Synpunkter på PTS spektrumpolicy

Transkript

1 16 juni 2006 Er referens: PTS-VR-2006:2, Vår referens: SNS240-S1164 Synpunkter på PTS spektrumpolicy Inledning Svenska rymdaktiebolaget och SES SIRIUS AB har valt att gemensamt svara och kommentera PTS dokument avseende mål, principer och policy för framtida spektrumhantering. SES SIRIUS AB (f. d. NSAB) äger och driver satellitsystemet SIRIUS (SIRIUS 2 och 3). SIRIUS är ett ledande satellitsystem i Norden, Baltikum, Central- och Östeuropa och erbjuder kostnadseffektiva lösningar för TV/radio-sändningar och bredbandstjänster i dessa regioner. SIRIUS satelliterna är placerade i 5 grader öst och erbjuder pålitliga kommunikationstjänster över hela Europa. SES SIRIUS AB ägs till 25% av statsägda Rymdbolaget och till 75% av SES ASTRA, en av världens ledande satellitoperatörer. Rymdbolaget är en komplett svensk rymdindustri som utvecklar, sänder upp och sköter driften av rymdsystem. Vid företagets tekniska center i Solna konstrueras och utvecklas satelliter, sondraketer och delsystem för dessa, samt flygburna havsövervakningssystem. Sondraketer och höghöjdsballonger sänds upp från Rymdbolagets egen raketbas, Esrange Space Center utanför Kiruna. På Esrange, och vid Stockholm Teleport, bedrivs också satellitkommunikation och datamottagning åt kunder över hela världen. Rymdbolaget företräder SES SIRIUS AB i frekvensrelaterade frågor såsom frekvenskoordinering, sektormedlem i ITU-R och i andra internationella spektrummöten. Synpunkter och kommentarer gäller främst de delar av spektrumpolicyn som berör frekvenser allokerade för satelliter. Fråga 1 Hur ser ni på ny spektrumpolicy? Precis som PTS påpekar i policyn spelar PTS beslut en stor roll för hur olika aktörer kan och kommer att agera för att utveckla sin verksamhet såväl nationellt som internationellt. Som satellitoperatör är det självklart att en förutsägbarhet möjliggör både kortsiktiga och långsiktiga satsningar inom teknik samt utveckling av olika tjänster och produkter. Det är förutsägbarheten och harmoniseringen avseende tillgång till spektrum som är avgörande för att en satellitoperatör skall kunna göra de stora investeringar som krävs för en satellit. För att ett satellitprojekt skall vara ekonomiskt genomförbart krävs ett kundunderlag som innefattar internationell täckning i tiotals länder. International Telecommunications Union (ITU) spelar en viktig roll för allokering och utnyttjande av

2 2 spektrum för satelliter där PTS deltagande tillsammans med andra frekvensmyndigheter har en avgörande påverkan för den internationella användningen. Livslängden för en satellit är idag år. Inklusive specifikationsarbete och tillverkning innebär det att livscykeln för en satellit kan vara år. Normalt skrivs också långa kundkontrakt från 3-5 år upp till att kunden förhyr kapacitet för hela satellitens livslängd. Det är således ytterst viktigt att ha långsiktiga och väl kända regler för allokering av frekvenser samt för villkoren för utnyttjande av dessa. Med tanke på satellitverksamhetens gränsöverskridande natur är det idag en mycket hård konkurrens mellan ett antal internationella satellitoperatörer. En internationell harmonisering av villkoren för utnyttjande av frekvenserna är önskvärd för att konkurrensen skall ske på lika villkor och för att undvika utflaggning av satelliterna till de nationer som har gynnsammast villkor. Fråga 2 Vad borde PTS göra för att förverkliga spektrumpolicyn? SES SIRIUS AB och Rymdbolaget (SIRIUS/RB) anser att den internationella harmoniseringen är av stor vikt avseende satellitkommunikation där central planering av frekvensband och tilldelning av frekvenser för satellit ses som det enda möjliga sättet att hantera radiospektrum för satellit. Central planering för satellitspektrum är en förutsättning för att säker och rimligt störningsfri radiokommunikation via satellit skall kunna uppnås. SIRIUS/RB anser därför att det är ytterst olämpligt att tilldela satellitfrekvenser genom auktion vilket behandlas ytterligare under Fråga 3. SIRIUS/RB anser att punkt 4 och punkt 6 i spektrumpolicyn är viktiga och att PTS i ytterligare utsträckning skall verka för undantag från tillståndsplikt när risken för skadlig störning är liten. Vidare bör PTS verka för att dessa internationella överenskommelser om harmonisering implementeras snabbt och framför allt i så många länder som möjligt i Europa. Exempel på dessa viktiga harmoniseringar för satellitoperatörer är ECC Decisions för LEST, HEST, SIT, SUT och VSAT 1. Fråga 3 Förutser ni några problem med att förverkliga spektrumpolicyn och i så fall vilka? Spektrum för satellit I målen på medellång sikt nämner PTS att auktionstilldelning skall tillämpas för alla tjänster när efterfrågan överstiger tillgången. PTS nämner även i policyn att exempel på undantag där central planering, eller varianter därav, även i framtiden kommer att behövas är för vissa internationellt harmoniserade radioanvändningar såsom rymd. SIRIUS/RB vill understryka att auktionering av satellitspektrum är ytterst olämpligt. Satellitkommunikation är i sin natur lämplig för paneuropeisk täckning och användning. Auktionering av radiospektrum för satellit skulle riskera att den europeiska marknaden för rundradio via satellit fragmenteras om den implementeras i Europa. Detta skulle resultera i 1 ECC/ERC Decisions ECC/DEC/(06)02, ECC/DEC/(06)03, ERC/DEC(00)03, ERC/DEC(00)04, ERC/DEC(00)05.

3 3 en ineffektiv allokering av resurser och en ekonomisk osäkerhet för satellitoperatörer, vilket skulle leda till högre kostnader för konsumenterna som i sin tur skulle leda till en styrd och likriktad marknad. Uppdelade auktioner skulle sannolikt avgöras vid olika tidpunkter i olika länder och göra det svårt att upprätthålla en affärsplan för paneuropeiska satellitnätverk. Sekventiell eller fragmenterad auktion skulle leda till ineffektiv ekonomisk mekanism för tilldelning av frekvenser. Värdet av radiospektrum på användarbasis stiger sannolikt från den första till den sista auktionen beroende på den ökande betydelsen av den geografiska lokaliseringen inom sekvensen av auktionen. Sålunda, för att kunna implementera ett satellitnätverk skulle operatören behöva vinna auktioner i 20 till 30 länder eller möjligen fler. Detta skulle skapa en ekonomisk ineffektiv auktionsprocess. Spekulanterna för spektrumet i det sista landet att bedriva en auktion skulle kunna forma en strategi för auktionen med intentionen att driva upp priset för de föregående vinnarna, medvetna om att utgången för ett särskilt satellitnätverk, och den möjliga genomförbarheten för operatören, är beroende av förvärvandet av rättigheterna att använda spektrumet. Många satellitband är regionalt eller internationellt överenskomna och de till naturen internationella satellittjänsterna, kombinerade med den inneboende komplexiteten av involverad utrustning, innebär att förutsägbarheten tillhandahållen av de gemensamma europeiska allokeringarna är en av hörnstenarna i en affärsplan för alla typer av satellittjänster. Om auktion tillämpas skulle även existerande satellitkoordinering påverkas genom att skapa en mindre effektiv internationell regim och därmed försena implementering av tjänster. Dessutom, när avsedda tjänster kämpar för att lyckas efter en auktion, resulterar det i en lägre användning av spektrumet utan möjlighet att återgå till gemensam europeisk allokering. Satellitindustrin är som tidigare påpekats internationell till sin natur och teknologin är ineffektivt utnyttjad om den inte används internationellt. Om auktionstilldelning tillämpas och reproduceras regionalt skulle kostnaden att säkerhetsställa multipla internationella tilldelningar bli ohållbar för operatörerna. PTS skulle heller inte kunna garantera en störningsfri kommunikation avseende annan internationell verksamhet. Möjliggöra att nya svenska satellitoperatörer skall kunna tilldelas frekvenser SIRIUS/RB förstår inte vad PTS menar med att möjliggöra att nya svenska satellitoperatörer skall kunna tilldelas frekvenser. Avser PTS de nationella tilldelningarna eller framtida frekvenser? Vad gäller de nationella tilldelningarna så är de inte tillräcklig grund för ett ekonomiskt genomförbart satellitprojekt för rundradio vilket är belyst nedan. Det är viktigt att komma ihåg att det faktum att det inte finns någon annan svensk satellitoperatör för de tjänster/frekvenser som SES SIRIUS arbetar med inte betyder att det inte finns någon konkurrens. Som nämnts ovan är konkurrensen stor från andra, internationella, satellitoperatörer. Den koncentration som för närvarande sker på satellitområdet, där mindre satellitoperatörer blir uppköpta av de större operatörerna visar också att det är mycket svårt att överleva som satellitoperatör utan en någorlunda stor kritisk massa vad gäller marknad (täckningsområde och frekvenser). Vidare är konkurrensen inte enbart med andra satellitoperatörer. Vid nedsläckningen av det terrestra analoga TV-nätet, som för närvarande pågår i Sverige, ställs medborgarna inför valet mellan digital terrester TV, ev. IP-TV, ev. kabel-tv och satellit-tv. Således finns det en

4 4 mycket stark vertikal konkurrens, där det är viktigt att inte någon eller några distributionsalternativ ensidigt gynnas eller missgynnas av statliga regleringar och villkor och att således PTS spektrumpolicy är teknikneutral. SIRIUS/RB anser att PTS inte behöver göra något ytterligare utöver vad som görs idag för att möjliggöra att nya svenska satellitoperatörer skall kunna tilldelas frekvenser mot bakgrund av de koordineringsprocedurer som finns i Radioreglementet (RR), samt de rutiner för satellitkoordinering som PTS sammanställt. SIRIUS/RB har valt att kort sammanfatta några av de insatser som utförts i satellitkoordineringen och vad som är under koordinering för att belysa att det är en kostsam, tidsödande och omfattande process som alla svenska operatörer har möjlighet att bedriva genom Sverige, och att det bör påpekas att det inte råder någon särställning för existerande satellitoperatörer. Bakgrund satellitkoordinering Varje medlemsland inom ITU har tilldelats en geostationär position och ett frekvensutrymme för nationell täckning för BSS (Broadcsting Satellite Service) och FSS (Fixed Satellite Service). I BSS-planen Appendix 30/30A (40 kanaler i frekvensband / GHz) har Sverige tilldelats banpositionen 5 Ö med tio kanaler nationell täckning samt en kanal med nordisk täckning. I FSS-planen Appendix 30B (alla medlemsländer har rätt till frekvensbanden / GHz och , / GHz) har Sverige 5 Ö för tillfället, med nationell täckning. För att finansiera en satellit idag krävs ett visst kundunderlag som främst styrs av satellitens täckningsområden, frekvenstillgång och effektnivåer. De minsta telekomsatelliternas nyttolast består idag av cirka 24 transpondrar och ett större internationellt täckningsområde för att projektet skall kunna vara ekonomiskt bärkraftigt. Det finns ingen möjlighet att finansiera ett satellitprojekt på de frekvenstilldelningar som Sverige har då de endast består av nationell täckning och dessutom endast omfattar 10 frekvenskanaler. För att kunna finansiera ett kommersiellt satellitprojekt är tillgången på spektrum i kombination med täckningsområde och effektnivå avgörande. För att få tillgång till spektrum i en viss banposition måste ytterligare frekvenser koordineras tillsammans med högre effektnivå och utökat täckningsområde. Då den geostationära banan är kraftigt utnyttjad över Europa i de kommersiellt lämpliga frekvensbanden, krävs ett oerhört kostsamt och tidsödande arbete att koordinera satellitfrekvenser med andra administrationer och operatörer som även involverar arbete i bland annat ITUs regulativa och tekniska arbetsgrupper. Det krävs även en god kännedom av de komplicerade satellitprocedurer i Radioreglementet som måste efterföljas och som bestäms av behörig World Radiocommunication Conference (WRC). I de planerade banden krävs en omfattande insats för att koordinera, en ny banposition och/eller ytterligare frekvenser och utökat täckningsområde, med tilldelningarna och de befintliga satelliterna i frekvensplanerna. I BSS-planen har SIRIUS genomfört detta omfattande arbete som startade redan 1995 för satelliterna SIRIUS 2 och SIRIUS 3 i 5 Ö som innehåller kanaler med både nordisk och paneuropeisk täckning. För SIRIUS 4 som skjuts upp under 2007 pågår ytterligare koordinering för att kunna utnyttja 40 BSS-kanaler med paneuropeisk täckning och detta arbete startade redan 2000 och beräknas vara klart

5 Även koordinering av BSS-kanaler med täckning över Afrika för framtida satelliter pågår. Vad gäller koordinering i FSS-planen beräknar SIRIUS att koordinera paneuropeisk täckning i 5 Ö under Detta arbete startade 2003 och ligger till grund för kommande SIRIUS-satelliter. SIRIUS har även koordinerat BSS-kanaler i 13 V. Utöver de planerade banden finns även oplanerade band där first come first served gäller, dvs. koordinering krävs med alla satellitnätverk som har påbörjat sin koordinering vid ett tidigare skede enligt de komplexa procedurerna i Artikel 9 i RR. SIRIUS har koordinerat / med täckning över Norden och Östeuropa i 5 Ö som används i SIRIUS 2 samt startat koordineringen av paneuropeisk och Afrikatäckning som SIRIUS 4 innehåller och som kräver överenskommelse med ett flertal satellitoperatörer och administrationer. Ytterligare frekvensband för SIRIUS 4 är under koordinering som t.ex. Ka-bandet med täckning över Europa. Frekvenskoordinering är tidsödande och beroende av att avtal sluts med redan aktiva operatörer med avseende på bl.a. effektnivåer, antenndiameter samt täckningsområden för existerande satelliter eller andra planerade satellitprojekt och därför är det strategiskt viktigt att tidigt starta koordineringen för efterföljande satelliter. SIRIUS har därför redan inlett detta arbete för de potentiella framtida satelliterna SIRIUS 5 och SIRIUS 6. Frekvenser för nya svenska satellitoperatörer SIRIUS/RB förstår inte vad PTS menar med att möjliggöra att nya svenska operatörer skall kunna tilldelas frekvenser. Tilldelningen av satellitfrekvenser kräver som tidigare påpekats internationell harmonisering som styrs av RR och detta arbete kan framför allt påverkas av medlemsländerna i ITU. PTS möjliggör redan idag med sitt arbete som medlem i ITU att alla svenska operatörer kan starta och genomgå de koordineringsprocedurer som krävs för att kunna få tillgång till frekvensrättigheter i någon eller några geostationära banpositioner. Detta innebär inte att man erhåller de rättigheterna som eftersöks då det är beroende av att störning inte sker på redan befintlig och koordinerad verksamhet. PTS kan inte utan vidare tilldela nya eller befintliga satellitoperatörer frekvenser då procedurerna inom RR måste följas. Vidare anser SIRIUS/RB att detta redan täcks i PTS promemoria Rutiner för PTS arbete med satellitkoordinering : PTS kommer att sända in en anmälan till ITU om: - Den sökande satellitoperatören är en i Sverige registrerad juridisk person. - Anmälan inte strider mot förpliktelser som Sverige åtagit sig att följa - PTS bedömer att satellitoperatören kommer att kunna fullgöra sina ekonomiska åtaganden i form av betalning av Cost Recovery avgifter till ITU. 2 Vidare nämns i denna promemoria att vid begäran av satellitoperatörer om att PTS skall skicka in en anmälan till ITU och därmed inleda koordineringen så skall principen first come, first served tillämpas i händelse av konkurrens. Slutsatsen enligt SIRIUS/RB är att PTS redan möjliggör att såväl nya som befintliga satellitoperatörer har möjlighet att utnyttja satellitspektrum. SIRIUS banpositioner är framför allt 5 Ö och 13 V. 2 PTS promemoria Rutiner för PTS arbete med satellitkoordinering, 13 mars 2006

6 6 Avgiftsbelägga satellittjänster Det krävs stora ekonomiska investeringar för att föra ett satellitprojekt i hamn där kostnaderna ökat beroende på bl.a. hårdare konkurrens om tillgången till frekvenser. Ytterligare kostnader för koordinering har tillkommit beroende på införandet av Cost Recovery. Detta regleras i Resolution 88 (rev Marrakech 2002) som antogs i Minneapolis 1998 och reviderades 2002 i Marrakech. Beräkningsgrunderna för dessa avgifter finns i Decision 482 och 513 från ITU:s råd. Den senaste versionen av DEC 482 (C-05) antogs av ITU:s råd 2005 och gäller från 1 januari PTS arbetar för närvarande med en ny avgiftsmodell där avgifterna planeras att baseras på resursanvändning. En viktig fråga som uppkommer är vad som skall ingå i själva avgiftsmodellen samt hur man skall kunna bedöma om tidsåtgång och kostnad för olika administrativa uppgifter är rimliga. SIRIUS/RB har svårt att se hur detta skall kunna följas upp och vidare skulle PTS ständigt kunna ifrågasättas avseende effektivitet och tidsåtgång för de olika administrativa arbetsuppgifterna. SIRIUS/RB ser också en fara i att kompetensen på PTS skulle kunna urholkas då uppgifter relaterade till satellit i ännu högre grad skulle utföras av satellitoperatören. Vidare skulle koordineringsmöten i allt större utsträckning eftersträvas att vara mellan de berörda satellitoperatörerna och PTS skulle mer få en ratificeringsfunktion. I de fall där koordineringsmöten mellan administrationerna krävs kommer höga krav att ställas på framgång i förhandlingarna. PTS skulle kunna ifrågasättas om framgång uteblev eller om nödvändiga avtal inte träffats. Niklas Holmstedt Manager, Frequency Management Space Systems Division Svenska rymdaktiebolaget E-post: niklas.holmstedt@ssc.se Jan-Olof Alfredsson General Manager Teleport & Satellite Services SES SIRIUS AB E-post: jan-olof.alfredsson@ses-sirius.com Box 4207 Sundbybergsvägen Solna Solna Telefon: Telefon: