Kunskap till stöd för viltförvaltningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskap till stöd för viltförvaltningen"

Transkript

1 1(18) Kunskap till stöd för viltförvaltningen Redovisning av svar från enkätundersökning samt resultat från diskussioner under Viltforskningsdagarna februari 2014 Inledning Naturvårdsverket finansierar via Viltvårdsfonden naturvetenskaplig, samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning. Syftet med forskningen är att utveckla vetenskapligt baserad kunskap för hållbar förvaltning av vilt som naturresurs. Medlen används främst för att finansiera forskning och forskningsanknutna insatser till stöd för viltförvaltande myndigheter och organisationer på central, regional och lokal nivå. För att uppnå syftet finansierar Naturvårdsverket främst tillämpade och behovsmotiverade forskningsprojekt av hög kvalitet inom ramen för tidsbegränsade ramprogram/forskningsstrategier som innehåller prioriterade forskningsområden. I dessa identifieras forskningsbehov inom områden som antingen är av väsentlig betydelse för att bidra till att lösa aktuella eller förväntade viltförvaltningsproblem/utmaningar eller där det finns särskilt stora behov av en mer långsiktig kunskapsuppbyggnad till stöd för viltförvaltningen. Förra ramprogrammet gällde och Naturvårdsverkets Vetenskapliga kommitté för viltforskning (Viltkommittén) har arbetat med att ta fram en nyforskningsstrategi för forskningen för perioden Den nya strategin heter "Viltet och viltförvaltningen och presenterades på Naturvårdsverkets hemsida i juni Forskningen tar sin utgångspunkt i prioriterade frågor där det behövs en kunskapsuppbyggnad till stöd för viltförvaltningen. I samband med framtagande av den nya forskningsstrategin genomförde Naturvårdsverket i december 2013 en bred enkätundersökning bland viltförvaltare och forskare om kunskaps- och forskningsbehov till stöd för viltförvaltningen. Enkätsvaren bearbetades och utformades därefter till ett diskussionsmaterial som användes i en workshop under Viltforskningsdagarna som var på Öster-Malma den februari Materialet är omfattande, och nedan redovisas en sammanfattning av framför allt de kunskapsbehov som har framkommit i enkäterna och som också lyfts fram under diskussionerna. Enkät om kunskap till stöd för viltförvaltningen Mottagare för enkäten var forskare som ansökt om medel från Viltvårdsfonden de senaste 5 åren (120 mottagare) samt personer på central, regional och lokal nivå inom svensk viltförvaltning, det vill säga handläggare vid Naturvårdsverket och Länsstyrelser, ledamöter i Viltförvaltningsdelegationerna och det Nationella Rovdjursrådet, och till personer inom Svenska Jägareförbundet (898 mottagare). Alla personer ombads svara i kraft av sin egen kapacitet. Enkäterna efterfrågade bland annat synpunkter på nutida och framtida kunskapsbehov inom viltförvaltningen, på kommunikation mellan forskning och förvaltning och på forskningskansliets arbete. Tjugofyra forskare och 135 förvaltare besvarade enkäterna.

2 2(18) För att göra enkätsvaren hanterbara klassificerades samtliga svar, dels på en övergripande nivå kallad Tema 1 och därefter underklassificeringar kallad Tema 2 (se exempel i figur 1). Svaren delades även in i vilken roll man kom i kontakt med viltfrågor och (om det angavs) vilket förvaltningsområde (södra, mellersta eller norra) man kom från. Figur 1. Exempel på klassificering av svar i Tema 1 och Tema 2 Nedan summeras svar på olika frågor i enkätundersökningen. Enkätfråga: Inom vilka viltförvaltningsfrågor finns det stora kunskapsbehov idag? Viltförvaltare tema 1 Bland svaren i enkäten lyftes följande fram kring vilka viltförvaltningsfrågor som det finns stora kunskapsbehov idag (Tema 1, siffrorna inom parentesen anger det antal gånger som olika teman nämndes i enkätsvaren): Förvaltning (85) Gemensam förvaltning av flera arter (rovdjur-klövvilt och flera klövviltsarter). Förvaltning av älg, rovdjur, vildsvin, stora fåglar och säl. Interaktioner (43) Predation rovdjur-bytesdjur, konkurrens klövvilt och kaskadeffekter. Viltskador (42) Förvaltningsåtgärder (jakt, skadeförebyggande), klövvilt-skogsbruk, kungsörn-ren, vildsvinskogsbruk, rovdjur-tamdjur, viltskador, betande fåglar mm. Effekter av mänsklig aktivitet (23) Markanvändningens effekter på vilt (lantbruk, skogsbruk, vindkraft), klimateffekter

3 3(18) Populationsövervakning (19) Inventeringsmetodik, populationsberäkningsmodeller Ekologi (13) Ekosystemfunktioner, ekosystemtjänster Samhällsvetenskap (13) Förvaltningsstrukturer, kommunikationsmodeller Beteendevetenskap (11) Värdegrunder Samhällsekonomi (7) Samhällsekonomi, kostnadsanalyser Vilthälsa (6) Reproduktion, vilthälsa, näringsfysiologi Nya arter (5) Invasiva arter, förrymda djur från hägn Juridik (4) EU-lagstiftning och svensk lagstiftning Andra kunskapsbehov mm Därutöver lyftes också kunskapsbehov kring bland annat etiska aspekter inom viltförvaltningen, hur vilt påverkar och vad vilt betyder för människor (t ex vilt som resurs), jakt- och viltförvaltningspolitik, beteendeekologi, och behov av tvärvetenskapliga projekt för att kunna adressera olika frågor ur flera perspektiv samtidigt. Viltförvaltare-tema 2 Bland svaren i enkäten lyftes följande kunskapsbehov fram (Tema 2). Svaren redovisas i ett så kallat word cloud (se figur 2) där ju fler gånger ett tema nämnts desto större teckenstorlek har det.

4 4(18) Figur 2. Ett word cloud över viltförvaltarnas enkätsvar - tema 2, som inkom på frågan: Inom vilka viltförvaltningsfrågor finns det stora kunskapsbehov idag? Ju större textstorlek desto fler gånger har det nämnts i enkätsvaren. Forskare-tema 1 Bland enkätsvaren från forskare lyftes följande fram kring vilka viltförvaltningsfrågor som det finns stora kunskapsbehov idag (Tema 1): Interaktioner (17) Kaskadeffekter, konkurrens klövvilt, predation rovdjur-bytesdjur Effekter av mänsklig aktivitet (15) Effekter av olika typer av markanvändning (vindkraft, jordbruk, skogsbruk), klimateffekter, effekter av utfodring mm, jaktens effekter Förvaltning (11) Förvaltning av klövvilt, förvaltningsverktyg, förvaltningsåtgärder, flerartsförvaltning, förvaltning av migrerande arter Beteendevetenskap (7) Konflikthantering, värdegrunder, centrala responser Populationsövervakning (6) Särskilja variation från statistisk osäkerhet, prognoser populationsutveckling, beräkningsmodeller, inventeringsmetodik Samhällsvetenskap (5) Förvaltningsstrukturer, urbanisering

5 5(18) Nya arter (3) Invasiva arter, ökad utbredning av arter in i nya områden Vilthälsa (3) Reproduktionsfysiologi, zoonoser, sjukdomsspridning Viltskador (3) Utvärdering och utveckling av skadeförebyggande åtgärder Andra kunskapsbehov I tillägg lyftes viltets påverkan/värde för människan, kommunikationsstrategier, samhällsekonomi och tvärvetenskapliga projekt/studier. Forskare-tema 2 Bland svaren i enkäten lyftes följande behov fram (Tema 2). Svaren redovisas i ett så kallat word cloud i figur 3 där ju fler gånger ett tema nämnts desto större teckenstorlek har det. Figur 3. Ett word cloud över forskarnas enkätsvar (Tema 2), som inkom på frågan: Inom vilka viltförvaltningsfrågor finns det stora kunskapsbehov idag? Ju större textstorlek desto fler gånger har det nämnts i enkätsvaren.

6 6(18) Enkätfråga: Inom vilka viltförvaltningsfrågor finns det stora kunskapsbehov inom ett 5-10 års perspektiv? Både bland forskare och viltförvaltare ansågs att de stora kunskapsbehoven i framtiden sannolikt är i stort sett samma som dagens. I båda grupperna anser man dock att effekter av mänsklig aktivitet kommer att bli en allt större utmaning, framförallt klimatförändringarnas effekter. Hos forskarna omnämns förvaltningsperspektivet (framförallt utvärdering av förvaltningsåtgärders effekter) mer i det framtida perspektivet, och bland viltförvaltarna ses hanteringen av nya arter som mer viktiga i framtiden än idag. Bland svaren från förvaltarna lyftes följande fram kring framtida kunskapsbehov (Tema 2) (se figur 4). Fig. 4. Ett word cloud över förvaltarnas svar (Tema 2), som inkom på frågan: Inom vilka viltförvaltningsfrågor finns det stora kunskapsbehov inom ett 5-10 års perspektiv? Ju större textstorlek desto fler gånger har det nämnts i enkätsvaren. Bland svaren från forskarna lyftes följande kring framtida kunskapsbehov (Tema 2) (se figur 5).

7 7(18) Figur 5. Ett word cloud över forskarnas enkätsvar - tema 2, som inkom på frågan: Inom vilka viltförvaltningsfrågor finns det stora kunskapsbehov idag? Ju större textstorlek desto fler gånger har det nämnts i enkätsvaren. Enkätfråga: Vilka behov finns av att sammanställa redan befintlig kunskap inom viltforskning och/eller viltförvaltning? Majoriteten av de svarande ansåg att det fanns ett stort behov av att sammanställa befintlig kunskap. Bland förvaltarna lyftes i synnerhet behovet av enkla sammanfattningar av forskningsresultat och lättillgängliga sammanställningar av förvaltningsrelevant information för olika arter. Även forskare ansåg att det fanns behov av sammanställningar, huvudsakligen i form av reviews, inom olika forskningsområden, men även sammanfogande av kunskap från olika discipliner och sammanställning av andra länders kunskap och erfarenheter. Enkätfråga: Har prioriterad forskning inom Naturvårdsverkets nuvarande ramprogram fortsatt relevans för förvaltningen? Under perioden så har Naturvårdsverkets ramprogram prioriterat forskning inom följande fyra områden: a) Landskap i förändring - effekter på och av vilt i ett systemanalytiskt perspektiv b) Viltet, jakten och samhället. c) Biologiska effekter av jakt och viltförvaltning. d) De stora rovdjuren, bytesdjuren och samhället. Majoriteten av de svarande, både viltförvaltare och forskare, ansåg att dessa forskningsområden har fortsatt hög relevans för viltförvaltningen.

8 8(18) Enkätfråga: Vad finns det för goda exempel på när forskningsresultaten kommer till användning inom viltförvaltningen? Hur kan Naturvårdsverket som forskningsfinansiär främja att forskningsresultaten kommer till användning inom viltförvaltningen? Både bland förvaltare och forskare lyftes främst resultaten från rovdjursforskningen, klövviltforskningen och viltskadestudier som goda exempel på resultat som införlivats och kommit till användning inom viltförvaltningen. Majoriteten av de svarande ansåg att Naturvårdsverket bör anordna/främja mötesplatser mellan forskning och förvaltning i form av konferenser och seminarier, samt anordna utbildningar för viltförvaltare, gärna där forskare håller i utbildningen. Förmedlande av information till förvaltare via nyhetsbrev ansågs också viktigt. I tillägg tillfrågades även forskarna om sina egna erfarenheter av vad som är framgångsfaktorer och vad som är hinder för att resultat ska komma till användning inom förvaltningen. I huvudsak lyftes att god kommunikation mellan forskning och förvaltning både före, under och efter forskningsprojekten som en viktig framgångsfaktor, medan avsaknad av detta utgjorde ett hinder. Enkätfråga: Hur kan Naturvårdsverket i rollen som forskningsfinansiär bidra till att forskningen och dess resultat görs tillgänglig och kommuniceras? Bland viltförvaltarna var de vanligaste förslagen att Naturvårdsverket som forskningsfinansiär bör vidarebefordra information om forskningen och dess resultat via nyhetsbrev, slutrapporter mm, eller tillgängliggöra dylik information via hemsidor. Man efterfrågade även utbildningar, seminarier och konferenser, helt enkelt olika typer av mötesplatser mellan forskning och förvaltning. Workshop om forskning till stöd för viltförvaltningen Resultaten från enkäterna till viltförvaltarna och forskarna bearbetades och användes som underlag för en workshop om forskning till stöd för viltförvaltningen under Viltforskningsdagarna februari 2014 på Öster-Malma. Viltforskningsdagarna ordnades av Naturvårdsverket och Svenska Jägareförbundet och lockade över 90 deltagare, alla berörda av viltförvaltning i någon form, bland annat handläggare och chefer länsstyrelser och Naturvårdsverk, ledamöter i viltförvaltningsdelegationer, och företrädare för olika näringar och intresseorganisationer, samt forskare. Deltagarna delades in i workshop-grupper som identifierade och diskuterade viltförvaltningens utmaningar och kunskapsbehov utifrån olika perspektiv; behoven/utmaningarna för förvaltningen i södra, mellersta och norra (rovdjurs)förvaltningsområdena i Sverige, samt nationellt/gränsöverskridande behov. Samtliga workshop-grupper listade prioriterade utmaningar, problem och möjligheter inom viltförvaltningen och identifierade kunskapsbehovet runt dessa. Syftet med work-shopen var att; identifiera behovet av forskning till stöd för viltförvaltningens kunskapsbehov idag och i framtiden

9 9(18) påtala kunskapsbehov som bäst omhändertas via t ex viltövervakning, kunskapssammanställningar/vetenskapliga synteser, utredningar/utvärdering och försöks- och utvecklingsverksamhet. Framförallt följande frågor diskuterades under work-shopen Viltförvaltningens största utmaningar/problem under de kommande 10 åren? Vilken kunskap behövs för att hantera dessa utmaningar/problem? Finns det fler angelägna forsknings- och kunskapsbehov, det vill säga behov som inte nödvändigtvis hänger ihop med de största utmaningarna viltförvaltningen står inför? Finns det frågor inom viltförvaltningen och/eller viltforskningen som skulle tjäna på en större riktad forskningssatsning? Vilka behov finns av att sammanställa redan befintlig kunskap inom viltforskning och/eller viltförvaltning, och hur ska det i sådana fall göras (vad, hur, vem mm)? Nedan summeras vad som lyftes och diskuterades i de fyra olika work-shop grupperna; södra, mellersta, norra och nationellt/gränsöverskridande. Gruppen södra Sverige (Inga Ängsteg, ordf. och Anders Lundvall, sekr.) Gruppen lyfte fram och diskuterade ett flertal förvaltningsutmaningar; interaktion/konkurrens klövvilt, flerartssystem rovdjur/predation, samförvaltning av klövvilt/rovdjur, politik i forskning och förvaltning, relationen mellan viltskador och täthet av vilt, effekter av skyddsjakt, jakttider, förvaltning av skarv, storfåglar i jordbrukslandskapet, behov av att kvantifiera viltskador (även monetärt), beslutsprocesser, vildsvinsförvaltning, brister i flöden av information och kommunikation mellan olika viltaktörer, viltets olika värden, verksamma verktyg i viltförvaltningen, viltsjukdomar, viltet som resurs för mat och rekreation, samt vilt och jakt som ekosystemtjänster. Därefter valdes några utmaningar/frågeställningar ut för fördjupad diskussion. Värden och kommunikation Viltets värden (+ och -) behöver kvantifieras t ex jakt, kött, skador, ekosystemtjänster som bete, trafik, rekreation mm Kunskap om och utveckling informationsflöden och kommunikation mellan viltförvaltningens olika aktörer Samverkan och samsyn Faktaunderlag för diskussion/dialog gemensam verklighetsbild, fakta som alla kan förhålla sig till Samverkansprojekt undersöka processerna (dialog, legitimitet, makt mm)- vilka är framgångsfaktorerna? Hur viltförvaltningen påverkas av att många jägare idag bor långt från sin jaktmark, morgondagens jägare, förändrade värderingar om vilt och jakt Inom dessa områden efterfrågas både forskning och utveckling, men också kunskapssammanställningar. Det behövs förbättrat kunskapsunderlag för diskussion/dialog om t ex plus och minus för vilt:, förebyggande åtgärder, viltskador och ekosystemtjänster mm.. Samverkansprocesser måste undersökas; hur lyckas man, när har man lyckats och vem ska vara drivande? Vilka är de goda exemplen, framgångsfaktorerna (viltförvaltningens legitimitet)? Det behövs bättre kunskap om hur viltförvaltningen, inte minst viltvården, påverkas av att människor bor långt från sin jaktmark och inte har samma närhet till naturen.

10 10(18) Morgondagens jägare. Förändringarna inom jakten och viltvården hur formar det värderingarna nu och i framtiden? Balans mellan viltstammar och markanvändning Grundläggande ekologisk forskning, konsekvensanalyser Interaktion mellan arter > verktyg för förvaltning Viltövervakning och modeller Det behövs både grundläggande forskning och konsekvensanalyser inom området. Kunskap om olika arters interaktioner är nödvändigt att beakta när man utvecklar nya förvaltningsverktyg. Det behövs kunskap om födoval, beteende, spridning och konkurrens hos arter vars populationer nu ökar och som orsakar skador i relation till olika typer av markanvändning, t ex tranor och gäss-jordbruk och hur åtgärder för att motverka skador påverkar övriga arter i ekosystemet. Det behövs mer forskning kring konkurrerande klövviltsarter under olika förutsättningar (men först bör det kanske göras en kunskapssammanställning). Med ökad kunskap bör också lämpliga förvaltningsverktyg kunna utvecklas, t ex förbättrade inventeringsmetoder eller olika matematiska modeller. Detta kan sedan testas vidare i fältförsök. Vildsvin Tillämpade studier Utfodring avledande utfodring, styrmedel, påverkan på andra arter? Skadeförebyggande åtgärder Jaktetik Vildsvinspopulationen har ökat i antal och utbredning och här behövs tillämpad forskning, bl a om effekter av utfodring (t ex avledande), hur vildsvin påverkar andra arter och ekosystem (t ex markhäckande fåglar, vegetation), samt framtagande av skadeförebyggande åtgärder. Det behövs också mer kunskap om användandet av fällor/hund och lika jaktformer och effekter på köttkvalitet likväl samt olika etikiska aspekter. Viltet som resurs. Storfåglar i jordbrukslandskapet Naturvårdsproblematik Svårt med ny restaurering Gäss, trana, sångsvan Hur beskatta (vem vill skjuta en trana eller en sångsvan)? Inom detta område diskuterades storfåglarna i jordbrukslandskapet; kostnader för skador, värdet av resursen och attityder till jakt på dem. Populationerna ökar och kunskapsunderlaget behöver förbättras inom samtliga områden. Hur reglerar vi populationerna och vem gör det? Inom området finns många utmaningar för naturvården/viltvården. Gruppen mellersta Sverige (Rolf Brittas, ordf. och Tuulikki Rooke, sekr.) Gruppen lyfte en mängd olika utmaningar, och dessa kunde sedan placeras under fem rubriker. Nedan listas vad som huvudsakligen efterfrågades under varje rubrik: Människa och vilt Juridisk kunskap (nationell/eu lagstiftning) framför allt kring rovdjur och behovet av en adaptiv lagstiftning.

11 11(18) Forskning kring konflikthantering och hur man designar processer för att förebygga konflikter, pedagogik och kommunikation i naturresursfrågor. Behovet av att kunna analysera målkonflikter. Forskning kring stad-landperspektivet efterfrågades, såsom effekter av urbaniseringen och hur det påverkar attityder till vilt, naturresursnyttjande och jakt, jaktens framtid, urbaniserade jägare och vikten av djuretik. Samförvaltning klövvilt och klövvilt-rovdjur Kunskap om hur olika klövviltsarter interagerar, konkurrens mm. Förbättrade populationsskattningar. Långtidsdata och experiment. Mer kunskap om flerartssystem, klövvilt-rovdjur, predation. Stöd för förvaltning under osäkerhet. Hur hanterar vi osäkerheten i t.ex. populations skattningar och hur utbildar vi folk i vad osäkerheten innebär? Det påpekades också att osäkerhet i effekter innebär att vi måste bli bättre på att göra uppföljningar. Andra utmaningar som diskuterades var målkonflikter, t.ex. utfodring kontra minskning av populationen, samt politiken i förvaltningen och forskningen. Verkstad och verktyg i viltförvaltningen Verktyg som passar in i den adaptiva förvaltningen. Hur kan vi öka resp. minska stammar av olika arter. Studier av åtgärder. Utveckling av lokal/regional förvaltning. Bättre uppföljningar, där man börjar med att göra prognoser och sedan följer upp vad effekterna blev. Forskning om beslutsfattande, vilka beslutsunderlag används, hur ser processerna ut? T.ex. kring den regionala förvaltningen med viltförvaltningsdelegationer. Här påpekades även vikten av att tillvarata internationell kunskap om olika åtgärder/verktyg för att hantera viltstammarna. Viltskador Bättre kunskap om relationen mellan täthet och skador. Inte alltid så att skadorna minskar bara för att man minskar tätheten. Metodutveckling för skadeidentifiering (vem/vad har orsakat skadan) och för att kvantifiera skador. Forskning/uppföljning av effekter av skyddsjakt, både biologiska effekter och legitimitet och tolerans för skador. Diskussionen kretsade mycket kring rovdjurspredation och skador av klövvilt, men även stora fåglar (t.ex. gäss, tranor, skarv) lyfts som ett växande problem/utmaning inom viltförvaltningen. Vem ska sköta skyddsjakten? Går det att minska behovet av skyddsjakt genom att utveckla en mer behovsanpassad reglerad jakt under förutsägbara tider? Har vi kunskap för att kunna identifiera problemområden/faktorer så att vi kan förutse i vilka områden det troligen kommer att bli problem? Gruppen diskuterade också vems ansvar det är att finansiera forskning kring viltskador. Finns det möjligheter för samfinansiering mellan Viltvårdsfonden/Naturvårdsverket och andra intressenter såsom skogsnäringen?

12 12(18) Kommunikation mellan forskning och förvaltning En återkommande fråga under gruppdiskussionen var hur man kan effektivisera dialogen mellan forskning och förvaltning. Nedan några behov/problem som lyftes: Det behövs en utredning om vilka kanaler som finns och används. Det har gjorts en utredning tidigare om hur mycket tid forskare lägger på kommunikation. Man bör också fråga förvaltare var de letar information. Som exempel nämndes att Skandulv varit bra på att skicka ut information, och att det är enkelt att hitta info på VSC s sida, men svårt att hitta rätt på Naturvårdsverkets sidor. Olika kunskapsnivåer hos t.ex. ledamöter i viltförvaltningsdelegationerna. Man skulle behöva ett kunskapslyft inom viltförvaltningen. Det erbjuds en del utbildningar på SLU (Grimsö) och VSC, men deltagandet kunde ha varit högre. Mini-workshops föreslogs där forskare och förvaltare möts kring specifika frågor. Förvaltare får beskriva vilka problem de stöter på kring en viss fråga (från antal djur till juridik) och forskarna får svara på vad de kan bidra med för att lösa problematiken. En uppdatering av SLU älg efterfrågades. Ett utbildningsmaterial har tagits fram för den nya älgförvaltningen, men nu finns inga medel för uppdateringar och det kommer bytas ut folk inom förvaltningen som behöver gå utbildningen senare. Andra specifika forsknings- och kunskapsbehov som lyftes som inte tagits upp under ovanstående rubriker var: Nedgången i markhäckande fåglar och vissa sjöfåglar. Effekter av rovdjursjakt på t.ex. beteende. Hjortdjurens effekter på lövträd och kaskadeffekter på andra arter (insekter mm.) Vem har vilken påverkan på vegetation - skogsbruket, viltet? Viltövervakning. Borde vi ha bättre populationsdata på fler arter? Utfodring av vilt. Vad är effekterna, påverkar det måldjuret? Reproduktion, överlevnad? Sekundära effekter? Under vilka förutsättningar är det lämpligt att utfodra och var ska man lägga det? Passiv utfodring i städer? I vilken mån kan man avleda/styra viltet med utfodring? Ekonomi. En uppdatering av jaktens värde efterfrågades. Gruppen gav förslag på två frågor som skulle tjäna på en större riktad satsning: Flerartssystem. Rovdjur/predation & konkurrens mellan hjortdjur. Skulle kunna lösas genom samlokalisering av flera projekt. Besluts- och kommunikationsprocessen i Svensk viltförvaltning (större än bara Viltförvaltningsdelegationer). Gruppen lyfte också några förslag på behov av att sammanställa redan befintlig kunskap inom viltforskning och/eller viltförvaltning: Historiska sammanställningar. Internationella sammanställningar kring viltförvaltning och hur man hanterar olika förvaltningsfrågor i olika länder. Kunskapssammanställningar som kan användas som en utbildning på basnivå för t.ex. VFD. Informationsspridningen måste dock moderniseras. Få hinner eller orkar läsa omfattande rapporter. Personliga möten (workshops) kan vara bättre, men det är inte säkert att alla lockas även om särskilda utbildningstillfällen erbjuds. Större forskningsprojekt skulle kunna föregås av en förstudie där man sammanställer befintlig kunskap och utreder behovet av mer forskning.

13 13(18) Gruppen norra Sverige (Magnus Eklund, ordf. och Linda Ersson, sekr.) Norra gruppen började med att ha en runda runt bordet kring ämnet viltförvaltningens största utmaningar/problem under de kommande tio åren. En mängd utmaningar för det norra förvaltningsområdet diskuterades (både gällande nutid och i ett längre perspektiv) och det gjordes gemensamt en sammanfattning i form av en punktlista. Efter ett röstningsförfarande där varje deltagare fick ett visst antal röster var för att rösta på dessa punkter/nyckelord blev resulterade följande fem prioriterade områden (utan inbördes ordning): 1) Effekter av förvaltning, 2) Ren och rennäring, 3) Jakt, viltförvaltning och jägaren, och jägaren i det framtida samhället 4) Landkapsförändringar och 5) Interaktioner mellan och inom arter Effekter av förvaltning Prognoser Effekter Inventering Kunskapsnivå Effektivitet/precision kopplat till resurser Inom detta område ser man ett stort kunskapsbehov kring vilka effekter som uppnås baserat på olika förvaltningsåtgärder som görs. Vilka effekter har, i större eller mindre skala, jakt och olika förvaltningsåtgärder inom viltförvaltningen? De förvaltningsåtgärder som nämndes var bland annat utfodring, skadeförebyggande åtgärder, skyddsjakt, licensjakt, utsättning, inplantering och utfodring av vilt. En fråga som lyftes var exempelvis effekter av olika former av licens- och skyddsjaktbeslut på de stora rovdjuren. Det har varit höga avskjutningar på både björn- och lodjursstammen de senaste åren i norra förvaltningsområdet och hur har det påverkat de olika populationernas status? Hur påverkar det demografin och beteenden hos de olika arterna? Hur, och i vilken omfattning påverkar mänsklig aktivitet de olika arternas demografi och beteende? Det finns ett behov av prognoser om hur olika viltstammar kan komma att utvecklas baserat på olika scenarion och där man kan väga in exempelvis jakt, bytestillgång, betestillgång, klimat osv. Gruppen lyfte att viltförvaltning inte bara handlar om att förvalta ett visst antal individer utan att man måste ha med sig att olika individer i en population bidrar olika mycket till populationen. Gällande viltskador orsakade av stora rovdjur handlar det inte uteslutande om antalet individer, utan det är olika för olika individer och det skiljer sig åt mellan år och därför är det viktigt att systematiskt utvärdera de beslut som tas och titta på effekterna. Det diskuterades en hel del om inventeringsmetodik och precision i inventeringsarbetet, och om effektivitet och precision kopplat till givna resurser. Hur stor precision i inventeringsarbetet behövs exempelvis för förvaltningen? Kan man exempelvis inventera de stora rovdjuren i ett annat tidsintervall än på årsbasis? Vad får det i så fall för konsekvenser för ersättningssystemet till rennäringen som är kopplat till förekomst baserat på årsbasis? Kan man beräkna ersättning på ett genomsnittligt underlag? En annan fundering var vilken ny teknik som framgent kan komma att underlätta eller förbättra olika former av viltövervakning. Ren och rennäring Renen är central inom det norra förvaltningsområdet och påverkar och påverkas mycket i sin omgivning. Inom detta område diskuterades kunskapsbehov om ren kopplat till rovdjur, landskap, annan fauna, renskötsel, skadeförebyggande åtgärder, markanvändning, klimat mm. Här resonerade man om både naturvetenskapliga studier men i lika hög uträckning om samhällsvetenskapliga studier. Rovdjuren ska finnas i livskraftiga stammar med gynnsam

14 14(18) bevarandestatus och det ska råda god samexistens mellan rovdjur och människa, inklusive näringar såsom rennäring och hur gör man för att uppfylla dessa två mål? Det behövs predationsstudier av stora rovdjur, men även forskning om renens livshistoria. Riksdagen har beslutat om att en toleransnivå för skador på ren orsakade av stora rovdjur maximalt ska vara 10% räknat på den aktuella samebyns faktiska renantal. Hur mäter man det? Vilka data behövs från rennäring och vilket data behövs från rovdjursforskningen? Hur kommer toleransnivån påverka rovdjursstammarna i norra förvaltningsområdet? Hur hanterar man konflikten mellan rennäring och rovdjur? Hur finner man lämpliga samrådsförfaranden och processer? Jakt, viltförvaltning och jägaren i det framtida samhället Juridik Förvaltningens legitimitet Morgondagens jägare Jakten i det moderna samhället Inom detta område ser man behovet av kunskap om attityder och legitimitet inom viltförvaltningen och om behovet av juridisk kunskap (både nationell och på EU-nivå). Hur påverkar olika juridiska processer viltförvaltningen? Hur påverkar EU-lagstiftningen den nationella viltförvaltningen? Hur får man en acceptans för viltförvaltningen? Hur sätter man viltförvaltningen ett sammanhang? Man resonerade om att studera effekter av urbanisering och hur det påverkar attityder och den framtida viltförvaltningen. Gruppen ser här ett behov mer ekologisk forskning tillsammans med samhällsforskning (mång- och tvärvetenskap). Hur ser morgondagens jägare ut, dvs vilka förändringar väntar i framtida jägarkår? Kommer jakten eller acceptansen för jakten att se annorlunda ut i det framtida samhället? Hur bidrar jakten till kunskapsnivån till samhället även för dem som inte själva jagar? Landskapsförändringar Markexploatering Klimat Markanvändning Invasiva arter Hur påverkas ekosystem, arter och populationer genom olika typer av landskapsförändringar som exempelvis vindkraftsetableringar, skogsbruk, jordbruk, gruvnäring? Vilka effekter ger dessa landskapsförändringar? Gruppen diskuterade om att problematiken kring invasiva främmande arter ökar och det behövs en beredskap och en planering för hur forskare och förvaltare ska möta detta. Interaktioner mellan och inom arter Klövvilt/rovdjur Konkurrens Predation Kaskadeffekter Flerartssystem Människa Inom detta område ser man kunskapsbehov om interaktioner mellan och inom arter, både mellan olika klövviltsarter, mellan olika rovdjursarter och mellan klövvilt-rovdjur. Man ser behov av kunskap om kaskadeffekter i ett ekosystemperspektiv och hur mänskliga aktiviteter

15 15(18) påverkar olika processer i ekosystemet. Hur förändras olika system och populationer genom olika grad av förändringar orsakade av exempelvis klimat, markanvändning, predation, jakt osv? I en ekosystembaserad förvaltning krävs också en mer omfattande och samordnad viltövervakning än den som finns idag. Viltövervakningen bör omfatta även våra vanligaste arter så att vi exempelvis kan få mått på tillgänglig bytestäthet mm. Gruppen diskuterade också länken mellan forskning och förvaltning och hur man ska främja möten och kunskapsöverföring mellan varandra. Vilka mötesplatser, arbetsformer och samarbeten är lämpliga? Vem har ansvaret? Vilken är forskningens roll och vilken är förvaltningens roll? Det frågade också om vilka möjligheter som det finns för finansering och samfinansiering av både forskning och förvaltning i framtiden. Som förslag på ett område som skulle tjäna på större riktad forskningssatsning gav gruppen förslag om forskning kring ren kopplat till rovdjur, landskap, annan fauna, skadeförebyggande åtgärder, markanvändning, klimat, juridik, renskötsel osv. Gruppen nationell/gränsöverskridande förvaltning (Tomas Willebrand, ordf. och Veronica Sahlén, sekr.) Även inom denna grupp diskuterades ett stort antal viltfrågor och varje deltagare fick välja en förvaltningsutmaning eller ett kunskapsbehov som man särskilt ville lyfta fram, varefter dessa nyckelord delades in i fem olika grupper: 1) Ekosystemfunktioner/ekosystemförvaltning, 2) Utveckla/utvärdera förvaltningsverktyg och förvaltningsåtgärder, 3) Förvaltningsstrukturer, 4) Konflikter beståndsdelar, processer och hantering och 5) Kommunikation av forskningsresultat Ekosystemfunktioner/ekosystemförvaltning Flerartssystem Nya artssammansättningar (t.ex. zoonoser, täthetsförändringar, ekosystemförändringar mm) Tätortsnära vilt Inom detta område ser man kunskapsbehov vad gäller interaktioner mellan arter i ekosystem, hur systemet förändras med ändringar inom och mellan enstaka arter, effekter (direkta och indirekta) av olika mänskliga aktiviteter (t ex stödutfodring/nåtling, klimateffekter, olika förvaltningsåtgärder m m). Detta kräver grundkunskaper om ekosystemets olika beståndsdelar samt information om vad som är naturlig variation och osäkerhet i data, både för att kunna förstå helheten, men också för att ha en baslinje som olika åtgärder kan jämföras med. Utveckla/utvärdera förvaltningsverktyg och förvaltningsåtgärder Identifiera variation (ökningar, minskningar) Riskutvärdering (proaktiv, tidiga varningssystem) Indikatorer (för populationsförvaltning) Stödutfodring Övervakning på rätt nivå för förvaltningssyften Faunarestaurering/ rewilding Ekosystemtjänster

16 16(18) Inom detta område diskuterades vilka verktyg (metoder) som är tillgängliga och/eller kan (vidare)utvecklas för att identifiera förändringar i populationer. Vilka indikatorer kan användas i förvaltningen av ekosystem, populationer mm? Dessa metoder och verktyg är viktiga delar i proaktiva förvaltnings-/varningssystem, både för art-, ekosystemförvaltning samt för sjukdomsspridningskontroll. Förvaltning genomförs även på olik skala och olika system kräver mer eller mindre detaljerad information verktyg bör utvecklas på relevant skala och omfattning för dess användning inom förvaltningen. Förvaltningsstrukturer Tröghet i förvaltningssystemen (förändringar tar lång tid) / hur förvaltar man framgång/misslyckanden? Förvaltningens mål Etik inom viltförvaltning Förvaltning av gemensamma resurser (flyttfåglar, gränsöverskridande arter) Legitimitet Förtroende/trovärdighet En av viltförvaltningens största utmaningar är att kunna snabbt anpassa sig till förvaltningsframgångar och misslyckanden, dvs. när en art som tidigare varit skyddad har återhämtat sig och kräver förvaltning för stabilitet eller populationsminskning, eller en traditionellt jagad art som minskat och behöver skyddas. Organisationsprocesser, lagstiftning mm, är långsamma och kräver därför framförhållning i planeringen och en beredskap för sådana förändringar för att snabbt kunna bemöta dem när de sker. Detta är även kopplat till att sätta mer specifika mål inom förvaltningen, vilket också har fördelar för forskningen när man ska utforma lämpliga forskningsfrågor, förvaltningsverktyg mm. Etiska aspekter, att definiera inom förvaltningen, vad som är lämpligt/olämpligt som t ex förvaltningsåtgärd, kommer också att påverka dessa mål och hur de uppnås, och bör därför bli viktigare i framtiden. Genom att utvärdera effekter av åtgärder och hur djur påverkas kan man identifiera relevanta etiska hänsynstaganden. Förvaltning av gemensamma resurser (t ex gränsöverskridande arter, flyttfåglar mm) ställer krav, inte endast på ökad grundläggande kunskap för vissa arter, men även på förvaltningsstrukturer som är lämpliga för att hantera sådana arter. Att öka allmänhetens förtroende för viltförvaltningen och viltforskningen, samt att finna sätt att uppnå detta, är också viktigt och hänger samman med punkt 4 och 5 (nedan). Konflikter beståndsdelar, processer och hantering Markanvändningskonflikter Intressekonflikter (värderingar) Konflikthantering Det förekommer konflikter inom viltförvaltningsområdet som behöver förstås och hanteras för att viltförvaltningen ska fungera väl och lyckas, både vad gäller legitimitet och faktiska resultat. Konflikter är komplexa processer och att hantera dem kräver både en förståelse för konfliktprocesser generellt såväl som beståndsdelarna i specifika konflikter. Kommunikation av forskningsresultat Implementering av forskningsresultat inom förvaltningen Fri tillgänglighet av data (mellan länder, delade data) Kunskapsöverföring (forskning --> förvaltare/allmänheten) Kunskapsöverföring (forskning --> policyuppdatering till politiker)

17 17(18) Inom detta område identifierades inga specifika kunskapsbehov eller forskningsfrågor, men här finns problemställningar som måste lyftas och diskuteras för att finna en lösning. Det finns mycket samlad kunskap som producerats och produceras inom forskningen, men det är långt ifrån alltid som den kunskapen når förvaltare. För forskare saknas ofta tid, pengar och mänskliga resurser för att publicera synteser för förvaltare. Här efterfrågas större möjligheter att finansiera löner i större utsträckning, för att ta till vara på det data som finns. Den andra delen av samma problem/utmaning är att synteser inte prioriteras av forskningsfinansiärer eller det forskningssamhället. Publish or perish systemet begränsar forskares möjlighet att producera kunskapssammanställningar, eftersom all ej vetenskaplig litteratur tar tid från vetenskaplig publicering, och det är vad som räknas i finansieringsansökningar och i jobbansökningar mm. Detta gör det svårt för forskare att uppfylla det tredje uppdraget (kunskapsöverföring och kommunikation av resultat till förvaltning och allmänhet). Var ska man börja nysta för att komma åt detta problem? Forskningskansliets slutsatser Sammantaget pekar enkätsvaren och resultatet från workshopparna på en stor samsyn inom både viltförvaltningen och forskningen om de stora utmaningarna och om forskningsbehoven. Det samlade resultatet har utgjort ett viktigt underlag för Naturvårdsverkets vetenskapliga kommitté för viltforskning vid framtagandet av den nya forskningsstrategin för Viltvårdsfonden och de prioriterade forskningsområden som lyfts fram. Det är tydligt att det finns ett uttalat behov av förvaltningsnära forskning som bidrar till utveckling av verktyg för förvaltningen, av grundläggande ekologisk forskning till stöd för en flerartsinriktad förvaltning, och många förvaltningsutmaningar där samhällsvetenskaplig forskning efterfrågas. Ett återkommande tema var efterfrågan på en ökad dialog och förbättrad kunskapsöverföring mellan forskning, förvaltning och allmänhet. Hur vi ska gå från kunskap till handling är som alltid en stor och viktig utmaning där många har ett ansvar att så sker. Många av de frågor och kunskapsbehov som identifierats kan omhändertas inom forskningen, andra är mer tydligt viltförvaltningens ansvar (kunskap från viltövervakning, försöks- och utvecklingsverksamhet, tillämpning av resultat etc), i vissa fall adresseras den nationella förvaltningsnivån, i andra fall regional eller lokal nivå eller svensk viltförvaltning i sin helhet. Många utmaningar kräver både stort engagemang från både förvaltningens och forskningens sida och ny kunskap för att nå en lösning. Engagemanget från jägarkåren är också viktig, Vissa forskningsfrågor som identifierats och lyfts fram är inte närmast ett ansvar för Viltvårdsfondens forskning utan även andra finansiärer har ett ansvar för kunskapsuppbyggnad i relation till viltet och dess förvaltning. I den nya forskningsstrategin Viltet och viltförvaltningen som presenterades i juni, efterfrågar Naturvårdsverket forskning inom följande tre prioriterade forskningsområden under perioden : Verktyg för viltförvaltningen Här efterfrågas forskning som med fördel kan genomföras i samarbete med förvaltningen. Området inkluderar utveckling, test och kvalitetssäkring av metoder för viltövervakning; utvärdering och utveckling av förvaltningsåtgärder för att påverka viltstammarnas storlek och utbredning; samt utveckling av verktyg för att göra prognoser för populationsutveckling och effekter av jakt under olika förutsättningar.

18 18(18) Från en- till flerartsförvaltning Här efterfrågas en eller flera större riktade satsningar som bygger på samarbete mellan flera forskare eller forskargrupper. Området inkluderar forskning om interaktioner inom flerartssystem samt olika förvaltningsåtgärders direkta och indirekta påverkan på arter och system. Framtidens viltförvaltning Inom området efterfrågas forskning kring förvaltning av komplexa system (Governance); förebyggande och hantering av konflikter; förvaltningens legitimitet; dialog och kunskapsöverföring mellan forskning- förvaltning-avnämare; samhällsförändringar, etik, jaktens roll som näring och viltets värde som resurs.

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet INLEDNING ALLMÄNNA UPPDRAGET Stärka samverkan mellan lantbrukare, markägare och jägare Utarbeta verktyg: inventering,

Läs mer

Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid

Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid -ett delbetänkande från (SOU 2013:71) Särskild utredare Håkan Larsson Särskild utredare Håkan Larsson Sekreterare Nina Nordengren (jurist) och Jens

Läs mer

FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen

FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen 1(5) FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen Målsättning Syftet med detta faktablad är att ge en översikt av den genetiska provtagningen som tillämpas vid rovdjursinventeringen i Sverige

Läs mer

Nationell förvaltningsplan för varg

Nationell förvaltningsplan för varg Nationell förvaltningsplan för varg Förvaltningsperioden 2014 2019 December 2014 NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM Gruppen

Läs mer

Europeiska trankonferensen

Europeiska trankonferensen ETT NYHETSBREV FRÅN VILTSKADECENTER, SLU NO 2/214 Europeiska trankonferensen Fortsättning på studien Kalvning i hägn Informationsmöten och utbildningar Varg- och loinventering VILT&TAMT 2 Nytt Nyhetsbrev

Läs mer

SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDETS VERKSAMHETSPLAN MED STRATEGISKA OCH OPERATIVA MÅL

SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDETS VERKSAMHETSPLAN MED STRATEGISKA OCH OPERATIVA MÅL SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDETS VERKSAMHETSPLAN MED STRATEGISKA OCH OPERATIVA MÅL 2013 FÖRORD Verksamhetsplanen för 2013 med strategiska och operativa mål är något mindre omfattande jämfört med tidigare år. Vi

Läs mer

Sveriges Yrkesjägareförenings (SYF) policy för förvaltning av klövvilt

Sveriges Yrkesjägareförenings (SYF) policy för förvaltning av klövvilt Sveriges Yrkesjägareförenings (SYF) policy för förvaltning av klövvilt 2013-05-26 Syftet med denna policy är att ge stöd och riktlinjer för SYF:s medlemmar i förvaltningen av klövvilt. Avsikten är också

Läs mer

1. INLEDNING 3 2. EN RESA I LANDET 5

1. INLEDNING 3 2. EN RESA I LANDET 5 1. INLEDNING 3 2. EN RESA I LANDET 5 3. PROBLEM OCH FÖRSLAG PÅ LÖSNINGAR 6 3.1 Utmaningar på kort sikt 7 3.1.1 Förvaltningsplaner 7 3.1.2 Beslut vid viltförvaltningen 7 3.1.3 Länsstyrelsernas roll i viltförvaltningen

Läs mer

YTTRANDE över Naturvårdsverkets Redovisning av regeringens uppdrag ifråga om förvaltning av vildsvin m.m. ; dnr Jo2008/56

YTTRANDE över Naturvårdsverkets Redovisning av regeringens uppdrag ifråga om förvaltning av vildsvin m.m. ; dnr Jo2008/56 Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE över Naturvårdsverkets Redovisning av regeringens uppdrag ifråga om förvaltning av vildsvin m.m. ; dnr Jo2008/56 Sveriges Jordägareförbund ( Förbundet )

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

FÖRORD. Under våren 2013 genomförde Svenska Jägareförbundet ett omfattande strategiskt analysarbete i syfte att staka ut vår långsiktiga färdriktning.

