Regionförstoring för tillväxt och jobb

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionförstoring för tillväxt och jobb"

Transkript

1 Regionförstoring för tillväxt och jobb Professor Åke E Andersson, Internationella Handelshögskolan i Jönköping Augusti 2008

2 2 Handelskammarens rapport nr

3 3 Förord Ju större regioner, desto bättre förutsättningar för tillväxt. I denna rapport förklarar professor Åke E Andersson varför storleken på regionen har betydelse. Analysen visar hur avgörande goda kommunikationer är för att företagen skall få tillgänglighet till dels kunder, dels kunskap i form av personal och forskningsresurser. På motsvarande vis ger en väl fungerande infrastruktur invånarna en bättre arbetsmarknad och större valmöjligheter för konsumtion av varor och tjänster. Sammantaget leder regionförstoring till ökad tillväxt och därmed ökad välfärd. Åke E Andersson argumenterar också för att ett decentraliserat beslutsfattande inom bland annat transport- och högskolesektorn borgar för en mer effektiv politik. Professor Åke E Andersson är verksam vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping och har en lång vetenskaplig karriär, bland annat som rådgivare till FN och OECD och som chef för Institutet för Framtidsstudier i Stockholm. Malmö augusti 2008 Henrik Andersson Chef Information & Analys

4 4 Handelskammarens rapport nr Innehållsförteckning Funktionella regioner Tillgänglighet och integration av större regioner Tjänster, mångfald och tillgänglighet Den högre utbildningen Regionförstoringens effekter en illustration från Mälardalen Slutsatser Sydsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie

5 5 Funktionella regioner En funktionell region kan definieras som ett ekonomiskt integrerat geografiskt område präglat av frekventa inomregionala närkontakter. En regional ekonomi kan uppfattas som integrerad när många av kommunerna har en gemensam arbets-, service- och bostadsmarknad. Företagen i regionen kan på likartat sätt dela på ett utbud av arbetskraft och företagstjänster. En funktionell region formar en lokal arbetsmarknad, en lokal servicemarknad för hushåll, en lokal servicemarknad för näringslivet och en lokal hemmamarknad för näringslivets produkter. Förutsättningen för att stora delar av företagen och hushållen i en region skall kunna dela en gemensam ekonomisk miljö är att villkoren för persontransporter är gynnsamma och innebär låga resekostnader och små uppoffringar av tid. Följande exempel illustrerar några av de viktiga egenskaper som förbättras när möjligheterna till interaktion ökar och när regioners ekonomier integreras: Större, mångsidigare och mera åtkomlig arbetsmarknad för hushållen i varje del av regionen. Bredare sammansättning av det arbetsutbud som är tillgängligt för företagen. Bredare utbud av varor, tjänster och bättre möjligheter till fritidsaktiviteter. Bredare och mera åtkomligt utbud av insatsvaror och företagstjänster. Större och bredare marknad för försäljning av distanskänsliga varor och tjänster. För hushållen är det alltså arbetsmarknaden och konsumtionsmiljön som förbättras vid utökad transportkapacitet. För företagen är det på motsvarande sätt utbudet av arbetskraft som förbättras samtidigt som produktionsmiljön och närmarknaden utökas. Både hushåll och företag drar således nytta av att olika delar av en region kopplas samman och bildar en större enhet. Effektiva transportsystem som minskar tidsavstånden och kostnaden för transporter är nödvändiga för en bättre integration eller förstoring av funktionella regioner. Genom dess inverkan på i stort sett samtliga betydelsefulla aktörer i samhället företag, hushåll och offentliga institutioner kan en liten förändring av transportnätet i vissa kritiska skeden utlösa stora och ibland plötsliga förändringar av lokaliseringsmönster, transport-, kommunikations- och handelsflöden. Betydande exempel på kritiskt utbyggd infrastruktur är Mälarbanan, Svealandsbanan, E4 mellan Stockholm och Jönköping, E6, Öresundsbron och lokala vägprojekt som Essingeleden.

6 6 Handelskammarens rapport nr Tillgänglighet och integration av större regioner Fysisk tillgänglighet byggs upp av den materiella infrastruktur som sammankopplar olika lokaliseringar samt storleken (eller attraktionskraften) på de resurser som finns i de olika lokaliseringarna. Detta återspeglas av följande figur: Inom- och mellanregionala transportsystem Lokaliseringar av resurs God tillgänglighet till resurs leder till låg kostnad (stor potential) för utnyttjande av resurs Figur. Samband mellan transportsystem, lokaliseringsmönster och tillgänglighet. Värderingen av tillgänglighet återspeglas av sambandet mellan priser och geografiska transaktionskostnader. I jämvikt skall alltid prisskillnaden mellan två lokaliseringar motsvara transaktions- och transportkostnaden för att överföra varan eller den rörliga produktionsfaktorn mellan dem. En reduktion av dessa kostnader leder till utjämning av löner och priser vid en högre produktivitetsnivå för ekonomin som helhet. Löner och markkostnader är därför högre i regioner och dess olika delar, varifrån man lätt når andra, och allra högst i lägen inom en region som har särskilt god tillgänglighet till andra ekonomiskt betydelsefulla orter i regionen. Exempel på sådana gynnsamma lägen är Bromma/Solna med dess goda tillgänglighet med bil- och flygtransporter, Stockholms City med dess överlägsna tillgänglighet med kollektiva transportmedel, Kungsbacka med dess läge vid E6, nära Göteborg eller Malmö med dess nya regionala tillgänglighet till den sydsvenska och själländska närmarknaden och dess globala tillgänglighet med flyg. Empiriska undersökningar av sambandet mellan pendlingsavstånd och regionstorlek har visat att det finns en kritisk gräns vid ett avstånd i en riktning på minuter. Pendlingsfrekvensen mellan bostäder och arbetsplatser faller långsamt i intervallet 0 till 50 minuter, för att därefter avta kraftigt. Detta illustreras i följande figur: Pendlingsvilja Pendlingsvilja hethet att pendla % Tid i minuter Inom regionen Figur. Sambandet mellan pendlingsbenägenhet och tidsavstånd.

7 7 Avståndet mellan regioners centra och periferier mätt i kilometer kan variera stort, men tidsavståndet är ungefär minuter även i andra delar av världen. Funktionella regioner med goda väg- eller pendeltågsförbindelser och relativt lite trängsel tenderar att också vara geografiskt stora. Allt eftersom infrastrukturen byggs ut, tidsavstånden minskar och tillgängligheten förbättras ökar därför en regions rumsliga utsträckning. Fenomenet brukar kallas för regionförstoring. På längre sikt kommer med stor sannolikhet Själland och större delen av Skåne att bilda en gemensam pendlingsregion. Gemensamt för expansiva postindustriella regioner med befolkningstillväxt, höga och långsiktigt växande inkomster och markvärden samt kunskaps- och kontaktintensiv tjänsteproduktion, är att de har god inom- och interregional tillgänglighet på kapacitetsstarka transportnät. En liten ort i en funktionell region kan varken lokalt erbjuda ett stort antal arbetstillfällen och/eller ett diversifierat utbud av konsumenttjänster på grund av den begränsade lokal a marknaden. Varför är ändå sådana små orter attraktiva för boende? Attraktiviteten bestäms av att god lokal tillgång på bostadsmark, vatten och andra fritidsytor kombineras med bra transportmöjligheter till större regioncentra med deras breda utbud av konsumenttjänster och arbetstillfällen. På vilket sätt drar regioncentrat nytta av ett antal omgivande förortskommuner? Det totala arbetskraftsutbudet och marknadsunderlaget som kommunen kan erbjuda är större än den interna arbetskraften och det interna marknadsunderlaget. Detta medför att antalet arbetsplatser och tjänstebranscher kan växa, varvid de omkringliggande kommunerna blir mer attraktiva som bostadsorter. Sett ur detta perspektiv är det avsaknaden av eller den dåliga tillgängligheten till ett stort regioncentrum som är problemet för kommunerna i Sveriges många små funktionella regioner. Det är samtidigt denna kategori av kommuner och funktionella regioner som har haft och troligen kommer att ha en negativ befolkningsutveckling. Nästa figur visar befolkningstrenden över en längre tidsperiod. Figuren redovisar Sharpekvoter 1 för befolkningstillväxten i Sveriges samtliga kommuner. Som framgår av figuren är det stora K-regioner och kommuner inom pendlingsavstånd till sådana stora regioner som har de högsta tillväxttalen. 1 Sharpekvoten definieras som genomsnittlig årlig tillväxttakt dividerad med tillväxttaktens risk eller volatilitet (standardavvikelse).

8 8 Handelskammarens rapport nr Kvot 2,29 0,45 0,45 0,10 0,10 0,74 0,74 2,72 Figur. Sharpekvoter för befolkningen i Sveriges kommuner Samtliga av kartans gul- och rödfärgade kommuner kan förväntas ha långsiktig framtida avfolkning med ständigt växande andel äldre med växande vårdbehov och en ökande relativ andel av lågutbildad arbetskraft. Kommuner med trolig långsiktig tillväxt har antingen egen omfattande kunskapsproduktion i högskolor och näringsliv eller god tillgänglighet med snabba persontransporter till sådana miljöer. En nyligen publicerad vetenskaplig analys visar att det finns ett starkt samband mellan produktivitetstillväxten i det privata näringslivet i svenska kommuner och tillgängligheten till olika former av kunskap. Andersson & Karlsson (2007) visar att den inomkommunala och inomregionala tillgängligheten till kunskap mätt i form av arbetskraftens utbildning, patent, FoU-investeringar i företag och universitet, har en signifikant effekt på näringslivets produktivitetstillväxt. Regionförstoring genom effektivisering av kollektiva och privata transportsystem har därför stor betydelse för tillväxt av produktion och sysselsättning i Sverige!

9 9 Tjänster, mångfald och tillgänglighet Utbudet av hushållstjänster har ett starkt samband med en regions befolkningsstorlek. Det kan också visas att befolkningens tillväxt är positivt beroende av detta utbud. Utbudet av företagstjänster uppvisar ett starkt samband med antalet företag och där med med befolkningens storlek i en region. Det kan också visas att tillväxten av anta let arbetstillfällen är positivt beroende av utbudet av företagstjänster. Dessa två samband kan kopplas samman med utvecklingen av antalet hushåll och företag i en region Hushållstjänster Antal näringar Befolkning i funktionella regioner Figur. Antalet tjänstenäringar som en funktion av regioners storlek (eller inomregionala tillgänglighet) 1000 Företagstjänster Antal näringar Befolkning i funktionella regioner Figur. Antalet tjänstenäringar som en funktion av regioners storlek (eller inomregionala tillgänglighet)

10 10 Handelskammarens rapport nr Ovanstående två figurer visar att antalet tjänstebranscher växer med funktionella regioners förstoring. Eftersom huvuddelen av det svenska nyföretagandet sker i tjänstebranscherna blir regionförstoring ett centralt villkor för tillväxt av nyföretagandet. En sådan mera allmän regionförstoring kräver betydande förbättringar av de regionala nätverken för arbet s- och servicependling. Det innebär inte bara krav på investeringar i regionala spåroch vägnät utan också och framför allt större snabbhet, turtäthet, regelbundenhet och lägre transportpriser. Alla dessa förändringar klaras enklast och effektivast genom regionalt beslutsfattande.

11 11 Den högre utbildningen Den allmänna inriktningen av tillväxten i Sverige mot kunskapsberoende produktion och ett exportberoende som överstiger 50 procent av BNP kräver ett stort och mångsidigt system för högre utbildning, forskning och produktutveckling. Sverige har under de senaste decennierna byggt upp ett stort och regionalt diversifierat högskolesystem. Universiteten i Luleå, Umeå och Växjö liksom de mera specialiserade högskolorna i Jönköping eller Kalmar har betytt mycket för näringslivets tillväxt i dessa regioner. Tyvärr har en del av fördelarna inte givit optimal effekt för omgivande regioner på grund av dålig integration av kunskaps- och transportstrategierna i dessa regioner. Ekonometrisk analys visar att det inte finns några väsentliga effektivitetsvinster av en ökad koncentration av den högre utbildningen och forskningen i Sverige. De stordriftsfördelar som kan uppmätas är koncentrerade till de högskolor som har liten relativ andel av resurserna, allokerade till forskarutbildning eller liten allmän storlek. Däremot finns det inga påtagliga fördelar av omallokering av resurser från mindre högskolor till de största universiteten 2. En större utredning inom Världsbanken visar vidare att de mest globalt framgångsrika högskolorna präglas av: En genomsnittlig storlek om cirka studerande Profilerad ämnesstruktur Decentraliserat, icke-statligt beslutsfattande om högskolans utveckling och administration. Framförallt tycks det finnas ett starkt samband mellan effektivitet och privat finansieringsandel. 2 Följande ekvation visar sambandet mellan svenska högskolors kostnader och omfattningen av grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning år Log total kostnad = 6,25 + 0,15 log Doktorander (heltid) + 0,77 log (Helårstuderande) (t = 4,3) (t = 8,8) R-kvadrat = 0,95

12 12 Handelskammarens rapport nr Regionförstoringens effekter en illustration från Mälardalen Erfarenheterna från Mälardalen illustrerar den stora ekonomiska betydelsen av regionförstoringen. Utbyggnaden av transportsystemet har gjort det fördelaktigt att gå från arbetslöshet på hemorten till pendling till Stockholmsregionens växande arbetsmarknad. Utvecklingen under perioden 1985 till 2005 har inneburit att Stockholmsregionens arbetsmarknad vuxit med cirka sysselsatta. Lokala arbetsmarknader : Dagbefolkning Figur. Antalet lokala arbetsmarknadsregioner i Stockholmsregionen 1985 Mellan 1985 och 2005 har Stockholmsregionens arbetsmarknad väsentligt förstorats, vilket illustreras av en jämförelse mellan de två kartorna.

13 13 Lokala arbetsmarknader : Dagbefolkning Figur. Antalet lokala arbetsmarknadsregioner i Stockholmsregionen 2005 Under de kommande decennierna bör man räkna med en fortsatt regional integration av arbetsmarknaderna så att de lokala arbetsmarknaderna Eskilstuna, Västerås och möjligen också Gävle blir delar av en gemensam arbets- och bostadsmarknad med Stockholm som kraftcentrum.

14 14 Handelskammarens rapport nr Arbetslösheten i Mälarregionen följer avståndet till Stockholm, vilket kan illustreras med följande två kartor. Arbetslösheten är särskilt stor bland ungdomar i Mälarregionens östra delar. Det är också uppenbart att arbetslösheten är särskilt låg i de delar av regionen som är mycket tillgängliga med bil eller kollektivtrafik. Öppet arbetslösa och i konjunkturberoende program, 2006 Andel, % år 15,0 12,0 9,0 7,0 5,0 3,0 1,0 Riksgenomsnitt: år, 6,0 % år, 8,2 % år Figur. Öppet arbetslösa och i konjunkturberoende program 2006

15 15 Sambandet mellan regionförstoring och ekonomiska förhållanden kan illustreras med en karta där restider och lägesvärden kopplats samman. Eftersom lägesvärden blir särskilt tydliga för småhus anges dessa med olikfärgade cirklar på kartan. Priset per kvadrat meter är cirka tio gånger så höga i Mälarregionens centrala delar jämfört med de sämsta lägen a i regionens östra delar. Småhuspriser, restid och skattesatser 1: Medelpris för småhus 2006, SEK > Restid till Stockholm med regionaltåg 60 minuter 120 minuter Kommunal- och landstingsskatt, SEK Figur. Småhuspriser, restid och skattesatser Kartbilden illustrerar sambandet mellan restid och värdet på bostäder. Nu når man inom en timme alla de platser som finns inom den ljusa isokronen (markeras i kartan ovan med heldragen vit linje), det vill säga Uppsala, Västerås och Eskilstuna. Det är mycket troligt att alla de orter som finns inom den streckade isokronen hamnar inom en timmes restid när Mälardalen fått pendlarservice med X2000 eller motsvarande expresståg.

16 16 Handelskammarens rapport nr Slutsatser Regionförstoring är nödvändig för en positiv utveckling av produktiviteten, sysselsättningen och nyföretagandet i Sverige. Regionförstoring uppnås med viss automatik genom att restiderna till regionernas centrala arbetsmarknader minskar till mindre än 1 timme per pendlingsresa. Av ofrånkomlig betydelse för Sveriges fortsatta tillväxt av produktiv sysselsättning är tillgängligheten till högre utbildning. Det nuvarande högskolesystemet har rimlig grad av regionalisering, men dess fortsatta effektiva utveckling kräver ett mera decentraliserat beslutsfattande och med större inslag av privat finansiering. En rimlig hantering av beslut inom transport- och högskolesektorerna förutsätter att expe rimente n med stora regioner utvidgas till ett system av högst tio regioner med ansvar för högre utbildning, vetenskaplig forskning, högskolebaserad sjukvård och regionala transportssystem.

17 17 Sydsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie Rapporterna finns att hämta i PDF-format på under Press/Publikationer Att ladda ned. De kan också beställas på tel Nr Vem bestämmer över skolan? En studie om roller, ansvar och makt Nr Näringslivets Öresundsindex 2008 Nr Historien om Lisa Nr Näringslivets Öresundsfakta 2007 Nr Den nya regionalekonomiska teorin och K-samhällets framväxt Nr Kronoberg världen tur och retur Nr Högskolerankingen 2007 Nr Företag som heter Öresund Nr Nr Nr Nr Nr Nr Plats för produktion Emmaboda flygplats realism eller luftslott? En översiktlig studie Effektiva svenska regioner Att vilja men hindras invånarnas inställning till Öresundsregionen European Spallation Source (ESS) En möjlighet för Sverige! Den svenska skolan enligt internationella studier Nr Företagens förtroende för politiken kring E22 Nr Diversity Management Affärsnytta med mångfald Nr Prisvärt konkurrensmedel eller byråkratiskt pappersarbete? Företagens erfarenheter av miljöledningssystem och miljöcertifiering Nr Folkets röst om E22. Allmänhetens svar på frågor om E22 i Skåne, Blekinge och Kalmar län Nr Låg, lägre, lägst om nivån på väginvesteringar i Sverige och Sydsverige sedan 1990 Nr Börsbolag i Sydsverige Nr Här har du ditt Sydsverige så utvecklas södra Sverige Nr Vad innebär EU:s utvidgning för Sydsvenska företag? Nr Börsbolag i Sydsverige Nr Nyföretagandet i Sydsverige trender Nr Kvinnor i karriären Nr Kvinnors företagande och entreprenörskap

18 Regionförstoring för tillväxt och jobb Ju större regioner, desto bättre förutsättningar för tillväxt. I denna rapport förklarar professor Åke E Andersson varför storleken på regionen har betydelse. Goda kommunikationer ger företagen tillgänglighet till kunder och kunskap. Invånarna får en bättre arbetsmarknad och större valmöjligheter för konsumtion av varor och tjänster. Sammantaget leder regionförstoring till ökad tillväxt och därmed ökad välfärd. Åke E Andersson argumenterar också för att ett decentraliserat beslutsfattande inom bland annat transport- och högskolesektorn borgar för en mer effektiv politik. Sydsvenska Industri- och Handelskammaren företräder som enda regionala näringslivsorganisation företagen i södra Sverige. Uppgiften är att göra Sydsverige till en bättre plats för företagen. Detta sker genom långsiktigt arbete för bättre affärsklimat samt genom affärsstöd och nätverksbyggande för fler och bättre affärer. Handelskammaren är en medlemsorganisation som är öppen för alla företag med verksamhet i Sydsverige. Det är medlemsföretagen som är Handelskammarens uppdragsgivare och som sätter agendan för verksamheten. De många medlemsföretagen, små som stora och från alla branscher, sysselsätter fler än medarbetare i regionen. Detta gör Sydsvenska Industri- och Handelskammaren till landets största Handelskammare och en stark röst för södra Sverige. Handelskammarens avdelning Information och Analys arbetar uteslutande med frågor som rör Sydsveriges affärsklimat och långsiktiga utveckling. En del av det material som produceras på avdelningen publiceras i Handelskammarens rapportserie. Syftet är att göra analyser och fakta tillgängliga för en bredare publik. Fler rapporter finns på under Press/Publikationer Att ladda ned. MALMÖ HALMSTAD HELSINGBORG KALMAR KARLSKRONA KRISTIANSTAD VÄXJÖ Skeppsbron 2 Trade Center Kullagatan 8 Gröndalsv. 19b Ö Vittusgatan 36 Tyggårdsg. 1 Videum Science Park Tel

Handelskammarens rapport nr 2.2009. Leverantörsrelationer så funkar de

Handelskammarens rapport nr 2.2009. Leverantörsrelationer så funkar de Leverantörsrelationer så funkar de 2 Handelskammarens rapport nr 2.2009 3 Förord Relationen till leverantörer och inköparens roll förändras i en dynamisk omvärld. Internationaliseringen ökar möjligheterna

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Samhällsekonomiska fördelar av en uppgradering av väg E22

Samhällsekonomiska fördelar av en uppgradering av väg E22 Samhällsekonomiska fördelar av en uppgradering av väg E22 Foto Jan Erik Ebbesson Åke E Andersson Professor i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan Martin Andersson Ekonomie doktor Internationella

Läs mer

Handelskammarens rapport nr 1.2011. Ett närmare sydöstra Skåne

Handelskammarens rapport nr 1.2011. Ett närmare sydöstra Skåne Handelskammarens rapport nr 1.2011 Ett närmare sydöstra Skåne 2 Handelskammarens rapport nr 1.2011 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Hur nära är sydöstra Skåne i dag? 4 Analys av trafiksystemet 5 Förslag

Läs mer

Den gränslösa regionen. vision för Sydsverige

Den gränslösa regionen. vision för Sydsverige Den gränslösa regionen vision för Sydsverige Foto: Urszula Striner Vi gör Sydsverige till en bättre plats för företagen Sydsvenska Industri- och Handelskammaren är en fristående och privat näringslivsorganisation

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Handelskammarens rapport nr 1.2009. Studieavgifter en framtidsfråga som kommer allt närmare

Handelskammarens rapport nr 1.2009. Studieavgifter en framtidsfråga som kommer allt närmare Studieavgifter en framtidsfråga som kommer allt närmare 2 Handelskammarens rapport nr 1.2009 3 Förord Det finns ett antal högskolefrågor som av någon anledning anses för kontroversiella för den svenska

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Tog og vei ga regionvekst i en fei!

Tog og vei ga regionvekst i en fei! Tog og vei ga regionvekst i en fei! Historien om to byer I to land - Öresundsbron 3 september 2015 av Johan Wessman, vd Øresundsinstituttet Skapar broar och tunnlar nya regioner? NEJ ofta är förhoppningarna

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Effekter av en förbättrad europaväg 6 i Norra Bohuslän.

Effekter av en förbättrad europaväg 6 i Norra Bohuslän. Effekter av en förbättrad europaväg 6 i Norra Bohuslän. En ekonomisk analys av potentiella och förväntade effekter av en förbättrad E6 med avseende på tillgänglighet till befolkning, arbetsplatser, arbetskraft

Läs mer

Synpunkter på Regional utvecklingsplan för Stockholms län, samrådsunderlag (RUFS 2010)

Synpunkter på Regional utvecklingsplan för Stockholms län, samrådsunderlag (RUFS 2010) ARB300 v 1.4 2006-03-06 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) Tekniska förvaltningen Gatuavdelningen, gatu- och parkgruppen Ingenjör Hans Velin 0589-87 610 hans.velin@arboga.se Datum 2009-09-24 Synpunkter på Regional

Läs mer

TANKAR OM SKÅNE 2030. Livskvalitet. Livskvalitet

TANKAR OM SKÅNE 2030. Livskvalitet. Livskvalitet TANKAR OM SKÅNE 2030 Framtiden för Skåne kan utvecklas olika beroende av vad vi, i egenskap av nyckelaktörer, åstadkommer. Yttre omständigheter så som global handel, migration, växthuseffekt samt nationell

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Motor för tillväxt. Handelskammarens agenda för södra Skåne

Motor för tillväxt. Handelskammarens agenda för södra Skåne Motor för tillväxt Handelskammarens agenda för södra Skåne 2 Handelskammaren speglar företagen och är en naturlig partner för utveckling Vår agenda i korthet Södra Skåne är en del av Nordens största region

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Johan Klaesson johan.klaesson@jibs.hj.se Jönköping International Business School Regional dynamik Integration av tidigare separata

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Planerings- och trafikutskottet. Regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen 1993-2005 - med utblick mot 2030

Planerings- och trafikutskottet. Regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen 1993-2005 - med utblick mot 2030 Planerings- och trafikutskottet Regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen 1993-2005 - med utblick mot 2030 Mälardalsrådet arbetar för att ge förutsättningar för en flerkärnig struktur i Stockholm- Mälarregionen.

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Tillgänglighet och kompetens förverkligar Kronobergs potential

Tillgänglighet och kompetens förverkligar Kronobergs potential AGENDA KRONOBERG Tillgänglighet och kompetens förverkligar Kronobergs potential Kronoberg är en stark exportregion med stor potential. Växjö är på väg att nå 100.000 invånare och Kronoberg kan växa samman

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter.

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. STORSTADSSKATT - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. HÖG MARGINALSKATT - EN STORSTADSFRÅGA DET ÄR DYRARE ATT LEVA I STORSTAD Att det är dyrare att bo i stora städer

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

"07-12-10" www.businessregion.se

07-12-10 www.businessregion.se Dagens upplägg: Trender globalt och regionalt? Hur går det för Göteborg? Styrkor och svagheter Framtida utvecklingsmöjligheter Effekter på fastighetsvärden och miljö Den helt globala världen Export och

Läs mer

BAKGRUNDSBILD: ell brown / Flickr Creative Commons. I tid och otid. - Hur sju timmar försvann någonstans mellan Malmö och Ystad

BAKGRUNDSBILD: ell brown / Flickr Creative Commons. I tid och otid. - Hur sju timmar försvann någonstans mellan Malmö och Ystad BAKGRUNDSBILD: ell brown / Flickr Creative Commons I tid och otid - Hur sju timmar försvann någonstans mellan Malmö och Ystad Innehållsförteckning Sammanfattning sid 1 Rapporten i punktform sid 2 1 Introduktion

Läs mer

Rapport från Handelskammaren 2013. Närhet ger jobb

Rapport från Handelskammaren 2013. Närhet ger jobb Rapport från Handelskammaren 2013 Närhet ger jobb Produktivitetseffekter på arbetsmarknaden av förbättrade kommunikationer Martin Andersson Professor, CIRCLE, Lunds universitet / BTH INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5)

Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5) Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5) (5) Sammanfattning Enligt en undersökning genomförd av TNS SIFO

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

med familj och barn går det?

med familj och barn går det? Ann-Christin Jans Flytta till jobb med familj och barn går det? Den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden har minskat de senaste decennierna i Sverige. Undantag finns dock. Under 1990-talet blev unga

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge Vad gör TRR? Hur står det till idag då? Då och då uppstår situationer då ändrade förutsättningar tvingar företagsledningen att förändra företagets organisation. Vissa gånger med expansion och nyrekrytering

Läs mer

Framtidens boende och bostäder

Framtidens boende och bostäder Framtidens boende och bostäder Maria Pleiborn, 2015-04-24 @MariaPleiborn Trenden idag: Det är de stora som växer på de smås bekostnad Årlig tillväxttakt i genomsnitt 1990-2012, % 1,50 Samband mellan storlek

Läs mer

Vad kostar det låga bostadsbyggandet?

Vad kostar det låga bostadsbyggandet? Vad kostar det låga bostadsbyggandet? En konsekvensanalys för Stor-Göteborg WSP Analys & Strategi på uppdrag av HSB och Västsvenska Handelskammaren Sandra Zätterström 031-83 59 92 sandra.zatterstrom@handelskammaren.net

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter Statistik från satellit Storstadsnatur Konferens om grönstruktur och landskap i Stockholmsregionen Tisdagen den 4 maj 2010 Marianne.Eriksson@scb.se

Läs mer

Kluster i praktiken. (Finns dom?) Bo Wictorin

Kluster i praktiken. (Finns dom?) Bo Wictorin Kluster i praktiken. (Finns dom?) Bo Wictorin Det är uppenbart att: människor och företag (i en tilltagande grad) är koncentrerade till vissa platser företag inom vissa branscher är mer koncentrerade till

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop Resultat Politikerpanelen Demoskop Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom att genomföra

Läs mer

Dubbla Blekinge! Handelskammarens agenda

Dubbla Blekinge! Handelskammarens agenda Dubbla Blekinge! Handelskammarens agenda SWEDEN ROCK FESTIVAL 2 Dubbla Blekinge! Handelskammarens agenda Blekinge erbjuder en attraktiv miljö för människor och företag. Med utvecklade kommunikationer blir

Läs mer

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling

Läs mer

Bilden av Karlstad. Attraktionsindex 2014

Bilden av Karlstad. Attraktionsindex 2014 Bilden av Karlstad Attraktionsindex 2014 Målet med undersökningen En klar bild av varumärket Karlstad sett ur svenska befolkningens ögon. Ma let med underso kningen a r att tillhandaha lla ett tydligt

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212 INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2015 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2015 1531602 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2015, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011 Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Snabba fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret ligger i Borlänge Regionkontor

Läs mer

Ö R E S U N D S R E G I O N E N

Ö R E S U N D S R E G I O N E N WWW.TENDENSORESUND.ORG Svensk version ÖRESUNDSREGIONEN INVÅNARNA I ÖRESUNDSREGIONEN Öresundsregionen är hem för 3,8 miljoner invånare och under de närmaste 20 åren beräknas befolkningen växa med ytterligare

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Ökad tillgänglighet Eskilstuna-Hallstahammar-Västerås. www.merkoll.se

Ökad tillgänglighet Eskilstuna-Hallstahammar-Västerås. www.merkoll.se Ökad tillgänglighet Eskilstuna-Hallstahammar-Västerås www.merkoll.se Finansiärer Mer Koll finansieras av följande organisationer: Skinnskattebergs kommun Rapporten är skriven av Bo Wictorin, Eskilstuna

Läs mer

Res över dagen ny tillgänglighet i STRING-korridoren

Res över dagen ny tillgänglighet i STRING-korridoren Res över dagen ny tillgänglighet i STRING-korridoren SE I korridoren Öresund-Hamburg förbättras år 2021 radikalt möjligheterna till affärsresor och pendling, både med bil och tåg. I projektet Green STRING

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

- den hållbara vägen in i framtiden

- den hållbara vägen in i framtiden - den hållbara vägen in i framtiden En stark och sammanhållen region, där invånarna har frihet att bo och arbeta i olika delar av Skåne, har sin grund i en god infrastruktur. Simrishamnsbanan kopplar samman

Läs mer

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Sida 1 (7) Handelsstaden Skövde fortsätter växa ett resultat av ett långsiktigt arbete i samverkan Skövdes totala handelsindex fortsätter stiga och är nu

Läs mer

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Sandviken Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Disposition presentation 9/4 2014 Metod 2 Varumärkesmodell 4 Associationer till Sandviken 7 Sevärdheter/attraktioner 11 Kännedom om Sandviken 14 Identitet

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

RAPPORT. Omvärldsanalys för Kristinehamn. Anders Wigren. Analys & Strategi 2012-01-24

RAPPORT. Omvärldsanalys för Kristinehamn. Anders Wigren. Analys & Strategi 2012-01-24 RAPPORT Omvärldsanalys för Kristinehamn Anders Wigren 2012-01-24 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Influensarapport för vecka 11, 2015 Denna rapport publicerades den 19 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 11 (9/3-15/3).

Influensarapport för vecka 11, 2015 Denna rapport publicerades den 19 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 11 (9/3-15/3). rapport för 11, 2015 Denna rapport publicerades den 19 mars 2015 och redovisar influensaläget 11 (9/3-15/3). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

SAMHÄLLSEKONOMISKA EFFEKTER AV DUO-SPÅR I ÖSTRA GÖTALAND

SAMHÄLLSEKONOMISKA EFFEKTER AV DUO-SPÅR I ÖSTRA GÖTALAND J Ö N K Ö P I N G I N T E R N A T I O N A L B U S I N E S S S C H O O L JÖNKÖPING UNIVERSITY SAMHÄLLSEKONOMISKA EFFEKTER AV DUO-SPÅR I ÖSTRA GÖTALAND Johan Klaesson Lars Pettersson Innehåll 1 Inledning...3

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Apropå 2. 2013 Hallå, hallå, hörs jag?

Apropå 2. 2013 Hallå, hallå, hörs jag? Apropå 2. 2013 Hallå, hallå, hörs jag? Mobiltelefoni och bredband är idag lika viktig infrastruktur som vägar, vatten och elektricitet. Mobiltäckning och uppkoppling är självklarheter, eller borde vara

Läs mer

Linköping och Norrköping utvecklar Fjärde Storstadsregionen

Linköping och Norrköping utvecklar Fjärde Storstadsregionen Linköping och Norrköping utvecklar Fjärde Storstadsregionen ATT BYGGA NÅGONTING STORT TILLSAMMANS Två städer. Syskon, som i grund och botten inte är helt lika varandra och har vandrat lite olika vägar

Läs mer

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län 2014-08-28 Region Jönköpings län Vi bildar region i Jönköpings län. Det är en resa mot en ny kraftfull och demokratiskt vald organisation med ansvar för hälso- och sjukvård och för regional utveckling

Läs mer

Framtiden för landsbygden?

Framtiden för landsbygden? Framtiden för landsbygden? - en glimt av Tillväxtanalys beskrivningar av landet utanför staden Martin Olauzon, avdelningschef Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Vår bakgrund Vårt

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Krafft Konsult AB. Måkebergsprojektet Konsekvensbeskrivning för Åmåls kommun

Krafft Konsult AB. Måkebergsprojektet Konsekvensbeskrivning för Åmåls kommun Krafft Konsult AB Måkebergsprojektet Konsekvensbeskrivning för Åmåls kommun Oktober 2011 Inledning Arbetets uppläggning Ove Krafft Konsult AB genom ekon.dr. Ove Krafft, handelsekonom Marie Krafft och fil.kand.

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Varför översyn och förändringar?

Varför översyn och förändringar? Varför översyn och förändringar? Den långsiktiga planeringen är ineffektiv, trög och sektorsbunden Effektiva transporter och god logistik bygger på samverkan mellan trafikslagen Vi får allt mindre väg

Läs mer

2011-01-20 Asfaltdagen 2011. Erfarenheter från bildandet av Trafikverket i Sverige. Per Andersson

2011-01-20 Asfaltdagen 2011. Erfarenheter från bildandet av Trafikverket i Sverige. Per Andersson 2011-01-20 Asfaltdagen 2011 Erfarenheter från bildandet av Trafikverket i Sverige Per Andersson Varför bildades Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

Pendling och resvanor i Örebro län

Pendling och resvanor i Örebro län Pendling och resvanor i Örebro län Fredrik Eliasson & Fredrik Idevall Fredagsakademi 25 april 2014 Varför är det intressant att veta mer om hur människor pendlar? Sociala kostnader Hälsokonsekvenser Pendling

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer