Kunskap till stöd för viltförvaltningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskap till stöd för viltförvaltningen"

Transkript

1 1(18) Kunskap till stöd för viltförvaltningen Redovisning av svar från enkätundersökning samt resultat från diskussioner under Viltforskningsdagarna februari 2014 Inledning Naturvårdsverket finansierar via Viltvårdsfonden naturvetenskaplig, samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning. Syftet med forskningen är att utveckla vetenskapligt baserad kunskap för hållbar förvaltning av vilt som naturresurs. Medlen används främst för att finansiera forskning och forskningsanknutna insatser till stöd för viltförvaltande myndigheter och organisationer på central, regional och lokal nivå. För att uppnå syftet finansierar Naturvårdsverket främst tillämpade och behovsmotiverade forskningsprojekt av hög kvalitet inom ramen för tidsbegränsade ramprogram/forskningsstrategier som innehåller prioriterade forskningsområden. I dessa identifieras forskningsbehov inom områden som antingen är av väsentlig betydelse för att bidra till att lösa aktuella eller förväntade viltförvaltningsproblem/utmaningar eller där det finns särskilt stora behov av en mer långsiktig kunskapsuppbyggnad till stöd för viltförvaltningen. Förra ramprogrammet gällde och Naturvårdsverkets Vetenskapliga kommitté för viltforskning (Viltkommittén) har arbetat med att ta fram en nyforskningsstrategi för forskningen för perioden Den nya strategin heter "Viltet och viltförvaltningen och presenterades på Naturvårdsverkets hemsida i juni Forskningen tar sin utgångspunkt i prioriterade frågor där det behövs en kunskapsuppbyggnad till stöd för viltförvaltningen. I samband med framtagande av den nya forskningsstrategin genomförde Naturvårdsverket i december 2013 en bred enkätundersökning bland viltförvaltare och forskare om kunskaps- och forskningsbehov till stöd för viltförvaltningen. Enkätsvaren bearbetades och utformades därefter till ett diskussionsmaterial som användes i en workshop under Viltforskningsdagarna som var på Öster-Malma den februari Materialet är omfattande, och nedan redovisas en sammanfattning av framför allt de kunskapsbehov som har framkommit i enkäterna och som också lyfts fram under diskussionerna. Enkät om kunskap till stöd för viltförvaltningen Mottagare för enkäten var forskare som ansökt om medel från Viltvårdsfonden de senaste 5 åren (120 mottagare) samt personer på central, regional och lokal nivå inom svensk viltförvaltning, det vill säga handläggare vid Naturvårdsverket och Länsstyrelser, ledamöter i Viltförvaltningsdelegationerna och det Nationella Rovdjursrådet, och till personer inom Svenska Jägareförbundet (898 mottagare). Alla personer ombads svara i kraft av sin egen kapacitet. Enkäterna efterfrågade bland annat synpunkter på nutida och framtida kunskapsbehov inom viltförvaltningen, på kommunikation mellan forskning och förvaltning och på forskningskansliets arbete. Tjugofyra forskare och 135 förvaltare besvarade enkäterna.

2 2(18) För att göra enkätsvaren hanterbara klassificerades samtliga svar, dels på en övergripande nivå kallad Tema 1 och därefter underklassificeringar kallad Tema 2 (se exempel i figur 1). Svaren delades även in i vilken roll man kom i kontakt med viltfrågor och (om det angavs) vilket förvaltningsområde (södra, mellersta eller norra) man kom från. Figur 1. Exempel på klassificering av svar i Tema 1 och Tema 2 Nedan summeras svar på olika frågor i enkätundersökningen. Enkätfråga: Inom vilka viltförvaltningsfrågor finns det stora kunskapsbehov idag? Viltförvaltare tema 1 Bland svaren i enkäten lyftes följande fram kring vilka viltförvaltningsfrågor som det finns stora kunskapsbehov idag (Tema 1, siffrorna inom parentesen anger det antal gånger som olika teman nämndes i enkätsvaren): Förvaltning (85) Gemensam förvaltning av flera arter (rovdjur-klövvilt och flera klövviltsarter). Förvaltning av älg, rovdjur, vildsvin, stora fåglar och säl. Interaktioner (43) Predation rovdjur-bytesdjur, konkurrens klövvilt och kaskadeffekter. Viltskador (42) Förvaltningsåtgärder (jakt, skadeförebyggande), klövvilt-skogsbruk, kungsörn-ren, vildsvinskogsbruk, rovdjur-tamdjur, viltskador, betande fåglar mm. Effekter av mänsklig aktivitet (23) Markanvändningens effekter på vilt (lantbruk, skogsbruk, vindkraft), klimateffekter

3 3(18) Populationsövervakning (19) Inventeringsmetodik, populationsberäkningsmodeller Ekologi (13) Ekosystemfunktioner, ekosystemtjänster Samhällsvetenskap (13) Förvaltningsstrukturer, kommunikationsmodeller Beteendevetenskap (11) Värdegrunder Samhällsekonomi (7) Samhällsekonomi, kostnadsanalyser Vilthälsa (6) Reproduktion, vilthälsa, näringsfysiologi Nya arter (5) Invasiva arter, förrymda djur från hägn Juridik (4) EU-lagstiftning och svensk lagstiftning Andra kunskapsbehov mm Därutöver lyftes också kunskapsbehov kring bland annat etiska aspekter inom viltförvaltningen, hur vilt påverkar och vad vilt betyder för människor (t ex vilt som resurs), jakt- och viltförvaltningspolitik, beteendeekologi, och behov av tvärvetenskapliga projekt för att kunna adressera olika frågor ur flera perspektiv samtidigt. Viltförvaltare-tema 2 Bland svaren i enkäten lyftes följande kunskapsbehov fram (Tema 2). Svaren redovisas i ett så kallat word cloud (se figur 2) där ju fler gånger ett tema nämnts desto större teckenstorlek har det.

4 4(18) Figur 2. Ett word cloud över viltförvaltarnas enkätsvar - tema 2, som inkom på frågan: Inom vilka viltförvaltningsfrågor finns det stora kunskapsbehov idag? Ju större textstorlek desto fler gånger har det nämnts i enkätsvaren. Forskare-tema 1 Bland enkätsvaren från forskare lyftes följande fram kring vilka viltförvaltningsfrågor som det finns stora kunskapsbehov idag (Tema 1): Interaktioner (17) Kaskadeffekter, konkurrens klövvilt, predation rovdjur-bytesdjur Effekter av mänsklig aktivitet (15) Effekter av olika typer av markanvändning (vindkraft, jordbruk, skogsbruk), klimateffekter, effekter av utfodring mm, jaktens effekter Förvaltning (11) Förvaltning av klövvilt, förvaltningsverktyg, förvaltningsåtgärder, flerartsförvaltning, förvaltning av migrerande arter Beteendevetenskap (7) Konflikthantering, värdegrunder, centrala responser Populationsövervakning (6) Särskilja variation från statistisk osäkerhet, prognoser populationsutveckling, beräkningsmodeller, inventeringsmetodik Samhällsvetenskap (5) Förvaltningsstrukturer, urbanisering

5 5(18) Nya arter (3) Invasiva arter, ökad utbredning av arter in i nya områden Vilthälsa (3) Reproduktionsfysiologi, zoonoser, sjukdomsspridning Viltskador (3) Utvärdering och utveckling av skadeförebyggande åtgärder Andra kunskapsbehov I tillägg lyftes viltets påverkan/värde för människan, kommunikationsstrategier, samhällsekonomi och tvärvetenskapliga projekt/studier. Forskare-tema 2 Bland svaren i enkäten lyftes följande behov fram (Tema 2). Svaren redovisas i ett så kallat word cloud i figur 3 där ju fler gånger ett tema nämnts desto större teckenstorlek har det. Figur 3. Ett word cloud över forskarnas enkätsvar (Tema 2), som inkom på frågan: Inom vilka viltförvaltningsfrågor finns det stora kunskapsbehov idag? Ju större textstorlek desto fler gånger har det nämnts i enkätsvaren.

6 6(18) Enkätfråga: Inom vilka viltförvaltningsfrågor finns det stora kunskapsbehov inom ett 5-10 års perspektiv? Både bland forskare och viltförvaltare ansågs att de stora kunskapsbehoven i framtiden sannolikt är i stort sett samma som dagens. I båda grupperna anser man dock att effekter av mänsklig aktivitet kommer att bli en allt större utmaning, framförallt klimatförändringarnas effekter. Hos forskarna omnämns förvaltningsperspektivet (framförallt utvärdering av förvaltningsåtgärders effekter) mer i det framtida perspektivet, och bland viltförvaltarna ses hanteringen av nya arter som mer viktiga i framtiden än idag. Bland svaren från förvaltarna lyftes följande fram kring framtida kunskapsbehov (Tema 2) (se figur 4). Fig. 4. Ett word cloud över förvaltarnas svar (Tema 2), som inkom på frågan: Inom vilka viltförvaltningsfrågor finns det stora kunskapsbehov inom ett 5-10 års perspektiv? Ju större textstorlek desto fler gånger har det nämnts i enkätsvaren. Bland svaren från forskarna lyftes följande kring framtida kunskapsbehov (Tema 2) (se figur 5).

