Kunskap till stöd för viltförvaltningen

Transkript

1 1(18) Kunskap till stöd för viltförvaltningen Redovisning av svar från enkätundersökning samt resultat från diskussioner under Viltforskningsdagarna februari 2014 Inledning Naturvårdsverket finansierar via Viltvårdsfonden naturvetenskaplig, samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning. Syftet med forskningen är att utveckla vetenskapligt baserad kunskap för hållbar förvaltning av vilt som naturresurs. Medlen används främst för att finansiera forskning och forskningsanknutna insatser till stöd för viltförvaltande myndigheter och organisationer på central, regional och lokal nivå. För att uppnå syftet finansierar Naturvårdsverket främst tillämpade och behovsmotiverade forskningsprojekt av hög kvalitet inom ramen för tidsbegränsade ramprogram/forskningsstrategier som innehåller prioriterade forskningsområden. I dessa identifieras forskningsbehov inom områden som antingen är av väsentlig betydelse för att bidra till att lösa aktuella eller förväntade viltförvaltningsproblem/utmaningar eller där det finns särskilt stora behov av en mer långsiktig kunskapsuppbyggnad till stöd för viltförvaltningen. Förra ramprogrammet gällde och Naturvårdsverkets Vetenskapliga kommitté för viltforskning (Viltkommittén) har arbetat med att ta fram en nyforskningsstrategi för forskningen för perioden Den nya strategin heter "Viltet och viltförvaltningen och presenterades på Naturvårdsverkets hemsida i juni Forskningen tar sin utgångspunkt i prioriterade frågor där det behövs en kunskapsuppbyggnad till stöd för viltförvaltningen. I samband med framtagande av den nya forskningsstrategin genomförde Naturvårdsverket i december 2013 en bred enkätundersökning bland viltförvaltare och forskare om kunskaps- och forskningsbehov till stöd för viltförvaltningen. Enkätsvaren bearbetades och utformades därefter till ett diskussionsmaterial som användes i en workshop under Viltforskningsdagarna som var på Öster-Malma den februari Materialet är omfattande, och nedan redovisas en sammanfattning av framför allt de kunskapsbehov som har framkommit i enkäterna och som också lyfts fram under diskussionerna. Enkät om kunskap till stöd för viltförvaltningen Mottagare för enkäten var forskare som ansökt om medel från Viltvårdsfonden de senaste 5 åren (120 mottagare) samt personer på central, regional och lokal nivå inom svensk viltförvaltning, det vill säga handläggare vid Naturvårdsverket och Länsstyrelser, ledamöter i Viltförvaltningsdelegationerna och det Nationella Rovdjursrådet, och till personer inom Svenska Jägareförbundet (898 mottagare). Alla personer ombads svara i kraft av sin egen kapacitet. Enkäterna efterfrågade bland annat synpunkter på nutida och framtida kunskapsbehov inom viltförvaltningen, på kommunikation mellan forskning och förvaltning och på forskningskansliets arbete. Tjugofyra forskare och 135 förvaltare besvarade enkäterna.

2 2(18) För att göra enkätsvaren hanterbara klassificerades samtliga svar, dels på en övergripande nivå kallad Tema 1 och därefter underklassificeringar kallad Tema 2 (se exempel i figur 1). Svaren delades även in i vilken roll man kom i kontakt med viltfrågor och (om det angavs) vilket förvaltningsområde (södra, mellersta eller norra) man kom från. Figur 1. Exempel på klassificering av svar i Tema 1 och Tema 2 Nedan summeras svar på olika frågor i enkätundersökningen. Enkätfråga: Inom vilka viltförvaltningsfrågor finns det stora kunskapsbehov idag? Viltförvaltare tema 1 Bland svaren i enkäten lyftes följande fram kring vilka viltförvaltningsfrågor som det finns stora kunskapsbehov idag (Tema 1, siffrorna inom parentesen anger det antal gånger som olika teman nämndes i enkätsvaren): Förvaltning (85) Gemensam förvaltning av flera arter (rovdjur-klövvilt och flera klövviltsarter). Förvaltning av älg, rovdjur, vildsvin, stora fåglar och säl. Interaktioner (43) Predation rovdjur-bytesdjur, konkurrens klövvilt och kaskadeffekter. Viltskador (42) Förvaltningsåtgärder (jakt, skadeförebyggande), klövvilt-skogsbruk, kungsörn-ren, vildsvinskogsbruk, rovdjur-tamdjur, viltskador, betande fåglar mm. Effekter av mänsklig aktivitet (23) Markanvändningens effekter på vilt (lantbruk, skogsbruk, vindkraft), klimateffekter

3 3(18) Populationsövervakning (19) Inventeringsmetodik, populationsberäkningsmodeller Ekologi (13) Ekosystemfunktioner, ekosystemtjänster Samhällsvetenskap (13) Förvaltningsstrukturer, kommunikationsmodeller Beteendevetenskap (11) Värdegrunder Samhällsekonomi (7) Samhällsekonomi, kostnadsanalyser Vilthälsa (6) Reproduktion, vilthälsa, näringsfysiologi Nya arter (5) Invasiva arter, förrymda djur från hägn Juridik (4) EU-lagstiftning och svensk lagstiftning Andra kunskapsbehov mm Därutöver lyftes också kunskapsbehov kring bland annat etiska aspekter inom viltförvaltningen, hur vilt påverkar och vad vilt betyder för människor (t ex vilt som resurs), jakt- och viltförvaltningspolitik, beteendeekologi, och behov av tvärvetenskapliga projekt för att kunna adressera olika frågor ur flera perspektiv samtidigt. Viltförvaltare-tema 2 Bland svaren i enkäten lyftes följande kunskapsbehov fram (Tema 2). Svaren redovisas i ett så kallat word cloud (se figur 2) där ju fler gånger ett tema nämnts desto större teckenstorlek har det.

4 4(18) Figur 2. Ett word cloud över viltförvaltarnas enkätsvar - tema 2, som inkom på frågan: Inom vilka viltförvaltningsfrågor finns det stora kunskapsbehov idag? Ju större textstorlek desto fler gånger har det nämnts i enkätsvaren. Forskare-tema 1 Bland enkätsvaren från forskare lyftes följande fram kring vilka viltförvaltningsfrågor som det finns stora kunskapsbehov idag (Tema 1): Interaktioner (17) Kaskadeffekter, konkurrens klövvilt, predation rovdjur-bytesdjur Effekter av mänsklig aktivitet (15) Effekter av olika typer av markanvändning (vindkraft, jordbruk, skogsbruk), klimateffekter, effekter av utfodring mm, jaktens effekter Förvaltning (11) Förvaltning av klövvilt, förvaltningsverktyg, förvaltningsåtgärder, flerartsförvaltning, förvaltning av migrerande arter Beteendevetenskap (7) Konflikthantering, värdegrunder, centrala responser Populationsövervakning (6) Särskilja variation från statistisk osäkerhet, prognoser populationsutveckling, beräkningsmodeller, inventeringsmetodik Samhällsvetenskap (5) Förvaltningsstrukturer, urbanisering

5 5(18) Nya arter (3) Invasiva arter, ökad utbredning av arter in i nya områden Vilthälsa (3) Reproduktionsfysiologi, zoonoser, sjukdomsspridning Viltskador (3) Utvärdering och utveckling av skadeförebyggande åtgärder Andra kunskapsbehov I tillägg lyftes viltets påverkan/värde för människan, kommunikationsstrategier, samhällsekonomi och tvärvetenskapliga projekt/studier. Forskare-tema 2 Bland svaren i enkäten lyftes följande behov fram (Tema 2). Svaren redovisas i ett så kallat word cloud i figur 3 där ju fler gånger ett tema nämnts desto större teckenstorlek har det. Figur 3. Ett word cloud över forskarnas enkätsvar (Tema 2), som inkom på frågan: Inom vilka viltförvaltningsfrågor finns det stora kunskapsbehov idag? Ju större textstorlek desto fler gånger har det nämnts i enkätsvaren.

6 6(18) Enkätfråga: Inom vilka viltförvaltningsfrågor finns det stora kunskapsbehov inom ett 5-10 års perspektiv? Både bland forskare och viltförvaltare ansågs att de stora kunskapsbehoven i framtiden sannolikt är i stort sett samma som dagens. I båda grupperna anser man dock att effekter av mänsklig aktivitet kommer att bli en allt större utmaning, framförallt klimatförändringarnas effekter. Hos forskarna omnämns förvaltningsperspektivet (framförallt utvärdering av förvaltningsåtgärders effekter) mer i det framtida perspektivet, och bland viltförvaltarna ses hanteringen av nya arter som mer viktiga i framtiden än idag. Bland svaren från förvaltarna lyftes följande fram kring framtida kunskapsbehov (Tema 2) (se figur 4). Fig. 4. Ett word cloud över förvaltarnas svar (Tema 2), som inkom på frågan: Inom vilka viltförvaltningsfrågor finns det stora kunskapsbehov inom ett 5-10 års perspektiv? Ju större textstorlek desto fler gånger har det nämnts i enkätsvaren. Bland svaren från forskarna lyftes följande kring framtida kunskapsbehov (Tema 2) (se figur 5).

7 7(18) Figur 5. Ett word cloud över forskarnas enkätsvar - tema 2, som inkom på frågan: Inom vilka viltförvaltningsfrågor finns det stora kunskapsbehov idag? Ju större textstorlek desto fler gånger har det nämnts i enkätsvaren. Enkätfråga: Vilka behov finns av att sammanställa redan befintlig kunskap inom viltforskning och/eller viltförvaltning? Majoriteten av de svarande ansåg att det fanns ett stort behov av att sammanställa befintlig kunskap. Bland förvaltarna lyftes i synnerhet behovet av enkla sammanfattningar av forskningsresultat och lättillgängliga sammanställningar av förvaltningsrelevant information för olika arter. Även forskare ansåg att det fanns behov av sammanställningar, huvudsakligen i form av reviews, inom olika forskningsområden, men även sammanfogande av kunskap från olika discipliner och sammanställning av andra länders kunskap och erfarenheter. Enkätfråga: Har prioriterad forskning inom Naturvårdsverkets nuvarande ramprogram fortsatt relevans för förvaltningen? Under perioden så har Naturvårdsverkets ramprogram prioriterat forskning inom följande fyra områden: a) Landskap i förändring - effekter på och av vilt i ett systemanalytiskt perspektiv b) Viltet, jakten och samhället. c) Biologiska effekter av jakt och viltförvaltning. d) De stora rovdjuren, bytesdjuren och samhället. Majoriteten av de svarande, både viltförvaltare och forskare, ansåg att dessa forskningsområden har fortsatt hög relevans för viltförvaltningen.

8 8(18) Enkätfråga: Vad finns det för goda exempel på när forskningsresultaten kommer till användning inom viltförvaltningen? Hur kan Naturvårdsverket som forskningsfinansiär främja att forskningsresultaten kommer till användning inom viltförvaltningen? Både bland förvaltare och forskare lyftes främst resultaten från rovdjursforskningen, klövviltforskningen och viltskadestudier som goda exempel på resultat som införlivats och kommit till användning inom viltförvaltningen. Majoriteten av de svarande ansåg att Naturvårdsverket bör anordna/främja mötesplatser mellan forskning och förvaltning i form av konferenser och seminarier, samt anordna utbildningar för viltförvaltare, gärna där forskare håller i utbildningen. Förmedlande av information till förvaltare via nyhetsbrev ansågs också viktigt. I tillägg tillfrågades även forskarna om sina egna erfarenheter av vad som är framgångsfaktorer och vad som är hinder för att resultat ska komma till användning inom förvaltningen. I huvudsak lyftes att god kommunikation mellan forskning och förvaltning både före, under och efter forskningsprojekten som en viktig framgångsfaktor, medan avsaknad av detta utgjorde ett hinder. Enkätfråga: Hur kan Naturvårdsverket i rollen som forskningsfinansiär bidra till att forskningen och dess resultat görs tillgänglig och kommuniceras? Bland viltförvaltarna var de vanligaste förslagen att Naturvårdsverket som forskningsfinansiär bör vidarebefordra information om forskningen och dess resultat via nyhetsbrev, slutrapporter mm, eller tillgängliggöra dylik information via hemsidor. Man efterfrågade även utbildningar, seminarier och konferenser, helt enkelt olika typer av mötesplatser mellan forskning och förvaltning. Workshop om forskning till stöd för viltförvaltningen Resultaten från enkäterna till viltförvaltarna och forskarna bearbetades och användes som underlag för en workshop om forskning till stöd för viltförvaltningen under Viltforskningsdagarna februari 2014 på Öster-Malma. Viltforskningsdagarna ordnades av Naturvårdsverket och Svenska Jägareförbundet och lockade över 90 deltagare, alla berörda av viltförvaltning i någon form, bland annat handläggare och chefer länsstyrelser och Naturvårdsverk, ledamöter i viltförvaltningsdelegationer, och företrädare för olika näringar och intresseorganisationer, samt forskare. Deltagarna delades in i workshop-grupper som identifierade och diskuterade viltförvaltningens utmaningar och kunskapsbehov utifrån olika perspektiv; behoven/utmaningarna för förvaltningen i södra, mellersta och norra (rovdjurs)förvaltningsområdena i Sverige, samt nationellt/gränsöverskridande behov. Samtliga workshop-grupper listade prioriterade utmaningar, problem och möjligheter inom viltförvaltningen och identifierade kunskapsbehovet runt dessa. Syftet med work-shopen var att; identifiera behovet av forskning till stöd för viltförvaltningens kunskapsbehov idag och i framtiden

9 9(18) påtala kunskapsbehov som bäst omhändertas via t ex viltövervakning, kunskapssammanställningar/vetenskapliga synteser, utredningar/utvärdering och försöks- och utvecklingsverksamhet. Framförallt följande frågor diskuterades under work-shopen Viltförvaltningens största utmaningar/problem under de kommande 10 åren? Vilken kunskap behövs för att hantera dessa utmaningar/problem? Finns det fler angelägna forsknings- och kunskapsbehov, det vill säga behov som inte nödvändigtvis hänger ihop med de största utmaningarna viltförvaltningen står inför? Finns det frågor inom viltförvaltningen och/eller viltforskningen som skulle tjäna på en större riktad forskningssatsning? Vilka behov finns av att sammanställa redan befintlig kunskap inom viltforskning och/eller viltförvaltning, och hur ska det i sådana fall göras (vad, hur, vem mm)? Nedan summeras vad som lyftes och diskuterades i de fyra olika work-shop grupperna; södra, mellersta, norra och nationellt/gränsöverskridande. Gruppen södra Sverige (Inga Ängsteg, ordf. och Anders Lundvall, sekr.) Gruppen lyfte fram och diskuterade ett flertal förvaltningsutmaningar; interaktion/konkurrens klövvilt, flerartssystem rovdjur/predation, samförvaltning av klövvilt/rovdjur, politik i forskning och förvaltning, relationen mellan viltskador och täthet av vilt, effekter av skyddsjakt, jakttider, förvaltning av skarv, storfåglar i jordbrukslandskapet, behov av att kvantifiera viltskador (även monetärt), beslutsprocesser, vildsvinsförvaltning, brister i flöden av information och kommunikation mellan olika viltaktörer, viltets olika värden, verksamma verktyg i viltförvaltningen, viltsjukdomar, viltet som resurs för mat och rekreation, samt vilt och jakt som ekosystemtjänster. Därefter valdes några utmaningar/frågeställningar ut för fördjupad diskussion. Värden och kommunikation Viltets värden (+ och -) behöver kvantifieras t ex jakt, kött, skador, ekosystemtjänster som bete, trafik, rekreation mm Kunskap om och utveckling informationsflöden och kommunikation mellan viltförvaltningens olika aktörer Samverkan och samsyn Faktaunderlag för diskussion/dialog gemensam verklighetsbild, fakta som alla kan förhålla sig till Samverkansprojekt undersöka processerna (dialog, legitimitet, makt mm)- vilka är framgångsfaktorerna? Hur viltförvaltningen påverkas av att många jägare idag bor långt från sin jaktmark, morgondagens jägare, förändrade värderingar om vilt och jakt Inom dessa områden efterfrågas både forskning och utveckling, men också kunskapssammanställningar. Det behövs förbättrat kunskapsunderlag för diskussion/dialog om t ex plus och minus för vilt:, förebyggande åtgärder, viltskador och ekosystemtjänster mm.. Samverkansprocesser måste undersökas; hur lyckas man, när har man lyckats och vem ska vara drivande? Vilka är de goda exemplen, framgångsfaktorerna (viltförvaltningens legitimitet)? Det behövs bättre kunskap om hur viltförvaltningen, inte minst viltvården, påverkas av att människor bor långt från sin jaktmark och inte har samma närhet till naturen.

10 10(18) Morgondagens jägare. Förändringarna inom jakten och viltvården hur formar det värderingarna nu och i framtiden? Balans mellan viltstammar och markanvändning Grundläggande ekologisk forskning, konsekvensanalyser Interaktion mellan arter > verktyg för förvaltning Viltövervakning och modeller Det behövs både grundläggande forskning och konsekvensanalyser inom området. Kunskap om olika arters interaktioner är nödvändigt att beakta när man utvecklar nya förvaltningsverktyg. Det behövs kunskap om födoval, beteende, spridning och konkurrens hos arter vars populationer nu ökar och som orsakar skador i relation till olika typer av markanvändning, t ex tranor och gäss-jordbruk och hur åtgärder för att motverka skador påverkar övriga arter i ekosystemet. Det behövs mer forskning kring konkurrerande klövviltsarter under olika förutsättningar (men först bör det kanske göras en kunskapssammanställning). Med ökad kunskap bör också lämpliga förvaltningsverktyg kunna utvecklas, t ex förbättrade inventeringsmetoder eller olika matematiska modeller. Detta kan sedan testas vidare i fältförsök. Vildsvin Tillämpade studier Utfodring avledande utfodring, styrmedel, påverkan på andra arter? Skadeförebyggande åtgärder Jaktetik Vildsvinspopulationen har ökat i antal och utbredning och här behövs tillämpad forskning, bl a om effekter av utfodring (t ex avledande), hur vildsvin påverkar andra arter och ekosystem (t ex markhäckande fåglar, vegetation), samt framtagande av skadeförebyggande åtgärder. Det behövs också mer kunskap om användandet av fällor/hund och lika jaktformer och effekter på köttkvalitet likväl samt olika etikiska aspekter. Viltet som resurs. Storfåglar i jordbrukslandskapet Naturvårdsproblematik Svårt med ny restaurering Gäss, trana, sångsvan Hur beskatta (vem vill skjuta en trana eller en sångsvan)? Inom detta område diskuterades storfåglarna i jordbrukslandskapet; kostnader för skador, värdet av resursen och attityder till jakt på dem. Populationerna ökar och kunskapsunderlaget behöver förbättras inom samtliga områden. Hur reglerar vi populationerna och vem gör det? Inom området finns många utmaningar för naturvården/viltvården. Gruppen mellersta Sverige (Rolf Brittas, ordf. och Tuulikki Rooke, sekr.) Gruppen lyfte en mängd olika utmaningar, och dessa kunde sedan placeras under fem rubriker. Nedan listas vad som huvudsakligen efterfrågades under varje rubrik: Människa och vilt Juridisk kunskap (nationell/eu lagstiftning) framför allt kring rovdjur och behovet av en adaptiv lagstiftning.

11 11(18) Forskning kring konflikthantering och hur man designar processer för att förebygga konflikter, pedagogik och kommunikation i naturresursfrågor. Behovet av att kunna analysera målkonflikter. Forskning kring stad-landperspektivet efterfrågades, såsom effekter av urbaniseringen och hur det påverkar attityder till vilt, naturresursnyttjande och jakt, jaktens framtid, urbaniserade jägare och vikten av djuretik. Samförvaltning klövvilt och klövvilt-rovdjur Kunskap om hur olika klövviltsarter interagerar, konkurrens mm. Förbättrade populationsskattningar. Långtidsdata och experiment. Mer kunskap om flerartssystem, klövvilt-rovdjur, predation. Stöd för förvaltning under osäkerhet. Hur hanterar vi osäkerheten i t.ex. populations skattningar och hur utbildar vi folk i vad osäkerheten innebär? Det påpekades också att osäkerhet i effekter innebär att vi måste bli bättre på att göra uppföljningar. Andra utmaningar som diskuterades var målkonflikter, t.ex. utfodring kontra minskning av populationen, samt politiken i förvaltningen och forskningen. Verkstad och verktyg i viltförvaltningen Verktyg som passar in i den adaptiva förvaltningen. Hur kan vi öka resp. minska stammar av olika arter. Studier av åtgärder. Utveckling av lokal/regional förvaltning. Bättre uppföljningar, där man börjar med att göra prognoser och sedan följer upp vad effekterna blev. Forskning om beslutsfattande, vilka beslutsunderlag används, hur ser processerna ut? T.ex. kring den regionala förvaltningen med viltförvaltningsdelegationer. Här påpekades även vikten av att tillvarata internationell kunskap om olika åtgärder/verktyg för att hantera viltstammarna. Viltskador Bättre kunskap om relationen mellan täthet och skador. Inte alltid så att skadorna minskar bara för att man minskar tätheten. Metodutveckling för skadeidentifiering (vem/vad har orsakat skadan) och för att kvantifiera skador. Forskning/uppföljning av effekter av skyddsjakt, både biologiska effekter och legitimitet och tolerans för skador. Diskussionen kretsade mycket kring rovdjurspredation och skador av klövvilt, men även stora fåglar (t.ex. gäss, tranor, skarv) lyfts som ett växande problem/utmaning inom viltförvaltningen. Vem ska sköta skyddsjakten? Går det att minska behovet av skyddsjakt genom att utveckla en mer behovsanpassad reglerad jakt under förutsägbara tider? Har vi kunskap för att kunna identifiera problemområden/faktorer så att vi kan förutse i vilka områden det troligen kommer att bli problem? Gruppen diskuterade också vems ansvar det är att finansiera forskning kring viltskador. Finns det möjligheter för samfinansiering mellan Viltvårdsfonden/Naturvårdsverket och andra intressenter såsom skogsnäringen?

12 12(18) Kommunikation mellan forskning och förvaltning En återkommande fråga under gruppdiskussionen var hur man kan effektivisera dialogen mellan forskning och förvaltning. Nedan några behov/problem som lyftes: Det behövs en utredning om vilka kanaler som finns och används. Det har gjorts en utredning tidigare om hur mycket tid forskare lägger på kommunikation. Man bör också fråga förvaltare var de letar information. Som exempel nämndes att Skandulv varit bra på att skicka ut information, och att det är enkelt att hitta info på VSC s sida, men svårt att hitta rätt på Naturvårdsverkets sidor. Olika kunskapsnivåer hos t.ex. ledamöter i viltförvaltningsdelegationerna. Man skulle behöva ett kunskapslyft inom viltförvaltningen. Det erbjuds en del utbildningar på SLU (Grimsö) och VSC, men deltagandet kunde ha varit högre. Mini-workshops föreslogs där forskare och förvaltare möts kring specifika frågor. Förvaltare får beskriva vilka problem de stöter på kring en viss fråga (från antal djur till juridik) och forskarna får svara på vad de kan bidra med för att lösa problematiken. En uppdatering av SLU älg efterfrågades. Ett utbildningsmaterial har tagits fram för den nya älgförvaltningen, men nu finns inga medel för uppdateringar och det kommer bytas ut folk inom förvaltningen som behöver gå utbildningen senare. Andra specifika forsknings- och kunskapsbehov som lyftes som inte tagits upp under ovanstående rubriker var: Nedgången i markhäckande fåglar och vissa sjöfåglar. Effekter av rovdjursjakt på t.ex. beteende. Hjortdjurens effekter på lövträd och kaskadeffekter på andra arter (insekter mm.) Vem har vilken påverkan på vegetation - skogsbruket, viltet? Viltövervakning. Borde vi ha bättre populationsdata på fler arter? Utfodring av vilt. Vad är effekterna, påverkar det måldjuret? Reproduktion, överlevnad? Sekundära effekter? Under vilka förutsättningar är det lämpligt att utfodra och var ska man lägga det? Passiv utfodring i städer? I vilken mån kan man avleda/styra viltet med utfodring? Ekonomi. En uppdatering av jaktens värde efterfrågades. Gruppen gav förslag på två frågor som skulle tjäna på en större riktad satsning: Flerartssystem. Rovdjur/predation & konkurrens mellan hjortdjur. Skulle kunna lösas genom samlokalisering av flera projekt. Besluts- och kommunikationsprocessen i Svensk viltförvaltning (större än bara Viltförvaltningsdelegationer). Gruppen lyfte också några förslag på behov av att sammanställa redan befintlig kunskap inom viltforskning och/eller viltförvaltning: Historiska sammanställningar. Internationella sammanställningar kring viltförvaltning och hur man hanterar olika förvaltningsfrågor i olika länder. Kunskapssammanställningar som kan användas som en utbildning på basnivå för t.ex. VFD. Informationsspridningen måste dock moderniseras. Få hinner eller orkar läsa omfattande rapporter. Personliga möten (workshops) kan vara bättre, men det är inte säkert att alla lockas även om särskilda utbildningstillfällen erbjuds. Större forskningsprojekt skulle kunna föregås av en förstudie där man sammanställer befintlig kunskap och utreder behovet av mer forskning.

13 13(18) Gruppen norra Sverige (Magnus Eklund, ordf. och Linda Ersson, sekr.) Norra gruppen började med att ha en runda runt bordet kring ämnet viltförvaltningens största utmaningar/problem under de kommande tio åren. En mängd utmaningar för det norra förvaltningsområdet diskuterades (både gällande nutid och i ett längre perspektiv) och det gjordes gemensamt en sammanfattning i form av en punktlista. Efter ett röstningsförfarande där varje deltagare fick ett visst antal röster var för att rösta på dessa punkter/nyckelord blev resulterade följande fem prioriterade områden (utan inbördes ordning): 1) Effekter av förvaltning, 2) Ren och rennäring, 3) Jakt, viltförvaltning och jägaren, och jägaren i det framtida samhället 4) Landkapsförändringar och 5) Interaktioner mellan och inom arter Effekter av förvaltning Prognoser Effekter Inventering Kunskapsnivå Effektivitet/precision kopplat till resurser Inom detta område ser man ett stort kunskapsbehov kring vilka effekter som uppnås baserat på olika förvaltningsåtgärder som görs. Vilka effekter har, i större eller mindre skala, jakt och olika förvaltningsåtgärder inom viltförvaltningen? De förvaltningsåtgärder som nämndes var bland annat utfodring, skadeförebyggande åtgärder, skyddsjakt, licensjakt, utsättning, inplantering och utfodring av vilt. En fråga som lyftes var exempelvis effekter av olika former av licens- och skyddsjaktbeslut på de stora rovdjuren. Det har varit höga avskjutningar på både björn- och lodjursstammen de senaste åren i norra förvaltningsområdet och hur har det påverkat de olika populationernas status? Hur påverkar det demografin och beteenden hos de olika arterna? Hur, och i vilken omfattning påverkar mänsklig aktivitet de olika arternas demografi och beteende? Det finns ett behov av prognoser om hur olika viltstammar kan komma att utvecklas baserat på olika scenarion och där man kan väga in exempelvis jakt, bytestillgång, betestillgång, klimat osv. Gruppen lyfte att viltförvaltning inte bara handlar om att förvalta ett visst antal individer utan att man måste ha med sig att olika individer i en population bidrar olika mycket till populationen. Gällande viltskador orsakade av stora rovdjur handlar det inte uteslutande om antalet individer, utan det är olika för olika individer och det skiljer sig åt mellan år och därför är det viktigt att systematiskt utvärdera de beslut som tas och titta på effekterna. Det diskuterades en hel del om inventeringsmetodik och precision i inventeringsarbetet, och om effektivitet och precision kopplat till givna resurser. Hur stor precision i inventeringsarbetet behövs exempelvis för förvaltningen? Kan man exempelvis inventera de stora rovdjuren i ett annat tidsintervall än på årsbasis? Vad får det i så fall för konsekvenser för ersättningssystemet till rennäringen som är kopplat till förekomst baserat på årsbasis? Kan man beräkna ersättning på ett genomsnittligt underlag? En annan fundering var vilken ny teknik som framgent kan komma att underlätta eller förbättra olika former av viltövervakning. Ren och rennäring Renen är central inom det norra förvaltningsområdet och påverkar och påverkas mycket i sin omgivning. Inom detta område diskuterades kunskapsbehov om ren kopplat till rovdjur, landskap, annan fauna, renskötsel, skadeförebyggande åtgärder, markanvändning, klimat mm. Här resonerade man om både naturvetenskapliga studier men i lika hög uträckning om samhällsvetenskapliga studier. Rovdjuren ska finnas i livskraftiga stammar med gynnsam

14 14(18) bevarandestatus och det ska råda god samexistens mellan rovdjur och människa, inklusive näringar såsom rennäring och hur gör man för att uppfylla dessa två mål? Det behövs predationsstudier av stora rovdjur, men även forskning om renens livshistoria. Riksdagen har beslutat om att en toleransnivå för skador på ren orsakade av stora rovdjur maximalt ska vara 10% räknat på den aktuella samebyns faktiska renantal. Hur mäter man det? Vilka data behövs från rennäring och vilket data behövs från rovdjursforskningen? Hur kommer toleransnivån påverka rovdjursstammarna i norra förvaltningsområdet? Hur hanterar man konflikten mellan rennäring och rovdjur? Hur finner man lämpliga samrådsförfaranden och processer? Jakt, viltförvaltning och jägaren i det framtida samhället Juridik Förvaltningens legitimitet Morgondagens jägare Jakten i det moderna samhället Inom detta område ser man behovet av kunskap om attityder och legitimitet inom viltförvaltningen och om behovet av juridisk kunskap (både nationell och på EU-nivå). Hur påverkar olika juridiska processer viltförvaltningen? Hur påverkar EU-lagstiftningen den nationella viltförvaltningen? Hur får man en acceptans för viltförvaltningen? Hur sätter man viltförvaltningen ett sammanhang? Man resonerade om att studera effekter av urbanisering och hur det påverkar attityder och den framtida viltförvaltningen. Gruppen ser här ett behov mer ekologisk forskning tillsammans med samhällsforskning (mång- och tvärvetenskap). Hur ser morgondagens jägare ut, dvs vilka förändringar väntar i framtida jägarkår? Kommer jakten eller acceptansen för jakten att se annorlunda ut i det framtida samhället? Hur bidrar jakten till kunskapsnivån till samhället även för dem som inte själva jagar? Landskapsförändringar Markexploatering Klimat Markanvändning Invasiva arter Hur påverkas ekosystem, arter och populationer genom olika typer av landskapsförändringar som exempelvis vindkraftsetableringar, skogsbruk, jordbruk, gruvnäring? Vilka effekter ger dessa landskapsförändringar? Gruppen diskuterade om att problematiken kring invasiva främmande arter ökar och det behövs en beredskap och en planering för hur forskare och förvaltare ska möta detta. Interaktioner mellan och inom arter Klövvilt/rovdjur Konkurrens Predation Kaskadeffekter Flerartssystem Människa Inom detta område ser man kunskapsbehov om interaktioner mellan och inom arter, både mellan olika klövviltsarter, mellan olika rovdjursarter och mellan klövvilt-rovdjur. Man ser behov av kunskap om kaskadeffekter i ett ekosystemperspektiv och hur mänskliga aktiviteter

15 15(18) påverkar olika processer i ekosystemet. Hur förändras olika system och populationer genom olika grad av förändringar orsakade av exempelvis klimat, markanvändning, predation, jakt osv? I en ekosystembaserad förvaltning krävs också en mer omfattande och samordnad viltövervakning än den som finns idag. Viltövervakningen bör omfatta även våra vanligaste arter så att vi exempelvis kan få mått på tillgänglig bytestäthet mm. Gruppen diskuterade också länken mellan forskning och förvaltning och hur man ska främja möten och kunskapsöverföring mellan varandra. Vilka mötesplatser, arbetsformer och samarbeten är lämpliga? Vem har ansvaret? Vilken är forskningens roll och vilken är förvaltningens roll? Det frågade också om vilka möjligheter som det finns för finansering och samfinansiering av både forskning och förvaltning i framtiden. Som förslag på ett område som skulle tjäna på större riktad forskningssatsning gav gruppen förslag om forskning kring ren kopplat till rovdjur, landskap, annan fauna, skadeförebyggande åtgärder, markanvändning, klimat, juridik, renskötsel osv. Gruppen nationell/gränsöverskridande förvaltning (Tomas Willebrand, ordf. och Veronica Sahlén, sekr.) Även inom denna grupp diskuterades ett stort antal viltfrågor och varje deltagare fick välja en förvaltningsutmaning eller ett kunskapsbehov som man särskilt ville lyfta fram, varefter dessa nyckelord delades in i fem olika grupper: 1) Ekosystemfunktioner/ekosystemförvaltning, 2) Utveckla/utvärdera förvaltningsverktyg och förvaltningsåtgärder, 3) Förvaltningsstrukturer, 4) Konflikter beståndsdelar, processer och hantering och 5) Kommunikation av forskningsresultat Ekosystemfunktioner/ekosystemförvaltning Flerartssystem Nya artssammansättningar (t.ex. zoonoser, täthetsförändringar, ekosystemförändringar mm) Tätortsnära vilt Inom detta område ser man kunskapsbehov vad gäller interaktioner mellan arter i ekosystem, hur systemet förändras med ändringar inom och mellan enstaka arter, effekter (direkta och indirekta) av olika mänskliga aktiviteter (t ex stödutfodring/nåtling, klimateffekter, olika förvaltningsåtgärder m m). Detta kräver grundkunskaper om ekosystemets olika beståndsdelar samt information om vad som är naturlig variation och osäkerhet i data, både för att kunna förstå helheten, men också för att ha en baslinje som olika åtgärder kan jämföras med. Utveckla/utvärdera förvaltningsverktyg och förvaltningsåtgärder Identifiera variation (ökningar, minskningar) Riskutvärdering (proaktiv, tidiga varningssystem) Indikatorer (för populationsförvaltning) Stödutfodring Övervakning på rätt nivå för förvaltningssyften Faunarestaurering/ rewilding Ekosystemtjänster

16 16(18) Inom detta område diskuterades vilka verktyg (metoder) som är tillgängliga och/eller kan (vidare)utvecklas för att identifiera förändringar i populationer. Vilka indikatorer kan användas i förvaltningen av ekosystem, populationer mm? Dessa metoder och verktyg är viktiga delar i proaktiva förvaltnings-/varningssystem, både för art-, ekosystemförvaltning samt för sjukdomsspridningskontroll. Förvaltning genomförs även på olik skala och olika system kräver mer eller mindre detaljerad information verktyg bör utvecklas på relevant skala och omfattning för dess användning inom förvaltningen. Förvaltningsstrukturer Tröghet i förvaltningssystemen (förändringar tar lång tid) / hur förvaltar man framgång/misslyckanden? Förvaltningens mål Etik inom viltförvaltning Förvaltning av gemensamma resurser (flyttfåglar, gränsöverskridande arter) Legitimitet Förtroende/trovärdighet En av viltförvaltningens största utmaningar är att kunna snabbt anpassa sig till förvaltningsframgångar och misslyckanden, dvs. när en art som tidigare varit skyddad har återhämtat sig och kräver förvaltning för stabilitet eller populationsminskning, eller en traditionellt jagad art som minskat och behöver skyddas. Organisationsprocesser, lagstiftning mm, är långsamma och kräver därför framförhållning i planeringen och en beredskap för sådana förändringar för att snabbt kunna bemöta dem när de sker. Detta är även kopplat till att sätta mer specifika mål inom förvaltningen, vilket också har fördelar för forskningen när man ska utforma lämpliga forskningsfrågor, förvaltningsverktyg mm. Etiska aspekter, att definiera inom förvaltningen, vad som är lämpligt/olämpligt som t ex förvaltningsåtgärd, kommer också att påverka dessa mål och hur de uppnås, och bör därför bli viktigare i framtiden. Genom att utvärdera effekter av åtgärder och hur djur påverkas kan man identifiera relevanta etiska hänsynstaganden. Förvaltning av gemensamma resurser (t ex gränsöverskridande arter, flyttfåglar mm) ställer krav, inte endast på ökad grundläggande kunskap för vissa arter, men även på förvaltningsstrukturer som är lämpliga för att hantera sådana arter. Att öka allmänhetens förtroende för viltförvaltningen och viltforskningen, samt att finna sätt att uppnå detta, är också viktigt och hänger samman med punkt 4 och 5 (nedan). Konflikter beståndsdelar, processer och hantering Markanvändningskonflikter Intressekonflikter (värderingar) Konflikthantering Det förekommer konflikter inom viltförvaltningsområdet som behöver förstås och hanteras för att viltförvaltningen ska fungera väl och lyckas, både vad gäller legitimitet och faktiska resultat. Konflikter är komplexa processer och att hantera dem kräver både en förståelse för konfliktprocesser generellt såväl som beståndsdelarna i specifika konflikter. Kommunikation av forskningsresultat Implementering av forskningsresultat inom förvaltningen Fri tillgänglighet av data (mellan länder, delade data) Kunskapsöverföring (forskning --> förvaltare/allmänheten) Kunskapsöverföring (forskning --> policyuppdatering till politiker)

17 17(18) Inom detta område identifierades inga specifika kunskapsbehov eller forskningsfrågor, men här finns problemställningar som måste lyftas och diskuteras för att finna en lösning. Det finns mycket samlad kunskap som producerats och produceras inom forskningen, men det är långt ifrån alltid som den kunskapen når förvaltare. För forskare saknas ofta tid, pengar och mänskliga resurser för att publicera synteser för förvaltare. Här efterfrågas större möjligheter att finansiera löner i större utsträckning, för att ta till vara på det data som finns. Den andra delen av samma problem/utmaning är att synteser inte prioriteras av forskningsfinansiärer eller det forskningssamhället. Publish or perish systemet begränsar forskares möjlighet att producera kunskapssammanställningar, eftersom all ej vetenskaplig litteratur tar tid från vetenskaplig publicering, och det är vad som räknas i finansieringsansökningar och i jobbansökningar mm. Detta gör det svårt för forskare att uppfylla det tredje uppdraget (kunskapsöverföring och kommunikation av resultat till förvaltning och allmänhet). Var ska man börja nysta för att komma åt detta problem? Forskningskansliets slutsatser Sammantaget pekar enkätsvaren och resultatet från workshopparna på en stor samsyn inom både viltförvaltningen och forskningen om de stora utmaningarna och om forskningsbehoven. Det samlade resultatet har utgjort ett viktigt underlag för Naturvårdsverkets vetenskapliga kommitté för viltforskning vid framtagandet av den nya forskningsstrategin för Viltvårdsfonden och de prioriterade forskningsområden som lyfts fram. Det är tydligt att det finns ett uttalat behov av förvaltningsnära forskning som bidrar till utveckling av verktyg för förvaltningen, av grundläggande ekologisk forskning till stöd för en flerartsinriktad förvaltning, och många förvaltningsutmaningar där samhällsvetenskaplig forskning efterfrågas. Ett återkommande tema var efterfrågan på en ökad dialog och förbättrad kunskapsöverföring mellan forskning, förvaltning och allmänhet. Hur vi ska gå från kunskap till handling är som alltid en stor och viktig utmaning där många har ett ansvar att så sker. Många av de frågor och kunskapsbehov som identifierats kan omhändertas inom forskningen, andra är mer tydligt viltförvaltningens ansvar (kunskap från viltövervakning, försöks- och utvecklingsverksamhet, tillämpning av resultat etc), i vissa fall adresseras den nationella förvaltningsnivån, i andra fall regional eller lokal nivå eller svensk viltförvaltning i sin helhet. Många utmaningar kräver både stort engagemang från både förvaltningens och forskningens sida och ny kunskap för att nå en lösning. Engagemanget från jägarkåren är också viktig, Vissa forskningsfrågor som identifierats och lyfts fram är inte närmast ett ansvar för Viltvårdsfondens forskning utan även andra finansiärer har ett ansvar för kunskapsuppbyggnad i relation till viltet och dess förvaltning. I den nya forskningsstrategin Viltet och viltförvaltningen som presenterades i juni, efterfrågar Naturvårdsverket forskning inom följande tre prioriterade forskningsområden under perioden : Verktyg för viltförvaltningen Här efterfrågas forskning som med fördel kan genomföras i samarbete med förvaltningen. Området inkluderar utveckling, test och kvalitetssäkring av metoder för viltövervakning; utvärdering och utveckling av förvaltningsåtgärder för att påverka viltstammarnas storlek och utbredning; samt utveckling av verktyg för att göra prognoser för populationsutveckling och effekter av jakt under olika förutsättningar.

18 18(18) Från en- till flerartsförvaltning Här efterfrågas en eller flera större riktade satsningar som bygger på samarbete mellan flera forskare eller forskargrupper. Området inkluderar forskning om interaktioner inom flerartssystem samt olika förvaltningsåtgärders direkta och indirekta påverkan på arter och system. Framtidens viltförvaltning Inom området efterfrågas forskning kring förvaltning av komplexa system (Governance); förebyggande och hantering av konflikter; förvaltningens legitimitet; dialog och kunskapsöverföring mellan forskning- förvaltning-avnämare; samhällsförändringar, etik, jaktens roll som näring och viltets värde som resurs.