Artskydd och vägledning. Förstudie kring tillsynsvägledning mm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Artskydd och vägledning. Förstudie kring tillsynsvägledning mm"

Transkript

1 Artskydd och vägledning Förstudie kring tillsynsvägledning mm Juni 2013

2 Huvudmän Länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Jordbruksverket samt Havs- och vattenmyndigheten Webbplats Grupparbetsplats Projektledare Ingela Höök telefon e-post Projektledare Carina Lif telefon e-post

3 Innehållsförteckning 1. FÖRORD BAKGRUND OCH GENOMFÖRANDE... 5 Brister i arbetet med artskyddet... 5 Enkätundersökning... 5 Workshop på handläggarträff RESULTAT OCH DISKUSSION... 7 Naturvårdsverkets tillsynsvägledning... 7 Oklart ansvarsområde... 8 Jordbruksverkets vägledning... 8 Länsstyrelsernas eget ansvar... 9 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Enkätresultat med kommentarer Sammanfattning och förslag till prioriteringar Förslag till kommande projekt inom Miljösamverkan Sverige 3

4 1. Förord Miljösamverkan Sverige har inom ramen för projektet Artskydd och vägledning gjort en förstudie kring länsstyrelsernas behov av tillsynsvägledning från Naturvårdsverket när det gäller artskyddsfrågor. Vi har därutöver tagit fram förslag riktade till länsstyrelserna. Följande personer har ingått i projektgruppen: Eva Amnéus Mattisson Naturvårdsverket Britt Forsén Länsstyrelsen i Stockholms län Anna Lind Naturvårdsverket Hanna Wallén Länsstyrelsen i Jämtlands län Carina Lif Miljösamverkan Sverige (projektledare) Vi riktar ett stort tack till länsstyrelsens artskyddshandläggare som har haft en viktig roll i arbetet, dels i samband med den enkät som skickades ut hösten 2012 och dels i diskussionerna under artskyddshandläggarträffen i maj Vi vill också tacka nedanstående personer för att de deltog i enkäten: Sofia Brockmark Havs- och vattenmyndigheten Henrik Forsblad Rikspolisstyrelsen Andrea Ljung Jordbruksverket Fredrik Simonsson Kustbevakningen Johan Renquist Tullverket Rapporten kommer att överlämnas till Naturvårdsverket som en rekommendation i det fortsatta arbetet med tillsynsvägledning. Den kommer också att fungera som underlag för länsstyrelsernas artskyddsarbete. Rapporten finns att ladda ned från Miljösamverkan Sveriges hemsida på adressen 4

5 2. Bakgrund och genomförande Brister i arbetet med artskyddet Artskyddet är en omfattande och svår fråga som länsstyrelserna inte arbetar med i tillräcklig grad. Det kommer in i många ärenden som ibland bedöms olika till följd av osäkerhet om hur regelverket ska tolkas och hur tillämpningen av lagstiftningen ska ske trots att Naturvårdsverket har tagit fram en handbok. Naturvårdsverket planerar bland annat mot bakgrund av detta att utveckla sin tillsynsvägledning inom området. Miljösamverkan Sverige har genomfört detta projekt med syfte att kartlägga och tydliggöra länsstyrelsernas behov av tillsynsvägledning inom artskyddet. Under arbetet blev det uppenbart att många frågor inom området kan och bör hanteras av länsstyrelserna i samverkan. Enkätundersökning Projektet startade med att projektgruppen tog fram en omfattande lista över olika frågeställningar/ämnesområden inom artskydd där det finns behov av tillsynsvägledning. Listan innehöll fridlysning, CITES (handel och preparering), djurparker, ål samt övergripande frågor. Denna lista kommunicerades hösten 2012 som en enkät till deltagarna på sändlistan för länsstyrelsens artskyddshandläggare. Även deltagarna i den nationella operativa gruppen som Naturvårdsverket samverkar inom fick möjlighet att delta i enkätundersökningen. I enkäten bad vi handläggarna att prioritera och kommentera de olika frågeställningarna/ämnesområdena ur aspekten tillsynsvägledning. Vi ville också ha in kompletterande förslag på frågeställningar/ämnesområden. Det kom in svar från 17 länsstyrelser, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Jordbruksverket, Kustbevakningen och Havs- och vattenmyndigheten. Vi har sammanställt och bearbetat dessa resultat, se bilaga 1. I enkäten bad vi deltagarna att prioritera frågeställningarna/ämnesområdena i en skala 1-4 där 1= viktigt/bråttom och 4= mindre viktigt/inte bråttom. För att få ett tydligt resultat ur enkätsvaren poängsatte vi prioriteringarna enligt formeln PRIO = (2* antal 1:or + antal 2:or ). Då utkristalliserades en tydlig rangordning bland förslagen och det framgick vad som prioriterades högst. Vi fick också in ett antal nya frågeställningar i samband med enkäten (markerade med röd tet i bilaga 1). Eftersom alla länsstyrelser inte tagit del av dessa skickades resultatet av enkäten inklusive kommentarerna och de nytillkomna frågeställningarna åter ut via sändlistan för kännedom. 5

6 Workshop på handläggarträff maj 2013 arrangerades årets artskyddshandläggarträff. Där genomförde projektet en workshop för att ytterligare prioritera och förankra resultatet av enkäten. Ett resultat av workshopen blev dessutom att vi fick en tydligare fördelning av ansvarsområden mellan Naturvårdsverket och länsstyrelserna inklusive projektförslag till Miljösamverkan Sverige. Frågeställningarna/ämnesområdena hade inför diskussionen bedömts av Naturvårdsverket (NV) och kategoriserats inom områdena: Vägledning behövs och är prioriterad av NV Vägledning behövs men är inte prioriterad av NV Vägledning kan behövas Vägledning behövs inte Samordning mellan länsstyrelserna behövs Resultatet från denna workshop samt enkäten ligger till grund för projektgruppens slutsatser. 6

7 3. Resultat och diskussion Projektgruppen har kommit fram till ett antal slutsatser kring länsstyrelsernas behov av tillsynsvägledning utifrån genomförd enkät och workshop. Underlag för detta finns i bilaga 2, Sammanfattning och prioriteringar. De frågeställningar/ämnesområden som prioriteras högst är: 1. Grundutbildning för länsstyrelsehandläggare och personal vid andra myndigheter 2. Uppdatering av handboken 3. Samordning av tillsyn av internetförsäljning, till eempel Blocket 4. Vägledning om hur 12:6-samråd ska användas i artskyddssammanhang 5. Nationell kartläggning av aktörer, organisationer, föreningar etc. 6. Sammanställning av domar 7. Samordning med Havs- och vattenmyndighetens fiskeritillsyn samt kustbevakningen 8. Tillsynsvägledning för ål 9. Synonymlistor över CITES-artnamn görs tillgängliga 10. Listor över artbestämmare uppdateras och görs tillgängliga 11. Vägledning om hur kompensationsåtgärder kan nyttjas i fridlysningsärenden Nedan hänvisar vi till dessa numreringen i tabellen. Naturvårdsverkets tillsynsvägledning Nr 1. Enligt vår förstudie prioriterar länsstyrelserna en återkommande grundutbildning inom artskydd allra högst. Detta var också ett starkt önskemål från andra myndigheter vid ett nationellt artskyddsseminarium hösten Naturvårdsverket och Jordbruksverket håller på att ta fram en webbaserad sådan. Det tror vi kommer att bli mycket bra. Stora förväntningar finns hos länsstyrelserna på utbildningen. I bilaga 2 har vi markerat frågeställningar som vi tycker är angelägna att ta upp i samband med utbildningen. Nr 2. Ett flertal frågeställningar som fått hög prioritet i enkäten kan hanteras av Naturvårdsverket genom att uppdatera och i viss mån förtydliga handboken inom fridlysning och CITES. Handboken är länsstyrelsernas främsta vägledning och den används flitigt. Det är av stor vikt att Naturvårdsverket regelbundet gör uppdateringar. Kombinationen handbok återkommande diskussioner på handläggarträffar tror vi är en bra metod för tillsynsvägledning. Nr 11. En frågeställning som inte fanns med i enkäten men som kom in som nytt förslag och som fick stort gehör under handläggarträffens workshop är vägledning om hur kompensationsåtgärder kan nyttjas i fridlysningsärenden. Kompensationsåtgärder 7

