Regionförstoring för tillväxt och jobb
|
|
- Katarina Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Regionförstoring för tillväxt och jobb Professor Åke E Andersson, Internationella Handelshögskolan i Jönköping Augusti 2008
2 2 Handelskammarens rapport nr
3 3 Förord Ju större regioner, desto bättre förutsättningar för tillväxt. I denna rapport förklarar professor Åke E Andersson varför storleken på regionen har betydelse. Analysen visar hur avgörande goda kommunikationer är för att företagen skall få tillgänglighet till dels kunder, dels kunskap i form av personal och forskningsresurser. På motsvarande vis ger en väl fungerande infrastruktur invånarna en bättre arbetsmarknad och större valmöjligheter för konsumtion av varor och tjänster. Sammantaget leder regionförstoring till ökad tillväxt och därmed ökad välfärd. Åke E Andersson argumenterar också för att ett decentraliserat beslutsfattande inom bland annat transport- och högskolesektorn borgar för en mer effektiv politik. Professor Åke E Andersson är verksam vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping och har en lång vetenskaplig karriär, bland annat som rådgivare till FN och OECD och som chef för Institutet för Framtidsstudier i Stockholm. Malmö augusti 2008 Henrik Andersson Chef Information & Analys
4 4 Handelskammarens rapport nr Innehållsförteckning Funktionella regioner Tillgänglighet och integration av större regioner Tjänster, mångfald och tillgänglighet Den högre utbildningen Regionförstoringens effekter en illustration från Mälardalen Slutsatser Sydsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie
5 5 Funktionella regioner En funktionell region kan definieras som ett ekonomiskt integrerat geografiskt område präglat av frekventa inomregionala närkontakter. En regional ekonomi kan uppfattas som integrerad när många av kommunerna har en gemensam arbets-, service- och bostadsmarknad. Företagen i regionen kan på likartat sätt dela på ett utbud av arbetskraft och företagstjänster. En funktionell region formar en lokal arbetsmarknad, en lokal servicemarknad för hushåll, en lokal servicemarknad för näringslivet och en lokal hemmamarknad för näringslivets produkter. Förutsättningen för att stora delar av företagen och hushållen i en region skall kunna dela en gemensam ekonomisk miljö är att villkoren för persontransporter är gynnsamma och innebär låga resekostnader och små uppoffringar av tid. Följande exempel illustrerar några av de viktiga egenskaper som förbättras när möjligheterna till interaktion ökar och när regioners ekonomier integreras: Större, mångsidigare och mera åtkomlig arbetsmarknad för hushållen i varje del av regionen. Bredare sammansättning av det arbetsutbud som är tillgängligt för företagen. Bredare utbud av varor, tjänster och bättre möjligheter till fritidsaktiviteter. Bredare och mera åtkomligt utbud av insatsvaror och företagstjänster. Större och bredare marknad för försäljning av distanskänsliga varor och tjänster. För hushållen är det alltså arbetsmarknaden och konsumtionsmiljön som förbättras vid utökad transportkapacitet. För företagen är det på motsvarande sätt utbudet av arbetskraft som förbättras samtidigt som produktionsmiljön och närmarknaden utökas. Både hushåll och företag drar således nytta av att olika delar av en region kopplas samman och bildar en större enhet. Effektiva transportsystem som minskar tidsavstånden och kostnaden för transporter är nödvändiga för en bättre integration eller förstoring av funktionella regioner. Genom dess inverkan på i stort sett samtliga betydelsefulla aktörer i samhället företag, hushåll och offentliga institutioner kan en liten förändring av transportnätet i vissa kritiska skeden utlösa stora och ibland plötsliga förändringar av lokaliseringsmönster, transport-, kommunikations- och handelsflöden. Betydande exempel på kritiskt utbyggd infrastruktur är Mälarbanan, Svealandsbanan, E4 mellan Stockholm och Jönköping, E6, Öresundsbron och lokala vägprojekt som Essingeleden.
6 6 Handelskammarens rapport nr Tillgänglighet och integration av större regioner Fysisk tillgänglighet byggs upp av den materiella infrastruktur som sammankopplar olika lokaliseringar samt storleken (eller attraktionskraften) på de resurser som finns i de olika lokaliseringarna. Detta återspeglas av följande figur: Inom- och mellanregionala transportsystem Lokaliseringar av resurs God tillgänglighet till resurs leder till låg kostnad (stor potential) för utnyttjande av resurs Figur. Samband mellan transportsystem, lokaliseringsmönster och tillgänglighet. Värderingen av tillgänglighet återspeglas av sambandet mellan priser och geografiska transaktionskostnader. I jämvikt skall alltid prisskillnaden mellan två lokaliseringar motsvara transaktions- och transportkostnaden för att överföra varan eller den rörliga produktionsfaktorn mellan dem. En reduktion av dessa kostnader leder till utjämning av löner och priser vid en högre produktivitetsnivå för ekonomin som helhet. Löner och markkostnader är därför högre i regioner och dess olika delar, varifrån man lätt når andra, och allra högst i lägen inom en region som har särskilt god tillgänglighet till andra ekonomiskt betydelsefulla orter i regionen. Exempel på sådana gynnsamma lägen är Bromma/Solna med dess goda tillgänglighet med bil- och flygtransporter, Stockholms City med dess överlägsna tillgänglighet med kollektiva transportmedel, Kungsbacka med dess läge vid E6, nära Göteborg eller Malmö med dess nya regionala tillgänglighet till den sydsvenska och själländska närmarknaden och dess globala tillgänglighet med flyg. Empiriska undersökningar av sambandet mellan pendlingsavstånd och regionstorlek har visat att det finns en kritisk gräns vid ett avstånd i en riktning på minuter. Pendlingsfrekvensen mellan bostäder och arbetsplatser faller långsamt i intervallet 0 till 50 minuter, för att därefter avta kraftigt. Detta illustreras i följande figur: Pendlingsvilja Pendlingsvilja hethet att pendla % Tid i minuter Inom regionen Figur. Sambandet mellan pendlingsbenägenhet och tidsavstånd.
7 7 Avståndet mellan regioners centra och periferier mätt i kilometer kan variera stort, men tidsavståndet är ungefär minuter även i andra delar av världen. Funktionella regioner med goda väg- eller pendeltågsförbindelser och relativt lite trängsel tenderar att också vara geografiskt stora. Allt eftersom infrastrukturen byggs ut, tidsavstånden minskar och tillgängligheten förbättras ökar därför en regions rumsliga utsträckning. Fenomenet brukar kallas för regionförstoring. På längre sikt kommer med stor sannolikhet Själland och större delen av Skåne att bilda en gemensam pendlingsregion. Gemensamt för expansiva postindustriella regioner med befolkningstillväxt, höga och långsiktigt växande inkomster och markvärden samt kunskaps- och kontaktintensiv tjänsteproduktion, är att de har god inom- och interregional tillgänglighet på kapacitetsstarka transportnät. En liten ort i en funktionell region kan varken lokalt erbjuda ett stort antal arbetstillfällen och/eller ett diversifierat utbud av konsumenttjänster på grund av den begränsade lokal a marknaden. Varför är ändå sådana små orter attraktiva för boende? Attraktiviteten bestäms av att god lokal tillgång på bostadsmark, vatten och andra fritidsytor kombineras med bra transportmöjligheter till större regioncentra med deras breda utbud av konsumenttjänster och arbetstillfällen. På vilket sätt drar regioncentrat nytta av ett antal omgivande förortskommuner? Det totala arbetskraftsutbudet och marknadsunderlaget som kommunen kan erbjuda är större än den interna arbetskraften och det interna marknadsunderlaget. Detta medför att antalet arbetsplatser och tjänstebranscher kan växa, varvid de omkringliggande kommunerna blir mer attraktiva som bostadsorter. Sett ur detta perspektiv är det avsaknaden av eller den dåliga tillgängligheten till ett stort regioncentrum som är problemet för kommunerna i Sveriges många små funktionella regioner. Det är samtidigt denna kategori av kommuner och funktionella regioner som har haft och troligen kommer att ha en negativ befolkningsutveckling. Nästa figur visar befolkningstrenden över en längre tidsperiod. Figuren redovisar Sharpekvoter 1 för befolkningstillväxten i Sveriges samtliga kommuner. Som framgår av figuren är det stora K-regioner och kommuner inom pendlingsavstånd till sådana stora regioner som har de högsta tillväxttalen. 1 Sharpekvoten definieras som genomsnittlig årlig tillväxttakt dividerad med tillväxttaktens risk eller volatilitet (standardavvikelse).
8 8 Handelskammarens rapport nr Kvot 2,29 0,45 0,45 0,10 0,10 0,74 0,74 2,72 Figur. Sharpekvoter för befolkningen i Sveriges kommuner Samtliga av kartans gul- och rödfärgade kommuner kan förväntas ha långsiktig framtida avfolkning med ständigt växande andel äldre med växande vårdbehov och en ökande relativ andel av lågutbildad arbetskraft. Kommuner med trolig långsiktig tillväxt har antingen egen omfattande kunskapsproduktion i högskolor och näringsliv eller god tillgänglighet med snabba persontransporter till sådana miljöer. En nyligen publicerad vetenskaplig analys visar att det finns ett starkt samband mellan produktivitetstillväxten i det privata näringslivet i svenska kommuner och tillgängligheten till olika former av kunskap. Andersson & Karlsson (2007) visar att den inomkommunala och inomregionala tillgängligheten till kunskap mätt i form av arbetskraftens utbildning, patent, FoU-investeringar i företag och universitet, har en signifikant effekt på näringslivets produktivitetstillväxt. Regionförstoring genom effektivisering av kollektiva och privata transportsystem har därför stor betydelse för tillväxt av produktion och sysselsättning i Sverige!
9 9 Tjänster, mångfald och tillgänglighet Utbudet av hushållstjänster har ett starkt samband med en regions befolkningsstorlek. Det kan också visas att befolkningens tillväxt är positivt beroende av detta utbud. Utbudet av företagstjänster uppvisar ett starkt samband med antalet företag och där med med befolkningens storlek i en region. Det kan också visas att tillväxten av anta let arbetstillfällen är positivt beroende av utbudet av företagstjänster. Dessa två samband kan kopplas samman med utvecklingen av antalet hushåll och företag i en region Hushållstjänster Antal näringar Befolkning i funktionella regioner Figur. Antalet tjänstenäringar som en funktion av regioners storlek (eller inomregionala tillgänglighet) 1000 Företagstjänster Antal näringar Befolkning i funktionella regioner Figur. Antalet tjänstenäringar som en funktion av regioners storlek (eller inomregionala tillgänglighet)
10 10 Handelskammarens rapport nr Ovanstående två figurer visar att antalet tjänstebranscher växer med funktionella regioners förstoring. Eftersom huvuddelen av det svenska nyföretagandet sker i tjänstebranscherna blir regionförstoring ett centralt villkor för tillväxt av nyföretagandet. En sådan mera allmän regionförstoring kräver betydande förbättringar av de regionala nätverken för arbet s- och servicependling. Det innebär inte bara krav på investeringar i regionala spåroch vägnät utan också och framför allt större snabbhet, turtäthet, regelbundenhet och lägre transportpriser. Alla dessa förändringar klaras enklast och effektivast genom regionalt beslutsfattande.
11 11 Den högre utbildningen Den allmänna inriktningen av tillväxten i Sverige mot kunskapsberoende produktion och ett exportberoende som överstiger 50 procent av BNP kräver ett stort och mångsidigt system för högre utbildning, forskning och produktutveckling. Sverige har under de senaste decennierna byggt upp ett stort och regionalt diversifierat högskolesystem. Universiteten i Luleå, Umeå och Växjö liksom de mera specialiserade högskolorna i Jönköping eller Kalmar har betytt mycket för näringslivets tillväxt i dessa regioner. Tyvärr har en del av fördelarna inte givit optimal effekt för omgivande regioner på grund av dålig integration av kunskaps- och transportstrategierna i dessa regioner. Ekonometrisk analys visar att det inte finns några väsentliga effektivitetsvinster av en ökad koncentration av den högre utbildningen och forskningen i Sverige. De stordriftsfördelar som kan uppmätas är koncentrerade till de högskolor som har liten relativ andel av resurserna, allokerade till forskarutbildning eller liten allmän storlek. Däremot finns det inga påtagliga fördelar av omallokering av resurser från mindre högskolor till de största universiteten 2. En större utredning inom Världsbanken visar vidare att de mest globalt framgångsrika högskolorna präglas av: En genomsnittlig storlek om cirka studerande Profilerad ämnesstruktur Decentraliserat, icke-statligt beslutsfattande om högskolans utveckling och administration. Framförallt tycks det finnas ett starkt samband mellan effektivitet och privat finansieringsandel. 2 Följande ekvation visar sambandet mellan svenska högskolors kostnader och omfattningen av grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning år Log total kostnad = 6,25 + 0,15 log Doktorander (heltid) + 0,77 log (Helårstuderande) (t = 4,3) (t = 8,8) R-kvadrat = 0,95
12 12 Handelskammarens rapport nr Regionförstoringens effekter en illustration från Mälardalen Erfarenheterna från Mälardalen illustrerar den stora ekonomiska betydelsen av regionförstoringen. Utbyggnaden av transportsystemet har gjort det fördelaktigt att gå från arbetslöshet på hemorten till pendling till Stockholmsregionens växande arbetsmarknad. Utvecklingen under perioden 1985 till 2005 har inneburit att Stockholmsregionens arbetsmarknad vuxit med cirka sysselsatta. Lokala arbetsmarknader : Dagbefolkning Figur. Antalet lokala arbetsmarknadsregioner i Stockholmsregionen 1985 Mellan 1985 och 2005 har Stockholmsregionens arbetsmarknad väsentligt förstorats, vilket illustreras av en jämförelse mellan de två kartorna.
13 13 Lokala arbetsmarknader : Dagbefolkning Figur. Antalet lokala arbetsmarknadsregioner i Stockholmsregionen 2005 Under de kommande decennierna bör man räkna med en fortsatt regional integration av arbetsmarknaderna så att de lokala arbetsmarknaderna Eskilstuna, Västerås och möjligen också Gävle blir delar av en gemensam arbets- och bostadsmarknad med Stockholm som kraftcentrum.
14 14 Handelskammarens rapport nr Arbetslösheten i Mälarregionen följer avståndet till Stockholm, vilket kan illustreras med följande två kartor. Arbetslösheten är särskilt stor bland ungdomar i Mälarregionens östra delar. Det är också uppenbart att arbetslösheten är särskilt låg i de delar av regionen som är mycket tillgängliga med bil eller kollektivtrafik. Öppet arbetslösa och i konjunkturberoende program, 2006 Andel, % år 15,0 12,0 9,0 7,0 5,0 3,0 1,0 Riksgenomsnitt: år, 6,0 % år, 8,2 % år Figur. Öppet arbetslösa och i konjunkturberoende program 2006
15 15 Sambandet mellan regionförstoring och ekonomiska förhållanden kan illustreras med en karta där restider och lägesvärden kopplats samman. Eftersom lägesvärden blir särskilt tydliga för småhus anges dessa med olikfärgade cirklar på kartan. Priset per kvadrat meter är cirka tio gånger så höga i Mälarregionens centrala delar jämfört med de sämsta lägen a i regionens östra delar. Småhuspriser, restid och skattesatser 1: Medelpris för småhus 2006, SEK > Restid till Stockholm med regionaltåg 60 minuter 120 minuter Kommunal- och landstingsskatt, SEK Figur. Småhuspriser, restid och skattesatser Kartbilden illustrerar sambandet mellan restid och värdet på bostäder. Nu når man inom en timme alla de platser som finns inom den ljusa isokronen (markeras i kartan ovan med heldragen vit linje), det vill säga Uppsala, Västerås och Eskilstuna. Det är mycket troligt att alla de orter som finns inom den streckade isokronen hamnar inom en timmes restid när Mälardalen fått pendlarservice med X2000 eller motsvarande expresståg.
16 16 Handelskammarens rapport nr Slutsatser Regionförstoring är nödvändig för en positiv utveckling av produktiviteten, sysselsättningen och nyföretagandet i Sverige. Regionförstoring uppnås med viss automatik genom att restiderna till regionernas centrala arbetsmarknader minskar till mindre än 1 timme per pendlingsresa. Av ofrånkomlig betydelse för Sveriges fortsatta tillväxt av produktiv sysselsättning är tillgängligheten till högre utbildning. Det nuvarande högskolesystemet har rimlig grad av regionalisering, men dess fortsatta effektiva utveckling kräver ett mera decentraliserat beslutsfattande och med större inslag av privat finansiering. En rimlig hantering av beslut inom transport- och högskolesektorerna förutsätter att expe rimente n med stora regioner utvidgas till ett system av högst tio regioner med ansvar för högre utbildning, vetenskaplig forskning, högskolebaserad sjukvård och regionala transportssystem.
17 17 Sydsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie Rapporterna finns att hämta i PDF-format på under Press/Publikationer Att ladda ned. De kan också beställas på tel Nr Vem bestämmer över skolan? En studie om roller, ansvar och makt Nr Näringslivets Öresundsindex 2008 Nr Historien om Lisa Nr Näringslivets Öresundsfakta 2007 Nr Den nya regionalekonomiska teorin och K-samhällets framväxt Nr Kronoberg världen tur och retur Nr Högskolerankingen 2007 Nr Företag som heter Öresund Nr Nr Nr Nr Nr Nr Plats för produktion Emmaboda flygplats realism eller luftslott? En översiktlig studie Effektiva svenska regioner Att vilja men hindras invånarnas inställning till Öresundsregionen European Spallation Source (ESS) En möjlighet för Sverige! Den svenska skolan enligt internationella studier Nr Företagens förtroende för politiken kring E22 Nr Diversity Management Affärsnytta med mångfald Nr Prisvärt konkurrensmedel eller byråkratiskt pappersarbete? Företagens erfarenheter av miljöledningssystem och miljöcertifiering Nr Folkets röst om E22. Allmänhetens svar på frågor om E22 i Skåne, Blekinge och Kalmar län Nr Låg, lägre, lägst om nivån på väginvesteringar i Sverige och Sydsverige sedan 1990 Nr Börsbolag i Sydsverige Nr Här har du ditt Sydsverige så utvecklas södra Sverige Nr Vad innebär EU:s utvidgning för Sydsvenska företag? Nr Börsbolag i Sydsverige Nr Nyföretagandet i Sydsverige trender Nr Kvinnor i karriären Nr Kvinnors företagande och entreprenörskap
18 Regionförstoring för tillväxt och jobb Ju större regioner, desto bättre förutsättningar för tillväxt. I denna rapport förklarar professor Åke E Andersson varför storleken på regionen har betydelse. Goda kommunikationer ger företagen tillgänglighet till kunder och kunskap. Invånarna får en bättre arbetsmarknad och större valmöjligheter för konsumtion av varor och tjänster. Sammantaget leder regionförstoring till ökad tillväxt och därmed ökad välfärd. Åke E Andersson argumenterar också för att ett decentraliserat beslutsfattande inom bland annat transport- och högskolesektorn borgar för en mer effektiv politik. Sydsvenska Industri- och Handelskammaren företräder som enda regionala näringslivsorganisation företagen i södra Sverige. Uppgiften är att göra Sydsverige till en bättre plats för företagen. Detta sker genom långsiktigt arbete för bättre affärsklimat samt genom affärsstöd och nätverksbyggande för fler och bättre affärer. Handelskammaren är en medlemsorganisation som är öppen för alla företag med verksamhet i Sydsverige. Det är medlemsföretagen som är Handelskammarens uppdragsgivare och som sätter agendan för verksamheten. De många medlemsföretagen, små som stora och från alla branscher, sysselsätter fler än medarbetare i regionen. Detta gör Sydsvenska Industri- och Handelskammaren till landets största Handelskammare och en stark röst för södra Sverige. Handelskammarens avdelning Information och Analys arbetar uteslutande med frågor som rör Sydsveriges affärsklimat och långsiktiga utveckling. En del av det material som produceras på avdelningen publiceras i Handelskammarens rapportserie. Syftet är att göra analyser och fakta tillgängliga för en bredare publik. Fler rapporter finns på under Press/Publikationer Att ladda ned. MALMÖ HALMSTAD HELSINGBORG KALMAR KARLSKRONA KRISTIANSTAD VÄXJÖ Skeppsbron 2 Trade Center Kullagatan 8 Gröndalsv. 19b Ö Vittusgatan 36 Tyggårdsg. 1 Videum Science Park Tel
Företagens förtroende för politiken kring E22
Handelskammarens rapport nr 1 2005 Företagens förtroende för politiken kring E22 En enkät bland sydsvenska företag Förord Inte sedan regeringen Bildt tvekade om Öresundsbron har en fråga väckt så starka
Läs merHandelskammarens rapport nr Ur askan i? Flygstoppets påverkan på företagen
Handelskammarens rapport nr 2.2010 Ur askan i? Flygstoppets påverkan på företagen 2 Handelskammarens rapport nr 2.2010 Innehållsförteckning Analys...................................... 3 Försäljning och
Läs mer2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling
2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet
Läs merDEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013
hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,
Läs merRegional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt
Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige
Läs merHur går det för Halland? Marie Karlsson, Region Halland
Hur går det för Halland? Marie Karlsson, Region Halland 2015-09-04 Resan mot bästa livsplatsen - en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än 2014 ATTRAKTIVITET Befolkning Boende
Läs meröver den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen
t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik
Läs merBOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion
BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av
Läs merUppföljning av 2012 års Territorial Review
Uppföljning av 2012 års Territorial Review 2010-2012 Territorial Review Småland Blekinge 2016-2018 Territorial Review Småland Blekinge Monitoring Progress and special focus on migrant integration 12 rekommendationer:
Läs merEn ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige
En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige En ny värld växer fram Vad driver tillväxten? Vad kan det tänkas betyda för er? En ny karta och en ny terräng?
Läs merVad betyder en ny stadsdel?
Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90
Läs merTillväxt och utveckling i Göteborgsregionen
Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt
Läs merKOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik
KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik Tillväxt Regionförstoring Samhällsnytta Kollektivtrafikens roll Funktionella regioner Värmland "Tillväxt är bra, tillväxt ska vi
Läs merKollektivtrafikens roll för regionförstoring och tillväxt i Västra Götaland
J ÖNKÖPING I NTERNATIONAL B USINESS S CHOOL JÖNKÖPING UNIVERSITY Kollektivtrafikens roll för regionförstoring och tillväxt i Västra Götaland Lokala arbetsmarknader 1970 1990 2004 En av Västtrafiks huvudprocesser
Läs merHandelskammarens rapport nr 2.2009. Leverantörsrelationer så funkar de
Leverantörsrelationer så funkar de 2 Handelskammarens rapport nr 2.2009 3 Förord Relationen till leverantörer och inköparens roll förändras i en dynamisk omvärld. Internationaliseringen ökar möjligheterna
Läs merTILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN
TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN En analys av regionala samband för befolkningsutvecklingen GÖRAN HALLIN OCH ANDERS WIGREN JUNI 2015 Kontigo AB - Stockholm Östersund Umeå - Malmö - www.kontigo.se
Läs merAnalys av tillgänglighet i Västra Götaland
Analys av tillgänglighet i Västra Götaland Erik Elldér Centrum för Regional Analys (CRA) Institutionen för Kulturgeografi och Ekonomisk geografi Handelshögskolan Göteborgs Universitet Upplägg I. Introduktion/bakgrund
Läs merUppländsk Drivkraft 3.0
Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag
Läs merÄr det dags för en ny grön våg?
Är det dags för en ny grön våg? Kan man motverka urbaniseringen med pendlingsersättning? Ted Lindqvist 1 Innehåll Utvecklingen av Sveriges ekonomiska geografi Kort om undersökningen - respondenter Resultat
Läs merArena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige
Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Primär målgrupp: lokala och regionala beslutsfattare inom privat och offentlig sektor Vad gör vi? Omvärldsbevakning
Läs merArbetsresan ur ett genusperspektiv
Arbetsresan ur ett genusperspektiv Ana Gil Solá, fil. lic. & doktorand - Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Göteborgs universitet Varför denna föreläsning? Arbetsresan utgör ca 1/3
Läs merETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE
ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2016 1 ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar,
Läs merKommunalekonomiska effekter av lokaliseringen av nya arbetsplatser i Fässbergsdalen. Anders Wigren WSP Analys & Strategi. Analys & Strategi.
Kommunalekonomiska effekter av lokaliseringen av nya arbetsplatser i Fässbergsdalen Anders Wigren WSP Analys & Strategi Maj 2009 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi
Läs merStorstadens tillväxt och samspel med andra regioner
Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag
Läs merTal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm. Per Tryding, Vice VD
Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm Per Tryding, Vice VD Jag har blivit ombedd att tala om Skåne specifikt och regionens utveckling med särskilt fokus på infrastruktur.
Läs merFLYTTA TILLBAKA? ALDRIG! Utmaningar och möjligheter
FLYTTA TILLBAKA? ALDRIG! Utmaningar och möjligheter Landsbygd vs staden. Stora ytor Glesa strukturer Färre högutbildade Jordbruk Tillverkningsindustri Längre bort i produktcykeln Färre innovationer. Typ
Läs merSamhällsekonomiska fördelar av en uppgradering av väg E22
Samhällsekonomiska fördelar av en uppgradering av väg E22 Foto Jan Erik Ebbesson Åke E Andersson Professor i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan Martin Andersson Ekonomie doktor Internationella
Läs merArbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun
2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott
Läs merEinar Schuch och Christer Agerback
Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter
Läs merGoda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg
Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg Gävleborg i ett större funktionellt perspektiv utmaningar och möjligheter En urbaniserad värld från landbygd till megastäder En osäkrare värld krig, fattigdom,
Läs merBusiness Region Göteborg
Business Region Göteborg Business Region Göteborg är Göteborgs Stads näringslivskontor och arbetar med näringslivsutvecklingen i Göteborgsregionen. Stadshus AB Business Region Göteborg BRG 12,25% Lindholmen
Läs merStockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet
INriktningsmål 2014 Remissversion Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål
Läs merNäringsliv och arbetsmarknad
Turism 35 Genom Höga Kusten skapa en hög attraktionskraft som ger en långsiktig, konkurrenskraftig besöksnäring som bidrar till ökad tillväxt och social hållbarhet. (Härnösand Översiktsplan) 36 Turistnäringen
Läs merHandelskammarens rapport nr 1.2011. Ett närmare sydöstra Skåne
Handelskammarens rapport nr 1.2011 Ett närmare sydöstra Skåne 2 Handelskammarens rapport nr 1.2011 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Hur nära är sydöstra Skåne i dag? 4 Analys av trafiksystemet 5 Förslag
Läs merETT ENAT SYDSVERIGE FÖR EN STARK OCH VÄXANDE ARBETSMARKNAD
ETT ENAT SYDSVERIGE FÖR EN STARK OCH VÄXANDE ARBETSMARKNAD POSITIONSPAPPER REGIONSAMVERKAN SYDSVERIGE ARBETSMARKNAD/KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2018 1 2 INTRODUKTION Regionsamverkan Sydsverige är ett samarbetsorgan
Läs merPlaneringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,
Läs merLandskrona i Öresundsregionen
1 (7) Landskrona i Öresundsregionen Landskrona ligger mitt i Öresundsregionen. Sedan Öresundsbron invigdes år 2000 och fram till och med år 2008 har folkmängden i Öresundsregionen ökat med 180 000 invånare,
Läs merUTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 med särskilt fokus på Skåne Nordost Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Skåne Nordost Kristianstad, 8 november 2012 Figur 1.
Läs merDenna PM redogör för Handelskammarens beslut i frågan om förslag till dragningen av höghastighetsbana.
