Kl Sammanträdets öppnande och eventuella frågor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kl. 09.00 Sammanträdets öppnande och eventuella frågor"

Transkript

1 Sekretariat FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (2) LANDSTINGSSTYRELSEN LK/ Plats Galaxen Landstingshuset Tid Kl Sammanträdets öppnande och eventuella frågor Föredragningar -Region Värmland årsredovisning 2014 Ekonomichef Eva-Lena Östlin, Region Värmland kl Tjänsteinnovation inom primärvården Doktorand Jenny Karlsson, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads Universitet kl Återrapport om att öka kunskapen om intravenöst missbruk i Värmland Divisionschef psykiatri Karin Haster, utvecklingsledare Åsa Wahlén kl Hälso- och sjukvårdens utvecklingsplan fördjupad redovisning Hälso- och sjukvårdschef Ingrid Magnusson kl Samlad månadsrapport Landstingsdirektör Gunilla Andersson m.fl. Ajournering för partiernas gruppmöten inkl. lunch Ärendebehandling Justering Förslag till justerare: Monica Gundahl (Ulric Andersson) ÄRENDEN LK/ Samlad månadsrapport (utsänds senare) 2. LK/ Vårdgivardirektiv för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 3. LK/ Samverkansnämnden i Uppsala Örebroregionens förslag till strategi för ökad delaktighet i hälso- och sjukvården för patienter, närstående och patient-/brukarorganisationer

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (2) 4. LK/ Annonsen Livjournalen blir tidningen 1177 Vårdguiden 5. LK/ Kompetensplattform hälsa vård och omsorg (HVO) 6. LK/ Rapport om åtgärder för att förbättra hälso- och sjukvårdens tillgänglighet och kompetensförsörjning 7. LK/ Redovisning av utvecklingsplanen för framtida hälso- och sjukvård med fokus på att klara ekonomin LK/ Personuppgiftsombud 9. LK/ Inbjudan till AER:s Generalförsamling LK/ Tecknande av landstingets bank- och plusgirokonton 11. LK/ m.fl. Ärenden för kännedom Ärenden till landstingsfullmäktige 12. LK/ Patientsäkerhetsberättelse 2014

3 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson LK/ Vårdgivardirektiv Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Vårdgivardirektiv anger den politiska ledningens tolkning av hur landstinget ska uppfylla lagar, författningar och föreskrifter. Det tydliggör ansvar, säkerställer att resurser finns i organisationen och omfattar hela eller delar av landstinget. Vårdgivaren ska ge skriftliga direktiv och säkerställa att det finns ett ledningssystem för landstingets verksamheter. Ledningssystemet gör det möjligt för ledningen att styra verksamheten så att rätt sak görs vid rätt tillfälle och på rätt sätt. Systemet möjliggör också ordning och reda i verksamheten. Med utgångspunkt från föreskriften har ett vårdgivardirektiv utformats../. Vårdgivardirektivet bifogas. Förslag till beslut att godkänna upprättat förslag för vårdgivardirektiv för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete samt att ge landstingsdirektören i uppdrag att ta fram en plan för uppföljning och revidering av vårdgivardirektiv Gunilla Andersson Landstingsdirektör Kjersti Berg Marthinsen Stabschef verksamhets- och ledningsstöd

4 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv Hälso- och sjukvårdsstaben 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Samordningsansvarig för vårdgivardirektiv Landstingsstyrelsen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Gäller för: Landstinget i Värmland; hälso- och sjukvården samt tandvården Inledning Landstingsstyrelsen ansvarar för att det finns ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom hälso- och sjukvården och tandvården. Det ska integreras med landstingets övergripande ledningssystem, som även omfattar exempelvis de lagreglerade områdena arbetsmiljö, miljö och informationssäkerhet. Definitioner enligt SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem: system för att fastställa principer för ledning av verksamheten. Process: serie aktiviteter som främjar ett bestämt ändamål eller ett avsett resultat. Kvalitet: att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, tandvård och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Egenkontroll: systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Syfte Ledningssystemet är ett verktyg för att systematiskt och fortlöpande kunna utveckla och säkra kvaliteten i landstingets verksamheter. Mål Öka verksamhetens nytta för den enskilde individen i dennes kontakt med hälso- och sjukvården och tandvården Titel Version Giltig t.o.m. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (5)

5 medborgaren, eftersom alla har ett intresse av att offentligt finansierad vård bedrivs kostnadseffektivt och med god kvalitet utifrån prioriteringar och mål. Omfattning och grundstruktur Ledningssystemet ska omfatta alla landstingets verksamheter inom hälso- och sjukvård och tandvård. Verksamheternas ledningssystem och innehållet i dessa ska överensstämma med det gemensamma ledningssystemet för det systematiska kvalitetsarbetet. Innehåll i ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete Verksamhet och styrning Lagar och föreskrifter Det är de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård och tandvård och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter som ska uppfyllas. Egna kvalitetskrav och kvalitetsmål Landstingets egna kvalitetsmål framgår av landstingsplan och flerårsplan. Kvalitetsmålen ska beakta patienters behov och synpunkter enligt vad som framkommit i patientenkäter och via synpunkter och klagomål. Roller och ansvar Hälso- och sjukvårdschef har ansvaret för att ledningssystemet är ändamålsenligt med hänsyn till den verksamhet som bedrivs uppgifterna i det systematiska kvalitetsarbetet är fördelade i organisationen gemensamma rutiner och riktlinjer upprättas för respektive område nedan samt att följa upp att externa utförare utför riskanalys, egenkontroll och utreder avvikelser. Verksamhetschef ansvarar för det systematiska kvalitetsarbetet inom sitt verksamhetsområde att verksamhetens personal arbetar enligt de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet. Processer, rutiner och samverkan Hälso- och sjukvårdschef, divisionschef, sjukhuschef och verksamhetschef ska på respektive nivå identifiera, beskriva och fastställa de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Det gäller även processer där samverkan behövs, såväl inom landstinget som med externa aktörer. Titel Version Giltig t.o.m. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (5)

6 Systematiskt förbättringsarbete Bilden visar grunden i uppbyggnaden av ledningssystemet samt det systematiska förbättringsarbetet. De inre pilarna visar på fasernas tidsordning och att kvalitetsarbetet alltid pågår. De långa pilarna visar på att underlag till att utveckla och förbättra verksamhetens processer och rutiner kan komma fram direkt under varje fas (planering, genomförande och utvärdering). Eftersom kvaliteten ständigt ska utvecklas och säkras blir ett ledningssystem aldrig färdigt. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete sid 32. Handbok för tillämpning av föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Riskanalys Hälso- och sjukvårdschef ansvarar för att det finns styrande dokument som beskriver i vilka situationer riskanalyser ska genomföras, vem som ansvarar för att de genomförs samt vilken metod som ska tillämpas. Riskanalyser ska fortlöpande göras för att förebygga oönskade händelser och omfatta verksamhetens samtliga delar. Egenkontroll Hälso- och sjukvårdschef ansvarar för att det finns styrande dokument för egenkontroll som beskriver vad som ska kontrolleras, när och hur ofta kontrollen ska göras, hur kontrollen ska genomföras och vem som är ansvarig. Egenkontrollen kan göras lika varje gång eller utgå från olika teman och ska innefatta jämförelser av verksamhetens resultat, med andra och över tid. Uppgifter som framkommit vid egenkontroll ska analyseras och leda till förbättringar av verksamheten. Titel Version Giltig t.o.m. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (5)

7 Utredning av avvikelser Hälso- och sjukvårdschef ansvarar för att det finns styrande dokument som beskriver hur klagomål och synpunkter tas emot och utreds. Klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet kan komma från patienter och deras närstående, medarbetare, andra vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra organisationer. Sammanställda synpunkter och klagomål ska analyseras på ett systematiskt sätt för att upptäcka mönster i kvalitetsbrister. Hälso- och sjukvårdschef ansvarar för att det finns styrande dokument som beskriver hur rapportering av vårdskador och andra negativa händelser och tillbud ska ske samt hur erfarenheterna sammanställs och återförs till verksamheten. Personalens medverkan Hälso- och sjukvårdschef ansvarar för att det finns styrande dokument som beskriver hur personalen involveras i kvalitetsarbetet, hur ledningssystemet görs känt samt hur förbättringsförslag tas tillvara. Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att medverka i verksamhetens kvalitetsarbete och att arbeta i enlighet med processer och rutiner i ledningssystemet, samt att rapportera risker för vårdskador och händelser som medfört eller kunnat medföra vårdskada. Dokumenthantering Landstingsdirektören ansvarar för att det finns styrande dokument för dokumenthantering. Dessa ska beskriva vilka olika styrande dokumenttyper som finns, samt hur processen och rollerna för att skapa, revidera, granska och fastställa styrande dokument ser ut. Dokumentation Hälso- och sjukvårdschef ansvarar för att det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras i en årlig patientsäkerhetsberättelse. Berättelsen ska beskriva verksamhetens patientsäkerhetsarbete under föregående kalenderår och ska innehålla en beskrivning av vilka resultat som har uppnåtts i patientsäkerhetsarbetet. Implementering av ledningssystemet Handlingsplan Hälso- och sjukvårdschef ansvarar för att en handlingsplan upprättas för implementering av ledningssystemet. Handlingsplanen ska innehålla de aktiviteter som ska genomföras. Kommunikationsplan Hälso- och sjukvårdschef ansvarar för att en kommunikationsplan för implementering av ledningssystemet upprättas. Den ska beskriva syftet och målet med kommunikationen samt vilka funktioner som ska arbeta med implementeringen. Uppföljning Hälso- och sjukvårdschef ansvarar för att införandet av ledningssystemet följs upp. Titel Version Giltig t.o.m. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (5)

8 Förvaltning och utveckling av ledningssystemet Landstingsdirektören ansvarar för förvaltning och utveckling av det övergripande ledningssystemet samt utser funktioner som samordnar uppdateringar och bevakar behovet av övergripande förändringar. Utarbetad av: Eva Eriksson, utvecklingsledare, samordningsansvarig för vårdgivardirektiv Isabelle Edgren, landstingsjurist Barbro Eråker, verksamhetsutvecklare Bengt Stenström, utvecklingsledare Matilda Eng, informatör/ledningsstrateg Elisabeth Wennerberg, tandläkare, koordinator Folktandvården Mariann Norden, enhetschef Marie Banck, verksamhetsutvecklare Titel Version Giltig t.o.m. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (5)

9 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Planering och uppföljning Eva-Lena Aspetorp LK/ Samverkansnämnden i Uppsala Örebro regionens förslag till strategi för ökad delaktighet i hälso- och sjukvården för patienter, närstående och patient- /brukarorganisationer Kraven på att öka patienters medverkan både i sin roll som medskapare i sin egen vård och som medverkande i vårdens utvecklig generellt blir allt större. I linje med Samverkansnämndens intentioner om att harmonisera vården i de sju landstingen i Uppsala-Örebroregionen har Samverkansnämnden den 10 mars 2015 beslutat om en gemensam strategi för ökad delaktighet i hälso- och sjukvården för patienter, närstående och patient-/brukarorganisationer. Samverkansnämnden rekommenderade samtidigt sjukvårdsregionens landsting och regioner att anta strategin som sina egen../. Den beslutade strategin för delaktighet i hälso- och sjukvården för patienter, närstående och patient-/brukarorganisationer bifogas, samt protokoll från Samverkansnämnden den 10 mars där 5 behandlar ifrågavarande ärende. Förslag till beslut att för Landstinget i Värmlands del anta Strategi för delaktighet i hälso- och sjukvården för patienter, närstående och patient-/brukarorganisationer samt att ge landstingsdirektören i uppdrag att implementera strategin i landstinget. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Kjersti Berg Marthinsen Stabschef verksamhets- och ledningsstöd

10 1 (3) Upprättare Katrin Boström och Gösta Andersson Regionala Utvecklingsgruppen Datum Strategi för delaktighet i hälso- och sjukvården för patienter, närstående och patient-/brukarorganisationer Inledning Utvecklingen i samhället har under senare år inneburit att den traditionella synen på patienten/brukaren som mottagare av hälso- och sjukvård förändrats i riktning mot ett nytt synsätt där patienten/brukaren ses som medskapare. Några faktorer som påverkat är t ex allt fler välutbildade medborgare, tekniska lösningar, tillgänglig information och utökad valfrihet. Den pågående kulturförändringen pekar på att utformningen av hälso- och sjukvården bör ha sin utgångspunkt i ett patientperspektiv snarare än ett produktionsperspektiv. Den 1 januari 2015 träder Patientlagen i kraft. Målet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Patientlagen tydliggör det speciella ansvar vården har när patienten är ett barn. Samverkansnämnden i Uppsala/Örebroregionen har tagit initiativ till ett gemensamt förhållningssätt i dessa frågor i respektive landsting och nämndens egen verksamhet i enlighet med nedanstående. Detta dokument tar sin utgångspunkt i ett medborgare- och patientperspektiv. Det kan ses som ett sätt att politiskt markera vikten av att hälso- och sjukvården tydligt planeras och genomförs i denna anda. Målet är.. En ökad delaktighet från patienter, närstående och patient-/brukarorganisationers i utvecklingen av hälso- och sjukvården så att hälso- och sjukvården inkluderar patienter/närståendes perspektiv. Målgrupperna är. Samverkansnämndens egen verksamhet samt de sju medlemslandstingen och dess hälso- och sjukvårdsverksamheter. Perspektiv för delaktighet/medverkan A. Delaktighet/medverkan/partnerskap i den egna vårdsituationen Mål Patienten ska vara välinformerad och ges möjlighet till ett ökat inflytande över sin egen vård. Patienten ska ses som en medskapare i vården. Hur kan målet uppnås? Vård och behandling ska utformas utifrån patientens behov. Patientens och närståendes upplevelser, erfarenheter och önskemål utgör en kunskapskälla som vägs samman med forskning och beprövad erfarenhet. Vårdens processer bör utvecklas utifrån patientens väg i vården och vårdkontakterna samordnas i en logisk kedja som utgår från patientens behov och som skapar värde och patientnytta.

11 2 (3) Upprättare Katrin Boström och Gösta Andersson Regionala Utvecklingsgruppen Datum Arbetssättet i vården bör utformas så att patienten så långt möjligt utgör en av två jämställda parter i planeringen, genomförandet och uppföljningen av vården. Ökad delaktighet och en större individuell anpassning stimulerar patient/brukare till ett större ansvarstagande och engagemang. B. Delaktighet/medverkan i utvecklingen av hälso- och sjukvården i ledningen på verksamhetsnivå Medskaparprocesser kan omfatta såväl den direkta vårdsituationen/vårdprocessen som bidrag till ledningsarbete. Mål Patienter och närståendes kunskaper, erfarenheter och synpunkter tas tillvara tidigt i utvecklingen av en hälso- och sjukvård som fokuserar på kvalitet som ökar värdet för patienten och därmed bidrar till en effektivare vård. Hur kan målet uppnås? Patienter och närståendes upplevelser och berättelser kan användas för att identifiera utvecklings-/förbättringsbehov i syfte att utveckla patienters/närståendes möjligheter till påverkan av sin vård. Som ett stöd för utvecklingen kan den operativa ledningen: Utarbeta mål och strategier för patientens delaktighet. Underlätta för patienter och närstående att ta del av den information de behöver. Följa upp och utvärdera graden av patientens delaktighet. Utarbeta mål och strategier för egenvård C. Medverkan i ledning och styrning av hälso- och sjukvården på övergripande ledningsnivåer Mål Den övergripande ledningsorganisationen har en etablerad dialog med patientbrukarföreträdare som ger möjlighet till systematiska bidrag till vårdens styrning och ledning i tidigt skede. Hur kan målet uppnås? Utarbetande av förslag till beslut kan inbegripa tidig medverkan från patientorganisationer eller motsvarande och ske på olika sätt, t ex genom hearings, remissförfarande, patient- och närståendeenkäter, intervjuer och/eller fokusgrupper. Arbetsformerna bör vara tydliga avseende vid vilka tillfällen patienter och närstående och/eller patient-/brukarorganisationer medverkar och på vilket sätt.

12 3 (3) Upprättare Katrin Boström och Gösta Andersson Regionala Utvecklingsgruppen Datum Som ett stöd för utvecklingen kan ledningen: Utarbeta övergripande mål och strategier för hur patienter och närstående ska medverka till att utveckla vården. Efterfråga system som underlättar för patienter och närstående att ta del av den information de behöver. Agera på samlad analys utifrån ärenden från Lex Maria, IVO och Patientnämnden. Efterfråga resultat på patientens delaktighet i beslutsprocessen. Övrigt Den ökade delaktigheten kan ses som en del av den generella moderna kunskapsstyrningen som syftar till en god vård baserad på den senast tillgängliga relevanta kunskapen.

13 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Kommunikationsenheten Petter Niljung LK/ Annonsen Livjournalen blir tidningen 1177 Vårdguiden Landstinget i Värmland ska enligt landstingsplanen främja folkhälsa och öka den förebyggande hälsovården för befolkningen. Landstinget behöver enligt den nya patientlagen öka invånarnas kunskaper om möjligheter och rättigheter att söka öppenvård i hela Sverige. Landstinget har också som mål att befolkningen i större utsträckning ska använda e-tjänster. Möjligheten att uppnå dessa mål stöds av en ökad kännedom om 1177 Vårdguiden. Av ovanstående anledningar föreslås att Landstinget i Värmland i samarbete med Stockholms läns landsting börjar ge ut en ny hushållstidning - tidningen 1177 Vårdguiden i Värmland. Tidningen distribueras till alla hushåll i Värmland fyra gånger per år. Tidningens innehåll är synkroniserat dels med befolkningskampanjer inom hälsa och vård, dels med medborgarnas behov sådant det är identifierat via sökmönster på 1177.se, telefonsamtal till 1177 sjukvårdsrådgivningen och av medicinsk expertis. Att ge ut hushållstidningen 1177 Vårdguiden bedöms bidra till ökad kunskap hos befolkningen om hälso- och sjukvård och en ökad kännedom om och användning av 1177.se. Tidningen 1177 Vårdguidens innehåll gör att annonsen Livjournalen, som publiceras med 24 nr/år i NWT och VF, föreslås upphöra. Förslag till beslut att Landstinget i Värmland börjar ge ut hushållstidningen 1177 Vårdguiden från och med nummer två som utkommer i juni månad 2015 att Landstinget i Värmland upphör med annonsen Livjournalen under juni månad 2015 samt att barnperspektivet ska beaktas i det fortsatta arbetet med tidningen 1177 Vårdguiden Gunilla Andersson Landstingsdirektör Thomas Philipp Kommunikationschef

14 Ärendebeskrivning 1 (3) Kommunikationsenheten Handläggare Datum Diarienummer Petter Niljung Tomas Philipp LK/ Annonsen Livjournalen blir tidningen 1177 Vårdguiden Tidningen 1177 Vårdguiden Värmland är en ny hushållstidning. Tidningen ska stödja landstingets mål att verka hälsofrämjande och vara en del av en förebyggande hälsovård för befolkningen Vårdguiden är en tydlig avsändare för information om hälso- och sjukvård som idag används av alla regioner/landsting. Tidningen 1177 Vårdguiden Värmland blir en kanal som med ett starkt redaktionellt material kan nå i princip alla målgrupper, även de som landstinget idag har svårt att nå. Tidningen marknadsför samtidigt webbplatsen 1177.se som är navet för hälso- och sjukvårdsinformation till befolkningen Tidningen 1177 Vårdguiden Värmland produceras tillsammans med Stockholm läns landsting, som driver huvudredaktionen. Landstinget i Värmlands kommunikationsenhet producerar lokala artiklar, notiser och kompletterande fakta så att tidningen ska kännas relevant och intressant för värmlänningen. Landstinget i Värmland blir första region/landsting, utöver SLL, som ingår denna form av samarbete om utgivning. I den värmländska utgåvan kommer Landstinget i Värmlands logotyp ersätta den för Stockholms läns landsting. I den värmländska utgåvan kommer alltid minst en sida innehålla värmländska notiser, nyheter och information. Landstinget i Värmland kommer genom medarbetare på kommunikationsenheten delta aktivt i planeringen av innehållet i tidningen. Där det är relevant kommer de gemensamma (geografiskt neutrala) artiklarna att kompletteras med fakta om värmländska förhållanden. Om artiklar av något skäl inte passar för att publicera i den värmländska utgåvan, så finns ett arkiv med artiklar som det går att ersätta dessa med. Tidningen är aktiv, det vill säga den skickas hem till alla hushåll i Värmland. I Stockholms län är tidningen välkänd och har ett högt läsvärde som gör att den funnits i många år. Tidningen har tre år i rad vunnit Svenska publishingpriset i kategorin medborgartidning.

15 Datum Diarienummer LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (3) Att skicka hem en tidning till invånare uppfattas enligt undersökning beställd av Stockholms läns landsting som ett bra sätt att informera om hälso- och sjukvård av över 80 procent av de svarande. Enligt samma undersökning uppfattas tidningen som trovärdig av nästan 80 procent av de svarande. Tidningen uppfattas också som lättläst och enkel att förstå. Bakgrund Landstinget i Värmland ska enligt landstingsplanen öka den förebyggande hälsovården för befolkningen. Landstinget behöver i enlighet med den nya patientlagen uppfylla kunskapsmålet när det gäller möjligheten och rättigheten för medborgarna att söka öppenvård i hela Sverige. Landstinget har också som mål att befolkningen i större utsträckning ska använda e-tjänster. Möjligheten att uppnå dessa mål stöds av en ökad kännedom om 1177.se och genom införandet av tidningen 1177 Vårdguiden Värmland. Livjournalen upphör Ett beslut att börja utgivning av tidningen 1177 Vårdguiden Värmland föreslås innefatta även att den fasta redaktionella annonsen Livjournalen upphör. Delar av utrymmet i Livjournalen, som består av till exempel inbjudningar eller kungörelser om landstingsfullmäktige, kommer att ersättas genom den egenproducerade sidan i tidningen 1177 Vårdguiden samt vid behov med viss separat annonsering. Rutin för information om förändringar Information om förändringar som påverkar befolkning och patienter, till exempel ändrade öppettider, säsongspåverkad tillgänglighet, utbildningsdagar, öppna föreläsningar etc, hanteras enligt en framtagen rutin. Rutinen föreskriver att informationen ges i följande kanaler: Kontaktkort på webbplatsen 1177.se/Värmland telefonsvararmeddelanden, uppdaterad information i kallelser, samt vid behov lokal affischering. Normalt sett behöver förändringen inte annonseras i dagstidningar eller andra tidningar (Se Rutin för offentliggörande av förändrad verksamhet). Ekonomi Kostnaderna för produktion, tryck och distribution för tidningen 1177 Vårdguiden Värmland beräknas uppgå till cirka 1,6 miljoner kronor per år för fyra nummer. Kostnaden för Livjournalen är idag cirka kronor per i annonskostnad för publicering 24 gånger i vardera NWT och VF.

16 Datum Diarienummer LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (3) Barnperspektiv Ärendet bedöms beröra barn och unga, se barnchecklistan. Jämställdhet Beaktas av kommunikationsenhetens medarbetare vid produktion av tidningen. Samråd med brukarorganisationer Har ej skett. Uppföljning Mätning av kännedom och läsvärde för tidningen kommer att genomföras. Utvärdering av kvalitet och balans mellan centralt och lokalt producerade artiklar och sidor kommer att genomföras.

