 53 Första gången jag hörde talas om Biskops Arnö var hösten 2006 medan jag arbetade i Stockholm på Dramalabbet, en fri teatergrupp som arbetar med ny svensk dramatik. Det visade sig att flera av personerna som arbetade med teatern hade gått kursen. Det här är den enda av de tre organisationerna som jag inte har någon direkt personlig erfarenhet av. 52 Sunden, Stefan; intervju i Stockholm Sunden, Stefan; intervju i Stockholm

17 OPERATING THEATRE COMPANY (OTC) Operating Theatre Company (OTC) grundades i maj 2002 och verkar till stor del på Actors Centre i West End 54, känt som Londons teaterdistrikt. Från början var OTC ett nätverk för dramatiker i olika åldrar med varierande grad av erfarenhet. Idag sätter de upp egna föreställningar och har blivit något av en plattform för såväl dramatiker som regissörer och skådespelare. 55 Ken Christiansen, som är konstnärlig chef och en av grundarna, har själv arbetat både som skådespelare och regissör och han har arbetat med ny dramatik både som regissör, dramaturg, lärare och kursledare. 56 Förutom att sträva till två produktioner per år erbjuder OTC en rad möjligheter för dramatiker. Två gånger per år arrangerar de Writers' Block, som är en vecka av repeterade läsningar av nya pjäser. Det finns flera olika sätt för en pjäs att få en plats i Writers' Block. Genom en agent eller literary manager som föreslår texten, genom en regissör som blivit inbjuden att arbeta med Writers' Block eller så kan en pjäs som gått igenom New Play Surgery bli vald. 57 Ken Christansen skriver så här om läsningarna: The playwrights selected vary dramatically in experience, often being new or first time writers, and each play is given up to four days of development with a professional director and actors, prior to the reading, to help produce a tighter, cleaner rehearsal draft. 58 Jag kommer att prata mera om läsningar i del av mitt arbete. OTC erbjuder även kurser inom andra områden av textbaserad teater, bland annat en kurs i textanalys för regissörer. 59 Ken Christiansen skriver så här om OTC och dess förhållande till manusutveckling: The development processes we have pursued inevitably need to be taylored towards the individual writer. The most popular method we currently offer for writers with a new script is that they attend a New Play Surgery. This is a free, live feedback service in which the writers meet with a panel of three readers. Together they discuss the current draft of work Christiansen, Ken; Works in Progress (en artikel för Writernet) (fick via e-post ) 55 Christiansen, Ken; Works in Progress (en artikel för Writernet) (fick via e-post ) 56 hämtat Christiansen, Ken; Works in Progress (en artikel för Writernet) (fick via e-post ) 58 Christiansen, Ken; Works in Progress (en artikel för Writernet) (fick via e-post ) 59 (hämtat ) 60 Christiansen, Ken; Works in Progress (en artikel för Writernet) (fick via e-post ) 16

18 År 2006 genomfördes ett tre månaders pilotprojekt där OTC under tolv veckor behandlade 24 pjäser av lika många dramatiker. Vid varje tillfälle mötte tre läsare, ur en bank på totalt tolv läsare, två dramatiker och pratade om en aktuell version av dramatikerns manus. Inom sju dagar efter mötet fick dramatikern en skriven rapport av varje läsare och gav sedan sin egen feedback på mötena till teatern. 61 Ken Christiansen skriver så här om tanken bakom sessionerna: Half of the point of the Surgeries are for us to engage with the writers and make them feel supported and appreciated, but also to appreciate the difficulty and kill necessary to carve out a play that will prove worthy of production. 62 Under 2007 genomförde teatern igen en omgång New Play Surgeries, den här gången under 24 veckor. Under denna tid gick banken av tolv läsare igenom 48 pjäser skrivna av lika många dramatiker. Under en session får varje dramatiker 75 minuter med läsarna och under denna tid ska läsarna ha möjlighet att ge dramatikern konstruktiv feedback och kunna ställa frågor angående pjäsen. Det är meningen att läsarna under sessionens gång ska beröra pjäsens struktur, karaktärer, dialog, teman och presentation. Läsarna ska också ge förslag till vidareutveckling av materialet. Efteråt ska varje läsare enskilt sammanställa en rapport där de kort och koncist tar upp de punkter och frågor som tagits upp under sessionen men också tankar som har uppstått efter träffen. 63 Själva beskriver OTC projektet som ett snabbt och organiserat sätt att hjälpa dramatiker och deras texter vidare. Dessutom påpekar de att det är ett sätt att erbjuda dramatiker en balanserad, objektiv feedback. Dramatikerna får en chans att lyssna på och diskutera med tre läsare, vilket ger en bredare bild och uppfattning än bara en enskild person kan ge. 64 Jag kom i kontakt med OTC hösten 2006 under en vistelse i Storbritannien när jag blev kontaktad av Ken Christiansen eftersom OTC ville ha med min pjäs i den höstens Writers' Block som hade temat världsdramatik. Orsaken till att jag valde att ha med OTC i mitt arbetet var dels att jag hade personlig erfarenhet av deras verksamhet, dels att jag vill ha med en brittisk organisation som arbetar i mindre skala. 61 OTC; New Play Surgeries 3-month trial 2006 evaluation document (fick per e-post ) 62 Christiansen, Ken; Re: Questions about OTC and your history e-post 63 OTC/Hoadley, Brook; Training and professional development bursary 6-months of new play surgeries (fick per e- post ) 64 OTC/Hoadley, Brook; Training and professional development bursary 6-months of new play surgeries (fick per e- post ) 17

19 2.2. JÄMFÖRELSEN SKILLNADER OCH LIKHETER Alla de organisationer som jag har beskrivit ovan är verksamma i olika länder. Det här innebär att de har olika förutsättningar för sitt arbete, både på grund av det rådande teaterklimatet i respektive land och beroende på hur konst- och kulturfältet ser ut där för tillfället. OTC befinner sig i London där det finns ett överflöd av teatrar, grupper och organisationer som arbetar med ny dramatik. Biskops Arnö är en av få liknande kurser med fokus på dramatiskt skrivande, den är definitivt den mest etablerade i Sverige. Labbet r.f. är å sin sida den enda organisationen av sitt slag i såväl Helsingfors som i Svenskfinland. Storbritannien anses vara den nya dramatikens förlovade land och det finns flera välkända teatrar som spelar enbart nyskrivna pjäser och som är både inflytelserika och tongivande när det gäller ny dramatik. Bland det här teatrarna kan nämnas The Royal Court Theatre, The Soho Theatre och The Bush. I detta kulturklimat råder det alltså inget tvivel om att ny dramatik är viktigt, frågan är snarare hur teatrarna ska få tag på den. Det finns teatrar som har olika manusutvecklingsprojekt och erbjuder kurser eller engångsworkshopar, som tar emot, läser och ger feedback på unsolicited scripts 65. Det finns ett system och en struktur för att ta emot och behandla manus som skickas in till teatrarna. Numera driver en rad brittiska teatrar projekt där de har beställt pjäser av ett flertal dramatiker. Bara för att vara säker på att man inte går miste om en Sarah Kane eller David Hare beställer man pjäser även om man inte kommer att kunna sätta upp dem. Dramatikern Ben Musgrave beskriver situationen så här:...there do sometimes seem to be situations where a writer can be endlessly developed (stuck in 'development hell'), only to be left isolated and frustrated when the play is unproduced. 66 Det här är naturligtvis inte heller en idealisk situation. Å andra sidan ger det dramatikern en möjlighet att skriva en pjäs som han eller hon sedan kan intressera någon annan teater i. I Sverige har ny dramatik tagit steget upp från små källarscener till de stora statssubventionerade teatrarna. Ny dramatik inte bara skrivs, den spelas också. Visserligen är det lättare för en pjäs av en 65 Unsolicited scripts betyder ett manus som teatern inte uttryckligen har bett dramatikern skicka dem 66 Musgrave, Ben; Jaquline Boltons enkät om new writing, fått per e-post

20 etablerad dramatiker att bli spelad, men också för mindre erfarna dramatiker finns det möjlighet att få sina pjäser uppsatta. Situationen i Svenskfinland är delvis den samma även om det finns en viss skillnad mellan den finska och finlandssvenska teatern. I The Dynamic World of Finnish Theatre från 2006 står det så här: The amount of original Finnish plays staged by Finnish theatres has always been relatively high, but in recent years there have been a record number of new Finnish plays on the stage. Not only have 35% to 43% of the new productions been of Finnish works, but the number of original new plays has also significally increased and been well recevied, often selling out all of their performances Det finns tyvärr inte specificerat hur stor procenten är för teater på svenska i Finland och vad som anses vara original new plays. På mindre teatrar och i fria grupper har det inte varit ovanligt att man gör egna dramatiseringar eller jobbar fram en pjäs genom improvisationer eller andra metoder. Statssubventionerade teatrar har satt upp inhemska nyskrivna pjäser, såväl adaptioner som orginalverk på repertoaren, även om det är mera undantag än regel. Det är ingen självklarhet att en ny finlandssvensk pjäs kan konkurrera med klassiker eller nyheter från övriga Europa om platser på teatrarnas repertoar. En av skillnaderna mellan de tre organisationerna är hur de arbetar i förhållande till tid och kontinuitet. På ett plan gäller det här även för de olika verksamhetsformerna inom varje organisation. Både Labbet r.f. och Biskops Arnö har verksamhet som sträcker sig över längre perioder, även om de varierar i intensitet. Deltagarna i Labbet r.f.:s kurser arbetar tillsammans i mellan ett och två år och träffas tre till fyra gånger per år. Eleverna på Biskops Arnö arbetar tillsammans i ett år men träffas däremot regelbundet varje vecka. Joakim Groth säger 68 att en fördel med att arbeta så länge med en författare och en pjäs är att det finns tid att pröva och utforska olika möjligheter. Labbet r.f:s upplägg kan bero på att de personer som söker sig till kurserna ofta har andra jobb och inte mycket tid att skriva. Att ha längre pauser mellan varje träff ger deltagarna möjlighet att komma vidare med sin text till nästa träff. Biskops Arnö är å sin sida en heltidskurs och eleverna har två dagar i veckan för eget skrivande. På OTC erbjuds inte direkt den här möjligheten till kontinuitet. Deras New Play Surgeries är engångsträffar och i samband med en läsning har dramatikern möjlighet till högst fyra dagars arbete med en regissör och ett varierande antal skådespelare. Detta kan bero på att det i London finns en rad teatrar som håller kurser eller arrangerar dramatikergrupper och att OTC vill erbjuda ett alternativ till det redan existerande 67 Koski & Wilmer (2006); The Dynamic World of Finnish Theatre s Groth, Joakim; intervju

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Genomförande I provlektionen får ni arbeta med ett avsnitt ur kapitlet Hobbies - The Rehearsal. Det handlar om några elever som skall sätta upp Romeo

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

Övergripande mål för Konstnärligt kandidatprogram i sceniskt och dramatiskt författande

Övergripande mål för Konstnärligt kandidatprogram i sceniskt och dramatiskt författande Teaterhögskolans Institutionsstyrelse Fastställd 2012-10-10 Övergripande mål för Konstnärligt kandidatprogram i sceniskt och dramatiskt författande Konstnärligt kandidatprogram i sceniskt och dramatiskt

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET)

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) ENGELSKA B MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) Du skall förstå vad som sägs i längre sekvenser av sammanhängande tydligt tal som förmedlas direkt eller via medier och där innehållet kan vara obekant för dig

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Kursplan. Kurskod LIA111 Dnr 01:162 Beslutsdatum Att skriva för scenen kurs i dramaturgi. Writing for the Stage A Course in Dramaturgy

Kursplan. Kurskod LIA111 Dnr 01:162 Beslutsdatum Att skriva för scenen kurs i dramaturgi. Writing for the Stage A Course in Dramaturgy Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod LIA111 Dnr 01:162 Beslutsdatum 2001-11-07 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Att skriva för scenen kurs i dramaturgi Writing for the Stage A Course in

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg Max Scheja Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet E-post: max.scheja@edu.su.se Forskning om förståelse

Läs mer

skrivar LINJEN FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA

skrivar LINJEN FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA skrivar LINJEN FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA skrivar Skrivarlinjen är en utbildning för dig som har skrivit en hel del och vill bli en säkrare skribent på vägen mot publicering. Du träffar likasinnade i en kreativ

Läs mer

Isolda Purchase - EDI

Isolda Purchase - EDI Isolda Purchase - EDI Document v 1.0 1 Table of Contents Table of Contents... 2 1 Introduction... 3 1.1 What is EDI?... 4 1.2 Sending and receiving documents... 4 1.3 File format... 4 1.3.1 XML (language

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Support for Artist Residencies

Support for Artist Residencies 1. Basic information 1.1. Name of the Artist-in-Residence centre 0/100 1.2. Name of the Residency Programme (if any) 0/100 1.3. Give a short description in English of the activities that the support is

Läs mer

Webbregistrering pa kurs och termin

Webbregistrering pa kurs och termin Webbregistrering pa kurs och termin 1. Du loggar in på www.kth.se via den personliga menyn Under fliken Kurser och under fliken Program finns på höger sida en länk till Studieöversiktssidan. På den sidan

Läs mer

Syfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Syfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: A Year Abroad Lokal pedagogisk planering, åk 8, engelska, Camilla Crona Handen upp om du någon gång funderat på att åka utomlands och plugga? Handen upp om du känner någon som har gjort det? Berätta varför

Läs mer

En bild säger mer än tusen ord?

En bild säger mer än tusen ord? Faculteit Letteren en Wijsbegeerte Academiejaar 2009-2010 En bild säger mer än tusen ord? En studie om dialogen mellan illustrationer och text i Tiina Nunnallys engelska översättning av Pippi Långstrump

Läs mer

5. Gör det samma med böcker som du tror nyblivna föräldrar kan komma att låna.

5. Gör det samma med böcker som du tror nyblivna föräldrar kan komma att låna. MARKNADSFÖRING Har du idétorka? Undrar du hur du kan få fler att bli intresserade av Spädbarnsmassage? Ewa Westman har satt ihop en inspirationslista för att få fler deltagare! Printa ut den! Aktivitet

Läs mer

Forma komprimerat trä

Forma komprimerat trä Forma komprimerat trä - maskinell bearbetning av fria former Peter Conradsson MÖBELSNICKERI Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design REG NR: LiU-IEI-TEK-G 07/0025 SE Oktober 2007 Omslagsbild: Stol

Läs mer

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time?

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time? Design through practice and management LK0162, 30240.1516 15 Hp Pace of study = 100% Education cycle = Advanced Course leader = Petter Åkerblom Evaluation report Evaluation period: 2016-03-18-2016-03-31

Läs mer

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I UMEÅ UNIVERSITY Faculty of Medicine Spring 2012 EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I 1) Name of the course: Logistic regression 2) What is your postgraduate subject? Tidig reumatoid artrit

Läs mer

Utvärdering SFI, ht -13

Utvärdering SFI, ht -13 Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because

Läs mer

Lights in Alingsås Nordens största workshop inom ljussättning i offentlig miljö.

Lights in Alingsås Nordens största workshop inom ljussättning i offentlig miljö. Lights in Alingsås Nordens största workshop inom ljussättning i offentlig miljö. Varje oktober sedan år 2000 kommer världsledande ljusdesigners till Alingsås för att ljussätta centrala delar av staden.

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA THE SHORENSTEIN CENTER ON THE PRESS, POLITICS & PUBLIC POLICY JOHN F. KENNEDY SCHOOL OF GOVERNMENT, HARVARD UNIVERSITY, CAMBRIDGE, MA 0238 PIPPA_NORRIS@HARVARD.EDU. FAX:

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

Skådespelarutbildningen Teaterhögskolan i Malmö

Skådespelarutbildningen Teaterhögskolan i Malmö Skådespelarutbildningen Teaterhögskolan i Malmö Teaterhögskolan i Malmö På Teaterhögskolan i Malmö utbildar vi skådespelare till teater, film, tv och andra medier. Utbildningen är treårig och antagningar

Läs mer

Ella New Leaders Kommunikationsmanual. En introduktion till projektet New Leaders

Ella New Leaders Kommunikationsmanual. En introduktion till projektet New Leaders Ella New Leaders Kommunikationsmanual En introduktion till projektet New Leaders Syftet med New Leaders var att utveckla en metod som skulle kunna användas av organisationer i Europa som var intresserade

Läs mer

Kursutvärderare: IT-kansliet/Christina Waller. General opinions: 1. What is your general feeling about the course? Antal svar: 17 Medelvärde: 2.

Kursutvärderare: IT-kansliet/Christina Waller. General opinions: 1. What is your general feeling about the course? Antal svar: 17 Medelvärde: 2. Kursvärdering - sammanställning Kurs: 2AD510 Objektorienterad programmering, 5p Antal reg: 75 Program: 2AD512 Objektorienterad programmering DV1, 4p Antal svar: 17 Period: Period 2 H04 Svarsfrekvens: 22%

Läs mer

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer

Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition

Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition 1 Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition Mat och lärande i ett föränderligt samhälle - mat är mera än näring Bakgrund De nordiska länderna,

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn

Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn Till läraren Det här är en lärarhandledning för dig som vill arbeta med Stig Dagermans novell Nattens lekar. Handledningen

Läs mer

Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan

Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan Välkommen Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan Vår presentation European Agency? Vad är VET? VET i Karlstad Final Conference, VET

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

Kurskatalog Hösten 2012

Kurskatalog Hösten 2012 Kurskatalog Hösten 2012 Välkommen till Improvisation & Co Vill du skratta mer och som en bonus även bli bättre på att tala inför andra? Älskar du redan att improvisera eller är du helt enkelt bara nyfiken?

Läs mer

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05 Om oss Vi på Binz är glada att du är intresserad av vårt support-system för begravningsbilar. Sedan mer än 75 år tillverkar vi specialfordon i Lorch för de flesta olika användningsändamål, och detta enligt

Läs mer

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets

Läs mer

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering Dossier 3 English version European Language Portfolio Europeisk språkportfolio Council of Europe The Council of Europe was established in 1949

Läs mer

Read Texterna består av enkla dialoger mellan två personer A och B. Pedagogen bör presentera texten så att uttalet finns med under bearbetningen.

Read Texterna består av enkla dialoger mellan två personer A och B. Pedagogen bör presentera texten så att uttalet finns med under bearbetningen. ! Materialet vill ge en gemensam bas av användbara fraser för dialoger i klassrummet. skapa dialoger mellan elever på engelska. skapa tydliga roller för två personer, och. presentera meningsfulla fraser

Läs mer

Blueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu. Engelska, La06 - Kursöversikt, 2015/2016.

Blueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu. Engelska, La06 - Kursöversikt, 2015/2016. Blueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu Engelska, La06 - Kursöversikt, 2015/2016 v.6-12 Book Project During this project you will be reading English

Läs mer

Teaterhögskolan i malmö KANDIDAT- OCH MASTERPROGRAM

Teaterhögskolan i malmö KANDIDAT- OCH MASTERPROGRAM Teaterhögskolan i malmö KANDIDAT- OCH MASTERPROGRAM Konstnärligt kandidatprogram i skådespelarkonst På det treåriga Skådespelarprogrammet vid Teaterhögskolan i Malmö utbildas skådespelare till teater,

Läs mer

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen. Kursrapport Bakgrundsinformation Kursens namn: Bild och lärande: Visuella kulturer och kommunikation Termin: 1 Ladokkod: BL202C Kursansvarig: Bjørn Wangen Antal registrerade studenter: 26 Antal studenter

Läs mer

Projektet Skriv Till

Projektet Skriv Till Projektet Skriv Till 2007-2008 Teaterkampanj december 2008 Utgivare: Svenska hörselförbundet rf Catariina Salo Projektsekreterare Projektet Skriv Till Vasa mars 2009 Finns även att hämtas från www.horsel.fi/skrivtill

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Kanban är inte din process (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Torbjörn Tobbe Gyllebring @drunkcod tobbe@cint.com Är du eller känner du en Kanban hipster? Förut körde vi X nu kör vi Kanban

Läs mer

Att stödja starka elever genom kreativ matte.

Att stödja starka elever genom kreativ matte. Att stödja starka elever genom kreativ matte. Ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun på gymnasienivå Fil. dr Maike Schindler, universitetslektor i matematikdidaktik maike.schindler@oru.se

Läs mer

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN HPE301, Breddad lärarkompetens: Engelska som undervisningsspråk i högre utbildning, 7,5 högskolepoäng Professional Teaching Skills: English as the Medium of Instruction

Läs mer

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige Kontakter för din tillväxt CONNECT för samman entreprenörer och tillväxtföretag med kompetens och kapital. Och vice versa. värderingar

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Vilka är vi? Esri Sverige AB - 100 anställda, +200 miljoner, kontor i Gävle, Falun,

Läs mer

Questionnaire for visa applicants Appendix A

Questionnaire for visa applicants Appendix A Questionnaire for visa applicants Appendix A Business Conference visit 1 Personal particulars Surname Date of birth (yr, mth, day) Given names (in full) 2 Your stay in Sweden A. Who took the initiative

Läs mer

V 48. Nästa APT 18 december. 11 dec Lucia på Vargen och Delfinen kl. 15:00. 12 dec Lucia på Fjärilen och Pingvinen kl.9:30.

V 48. Nästa APT 18 december. 11 dec Lucia på Vargen och Delfinen kl. 15:00. 12 dec Lucia på Fjärilen och Pingvinen kl.9:30. Veckan som gått Nu har ännu en vecka gått och vi kan glatt konstatera att vårt senaste öppna hus gett resultat. Vi har fått fler barn i kön, vilket är väldigt roligt! Trevlig helg Lena Rebane, förskolechef

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Musikdramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Musikdramatisk inriktning Det första

Läs mer

Utbildningsplan Konstnärligt kandidatprogram i Teater, inriktning skådespeleri, Grundnivå 180 högskolepoäng Programkod: K1SCE

Utbildningsplan Konstnärligt kandidatprogram i Teater, inriktning skådespeleri, Grundnivå 180 högskolepoäng Programkod: K1SCE Utbildningsplan Konstnärligt kandidatprogram i Teater, inriktning skådespeleri, Grundnivå 180 högskolepoäng Programkod: K1SCE Curriculum Bachelor of Fine Arts in Theatre with Specialization in Acting,

Läs mer

KOMMUNIKATIONS- OCH TOLKNINGS- PERSPEKTIV PÅ TILLBUD OCH OLYCKOR I KEMISKA INDUSTRIMILJÖER. Joel Rasmussen, Örebro universitet

KOMMUNIKATIONS- OCH TOLKNINGS- PERSPEKTIV PÅ TILLBUD OCH OLYCKOR I KEMISKA INDUSTRIMILJÖER. Joel Rasmussen, Örebro universitet KOMMUNIKATIONS- OCH TOLKNINGS- PERSPEKTIV PÅ TILLBUD OCH OLYCKOR I KEMISKA INDUSTRIMILJÖER Joel Rasmussen, Örebro universitet joel.rasmussen@oru.se Vad som bör betraktas som en risk är inte självklart

Läs mer

English. Things to remember

English. Things to remember English Things to remember Essay Kolla instruktionerna noggrant! Gå tillbaka och läs igenom igen och kolla att allt är med. + Håll dig till ämnet! Vem riktar ni er till? Var ska den publiceras? Vad är

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

https://kursvardering.liu.se/kurt?choice=page_summary&evaluation_id=95979

https://kursvardering.liu.se/kurt?choice=page_summary&evaluation_id=95979 Page of 7 Startsida Mallar Kursvärderingar Ingång för filfak Sammanställningar Manualer Manual för filfak Logga ut thoso49 Sammanställningar - 730G77/VT202 (Ort: 0580, studietakt 00%) Sammanställning -

Läs mer

Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011

Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011 Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011 Tove Rinnan Oktober 2010 Barn har rätt att komma till tals Barn har rätt enligt art 12 i barnkonventionen att komma

Läs mer

Enclosure to Analysis of UsabilityTest Project Casper

Enclosure to Analysis of UsabilityTest Project Casper Appendix 1b 1/8 Enclosure to Analysis of UsabilityTest Project Casper Internal receiver list Name Catharina Ahlström Kristina Fridensköld Role 2/8 1 INTRODUCTION... 3 1.1 PURPOSE... 3 1.2 SCOPE... 3 1.3

Läs mer

The LifeSpider Webbinar startar om några minuter!

The LifeSpider Webbinar startar om några minuter! Life Spider System You can never be somebody else but you can always become a better and more powerful version of your self The LifeSpider Webbinar startar om några minuter! Ta fram papper och penna!!!

Läs mer

Att fastställa krav. Annakarin Nyberg

Att fastställa krav. Annakarin Nyberg Att fastställa krav Annakarin Nyberg Disposition Del 1 Varför samla in krav? Typer av krav Interaktionsdesign och krav Del 2 Analys, tolkning och presentation Scenarios Use cases Task analysis Avslutning

Läs mer

familjerådslag för dementa

familjerådslag för dementa TADD-resa till Skottland 2014 familjerådslag för dementa Carina Olsson Enhetschef Ewa Näslund Socialt Ansvarig Socionom Socialstyrelsen skriver i sin vägledning Att ge ordet och lämna plats Individen ska

Läs mer

Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar

Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Kvalitativa data Helene Johansson, Epidemiologi & global hälsa, Umeå universitet FoU-Välfärd, Region Västerbotten

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates.

Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates. Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates. Delstudie inom EU-projektet Workable 2010-2013 Gunilla Bergström Casinowsky Institutionen för

Läs mer

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH 2016 Anne Håkansson All rights reserved. Svårt Harmonisera -> Introduktion, delar: Fråga/

Läs mer

Discovering!!!!! Swedish ÅÄÖ. EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24. Misi.se 2011 1

Discovering!!!!! Swedish ÅÄÖ. EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24. Misi.se 2011 1 Discovering!!!!! ÅÄÖ EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24 Misi.se 2011 1 Dialogue SJs X2000* från Stockholm är försenat. Beräknad ankoms?d är nu 16:00. Försenat! Igen? Vad är klockan? Jag vet inte.

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Grammar exercises in workbook (grammatikövningar i workbook): WB p 121 ex 1-3 WB p 122 ex 1 WB p 123 ex 2

Grammar exercises in workbook (grammatikövningar i workbook): WB p 121 ex 1-3 WB p 122 ex 1 WB p 123 ex 2 Chapter: SPORTS Kunskapskrav: Texts to work with in your textbook (texter vi jobbar med i textboken): Nr 1. Let s talk Sports p 18-19 Nr 2. The race of my life p 20-23 Workbook exercises (övningar i workbook):

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN

OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN Lars Uhlin och Maria Kvarnström Enheten för medicinsk pedagogik (UME), Karolinska Institutet, Stockholm

Läs mer

BIP Allt är möjligt!

BIP Allt är möjligt! Hej! BIP Allt är möjligt! Övergripande frågor Hur planerar du din undervisning så att den blir inkluderande? Hur återkopplar du så att elever utvecklar sitt lärande? Hur organiserar du klassrummet så att

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Partnerskap

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Partnerskap Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har fått Europeiska kommissionens

Läs mer

1IK430 Brukarorienterad design

1IK430 Brukarorienterad design 1IK430 Brukarorienterad design Projektarbete i 1IK430 Följande text är en förklaring av projektarbetet som ingår i kursen 1IK430 Brukarorienterad design, 15 högskolepoäng Enligt kursplanen, ska studenten,

Läs mer

Engelska, år 7-9 2009-09-01 Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa

Engelska, år 7-9 2009-09-01 Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa Skriva Tala Lyssna Realia Reflektera Kunna läsa enklare skönlitterära och andra berättande texter, t.ex. Of

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Tjänsteskrivelse Samarbetsavtal med teaterförening

Tjänsteskrivelse Samarbetsavtal med teaterförening VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KULTURFÖRVALTNING 2013-02-13 DNR KN 2013.004 ANDERS DAHLGREN SID 1/2 ENHETSCHEF KULTUR 08-587 853 65 ANDERS.DAHLGREN@VALLENTUNA.SE KULTURNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Samarbetsavtal

Läs mer

PROJEKT DIGIHEM. Digitaliseringen av kulturarvet. Nordisk hembygdsträff på Åland

PROJEKT DIGIHEM. Digitaliseringen av kulturarvet. Nordisk hembygdsträff på Åland PROJEKT DIGIHEM Digitaliseringen av kulturarvet Nordisk hembygdsträff på Åland 23-25.9.2016 Projektägare: Finlands svenska hembygdsförbund r.f Kartläggning av digitaliseringssituationen i Svenskfinland

Läs mer

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time?

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time? Plant Knowledge and Plant Use, Basic course LK0096, 30084.1314 8 Hp Pace of study = 30% Education cycle = Basic Course leader = Ulla Myhr Evaluation report Evaluation period: 2014-09-19-2014-10-03 Answers

Läs mer

Dramatikerns verktygslåda

Dramatikerns verktygslåda Dramatikerns verktygslåda Jesper Harries föredrag vid Centrum för dramatiks seminarium Att skapa en berättelse på Sjöhistoriska den 2 april 2012. En brokig samling Vi som skriver dramatik är en ganska

Läs mer