ITiS 8 Kristianstad kommun Handledare: Jenny Comstedt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ITiS 8 Kristianstad kommun Handledare: Jenny Comstedt"

Transkript

1 ITiS Kristianstad kommun Handledare: Jenny Comstedt Fröknegård II Åsa Andersson Dan Härlin Martin Jiwestam Abdi Ali Mohamed Pontus Nilsson Karin Persson Fredrik Sandberg Per Schlyter Karin Thiman

2 Innehållsförteckning Sammanfattning av hela projektet s 3 Inledning s Syfte och mål s 5 Genomförande - Sammanfattning s - Utförande i praktiken s 7 o Projekten s 7 o Lärarna s 7 o Eleverna s o De båda elevenkäterna s 1 o Elevernas redovisningar s 1 Resultat och utvärdering s 17 Diskussion s 1 Litteraturförteckning s 19 Bilagor s

3 ITiS-rapport Fröknegård II Visualisera mera! eller PowerPoint hjälp till en god muntlig redovisning? Sammanfattning av hela projektet Under ett par månader hösten genomfördes i åk 9 ett ITiS-projekt på Fröknegårdskolan i Kristianstad. Syftet var främst att lyfta fram den muntliga presentationen som en viktig och meningsfull del i elevarbeten i allmänhet och i det i åk 9 årligt återkommande projektet Självbiografin i synnerhet. På vägen mot att göra muntliga presentationer mer strukturerade och intressanta undrade vi om programmet PowerPoint är lämpligt i detta syfte. Två grupper av pedagoger arbetade parallellt med varsitt ItiS-projekt. Fröknegård I utgick från programmet Word och den skiftliga delen av Självbiografin. Denna grupp hämtade sina medlemmar ur Gröna arbetslaget (åk 7+9). Fröknegård II (denna rapports ITiS-projekt) utgick från programmet PowerPoint och Självbiografins muntliga del. Gruppen hade medlemmar från både Gröna (åk 7+9) och Blå arbetslaget (åk +) på Fröknegårdskolan. En klass ur Gröna arbetslaget (åk 9) valdes ut. Pedagogerna i Fröknegård II lärde sig programmet PowerPoint (nedan oftast kallat ppt ) och en inledande elevenkät författades. Ett par illustrerande ppt-presentationer knåpades ihop och visades för eleverna samt diskuterades. Enkäten genomfördes. Sedan fick eleverna leka av sig genom att köra programmet utan direkta instruktioner. De fick parvis en pedagog som handledare. Parallellt fortskred elevernas författande av Självbiografins skriftliga del. Eleverna fick sedan Självbiografins kapitel Hembygden som gemensam utgångspunkt för sina respektive ppt-presentationer. Cirka hälften av eleverna hade vid ItiS-projektets avslutning hunnit få sina hembygdspresentationer färdiga. Dessa utförde sina muntliga redovisningar inför klassen. Resten redovisar före terminsslut. Vi kom fram till att elevernas muntliga presentationer blev just mer strukturerade och intressanta. Ett presentationsprogram typ ppt är lämpligt i syfte att höja den muntliga presentationens status. Flertalet elever såg programmet som hjälp till en god muntlig presentation och trygghet i själva redovisningssituationen. Fokuseringen förskjuts från person till innehåll. 3

4 Inledning I fjol startade alla klasser i åk 9 på Fröknegårdskolan ett projekt som tidigare genomförts i enskilda klasser. Projektet har gått under namnet Självbiografin. Projektet fick en nystart under ht 1 med uppbackning av skolledningen. Projektet planlades och vidareutvecklades av svensklärare i samråd med rektor och mynnade ut i en arbetsplan som bl.a. omfattade hemarbetsdagar då eleverna erbjöds arbeta hemma både med läsning av svenska självbiografiska 19-talsverk och materialinsamling. Texterna lästes för att skapa personligt historiskt intresse samt allmän historisk förankring. Läsningen mynnade ut i skriftlig såväl som muntlig redovisning. Grundtanken var att själva redovisningen skulle ske i olika forum (helklass, grupp, aula etc.), något som inte uppnåddes under första (förra) projektåret. Redovisningsformen alla använde detta första projektår blev enbart den skriftliga. Vi vill utveckla redovisningsformen både för att hjälpa den redovisande och den åhörande eleven. Den redovisande eleven kan känna rädsla och oro inför att muntligt redovisa. Man ägnar för lite tid för planering och genomförande av den muntliga redovisningen och det blir ofta svårt för eleven att skilja på skriftlig och muntlig redovisning. Redovisningformernas olika språk ska få sitt naturliga utrymme skriftlig text ska vara skriftspråklig, talat språk ska vara talspråkligt med stöd i skrift och bild. Nervositet kan minskas både jagfokus och åhörarfokus förskjuts från person till innehåll. Vi vill lyfta fram och vidareutveckla det från i fjol framgångsrika projektet och vi tror att presentationsprogram som PowerPoint kan öka statusen för projektet och motivationen för eleverna att genomföra det. Vår tes är att ett presentationsprogram typ PowerPoint hjälper alla elever att göra redovisningarna lättare att genomföra för redovisaren och intressantare för lyssnaren. Elever med styrka i det visuella och kanske med svagheter i vanligt skrivande ges här en ordentlig chans. Även elever med skrivsvårigheter men med datorvana lyfts fram och stimuleras språkligt. De tekniska förutsättningarna är relativt goda. Skolans nätverk är kopplat till kommunens BUF-online. Samtliga elever och all personal har First Class-konton.Vi har en stor datasal som bokas via First Class. I övrigt finns i regel en dator per klass utplacerad i olika grupprum. Samtliga datorer är utrustade med bl.a. programmet PowerPoint. På skolan finns två bokningsbara digitalkameror samt en scanner. IT-kompetensen bland personalen är relativt hög. Vi har tillgång till två kompetenta ITansvarig pedagoger. Endast ett fåtal lärare behärskar och pedagogiskt använder presentationsprogram typ PowerPoint. Alla elever går en datakurs i åk eller 7. Programmet Word behärskas i varierande grad av alla elever. Enstaka elever, som av egen drivkraft lärt sig programmet, använder PowerPoint i andra projekt. Vi vill lära oss PowerPoint och vara så pass förtrogna med programmet så att vi kan handleda elever. Förutom en utvecklad text/bildpresentation vill vi låta eleverna ha i uppgift att göra en lättsam muntlig PowerPoint-presentation med det skrivna arbetet som bas. Varje elev gör ett urval av sådant hon/han kan tänka sig visa utanför privatsfären, i aula, mindre klassgrupp etc.

5 Syfte och mål Vi ville gärna se projektet som en förstudie till ett större projekt att införa PowerPoint (ppt) och IT i allmänhet som en naturlig del i elevarbeten, arbeten som mynnar ut i skriftliga och muntliga redovisningar. Vidare ville vi lyfta fram den muntliga presentationen som en viktig, tidskrävande och meningsfull del i projektarbeten i allmänhet. Projektets mål var främst att undersöka: - om muntliga presentationer med hjälp av ppt kan bli mer strukturerade och intressanta. - om ppt som instrument kan hjälpa eleverna att öka motivationen och se mer positivt på muntliga redovisningar, att se dem som lättare och trevligare att planera och genomföra. - om elever med en styrka i det visuella, men kanske svagare i skrivandet, får bättre förutsättningar att lyckas. Även elever med skrivsvårigheter, men med datorvana, lyfts fram och stimuleras språkligt. - om vi kan minska nervositet och oro inför muntliga redovisningar. - om statusen på muntliga redovisningar höjs och därmed på projektet Självbiografin som helhet. - om programmet är enkelt att lära sig för såväl lärare som elever. - om lärare och elever ser nytta med fortsatt användning av ppt i framtida projekt. 5

6 Genomförande Sammanfattning 1. Lärarplanering. Det fanns två grupper med pedagoger som arbetade med projektet Självbiografi. Båda var ItiS-grupper. I lärarplaneringen ingick samplanering mellan grupperna. Ena gruppen vidareutvecklade den skriftliga produktionen, programmet Word användes. Andra gruppen, vår grupp, utvecklade den muntliga presentationen, programmet PowerPoint (ppt) användes. En klass i åk 9 valdes ut. Målet var att i huvudsak arbeta i halvklass.. Vår ItiS-grupp av pedagoger lärde sig ppt medan Word-gruppen grundplanerade informationssökning och skrivande. För att göra projektet mer överskådligt och praktiskt genomförbart under själva ItiS-tiden valde vi tillsammans med den andra ItiS-gruppen att plocka ut en av de obligatoriska rubrikerna i Självbiografin nämligen Hembygden. 3. En enkät utformades i syfte att kartlägga eleverna förkunskaper i PowerPoint.. Två olika ppt-presentationer producerades, den ena som ett gott exempel på en pptpresentation och den andra som ett avskräckande exempel. 5. Båda ppt-presentationerna visades vid elevernas introduktionslektion i halvklass. En kort diskussion pedagoger elever följde. Enkäten genomfördes. Eleverna fick sedan med handledning möjlighet att leka och bekanta sig med programmet, två elever per handledare. Varje elev fick i uppgift att utforma en enkel ppt-presentation med tre bilder över valfritt tema. Presentationen skickades via e-post till den personliga handledaren.. Eleverna skrivande fortsatte kontinuerligt under handledning av den andra ItiSgruppen. 7. Efter avstämning med den andra ItiS-gruppen följde nästa fas, nämligen planering av elevernas respektive ppt-presentation. Eleverna utformade ett utkast på papper, se bilaga X. Tack vare planeringen blev eleverna varse vilka bilder som man ville ha med i ppt-presentationen.. Elever använde vanliga foton som scannades in medan andra tog hjälp av digitalkamera. 9. Eleverna producerade sin ppt-presentation med hjälp av sin planering. 1. Redovisningarna genomfördes. 11. En andra elevenkät gjordes, som utvärderade hur eleverna såg på att använda ppt som stöd i muntliga presentationer. ItiS-gruppen samlades för att utvärdera projektet som helhet.

7 Utförande i praktiken Projekten Två grupper av pedagoger arbetade parallellt med varsitt ITiS-projekt. Fröknegård I utgick från programmet Word och den skiftliga delen av Självbiografin. Denna grupp hämtade sina medlemmar ur Gröna arbetslaget (åk 7+9). Fröknegård II (denna rapports ITiS-projekt) utgick från programmet PowerPoint och Självbiografins muntliga del. Gruppen hade medlemmar från både Gröna (åk 7+9) och Blå arbetslaget (åk +) på Fröknegårdskolan. Eftersom vårt projekt var en redovisning av vad eleverna hade kommit fram till under den skriftliga delen, var vi beroende av hur det gick med arbetet i Fröknegård I. Vi ville att eleverna skulle bli medvetna om på vilket sätt de skulle redovisa sitt skriftliga arbete på så tidigt som möjligt. Efter vår introduktion fick eleverna fundera på hur de ville ha sina redovisningar och börja tänka på vad de behövde ordna fram t.ex. bilder och ljud. Lärarna Lärarnas förkunskaper Förkunskaperna hos lärarna var blandade. Cirka hälften hade goda förkunskaper och hälften hade praktiskt taget inga sådana. För att allas kunskaper skulle öka hade vi en ppt-genomgång med Jenny. Vi hade förväntat oss fler genomgångar, och det har visat sig att vi nog skulle ha behövt det också. En mindre inlämningsuppgift hade varit lämplig. Bland de som inte hade förkunskaper i programmet finns osäkerheten i användningen delvis kvar. Vi tycker programmet varit lätt att lära sig. Att sätta bilder till sin muntliga presentation känns angeläget, medan ljudillustrationer kan avleda uppmärksamheten från innehållet. Budskapet i sig behöver inte förändras, men kan förtydligas och lättas upp med hjälp av ppt. PowerPoint-användning framöver Skulle vi då tänka oss att själva använda ppt som ett redskap för att t.ex. presentera ett nytt arbetsområde? När vi har som mål att eleverna i slutet av ett arbetsområde ska använda sig av ppt vid en muntlig presentation, ser vi det som lämpligt att vi pedagoger gör något liknande med hjälp av PPT när vi introducerar arbetsområdet. Detta kan alla i ItiS-gruppen tänka sig. 7

8 Även vid presentation av arbetsområden av mer komplicerad/omfattande art, t.ex. Första Världskriget, ser vi ppt som ett tänkbart framtida redskap. Projektets status Projektet har kommit att känas mer angeläget både för elever och lärare vid användning av ppt. Elever med läs- och skrivsvårigheter verkar känna en möjlighet till att hävda sig bland erkänt duktiga redovisare tack vare det visuella stödet. Huruvida projektets status ökat generellt är svårt att säga, men det har visat sig att många elever är ivriga att visa uppt sina arbeten inte bara lämna in en färdig text. Att få tydligt tillfälle att delge även kamraterna sitt arbete verkar motivera eleverna till bättre resultat. Eleverna Under dessa månader som projektet har pågått har vi arbetat med våra elever på två sätt. Dels har de fått arbeta vid datorn, men även planerat sin presentation på papper. På ppt-språk kallas en sida som visas för bild. För tydlighetens skull kallar vi den nedan för bildsida. Vi började med att låta eleverna i halvklass få titta på två olika presentationer på ppt. Dessa ppt-presentationer representerade en bra och en mindre bra. Under tiden diskuterade vi med eleverna vad de tyckte var bra respektive dålig. För mycket ljud och rörelse kan bli irriterande för åhöraren. Vilka färger som är lämpliga att använda tillsammans för att synas så bra som möjligt för åskådaren diskuterades också. När man använder animering är det lämpligt att låta text och bilder ligga framme på bildsidan. Därefter fick eleverna besvara en enkät (se bilaga) om deras erfarenheter av ppt, detta för att vi skulle veta vad de kunde och för att efter projektet se om det skett en utveckling. Eleverna var mycket frågande varför de skulle göra en sådan här presentation då de tyckte att det skulle bli för mycket extra arbete. Under tiden som de besvarade enkäten fick de parvis en pedagog som handledare. Tanken med detta var att de under projektets gång skulle veta att de kunde vända sig till denna för att få hjälp. När eleverna hade fyllt i enkäten och sett de olika presentationerna fick de börja arbeta med datorn. De började med att prova vad ppt kunde erbjuda. För att lära sig funktionerna i ppt fick de gör en enkel ppt under övervakning av sin handledare. Kravet på uppgiften var att den skulle innehålla minst tre bildsidor och att de skulle skicka provpresentationen till sin handledare. Efter lektionstillfället skedde dialogen hur man skulle kunna förbättra presentationen till viss del över BUF:en. Efter denna lektion så gick vi in i en period där eleverna inte var på skolan. Dels var det höstlov och efter höstlovet så gick de på PRAO i två veckor. Samtidigt som vi introducerade ppt arbetade eleverna med att göra klart sitt skriftliga arbete om sin hembygd. När de började bli klara med det, träffade vi dem igen för att börja göra deras hembygdspresentation på ppt.

9 Vi började med att repetera programmet ppt och hur presentationen kunde se ut. Själva presentationen skulle innehålla en rubrik och en avslutning. Eftersom hembygden är en del av den större Självbiografin skall inte denna presentation bli för stor. Därför begränsade vi bildsidorna till ungefär sex stycken. Det är att föredra att använda stödord istället för långa meningar. Att lätta upp med musik och animationer gör presentationen intressantare men det bör inte bli för mycket. Eleverna fick använda en mall på papper (se bilaga) för att underlätta deras planeringen hur presentationen skulle se ut. Det som var svårt var att motivera dem att göra en skiss/mall på papper. De tyckte att detta var onödigt och enbart dubbelarbete då de skulle göra en på datorn. Vi motiverade detta med att om man har en skiss/mall så blir det lättare när man väl sätter sig vid datorn. För har man ett underlag så kan man koncentrera sig på små detaljer så att presentationen blir så bra som möjligt. Mallen användes för att tillgången till datasalen är begränsad då den används flitigt av våra c:a elever. Syftet var även att eleverna skulle bli medvetna om vilka bilder, vilket ljud och övrigt de skulle använda till sin presentation. Vi poängterade att mallen som de gjorde endast var ett underlag, och att de inte behövde följa den till punkt och pricka när de väl satt sig framför datorn för att göra den färdiga produkten. Under arbetet med den skriftliga delen hämtade eleverna bilder och ljud på Internet och med hjälp av scannern. Bilder togs också med hjälp av digitalkamera för att de skulle bli så personliga som möjligt. Vid nästa tillfälle var vi i datasalen och de arbetade med presentationerna. De som hade gjort en bra planering på papper visste hur de ville ha sin presentation. För dessa elever gick det fort att göra ett presentationsutkast som endast behövde lite finjusteringar. De kände även en trygghet i att ha en planering att luta sig emot under arbetets gång. Det som eleverna sedan behövde tid till var att välja färg på bakgrund, text och hur animationerna skulle vara. Efterhand som eleverna fick arbeta med datorn och programmet började de bli mer positivt inställda till att göra en presentation. 9

10 De båda elevenkäterna Enkätresultat 1 1 elever utförde enkäten varav 11 flickor och 7 pojkar. Flickornas resultat: Fråga 1 Har du använt dig av ppt tidigare? Fråga 1 Ja 1 Nej Ja Nej Den elev som hade svarat ja besvarade frågorna -. På frågan om hon ansåg sig vara kunnig inom programmet svarade hon sådär. Hon hade arbetat med att infoga bilder samt gjort animationer tidigare. Fråga 5 Tror du att det blir lättare för dig att redovisa med hjälp av ppt? Ja 1 Kanske 1 Nej Fråga 5 Fråga - Är du intresserad av att använda ppt för framtida redovisningar? Ja Kanske 5 Nej Fråga

