Fördjupad analys av jämförelsetalet Övrigt för kostnader i grundskolan

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Handläggare Elisabeth Österdahl Telefon +46 (0) E-post Diarienr BUN Datum Tjänsteskrivelse Expediering till: Fördjupad analys av jämförelsetalet Övrigt för kostnader i grundskolan Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta Att godkänna rapporten. Bakgrund och ärendebeskrivning Förvaltningen har fått i uppdrag av barn- och utbildningsnämnden ( 119/2011) att ta fram en fördjupad analys av jämförelsetalet Övrigt. I samband med översyn av grundskolans skolorganisation har olika nyckeltal presenterats bl a posten Övrigt. Posten Övrigt finns med som ett jämförelsetal i nationella databaser och är i princip allt som inte inkluderas i övriga nyckeltal, som undervisning, läromedel, skolmåltider, skolskjuts, elevvård, lokaler och inventarier. I bifogat missiv redovisas den analys som tagits fram. Ärendets beredning Ärendet är berett av ekonomichefen. Utfört Ja x Nej Ekonomiska konsekvenser: Ja x Nej Barnkonsekvenser: se checklista för barnkonsekvensanalys Ja Nej Jämställdhetskonsekvenser: se checklista för Jämställdhetskonsekvenser Handläggare Elisabeth Österdahl Förvaltningschef Ann-Chatrin Norrevik Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

2 Barn- och utbildningsförvaltningen RS - Övriga kostnader 2010 Uppdrag BUN Elisabeth Österdahl 1. Bakgrund Genom Räkenskapssammandraget (RS) samlas årligen in ekonomisk statistik ur kommunernas och landstingens bokslut. Syftet med undersökningen är, att på kommun-, landsting- och riksnivå ge en tillförlitlig information om kommunernas och landstingens ekonomi, nuläge och utveckling. Statistiken används även för beräkning av kommunala nyckeltal på kommunnivå. Både finansiella nyckeltal och olika verksamhetsnyckeltal används av statliga myndigheter, politiker och allmänhet för att jämföra kommunernas ekonomi. Statistiken omfattar uppgifter från t.ex. driftredovisningen, specificering av driftredovisningen, investeringsredovisningen (inklusive exploateringsredovisningen), resultaträkningen, balansräkningen, externa utgifter och externa inkomster samt fördjupning inom områdena pedagogisk verksamhet och vård och omsorg Statistiken omfattar samtliga 290 kommuner och 20 landsting/regioner i riket samt Region Gotland. Lagar och redovisningspraxis är inte konstanta över tiden. Räkenskapssammandraget anpassas i möjligaste mån till gällande lagar och praxis i och med detta uppstår naturliga brott i tidsserier. Uppgifter om barn- och elevantal hämtas från undersökningar per den 15:e oktober. 2. Pedagogisk verksamhet I avdelningen Pedagogisk verksamhet lämnas uppgifter för följande skolformer inom BUN:s ansvarsområde: Förskola Pedagogisk omsorg (utgår from 2011) Fritidshem Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Gymnasiesärskola Särvux (utgår from 2011) a. Grundskola Nyckeltalen för skolkommunens kostnader för skolverksamheten (elever som går på skola i kommunen) i avdelningen pedagogisk verksamhet är beräknade enligt följande: Undervisning Läromedel, utrustning och skolbibliotek Skolmåltider Skolskjutsar Elevvård Lokaler och inventarier Övrigt Kostnad per elev totalt = ovanstående nyckeltal adderade med undantag för skolskjutsar 1

3 i. Övrigt Under rubriken Övrigt redovisas alla kostnader och intäkter som inte redovisats under någon av de andra rubrikerna enl ovan. Under Övrigt skall t ex ingå: 1) Barn- och utbildningsförvaltningens OH-kostnader som ska fördelas ut på de olika skolformerna. Fördelningen sker i relation till omsättning i de olika skolformerna 2) Administration, t ex kostnader för barn- och utbildningsförvaltningen 3) Kostnader för skolledning (from 2011 flyttad till Undervisning) 4) Kostnader för kompetensutveckling utom kostnader för personal under tid för kompetensutvecklingen, t ex kursavgifter, konferenser 5) Kostnader för utvecklingsarbete 6) Stipendier, fackligt arbete 7) Kostnader för elevförsäkringar, elevassistenter, talpedagoger, skolvärdar, tolkar och fritidspersonal (t ex fritidsledare) 8) Kostnader för SYV (studie- och yrkesvägledare) 9) Intäkter av statsbidrag 10) Fördelad kommungemensam verksamhet. Denna kostnad kan ses som en overheadkostnad som skall tillföras kommunensförvaltningar/verksamheter. Om det under året skett interndebiteringar i form av interna köp eller internprissättning minskas kostnaden med dessa belopp. Exempel på kommungemensamma verksamheter som under året interndebiterats är köp av måltider och ekonomi - och personaladministrativt stöd. Exempel på kostnader som däremot fördelas i posten är kostnader för ledningskontoret. Vad i övrigt som ligger i summan 135,7 mnkr har jag bett regionens redovisningschef att beskriva, vilket jag får återkomma till när jag fått svar. Värt att notera är att de kostnader för landstingsuppgifter som regionen har, till största delen fördelas direkt på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen men i vissa delar också påverkar beloppet som fördelas ut på verksamheterna i posten Övrigt. Storleken på beloppet att fördela kan också variera mellan åren beroende på händelser av engångskaraktär, främst inom finanförvaltningen. Utfördelningen av de kommungemensamma kostnaderna sker på följande sätt: Σ Buf:s kostnader för Personal + Varor + Övriga tjänster + lokal- och anläggningskostnader + interna köp - interna intäkter / Σ Kommunens kostnader för samma poster * 135,7 mnkr Anm 135,7 mnkr är den kostnadspost som fördelas ut proportionellt på samtliga förvaltningar/verksamheter (Kommunoverhead) Tabell 1: BUF:s andel av den totala kommungemensamma kostnaden År Mnkr Andel, % Förändring, mnkr Förändring, % Kommun OH att fördela, mnkr ,8 22, ,5 22,1 6,7 48, ,3 23,0 10,8 52, Kostnaden för kommungemensam verksamhet, har från år 2008 till 2010 mer än fördubblats (!) vilket naturligtvis påverkar posten övrigt i varje skolform. Denna Sida 2

4 förändring syns också i posten Övrigt i de nyckeltalssammanställningar som redovisas vid olika tillfällen. Tabell 2: BUF:s del av kommungemensam verksamhet på resp skolform , tkr År Förskola Ped oms Frh F-klass Skola Särskola Ack ökn, % 142,7 71,6 105,4 103,2 125,4 126,7 Tabell 3: Kommungemensam verksamhet i grundskolan År Kr/elev Förändring i kr från Förändring i %, från ,2 Storleken på den kommungemensamma verksamheten, som skall fördelas på samtliga förvaltningar/verksamheter påverkar i stor grad storleken på nyckeltalet Övrigt och de jämförelser som används i olika sammanhang. Inte minst visar det sig vara stora variationer mellan åren, exv 62 mnkr 2008 och 135 mnkr Dessutom påverkar förändringar i förvaltningens volymer det fördelade beloppet per barn och elev. Fler elever och barn medför att styckekostnaden minskar och det motsatta om antalet barn och elever minskar. ii. Posterna 1-9 i Övrigt Ovan har beskrivits vilka poster som ingår i rubriken Övrigt, varav den kommungemensamma verksamheten beskrivits under pkt 10. Nedan framgår kostnaden per elev sammantaget för de andra posterna 1-9 Tabell 4: Kostnad per elev för posterna År Kr/elev Förändring i kr från Förändring i %, från Sida 3

5 Tabell: och fördelat på resp delpost 1-9, 2010 kr/elev Skolledning % Administration % Skola omvärlden % Kompetensutveckling % Elevvård % Elevassistenter % Fördelat verks % TOTALT % En stor andel av kostnaden, 48 %, utgörs av ej fördelad kostnad inom förvaltningen (verks 40). Exempel på sådana kostnader är; nämnd och politik, staben inkl tillsyn, IT, kompetensutveckling, företagshälsovård, Gotlandsmusiken, köp av personal- och ekonomitjänster samt system, lokalkostnader för ledning, stab, PMC och barn- och elevhälsan, PMC tjänster som skoldatatek, skolbio, Stavgard, bibliotek, utlåning UR och temalådor samt vissa centrala personalrelaterade anpassningskostnader. Den totala kostanden för verksamhet 40 (gemensam verksamhet BUF) fördelas ut på samtliga skoformer i relation till skolformens omsättning i kr. Den totala bruttokostnaden är 76,7 mnkr och intäkter 9,3 mnkr, vilket ger en nettokostnad på 67,4 mnkr. Av denna kostnad fördelas 53 procent på grundskolan vilket motsvarar ca 40,6 mnkr som sedan fördelas på antalet elever i grundskolan. Om kostnaderna per elev i grundskolan ovan är rimliga jämfört med andra kommuner har jag inte svaret på. I SCBs statistik framgår enbart den totala kostnaden för resp nyckeltal. För att ta reda på det återstår endast att kontakta ett antal kommuners resp handläggare och be dessa att redovisa sina delposter. Däremot kan vi själva fundera över om det finns en rimlig relevans i de siffror som presenteras. Exv är siffran för elevassistenter för hög eller för låg, vad är alternativkostanden? Om vi ersätter elevassistenter med specialpedagoger i stället kommer posten Övrigt att minska medans posten Undervisning ökar Fördelas posterna under Fördelad verks 40 med än mer precision direkt på resp skolform kommer ev posten Övrigt att minska, samtidigt som andra poster ökar etc. Beloppens absoluta sanningshalt kan eventuellt också ifrågasättas utifrån hur säker redovisningen är. Vi vet att det inte alltid är en exemplarisk redovisning på grund av olika svårigheter bl a med fördelningar av kostnader för verksamheter som är integrerade i varandra och schablonfördelningar därför blir nödvändiga. Slutsatser? Nyckeltalet Övriga kostnader är ett av många ekonomiska nyckeltal, att använda vid jämförelser med både andra kommuner och inom den egna kommunen för att ge information om både nuläge, trender och utveckling. Under hösten har det uppkommit en diskussion om vad posten Övrigt innehåller för kostnadsposter och varför dessa har ökat mellan 2008 och Ovan har jag beskrivit bakgrunden till framtagande av nyckeltalet och hur det i belopp har förändrats från 2008 till Jag har inte redovisat subjektiva värderingar på enskilda posters storlek, däremot försökt beskriva hur beloppen räknats fram och vilka kostnadsposter som posten Övrigt omfattar. Sida 4

6 Av den totala ökningen på kr/ elev från 2008 till 2010 står den kommungemensamma fördelade kostnaden för kr/ elev (149 %!!) och den förvaltningsspecifika (BUF) för kr/ elev (17%). Antag att den kommungemensamma kostnaden endast hade ökat med 17 procent, då hade den totala kostnaden för Övriga kostnader varit kr/ elev, vilket fortfarande är högre än riket och kommungrupp men jämförbart med exv Östersund och Norrtälje kommuner (för att välja några kommuner) Nedan återges en bild av nyckeltalet Övrigt för Gotland 2010 och några andra kommuner,som enl Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) är jämförbara med Gotland. RS Övriga kostnader Kalmar Norrtälje Skövde Varberg Åre Östersund Gotland kommungemensam OH, andel 9% 14% 22% 24% 32% 6% 16% varav övriga poster, kr varav kommungemensam OH, kr Kr/elev i grundskolan Gotlands totala kostnad för Övrigt är högre än andra kommuner, men lägre än Östersund när posten kommungemensam OH exkluderas. Posten kommungemensam OH är betydligt lägre i absoluta tal än Åre men högre än övriga kommuner, samtidigt som andelen är betydligt lägre än för Skövde, Åre och Varberg. Andelen förvaltningsspecifika kostnader är högre för Gotland än Skövde, Varberg och Åre men lägre än Kalmar, Norrtälje och Östersund Etc, etc Återstår för var och en att dra sina fortsatta egna slutsatser, men utan att helt anamma uppfattningen "Det finns tre typer av lögn: lögner, förbannade lögner och statistik" så är det inte enkelt! Under mars månad börjar arbetet med att ta fram en ny räkenskapssammanställning tas fram för 2011 Sida 5