Rapport över benchmarking Åbo Akademi - Göteborgs universitet Bakgrund

Transkript

1 1 Bakgrund Institutionen för psykologi och logopedi (IPL) vid Åbo Akademi har läsåret initierat benchmarking-projektet Kvalitetssäkring i undervisningen. Projektet genomfördes i samråd med Logopedprogrammet och Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Syftet med samarbetsprojektet var att få externa utvärderares syn på hur undervisningsmetoder och examination stöder arbetslivsfärdigheter och yrkeskompetens för psykologer och talterapeuter (i Sverige används yrkesbeteckningen logoped). Genom att jämföra vår verksamhet med våra svenska kollegers kan vi lära av varandra över ämnes- och nationsgränserna. Projektet startades på IPL:s initiativ som ett delprojekt inom ramen för kvalitetsenhetsarbetet vid Institutionen för psykologi och logopedi vid Åbo Akademi. Fokus låg på kollegial utvärdering av undervisning och bedömning gör vi på bästa möjliga sätt? Projektet förväntades identifiera bästa praxis gällande undervisningsformer/aktivering av studerandena, examinationsformer och försäkrandet av utbildningarnas arbetsmarknadsrelevans. Dessa kunskaper kan utnyttjas av de deltagande enheterna trots skillnader gällande exempelvis storlek, personalsammansättning, profileringar och administrativt läge. Det nordiska samarbetet blir allt viktigare, och även om utbildningarna i Finland och Sverige har mycket gemensamt, finns det också mycket vi kan lära av varandra gällande fungerande praxis och förverkligande av undervisningen. Det finns gemensamma drag hos de fyra utbildningsprogrammen som gör den kvalitetsmässiga jämförelsen synnerligen relevant. Samtliga utbildningar är professionsinriktade och har som ständig utmaning att integrera teori och praxis på ett fungerande 1

2 sätt. Undervisningen bör utvecklas för att kunna svara på aktuella samhälleliga behov (t.ex. mångkulturell integration samt inlärnings- och kommunikationssvårigheter). Ämnena är även innehållsmässigt relaterade dels eftersom psykologin utgör ett särskilt viktigt biämne för logopedistuderanden och dels eftersom psykologer och talterapeuter/logopeder ofta arbetar i samma team inom sjukvården. Likheterna mellan respektive ämnes yrkesbild samt de finska och de svenska utbildningssystemen ger ökade möjligheter att genom benchmarking uppnå relevanta resultat. Samtliga fyra utbildningsprogram har under de senaste åren medvetet satsat på sitt kvalitetsarbete och fått höga betyg i externa utvärderingar. IPL är en relativt liten men mycket framgångsrik enhet som fungerar som intern kvalitetsenhet inom utbildning vid ÅA Logopedexamen vid Göteborgs universitet har i de två senaste utvärderingarna av Högskoleverket bedömts som Mycket god (2006) respektive Hög kvalitet (2012). I Högskoleverkets kvalitetsutvärdering 2012 bedöms GU:s psykologie kandidatexamen, psykologie magisterexamen och psykologutbildning hålla hög kvalitet. Det finns därför skäl att förvänta sig att en gemensam utvärdering kan ge värdefulla insikter för alla deltagande parter. Idén till projektet föddes då Rådet för utvärdering av högskolorna (RUH) i Finland utlyste medel för benchmarking sommaren Även om vår ansökan inte fick bifall, genomfördes projektet i en nerbantad version med IPLs kvalitetsmedel och bidrag av Åbo Akademis Jubileumsfond Gruppsammansättning För att inkludera alla väsentliga parter i benchmarking-gruppen ingick det från Åbo Akademi två representanter för den undervisande personalen vid respektive utbildning samt en studentrepresentant för varje utbildningsområde (logopedi, psykologi). Därutöver ingick en administrativ ansvarsperson. Gruppen bestod således av 7 personer. Samarbetsparterna i Göteborg kallade personalmedlemmar enligt behov och målsättning per delområde. Medlemmar per utbildning: Psykologi/Åbo Akademi: Prefekt, professor Matti Laine Akademilektor Mira Karrasch Amanuens Yasmin Nyqvist Studerande Alexandra Elsing 2

3 Logopedi/Åbo Akademi Viceprefekt, professor Susanna Simberg Ämnesansvarig, akademilektor Pirkko Rautakoski Studerande Fredrika Jansson Psykologi/Göteborgs universitet Viceprefekt, lektor Olle Persson Prefekt Anders Biel Studievägledare Tina Ahlström Lärare, forskare Jesper Lundgren Studerande Emmelie Carlsson Studerande Karl Rosstorp Logopedi/Göteborgs universitet Professor Lena Hartelius Lektor, f.d. programansvarig Ingrid Behrns Programansvarig Tove Lagerberg VFU-planerare Emilia Carlsson Studerande Maja Svanqvist Studerande John Smedberg 3 Tidsschema för projektet Hösten 2013: Planering och verkställande av benchmarkingen september: Inledande möte med institutionsrepresentanterna från samtliga ämnen vid IPL:s kvalitetsseminarium i Nagu samt platsbesök vid Åbo Akademi. Genomgång av material i respektive högskola. Fastställandet av specifika gemensamma mål november: Hela benchmarking-gruppens planeringsmöte i Göteborg samt platsbesök vid Göteborgs universitet. 3

4 Våren 2014: IPL vid Åbo Akademi koordinerar arbetet och utarbetar ett utkast till en gemensam rapport som sedan kommenteras och revideras av alla andra parter. Den slutliga rapporten färdigställs. Hösten 2014: Informationstillfälle om rapportens resultat ordnas för personal, studerande och övriga intressenter vid Åbo Akademi. Vid Psykologiska institutionen vid Göteborgs Universitet kommer resultaten och rapporten att presenteras på ett samlat sätt i ledningsgruppen under våren En del av rapportens innehåll har redan tidigare diskuterats på ledningsgruppens möten. Ledningsgruppen ska efter presentationen ta ställning till på vilka sätt informationen ska förmedlas vidare till lärare och studenter. Vid logopedprogrammet kommer man att informera om rapportens resultat till lärare och studenter på Enheten för logopedi och på Utbildningskommittén för audiologi och logopedi. 4 Målsättningar, temaområden och det konkreta arbetet Under planeringsmötet i Nagu konkretiserades projektets målsättningar. Intresseområden och skillnader i utbildningarna kartlades och arbetet gick vidare så att gruppen för att avgränsa uppgiftens omfång enades om ett antal teman och procedurer vid olika utbildningarna som de andra institutionerna uppfattade som relevanta och intressanta. De valda fokusområdena speglar respektive utbildnings styrkor och uppfattade olikheter. Arbetet fortskred genom att bakgrundsmaterial producerades i enlighet med de olika temaområdena och distribuerades till gruppen. Planeringsmötet i Göteborg strukturerades i enlighet med de fastslagna fokusområdena och benchmarkingen utfördes med bakgrundsmaterialet som grund. 4.1 Genus och mångfald ÅA Psykologi: Psykologin har tidigare haft en obligatorisk kurs på kandidatnivå, Psykologi i genusperspektiv (2 sp). I och med undervisningsprogrammets omarbetatning under föregående år försvann kursen och tanken har varit att genus- samt mångfaldsfrågor ska integreras i samtliga kurser där det är relevant och bli en naturlig del av utbildningen. Detta förfarande har än så länge inte systematiskt tagits i bruk, och ingen utvärdering har gjorts på arbetets framskridande. I institutionens kursutvärderingsformulär frågas dock om genus och 4

5 mångfaldsfrågor tagits upp under kursen, men svaren har än så länge inte följts upp. Logopedi: Vid logopedin har det inte funnits någon enskild kurs som skulle behandla genusfrågor. Däremot tas ämnet upp på ett flertal kurser där det känns relevant och det behandlas också på kursen Introduktion till de kliniska praktikperioderna (2 sp). Det samma gäller frågor om mångkulturalitet, men utöver det som redan nämnts så har logopedin kursen Språkstörningar och flerspråkighet (2 sp) där mångkulturalitet behandlas mer ingående. Logopedin strävar efter att genus och mångfald så bra som möjligt ska tas i beaktande under praktikperioder och i annat klientarbete. Psykologi och logopedi: Utöver detta erbjöds läsåret en fördjupad valbar kurs, Utredning och behandling i en mångkulturell kontext (5 sp) riktad till studerande i både psykologi och logopedi. Kursen ordnades i samarbete med grannuniversitetet Turun yliopisto. Se bilaga 1. Under kursens gång arbetade logopedi- och psykologistuderande från de två universiteten i team med att göra utredningar med barn på lokala mångkulturella daghem. Kursen var ett välkommet tillskott i undervisningsprogrammet, men på grund av den ekonomiska situationen är det oklart om den kan fortsätta i samma utformning. På grund av kursens specialiseringsnivå vore det inte heller möjligt för samtliga studerande att gå den. Det är önskvärt att genus och mångfald i framtiden finns med som en integrerad del i bägge ämnens undervisningsprogram. GU Psykologi: Genus och mångfald är inte explicit utskrivet i psykologins examensmålsättningar, men genusfrågor kan implicit sägas ingå i följande målsättning: Visa fördjupad kunskap och förståelse för samhälls- och familjeförhållanden som påverkar olika grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män. Genus existerar som kursmål i hälften av programmets kurser, medan etnicitet endast finns inskrivet i en tiondel av kursmålen. Under andra studieåret ges dock kursen Familj och etnicitet (8 hp) där mångfaldsfrågor behandlas explicit. Hur genus- och mångfaldsaspekter konkret tas upp i undervisningen varierar från kurs till kurs. I kurshelheten Arbets- och organisationspsykologi läses tre artiklar om genusfrågor som ventileras på ett seminarium. I kursvärderingarna frågas om genus i två av nio frågor. Se bilaga 2. Logopedi: I samband med att olika teman infördes i logopedprogrammet år 2005 inleddes också arbetet med att systematiskt integrera genus i utbildningen. Genus kom med som tema för första 5

6 gången läsåret Externa experter kallades in för att tala om hur genusfrågor kan vävas in i programmet och uppföljningsmöten ägde rum under arbetets gång. Satsningen riktade sig främst till lärare och handledare, detta för att man bedömde att det ger bäst förutsättningar för kontinuitet och långsiktighet. För närvarande tas genus explicit upp i fem av programmets kurser. Se bilaga 3. Slutsatser Det är uppenbart att ÅA har mycket att lära av GU:s satsningar för att integrera genus i utbildningen, och en satsning på att gå igenom kurser där genus och mångfaldsfrågor passar in och sedan integrera dem i kursmålen planeras. Under diskussionen med studerande vid GU framkom att genusperspektivet ändå ibland kan kännas mer som en tvångsmässig påklistring än en organisk del av helheten. Trots sådana brister är det ändå uppenbart att förutsättningarna för att inarbeta ett genusperspektiv i utbildningen är bättre då ansatsen har skrivits in i examens- och kursmålen, personalen utbildats i frågan, och arbetet systematiskt följs upp. Bilagor: 1. Utredning och behandling i en mångkulturell kontext tillämpad mångprofessionell kurs för både psykologi- och logopedistuderande (word) ÅA 2. Genus och mångfald på Psykologprogrammet (ppt) GU 3. Genusperspektiv i utbildningen. Logopedprogrammet (pdf) GU 4.2 Arbets- och organisationspsykologi ÅA Psykologi: Vid ÅA finns en fördjupad kurs, Organisations och arbetspsykologi: Praktik (även kallad Firman ) på 10 sp som är valbar. Kursen gavs första gången våren 2013 av en extern kursansvarig och en studerande som kursassistent. I kursen deltog 7 studerande. Målet med kursen (bilaga 4) är att få en översikt om teoretiska begrepp inom arbets- och organisationspsykologiområdet, att kunna implementera de typiska intervjuerna och att planera och genomföra en intervention och rekrytering. Kursen inleddes med ett inledande förhör, varefter seminarier med gästföreläsare och praktiska övningar i form av rollspel genomfördes. Ett rollspel var bland annat en rekryteringsprocess där det gjordes en arbetsanalys över uppgiften, varefter kursdeltagarna planerade intervjuer, valde test och utförde rekryteringen. Den praktiska delen 6

