ITiS 8 Kristianstad kommun Handledare: Jenny Comstedt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ITiS 8 Kristianstad kommun Handledare: Jenny Comstedt"

Transkript

1 ITiS Kristianstad kommun Handledare: Jenny Comstedt Fröknegård II Åsa Andersson Dan Härlin Martin Jiwestam Abdi Ali Mohamed Pontus Nilsson Karin Persson Fredrik Sandberg Per Schlyter Karin Thiman

2 Innehållsförteckning Sammanfattning av hela projektet s 3 Inledning s Syfte och mål s 5 Genomförande - Sammanfattning s - Utförande i praktiken s 7 o Projekten s 7 o Lärarna s 7 o Eleverna s o De båda elevenkäterna s 1 o Elevernas redovisningar s 1 Resultat och utvärdering s 17 Diskussion s 1 Litteraturförteckning s 19 Bilagor s

3 ITiS-rapport Fröknegård II Visualisera mera! eller PowerPoint hjälp till en god muntlig redovisning? Sammanfattning av hela projektet Under ett par månader hösten genomfördes i åk 9 ett ITiS-projekt på Fröknegårdskolan i Kristianstad. Syftet var främst att lyfta fram den muntliga presentationen som en viktig och meningsfull del i elevarbeten i allmänhet och i det i åk 9 årligt återkommande projektet Självbiografin i synnerhet. På vägen mot att göra muntliga presentationer mer strukturerade och intressanta undrade vi om programmet PowerPoint är lämpligt i detta syfte. Två grupper av pedagoger arbetade parallellt med varsitt ItiS-projekt. Fröknegård I utgick från programmet Word och den skiftliga delen av Självbiografin. Denna grupp hämtade sina medlemmar ur Gröna arbetslaget (åk 7+9). Fröknegård II (denna rapports ITiS-projekt) utgick från programmet PowerPoint och Självbiografins muntliga del. Gruppen hade medlemmar från både Gröna (åk 7+9) och Blå arbetslaget (åk +) på Fröknegårdskolan. En klass ur Gröna arbetslaget (åk 9) valdes ut. Pedagogerna i Fröknegård II lärde sig programmet PowerPoint (nedan oftast kallat ppt ) och en inledande elevenkät författades. Ett par illustrerande ppt-presentationer knåpades ihop och visades för eleverna samt diskuterades. Enkäten genomfördes. Sedan fick eleverna leka av sig genom att köra programmet utan direkta instruktioner. De fick parvis en pedagog som handledare. Parallellt fortskred elevernas författande av Självbiografins skriftliga del. Eleverna fick sedan Självbiografins kapitel Hembygden som gemensam utgångspunkt för sina respektive ppt-presentationer. Cirka hälften av eleverna hade vid ItiS-projektets avslutning hunnit få sina hembygdspresentationer färdiga. Dessa utförde sina muntliga redovisningar inför klassen. Resten redovisar före terminsslut. Vi kom fram till att elevernas muntliga presentationer blev just mer strukturerade och intressanta. Ett presentationsprogram typ ppt är lämpligt i syfte att höja den muntliga presentationens status. Flertalet elever såg programmet som hjälp till en god muntlig presentation och trygghet i själva redovisningssituationen. Fokuseringen förskjuts från person till innehåll. 3

4 Inledning I fjol startade alla klasser i åk 9 på Fröknegårdskolan ett projekt som tidigare genomförts i enskilda klasser. Projektet har gått under namnet Självbiografin. Projektet fick en nystart under ht 1 med uppbackning av skolledningen. Projektet planlades och vidareutvecklades av svensklärare i samråd med rektor och mynnade ut i en arbetsplan som bl.a. omfattade hemarbetsdagar då eleverna erbjöds arbeta hemma både med läsning av svenska självbiografiska 19-talsverk och materialinsamling. Texterna lästes för att skapa personligt historiskt intresse samt allmän historisk förankring. Läsningen mynnade ut i skriftlig såväl som muntlig redovisning. Grundtanken var att själva redovisningen skulle ske i olika forum (helklass, grupp, aula etc.), något som inte uppnåddes under första (förra) projektåret. Redovisningsformen alla använde detta första projektår blev enbart den skriftliga. Vi vill utveckla redovisningsformen både för att hjälpa den redovisande och den åhörande eleven. Den redovisande eleven kan känna rädsla och oro inför att muntligt redovisa. Man ägnar för lite tid för planering och genomförande av den muntliga redovisningen och det blir ofta svårt för eleven att skilja på skriftlig och muntlig redovisning. Redovisningformernas olika språk ska få sitt naturliga utrymme skriftlig text ska vara skriftspråklig, talat språk ska vara talspråkligt med stöd i skrift och bild. Nervositet kan minskas både jagfokus och åhörarfokus förskjuts från person till innehåll. Vi vill lyfta fram och vidareutveckla det från i fjol framgångsrika projektet och vi tror att presentationsprogram som PowerPoint kan öka statusen för projektet och motivationen för eleverna att genomföra det. Vår tes är att ett presentationsprogram typ PowerPoint hjälper alla elever att göra redovisningarna lättare att genomföra för redovisaren och intressantare för lyssnaren. Elever med styrka i det visuella och kanske med svagheter i vanligt skrivande ges här en ordentlig chans. Även elever med skrivsvårigheter men med datorvana lyfts fram och stimuleras språkligt. De tekniska förutsättningarna är relativt goda. Skolans nätverk är kopplat till kommunens BUF-online. Samtliga elever och all personal har First Class-konton.Vi har en stor datasal som bokas via First Class. I övrigt finns i regel en dator per klass utplacerad i olika grupprum. Samtliga datorer är utrustade med bl.a. programmet PowerPoint. På skolan finns två bokningsbara digitalkameror samt en scanner. IT-kompetensen bland personalen är relativt hög. Vi har tillgång till två kompetenta ITansvarig pedagoger. Endast ett fåtal lärare behärskar och pedagogiskt använder presentationsprogram typ PowerPoint. Alla elever går en datakurs i åk eller 7. Programmet Word behärskas i varierande grad av alla elever. Enstaka elever, som av egen drivkraft lärt sig programmet, använder PowerPoint i andra projekt. Vi vill lära oss PowerPoint och vara så pass förtrogna med programmet så att vi kan handleda elever. Förutom en utvecklad text/bildpresentation vill vi låta eleverna ha i uppgift att göra en lättsam muntlig PowerPoint-presentation med det skrivna arbetet som bas. Varje elev gör ett urval av sådant hon/han kan tänka sig visa utanför privatsfären, i aula, mindre klassgrupp etc.

