10 idéer för bättre e-tjänster

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "10 idéer för bättre e-tjänster"

Transkript

1 10 idéer för bättre e-tjänster 24-timmarsdelegationen Hur den offentliga sektorn bygger ett öppnare och enklare Sverige 24-timmarsdelegationen

2 10 idéer för bättre e-tjänster Hur den offentliga sektorn bygger ett öppnare och enklare Sverige

3 Innehållsförteckning Välkommen till en resa som förändrar vardagen APOTEKET: Snabb succé för e-recept LUND: Den virtuella skolan tar form STOCKHOLM: Planer för webben underlättar för alla UMEÅ: Vårdtagaren är medelpunkten i TILLIT ESKILSTUNA: Elektroniskt inköp ger effekter på sikt SKATTEVERKET: Genombrottet för e-deklaration NACKA: Ökad effektivitet och tillgänglighet BOTKYRKA: Niklas ger svar på tal GR-UTBILDNING: Det handlar om service JÄMTLAND: Distansutbildning vänder kurvorna Vi inbjuder till en trevlig och stimulerande resa i den offentliga sektorns vardag där e-tjänsterna har en framskjuten plats. I tio exempel visar vi hur kommuner, landsting och statliga myndigheter genom e-tjänster har förbättrat servicen, tillgängligheten och sparat pengar. Det är inte vi från 24-timmarsdelegationen som berättar om förändringen utan alla de aktiva och hängivna personer som arbetar ut i verksamheterna. Det är en förmån för oss på delegationen att kunna få berätta om detta. Vi vill med denna idéhandboken ge uppslag om hur man kan utveckla servicen med stöd av e-tjänster. På flera ställen i idéhandboken så framhåller de intervjuade nödvändigheten av tålamod och uthållighet i ett förändringsarbete, samt att ledningen måste vara minst sagt stödjande. Det är något att ta fasta på och komma ihåg att förändringen kan ta tid. Men effekterna av ett förändringsarbete har sin belöning. Det kan vara äldre som erbjuds mer omvårdnad tack vare att byråkratin minskat med e-tjänster. Föräldrarna som på ett bättre sätt kan följa barnens skolgång och eleverna som lättare kan göra sina studieval. Glesbygdsbon som går på högskola med hjälp distansutbildning. Eller kommuninnevånaren som får svar på sina frågor av den elektroniska medborgarassistenten. Listan på exempel kan göras mycket längre. Vår idéhandbok visar inte på lösningar i den dagliga servicen som kan ges med stöd av e-tjänster, utan ska tjäna som en stimulans i övervägningar hur servicen och verksamheten kan utvecklas och där e-tjänsterna kan vara ett stöd. En trevlig läsning! Eva Fernvall Ordförande i 24-timmarsdelegationen 5

4 E-recept blir säkrare och effektivare Snabb succé för e-recept 1 Nästan hälften av läkemedelsrecepten i landet skickas nu digitalt från läkarens dator direkt till apoteken. I flera landsting är majoriteten av recepten elektroniska. Utvecklingen har gått snabbt. År 2000 beslutade Apotekets ledning att avsätta resurser för att öka andelen e-recept. Målet var att uppnå 80 procents andel till 2007, ett mål som verkar uppfyllas. MER TID ÖVER FÖR ANNAT Läkaren Alberto Osorio vid Jakobsbergs vårdcentral i Järfälla kommun var en av de första i landet som skrev ut e-recept. Sedan dess har systemet bara blivit bättre och bättre. Det fungerade väldigt bra redan från start för sju åtta år sedan, säger han. Först omfattade samarbetet bara ett apotek för att sedan utvidgas till flera apotek i området. Det var bra eftersom vi betjänar ett stort område och patienterna kunde välja på vilket apotek de ville hämta sina läkemedel. Nu kan de gå med recepten till vilket apotek som helst. Alberto Osorio slipper därmed fråga patienterna var de vill hämta sina mediciner, vilket sparar tid och minskar risken för missförstånd. Jag har alltid upplevt detta som bra för läkarna. Säkerheten förbättras genom att jag inte har något receptblock på papper på mottagningen. Ingen kan alltså stjäla receptblanketter och de elektroniska recepten går inte att förfalska. Läkaren upplever också en tidsbesparing i förskrivningen för patienter som går på ständig medicinering eftersom tidigare läkemedel finns sparade och enkelt kan upprepas. Det blir lite mer tid över för annat, sammanfattar Alberto Osorio. 6 Anna Molander(MIRA

5 E-recept blir säkrare och effektivare E-recept har i mindre skala förekommit sedan mitten av 1990-talet. Men i början byggde det på ett lokalt engagemang där en IT-intresserad vårdcentralschef organiserade hanteringen med en lika IT-intresserade apotekschef. Med den nationella e-receptbrevlådan skapade Apoteket möjligheten för kunden att välja vilket apotek som helst i landet för att hämta sitt e-recept. E-recept införs nu i flera europeiska länder liksom i Sverige. Tyskland har t ex stadgat att pappersrecept blir ogiltiga och Norge och Finland inför e-recept som en del i en nationell e-strategi. E-recept är en vinna-vinna lösning, konstaterar Karina Tellinger, marknadsutvecklare på Apoteket AB. Både vården och apoteken vinner på e-recepten. Studier visar att både läkare och farmaceuter spar 30 minuter om dagen. Vinsten på apoteken sker då farmaceuten slipper skriva av receptinformationen i Apotekets system, informationen finns redan i systemet så fort läkaren tryckt på sänd-knappen. Men e-recepten ger även en kvalitetshöjning, färre tolkningsproblem som gör att farmaceuten inte behöver ringa och verifiera med läkaren. Denna tid kan i stället användas för att erbjuda nya tjänster till kunderna. Men e-recept innebär även stora vinster även för de förskrivande läkarna. I en studie uppgav läkare som använder e-recept att de vinner en halvtimme om dagen. Det kan låta konstigt men läkarna uppger att vinsten ligger i att slippa göra utskrifter på krånglande skrivare samt att slippa hålla reda på de olika receptblanketterna för narkotikaklassade preparat respektive övriga läkemedel. E-recept är smidigt då patienten behöver kontakta läkaren per telefon för att få ett förnyat recept. Läkaren kan nu skicka e-receptet direkt från datorn under tiden hon eller han talar med patienten. Tidigare lades recepten i kuvert som patienten fick hämta i receptionen. Detta innebär att färre människor nu behöver besöka vårdcentraler och administrationen kan ägnas åt annat. Patienterna välkomnar utvecklingen av e-recept. Apotekets undersökningar visar att hela 95 procent säger att de skulle använda sig av e-recept igen om de fick tillfälle. För patienterna är den stora fördelen att de slipper komma ihåg att ta pappersreceptet med sig utan kan spontant besöka ett apotek när de passerar. Än så länge är det emellertid inte möjligt att efter första inköpstillfället spara receptet elektroniskt på apoteket. Patienten får nu av farmaceuten ett pappersrecept att använda för resterade inköpstillfällena. Målsättningen är att patienten aldrig ska behöva hålla reda på något pappersrecept. Efter riksdagsbeslut våren 2005 om lagändring blir detta möjligt och införs under Det är mycket positivt, säger Karina Tellinger. Det innebär att kunderna inte själva behöva hålla reda på hur mycket 8 Diaphor/Megapix

6 E-recept blir säkrare och effektivare Lund satsar på elektronisk skolexpedition Recepten försvinner som bankboken Den virtuella skolan tar form de har kvar att handla. Man kan göra en parallell med bankboken som ju inte längre finns kvar. Det blir samma sak med recepten. Information finns på Läkemedelskontot med möjlighet att själva via utdrag ta del av informationen. Recepten kan innehålla känslig information, därför är det viktigt att informationen hanteras säkert. Samtidigt behöver det fungera smidigt att hämta medicin åt sig själv och andra, t ex sina föräldrar. I dag vill vi att man tar med sig sin legitimation eller apotekskort då man köper läkemedel från ett e-recept. Men det måste också finnas en flexibilitet att kunna hämta läkemedel åt sina minderåriga barn. Vi arbetar för att hantera informationen på ett säkert sätt samtidigt som det ska vara flexibelt och smidigt. Landstingen har hunnit olika långt, från 95 procent i de två nordligaste länen till under tio procent i Västra Götaland och Östergötland. Varje landsting bestämmer själv vilken prioritering det vill ge e-recept, men nu handlar det inte längre om införande utan om hur snabbt det kommer att ske. E-recept är ett av de mest komplexa och tidskritiska system som finns. All information ska finnas direkt. Ju fler recept som skrivs elektroniskt, desto viktigare blir tekniken. Det måste vara tillgängligt året runt, 24 timmar om dygnet. Var Calle verkligen på fysiklektionen i tisdags? Eller är det som hans föräldrar misstänker att han skolkat från lektionen för att fika med kompisarna? På Polhemskolan i Lund, en gymnasieskola med elever, får föräldrarna besked direkt via nätet. Skolans närvarorapportering är sedan våren 2005 omedelbart tillgänglig för föräldrarna som kan avläsa giltig, och ogiltig, frånvaro. Lärarna för in frånvaron och föräldrarna kan sedan attestera giltigheten och även anmäla ledighet, berättar Niclas Bendroth, IT-samordnare för Lunds skolor. Vi räknar med att ansluta fler skolor och hoppas på en stor användning. Genom en webbaserad rapportering förenklas inte bara för föräldrarna att ta del av uppgifterna utan även för lärarna som kan föra in närvaron även hemma. Det är inte så att vi har siktat på att gå i spetsen för utvecklingen, säger Niclas Bendroth. Vi har tidigare haft ett elektroniskt närvarorapporteringssystem via skolornas lokala servrar och skälet till att vi nu går över till en webbaserad version är främst ekonomiska och praktiska. Vi vinner i minskade driftskostnader och har fördelen av att pedagogen kan föra in uppgifter och kontrollera närvaron hemifrån. Att föräldrarna kommer åt uppgifterna är en bonusfunktion. Närvarouppgifter är offentliga handlingar och inte heller myndiga elever

7 Lund satsar på elektronisk skolexpedition kan därför neka föräldrarna tillgång till uppgifterna. Tanken har väckts att kontrollen ökar men samtidigt handlar det om uppgifter som även tidigare var tillgängliga. Skolk är framför allt ett problem på högstadiet. Det finns krav att vi ska hantera problemet. Pedagogerna ska ta kontakt med föräldrarna och då är detta naturligtvis ett väldigt stöd. Vår leverantör kommer att erbjuda en tjänst där föräldrarna kan välja att få besked om frånvaro via sms eller e-post. För sms-tjänsten får de betala en avgift medan e-post blir gratis. Det finns inget centralt direktiv i Lund om införande av systemet utan varje skola får bestämma om de vill föra närvaron via papper eller elektroniskt. Vi ser naturligtvis de administrativa vinsterna med det elektroniska alternativet. Det finns även pedagogiska vinster i att klassläraren eller mentorn får bättre möjligheter att följa en elevs totala frånvaro. Än så längre antecknar lärarna frånvaro på papper för att sedan föra in dem i datorn. Detta är något som vi gärna vill utveckla. Jag tror inte på att utveckla MINDRE HANTERING Det är naturligtvis utmärkt att föräldrarna får tillgång till frånvarouppgifter för sina barn, säger rektor Lars Petersson, Polhemskolan. Det är offentliga uppgifter och föräldrarna har bara tillgång till uppgifterna kring sitt eget barn. Under våren 2005 har systemet inte fungerat fullt ut men nu försäkrar såväl leverantör som de IT-ansvariga på Lunds kommun att felen är avhjälpta. Detta innebär att vi slipper den administrativa hanteringen med att skicka rapporter hem till föräldrarna. Det finns även ungdomar som inte gärna vill tala om frånvaron. Det är något som vi då och då möter och föräldrarna kan vara ovetande om att deras barn är frånvarande. Jag hoppas och tror att det kan avskräcka några från skolk. Men samtidigt är skolk inget vi löser med teknik. Frånvarosystemet ska även förenkla för skolan att skicka uppgifter till Centrala studiestödnämnden. För att elever ska vara berättigade till studiebidrag krävs nämligen att frånvaron inte överstiger 20 procent. 12 Mikael Fransson/Scanpix

8 Lund satsar på elektronisk skolexpedition handdatorn, det tillhör historien. I stället tror jag på lösningar via mobiltelefoner. Nästa steg som diskuteras är en ökad elektronisk hantering av utvecklingssamtalen, som i dag utmärks av ett stort manuellt arbete. I dag har man kanske 30 minuter för utvecklingssamtal som ofta blir en föga utvecklande avrapportering. Om i stället pedagogen, föräldern och eleven kunde arbeta online skulle tiden för utvecklingssamtalet i stället kunna ägnas åt utvecklingsarbete. Vi diskuterar också hur föräldrarna ska kunna bli mer delaktiga i vår virtuella skolmiljö, att föräldrarna kan se vad som händer i de virtuella klassrummen och delta i diskussionerna. Niclas Bendroth tror att vi kommer att se en mängd nya spännande e-lösningar inom skolan under kommande år: Utvecklingen på skolområdet har varit lite långsam. Men nu tror jag att vi kommer att se explosion under de närmaste åren. Nästan alla kommuner i landet har nu projekt på gång för att knyta ihop sina utbildningsplattformar med de administrativa systemen. IT för bättre kontakt med föräldrarna Elektronikens intåg i skolan har bara börjat och IT kan bidra till att kontakten med föräldrarna förbättras. Samtidigt är det viktigt att se IT-frågorna inom skolan i ett vidare perspektiv och diskutera hur de påverkar kunskapsinhämtning och skolans organisation, menar skolkommunalrådet Rolf Englesson, (mp), Lund. IT i sig förändrar skolans innehåll och där tror jag att vi inte riktigt har hängt med. När jag gick i skolan på 1960-talet sökte man kunskaper och upplysningar i uppslagsverk och annan litteratur. Det var med andra ord svårt att få tillgång till kunskapen. Nu förändras i stället kunskapsinhämtningen och det mesta finns att slå upp på nätet. Tidigare ställdes krav på författarna, det fanns redan tuggade texter som var bra och sanna. Det gäller inte längre. Nu är det läsaren som ska bedöma vad som är sant. Frånvarosystemet på Polhemskolan kan avlasta personalen, vilket är bra. Det finns givetvis legitima krav på att barnen ska vara i skolan liksom arbetsgivarens krav på att den anställde ska vara på jobbet. Men för Rolf Englesson är det inte alls självklart att systemet ska vidareutvecklas för att ge föräldrar smsbesked vid frånvaro. Hur långt ska vi gå i kontrollen, ska vi i praktiken sätta spårsändare på 16- åringar? Informationen om att eleven är frånvarande räcker inte. Föräldrar behöver mer information från skolan varför eleven är frånvarande. Har hon eller han svårigheter i vissa ämnen? Vilken nytta gör informationen om den inte tjänar som stöd för att göra något åt problemen? Det är ännu viktigare

9 Stockholm visar alla byggplaner på nätet Planer på webben underlättar för alla I Stockholms stad pågår det största bostadsbyggandet på 30 år med målet att uppnå nya bostäder Därav följer att mängder med planer ska skapas, prövas, remissas och beslutas. Genom en webbaserad översikt över planprocessen har staden underlättat för alla inblandade planerare, remissinstanser, byggherrar och, inte minst, allmänheten. Planhandläggarna är ansvariga för att publicera planerna på nätet. - De ansvarar redan för diarieföringen enligt reglementet och överföringen till webben innebär inte något större merarbete, berättar Birgitta Stenbäck, ITchef på stadsbyggnadskontoret. Vi har velat bygga en e-tjänst med så lite mänsklig påverkan som möjligt. 3 Alla tidigare ansatser att åskadligöra planprocessen har stupat på bristande uppdatering. Här görs detta alltså som en bieffekt av den rutinmässiga diarierföringen. Personuppgiftslagen sätter stopp för att vi automatiskt ska kunna lägga ut dokumenten. Men så snart de är diarieförda sker publiceringen på internet. Från att stadsbyggnadskontoret upprättar ett så kallat start-pm alltså när nämnden fattar beslut om att avsätta resurser för att planera ett område som ska bebyggas kan man ta del av den vidare processen via förstudien och markanvisningen, startskedet, programskedet, planskedet, utställningsskedet, godkännandet och antagandet, besvärsskedet och sluligen när planen vunnit laga kraft. En normal planpro- 16 Thyra Brandt/Folio

10 Stockholm visar alla byggplaner på nätet cess i Stockholm tar omkring 18 månader. Under hela denna tid kan man följa hur planen tar form och förändras utifrån de synpunkter som inkommer. Stadsbyggnadskontoret har identifierat olika användare stadens tjänstemän, remissinstanser, beställare av planer och allmänheten, inklusive medier. Alla dessa kan behöva ha tillgång till planinformation över nätet men informationsbehovet varierar. Medan stadens tjänstemän kan efterfråga detaljerade uppgifter är allmänheten i högre grad intresserad av en översiktlig beskrivning. Webbsidan delas så att förvaltningens informatörer manuellt kan lägga in nyheter om aktuella byggprojekt som komplement till information från planhandläggarna. Vi har försökt reda ut olika behov och krav, berättar Birgitta Stenbäck. Det enklaste är att tillgodose allmänhetens behov. Systemet är på intet sätt färdigt utan ska utvecklas ytterligare för ge ännu bättre information. För närvarande undersöks möjligheterna att tredimensionellt åskådligöra planer för att öka överblicken. Under hösten 2005 testas dessutom möjligheter för allmänheten att kunna lämna synpunkter under samrådsperioden. Att publicera samrådssynpunkterna ligger på gränsen till det som är tillåtet enligt personuppgiftslagen. Däremot finns inga hinder för att lägga ut redogörelsen totalt, säger Birgitta Stenbäck. Vidare pågår arbetet med en separat webbtjänst som visar gällande planer, något som remissinstanserna ofta efterfrågar. Kontoret vill också knyta webbplatsen till stadens olika databaser för att ge stadens tjänstemän enklare tillgång till specialiserad information exempelvis om mark- och sedimentdata eller risker. Det finns många ytterligare utvecklingsmöjligheter. Redan nu finns exempelvis länkar till byggföretagens sidor med skisser och bilder på planprojekten. Jag tror att de främsta användarna är allmänheten. Människor vill följa vad som händer i deras område. 3 Ökar medborgarnas engagemang Satsningen på en överskådlig planinformation via internet är viktig och kan bidra till ett ökat medborgarengagemang, anser Rolf Lindell (s), ledamot i stadsbyggnadsnämnden i Stockholms stad. Webbplatsen är kanske inte i första hand till för oss politiker eftersom vi är väl bekanta med planerna utan perspektivet måste främst vara medborgarnas och olika intressenters, och då tycker jag att tjänsten är upplysande. Annars är det sällan svårt att uppbringa ett engagemang bland närboende i Stockholm kring planfrågor. Problemet, menar Rolf Lindell, är snarare att skapa intresse kring den långsiktiga planeringen av staden. Stadsbyggnadskontoret har till exempel presenterat en vision om hur staden kan se ut och utvecklas fram till Vadå, säger många, det ligger ju så långt fram i tiden. Men det är viktigt att förstå att de beslut som tas i dag kommer att påverka tillvaron långt fram i tiden, när det gäller byggnader, anläggningar och infrastruktur bortåt 80 eller 100 år, ibland ännu längre fram. Kanske kan IT-verktyg hjälpa till att åskådliggöra den långsiktiga planeringen. Den webbaserade planöversikten kompletterar, men ersätter inte, utställningar och samråd. Det är viktigt att det finns möjligheter att diskutera frågorna med de planansvariga. Vi har exempelvis just beslutat att medborgarkontoret i min stadsdel ska flytta in i biblioteket. Detta ger möjligheter att kombinera tillgången till IT med det gamla hederliga behovet av dialog och diskussion med lokala politiker kring aktuella planer

11 Stockholm visar alla byggplaner på nätet Webböversikten hjälper Brandförsvaret Gemensam information kommun-landsting Vårdtagaren är medelpunkten i TILLIT 4 3 En självklar remissinstans i planfrågor är brandförsvaret. Där har Malén Wasting, samordnare med särskilt ansvar för planprocessen på Brandförsvaret, ett tungt jobb för närvarande. Att granskningen dessutom sker i det distrikt bebyggelsen gäller gör det inte lättare att hålla ihop planprocessen. Därför var webböversikten särskilt välkommen. Jag blev så lycklig av detta, säger Malén Wasting. Det kanske är kollegan i Solna som ska tycka till om planen och nu behöver han inte längre en papperskopia. För oss är det jättebra eftersom vi kan vara flera arbetsgrupper som sysslar med samma planärende. Det är även en stor fördel för Brandförsvaret att ha tillgång till gamla planer för att kunna se de förändringar som skett under planprocessen. Vi blir också ombedda att göra underhandskontroller. Säg att byggherren vill ha ett möte innan denne går vidare till nästa skede. Då är det bara att gå ut på nätet och hämta planen. Brandförsvaret granskar planerna ur brand- och risksynpunkt. Oftast har förvaltningen synpunkter på när bebyggelse planeras nära exempelvis en järnväg med farlig gods transporter eller bensinstationer. Den mark som är tillgänglig för byggande i Stockholm ligger numera inte sällan intill platser som ligger nära sådana riskområden. Jag längtar till när systemet även utökas med gällande planer, det kommer att spara mycket tid. Vårdtagaren är den självklara medelpunkten i projektet TILLIT som sedan år 2000 drivs i Umeå. TILLIT är ett samverkansprojekt mellan Umeå kommun, Västerbottens läns landsting och företaget STT System. Här samlas all information som normalt ramlar mellan stolarna i ett gemensamt informationssystem för all inkopplad personal, oavsett huvudman. Idén till projektet kom egentligen samtidigt från två håll berättar projektledaren Eva Bergström på Umeå kommun. Både kommunen och landstinget såg ett behov av att samverka kring vårdtagarna. Det fanns alltid en risk att vårdtagarna som skrivits ut från sjukhuset kom tillbaka upprepade gånger beroende på brister i informationskedjan mellan sjukhuset och den personal som svarade för vården i hemmet eller på sjukhemmet. Det är klart att det också fanns ekonomiska skäl ingen av vårdgivarna ville väl lägga ut pengar i onödan om det kunde undvikas genom bättre information och planering. Många vårdtagare får hjälp av både kommunen och landstinget och ofta av personal från flera olika yrkeskategorier. Det är sällan all berörd personal träffas, så för bästa möjliga vård och omsorg behöver information som rör vårdtagaren alltid vara tillgänglig och lätt att komma åt. Många inom vården tror att vi är duktiga på att samverka för patientens 20 21

12 Gemensam information kommun-landsting bästa men det är inte alltid så, menar Eva Bergström. Vi hänvisar inte sällan till lagar och regler och de skyldigheter vi har. Ofta leder det till att patienterna flyttas mellan olika vårdgivare. I TILLIT-projektet är det slut på att flytta runt patienterna de ska vara i fokus, inte organisationen och vårdstrukturen. För att klara detta måste informationen göras tillgänglig för alla inblandade, då blir också vårdplaneringen så mycket bättre. Under hela projektet har strävan varit att utveckla ett system som stöder verksamheten och är utformat enligt personalens önskemål. Arbetet har bedrivits i projekt- och nätverksstruktur där representanter för de olika verksamheterna (psykiatri, medicin, geriatrik, primärvård, AHS, kommunens biståndsbedömare, enhetschefer, mobila team och medarbetare inom hemtjänst) aktivt deltagit i utformning av konceptet. Dessutom har sakkunniga inom design, ekonomi, säkerhet och sekretess och teknik varit knutna till projektet. Stommen i TILLIT utgörs av ett informationssystem som utvecklats av STT System. Ett sammanhållet IT-stöd med en gemensam plattform för informationsutbyte mellan huvudmän och olika vårdnivåer inom varje huvudmannaområde utvecklades. TILLIT-databasen i pilotform hanterade ett antal funktioner bland annat inskrivningsmeddelande, utskrivningsmeddelande, delegeringa och samordnad vårdplanering. Piloten fokuserade främst på vårdtagare inom psykiatri med många kontakter inom landstingets psykiatriverksamhet, kommunala stödteam osv. Informationssystemet gav stora tidsvinster. Vårdgivaren slipper att lägga ner tid på att söka information, och den tiden kan läggas på vård, framhåller Eva Bergström. En arbetsterapeut kan ha lagt ner ett enormt arbeta på att utreda varför en patient inte kan laga sin mat. Men sedan när patienten kommer hem, och ska skötas av en ny vårdgivare, är det ingen som har någon information om Lasse Edwartz/Scanpix 23

13 Gemensam information kommun-landsting det och kan ta vid på rätt sätt. Hela den utredningen som finns är då till inget värde. Projektets första etapp avslutades årsskiftet 2002/2003 och hade etappmålet att lösa kommunikationen och göra informationen tillgänglig på ett flexibelt och behovsanpassat sätt. Projektets andra etapp genomfördes under 2003 och 2004 och fortsatte utvecklingen av fler funktioner, bättre grafisk utformning, fler verksamhetsområden samt en ny modul för gemensam planering mellan kommunal omsorg och landstingets primärvård vid vård i hemmet. Arbetet inriktades på specifikation av funktioner, framtagande av kravspecifikationer, rutiner och arbetssätt med elektronisk kommunikation och teknisk utveckling av hela systemet. Våren 2005 driftsattes TILLIT 2.0, den första versionen av ett fullständigt system. I nästa steg vidareutvecklas en färdig, kommersiellt tillgänglig, integrerad applikation där information ska kunna hämtas ur journalsystem (Vård och omsorg, Systeam-Cross) och efter bearbetning i TILLIT lagras tillbaka i journalsystemet. Dessutom ingår utveckling av såväl fasta som mobila lösningar. Många intressenter har samlats kring TILLIT. Med stöd av Stiftelsen Svensk Industridesign har TILLIT genom hela projektet använt sig av industridesignkompetens. Två projekt har genomförts i samarbete med Designhögskolan i Umeå, ett bland annat för att ta fram ett system för kommunikation mellan vårdgivare i fält. Företaget Struktur Design har tagit fram gränssnittet till TILLIT i samarbete med WM-data, och gjort en analys av vårdkedjan och skapat en vision hur den skulle se ut om brukaren fick styra. Under 2006 ska projektet avslutas och utvärdering sker nu kontinuerligt av forskare som har knutits till TILLIT. En fristående utvärdering görs under ledning av Gösta Bucht, som följer projektet och lämnar rapport vid projektavslut (2006). Projektet har även varit direkt involverat i Socialstyrelsens Info- VU-projekt i utarbetande av nationell norm för termer och begrepp. För att inhämta vårdtagarnas synpunkter har HSO Västerbotten utgjort referensgrupp. Datainspektionen granskade projektet 2003 (Dnr ) och hade inget att invända mot det sätt informationsöverföring mellan huvudmän sker i TILLIT, men betonade i sitt svar vikten av tydliga rutiner hos respektive huvudman samt spårbarhet i TILLIT-systemet. Dessa synpunkter har beaktats i det fortsatta arbetet. Det vi gjort är bara en början, menar Eva Bergström. Vi kan presentera ett underlag för hur det kan se ut och organiseras på ett bättre sätt än idag. Men det krävs också politiska beslut för att förändra förutsättningarna. Pascal Broze/Scanpix 24

14 Gemensam information kommun-landsting Bättre kvalitet till lägre kostnad Ofta när vi gör förändringar i stora organisationer fokuserar vi på toppen av organisationen, exempelvis förändrad nämndsstruktur, kommunalförbund och förändrat huvudmannaskap. Genom TILLIT förändrar vi och utvecklar och stärker verksamheten nära brukarna. Eva Andersson, ordförande i socialnämnden i Umeå (s), har följt arbetet i TILLIT-projektet och är nöjd med resultatet. Kompletterat med införandet av ett nytt planeringsverktyg, TES, är effekterna bättre samverkan och information, vilket innebär bättre kvalitet till lägre kostnad inom hemtjänsten. I Umeå kommun har personer hemtjänst och det kostar kommunen 60,5 miljoner kronor varje år. Bara genom bättre vårdplanering och information räknar kommunen med att kunna omfördela fem miljoner kronor under ett år, till nya behov. Inte minst ser vi att vi får bättre kvalitet i verksamheten, vilket är oerhört viktigt både för oss och brukarna. Dålig kvalitet kostar alltid pengar och skapar lidande och otrygghet för brukarna. Ytterligare en plusfaktor är att hemtjänstpersonalen får verktyg att bättre styra över sin vardag. I Umeå som i landet i övrigt är det kvarboende som gäller inom äldreomsorgen. Undersökningar som kommunen genomfört visar att merparten av de äldre också vill bo kvar hemma. Det kommer att ställa allt större krav på kommunen att ge den service och det stöd som de äldre kommer att kräva. Och det ställer stora krav på att samverkan mellan hemtjänsten och primärvården fungerar. Något som vi nu utvecklar genom TILLIT. Eva Andersson räknar med att lärdomarna av TILLIT ska tas tillvara när projektet avslutas 2006, och hon tycker det är viktigt att utveckla e-tjänster och annan ny teknik inom den kommunala verksamheten. Men vi ska alltid göra det ur ett brukarperspektiv. Ta tillfället i akt att se över rutiner och arbetssätt så att inte gamla ej fungerande strukturer konserveras i nya stödsystem. 4 Bertil Persson/Scanpix 26 27

15 Gemensam information kommun-landsting Vem ger svar på alla frågor? 28 Idag får vårdtagaren själv eller närstående koordinera alla kontakter som krävs för att omsorgen eller vården ska fungera. Det är långt ifrån alla som klarar det. Vårdpersonalen har dålig information om vad andra utför eller hur helhetsbilden ser ut. Åsa Nilsson berättar om hur den vanliga brukaren eller vårdtagaren idag upplever sina kontakter med sjukvården och den kommunala omsorgen. Uttrycket att falla mellan stolarna är en bra beteckning på hur det fungerar för många vårdtagare som behöver hjälp från flera vårdgivare, enligt den undersökning hon arbetar med. Åsa Nilsson är i sammanhanget något så ovanligt som industridesigner. Hon arbetar på företaget Struktur Design i Umeå som funnits med i TILLIT-projektet nästan ändå från starten. En av uppgifterna för industridesignerna har varit att ta fram en framtidsvision om hur det skulle se ut om brukarens behov fick styra organisationer och arbetssätt. Nu håller Åsa och några av hennes kollegor på med en undersökning av för att ta reda på vilket behov man som vårdtagare har av information och kommunikation med vårdgivarna. Målgruppen är personer över 65 år och de som intervjuas har inte haft någon kontakt med TILLIT. Men det är en grupp som ofta kräver vård och omsorg från flera håll. Även om undersökningen ännu inte är klar är tendensen tydlig. Våra intervjuer hittills visar klart att det i dag finns många brister i information. Det handlar till exempel om att kunna svara på frågorna: Vem ansvarar för vad? När ska det utföras och av vem? Det är frågor som alla som blir beroende av vård och omsorg i hemmet ställer sig och i dag har svårt att få svar på. Åsa Nilsson menar att det många gånger är en fördel att hon och hennes kollegor kommer utifrån och med en annan bakgrund. De samarbetar tätt med TILLIT-projektet som består av personer från verksamheter inom kommun och landsting som har sitt sätt att se på de problem som ska lösas utifrån ett verksamhetsperspektiv. När du kommer utifrån är det lättare att ifrågasätta och se arbetet ur en ny synvinkel, tror Åsa. De som arbetar i TILLIT-projektet är experter på vård och omsorg och vi kan bolla idéer utifrån vår utgångspunkt. Vi blir ett viktigt komplement till projektet genom vårt fokus på vårdtagaren och dennes behov, framhåller Åsa Nilsson avslutningsvis. 4 Jeppe Gustafsson/Scanpix

ETT fönster mot informationen visionen tar form

ETT fönster mot informationen visionen tar form Det pågår 2006 ETT fönster mot informationen visionen tar form IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice PÅ GÅNG UNDER 2006 Patientnyttan

Läs mer

Fallstudie Apoteket Ökad effektivisering och säkerhet med e-recept

Fallstudie Apoteket Ökad effektivisering och säkerhet med e-recept Ökad effektivisering och säkerhet med e-recept Copyright 2007 - Xware AB. All rights reserved. xtrade is a registered trademark of Xware AB. Version 1.0 2007-09-10 2 (6) Ökad effektivisering och säkerhet

Läs mer

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm.

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Frågor och svar Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Varför behövs en ny skolplattform? Skolans verksamhetssystem behöver förnyas. Dagens system är

Läs mer

Mina meddelanden. säker digital post från myndigheter och kommuner

Mina meddelanden. säker digital post från myndigheter och kommuner Mina meddelanden säker digital post från myndigheter och kommuner Digital myndighetspost till din säkra e-brevlåda. Traditionell myndighetspost till din folkbokföringsadress. Anslutna myndigheter och kommuner

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg.

Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg. Nationell e-hälsa Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg. Vår verksamhet är inriktad på att skapa delaktighet för invånare samt ge stöd

Läs mer

E-recept så fungerar det!

E-recept så fungerar det! Till dig som är pat ien t / a p ote k s k u n d E-recept så fungerar det! APOTEK ET AB O CH REGION SK ÅN E I SAMARB E T E Snart är alla recept e-recept! Flertalet recept är nu e-recept och de skickas dygnet

Läs mer

SAMSET dagsläget sommaren 2003

SAMSET dagsläget sommaren 2003 SAMSET dagsläget sommaren 2003 Behovet av elektronisk identifiering och underskrifter Medborgarna och företag ett har stort behov av att kunna ta kontakt med myndigheter snabbt och enkelt. Med Internet

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Så här använder du erecept

Så här använder du erecept På Svenska Så här använder du erecept Hela Finland ska börja använda elektroniska recept, så kallade erecept. Du får mer information från ditt apotek eller din hälsostation. Du kan också gå in på webbsidan

Läs mer

Läkemedelsfakturor intern kontroll

Läkemedelsfakturor intern kontroll 1 Revisorerna Johan Magnusson 2005-09-29 Rev/05045 Läkemedelsfakturor intern kontroll Rapport 4-05 2 Läkemedelsfakturor intern kontroll Bakgrund Landstingets revisorer har att genomföra årlig granskning

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Dygnet runt. Anna G Tufvesson/Mira. 24-timmarsdelegationen om utveckling av offentliga e-tjänster.

Dygnet runt. Anna G Tufvesson/Mira. 24-timmarsdelegationen om utveckling av offentliga e-tjänster. Dygnet runt Anna G Tufvesson/Mira 24-timmarsdelegationen om utveckling av offentliga e-tjänster. Varför e-tjänster? Ny informationsteknik gör det enklare för medborgare och företag att ta del av samhällets

Läs mer

Bilaga 2. Säkerhetslösning för Mina intyg

Bilaga 2. Säkerhetslösning för Mina intyg Bilaga 2. Säkerhetslösning för Mina intyg Sid 1/17 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 3. Introduktion... 4 4. Säkerhetslösning för Mina intyg... 5 5. Krav på andra lösningar och aktörer...

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

5. Analys. 5.1 System. Analys

5. Analys. 5.1 System. Analys 5. I analysen kommer vi att länka samman vårt teoriavsnitt med vår empiriska undersökning. en bygger på den uppställning som vi har använt oss av i empirin och kommer därför att delas upp i de fem områdena

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Slutrapport Datum: 2011-01-27 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare noden...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 1 2. Användningsfall...1

Läs mer

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i e-samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna

Läs mer

E-legitimation och Skatteverkets e-tjänster

E-legitimation och Skatteverkets e-tjänster E-legitimation och Skatteverkets e-tjänster Vet du vad en e-legitimation är och vad du kan använda den till? Den här broschyren ger dig lite mera kunskap. Gör slag i saken! Skaffa en e-legitimation så

Läs mer

Avsnitt 3 Färre mil och mer tid med bättre planering

Avsnitt 3 Färre mil och mer tid med bättre planering Färre mil och mer tid med bättre planering Det körs många mil med bil i kommunal verksamhet. Särskilt gäller detta inom socialförvaltningen eller motsvarande. I detta avsnitt beskrivs hur man kan effektivisera

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204)

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Beslut Dnr 2006-12-12 1896-2005 Landstingsstyrelsen Landstinget i Värmland 651 82 Karlstad (er beteckning LK/052693) Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Datainspektionens beslut

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén

24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén 24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén bo.franden@statskontoret.se 08-454 47 45 Vi är ett stabsorgan till regeringen och Regeringskansliet. Vår uppgift är

Läs mer

Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort i Stockholms läns landsting. Kommunikationsplan. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort i Stockholms läns landsting. Kommunikationsplan. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort i Stockholms läns landsting Kommunikationsplan Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Innehåll 1. Bakgrund...3 1.1 Elektronisk hantering från hösten 2015...3 1.2 Om

Läs mer

Vägledning för kanalstrategi

Vägledning för kanalstrategi Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för kanalstrategi Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: att bidra till att offentlig förvaltning levererar service till privatpersoner och företag

Läs mer

Ärendeförteckning 14-28

Ärendeförteckning 14-28 Minnesanteckningar Kommunrevisionen Ärendeförteckning 14-28 14 Mötet öppnas 15 Justeringsperson 16 Fastställa dagordningen 17 Inkomna/avsända handlingar 18 Revisionens egen budgetuppföljning 19 Minnesanteckningar

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Skolorna visar brister i att hantera personuppgifter

Skolorna visar brister i att hantera personuppgifter Skolorna visar brister i att hantera personuppgifter www.datainspektionen.se Checklista för skolor Personuppgiftslagen (PuL) innehåller en rad bestämmelser som är viktiga att känna till för skolor som

Läs mer

Nyttorealisering i praktiken e-tjänstutveckling Göteborgs Stad. Mimi Lopez e-tjänstprojektkoordinator

Nyttorealisering i praktiken e-tjänstutveckling Göteborgs Stad. Mimi Lopez e-tjänstprojektkoordinator Nyttorealisering i praktiken e-tjänstutveckling Göteborgs Stad Mimi Lopez e-tjänstprojektkoordinator Kort om mitt arbete Mimi Lopez, anställd i Göteborgs Stad. e-tjänstprojektkoordinator för e- tjänstutveckling

Läs mer

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen.

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. Seminarium 3:2 Föreläsare Lars Jervall, IT-direktör Landstinget,Östergötland och IT-strateg Beställarfunktionen Nationell IT, SKL lars.jerlvall@lio.se IT-strategin

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Syfte med ehälsa. Tillgänglighet. Säkerhet. Rätt information till rätt person i rätt tid! Medborgaren. Medarbetaren. Verksamhetsansvariga

Syfte med ehälsa. Tillgänglighet. Säkerhet. Rätt information till rätt person i rätt tid! Medborgaren. Medarbetaren. Verksamhetsansvariga Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person i rätt tid! Tillgänglighet Hälsokonto/journal på nätet Kunna följa sitt ärende Medborgaren Medarbetaren Verksamhetsansvariga Ansöka om vård tidsbokning

Läs mer

Nyttodimension (3) Ange nyttonivå (1-5) för respektive dimension. Effektivare. Medborgare. Företagare. Medarbetare. förvaltning

Nyttodimension (3) Ange nyttonivå (1-5) för respektive dimension. Effektivare. Medborgare. Företagare. Medarbetare. förvaltning Myndighet (0a): e-post kontaktperson (0b): Filnamn enligt principen: myndighetsnamnyymmdd Område (1) Ange område, se listan i rosa området till höger eller för muspekaren över denna ruta Samverkan Samverkan

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Vad innebär elektronisk fakturering? Kerstin Wiss Holmdahl 28 november 2005

Vad innebär elektronisk fakturering? Kerstin Wiss Holmdahl 28 november 2005 Vad innebär elektronisk fakturering? Kerstin Wiss Holmdahl 28 november 2005 1 E-handel och e-fakturering i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting (Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Vårdens nya makthavare. Catharina Mann Projektledare Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg

Vårdens nya makthavare. Catharina Mann Projektledare Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg Vårdens nya makthavare Parter i samverkan 290 kommuner 20 landsting, inkl regionerna Gotland, Halland, Skåne och Västra Götaland Socialdepartementet = Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person

Läs mer

E-deklarera 2013. Dags att deklarera 2013

E-deklarera 2013. Dags att deklarera 2013 E-deklarera 2013 Vad kan lämnas elektroniskt? Huvudblanketter Skatteverkets e-tjänst Inkomstdeklaration 1 Skatteverkets e-tjänst Inkomstdeklaration 2 första sidan Bilagor E-tjänsten Inkomstdeklaration

Läs mer

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt Information till dig som patient Patientjournalen - för säkrare vård Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt juni 2012 1 Innehållsförteckning Patientjournalen... 4 Patientdatalagen...

Läs mer

Dokumenttyp. Namn på uppdraget

Dokumenttyp. Namn på uppdraget Uppdragsidé 1 (6) Uppdragsidé ehälsa 2013 Syftet med är att samla in idéer på uppdrag/projekt som stimulansbidraget för E-hälsa 2013 kan användas till. På så vis identifierar och definierar vi kommunernas

Läs mer

Elektronisk fakturering i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 24 oktober 2005

Elektronisk fakturering i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 24 oktober 2005 Elektronisk fakturering i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 24 oktober 2005 1 E-handel och e-fakturering i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting (Svenska Kommunförbundet och

Läs mer

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2 september 2014 SN-2014/2986.145 1 (7) HANDLÄGGARE Christina Ring 08-535 378 15 christina.ring@huddinge.se Socialnämnden Rätt information på rätt plats och i rätt

Läs mer

E-faktura till offentlig sektor. Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby

E-faktura till offentlig sektor. Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby E-faktura till offentlig sektor Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby ESV:s arbete kring e-handel och digitalisering E-handel i staten leda och samordna Effektivisera interna

Läs mer

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015 21-6-3 Uppföljning av BUS- överenskommelsen 21 Bakgrund Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUSöverenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner

Läs mer

DIY byråkrati. en kort handbok i att påverka regeringens kulturutredning

DIY byråkrati. en kort handbok i att påverka regeringens kulturutredning DIY byråkrati en kort handbok i att påverka regeringens kulturutredning Inledning Denna guide är tänkt att inspirera konstnärer och andra verksamma inom konstbranschen till att vara en aktiv del i den

Läs mer

SOLHEMSSKOLAN. Vårdnadshavare inloggning i Stockholms Skolwebb

SOLHEMSSKOLAN. Vårdnadshavare inloggning i Stockholms Skolwebb Vårdnadshavare inloggning i Stockholms Skolwebb Du som vårdnadshavare på Solhemsskolan kan logga in i Stockholms Skolwebb och få information om ditt barns skolgång. Stockholm Skolwebb är en e-tjänst som

Läs mer

Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt?

Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt? Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt? sten.arvidson@foreningssparbanken.se Affärer på nätet behöver generella och lättillgängliga lösningar för konsumenterna Idag olika metoder

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Kommunala webbplatser - strukturer, innehåll och jämförelser

Kommunala webbplatser - strukturer, innehåll och jämförelser Kommunala webbplatser - strukturer, innehåll och jämförelser Mats Östling IT-strateg Sveriges Kommuner och Landsting Göteborg, Nätverksträff 20080421 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Den nya generationens medborgare

Läs mer

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller

Läs mer

Mina meddelanden. säker digital post från myndigheter och kommuner

Mina meddelanden. säker digital post från myndigheter och kommuner Mina meddelanden säker digital post från myndigheter och kommuner Skaffa en digital brevlåda och tjänsten Mina meddelanden och få post digitalt från bland annat Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och

Läs mer

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 och Vårdguiden - två starka varumärken Våra invånartjänster tidigare Invånartjänster med 1177 Vårdguiden Invånartjänster medverkar till

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2013-05-29 Protokollsutdrag

Läs mer

Välkommen till Modern Ekonomi

Välkommen till Modern Ekonomi MODERN EKONOMI Mats Olsson - Falköping Lena Grevsjö - Kungsbackakontoret Mats Olsson - Falköpingskontoret Välkommen till Modern Ekonomi Modern Ekonomi är ett av Sveriges snabbast växande företag för ekonomitjänster.

Läs mer

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och

Läs mer

E-fakturering och e-handel

E-fakturering och e-handel E-fakturering och e-handel Satsningar i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 7 mars 2006 1 E-handel och e-fakturering i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting (Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Enkel webbtjänst ger bättre ledningskoll

Enkel webbtjänst ger bättre ledningskoll Enkel webbtjänst ger bättre ledningskoll Enklare, snabbare, säkrare Att gräva av en ledning är ofta både kostsamt och tidskrävande. Men det finns ett bra sätt att undvika skador och onödigt arbete. Ledningskollen.se

Läs mer

Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster

Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster KOMM UNIKATIONSRIKTLI NJER 1177 VÅRDGUIDENS E -TJÄNSTE R 1_0.DOCX Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster Kommunikationsriktlinjerna

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

ETT fönster mot informationen. IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice

ETT fönster mot informationen. IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice ETT fönster mot informationen IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice Öve vårdg Vårdresurser kan användas bättre Hälso- och sjukvården

Läs mer

Mina Meddelanden säker digital post Från vision till verkstad

Mina Meddelanden säker digital post Från vision till verkstad Mina Meddelanden säker digital post Från vision till verkstad Håkan Johansson Skatteverket Hakan.l.johansson@skatteverket.se 1 Vårt uppdrag - Mina meddelanden Vårt uppdrag är att skapa en ny infrastruktur

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Ärendehanteringssystemets funktionalitet och användarvänlighet

Ärendehanteringssystemets funktionalitet och användarvänlighet Ärendehanteringssystemets funktionalitet och användarvänlighet Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Oktober 2010 Ove Axelsson Tove Färje Innehållsförteckning SAMMANFATTNING.........3 INLEDNING......4

Läs mer

Sammanhållen hantering. En ansökan och ett beslut

Sammanhållen hantering. En ansökan och ett beslut Sammanhållen hantering En ansökan och ett beslut Bakgrund och syfte När det nuvarande studiestödssystemet infördes år 2001, valde CSN att varje studiestödsform skulle hanteras som separata ärenden (ärendeklasser).

Läs mer

Nyhetsbrev oktober 2011

Nyhetsbrev oktober 2011 Nyhetsbrev oktober 2011 Låt oss bli din guide på resan mot bra e-förvaltning! Som du säkert känner till, så erbjuder vi på Sentensia erfarna och innovativa konsultteam för upphandling, utveckling och styrning

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Uppdragsidé ehälsa 2013

Uppdragsidé ehälsa 2013 Uppdragsidé 1 (9) Uppdragsidé ehälsa 2013 Uppdragsidé 2 (9) Innehåll 1. Mål Dokumentera och komma åt information mobilt...3 1.1 Bakgrund och uppdragsidé...3 1.2 Avgränsningar...5 1.3 Kompetensbehov...5

Läs mer

E-tjänster som förenklar livet

E-tjänster som förenklar livet E-tjänster som förenklar livet Olika typer av e-tjänster Interna e-tjänster Statliga och kommunala e-tjänster Kommersiella e-tjänster E-tjänster för privatpersoner resp. organisationer Vinster för användaren

Läs mer

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling.

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. Version 1.0 Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. När du erhåller offentligt stöd på över 200 000 (omkring 1 600 000 kr) ska du enligt landsbygdsförordningen 2007:481 kap 5 9 följa principen

Läs mer

Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster

Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster KOMM UNIKATIONSRIKTLINJER 117 7 VÅRDGUIDENS E -TJÄNSTE R 2.0.DOCX Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster Kommunikationsriktlinjerna

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Dokumenttyp. Namn på uppdraget. Integration META katalog och nationell HSA katalog.

Dokumenttyp. Namn på uppdraget. Integration META katalog och nationell HSA katalog. Uppdragsidé 1 (5) Uppdragsidé ehälsa 2013 Syftet med är att samla in idéer på uppdrag/projekt som stimulansbidraget för E-hälsa 2013 kan användas till. På så vis identifierar och definierar vi kommunernas

Läs mer

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun 2015-02-18 Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun Vad är Link? Link är ett verktyg/system för att förenkla den samordnade vårdplaneringen mellan slutenvården, kommunen och primärvården.

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Rapport från medborgarpanel 1, om miljö

Rapport från medborgarpanel 1, om miljö Rapport 2008-11-24 Landstingets kansli Kansliavdelning Elinor Sundén Demokratihandläggare Rapport från medborgarpanel 1, om miljö Landstinget i Jönköpings län har för första gången tillfrågat en medborgarpanel

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella

Läs mer

1.1 Bakgrund. Översiktsruta. Enhet: Tre Stiftelser, Göteborg. Mobil lösning: Medication and Care Support System (MCSS) Lagrum: HSL för signering

1.1 Bakgrund. Översiktsruta. Enhet: Tre Stiftelser, Göteborg. Mobil lösning: Medication and Care Support System (MCSS) Lagrum: HSL för signering Bilaga 3 Tre Stiftelser/Medication and Care Support System (MCSS) Denna sektion beskriver besöket på Tre Stiftelser som en egen berättelse, med avsikt att ge en sammanhängande beskrivning. Tanken är att

Läs mer

Kommunerna är på e! Bengt Svenson. Sveriges Kommuner och Landsting. IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Kommunerna är på e! Bengt Svenson. Sveriges Kommuner och Landsting. IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Kommunerna är på e! Bengt Svenson IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 08-4527430 bengt.svenson@skl.se Offentliga Rummet Västerås 080603 1 Meny e-förvaltningsmätning

Läs mer

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster 14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster Varför marknadsföring? Nätverksarbete med bibliotekscheferna 2005: Vilken är den viktigaste utvecklingsfrågan för biblioteket?

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA SÄTT VÄXJÖ I ARBETE Det viktigaste Växjö står inför är att klara jobben. Genom att fler växjöbor kommer i arbete så lägger vi grunden till att skapa det Växjö vi vill

Läs mer

1 (5) Vägledarens. Årsrapport 2010. Februari 2010. Ewa Karlsson Vägledare

1 (5) Vägledarens. Årsrapport 2010. Februari 2010. Ewa Karlsson Vägledare 1 (5) Vägledarens Årsrapport 2010 Februari 2010 Ewa Karlsson Vägledare 2 (5) Inledning I Oskarshamns kommun finns, sedan 2006, en tjänst som Vägledare inrättad. Vägledarens arbetsplats finns i Kulturhuset

Läs mer

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen UFV 2009/256 IT-strategiska avdelningen PM 2009-02-05 Beställare Per Lindgren Författare Gerolf Nauwerck En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning Universitetets administration på alla

Läs mer

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

1177 Vårdguidens e-tjänster

1177 Vårdguidens e-tjänster 1177 Vårdguidens e-tjänster Manual för administratörer www.vgregion.se/minavardkontakter Innehåll Administratör samt övriga behörigheter... 2 Logga in... 2 Egna inställningar... 3 Avisering till vårdgivare...

Läs mer

Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster

Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster Avdelningen för industriell marknadsföring, e-handel och logistik Åsa Wallström Anne Engström BAKGRUND Huvudsakligt fokus har varit på: informationsteknologi

Läs mer

Granskning av den gemensamma driftsoch servicenämnden

Granskning av den gemensamma driftsoch servicenämnden Revisionsrapport Granskning av den gemensamma driftsoch servicenämnden Karlstads kommun Maria Jäger Cert. kommunal revisor Granskning av den gemensamma drifts- och servicenämnden Innehållsförteckning Sammanfattande

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Revisionsrapport IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Landstinget i Jönköpings län Kerem Kocaer Johan Elmerhag Jean Odgaard September 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort

Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort Enkelt, effektivt och rättvist 2015-08-31 Innehåll Varför e-frikort Hur det ska fungera Koncept, rutiner och regler TakeCare och webbapplikation Hur införandet

Läs mer