7 utfördes i form av ett uppdrag för Åbo Akademis förvaltningsämbete där prefektarbetet undersöktes och alla studerande tillsammans intervjuade professorer och prefekter för att sedan rapportera om det under en interventionsdag/utvecklingsdag för prefekterna. GU Psykologi: Vid GU går studeranden det femte året en kurs i Arbets- och organisationspsykologi (22.5 hp). I denna kurs ingår Studentfirman som ett 2 månader långt kursmoment (bilaga 5 och 6). Ett delmål med kursen är att ge kunskap om arbetsgrupper, organisation och ledarskap ur ett psykologiskt perspektiv, detta sker genom 54 lektioner med en avslutande skriftlig tentamina. Vidare har studeranden grupparbeten där de gör rollspel för att förbereda sig inför bland annat konfliktsituationer och att hålla tal. I och med kursmomentet Studentfirman uppfylls de övriga delmålen, det vill säga att självständigt planera, leda och genomföra förebyggande arbete samt utvecklings- och förändringsarbete inom det arbets- och organisationspsykologiska området; förstå och tillämpa yrkesetiska principer i arbets- och organisationspsykologiska sammanhang; planera och utföra interventioner för att utveckla arbetsgrupper; utforma, utföra samt skriftligt och muntligt inom given tidsram avrapportera konsultuppdrag inom arbets- och organisationspsykologi; visa förmåga till lagarbete. Studentfirman har hittills haft uppdrag, som fås via handledarnas kontakter samt kontrakt med landstinget. Den årliga kontakten tas genom ett brev till alla uppdragsgivare där studerandes tjänster erbjuds (bilaga 7). Ett uppdrag kostar 1500 kronor för uppdragsgivaren och sköts av två studerande som arbetar i par, och studeranden kan debitera uppdragsgivaren direkt för övriga kostnader som t.ex. resor. Studerande kontaktar själva uppdragsgivaren och upprättar ett kontrakt (bilaga 8), varefter de gör uppdraget och presenterar resultaten både muntligt och i form av en offentlig rapport. Alla studerande ingår i en handledningsgrupp. Rollspelen och studentfirman har varit de moment i kursen som studeranden tyckt ha varit nyttigast. Kursen är mycket omtyckt av studeranden vid GU. I kursen deltar ca 50 studerande per år. Den använder ganska mycket lärarresurser (321 timmar). Enligt Olle Persson är det viktigaste med Studentfirman att kursledarna har personliga kontakter till företag och att de på så sätt får in uppdragen och också kan komma in och hjälpa upp situationer som börjat gå dåligt. 7

8 Slutsatser Upplägget i kurserna vid ÅA och GU är i stort sett det samma, men i olika omfattning. Vid ÅA är kursen en valbar kurs med färre kursledare, medan den vid GU är en obligatorisk del av studieprogrammet. Studeranden får i bägge kurserna först ta del av teoretisk kunskap innan de gör praktiska övningar i form av rollspel och verkliga uppdrag. Vid ÅA har kursen endast gått en gång med ett uppdrag, medan den vid GU gått sedan Vid ÅA vore det viktigt med flera uppdrag, och i GU har man ordnat det genom kursledarnas tidigare kontakter till arbetslivet och sedan då kursen etablerat sig har de blivit ett sätt för uppdragsgivarna att sköta om uppdrag som annars kanske inte skulle ha blivit gjorda. Kursen vid ÅA har alla möjligheter att vidareutvecklas, och man kunde eventuellt delvis sköta den tillsammans med Handelshögskolan vid Åbo Akademi. Vid GU har man också övningar om hur gruppbildning sker, dessa moment är vid ÅA integrerade i andra kurser. Bilagor: 4. Firman (Organisations- och arbetspsykologi: praktik) 10 sp (pdf) ÅA 5. Studentfirman, presentation (pdf) GU 6. Studentfirman, kursbeskrivning (ppt) GU 7. Studentfirman, brev till samarbetspartnerna (word) GU 8. Studentfirman, kontrakt (word) GU 4.3 Valbara kurser ÅA Psykologi: Som psykologiestuderande på kandidatnivå har man rätt att välja 60 sp som valbara studier. Dessa kan väljas antingen som biämnen (litet 25 sp, stort 60 sp) då man studerar ett block av kurser, eller som fritt valbara kurser. Studerar man på biämnesnivå handlar det om grundstudier i det ämnet. På magisternivå kan man välja mellan 5-30 sp valbara kurser eller 5 sp valbara och 25 sp biämne. De flesta studerande väljer att åtminstone delvis läsa valbara fördjupade kurser i psykologi, antingen vid Åbo Akademi, Åbo Universitet, Öppna Universitetet, eller via Psykonet, men även andra ämnen finns representerade. En del studerande har tidigare haft något annat huvudämne och väljer nu att ta dessa som biämne i sina psykologistudier, vilket förkortar studietiden vid IPL en del. De som åker på utbyte och läser psykologi vid ett annat universitet räknar ofta studierna vid det andra universitetet till de valbara studierna. Under de senaste 5 åren har 44 studerande med 8

9 psykologi som huvudämne åkt utomlands. Om man räknar med att ca studerande börjar studera psykologi varje år, innebär detta att en betydande del av varje årskurs åker på utbyte någon gång under studietiden. Mer information finns i bilaga 9. Logopedi: Studierna i logopedi innehåller allt som allt 20 sp (5 sp i kandidatfasen och 15 sp i magisterfasen) fritt valbara studier som kan vara i stort sätt vad som helst. Vid en förfrågan om vilka kurser de studerande väljer till de fritt valbara studierna framkom till exempel att majoriteten av de svarande logopedistuderandena har valt eller kommer att välja en eller flera kurser i psykologi, men att också en stor del väljer enbart logopedikurser inom de fritt valbara studierna. Mer information om de studerandes val finns i bilaga 10. GU Psykologi: Studierna i psykologi innehåller ett valbart kursmoment på 7,5 hp. Kursen avläggs under det sista studieåret. Logopedi: Studierna i logopedi har fram till höstterminen 2014 innehållit ett valbart kursmoment på 7 hp som avläggs termin 7. I kursplanen för det valbara momentet står det Det valbara momentet kan väljas inom eller utom Göteborgs universitet och skall vara ett moment som medför breddning eller fördjupning av det logopediska kunskapsområdet. Från och med höstterminen 2014 kommer den valbara kursen att ersättas av andra kurser inom programmet. Detta grundar sig i allt för omfattande administration och logistik för studenter men också i att utbildningens ekonomi i hög grad baseras på studenters prestationer inom det egna programmet. Slutsatser Trots stor valfrihet i studiegången kan man konstatera att studerande vid ÅA ändå oftast väljer kurser enligt huvudämne, och att de studerande som avlägger större studiehelheter i andra ämnen ofta gör det målinriktat och med de kommande karriärmöjligheterna i sikte. Som ett exempel kan nämnas att många psykologistuderande väljer t.ex. ekonomi som biämne eftersom de planerar en karriär inom Human Resources eller sociologi för att få ett mera integrerat perspektiv av människan i samhället. Valbarheten innebär att studeranden i ett tidigt skede kan söka sin egen nisch, vilket kan främja deras möjligheter på arbetsmarknaden. 9

10 Psykologprogrammet vid GU har en tradition av att ha en låst utbildningsplan/ kursutbud. Det pågår dock ett arbete med ambitionen att luckra upp detta något. Ett exempel är det arbete där studievägledaren och delvis viceprefekten går igenom vilka kurser som ges på andra lärosäten i Norden som motsvarar programmets kurser. På sikt kommer studenterna att uppmuntras till att läsa någon termin på ett annat lärosäte i Norden. Ett annat mer genomgripande exempel: från och med höstterminen 2014 och ett år framåt kommer det att göras en omfattande revision av psykologprogrammet i Göteborg. Den syftar i huvudsak till att modernisera utbildningen, men det finns också en tanke om att öppna upp för att studenterna i större utsträckning ska kunna gå kurser också utanför det egna kursutbudet. Detta är dock fortfarande på idéstadiet. Men utan tvekan har ämnet via benchmark-samarbetet fått en impuls om att detta kan vara en bra idé! I Sverige pågår en nationell diskussion om att förlänga logopedutbildningen från fyra till fem år. Utbildningen skulle då få en examensstruktur som mer liknar Bolognaprocessens intentioner med en treårig kandidatexamen som följs av en masterexamen. I planeringen inför detta är det därför av mycket stort värde att ta del av hur logopedprogrammet vid Åbo Akademi byggts upp. Bilagor: 9. Valbara kurser för kandidat- och magisterstudier i psykologi (word) 10. Fritt valbara kurser vid logopedin enkätsvar (word) 4.4 Specialpsykologutbildning ÅA Psykologi: Psykologiämnet deltar i en riksomfattande specialpsykologutbildning som arrangeras av psykologienheternas i Finland samarbetsorgan Psykonet. Utbildningen som ges i fem olika inriktningar leder till licentiatexamen i psykologi och avläggs vid sidan om kliniskt arbete. Detta riksomfattande system är även internationellt unikt. Dess tillkomst på 1990-talet var inte en tillfällighet utan krävde en ny dialog och samarbetsanda mellan de sex psykologienheterna vid landets olika universitet samt aktiva kontakter till och stöd från Undervisningsministeriet och Finlands Psykologförbund. För att säkerställa utbildningen och dess framtid var det viktigt att den definierades i förordningen om universitetsexamina. Specialpsykologutbildningen och dess personalresurser beskrivs in bilaga 11. Psykonetversamheten har utmynnat i undervisningssamarbete även inom grundutbildning, även om språket sätter sina begränsningar för psykologiämnets vid ÅA del. 10

11 GU Psykologi: I Sverige finns inget likadant system. I stället arrangeras kompletterande utbildningar för utexaminerade psykologer av olika aktörer, inklusive fackförbundet. Utbildningssamarbetet mellan de svenska psykologienheterna är begränsat. Slutsatser Den finska specialpsykologutbildningen ger en intressant och inspirerande modell då man dryftar möjliga framtida satsningar på kompletterande utbildningar för psykologer under universitetens regi i Sverige. Det var viktigt att kunna dela med de omständigheter (samarbete mellan psykologienheter, ministeriet, facket) under vilka detta utbildningssystem blev möjligt i Finland. I Sverige pågår en diskussion om psykoterapeututbildningen som kan komma att påverka hur psykologprogrammet vid GU ser på och organiserar specialistutbildningen. Ledningsgruppen vid Psykologiska institutionen har löpande kontakter med Sveriges Psykologförbund och med de andra lärosätena som ger psykologutbildning i Sverige (möten mellan prefekterna på respektive lärosäte). Institutionen har meddelat att den kommer att verka för att de kurser som ges inom ramen för specialistutbildningen ska ges av universiteten i högre grad än som görs nu. Finlands system med att man ska ha en licentiatexamen för att bli specialist tycker vi är en synnerligen god idé! Det är dock omöjligt att i dagsläget säga hur detta ska realiseras i Sverige. Bilagor: 11. Specialpsykologtutbildning (word) ÅA 4.5 Forskning i utbildningen ÅA Psykologi: En fortgående sammankoppling av forskning och klinisk verksamhet är en central målsättning i psykologins utbildningsprogram och omnämns i lärandemålen för både magister- och kandidatexamen. Tanken är att undervisningen i samtliga kurser ska kopplas till aktuell forskning och att studerande ska tillägna sig ett kritiskt-vetenskapligt tänkesätt under studiernas gång. Detta är speciellt viktigt i de tillämpade kliniska kurserna på fördjupad nivå där de behandlings- och diagnostiska metoder som lärs ut ska vara evidence-based. I kandidatprogrammet är 6/21 ämneskurser (40/100 sp) explicit inriktade på forskningsmetodik, och i magisterprogrammet finns förutom avhandlingen en 11

12 kurs där man dryftar vikten av evidensbasering i det kliniska arbetet (Evidensbaserad praxis och klinisk beslutsfattning, 6 sp). Bilaga 12 Logopedi: Samma principer gäller på logopedin: forskning samt en evidensbaserad approach finns med redan på den första grundkursen. Studenterna läser 35 sp regelrätt forskningsmetodik inom kandidatexamen och förutom detta finns ett par valbara kurser tillgängliga. GU Psykologi: Integreringen av forskning i utbildningen nämns i två punkter i psykologprogrammets examensmålsättningar. Under studierna går man en grundläggande metodkurs under första året (8 hp) för att sedan avlägga en större helhet på 15 hp under det fjärde studieåret. Hälften av litteraturen på utbildningen består av vetenskapliga artiklar. Egen data används i mån av möjlighet konkret i undervisningen ett utmärkt exempel på detta är att den stora mängd patientdata som samlats in på studentkliniken används på olika sätt i flera olika kurser på ämnet. Bilaga 13. Logopedi: Logopediprogrammet har också forskningsbetoningen inskriven i sina examensmål: Visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen. Kopplingen till forskning är kontinuerlig genom hela utbildningen. Personalen framhåller att den enskilt viktigaste faktorn för en lyckad integrering av forskning i utbildningen är att lärarna är forskningsaktiva. Bilaga 14. Slutsatser Samtliga ämnen har lyckats väl med att integrera forskningen i utbildningen. Däremot är det en öppen fråga hur denna utveckling fortsätter efter examen, en fråga vilken man genom ett pro graduprojekt vid ÅA-psykologin för närvarande försöker finna svar på. Projektet består av en surveyundersökning bland kliniska psykologer i Finland, med målsättning att kartlägga i vilken mån dessa tagit med sig det vetenskapliga förhållningssättet ut i arbetslivet. Psykologprogrammet i Göteborg skulle gärna ta del av hur ÅA-psykologin utformar en sådan enkät och också göra en replik bland yrkesverksamma psykologer i sin region. 12

13 I arbetet med att ta fram underlag för en femårig logopedutbildning i Göteborg kommer utbildningens forskningsanknytning vara högaktuell. På nationell nivå planeras en enkät till avnämarna där forskningsanknytning, självständighet och förmåga att ansvara för sitt eget lärande kommer att tas upp. För ÅA-psykologins del kunde det finnas skäl att fundera på i vilken mån man kunde använda insamlad patientdata i den övriga undervisningen eftersom sådan systematiskt samlas in under klinikkurserna. Bilagor: 11. Forskningskurser, psykologi (word) ÅA 12. Forskningskurser, logopedi (word) ÅA 13. Integrering av forskning i psykologutbildningen (ppt) GU 14. Integrering av forskning i utbildningen, logopedprogrammet (ppt) GU 4.4 Kursutvärdering ÅA Psykologi och logopedi: Vid ÅA följs alla kurser upp med en elektronisk kursutvärderingsblankett (bilaga 15) med nio delar för studeranden samt med lärarens feedbackblankett (bilaga 16) för kursledaren. Kursfeedbacken gås igenom av amanuensen och delges sedan kursledaren innan denne fyller i lärarens feedbackblankett. I denna frågas efter kursledarens reflektioner över hur kursen fortlöpte samt över kursfeedbacken, eventuella förändringar som kursledaren vill göra i kursen, samt information och önskemål till institutionen. Insamlad kursfeedback gås årligen igenom på ett seminarium i februari där personal samt studentrepresentanter är närvarande. Då kursen kör igång på nytt gås tidigare års kursfeedback igenom på det första föreläsningstillfället, och förändringar i kursupplägg noteras. Svarsprocenten har varit växlande under det senaste året, ibland under 50 %, men institutionen arbetar för att få upp den på en acceptabel nivå. GU Psykologi: Psykologiprogrammet vid GU har en kursutvärderingsblankett med nio standardfrågor som återkommer på alla kurser (bilaga 17), utöver dessa kan kursledaren själv sätta till en fördjupad del med kursspecifika frågor. Kursutvärderingsblanketten har en svarsprocent på 65 %. Kursledaren 13

14 diskuterar också kursfeedback muntligt med kursdeltagarna. Varje kursledare skriver en verksamhetsberättelse då kursen är slut (bilaga 18). I denna ingår kursens mål, hur många timmar som gått åt till vad, hur många studenter som gick kursen, hur kursen gick och vad kursledaren tänkt utveckla. Resultatet av kursutvärderingsinstrumentet och verksamhetsberättelsen går till en beredningsgrupp bestående av fyra lärare, tre studenter, studierektor samt studievägledare. Beredningsgruppen granskar genomförda kurser och ger återkoppling om kursutvärderingen till kursledaren. De berättar om vad som gått bra, och ger tips på hur man skulle kunna bättra på kursen, bland annat genom att berätta vilka strategier använts på en annan kurs. I början av varje kurs berättar kursledaren om den tidigare feedbacken, vilket har lett till att kurserna utvecklas kontinuerligt. I slutet av studierna utvärderar studerandena hela utbildningsprogrammet och man frågar praktikhandledarna om hur de handledda psykologiestuderande klarade av målen. Alumnifeedback om vilka kurser som fungerar och behövs samlas systematiskt in av de som blivit klara för tre år sedan. Logopedi: Värderingar och utvärderingar görs kontinuerligt. Varje kursansvarig ansvarar för att studenterna ges möjlighet att göra en värdering, anonymt, av kursens innehåll och upplägg. I slutet av varje termin görs också en muntlig utvärdering tillsammans med respektive studentgrupp. Aktuella lärare och studenter tar del av sammanställningen, den skriftliga kursvärderingen och minnesanteckningar från den muntliga utvärderingen. Sammanställningarna diskuteras i lärargruppen vid terminens slut och ligger sedan till grund för det fortsatta planeringsarbetet. Enligt ett tidigare fakultetsbeslut har en gemensam digital enkät använts, men från och med 2014 finns en större frihet i utformandet av frågor och enkät. Eventuellt kommer logopedprogrammet att övergå till att istället använda pappersenkäter vid värdering eftersom svarsfrekvensen ibland varit mycket låg. Slutsatser Kursutvärderingsinstrumentet vid både ÅA och GU innehåller i stort sett samma delar dvs lärandemål, tid studerande använder för kursen, kursens kravnivå, examinationsformernas lämplighet, genusperspektivet och sammanfattat intryck av kursen. Vid GU har man dessutom en fråga om hur väl kursens moment är integrerade med varandra och en fråga om kraven för vitsord har blivit kommunicerade. Vid ÅA frågar man efter undervisningens och kursmaterialets kvalitet samt om hur teori, praxis och resultat för empirisk forskning presenterats och integrerats i kursen. 14

15 Eftersom det kom fram att kursledarna också har kursutvärderingsinstrumentet i åtanke då kurserna planeras kunde dessa användas för att integrera vissa moment i undervisningen, som det visat sig att frågorna om genus har lett till i vissa kurser. Med tanke på att en av frågorna som togs upp under benchmarkingsamarbetet var hur man integrerar forskning i undervisning kunde detta vara en bra fråga även i GUs kursutvärderingsblankett. För ÅAs del kunde det vara bra att ta med frågor om hur väl de olika kursmomenten är integrerade samt frågan om hur vitsordskraven är kommunicerade. För att undersöka hur väl kurserna fungerar ihop kunde man också tydligare fråga studeranden efter eventuella överlapp eller glapp mellan kurser. Beredningsgruppen som fanns vid GU låter som ett bra system som ÅA i mån om resurser även kunde tillsätta för att se över kurserna. I och med nästa års organisationsreform vid ÅA är det dock sannolikt att programansvariga för varje utbildningsämne kommer att utses, vilket bäddar för ett närmande mot det system som finns i Göteborg. Kursledarnas utvärderingsblankett och verksamhetsberättelse ger kursledaren en möjlighet att reflektera över kursen och vad man gjorde bra och vilka delar kunde ändras. Därför är dessa samt kursutvärderingen värdefulla för utvecklandet av undervisningen och kan presenteras för studenterna då nästa kurs inleds. Bilagor: 15. Kursutvärdering vid IPL (word) ÅA 16. Lärarens feedbackblankett vid IPL (word) ÅA 17. Studentfirman, kursvärdering (word) GU 18. Studentfirman, verksamhetsberättelse (word) GU 4.5 Praktik och studentklinik samt handledning och handledarutbildning i logopedi ÅA Logopedi: I logopedins kandidatexamen ingår tre så kallade korta praktikperioder á 4 sp. Utöver det här ingår i kandidatstudierna kursen Kliniska auskultationer 3 sp, där den studerande följer med talterapeuters arbete genom auskultationer. I magisterstudierna ingår minst en kort praktikperiod á 4-5 sp samt en fyra månader lång fältpraktik á 25 sp. En del av handledarna är redan nu externa men det skulle fortfarande behövas flera, speciellt för att handleda den långa fältpraktiken. Logopedin har ordnat handledarträffar på olika håll i Svenskfinland för de externa handledarna. När handledarna tillfrågades ville de hellre ha sådana träffar än en handledarutbildning. En handledarutbildning finns ändå kvar i planerna för logopedin och man undersöker nu hur en sådan 15