Kommunfullmäktiges sammanträde

Transkript

1 Kallelse/föredragningslista av 1 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges sammanträde Plats och tid: Rådhuset, Sessionssalen, kl. 18:30 Kallade: Underrättade: Vid förhinder: Information: Ledamöter Ersättare Meddela ersättare och kristoffer.staaf@vaxholm.se. Politikercafé: Ta chansen att ställa frågor och föra dialog med era lokala politiker. I samband med sammanträdet bjuder Kommunfullmäktige in till politikercafé kl Allmänhetens frågestund: Frågor som ska ställas på den öppna frågestunden ska ha inkommit till kansliet senast kl. 17:00 måndagen innan sammanträdet. Du läser själv upp din fråga på den öppna frågestunden. Eventuella frågor ska vara kansliet tillhanda senast den 5 december kl. 17:00. Sammanträdet inleds med öppen frågestund. Ärende Beskrivning Föredragande 1 Sammanträdet öppnas, upprop och val av justerare samt tid och plats för justeringen, fastställande av föredragningslistan 2 Svar på motion från (S) om ökat samarbete mellan skola och näringsliv 3 Upphävd detaljplan 409, kvarteret Vitsippan, överklagas till Mark- och miljööverdomstolen Michael Baumgarten (L) Lars Lindgren (M) 4 Vaxholms stads finansiella verksamhet 2016 Lars Lindgren (M) 5 Finansiell profil Lars Lindgren (M) 6 Utfall och prognos oktober 2016 Lars Lindgren (M) 7 Ej verkställda gynnande beslut kvartal Annicka Hörnsten Blommé (M) 8 Val och entlediganden (Val av nämnder mm för 2017) Karin Enström (M) Karin Enström (M) Ordförande Kristoffer Staaf Sekreterare Post: Vaxholm Besök: Eriksövägen 27 Telefon: Fax: E-post: kansliet@vaxholm.se Webb: Org nr: Plusgiro:

2 Protokoll Kommunstyrelsen Änr KS 2016/ av Svar på motion från (S) om ökat samarbete mellan skola och näringsliv Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Motionen anses besvarad. Ärendebeskrivning En motion från Socialdemokraterna i Vaxholm inkom till Kommunfullmäktige den 9 mars Förvaltningen föreslår att motionen avslås. Förvaltningens förslag grundar sig i att det som föreslås i motionen är ett arbete som redan kontinuerligt pågår i grundskolan. Ett arbete som pågår via undervisningen enligt de lagar och styrdokument som gäller för studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Yrkanden Ordföranden yrkar bifall till Barn- och utbildningsnämndens beslutsförslag och finner bifall till eget yrkande. Handlingar Beslut BUN , Motion om ökat samarbete mellan skola och näringsliv Tjänsteutlåtande, , Monica Lalander Kopia på beslutet till För åtgärd: Kommunstyrelsen Akt För kännedom: Ulrika Strandberg, utbildningsförvaltningen 2. Ordförande.... Justerare

3 3

4 Tjänsteutlåtande Änr BUN 2016/ av 2 Utbildningsförvaltningen Monica Lalander Studie- och yrkesvägledare Motion om ökat samarbete mellan skola och näringsliv Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås tillstyrka kommunförmäktige besluta avslå motionen. Sammanfattning En motion från Socialdemokraterna i Vaxholm inkom till kommunfullmäktige den 9 mars Förvaltningens förslag om att avslå motionen grundar sig i att det som föreslås i motionen är ett arbete som redan kontinuerligt pågår i grundskolan. Ett arbete som pågår via undervisningen enligt de lagar och styrdokument som gäller för studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Ärendebeskrivning En motion från Socialdemokraterna i Vaxholm inkom till kommunfullmäktige den 9 mars Förvaltningens förslag om att avslå motionen grundar sig i att det som föreslås i motionen är ett arbete som redan kontinuerligt pågår i grundskolan. Ett arbete som pågår via undervisningen enligt de lagar och styrdokument som gäller för studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar och eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Skolans studie- och yrkesvägledning styrs av skollagen, skolförordningar, läroplaner samt kurs- och ämnesplaner. Läroplanerna betonar helheten i skolans arbete, och pekar inte specifikt ut vad som kallas studie- och yrkesvägledning eller hur verksamheten ska organiseras. Enligt läroplanen har rektorn ett särskilt ansvar för att utveckla samverkan mellan skolan och arbetslivet, så att eleverna får konkreta erfarenheter inför valet av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Rektorn har också ett särskilt ansvar för att studie- och yrkesvägledningen planeras och organiseras så att eleverna får information om och vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av framtida utbildning och yrke. I Vaxholm stad finns en övergripande plan i hur arbetet med studie- och yrkesvägledning ska bedrivas och som följs upp systematiskt på huvudmannanivå. SYV-planen bryts sedan ned i olika SYV-aktiviteter på skolorna. Ett arbete pågår mellan skola- och arbetsliv i syfte att synliggöra arbetslivet för våra ungdomar inför deras kommande studie- och yrkesval. Bland annat kommer SYV och personal från kommunen att träffa näringslivet för att utbyta erfarenheter och idéer i hur vi kan samverka i skolaarbetslivs frågor. Prao kommer också att återinföras i årskurs åtta nästa läsår och här är både Post: Vaxholm Besök: Eriksövägen 27 Telefon: Fax: E-post: kansliet@vaxholm.se Webb: Org nr: Plusgiro:

5 Tjänsteutlåtande Änr BUN 2016/ av 2 kommunens och näringslivets yrken samt dess olika anställningsformer av stort intresse att delge skolungdomarna. Praon kommer att följas upp i undervisningen kopplat till LGR 11. I det uppföljande arbete med praon är förstås studie- och yrkesvägledaren med som ett stöd till pedagogerna. I motionen föreslås även att mål gällande lärandet i entreprenörskap ska konkretiseras. I undervisningen i ämnet samhällskunskap år 7-9, är ett av de central innehållet som ska behandlas just entreprenörskap. Alla centrala innehåll i skolans ämnen ligger till grund för kommande betygsättning. I den lokalpedagogiska planeringen som varje pedagog gör i undervisning finns planer i hur eleverna ska uppnå de centrala innehållen samt målen i respektive ämne. Handlingar i ärendet Tjänsteutlåtande, , Monica Lalander Kopia på beslutet till: För åtgärd: Kommunstyrelsen Akt För kännedom: Ulrika Strandberg, utbildningsförvaltningen 5

6 Motion Ökat samarbete mellan skola och näringsliv Grundskolan har i sin läroplan, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (SKOLFS 2010:37) ett uppdrag att samverka med arbetslivet och närsamhället. I avsnitt 2.6 Skolan och omvärlden, står bland annat följande: Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Kommunstyrelsens Näringslivsberedning har identifierat entreprenörskap i skolan som en viktig fråga men arbetet med att utforma aktiviteter som ger eleverna möjlighet att komma i närkontakt med yrkeslivet har inte accelererat i någon större fart. Entreprenörskap i skolan och direktkontakt med näringslivet, lärandet om företagande och om hur man får jobb, bör vara en pågående process där skolans aktörer och företrädare för arbetslivet, såväl offentligt som privat, skall arbeta för att hitta samverkansformer som gagnar alla parter. Nyligen stod det klart att rektor på Norrbergsskolan har lagt ned praktisk arbetslivsorientering (prao) för årskurs 8 på grund av misstolkning av förändrad arbetsmiljölagstiftning. Arbetsmiljöföreskrifterna man hänvisar till har förtydligats och det ansvar kommun och skola har, kan på inget sätt motivera nedläggning av prao för Vaxholms elever. Att lägga ned prao är inte en önskvärd situation. Prao är nödvändig för att elever i grund- och gymnasieskolan ska vara motiverade och förberedda för vidare lärandemiljöer, lära sig att ta ansvar och också för att få god insikt i arbetsmarknadens möjligheter på kort och lång sikt. Skolan bör också ha ett långsiktigt och nära samarbete med Nyföretagarcentrum, företagarföreningar, fackföreningar och turismsamarbeten - och entreprenörskap samt de skyldigheter och rättigheter man har i arbetslivet skall lyftas genom föreläsningar på skolor för både elever, förälder och personal på högstadiet. Samverkan mellan dessa aktörer bör utmynna i en handlingsplan och arbetsfördelning som byggs över tid och skapar ett tydligt samarbete. 1 6

7 Runt om i landet har kommuner och regioner organiserat sig runt projekt om Arbetsmarknadskunskap. Arbetsmarknadskunskap är ett koncept där elever i årskurs 7-9 samt årskurs 1-3 på gymnasieskolan får tillfälle att via inspirationsföreläsningar få kunskap om hur arbetsmarknaden ser ut nu och kommer att se ut. Inom dessa projekt erbjuds föräldramöten under temat Arbetsmarknadskunskap. Även lärare erbjuds inspirationsträffar där man får en uppdatering av arbetsmarknadsläget och idéer på hur man kan prata arbete och arbetsmarknad med eleverna i klassrummet. Ett sådant projekt bör Vaxholm ansluta sig till eller upprätta själv. Socialdemokraterna föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar Att: Utbildningsförvaltningen får i uppdrag att internt tydliggöra rutiner och ansvarsfördelning för praktisk arbetslivsorientering (prao) och att stärka skolans uppdrag vad gäller lärandet i entreprenörskap och förberedelse för anställning i arbetslivet. Att: Inom Barn- och utbildningsförvaltningen snarast utse en koordinatorfunktion för arbetet Skola-Arbetsliv, önskvärt redan till höstterminen 2016, så att samarbete mellan skola och arbetsmarknad kan utvecklas och konkretiseras i den ordinarie skolverksamheten samt utveckla ett projekt för arbetsmarknads- och näringslivskunskap. Att: Kommunstyrelsens Näringslivsberedning tillsammans med Barn- och utbildningsnämnden får i uppgift att konkretisera mål gällande lärandet i entreprenörskap och förberedelse för anställning i arbetslivet, får ansvaret att se till att arbetet fortskrider och att konkreta mål uppnås. Att: Praktisk arbetslivsorientering (prao) återinförs i Vaxholms skolor från årskurs 8. Katherine Angelo Lindqvist Socialdemokraterna i Vaxholm Mars 9,

8 Protokoll Kommunstyrelsen Änr KS 2014/ av Upphävd detaljplan 409, kvarteret Vitsippan, överklagas till Mark- och miljööverdomstolen Kommunstyrelsens föreslår Kommunfullmäktige besluta Informationen noteras till protokollet. Ärendebeskrivning Mark- och miljödomstolens upphävde Kommunfullmäktiges i Vaxholms stads beslut den 14 december 2015, 74, att anta detaljplan för kvarteret Vitsippan, del av Vaxön 1:14 m.fl., Dp 409. Ordförandebeslut, att överklaga domen till Mark- och miljööverdomstolen, gavs 28 oktober Beslutet fattades med stöd av Allmänt p. 1.1 i kommunstyrelsens delegeringsordning. Ärendet är så brådskande att kommunstyrelsens beslut inte kunde avvaktas. En ansökan om överklagan inlämnades till Mark- och miljööverdomstolen med yrkande om att prövningstillstånd ska meddelas och att domen från Mark- och miljödomstolen ska hävas samt fullmäktiges beslut från ska fastställas. Anstånd med att inkomma med skälen till prövningstillstånden har beviljats till Ann-Christine Jonsson har getts fullmakt att företräda staden i ärendet. Yrkanden Ordföranden yrkar bifall till förvaltningens beslutsförslag och finner bifall till eget yrkande. Handlingar Tjänsteutlåtande, Upphävd detaljplan 409, kvarteret Vitsippan, överklagas till Mark- och miljööverdomstolen, Dom från Mark- och miljödomstolen, mål P Kopia på beslutet till För kännedom: Lars Lindgren, Kommunstyrelsens ordförande Vaxholms stad Annicka Hörnsten Blommé, ordförande Socialnämnden Vaxholms stad Marie Wiklund, kommunchef Vaxholms stad Susanne Edén, stadsbyggnadschef Vaxholms stad Kristina Henschen, planchef Vaxholms stad Magnus Lublin, socialchef Vaxholms stad 8. Ordförande.... Justerare

9 Tjänsteutlåtande Änr KS 2014/ av 2 Stadsbyggnadsförvaltningen Marie Wiklund Kommunchef Upphävd detaljplan 409, kvarteret Vitsippan, överklagas till Mark- och miljööverdomstolen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta Informationen noteras till protokollet. Ärendebeskrivning Mark- och miljödomstolens upphävde kommunfullmäktiges i Vaxholms stads beslut den 14 december 2015, 74, att anta detaljplan för kvarteret Vitsippan, del av Vaxön 1:14 m.fl., Dp 409. Ordförandebeslut, att överklaga domen till Mark- och miljööverdomstolen, gavs 28 oktober Beslutet fattades med stöd av Allmänt p. 1.1 i kommunstyrelsens delegeringsordning. Ärendet är så brådskande att kommunstyrelsens beslut inte kunde avvaktas. En ansökan om överklagan inlämnades till Mark- och miljööverdomstolen med yrkande om att prövningstillstånd ska meddelas och att domen från Mark- och miljödomstolen ska hävas samt fullmäktiges beslut från ska fastställas. Anstånd med att inkomma med skälen till prövningstillstånden har beviljats till Ann-Christine Jonsson har getts fullmakt att företräda staden i ärendet. Bakgrund Stadsbyggnadsförvaltningen fick enligt beslut i kommunstyrelsen KS 92/ uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för kvarteret Vitsippan. Detaljplanearbetet var ett delprojekt i ett förvaltningsövergripande projekt för särskilt boende med representanter från stadsbyggnadsförvaltningen, socialförvaltningen och kommunledningskontoret. Kommunens behov av platser för särskilt boende ökar. Sedan tidigare finns ett detaljplaneuppdrag för bl.a. särskilt boende inom Landstinget 3 och 5 på Vaxön. I detta arbete har det konstaterats att det finns behov av totalt ca 120 platser för särskilt boende i Vaxholm. Kommunfullmäktige antog detaljplanen Beslutet överklagades till Länsstyrelsen av två enskilda personer. Länsstyrelsen meddelade , , att de synpunkter klagande angav inte föranledde något annat ställningstagande än kommunens antagande. Länsstyrelsens beslut överklagades vidare till Mark- och miljödomstolen i Nacka. Dom kom , mål nr P , i vilket Mark- och miljödomstolen upphäver detaljplanen för kvarteret Vitsippan, del av Vaxön 1:14 m.fl, Dp 409. Post: Vaxholm Besök: Eriksövägen 27 Telefon: Fax: E-post: kansliet@vaxholm.se Webb: Org nr: Plusgiro:

10 Tjänsteutlåtande Änr KS 2014/ av 2 Finansiering Kostnader för överklagan består främst av advokatkostnader samt interna personella kostnader. Dessa hanteras inom ram för kommunstyrelsen. Handlingar i ärendet Tjänsteutlåtande, Upphävd detaljplan 409, kvarteret Vitsippan, överklagas till Mark- och miljööverdomstolen, Dom från Mark- och miljödomstolen, mål P Kopia på beslutet till: För kännedom: Lars Lindgren, kommunstyrelsens ordförande Vaxholms stad Annicka Hörnsten Blommé, ordförande socialnämnden Vaxholms stad Marie Wiklund, kommunchef Vaxholms stad Susanne Edén, stadsbyggnadschef Vaxholms stad Kristina Henschen, planchef Vaxholms stad Magnus Lublin, socialchef Vaxholms stad 10

11 1 NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM meddelad i Nacka strand Mål nr P KLAGANDE 1. Ing-Marie Holmgren Blynäsvägen Vaxholm 2. Greger Lundqvist Blynäsvägen Vaxholm MOTPART Vaxholms kommun Vaxholm ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut i ärende nr , se bilaga 1 SAKEN Detaljplan för kvarteret Vitsippan, del av fastigheten Vaxön 1:14 m.fl. i Vaxholms kommun DOMSLUT Med ändring av länsstyrelsens beslut upphäver mark- och miljödomstolen Kommunfullmäktiges i Vaxholms kommun beslut den 14 december 2015, 74, att anta detaljplan för kvarteret Vitsippan, del av Vaxön 1:14 m.fl., Dp 409. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1104 Augustendalsvägen måndag fredag Nacka strand 20 E-post: mmd.nacka.avdelning3@dom.se 08:00-16:30 11

12 NACKA TINGSRÄTT DOM P Mark- och miljödomstolen 2 BAKGRUND Kommunfullmäktige i Vaxholms kommun (kommunen) antog i slutet av år 2015 en detaljplan och ersatte därmed en tidigare detaljplan. Den antagna planen syftar enligt planbeskrivningen till att skapa ändamålsenliga, attraktiva och kostnadseffektiva lokaler för särskilt boende. För detta syfte har viss kvartersmark utpekats för vårdändamål och strandskyddet har upphävts inom den del av planområdet som ska användas för vårdändamål. Greger Lundqvist och Ing-Marie Holmgren överklagade beslutet till länsstyrelsen, som avslog överklagandet. Greger Lundqvist och Ing-Marie Holmgren har nu överklagat länsstyrelsens beslut. YRKANDEN M.M. Greger Lundqvist och Ing-Marie Holmgren har begärt att mark- och miljödomstolen ska ändra länsstyrelsens beslut och upphäva kommunens beslut den att anta detaljplanen. Som skäl för sin begäran har de framhållit i huvudsak följande. Tillgängliga alternativ till planen har inte beaktats tillräckligt. Det finns behov av ett särskilt boende, men det finns samtidigt ett antal alternativa lösningar som kan genomföras utan att karaktären på villaområden förstörs, utan att närliggande fastigheter skuggas på ett oacceptabelt sätt och utan att strandskyddet behöver begränsas. Ett bygge av den storleksordning som är aktuell kommer inverka menligt på både närliggande fastigheter och områdets karaktär. Antalet våningar på en eventuell nybyggnation borde därför begränsas till två och om större byggnationer behövs så bör alternativa placeringar övervägas. Kommunen har motsatt sig ändring av länsstyrelsens beslut. Som skäl för sin inställning har kommunen anslutit sig till länsstyrelsens bedömning och i övrigt framhållit i huvudsak följande. Det finns redan idag ett mycket stort behov av vård- och omsorgsboende i Vaxholm. För närvarande finns kö till sådant särskilt boende och behovet bedöms komma att öka kraftigt under de närmaste åren. Det har därför varit angeläget att hitta en lämplig plats för utbyggnad 12

13 NACKA TINGSRÄTT DOM P Mark- och miljödomstolen 3 där byggnation kan ske så snabbt som möjligt. Kommunen har gjort rimliga avvägningar mellan dels enskilda och allmänna intressen, dels mellan olika allmänna intressen. Detaljplanen kan inte anses medföra betydande olägenheter för klagandena. Vad gäller det allmänna intresset av grönytor så är det en begränsad yta som får tas i anspråk enligt detaljplanen. Eriksö friluftsområde med bl.a. badplats, löparspår och lekplats finns tillgängligt på gång- och cykelavstånd från planområdet. DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut. Mark- och miljödomstolen delar länsstyrelsens bedömning av vad Greger Lundqvist och Ing-Marie Holmgren har uppgett i fråga om byggnadshöjd, skuggning och områdets karaktär. Det har i dessa delar inte framkommit att beslutet att anta detaljplanen strider mot någon rättsregel. I fråga om beslutet att i detaljplanen upphäva strandskyddet har länsstyrelsen prövat om området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området (7 kap. 18c första stycket femte punkten miljöbalken) och funnit att så är fallet. Av planbeskrivningen kan utläsas att kommunen som skäl för upphävande av strandskyddet bl.a. har utgått från en bedömning av att invånarantalet i Storstockholm, innefattande Vaxholm, ökar för varje år och att nya bostäder därför måste byggas. Detta medför ett ökat behov av vård- och omsorgsboende. Kommunen har vidare framhållit att Vaxholm har en lång kuststräcka och stora områden som omfattas av strandskydd och att det därför är svårt att hitta lämpliga utvecklingsområden utanför strandskyddade områden, att Vaxön i en översiktsplan har utpekats som utredningsområde för bebyggelse och service m.m., samt att det med hänsyn till behovet av närhet till service och goda kommunikationer är mest lämpligt att särskilt boende planeras på Vaxön. Kommunen har vidare framhållit att den föreslagna bebyggelsen bedöms vara ett lämpligt komplement i området och att 13

14 NACKA TINGSRÄTT DOM P Mark- och miljödomstolen 4 det för planområdet redan finns en fungerande infrastruktur och en närhet till kollektivtrafikförbindelser, vilket bedöms vara positivt för möjligheten att anställa personal på boendet. Kommunen bedömer även att förslaget kommer öka tillgängligheten för allmänheten genom en bättre ordnad gångväg och framhåller att zonen mellan stranden och bebyggelse inte ingår i planområdet. Mark- och miljödomstolen gör följande bedömning. Mark- och miljödomstolen ifrågasätter inte att kommunen har ett stort behov av vård- och omsorgsboenden för äldre. Detta får, med hänsyn till befolkningsutvecklingen, anses utgöra ett sådant angeläget allmänt intresse som kan motivera ett upphävande av strandskyddet. Det krävs dock att intresset av att bygga det särskilda boendet inte kan tillgodoses utanför området. Det ankommer på kommunen att lägga fram tillräcklig utredning för att en bedömning av lokaliseringens lämplighet och nödvändighet ska kunna göras. (Se om detta utredningskrav Mark- och miljööverdomstolens dom i mål nr P ) Även om mark- och miljödomstolen inte ifrågasätter utgångspunkten att utbyggnaden av service framförallt bör ske på Vaxön så framgår det inte av handlingarna vilken utredning som legat till grund för bedömningen att det särskilda boendet bör placeras inom just det aktuella strandskyddade området på Vaxön. I vart fall saknas redovisning över vilken utredning som har gjorts i syfte att undersöka om det finns andra lämpliga områden på Vaxön för den tänkta bebyggelsen. Mark- och miljödomstolen finner mot denna bakgrund att den utredning som finns i målet inte ger stöd för att det skulle saknas möjligheter att anordna särskilt boende utanför strandskyddat område. Det saknas därför förutsättningar att upphäva strandskyddet med stöd av den bestämmelse kommunen och länsstyrelsen har hänfört sig till. Något annat skäl för att upphäva strandskyddet har inte framkommit. 14

15 NACKA TINGSRÄTT DOM P Mark- och miljödomstolen 5 Antagandet av detaljplanen strider därför mot en rättsregel och det saknas förutsättningar att endast upphäva eller ändra planen i viss del. Beslutet ska därför upphävas. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV427) Överklagande senast den 3 november Alexander Häggkvist Maria Backström Bergqvist I domstolens avgörande har deltagit tingsfiskalen Alexander Häggkvist, ordförande, och tekniska rådet Maria Backström Bergqvist. 15

16 Bilaga 1 NACKA TINGSRÄTT Avdelning 3 INKOM: MÅLNR: P AKTBIL: 6 16

17 17

18 18

19 19

20 20

21 Bilaga 2 ANVISNING FÖR HUR MAN ÖVERKLAGAR DOM I MÅL SOM HAR ÖVER- KLAGATS TILL MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Den som vill överklaga mark- och miljödomstolens dom ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till mark- och miljödomstolen. Överklagandet prövas av Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt. Överklagandet ska ha kommit in till mark- och miljödomstolen inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. För att ett överklagande ska kunna tas upp krävs att Mark- och miljööverdomstolen lämnar prövningstillstånd. Det görs om: 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som markoch miljödomstolen har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om: 1. den dom som överklagas med angivande av mark- och miljödomstolens namn, datum för domen samt målnummer, 2. den ändring av mark- och miljödomstolens dom som klaganden vill få till stånd, 3. grunderna (skälen) för överklagandet, 4. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, samt 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit. Ytterligare upplysningar lämnas av mark- och miljödomstolen. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen. Om prövningstillstånd inte meddelas står mark- och miljödomstolens avgörande fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Mark- och miljööverdomstolen varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. DV 427 Producerat av Domstolsverket

22 Protokoll Kommunstyrelsen Änr KS 2016/ av Vaxholms stads finansiella verksamhet 2016 Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Informationen noteras till protokollet. Ärendebeskrivning Enligt gällande finanspolicy skall Kommunstyrelsen två gånger per år lämna en rapport till kommunfullmäktige avseende stadens finansverksamhet. Informationen nedan avser läget per Aktuell likviditetssituation Enligt finanspolicyn ska stadens likviditetsreserv uppgå till minst 1/12 och maximalt 3/12 av stadens budgeterade kostnader exklusive avskrivningar, förändring av pensionsskuld och förändring av semesterlöneskuld. Detta innebär en reserv i intervallet mkr. På konto fanns per ett belopp på 14,6 mkr. Till detta tillkommer checkkredit om 25,0 mkr; den totala reserven uppgick således till 39,6 mkr. Likviditetsreserven har således passerat den nedre gränsen i intervallet vilket medför att ett nytt lån om 80 mkr kommer att tas upp genom direktupphandling. 2. Placeringsportföljens volym, instrument och motparter Vaxholms stad har inga placeringar. Placering av likvida medel får endast ske på konto i svensk bank. 3. Utlåning till bolag Staden har en långfristig lånefordran på 15,3 mkr mot det helägda bolaget Vaxholm Smeden 3 AB. Amortering sker med 0,5 mkr per år. Motsvarande fordran på det helägda bolaget Fastighetsbolaget Vasavägen 13 AB är 0,7 mkr. Under året kommer ett beslutsförslag att tas fram avseende amorteringsplan för Fastighetsbolaget Vasavägen 13 AB. 4. Skuldportföljens volym och motparter Staden har långfristiga lån på 436,5 mkr per De är till 100 % upptagna vid Kommuninvest. 5. Skuldportföljens kapitalbindning Kapitalbindningstid: Den tid låntagaren försäkrar sig om kredit och dess villkor, dvs. låntagaren vet att denne har krediten under en bestämd löptid. Enligt finanspolicyn får detta tidsspann sträcka sig upp till 8 år. Kapitalbindningstiden per är 3,42 år. 6. Skuldportföljens räntebindning och genomsnittlig ränta Andelen ränteförfall inom 1 år uppgår till 47 %. Enligt finanspolicyn får den uppgå till max 50 %. Räntebindningstid: Den tid låntagaren binder sin ränta. Enligt finanspolicyn får detta tidsspann utgöra 1-4 år. Räntebindningstiden per är 2,71 år. 22. Ordförande.... Justerare

23 Protokoll av 3 Kommunstyrelsen Snitträntan uppgår per detta datum till 1,74 %. 7. Skuldportföljens derivat fördelat på instrument och motparter Staden använder ränteswappar för att säkra räntenivån. En ränteswap är ett avtal om att byta en räntebetalning från rörlig till fast ränta eller omvänt. Vaxholms stad har 230,0 mkr i ränteswappar per , samtliga med Nordea mot motpart. Merparten av dessa ingicks i januari 2013, dvs. i ett annat ränteläge än dagens. Att avsluta dem i förtid är förenat med betydande ränteskillnadsersättning. Staden kommer i samband med den förestående nyupplåningen att behöva teckna nya ränteswappar för att uppfylla finanspolicyns riktlinjer kring skuldportföljens sammansättning. 8. Leasing Staden har idag leasingavtal (operationell leasing) enligt följande: Avgifter på avtal inom ett år tkr Avgifter på avtal 1 5 år tkr 9. Stadens borgensåtagande fördelade på respektive motpart Kommunal borgen och garantier lämnas normalt endast till bolag där staden har en ägarandel. Staden har en restriktiv inställning till borgen för lån till andra låntagare. Låntagare Belopp Kreditgivare Vaxholmsvatten AB 101,0 mkr Nordea Roslagsvatten AB 2,0 mkr Nordea Kommunalt ansvar egna hem 0,1 mkr SBAB Totalt 103,1 mkr 10. Pensioner Staden har ingen pensionsförvaltning i egen regi. 11. Framåtblick Riksbankens reporänta har sänkts i omgångar under de senaste åren och är per negativ, - 0,50 %. Den förväntas ligga kvar på denna nivå till åtminstone andra halvåret Riksbankens expansiva penningpolitik baseras på att de bedömer att den globala utvecklingen är fortsatt osäker. Trots en stark konjunktur och stigande inflation kommer riksbanken fortsätta föra en expansiv penningpolitik för att förhindra en snabbare stärkning av kronan som kan bryta inflationsuppgången. Yrkanden Ordföranden yrkar bifall till arbetsutskottets beslutsförslag och finner bifall till eget yrkande. 23. Ordförande.... Justerare

24 Protokoll av 3 Kommunstyrelsen Handlingar Beslut KSAU , Vaxholms stads finansiella verksamhet 2016 Tjänsteutlåtande, Stadens finansverksamhet , Kopia på beslutet till För åtgärd: Bertil Stenström, Kommunledningskontoret 24. Ordförande.... Justerare

25 Protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott Änr KS 2016/ av 3 47 Vaxholms stads finansiella verksamhet 2016 Kommunstyrelsens arbetsutskotts föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta Informationen noteras till protokollet. Ärendebeskrivning Enligt gällande finanspolicy skall kommunstyrelsen två gånger per år lämna en rapport till kommunfullmäktige avseende stadens finansverksamhet. Informationen nedan avser läget per Aktuell likviditetssituation Enligt finanspolicyn ska stadens likviditetsreserv uppgå till minst 1/12 och maximalt 3/12 av stadens budgeterade kostnader exklusive avskrivningar, förändring av pensionsskuld och förändring av semesterlöneskuld. Detta innebär en reserv i intervallet mkr. På konto fanns per ett belopp på 14,6 mkr. Till detta tillkommer checkkredit om 25,0 mkr; den totala reserven uppgick således till 39,6 mkr. Likviditetsreserven har således passerat den nedre gränsen i intervallet vilket medför att ett nytt lån om 80 mkr kommer att tas upp genom direktupphandling. 2. Placeringsportföljens volym, instrument och motparter Vaxholms stad har inga placeringar. Placering av likvida medel får endast ske på konto i svensk bank. 3. Utlåning till bolag Staden har en långfristig lånefordran på 15,3 mkr mot det helägda bolaget Vaxholm Smeden 3 AB. Amortering sker med 0,5 mkr per år. Motsvarande fordran på det helägda bolaget Fastighetsbolaget Vasavägen 13 AB är 0,7 mkr. Under året kommer ett beslutsförslag att tas fram avseende amorteringsplan för Fastighetsbolaget Vasavägen 13 AB. 4. Skuldportföljens volym och motparter Staden har långfristiga lån på 436,5 mkr per De är till 100 % upptagna vid Kommuninvest. 5. Skuldportföljens kapitalbindning Kapitalbindningstid: Den tid låntagaren försäkrar sig om kredit och dess villkor, dvs. låntagaren vet att denne har krediten under en bestämd löptid. Enligt finanspolicyn får detta tidsspann sträcka sig upp till 8 år. Kapitalbindningstiden per är 3,42 år. 6. Skuldportföljens räntebindning och genomsnittlig ränta Andelen ränteförfall inom 1 år uppgår till 47 %. Enligt finanspolicyn får den uppgå till max 50 %. 25. Ordförande.... Justerare

26 Protokoll av 3 Kommunstyrelsens arbetsutskott Räntebindningstid: Den tid låntagaren binder sin ränta. Enligt finanspolicyn får detta tidsspann utgöra 1-4 år. Räntebindningstiden per är 2,71 år. Snitträntan uppgår per detta datum till 1,74 %. 7. Skuldportföljens derivat fördelat på instrument och motparter Staden använder ränteswappar för att säkra räntenivån. En ränteswap är ett avtal om att byta en räntebetalning från rörlig till fast ränta eller omvänt. Vaxholms stad har 230,0 mkr i ränteswappar per , samtliga med Nordea mot motpart. Merparten av dessa ingicks i januari 2013, dvs. i ett annat ränteläge än dagens. Att avsluta dem i förtid är förenat med betydande ränteskillnadsersättning. Staden kommer i samband med den förestående nyupplåningen att behöva teckna nya ränteswappar för att uppfylla finanspolicyns riktlinjer kring skuldportföljens sammansättning. 8. Leasing Staden har idag leasingavtal (operationell leasing) enligt följande: Avgifter på avtal inom ett år tkr Avgifter på avtal 1 5 år tkr 9. Stadens borgensåtagande fördelade på respektive motpart Kommunal borgen och garantier lämnas normalt endast till bolag där staden har en ägarandel. Staden har en restriktiv inställning till borgen för lån till andra låntagare. Låntagare Belopp Kreditgivare Vaxholmsvatten AB 101,0 mkr Nordea Roslagsvatten AB 2,0 mkr Nordea Kommunalt ansvar egna hem 0,1 mkr SBAB Totalt 103,1 mkr 10. Pensioner Staden har ingen pensionsförvaltning i egen regi. 11. Framåtblick Riksbankens reporänta har sänkts i omgångar under de senaste åren och är per negativ, - 0,50 %. Den förväntas ligga kvar på denna nivå till åtminstone andra halvåret Riksbankens expansiva penningpolitik baseras på att de bedömer att den globala utvecklingen är fortsatt osäker. Trots en stark konjunktur och stigande inflation kommer riksbanken fortsätta föra en expansiv penningpolitik för att förhindra en snabbare stärkning av kronan som kan bryta inflationsuppgången. Yrkanden Ordföranden yrkar bifall till förvaltningens beslutsförslag och finner bifall till eget yrkande. 26. Ordförande.... Justerare

27 Protokoll av 3 Kommunstyrelsens arbetsutskott Handlingar Tjänsteutlåtande, Stadens finansverksamhet , Kopia på beslutet till För åtgärd: Bertil Stenström, Kommunledningskontoret 27. Ordförande.... Justerare

28 Tjänsteutlåtande Änr KS 2016/ av 3 Kommunledningskontoret Bertil Stenström T.f. ekonomichef Stadens finansverksamhet Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta Informationen noteras till protokollet. Sammanfattning Enligt gällande finanspolicy skall kommunstyrelsen två gånger per år lämna en rapport till kommunfullmäktige avseende stadens finansverksamhet. Informationen nedan avser läget per Aktuell likviditetssituation Enligt finanspolicyn ska stadens likviditetsreserv uppgå till minst 1/12 och maximalt 3/12 av stadens budgeterade kostnader exklusive avskrivningar, förändring av pensionsskuld och förändring av semesterlöneskuld. Detta innebär en reserv i intervallet mkr. På konto fanns per ett belopp på 14,6 mkr. Till detta tillkommer checkkredit om 25,0 mkr; den totala reserven uppgick således till 39,6 mkr. Likviditetsreserven har således passerat den nedre gränsen i intervallet vilket medför att ett nytt lån om 80 mkr kommer att tas upp genom direktupphandling. 2. Placeringsportföljens volym, instrument och motparter Vaxholms stad har inga placeringar. Placering av likvida medel får endast ske på konto i svensk bank. 3. Utlåning till bolag Staden har en långfristig lånefordran på 15,3 mkr mot det helägda bolaget Vaxholm Smeden 3 AB. Amortering sker med 0,5 mkr per år. Motsvarande fordran på det helägda bolaget Fastighetsbolaget Vasavägen 13 AB är 0,7 mkr. Under året kommer ett beslutsförslag att tas fram avseende amorteringsplan för Fastighetsbolaget Vasavägen 13 AB. 4. Skuldportföljens volym och motparter Staden har långfristiga lån på 436,5 mkr per De är till 100 % upptagna vid Kommuninvest. Post: Vaxholm Besök: Eriksövägen 27 Telefon: Fax: E-post: kansliet@vaxholm.se Webb: Org nr: Plusgiro:

29 Tjänsteutlåtande Änr KS 2016/ av 3 5. Skuldportföljens kapitalbindning Kapitalbindningstid: Den tid låntagaren försäkrar sig om kredit och dess villkor, dvs. låntagaren vet att denne har krediten under en bestämd löptid. Enligt finanspolicyn får detta tidsspann sträcka sig upp till 8 år. Kapitalbindningstiden per är 3,42 år. 6. Skuldportföljens räntebindning och genomsnittlig ränta Andelen ränteförfall inom 1 år uppgår till 47 %. Enligt finanspolicyn får den uppgå till max 50 %. Räntebindningstid: Den tid låntagaren binder sin ränta. Enligt finanspolicyn får detta tidsspann utgöra 1-4 år. Räntebindningstiden per är 2,71 år. Snitträntan uppgår per detta datum till 1,74 %. 7. Skuldportföljens derivat fördelat på instrument och motparter Staden använder ränteswappar för att säkra räntenivån. En ränteswap är ett avtal om att byta en räntebetalning från rörlig till fast ränta eller omvänt. Vaxholms stad har 230,0 mkr i ränteswappar per , samtliga med Nordea mot motpart. Merparten av dessa ingicks i januari 2013, dvs. i ett annat ränteläge än dagens. Att avsluta dem i förtid är förenat med betydande ränteskillnadsersättning. Staden kommer i samband med den förestående nyupplåningen att behöva teckna nya ränteswappar för att uppfylla finanspolicyns riktlinjer kring skuldportföljens sammansättning. 8. Leasing Staden har idag leasingavtal (operationell leasing) enligt följande: Avgifter på avtal inom ett år tkr Avgifter på avtal 1 5 år tkr 9. Stadens borgensåtagande fördelade på respektive motpart Kommunal borgen och garantier lämnas normalt endast till bolag där staden har en ägarandel. Staden har en restriktiv inställning till borgen för lån till andra låntagare. Låntagare Belopp Kreditgivare Vaxholmsvatten AB 101,0 mkr Nordea Roslagsvatten AB 2,0 mkr Nordea Kommunalt ansvar egna hem 0,1 mkr SBAB Totalt 103,1 mkr 29

30 Tjänsteutlåtande Änr KS 2016/ av Pensioner Staden har ingen pensionsförvaltning i egen regi. 11. Framåtblick Riksbankens reporänta har sänkts i omgångar under de senaste åren och är per negativ, - 0,50 %. Den förväntas ligga kvar på denna nivå till åtminstone andra halvåret Riksbankens expansiva penningpolitik baseras på att de bedömer att den globala utvecklingen är fortsatt osäker. Trots en stark konjunktur och stigande inflation kommer riksbanken fortsätta föra en expansiv penningpolitik för att förhindra en snabbare stärkning av kronan som kan bryta inflationsuppgången. Kopia på beslutet till: För åtgärd: Bertil Stenström, Kommunledningskontoret 30

31 Protokoll Kommunstyrelsen Änr KS 2016/ av Finansiell profil Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Informationen noteras till protokollet. Ärendebeskrivning Kommunforskning i Västsverige (KFI) har i rapport för fjärde året i rad publicerat finansiell information för kommunerna i Stockholms län, denna gång för perioden KFI anför som sammanfattning följande: Vaxholm uppvisade under hela perioden en resultatnivå som med marginal kan betraktas ligga över det generella kravet för god ekonomisk hushållning. Kommunens långsiktiga handlingsförmåga i form av soliditet är dock fortfarande svagare än länssnittet även om den undersökta periodens resultat har inneburit en förstärkning med 18 procentenheter. Yrkanden Ordföranden yrkar bifall till Arbetsutskottets beslutsförslag och finner bifall till eget yrkande. Handlingar Beslut KSAU , Finansiell profil Tjänsteutlåtande, Finansiell profil , PM Finansiell profil , Kopia på beslutet till För åtgärd: Bertil Stenström, KLK 31. Ordförande.... Justerare

32 Protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott Änr KS 2016/ av 1 48 Finansiell profil Kommunstyrelsens arbetsutskotts föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta Informationen noteras till protokollet. Ärendebeskrivning Kommunforskning i Västsverige (KFI) har i rapport för fjärde året i rad publicerat finansiell information för kommunerna i Stockholms län, denna gång för perioden KFI anför som sammanfattning följande: Vaxholm uppvisade under hela perioden en resultatnivå som med marginal kan betraktas ligga över det generella kravet för god ekonomisk hushållning. Kommunens långsiktiga handlingsförmåga i form av soliditet är dock fortfarande svagare än länssnittet även om den undersökta periodens resultat har inneburit en förstärkning med 18 procentenheter. Yrkanden Ordföranden yrkar bifall till förvaltningens beslutsförslag och finner bifall till eget yrkande. Handlingar Tjänsteutlåtande, Finansiell profil , PM Finansiell profil , Kopia på beslutet till För åtgärd: Bertil Stenström, KLK 32. Ordförande.... Justerare

33 Tjänsteutlåtande Änr KS 2016/ av 1 Kommunledningskontoret Bertil Stenström T.f. ekonomichef Finansiell profil Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta Informationen noteras till protokollet Ärendebeskrivning Kommunforskning i Västsverige (KFI) har i rapport för fjärde året i rad publicerat finansiell information för kommunerna i Stockholms län, denna gång för perioden KFI anför som sammanfattning följande: Vaxholm uppvisade under hela perioden en resultatnivå som med marginal kan betraktas ligga över det generella kravet för god ekonomisk hushållning. Kommunens långsiktiga handlingsförmåga i form av soliditet är dock fortfarande svagare än länssnittet även om den undersökta periodens resultat har inneburit en förstärkning med 18 procentenheter. Bakgrund Rapporten innehåller dels traditionell finansiell analys som beskriver utvecklingen över tid, dels en analys av hur Vaxholm stads finansiella situation har utvecklats jämfört med övriga 25 kommuner i länet under de tre senaste åren. Den senare delen är relativ och visas i form av polärdiagram. Handlingar i ärendet Tjänsteutlåtande, Finansiell profil , PM Finansiell profil , Kopia på beslutet till: För åtgärd: Bertil Stenström, KLK Post: Vaxholm Besök: Eriksövägen 27 Telefon: Fax: E-post: kansliet@vaxholm.se Webb: Org nr: Plusgiro:

34 KOMMUNLEDNINGSKONTORET PM Ekonomi- och upphandlingsenheten Bertil Stenström Finansiell profil Inledning Kommunforskning i Västsverige (KFI) har i rapport för fjärde året i rad publicerat finansiell information för kommunerna i Stockholms län, denna gång för perioden Rapporten innehåller dels traditionell finansiell analys som beskriver utvecklingen över tid, dels en analys av hur Vaxholm stads finansiella situation har utvecklats jämfört med övriga 25 kommuner i länet under de tre senaste åren. Den senare delen är relativ och visas i form av polärdiagram. Traditionell finansiell analys Rapporten redovisar följande 10 finansiella nyckeltal för de tre åren: 1) Resultat före extraordinära poster 2) Genomsnittligt resultat under de tre senaste åren 3) Skattefinansiering av investeringar 4) Investeringsvolym 5) Soliditet 6) Kassalikviditet 7) Finansiella nettotillgångar 8) Primärkommunal skattesats 9) Borgensåtaganden 10)Budgetföljsamhet Nedan redovisas dessa nyckeltal för Vaxholm stad respektive för genomsnittet för länet. 1. Resultat före eo poster, procent Vaxholm 3,6 8,3 10,7 Länet 3,1 3,1 3,0 Definition: Summan av samtliga intäkter och kostnader under året exklusive extraordinära poster, dvs poster av engångskaraktär som inte har med den ordinarie verksamheten att göra. Resultatet har dividerats med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser ska kunna göras. Kommentar: Måttet bör ligga på minst 2-3 % över en längre tidsperiod för att en normal investeringsvolym ska kunna finansieras med skatteintäkter. 34

35 2 Vaxholm redovisar under perioden ett klart förbättrat resultat före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader. 2. Snittresultat 3 år, procent Vaxholm 2,5 4,6 7,5 Länet 3,0 3,1 3,0 Definition: Måttet beskriver kommunens genomsnittliga resultat under de tre senaste åren och har dividerats med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser ska kunna göras. Kommentar: Vaxholms genomsnittliga resultat överstiger med god marginal det generella kravet på god ekonomisk hushållning. 3. Skattefinansieringsgrad, procent Vaxholm Länet Definition: Måttet beskriver hur stor andel av årets investeringar som kommunen kan finansiera med egna medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel räknas fram genom att årets avskrivningar läggs till resultatet före extraordinära poster. Kommentar: Allt över 100 % kan användas till att amortera av låneskulden och/eller stärka likviditeten. Vaxholms skattefinansieringsgrad var högre än länets under perioden, vilket förklaras både av en lägre investeringsvolym och starkare resultat än genomsnittet i länet. 4. Investeringsvolym, procent Vaxholm Länet Definition: Årets investeringar relateras för till verksamhetens nettokostnader för att göra jämförelser möjliga. Kommentar: En genomsnittlig svensk kommun ligger över en längre tidsperiod på ca 8 % när det gäller detta nyckeltal. Detta tal motsvarar för Vaxholms del ca 41 mkr, dvs mer än de ca 38 mkr per år som staden använder som riktmärke för de löpande investeringarna. 5. Soliditet, procent Vaxholm Länet Definition: Soliditet definieras som eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Måttet beskriver hur kommunens långsiktiga betalningsförmåga utvecklas. Ju högre soliditet, desto större finansiellt handlingsutrymme. 35

36 3 Kommentar: Detta soliditetsmått innefattar även till de pensionsförpliktelser med vidhängande löneskatt som återfinns utanför balansräkningen (inom linjen). Detta för att få en bättre bild av det totala långsiktiga finansiella handlingsutrymmet. Vaxholm har under de tre åren förbättrat sin soliditet enligt detta sätt att mäta med 18 procentenheter. Om posterna utanför balansräkningen frånräknas blir soliditetsmåtten för Vaxholm stad: %, %, 2015: 31 %. Vid delårsbokslutet per uppgår soliditeten till 33 %. 6. Kassalikviditet, procent Vaxholm Länet Definition: Likvida medel och kortfristiga fordringar dividerat med kortfristiga skulder. Måttet visar den kortsiktiga betalningsberedskapen. Kommentar: Likviditeten för Vaxholm varierar över perioden men ligger på en god nivå. 7. Finansiella nettotillgångar Vaxholm Länet Definition: Alla finansiella tillgångar och skulder som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt. Måttet divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser ska kunna ske. Nyckeltalet speglar medellång betalningsberedskap (mellan soliditet ovan och kassalikviditet nedan). Kommentar: De lägre talen för Vaxholm är en effekt av att en mycket stor del av stadens tillgångar utgörs av anläggningstillgångar, dvs att staden har valt att äga sina verksamhetsfastigheter. 8. Primärkommunal skattesats Vaxholm 19,78 19,78 19,78 Länet 19,14 19,10 19,13 Kommentar: Vaxholm hade under 2015 den 9:e högsta skattesatsen i länet. 9. Borgensåtagande, procent Vaxholm Länet Definition: De samlade borgensåtagandena relateras till verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser ska kunna göras. 36

37 4 Kommentar: Borgensåtaganden är en förknippade med risk. Kommunen bör därför ha god kontroll på de kommunala bolag som man har gått i borgen för. 10. Budgetföljsamhet, procent Vaxholm -0,8 4,1 7,2 Länet 1,3-0,5 0,9 Definition: Budgetföljsamhet är ett mått på kommunens finansiella kontroll, budgetavvikelsen bör ligga så nära noll som möjligt. Kommentar: Här bör framförallt stora negativa budgetavvikelser på nämndnivå undvikas. Jämförelse med övriga kommuner i Stockholms län Fyra finansiella perspektiv Rapporten urskiljer fyra finansiella perspektiv. Långsiktig handlingsberedskap/kapacitet: Visar den finansiella motståndskraften på lång sikt. I perspektivet ingår följande nyckeltal: Genomsnittligt resultat tre år, skattefinansiering av investeringar, skattesats samt soliditet. Kortsiktig handlingsberedskap: Visar den finansiella motståndskraften på kort sikt och innefattar nyckeltalen resultat före extraordinära poster, budgetföljsamhet, kassalikviditet samt finansiella nettotillgångar. Riskförhållande: Med detta perspektiv avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen inte på kort och medellång sikt behöver vidta drastiska åtgärder för att möte finansiella problem. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet. Kontroll över den finansiella utvecklingen: Med detta avslutande perspektiv avses hur kommunen klarar av att kontrollera sitt finansiella resultat. I perspektivet ingår nyckeltalen skattefinansiering av investeringar, genomsnittligt resultat under de tre senaste åren, resultat före extraordinära poster och budgetföljsamhet. Relativ jämförelse med övriga kommuner i länet Jämförelsen görs i form av ett polärdiagram som innehåller dels de åtta nyckeltalen, dels de fyra perspektiven. Poängskalan i diagrammen är relativ. De tre kommuner som har den starkaste observationen inom varje nyckeltal får en femma, de fem kommuner som följer får en fyra. De tio kommuner som ligger i mitten får en trea. Därefter följer fem kommuner som får en två och de tre svagaste kommunerna som får en etta. Nedan visas tre polärdiagram för åren Den heldragna linjen visar Vaxholms stad (figuren visar även en jämförelse med övriga kommuner i riket). 37