Reserapport Onion and Carrot Conference Peterborough

Transkript

1 Reserapport Onion and Carrot Conference Peterborough Konferensen hölls i Peterborough i centrala England, mitt i området där mest grönsaker odlas i England. Totalt var det över 300 deltagare. Konferensen var uppbyggd så att företagen hade sina montrar i några stora utrymmen var man kunde prata och bekanta sig med vad de hade att erbjuda. Föreläsningarna pågick under dagen i en stor konferenssal. Föreläsningarna var indelade i olika sessioner och i mellantiden man hade möjligheter att knyta nya kontakter. På plats var lök och morotsodlare från främst England och Holland men även polska och danska deltagare var på plats. En annan finländare, Sanna Hasila nyutnämnd Seminis representant, var även där. Under dagarna fick man väldigt bra kontakt med olika personer. Träffade även några gamla bekanta från tiden jag var i Skåne. Konferensen inleddes av en representant för jordbruksministeriet som gav sitt stöd till branschen och lovade att ministeriet skall hjälpa till att engelsk grönsaksproduktion grönskar i framtiden. De nya Eu direktivet 1107/2009 om ny utvärdering av alla växtskyddsmedel ansåg ministeriet inte vara vettigt. De ansåg att vetenskapen måste få större roll i utvärdering av aktiva substanser ej bara möjliga risker vilka är omöjliga att bortbevisa. Kostnad och nytta bör även tas i beaktande samt styrdokument i användning av aktiva substanser. Fusarium är även ett stort problem i lökodlingen i England Dr John Clarkson berättade att fusarium var den femte viktigaste växtsjukdomen i världen om man såg till en ekonomisk och vetenskaplig sida. Fusarium finns överallt i jorden men bara vissa fusarium patogener är skadliga för lök. Man håller på och lära sig vilka fusariumformer som är skadliga och därifrån utveckla ett test. Med testet skall man med ett jordprov kunna på förhand avgöra om risk finns för fusariumskador i löken. Bild 1: Olika fusariumstammar som påverkar lök Vidare har man kommit fram till att inom samma sorter finns olika tolerans mot fusarium. De som finns på marknaden idag har ingen bra tolerans mot fusarium. Fusariumtoleranta sorter är på väg ut på marknaden inom några år. Hur undviker man då fusarium?

2 Fungicid behandling ger minimal effekt kortvarigt. Istället är det viktigt att undvika stressfulla förhållanden för löken. Vid lagring bör smittade och friska partier hållas skilt. Men viktigast av allt är att hålla bra växtföljd. Grödor som lök-fusarium övervintrar på är majs, havre och lök. Fusarium minskar däremot med vete. Mer bör forskas på värdväxter och växtföljder. Hur använda prognosmodeller för lökbladmögel Lökbladmöglet kan övervintra som mycelium i sättlök och som oosporer i sorteringsrester och blast. Möglet kan även komma från frön. För att sprida och väcka bladmöglet behövs både en ljus och mörk period. Mögelsporer uppkommer främst i en relativ fuktighet över 95% i temperaturer på 6-22 grader Celsius. Vid temperaturer över 24 grader minskar sporbildning. Sporerna sprids stora distanser med vinden och kan hittas så högt som 450m i luften. Det tar bara någon timme för sporerna att bli till mögel på lökblasten. Från smitta till synbara symtom går det vanligtvis mellan 7-10 dagar. Detta kom fram i Dr Alison Wakeman föredrag om bladmögel vidare berättade hon om prognostiseringen. Bild 2: Hur samla in sporer på fält och hur avläsa dem Det har varit utmanande att hitta prognosmodeller som pålitligt kan förutsäga bladmögelrisk och i deras egna försök lyckas de bara två av tre gånger. Lokala förhållanden påverkar mycket och det kan inte prognosmodellerna ta i beaktande. Nu har man testat uppsamling av sporer på fält; analysutrustning sätts ut på fält och samlar in sporer. Dessa måste sedan avläsas i en maskin som avgör hur mycket sporer som finns i luften. Detta bör göras dagligen och när sporer finns bör blasten växtskyddas ögonblickligen med preparat med kurativ verkan. Hela systemet är ännu under utveckling och intresserade odlare söktes för att testa systemet. Hur nya EU direktiven påverkar växtskyddsmedlen vi använder Största skillnaden mellan det nya direktivet 1107/2009 mot det gamla 91/414 är att medlen riskevalueras och tas bort vid potentiell risk samt att substanser ställs mot varandra och man ser om de kan bytas ut. EU har även fått tre zoner var medlen bör godkännas i, detta betyder att ländernas eget godkännande inte behövs mer. Så har det inte dock i praktiken gått enligt Dave Holah. Länderna litar inte på varandras bedömningar och vi har ännu stora olikheter mellan länder. Systemet har inneburit ett nytt sätt att arbeta på för godkännande myndigheter samt även för

3 växtskyddsföretagen. Detta har gjort att väldigt få nya medel kommer ut på marknaden. Nu håller företagen på att lära sig hur de skall gå tillväga att få nya preparat godkända. Livet efter Totril Totril är i sig själv ett ganska dåligt ogräspreparat säger Andy Richardson från Allium & Brassica Agronomy som höll ett föredrag som kallades Livet efter Totril. Totrils fördelar är att det har bred verkan och är säkert för växten och kan blandas bra med andra kontaktverkande växtskyddsmedel. För tillfället är Bromoxynil alternativet till Totril (i Finland kommer det att säljas under produktnamnet Buctil, om godkännande kommer). Bild 3: Skillnaden mellan Totril och Buctil Buctil är ett effektivare medel Är aggressivare mot löken, speciellt på sättlök (sättlöksblastens vaxskikt är svagare) Viktigt att ha rätt vattenmängd och droppstorlek samt hålla koll på vaxskiktets tjocklek vid applicering Utöver det bör vi bereda oss på att radhackning kommer tillbaka i någon form. Automatstyrning av hackor kommer att spela en stor roll i framtiden. Hur ska vi så eller plantera lök för att möjliggöra det? Användning av varmt skum mellan rader kunde vara en lösning eller att använda elektricitet för att ta bort ogräs som identifieras med hjälp av kameror. Så enligt han finns det nog ett liv efter Totril. Med hjälp av de gamla herbiciderna och ny teknik ska vi klara oss. Vidare hölls det en flera föredrag om olika angelägna saker inom lökodlingen. Ett handlade om att vi måste komma bort från tankesättet att odling är en konstform. Vi måste istället lära oss att kunna mäta allting så rätta beslut kan tas hela tiden. Växtföljder och vikten av saneringsgrödor, markpackning samt mikrobliv kom även upp.

4 Bild 4: Utmaningar i lökodlingen ur ett kanadensiskt perspektiv. Växtföljd där var ett år lök ett år morot sedan lök igen. På kvällen var det gemensam middag där utställare, rådgivare, odlare och annat branschfolk deltog. Under middagen delades det ut pris för de som utmärkt sig i branschen under året. Sheriffen av Rutland höll ett underhållande festtal. Utmärkt tillfälle att knyta kontakter utöver de normala personer man träffade på dagarna. Bland annat kunde jag diskutera hur den aktiva substansen i bladmögelmedlet Infinito uppfanns med han som hade patentet på det. Till det fick jag även en bra inblick hur det är att få nya aktiva substanser godkända hos myndigheter och vilka typer av argument som är effektiva. Morotspogrammet På morgonen började dagen med att Dr Steven Roberts från Plant Health Solutions utredde olika möjligheter att lagra morötter på annat sätt än som nu, under halm. Teorin bakom lagring och fysiken reddes ut. Teoretiska kostnader för olika alternativ avhandlades. Vidare skulle det forskas på att använda cellplast samt olika modeller med halm som isolering. Halmen har blivit dyrare samt svårare att få tag på för morotsodlarna. Att lagra som vi i norden ansågs för kostsamt samt att skalfinishen lider av vanligt lager Pete Saunders berättade om sina erfarenheter som odlare 20 år tillbaka. I dag är han Field Technical Manager på Syngenta. Vad som ändrats mest i under dessa år var att växtskyddsmedlen ändrats och radhackningen kommit tillbaka. Precisionsodling kommer och har varit lyckosamt såhär långt, men ännu noggrannare markkarteringar behövs. Inom fält behöver man lära sig mera om förhållandena. Varierat såavstånd behövs utvecklas mera för att få en jämn produkt. Av näringsämnena ansåg han att kalium behövs forskas mera på vidare. Enligt egen erfarenhet var en mycket högre giva än dagens rådgivning förespråkar nödvändig för att uppnå behövlig kvalitativ produkt. Stresståligheten var bättre enligt hans erfarenhet vid högre K-giva. Cavity spots (fläckar på morotsytan) var även en sak vi måste lära oss mera om, där hade förfrukten betydelse samt ph och fuktförhållanden. Besk smak är hälsosamt Dr Kirsten Brant från Newcastle University höll ett föredrag om varför grönsaker och framförallt morötter är hälsosamma. Enligt henne vet egentligen ingen riktigt varför. Man kan inte sätta fingret på vad som är hälsosamt med grönsaker. Antioxidanter har bevisats nu inte vara så bra som man

5 trott, tom att de påskyndar åldrandet av celler. Det enda man hittills kunna bevisa att om man äter grönsaker lever man lägre. Genom uteslutningsmetoder tror man nu att man hittat vad som är hälsosamt och det är det som man tidigare trott vara måttligt giftigt för människan. Ur grönsakens perspektiv är människan en skadegörare och den bittra smaken är för att avskräcka människan. Det som smakar bittert och beskt i grönsaken är det som gör att man mår bättre (Polyacetylene). Alltså något som smakar hälsosamt ska smaka best och lite illa... Morot en nykomling Moroten är nykomling som grönsak i denna form. Först på 1800 började moroten likna det som vi äter idag berättade Peter Dekker från Bejo. Vilka typer av morötter vi odlar och äter världen runt är väldigt olika i form smak och färg. I Europa är förädlingen för tillfället fokuserad på tålighet mot nematoder, virus samt cavity spots. Chris Cowan från Kantar World Panel visade att prissänkningar inte ökar konsumtion av dagliga grönsaker. Det resulterar bara i mindre pengar för hela näringen. Det är istället viktigt att få triggers vid köpögonblicket samt klara direktiv hur man skall använda en produkt. Vad konsumenten menar köpa och vad hen köper på riktigt skiljer totalt. Morotsbranschen i England är väldigt koncentrerad. De behöver få färre packerier då i nuläget så finns det fler sådana än vad återförsäljarkedjor finns. Denna utveckling har skett de senaste åren och samma håller även på att ske i resten av Europa. När återförsäljarna blir färre så måste packerier och odlare även gå ihop mer. Detta var den allmänna åsikten var bland deltagarna. Flera av morotsodlarna i England odlade bara morötter samt packade dem. De arrenderar åkrar varje år för sin produktion runt om i England.