11 Pojkarnas resultat: Fråga 1 Har du använt dig av ppt tidigare? Ja 1 Nej Fråga 1 Ja Nej Den elev som hade svarat ja besvarade frågorna -. På frågan om han ansåg sig vara kunnig inom programmet svarade han ganska duktig. Hon hade arbetat med att infoga bilder samt gjort animationer tidigare. Fråga 5 - Tror du att det blir lättare för dig att redovisa med hjälp av ppt? Ja 1 Kanske 5 Nej Fråga 5 Fråga - Är du intresserad av att använda ppt för framtida redovisningar? Ja Kanske Nej Fråga 11

12 Enkätresultat 1 elever utförde enkäten varav 11 flickor och 7 pojkar. Flickornas resultat: Endast flickor hade redovisat men de övriga fick försöka att tänka sig in i redovisningsituationen när de besvarade fråga och 5. Fråga 1 Hur pass duktig är du på ppt? (1=inte alls, 3=medel, 5=mycket duktig) Fråga Fråga Vet du hur man infogar en bild i ppt? Fråga Ja Kanske Nej 3 Fråga 3 - Vet du hur man gör animationer (rörliga bilder m m) i ppt? Ja Kanske Nej 5 Fråga 3 1

13 Fråga - Anser du att du är mindre nervös inför en muntlig redovisning med ppt som stöd? Ja Kanske 5 Nej Fråga Fråga 5 - Är det lättare att göra en muntlig presentation med hjälp av ppt? Fråga 5 Ja 5 Kanske Nej Fråga - Är du intresserad av att använda ppt för framtida redovisningar? Fråga Ja Kanske 3 Nej 1 Fråga 7 - Tycker du att projektet Självbiografin blivit mer intressant genom att du använt ppt? 1 av flickorna ansåg att projektet hade blivit mer intressant med ppt. Den sista flickan var mer negativ. De sa bl a: Ja det är mycket lättare, istället för att ha massa med papper framför sig så med ppt har man ju datan och Ja det är ju lite mer ovanligt. Så allt är liksom inte bara massa papper. 13

14 Fråga - Var det lätt eller svårt att lära sig ppt? Berätta utifrån om du var van eller ovan vid att använda datorer. De flesta tyckte att programmet var lätt att lära. Endast 3 var mer tveksamma. De sa bl a: I början var det lite svårt innan man fattade men sedan blev det lättare och lättare. Jag är ju van vid att använda datorer. Pojkarnas resultat: Endast pojkar hade redovisat men de övriga fick försöka att tänka sig in i redovisningsituationen när de besvarade fråga och 5. Fråga 1 Hur pass duktig är du på ppt? Fråga Fråga Vet du hur man infogar en bild i ppt? Ja Kanske 1 Nej Fråga Fråga 3 - Vet du hur man gör animationer (rörliga bilder m m) i ppt? Ja Kanske 1 Nej Fråga 3 1

15 Fråga - Anser du att du är mindre nervös inför en muntlig redovisning med ppt som stöd? Ja Kanske 5 Nej Fråga Fråga 5 - Är det lättare att göra en muntlig presentation med hjälp av ppt? Fråga 5 Ja 3 Kanske Nej Fråga - Är du intresserad av att använda ppt för framtida redovisningar? Ja 1 Kanske 5 Nej Fråga Fråga 7 - Tycker du att projektet Självbiografin blivit mer intressant genom att du använt ppt? Det var delade meningar angående intresset av ppt. De flesta av pojkarna tyckte dock att det inte hade blivit intressantare. 15

16 Fråga - Var det lätt eller svårt att lära sig ppt? Berätta utifrån om du var van eller ovan vid att använda datorer. Samtliga pojkar tyckte att det hade varit lätt att lära sig programmet. De säger bl a: Lätt, jag är van vid att använda datorer och Jag tyckte det var ganska lätt, det var inte så mycket man skulle lära sig Elevernas redovisningar Vid tiden för inlämningen av ItiS-arbetet har sex elevredovisningar genomförts. Trots ett pressat tidsschema, och därmed inte tillräckliga möjligheter till förberedelser av de muntliga redovisningarna, blev resultatet övervägande bra. I genomsnitt såg vi ett bildspel på sex till åtta sidor med rubrik, text och infogad bild. De flesta infogade bilderna var tagna med digitalkamera, men det förekom även scannade bilder från fotoalbum samt bilder infogade från Internet. Ljudeffekter användes flitigt av eleverna men man kunde se en viss tendens till överanvändning. I allmänhet tycker vi att bildtexterna var aningen långa och att de inte skilde sig tillräckligt från det som sades. Det fanns även en del brister i skriftspråket. Brister av den här karaktären hade enkelt kunnat undvikas med lite mera tid och handledning. I detta sammanhang bör det poängteras för eleverna att de inte ska glömma bort det fria berättandet till bildspelet. Såväl presentatörer som åhörare upplevde presentationerna som trevliga och intressanta. 1

17 Resultat och utvärdering Vi anser att eleverna blivit mer motiverade till att lägga tid på en muntlig presentation. Det upplevdes som att de var mer positiva till den muntliga redovisningen när de fick ha ppt som stöd. Själva planerandet av presentationen ansågs av vissa elever som besvärligt. De ville snarare bara sätta sig framför datorn och bygga på sin presentation efterhand. De elever som hade det skrivmässigt svårare fick extra stimulans genom bildhanteringen tillsammans med ljudeffekterna som finns i ppt. De upplevde att de kunde visa framfötterna genom sin datorvana; de var duktiga på något. Eleverna hade förvånansvärt lätt för att lära sig ppt. Vi kunde skönja en gängse tendens till att eleverna hade lättare för att ta till sig ppt än vad vi lärare hade. Anledning kan vara att de var mer datorvana än vad vi är. De flesta eleverna hade lärt sig att infoga bilder och göra animationer. Vid en jämförelse med enkät 1 kan man se att fler elever tyckte att redovisning hade blivit lättare. Fler flickor än tidigare blev intresserade av att använda ppt i framtiden, däremot var pojkarna fortfarande mer tveksamma. Både elever och lärare ansåg att ppt är en stor tillgång och att det bör finnas med vid framtida presentationer. Det muntliga framförandet blev intressantare att lyssna på och kändes stimulerande för presentatörerna. Nervositeten inför det muntliga framträdandet försvann till viss del eftersom ppt stal en hel del av uppmärksamheten. Att tala inför en grupp blev en mindre uppmärksammad händelse. Att framförandet fick en enkel och tydlig struktur, hjälpte även till för att bli kvitt nervositet. Statusen på de muntliga redovisningarna har definitivt höjts och självbiografin har lyfts fram ytterliggare. 17

18 Diskussion Iakttagelserna vi gjort och lärdomarna vi skaffat oss under projektets gång är många. Bland annat anser vi att för att en rapport skall vara färdig för inlämning måste man först ha korrekturläst texten. Skrivfel i olika former upplevs ofta som störande men när samma fel förekommer i en ppt- presentation av sammanfattande karaktär blir de synnerligen framträdande och kan få en direkt förstörande effekt. Slutsatsen vi kan dra av detta är att man inte kan rusa igenom skrivprocessen bara för att man tycker sig ha ett stöd i ppt och/eller tekniska hjälpmedel av liknande karaktär. Vidare finns det stora fördelar med att planera och strukturera arbetet på papper innan man ger sig in i programmet. Vi tycker oss ha fog för att påstå att flertalet elever anser sig mindre nervösa inför en muntlig redovisning med ppt som hjälp. Därmed inte sagt att alla lyckas bra med själva redovisningen. Man bör tänka på att det krävs noggranna förberedelser, engagemang, ett visst tekniskt kunnande och framförallt ett klart budskap för att lyckas med redovisningarna. I skrivande stund har inte alla elever hunnit redovisa men att döma av de vi hunnit med är resultatet övervägande positivt. Det måste sägas att arbetssättet är relativt tidskrävande men samtidigt bör man ha i åtanke att vägen mot målet är lika viktigt som själva slutprodukten. Vi tycker att eleverna i sitt sätt att arbeta och i sin attityd har visat att vi i ppt har ett verktyg som alla kan lära sig hantera relativt snabbt och som kan införlivas i arbeten som skall mynna ut i någon form av muntlig redovisning. Vi är några pedagoger som vid det här laget också funderar på att använda ppt för att introducera utvalda arbetsområden inom so, sv, no, mm. Detta är i sig ett tidskrävande arbete men väl värt mödan om det samtidigt kan fånga eleverna och uppmuntra dem till att göra något liknande själva. Pedagogerna i laget planerar att framöver använda ppt för att introducera utvalda arbetsområden inom samhälls- och naturorienterande ämnen och svenska. Detta är i sig ett tidskrävande arbete men väl värt mödan om det samtidigt kan fånga eleverna och uppmuntra dem till att göra något liknande själva. För att kunna utnyttja ppt:s alla möjligheter, förfina tekniken och använda redovisningsformen i flera arbetsområden anser vi att det är lämpligt att introducera programmet i åk 7. 1

19 Litteraturförteckning Dahlgren, L O: Problembaserat lärande Granström, Kjell mfl: Konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete IKT-policy för BUF: Jakobsson, Anders: Vad påverkar elevers kunskapsutveckling under ett problemlösande arbete i grupp? Johansson, Ann-Cathrine Det finns ingen IT-pedagogik Jönsson, Bodil: Till en lärare KK-stiftelsen: Den fjärde basfärdigheten KK-stiftelsen: Med eller utan filter Policy för elever på BUF-Online: Sandström Madsén, Ingegärd: Att tänka med penna och dator Scherp, Hans-Åke: Om skolutveckling och skolledarens roll Wiklund, Ann: Ögon, öron och ord/redskap för källkritik Hjälpsidor i programmet PowerPoint: Infoga ljud och musik i en bild m.m. Kurs i PowerPoint: 19

20 Bilagor Jag skall skriva om mig själv och mina rötter, 19-?: Instruktionshäfte inför Självbiografin De skrev om sin barn- och ungdom, : Häftet med självbiografiska texter av välkända svenska författare Anvisningar till litteraturläsning inför Självbiografin: Frågehäftet till de självbiografiska texterna Enkät 1 Enkät Mall till PowerPoint: Planering på papper Hjälp -sidor i programmet PowerPoint: Ljudrelaterade sidor

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

2A och 2B PerOlsskolan nn

2A och 2B PerOlsskolan nn 2A och 2B PerOlsskolan nn Innehållsförteckning: Inledning...s.2 Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.3 Resultat...s.3 Diskussion...s.4 Litteraturförteckning...s.5 Appendix...

Läs mer

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Kristianstads Montessoriskola Kerstin Jalkhagen Christel Carlsson Conny Elofsson. Itis. Projekt: Hemsida till 0-2:a

Kristianstads Montessoriskola Kerstin Jalkhagen Christel Carlsson Conny Elofsson. Itis. Projekt: Hemsida till 0-2:a Kristianstads Montessoriskola Kerstin Jalkhagen Christel Carlsson Conny Elofsson Itis Projekt: Hemsida till 0-2:a Sammanfattning Vi tillhör Kristianstad Montessoriskola som är en fristående, nystartad

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007 Elevenkät IT, 5-7 Vt 7 Innehållsförteckning Inledning...3 IKT i Falköpings kommun... 3 ITiS IT i skolan... 3 Framtidens klassrum... 3 PIM... 4 IT-enkät för elever... 4 Syftet med IT-enkäten... 4 Frågorna

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola hösten 2000

Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola hösten 2000 Färlövs skola Kristianstad kommun ITiS-rapport November 2000 INGEN ÄR FRÄMLING Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola

Läs mer

På resande fot med Talldal

På resande fot med Talldal Vt 02 Talldalsskolan Kristianstad Handledare: Peter Sandgren På resande fot med Talldal Camilla Blomquist Dan Holmquisth Annica Losell Malin Nilsson Maria Olsson Pernilla Sandahl Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Ansvarig lärare: Thomas Dahl mail: thomas.hansson-dahl@edu.upplandvasby.se Centralt innehåll Tala, lyssna samtala: Muntliga presentationer

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola Projektmaterial VÄSTANVIKS HISTORIA Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Västanviks historia

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

IT-handlingsplan för Årsunda Skola

IT-handlingsplan för Årsunda Skola IT-handlingsplan för Årsunda Skola November 2013 IT-handlingsplan för Årsunda Skola Innehållsförteckning: s.3 Ur LGR 11 Övergripande information Prioriterade arbetsområden läsåret 13-14 s.4 Frågeställning

Läs mer

ASL - Att skriva sig till läsning Ett språkutvecklande arbetssätt för elever på Kungsgårdens skola och på alla skolor i Sandvikens kommun

ASL - Att skriva sig till läsning Ett språkutvecklande arbetssätt för elever på Kungsgårdens skola och på alla skolor i Sandvikens kommun ASL - Att skriva sig till läsning Ett språkutvecklande arbetssätt för elever på Kungsgårdens skola och på alla skolor i Sandvikens kommun Mona Wiklander Sandvikens kommun Eleverna har var sin dator Uppkopplade

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Art. nr. 7763-074-6 Maxilotto Hemma

LÄRARHANDLEDNING. Art. nr. 7763-074-6 Maxilotto Hemma LÄRARHANDLEDNING Art. nr. 7763-074-6 Maxilotto Hemma Maxilotto - Hemma är framtaget för att på ett roligt och stimulerande sätt hjälpa barn och ungdomar utveckla basordförrådet. Det lämpar sig givetvis

Läs mer

GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING

GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING SAMMANSTÄLLNING 1 (9) Inst för informationsteknologi GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING del av 1TD442 ALGORITMER OCH DATASTRUKTURER DV1/ 1IT022 PROGRAMKONSTRUKTION II Period 3, 2006 DV/IT Sammanfattning: Vad

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

År 6 Arbetsområde 1 Tema: Holiday

År 6 Arbetsområde 1 Tema: Holiday År 6 Arbetsområde 1 Tema: Holiday Kunskapskrav För betyget E: -Eleven kan förstå det mest väsentliga av innehållet i tydligt talad, enkel engelska i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och välbekanta

Läs mer

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN LPP för Fritidshem BILDCIRKELN Yvonne Engberg Innehållsförteckning Elevgrupp... 1 Syfte... 1 Långsiktigt mål... 1-2 Konkreta mål... 2 Arbetssätt.2-3 Bedömning... 3 Dokumentation....3 Analys av bedömning

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

Innehåll: Startnyckel, introduktion. Internet som resurs 2. Del 3. Funktioner: Länkverktyget Infoga bild Infoga ljud Spara i Galleriet

Innehåll: Startnyckel, introduktion. Internet som resurs 2. Del 3. Funktioner: Länkverktyget Infoga bild Infoga ljud Spara i Galleriet Innehåll: Startnyckel, introduktion. Internet som resurs 2 Del 3 Funktioner: Länkverktyget Infoga bild Infoga ljud Spara i Galleriet 1 Internetuppkoppling förstärker de pedagogiska möjligheterna med en

Läs mer

Hur är det i ditt land? Vi ska flytta dit!

Hur är det i ditt land? Vi ska flytta dit! Hur är det i ditt land? Vi ska flytta dit! Rapport om ett ITis-projekt På Polhemsskolan Våren 2000 Britt-Marie Carlsson, SO Monica Kannisto, Eng/Sv Susanne Oscarsson,Bild Helen Rydell, Ma/NO Innehållsförteckning

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Handlingsplan/Aktivitetsplan

Handlingsplan/Aktivitetsplan Sandeplanskolan Kunskap, arbetsro och trivsel Handlingsplan/Aktivitetsplan ASL, Att skriva sig till läsning juni 2012 Skriva sig till läsning Projektet härstammar från Norge, där man under 1999-2002 genomförde

Läs mer

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät.

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. I mitten på höstterminen 2011 svarade PIM-examinatorerna på några frågor om hur de upplevt PIM-arbetet hitintills på sin skola. Det var frågor riktade

Läs mer

LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN

LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN Handledning för dig som ska leda utbildning för klubbens ledare Du som ska utbilda ledarna i er klubbs friidrottsskola har en spännande uppgift framför dig. Om du följer nedanstående

Läs mer

Undervisa tillgängligt Lathund för lärare vid Högskolan Kristianstad

Undervisa tillgängligt Lathund för lärare vid Högskolan Kristianstad Lathund för lärare vid Högskolan Kristianstad Lathund för tillgänglig undervisning Distansstudier Öppna distansföreläsningar även för campusstudenter. Det ger möjlighet för campusstudenter att ta del av

Läs mer

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra

Läs mer

Projektmaterial HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola

Projektmaterial HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola Projektmaterial KOMMUNIKATION MED DATOR, HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Lokal studieplan för svenska.

Lokal studieplan för svenska. Lokal studieplan för svenska. Kunskapso mråde Läsa och skriva Centralt Innehåll 1. Sambandet mellan ljud och bokstav. Alfabetet och alfabetisk ordning. Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, So, No,

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Projektmaterial. Tollare folkhögskola

Projektmaterial. Tollare folkhögskola Projektmaterial "REDA I OREDAN" - EN DIGITAL PORTFOLIO Tollare folkhögskola SLUTRAPPORT AV ITIS-PROJEKTET Reda i oredan En digital portfolio Lärarlag: Urban Dunell Staffan Hübinette Olle Rockström Ann

Läs mer

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84 Inledning Det som är viktigt att förstå när det gäller grafräknare, och TI s grafräknare i synnerhet, är att de inte bara är räknare, dvs beräkningsmaskiner som underlättar beräkningar, utan att de framför

Läs mer

2. Vad var dåligt eller mindre bra på kursen? Lämna gärna förslag till förbättringar.

2. Vad var dåligt eller mindre bra på kursen? Lämna gärna förslag till förbättringar. Kursutvärdering för sista momentet - kursförbättrande frågor Kurs/grupp-objekt 1. 1. Vad var bra på kursen? Det är viktigt att veta så att vi inte tar bort det som du är nöjd med. 24 svar 2. 1. Innehållet?

Läs mer

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...

Läs mer

Kapitel 33. Presentationer med PowerPoint

Kapitel 33. Presentationer med PowerPoint Kapitel 33 Presentationer med PowerPoint 164 165 Kapitel 33 Vad visas på skärmen? 33 I Microsoft Office PowerPoint 2010 finns ett antal verktyg och funktioner som kan användas till att skapa välformaterade

Läs mer

NTA som skolutvecklingsprogram

NTA som skolutvecklingsprogram Sammanfattning NTA som skolutvecklingsprogram Utvärdering av effekten av kompetensutveckling på lärarna och deras värderingar samt effekten på kommun- och rektorsnivå Margareta Ekborg Umeå Universitet

Läs mer

Stencilerat och elektroniskt publicerat material tillkommer. Nedan följer en lista över vem på LITU som ansvarar för vad.

Stencilerat och elektroniskt publicerat material tillkommer. Nedan följer en lista över vem på LITU som ansvarar för vad. Datorn i skolan, 4 p Mål och innehåll Kursen avser att ge kunskaper om hur datorn kan användas som ett personligt hjälpmedel och som stöd vid pedagogiskt arbete. Moment: 1. Datorn som ett personligt inlärningshjälpmedel.

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Studiehandledning för blivande handledare inom Vård- och omsorgscollege Västmanland

Studiehandledning för blivande handledare inom Vård- och omsorgscollege Västmanland 2012-10-10 Studiehandledning för blivande handledare inom Vård- och omsorgscollege Västmanland Steg 1: Kurs Vårdpedagogik- och handledning 25 gymnasiepoäng 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänna anvisningar sid.

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Uppgift 3 B. Pedagogiskt inslag

Uppgift 3 B. Pedagogiskt inslag Uppgift B. Pedagogiskt inslag Inledning Syftet med min mini-kurs var att lära ut hur man i Word 00 kan arbeta med bilder som man själv fotograferat och sen sparat i datorn. Moment som ingick var: Infoga

Läs mer

Grunderna i PowerPoint

Grunderna i PowerPoint Grunderna i PowerPoint Pow erpoint är ett effektivt presentationsprogram, men för att kunna använda det på bästa sätt måste du först förstå grunderna. I de här självstudierna beskrivs vissa av de aktiviteter

Läs mer

Värmdö kommun. Kundundersökning 2015. Brunns skola - Föräldrar åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 47 respondenter

Värmdö kommun. Kundundersökning 2015. Brunns skola - Föräldrar åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 47 respondenter Värmdö kommun Brunns skola - Föräldrar åk 5 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer

1. Flervalsfråga Andel

1. Flervalsfråga Andel Page 1 of 8 Kursutvärdering Tillbaka till Välj resultat Antal svar: 39 1. Flervalsfråga Andel Vilken kvalitet upplever du att kursen har hållit sammantaget? Mycket låg 5,1% Låg 20,5% Godtagbar 43,6% Hög

Läs mer

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1)

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursrapport för: WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursansvarigas namn: Jan Buse & Daniel Birgersson Antal registrerade studenter: 30 st. Antal godkända studenter på hela kursen

Läs mer

KULTURMÖTEN. Näsby skola, F-5C Kristianstad. ItiS-projekt Höstterminen 2001 Handledare: Elisabeth Banemark. Anna Hammelin. Lena Hedin.

KULTURMÖTEN. Näsby skola, F-5C Kristianstad. ItiS-projekt Höstterminen 2001 Handledare: Elisabeth Banemark. Anna Hammelin. Lena Hedin. KULTURMÖTEN Näsby skola, F-5C Kristianstad ItiS-projekt Höstterminen 2001 Handledare: Elisabeth Banemark Anna Hammelin Lena Hedin Lena Lindberg Ingela Nilsson Kerstin Söberg Valla Wellman Innehållsförteckning

Läs mer

Förbered och planera bildmanuset

Förbered och planera bildmanuset Del av Kapitel 4: Förbered och planera bildmanuset I detta kapitel kommer du att: Omvandla ditt manus till ett bildmanus Lägga till bildmanusguider Planera för de bilder som ska visas på skärmen Skriva

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och

Läs mer

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,

Läs mer

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs har bedrivits i sex år, varav fem (2008-2012) med statliga bidrag för Basfärdigheter Läsa Skriva Räkna. Arbetet har

Läs mer

Growing up Ett ämnesövergripande temaarbete ht-2000 Sylteskolan

Growing up Ett ämnesövergripande temaarbete ht-2000 Sylteskolan Growing up Ett ämnesövergripande temaarbete ht-2000 Sylteskolan Erik Hjertén Eva Johnsson Tuija Rantanen Carina Strandberg Sammanfattning Inledning Syfte Metod Resultat Diskussion Litteraturförteckning

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

INNEHÅLL ALLMÄNT... 2

INNEHÅLL ALLMÄNT... 2 INNEHÅLL ALLMÄNT... 2 POWERPOINT... 2 KOMMA IGÅNG MED POWERPOINT... 3 SKAPA EN PRESENTATION... 4 INFOGA... 5 Kopiera kalkylbladsceller från Microsoft Excel till en presentation...5 Dela information mellan

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

IdéTorget Manual. Fotoalbum i PowerPoint med berättarröst/spela CD

IdéTorget Manual. Fotoalbum i PowerPoint med berättarröst/spela CD IdéTorget Manual Fotoalbum i PowerPoint med berättarröst/spela CD Handikapp & Habilitering IdéTorget 2009 med funktionerna fotoalbum, berättarröst /spela cd skiva Manualen fungerar från och med PowerPoint

Läs mer

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA PRODUCERAD I SAMARBETE MED JANSSEN-CILAG AB. www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Brukar du ibland sjukskriva dig hellre än att hålla en presentation, redovisning eller delta i gruppdiskussion? Mår du illa, får black out eller

Läs mer

LABORATION 1 Pingpong och Installation av Server 2008 R2

LABORATION 1 Pingpong och Installation av Server 2008 R2 LABORATION 1 Pingpong och Installation av Server 2008 R2 Laboranter: Kurs: Klass: Operativsystem 1 HT12 DD12 Handledare: Hans Ericson Martin Andersson Utskriftsdatum: 2012-08-29 Mål Laborationen skall

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan för Björkhagaskolan 2012/2013 Verksamhetsbeskrivning Enheten Skolans verksamhet omfattar två arbetslag med elever från förskoleklass tom årskurs 3 med integrerad fritidsverksamhet,

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Norrköping - Då och Nu

Norrköping - Då och Nu Norrköping - Då och Nu Tema: Norrköping Då och Nu Period 5 vecka 9-15 Vårterminen 2011 Uppgift Du ska tillsammans med några kompisar (2-4 stycken) välja ut ett historiskt och ett eget (modernt) foto på

Läs mer

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering) AEC 7 Ch 1-3 Nu är det dags att repetera en del av det du lärde dig i franska under år 6 - och så går vi förstås vidare så att du utvecklar din språkliga förmåga i franska. Detta ska du kunna (= konkretisering)

Läs mer

ITiS på Önnestadsgymnasiet. Ekologisk framtid. Mats Andersson Ylva Glimfeldt Gunilla Underdahl Kristian Krebs

ITiS på Önnestadsgymnasiet. Ekologisk framtid. Mats Andersson Ylva Glimfeldt Gunilla Underdahl Kristian Krebs ITiS på Önnestadsgymnasiet Ekologisk framtid Mats Andersson Ylva Glimfeldt Gunilla Underdahl Kristian Krebs Innehåll 1. Projektbeskrivning 1.1 Genomförande 1.2 Mål 1.3 Utvärdering 2. Bakgrund 2.1 Projektidé

Läs mer

1. IKT som pedagogiskt stöd i naturbruksförvaltningen (IT främst kopplat till vår huvudprocess)

1. IKT som pedagogiskt stöd i naturbruksförvaltningen (IT främst kopplat till vår huvudprocess) Informations- och Kommunikationsstrategi för naturbruksförvaltningen (IKT-strategi) Naturbruksförvaltningens Vision: Vi utvecklar kompetens i världsklass för en hållbar framtid och det goda livet. 1. IKT

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ekebyskolan - Föräldrar åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 37 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ekebyskolan - Föräldrar åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 37 respondenter Danderyds kommun Ekebyskolan - Föräldrar åk 5 37 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner?

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner? Hagaskolans IT-plan På Hagaskolan är IT ett naturligt inslag i den pedagogiska verksamheten. Eleverna i årskurserna F-5 använder både datorer och ipads för att lära sig läsa och skriva, för att stimulera

Läs mer

Microsoft PowerPoint

Microsoft PowerPoint Microsoft PowerPoint Programmet Microsoft PowerPoint är ett program för att skapa presentationer för skärm eller utskrift. En presentation består av en eller flera bilder. En bild i PowerPoint är en sida

Läs mer

ARBETA CUISENAIRESTAVAR

ARBETA CUISENAIRESTAVAR ARBETA med CUISENAIRESTAVAR Ur Englund Karman, Ma 1 Tumstocksvägen 11A 187 66 Täby Tel 08-93 10 10 Tel: 08-93 10 10 info@smartkids.se www.sica.se www.sica.se info@smartkids.se INTRODUKTION Stavarnas namn:,,

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ösbyskolan - Föräldrar åk 2. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 22 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ösbyskolan - Föräldrar åk 2. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 22 respondenter Danderyds kommun Ösbyskolan - Föräldrar åk 2 22 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län

Läs mer

Presentationsteknik Tips och råd

Presentationsteknik Tips och råd Presentationsteknik Tips och råd Would you like to take a bite? Fruit For Management FFM 2015 1 Är du nervös? Alla är nervösa inför ett framträdande Det som skiljer bu eller bä är hur man hanterar anspänningen

Läs mer

Surfplatta i förskolan

Surfplatta i förskolan Bakgrund I vår förskola så arbetar vi utifrån läroplanen som är vår lag. All personal som jobbar inom förskola i Sverige har skyldighet att följa dessa när man arbetar. Därför så utformar vi även vårt

Läs mer

paket SKAPANDE SKOLA 2013-2014

paket SKAPANDE SKOLA 2013-2014 Filmpedagogiska paket z z SKAPANDE SKOLA 2013-2014 Förord För att inspirera er att arbeta med Skapande skola har vi tillsammans med filmpedagogerna i Värmland plockat ut några exempel på hur filmpedagogiskt

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Professional development. Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1

Professional development. Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1 BIMA11 (PU 1) HT 2009 Summary Total number of answers 18 Filter no Group by question no Professional development Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1 Lunds Universitet, Höstterminen 2009

Läs mer

INSPIRA. Microsoft. PowerPoint Grunder

INSPIRA. Microsoft. PowerPoint Grunder INSPIRA Microsoft PowerPoint Grunder Del. ClipArt och bilder 78 6. Diagram 87 7. Organisationsschema 98 8. Tabeller 0 9. Bildspel 0. Praktiska övningar 6 CLIPART OCH BILDER CLIPART OCH BILDER Infoga ClipArt

Läs mer