FÖRORD. Under våren 2013 genomförde Svenska Jägareförbundet ett omfattande strategiskt analysarbete i syfte att staka ut vår långsiktiga färdriktning. SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDETS VERKSAMHETSPLAN 2014 MED STRATEGISKA MÅL 2017 FÖRORD Under våren 2013 genomförde Svenska Jägareförbundet ett omfattande strategiskt analysarbete i syfte att staka ut vår långsiktiga

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

INVENTERING STORA ROVDJUR

INVENTERING STORA ROVDJUR FAKTABLAD BJÖRN INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK BJÖRN: Övervakningen i Skandinavien Detta faktablad BJÖRN: Övervakningen i Skandinavien inom Nasjonalt overvåkningsprogram

Läs mer

16 Natur- och kulturmiljövård

16 Natur- och kulturmiljövård 16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters

Läs mer

Konferens. Vilt & Fisk på SLU. 18-19 september, 2013 Uppsala. Centrum för vilt- och fiskforskning, SLU

Konferens. Vilt & Fisk på SLU. 18-19 september, 2013 Uppsala. Centrum för vilt- och fiskforskning, SLU Konferens Vilt & Fisk på 18-19 september, 2013 Uppsala Centrum för vilt- och fiskforskning, VILT & FISK PÅ Långsiktigt bevarande och hållbart nyttjande av resursen vilt- och fisk! Datum: Den 18-19 september

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Förvaltningsplan för stora rovdjur i Gävleborgs län 2013-2017

Förvaltningsplan för stora rovdjur i Gävleborgs län 2013-2017 Förvaltningsplan för stora rovdjur i Gävleborgs län 2013-2017 Rapport 2013:5 Förvaltningsplan för stora rovdjur i Gävleborgs län 2013-2017 Version 2, publiceringsdatum 2013-09-24 Författare: Peter Waldeck

Läs mer

Minnesanteckningar från informationsmöte angående utredningen Påverkan från rovdjursangrepp på landsbygdsföretagens ekonomi

Minnesanteckningar från informationsmöte angående utredningen Påverkan från rovdjursangrepp på landsbygdsföretagens ekonomi Minnesanteckningar från informationsmöte angående utredningen Påverkan från rovdjursangrepp på landsbygdsföretagens ekonomi Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala 2014.10.14 Anteckningar av Tobias

Läs mer

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av

Läs mer

Verksamhetsplan år 2006 2016

Verksamhetsplan år 2006 2016 Olofströms Äsko/Kronsko 50301 Verksamhetsplan år 2006 2016 Korrigerad tillsammans med styrelsen som blivet godkänd verksamhetsplan i styrelsen för Olofströms skötselområde gällande Älg och Hjort. Mål Verksamhetsmålet

Läs mer

INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER

INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER Resultat från inventering av lodjur i Sverige vintern 2011/2012 Slutgiltig nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av lodjur. INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER

Läs mer

Smittspridning och klimat

Smittspridning och klimat Smittspridning och klimat Vilka processer styr relationen? Uno Wennergren http://people.ifm.liu.se/unwen/index.html Vad tror man idag om sjukdomars utbredning i relation till klimatförändring? WHO har

Läs mer

Hur når vi lantbruksföretagarna?

Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur vill lantbruksföretagarna bli informerade? Hur välkänt är investerings- och startstöd till lantbrukare? www.t.lst.se Publ. nr 2005:6 2 Förord Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Regional förvaltningsplan för vildsvin

Regional förvaltningsplan för vildsvin Regional förvaltningsplan för vildsvin Regional förvaltningsplan för vildsvin Viltförvaltningsdelegationen i Hallands län Rapportnummer 2013:21. ISSN 1101 1084 ISRN LSTY-N-M 2013:21 SE 1 Innehåll Syfte...

Läs mer

SOU 2012:22 Mål för rovdjuren, Svenska Jägareförbundets yttrande över Rovdjursutredningens slutbetänkande

SOU 2012:22 Mål för rovdjuren, Svenska Jägareförbundets yttrande över Rovdjursutredningens slutbetänkande Miljödepartementet Magnus Bergström 103 33 Stockholm Öster Malma 2012-07-05 SOU 2012:22 Mål för rovdjuren, Svenska Jägareförbundets yttrande över Rovdjursutredningens slutbetänkande Svenska Jägareförbundet

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

BJÖRNSPILLNING. insamling till DNA-analyser

BJÖRNSPILLNING. insamling till DNA-analyser BJÖRNSPILLNING insamling till DNA-analyser Innehåll Inventering av björn s. DNA björnens fingeravtryck 3 s. 4 Insamling av björnspillning och hår s. 5 Spårtecken av björn s. 6 Björnhår s. 7 Säsongsvariation

Läs mer

INFORMATION VID ÅRSMÖTEN 2015. Jägareförbundet Olofström

INFORMATION VID ÅRSMÖTEN 2015. Jägareförbundet Olofström INFORMATION VID ÅRSMÖTEN 2015 Jägareförbundet Olofström REGION SYD Länsansvarig jvk V Götaland, K-J Brindbergs Funkansv Medlem/Marknad, Hanna Ståhl Jvk Skaraborg, Clas Magnusson Adm, Katarina Dahlgren

Läs mer

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:- SKOGENS MÄSTARE Vilka blir årets Skogens mästare?! Vi vill veta vem som kan mest om skog, både teoretiskt och praktiskt! Är din klass redo att anta utmaningen? Skogens mästare är en tävling som riktar

Läs mer

Synpunkter på vargstammen från Svenska Rovdjursföreningen, Svenska Naturskyddsföreningen och Djurskyddet Sverige

Synpunkter på vargstammen från Svenska Rovdjursföreningen, Svenska Naturskyddsföreningen och Djurskyddet Sverige Miljöminister Andreas Carlgen Miljödepartementet 10333 STOCKHOLM Synpunkter på vargstammen från Svenska Rovdjursföreningen, Svenska Naturskyddsföreningen och Djurskyddet Sverige Svenska Jägareförbundet

Läs mer

Kunskap i havsfrågor 2020

Kunskap i havsfrågor 2020 Miljö- och jordbruksutskottets utlåtande 2012/13:MJU7 Kunskap i havsfrågor 2020 Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok om kunskap i havsfrågor 2020 från kartläggning

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

JAKTETIKEN FRIHET UNDER ANSVAR

JAKTETIKEN FRIHET UNDER ANSVAR JAKTETIKEN FRIHET UNDER ANSVAR JAKTETIK ACCEPTANSEN ÖVER TID 1971: 70% 1980: 72% 2001: 81% 2008: 82% 2009: 79% 2010: 84% 2012: 86% 2013: 87% 94 92 90 88 86 84 82 80 Högsta uppmätta acceptansen för jakt

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen

Ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen Ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen Jokkm okk 13 juni 2011 Mirja Lind berget Sametinget i samverkan med Naturvårdsverket Toleransnivå Hållbar,

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:191

Regeringens proposition 2012/13:191 Regeringens proposition 2012/13:191 En hållbar rovdjurspolitik Prop. 2012/13:191 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 september 2013 Fredrik Reinfeldt Lena Ek (Miljödepartementet)

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012 Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och

Läs mer

Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter varg till länsstyrelserna i det Norra rovdjursförvaltningsområdet

Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter varg till länsstyrelserna i det Norra rovdjursförvaltningsområdet 1 (9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 gote.hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2012-01-12 Ärendenr NV-12739-11 Enligt sändlista Överlämnande av rätt att besluta

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:210

Regeringens proposition 2008/09:210 Regeringens proposition 2008/09:210 En ny rovdjursförvaltning Prop. 2008/09:210 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 28 maj 2009 Fredrik Reinfeldt Andreas Carlgren (Miljödepartementet)

Läs mer

Björnstammens storlek i Sverige 2013 länsvisa skattningar och trender

Björnstammens storlek i Sverige 2013 länsvisa skattningar och trender Björnstammens storlek i Sverige 213 länsvisa skattningar och trender Rapport 214-2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info Introduktion Den senaste

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Klimatmöte länsstyrelser och myndigheter i Umeå 2012

Klimatmöte länsstyrelser och myndigheter i Umeå 2012 Klimatmöte länsstyrelser och myndigheter i Umeå 2012 Sammanställning av arbetet med dialogduk under programpunkten Dialog mellan länsstyrelsernas klimatanpassningssamordnare och Nationella plattformen

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Korju sameby, Norrbottens län

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Korju sameby, Norrbottens län 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2013-02-08 Ärendenr: NV-00765-13 Korju sameby Ordförande Kent Alanentalo Västra Kuivakangas

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Handlingsprogram för Bottenviken - 2005

Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken Bottenvikens karaktärsdrag Perämeren erityispiirteet Belastning och fysisk exploatering Kuormitus ja paineet Identifiering av miljöproblem

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Utkast till lagrådsremiss

Utkast till lagrådsremiss Utkast till lagrådsremiss Älgförvaltningen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den xx 2010 Eskil Erlandsson Mats Wiberg (Jordbruksdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Läs mer

Recept för framgångsrik samverkan - vad säger forskningen? Magnus Ljung/Eva Hagström SLU i Skara/Ekologiska lantbrukarna 2013-04-18

Recept för framgångsrik samverkan - vad säger forskningen? Magnus Ljung/Eva Hagström SLU i Skara/Ekologiska lantbrukarna 2013-04-18 Recept för framgångsrik samverkan - vad säger forskningen? Magnus Ljung/Eva Hagström SLU i Skara/Ekologiska lantbrukarna 2013-04-18 Inget nytt under solen och allt mer stöd för att samverkan är rätt väg

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg, Jon E. Swenson och Göran Ericsson Introduktion Björnen tillhör

Läs mer

RAPPORT ISSN 1400-0792 NR 2007:05. Förvaltningsplan för stora rovdjur i Södermanlands län 2007-2011.

RAPPORT ISSN 1400-0792 NR 2007:05. Förvaltningsplan för stora rovdjur i Södermanlands län 2007-2011. RAPPORT ISSN 1400-0792 NR 2007:05 Förvaltningsplan för stora rovdjur i Södermanlands län 2007-2011. Titel: Förvaltningsplan för stora rovdjur i Södermanlands län 2007-2011 Författare: Per Folkesson, Länsstyrelsen

Läs mer

NATURVÅRDSVERKET KUNDUNDERSÖKNING

NATURVÅRDSVERKET KUNDUNDERSÖKNING NATURVÅRDSVERKET KUNDUNDERSÖKNING Vägledning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft Trivector Information AB Jimmie Hansson, Elin Josefson & Frida Lindström DEL 1: UNDERSÖKNINGEN 2 INLEDNING Trivector

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Planera verkligheten i Virtual Reality

Planera verkligheten i Virtual Reality Planera verkligheten i Virtual Reality Mattias Roupé, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 3 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management i Byggsektorn arbetar akademi och företag

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2014-15... 4 1. STUDIERESA... 4 2. MARKNADSFÖRING... 4 3. KILINVENTERING... 5 4. VANDRINGSLEDER... 5 MÖTESSCHEMA 2014... 6 2 Inledning

Läs mer

INVENTERING STORA ROVDJUR

INVENTERING STORA ROVDJUR FAKTABLAD LODJUR INVENTERINGSMETODIK MARS 2013 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK LODJUR: Områdesinventering Detta faktablad Lodjur: Områdesinventering inom Nasjonalt overvakningsprogram for rovvilt (www.rovdata.no)

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Kursplan Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare

Kursplan Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare Anbudsförfrågan KFL Dnr: za14.0072 Kursplan Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare Vision Programmet Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare är en strategisk satsning för att:

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan Fastställt av styrgruppen den 7 september 2012 Britt Carlsson c/o Karlstads Kommun tel. 054 540 4655 651 84 Karlstad e-post: britt.carlsson@karlstad.se www.miljosamverkanvarmland.se Inledning

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Befolkningsutveckling 1970-2041 Källa: http://sverige2025. boverket.se/enurbaniseradvarld.htmlscb

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Översyn av Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn - konsekvensutredning

Översyn av Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn - konsekvensutredning Naturvårdsverket Diarienummer NV-03359-14 Översyn av Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn - konsekvensutredning A Allmänt Beskrivning av problemet och vad

Läs mer

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Vilhelmina södra sameby

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Vilhelmina södra sameby 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VÄRDS«VERKET Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @natiirvardsverket.se BESLUT 2012-12-13 Ärendenr: NV-10367-12 Vilhehnina södra sameby Tomas Nejne

Läs mer

Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept!

Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept! Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept! Vill du dela med dig av din kunskap? Bli mentor! Coachning och mentorskapsprogram inom rennäringen en modell för kunskapsöverföring mellan generationer.

Läs mer

Etik, försiktighet och hållbar utveckling

Etik, försiktighet och hållbar utveckling Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se Etik, forskning, miljö- och havspolitik Varför

Läs mer

Överlämnande av rätt att besluta om skydds- och licensjakt efter lo till länsstyrelserna i Mellersta rovdjursförvaltningsområdet

Överlämnande av rätt att besluta om skydds- och licensjakt efter lo till länsstyrelserna i Mellersta rovdjursförvaltningsområdet 1 (13) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2012-10-25 NV-07302-12 Enligt sändlista Överlämnande av rätt att besluta om skydds-

Läs mer

Bilaga 3. Steg-för-steg-guide. Nätverksarbete, utbildningsutveckling och seminarier

Bilaga 3. Steg-för-steg-guide. Nätverksarbete, utbildningsutveckling och seminarier Nätverksarbete, utbildningsutveckling och seminarier 2 Inledning Här hittar du en steg-för-steg-guide till ansökningsprocessen som hjälper dig att förbereda dig inför att skicka in din ansökan. Tänk på

Läs mer

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Sammanfattning av projektet Projektet Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation är ett ramprojekt för

Läs mer

SVENSKT NÄRINGSLIV TAR TEMPEN PÅ NÄRINGSLIVS- KLIMATET I KIL

SVENSKT NÄRINGSLIV TAR TEMPEN PÅ NÄRINGSLIVS- KLIMATET I KIL FÖRETAG I KIL NYHETSBREV TILL FÖRETAGARE OCH ENTREPRENÖRER EXTRANUMMER NR 3 2015 SVENSKT NÄRINGSLIV TAR TEMPEN PÅ NÄRINGSLIVS- KLIMATET I KIL Det är det lokala företagsklimatet som är i fokus för Svenskt

Läs mer

Återrapportering Allmänna uppdraget 2011 Svenska Jägareförbundet

Återrapportering Allmänna uppdraget 2011 Svenska Jägareförbundet 1 Återrapportering Allmänna uppdraget 2011 Svenska Jägareförbundet Innehåll Inledning 3 1. Verksamhet 5 ekonomisk redovisning 7 1.1 verksamhetsområde övergripande information 8 1.2 verksamhetsområde praktisk

Läs mer

Remissyttrande avseende redovisning av regeringsuppdrag om älgförvaltning (NV- 00687-14)

Remissyttrande avseende redovisning av regeringsuppdrag om älgförvaltning (NV- 00687-14) Regeringskansliet Näringsdepartementet Enheten för fiske, jakt och rennäring 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE N2015/1591/FJR 2015-09-15 Remissyttrande avseende redovisning av regeringsuppdrag om älgförvaltning

Läs mer

KORT OM WWF +100 +5000 +5M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige 180 000

KORT OM WWF +100 +5000 +5M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige 180 000 Skog, ekologisk hållbarhet, och frihet under ansvar Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 7 april 2011 KORT OM WWF +100 WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter +5000 WWF har över 5,000 anställda

Läs mer

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets

Läs mer

Frågor och svar om nya älgförvaltningen

Frågor och svar om nya älgförvaltningen 1 (9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2012-10-01 Frågor och svar om nya älgförvaltningen Mot bakgrund av att såväl länsstyrelser som företrädare för intresseorganisationer framfört önskemål om

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin 2010

Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin 2010 Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin Eleonore Marcusson Verksamhetsutvecklare LRF Västra Sverige Innehållsförteckning Introduktion... 3 Enkätens uppbyggnad... 3 Svarsfrekvens:...

Läs mer

Förstudie för regional vattenplanering på Gotland 2012-2013. Sammanställning med rekommendationer

Förstudie för regional vattenplanering på Gotland 2012-2013. Sammanställning med rekommendationer Förstudie för regional vattenplanering på Gotland 2012-2013 Sammanställning med rekommendationer Denna sammanställning bygger på resultat av möten, synpunkter inkomna via epost, samt den projektutvärdering

Läs mer