17

18

19 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Elisabeth Wikström Dnr LK/ HR-staben Kompetensplattform Hälsa vård och omsorg (HVO) Region Värmland har i egenskap av samverkansorgan fått i uppdrag av regeringen att etablera kompetensplattformar för samverkan på kort och lång sikt inom utbildning och kompetensförsörjning. Regionfullmäktige har utifrån regeringsuppdraget gett regionstyrelsen i uppdrag att leda uppbyggnaden av kompetensplattformar i Värmland. Ett av utvecklingsområdena är kompetensförsörjning med två strategiska mål, att höja utbildningsnivån respektive öka kompetensmatchningen. Inom ramen för uppdraget har en övergripande handlingsplan när det gäller att öka kompetensmatchningen arbetats fram för branschen hälsa, vård och omsorg. Kompetensplattformen ska bidra till: att hälsa, vård och omsorgssektorn får god tillgång till den arbetskraft som efterfrågas. att regionen har en effektiv utbildningsverksamhet som svarar upp emot kompetensbehoven../. En detaljerad beskrivning av projektet Kompetensplattform Hälsa vård och omsorg framgår i bilagor. Fyra förslag är framtagna som ett led i att stärka attraktionskraften inom hälsa, vård och omsorgsyrkena. Samtliga förslag som tagits fram har kommunicerats med kommuncheferna i länet samt landstingsdirektören och vägts samman och analyserats i ett helhetperspektiv och presenterats för partnerskapet för plattformen. Även privata vårdgivare är knutna till projektet och önskar samverka i frågeställningarna../. Landstingets tjänstemannaledning har diskuterat projektförslaget och bidragit med underlag till svar från landstinget som sedan har redovisats i partnerskapet för kompetensplattformen HVO, se bilaga. Förslaget till svar har beretts i personalutskottet Förslag till beslut att landstingsstyrelsen ställer sig bakom svaren på frågeställningarna samt att landstinget fortsätter som deltagare i projektet. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Annica Lidén HR-chef

20

21

22

23

24

25

26

27 Till: Värmlands kommunchefer och landstingsdirektör Fyra förslag för att stärka attraktionskraften inom hälsa, vård och omsorgsyrkena Avsändare: Partnerskapet för kompetensplattform Hälsa, vård och omsorg Februari 2015

28 Inledning Partnerskapet för kompetensplattformen Hälsa, vård och omsorg i Värmland har tagit fram fyra konkreta förslag för att stärka attraktionskraften i branschen. Attraktionskraften har identifierats som kommunernas och landstingets gemensamma utmaning. Partnerskapet vill nu veta hur kommunerna och landstinget ställer sig till förslagen. De har också presenterats muntligt vid en kommunchefsträff i Karlstad den 30 januari. Det här dokumentet beskriver arbetet inom kompetensplattformen Hälsa, vård och omsorg samt presenterar de fyra förslagen. Vi önskar få er respons på den bifogade blanketten senast den 27 februari. Partnerskapet kommer att återkoppla på en kommunchefsträff under våren hur arbetet går vidare efter att ha tagit del av era svar. Bakgrund De regionala kompetensplattformarna är ett regeringsuppdrag: Syftet med de regionala kompetensplattformarna är att de ska bidra till: ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet, samordning av behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet, ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering, ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer, med utgångspunkt i de olika utbildningsformernas nationella mål samt myndigheternas ansvar. Region Värmland har i egenskap av samverkansorgan fått uppdraget av regeringen att etablera kompetensplattformar för samverkan på kort och lång sikt. I det arbetet har fyra olika branschplattformar etablerats i Värmland; Utbildning, Bygg, Teknik samt Hälsa, vård och omsorg. För att kunna arbeta på ett strukturerat sätt med bred förankring har ett partnerskap för Kompetensplattform Hälsa, vård och omsorg bildats. Utgångspunkten för arbetet är att arbetsgivarna äger och driver frågan om kompetensförsörjning. Region Värmland stöttar och bidrar med kunskap, analyser och processledning. I partnerskapet ingår kommunerna och Landstinget i Värmland, de aktörer som bedriver vårdutbildning såsom kommuner och Karlstads universitet, Arbetsförmedlingen, arbetstagarorganisationer och privata vårdgivare.

29 Kompetensplattform Hälsa, vård och omsorg arbetar i nära samverkan med Vård- och omsorgscollege, vars företrädare är en viktig del av partnerskapet. Kompetensplattformen ska bidra till: att hälsa-, vård- och omsorgssektorn får god tillgång till den arbetskraft som efterfrågas. en effektiv utbildningsverksamhet som svarar upp emot kompetensbehoven. En handlingsplan för att öka kompetensmatchningen för hälsa, vård och omsorg har arbetats fram för perioden Denna undertecknades av landstingsdirektören och kommuncheferna hösten I samband med det presenterades kompetensplattformen på en kommunchefsträff. Projekt Kompetensplattform Värmland Under 2013 gjordes en utlysning av projektmedel från Tillväxtverket. Med hjälp av medfinansieringen från Tillväxtverket samt Landstinget i Värmland och Karlstads kommun driver Region Värmland ett projekt under perioden oktober 2013 oktober 2016 som ger ökade möjligheter till konkreta insatser. Organisation Partnerskapet i Kompetensplattform Hälsa, vård och omsorg har en ordförande och en vice ordförande som tillsammans med projektledaren leder ett arbetsutskott: Ordförande: Annica Lidén, HR-chef Landstinget i Värmland vice Ordförande: Peter Bäckstrand, Personaldirektör Karlstads kommun Projektledare: Jenny Höög, Region Värmland Niclas Friman, personalchef Kristinehamns kommun Gunilla Nilsson, personalchef Arvika kommun Anders Björck, bitr kommunchef och HR-chef Torsby kommun Jörgen Dahl Larsson, verksamhetschef Norlandia Care Helen Hagström, processledare Vård- och omsorgscollege Lena Andersson, personal- och utredningssekreterare Karlstads kommun Elisabeth Wikström, strateg Landstinget i Värmland. Under projektperioden förstärks arbetet med en projektledare på heltid från Region Värmland samt en kommunikatör på 50 procent, en utredare på 50 procent och en projektekonom på 20 procent. Arbetet i Kompetensplattform Hälsa, vård och omsorg hittills Partnerskapet har haft möten två gånger per år. De förslag som presenteras här är de första konkreta insatserna som arbetats fram av partnerskapet. Partnerskapet kommer att ta fram ytterligare förslag tog projektet Kompetensplattform Värmland fram en omfattande rapport om kompetensbehov inom vårdsektorn, där fokus låg på undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, psykologer och chefer producerades en Fakta i korthet av det omfattande materialet. Rapporten visar på stora behov och mest alarmerande är det gällande undersköterskor och därefter sjuksköterskor. Läs rapporten här: Partnerskapet formulerade i april 2014 ett uppdrag att fokusera på attraktionskraften inom hälsa, vård och omsorg. Det är kommunernas och landstingets gemensamma utmaning. Fem områden är prioriterade och en arbetsgrupp för varje område har bildats. Personalcheferna som ingår i arbetsutskottet har haft ansvar att leda varsin arbetsgrupp: 1. Arbetsförhållanden och villkor - Peter Bäckstrand/Lena Andersson, Karlstad 2. Hur får vi fler att välja Vård- och omsorgsprogrammet? - Gunilla Nilsson, Arvika

30 3. Utbildningsmöjligheter för vuxna - Anders Björck, Torsby 4. Legitimationsyrkenas utmaningar - Annica Lidén/Elisabeth Wikström, Landstinget i Värmland 5. Allmänt kring förebilder och branschens image - Niclas Friman, Kristinehamn I respektive grupp ingår företrädare för arbetsgivare, utbildare och arbetstagarorganisationer. Varje område har olika möjligheter och utmaningar som partnerskapet ser att kommunerna och landstinget gemensamt kan arbeta vidare med. Resultatet från arbetsgrupperna är de fyra konkreta frågeställningar som Partnerskapet nu önskar feedback på från landstinget och länets kommuner. Inom området utbildningsmöjligheter för vuxna finns i dagsläget inte något konkret förslag, men där finns den största potentialen för att möta rekryteringsbehovet av undersköterskor. På många platser i länet är det idag fler sökanden till Vård- och omsorgsprogrammet för vuxna än det finns platser (30-50 procent fler än som kan erbjudas plats enligt siffror från Vård- och omsorgscollege). Regelverket kring vuxenutbildning, statsbidrag och studiemedel styrs i stor utsträckning av nationella regler och påverkas också av nationella satsningar och initiativ. Partnerskapets förhoppning är att förändringar och satsningar på flera nivåer ska möjliggöra fler studerande inom den kommunala vuxenutbildningen. Vi följer också en intressant lösning i Torsby kommun och Sunne kommun där kommunerna samarbetar. Sunne och Torsby kommun köper gemensamt utbildningsplatser av Torsby kommun. Utbildningen vänder sig till dem som redan är i verksamheten men saknar utbildning. Utbildningen är därför schemalagd för att kunna kombinera med deltidsarbete. Ett medskick från partnerskapet är att vuxenutbildningen måste ses som en viktig del av den strategiska kompetensförsörjningen och inte enbart som arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

31 Förslag 1: Utveckla gemensamt koncept för PRAO- verksamhet inom hälsa, vård och omsorg. Vad? Utveckla ett koncept för att visa upp jobb inom hälsa, vård och omsorg som bygger på att kommunerna och landstinget tar fram ett gemensamt upplägg. Högstadieelever ska erbjudas en "anpassad PRAO" där de får ta del av positiva delar av verksamheten och blir väl mottagna. PRAO:n ska ge utrymme för att informera och prata med ungdomarna om verksamheten, utbildningar och behörighet. En anpassad PRAO kan bestå av en teoridel, som en eller flera medarbetare har hand om, innan eleverna besöker själva verksamheten. Detta skulle kunna göras i grupp och en handledare tar hand om flera elever. Partnerskapet vill veta om kommunerna är intresserade av att medverka i att ta fram ett upplägg för en anpassad PRAO och har ett intresse att verkställa detta? Varför? Syftet med en anpassad PRAO är att få fler sökande och kanske andra sökande till Vård- och omsorgsprogrammet genom visa att ett jobb i vård- och omsorgssektorn är intressant och meningsfullt och att det ger goda chanser till arbete direkt efter gymnasiet. Utbildningen kan ge behörighet till universitet samtidigt som man får mycket bra arbetslivserfarenhet som är till nytta i många andra yrken där man arbetar med människor. Vi vill få möjlighet att visa upp vår verksamhet så att ungdomarna vet vad ett jobb inom hälsa, vård och omsorg innebär. PRAO:n kan hjälpa till att slå hål på felaktiga bilder av branschen. Att låta dem lära känna någon/några av våra områden skulle ge dem erfarenheter för ett kommande arbetsliv. Inom PRAO:n kan då skapas möjlighet för aktiviteter med eleverna som gör deras PRAO rolig och samtidigt sätter guldkant på kundernas dagar. Många ungdomar har svårt att hitta PRAO-plats, till exempel för att de saknar kontakter. En anpassad PRAO är en bra chans att fånga upp dessa ungdomar. Om en elev på eget initiativ gör PRAO i verksamheten riskerar upplevelserna att bli för tuffa och inte anpassade utifrån individens ålder och erfarenhet.

32 Förslag 2: Inför jobbgaranti för alla som läst Vård- och omsorgsprogrammet och har diplom från Vård- och omsorgscollege. - Alla kommuner och landstinget tecknar yrkesintroduktionsavtalet BUI. Vad? Kommunerna och landstinget erbjuder en jobbgaranti för dem som har läst Vård- och omsorgsprogrammet. Jobbgarantin ska bygga på yrkesintroduktionsavtalet BUI, ett kollektivavtal som Sveriges Kommuner och Landsting, Pacta och Kommunal tillsammans har tecknat. Sist i detta dokument finns en sammanfattad och förenklad presentation av avtalet. Det här förslaget gäller dem med examen från antingen gymnasieskolan eller vuxenutbildningen. För att kunna anställas på BUI måste man vara under 25 år. I korta drag är det en anställning på 100 procent, med 75 procent av lägstalönen och där 25 procent av arbetstiden ska vara utbildning. Anställningen kan avslutas utan särskilda skäl om personen inte fungerar i verksamheten. Utgångspunkten i förslaget är att hemkommunen ansvarar för att anställa de som är folkbokförda i kommunen. Samverkan mellan kommuner och landstinget ska ske om det uppstår problem att ge utrymme för BUI-anställning. Partnerskapets bedömning är att det i dagsläget är färre personer som går utbildningen än det sammanlagda rekryteringsbehovet i länet och att det därför inte borde vara någon större utmaning att bereda plats för dem det gäller. I dagsläget får knappt hälften av gymnasieeleverna på Vård- och omsorgsprogrammet sitt diplom efter avslutad utbildning. I juni 2012 var det 47 elever i hela länet som fick diplom. Juni 2013 var det 61 elever som fick diplom. Varför? Idag har nyutbildade undersköterskor en situation där de tvingas börja som vikarie på timmar. När de gjort det ett tag lyckas de förhoppningsvis att få månadsvikariat och i bästa fall har de efter två år kvalificerat sig för en tillsvidareanställning hos arbetsgivaren. Det här upplever många negativt. Ett av syftena med förslaget är att skapa en tryggare arbetsmarknad för undersköterskor och vända den negativa bilden av ett yrke med osäkra anställningar. Upplägget på BUIanställningen med jobbgaranti och utbildning ger de nya medarbetarna en trygg och bra start i arbetslivet. Förhoppningsvis kan jobbgarantin vara motivation för fler att välja utbildningen då den ger goda jobbmöjligheter. Önskade effekter av införandet av jobbgaranti är att intresset för programmet ökar och att diplomet blir något att sträva efter.

33 Förslag 3: Ta fram en gemensam modell för introduktion av nyexaminerade sjuksköterskor i regionen. Vad? Införa en gemensam modell för introduktionen av nyexaminerade sjuksköterskor för att de ska få en bättre start på sin yrkesbana, bli stärkta i sin yrkesroll och få dem att stanna i yrket. Förslaget innebär att kommunerna och landstinget medverkar i att ta fram en modell för introduktion för sjuksköterskor där olika huvudmän ingår. En introduktionsrunda i hälso- och sjukvården för sjuksköterskor ska öka sjuksköterskornas kunskap för olika verksamheters (kommuner och landsting) uppdrag och utmaningar och sätta patientens upplevelse av vården i fokus. Introduktionen bör pågå under ett års tid. Merparten av de nyexaminerade sjuksköterskorna får anställning inom landstinget. Ett grundläggande upplägg finns hos landstinget men det skulle behöva utvecklas och breddas. Med det här förslaget bidrar kommunerna till introduktionen genom att kommunens uppdrag inom vård och omsorg också ska ingå. Det är också önskvärt att privata vårdgivare medverkar i samarbetet kring introduktionen för sjuksköterskor. Varför? Att arbeta som sjuksköterska är ett ansvarsfullt och svårt yrke där det behövs klinisk erfarenhet och stöd. Forskning vid Karolinska institutet har visat att många sjuksköterskor känner sig otrygga i rollen vid inträdet i yrket. Samtidigt visar Vårdförbundet siffror på att många av de nyutbildade lämnar yrket. Dagens utbildning ger betydligt högre kompetens genom den längre utbildningstiden och med ökat fokus på de teoretiska avsnitten. I gengäld så får det konsekvenser på det klinisk/praktiska arbetet. Genom att arbetsgivaren får ta ansvar för den klinikska inskolningen ger det stora möjligheter för arbetsgivaren att forma nya medarbetare i sin roll. En bra inskolning och stöd bidrar till att skapa mer trygghet i yrkesrollen och ökar chansen för att fler stannar kvar i yrket. Att bredda kunskapen om olika arbetsgivares uppdrag öppnar upp för möjligheten till fler karriärvägar. Det kan också leda till möjligheter för bättre vård och effektivitet i omhändertagandet genom att lära känna varandras områden. Partnerskapet vill också se att det sker en samverkan mellan huvudmän om kompetensen för att motverka konkurrens.

34 Förslag 4: Genomför gemensamma marknadsföringsinsatser för att stärka branschens image. Vad? Partnerskapet vill som ett komplement till övriga tre aktiviteter se en satsning på kommunikativa insatser med syfte att påverka synen på arbete inom hälsa, vård och omsorg. En marknadsföringsinsats ska bidra till att lyfta fram de goda jobbmöjligheterna och stärka bilden av yrkena i branschen. Kan och vill kommunerna och landstinget göra en gemensam satsning? Är respektive organisation beredd att lägga ekonomiska resurser? Är det möjligt att lägga 1 krona per kommuninvånare per år under tre år? När kan en satsning i så fall starta, 2015 eller 2016? Frågorna handlar också om kommunerna och landstinget har möjlighet att engagera sig i arbetet och hur det bör organiseras. Varför? Idag har allmänheten en ganska negativ bild av vården och av att arbeta inom hälsa, vård och omsorg. Innan en person fått vård kan uppfattningen om branschen vara negativ efter att ha mottagit vård förändras/förbättras bilden. Några av de saker som bidrar till den negativa bilden är att media uppmärksammat vårdskandaler, att det finns en uppfattning om låga löner och slitsamt arbete på obekväma arbetstider, till exempel delade turer som är slitsamma och försämrar patientsäkerheten. I den negativa bilden har yrket låg status, det är svårt att bli sedd av chefen och kompetensutvecklingen är inte tillräcklig. Det faktum att tjänster sällan annonseras ut för undersköterskor bidrar till att många upplever att det inte finns jobbmöjligheter. Partnerskapet har gjort bedömningen att det finns många positiva saker att lyfta som kompletterar bilden. Det gäller till exempel att det inte är så dålig lön som många tror och att det är ett socialt, omväxlande och spännande arbete med mycket ansvar. En marknadsföringsinsats kan bidra till att stärka yrkesstoltheten och trycka på att de här yrkena kräver både teoretisk och social kompetens.

35 Bilagor: 1. Handlingsplan Kompetensplattform Hälsa, vård och omsorg 2. Information om Yrkesintroduktionsavtalet BUI. 3. Svarsblankett som Partnerskapet önskar ifylld.

36 BILAGA 2 Information om Yrkesintroduktionsavtalet BUI.* Sveriges Kommuner och Landsting, Pacta och Kommunal har tillsammans tecknat kollektivavtal om yrkesintroduktionsanställning. Här kan du läsa en sammanfattad och förenklad presentation av avtalet. Vad är BUI? BUI Bestämmelser för arbetstagare i utbildnings- och introduktionsanställning är ett Yrkesintroduktionsavtal. Avtalet är för personer som har en fullgjord vård- och omsorgsutbildning men saknar relevant yrkeserfarenhet. Avtalet erbjuder anställning under ett år. Anställningen kan avbrytas av arbetstagaren eller arbetsgivaren med en månads uppsägning. Efter ett år övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Anställningen ska vara uppdelad i 75 procent arbete och 25 procent handledning, utbildning och introduktion. Procenten är i genomsnitt och kan variera under anställningstiden. Lönen är 75 procent av lägsta lönen enligt HÖK, som 2014 är kronor för en person som fyllt 19 år, har en relevant yrkesutbildning och har ett års erfarenhet. Utbildning och introduktion kan till exempel vara att personen fördjupar sina kunskaper kring värdegrund, funktionsbevarande omsorg eller lagstiftning och anmälningsskyldighet. Det kan även vara kompetensutveckling inom ett område som är anpassat efter verksamhetens behov, till exempel demens, palliativ vård eller psykisk ohälsa. Varför anställa på BUI? Att anställa en person på BUI innebär att ge en kvalificerad och arbetsmotiverad person möjligheten till en trygg och regelbunden anställning och inkomst direkt efter utbildning. Avtalet visar en tydlig väg mot en tillsvidareanställning som är målet. Arbetstagaren får bredare kompetens under anställningstiden genom sina 25 procent i utbildnings- och introduktionsinsatser. Därmed blir hen mer attraktiv på arbetsmarknaden. Syftet med avtalet är att förbättra arbetssituationen för nyutbildad vård- och omsorgspersonal vilket i sin tur kommer att leda till ett mer attraktivt yrke, högre status och förhoppningsvis fler sökande till utbildningen. Länkar: +och+introduktionsanst%c3%a4llning+kommunal pdf Förslag till fördjupningsområden för utbildningsdelen i anställningen:

37

38

39

40 Yrkesintroduktionsavtalen BUI och BAL Sveriges Kommuner och Landsting, Pacta och Kommunal har tillsammans tecknat två kollektivavtal om yrkesintroduktions-anställningar. Här kan du läsa en sammanfattad och förenklad presentation av avtalen. Vad är BUI? BUI Bestämmelser för arbetstagare i utbildnings- och introduktionsanställning Avtalet är för personer som har en fullgjord vård- och omsorgsutbildning men saknar relevant yrkeserfarenhet. Avtalet erbjuder anställning under ett år. Anställningen kan avbrytas av arbetstagaren eller arbetsgivaren med en månads uppsägning. Efter ett år övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Anställningen ska vara uppdelad i 75 procent arbete och 25 procent handledning, utbildning och introduktion. Procenten är i genomsnitt och kan variera under anställningstiden. Lönen är 75 procent av lägsta lönen enligt HÖK, som 2014 är kronor för en person som fyllt 19 år, har en relevant yrkesutbildning och har ett års erfarenhet. Utbildning och introduktion kan till exempel vara att personen fördjupar sina kunskaper kring värdegrund, funktionsbevarande omsorg eller lagstiftning och anmälningsskyldighet. Det kan även vara kompetensutveckling inom ett område som är anpassat efter verksamhetens behov, till exempel demens, palliativ vård eller psykisk ohälsa. Varför anställa på BUI? Att anställa en person på BUI innebär att ge en kvalificerad och arbetsmotiverad person möjligheten till en trygg och regelbunden anställning och inkomst direkt efter utbildning. Avtalet visar en tydlig väg mot en tillsvidareanställning som är målet. Arbetstagaren får bredare kompetens under anställningstiden genom sina 25 procent i utbildnings- och introduktionsinsatser. Därmed blir hen mer attraktiv på arbetsmarknaden. Syftet med avtalet är att förbättra arbetssituationen för nyutbildad vård- och omsorgspersonal vilket i sin tur kommer att leda till ett mer attraktivt yrke, högre status och förhoppningsvis fler sökande till utbildningen.

41 Vad är BAL? BAL Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning Avtalet vänder sig till personer som saknar examen inom vård och omsorg, har fyllt 19 år och behöver en arbetslivsintroduktion för att komma in på arbetsmarknaden. Avtalet erbjuder en introduktionsanställning på ett år. Anställningen kan avbrytas av arbetstagaren eller arbetsgivaren med en månads uppsägning. Anställningen ska vara uppdelad i 75 procent arbete och 25 procent handledning, utbildning och introduktion. Lönen är 75 procent av lägsta lönen enligt HÖK, som 2014 är kronor för en person som fyllt 19 år, saknar relevant yrkesutbildning och har ett års erfarenhet. Utbildning och introduktion kan exempelvis bestå av arbetslivsorientering, grundläggande utbildning i yrket eller om kommun- eller landstingsverksamhet. Varför anställa på BAL? När någon anställs på BAL får den personen möjlighet att komma in på arbetsmarknaden och prova på yrket för att sedan kunna välja att studera. Inblicken i arbetet ökar chansen att de som väljer att utbilda sig, gör det för att de trivs och vill arbeta inom vård och omsorg. Avtalet ger arbetsgivaren möjlighet att rekrytera personer som har en påbörjad men inte avslutad utbildning inom vård och omsorg. Den anställde får möjlighet att avsluta sin utbildning under anställningstiden. Personen blir anställningsbar på en tillsvidaretjänst efter avtalets slut. Syftet med avtalet är att på ett långsiktigt sätt minska arbetslösheten, få fler att intressera sig för vård- och omsorgsyrken samt bredda utbudet för framtida rekryteringar. Handledning Den person som är handledare åt en BUI- eller BAL-anställd ska ha den handledarutbildning som är godkänd av Vård- och omsorgscollege eller motsvarande. Ekonomiskt stöd Regeringen bidrar med två olika ekonomiska stöd till arbetsgivare som anställer på yrkesintroduktionsavtal: ett handledarstöd och en lönesubvention. Stödet gäller för anställda mellan 15 och 24 år. Ansökan och utbetalning görs via arbetsförmedlingen. Handledarstöd: 2500 kronor per anställd och månad (115 kr per dag). Lönesubvention: Motsvarande en ordinarie arbetsgivaravgift på 31,42 procent. Observera att ansökan om ekonomiskt stöd måste behandlas av arbetsförmedlingen före anställningen. För mer information

42 Datum Utvecklings- och utbildningsenheten HR Vår beteckning Kompetensförsörjningsbehov inom delar av sjuk och tandvård. Bilaga 1 Postadress Besöksadress Telefon (växel) E-postadress Landstingshuset Rosenborgsgatan HR Ledningsstöd Telefax Org.nr Karlstad

43 LANDSTINGET I VÄRMLAND

44 LANDSTINGET I VÄRMLAND

45 1 (1) Utvecklings- och utbildningsenheten HR Elisabeth Wikström Bilaga 2 Kompetensbehov inom hälso- och sjukvård samt tandvård. Bilderna redovisar andelen angivna personalgrupper i förhållande till antalet anställda i Landstinget i Värmland.

46 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Ledningsstöd LK/ Sara Leion Rapport om åtgärder för att förbättra hälso- och sjukvårdens tillgänglighet och kompetensförsörjning Landstingsfullmäktige beslutade den 27 november 2014 att uppdra till landstingsdirektören att redovisa åtgärder för att förbättra hälso- och sjukvårdens tillgänglighet och kompetensförsörjning../. En rapport över pågående åtgärder har sammanställts som redovisar nu pågående åtgärder som syftar till att förbättra tillgängligheten och förstärka kompentensförsörjningen. Åtgärderna som redovisas är dels på landstingsövergripande nivå samt dels specifikt inom de olika divisionerna och staberna. Förslag till beslut att godkänna rapporten om åtgärder för att förbättra hälso- och sjukvårdenstillgänglighet och kompetensförsörjning. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Tobias Kjellberg Hälso- och sjukvårdschef

47 Ärendebeskrivning 1 (13) Landstingsstyrelsen Ledningsstöd Handläggare Datum Diarienummer Sara Leion LK/ Rapport om åtgärder för att förbättra hälso- och sjukvårdens tillgänglighet och kompetensförsörjning Landstingsfullmäktige beslutade den 27 november 2014 att uppdra till landstingsdirektören att redovisa åtgärder för att förbättra hälso- och sjukvårdens tillgänglighet och kompetensförsörjning. Bakgrund Landstinget i Värmland har liksom hälso- och sjukvården nationellt stora utmaningar. I vissa delar har Värmland till och med större utmaningar då skattekraften i förhållande till befolkningens ålder är något lägre än i riket. I delårsrapport två 2014 fanns identifierade svårigheter att uppnå målen både för tillgängligheten och för kostnadsnivå avseende personalkostnader. Landstingsdirektören fick då ett uppdrag att redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att förbättra hälso- och sjukvårdens tillgänglighet och kompetensförsörjning. Landstingsledningen och hälso- och sjukvårdsledningen har sedan dess fördjupat arbetet med dessa frågor. Ledningsmodell och verksamhetstrategi Under 2014 förtydligades ledningsmodellen för ledning och styrning med kvalitet och patientsäkerhet i fokus. Målsättningen är att alla som arbetar i landstinget ska vara delaktiga i ett kontinuerligt förbättringsarbete och vara bärare av en förbättringskultur. Lean är verksamhetsstrategin som ytterligare förstärker detta arbete. Gemensamt systematiskt förbättringsarbete med ökad kvalitet och patientsäkerhet ger effekt både på kort och på lång sikt. Detta arbete måste ske både på övergripande systemnivå och i det dagliga arbetet på varje enskilt enhet. Verksamhetsstrategin ska förstärka och möjliggöra de dagliga förbättringsarbetena som bedrivs i alla verksamheter. Arbetssättet ska vara så utformat att varje medarbetares kunskap tas till vara, för att hela tiden utveckla patientens bästa väg genom vården. Ledningsmodellen och verksamhetsstrategin utgår från de fyra målen: Noll vårdskador Bäst vårdkvalitet Vård utan köer Respektfulla möten

48 Datum Diarienummer LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (13) Övergripande åtgärder Landstingsledningen bevakar och följer kontinuerligt upp det arbete som görs för att förbättra tillgängligheten och stärka kompetensförsörjningen. Bland de landstingsövergripande åtgärder som pågår kan nämnas exempelvis E-hälsostrategin och arbetet med förbättrad kunskapsstyrning. Landstingsstyrelsen antog i januari 2015 en övergripande E-hälsostrategi. Just nu pågår ett arbete med att ta fram en årsvis handlingsplan med syfte att realisera strategin och specificera vilka åtgärder och aktiviteter som ska ingå de närmaste åren. Handlingsplanen inbegriper ett flertal aktiviteter som syftar till att förbättra tillgängligheten till hälso- och sjukvården. Som exempel kan nämnas aktiviteter för att införa Journalen på nätet, Mina vårdintyg och webbtidbokning för patienter. Utöver detta pågår även ett projekt med stöd och behandling via internet, i första skedet inom KBT. Landstingets kompetensförsörjning ska förstärkas bland annat genom förbättrad kunskapsstyrning och kompetensutveckling. Ett arbete har initierats för att se över nuvarande utbildningsorganisation och samla nuvarande utbildningsresurser och FoU-resurser. Därtill har rekryteringsprocessen setts över i sin helhet och ett antal förstärkningsåtgärder håller på att genomföras (se vidare nedan). Åtgärder tillgänglighet Nedan följer ett antal specifika åtgärder inom divisioner och staber som pågår för att förbättra tillgängligheten i hälso- och sjukvården. Vårdnära service Landstingsservice har sedan februari 2015 fyra anställda i ett pilotprojekt för Vårdnära Service (VNS) för att kunna avlasta vårdpersonal med uppgifter som inte kräver vårdutbildning. Piloten genomförs på avdelning 70 och 76 och pågår till sista augusti. Syftet är att: Frigöra tid för vården Skapa bättre möjligheter att rekrytera rätt personal Ge ökad patientnöjdhet Förbättrad lokalvård Ge ökad status för vård- och serviceyrket Redan två veckor efter start märktes skillnaden på vårdavdelningarna. Kvaliteten på städningen har blivit bättre, det upplevs som mindre stress, mer fokus på patientens behov och att vårdpersonalens kompetens används på rätt saker. Möten mellan service och vårdpersonal sker varje vecka för att diskutera möjligheter, svårigheter och eventuella hinder. Det har vidare skapats en tydlighet i arbetssätt och rutiner för VNS. Fortsatt arbete med utvecklingsarbete och förbättringsarbeten som man inte hunnit med på vårdavdelningarna pågår.

49 Datum Diarienummer LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (13) Översyn av arbetsfördelning och materialförsörjning Ett arbete är uppstartat för att se över bemanningen så att rätt kompetens används till rätt arbetsuppgifter. Som exempel kan nämnas undersköterskor som avlastar sjuksköterskor genom att göra kontroller och ta venprover om behovet finns. Genom KTC ges utbildning i venprovstagning under april månad. Materialförsörjningsprojektet LiVrem som är processen för beställning och uppackning av förrådsartiklar på vårdavdelningar och större mottagningar säkras. Under 2015 kommer service att ta över den arbetsuppgiften från vården för att frigöra vårdtid. Införande av självbetjäningsterminaler En annan aktivitet som ökar tillgängligheten är implementeringen av självbetjäningsterminaler. Just nu är åtta stycken i drift men det förbereds just nu ett breddinförande inom allmänmedicin. I slutet av 2015 ska 30 självbetjäningsterminaler vara i drift inom landstinget. Standardiserad utskrivningsprocess Syftet med standardiserad utskrivningsprocess är att minska antalet återinskrivningar av patienter genom att utveckla utskrivningsförfarandet och införa ett standardiserat arbetssätt och dokumentation. I januari 2014 startades en pilot på sjukhuset i Arvika som fokuserar på flödet i processen där patienten inkommer till sjukhuset endera akut eller med planerad inläggning. Fokus låg på en väl planerad process, där patienter med risk för återinskrivning tidigt aktualiseras. Syftet var att säkerställa och utvärdera följsamheten till, och nyttan av, vissa standardiserade aktiviteter som därefter kan överföras till andra verksamheter inom begreppet sammanhållen vård, inför ett bredare införande i landstinget. I arbetet har flera förbättringsaktiviteter genomförts av sådant som finns i flödet runt patienten på en vårdavdelning. Nya moment är bedömningsunderlag för att identifiera patienter med risk för återinskrivning, tydligare modell för kontakt med vårdgrannar (både de som ej skrivs in och efter vårdtid), utskrivningsmeddelande från sjuksköterska med information till patient. Augusti 2014 slutrapporterades projektet till hälso- och sjukvårdledningen. Rapporten godkändes och beslut togs om uppstart av opererande verksamheter på sjukhuset i Arvika enligt samma modell som genomförts inom medicinavdelningarna. Samordnande sjuksköterska på vårdcentral Efter politiskt beslut har det inom division allmänmedicin inrättats en funktion för varje vårdcentral med samordnande sjuksköterska för den äldre

50 Datum Diarienummer LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (13) och/eller mångsökande patienten. Vårdcentralerna har skrivit fram sina respektive riktlinjer för funktionen. Syftet är att skapa en fungerande sammanhållen vård kring den äldre och/eller mångsökande patienten för att förhindra undvikbar slutenvård och/eller oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar. I det fortsatta arbetet är det av vikt att fortsätta utveckla samverkan mellan akutmottagningen, utskrivningssjuksköterskan inom slutenvård och kontaktfunktionen på respektive vårdcentral, d.v.s. vårdens övergångar. Ett annat exempel vid vårdcentraler är att vissa patienter nu slussas vidare till fysioterapeut istället för till allmänläkare, vilket frigör läkarresurser. Hälso-och sjukvårdsledningen beslutade i februari 2015 att landstinget ska använda sig av metodiken standardiserad utskrivningsprocess med en central projektledning som ska arbeta med implementeringen av metodiken. Allmänmedicinsk kompetens på akutmottagningen Centralsjukhuset Den allmänmedicinska sektionen på akutmottagningen har varit i drift sedan november Under de angivna öppettiderna kommer en cirka fjärdedel av de patienter som besöker akutmottagningen till distriktssköterska och distriktsläkare. Cirka en tredjedel av dessa hanteras av distriktssköterska d.v.s. bedöms inte vara i behov av besök till distriktsläkare. De får i flera fall hjälp med att boka tid till sin vårdcentral nästa dag eller inom de närmaste dagarna. Projektet ska ge ökad tillgänglighet och patientsäkerhet genom möjlighet till snabbare bedömning och omhändertagande av patienten, av rätt medicinsk kompetens. Projektet ska även belysa om en positiv effekt kan ses för övriga sektioner vid akutmottagningen. Resultaten efter tre månader visar en positiv utveckling och måluppfyllelse. Projektet visar att cirka en fjärdedel av det totala inflödet på akuten hade kunnat tas hand av en distriktsläkare på en vårdcentral. Projektgruppen har nu fått i uppdrag att undersöka om den allmänmedicinska sektionen, vid ett eventuellt införande, ska organiseras inom division medicinska specialiteter eller inom division allmänmedicin. Landstingsfastigheter har fått i uppdrag att göra en kostnadsberäkning över ombyggnation av lokalerna på akuten vid ett eventuellt införande av en allmänmedicinsk sektion på akuten. Arbete med produktions- och kapacitetsstyrning Landstinget i Värmland har sedan 2012 arbetat med implementering av produktions- och kapacitetsstyrning. Produktionsstyrning utgår från medborgarnas behov av besök, undersökningar och behandlingar och de aktiviteter som genereras av dessa. Genom att tydliggöra produktionsmåltal och kapacitet är målet att öka tillgängligheten för våra patienter. Visualisering av resultat är en viktig del och genom rapporter i datalager kan måltal följas och analyseras. Fortlöpande byggs rapporter i PULS.

51 Datum Diarienummer LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (13) Produktionsplanering på individnivå, analys av utfall och skapande av handlingsplaner vid lägre utfall än plan, omfördelning av resurser utifrån väntetidssituation samt implementering av gemensamma schemaperioder är goda exempel på hur produktionsstyrningen har använts. Inom division medicin sker rapportering från datalagret varje vecka av utförda besök och väntetider. Produktionsplaner i datalager görs för samtliga verksamhetsområden och uppföljning och analys sker varje månad i ordinarie månadsuppföljningar. De enheter som ej klarar tillgänglighetsmålen har upprättat handlingsplaner. Inom division opererande sker rapportering varje vecka av utförda besök och behandling samt väntetider från datalagret och från operationsplaneringssystemet Provisio. Det pågår ett fortsatt arbete med fördelning av operationsresurs utifrån väntetider/tillgänglighet i länsoperationsrådet varje månad där också uppföljning och analys av utfall sker. Under 2014 infördes gemensamma schemaperioder för verksamheter som avropar operationsresursen på CSK. Årshjul för produktionsplanering kopplat till schemaperioderna inom berörda verksamhetsområden har också införts. Division allmänmedicin har under 2014 haft en arbetsgrupp för arbetet med produktions- och kapacitetsstyrning och några verksamheter har påbörjat arbetet. Alla enheter har jobbat med produktions- och kapacitetsplanering i någon omfattning men divisionen har nu tagit ett samlat grepp och har startat upp ett arbete som syftar till att på ett likartat sätt för hela divisionen genomföra kapacitetsplanering. Syftet är att kunna implementera arbetssättet med produktions- och kapacitetsplanering under våren Division HHR har under 2014 arbetat med att få rapporter i datalagret och kan nu under 2015 följa verksamheten vid ordinarie månadsuppföljningar. Vuxenhabiliteringen har tittat på produktionsplanering på individnivå för att hjälpa medarbetarna med vad som är ett rimligt uppdrag. Detta har uppskattats av medarbetarna. Rehabiliteringsenheten i Arvika har utifrån utfall i datalagrets rapporter samt KVÅ (Klassifikation av vårdåtgärder) omfördelat resurser när det framgått att behoven från patienterna varit större än man tidigare trott. Ett intensivt arbete med produktions- och kapacitetsplanering pågår inom division psykiatri och framförallt inom BUP. Rapporter i datalager ges regelbundet och uppföljning sker vid ordinarie månadsuppföljningar. Divisionen arbetar kontinuerligt på att få en än bättre produktionsplanering genom att identifiera vårdprocesser och flaskhalsar. BUP genomför en organisationsanpassning för att förbättra tillgängligheten och samverkan med andra aktörer. Planering pågår för att öka utredningstakten för neuropsykiatriska frågeställningar.

52 Datum Diarienummer LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (13) Första linjen-verksamhet har startat i samarbete med Karlstad, Hammarö, Kil, Forshaga och Grums kommuner. Processen pågår för att utveckla verksamhetsformen i hela länet. Inom division diagnostik ingår uppföljning och analys i ordinarie månadsuppföljning. Några verksamhetsområden inom divisonen har nått mycket långt gällande produktionsstyrning och implementering fortsätter under Sjukhuset Torsby har till största delen nått produktionsmålen. Förståelsen för produktionsplanering i det totala flödet (akutmottagningen, öppenvården, vårdavdelningar, operation, rehabiliteringsenheten och vårdadministrativa enheten) har ökat och personalen är mer delaktig än tidigare. Projekt kring vårddokumentation Under 2014 uppmärksammades olika delar av den vårdnära administrationen och vikten av att sammanföra befintliga arbeten inom området patientjournal och att sätta igång ett fokuserat arbete på vårddokumentation i samarbete med Socialstyrelsen. Utöver detta gavs uppdraget att skapa en landstingsövergripande riktlinje för dokumentation, se över kvalitetsutveckling och organisering för vårdadministratörer, skapa en sammanhållen utbildnings- och kompetensutvecklingsprocess för vårdadministratörer samt kartlägga arbetet med ekonomiadministration och personaladministration för första linjens chefer i verksamheten. Samtliga angivna utvecklingsområden hanteras i olika processer och en utsedd samordningsgrupp hanterar koordineringen. Syftet med projekten kring vårddokumentation är Minska dubbeldokumentation Skapa en strukturerad dokumentation Automatisera kvalitetsregister Stödja landstingets processarbete Genom att påbörja ett långsiktigt förbättringsarbete inom vårddokumentation skapar organisationen en förutsättning för kvalitet och patientsäkerhet genom strukturerad journalföring. Grunden för arbetet är en landstingsövergripande dokumentationsriktlinje. Dokumentationsriktlinjen skall säkerställa att vårddokumentationen görs säker, strukturerad, effektiv och snabb, samt stödjer lokala, regionala och nationella behov av kvalitetsuppföljning och rapportering. En arbetsgrupp är utsedd att tillsammans med verksamhetsrepresentanter revidera sökord, mallar, rapportblad, journaltabeller och vårdplaner för samtliga medicinska verksamheter i landstinget och säkerställa att dessa används. Arbetet börjar inom kirurgin och onkologin och beräknas vara

53 Datum Diarienummer LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (13) klart 31 augusti, därefter är planen att arbeta igenom samtliga verksamhetsområden. Vidare är arbetsgruppens uppdrag att Ta fram förslag på lösningar i utbildningsmiljö som kan visas, prövas och bedömas Göra uppdateringar löpande eller paketvis i skarp miljö efter överenskommelse Att göra vårddokumentationen enhetlig och strukturerad så långt som möjligt. Uppdraget till projektet är att göra detta för alla i landstinget, det är således ej frivilligt. Arbetet rapporteras månatligen till hälso- och sjukvårdsledningen. E-arkiv och skanningsprojektet Ny leverantör för e-arkiv och skanningslösning har upphandlats. Arbetet med att implementera det nya systemet påbörjades under 2014 och beräknad driftstart är Den nya lösningen medger både central och lokal skanning. Handlingarna kommer att förberedas på samma sätt oavsett om de skannas lokalt eller skickas till skanningscentralen. Då den manuella hanteringen vid lokal skanning försvinner ökar patient- och informationssäkerheten. Systemet möjliggör också enhetlig dokumentstruktur vilket ger bättre utsökningar och förenklar vid gallring, arkivering och avveckling. Det nya e-arkivet tillåter en effektiv hantering av lagrat material med ett modernt och användarvänligt gränssnitt. Inköp via e-handel För en mera kostnadseffektiv hantering av både inköp och fakturering har landstinget upphandlat ett IT-stöd för e-handel (Inköpsportalen). Inköpsportalen ska ge förutsättningar för ökad köptrohet mot ingångna ramavtal och därmed en styrning av inköpen till rätt leverantör och rätt priser. Det innebär även att landstinget förändrar arbetssätt och processer för att nå vinster med en förenklad beställningsprocess och för att kunna frigöra tid för de primära arbetsuppgifterna i vården. Förbättringar som följd av införandet av Inköpsportalen och en mera effektiv materialförsörjning väntas ge kostnadseffekter under 2015 och framåt. Breddinförandet är i full gång. Under 2014 har hela folktandvården kommit igång med Inköpsportalen. Division opererande har sju avdelningar vid CSK som är i drift. Under mars 2015 har samtliga vårdcentraler fått utbildning i Inköpsportalen och e-handel. Arbete med förbättrad telefontillgänglighet Under hösten 2014 gjordes en genomlysning av telefonrådgivningen inom division allmänmedicin. Detta tillsammans med de tekniska problem som upptäckts under hösten ledde till att vårdcentraler som under längre tid haft dålig telefontillgänglighet fick teknisk support från Telia i Stockholm och

54 Datum Diarienummer LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (13) de förändringar som därefter gjordes i systemet medförde vissa förbättringar. För att förbättra telefontillgängligheten ytterligare har det under 2015 etableras en utbildningssatsning kallad Säker samtalsprocess med syfte att säkerställa en strukturerad och standardiserad samtalsprocess. Utbildning sker i fyra steg och avslutas med certifiering. Detta för att öka kompetensen och skapa större trygghet inför det tidvis svåra arbetet med telefonrådgivning. Flera vårdcentraler prövar just nu även att ha en bokningsansvarig i syfte att förkorta samtalstiden. Det gäller bokning av icke akuta tider och där det har prövats har man sett en betydande avlastning för sköterskan i telefonen. Ett antal vårdcentraler prövar nu också öppen mottagning för besök utan föregående tidsbokning. I anslutning till den pågående telefoniupphandlingen gör man ett test med tidsstyrd återuppringning på vårdcentralen Skoghall. Systemet upplevs mycket positivt av personalen och upplevs ge bättre förutsättningar att planera uppdraget över dagen. Vidare sker fortsatt arbete med alternativa sätt att nå vårdcentralen, via 1177 och Mina vårdkontakter (kallas numera E-tjänster). 27 procent av värmlänningarna har nu konto i Mina vårdkontakter och vi ser en tydlig ökning av kontakter på internet. Vårdcentralerna inför nu också successivt möjlighet till webbtidbokning, vilket avlastar telefonkontakterna. I Stockholm har webbtidbokningen frigjort omfattande resurser främst för sjuksköterskor. Ökad tillgänglighet för hjärtsviktspatienter Under 2011 och 2012 presenterades rapporter som pekade på att hjärtsviktspatienterna stod för majoriteten av återinläggningar inom 30 dagar, ca10%. Under 2012 ökades således öppethållandet av Hjärtsviktsmottagningen (HSM) från 2 dagar i veckan till 5 dagar. Detta gav påtagliga effekter på andelen producerad öppenvård för denna grupp med motsvarande minskning av slutenvård tack vare kontinuitet under veckan. Det har resulterat i en halvering av risken att bli återinlagd för hjärtsvikt jämfört med tidigare. Hjärtsviktsjuksköterskorna har i blivit ett viktigt bollplank för kommunens sjuksköterskor i hemsjukvården. De törs idag i större utsträckning ge intravenös behandling i hemmet med support av HSM. De hjälper också till med provtagningen. Utöver detta har ett avtal slutits och en rutin skapats med patienthotellet som också hjälper till med injektioner på patienter som behöver det en natt eller två. Sjuksköterskorna har avancerad delegation på läkemedelsjusteringar av sviktmediciner med rätt att ändra i läkemedelslistan vilket ökar

55 Datum Diarienummer LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (13) patientsäkerheten. Arbetet drivs med stort engagemang i nära samarbete ledning, läkare och sjuksköterskor. Utvecklad vård för fönstertittarsjuka Förekomst av benartärsjukdom, eller fönstertittarsjuka, är mycket vanligt och väntas öka beroende på befolkningsdemografin. Med syftet att optimera omhändertagande av patienter med kärlsjukdom startades ett projekt 2011 med en etablerad sjuksköterskeledd mottagning. Det förändrade arbetssättet har införts utifrån forskningsresultat och med tydligt patientfokus. Tillgängligheten har ökat, samtliga patienter har erbjudits handledning i förändring av livsstil samt fått förebyggande behandling med läkemedel. Gångsträcka och upplevd livskvalitet har förbättrats och för många patienter har operation kunnat undvikas. Förbättringsarbetet har genomförts med befintliga resurser och har möjliggjorts av ledningens uttalade stöd. Tid har avsatts för kompetensutveckling, nätverksträffar och hospitering på andra sjukhus. Samverkan inom kliniken, med vårdcentraler, tobaksavvänjningsenheten och klinisk fysiologi har utvecklats. Utvärdering sker genom dagliga avstämningsmöten och årlig utvärdering av verksamheten. Resultatet av förbättringsarbete har redovisats inom kirurgkliniken och på nationella konferenser. Modellen är en förebild för andra kärlsektioner i landet och resultatet kommer att användas av ST-läkare inom kliniken för fortsatt forskning. Kärlkirurgiska sektionen mottog kvalitetspriset Årets vägvisare 2015 för detta arbete. Akutmottagningarnas förbättringsarbeten På akutmottagningarna pågår ett flertal arbeten för att förbättra tillgängligheten. Ett förbättringsarbete som pågår är utveckling av akutjournalerna och omfattas av helikopter- och ambulansverksamheterna, akutmottagningarna i länet samt psykakuten och barnakuten. Ett projekt som berör provtagning och hantering av labprover har även startats. Inom traumaomhändertagande satsas mycket på fortbildning och översyn av åldrat material. Ett utökat samarbete med akutmottagningarna i länet samt specialmottagningar som barnakuten och psykakuten är inlett. Många processer är påbörjade i organiseringen av jourarbetet där ett ständigt större inflöde av patienter och en åldrande befolkning ställer andra krav på verksamheten än tidigare är under revision och planering. Ett sådant projekt är komplementeringen av akutmottagningen med en allmänmedicinsk sektion och identifiering av snabbspår för vissa patientgrupper med särskilda diagnoser som till exempel höftfraktur, stroke och hjärtinfarkt. Inom alla sektioner finns numera team-arbete där patienten får en namngiven ansvarig sköterska och en läkare som tillsammans sköter vården på akuten. Detta för att bland annat minimera behovet av överrapporteringar

56 Datum Diarienummer LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (13) vilket är förenat med högre risker i omhändertagandet. Ett arbetssätt med ledningsläkare på akuten är under utarbetning inom medicinjourlinjen och kräver koordination av fem kliniker utöver akutkliniken och division diagnostik. I detta dynamiska förbättringsarbete sker ständiga anpassningar av verksamheterna som i sin tur påverkar resultatet på akuten. Ambulanshelikopter I september 2014 invigdes landstingets helikopterverksamhet. Ambulanshelikoptern med akutläkarbilen är en förstärkning av den akuta vården. Intensivvårdsenheten är en förstärkning av den akuta vården utanför sjukhusen. Enheten består av en ambulanshelikopter och en akutbil. När olyckan är framme kan ett team med narkosläkare och särskilt utbildad sjuksköterska snabbt nå personer med livshotande sjukdomar eller skador. Sedan start och till och med mars 2014 har verksamheten fått 851 uppdrag varav 279 uppdrag där ambulanshelikoptern har använts. Införande av mellanvårdsplatser Landstingsfullmäktige beslutade i maj 205 att mellanvårdsplatser i Kristinehamn och Säffle ska införa. En dialog har först med länets 16 kommuner och en rapport över detta presenterades på landstingsstyrelsen i november månad tillsammans med en rapport över etableringen. Planering pågår inför start av projektering och ombyggnad av lokalerna i Kristinehamn och Säffle. Driftstartsarbetet ska inkludera planering med berörda verksamheter och kommunerna. Den organisatoriska tillhörigheten i landstinget av mellanvårdsplatserna utreds just nu. Införande av dialysverksamhet i Arvika Landstingsstyrelsen har beslutat att under 2015 införa och driftsätta dialysverksamhet på sjukhuset i Arvika. Planering pågår just nu för att verkställa och starta verksamheten. En dialysverksamhet i västra Värmland är viktigt för att förbättra tillgängligheten för dialyspatienter. Åtgärder kompetensförsörjning En strategi för kompetensförsörjning har tagits fram som möjliggör systematisk överblick och planering av behov och tillgång på kompetens inom landstinget. Strategin bidrar även till en bättre framförhållning och långsiktighet. Strategin beskriver hur landstinget ska uppnå god kompetensförsörjning för att nå uppsatta mål genom att: Attrahera nya medarbetare med rätt kompetens Rekrytera med hög kvalitet genom en modern och effektiv process Skapa möjligheter för utveckling på kort och lång sikt Behålla medarbetare med rätt kompetens genom att vara en attraktiv och utvecklande arbetsplats

57 Datum Diarienummer LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (13) Avsluta anställningar på ett professionellt sätt Säkerställa jämställdheten mellan och inom olika yrken Nedan följer ett antal specifika åtgärder som har vidtagits och som pågår för att stärka kompetensförsörjningen i landstinget. Förstärkning av rekryteringsprocessen Ett rekryteringsprojekt har pågått inom HR-staben mellan april 2014 och december Under projekttiden har rekryteringsprocessen i landstinget omarbetats och implementerats i de ordinarie utbildningarna för chefer. Vidare har det under projektperioden utretts hur HR-staben i framtiden ska organisera sig utifrån rekryteringsområdet och hur HR kan stötta cheferna i landstinget på bästa sätt inom området. Ytterligare utredningsarbete har genomförts och beslut har tagits att följande delar övergår i ordinarie utvecklingsarbete i HR-staben. Fortsatt arbete med att utforma Värmlandspaket vid rekrytering. Värmlandspaketet innebär ett specialformat välkomstpaket för olika målgrupper; nyutbildad yngre medarbetare, ny medarbetare med eller utan medflyttande familj, ny medarbetare vid internationell rekrytering/utlandsrekrytering. En del i de olika paketen är landstingets erbjudande om hjälp med att hitta bostad. Detta kan specifik gälla vid sommarrekrytering. Landstinget hyr lägenheter för studenter av KBAB. Dessa lägenheter står tomma under sommaren och skulle kunna erbjudas till sommarvikarier. Ytterligare delar inom Värmlandspaketen behöver utredas vidare såsom hjälp med sysselsättning för medflyttande, praktisk hjälp för medflyttande familj m.m. En kommunikationsstrategi som stöder arbetsgivarvarumärket och rekryteringsprocessen, med bland annat en mediestrategi, budskapsplattformar, förnyade grafiska uttryck, och utvecklade uppsökande aktiviteter, håller på att tas fram i samarbete mellan kommunikationsstaben och HR-staben Arbete ska påbörjas med att utveckla E-utbildning inom rekryteringprocessen på Livlinan som stöd för chefer som rekryterar. En utredning ska göras om en möjlig rekryteringsmässa för landstinget. Eventuellt skulle en sådan mässa genomföras tillsammans med Karlstads kommun och vård- och omsorgsförvaltningen. En enkät ska utförmas för det rekryteringverktyg som landstinget använder. Syftet är att följa upp kvaliteten på de rekryteringar som genomförts.

58 Datum Diarienummer LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (13) Utöver detta ska en specifik rekryteringsfunktion vara på plats i oktober I ett första skede i stöd till vanlig och internationell rekrytering för 2-3 divisoner exempelvis psykiatri, medicin och allmänmedicin. Även utlandsrekrytering pågår, dels av specialister, utbildade sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor och dels av utlandsstuderande läkarstudenter. Landstinget har för avsikt att ytterligare bredda rekryteringsunderlaget genom att tillvarata flyktingars sjukvårdkompetens. Ett arbete pågår nu med att bredda kontakterna med den gruppen. Översyn av introduktion En allmän översyn av introduktionen har gjorts i syfte att vara en välkomnande arbetsgivare och möjliggöra för den nyanställde att bättre komma in i arbetet. Dessutom har ett förslag tagits fram för en utökad introduktion av sjuksköterskor. Som grund för förslaget ligger en rapport från Karolinska institutet som påvisar behovet av en bred och djup introduktion för nyutexaminerade sjuksköterskor. Introduktionen pågår under ett år och är systematiskt upplagd för att möjliggöra praktiskt kunskap för den nyutexaminerade sjuksköterskan att komma in i arbetet. Introduktionen innehåller tydlig introduktion i yrkesrollen, handledning, reflekterande samtal, gemensamma föreläsningar, KTC-träning och hospitering. Löneöversynsprocessen En utbildning har erbjudits till chefer för att förbättra hanteringen av löneprocessen. Prioriteringar för lönesatsningar har lagts för nyutexaminerade sjuksköterskor under 2014 och mer erfarna sjuksköterskor Även läkare har prioriterats för att både kunna behålla kompetens och attrahera nya. Insatser inom utbildning Landstinget har aktivt arbetat med att psykologprogrammet ska etableras i Karlstad. En avsiktsförklaring är framtagen, beslutad och överlämnad till Karlstads universitet. Därefter har riggning av platser påbörjats för att ta emot kandidater under utbildning. Efter påverkansarbete från landstinget har även beslut tagits om att förlägga utbildning i Karlstad för vårdadministratörer. Ett gott samarbete pågår fortsatt med Örebro universitet och läkarutbildningen där för att kandidater ska ges möjlighet till praktik i Värmland. Akademisk VC Akademisk Vårdcentral (AVC) bidrar med utveckling av kvalitet och evidensbaserad vård i syfte att öka attraktionskraften till oss och i förlängningen säkerställa kompetensförsörjning och god hälso och sjukvård. Syftet med AVC är att säkra att sjuksköterskestudenter, specialistsjuksköterskestudenter och läkarstudenter erhåller en god verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och att patienter erhåller en säker och

59 Datum Diarienummer LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (13) uppdaterad vård genom att personalen följer kunskapsutveckling och forskning. Med en koncentration av studenter och ett fokus på handledning finns det med AVC en bättre förutsättning för god handledning, att skapa en god lärandemiljö och en ekonomisk situation än genom att ta emot enstaka studenter. AVC bidrar till ständig kompetensutveckling och ständigt förnyat arbetsoch förhållningssätt. Detta koncept syftar till att göra primärvården till en attraktivare arbetsplats som i förlängningen stärker kompetensförsörjningen och kan minska hyrläkarkostnaderna. Införande av kompetensplattformen Region Värmland har i egenskap av samverkansorgan fått i uppdrag av regeringen att etablera kompetensplattformar för samverkan på kort och lång sikt inom utbildning och kompetensförsörjning. Inom ramen för uppdraget har en övergripande handlingsplan när det gäller att öka kompetensmatchningen arbetats fram för branschen hälsa, vård och omsorg. Fyra förslag är framtagna som ett led i att stärka attraktionskraften inom hälsa, vård och omsorgsyrkena: Utveckla gemensamt koncept för praoverksamheten inom hälsa, vård och omsorg. Ta fram en gemensam modell för introduktion av nyexaminerade sjuksköterskor i regionen. Jobbgaranti till alla som läst Vård- och omsorgsprogram och har diplom från Vård- och omsorgscollege. Alla kommuner och landstinget tecknar yrkesintroduktionsavtalet BUI. Gemensam marknadsföringsinsats för att stärka branschens image. Landstingsstyrelsen behandlar förslagen och landstingets deltagande i projektet som ett eget ärende på aprilmötet.

60 Ledningsstöd Anna Roos Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Redovisning av utvecklingsplanen för framtida hälsooch sjukvård med fokus på att klara ekonomin 2015 För att möta framtidens utmaningar gav landstingsstyrelsen hösten 2014 landstingsdirektören i uppdrag att ta fram en utvecklingsplan för hälso- och sjukvården i Värmland. Avrapporteringen för primärvårdsuppdraget, samt nivåstrukturering utgör en grund för arbetet. På landstingsstyrelsens sammansträde i mars så gavs landstingsdirektören i uppdrag att ge en fördjupad redovisning av det pågående arbetet med hälsooch sjukvårdens utvecklingsplan med fokus på att nå budgeterade ekonomiska resultat I linje med utvecklingsplanens inriktning pågår arbete med fokus på att nå budgeterade ekonomiska resultat Exempel på sådana arbeten är standardiserad utskrivningsprocess på sjukhuset i Arvika och på Centralsjukhuset i Karlstad, standardiserad vårddokumentation som bland annat syftar till att minska dubbeldokumentationen och öka patientsäkerheten, samt arbete med effektivisering av patientresor. Förslag till beslut att godkänna redovisning av utvecklingsplanen med fokus på att nå budgeterade ekonomiska resultat Gunilla Andersson Landstingsdirektör Ingrid Magnusson Hälso- och sjukvårdschef

61 Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård

62 Steg för att nå de långsiktiga målen Flerårsplan Regional utveckling Folkhälsoarbetet Framtida hälsooch sjukvård En utvecklingsplan för ett behovsstyrt och ändamålsenligt vårdsystem Mål Inga vårdskador Bäst vårdkvalitet Vård utan köer Respektfulla möten Effektmål God folkhälsa Trygg befolkning Nöjda patienter Organisation En organisering som stödjer vision och måluppfyllelse Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Kulturförändring

63 Varför gör vi en utvecklingsplan? Den demografiska utvecklingen Befolkning i länet minskar De äldre åldersgrupperna ökar (65+) Ökade kostnader (antalet multisjuka äldre ökar) Den arbetsföra befolkningen minskar (18-64) Problem med personal/kompetensförsörjningen Minskade skatteintäkter Förändrade livsstilsbeteenden leder till högre sjuklighet Den psykiska ohälsan ökar Ökade förväntningar och möjligheter Patient och anhörigmedverkan kommer att öka Fördjupad kompetens kring sjukdomar och utveckling av läkemedel och medicinsk teknik IT och ehälsa Hälso- och sjukvården har svårt att klara sitt uppdrag redan idag. Framtiden ger oss både nya möjligheter och nya utmaningar och det kommer att krävas nya strukturer och arbetssätt. Genom engagemang i denna utvecklingsplan kan vi vara med och påverka framtiden.

64 Exempel på innehåll i utvecklingsplanen Värmlänningens behov, prognostiserat hälsotillstånd 2030 Demografi, socioekonomi, sjukdomspanorama, prevention, förväntningar och beteenden Utbud ehälsa, flöden och processer, utbudspunkter och innehåll, lokal nivåstrukturering (regional & nationell), workshifting (vem gör vad), samverkan (region, kommun, privata), fokusgrupper (barn, äldre, kroniker, multisjuka), patientmedverkan, flexibilitet och agilt agerande Konkretisering Karta/plan över vad som behöver genomföras och när det bör ske för att vi ska vara rustade inför framtiden

65 Framtida hälso- och sjukvård GOD FOLKHÄLSA TRYGG BEFOLKNING NÖJDA PATIENTER Inga vårdskador Bäst vårdkvalitet Vård utan köer Respektfulla möten Närhet för de patienter som mest behöver det Kontinuitet för patienter med stort vårdbehov Kontakt när patienterna behöver det och direkt till rätt vård

66 Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Patientens bästa väg genom vården E-hälsa för lättillgänglig information och kommunikation Små, stora och mobila enheter med behovsstyrt utbud och samverkan med den kommunala vården Flöden Processer som skapar en enkel väg till rätt vård Arbetssätt Rätt kompetens på rätt plats Behovsstyrt Kontinuerlig anpassning av utbud utifrån behov Patienten först Behov styr vårt utbud Resurs finns Attraktiv arbetsgivare i en flexibel organisation Minska slöseri Fokus på kvalitet och värdeskapande aktiviteter Kvalitet Jämlik och patientsäker vård

67 Pilotverksamheter att dra slutsatser från Mellanvårdsplatser Samverkan över organisationsgränser Första linjen Kommunsamverkan Materialhantering Samverkan vårdboende/resurscentrum Oskarslund Demensvård Standardiserad utskrivning + Trygg hemgång Ungdomsmottagningarna

68 Fortsatt arbete från handlingsplanen Antalet årsarbetare i hälso- och sjukvården har ökat och kräver fortsatt arbete med: Röda dagar 2 veckor Produktionsstyrning Semester Gemensamma schemaperioder 6 veckor Minskat antal flexavtal Rätt komptens på rätt plats Korttidsfrånvaro 2 veckor Planering, utbildning seminarier 2 veckor 44 veckor* 7 dagar 308 dagar 4% 12,3 dagar Arbetstid Arbetstid 40 veckor 40veckor * 40 timmar= 1600 h Bedömd ekonomisk konsekvens På längre sikt dämpning av kostnadsutvecklingen inom personalområdet (personalkostnader och hyrpersonal) Patientnära arbete 75% av arbetstiden 1200 timmar

69 Fortsatt arbete från handlingsplanen Upphandling och avtal Bättre upphandlade avtal, högre avtalstrohet Effektivare arbetssätt, t.ex. genom införande av e-handel som medför nya sätt att leda och styra inköp Bedömd ekonomisk konsekvens Lägre kostnader inom vissa områden samt lägre kostnadsutveckling totalt, bl.a. till följd av bättre priser och effektivare arbetssätt

70 Fortsatt arbete från handlingsplanen Materialförsörjning Fortsatt arbete med standardisering och sortimentsbegränsning Effektivare arbetssätt, rätt kompetens till rätt arbetsuppgift Bedömd ekonomisk konsekvens Dämpad kostnadsutveckling till följd av effektivare arbetssätt och mer tid för patientarbete Lägre kapitalbindning (lager och lageryta) Lägre kostnader till följd av minskat svinn

71 Fortsatt arbete från handlingsplanen Läkemedelshantering Fortsatt utvecklingsarbete Tydliga riktlinjer och mål för läkemedelsbehandling Ordnat omhändertagande av nya dyra läkemedel Fortsatt arbete med klinisk farmaci Utveckling av landstingets läkemedelsförsörjning Bedömd ekonomisk konsekvens Kostnadseffektivet till följd av Förbättrad läkemedelsanvändning till äldre Följsamhet till rekommenderade respektive upphandlade läkemedel Tydlig process för införande av nya dyra läkemedel (t.ex. hepatit C läkemedel) Nytt arbetssätt för läkemedelsförsörjningen Ökad möjlighet till uppföljning och analys av läkemedel via Datalager

72 Pågående arbete i linje med utvecklingsplanens inriktning Vårdnära service och vårdnära stöd Pilot genomförd, etableras på fler ställen. Ekonomi och personalfrågor läggs till Ökad kvalité, rätt kompetens utför uppgifterna, brist på vissa yrkeskategorier minskar Bedömd ekonomisk konsekvens På längre sikt dämpning av kostnadsutvecklingen inom personalområdet (personalkostnader och hyrpersonal)

73 Pågående arbete i linje med utvecklingsplanens inriktning Standardiserad vårddokumentation 3 piloter igångsatta: Onkologi, kirurgi, tarmcancerprocessen Minskad dubbeldokumentation, ökad patientsäkerhet Bedömd ekonomisk konsekvens Lägre kostnader till följd av minskade vårdskador Dämpning av kostnadsutvecklingen inom personalområdet (personalkostnader och hyrpersonal) till följd av tidsvinster och mer tid för patientarbete

74 Pågående arbete i linje med utvecklingsplanens inriktning Standardiserad utskrivningsprocess Genomfört i Arvika, påbörjat i Karlstad, ökad samverkan med Karlstad kommun Minskade återinskrivningar, trygg hemgång Bedömd ekonomisk konsekvens Lägre kostnader till följd av minskade återinläggningar

75 Pågående arbete i linje med utvecklingsplanens inriktning Allmänmedicinsk kompetens på akutmottagningen Försök på akutmottagningen Karlstad Minskat Bedömd ekonomisk konsekvens Initialt en ökad kostnad för etablering av verksamheten På sikt dämpad kostnadsutveckling till följd av bättre flöden på akutmottagningen i sin helhet och effektivare arbetssätt

76 Pågående arbete i linje med utvecklingsplanens inriktning Översyn resor Kartläggning och effektivisering av resor till vård Rätt transportmedel med rätt funktionalitet Bedömd ekonomisk effekt Dämpad kostnadsutveckling och mer verksamhet för pengarna till följd av Smartare användning av resurser både kompetens hos personalen och fordon samt frigörande av vårdplatser genom att möta upp bättre vid hemgång Effektivare arbetssätt, t.ex. en väg in vid beställning minskar väntetider i telefonen för vårdpersonal

77 Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård

Beslutande Fredrik Larsson, landstingsråd (M) ordförande

Beslutande Fredrik Larsson, landstingsråd (M) ordförande Protokoll 1 (5) Landstingsstyrelsens arbetsutskott Sekretariatet 2015-03-17 LK/142970 Plats Landstingshuset Beslutande Fredrik Larsson, landstingsråd (M) ordförande Ulric Andersson, landstingsråd (S) vice

Läs mer

Beslutande Fredrik Larsson, landstingsråd (M) ordförande

Beslutande Fredrik Larsson, landstingsråd (M) ordförande Protokoll 1 (5) Landstingsstyrelsens arbetsutskott Sekretariatet 2015-04-14 LK/142970 Plats Landstingshuset Beslutande Fredrik Larsson, landstingsråd (M) ordförande Ulric Andersson, landstingsråd (S) vice

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd

Nya föreskrifter och allmänna råd Nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet beslutade och publicerade träder i kraft den 1 januari 2012 Bakgrund Varför behövde de nuvarande föreskrifterna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Motion om att sluta ungdomsavtal för att få fler unga i jobb. (AU 7) KS 2013-333

Motion om att sluta ungdomsavtal för att få fler unga i jobb. (AU 7) KS 2013-333 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-02-04 FALKENBERG 31 Motion om att sluta ungdomsavtal för att få fler unga i jobb. (AU 7) KS 2013-333 KF Beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012 Socialstyrelsens föreskrifter f och allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete Träder i kraft 1 januari 2012 SOSFS 2011:9 ersätter Socialstyrelsens ledningssystem

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 2013-11-15 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2013/362315 Datum: 2013-11-15 Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen att vidta åtgärder för att förbereda införandet

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Lokal Oden, landstingshuset i Karlstad

Lokal Oden, landstingshuset i Karlstad PROTOKOLL 1 (5) Hjälpmedelsnämnden i Värmland Plats Lokal Oden, landstingshuset i Karlstad Beslutande landstinget, Annétthe Zettergren (M) ordförande landstinget, Mona Smedman (C) landstinget, Monica Iversen

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

09.00 Sammanträdets öppnande och eventuella frågor. Partiernas gruppmöten. Förslag till justerare: Christina Wahrolin (Ulric Andersson)

09.00 Sammanträdets öppnande och eventuella frågor. Partiernas gruppmöten. Förslag till justerare: Christina Wahrolin (Ulric Andersson) Sekretariat Ewa Pettersson FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (1) LANDSTINGSSTYRELSEN 2013-10-15 LK/131760 Plats Landstingshuset, Karlstad 09.00 Sammanträdets öppnande och eventuella frågor Partiernas gruppmöten 10.00

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

System för systematiskt kvalitetsarbete

System för systematiskt kvalitetsarbete Ansvarig Bengt Gustafson, Tf verksamhetschef Dokumentnamn Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Det övergripande syftet med samverkan är att trygga framtida

Läs mer

Beslutande Fredrik Larsson (M) ordförande

Beslutande Fredrik Larsson (M) ordförande Protokoll 1 (5) Landstingsstyrelsen Sekretariatet 2015-03-31 LK/150727 Plats Landstingshuset Karlstad Beslutande Fredrik Larsson (M) ordförande Jane Larsson (C) 1:e vice ordförande Ulric Andersson (S)

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

I Central förvaltning Administrativ enhet

I Central förvaltning Administrativ enhet ., Landstinget II DALARNA I Central förvaltning Administrativ enhet ~llaga LS 117,4 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum 2013-11-04 Sida 1 (3) Dnr LD13/02242 Uppdnr 652 2013-10-21 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Patientsäker hets berättelse

Patientsäker hets berättelse TIMRÅ KOMMUN Barn & Utbilnn1nq~na '1"den TIMRÅ KOMMUN Patientsäker hets berättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 150223 Ulf Svanberg Skolläkare 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet Ansvarig för rutin Avdelningschef Kvalitet och administration Upprättad (och datum) Utvecklingsledare och MAS Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2015-01-14 Reviderad (datum

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs.

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs. Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-03-27 LS 1401-0138 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4-04- 08 00 02 8 Traineeprogram i Stockholms läns landsting Föredragande

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning STK-2015-394

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning STK-2015-394 SIGNERAD 2015-04-30 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2015-04-30 Vår referens Carina Funeskog Enhetschef carina.funeskog@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämndens kansli. Verksamhetsplan 2014. Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämndens kansli. Verksamhetsplan 2014. Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Patientnämndens kansli Verksamhetsplan 2014 Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1 Uppdrag och styrdokument Patientnämnden och dess kansli har ett tydligt och avgränsat

Läs mer

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått 1 Ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset Mål ej uppnått Mål Mål uppnått Egenkontroll Uppföljning Orsaksanalys Genomförande Planering Styrdokument

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Bakgrund Vård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan arbetsliv och utbildning inom vård och omsorg. Samarbetet ska leda till höjd kvalitet

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen

Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen Förvaltningschef Staffan Blom PaN 2013-03-12 P 8 Dnr A1302-00047-30 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-27 Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen Ärendet Patientnämnden har mottagit

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Skrivelse gällande yrkesintroduktionsanställning

Skrivelse gällande yrkesintroduktionsanställning KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2014-02-28 UAN-2014-0059 Skrivelse gällande yrkesintroduktionsanställning Förslag till beslut, UAN, föreslås besluta

Läs mer

Yrkesintroduktion. Framtagen av Industriarbetsgivarna, GS facket för skogs- trä- och grafisk bransch samt TMF Trä- och Möbelföretagen.

Yrkesintroduktion. Framtagen av Industriarbetsgivarna, GS facket för skogs- trä- och grafisk bransch samt TMF Trä- och Möbelföretagen. Yrkesintroduktion Yrkesintroduktion Framtagen av Industriarbetsgivarna, GS facket för skogs- trä- och grafisk bransch samt TMF Trä- och Möbelföretagen. Det här är något helt annat än att lära samma sak

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg Hjo kommun Styrdokument Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg 1. Dokumenttyp Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 2. Fastställande/upprättad 2012-01-18

Läs mer

Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter

Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter Ledningssystem Ledning för kvalitet! Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter Diarienummer: VON 2014/0469 Vård- och omsorgsnämnden antog dokumentet den 17 september 2014 Dokumentet

Läs mer

Ledningssystem för samverkan

Ledningssystem för samverkan 1(5) Ledningssystem för samverkan Utgångspunkt/bakgrund Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting (KOLA-gruppen) har på uppdrag av Läns-LAKO att utveckla ett ledningssystem för samverkan

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten 1 2009-04-28 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Verksamhetsinformation 2.1 Presentation

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg Stadsområdesnämnd Innerstaden Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: 2015-03-24 1.0 Avdelningschef Stadsområdesförvaltning

Läs mer

Landstingsstyrelsens personalutskott

Landstingsstyrelsens personalutskott PROTOKOLL 2014-04-15 1 (5) Landstingets kansli Kansliavdelningen, LSPU 2/2014 Landstingsstyrelsens personalutskott Tid Tisdagen den 15 april 2014, kl. 09.00 11.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande

Läs mer

Återkoppling på revisorernas granskning av styrelsens uppdrag att tillvarata positiva exempel

Återkoppling på revisorernas granskning av styrelsens uppdrag att tillvarata positiva exempel BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Ledningsenhet C-fv Dnr LD14/03668 Uppdnr 968 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-02-16 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

5 Förslag till ny förvaltningsledning Driftnämnden Ambulans diagnostik och hälsa (DN ADH)

5 Förslag till ny förvaltningsledning Driftnämnden Ambulans diagnostik och hälsa (DN ADH) 5 Förslag till ny förvaltningsledning Driftnämnden Ambulans diagnostik och hälsa (DN ADH) Ärendet I samband med regionfullmäktiges beslut rörande ny politisk organisation gavs regionstyrelsen i uppdrag

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över remiss

9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över remiss LANDSTINGET SORMLAND Nämnden for kultur, utbildning och fiiluhverksamhet PROTOKOLL DATUM 2013-09-19 DIARIENR KN-KUS 13-00 1 9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-

Läs mer

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens Aktivitets- och kommunikationsplan för Länsgrupp kompetensplattform Konkretisering av länsgruppens uppdrag som beslutades av styrgruppen för Kompetensplattform Västerbotten den 17 november 2011. A: Ta

Läs mer

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Tjörns kommun Handläggare: Magdalena Patriksson Datum: 2013-11-06 Socialnämnden 2013-11-20 188 Tjörn Möjligheternas

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Årsapport. Årsrapport. År 2014. Regionalt utbildnings- och kompetensråd

Årsapport. Årsrapport. År 2014. Regionalt utbildnings- och kompetensråd Årsrapport År 2014 Regionalt utbildnings- och kompetensråd Verksamhetsberättelse 2014 Regionalt utbildnings- och kompetensråd inom Uppsala/Örebro sjukvårdsregion Rådets representanter från samtliga län

Läs mer

Yrkesintroduktion Serviceentreprenad Specialservice En ny möjlighet att utveckla medarbetare för framtiden

Yrkesintroduktion Serviceentreprenad Specialservice En ny möjlighet att utveckla medarbetare för framtiden Yrkesintroduktion Serviceentreprenad Specialservice En ny möjlighet att utveckla medarbetare för framtiden En unik möjlighet att säkra kompetens Yrkesintroduktionsanställning (YA) är en ny anställningsform.

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer