14 år med samtalsgrupperna Ellen, allan och Coolt med koll. En sammanställning av deltagares tankar och upplevelser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "14 år med samtalsgrupperna Ellen, allan och Coolt med koll. En sammanställning av deltagares tankar och upplevelser"

Transkript

1 14 år med samtalsgrupperna Ellen, allan och Coolt med koll En sammanställning av deltagares tankar och upplevelser

2 Ett stort TACK till alla er som varit med och delat med er av era erfarenheter från Ellen, allan och Coolt med koll Rädda Barnen och Rädda Barnens Ungdomsförbund Författare: Sofia Brännström Projektgrupp: Carina Strandh och Mikael Daag, verksamhetsgruppen för samtalsgrupperna. Form: Anna L Andrén Omslagsillustration: Kenny Lindström Foto: Sid 5: Frida Ågren Sid 6: Samron Dawit Sid 9: Carina Strandh Sid 10: Lina Hahto Sid 12: Rädda Barnen Sid 14: Sofie Olovson Sid 16: Carina Strandh Sid 17: Elin R Fransson Sid 20: Karoline Sid 22: Jenny Hermansson Sid 23: Jenny Hermansson Rädda Barnen Rädda Barnens Ungdomsförbund Stockholm Box Tel: Stockholm Besöksadress: Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg Gammelgårdsvägen 38, Stockholm Plus/Bankgiro: Vi vill också rikta ett stort tack till IKEA som under många år har sponsrat samtalsgrupperna.

3 Krafterna bakom Ellen, allan och Coolt med koll RÄDDA BARNEN är en religiöst och partipolitiskt obunden barnrättsorganisation som grundar sig på Barnkonventionen och finns i flera länder. I dessa länder kämpar vi för alla barns rätt att skyddas mot våld och övergrepp, rätt att gå i skolan, rätt till sjukvård, rätt till mat men också för barns rätt att göra sina röster härda. Vi är även på plats i katastrofer där insatserna handlar om att rädda liv och att skydda barn från oroligheter som uppstår. I Sverige arbetar vi för att politiker och andra makthavare ska sätta barns bästa i främsta rummet. Vi arbetar även med att stötta barn och föräldrar i utsatta situationer. Vi lyssnar på barn, tar ställning, sprider information och driver fram förändringar. RÄDDA BARNENS UNGDOMSFÖRBUND är ett förbund där alla från 7 25 år kan vara medlemmar. Vi är ett religiöst och partipolitiskt obundet förbund av barn och unga för barn och unga, med verksamhet som bygger på frivilligt engagemang. Vi är ett politiskt förbund som anser att en måste se barn som en viktig del av samhället. Barn är kompetenta och unika individer som själva kan förändra sin situation, men det krävs förutsättningar i form av möjligheter och kunskap om sina egna rättigheter. Barn har förmågan, men det är de vuxnas ansvar att förutsättningarna finns. Vi kämpar för att barn och ungas tankar, åsikter och erfarenheter ska tas på allvar i alla lägen. 3

4 Ellen, allan och Coolt med koll Därför startades samtalsgrupperna Vi vet att unga har ett stort behov av att mötas och diskutera viktiga frågor och många saknar idag ett forum för detta. I samtalsgrupperna Ellen och allan träffas tjejer respektive killar och pratar om sexualitet, jämställdhet, identitet, attityder, normer, makt och utanförskap, men det är också fritt att ta upp annat som en funderar på, saker som är viktiga just nu. Samma saker diskuteras i samtalsgrupperna Coolt med koll, men där träffas tjejer och killar tillsammans. I slutet av 1990-talet hade Rädda Barnen i Umeå en ungdomsgrupp, bestående av ett tiotal tjejer. Gruppen föreläste bland annat om Barnkonventionen på skolor och kom då i kontakt med unga. Ibland gjorde de aktiviteter tillsammans med ungdomar såsom teater om Barnkonventionen, inflytande och diskriminering. Under de här mötena blev det alltmer tydligt att det fanns många frågor som unga behövde prata mer om men en sådan mötesplats saknades. En av tjejerna från ungdomsgruppen fick anställning på Rädda Barnen och lyfte då tanken om att sammanställa ett material för tjejgrupper baserat på sina erfarenheter från ungdomsgruppen. Materialet blev färdigt 2001 och fick namnet Ellen efter Rädda Barnens första ordförande, Ellen Palmstierna kom även allan, ett material för killgrupper, som togs fram av Rädda Barnens Ungdomsförbund kom även materialet Coolt med koll som utvecklades av Rädda Barnen Malmö Södra Innerstaden. ELLEN och ALLAN är samtalsgrupper för 14-åriga ungdomar som drivs gemensamt av Rädda Barnen och Rädda Barnens Ungdomsförbund. Grupperna syftar till att göra ungdomar medvetna om sina rättigheter och att motverka könsdiskriminering. COOLT MED KOLL drivs av Rädda Barnen. Verksamheten består av samtalsgrupper med ungdomar i årskurs åtta och nio med fokus på integration och jämställdhet. Vi pratar om vad det finns för olika regler, normer, för hur vi ska bete oss. Mest pratar vi om hur en ska göra om en inte vill följa de osynliga reglerna. Vi vill stärka unga att strunta i reglerna och i stället göra egna självständiga val. Projekten syftar till att ge ungdomar möjlighet till diskussion och eftertanke oavsett kön, sexuell läggning, etnisk, religiös och kulturell bakgrund. Vi vet att unga vill och kan föränd-ra sin situation och omgivning samt orättvisor i samhället. KORT FAKTA Samtalsgrupper för 14-åriga ungdomar. Samtalsledarna är unga vuxna mellan år. 10 träffar med olika teman. Teman som till exempel diskuteras: sexualitet, jämställdhet, makt och utanförskap. Ingen terapi. Anonyma träffar allt som sägs stannar inom gruppen. 4

5 Barnkonventionen Samtalsgrupperna har sin utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen, med fokus på alla barns lika värde och barns rätt till inflytande. Här fastslås alla barns lika värde och rätten till liv och utveckling och utgör ett av de två perspektiv som samtalsgrupperna arbetar utifrån det andra är jämställdhetsperspektivet. Den huvudsakliga idén med konventionen är att barns rättigheter är okränkbara. Det är viktigt att barn och ungdomar själva blir medvetna om vilka rättigheter de har, dels för att kunna förstå när de blir felaktigt behandlade, dels för att kunna ställa krav på vuxna. Vi vet att unga vill och kan förändra sin situation och omgivning samt orättvisor i samhället. BARNKONVENTIONEN antogs 1989 av FN:s generalförsamling. Det är ett internationellt juridiskt bindande dokument om mänskliga rättigheter för alla barn upp till 18 år. Barnkonventionen består av 54 artiklar utan inbördes rangordning. FN-kommittén menar ändå att de mest grundläggande principerna för konventionen finns i fyra artiklar. Dessa fyra artiklar är: ARTIKEL 2 fastställer att alla barn har ett fullt och lika människovärde. Inget barn får diskrimineras utifrån bland annat kön, etnicitet, religion och funktionshinder. Ett barn får inte heller diskrimineras på grund av vårdnadshavares grupptillhörighet eller politisk åsikt. Konventionen innefattar därmed alla barn oavsett var de föds eller under vilka förhållanden de växer upp. Denna princip om jämlikhet kan ses som självklar, men i realiteten bryts den ändå ständigt emot, bland annat genom att tjejer och killar behandlas olika och har olika livsvillkor. ARTIKEL 3 uttrycker att barnets bästa ska komma i främsta rummet. I alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa vara den viktigaste aspekten. Barnperspektivet kommer ofta i skymundan då de vuxnas intressen i samhället ges mer tyngd. ARTIKEL 6 betonar barns rätt till liv vilket innebär att den kräver skydd för överlevnad och innefattar även barns rätt till utveckling. Barn ska ha tillgång till hälsooch sjukvård, utbildning och acceptabel levnadsstandard. Barn har också rätt till lek, vila och fritid. ARTIKEL 12 handlar om barns demokratiska rättigheter. Den betonar barns rätt till att göra sin röst hörd och att kunna påverka sin egen situation. Ytterst handlar artikel 12 om respekt att bli tagen på allvar och kunna påverka sitt liv och sin omvärld även om en inte har rösträtt. 5

6 Därför har vi valt att göra denna rapport Mycket har hänt sedan 2001 och många före detta deltagare har nu blivit vuxna. Under årens lopp har tusentals unga från Kiruna i norr till Malmö i söder deltagit i samtalsgrupperna. Grupperna har i sin tur letts av ett tusental aktiva samtals- och projektledare. Vi har ställt oss frågan, hur har det påverkat dem som deltagare, samtalsledare och/eller projektledare att vara med i en samtalsgrupp och prata om frågor som är viktiga för dem själva? Utifrån dessa funderingar bestämde vi oss för att ställa frågan till tidigare och nuvarande deltagare och ledare. Detta tyckte vi var lämpligt då samtalsgrupperna för 14-åringar i år fyller 14 år! Blivande samtalsledare på utbildning i Umeå hösten

7 Hur har vi gått till väga? För att ta reda på hur dessa samtalsgrupper har påverkat så har vi skickat ut en enkät till personer som varit deltagare, samtals- och projektledare genom åren. Det är ett nationellt projekt så enkäten har skickats ut till tjejer och killar över hela landet. Vi har sammanlagt fått in över hundra svar från deltagare och ledare i Ellen, allan och Coolt med koll. Utöver detta så har även fjorton intervjuer med gamla ledare och deltagare genomförts. Personerna som blivit intervjuade fick själva bestämma över sin medverkan. Genom åren så har det varit lättare att rekrytera tjejer till samtalsgrupperna, både som deltagare och ledare. Med andra ord så har det generellt funnits mer Ellengrupper. Detta är en av anledningarna till att det är fler tjejer som har svarat på enkäten samt att det endast var tjejer som ville bli intervjuade. Av de som ställde upp på en intervju var tolv ledare och tre deltagare. Tack vare enkäten så har vi ändå fått en uppfattning om hur samtalsgrupperna har påverkat deltagarna och ledarna. Nedan ser ni fördelningen mellan de som deltagit i undersökningen. För att säkra anonymiteten har vissa namn och andra identifikationsfaktorer ändrats. För att göra det enkelt att läsa så har även vissa språkliga justeringar gjorts. Av hänsyn till de medverkande har vissa citat redigerats. Vilken grupp deltog de medverkande i? Cool med koll 6% allan 6% Projektledare 27% Vilken roll hade de medverkande? Deltagare 6% Ellen 88% Samtalsledare 67% 7

8 Inledning Samhället förändras Samtalsgruppen Ellen har funnits i fjorton år nu och precis som många deltagare och ledare säger så har samhället förändrats mycket under dessa år. År 2001 dansade vi till LeAnn Rimes Can t fight the moonlight och Shaggys Angel som båda låg etta på topplistorna under några veckor. Idag, år 2014, är det housemusik som Avicii The days och AronChupa I m an Albatraoz som toppar listorna. En stor förändring från 2001 till 2014 är den tekniska utvecklingen, tillgången till och användningen av internet, mobiltelefoner och surfplattor som ökat stort*. Framväxten av sociala medier har satt stora avtryck, framförallt i hur vi kommunicerar med varandra. Med tanke på att samhället har förändrats mycket under dessa år så har även nya ungdomsproblem dykt upp. Samtalsledarna som varit engagerade i samtalsgrupperna på senare år nämner att det är mycket diskussioner kring näthat och andra saker som händer på Internet. När Rädda Barnen startade upp Ellen så hade inte Facebook grundats utan forum som Apberget och Lunarstorm dominerade. Idag sker väldigt mycket av vår dagliga kommunikation via just Facebook och andra sociala medier som Snapchat och Instagram. På följande sidor vill vi med deltagarnas och ledarnas egna ord ge fler möjlighet att förstå Ellen, allan och Coolt med kolls betydelse. Exakt hur samtalsgrupperna påverkar deltagarna är individuellt. Jag tror att tjejerna uppskattade sextemat väldigt mycket. Jag minns att de hade mycket frågor och jag tror inte att de hade fått chansen att diskutera så mycket under sexualundervisningen i skolan. Även temat ideal var intressant då de diskuterade skönhetsideal, bloggar och retuscherad reklam. SAMTALSLEDARE Alla medverkande har lärt sig något av samtalsgrupperna, allt från barnkonventionens olika artiklar till hur det är att leda en grupp. Många berättar att de har utvecklats och lärt sig mycket om sig själva. Deltagarna beskriver vad de minns från samtalsgruppen, vad som var bra och vad som var dåligt och vilka teman som diskuterades. Även om alla grupper ser olika ut så är vissa teman återkommande som särskilt betydelsefulla. Du får också bland annat läsa om Lina som var deltagare under Ellens första år samt om Karoline som var samtalsledare för en Ellengrupp i våras. Ellen har betytt jättemycket! Ellen öppnade upp för att tänka brett och i nyanser, vilket var jättepositivt! Tack vare Ellen så började jag engagera mig inom Rädda Barnen, där jag också fick jobb sedan. SAMTALSLEDARE * Källa: 8

9 Deltagarnas röster Deltagarnas minnen från samtalsgrupperna Deltagarna har väldigt positiva minnen från samtalsgrupperna. På frågan vad de minns från gruppen säger nästan alla att de minns fantastiska samtal, skratt, allvar, lek och diskussioner. Framförallt så minns de att det var väldigt roligt! Ibland var deltagarna nervösa till en början men det gick ofta snabbt att känna trygghet och gemenskap i gruppen. Flera lyfte också fram att samtalsledarna var väldigt bra förebilder. Jag minns vår samtalsledare. Jag minns det som att hon var en bra kvinnlig förebild som tog oss tjejer på allvar. DELTAGARE Jag minns att det var roligt, tryggt och givande. Vi fick fika varje gång. Alla fick en present sista träffen samt varsitt papper där deltagarna lyft positiva egenskaper hos en. Det var fint! DELTAGARE Det bästa med samtalsgrupperna Deltagarna är mycket nöjda med sitt deltagande i samtalsgrupperna. Några av dem nämner att det bästa med samtalsgrupperna är att ha någon vuxen att prata med om saker och ting. Alltså, jag ville hellre prata med någon av mina samtalsledare om något pinsamt än till exempel med någon lärare eller min mamma DELTAGARE Det var även väldigt uppskattat att få möjligheten att träffa och lära känna människor som en kanske inte skulle ha kommit i kontakt med annars. Att tillsammans med tjejer respektive killar i samma ålder diskutera viktiga saker. Flera deltagare nämner att det var en härlig gemenskap i gruppen och att en hade respekt för varandra. Ingen dömde, utan lyssnade, förstod och stöttade. Det kändes som att allas åsikter räknades! DELTAGARE I samtalsgrupperna diskuteras viktiga saker och deltagarna menar att skolan borde fokusera mer på ämnena som tas upp i samtalsgruppernas material. En pratar om saker som egentligen borde läras ut i skolan för det är så pass viktigt DELTAGARE 9

10 INTERVJU Vad minns du från Ellengruppen? Jag minns speciellt rekryteringen när samtalsledarna besökte vår skola och tog tjejerna till ett eget rum som var väldigt mysigt. Där bjöd de på fika och berättade om projektet och jag och några kompisar fick ett väldigt bra första intryck. Sen minns jag också speciellt sista träffen. På första träffen fick alla skriva någon positiv egenskap om alla i gruppen och sista träffen fick en dessa lappar tillsammans med en personlig present som samtalsledarna köpt. Jag som gillar idrott fick en lotion och dessutom hade samtalsledarna skrivit något personligt till var och en. Det var jätteroligt att läsa! Vi diskuterade jättemycket och lekte fyra hörn*. Det var väldigt tryggt att jag kände alla i gruppen sedan tidigare och dessutom ingav ledarna förtroende. Vi var samma grupp genom hela projektet. Vilka teman var särskilt betydelsefulla? Jag minns speciellt kärlekstemat. Vi pratade om att en har rätt att vara kär i vem en vill. Vad minns du från gruppen? Vad var bra? Vad var dåligt? Hela grejen är bra! Att ungdomar får chansen att vara med i en samtalsgrupp som Ellen. Att en kan prata om saker som en inte pratat med andra om eller berört tidigare som ändå är viktigt att prata om. Alla ungdomar har inte möjlighet att prata med sina föräldrar eller lärare om allt och då är det bra att Ellen finns. Jag minns att det var jättekul och att vi skrattade mycket. Jag har inget dåligt att säga. Tack vare Ellen så började jag engagera mig inom Rädda Barnen, där jag också fick jobb sedan. Lina Hahto, 26 år, arbetar på förskola i Boden. Deltagare i Ellen 2001 och nyutbildad samtalsledare. Vad har samtalsgruppen betytt för dig? Ellen har betytt jättemycket! Ellen öppnade upp för att tänka brett och i nyanser, vilket var jättepositivt! Tack vare Ellen så började jag engagera mig inom Rädda Barnen, där jag också fick jobb sedan. Vad har du lärt dig av samtalsgruppen? Jag har lärt mig mycket om samtal och att en måste få tid för reflektion. Jag har också lärt mig att använda värderingsövningar där en blir tvingad att ta ställning. Jag är jätteglad över att jag deltog i Ellen, mycket av det jag lärt mig kommer jag att ha användning för genom hela livet. Skulle du vilja vara aktiv i en grupp nu? Absolut! Jag är ju för gammal för att vara deltagare men jag skulle vilja vara samtalsledare. * Fyra hörn är en värderingsövning där deltagarna får ta ställning till olika påståenden och diskutera. 1 0

11 INTERVJU MED TVÅ DELTAGARE Danya och Nadja, 15 år När var ni deltagare i Ellen? Förra sommaren, under slutet av vårterminen. Vad var roligast? Det roligaste var att man var en stängd grupp*, där man kunde få prata och säga det man ville utan att det spreds vidare. Gemenskapen med de andra tjejerna. Vad har ni lärt er? Jättemycket, haha, det går inte att rabbla upp. Man har liksom ändrat sin personlighet, man ser saker på ett annat sätt. Vi började stå upp för oss själva och andra. Beskriv en typisk Ellen-träff. Först så samlades vi, och gick igenom hur vi mådde. Vi fikade. Sedan gick vi igenom olika övningar och lekar. Stängdes er Ellen-grupp någon gång? Efter tre träffar stängdes den. Det var bra, så kunde man säga vad man ville mer. Har ni varit engagerad inom Rädda Barnen eller Rädda Barnens Ungdomsförbund innan? Ja, det har vi faktiskt! Vi har varit ledare för Barnrättsklubben, som är lek- och pratgrupper om Barnkonventionen för tio-åringar, nästan som mini-ellen. Det var väldigt kul att få uppleva det, att få så stort ansvar. Man kände att man måste vara en förebild., men det är svårt ibland. Jättemycket, haha, det går inte att rabbla upp. Man har liksom ändrat sin personlighet, man ser saker på ett annat sätt. Vi började stå upp för oss själva och andra. DELTAGARE * Att stänga en grupp, dvs när inga nya deltagare plockas in. Detta sker vanligtvis efter träff två eller tre i en grupp. 11

12 Hur har deltagarna påverkats av samtalsgruppen? Jag uppskattade verkligen tiden med Ellen. Jag är glad över att ha den erfarenheten i bagaget DELTAGARE Att deltagandet i en samtalsgrupp påverkar deltagarna i livet är de flesta överens om. Alla vet inte precis hur, men att samtalsgruppen påverkar dem positivt är alla övertygade om. Flera drömmer om att arbeta med något liknande i framtiden medan vissa redan har tagit steget ut i arbetslivet och arbetar med liknande saker. De är väldigt tacksamma över erfarenheterna de fått under sitt deltagande i samtalsgrupperna. När jag blir stor ska jag bli som dom, samtalsledarna alltså! DELTAGARE Efter samtalsgruppens slut tar vissa deltagare steget till att fortsätta att engagera sig i Rädda Barnen och Rädda Barnens Ungdomsförbund och många utbildar sig även till samtalsledare när de blir äldre. I samtalsgruppen lär en sig mycket om normer i samhället och många påpekar att de ser på samhället med nya ögon efter sitt deltagande i gruppen. Jag tror att tjejerna uppskattade sextemat jättemycket. Men även teman som könsnormer och skönhet på nätet tror jag var väldigt uppskattat. SAMTALSLEDARE Vilka erfarenheter har deltagarna tagit med sig? Efter samtalsgruppen tar alla deltagare med sig någon erfarenhet som de har användning av i livet på olika sätt. Bland annat nämner de vikten av att prata om svåra saker istället för att försöka förtränga dem men också att våga tro på sig själv i alla lägen! Alla borde på något sätt få uppleva Ellen, eller åtminstone något liknande! En har roligt samtidigt som en faktiskt lär sig saker som är viktigt i vardagen. Plus att en hittar nya vänner/bekanta, vilket alltid är en bra sak DELTAGARE Materialet är ett ständigt återkommande ämne genom hela enkäten. Nästan alla medverkande är nöjda med materialet och vissa har haft användning för det även i efterhand. Till exempel så använder en före detta deltagare materialet i sitt arbete med ungdomar. Deltagarna lär sig också väldigt mycket och får nya perspektiv på saker och ting. I samtalsgruppen lär en sig att aldrig döma andra och att ge alla människor en chans. Jag har tagit med mig många saker som är svåra att beskriva kort. Jag är inte samma människa som innan Ellen! Jag har förstärkt vissa egenskaper och hittat nya egenskaper hos mig själv. DELTAGARE 1 2

13 Samtalsledarnas röster Samtalsledarnas minnen från gruppen Vad de flesta samtalsledare minns tydligast från gruppen är deltagarna. Samtalsgrupperna ser väldigt olika ut, vissa beskriver en väldigt pratig grupp, andra en lugn och tyst. Men i nästan alla grupper är det tjejer och killar med ett härligt engagemang. Ibland är det dock svårt att skapa ett intresse för norm- och samhällskritiska frågor i allangrupperna. En samtalsledare tror att det beror på att killarna inte vill prata om det eller att de bara har svårt att uttrycka sig. I dessa fall brukar diskussionerna bli väldigt ledande från samtalsledarnas sida. Samtalsledarna beskriver hur härligt det är att se ungdomar utvecklas och att flera av ungdomarna brukar säga att de vill fortsätta att träffas efter projektens slut. Det var fint att se hur unga tjejer först kunde vara lite reserverade till att längre fram berätta allt och inget för en. Vi skrattade tillsammans, grät tillsammans och jag tror inte att någon av oss ångrade att vi var med i detta projekt, vare sig tjejerna eller samtalsledarna. Än idag, 4 5 år senare, har jag kontakt med vissa tjejer och har alltid känt att dom känns lite som en lillasyster för en SAMTALSLEDARE Vi hade så himla roligt och deltagarna i gruppen var duktiga på att diskutera. De sa mycket bra saker och jag tror att många av tjejerna fann en trygg plats i Ellen! Alla tog med sig något när träffarna var slut som jag tror och hoppas fortfarande finns kvar idag! SAMTALSLEDARE Metodmaterialet beskrivs som toppen och flera samtalsledare använder det även efter samtalsgruppens slut. De olika temana är anpassade för ungdomar och en bra grund till mycket diskussioner. Det var en rolig period och jag och min samtalsledarkollega använde materialet till vårt g ymnasiearbete SAMTALSLEDARE Samtalsledarna tycker att det är intressant att höra hur ungdomar tänker kring normer, kärlek, vänskap osv idag. Många förvånas över hur kloka och eftertänksamma ungdomarna faktiskt är. Det är oftast väldigt bra diskussioner och värderingsövningar, oavsett temat på träffen. Flera ungdomar öppnar upp sig väldigt mycket och det finns en fantastisk gemenskap i de flesta samtalsgrupperna. En samtalsledare beskriver att hon speciellt minns sin frustration när hon fick höra hur ungdomar ibland behandlas av vuxna. Skolan är en tuff miljö där mobbning och trakasserier tyvärr är en del av ungdomars vardag. Därför är det bra att samtalsgrupper som Ellen, allan och Coolt med koll finns. I början var det väldigt nervöst och tyst. De teman vi hade att arbeta med hjälpte till att skapa en struktur och meningsfullhet. Det känns som att många tog med sig en känsla av att ha blivit sedd och lyssnad på. Jag hoppas det i alla fall SAMTALSLEDARE Det är oregelbunden närvaro på träffarna men de flesta grupperna är fulla hela tiden. I princip alla samtalsledare är nöjda med organisering kring projektet utom en samtalsledare. Hen beskriver hur hen blev skickad mellan olika människor och att ingen riktigt tog på sig huvudansvaret. Trots det så tycker hen, precis som de andra, att det är givande och lärorikt att vara samtalsledare för en samtalsgrupp! 1 3

14 Det var svårare än väntat att rekrytera och få deltagarna att lita på oss som samtalsledare. Det var en otroligt fin känsla när det vände och gänget började öppna upp sig och visa vilka starka unga ungdomar de faktiskt är! SAMTALSLEDARE Själva rekryteringen är svårare än en tror. Att få till samtalsgrupper är svårt, speciellt allangrupper. Många ungdomar är i behov av samtalsgrupper som Ellen, allan och Coolt med koll och samtalsledarna tror att flera ungdomar väljer att avstå på grund av grupptryck. Det är synd då alla som valt att medverka upplever samtalsgrupperna som något givande och lärorikt. Flera samtalsledare uppskattar även att prata om ungdomars rättigheter utifrån barnkonventionen. Det är väldigt lärorikt och uppskattat av ungdomarna. Få ungdomar känner till sina rättigheter, till exempel så blir väldigt många förvånade över att sexuella trakasserier är förbjudet. Blivande samtalsledare leker Hela havet omfamnar på samtalsledarutbildning i Lund,

15 INTERVJU Karin Andersson, 25 år. Tidigare samtalsledare för Ellen. Beskriv en typisk Ellenkväll. Min Ellengrupp är en specialvariant så det är svårt att beskriva en typisk Ellenkväll. Du säger att din Ellengrupp är en specialvariant, hur menar du då? Ellenprojektet slutade tidigare i år men vi träffas fortfarande med jämna mellanrum som en fortsättning på Ellengruppen. I början träffades vi en dag i veckan och utgick från materialet men när vi i princip gått igenom hela pärmen så började vi göra andra saker. Nu är det mer likt en liten fritidsgård. Vad är det bästa med Ellengruppen? Att vi har så roligt tillsammans! Det är bra att träffa folk ur olika åldrar och att en hela tiden lär sig av varandra. En får kontakt med människor som en aldrig skulle ha träffat annars. Det är skönt att komma hit och bara prata om vad som hänt under dagen eller veckan. Tjejerna brukar säga att det är bra att få hjälp att plugga men också att ses och prata med någon. De uppskattar verkligen att få prata med någon vuxen som inte är förälder eller lärare. Finns det något som är dåligt? Hmm just nu är det lite svårt att få ihop folk ibland. Våra träffar är ganska flytande eftersom att vi mest bara umgås just nu. Vi har ingen bestämd dag då vi träffas utan vi ses när det passar för de flesta. Hur länge har ni haft grupper? I ca tre år men det har bytts ut lite deltagare och samtalsledare. Det har alltid varit en liten grupp på ungefär fem tjejer. Det har kommit nya tjejer när andra har försvunnit men det finns en kärna som alltid kommer. Vad har ni pratat om genom åren? Som sagt så utgick vi från metodmaterialet i början och då pratade vi mycket om olika teman som exempelvis ideal och media, vänskap, sex och kärlek. Vi har försökt prata om vad som känns aktuellt just då. Det blir ganska mycket prat om skola och sånt men vi brukar göra annat än att bara prata också. Just nu är det mycket läxläsning eftersom att tjejerna har börjat på gymnasiet men vi har tidigare hjälpts åt med att skriva CV:n och att söka sommarjobb. Vad har du lärt dig av samtalsgruppen? En lär sig nya saker hela tiden! Både jag och tjejerna har utvecklats jättemycket under dessa tre år. Det är bra att träffa folk ur olika åldrar och att en hela tiden lär sig av varandra. 1 5

16 Det bästa med samtalsgruppen Det bästa var att se ungdomar växa! Att få möjlighet att prata med ungdomar och höra dom uttrycka sina åsikter och funderingar kring alla möjliga saker. Att känna att en har en chans att hjälpa till och låta ungdomar göra sina röster hörda och ett tillfälle att prata om saker de kanske inte annars pratar om. SAMTALSLEDARE Citatet ovan sammanfattar ganska bra vad samtalsledarna beskrivit som det bästa med samtalsgrupperna. Nästan alla samtalsledare tycker att det allra bästa med samtalsgrupperna är att se ungdomar växa. Att få ta del av ungdomars åsikter, tankar och funderingar och sedan tillsammans diskutera viktiga saker. Det är ett utbyte av kunskap mellan samtalsledarna och deltagarna och alla lär sig någonting nytt under varje träff. De flesta menar att det är otroligt givande och lärorikt för alla medverkande. Lärorikt Att ha varit samtalsledare för en samtalsgrupp beskrivs som väldigt utvecklande och lärorikt. Det är inspirerande och flera berättar att de kom underfund med att de i framtiden ville arbeta med något liknande och är glada att de fått den erfarenheten från Ellen, allan eller Coolt med koll. Det är en bra merit att skriva på Cv:t och som till och med har lett till jobb för en del. Jag har lärt mig hur samhället fungerar kring normer och ideal, utvecklat ett normkritiskt tänkande men har även lärt mig mycket om mig själv. Samtalsgruppen fick mig att inse att jag är väldigt intresserad av människor och vill i framtiden jobba med ungdomar. Därför har jag nu börjat en högskoleutbildning så jag blir socialpsykolog om tre år! SAMTALSLEDARE Samhället förändrats ständigt och det har hänt mycket på bara några år. Via samtalsgrupperna får samtalsledarna ökade kunskaper om barns rätt i samhället och en bild av hur det är vara ungdom i dagens samhälle. Jag har blivit mer medveten om hur unga idag har det. Trots att det inte var så länge sedan jag själv var i deras ålder så har saker och ting förändrats otroligt mycket. Det är helt andra förutsättningar för unga idag jämfört med hur det var för mig att växa upp SAMTALSLEDARE Att fika på träffen är viktigt. Dels eftersom deltagarna ofta kommer direkt från skolan. Dels är det bra att ha något att samlas vid när träffen börjar. 1 6

17 Brev från en samtalsledare En samtalsledare i Östersund, Elin R. Fransson, ombads att berätta mer om sina erfarenheter från Ellen. Resultatet blev en berättelse fylld av värme och engagemang, kring ungdomarnas utveckling, inom projektet. Här är hennes berättelse: Vi har en stor tjejgrupp, något större än det rekommenderade antalet deltagare, men eftersom intresset på skolan var stort kände vi att alla som ville skulle få chansen att delta. Alla ska med! Det är trots allt en once in a lifetime-upplevelse, eftersom tjejerna kommer att gå i nian när nästa omgång samtalsgrupper startar. Som samtalsledare är jag stolt över hur snabbt gruppen har kommit in i de djupare diskussionerna, tilliten och respekten för varandra blir tydligare för varje gång vi ses. De är bra på att påminna varandra om kontraktet vi skrev på första träffen, om vilka regler vi ska förhålla oss till när vi ses. I utvärderingarna, som de får skriva på en anonym lapp och lägga i hemliga lådan efter varje avslutad träff, blir det tydligt hur mycket de uppskattar att Ellen finns, även om det inte alltid uttalas högt under träffarna. Det gör att mitt arbete känns värdefullt och gör att jag vill fortsätta att ägna min tid åt Ellen. Många ser fram emot att få prata mer om sex, vilket jag kan förstå, men vi har strategiskt sparat den träffen till näst sist så att alla har något att se fram emot. Relationer och sexualitet kommer upp i nästan varje träff ändå, så vi lider ingen brist på samtalsämnen. Jag har frågat mig själv om det beror på tonårsfunderingar eller om samhället i stort kretsar mycket kring just sex? Deltagarna har påpekat att sexualundervisningen på skolan lämnar mycket att önska, så vi ska se till att det blir en tillfredsställande och givande träff. Inga kondomer på bananer! Hittills har vi avverkat teman som: medias skönhetsideal, självförtroende och självkänsla, samt familjen. Värderingsövningarna är särskilt uppskattade och diskussionerna som uppstår i samband med dem är ofta mer givande än dem jag lyssnat till i universitetslivet. Det gör mig glad att dessa tjejer får verktyg, kunskap och erfarenhet om strukturer, makt och jämställdhet. Men framförallt gör det mig glad att de vill bli mer medvetna om sina rättigheter och blir allt skickligare i att applicera Barnkonventionen på de dilemman och frågeställningar vi lyfter under träffarna. Tiden går fort och vi har redan kommit halvvägs, jag längtar tills vi kommer till temat Jag gör skillnad som handlar om påverkan och inflytande. Det passar särskilt bra eftersom det övergripande huvudtemat för i år är åldermaktsordningen. ELIN R. FRANSSON, SAMTALSLEDARE FÖR ELLEN 1 7

18 INTERVJU Anonym. Samtalsledare för Ellen 2001 och blev sedan projektledare. Det är häftigt att det finns flera nivåer i projektet. Beskriv en Ellenträff som du minns. Inför träffen förberedde jag och min samtalskollega ett tema tillsammans, utifrån metodmaterialet då. Jag har för mig att träffen var två timmar lång och vi gjorde mycket övningar, lekte lekar, diskuterade mycket och fikade alltid i mitten. Stängde ni gruppen någon gång? Ja, vi stängde gruppen efter tre gånger. Jag hade grupper två eller tre terminer och det var små grupper varje gång på 5 6 tjejer. Det var ganska lämpligt så att alla hann prata och ta plats. Vad pratade ni om? Vi pratade om det som var aktuellt för tjejerna då. Tjejerna fick fundera över saker. Vi kanske gav tjejerna nya perspektiv på saker och ting. Jag tror att de började tänka och reflektera över saker som de inte tänkt på tidigare. Vilka teman var särskilt betydelsefulla? Jag tänker sånt som en är upptagen av att fundera över som fjortonåring, hur en är, självförtroende och självkänsla. Vi pratade om jämställdhet, kroppen, relationer, vänskap och familj. Det var viktigt för tjejerna att få prata med varandra men också med några unga vuxna. Att de fick möjlighet att prata om saker som de kanske inte ville prata med sina föräldrar om. Det var väldigt roligt och givande och en fick lära känna nya människor, både tjejerna, samtalsledarna och projektledarna. Det var berikande på flera plan! Vad var bra med samtalsgruppen Det var så otroligt roligt att få ta del av de här fjortonåriga tjejernas funderingar, livssituation och tankar osv. En fick verkligen veta hur de upplevde saker och ting, det hade en aldrig fått veta på något annat sätt. Det var jättekul! Jag lärde mig mycket som samtalsledare också som till exempel hur det är att leda en grupp. Det var väldigt roligt och givande och en fick lära känna nya människor, både tjejerna, samtalsledarna och projektledarna. Det var berikande på flera plan! Vad var dåligt? Jag minns inget dåligt. Det tog ganska mycket tid på ideell basis men det visste jag innan och det var absolut värt det. Vilken betydelse har samtalsgruppen haft för just dig? Mitt intresse för att jobba med barn och ungdomar växte i och med Ellen. Det öppnade upp intresset och jag växte väldigt mycket med den här erfarenheten. Det är en bra erfarenhet att ha med sig livet ut! Vad har du lärt dig av samtalsgruppen? Jag har lärt mig att leda en grupp och allt vad det innebär, att det är roligt att leda! Att få ihop gruppen så att alla ska känna sig trygga. Jag lärde mig mer om Rädda Barnen och barnkonventionen. Det var jätteroligt att ta steget till projektledare efter att ha varit samtalsledare. Jag hade fått med mig många nyttiga erfarenheter som var bra att ha med sig. Skulle du vilja vara aktiv i en grupp nu? På ett känslomässigt plan och engagemangsplan så skulle jag kunna tänka mig det eftersom att det är roligt och givande. Nu jobbar jag heltid med något liknande och har mycket vid sidan så kanske inte just nu. Men intressemässigt, så JA, på något plan i alla fall, kanske 1 8

19 som projektledare. Jag tror att det är en vinst att det just är tjejer i årsåldern så att tjejerna känner närhet. Det blir en annan sak nu när en är äldre och färdigutbildad och har en massa arbetslivserfarenheter. En har lärt sig andra saker och fått andra glasögon eller vad en ska säga. Att hålla isär att vara amatör eller frivillig och sin professionella roll måste vara svårt. Har du något mer du vill tillägga? Jag vill bara säga att det är häftigt att det finns flera nivåer i projektet. Syftet med grupperna är ju att ge ungdomarna ett forum att träffas på men samtidigt så erbjuder även Rädda Barnen unga vuxna att prova på den här ledarrollen. Samtalsgruppens påverkan på samtalsledarna Samtalsledarna får med sig en massa erfarenheter som de använder sig av genom hela livet. De beskriver att de ser på samhället med nya ögon och att samtalsgruppen ger en bättre förståelse för ungdomars situation. Samtalsgruppen gav mig viljan att fortsatta engagera mig inom Rädda Barnen och att arbeta med unga och jämställdhet. SAMTALSLEDARE Att leda en grupp är en bra erfarenhet för alla, att prova på en ledarroll som inte är auktoritär utan att istället försöka skapa en öppen miljö där alla kan ge och ta är nyttigt. Många perspektiv från tjejerna lever kvar i mig och det kan jag ha användning av än idag, både i mitt arbete och privat. Jag fick en god grundläggande syn på feminism och jämställdhet som har utvecklats ytterligare under åren. Vissa värderingsövningar kan jag fortfarande titta på och ta tips ifrån. SAMTALSLEDARE ÅRETS JULKLAPP Verktyget 2002 Kokboken 2003 Mössan 2004 Den platta Tv:n 2005 Ett pokerset 2006 Ljudboken 2007 GPS-mottagaren 2008 En upplevelse 2009 Spikmattan 2010 Surfplattan 2011 Matkassen 2012 Hörlurar 2013 Råsaftcentrifugen 2014 Aktivitetsarmband 1 9

20 INTERVJU Berätta om en Ellenkväll som du minns. Vi utgick från metodmaterialet och jag minns att tjejerna uppskattade att prata om sex och kärlek jättemycket! Sen hade vi en låda där tjejerna anonymt fick lägga in frågor eller ämnen som de ville diskutera. Det var jättebra ifall någon inte vågade frågade något högt inför alla eller så. Efter varje träff fick tjejerna göra en liten utvärdering som de också fick lägga i lådan, det var alltid lika kul att läsa. Sen fikade vi ju såklart varje gång också! Kan du nämna tre saker som var bra med projektet? Vi hade en lyckad rekrytering, alla tjejer ville vara med! Det var verkligen ett stort intresse! Det ledde till att vi hade en ganska stor grupp eftersom att de inte ville utesluta någon. Lådan var också guld värd! Ibland var jag och min samtalskollega osäkra på vad tjejerna hade tyckt om träffen, speciellt när det varit väldigt lite diskussioner. Då var det extra spännande att läsa utvärderingarna i lådan och då hade vi alltid fått positiv respons! Det var jättekul att läsa! Men det bästa av allt var att tjejerna hade så vettiga tankar och åsikter. Kan du nämna något dåligt med projektet? Ibland kändes vår grupp lite för stor. Det blev bättre diskussioner när det inte var så Tjejerna har jättebra tankar och åsikter. Karoline, 26 år, pluggar psykologi. Samtalsledare för Ellen våren många på träffen. Sen så skulle materialet kunna uppdateras. Tjejerna sa att de lekt så mycket fyra hörn och heta stolen så de tyckte inte att det var så spännande även om det såklart är bra lekar. Tjejerna fick även fylla i en enkät sista träffen och då var det flera som skrivit att de ville prata mer om död och sorg. Vilken betydelse har samtalsgruppen haft för just dig? Det var verkligen givande att vara med! Tjejerna hade jättebra tankar och åsikter. Det var också givande för min kommande arbetsroll och dessutom en jättebra erfarenhet att ta med sig när en själv ska ha egna barn. Det är lätt att vara snabb att döma ungdomar, men de är medvetna och har väldigt bra koll på mycket. Jag har alltid tänkt att jag vill jobba med ungdomar och det stärktes efter Ellen! Skulle du vilja vara aktiv i en grupp nu? Ja, absolut! Jag och en tjej i min klass håller faktiskt just nu på att starta upp en grupp. 2 0

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Utbildningar och träffar 2015 JANUARI 13 14 Rädda Barnen bevakar FN:s barnrättskommittés utfrågning av den svenska regeringen i Genève Regeringen ansvarar

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Samlade systrar 70 Inblick

Samlade systrar 70 Inblick 70 Inblick Samlade systrar Text: Sara Brinkberg Foto: Maria Macri xx Det händer att tjejer tar hissen upp till åttonde våningen i Fryshuset i Stockholm för att knacka på. Eller att föräldrar och skolkuratorer

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

RÄDDA BARNEN LUND NYHETSBREV NOVEMBER 2014

RÄDDA BARNEN LUND NYHETSBREV NOVEMBER 2014 Barnkonventionen fyller 25 år, och du är välkommen på kalas! I detta nyhetsbrev: Utbildningar för Lunds aktiva Ett nystartat projekt för ensamkommande Det Handlar om Kärlek Internationen med Tamam Barnkonventionen

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning Lärarhandledning Ett samarbete mot utanförskap och mobbning Gilla: Hata Horan har kommit till genom ett samarbete mellan Johanna Nilsson, Pocketförlaget och Friends. Vi vill att du som läser ska bli berörd,

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Utvärdering 2013 deltagare Filmkollo Original

Utvärdering 2013 deltagare Filmkollo Original Utvärdering 2013 deltagare Filmkollo Original 128 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på kollo? (%) 100 80 60 40 20 0 98 2 0 Ja Nja Nej Varför eller varför inte? - Jag har träffat jättemycket

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Utvärdering 2014 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2014 deltagare Voice Camp 214 Voice Camp Utvärdering 214 deltagare Voice Camp 55 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 2 Ja Nej Varför eller varför inte? För att jag har fått uppleva min dröm Lägret har varit roligt,

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Om man mår dåligt och inte vill prata med någon face to face vad gör man då? Hjälp kondomen sprack i går när jag och min flickvän hade sex, har hört att

Läs mer

Utvärdering 2012 - deltagare

Utvärdering 2012 - deltagare Utvärdering 12 - deltagare 145 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på kollo? (%) 1 8 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Det har varit kul för det är fina lokaler och bra utrustning.

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Halvtid - hur har det gått?

Halvtid - hur har det gått? Halvtid - hur har det gått? Projektet med jämställdhetsbloggen GEN(I)US@WORK har nu kommit halvvägs. Vi vill den här månaden släppa in dig som läsare på ett mer aktiv sätt. Hur har du och din vardag påverkats?

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna den 4 maj 0 Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna Allmänt om enkäten Enkäter skickas till deltagare i FIVE cirka tre veckor efter att de har avslutat sin praktik. Om

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14 FÖRETAGSINFORMATION OCH ANSÖKAN MENTORSKAPS- PROGRAMMET CANCER ÄR MER ÄN BARA EN SJUKDOM. CANCER KAN VARA OSÄKERHET PÅ SIG SJÄLV OCH SIN FRAMTID, PÅ SINA VÄRDERINGAR OCH SINA DRÖMMAR. CANCER VÄNDER UPP

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Lärarhandledning. Friends ambassadörsfilmer

Lärarhandledning. Friends ambassadörsfilmer Lärarhandledning Friends ambassadörsfilmer Friends är en icke-vinstdrivande organisation vars uppdrag är att stoppa mobbning. Vi utbildar och stödjer skolor, förskolor och idrottsföreningar i hela landet.

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Utvärdering deltagare 2013 v.7-9 31 deltagare

Utvärdering deltagare 2013 v.7-9 31 deltagare Utvärdering deltagare 13 v.7-9 31 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på läger? (%) 1 8 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - För att man fick nya kompisar, fick göra det man tycker om

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Utvärdering Målsman 2011

Utvärdering Målsman 2011 Utvärdering Målsman 2011 Var informationen innan kollot tillräcklig? (76 svar) 80 60 40 20 0 Ja (100%, 76 st) Nej (0%, 0st) Om nej, vad tycker ni saknades? Informativ hemsida. Mycket bra info hemskickad.

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Anteckningar Alla barn har samma rättigheter

Läs mer

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Välkommen! 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2 Rädda Barnens arbetsmetoder 3 Barn har rättigheter! Idrott för

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel 8 ı RetorikMagasinet nr. 37 Vår 2008 Karin Beronius Karin Beronius är adjunkt i språk och utbildare i retorik. Skolpriset SPIRA och Utbildningsakademins Stora Pris 2002 för Älvdalsskolans arbete med retorik.

Läs mer

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Maria sitter på tåget och ska åka till sin mormor i Göteborg. Mittemot Maria sitter en jättesnygg tjej som läser dikter. Det brukar Maria också göra.

Läs mer

Futebol dá força Åland

Futebol dá força Åland Futebol dá força Åland Varför? Med växande psykisk ohälsa bland unga tjejer, ätstörningar, sexuella övergrepp och våld, höga krav på prestation, integrationsproblematik, en icke jämställd fördelning av

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målprogram Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målsättning och Huvudmål Förbundet Unga Rörelsehindrade har som huvudmålsättning att ungdomar med nedsatt rörelseförmåga ska vara en del av samhället.

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut foto: Pernilla Norström Ett tryggt barn blir en trygg vuxen och en trygg förälder. Utbildning ger barn möjligheten att utvecklas och ta kontroll

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU?

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU? 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU? MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla sin förmåga att uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta,

Läs mer

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister

Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister Nyheter Nu kan Nyheter24 berätta om en ny sluten Facebook-grupp som skriver rasistiska och sexistiska inlägg, sprider hat, hänger ut feminister och

Läs mer

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel 8 ı RetorikMagasinet nr. 37 Vår 2008 Karin Beronius Karin Beronius är adjunkt i språk och utbildare i retorik. Skolpriset SPIRA och Utbildningsakademins Stora Pris 2002 för Älvdalsskolans arbete med retorik.

Läs mer

Utvärdering 2014 målsman

Utvärdering 2014 målsman Utvärdering 2014 målsman 209 deltagare Kändes det tryggt att lämna era barn på lägret? (%) 100 80 60 40 20 0 100 0 Ja Nej Varför/varför inte? - Mycket väl anordnat och bra information. - Seriöst! Utförlig

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Alla barn har samma rättigheter och är lika värdefulla. Varifrån du kommer, t ex vilket kön, språk, religion och hudfärg

Läs mer

Dokumentation Sex och samlevnadskurs Vänersborg, på Bohus-Malmön

Dokumentation Sex och samlevnadskurs Vänersborg, på Bohus-Malmön Dokumentation Sex och samlevnadskurs Vänersborg, på Bohus-Malmön oktober 2001 Namnståupp Gruppen sitter i cirkel. Först reser sig var och en i tur och ordning och i lugnt takt och säger sitt förnamn. Därefter

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter!

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter! Veckans nyheter Följ med i veckans nyheter och händelser genom att se på nyhetssändningar, läsa dagstidningar och lyssna på radions nyheter. Du ska välja ut sådant som har med samhällsfrågor att göra dvs

Läs mer

Likabehandlingsplan 2012 för Montessoriförskolan Villa Caprifol

Likabehandlingsplan 2012 för Montessoriförskolan Villa Caprifol 1 Likabehandlingsplan 2012 för Montessoriförskolan Villa Caprifol Maria Montessori, som i början av 1900-talet utvecklade Montessoripedagogiken, hade en vision om att med barnens hjälp skapa fred i världen.

Läs mer