5 Syfte och mål Vi ville gärna se projektet som en förstudie till ett större projekt att införa PowerPoint (ppt) och IT i allmänhet som en naturlig del i elevarbeten, arbeten som mynnar ut i skriftliga och muntliga redovisningar. Vidare ville vi lyfta fram den muntliga presentationen som en viktig, tidskrävande och meningsfull del i projektarbeten i allmänhet. Projektets mål var främst att undersöka: - om muntliga presentationer med hjälp av ppt kan bli mer strukturerade och intressanta. - om ppt som instrument kan hjälpa eleverna att öka motivationen och se mer positivt på muntliga redovisningar, att se dem som lättare och trevligare att planera och genomföra. - om elever med en styrka i det visuella, men kanske svagare i skrivandet, får bättre förutsättningar att lyckas. Även elever med skrivsvårigheter, men med datorvana, lyfts fram och stimuleras språkligt. - om vi kan minska nervositet och oro inför muntliga redovisningar. - om statusen på muntliga redovisningar höjs och därmed på projektet Självbiografin som helhet. - om programmet är enkelt att lära sig för såväl lärare som elever. - om lärare och elever ser nytta med fortsatt användning av ppt i framtida projekt. 5

6 Genomförande Sammanfattning 1. Lärarplanering. Det fanns två grupper med pedagoger som arbetade med projektet Självbiografi. Båda var ItiS-grupper. I lärarplaneringen ingick samplanering mellan grupperna. Ena gruppen vidareutvecklade den skriftliga produktionen, programmet Word användes. Andra gruppen, vår grupp, utvecklade den muntliga presentationen, programmet PowerPoint (ppt) användes. En klass i åk 9 valdes ut. Målet var att i huvudsak arbeta i halvklass.. Vår ItiS-grupp av pedagoger lärde sig ppt medan Word-gruppen grundplanerade informationssökning och skrivande. För att göra projektet mer överskådligt och praktiskt genomförbart under själva ItiS-tiden valde vi tillsammans med den andra ItiS-gruppen att plocka ut en av de obligatoriska rubrikerna i Självbiografin nämligen Hembygden. 3. En enkät utformades i syfte att kartlägga eleverna förkunskaper i PowerPoint.. Två olika ppt-presentationer producerades, den ena som ett gott exempel på en pptpresentation och den andra som ett avskräckande exempel. 5. Båda ppt-presentationerna visades vid elevernas introduktionslektion i halvklass. En kort diskussion pedagoger elever följde. Enkäten genomfördes. Eleverna fick sedan med handledning möjlighet att leka och bekanta sig med programmet, två elever per handledare. Varje elev fick i uppgift att utforma en enkel ppt-presentation med tre bilder över valfritt tema. Presentationen skickades via e-post till den personliga handledaren.. Eleverna skrivande fortsatte kontinuerligt under handledning av den andra ItiSgruppen. 7. Efter avstämning med den andra ItiS-gruppen följde nästa fas, nämligen planering av elevernas respektive ppt-presentation. Eleverna utformade ett utkast på papper, se bilaga X. Tack vare planeringen blev eleverna varse vilka bilder som man ville ha med i ppt-presentationen.. Elever använde vanliga foton som scannades in medan andra tog hjälp av digitalkamera. 9. Eleverna producerade sin ppt-presentation med hjälp av sin planering. 1. Redovisningarna genomfördes. 11. En andra elevenkät gjordes, som utvärderade hur eleverna såg på att använda ppt som stöd i muntliga presentationer. ItiS-gruppen samlades för att utvärdera projektet som helhet.

7 Utförande i praktiken Projekten Två grupper av pedagoger arbetade parallellt med varsitt ITiS-projekt. Fröknegård I utgick från programmet Word och den skiftliga delen av Självbiografin. Denna grupp hämtade sina medlemmar ur Gröna arbetslaget (åk 7+9). Fröknegård II (denna rapports ITiS-projekt) utgick från programmet PowerPoint och Självbiografins muntliga del. Gruppen hade medlemmar från både Gröna (åk 7+9) och Blå arbetslaget (åk +) på Fröknegårdskolan. Eftersom vårt projekt var en redovisning av vad eleverna hade kommit fram till under den skriftliga delen, var vi beroende av hur det gick med arbetet i Fröknegård I. Vi ville att eleverna skulle bli medvetna om på vilket sätt de skulle redovisa sitt skriftliga arbete på så tidigt som möjligt. Efter vår introduktion fick eleverna fundera på hur de ville ha sina redovisningar och börja tänka på vad de behövde ordna fram t.ex. bilder och ljud. Lärarna Lärarnas förkunskaper Förkunskaperna hos lärarna var blandade. Cirka hälften hade goda förkunskaper och hälften hade praktiskt taget inga sådana. För att allas kunskaper skulle öka hade vi en ppt-genomgång med Jenny. Vi hade förväntat oss fler genomgångar, och det har visat sig att vi nog skulle ha behövt det också. En mindre inlämningsuppgift hade varit lämplig. Bland de som inte hade förkunskaper i programmet finns osäkerheten i användningen delvis kvar. Vi tycker programmet varit lätt att lära sig. Att sätta bilder till sin muntliga presentation känns angeläget, medan ljudillustrationer kan avleda uppmärksamheten från innehållet. Budskapet i sig behöver inte förändras, men kan förtydligas och lättas upp med hjälp av ppt. PowerPoint-användning framöver Skulle vi då tänka oss att själva använda ppt som ett redskap för att t.ex. presentera ett nytt arbetsområde? När vi har som mål att eleverna i slutet av ett arbetsområde ska använda sig av ppt vid en muntlig presentation, ser vi det som lämpligt att vi pedagoger gör något liknande med hjälp av PPT när vi introducerar arbetsområdet. Detta kan alla i ItiS-gruppen tänka sig. 7

8 Även vid presentation av arbetsområden av mer komplicerad/omfattande art, t.ex. Första Världskriget, ser vi ppt som ett tänkbart framtida redskap. Projektets status Projektet har kommit att känas mer angeläget både för elever och lärare vid användning av ppt. Elever med läs- och skrivsvårigheter verkar känna en möjlighet till att hävda sig bland erkänt duktiga redovisare tack vare det visuella stödet. Huruvida projektets status ökat generellt är svårt att säga, men det har visat sig att många elever är ivriga att visa uppt sina arbeten inte bara lämna in en färdig text. Att få tydligt tillfälle att delge även kamraterna sitt arbete verkar motivera eleverna till bättre resultat. Eleverna Under dessa månader som projektet har pågått har vi arbetat med våra elever på två sätt. Dels har de fått arbeta vid datorn, men även planerat sin presentation på papper. På ppt-språk kallas en sida som visas för bild. För tydlighetens skull kallar vi den nedan för bildsida. Vi började med att låta eleverna i halvklass få titta på två olika presentationer på ppt. Dessa ppt-presentationer representerade en bra och en mindre bra. Under tiden diskuterade vi med eleverna vad de tyckte var bra respektive dålig. För mycket ljud och rörelse kan bli irriterande för åhöraren. Vilka färger som är lämpliga att använda tillsammans för att synas så bra som möjligt för åskådaren diskuterades också. När man använder animering är det lämpligt att låta text och bilder ligga framme på bildsidan. Därefter fick eleverna besvara en enkät (se bilaga) om deras erfarenheter av ppt, detta för att vi skulle veta vad de kunde och för att efter projektet se om det skett en utveckling. Eleverna var mycket frågande varför de skulle göra en sådan här presentation då de tyckte att det skulle bli för mycket extra arbete. Under tiden som de besvarade enkäten fick de parvis en pedagog som handledare. Tanken med detta var att de under projektets gång skulle veta att de kunde vända sig till denna för att få hjälp. När eleverna hade fyllt i enkäten och sett de olika presentationerna fick de börja arbeta med datorn. De började med att prova vad ppt kunde erbjuda. För att lära sig funktionerna i ppt fick de gör en enkel ppt under övervakning av sin handledare. Kravet på uppgiften var att den skulle innehålla minst tre bildsidor och att de skulle skicka provpresentationen till sin handledare. Efter lektionstillfället skedde dialogen hur man skulle kunna förbättra presentationen till viss del över BUF:en. Efter denna lektion så gick vi in i en period där eleverna inte var på skolan. Dels var det höstlov och efter höstlovet så gick de på PRAO i två veckor. Samtidigt som vi introducerade ppt arbetade eleverna med att göra klart sitt skriftliga arbete om sin hembygd. När de började bli klara med det, träffade vi dem igen för att börja göra deras hembygdspresentation på ppt.

9 Vi började med att repetera programmet ppt och hur presentationen kunde se ut. Själva presentationen skulle innehålla en rubrik och en avslutning. Eftersom hembygden är en del av den större Självbiografin skall inte denna presentation bli för stor. Därför begränsade vi bildsidorna till ungefär sex stycken. Det är att föredra att använda stödord istället för långa meningar. Att lätta upp med musik och animationer gör presentationen intressantare men det bör inte bli för mycket. Eleverna fick använda en mall på papper (se bilaga) för att underlätta deras planeringen hur presentationen skulle se ut. Det som var svårt var att motivera dem att göra en skiss/mall på papper. De tyckte att detta var onödigt och enbart dubbelarbete då de skulle göra en på datorn. Vi motiverade detta med att om man har en skiss/mall så blir det lättare när man väl sätter sig vid datorn. För har man ett underlag så kan man koncentrera sig på små detaljer så att presentationen blir så bra som möjligt. Mallen användes för att tillgången till datasalen är begränsad då den används flitigt av våra c:a elever. Syftet var även att eleverna skulle bli medvetna om vilka bilder, vilket ljud och övrigt de skulle använda till sin presentation. Vi poängterade att mallen som de gjorde endast var ett underlag, och att de inte behövde följa den till punkt och pricka när de väl satt sig framför datorn för att göra den färdiga produkten. Under arbetet med den skriftliga delen hämtade eleverna bilder och ljud på Internet och med hjälp av scannern. Bilder togs också med hjälp av digitalkamera för att de skulle bli så personliga som möjligt. Vid nästa tillfälle var vi i datasalen och de arbetade med presentationerna. De som hade gjort en bra planering på papper visste hur de ville ha sin presentation. För dessa elever gick det fort att göra ett presentationsutkast som endast behövde lite finjusteringar. De kände även en trygghet i att ha en planering att luta sig emot under arbetets gång. Det som eleverna sedan behövde tid till var att välja färg på bakgrund, text och hur animationerna skulle vara. Efterhand som eleverna fick arbeta med datorn och programmet började de bli mer positivt inställda till att göra en presentation. 9