8 används troligen mycket sparsamt alternativt med stor variation mellan olika länsstyrelser. Ytterligare angelägna områden enligt förstudien, för Naturvårdsverkets tillsynsvägledning är: Vägledning om hur 12:6 samråd ska användas i artskyddssammanhang (nr 4) Sammanställning av domar (nr 6) Samordning med Havs- och vattenmyndighetens fiskeritillsyn samt kustbevakningen. (nr 7) Tillsynsvägledning för ål (nr 8) Oklart ansvarsområde Frågor där det är oklart vem som har ansvaret bör utredas på nationell nivå. Naturvårdsverket ansvarar för nationell samordning och i det sammanhanget önskar vi att Naturvårdsverket tydliggör ansvarsfrågan. Om frågan inte utreds nationellt tvingas länen att utveckla egna rutiner vilket är ineffektivt och riskerar att leda till stora skillnader i hanteringen av frågorna. En stor risk är också att ingen myndighet tar ansvar i dessa frågor. Nr 3. Samordning av tillsyn av internetförsäljning, t e Blocket, har fått hög prioritet av länsstyrelserna. Här är det oklart vem som äger frågan. Vilka krav är rimliga att ställa på länsstyrelsen och när är det en polisiär fråga? Internetförsäljning är en stor och väande marknad som sträcker sig långt över läns- och landsgränserna. För att statliga resurser ska användas effektivt är det av stor vikt att ansvarsfrågan klaras ut omgående. Nr 5. Det finns ett behov av nationell kartläggning av föreningar/organisationer/stora aktörer (möjliga tillsynsobjekt) t e herpetologer, knivsnidare, gitarrbyggare. Detta är ett viktigt redskap för tillsynen men det finns ingen utpekad ansvarig. Vissa län har regionala listor. Svårigheten ligger i att uppdatera och hålla aktuellt. Jordbruksverket har viss kartläggning i och med att de är den administrativa CITES-myndigheten. Jordbruksverkets vägledning Tre av punkterna i enkäten tillhör Jordbruksverkets ansvarsområde. När det gäller ett formulär för uppfödarbevis B-arter pågår arbete och det kommer att finnas ett färdigt formulär inom kort. Nr 9. Synonymer för CITES-artnamn. Enligt Jordbruksverket finns detta på IUCNhemsidan. Denna information är inte lättillgänglig, det skulle underlätta om Jordbruksverket kan sprida information om länken. Nr 10, Listor över artbestämmare. Jordbruksverket har en lista över artbestämmare. Denna bör uppdateras, utökas och spridas till länsstyrelserna, polisen, tullen med flera. Det behöver också klargöras vem som betalar för medverkan av artbestämmare vid 8

9 tillsyn. Arbete pågår just nu på Jordbruksverket och en ny lista kommer att beslutas under hösten Under handläggarträffen i maj 2013 framkom att Jordbruksverket planerar att starta ett nyhetsbrev kring artskydd. Det mottogs positivt och kan säkert bli en bra kanal för information som efterfrågas av länsstyrelserna. Länsstyrelsernas eget ansvar På den workshop som hölls i samband med handläggarträffen i maj 2013 blev det tydligt att ett antal punkter på listan är länsstyrelsens eget ansvar. Det framgår i bilaga 2 vilka frågeställningar som är aktuella. I vissa fall finns behov av samordning mellan länsstyrelserna. I ett första skede bildade handläggarträffen tre arbetsgrupper som har ambitionen att arbeta med: Uppdatering av gemensam tet på etern hemsida, Syfte: Förbättra portalsidan m.m. för artskydd Mål: Att alla delar är med. Tydlig uppdelning Översyn av ansökningsblanketter och rapporteringsmallar för fridlysning och CITES, Syfte: Se över ansökningsblanketter och rapporteringsmallar för fridlysning och CITES (handel + preparering). Mål: Uppnå bättre, effektivare och mer enhetlig ärendehantering genom bra ansökningsblanketter och rapporteringsmallar (handel + preparering). Tillsyn och prövning djurparker Syfte: Förbättrad tillsyn och prövning genom samverkan och koncentration till ett fåtal länsstyrelser Mål: Likriktning, liknande villkor, liknande tillsynsprocess Ett fjärde arbetsområde, Informationsmaterial, skickas av handläggarträffen som projektförslag till Miljösamverkan Sverige inför verksamhetsplaneringen Syfte: Få fram nischat, lättillgängligt material inom: Handel med rovdjur + säl Second hand Mässor (zoo-) TAM (traditionell asiatisk medicin) Öppet öga Mål: Ökad medvetenhet hos utövare + allmänhet Flera ytterligare förslag till projekt inom Miljösamverkan Sverige kom in på handläggarträffen. De finns samlade i bilaga 3. 9

10

11 Tillsynvägledning inom artskydd för länsstyrelserna sammanställning av resultat från enkäten 28 nov: Svar från 17 st Lst, Rikspolisstyrelsen, Tullen, Jordbruksverket, Kustbevakningen, HaV Kontaktuppgifter PRIO namn på kontaktperson: Frågeställning/ämnesområde Prioritering, skala 1 4 Kommentarer, reflektioner, motiveringar nr Komplettera nedan med ämnesområden/frågeställningar som saknas. Prioritera respektive frågeställning genom att markera ett alternativ i skalan viktigt/ bråttom mindre viktigt/ inte bråttom Generella frågor inom hela artskyddet För att kunna göra en poängsättning räknar vi (2* poäng i prio 1)+(poäng prio 2). Ev poäng prio 3 och 4 bortses från. Prio 1 och prio 2: här rödmarkeras "poäng" och orangemarkeras 5 9 "poäng". Signalgul färg betyder att förslaget är nytt och kom in med enkäten. 1 Förtydligande av vad som är länsstyrelsens ansvar genom att få en kartläggning av övriga inblandade myndigheters ansvarsområden. 23 (=2*10+3) Östergötland : Hur agerar Skogsstyrelsen i artskyddsfrågor i samband med avverkningsanmälningar m.m? Undersökning vilken kompetens de som hanterar avverkningsanmälningar har. Hur hanteras artskyddsfrågor av lantbruksenheter på Lst?. Vilken kompetens finns? Handledning för hur skyddet ska tolkas i konflikt med areella näringars verksamhet (tjäderspelplatser, åkrar med kornknarrs och ängshökshäckningar etc.? Kronoberg: En bra fortsättning på arbetet med mer och bättre myndighetssamverkan efter vad som diskuterades på seminariet om artskyddsbrott på Naturhistoriska riksmuseet. Värmland: Erfarenheter från krokodilärendet visar på oklarheter gällande detta. Viktigt att ansvar och roller är klarlagt särskilt i akuta lägen. Västerbotten: Vi har arbetat med samverkan mellan myndigheterna på länsnivå så detta har vi klargjort Kustbevakningen: Viktigt att känna till inblandade myndigheters ansvarsområden för att lättare kunna samarbeta och för att inte inkräkta på varandras områden/utföra dubbelt arbete mm. Jämtland: Viktigt att veta vad som är Lst s uppgift och även andra myndigheters ansvar! HaV : Bra med kartläggning av ansvarsområden och epertkunskap/brist av kunskap. HaV har tillkommit, och SLU aqua är en ny institution med epertkunskap. 2 Förtydligande av vilken kompetensnivå som länsstyrelserna behöver för att kunna tillsyna inom artskyddet. Är det t e rimligt att varje länsstyrelse ska kunna artbestämma stenkoraller och tyda kinesiska tecken? Östergötland: Specialister behöver alltid kunna anlitas. Handlar mer om att kunna nyttja kompetens. Kronoberg: Viktigt men inte prioritet 1. Länsstyrelsen i Kronoberg behöver börja bedriva mer initierad tillsyn först för att få mer kännedom om hur svårt det är och vad som är svårt. Dalarna: Länsstyrelsen behöver ha bra förteckningar över vad som vi ska tillsyna och vem vi kan fråga för artbedömningar Värmland: Inte rimligt att alla (om ens något) län ska ha all detaljkunskap som behövs, men viktigt att veta till vem man ska vända sig för att få hjälp. SJVs ansvarar idag för att listor över artbestämmare finns. Lägg dessa på nätet så att de alltid är åtkomliga även på icke kontorstid och under semestrar mm. Västerbotten: Skulle vara bra med lista över godkända artbestämmare som vi kan använda Örebro: Samordning av sådana specialistområden som koraller och orkidéer, TAM, träslag etc är nästan nödvändigt. Nationella tillsynsmän inom svåra områden borde vara en effektivare lösning. Uppsala: Gärna någon typ av vägledning om hur man gör om man inte har någon som kan artbestämma på sin länsstyrelsen. Lista över artbestämmare och vem som bör bekosta en artbestämmare (söakanden eller lst)? Västra Götaland: Bör finnas godkända personer som man kan anlita vid behov för t.e. tyda kinesiska tecken Jämtland: Hoppas att detta kan redas ut ganska enkelt t e på nästa handläggarträff, viktigt att veta så vi inte får prestationsångest i onödan. HaV : Generell kunskap om artskydd är viktigt att länen har. För specifik artkunskap behöver vi nationella eperter, och i vissa fall även internationella. 3 Förtydligande av på vilket sätt andra myndigheter tar ansvar för det som ligger utanför länsstyrelsernas kompetenskrav Västerbotten: Vi har arbetat med samverkan mellan myndigheterna på länsnivå så detta har vi klargjort HaV : Vet inte om vi har tolkat frågan rätt?! Kompetensen bör ser olika ut mellan olika Lst, men att kunskapen ska kunna tas in vid behov från andra. Vad menar ni med krav? 4 Behov av uppdateringar av handböckerna webb och skrift Skåne : En riktigt bra uppdatering kräver dock att vi landar bättre i hur en del saker ska tolkas, t e "yrkesmässig verksamhet". Östergötland: Specialister behöver alltid kunna anlitas. Handlar mer om att kunna nyttja kompetens. Stockholm : Behöver uppdateras varje år Kronoberg : Vet inte om de är inaktuella. Om de är det så är det prio 1 att uppdatera dem. Handböckerna är ett bra stöd. Värmland: Önskvärt med fördjupning inom områdena handel, preparering, förevisning. Västmanland: Handböckerna är ganska ok, dock behövs mer detaljerad vägledning inom vissa områden. Jämtland: Vet inte riktigt hur bra de nuvarande handböckerna är, men förstås viktigt att de är aktuella.

12 5 Nya gemensamma mallar för ansökan om fridlysningsdispens och verksamhetstillstånd, beslut återrapportering CITES Kronoberg: Gemensamma mallar är bra. Det finns gemensam e tjänst för ansökan om tillstånd för preparering av eller handel med vilda djur och väter. Halland: Mallar kan varbra men de får inte innebära mer jobb eller att vi är tvingade att använda dem. De ska inte ligga i platina. Värmland: För vår det rör det sig om enstaka ärenden per år men just därför är det etra viktigt med mallar som säkrar att allt som behövs finns på plats. Orimligt mycket tid går år per ärende annars. Västerbotten: Mallar kan vara bra att utgå från Västmanland: iom att lst gått in i platina och P4 är det viktigt att det som tas fram är kompatibelt med platina. Beslutsmallar och blanketter BÖR förankras med artskyddshandläggarna HaV: Behöver ses över. 6 Sammanställningar och tolkningar av domar Kronoberg Det skulle vara bra om Naturvårdsverket eller Jordbruksverket skickar ut de domar som kommer inom artskydd samt även skriver en kommentar. Västerbotten: Fungerar relativt bra redan idag via maillistor, kan skärpas upp Västmanland: alltid intressant HaV : En jätteuppgift, men en databas skulle vara värdefullt/underlätta/likställa. 7 Återkoppling från Naturvårdsverket på länsstyrelsernas tagna beslut Östergötland : Bör göras inför handläggarträff/artskyddsmöte 2013 Kronoberg: Det skulle vara bra med återkoppling i vanligt förekommande ärenden för att veta om vi gör rätt. Vid mer "ovanliga" ärenden har kanske ofta länsstyrelserna kontakt med Naturvårdsverket eller Jordbruksverket vid handläggningen. Bra om myndigheterna är lätta att nå vid frågor. Jordbruksverket: Mycket bra förslag. (Finns risk för myndighetsstyre?) Värmland: Kan vara svårt då vägledande myndigheter inte ska ha åsikter i enskilda ärdenden. Jämtland: Särskilt i de fall då något är otydligt eller felaktigt så vi kan bli bättre HaV : Viktigt här bör en dialog ske. 8 Samordnade rutiner för tillsynsavgifter Kronoberg: Bra om alla gör lika. Det finns avgifter i andra ärenden som varierar mellan Länsstyrelserna och det leder till återkommande diskussioner och en osäkerhet om hanteringen. Värmland: Viktigt för vårt län där vi faktiskt kommit ut på tillsyn i god omfattning. Västerbotten: Känns ffa. Viktigt med bra tillsyn(har för lite tid för tillsyn idag), detta kommer i andra hand 9 Nationell tipscentral för myndigheterna 2 1 Stockholm: Ej för allmänheten utan för olika myndigheter, typ Rovobs, men förenklad, för tips som ligger utanför det egna geografiska området. Bra vid t e Reptilepo. 10 Gemensam hemisdesinfo för länsstyrelserna 1 1 Gävleborg: Utforma gemensam information om artskydd och CITES på länsstyrelsernas hemsidor 11 Regional miljöbrottssamverkan 2 1 Gävleborg: Utforma metoder som ökar och effektiviserar den operativa tillsynen genom att t e främja samverkan med andra myndigheter i enlighet med 1 kap 17 miljötillsynsförordningen. Länsstyrelsen ska enligt 26 kap 1 miljöbalken även på eget initiativ bedriva tillsyn över artskyddsförordningen. Den egeninitierade tillsynen är lågt prioriterad trots att det visat sig att mycket små tillsynsinsatser har uppdagat stora artskyddsbrott. Synen på den egeninitierade tillsynen av artskydd behöver därför förändras. 12 Utred nationell tillsynsgrupp för stora/svåra ärenden 2 1 Gävleborg: Utreda om det går att bilda en nationell tillsynsgrupp som kan sättas in vid större händelser som berör artskydd och CITES, t e Parken Zoo, fågelärendet i Hudiksvall etc. 13 Tvärsektoriell samverkan inom länsstyrelsen 2 1 Gävleborg: Identifiera metoder som gör att frågor som rör artskydd och CITES integreras i det tvärsektoriella arbetet på länsstyrelserna Fridlysning 14 Klargöra hur dispenser för vanliga men fridlysta arter ska hanteras, t e blåsippor eller vanlig groda. (Ärenden där stora resurser kan tas i anspråk men till liten naturvårdsnytta). 15 Klargöra hur fridlysta arter i pågående markanvändning ska hanteras, t e vanliga orkidéer i vägkant eller kornknarr i åkern. 16 Klargöra hur fridlysta arter inom tomt ska hanteras, t e salamander eller blåsippa. Halland: Vid samtliga punkter om fridlysning skulle vägledning om bedömningen av syftet med artskyddet behövas Östergötland: Uppdtera handbok. Hur hanterar vi åkergroda som är mycket vanlig men EU:art? Kronoberg: Det skulle vara till stor hjälp och på sikt göra hanteringen av dessa frågor mer resurseffektiv. Västerbotten: Här behövs medvetandegöra den lagstiftning som finns om vi menar allvar med den!vi borde få in många fler ärenden! Västmanland: eftersatt vägledningsområde, den vägledning vi har fått är EU arterna, vi behöver även vägledning om de nationellt fridlysta arterna HaV: Mallar för sådana beslut bör finnas tidsbesparing och lika bedömning Östergötland: jfr. punkt 1, areella näringar Kronoberg: Det skulle vara till stor hjälp. Det är en ständigt återkommande fråga hos oss. Vilka möjligheter har vi att skydda eller ta hänsyn till en art när det gäller pågående markanvändning. Värmland: Naturvårdsverket borde verka för en lagändring av artskyddsförordningen. 4 är fullkomligt omöjlig att tillämpa i den mening lagstiftaren har uttryckt sig. Allt jord och skogsbruk i Sverige är illegalt om man ska ta hänsyn till artskyddsförordningen. Sluta vägleda Länsstyrelserna i hur de ska kringgå lagen och rätta till felen istället! Västerbotten: Här behövs medvetandegöra den lagstiftning som finns om vi menar allvar med den!vi borde få in många fler ärenden! Hur omfattande krav ska vi ställa på inventering? Uppsala: Även pågående markanvändning i skog, ev bombmurkla. Västmanland: eftersatt vägledningsområde, den vägledning vi har fått är EU arterna, vi behöver även vägledning om de nationellt fridlysta arterna HaV: Mallar för sådana beslut bör finnas tidsbesparing och lika bedömning Östergötland: Kanske inte att utveckla mer ingående nu när ändring av lagstiftningsändring är på gång? Kronoberg: Ett sådant klargörande skulle kunna bidra till att länsstyrelserna kan ge snabbare svar till allmänheten eller andra som har frågor. Västerbotten: Här behövs medvetandegöra den lagstiftning som finns om vi menar allvar med den!vi borde få in många fler ärenden! Västmanland: eftersatt vägledningsområde, den vägledning vi har fått är EU arterna, vi behöver även vägledning om de nationellt fridlysta arterna

13 17 Klargöra hur fridlysta arter ska hanteras i planeringen (detaljplan, översiktsplan, vägplan). 18 Vägledning om hur begreppen gynnsam bevarandestatus och kontinuerlig ekologisk funktion ska användas vid dispenser. 19 Vägledning om hur och när samråd 12:6 ska användas i artskyddssammanhang. 20 Klargörande om hur jaktlagen förhåller sig till artskyddsförordningen. Gäller särskilt fåglar som skyddsjagas t e mås, råka, kanadagås. 21 Kompensationsåtgärder Hur kan vi nyttja dessa? Östergötland: Klargöra att Artskyddet inte är underordnat PBL m.m. utan lagstiftning som verkar paralellt. Viktigt att detta når ut till samhällsbyggare och att artskyddet måste upp tidigt (inventering om det bör kunna finns fridlysta arter). Det ska vara en själklarhet att fridlysta arter inventeras i större infrastrukturprojekt. Infosatsning riktad till samhällsbyggare (efter revision lagstiftning klar) Västerbotten: Här behövs medvetandegöra den lagstiftning som finns om vi menar allvar med den!vi borde få in många fler ärenden! Uppsala: Viktigt att även belysa hur rödlistade arter ska hanteras. Man kan komma i situtationen att en plan berör en akut starkt hotad art men som inte är fridlyst. Hur ska detta hanteras? Det kan ju handla om arter med etremt få lokaler. Västmanland: tydliggör även vad som menas med ändamålsenlig markanvänding och hur vi ska agera utifrån detta Jämtland: Vanliga fridlysta arter riskerar att ta mycket tid och det skulle underlätta om processen kunde förenklas i samband med t e planer, utan att syftet med lagstiftningen motverkas. I Jämtland t e mkt orkidéer Kronoberg: Bra. Men brukar kunna lösas med hjälp av artkunniga kollegor. Västerbotten: Hur stora krav ska vi ställa på inventering för att kunna avgöra hur stor del av populationen som påverkas? HaV: Komplicerat här är vägledning ett av många viktiga instrument Kronoberg Skulle vara bra. Underlättar att länsstyrelserna gör mer lika. Västerbotten: I så fall gräsdragningen mellan men det framgår ju av bilagorna vilka arterna är. Problemet är vilka krav på inventering vi ska ställa där vi inte har information. HaV: Kolla upp! Var går gränserna idag mellan NV och HaV Norrbotten: Och inte minst de stora rovdjuren! Stockholm: Syftet med åtgärden är avgörande för vilken lagstiftning som ska användas, detta är redan klargjort i handboken. Det är dock ganska svårt, finns behov av utbildning. Kronoberg: Skulle vara bra. Frågan kommer upp regelbundet. Varje gång behövs genomgång med lagteter och diskussion med kollegor om vad som gäller. Ett klargörande skulle underlätta arbetet. Västerbotten: (Tjäder är också en i vissa samband klurig art, björn en annan) HaV : Viktigt med klargörande vad gäller gränsdragningar mellan artskyddsförordningen och jaktlagen. Hur och när bör vi nyttja kompensationsåtgärder vid beslut? Vid större infrastrukturprojekt t.e. bör vi kunna ställa höga krav både när det gäller artskydd och biotopskydd. CITES 22 Nationellt beslutat formulär för uppfödarbevis B arter. 23 Återkommande grundutbildning för länsstyrelsehandläggare och andra myndigheter. 24 Kontaktvägar och kontaktpersoner inom polis/tull/kustbevakning listas för länen. 25 Behov av nationell kartläggning av föreningar/organisationer/stora aktörer (möjliga tillsynsobjekt) t e herpetologer, knivsnidare, gitarrbyggare 26 Nationell utveckling och samordning av tillsynen av internetförsäljningssajter t e Blocket, Tradera. 27 Samordning av tillsynskampanjer planering, utbildning, genomförande, uppföljning. 28 Nationellt ansvar för ajourhållning av nu framtagna broschyrer om handel/förevisning Jordbruksverket: Nästan klart om inga fler synpunkter kommer kommer SJV och NV tillhandahalla ett eempel. Västmanland: Formuläret måste gå ut till alla organisatorer och med besked huruvida alla b listade arter måste ha uppfödarbevis eller inte. Även vägledning till lst om hur långt vi måste spåra föräldradjur bakåt för att klargöra lagligt åtkommen HaV: Inte lika viktigt/relevent för akvatiska arter Stockholm: Bör ske löpande + uppdateringar vid årliga handläggarträffar, "nytt sen sist" Kronoberg: Bra sätt att öka kunskapen. Värmland: Vet inte riktigt vad som menas med grundutbildning. De utbildningar som NV har behövs! Västerbotten: Bör även ingå i grundutbildning av tull och polis HaV: Bra med grundutbildning. Även årliga träffar med kunskapsutbyte/utbildningar "rådgivande grupp" RPS : Bör finnas påresp. Länsstyrelse/kommun Stockholm: Främst en fråga för varje länsstyrelse Kronoberg: Skulle underlätta arbetet! Halland: Bör vara enkelt att ordna av JV eller NV Värmland: Detta har vi utabetat på länsnivå och det är väl rimligt att vi kan ta på oss. Västerbotten: Detta har vi redan ordnat på länsnivå Västra Götaland : Bör kunna göras inom länen. Kustbevakningen: Viktigt att kunna agera snabbt om något påträffas. Kan vara avgörande för att kunna komma till fällande dom att snabbt komma i kontakt med rätt person för hjälp osv. HaV: Viktigt! Underlättar och förbättrar arbetet Stockholm: Vem bör ha ansvaret? Naturvårdsverket eller Jordbruksverket? Kronoberg: Bra men inte prioriterat. Halland: Listan kan ju snabbt bli inaktuell och någon måste hålla i uppdatering tidskrävande. En lista över vilka typer av verksamheter som kan vara mer användbar. Värmland: Bra med nationell samordning av register generellt. (Jfr DSK=jordbruksverkets, primärprod=lsts inte bra!) HaV : En del jobb, men underlättar arbetet och mycket information finns redan hos myndigheterna RPS : Effektivare brottsupptäckt genom tillsyn är grundläggande för att få en större efterlevnad av artskyddsrelgerna. Viktig punkt av det skälet. Risken är att saluförande på internet inte åtgärdas, eftersom ingen myndighet känner ansvar för tillsyn, att leta överträdelser (eftersom brottsforum kan vara utanför länet etc..). Vore bra om det kunde skapas överenskommelse om var, vilket/vilka län som ska ha nationellt ansvar för att hitta internetbaserade artskyddsbrott. Stockholm: Mycket viktigt! Omfattande handel idag, kommer troligtvis att öka framöver. Kronoberg: Som det är nu så får vi in en del anmälningar från allmänheten. Om myndigheterna ska "leta" ärenden måste vi veta att vi har resurser till hanteringen av dessa. Jordbruksverket: Jordburksverket jobbar med kontakten att inga olagliga annonser läggs ut. Bra om tillsynen samordnas även med andra områden (djurskydd och smittskydd) Värmland: Lite oklart vad som avses. Vägledning om hur man hanterar och gräver i denna typ av ärenden. Frågan är hur mycket tid det finns till detta på länen sen. Västerbotten: Värt att prova kan ge effektivare övervakning, men på vilken myndighet skulle detta ligga? Västmanland: även viktigt att klargöra vad som är lst:s uppgift och vad som är polisens Jämtland: På mindre länsstyrelser har vi lite resurser för egen tillsyn inom detta område HaV : Viktigt! Underlättar och förbättrar arbetet RPS : Samordning är viktigt, även med brottsbekämpande myndigheterna. Kronoberg: Viktigt med info om arbetets betydelse till miljövårdsdirektörer m.m. i tidigt skede. Det är alltid en resursfråga. Men samordning av tillsynskampanjer är effektivare och enklare än om var och en gör sin egen. Halland: Kan vara enda möjliga sättet att få höjt nivån på tillsynen, där resurserna för artskyddstillsynen är begränsad Värmland: Bra! HaV : Viktigt Kronoberg: Mest effektivt. Värmland: Ajourhållen info viktigt men broschyrer känns lite mossigt. Bättre med webbaserat material. Västmanland: även ta fram nytt informationsmaterial

14 29 Vägledning om definitioner, t e 26 artskyddsförordningen: vad som är yrkesmässig verksamhet. 30 Synonymer för CITES artnamn listas på nationell hemsida (handelsnamn, latin, kinesiska ). 31 Vägledning om förverkande i samband med tullbeslag. 32 Vägledning kring rapporteringsskyldigheten för verksamhetsutövare med tillstånd, till eempel miljösanktionsavgifter. HaV: Viktigt Stockholm: Skatteverkets regler? Skriv in ett klargörande i handboken. Västerbotten: Ibland svårt att tillsyna om det är handel, kan vara bra med nationell samordning av trender te Tullen: Verkar alltför resurskrävande. Stockholm: Omöjligt att bedriva tillsyn utan detta! E Saussurea costus och Dahlbergia nigra Jordbruksverket: finns redan på IUCN hemsida och service från andra hemsidor. Om det behövs hjälp kan LST få det via NV eller SJV. HaV: Bra kan underlätta vid ommärkning av produkter såsom kaviar Tullen: Vad är problemet idag? Stockholm: Rörigt idag, enkel förklaring kan lätt åtgärda problemet. Kanske främst en fråga för storstadslänen. Värmland: Förstås jättebra att ha men prio 3 om man sätter det i relation till annat. Värmland: Om det är så att LST har en roll i detta behövs vägledning (=vi tror inte att vi har det) HaV: I dagsläget ingen insyn i arbetet RPS: Viktigt, eftersom frånvaro av rapporter kan utgöra brott. Östergötland: Goda eempel. Stockholm: Länsstyrelserna saknar tid för uppföljning av årsrapporterna. Västmanland: även mer om vad som rapporteringen ska innehålla, glöm inte konservatorerna 33 Artbestämmare; för fler artgrupper (korall, 8 4 Jönköping: Artbestämmarlista har inte skickats ut till länen på flera. Saknas artbestämmare för flera artgruper. trä, orkidé) uppdaterad utskickad lista 34 Info om uppstoppade fåglar 2 1 Framtagande av information om hur ärenden om gamla monterade fåglar ska hanteras och vilka regler som gäller. Skriftlig info samt info på berörda myndigheters hemsidor. Förslag från Lst Kronoberg. Frågan uppkommer relativt ofta och det är ofta oklart varifrån fåglarna kommer och vilket vetenskapligt namn de har. Allmänheten har svårt att förstå att man inte får sälja dessa. Information som går att hänvisa till vore bra. 35 Kontaktlista för alla myndigheter och hela landet 36 Gemensamt info material för mässor; både utställare ochbesökare Ål 37 Ta fram gemensamt informationsmaterial för handlare och konsumenter. 38 Tillsynsvägledning om tillsyn av fiskare och handlare. 39 Behov av samordning med Havs och Vattenmyndighetens fiskeritillsyn samt kustbevakningen. 2 1 Gävleborg: Det vore önskvärt att ett "internt" myndighetsnätverk av telefonlistor och mailgrupper uppdaterades/skapades för artskydd och CITES frågor Stockholm: Viktigt att ta fram inför kampanj 2013 HaV: Viktigt med tanke på kompleiteten i ålfrågan Östergötland : Går det att tillsyna? Stockholm: Viktigt att ta fram inför kampanj 2013 Värmland: Som vi ser det räcker det med en generell vägledning som inte behöver vara artspecifik. Västmanland: Tveksamt om det är relevant med operativ tillsyn av fiskare. Handlare däremot bör kontrolleras Kustbevakningen: (En tanke är att det väl är HaV som ansvarar för vägledningen inom fisketillsynen?) HaV: Osäker på om tillsynsvägledning är rätt instrument? Stockholm: Viktigt att ta fram inför kampanj 2013 Värmland: Samordning, men även klarlägga ansvarsområde och rollfördelning. Kustbevakningen: Arbetet med att skydda ålen prioriterar Kustbevakningen ganska hårt nu och denna punkt (som varit föremål för diskussion under en tid nu mellan de tre myndigheterna), är viktig. Inte bra om samma fiskare/redskap kontrolleras samma dag av mer än en myndighet, t e. HaV: Viktigt att vi får en sammanhållen syn på verksamheter/myndigheter knutna till ålen. Ålfrågan är prioriterad för HaV. Djurparker 40 Behov av gemensam mall för egenkontrollprogram för djurparker Stockholm: Finns redan krav på egenkontroll, behövs en gemensam mall? Värmland: Säkert bra eftersom det troligen indirekt underlättar tillsynen. HaV: Aktuellt för marina däggdjur och broskfisk? Sörmland: Efter Parken Zoo insåg man verkligen vilka brister som kan finnas 41 Tillsynsvägledning älgparker och dylikt Stockholm: Vad skiljer älgparker från andra djurparker? 45 Behov av samordning med djurskydd Värmland: Det borde LST kunna ta ansvar för själva. Västmanland: är upp till varje Lst Västra Götaland: Bör utfärdas av varje län. respektive hägntillstånd Jagktförordningen + NV+ djurparker 2 1 Sörmland: Tydlig info bör spridas till Lst om vad som gäller Övriga kommentarer: Koncentrera viss tillsyn inom området (Örebro). Övriga kommentarer: Har inte haft anledning komentera frågor utöver de få under CITES. I huvudsak berör frågorna inte Polisens ansvarsområde mer än indirekt. Tillsynsverksamheten är ju avgörande för brottsupptäckt och för att förebygga brott. (Henrik Forssblad, Rikspolisstyrelsen) Halland: Länsstyrelsens ansvar för information till kommunerna om artskydd? Örebro: Samordning, möjligen koncentration av flera av dessa områden ni nämnt skulle spara många skatterkornor och göra allt rättssäkrare. Gävleborg: Länsstyrelserna och Naturvårdsverket bör bli bättre på att efterlysa uppdateringar i regelringsbrevet från miljödepartementet för att få lite "snurr" på artskyddsarbetet i Sverige. Artskyddsarbetet skulle därtill må än bättre av nationell långsiktighet hos den nationella tillsynsvägledaren. Av den information som nått länsstyrelsen är samordningstjänsten hos naturvårdsverket tidsbestämd. Artskydd mår bra av kontinuitet varför det vore önskvärt om detta löstes så snart det går. Västmanland: Viktigt inom detta område är att NV är aktiv och engagerad. Artskyddshandläggaren är i regel ensam på som lst och behöver stöd från handläggarnätverket och från SJV och NV. Viktigt att NV återkopplar till lst efter den årliga rapporteringen av föregående års tillsynsarbete, detta behövs om artskyddstillsyn ska kunna prioriteras. NV bör även utbilda högre chefer och ledning i vad artskyddsarbetet innebär och vad som krävs från lst:erna.

15 Bilaga 2 Sammanfattning och förslag till prioriteringar Nr Nr Nr Nr Generella frågor inom hela artskyddet Prioritet enl enkät Återkommande grundutbildning för 33 länsstyrelsehandläggare och andra myndigheter Klargöra hur fridlysta arter ska hanteras i 32 planeringen (detaljplan, översiktsplan, vägplan) Samordning av tillsynskampanjer planering, 30 utbildning, genomförande, uppföljning Klargöra hur fridlysta arter i pågående 29 markanvändning ska hanteras, t e vanliga orkidéer i vägkant eller kornknarr i åkern Klargöra hur dispenser för vanliga men 28 fridlysta arter ska hanteras, t e blåsippor eller vanlig groda. (Ärenden där stora resurser kan tas i anspråk men till liten naturvårdsnytta) Vägledning om hur begreppen gynnsam bevarandestatus och kontinuerlig ekologisk funktion ska användas vid dispenser Förtydligande av vad som är länsstyrelsens ansvar genom att få en kartläggning av övriga inblandade myndigheters ansvarsområden Nationell utveckling och samordning av tillsynen av internetförsäljningssajter t e Blocket, Tradera Klargöra hur fridlysta arter inom tomt ska hanteras, t e salamander eller blåsippa Vägledning om hur och när samråd 12:6 ska användas i artskyddssammanhang Nationellt beslutat formulär för uppfödarbevis B arter Kontaktvägar och kontaktpersoner inom polis/tull/kustbevakning listas för länen Behov av nationell kartläggning av föreningar/organisationer/stora aktörer (möjliga tillsynsobjekt) t e herpetologer, knivsnidare, gitarrbyggare Klargörande om hur jaktlagen förhåller sig till artskyddsförordningen. Gäller särskilt fåglar som skyddsjagas t e mås, råka, kanadagås Sammanställningar och tolkningar av domar Naturvårdsverket Allmänt Naturvårdsverket Handbok fridlysning Naturvårdsverket Handbok CITES Ansvarig aktör, prioritet Naturvårdsverket Utbildning Jordbruksverket Länsstyrelserna Miljösamverkan Sverige (MSS) Oklart ansvar

16 Nya gemensamma mallar för ansökan om fridlysningsdispens och verksamhetstillstånd, beslut återrapportering CITES Förtydligande av på vilket sätt andra myndigheter tar ansvar för det som ligger utanför länsstyrelsernas kompetenskrav Behov av uppdateringar av handböckerna webb och skrift Nationellt ansvar för ajourhållning av nu framtagna broschyrer om handel/förevisning Vägledning om definitioner, t e 26 artskyddsförordningen: vad som är yrkesmässig verksamhet Vägledning kring rapporteringsskyldigheten för verksamhetsutövare med tillstånd, till eempel miljösanktionsavgifter. HaV: Viktigt Behov av samordning med Havs och Vattenmyndighetens fiskeritillsyn samt kustbevakningen Förtydligande av vilken kompetensnivå som länsstyrelserna behöver för att kunna tillsyna inom artskyddet. Är det t e rimligt att varje länsstyrelse ska kunna artbestämma stenkoraller och tyda kinesiska tecken? Ta fram gemensamt informationsmaterial om ål för handlare och konsumenter Tillsynsvägledning för ål om tillsyn av fiskare 13 och handlare Synonymer för CITES artnamn listas på 12 nationell hemsida (handelsnamn, latin, kinesiska, etc) Vägledning om förverkande i samband med 11 tullbeslag Återkoppling från Naturvårdsverket på 9 länsstyrelsernas tagna beslut Artbestämmare; för fler artgrupper (korall, trä, 8 orkidé) uppdaterad utskickad lista Samordnade rutiner för tillsynsavgifter Nationell tipscentral för myndigheterna Regional miljöbrottssamverkan Utred nationell tillsynsgrupp för stora/svåra 2 ärenden Tvärsektoriell samverkan inom länsstyrelsen pågår

17 Info om uppstoppade fåglar Kontaktlista för alla myndigheter och hela 2 landet Gemensamt info material för mässor; både 2 utställare ochbesökare Gemensam information på hemsidor för 1 länsstyrelserna Kompensationsåtgärder i fridlysnings ärenden Hur kan vi nyttja dessa? Behov av samordning med djurskydd 8 respektive hägntillstånd Jaktförordningen + NV+ djurparker 2 pågår

18 Nr Behov av åtgärd, ansvarig utförare Naturvårdsverket Ny Artskyddet lyfts fram i regleringsbrevet Ny Återkoppling Prioritet Naturvårdsverket allmänt Projektets slutsatser Länsstyrelserna och Naturvårdsverket bör bli bättre på att efterlysa uppdateringar i regleringsbrevet från miljödepartementet. Viktigt att NV återkopplar till lst efter den årliga rapporteringen av föregående års tillsynsarbete, detta behövs om artskyddstillsyn ska kunna prioriteras. Länsstyrelserna och Naturvårdsverket bör bli bättre på att efterlysa uppdateringar i regelringsbrevet från miljödepartementet. 6 Sammanställningar och tolkningar av domar. Det är angeläget att NV gör detta. Domarna är ett värdefullt underlag som komplement till handboken. Förslagsvis görs ett utskick i halvåret. En lättillgänglig sammanställning hos NV skulle vara värdefullt. Fridlysning 19 Vägledning om hur och när samråd 12:6 ska Tillsynsvägledning från NV behövs. Samverkan med användas i artskyddssammanhang. Skogsstyrelsen och HaV är lämpligt. 20 Klargörande om hur jaktlagen förhåller sig till artskyddsförordningen. Gäller särskilt fåglar som skyddsjagas t e mås, råka, kanadagås. Tillsynsvägledning från NV behövs. Vägledning behövs även för jakthandläggare/viltförvaltare. Detta behöver ingå i grundutbildning. Ett stycke finns i handboken. 21 Kompensationsåtgärder Hur kan vi nyttja dessa? CITES 26 Nationell utveckling och samordning av tillsynen av internetförsäljningssajter t e Blocket, Tradera. 27 Samordning av tillsynskampanjer planering, utbildning, genomförande, uppföljning. Viktigt med vägledning från NV. Det finns stor osäkerhet och stora skillnader mellan länen. Förslagsvis kan det vara ett tema för kommande handläggarträff. Detta är en brottsförebyggande uppgift. Vem har ansvaret att ha en dialog med polis Blocket Tradera, som är nationellt verksamma? Polisen agerar när ett brott har begåtts. Lst ska arbeta förebyggande och utöva tillsyn för att upptäcka brott. Vem kan klargöra var respektive ansvarsområde går? Samordning behövs. Naturvårdsverket bör samordna nationella tillsynskampanjer. Viktigt att NV står bakom en tillsynskampanj, då får den större tyngd. I nuläget samordnar handläggarträffen till viss del detta. Vissa kampanjer kan vara lämpliga att samordnas av MSS. 34 Info om uppstoppade fåglar På gång: Naturvårdsverket kommer inom kort att sprida information om detta. Webbvägledning kommer. Ål 38 Tillsynsvägledning om tillsyn av fiskare och Tillsynsvägledning från NV behövs. Samordning med HaV? handlare. Denna fråga är inte aktuell i alla län. 39 Behov av samordning med Havs och Vattenmyndighetens fiskeritillsyn samt kustbevakningen. Djurparker 40 Samordning av tillsyn och prövning via en länsstyrelsegrupp En nationell tillsynskampanj om ål är angeläget. Frågan föll bort på årets handläggarträff. Lämpligt att NV samordnar. Eventuellt kan kampanjen göras som ett projekt inom MSS grovplan är inlämnad. Projektet anser att det är viktigt att "djurparksgrupen" har en dialog med NV och att gruppens arbete resulterar i konkret vägledning.

19 Nr Behov av åtgärd, ansvarig utförare Naturvårdsverket: Handbok 1 Fridlysning Prioritet Naturvårdsverket Handbok 1 Projektets slutsatser Generella frågor inom hela artskyddet 1 Förtydligande av vad som är länsstyrelsens ansvar genom att få en kartläggning av övriga inblandade myndigheters ansvarsområden. 3 Förtydligande av på vilket sätt andra myndigheter tar ansvar för det som ligger utanför länsstyrelsernas kompetenskrav. 4 Behov av uppdateringar av handböckerna webb och skrift. Fridlysning 14 Klargöra hur dispenser för vanliga men fridlysta arter ska hanteras, t e blåsippor eller vanlig groda. (Ärenden där stora resurser kan tas i anspråk men till liten naturvårdsnytta). 15 Klargöra hur fridlysta arter i pågående markanvändning ska hanteras, t e vanliga orkidéer i vägkant eller kornknarr i åkern. 16 Klargöra hur fridlysta arter inom tomt ska hanteras, t e salamander eller blåsippa. 17 Klargöra hur fridlysta arter ska hanteras i planeringen (detaljplan, översiktsplan, vägplan). Enligt miljötillsynsförordningen Lst ansvar; viktigt att det inte skiljer sig för mycket mellan länen. Finns till viss del i handboken men behöver förtydligas. Bör ingå i den planerade webbutbildningen. Hör ihop med punkt 1. Enligt miljötillsynsförordningen Lstansvar; viktigt att det inte skiljer sig för mycket mellan länen Bra om det framgår i handboken och i den planerade webbutbildningen. Viktigt! Handböckerna är länsstyrelsernas främsta vägledning. De används flitigt. Viktigt att de uppdateras regelbundet. Om detta sker så behövs mindre muntlig 1 vägledning från NV. Frågan är diskuterad på handläggarträff Detta är vanligt förekommande ärenden. Vägledning finns i handboken men den behöver förtydligas utifrån aktuell diskussion. Frågeställningen bör ingå i grundutbildningen. Frågan är diskuterad på handläggarträff Detta är vanligt förekommande ärenden. Vägledning finns i handboken men den behöver förtydligas utifrån aktuell diskussion. Frågeställningen bör ingå i grundutbildningen. Frågan är diskuterad på handläggarträff Detta är vanligt förekommande ärenden. Vägledning finns i handboken men den behöver förtydligas utifrån aktuell diskussion. Frågeställningen bör ingå i grundutbildningen. Frågan är diskuterad på handläggarträff Detta är vanligt förekommande ärenden. Mycket kortfattad vägledning finns i handboken men den behöver förtydligas och utvecklas utifrån aktuell diskussion. Frågeställningen bör ingå i grundutbildningen.

20 Nr Behov av åtgärd, ansvarig utförare Naturvårdsverket: Handbok 2 CITES Generella frågor inom hela artskyddet 1 Förtydligande av vad som är länsstyrelsens ansvar genom att få en kartläggning av övriga inblandade myndigheters ansvarsområden. 3 Förtydligande av på vilket sätt andra myndigheter tar ansvar för det som ligger utanför länsstyrelsernas kompetenskrav. Prioritet Naturvårdsverket Handbok 2 Projektets slutsatser Enligt miljötillsynsförordningen Lst ansvar; viktigt att det inte skiljer sig för mycket mellan länen. Finns till viss del i handboken men behöver förtydligas. Bör ingå i den planerade webbutbildningen. Hör ihop med punkt 1. Enligt miljötillsynsförordningen Lst ansvar; viktigt att det inte skiljer sig för mycket mellan länen. Bra om det framgår i handboken och i den planerade webbutbildningen. 4 Behov av uppdateringar av handböckerna webb och skrift. CITES 29 Vägledning om definitioner, t e 26 artskyddsförordningen: vad som är yrkesmässig verksamhet. 31 Vägledning om förverkande i samband med tullbeslag. 1 Viktigt! Handböckerna är länsstyrelsernas främsta vägledning. De används flitigt. Viktigt att de uppdateras regelbundet. Om detta sker så behövs mindre muntlig vägledning från NV. Det finns definierat i handboken men kan utvecklas. Del II, kap 6.1. Ska ingå i grundutbildning. Rutiner för Lst handläggning i samband med tullbeslag behövs,. Detta bör ingå i handboken.

Projektplan för Artskydd och vägledning

Projektplan för Artskydd och vägledning Projektplan för Artskydd och vägledning Uppdrag Bakgrund Syfte Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt miljövårdsdirektörernas tillsynsgrupp att driva Miljösamverkan Sverige och att inom ramen för det arbeta

Läs mer

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering Bilaga 4 PM Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering 1 Bakgrund Naturvårdsverket arbetar med revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan.

Läs mer

Projektplan för Samsyn i hantering av 12:6 samråd

Projektplan för Samsyn i hantering av 12:6 samråd Projektplan för Samsyn i hantering av 12:6 samråd Uppdrag Bakgrund Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt miljövårdsdirektörernas tillsynsgrupp att driva Miljösamverkan Sverige och att inom ramen för det

Läs mer

2014-04-10 Projektplan för IED-tillsyn av Industriutsläppsdirektivet

2014-04-10 Projektplan för IED-tillsyn av Industriutsläppsdirektivet 2014-04-10 Projektplan för IED-tillsyn av Industriutsläppsdirektivet Uppdrag Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt Miljönätverkets ( f.d. Miljövårdsdirektörerna) tillsynsgrupp att driva Miljösamverkan

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling

Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling Problembeskrivning Åtgärdsförslag Vem och hur 1. Begreppet tillsynsvägledning är indelat

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Förbränning Tillsyn. Samsyn för tillsyn av anläggningar som förbränner avfall och stora förbränningsanläggningar. Uppdrag. Bakgrund.

Förbränning Tillsyn. Samsyn för tillsyn av anläggningar som förbränner avfall och stora förbränningsanläggningar. Uppdrag. Bakgrund. Projektplan för version 2010-05-26 Förbränning Tillsyn Samsyn för tillsyn av anläggningar som förbränner avfall och stora förbränningsanläggningar Uppdrag Bakgrund Syfte Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag

Läs mer

Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft

Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft Syfte Skapa gemensamma utgångspunkter för en väl fungerande egenkontroll för vattenkraft Mål Förankra arbetssättet hos tillsynsmyndigheter och branschorganisationer

Läs mer

Metodstöd hälsoskydd. Slutredovisning

Metodstöd hälsoskydd. Slutredovisning Metodstöd hälsoskydd Slutredovisning December 2009 2 Huvudmän Länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Socialstyrelsen Webbplats www.miljosamverkansverige.se Grupparbetsplats http://miljoportal.intra.lst.se/miljosamverkansverige

Läs mer

Länsstyrelsernas redovisning av insatser för fisketillsyn 2013

Länsstyrelsernas redovisning av insatser för fisketillsyn 2013 1/5 PM Datum Dnr Mottagare 2014-12-05 586-14 Länsstyrelserna Handläggare Direkt Stig Thörnqvist 010-698 62 65 Avdelningen för Fiskförvaltning stig.thornqvist@havochvatten.se Länsstyrelsernas redovisning

Läs mer

Projektplan för Optimal tillsynsplan, antagen av styrgruppen 2010-06-08

Projektplan för Optimal tillsynsplan, antagen av styrgruppen 2010-06-08 Projektplan för Optimal tillsynsplan, antagen av styrgruppen 2010-06-08 Uppdrag Bakgrund Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt miljövårdsdirektörernas tillsynsgrupp att driva Miljösamverkan Sverige och

Läs mer

Cecilia inleder med en presentation om målsättningarna från TUV och jämförelse med MVG:s styrdokument.

Cecilia inleder med en presentation om målsättningarna från TUV och jämförelse med MVG:s styrdokument. 15 april 2014 Protokoll Styrgruppsmöte 9 april 2014 Lidbeckska huset, Lidköping 10.00-12.00 Beslutande Ulrika Samuelsson, Länsstyrelsens Miljöskyddsenhet Leif Schöndell Borås stad/sjuhärads kommunalförbund

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Miljösamverkan Sverige. Verksamhetsplan 2014 Beslutad av styrgruppen den 21 november 2013

Miljösamverkan Sverige. Verksamhetsplan 2014 Beslutad av styrgruppen den 21 november 2013 Miljösamverkan Sverige Verksamhetsplan 2014 Beslutad av styrgruppen den 21 november 2013 Huvudmän Länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Jordbruksverket samt Havs- och vattenmyndigheten Webbplats www.miljosamverkansverige.se

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Nationell tillsynsutbildning i Miljöbalkstillsyn

Nationell tillsynsutbildning i Miljöbalkstillsyn Nationell tillsynsutbildning i Miljöbalkstillsyn Välkommen till Miljösamverkan Sveriges tillsynsutbildning som utgår från hela miljöbalken! Inbjudan, anmälan och program för 15-16 okt 2015 Länsstyrelsen

Läs mer

Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016

Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016 SVENSKA KRAFTNÄT 2014-09-10 Dnr: 2014/814 Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016 Förord Svenska kraftnät har tagit fram en reviderad plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet för att tydliggöra

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan Fastställt av styrgruppen den 7 september 2012 Britt Carlsson c/o Karlstads Kommun tel. 054 540 4655 651 84 Karlstad e-post: britt.carlsson@karlstad.se www.miljosamverkanvarmland.se Inledning

Läs mer

Miljösamverkan Sverige

Miljösamverkan Sverige Miljösamverkan Sverige Nationell samverkan för bättre tillsyn Roligt Effektivt Utvecklande Ingela Höök och Carina Lif, projektledare Miljöbalken Lagtext Förordningar Föreskrifter EU-direktiv drygt 10 st

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektets organisation Styrgrupp Fastställd vid årsmötet 2015-XX-XX Arbetsgrupp Referensgrupp Dnr Uppdrag och mål Deltagare 2 Organisation Inledning

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2014. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Uppdraget

Läs mer

CITES - the Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora

CITES - the Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora CITES - the Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora undertecknades 1973 i Washington D.C. och trädde i kraft 1975 CITES är en internationell överenskommelse mellan

Läs mer

Tillsynsutbildning. Uppdrag. Bakgrund. Syfte. Projektplan för version 2010-12-09

Tillsynsutbildning. Uppdrag. Bakgrund. Syfte. Projektplan för version 2010-12-09 Projektplan för version 2010-12-09 Tillsynsutbildning Uppdrag Bakgrund Syfte Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt miljövårdsdirektörernas tillsynsgrupp att driva Miljösamverkan Sverige och att inom ramen

Läs mer

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan för projekt Inomhusmiljö 4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 SMHI/SGI-seminarium Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 Länsstyrelsernas nätverk om klimatanpassning Diskussion och workshop om framtida samarbetsområden Klimatanpassningssamordnarnas

Läs mer

Projektplan för Optimal Behovsutredning

Projektplan för Optimal Behovsutredning Projektplan för Optimal Behovsutredning Uppdrag Bakgrund Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt miljövårdsdirektörernas tillsynsgrupp att driva Miljösamverkan Sverige och att inom ramen för det arbeta fram

Läs mer

Miljösamverkan Västra Götaland - 49 gånger bättre tillsyn - Lasse Lind & Cecilia Lunder, projektledare

Miljösamverkan Västra Götaland - 49 gånger bättre tillsyn - Lasse Lind & Cecilia Lunder, projektledare Miljösamverkan Västra Götaland - 49 gånger bättre tillsyn - Lasse Lind & Cecilia Lunder, projektledare 1 Vill vi diskutera och berätta om 1. Vattenförvaltningen och tillsyn enligt MB 2. MVG inför 2011,

Läs mer

Tillsynsvägledningsplan enligt miljöbalken 2015-2017

Tillsynsvägledningsplan enligt miljöbalken 2015-2017 Tillsynsvägledningsplan enligt miljöbalken 2015-2017 Plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken 2015-2017 Förord Enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) ska länsstyrelserna ha en plan för tillsynsvägledning

Läs mer

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet INLEDNING ALLMÄNNA UPPDRAGET Stärka samverkan mellan lantbrukare, markägare och jägare Utarbeta verktyg: inventering,

Läs mer

Särskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt?

Särskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt? PROMEMORIA/PM 1(9) Kontaktperson Karin Persson Miljötillsynsenheten, EBH-gruppen Särskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt? Denna PM utgår från ansökan om bidrag

Läs mer

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Innehåll 1. Referensbiblioteket i VISS... 2 2. Att söka efter referenser i referensbiblioteket... 2 3. Inmatning av nya referenser... 3

Läs mer

Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering?

Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering? Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering? Renare Marks vårmöte 25-26 mars 2015 Exploatering drivkraft, många intressen ska beaktas Drivkraft för hantering av

Läs mer

Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall

Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall 14 december 2004 Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall Enkäten syftar främst till att utvärdera tillsynskampanjen som startade september 2004 men tar också upp några andra frågor i anslutning

Läs mer

Projekt djupintervju Samtal om service med fem företag våren 2009

Projekt djupintervju Samtal om service med fem företag våren 2009 Projekt djupintervju Samtal om service med fem företag våren 2009 2 Sammanfattning Projekt Djupintervju fokuserar på hur företagen uppfattar vår service. Fem företag spridda inom förbundets geografiska

Läs mer

Rapport om kemikalietillsynen i nio kommuner i Stockholms län

Rapport om kemikalietillsynen i nio kommuner i Stockholms län Rapport om kemikalietillsynen i nio kommuner i Stockholms län Naturskyddsföreningen i Stockholms län, maj 2003 Text: Susanne Ortmanns Naturskyddsföreningen i Stockholms län Projektet har finansierats av

Läs mer

Nyhetsbrev projekt ELOF djurskydds- och foderkontroller

Nyhetsbrev projekt ELOF djurskydds- och foderkontroller Nyhetsbrev projekt ELOF djurskydds- och foderkontroller Det här nyhetsbrevet riktar sig till dig som, på ett eller annat sätt, berörs av att länsstyrelsen tog över kommunernas ansvar för kontroller av

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

Projekt ELOF Nr 1, sep 2008

Projekt ELOF Nr 1, sep 2008 Nyhetsbrev projekt ELOF djurskyddskontroller mm Det här nyhetsbrevet riktar sig till dig på kommunen som, på ett eller annat sätt, berörs av att länsstyrelserna tar över kommunernas ansvar för kontroller

Läs mer

Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga)

Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga) Arkivbeteckning 504 1(6) Umeå kommun Miljö- och hälsoskyddsnämnden 901 84 Umeå Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga) Beslut Länsstyrelsen

Läs mer

Regionalbehovsanalys. Länsstyrelseforum den 22-23 oktober

Regionalbehovsanalys. Länsstyrelseforum den 22-23 oktober Regionalbehovsanalys Länsstyrelseforum den 22-23 oktober Agenda Beskrivning av processen Nuläget Exempel på utgärder Virtuell samverkan Verktyg för omvärldsbevakning Beskrivning av arbetsprocess Metodkonceptet

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda. Energitillsyn 2011 Jönköpings län

Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda. Energitillsyn 2011 Jönköpings län Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda Energitillsyn 2011 Jönköpings län Miljösamverkan f Samarbetsprojekt för effektivare miljötillsyn i Jönköpings län Miljösamverkan f är ett samarbete mellan kommunerna

Läs mer

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Sidan 1 av10 Inledning 3 Tolkningsram 3 Vad är rehabilitering? 3 Frågeställning 4 Metod, problem och felkällor 4 Svårt att

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Projektplan för projekt Reach

Projektplan för projekt Reach 30 juli 2015 Projektplanen har granskats och fastställts av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Projektplan för projekt Reach Syfte Projektets syftar till är att

Läs mer

Översyn av Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn - konsekvensutredning

Översyn av Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn - konsekvensutredning Naturvårdsverket Diarienummer NV-03359-14 Översyn av Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn - konsekvensutredning A Allmänt Beskrivning av problemet och vad

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 2014-10-22

PRESSMEDDELANDE 2014-10-22 PRESSMEDDELANDE 2014-10-22 Vismas Affärsbarometer hösten 2014: Optimistisk trend i landets små och medelstora företag Hälften av de mindre företagen i Sverige räknar med ökad försäljning det kommande halvåret.

Läs mer

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 1 Vad är penningtvätt och finansiering av terrorism? Penningtvätt är när man försöker få pengar som kommer från brottslig verksamhet att omvandlas

Läs mer

Hur når vi lantbruksföretagarna?

Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur vill lantbruksföretagarna bli informerade? Hur välkänt är investerings- och startstöd till lantbrukare? www.t.lst.se Publ. nr 2005:6 2 Förord Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter (N2013/5553/ENT)

Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter (N2013/5553/ENT) Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter (N2013/5553/ENT) Diarienummer: 1.2.2-2013-5222 Ovanstående uppdrag ska rapporteras till Tillväxtverket senast den 1 april 2014.

Läs mer

Projektbeskrivning Projektnamn: Förorenad mark

Projektbeskrivning Projektnamn: Förorenad mark Projektbeskrivning Projektnamn: Förorenad mark Jessica Ewald, David Lalloo / 040-252057/252056 Jessica.bernfreedewald@lansstyrelsen.se David.lalloo@lansstyrelsen.se Datum 2010-05-30 1. Problembeskrivning

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

Miljösamverkan Västerbotten

Miljösamverkan Västerbotten miljosamverkanvasterbotten.se Miljösamverkan Västerbotten Uppföljnings- och erfarenhetsutbytesträff Delprojektet Inventering av nedlagda deponier 7 november 2013 Inventering av nedlagda deponier Deltagande

Läs mer

Tillgång till prov för forskning

Tillgång till prov för forskning Tillgång till prov för forskning Provsamlingar för forskning Alla prov tagna inom vården för vård eller forskning tillhör sjukvårdshuvudmannens ansvarsområde Prov måste alltid inrättas/registreras i någon

Läs mer

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt PROTOKOLL 1 (5) Vattenmyndigheten Norra östersjöns vattendistrikt Vattendelegationen Norra Östersjön Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt : 10 mars

Läs mer

Resultat av en länsstyrelsegemensam brukarundersökning 2015 Samlat resultat för de 21 länsstyrelserna

Resultat av en länsstyrelsegemensam brukarundersökning 2015 Samlat resultat för de 21 länsstyrelserna Resultat av en länsstyrelsegemensam brukarundersökning 2015 Samlat resultat för de 21 länsstyrelserna Övergripande rapport 2015 Samtliga Länsstyrelsers resultat Uppdrag: Länsstyrelsegemensam brukarundersökning

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna FAKTABAS REVISION 2012 1 Innehåll Inledning... 3 Ekonomiska förutsättningar... 4 Budgetberedning... 4 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 4 Otillräckliga resurser?... 5 Revisorernas arvoden...

Läs mer

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm 1 Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet med personlig assistans enligt 9 2 lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Information Bolag, stiftelser, föreningar

Läs mer

Miljösamverkan Värmland. Verksamhetsberättelse

Miljösamverkan Värmland. Verksamhetsberättelse Miljösamverkan Värmland Verksamhetsberättelse Miljösamverkan Värmland 2011 Miljösamverkan Värmland 2 (5) Inledning Miljösamverkan Värmland startade 2008 och bedrivs i samverkan mellan Region Värmland,

Läs mer

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Dnr: 705-17285-2008 HFÅ 2008/306 Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Samverkansprojekt Hälsofrämjande insatser för minskat tobaksbruk i Södermanland Ulrica Berglöf Regional Tobakssamordnare

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012 Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Inbjudan och program

Inbjudan och program Till länsstyrelserna i Södra Östersjöns vattendistrikt och i Västerhavets vattendistrikt (m.fl.) Inbjudan och program Inom ramen för projekten Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Projektplan för projekt buller

Projektplan för projekt buller 2011-09-12 Projektplan för projekt buller Bakgrund Utdrag från MVGs verksamhetsplan 2012: Projektet är ett service- och kompetensprojekt, och fortsätter från 2011. Kurser och seminarier blir en viktig

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

Aktuellt på Socialstyrelsen

Aktuellt på Socialstyrelsen Aktuellt på Socialstyrelsen SFVH studiedagar 01 Inger Riesenfeld-Örn Aktuellt: Nya myndigheter inom hälso- och sjukvården Revidering hygienföreskrift (SOSFS 007:19) Vårdhund pågående arbete Regeringsuppdrag:

Läs mer

Tillsyn av kameraövervakning över

Tillsyn av kameraövervakning över Tillsyn av kameraövervakning över gallerior/köpcentrum och dess verksamheter 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 2 GENOMFÖRANDE AV NATIONELL TILLSYN... 2 VAL AV TILLSYNSOBJEKT...

Läs mer

Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter varg till länsstyrelserna i det Norra rovdjursförvaltningsområdet

Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter varg till länsstyrelserna i det Norra rovdjursförvaltningsområdet 1 (9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 gote.hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2012-01-12 Ärendenr NV-12739-11 Enligt sändlista Överlämnande av rätt att besluta

Läs mer

Energitorvtäkter. Projektplan 2008-03-14

Energitorvtäkter. Projektplan 2008-03-14 2008-03-14 Projektplan Energitorvtäkter Projektidé Flera länsstyrelser uttryckte i Miljösamverkan Sveriges förfrågan om projektidéer för 2008 års arbete att de upplever ett uppsving inom torvbranschen.

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan Sydsvensk REGION BILDNING Kommunikationsplan Kommunikationsplan Sydsvensk Regionbildning 2013-09-17 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Projektmål... 2 2 Kommunikationsmål... 2 3 Målgrupper...

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet. Flyttrutin

Hjälpmedelsinstitutet. Flyttrutin Flyttrutin Lista och rutiner för hantering och fakturering av hjälpmedel vid flytt mellan landsting, region och kommun inom hjälpmedelscentralerna/ motsvarande 2013-04-16 Anslutning till rutin för betalning

Läs mer

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

TRANSPORT AV AVFALL SLUTRAPPORT. September 2006

TRANSPORT AV AVFALL SLUTRAPPORT. September 2006 TILLSYNSSAMVERKAN I HALLAND - MILJÖ Datum Dnr 2006-08-29 RH06090 TRANSPORT AV AVFALL SLUTRAPPORT September 2006 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Postgiro Org.nr Box 538 Kristian IV:s väg

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden 2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,

Läs mer

Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens

Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar R I K S R E V I S I O N E N 1 B I L A G A 5. I A K

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Workshop ENKLA ÄRENDEN

Workshop ENKLA ÄRENDEN Workshop ENKLA ÄRENDEN Denna handledning kan användas som inspiration eller ramverk för att arrangera möten eller workshops i anslutning till webbseminariet om ENKLA ÄRENDEN som arrangeras av kommittén

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer