Vade mecum (lat) "gå med mig" - en handbok eller manual - en användbar tingest som man alltid bör bära med sig (källa: Merriam-Webster Online)

Transkript

1

2 Vade mecum (lat) "gå med mig" - en handbok eller manual - en användbar tingest som man alltid bör bära med sig (källa: Merriam-Webster Online) 2

3 Konstvetenskap vid Åbo Akademi läsåret Innehållsförteckning Administrativa uppgifter 4 Vanliga frågor (FAQ) 5 Översiktligt schema över studiegången 11 Undervisningsprogram 14 Tänkt studiegång 21 Kursbeskrivningar (enligt MinPlan) 23 Kandidatexamen 23 Grundstudier 23 Ämnesstudier 28 Magisterexamen 39 Fördjupade studier 39 Visuella studier 48 Arkens auditorer och föreläsningsrum 51 3

4 Administrativa uppgifter Fabriksgatan 2 (Arken, II vån.), Åbo, tfn , e-post: konstvet@abo.fi Professor Berggren, Lars, FD, professor i konstvetenskap, docent vid Lunds universitet. Telefon: , e-post: lars.berggren@abo.fi Telefontid ons 10 11, mottagningstid ons Docenter Ringbom, Åsa, FD, docent i konsthistoria. Söderlind, Solfrid, FD, docent i konstvetenskap. Viljo, Eeva Maija, FD, prof. em., docent i arkitekturhistoria. Waenerberg, Annika, FD, professor i konsthistoria vid Jyväskylä universitet, docent i konstvetenskap. Lektor Kotkavaara, Kari, FD, lektor i konstvetenskap, docent vid Jyväskylä och Helsingfors universitet. Tfn , e-post: kari.kotkavaara@abo.fi. Universitetslärare Lundström, Marie-Sofie, FD, universitetslärare i konstvetenskap. Telefon: , e-post: marlunds@abo.fi. Amanuens Pfäffli, Heidi, FL, amanuens i konstvetenskap. Telefon: , e-post: heidi.pfaffli@abo.fi. Arkivbiträde Österlund, Siv, KH. Telefon: , e-post: siv.osterlund@abo.fi. Timlärare Hamrin, Minna Wolff-Helminen, Pia Forskare (för närmare uppgifter se ämnets hemsidor) Aittomaa, Sofia, doktorand Andersson, Fred, forskardoktor, tfn , e-post: fred.andersson@abo.fi Hamrin, Minna, doktorand Landen, Annette, doktorand, e-post: annette.landen@abo.fi Lehtomäki, Minna, doktorand, e-post minna.lehtomaki@abo.fi Mikkola Muhrmann, Maria, doktorand Wolff-Helminen, Pia, doktorand, e-post pia.wolff-helminen@abo.fi. Studenttutorer Backman, Alexandra 4

5 Vanliga frågor (FAQ) Allmänna förhållningsregler och anvisningar Hur får jag egen nyckel till ämnets utrymmen? Fr.o.m köper studerande sin nyckel för 25 via Åbo Akademis nätbutik, shop.abo.fi. Studerande får sedan e-post meddelande varifrån nyckeln kan avhämtas följande vardag mot uppvisande av ID. Nyckeln avhämtas från Tavastgatan 13, 1 vån, Teknisk service (Gripen). Öppethållningstider: Må Fre kl. 9 12, Nyckeln aktiveras enligt vad studerande läser som huvudämne samt till ytterdörrarna för dataklasserna i Arken, Asa, Axelia och Handelshögskolan vid ÅA. I övriga fall bör tillstånd ges direkt från ämnet. Normalt öppnar nyckeln dörrarna alla dagar mellan klockan 6 och 24. Biämnesstuderande behöver ett intyg för att få sin nyckel programmerad för nämnda utrymmen, kontakta Siv Österlund för att få detta intyg. Nyckeln är personlig och får inte lånas ut. Meddela Teknisk service (tekserv@abo.fi) omedelbart om nyckeln tappas bort eller blir stulen. Var köper jag kopieringskort? Kopieringskort kan köpas vid Humanistiska bibliotekets lånedisk. Kopieringsmaskinen i biblioteket är tillgänglig för studenter. Skall jag närvaroanmäla mig till ämnet varje höst? Alla, även biämnes- och forskarstuderande, skall inom september månad närvaro- eller frånvaroanmäla sig till ämnet (registreringsblankett finns på ämnets hemsida Den som avser att d elta i seminarierna på ämnesstudienivå eller fördjupad nivå skall i god tid före terminsstart anmäla sig skriftligt. Är det obligatoriskt att närvara vid föreläsningarna? Närvaro är obligatorisk vid kurserna. I undervisningen ges information, anvisningar och råd som inte finns i kurslitteraturen. Vad händer om jag kommer för sent till föreläsningen/tenten? Föreläsningarna/tenterna börjar med akademisk kvart, d.v.s. 15 minuter över jämna timmar (om inte annat klockslag angetts). Det är störande både för föreläsaren och för andra studenter om du kommer för sent. Om du är mer än 15 minuter försenad till tentamen (speciellt i fall någon redan har lämnat in skrivningen), kan du inte längre skriva tenten. Du kan lämna in skrivningen tidigast 15 minuter efter att tenten börjat. Får jag använda mobiltelefon under föreläsningarna? NEJ! Kom ihåg att stänga av din telefon när du kommer till föreläsningen! Även tyst läge kan vara störande. Om jag missat det första tentamenstillfället, vad gör jag då? Tentamina ordnas antingen som kurstent eller som allmän tentamen (se nedan). Totalt arrangeras högst tre tentamenstillfällen för varje kurs (inte per student) och du måste 5

6 delta i det första för att ha rätt att utnyttja de följande. Undantag kan beviljas om du har tvingande skäl (sjukdom, militärtjänst och liknande), som kan styrkas med intyg. I tveksamma fall vänder du dig till ämnesansvarig professor. Allmän tentamen? Tentamensanmälan anmälan till allmänna tentamina krävs alltid anmälan sker via MinPlan anmälan öppnas 30 dagar före och stängs 8 dagar (torsdag föregående vecka kl ) innan tentamensdagen försenade anmälningar tas, av utrymmes- och övervakningsskäl, inte emot Tentamensdagen tentamen börjar kl. 8.15, men frågorna delas ut redan från kl Kom i tid! frågorna delas ut i aulan, du ska alltså ha ditt tentpapper med dig innan du går in i salen frågorna är sorterade enligt ämne och tentator, du ska alltså veta vem du tenterar för (kursens lärare) tentamensutrymmet är ett TYST utrymme, d.v.s. inget prat med andra tentander efter att du kommit in i auditoriet alla mobiltelefoner, datorer eller andra apparater med internetuppkoppling ska vara avstängda och läggas i väskan alla väskor och ytterkläder lämnas längs med auditoriets kanter, inget extra tas med till den egna platsen tenten får lämnas upp först efter att tenten pågått i 30 minuter alla papper lämnas in, också tentfrågorna och ev. klottpapper du ska identifiera dig när du lämnar upp din tent, ha alltså identitetsbevis med dig och förbered dig på att visa det tenten avslutas kl eller senast fyra timmar efter att övervakaren gett tillstånd för tenten att börja Tentamensrätt Kurser ska tenteras inom samma läsår eller senast inom september månad följande läsår. Delprestationer godkänns inte längre följande läså. Hur anmäler jag mig till allmän tentamen? Anmälan till allmän tentamen görs i MinPlan senast åtta dagar före tentamensdagen. När du vill anmäla dig till en tent i MinPlan gör du så här: Logga in till MinPlan ( Öppna din studieplan. Öppen tentanmälan visas med ett 'T' framför kursens namn i studieplanen om du har tidsbestämt kursen Klicka på Tentamina i balken till vänster Kontrollera att kolumnen Tentamensdatum längst till vänster visar det datum då du vill tentera kursen. Klicka på [Anmäl] för kursen på rätt datum 6

7 följande text dyker upp uppe till höger: [meddelande] : Tentamensanmälan utfördes eller Ifall att inget 'T' syns i studieplanen men du vet att tentanmälan är öppen ska du i första hand tidsbestämma kursen i din studieplan,varefter du kan anmäla dig via Tentamina (ovan) Om detta (ovan) inte lyckas kan du också: klicka på fliken Mina anmälningar och underfliken Tentamensanmälningar klicka på Hämta nya tentamina i menyn till vänster sök reda på den kurs du vill anmäla dig till (sök t.ex. på kursnamn eller kurskod) klicka i rutan Välj och klicka sedan på knappen Lägg till Kontrollera att kolumnen Tentamensdatum längst till vänster visar det datum då du vill tentera kursen. Klicka på [Anmäl] för kursen på rätt datum Följande text dyker upp uppe till höger: [meddelande] : Tentamensanmälan utfördes Måste jag hålla deadlines? Inlämningsuppgifter skall inlämnas inom utsatt tid. Vid laga förfall kan tilläggstid fås med examinators godkännande. Ämnets bibliotek Får jag hemlån från referensbiblioteket i seminarierummet? Den största delen av det konstvetenskapliga biblioteket är integrerat i humanistiska biblioteket, som finns i Arken. Böckerna (kursböcker, lexikon o.s.v.) i seminarierummet Pantheon hör till vårt handbibliotek, som används dagligen av oss alla, såväl studerande som lärare. Hemlån beviljas bara i undantagsfall antingen som natt- eller veckoslutslån, förutsatt att boken/böckerna inte just då används/behövs av andra. Böcker får inte bortföras utan tillstånd av personalen, i första hand amanuensen eller arkivbiträdet. Du kan dock låna böcker för kortare stunder till Visuella laboratoriet, men kom ihåg att genast efter användningen sätta dem tillbaka på sin plats i seminarierummet! Böcker får inte heller bortföras till något annat ställe utan tillstånd, t.ex. Arken-biblioteket. Var solidarisk tyvärr har en del böcker försvunnit spårlöst från handbiblioteket! Får jag låna konstvetenskaplig litteratur från Arken-biblioteket? Hemlån av litteratur från den konstvetenskapliga avdelningen i Arken-biblioteket beviljas bara i undantagsfall och med tillstånd från amanuensen eller arkivbiträdet. Be låneexpeditionen kontakta ämnets personal eller gör det själv. Det är tillåtet för våra egna studerande att låna konstvetenskapliga böcker till Visuella laboratoriet eller Gula huset; lånetiden är högst två månader. Be om en blankett, som undertecknas av amanuensen/arkivbiträdet, i Arken-bibliotekets låneexpedition. Var kan jag förvara litteratur och annat material under arbetet med min kandidat- eller pro gradu-avhandling? I Visuella laboratoriet (hyllan t.v. om ingången) eller på din läsplats i Gula huset. Förse dina böcker i Visuella laboratoriet med en namnlapp, bokhögar utan ägare förs tillbaka till Arken-biblioteket. 7

8 Studierelaterade ärenden Vad krävs av mig för att bli godkänd i tentamen? Normalt gäller för vitsordet 1 (=godkänt) ungefär hälften rätt, t.ex. av 100 möjliga poäng är 50 1, 60 2, 70 3, 80 4, 90 5, med behövliga justeringar beroende på tentens svårighetsgrad. När kan jag inleda studierna på nästa nivå? Vitsordströsklar har varit i kraft sedan införandet av Bologna-systemet. Vitsordströskel innebär i praktiken att vitsordet eller det genomsnittliga vitsordet i kurserna (viktade i förhållande till antalet studiepoäng), skall ha uppnåtts innan studenten kan ta följande kurs eller flytta upp till nästa nivå. Vitsordet kan vid behov tentas upp i samråd med tentator/examinator. Grundstudier (endast biämnesstuderande): vitsordet 2/5 krävs av biämnesstuderande i Introduktion till konstvetenskapen och antikens historia ( ) för att få tentera Grundkursens efterföljande delkurser ( , , ). Tröskeln motiveras av att den ersätter inträdesförhöret. Grundstudier Ämnesstudier (alla studerande): för att inleda ämnesstudier skall alla Grundkursens delkurser vara avklarade med det genomsnittliga vitsordet 2,5/5. Ämnesstudier Magisterstudier (alla studerande): för att inleda magisterstudier skall kurserna inom ämnesstudierna vara avklarade med det genomsnittliga vitsordet 3/5. Specialkurser (alla studerande): för deltagande i valbara specialkurser krävs ett genomsnittligt vitsord på 2,5/5 i Grundstudierna. Gäller inte kurser som ges i samarbete med ÖPU/FC. Hur kan jag höja dåliga vitsord för att komma över den krävda vitsordströskeln? Du kan höja vitsordet i enskilda kurser genom att delta i en av kursens omtenter (endast efter överenskommelse med tentator). Du kan också, då det gäller bedömningen av större helheter (ss. Ämnesstudier), komma överens med ämnets professor om kompletteringsuppgifter som anpassas efter behov. Kan jag tenta föregående års kurser nästa läsår utan att ta kursen på nytt? Normalt godkänns delprestationer inom kurser inte följande läsår. Om du inte klarat av tenten/lämnat in inlämningsuppgifter inom utsatt tid under läsåret måste du gå om hela kursen. Omtentamen för kurser från föregående läsår ordnas endast undantagsvis och enligt överenskommelse med ämnets examinator/tentator i september på allmän tentamen, och innebär en absolut sista möjlighet att avlägga en kurs från föregående läsår (underkänt i tenten innebär att kursen måste gås om). Undantag är deltagande i Högre seminarium, som pågår hela den tid du arbetar med din pro gradu-avhandling. Vem skall jag vända mig till i studierådgivningsärenden? I frågor som gäller studier i konstvetenskap vänder du dig i första hand till din egenlärare (Marie-Sofie Lundström). I början av höstterminen ges obligatorisk individuell studierådgivning gällande uttryckligen kurserna i konstvetenskap för huvudämnesstuderande på alla nivåer. Se ämnets hemsida och anslagstavla för information! För övriga studieärenden hänvisas till HF:s studiekansli (Gripen, Tavastgatan 13) eller berörda ämne. Hur förbereder jag mig för studierådgivningen? 8

9 Ta alltid med STURE-utdrag och/eller utskrift av din aktiva studieplan i MinPlan! Du förväntas kunna berätta för egenläraren/annan studierådgivare om dina egna önskemål och planer, och hur de planerade kurserna passar in i just din studiehelhet. Vad krävs av mig vid uppgörandet av MinPlan (den individuella studieplanen) och i uppföljningen av min studieframgång? MinPlan är skapad för att underlätta studieplaneringen, och för att du lättare skall kunna se dina studier som en helhet, inte som ett kompilat av enskilda kurser som skall avklaras i en viss ordning. Den officiella studieplanen är i bästa fall inte bara ett måste utan ett hjälpmedel/verktyg. Det är dock alltid du som i första hand bär ansvaret för dina studier och deras framåtskridande, inte egenläraren. Du måste alltså göra dina val själv utgående från din egen situation, lita på din erfarenhet och ställa realistiska krav på din studieförmåga. Enbart motivation är kanske inte tillräcklig för att genomföra ibland vidlyftiga planer du har ett liv också utanför Akademin, men observera att du studerar på heltid. Det är därför viktigt att du tidsbestämmer kurserna. Du förväntas ha självdisciplin i genomförandet av din studieplan inom rimlig tid. Detsamma gäller speciellt genomförandet av större lärdomsprov ss. kandidat- och pro gradu-avhandling. Vad ska jag göra för att få tillgodoräkna mig praktikpoäng? A) Läsa igenom vad som står om kursen Arbetspraktik i MinPlan. B) På högst 2 A4-sidor sammanfatta 1) var och under vilken eller vilka tidsperioder arbetet/praktiken utförts, 2) hur stor del av 100 % tjänstgöring det handlat om, 3) vilka arbetsuppgifter som ingått i tjänstgöringen och hur de tidsmässigt fördelas, 4) redogöra för varför den gjorda tjänstgöringen är relevant för din utbildning i konstvetenskap. Du bör också ange på vilken nivå du vill tillgodoräkna dig kursen (antingen Ä eller F). C) Skaffa ett intyg från arbetsplatsen som styrker vad som uppges i din sammanfattning. D) Lämna in sammanfattning och intyg till tjänstgörande lektor/professor. Pro gradu praktiska frågor Måste jag själv betala mina fjärrlån under arbetet med pro gradun? Pro gradu-skribenter får fjärrlån i form av böcker, kopior eller mikroficher avgiftsfritt. Den enda förutsättningen är att du inlämnar ett intyg av din handledare om att du inlett skrivandet av din pro gradu. Blanketter finns i Arken-bibliotekets och ÅAB:s låneexpeditioner. Handledning Hur får jag en handledare? Som handledare för studerande på magisternivå fungerar ämnesansvarig professor till dess denne utsett annan handledare. Som handledare kan i princip alla med magisterexamen fungera, exempelvis doktorander. Om en odisputerad person utses till handledare måste dock arbetet ske i samråd med en professor. Vad förväntas av mig när jag kommer till handledning första gången? Innan du kommer till träffen skall du alltid förbereda dig (t.ex. genom att uppgöra/revidera din arbetsplan för pro gradu). Fundera på vad du själv vill och hur du tänker genomföra det. Också här gäller det att ha realistiska förväntningar på din egen förmåga, både med tanke på tidsanvändning och på innehåll. 9

10 Vilka är handledarens uppgifter? Du skall utföra arbetet med uppsatsen/avhandlingen självständigt, dvs. själv söka upp och läsa relevant litteratur, begrunda vad som är av intresse när det gäller lösandet av den egna uppgiften och författa avhandlingen. Handledarens uppgifter är följande: 1) att förse handledningsadepten med ett genomförbart ämne för uppsats/avhandling. Detta kan ske antingen genom att bedöma genomförbarheten av dina egna förslag till uppsats/avhandlingsämne och frågeställning, eller genom att förelägga dig en uppgift; 2) att under arbetets gång ge synpunkter, råd och tips samt peka ut såväl möjligheter som svårigheter; 3) att se till att den vetenskapliga nivån garanteras och att de mål som uppställts uppnås; 4) att avgöra när en uppsats/avhandling är i sådant skick att den kan granskas och bedömas. Handledningen sker alltid med sikte på ett normalt vitsord. Hur mycket handledning har jag rätt till? Handledningsadepter på olika nivåer har rätt till ett fastställt antal timmar handledning. För proseminivån gäller maximalt tre timmar personlig handledning och för gradunivån tio. För en timmes personlig handledning, till exempel för genomgång av ett avhandlingskapitel, kan krävas flera timmars läsning och kontroller. I den totala handledningstiden ingår dessa uppgifter liksom e-postkontakter m.m. 10

11 Översiktligt schema över studiegången Kandidatexamen (år 1 3) GRUNDSTUDIER, 25 sp Biämnesstuderande måste ha lägst vitsord 2/5 på den första delkursen för att ha rätt att fortsätta/tentera följande kurser. År 1 OBLIGATORISKA KURSER, 25 sp Grundkurs i konstvetenskap I IV (perioderna 1 4) Introduktion till konstvetenskapen och antikens konsthistoria, 6 sp (period 1) Medeltidens konsthistoria, 6 sp (period 1 2) Renässansens konsthistoria, 6 sp (period 2) Det moderna skedets konsthistoria, 7 sp (period 3) År 1 VALBARA KURSER Museipass 3 sp (inleds period 1) ÄMNESSTUDIER, 45 sp (Ä) År 2 OBLIGATORISKA KURSER, 27 sp Finland och regionen I, 8 sp (period 4) Arkitekturhistoria, 6 sp (period 3) Dokumentationsuppgift, 3 sp (period 3 4) Metod och teori, del 1 (period 1) Konstvetenskapens metoder I (period 1) År 3 OBLIGATORISKA KURSER, 10 sp Proseminarium och kandidatavhandling, 10 sp (för huvudämnesstuderande, period 1 4) Proseminarium och uppsats, 8 sp (för biämnesstuderande, period 1 3) År 2-3 VALBARA KURSER, 8 sp (enbart HÄ) Föreläsningskurser (se även under Fördjupade studier): Aktuell konstvetenskaplig forskning, 5 sp (period 1 4) Det antikvariska tänkandet och museernas historia, 5 sp (period 4) Bildkonstnärliga tekniker och material, 5 sp (period 1 2) Digital fotografering och bildbehandling, 4 sp (period 3 4) Historiens hjälpmedel I, läsning av gamla handstilar, 3 sp (period 4) Museipass, 3 sp (inleds period 1) Vård av samlingar och byggnadskonservering, 5 sp (period 1, TY) 11

12 Läskurser (se även under Fördjupade studier): Arkitekturen i Åbo, 5 sp (även F) Det antikvariska tänkandet och museernas historia, 3 sp Finland och regionen II, 5 sp (även F) Konsten i Skandinavien, 5 sp (även F) Konstsociologi, 5 sp Offentlig monumentkonst, 5 sp (även F) Övriga kurser: Arbetspraktik, 5 sp (i samråd med ämnets examinator) Konstvetenskaplig ämnespraktik, 3 sp (i samråd med ämnets examinator) Exkursion, 3 sp (då sådan arrangeras vid ämnet) Dokumentation av bebyggelse, 4 sp (TY, se anslag) Specialkurs, 1 5 sp (vid behov) Magisterexamen (år 4 5) FÖRDJUPADE STUDIER, 80 sp (F) År 4 OBLIGATORISKA KURSER, 15 sp Konstbegreppet och estetikens historia, 7 sp (period 1) Konstvetenskapens metoder IIa: Konsthistoriens historia, 3 sp (period 1) Konstvetenskapens metoder IIb: Seminarium, 5 sp (period 2 3) Högre seminarium (period 1 4, fortsätter år 5) År 5 OBLIGATORISKA KURSER, sp Högre seminarium, 10 sp (period 1 4) Avhandling pro gradu, 40 sp (för BÄ Biämnesavhandling, 20 sp) År 4-5 VALBARA KURSER, 15 sp (HÄ) Föreläsningskurser (se även under Ämnesstudier) Aktuell konstvetenskaplig forskning, 5 sp (period 1 4) Applied Cultural Imagology, 5 sp (Engelska/Visuella studier, period 1 2) Det antikvariska tänkandet och museernas historia, 5 sp (period 4) Bildkonstnärliga tekniker och material, 5 sp (period 1 2) Cultural Imagology: An Introduction, 5 sp (Engelska/Vis. studier, period 1) Digital fotografering och bildbehandling, 4 sp (period 3 4) Läskurser (se även under Ämnesstudier): Arkitekturen i Åbo, 5 sp Finland och regionen II, 5 sp (även Ä) Konsten i Skandinavien, 5 sp (även Ä) Konstsociologi, 5 sp Offentlig monumentkonst, 5 sp (även Ä) 12

13 Övriga kurser: Arbetspraktik, 5 sp (om sådan inte tillgodoräknats inom Ä) Konstvetenskaplig ämnespraktik, 3 sp (om sådan inte tillgodoräknats inom Ä) Exkursion, 3 sp (då sådan arrangeras vid ämnet, och ej tillgodoräknats inom Ä) Specialkurs, 1 5 sp (vid behov) Kurser inom biämnet Visuella studier GRUNDSTUDIER Bilderbokens estetik (5 sp) Bildperception och kognition (5 sp) Semiotik, ikonografi och symboler (5 sp) Visuality and Visualization of Information (5 sp) Visuell analys (5 sp) Visuell sociologi och antropologi (5 sp) ÄMNESSTUDIER Applied Cultural Imagology (5 sp) Applied Cultural Imagology (3 sp) Bilderbokens estetik (5 sp) Bilderbokens estetik (10 sp) Bildsociologi (5 sp) Cultural Imagology: An Introduction (5 sp) Eye Tracking Methodology in Visual Studies (5 sp) Fotografi och rörlig bild (5 sp) Konst och konstbegrepp (2 sp) Visuality and Visualization of Information (5 sp) Visuell retorik, propaganda och marknadsföring (5 sp) 13

14 Undervisningsprogram Detaljerad information om de enskilda kursernas undervisningsscheman, aktuella ändringar och annan viktig information ges på ämnets anslagstavla eller hemsidan Allmän tentamen äger rum kl i auditorium Armfelt, Arken. Anmälan till allmän tentamen görs via MinPlan (se s. 5 6). Datum för HF:s allmänna tentamenstillfällen läsåret Period 1 Period 2 Period 3 Period

15 Period 1 (v , ) Kursnamn Omf Kod Lärare Vecka Tid Auditorium Grundstudier Presentation av personalen 36 Ti Pantheon Introduktion till konstvetenskapen och antikens konsthistoria - Gruppundervisning - Mentorgrupper 6 sp Berggren Ti, To Fre Ti Camera Obscura - Kurstentamen 39 Fre 9 12 Medeltidens konsthistoria - Gruppundervisning - Mentorgrupper - Kurstentamen 6 sp Berggren Kotkavaara Ti, To Fre Ti Fre 9 12 Camera Obscura Museipass 3 sp Lundström 38 Må Pantheon Ämnesstudier Museipass 3 sp Lundström 38 Må Pantheon Metod och teori, del 1 5 sp Weiss m.fl On Armfelt Konstvetenskapens metoder I 5 sp Kotkavaara Ti, To Camera Obscura Proseminarium och uppsats (BÄ) / Proseminarium och kandidatavhandling (HÄ) 8 sp 10 sp Lundström Må, To Pantheon 15

16 Period 1 (v , ) Kursnamn Omf Kod Lärare Vecka Tid Auditorium Aktuell konstvetenskaplig forskning 5 sp Berggren Lundström Se anslag Fördjupade studier Högre seminarium 10 sp Berggren On Pantheon Konstvetenskapens metoder IIa: Konsthistoriens historia 3 sp Lundström 36 On Pantheon Aktuell konstvetenskaplig forskning 5 sp Berggren, Lundström Se anslag Konstbegreppet och estetikens historia 7 sp Berggren 40 To Pantheon Period 2 (v , ) Kursnamn Omf. Kod Lärare Vecka Tid Auditorium Grundstudier Renässansens konsthistoria - Gruppundervisning - Mentorhandledning - Kurstentamen 6 sp Hamrin Ti, To Fr To 9 12 Camera Obscura Ämnesstudier Metod och teori, del 1 5 sp Weiss m.fl On Armfelt 16

17 Period 2 (v , ) Kursnamn Omf. Kod Lärare Vecka Tid Auditorium Proseminarium och uppsats / Proseminarium och kandidatavhandling 8 sp 10 sp Lundström Ti 9 12, Pantheon Aktuell konstvetenskaplig forskning 5 sp Berggren Lundström Se anslag Vård av samlingar och byggnadskonservering 4 sp Sjöström Suna 46 47, 48 må, on må ti, to TY, Hovi V105 Fördjupade studier Aktuell konstvetenskaplig forskning 5 sp Berggren Lundström Se anslag Högre seminarium 10 sp Berggren On Pantheon Konstvetenskapens metoder IIb: Seminarium 5 sp Berggren Lundström Må Pantheon 17

18 Period 3 (v. 2 11, ) Kursnamn Omf. Kod Lärare Vecka Tid Auditorium Grundstudier Det moderna skedets konsthistoria - Gruppundervisning - Mentorgrupper - Kurstentamen 7 sp Kotkavaara Ti, To Ti To Fre 9 12 Camera Obscura Ämnesstudier Finland och regionen I 8 sp Kotkavaara Ti, To Camera Obscura Arkitekturhistoria 6 sp Berggren - Gruppundervisning - Kurstentamen Må, To To Camera Obscura Proseminarium och uppsats / Proseminarium och kandidatavhandling 8 sp 10 sp Lundström 6 11 Ti 9 12 Pantheon Digital fotografering och bildbehandling 4 sp NN Se anslag Aktuell konstvetenskaplig forskning 5 sp Lundström Berggren Se anslag Fördjupade studier Digital fotografering och bildbehandling 4 sp NN Se anslag Högre seminarium 10 sp Berggren, Lundström 3 11 On Pantheon 18

19 Period 3 (v. 2 11, ) Kursnamn Omf. Kod Lärare Vecka Tid Auditorium Aktuell konstvetenskaplig forskning 5 sp Lundström Berggren Se anslag Period 4 (v , ) Kursnamn Omf. Kod Lärare Vecka Tid Auditorium Ämnesstudier Historiens hjälpmedel: läsning av gamla handstilar 3 sp Enander To Fr 10 12, Radiatorn Finland och reg. I - Gruppundervisning - Kurstentamen 8 sp Kotkavaara Ti, To Ti To To 9 12 Camera Obscura Proseminarium och uppsats / Proseminarium och kandidatavhandling 8 sp 10 sp Lundström Ti 9 12 Pantheon Det antikvariska tänkandet och museernas historia 5 sp Kotkavaara Ti, To Ti Aura Aktuell konstvetenskaplig forskning 5 sp Lundström Berggren Se anslag Fördjupade studier Högre seminarium 10 sp Berggren On Pantheon 19

20 Period 4 (v , ) Kursnamn Omf. Kod Lärare Vecka Tid Auditorium Det antikvariska tänkandet och museernas historia 5 sp Kotkavaara Ti, To Ti Aura Aktuell konstvetenskaplig forskning 5 sp Lundström Berggren Se anslag 20

21 Tänkt studiegång År 1 År 2 År 3 K A N D I D A T E X A M E N Grundstudier Ämnesstudier Ämnesstudier Obligatoriska kurser 25 sp Obligatoriska kurser 19 sp Obligatoriska kurser 10 sp Intr. till konstvetenskapen och antikens konsthistoria, 6 sp Medeltidens konsthistoria, 6 sp Renässansens konsthistoria, 6 sp Det moderna skedets konsthistoria, 7 sp Arkitekturhistoria 6 sp Dokumentationsuppgift, 3 sp Konstvetenskapens metoder I, 5 sp Metod och teori, del 1, 5 sp Proseminarium och kand.avhandling, 10 sp (för biämnesstud. proseminarieuppsats, 8 sp) Ämnesstudier Obligatoriska kurser 8 sp Finland och regionen I, 8 sp Valbara kurser Valbara kurser 8 sp (enbart hä) Museipass, 3 sp Aktuell konstvetenskaplig forskning, 5 sp Arbetspraktik, 5 sp Arkitekturen i Åbo, 5 sp (läskurs, även inom F) Det antikvariska tänkandet och museernas historia, 5 sp Bildkonstnärliga tekniker och material, 5 sp * Digital fotografering och bildbehandling, 4 sp ** * Ej återkommande kurs Dokumentation av bebyggelse, 4 sp ** Ges vartannat eller vart Exkursion, 3 sp ** tredje år Finland och regionen II, 5 sp (läskurs, företrädesvis F) Genusperspektiv på konst och konstvetenskap, 5 sp (läskurs, företrädesvis F) Konstsociologi, 5 sp (läskurs) Konstvetenskaplig ämnespraktik, 3 sp Läsning av gamla handstilar, 3 sp Museipass, 3 sp Offentlig monumentkonst, 5 sp (läskurs, även inom F) Vård av samlingar och byggnadskonservering, 4 sp Specialkurs, 1-5 sp (vid behov) 21

22 År 4 År 5 M A G I S T E R E X A M E N Obligatoriska kurser 25 sp Högre seminarium, 10 sp Konstvetenskapens metoder II Konsthistoriens historia, 3 sp Seminarium, 5 sp Konstbegreppet och estetikens historia, 7 sp Obligatoriska kurser 40 sp Högre seminarium, 10 sp Avhandlingsarbete, 40 sp (för biämnesstuderande Biämnesavhandling, 20 sp) Valbara kurser 15 sp inom hä Aktuell konstvetenskaplig forskning, 5 sp Applied Cultural Imagology, 3/5 sp Arbetspraktik, 5 sp (om sådan inte tillgodoräknats inom Ä) Arkitekturen i Åbo, 5 sp (läskurs) Bildkonstnärliga tekniker och material, 5 sp * Cultural Imagology: An Introduction, 5 sp Digital fotografering och bildbehandling, 4 sp ** Exkursion, 3 sp (om sådan inte tillgodoräknats inom Ä) ** Finland och regionen II, 5 sp (läskurs) Genusperspektiv på konsten och konsthistorien, 5 sp (läskurs) Konstsociologi, 5 sp (läskurs, även inom Ä) Offentlig monumentkonst, 5 sp (läskurs, även inom Ä) Ämnespraktik, 3 sp Specialkurs, 1-5 sp (vid behov) * Ej återkommande kurs ** Ges vartannat eller vart tredje år 22

23 Kursbeskrivningar (enligt MinPlan) Kandidatexamen (år 1 3) År 1 GRUNDSTUDIER (25+3 sp) Biämnesstuderande måste ha lägst vitsord 2/5 på den första delkursen för att ha rätt att fortsätta/tentera följande kurser. År 1 OBLIGATORISKA KURSER, 25 sp Grundkurs i konstvetenskap I IV (perioderna 1 3): Introduktion till konstvetenskapen och antikens konsthistoria, 6 sp (period 1) Tidpunkt: V , ti, to 10 12, mentorhandledning fre Plats: Camera Obscura Lärare: Lars Berggren Målsättningar och innehåll: Kursen är den första av fyra som tillsammans utgör grundstudierna i ämnet. Helheten (25 sp) är avsedd att ge den studerande grundläggande insikter om konstvetenskapens arbetsfält (bildkonst, arkitektur, bebyggelse), dess historia, förutsättningar, funktioner, material, tekniker och terminologi. Konsten studeras mot bakgrund av de olika periodernas kultur- och samhällsliv. Konstnärens roll visavi uppdragsgivare och konstens roll under olika epoker diskuteras, liksom bildbetydelser och tolkningsproblematik. Miljöaspekter betonas genom exempel på stadsbyggande, trädgårdskonst och inredning. Träning ges i att bestämma, beskriva, analysera och handha konstföremål. Kursen ger dels en introduktion till konstvetenskapens område, metoder och historiska utveckling, dels en översikt av konsten i det forntida Främre orienten och i den grekiska och romerska världen fram till medeltidens början. Lärandemål: Efter avslutad kurs förväntas den studerande: - kunna översiktligt redogöra för konstutvecklingen i det forntida Främre orienten och i den grekiska och romerska världen fram till medeltidens början; - kunna redogöra för de olika periodernas typiska material, tekniker och upphovsmän, samt för tid och stilepok för byggnader, monument och konstverk; - kunna placera in konstverk i deras kulturella och samhälleliga kontext; - behärska den grundläggande terminologin inom arkitektur och bildkonst; - kunna redogöra för den historiska konstvetenskapens grundläggande metoder. Allmänfärdigheter: - förmåga att beskriva bilder i tal och i skrift - grunderna för bildattribution - ett källkritiskt förhållningssätt Undervisningsformer: Gruppundervisning med obligatorisk närvaro. Vid denna behandlas översiktligt olika perioder, problemkomplex och deras samband. Mentorundervisning där specifika moment behandlas och övas i grupp. Den anvisade litteraturen förutsätts inläst till varje undervisningstillfälle. I kursen ingår två skriftliga inlämningsuppgifter. 23

24 Litteratur: Penelope J. E. Davies... [et. al], Janson's History of Art: the Western tradition, Prentice Hall: 2011(rev. 8 th edition). Wikander, Charlotte & Örjan, Antikens historia: Europa i vardande, Stockholm: Liber, Läses kursivt enligt lärarens anvisningar. Connolly, P. & Hazel Dodge, Den antika staden. Livet i det klassiska Aten och Rom, Könemann: Även den engelska utgåvan (Oxford 1998) kan användas. Läses enligt lärarens anvisningar. Annat kursmaterial: Berggren, Lars: Konst och konstbegrepp ; Ringbom, Sixten: Konstvetenskapens arbetsfält, metod bringar ordning (tillgängliga på ämnets hemsida, Bildrepetitionskompendium. Referenslitteratur: Ahlstrand, Jan-Torsten, Arkitekturtermer, Lund 1969 eller Övriga anmärkningar:ett begränsat antal kursböcker och annat kursmaterial finns som referensexemplar i ämnets seminarierum Medeltidens konsthistoria, 6 sp (period 1) Tidpunkt: V , ti, to 10 12, mentorhandledning fre Plats: Camera Obscura Lärare: Kari Kotkavaara, Lars Berggren Målsättningar och innehåll: Kursen är den andra av fyra som tillsammans utgör grundstudierna i ämnet. Helheten (25 sp) är avsedd att ge den studerande grundläggande insikter om konsten (bildkonst, arkitektur, bebyggelse), dess historia, förutsättningar, funktioner, material, tekniker och terminologi. Bild- och byggnadskonsten studeras mot bakgrund av de olika periodernas kultur- och samhällsliv. Konstnärens roll visavi uppdragsgivare och konstens roll under olika epoker diskuteras, liksom bildbetydelser och tolkningsproblematik. Miljöaspekter betonas genom exempel på stadsbyggande, trädgårdskonst och inredning. Kursen ger en översikt av den medeltida konsten i Västeuropa och i Bysans, med utblickar mot islam, fram till ungrenässansen. Lärandemål: Efter avslutad kurs förväntas den studerande: - kunna översiktligt redogöra för utvecklingen inom den västerländska konsthistorien under medeltiden och med den associerad terminologi, material och tekniker; - kunna identifiera material, teknik, upphovsman, proveniens, tids- och stilepok för byggnader, monument och bildkonstverk; - utgående från planritning eller fotografi kunna genomföra bild- och arkitekturanalys samt placera in analysobjektet både tids- och funktionsmässigt i dess kulturella och samhälleliga kontext. Allmänfärdigheter: Under kursen uppövas färdigheter i att bestämma, beskriva, analysera och handha konstföremål. Undervisningsformer: Gruppundervisning (12 h), mentorgrupper (8 h) Målgrupp: Första årets studerande i ämnet konstvetenskap, som redan avlagt Introduktion till konstvetenskapen och antikens konsthistoria (6 sp). Litteratur: Penelope J. E. Davies... [et. al], Janson's History of Art: the Western tradition, Prentice Hall: 2011(rev. 8 th edition). Holmes, George, The Oxford illustrated history of medieval Europe, Oxford; London, Oxford University Press: Annat kursmaterial: Bildrepetitionskompendium Litteraturkompendium Referenslitteratur: Ahlstrand, Jan-Torsten, Arkitekturtermer, Lund 1969 eller senare 24

25 Övriga anmärkningar: Ett begränsat antal kursböcker och annat kursmaterial finns som referensexemplar i ämnets seminarierum Renässansens konsthistoria, 6 sp (period 2) Tidpunkt: V , ti, to 10 12, mentorhandleding fre Plats: Camera Obscura Lärare: Kari Kotkavaara, Lars Berggren Målsättningar och innehåll: Kursen ger en översikt av konsten i Europa från renässansen till och med rokokon ( tal). Kursen är den tredje av fyra som tillsammans utgör grundstudierna i ämnet. Helheten (25 sp) är avsedd att ge den studerande grundläggande insikter om konsten (bildkonst, arkitektur, bebyggelse), dess historia, förutsättningar, funktioner, material, tekniker och terminologi. Bild- och byggnadskonsten studeras mot bakgrund av de olika periodernas kultur- och samhällsliv. Konstnärens roll visavi uppdragsgivare och konstens roll under olika epoker diskuteras, liksom bildbetydelser och tolkningsproblematik. Miljöaspekter betonas genom exempel på stadsbyggande, trädgårdskonst och inredning. Träning ges i att bestämma, beskriva, analysera och handha konstföremål. Lärandemål: Efter avslutad kurs förväntas studerandena: - kunna översiktligt redogöra för konstutvecklingen i Mellan- och Sydeuropa under tidsperioden 1400-ca 1770 och med den associerad terminologi, material och tekniker; - kunna identifiera för tidsperioden betydelsefulla konstverk, konstnärer och mecenater; - kunna placera in dem i deras stilistiska, geografiska, historiska och sociala sammanhang; - kunna använda relevant terminologi muntligt och skriftligt. Allmänfärdigheter: Under kursen uppövas färdigheter i att bestämma, beskriva, analysera och handha konstföremål. Undervisningsformer: Undervisningen sker i form av gruppundervisning med en dubbellektion en el. två gånger i veckan. Under gruppundervisningen förklarar och problematiserar läraren ett för tillfället bestämt tema och exemplifierar med hjälp av bilder. Som ett komplement till gruppundervisningen ordnar läraren/studerandementorn ett antal mentorhandledningstillfällen under vilka man repeterar och diskuterar de olika temata. De studerande arbetar och övar i grupp att urskilja stiliska skillnader i konstföremål och i konstutvecklingen under en längre period. Målgrupp: Första årets studerande i ämnet konstvetenskap, som redan avlagt kurserna "Introduktion till konstvetenskapen och antikens konsthistoria" och "Medeltidens konsthistoria" ( ) Litteratur: Penelope J. E. Davies... [et. al], Janson's History of Art: the Western tradition, Prentice Hall: 2011(rev. 8 th edition). Rystad, Göran, Europa i världen ca : expansion och integration, Liber: Läses efter lärarens anvisningar. Annat kursmaterial: Litteraturkompendium Kompendium: Bildframställningstekniker; Perspektivet Referenslitteratur: Ahlstrand, Jan-Torsten: Arkitekturtermer, Lund 1969 eller senare. Övriga anmärkningar: Ett begränsat antal kursböcker och annat kursmaterial finns som referensexemplar i ämnets seminarierum. 25

26 Det moderna skedets konsthistoria, 7 sp (period 3) Tidpunkt: V. 3 5, ti, to 10 12, v. 6 9, ti 10 12, mentorgrupper v. 6 8, fre Plats: Camera Obscura Lärare: Kari Kotkavaara Målsättningar och innehåll: Kursen behandlar bild- och byggnadskonst, konstteori och konstliv från ca 1790 och framåt. Kursen är den fjärde av fyra som tillsammans utgör grundstudierna i ämnet. Helheten (25 sp) är avsedd att ge den studerande grundläggande insikter om konsten (bildkonst, arkitektur, bebyggelse), dess historia, förutsättningar, funktioner, material, tekniker och terminologi. Bild- och byggnadskonsten studeras mot bakgrund av de olika periodernas kultur- och samhällsliv. Konstnärens roll visavi uppdragsgivare och konstens roll under olika epoker diskuteras, liksom bildbetydelser och tolkningsproblematik. Miljöaspekter betonas genom exempel på stadsbyggande, trädgårdskonst och inredning Lärandemål: Efter godkänd kurs förväntas den studerande: - kunna översiktligt redogöra för konstutvecklingen i västvärlden under perioden ca och med den associerad terminologi, material och tekniker; - kunna definiera begreppen modernitet och modernism inom konsthistorien; - kunna identifiera periodens viktigaste konstnärer, konstverk och stilar, samt analysera bilder och relatera dem till deras historiska och sociala sammanhang; - kunna uppvisa en historisk medvetenhet och vetenskaplig distans till det moderna konstbegreppet; - kunna definiera begreppet modernitet i samband med konstens historia från slutet av 1700-talet till i dag. - kunna ge exempel på konstnärer och konstverk inom de viktigaste stilarna under perioden, samt analysera bilderna och relatera dem till deras historiska och sociala sammanhang. Allmänfärdigheter: Under kursen uppövas kunskaper i att bestämma, beskriva, analysera och handha konstföremål. Målgrupp: Första årets studerande i ämnet konstvetenskap. Normalt förutsätts grundkursens tre tidigare kurser avklarade. Undervisningsformer: Gruppundervisning (20 h), mentorhandledning (10 h) Litteratur: Penelope J. E. Davies... [et. al], Janson's History of Art: the Western tradition, Prentice Hall: 2011 (rev. 8th edition). Annat kursmaterial: Foster, Hal (m.fl.), Art since 1900: modernism, antimodernism, postmodernism. Ett urval sidor läses parallellt med kursboken Handouts Referenslitteratur: Lucie-Smith, Edward, Konsttermslexikon, Ahlstrand, Jan-Torsten, Arkitekturtermer, Lund 1969 eller senare. Övriga anmärkningar: Ett begränsat antal kursböcker och annat kursmaterial finns som referensexemplar i ämnets seminarierum. 26

27 År 1 VALBARA KURSER Museipass, 3 sp (inleds period 1) Tidpunkt: 15.9 kl Målsättningar och innehåll: Kursen syftar till att göra i första hand nya studerande i konstvetenskap förtrogna med för ämnet relevanta muséer, gallerier m.m. i Åbo och i Helsingfors. Lärandemål: Efter avslutad kurs förväntas studeranden: - känna till de viktigaste museisamlingarna i Åbo och Helsingfors - kunna skriftligen redogöra för sina museibesök på ett analytiskt och kritiskt sätt - kunna leta fram information om museer i guideböcker, referenslitteratur och på internet Undervisningsformer: Kursen omfattar ett tiotal studiebesök på i första hand lokala och regionala muséer, konsthallar, gallerier m.m. som väljes utifrån en på förhand uppgjord lista. Examination sker genom skriftlig redovisning av studiebesök. Studiebesöken ska förberedas och genomföras i grupper om minst 2 studerande. För vissa museer kommer att anordnas studiebesök för större grupper. Målgrupp: Studerande på grund- och ämnesnivå i ämnet konstvetenskap. Förhandsanmälan krävs. Kursmaterial: Museernas hemsidor. Guideböcker, referenslitteratur m.m. finns i ämnets seminarierum. 27

28 År 1 3 ÄMNESSTUDIER (Ä) År 2 OBLIGATORISKA KURSER, 27 sp Finland och regionen I, 8 sp (period 3 4) Tidpunkt: V , ti, to 13 15, v. 14, ti 10 12, v. 15, to Plats: Camera Obscura Lärare: Kari Kotkavaara Målsättningar och innehåll: Målsättningen är att ge översiktliga kunskaper om konst och arkitektur som har bevarats och som skapas i Finland. Under kursen presenteras utvecklingen inom konst och arkitektur från medeltiden till nutid. Kursen behandlar också den konsthistoriska traditionen i Finland och kontakterna med andra länder och kulturer i regionen. Lärandemål: Efter avslutad kurs förväntas studerandena kunna: - förklara konstutvecklingen i Finland från medeltid till modern tid och relatera den till den samtida konstutvecklingen i övriga Europa - identifiera ett femtiotal betydelsefulla inhemska konstnärer och ett hundratal konstverk Allmänfärdigheter: Under kursens gång uppövas färdigheter i att identifiera stilistiska skillnader i den finländska konsten, och att tillämpa teoretiska och faktiska kunskaper på riktiga konstföremål och arkitektur som besökes i samband med kursen. Undervisningsformer: Gruppundervisning med obligatorisk närvaro och studiebesök till närliggande för kursen relevanta platser. Kursen förutsätter läsning av utvalda stycken i kurslitturen för varje gruppundervisningsgång. Till kursen hör en obligatorisk exkursion. Litteratur: von Bonsdorff, Bengt (et al.), Konsten i Finland: från medeltid till nutid, Schildt: Referenslitteratur: Kaipia, Jouni, Suomen arkkitehtuuriopas, 1997 Reitala, Aimo, Suomalaisen taidehistorian juuret, Suomen tieteen historia, Päiviö Tommila (red.), 2, Porvoo 2000, s Uppslagsverket Finland, 1 4, red. Henrik Ekberg, Vivi-Ann Rehnström, Yta och djup, den tidiga modernismen i Finland , red. Riitta Ojanperä, svensk red. Timo Huusko, Övriga anmärkningar: Ett begränsat antal kursböcker och annat kursmaterial finns som referensexemplar i ämnets seminarierum resp. utlånas via kansliet. Aimo Reitalas artikel föreligger även i svensk grovöversättning kontakta kansliet Metod och teori, del 1, 5 sp (period 1 2) Tidpunkt: V , on Plats: Armfelt Lärare: Weiss m.fl. Målsättningar och innehåll: Kursen ger grunderna i hermeneutik, källkritik, komparation, kvantitativa analys, narration, genus, minne/tid, bildanalys/symboler/semiotik, diskursanalys/diskurser, nätverksanalys/nätverk, platsanalys/rumslighet. Blocket består av två moment: gemensamma föreläsningar + kursdagbok (5 sp) samt ämnesspecifika tutorials/övningsuppgifter och och tentamen (5 sp). Varje ämne sköter om examinationen av sina huvudämnesstuderande (dvs egen tentamenslitteratur och examinationsform). 28

29 Lärandemål: - kunna kritiskt värdera och tillämpa många olika typer av vetenskapliga metoder - kunna genomföra analyser av texter och kunna bedöma olika källors värde utgående från olika analytiska angreppssätt - kunna använda sig av teoretiska infallsvinklar vid genomförandet av en forskningsuppgift - ha beredskap att kunna jämföra och relatera olika vetenskapliga angreppssätt till varandra - ha insikter i betydelsen av teoretiska perspektiv för modern forskning Allmänfärdigheter: - vara förtrogen med de möjligheter som olika metoder och teoretiska infallsvinklar ger genom att ha prövat dem i form av olika övningsuppgifter - ha elementära insikter i hur metod och teori kan tillämpas i skrivandet av en vetenskaplig avhandling - klara av sökningar i databaser och källsamlingar samt kunna redogöra för grunderna för informationssökning och värdering Undervisningsformer: Del 1: Föreläsningar (preliminärt program) Holger Weiss: Introduktion och allmän presentation alla föreläsare (exkl. BKU): staden ur olika metodiska och teoretiska ingångar Sofia Sjö: Komparation Nils Erik Villstrand. Källkritik Johannes Brusila: Social konstruktion och diskursanalys Lena Marander-Eklund: Narration ingen föreläsning Claus Madsen: Text Holger Weiss: Tid, plats och rum Fred Andersson: Visuell analys Niklas Huldén: Kvantitativ analys Mia Österlund: Genus Bengt Kristensson Uggla: Hermeneutik Examination: Kursdagboken. Varje föreläsare bifogar en inläsningstext på ca 20 sidor inför föreläsningen samt ger en specifik fråga som studenten besvarar i kursdagboken utifrån inläsningstexten och föreläsningen samt utvecklar genom egen reflektion, summa max. 2 sidor/föreläsning. Ifall studenten uteblir/missar en föreläsning så ersätts den med en 5 sidors essä utgående från ett inläsningspaket som finns för varje föreläsningsdel på kursens Moodle-platform. Litteratur: Tosh, John, Historisk teori och metod, 2000 Anne Eriksen, Jan Garnert, Torunn Selberg (eds.), Historien in på livet, 2002 Johansson, Anna, Narrativ teori och metod, 2005 Owe Ronström, Georg Drakos, Jonas Engman (red.), Folkloristikens aktuella utmaningar, 2013 Rose, Gillian, Visual Methodologies: An Introduction to the Interpretation of Visual Materials, 2001 Övrig information: Föreläsningarna är gemensamma för alla deltagare men kursdeltagarna tenterar sin ämnesspecifika tentamenslitteratur! Biämnesstuderande vid HF, som avklarat kursen inom sitt huvudämne, ersätter kursen med en 5 sp specialkurs. 29

30 Konstvetenskapens metoder I, 5 sp (period 1) Tidpunkt: V , ti, to Plats: Camera Obscura Lärare: Kari Kotkavaara Målsättningar och innehåll: Kursen är teoretiskt inriktad och introducerar de grundläggande verktygen för att analysera bilder källkritiskt. Förutom konstvetenskapens viktigaste metoder och forskningsinriktningar, introduceras ämnets lärdomshistoria. I kursen ingår bl.a. övningar i att beskriva bilder, analys av form, innehåll och ikonografi, bestämma bilders funktion och användbarhet som källor/kvarlevor. Därutöver övar sig studenten i vetenskapligt och källkritiskt tänkande. Syftet är att skapa en grund för vetenskapligt arbete med bilder och annat källmaterial. Studenten förväntas följande läsår kunna tillämpa kunskaperna självständigt under arbetet med kandidatavhandlingen/biämnesuppsatsen. Lärandemål: Efter godkänd kurs förväntas studenterna - känna till huvuddragen i ämnets lärdomshistoria - kunna principerna för informationssökning - tillämpa de källkritiska kriterierna genom exempel - förklara de olika metodernas användbarhet i konstvetenskaplig forskning. Allmänfärdigheter: - färdigheter i informationssökning och utvärdering av källors tillförlitlighet - förmågan att identifiera, beskriva och kritiskt analysera vetenskapliga problem både muntligt och skriftligt, enskilt och i grupp. Undervisningsformer: Tematiska genomgångar med gruppdiskussioner och övningsuppgifter under lektionstid. Närvaro obligatorisk. Examinationsformer: Kursuppsats och kortare skriftlig inlämningsuppgift om heraldik. Kursuppsatsen (5-8 s.) ska visa att studenten kan använda de källkritiska kriterierna korrekt, innehålla en formanalys av valbart konstverk, i kombination med kontextuell analys enligt lämplig metod. Litteratur: Bildframställningstekniker, kompendium Konsthistorisk källbehandling, kompendium Ikonografi och ikonologi, kompendium Neubecker, Ottfried, Heraldik: Källor, Symbolik, Användning, 1979 Pointon, Marcia, History of Art. A Students? Handbook, 1997 Andersson, Lars M., Lars Berggren & Ulf Zander, Mer än tusen ord. Bilden och de historiska vetenskaperna, 2001 Villstrand, Nils Erik, "Källkritik en nyckel till det förflutna", s i Lena Marander-Eklund, Ruth Illman och Blanka Henriksson, Metodkompassen kulturvetarens metodbok, Religionsvetenskapliga skrifter nr 61, Arkitekturhistoria, 6 sp (period 3) Tidpunkt: V. 3 8, må, to Plats: Camera Obscura Lärare: Mia Åkerfelt Målsättningar och innehåll: Kursen fördjupar kunskaperna om den västerländska arkitekturens utveckling från antiken till postmodernismen, med tonvikt på arkitekturteori och funktion, byggnadsmaterial och byggnadstekniska innovationer. 30

31 Lärandemål: Efter avslutad kurs ska studenten - kunna överblicka arkitekturens kronologiska utveckling och dess lokala varianter - självständigt kunna identifiera olika stilar inom arkitekturen och placera dem i tid och rum - sammanfatta de viktigaste arkitekternas livsverk, ge exempel på enskilda monument - kunna redogöra för arkitekturteorins betydelse för västerlandets arkitekturhistoria Allmänfärdigheter: - grundläggande analys av arkitektur - att koppla byggnaders utformning till teoretiska inriktningar Litteratur: Cornell, Elias, Byggnadstekniken: metoder och idéer genom tiderna, Trachtenberg, Marvin, Architecture from prehistory to postmodernity, 1985 el Mallgrave, Harry Francis, Architectural theory. Vol. 1: An anthology from Vitruvius to 1870, Ghirado, Daine, Architecture after modernism, Referenslitteratur: Ahlstrand, Torsten, Arkitekturtermer, Lund Alberti, Leon Battista, On the Art of Building in Ten Books, London Palladio, Andrea, Fyra böcker om arkitekturen, 1965 el. senare. Vitruvius Pollio, Om arkitektur, Tio böcker, Stockholm Dokumentationsuppgift, 3 sp (period 3 4) Tidpunkt: Se anslag Målsättning och innehåll: Arkivkunskap med relevans för arkitekturdokumentation behövs för att studeranden på ett tidigt stadium ska förmå handskas med originalkällor, dokument och ritningar. Kursen ar ett nödvändigt och nyttigt propedeutiskt redskap för arkitekturforskning, som utgör en väsentlig del av konstvetenskapen. För att tillgodogöra sig kursen krävs goda insikter i västerlandets konsthistoria och historia. Lärandemål: Efter avslutad kurs ska den studerande kunna - effektivt utnyttja arkiv och originalkällor (protokoll rörande byggnadsverksamhet på orten, brandförsäkringsinstrument, byggnadsritningar, bildarkiv) - klarlägga enskilda byggnaders utveckling, i relation till omgivande bebyggelse - placera byggnaden in i respektive arkitekts produktion - beskriva och analysera arkitekturritningar, med tillhörande bildmaterial, med korrekt terminologi Allmänfärdigheter: - källkritisk hantering av primärmaterial - självständigt forskningsarbete - framställande av dokumentationsrapport Undervisningsformer: Undervisningen sker dels i form av förberedande föreläsningar, med demonstrationer och praktiska övningar i arkitekturanalys, dels i grupp under handledning av mentor. Examination: Skriftliga uppgifter i form av fullständiga arkitekturhistoriska dokumentationer, i ord och bild, inlämnas av gruppen i slutet av vårterminen. Dokumentationerna arkiveras på Konstvetenskap, där den bildar en databank för kommande forskning. Litteratur: Ahlstrand, Torsten, Arkitekturtermer, Lund