7 7(18) Figur 5. Ett word cloud över forskarnas enkätsvar - tema 2, som inkom på frågan: Inom vilka viltförvaltningsfrågor finns det stora kunskapsbehov idag? Ju större textstorlek desto fler gånger har det nämnts i enkätsvaren. Enkätfråga: Vilka behov finns av att sammanställa redan befintlig kunskap inom viltforskning och/eller viltförvaltning? Majoriteten av de svarande ansåg att det fanns ett stort behov av att sammanställa befintlig kunskap. Bland förvaltarna lyftes i synnerhet behovet av enkla sammanfattningar av forskningsresultat och lättillgängliga sammanställningar av förvaltningsrelevant information för olika arter. Även forskare ansåg att det fanns behov av sammanställningar, huvudsakligen i form av reviews, inom olika forskningsområden, men även sammanfogande av kunskap från olika discipliner och sammanställning av andra länders kunskap och erfarenheter. Enkätfråga: Har prioriterad forskning inom Naturvårdsverkets nuvarande ramprogram fortsatt relevans för förvaltningen? Under perioden så har Naturvårdsverkets ramprogram prioriterat forskning inom följande fyra områden: a) Landskap i förändring - effekter på och av vilt i ett systemanalytiskt perspektiv b) Viltet, jakten och samhället. c) Biologiska effekter av jakt och viltförvaltning. d) De stora rovdjuren, bytesdjuren och samhället. Majoriteten av de svarande, både viltförvaltare och forskare, ansåg att dessa forskningsområden har fortsatt hög relevans för viltförvaltningen.

8 8(18) Enkätfråga: Vad finns det för goda exempel på när forskningsresultaten kommer till användning inom viltförvaltningen? Hur kan Naturvårdsverket som forskningsfinansiär främja att forskningsresultaten kommer till användning inom viltförvaltningen? Både bland förvaltare och forskare lyftes främst resultaten från rovdjursforskningen, klövviltforskningen och viltskadestudier som goda exempel på resultat som införlivats och kommit till användning inom viltförvaltningen. Majoriteten av de svarande ansåg att Naturvårdsverket bör anordna/främja mötesplatser mellan forskning och förvaltning i form av konferenser och seminarier, samt anordna utbildningar för viltförvaltare, gärna där forskare håller i utbildningen. Förmedlande av information till förvaltare via nyhetsbrev ansågs också viktigt. I tillägg tillfrågades även forskarna om sina egna erfarenheter av vad som är framgångsfaktorer och vad som är hinder för att resultat ska komma till användning inom förvaltningen. I huvudsak lyftes att god kommunikation mellan forskning och förvaltning både före, under och efter forskningsprojekten som en viktig framgångsfaktor, medan avsaknad av detta utgjorde ett hinder. Enkätfråga: Hur kan Naturvårdsverket i rollen som forskningsfinansiär bidra till att forskningen och dess resultat görs tillgänglig och kommuniceras? Bland viltförvaltarna var de vanligaste förslagen att Naturvårdsverket som forskningsfinansiär bör vidarebefordra information om forskningen och dess resultat via nyhetsbrev, slutrapporter mm, eller tillgängliggöra dylik information via hemsidor. Man efterfrågade även utbildningar, seminarier och konferenser, helt enkelt olika typer av mötesplatser mellan forskning och förvaltning. Workshop om forskning till stöd för viltförvaltningen Resultaten från enkäterna till viltförvaltarna och forskarna bearbetades och användes som underlag för en workshop om forskning till stöd för viltförvaltningen under Viltforskningsdagarna februari 2014 på Öster-Malma. Viltforskningsdagarna ordnades av Naturvårdsverket och Svenska Jägareförbundet och lockade över 90 deltagare, alla berörda av viltförvaltning i någon form, bland annat handläggare och chefer länsstyrelser och Naturvårdsverk, ledamöter i viltförvaltningsdelegationer, och företrädare för olika näringar och intresseorganisationer, samt forskare. Deltagarna delades in i workshop-grupper som identifierade och diskuterade viltförvaltningens utmaningar och kunskapsbehov utifrån olika perspektiv; behoven/utmaningarna för förvaltningen i södra, mellersta och norra (rovdjurs)förvaltningsområdena i Sverige, samt nationellt/gränsöverskridande behov. Samtliga workshop-grupper listade prioriterade utmaningar, problem och möjligheter inom viltförvaltningen och identifierade kunskapsbehovet runt dessa. Syftet med work-shopen var att; identifiera behovet av forskning till stöd för viltförvaltningens kunskapsbehov idag och i framtiden

9 9(18) påtala kunskapsbehov som bäst omhändertas via t ex viltövervakning, kunskapssammanställningar/vetenskapliga synteser, utredningar/utvärdering och försöks- och utvecklingsverksamhet. Framförallt följande frågor diskuterades under work-shopen Viltförvaltningens största utmaningar/problem under de kommande 10 åren? Vilken kunskap behövs för att hantera dessa utmaningar/problem? Finns det fler angelägna forsknings- och kunskapsbehov, det vill säga behov som inte nödvändigtvis hänger ihop med de största utmaningarna viltförvaltningen står inför? Finns det frågor inom viltförvaltningen och/eller viltforskningen som skulle tjäna på en större riktad forskningssatsning? Vilka behov finns av att sammanställa redan befintlig kunskap inom viltforskning och/eller viltförvaltning, och hur ska det i sådana fall göras (vad, hur, vem mm)? Nedan summeras vad som lyftes och diskuterades i de fyra olika work-shop grupperna; södra, mellersta, norra och nationellt/gränsöverskridande. Gruppen södra Sverige (Inga Ängsteg, ordf. och Anders Lundvall, sekr.) Gruppen lyfte fram och diskuterade ett flertal förvaltningsutmaningar; interaktion/konkurrens klövvilt, flerartssystem rovdjur/predation, samförvaltning av klövvilt/rovdjur, politik i forskning och förvaltning, relationen mellan viltskador och täthet av vilt, effekter av skyddsjakt, jakttider, förvaltning av skarv, storfåglar i jordbrukslandskapet, behov av att kvantifiera viltskador (även monetärt), beslutsprocesser, vildsvinsförvaltning, brister i flöden av information och kommunikation mellan olika viltaktörer, viltets olika värden, verksamma verktyg i viltförvaltningen, viltsjukdomar, viltet som resurs för mat och rekreation, samt vilt och jakt som ekosystemtjänster. Därefter valdes några utmaningar/frågeställningar ut för fördjupad diskussion. Värden och kommunikation Viltets värden (+ och -) behöver kvantifieras t ex jakt, kött, skador, ekosystemtjänster som bete, trafik, rekreation mm Kunskap om och utveckling informationsflöden och kommunikation mellan viltförvaltningens olika aktörer Samverkan och samsyn Faktaunderlag för diskussion/dialog gemensam verklighetsbild, fakta som alla kan förhålla sig till Samverkansprojekt undersöka processerna (dialog, legitimitet, makt mm)- vilka är framgångsfaktorerna? Hur viltförvaltningen påverkas av att många jägare idag bor långt från sin jaktmark, morgondagens jägare, förändrade värderingar om vilt och jakt Inom dessa områden efterfrågas både forskning och utveckling, men också kunskapssammanställningar. Det behövs förbättrat kunskapsunderlag för diskussion/dialog om t ex plus och minus för vilt:, förebyggande åtgärder, viltskador och ekosystemtjänster mm.. Samverkansprocesser måste undersökas; hur lyckas man, när har man lyckats och vem ska vara drivande? Vilka är de goda exemplen, framgångsfaktorerna (viltförvaltningens legitimitet)? Det behövs bättre kunskap om hur viltförvaltningen, inte minst viltvården, påverkas av att människor bor långt från sin jaktmark och inte har samma närhet till naturen.

10 10(18) Morgondagens jägare. Förändringarna inom jakten och viltvården hur formar det värderingarna nu och i framtiden? Balans mellan viltstammar och markanvändning Grundläggande ekologisk forskning, konsekvensanalyser Interaktion mellan arter > verktyg för förvaltning Viltövervakning och modeller Det behövs både grundläggande forskning och konsekvensanalyser inom området. Kunskap om olika arters interaktioner är nödvändigt att beakta när man utvecklar nya förvaltningsverktyg. Det behövs kunskap om födoval, beteende, spridning och konkurrens hos arter vars populationer nu ökar och som orsakar skador i relation till olika typer av markanvändning, t ex tranor och gäss-jordbruk och hur åtgärder för att motverka skador påverkar övriga arter i ekosystemet. Det behövs mer forskning kring konkurrerande klövviltsarter under olika förutsättningar (men först bör det kanske göras en kunskapssammanställning). Med ökad kunskap bör också lämpliga förvaltningsverktyg kunna utvecklas, t ex förbättrade inventeringsmetoder eller olika matematiska modeller. Detta kan sedan testas vidare i fältförsök. Vildsvin Tillämpade studier Utfodring avledande utfodring, styrmedel, påverkan på andra arter? Skadeförebyggande åtgärder Jaktetik Vildsvinspopulationen har ökat i antal och utbredning och här behövs tillämpad forskning, bl a om effekter av utfodring (t ex avledande), hur vildsvin påverkar andra arter och ekosystem (t ex markhäckande fåglar, vegetation), samt framtagande av skadeförebyggande åtgärder. Det behövs också mer kunskap om användandet av fällor/hund och lika jaktformer och effekter på köttkvalitet likväl samt olika etikiska aspekter. Viltet som resurs. Storfåglar i jordbrukslandskapet Naturvårdsproblematik Svårt med ny restaurering Gäss, trana, sångsvan Hur beskatta (vem vill skjuta en trana eller en sångsvan)? Inom detta område diskuterades storfåglarna i jordbrukslandskapet; kostnader för skador, värdet av resursen och attityder till jakt på dem. Populationerna ökar och kunskapsunderlaget behöver förbättras inom samtliga områden. Hur reglerar vi populationerna och vem gör det? Inom området finns många utmaningar för naturvården/viltvården. Gruppen mellersta Sverige (Rolf Brittas, ordf. och Tuulikki Rooke, sekr.) Gruppen lyfte en mängd olika utmaningar, och dessa kunde sedan placeras under fem rubriker. Nedan listas vad som huvudsakligen efterfrågades under varje rubrik: Människa och vilt Juridisk kunskap (nationell/eu lagstiftning) framför allt kring rovdjur och behovet av en adaptiv lagstiftning.

11 11(18) Forskning kring konflikthantering och hur man designar processer för att förebygga konflikter, pedagogik och kommunikation i naturresursfrågor. Behovet av att kunna analysera målkonflikter. Forskning kring stad-landperspektivet efterfrågades, såsom effekter av urbaniseringen och hur det påverkar attityder till vilt, naturresursnyttjande och jakt, jaktens framtid, urbaniserade jägare och vikten av djuretik. Samförvaltning klövvilt och klövvilt-rovdjur Kunskap om hur olika klövviltsarter interagerar, konkurrens mm. Förbättrade populationsskattningar. Långtidsdata och experiment. Mer kunskap om flerartssystem, klövvilt-rovdjur, predation. Stöd för förvaltning under osäkerhet. Hur hanterar vi osäkerheten i t.ex. populations skattningar och hur utbildar vi folk i vad osäkerheten innebär? Det påpekades också att osäkerhet i effekter innebär att vi måste bli bättre på att göra uppföljningar. Andra utmaningar som diskuterades var målkonflikter, t.ex. utfodring kontra minskning av populationen, samt politiken i förvaltningen och forskningen. Verkstad och verktyg i viltförvaltningen Verktyg som passar in i den adaptiva förvaltningen. Hur kan vi öka resp. minska stammar av olika arter. Studier av åtgärder. Utveckling av lokal/regional förvaltning. Bättre uppföljningar, där man börjar med att göra prognoser och sedan följer upp vad effekterna blev. Forskning om beslutsfattande, vilka beslutsunderlag används, hur ser processerna ut? T.ex. kring den regionala förvaltningen med viltförvaltningsdelegationer. Här påpekades även vikten av att tillvarata internationell kunskap om olika åtgärder/verktyg för att hantera viltstammarna. Viltskador Bättre kunskap om relationen mellan täthet och skador. Inte alltid så att skadorna minskar bara för att man minskar tätheten. Metodutveckling för skadeidentifiering (vem/vad har orsakat skadan) och för att kvantifiera skador. Forskning/uppföljning av effekter av skyddsjakt, både biologiska effekter och legitimitet och tolerans för skador. Diskussionen kretsade mycket kring rovdjurspredation och skador av klövvilt, men även stora fåglar (t.ex. gäss, tranor, skarv) lyfts som ett växande problem/utmaning inom viltförvaltningen. Vem ska sköta skyddsjakten? Går det att minska behovet av skyddsjakt genom att utveckla en mer behovsanpassad reglerad jakt under förutsägbara tider? Har vi kunskap för att kunna identifiera problemområden/faktorer så att vi kan förutse i vilka områden det troligen kommer att bli problem? Gruppen diskuterade också vems ansvar det är att finansiera forskning kring viltskador. Finns det möjligheter för samfinansiering mellan Viltvårdsfonden/Naturvårdsverket och andra intressenter såsom skogsnäringen?

12 12(18) Kommunikation mellan forskning och förvaltning En återkommande fråga under gruppdiskussionen var hur man kan effektivisera dialogen mellan forskning och förvaltning. Nedan några behov/problem som lyftes: Det behövs en utredning om vilka kanaler som finns och används. Det har gjorts en utredning tidigare om hur mycket tid forskare lägger på kommunikation. Man bör också fråga förvaltare var de letar information. Som exempel nämndes att Skandulv varit bra på att skicka ut information, och att det är enkelt att hitta info på VSC s sida, men svårt att hitta rätt på Naturvårdsverkets sidor. Olika kunskapsnivåer hos t.ex. ledamöter i viltförvaltningsdelegationerna. Man skulle behöva ett kunskapslyft inom viltförvaltningen. Det erbjuds en del utbildningar på SLU (Grimsö) och VSC, men deltagandet kunde ha varit högre. Mini-workshops föreslogs där forskare och förvaltare möts kring specifika frågor. Förvaltare får beskriva vilka problem de stöter på kring en viss fråga (från antal djur till juridik) och forskarna får svara på vad de kan bidra med för att lösa problematiken. En uppdatering av SLU älg efterfrågades. Ett utbildningsmaterial har tagits fram för den nya älgförvaltningen, men nu finns inga medel för uppdateringar och det kommer bytas ut folk inom förvaltningen som behöver gå utbildningen senare. Andra specifika forsknings- och kunskapsbehov som lyftes som inte tagits upp under ovanstående rubriker var: Nedgången i markhäckande fåglar och vissa sjöfåglar. Effekter av rovdjursjakt på t.ex. beteende. Hjortdjurens effekter på lövträd och kaskadeffekter på andra arter (insekter mm.) Vem har vilken påverkan på vegetation - skogsbruket, viltet? Viltövervakning. Borde vi ha bättre populationsdata på fler arter? Utfodring av vilt. Vad är effekterna, påverkar det måldjuret? Reproduktion, överlevnad? Sekundära effekter? Under vilka förutsättningar är det lämpligt att utfodra och var ska man lägga det? Passiv utfodring i städer? I vilken mån kan man avleda/styra viltet med utfodring? Ekonomi. En uppdatering av jaktens värde efterfrågades. Gruppen gav förslag på två frågor som skulle tjäna på en större riktad satsning: Flerartssystem. Rovdjur/predation & konkurrens mellan hjortdjur. Skulle kunna lösas genom samlokalisering av flera projekt. Besluts- och kommunikationsprocessen i Svensk viltförvaltning (större än bara Viltförvaltningsdelegationer). Gruppen lyfte också några förslag på behov av att sammanställa redan befintlig kunskap inom viltforskning och/eller viltförvaltning: Historiska sammanställningar. Internationella sammanställningar kring viltförvaltning och hur man hanterar olika förvaltningsfrågor i olika länder. Kunskapssammanställningar som kan användas som en utbildning på basnivå för t.ex. VFD. Informationsspridningen måste dock moderniseras. Få hinner eller orkar läsa omfattande rapporter. Personliga möten (workshops) kan vara bättre, men det är inte säkert att alla lockas även om särskilda utbildningstillfällen erbjuds. Större forskningsprojekt skulle kunna föregås av en förstudie där man sammanställer befintlig kunskap och utreder behovet av mer forskning.

13 13(18) Gruppen norra Sverige (Magnus Eklund, ordf. och Linda Ersson, sekr.) Norra gruppen började med att ha en runda runt bordet kring ämnet viltförvaltningens största utmaningar/problem under de kommande tio åren. En mängd utmaningar för det norra förvaltningsområdet diskuterades (både gällande nutid och i ett längre perspektiv) och det gjordes gemensamt en sammanfattning i form av en punktlista. Efter ett röstningsförfarande där varje deltagare fick ett visst antal röster var för att rösta på dessa punkter/nyckelord blev resulterade följande fem prioriterade områden (utan inbördes ordning): 1) Effekter av förvaltning, 2) Ren och rennäring, 3) Jakt, viltförvaltning och jägaren, och jägaren i det framtida samhället 4) Landkapsförändringar och 5) Interaktioner mellan och inom arter Effekter av förvaltning Prognoser Effekter Inventering Kunskapsnivå Effektivitet/precision kopplat till resurser Inom detta område ser man ett stort kunskapsbehov kring vilka effekter som uppnås baserat på olika förvaltningsåtgärder som görs. Vilka effekter har, i större eller mindre skala, jakt och olika förvaltningsåtgärder inom viltförvaltningen? De förvaltningsåtgärder som nämndes var bland annat utfodring, skadeförebyggande åtgärder, skyddsjakt, licensjakt, utsättning, inplantering och utfodring av vilt. En fråga som lyftes var exempelvis effekter av olika former av licens- och skyddsjaktbeslut på de stora rovdjuren. Det har varit höga avskjutningar på både björn- och lodjursstammen de senaste åren i norra förvaltningsområdet och hur har det påverkat de olika populationernas status? Hur påverkar det demografin och beteenden hos de olika arterna? Hur, och i vilken omfattning påverkar mänsklig aktivitet de olika arternas demografi och beteende? Det finns ett behov av prognoser om hur olika viltstammar kan komma att utvecklas baserat på olika scenarion och där man kan väga in exempelvis jakt, bytestillgång, betestillgång, klimat osv. Gruppen lyfte att viltförvaltning inte bara handlar om att förvalta ett visst antal individer utan att man måste ha med sig att olika individer i en population bidrar olika mycket till populationen. Gällande viltskador orsakade av stora rovdjur handlar det inte uteslutande om antalet individer, utan det är olika för olika individer och det skiljer sig åt mellan år och därför är det viktigt att systematiskt utvärdera de beslut som tas och titta på effekterna. Det diskuterades en hel del om inventeringsmetodik och precision i inventeringsarbetet, och om effektivitet och precision kopplat till givna resurser. Hur stor precision i inventeringsarbetet behövs exempelvis för förvaltningen? Kan man exempelvis inventera de stora rovdjuren i ett annat tidsintervall än på årsbasis? Vad får det i så fall för konsekvenser för ersättningssystemet till rennäringen som är kopplat till förekomst baserat på årsbasis? Kan man beräkna ersättning på ett genomsnittligt underlag? En annan fundering var vilken ny teknik som framgent kan komma att underlätta eller förbättra olika former av viltövervakning. Ren och rennäring Renen är central inom det norra förvaltningsområdet och påverkar och påverkas mycket i sin omgivning. Inom detta område diskuterades kunskapsbehov om ren kopplat till rovdjur, landskap, annan fauna, renskötsel, skadeförebyggande åtgärder, markanvändning, klimat mm. Här resonerade man om både naturvetenskapliga studier men i lika hög uträckning om samhällsvetenskapliga studier. Rovdjuren ska finnas i livskraftiga stammar med gynnsam

14 14(18) bevarandestatus och det ska råda god samexistens mellan rovdjur och människa, inklusive näringar såsom rennäring och hur gör man för att uppfylla dessa två mål? Det behövs predationsstudier av stora rovdjur, men även forskning om renens livshistoria. Riksdagen har beslutat om att en toleransnivå för skador på ren orsakade av stora rovdjur maximalt ska vara 10% räknat på den aktuella samebyns faktiska renantal. Hur mäter man det? Vilka data behövs från rennäring och vilket data behövs från rovdjursforskningen? Hur kommer toleransnivån påverka rovdjursstammarna i norra förvaltningsområdet? Hur hanterar man konflikten mellan rennäring och rovdjur? Hur finner man lämpliga samrådsförfaranden och processer? Jakt, viltförvaltning och jägaren i det framtida samhället Juridik Förvaltningens legitimitet Morgondagens jägare Jakten i det moderna samhället Inom detta område ser man behovet av kunskap om attityder och legitimitet inom viltförvaltningen och om behovet av juridisk kunskap (både nationell och på EU-nivå). Hur påverkar olika juridiska processer viltförvaltningen? Hur påverkar EU-lagstiftningen den nationella viltförvaltningen? Hur får man en acceptans för viltförvaltningen? Hur sätter man viltförvaltningen ett sammanhang? Man resonerade om att studera effekter av urbanisering och hur det påverkar attityder och den framtida viltförvaltningen. Gruppen ser här ett behov mer ekologisk forskning tillsammans med samhällsforskning (mång- och tvärvetenskap). Hur ser morgondagens jägare ut, dvs vilka förändringar väntar i framtida jägarkår? Kommer jakten eller acceptansen för jakten att se annorlunda ut i det framtida samhället? Hur bidrar jakten till kunskapsnivån till samhället även för dem som inte själva jagar? Landskapsförändringar Markexploatering Klimat Markanvändning Invasiva arter Hur påverkas ekosystem, arter och populationer genom olika typer av landskapsförändringar som exempelvis vindkraftsetableringar, skogsbruk, jordbruk, gruvnäring? Vilka effekter ger dessa landskapsförändringar? Gruppen diskuterade om att problematiken kring invasiva främmande arter ökar och det behövs en beredskap och en planering för hur forskare och förvaltare ska möta detta. Interaktioner mellan och inom arter Klövvilt/rovdjur Konkurrens Predation Kaskadeffekter Flerartssystem Människa Inom detta område ser man kunskapsbehov om interaktioner mellan och inom arter, både mellan olika klövviltsarter, mellan olika rovdjursarter och mellan klövvilt-rovdjur. Man ser behov av kunskap om kaskadeffekter i ett ekosystemperspektiv och hur mänskliga aktiviteter

15 15(18) påverkar olika processer i ekosystemet. Hur förändras olika system och populationer genom olika grad av förändringar orsakade av exempelvis klimat, markanvändning, predation, jakt osv? I en ekosystembaserad förvaltning krävs också en mer omfattande och samordnad viltövervakning än den som finns idag. Viltövervakningen bör omfatta även våra vanligaste arter så att vi exempelvis kan få mått på tillgänglig bytestäthet mm. Gruppen diskuterade också länken mellan forskning och förvaltning och hur man ska främja möten och kunskapsöverföring mellan varandra. Vilka mötesplatser, arbetsformer och samarbeten är lämpliga? Vem har ansvaret? Vilken är forskningens roll och vilken är förvaltningens roll? Det frågade också om vilka möjligheter som det finns för finansering och samfinansiering av både forskning och förvaltning i framtiden. Som förslag på ett område som skulle tjäna på större riktad forskningssatsning gav gruppen förslag om forskning kring ren kopplat till rovdjur, landskap, annan fauna, skadeförebyggande åtgärder, markanvändning, klimat, juridik, renskötsel osv. Gruppen nationell/gränsöverskridande förvaltning (Tomas Willebrand, ordf. och Veronica Sahlén, sekr.) Även inom denna grupp diskuterades ett stort antal viltfrågor och varje deltagare fick välja en förvaltningsutmaning eller ett kunskapsbehov som man särskilt ville lyfta fram, varefter dessa nyckelord delades in i fem olika grupper: 1) Ekosystemfunktioner/ekosystemförvaltning, 2) Utveckla/utvärdera förvaltningsverktyg och förvaltningsåtgärder, 3) Förvaltningsstrukturer, 4) Konflikter beståndsdelar, processer och hantering och 5) Kommunikation av forskningsresultat Ekosystemfunktioner/ekosystemförvaltning Flerartssystem Nya artssammansättningar (t.ex. zoonoser, täthetsförändringar, ekosystemförändringar mm) Tätortsnära vilt Inom detta område ser man kunskapsbehov vad gäller interaktioner mellan arter i ekosystem, hur systemet förändras med ändringar inom och mellan enstaka arter, effekter (direkta och indirekta) av olika mänskliga aktiviteter (t ex stödutfodring/nåtling, klimateffekter, olika förvaltningsåtgärder m m). Detta kräver grundkunskaper om ekosystemets olika beståndsdelar samt information om vad som är naturlig variation och osäkerhet i data, både för att kunna förstå helheten, men också för att ha en baslinje som olika åtgärder kan jämföras med. Utveckla/utvärdera förvaltningsverktyg och förvaltningsåtgärder Identifiera variation (ökningar, minskningar) Riskutvärdering (proaktiv, tidiga varningssystem) Indikatorer (för populationsförvaltning) Stödutfodring Övervakning på rätt nivå för förvaltningssyften Faunarestaurering/ rewilding Ekosystemtjänster

16 16(18) Inom detta område diskuterades vilka verktyg (metoder) som är tillgängliga och/eller kan (vidare)utvecklas för att identifiera förändringar i populationer. Vilka indikatorer kan användas i förvaltningen av ekosystem, populationer mm? Dessa metoder och verktyg är viktiga delar i proaktiva förvaltnings-/varningssystem, både för art-, ekosystemförvaltning samt för sjukdomsspridningskontroll. Förvaltning genomförs även på olik skala och olika system kräver mer eller mindre detaljerad information verktyg bör utvecklas på relevant skala och omfattning för dess användning inom förvaltningen. Förvaltningsstrukturer Tröghet i förvaltningssystemen (förändringar tar lång tid) / hur förvaltar man framgång/misslyckanden? Förvaltningens mål Etik inom viltförvaltning Förvaltning av gemensamma resurser (flyttfåglar, gränsöverskridande arter) Legitimitet Förtroende/trovärdighet En av viltförvaltningens största utmaningar är att kunna snabbt anpassa sig till förvaltningsframgångar och misslyckanden, dvs. när en art som tidigare varit skyddad har återhämtat sig och kräver förvaltning för stabilitet eller populationsminskning, eller en traditionellt jagad art som minskat och behöver skyddas. Organisationsprocesser, lagstiftning mm, är långsamma och kräver därför framförhållning i planeringen och en beredskap för sådana förändringar för att snabbt kunna bemöta dem när de sker. Detta är även kopplat till att sätta mer specifika mål inom förvaltningen, vilket också har fördelar för forskningen när man ska utforma lämpliga forskningsfrågor, förvaltningsverktyg mm. Etiska aspekter, att definiera inom förvaltningen, vad som är lämpligt/olämpligt som t ex förvaltningsåtgärd, kommer också att påverka dessa mål och hur de uppnås, och bör därför bli viktigare i framtiden. Genom att utvärdera effekter av åtgärder och hur djur påverkas kan man identifiera relevanta etiska hänsynstaganden. Förvaltning av gemensamma resurser (t ex gränsöverskridande arter, flyttfåglar mm) ställer krav, inte endast på ökad grundläggande kunskap för vissa arter, men även på förvaltningsstrukturer som är lämpliga för att hantera sådana arter. Att öka allmänhetens förtroende för viltförvaltningen och viltforskningen, samt att finna sätt att uppnå detta, är också viktigt och hänger samman med punkt 4 och 5 (nedan). Konflikter beståndsdelar, processer och hantering Markanvändningskonflikter Intressekonflikter (värderingar) Konflikthantering Det förekommer konflikter inom viltförvaltningsområdet som behöver förstås och hanteras för att viltförvaltningen ska fungera väl och lyckas, både vad gäller legitimitet och faktiska resultat. Konflikter är komplexa processer och att hantera dem kräver både en förståelse för konfliktprocesser generellt såväl som beståndsdelarna i specifika konflikter. Kommunikation av forskningsresultat Implementering av forskningsresultat inom förvaltningen Fri tillgänglighet av data (mellan länder, delade data) Kunskapsöverföring (forskning --> förvaltare/allmänheten) Kunskapsöverföring (forskning --> policyuppdatering till politiker)

17 17(18) Inom detta område identifierades inga specifika kunskapsbehov eller forskningsfrågor, men här finns problemställningar som måste lyftas och diskuteras för att finna en lösning. Det finns mycket samlad kunskap som producerats och produceras inom forskningen, men det är långt ifrån alltid som den kunskapen når förvaltare. För forskare saknas ofta tid, pengar och mänskliga resurser för att publicera synteser för förvaltare. Här efterfrågas större möjligheter att finansiera löner i större utsträckning, för att ta till vara på det data som finns. Den andra delen av samma problem/utmaning är att synteser inte prioriteras av forskningsfinansiärer eller det forskningssamhället. Publish or perish systemet begränsar forskares möjlighet att producera kunskapssammanställningar, eftersom all ej vetenskaplig litteratur tar tid från vetenskaplig publicering, och det är vad som räknas i finansieringsansökningar och i jobbansökningar mm. Detta gör det svårt för forskare att uppfylla det tredje uppdraget (kunskapsöverföring och kommunikation av resultat till förvaltning och allmänhet). Var ska man börja nysta för att komma åt detta problem? Forskningskansliets slutsatser Sammantaget pekar enkätsvaren och resultatet från workshopparna på en stor samsyn inom både viltförvaltningen och forskningen om de stora utmaningarna och om forskningsbehoven. Det samlade resultatet har utgjort ett viktigt underlag för Naturvårdsverkets vetenskapliga kommitté för viltforskning vid framtagandet av den nya forskningsstrategin för Viltvårdsfonden och de prioriterade forskningsområden som lyfts fram. Det är tydligt att det finns ett uttalat behov av förvaltningsnära forskning som bidrar till utveckling av verktyg för förvaltningen, av grundläggande ekologisk forskning till stöd för en flerartsinriktad förvaltning, och många förvaltningsutmaningar där samhällsvetenskaplig forskning efterfrågas. Ett återkommande tema var efterfrågan på en ökad dialog och förbättrad kunskapsöverföring mellan forskning, förvaltning och allmänhet. Hur vi ska gå från kunskap till handling är som alltid en stor och viktig utmaning där många har ett ansvar att så sker. Många av de frågor och kunskapsbehov som identifierats kan omhändertas inom forskningen, andra är mer tydligt viltförvaltningens ansvar (kunskap från viltövervakning, försöks- och utvecklingsverksamhet, tillämpning av resultat etc), i vissa fall adresseras den nationella förvaltningsnivån, i andra fall regional eller lokal nivå eller svensk viltförvaltning i sin helhet. Många utmaningar kräver både stort engagemang från både förvaltningens och forskningens sida och ny kunskap för att nå en lösning. Engagemanget från jägarkåren är också viktig, Vissa forskningsfrågor som identifierats och lyfts fram är inte närmast ett ansvar för Viltvårdsfondens forskning utan även andra finansiärer har ett ansvar för kunskapsuppbyggnad i relation till viltet och dess förvaltning. I den nya forskningsstrategin Viltet och viltförvaltningen som presenterades i juni, efterfrågar Naturvårdsverket forskning inom följande tre prioriterade forskningsområden under perioden : Verktyg för viltförvaltningen Här efterfrågas forskning som med fördel kan genomföras i samarbete med förvaltningen. Området inkluderar utveckling, test och kvalitetssäkring av metoder för viltövervakning; utvärdering och utveckling av förvaltningsåtgärder för att påverka viltstammarnas storlek och utbredning; samt utveckling av verktyg för att göra prognoser för populationsutveckling och effekter av jakt under olika förutsättningar.

18 18(18) Från en- till flerartsförvaltning Här efterfrågas en eller flera större riktade satsningar som bygger på samarbete mellan flera forskare eller forskargrupper. Området inkluderar forskning om interaktioner inom flerartssystem samt olika förvaltningsåtgärders direkta och indirekta påverkan på arter och system. Framtidens viltförvaltning Inom området efterfrågas forskning kring förvaltning av komplexa system (Governance); förebyggande och hantering av konflikter; förvaltningens legitimitet; dialog och kunskapsöverföring mellan forskning- förvaltning-avnämare; samhällsförändringar, etik, jaktens roll som näring och viltets värde som resurs.

STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING

STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING EN NYSTART FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING Naturen och samhället är i ständig förändring. Landskapet, klimatet och viltstammarna varierar över tiden, liksom samhällets prioriteringar

Läs mer

VILTET och VILTFÖRVALTNINGEN

VILTET och VILTFÖRVALTNINGEN VILTET och VILTFÖRVALTNINGEN Forskningsstrategi för perioden 2015-2020 för Naturvårdsverkets forskningsmedel ur Viltvårdsfonden Förord Viltet är en viktig resurs i samhället, och viltet och dess förvaltning

Läs mer

Enkäter om nuvarande och framtida kunskapsbehov inom viltförvaltningen. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-03-20 1

Enkäter om nuvarande och framtida kunskapsbehov inom viltförvaltningen. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-03-20 1 Enkäter om nuvarande och framtida kunskapsbehov inom viltförvaltningen Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-03-20 1 Bakgrund Två enkäter skickades ut som ett led i arbetet med

Läs mer

VILT Kvalificerad Viltförvaltare med fördjupning ekosystemtjänster, Trollhättan. Kursbeskrivningar

VILT Kvalificerad Viltförvaltare med fördjupning ekosystemtjänster, Trollhättan. Kursbeskrivningar Kursbeskrivningar 1. Kursens namn: Beteende och förändringsarbete Yh-poäng: 10 Kursen innehåller olika beteendevetenskapliga förklaringsmodeller för att förstå mänskliga beteende vid ett förändringsarbete.

Läs mer

Svensk rovdjursförvaltning - Regional förvaltning, vem gör vad? Johan Nyqvist, rovdjursförvaltare, Länsstyrelsen i Jämtlands län

Svensk rovdjursförvaltning - Regional förvaltning, vem gör vad? Johan Nyqvist, rovdjursförvaltare, Länsstyrelsen i Jämtlands län Svensk rovdjursförvaltning - Regional förvaltning, vem gör vad? Johan Nyqvist, rovdjursförvaltare, Länsstyrelsen i Jämtlands län Rovdjursförvaltning Rovdjursförvaltningen är ordnad i flera lager, som en

Läs mer

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning. 2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG

JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG JÄGAREFÖRBUNDET SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET EN PRESENTATION JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG Aldrig förr har så många jägare haft så många jaktmöjligheter på så mycket vilt som nu! Många arter ökar, till exempel

Läs mer

STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING MED MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR NATURVÅRDSVERKET

STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING MED MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR NATURVÅRDSVERKET STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING MED MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR NATURVÅRDSVERKET EN NYSTART FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING Naturen och samhället är i ständig förändring. Landskapet, klimatet och viltstammarna

Läs mer

Övergripande riktlinjer för förvaltningen av vildsvinsstammen i Uppsala län

Övergripande riktlinjer för förvaltningen av vildsvinsstammen i Uppsala län Övergripande riktlinjer för förvaltningen av vildsvinsstammen i Uppsala län LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2015:03 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 1(7) Övergripande riktlinjer för förvaltningen

Läs mer

Älgstammen i Södermanland. Rapport 2012:16

Älgstammen i Södermanland. Rapport 2012:16 Älgstammen i Södermanland Målsättning 2013-2016 Rapport 2012:16 Framtagen av: Viltförvaltningsdelegationens arbetsgrupp för älgfrågor, Länsstyrelsen i Södermanlands län Grafisk form och produktion: Länsstyrelsen

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av mål för rovdjursstammarnas utveckling. Dir. 2010:65. Beslut vid regeringssammanträde den 10 juni 2010

Kommittédirektiv. Utvärdering av mål för rovdjursstammarnas utveckling. Dir. 2010:65. Beslut vid regeringssammanträde den 10 juni 2010 Kommittédirektiv Utvärdering av mål för rovdjursstammarnas utveckling Dir. 2010:65 Beslut vid regeringssammanträde den 10 juni 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska, mot bakgrund av riksdagens beslut

Läs mer

Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid

Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid -ett delbetänkande från (SOU 2013:71) Särskild utredare Håkan Larsson Särskild utredare Håkan Larsson Sekreterare Nina Nordengren (jurist) och Jens

Läs mer

LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur

LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Styrelsen 2012-03-20 LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur Denna policy är avsedd att vara ett stöd för LRFs arbete i förvaltningen av älg och övriga vilda

Läs mer

Attityder till vildsvin & utfodring. Fredrik Widemo

Attityder till vildsvin & utfodring. Fredrik Widemo Attityder till vildsvin & utfodring Fredrik Widemo Data från fyra undersökningar Jägarkårens attityder till jakt och viltvård 9 66 jaktkortslösare, 62 % svarsfrekvens Fredrik Widemo, Göran Ericsson & Roger

Läs mer

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet INLEDNING ALLMÄNNA UPPDRAGET Stärka samverkan mellan lantbrukare, markägare och jägare Utarbeta verktyg: inventering,

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE Er ref N2015/05179/FJR Ert datum 2015-11-09 Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss om strategi för svensk viltförvaltning Lantbrukarnas Riksförbund

Läs mer

Svenska Jägareförbundets handlingsplan för lodjur

Svenska Jägareförbundets handlingsplan för lodjur Remissversion 31 augusti 2008 Svenska Jägareförbundets handlingsplan för lodjur Giltighetstid Planen skall revideras senast under 2011. SAMMANFATTNING Lodjuret är en del av den svenska faunan. Genom en

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

Grunderna för skyddsjakt

Grunderna för skyddsjakt Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna

Läs mer

Idag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige

Idag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige Idag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige Foto: Thomas Ohlsson Skador förorsakade av vildsvin Utsatta miljöer Antal olyckor Trafikolyckor

Läs mer

Informations- och kommunikationsstrategi

Informations- och kommunikationsstrategi NATURVÅRDSENHETEN Foto: Länsstyrelsen, Viltskadecenter och Dan Werner Informations- och kommunikationsstrategi för rovdjursfrågor i Västmanlands län 2010-2014 Diarienr: 511-4310-10 Förankrad i Viltförvaltningsdelegationen

Läs mer

Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1

Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Bakgrund till rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län Denna policy ska ses som ett stöd för föreningens medlemmar vid arbete med

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

LÄGESRAPPORTERING OM VILTFÖRVALTNING 31 januari 2017

LÄGESRAPPORTERING OM VILTFÖRVALTNING 31 januari 2017 1(5) LÄGESRAPPORTERING OM VILTFÖRVALTNING 31 januari 2017 Nya regeringsuppdrag för 2017 I Naturvårdsverkets regleringsbrev för år 2017 finns två viltrelaterade regeringsuppdrag. Ett om jakt i svenskt ekonomisk

Läs mer

Fallgropar och framgångsfaktorer för samverkan i landskapet

Fallgropar och framgångsfaktorer för samverkan i landskapet Fallgropar och framgångsfaktorer för samverkan i landskapet Lisen Schultz, Stockholm Resilience Centre Landskapsforum, KSLA, 7 april 2016 Foto: Patrik Olofsson Varför samverkan i landskapsförvaltning?

Läs mer

SAKSKÄL FÖR LICENSJAKT

SAKSKÄL FÖR LICENSJAKT BJÖRNJAKT DELOMRÅDEN TILLDELNING SAKSKÄL FÖR LICENSJAKT Älgförvaltning Det totala rovdjurstrycket på klövvilt är högt i Dalarnas län sett ur ett nationellt perspektiv. Detta på grund av att länet har alla

Läs mer

Presentation av Rovdjursutredningen Renforskningsdag, Jokkmokk 13 juni 2011 Thomas Nilsson Huvudsekreterare

Presentation av Rovdjursutredningen Renforskningsdag, Jokkmokk 13 juni 2011 Thomas Nilsson Huvudsekreterare Presentation av Renforskningsdag, Jokkmokk 13 juni 2011 Thomas Nilsson Huvudsekreterare Om rovdjursutredningen Regeringen beslutade den 10 juni 2010 om direktiv för utredningen Lars-Erik Liljelund är särskild

Läs mer

Information om nya älgjakten

Information om nya älgjakten Information om nya älgjakten Problem med dagens älgförvaltning Ett komplicerat och svåröverskådligt system. 3 former av licensområden, sam- och storlicenser, älgskötselområden och 2 former av kalvjaktsområden

Läs mer

Sammanfattning av seminariet Skog-älg-rovdjur 2 april

Sammanfattning av seminariet Skog-älg-rovdjur 2 april Sammanfattning av seminariet Skog-älg-rovdjur 2 april Syftet med seminariet var att diskutera hur man kan skapa en högkvalitativ jaktbar älgstam som är i balans med betesresurserna samtidigt som den biologiska

Läs mer

Jägarnas Riksförbunds yttrande kring remissen N2015/05179/FJR om strategi för svensk viltförvaltning.

Jägarnas Riksförbunds yttrande kring remissen N2015/05179/FJR om strategi för svensk viltförvaltning. JÄGARNAS RIKSFÖRBUND Datum: 2016-01-28 D. nr: 015-16 Kopia till Till Regeringskansliet/Näringsdepartementet (n.registrator@regeringskansliet.se) Jägarnas Riksförbunds yttrande kring remissen N2015/05179/FJR

Läs mer

FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen

FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen 1(5) FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen Målsättning Syftet med detta faktablad är att ge en översikt av den genetiska provtagningen som tillämpas vid rovdjursinventeringen i Sverige

Läs mer

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13) registrator@naturvardsverket.se ulrika.hagbarth@naturvardsverket.se Stockholm 30 november 2013 Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND. LRFs rovdjurspolicy. Antagen av LRFs styrelse

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND. LRFs rovdjurspolicy. Antagen av LRFs styrelse LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRFs rovdjurspolicy Antagen av LRFs styrelse 2013-03-19 2(5) Sammanfattning Rovdjursförvaltningen måste vara långsiktig, förutsägbar och rimlig för den enskilda. Rovdjurstrycket

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Licensjakt efter varg 2017

Licensjakt efter varg 2017 PM 1 (6) NATURVÅRDSENHETEN Viltvård Tobias Hjortstråle Telefon 010-22 49 277 tobias.hjortstrale@lansstyrelsen.se Licensjakt efter varg 2017 Länsstyrelsens samlade bedömning är att inte ta ett beslut om

Läs mer

Om behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät

Om behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät Om behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät Landsbygdsnätverkets styrgrupp har sedan något år tillbaka efterlyst en bättre bild om behovet av forskningsbaserad kunskap. Frågan

Läs mer

Lantbrukarnas syn på viltskador orsakade av gäss och tranor kring Tåkern resultat av en enkätundersökning

Lantbrukarnas syn på viltskador orsakade av gäss och tranor kring Tåkern resultat av en enkätundersökning Lantbrukarnas syn på viltskador orsakade av gäss och tranor kring Tåkern resultat av en enkätundersökning LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 218-20969-06 FÖRORD I januari 2006 skickade Länsstyrelsen Östergötland,

Läs mer

Sametinget. Ett parlament och en förvaltningsmyndighet. Samisk kultur Samiska språket Samiska näringar - rennäringen

Sametinget. Ett parlament och en förvaltningsmyndighet. Samisk kultur Samiska språket Samiska näringar - rennäringen Sametinget Ett parlament och en förvaltningsmyndighet Samisk kultur Samiska språket Samiska näringar - rennäringen Sametinget Vilka ramar styr oss? Sametingslagen 2 kap. Sametingets uppgifter 1 Sametinget

Läs mer

Viltförvaltningsdelegationens arbetsmöte den 12 juni 2015 på Länsstyrelsen i Vänersborg

Viltförvaltningsdelegationens arbetsmöte den 12 juni 2015 på Länsstyrelsen i Vänersborg i PROTOKOLL Diarienummer 2015-09-21 511-31895-2015 Sida 1(3) LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Viltförvaltningsdelegationen i Lärieētyreleen -i Västra Götalands län Göteborg 2015-10- 08 Viltförvaltningsdelegationens

Läs mer

Fiske och vattenvård 1, 100 poäng

Fiske och vattenvård 1, 100 poäng SKOG, MARK OCH VATTEN Ämnet skog, mark och vatten behandlar mångbruk av skog. Med mångbruk menas att skogen används för olika syften. Skogen omfattas av stora ekonomiska och miljömässiga värden och är

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

Jaktens inverkan på björnstammen i Norrbottens län. Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 2013:2 www.bearproject.

Jaktens inverkan på björnstammen i Norrbottens län. Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 2013:2 www.bearproject. Jaktens inverkan på björnstammen i Norrbottens län Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 213:2 www.bearproject.info Uppdrag Skandinaviska björnprojektet har fått en förfrågan

Läs mer

Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde. Orientering om ny älgförvaltning kretsen Sydöstra Gemensamt älgskötselområde?

Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde. Orientering om ny älgförvaltning kretsen Sydöstra Gemensamt älgskötselområde? Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde Orientering om ny älgförvaltning kretsen Sydöstra Gemensamt älgskötselområde? Problem med dagens älgförvaltning Ett komplicerat och svåröverskådligt

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Kommunikationsplan för rovdjursfrågor i Västra Götalands län

Kommunikationsplan för rovdjursfrågor i Västra Götalands län Kommunikationsplan för rovdjursfrågor i Västra Götalands län 2015-2019 Foto: Mia Bisther och Kent-Åke Gustavsson Kommunikationsplan för rovdjursfrågor i Västra Götalands län Länsstyrelsens uppdrag Förekomsten

Läs mer

EU:s 7:e miljöhandlingsprogram Att leva gott inom planetens gränser

EU:s 7:e miljöhandlingsprogram Att leva gott inom planetens gränser 2013-02-20 Miljödepartementet EU:s 7:e miljöhandlingsprogram Att leva gott inom planetens gränser Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerat förslag till program. Generellt

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden 2 Foto omslag: Smålandsbilder Foto: Catharina Hellström Engström LANDSKAPSPERSPEKTIV en väg till samverkan Vi har alla ett

Läs mer

Jägareförbundet Mitt Norrland har inför valet 2014 ställt följande frågor om till de politiska partierna i Västernorrland

Jägareförbundet Mitt Norrland har inför valet 2014 ställt följande frågor om till de politiska partierna i Västernorrland Jägareförbundet Mitt Norrland har inför valet 2014 ställt följande frågor om till de politiska partierna i Västernorrland 1. Hur ser ditt parti på jaktens och jägarnas roll i samhället? 2. Sedan den nya

Läs mer

Dokumentation av seminarium. Rovdjur och tamdjur går det ihop? 4 februari 2013

Dokumentation av seminarium. Rovdjur och tamdjur går det ihop? 4 februari 2013 Dokumentation av seminarium Rovdjur och tamdjur går det ihop? 4 februari 2013 Arrangörer: Rovdjurscentret De 5 Stora, LRF, Fåravelsförbundet och Länsstyrelsen Gävleborg Deltagare/målgrupp: Tamdjursägare,

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Jaktlagsutredningen (L 2012:01) Dir. 2013:66. Beslut vid regeringssammanträde den 13 juni 2013

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Jaktlagsutredningen (L 2012:01) Dir. 2013:66. Beslut vid regeringssammanträde den 13 juni 2013 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Jaktlagsutredningen (L 2012:01) Dir. 2013:66 Beslut vid regeringssammanträde den 13 juni 2013 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Utredaren får i uppdrag

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDETS VERKSAMHETSPLAN MED STRATEGISKA OCH OPERATIVA MÅL

SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDETS VERKSAMHETSPLAN MED STRATEGISKA OCH OPERATIVA MÅL SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDETS VERKSAMHETSPLAN MED STRATEGISKA OCH OPERATIVA MÅL 2013 FÖRORD Verksamhetsplanen för 2013 med strategiska och operativa mål är något mindre omfattande jämfört med tidigare år. Vi

Läs mer

Ny älgförvaltning 2012

Ny älgförvaltning 2012 Ny älgförvaltning 2012 - En introduktion Sveriges Lantbruksuniversitet Många beslut, lagar och regler att följa Beslutas av Detaljeringsgrad Lag Riksdag Lägst Förordning Regering Föreskrift Myndighet Högst

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG)

Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG) Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG) Detta dokument är gemensamt för de markägare inom gruppen Skogsbrukets Viltgrupp, som tillsammans äger och representerar ca 80 % av

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014

Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014 Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014 Utgångspunkter och bakgrund Livsmiljöernas fragmentering och försämrade kvalitet hotar: för samhället viktiga ekosystemprocesser naturens

Läs mer

Nationell Plattform för Nanosäkerhet vid Swetox

Nationell Plattform för Nanosäkerhet vid Swetox Nationell Plattform för Nanosäkerhet vid Swetox Plan 2016-2018 Inledning Swetox är ett forskningscentrum där elva av Sveriges största universitet samverkar genom ett konsortium inom området kemikalier,

Läs mer

Sveriges Yrkesjägareförenings (SYF) policy för förvaltning av klövvilt

Sveriges Yrkesjägareförenings (SYF) policy för förvaltning av klövvilt Sveriges Yrkesjägareförenings (SYF) policy för förvaltning av klövvilt 2013-05-26 Syftet med denna policy är att ge stöd och riktlinjer för SYF:s medlemmar i förvaltningen av klövvilt. Avsikten är också

Läs mer

SOU 2014: 54: Vildsvin och viltskador- om utfodring, kameraövervakning och arrendatorers jakträtt

SOU 2014: 54: Vildsvin och viltskador- om utfodring, kameraövervakning och arrendatorers jakträtt 14 12 01 Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss L2014/1923/JFS SOU 2014: 54: Vildsvin och viltskador- om utfodring, kameraövervakning och arrendatorers jakträtt Svenska Jägareförbundet, nedan

Läs mer

Nationell förvaltningsplan för björn

Nationell förvaltningsplan för björn Nationell förvaltningsplan för björn 2013 2017 Remissversion 121101 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET Naturvårdsverket Tel: 010-698 10 00 Fax: 010-698 10 99 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress:

Läs mer

Naturvårdsverket David Hansson vargforvaltningsplan@naturvardsverket.se. Öster Malma 2011-09-14

Naturvårdsverket David Hansson vargforvaltningsplan@naturvardsverket.se. Öster Malma 2011-09-14 Naturvårdsverket David Hansson vargforvaltningsplan@naturvardsverket.se Öster Malma 2011-09-14 Remissvar angående listning av olägenheter som motiverar skyddsjakt Svenska Jägareförbundet, nedan kallat

Läs mer

Informations- och kommunikationsplan för rovdjursfrågor i Västmanlands län

Informations- och kommunikationsplan för rovdjursfrågor i Västmanlands län Natur- och kulturmiljöenheten Foto: och Viltskadecenter Informations- och kommunikationsplan för rovdjursfrågor i Västmanlands län 2009 Förankrad i Rovdjursgruppen vid möte den 13 november 2007 Beslutad

Läs mer

Naturskyddsföreningen. Policy. Jakt och viltförvaltning

Naturskyddsföreningen. Policy. Jakt och viltförvaltning Naturskyddsföreningen Policy Jakt och viltförvaltning Antagen av Naturskyddsföreningens riksstyrelse 2014 2 Innehållsförteckning Kap. 1 Inledning 4 Kap. 2 Grundläggande utgångspunkter 4 Kap. 3 När kan

Läs mer

1. Hur ser ni på svensk rovdjursturism?

1. Hur ser ni på svensk rovdjursturism? 1. Hur ser ni på svensk rovdjursturism? Svenska Jägareförbundet har inga invändningar mot rovdjursturism i sig så länge den inte utformas på ett sätt som menligt påverkar andra aktörers möjlighet att bedriva

Läs mer

Nationell förvaltningsplan för varg

Nationell förvaltningsplan för varg Nationell förvaltningsplan för varg Förvaltningsperioden 2014 2019 December 2014 NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM Gruppen

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

Livets myller Ordning i myllret

Livets myller Ordning i myllret LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas

Läs mer

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta

Läs mer

Begäran om förslag till miniminivåer för björn, varg, järv och lo för rovdjursförvaltningsområden och län.

Begäran om förslag till miniminivåer för björn, varg, järv och lo för rovdjursförvaltningsområden och län. 1(9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Lindahl, Helene Tel: 010-698 1051 Helene.lindahl @naturvardsverket.se BEGÄRAN 2014-03-20 Ärendenr: NV-00552-14 Sändlista Begäran om förslag till miniminivåer

Läs mer

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet 2 oktober 2008, Radisson SAS Royal Viking Hotel, Stockholm Sammanfattning av gruppdiskussionerna Deltagarna delades in i fyra olika grupper. Varje

Läs mer

Nya älgförvaltningen, Äbin mm

Nya älgförvaltningen, Äbin mm Nya älgförvaltningen, Äbin mm Kalmar 2015-01-26 Johan Frisk Skogs- & viltförvaltningsansvarig Södra Skog Kort presentation Södra Skog 1998, Ulricehamns sbo 2005- ansvarig för förvaltningen av egen skog

Läs mer

Europeiska trankonferensen

Europeiska trankonferensen ETT NYHETSBREV FRÅN VILTSKADECENTER, SLU NO 2/214 Europeiska trankonferensen Fortsättning på studien Kalvning i hägn Informationsmöten och utbildningar Varg- och loinventering VILT&TAMT 2 Nytt Nyhetsbrev

Läs mer

INVENTERING STORA ROVDJUR

INVENTERING STORA ROVDJUR FAKTABLAD ROVDJUR INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 ROVDJUR: Inventering i samebyarna INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK Detta faktablad ROVDJUR: Inventering i samebyarna inom Nasjonalt overvåkningsprogram

Läs mer

Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43) YTTRANDE Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Datum: 2015-10-10 Vårt diarienummer: 2015-1755 Ert diarienummer: M2015/1539/S Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43) Sammanfattning

Läs mer

Konferens. Vilt & Fisk på SLU. 18-19 september, 2013 Uppsala. Centrum för vilt- och fiskforskning, SLU

Konferens. Vilt & Fisk på SLU. 18-19 september, 2013 Uppsala. Centrum för vilt- och fiskforskning, SLU Konferens Vilt & Fisk på 18-19 september, 2013 Uppsala Centrum för vilt- och fiskforskning, VILT & FISK PÅ Långsiktigt bevarande och hållbart nyttjande av resursen vilt- och fisk! Datum: Den 18-19 september

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö

Läs mer

med anledning av skr. 2015/16:199 Vildsvin och viltskador

med anledning av skr. 2015/16:199 Vildsvin och viltskador Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, L, KD) med anledning av skr. 2015/16:199 Vildsvin och viltskador Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen avslår delvis propositionen

Läs mer

Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter varg till länsstyrelserna i det Mellersta rovdjursförvaltningsområdet

Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter varg till länsstyrelserna i det Mellersta rovdjursförvaltningsområdet 1(8) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Hamplin, Göte Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2013-11-28 Ärendenr: NV-06674-13 Enligt sändlista Överlämnande av rätt att besluta

Läs mer

Skrivelse med anledning av ansökan om skyddsjakt på varg i sex vargrevir

Skrivelse med anledning av ansökan om skyddsjakt på varg i sex vargrevir Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM 2008-12-11 Skrivelse med anledning av ansökan om skyddsjakt på varg i sex vargrevir I en hemställan daterad den 30 oktober 2008 ansöker Svenska Jägareförbundet (SJF) om

Läs mer

YTTRANDE med anledning av Naturvårdsverkets regeringsuppdrag i fråga om översyn av vildsvinsförvaltningen; Dnr 412-5130-06 Nv

YTTRANDE med anledning av Naturvårdsverkets regeringsuppdrag i fråga om översyn av vildsvinsförvaltningen; Dnr 412-5130-06 Nv Naturvårdsverket Att: Susanna Löfgren och Christer Pettersson Naturresursavdelningen / Viltförvaltningsenheten 106 48 Stockholm susanna.lofgren@naturvardsverket.se christer.pettersson@naturvardsverket.se

Läs mer

Hur når vi lantbruksföretagarna?

Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur vill lantbruksföretagarna bli informerade? Hur välkänt är investerings- och startstöd till lantbrukare? www.t.lst.se Publ. nr 2005:6 2 Förord Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

YTTRANDE över Naturvårdsverkets Redovisning av regeringens uppdrag ifråga om förvaltning av vildsvin m.m. ; dnr Jo2008/56

YTTRANDE över Naturvårdsverkets Redovisning av regeringens uppdrag ifråga om förvaltning av vildsvin m.m. ; dnr Jo2008/56 Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE över Naturvårdsverkets Redovisning av regeringens uppdrag ifråga om förvaltning av vildsvin m.m. ; dnr Jo2008/56 Sveriges Jordägareförbund ( Förbundet )

Läs mer

Attityder till rovdjur och rovdjursförvaltning

Attityder till rovdjur och rovdjursförvaltning Attityder till rovdjur och rovdjursförvaltning RAPPORT 2014:1 Camilla Sandström¹, Göran Ericsson², Sabrina Dressel², Max Eriksson¹ & Emma Kvastegård² ¹ Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Viltskadestatistik 2005

Viltskadestatistik 2005 Viltskadestatistik 2005 VERSIONER AV VILTSKADESTATISTIK 2005...2 INLEDNING...3 DELOMRÅDEN I STATISTIKEN...4 ROVDJURSFORUM...5 RENSKÖTSELOMRÅDET...6 OM STATISTIKEN...6 TAMDJUR...7 OM STATISTIKEN...7 BEVILJADE

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Verksamhetsplan 2015 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap

Läs mer

Viltskadestatistik 2010

Viltskadestatistik 2010 Viltskadestatistik 2010 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2011-1 Innehåll Inledning...2 Delområden i statistiken... 3 Rovdjursforum... 4 1. Tamdjur...5 Om

Läs mer

Stora rovdjur i Örebro län

Stora rovdjur i Örebro län Stora rovdjur i Örebro län Foto: lodjur: Glenn Mattsing, björn: Conny Lundström, varg och kungsörn: Roine Magnusson Publ.nr 2006:45 Riksdagen har bestämt att de stora rovdjuren björn, järv, lo, varg och

Läs mer

Ny älgförvaltning 2012

Ny älgförvaltning 2012 Ny älgförvaltning 2012 - En introduktion Sveriges Lantbruksuniversitet Många beslut, lagar och regler att följa Beslutas av Detaljeringsgrad Lag Riksdag Lägst Förordning Regering Föreskrift Myndighet Högst

Läs mer

Genetisk förstärkning av vargstammen

Genetisk förstärkning av vargstammen Genetisk förstärkning av vargstammen Genetisk förstärkning av vargstammen ett pussel för en livskraftig vargstam VARGEN ÄR EN NATURLIG del av den svenska faunan precis som älg, kungsörn och räv. Men vargen

Läs mer

Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter björn, varg, lo och järv till vissa länsstyrelser

Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter björn, varg, lo och järv till vissa länsstyrelser 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 gote.hamplin @naturvardsverket.se 2014-06-02 Ärendenr: NV-03681-14 Se sändlista Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt

Läs mer

Ny älgförvaltning 2012

Ny älgförvaltning 2012 Ny älgförvaltning 2012 - En introduktion Sveriges Lantbruksuniversitet Många beslut, lagar och regler att följa Beslutas av Detaljeringsgrad Lag Riksdag Lägst Förordning Regering Föreskrift Myndighet Högst

Läs mer

Strategi SVA 2011 2014. Friska djur trygga människor

Strategi SVA 2011 2014. Friska djur trygga människor Strategi SVA 2011 2014 Friska djur trygga människor SVA:s grundläggande värderingar och kännetecken SVA tar ett viktigt samhällsansvar och står för en förutseende beredskap Vår verksamhet vilar på vetenskaplig

Läs mer

YTTRANDE över Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om kronhjortsförvaltning; Dnr N2015/08683/FJR

YTTRANDE över Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om kronhjortsförvaltning; Dnr N2015/08683/FJR Sidan 1 av 6 Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se YTTRANDE över Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om kronhjortsförvaltning; Dnr N2015/08683/FJR Sveriges Jordägareförbund

Läs mer

HÅLLBART SAMHÄLLE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HÅLLBART SAMHÄLLE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HÅLLBART SAMHÄLLE Ämnet hållbart samhälle är tvärvetenskapligt och belyser begreppet hållbar utveckling ur såväl ekologiska som sociala och ekonomiska synvinklar. Det behandlar samspelet mellan människan

Läs mer

En ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet

En ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet En ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet Varför? En ny älgförvaltning. Vad är problemet enligt lagstiftaren? Problem/brister i det

Läs mer