10 De båda elevenkäterna Enkätresultat 1 1 elever utförde enkäten varav 11 flickor och 7 pojkar. Flickornas resultat: Fråga 1 Har du använt dig av ppt tidigare? Fråga 1 Ja 1 Nej Ja Nej Den elev som hade svarat ja besvarade frågorna -. På frågan om hon ansåg sig vara kunnig inom programmet svarade hon sådär. Hon hade arbetat med att infoga bilder samt gjort animationer tidigare. Fråga 5 Tror du att det blir lättare för dig att redovisa med hjälp av ppt? Ja 1 Kanske 1 Nej Fråga 5 Fråga - Är du intresserad av att använda ppt för framtida redovisningar? Ja Kanske 5 Nej Fråga

11 Pojkarnas resultat: Fråga 1 Har du använt dig av ppt tidigare? Ja 1 Nej Fråga 1 Ja Nej Den elev som hade svarat ja besvarade frågorna -. På frågan om han ansåg sig vara kunnig inom programmet svarade han ganska duktig. Hon hade arbetat med att infoga bilder samt gjort animationer tidigare. Fråga 5 - Tror du att det blir lättare för dig att redovisa med hjälp av ppt? Ja 1 Kanske 5 Nej Fråga 5 Fråga - Är du intresserad av att använda ppt för framtida redovisningar? Ja Kanske Nej Fråga 11

12 Enkätresultat 1 elever utförde enkäten varav 11 flickor och 7 pojkar. Flickornas resultat: Endast flickor hade redovisat men de övriga fick försöka att tänka sig in i redovisningsituationen när de besvarade fråga och 5. Fråga 1 Hur pass duktig är du på ppt? (1=inte alls, 3=medel, 5=mycket duktig) Fråga Fråga Vet du hur man infogar en bild i ppt? Fråga Ja Kanske Nej 3 Fråga 3 - Vet du hur man gör animationer (rörliga bilder m m) i ppt? Ja Kanske Nej 5 Fråga 3 1

13 Fråga - Anser du att du är mindre nervös inför en muntlig redovisning med ppt som stöd? Ja Kanske 5 Nej Fråga Fråga 5 - Är det lättare att göra en muntlig presentation med hjälp av ppt? Fråga 5 Ja 5 Kanske Nej Fråga - Är du intresserad av att använda ppt för framtida redovisningar? Fråga Ja Kanske 3 Nej 1 Fråga 7 - Tycker du att projektet Självbiografin blivit mer intressant genom att du använt ppt? 1 av flickorna ansåg att projektet hade blivit mer intressant med ppt. Den sista flickan var mer negativ. De sa bl a: Ja det är mycket lättare, istället för att ha massa med papper framför sig så med ppt har man ju datan och Ja det är ju lite mer ovanligt. Så allt är liksom inte bara massa papper. 13

14 Fråga - Var det lätt eller svårt att lära sig ppt? Berätta utifrån om du var van eller ovan vid att använda datorer. De flesta tyckte att programmet var lätt att lära. Endast 3 var mer tveksamma. De sa bl a: I början var det lite svårt innan man fattade men sedan blev det lättare och lättare. Jag är ju van vid att använda datorer. Pojkarnas resultat: Endast pojkar hade redovisat men de övriga fick försöka att tänka sig in i redovisningsituationen när de besvarade fråga och 5. Fråga 1 Hur pass duktig är du på ppt? Fråga Fråga Vet du hur man infogar en bild i ppt? Ja Kanske 1 Nej Fråga Fråga 3 - Vet du hur man gör animationer (rörliga bilder m m) i ppt? Ja Kanske 1 Nej Fråga 3 1

15 Fråga - Anser du att du är mindre nervös inför en muntlig redovisning med ppt som stöd? Ja Kanske 5 Nej Fråga Fråga 5 - Är det lättare att göra en muntlig presentation med hjälp av ppt? Fråga 5 Ja 3 Kanske Nej Fråga - Är du intresserad av att använda ppt för framtida redovisningar? Ja 1 Kanske 5 Nej Fråga Fråga 7 - Tycker du att projektet Självbiografin blivit mer intressant genom att du använt ppt? Det var delade meningar angående intresset av ppt. De flesta av pojkarna tyckte dock att det inte hade blivit intressantare. 15

16 Fråga - Var det lätt eller svårt att lära sig ppt? Berätta utifrån om du var van eller ovan vid att använda datorer. Samtliga pojkar tyckte att det hade varit lätt att lära sig programmet. De säger bl a: Lätt, jag är van vid att använda datorer och Jag tyckte det var ganska lätt, det var inte så mycket man skulle lära sig Elevernas redovisningar Vid tiden för inlämningen av ItiS-arbetet har sex elevredovisningar genomförts. Trots ett pressat tidsschema, och därmed inte tillräckliga möjligheter till förberedelser av de muntliga redovisningarna, blev resultatet övervägande bra. I genomsnitt såg vi ett bildspel på sex till åtta sidor med rubrik, text och infogad bild. De flesta infogade bilderna var tagna med digitalkamera, men det förekom även scannade bilder från fotoalbum samt bilder infogade från Internet. Ljudeffekter användes flitigt av eleverna men man kunde se en viss tendens till överanvändning. I allmänhet tycker vi att bildtexterna var aningen långa och att de inte skilde sig tillräckligt från det som sades. Det fanns även en del brister i skriftspråket. Brister av den här karaktären hade enkelt kunnat undvikas med lite mera tid och handledning. I detta sammanhang bör det poängteras för eleverna att de inte ska glömma bort det fria berättandet till bildspelet. Såväl presentatörer som åhörare upplevde presentationerna som trevliga och intressanta. 1

17 Resultat och utvärdering Vi anser att eleverna blivit mer motiverade till att lägga tid på en muntlig presentation. Det upplevdes som att de var mer positiva till den muntliga redovisningen när de fick ha ppt som stöd. Själva planerandet av presentationen ansågs av vissa elever som besvärligt. De ville snarare bara sätta sig framför datorn och bygga på sin presentation efterhand. De elever som hade det skrivmässigt svårare fick extra stimulans genom bildhanteringen tillsammans med ljudeffekterna som finns i ppt. De upplevde att de kunde visa framfötterna genom sin datorvana; de var duktiga på något. Eleverna hade förvånansvärt lätt för att lära sig ppt. Vi kunde skönja en gängse tendens till att eleverna hade lättare för att ta till sig ppt än vad vi lärare hade. Anledning kan vara att de var mer datorvana än vad vi är. De flesta eleverna hade lärt sig att infoga bilder och göra animationer. Vid en jämförelse med enkät 1 kan man se att fler elever tyckte att redovisning hade blivit lättare. Fler flickor än tidigare blev intresserade av att använda ppt i framtiden, däremot var pojkarna fortfarande mer tveksamma. Både elever och lärare ansåg att ppt är en stor tillgång och att det bör finnas med vid framtida presentationer. Det muntliga framförandet blev intressantare att lyssna på och kändes stimulerande för presentatörerna. Nervositeten inför det muntliga framträdandet försvann till viss del eftersom ppt stal en hel del av uppmärksamheten. Att tala inför en grupp blev en mindre uppmärksammad händelse. Att framförandet fick en enkel och tydlig struktur, hjälpte även till för att bli kvitt nervositet. Statusen på de muntliga redovisningarna har definitivt höjts och självbiografin har lyfts fram ytterliggare. 17

18 Diskussion Iakttagelserna vi gjort och lärdomarna vi skaffat oss under projektets gång är många. Bland annat anser vi att för att en rapport skall vara färdig för inlämning måste man först ha korrekturläst texten. Skrivfel i olika former upplevs ofta som störande men när samma fel förekommer i en ppt- presentation av sammanfattande karaktär blir de synnerligen framträdande och kan få en direkt förstörande effekt. Slutsatsen vi kan dra av detta är att man inte kan rusa igenom skrivprocessen bara för att man tycker sig ha ett stöd i ppt och/eller tekniska hjälpmedel av liknande karaktär. Vidare finns det stora fördelar med att planera och strukturera arbetet på papper innan man ger sig in i programmet. Vi tycker oss ha fog för att påstå att flertalet elever anser sig mindre nervösa inför en muntlig redovisning med ppt som hjälp. Därmed inte sagt att alla lyckas bra med själva redovisningen. Man bör tänka på att det krävs noggranna förberedelser, engagemang, ett visst tekniskt kunnande och framförallt ett klart budskap för att lyckas med redovisningarna. I skrivande stund har inte alla elever hunnit redovisa men att döma av de vi hunnit med är resultatet övervägande positivt. Det måste sägas att arbetssättet är relativt tidskrävande men samtidigt bör man ha i åtanke att vägen mot målet är lika viktigt som själva slutprodukten. Vi tycker att eleverna i sitt sätt att arbeta och i sin attityd har visat att vi i ppt har ett verktyg som alla kan lära sig hantera relativt snabbt och som kan införlivas i arbeten som skall mynna ut i någon form av muntlig redovisning. Vi är några pedagoger som vid det här laget också funderar på att använda ppt för att introducera utvalda arbetsområden inom so, sv, no, mm. Detta är i sig ett tidskrävande arbete men väl värt mödan om det samtidigt kan fånga eleverna och uppmuntra dem till att göra något liknande själva. Pedagogerna i laget planerar att framöver använda ppt för att introducera utvalda arbetsområden inom samhälls- och naturorienterande ämnen och svenska. Detta är i sig ett tidskrävande arbete men väl värt mödan om det samtidigt kan fånga eleverna och uppmuntra dem till att göra något liknande själva. För att kunna utnyttja ppt:s alla möjligheter, förfina tekniken och använda redovisningsformen i flera arbetsområden anser vi att det är lämpligt att introducera programmet i åk 7. 1

19 Litteraturförteckning Dahlgren, L O: Problembaserat lärande Granström, Kjell mfl: Konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete IKT-policy för BUF: Jakobsson, Anders: Vad påverkar elevers kunskapsutveckling under ett problemlösande arbete i grupp? Johansson, Ann-Cathrine Det finns ingen IT-pedagogik Jönsson, Bodil: Till en lärare KK-stiftelsen: Den fjärde basfärdigheten KK-stiftelsen: Med eller utan filter Policy för elever på BUF-Online: Sandström Madsén, Ingegärd: Att tänka med penna och dator Scherp, Hans-Åke: Om skolutveckling och skolledarens roll Wiklund, Ann: Ögon, öron och ord/redskap för källkritik Hjälpsidor i programmet PowerPoint: Infoga ljud och musik i en bild m.m. Kurs i PowerPoint: 19

20 Bilagor Jag skall skriva om mig själv och mina rötter, 19-?: Instruktionshäfte inför Självbiografin De skrev om sin barn- och ungdom, : Häftet med självbiografiska texter av välkända svenska författare Anvisningar till litteraturläsning inför Självbiografin: Frågehäftet till de självbiografiska texterna Enkät 1 Enkät Mall till PowerPoint: Planering på papper Hjälp -sidor i programmet PowerPoint: Ljudrelaterade sidor

Rapport. från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet. Kristianstad den 27 mars 2003

Rapport. från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet. Kristianstad den 27 mars 2003 Rapport från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet Vårt arbetslaget består av både lärare och assistenter. Agneta Nilsson Johan Matsanders Janne Carlsson Jenny Bergkvist Bildlärare Musiklärare

Läs mer

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Tema Hembygd. ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02. Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär

Tema Hembygd. ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02. Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02 Tema Hembygd Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär Handledare: Jenny Comstedt Innehållsförteckning Bakgrund

Läs mer

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net REDOVISA

Läs mer

Handledare: Elisabet Banemark

Handledare: Elisabet Banemark Ett ITiS-arbete utfört av: Lydia Hallengren Brita Lavesson Nils-George Olsson Stefan Rydberg Magdalena Åkesson Handledare: Elisabet Banemark Innehållsförteckning Bakgrund -------------------------------------------------------------------------------------------3

Läs mer

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Projektrapport-ITiS Spängerskolan

Projektrapport-ITiS Spängerskolan Projektrapport-ITiS Spängerskolan Lägesbeskrivning Spängerskolan är en F-9 skola som arbetar åldersintegrerat, F-2, 3-6 och 7-9. Vår målsättning med arbetet i klasserna är att individualisera och konkretisera

Läs mer

Instruktion/råd för muntlig presentation

Instruktion/råd för muntlig presentation Instruktion/råd för muntlig presentation Som läkare kommer du många gånger under ditt yrkesliv att behöva hålla muntliga presentationer. Det kan vara presentation av egen forskning på konferenser, utvecklingsarbete

Läs mer

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med

Läs mer

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Projektmaterial DIGITAL PORTFOLIO FÖR DOKUMENTATION OCH PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

PROJEKTRAPPORT. Att dokumentera processer med datorns hjälp enligt portfoliomodellen samt kommunikation i en förberedelseklass

PROJEKTRAPPORT. Att dokumentera processer med datorns hjälp enligt portfoliomodellen samt kommunikation i en förberedelseklass Sidan 1 av 7 PROJEKTRAPPORT Att dokumentera processer med datorns hjälp enligt portfoliomodellen samt kommunikation i en förberedelseklass Kristianstad, i maj 2001 Birgitta Ericson, Centrala stödteamet

Läs mer

2A och 2B PerOlsskolan nn

2A och 2B PerOlsskolan nn 2A och 2B PerOlsskolan nn Innehållsförteckning: Inledning...s.2 Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.3 Resultat...s.3 Diskussion...s.4 Litteraturförteckning...s.5 Appendix...

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

Tollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson

Tollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson Tollarpsskola ITiS projekt Ht 2000 ITiS handledare: Anette Berg Ansvarig skolledare: Matts Premberg Vi som har utfört arbetet är: Sofie Frank Ove Strömvall Jonas Friberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

BARN I STADEN MÖTER DJUR

BARN I STADEN MÖTER DJUR ITiS-rapport BARN I STADEN MÖTER DJUR Bengt Björkqvist Elisabeth Havh Martin Nilsson Eva-Lotta Persson Catrin Svensson Lena Winberg November 2001 1 Innehållsförteckning: Bakgrund s. 3 Aktuell skola. s.

Läs mer

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Ansvarig lärare: Thomas Dahl mail: thomas.hansson-dahl@edu.upplandvasby.se Centralt innehåll Tala, lyssna samtala: Muntliga presentationer

Läs mer

Projektmaterial. DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola

Projektmaterial. DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola Projektmaterial DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Fornby folkhögskola Borlänge

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

Trollhättan 001122 Skolan i skogen

Trollhättan 001122 Skolan i skogen Trollhättan 001122 Skolan i skogen ITiS-rapport från Skoftebyskolan S Sammanfattning Vårt ITiS-arbetslag består av 63 personer: två elevassistenter, två klasslärare på särskolan och två klasslärare på

Läs mer

Ett ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02

Ett ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02 Ett ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02 Kjell-Åke Eriksson Ing-Marie Rosén Cecilia Svensson 4-6AB 2(10) Innehåll Sid Bakgrund 3 Arbetslagsplanering 4 Syfte 4 Frågeställningar

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Norretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan

Norretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan Norretullskolan 7b Ett försök att använda IT i skolan Hemsida First Class Klasskonferens Scanner Digitalkamera Susanne Dehn Anders Isaksson Niklas Nilsson Lena Tengheden ITiS 7B Norretullskolan Hösten

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering

Lokal Pedagogisk Planering Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Tema: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,

Läs mer

ITiS-rapport Köpinge skola

ITiS-rapport Köpinge skola Köpinge skola ITiS-rapport Våren 2001 Handledare: Barbro Nilsson ITiS-rapport Köpinge skola Eva Elowsson Ingrid Larsson Anette Nilsson Agneta Söderström Brita Åkesson Innehåll 1 Inledning 1.1 Bakgrund

Läs mer

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,

Läs mer

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001 ett temaarbete av 3-5 Parkskolan Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Sammanfattning Projektet vi och våra fyra årskurser (två

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN LPP för Fritidshem BILDCIRKELN Yvonne Engberg Innehållsförteckning Elevgrupp... 1 Syfte... 1 Långsiktigt mål... 1-2 Konkreta mål... 2 Arbetssätt.2-3 Bedömning... 3 Dokumentation....3 Analys av bedömning

Läs mer

Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling?

Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling? ITiS Rapport Hammars skola 3-5 A C Ht- 02 Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling? Handledare: Jenny Comstedt Johanna Kvist Lena Mattisson Marianne Näsvall

Läs mer

UTEDAGAR I BILD OCH TEXT Naturupplevelser i kombination med den moderna tekniken

UTEDAGAR I BILD OCH TEXT Naturupplevelser i kombination med den moderna tekniken Österslövs skola Kristianstads kommun ITiS rapport December 2002 UTEDAGAR I BILD OCH TEXT Naturupplevelser i kombination med den moderna tekniken Åse Ahlbin Gunvor Andersson Ingrid Andersson Lise Lotte

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

ÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk).

ÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk). Itis projekt Vt 2001 Särskolan Fröknegård BUF Kristianstad ÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk).. Pia Abelin Margareta Ericson Katarina Ising-Karlsson Ulla Svensson Inger

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att: Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet

Läs mer

Textkompetenser, Genre och Literacitet

Textkompetenser, Genre och Literacitet Textkompetenser, Genre och Literacitet Interaktiva tavlor och IT i Svenska utvecklingsarbete i Uddevalla NORDIC SMART SCHOOL PROJECT SYLVANA SOFKOVA HASHEMI, FIL. DR. Institutionen för Individ och samhälle

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Kvalitetsdokument 2016, Grundskola

Kvalitetsdokument 2016, Grundskola Kvalitetsdokument 2016, Grundskola Innehållsförteckning 1 Re 336 Fribergaskolan... 3 1.1 Skolans utvecklingsarbete... 3 Kvalitetsdokument 2016, Grundskola 2(6) 1 Re 336 Fribergaskolan 1.1 Skolans utvecklingsarbete

Läs mer

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola Projektmaterial DEN KREATIVA PROCESSEN Hellidens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Rapport till

Läs mer

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer

Projektmaterial. Skinnskattebergs folkhögskola

Projektmaterial. Skinnskattebergs folkhögskola Projektmaterial ATT SKRIVA NOTER MED DATORNS HJÄLP Skinnskattebergs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. I planeringen nämns en mängd saker som berörs under arbetsområdets gång. Jag vill

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

LPP Magiska dörren ÅR 4

LPP Magiska dörren ÅR 4 LPP Magiska dörren ÅR 4 Detta arbetsområde omfattar läsning diskussion kring det lästa, skrivande av en egen berättelse, elevrespons på klasskamraters berättelse samt bearbetning av berättelsen. Arbetsområdet

Läs mer

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Holken Ansvarig: Gunilla Cederholm LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål/Åtgärder/Resultat/Analys för läsåret 2012-13 Målen för detta läsår har handlat om årskalender,

Läs mer

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning

Läs mer

Kristianstads Montessoriskola Kerstin Jalkhagen Christel Carlsson Conny Elofsson. Itis. Projekt: Hemsida till 0-2:a

Kristianstads Montessoriskola Kerstin Jalkhagen Christel Carlsson Conny Elofsson. Itis. Projekt: Hemsida till 0-2:a Kristianstads Montessoriskola Kerstin Jalkhagen Christel Carlsson Conny Elofsson Itis Projekt: Hemsida till 0-2:a Sammanfattning Vi tillhör Kristianstad Montessoriskola som är en fristående, nystartad

Läs mer

Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola hösten 2000

Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola hösten 2000 Färlövs skola Kristianstad kommun ITiS-rapport November 2000 INGEN ÄR FRÄMLING Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola

Läs mer

Svensk och internationell skogspolitik. Att skriva och opponera. Att skriva uppsats. 7,5 hp, våren 2012

Svensk och internationell skogspolitik. Att skriva och opponera. Att skriva uppsats. 7,5 hp, våren 2012 Svensk och internationell skogspolitik 7,5 hp, våren 2012 Att skriva och opponera Camilla Widmark, Inst. för Skogsekonomi 29 mars, 13-14 Att skriva uppsats Hur underlätta skrivprocessen? 1 Vad ska vi prata

Läs mer

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Storvretaskolans IT-plan 2013/14 s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i

Läs mer

Marie Carlsson Christina Dellvi Sofia Helldén Sylvia Kempner Lena Nilsson Anita Pålsson Elin Trogen

Marie Carlsson Christina Dellvi Sofia Helldén Sylvia Kempner Lena Nilsson Anita Pålsson Elin Trogen Marie Carlsson Christina Dellvi Sofia Helldén Sylvia Kempner Lena Nilsson Anita Pålsson Elin Trogen 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 Introduktion 3 Kunskapsbakgrund 3 Syfte

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Retorik och Presentationsteknik. Nils Lundgren

Retorik och Presentationsteknik. Nils Lundgren Retorik och Presentationsteknik Nils Lundgren Vi börjar med Retorik som används för att... Övertyga andra om att en åsikt är riktig Sälja en produkt eller tjänst Få igenom sin vilja, skaffa makt och inflytande

Läs mer

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007 Elevenkät IT, 5-7 Vt 7 Innehållsförteckning Inledning...3 IKT i Falköpings kommun... 3 ITiS IT i skolan... 3 Framtidens klassrum... 3 PIM... 4 IT-enkät för elever... 4 Syftet med IT-enkäten... 4 Frågorna

Läs mer

Varför bär de sjalar?

Varför bär de sjalar? Varför bär de sjalar? ITiS rapport från Skoftebyskolan Arbetslagsbeskrivning Vårt arbetslag består av sju personer: en fritidspedagog, en specialpedagog, fem klasslärare samt 69 barn i år 4-5. Sammanfattning

Läs mer

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84 Inledning Det som är viktigt att förstå när det gäller grafräknare, och TI s grafräknare i synnerhet, är att de inte bara är räknare, dvs beräkningsmaskiner som underlättar beräkningar, utan att de framför

Läs mer

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

Arbetsområden för Freja och Frigg

Arbetsområden för Freja och Frigg Arbetsområden för Freja och Frigg Arbetsområde: Läsinlärning och bokstavsarbete Kunskapskrav Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande

Läs mer

Utvärdering av laboration i genteknik. för kemiingenjörer, VT 2002

Utvärdering av laboration i genteknik. för kemiingenjörer, VT 2002 Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare II, ht 2002. Maria Andrén och Anna Lindkvist, Inst för genetik och patologi Utvärdering av laboration i genteknik för kemiingenjörer, VT 2002 Introduktion

Läs mer

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola Projektmaterial VÄSTANVIKS HISTORIA Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Västanviks historia

Läs mer

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola ITiS Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola kultur miljö teknik Arbetslaget i Eskilsby skola Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Syfte...4 Tillvägagångssätt...4 Resultat...4 Diskussion...5

Läs mer

Projektmaterial. KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola

Projektmaterial. KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola Projektmaterial KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net ITIS-rapport HT-02

Läs mer

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen

Läs mer

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET BARN I VÄRLDEN HUARÖDS SKOLA VT 2000 Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger Bakgrund Under HT-99 började en del av de äldre eleverna tala om att skaffa ett

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Sjuntorpskolan höstterminen 2000

Sjuntorpskolan höstterminen 2000 Sjuntorpskolan höstterminen 2000 Gunnel Andersson Eva Friberg Barbro Hallstensson Ulla-Britt Kvist Barbro Öhrn 1 Innehåll Deltagare i projektet sid 3 Elevgruppen sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte sid 4 Tidsplan

Läs mer

Genrer och texttyper

Genrer och texttyper Borås Högskola Kurs 11SLU Genrer och texttyper Sagor 2012-01-04 Handledare: Gunilla Elber Inledning Jag har valt att göra denna fältuppgift med eleverna i min egen klass. Vi har sedan skolstarten i höstas

Läs mer

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala 2010-06-14 Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utvecklar en språklig säkerhet i tal och

Läs mer

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus Planeringsstöd Kunskapskrav i fokus Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt

Läs mer

År 6 Arbetsområde 1 Tema: Holiday

År 6 Arbetsområde 1 Tema: Holiday År 6 Arbetsområde 1 Tema: Holiday Kunskapskrav För betyget E: -Eleven kan förstå det mest väsentliga av innehållet i tydligt talad, enkel engelska i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och välbekanta

Läs mer

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP) Ämne: Svenska Åk:1 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Seniorernas veckobrev V.43

Seniorernas veckobrev V.43 Denna vecka har vi fokuserat på att avsluta alla uppdrag då vi efter höstlovet kommer att påbörja ett nytt tema med nya utmaningar. Det vi redan nu kan avslöja är att begreppet kärlek kommer att få en

Läs mer

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.

Läs mer

SKOLA INLEDNING. Vägledning

SKOLA INLEDNING. Vägledning SKOLA SKOLA SKOLA Vägledning Avsnittet berör det åländska skolsystemet. Grundskolan står i fokus, eftersom den är obligatorisk för alla barn. Bland annat presenteras undervisningsämnena, elev-, lärar-

Läs mer

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering) AEC 7 Ch 1-3 Nu är det dags att repetera en del av det du lärde dig i franska under år 6 - och så går vi förstås vidare så att du utvecklar din språkliga förmåga i franska. Detta ska du kunna (= konkretisering)

Läs mer

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP) Ämne: Svenska Åk:3 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt

Läs mer

På resande fot med Talldal

På resande fot med Talldal Vt 02 Talldalsskolan Kristianstad Handledare: Peter Sandgren På resande fot med Talldal Camilla Blomquist Dan Holmquisth Annica Losell Malin Nilsson Maria Olsson Pernilla Sandahl Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

S A M E R M A O R I E R. Av Eva Löwdin Rose Teglbjaerg Per Olsskolan 2001-2002

S A M E R M A O R I E R. Av Eva Löwdin Rose Teglbjaerg Per Olsskolan 2001-2002 S A M E R Av Eva Löwdin Rose Teglbjaerg Per Olsskolan 2001-2002 M A O R I E R Innehållsförteckning: Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.2 Resultat...s.4 Diskussion...s.5 Litteraturförteckning...s.6

Läs mer

Projektmaterial KÄRLSJUKDOMAR. Hampnäs folkhögskola

Projektmaterial KÄRLSJUKDOMAR. Hampnäs folkhögskola Projektmaterial HÄLSOPROBLEM, NYINSJUKNADE I HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR Hampnäs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Välkommen till Att undervisa i F-3, 6,0 hp! Ht 14

Välkommen till Att undervisa i F-3, 6,0 hp! Ht 14 UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Inst. för Språkstudier Kursansv: Helena Eckeskog 090-786 6467 helena.eckeskog@sprak.umu.se Studieadministratör: Johanna Palm, 090-786 6457 2014 - Kurskod:6LÄ048 Anmkod:

Läs mer