Inledning Regeringen har genom den så kallade Sverigeförhandlingen tillsatt en utredning och förhandlingsprocess med uppdrag att ta fram en utbyggnadstrategi för nya stambanor för höghastighetståg mellan
Läs merMalmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12
Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmö regionens tillväxtcentrum - Motiv till utredning Malmö växer snabbast bland Sveriges 10 största städer sedan 2000,
Läs merTillväxt och utvecklingspotential i Mittstråket Sundsvall Östersund Trondheim
Tillväxt och utvecklingspotential i Mittstråket Sundsvall Östersund Trondheim Mittstråket inledning 2 Uppdraget har varit att visa på effekter av utbyggd transportinfrastruktur och stärkt funktionell region
Läs merTillväxt, miljö och regionplanering
Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt, miljö och regionplanering Stockholmsregionen och östra Mellansverige! Möjligheter och utmaningar när vi växer och blir 1,4 miljoner fler till 2050 Befolkning
Läs merRemissvar- Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48
Region Jönköpings län Remissvar- Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48 Region Jönköpings län (RJL) har getts möjlighet att yttra sig över remissen Regional indelning tre nya län. Regionen har tagit
Läs merStockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet
INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för
Läs merTrafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur
Trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2016-2019 Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Sverige behöver rusta sin infrastrukt För att göra transporter till och från svenska företag
Läs merTillväxt och utveckling i Sjuhärad
Rapport 2014:8 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Sjuhärad Tillväxt och utveckling i Sjuhärad ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merHemuppgift RegLab, 2019 WS2/WS3. Kartlägga olika geografier... Jon Hansson Stefan Karlsson. TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Hemuppgift RegLab, 2019 WS2/WS3 Kartlägga olika geografier... Jon Hansson Stefan Karlsson Hemuppgift WS2 kartlägg geografier Kombinera olika underlag för att se
Läs merKrydda med siffror Smaka på kartan
Krydda med siffror Smaka på kartan Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö GIS i Västmanland Västerås Om SCB Statistik är en förutsättning för demokratin SCB är en
Läs merFlerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009
Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet
Läs merInriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5)
1 (5) RÅDSMÖTE Datum Mötesdatum 2014-05-08 2014-05-23 Inriktningsmål 2015 I enlighet med Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för Mälardalsrådet det kommande verksamhetsåret.
Läs merDen gränslösa regionen. vision för Sydsverige
Den gränslösa regionen vision för Sydsverige Foto: Urszula Striner Vi gör Sydsverige till en bättre plats för företagen Sydsvenska Industri- och Handelskammaren är en fristående och privat näringslivsorganisation
Läs merÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Läs merSVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner
SVERIGES NYA GEOGRAFI 2016 Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner Emma Andersson Samhällsplanerare Allt större och färre lokala arbetsmarknadsregioner Sverige är indelat i 73 lokala
Läs merTillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014
Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Mars och April 2014 Det regional uppdraget Region Halland uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Ta
Läs merRegionala tillväxtförutsättningar i Bohuslän i globaliseringens förtecken
Regionala tillväxtförutsättningar i Bohuslän i globaliseringens förtecken Daniel Gustafsson 08-681 94 95 daniel.gustafsson@nutek.se 1. Yttre förutsättningar 2. Vad är vi bra på? 3. Tillgänglighet 4. Attraktivitet
Läs merEN SAMMANHÅLLEN OCH VARIERAD ARBETSMARKNAD PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND
62 PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND Utvecklingen av pendlingsströmmen över Öresund har framför allt ägt rum mellan Sydvästskåne och den danska delen av Öresundsregionen. Medan pendlingen från Sydvästskåne till
Läs merRegionsamverkan Sydsverige
2016-01-11 RJL2015/2745 Nämnd för trafik, infrastruktur och miljö Regionsamverkan Sydsverige Förslag till beslut Nämnden för trafik, infrastruktur och miljö föreslås besluta Godkänna bilagt förslag till
Läs merArbetspendlingens struktur i Skåne
Arbetspendlingens struktur i Skåne Underlagsrapport till Regional systemanalys för infrastrukturen i Skåne Författare: Kristoffer Levin, Region Skåne Innehållsförteckning 1. BAKGRUND 3 1.1 Lokala arbetsmarknader
Läs merSydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening
Sydsvensk REGION BILDNING Ideell förening Upplägg av arbetet och tolkning av direktivet samt vilka som deltagit i arbetet Arbetsgruppen för Hållbar Regional Utveckling En redovisning till arbetsutskottet
Läs merGemensam satsning på infrastruktur i SÖSK
Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter
Läs merEtt trettiotal rekommendationer
Ett trettiotal rekommendationer Territorial Review Den 2012 kunskapsbaserade 12 rekommendationer med 32 underrekommendationer ekonomin måste utvecklas Alltför stort inslag av lågteknologisk industri Industrins
Läs merHalland bästa livsplatsen! Kommunikationernas betydelse för tillväxten
Halland bästa livsplatsen! Kommunikationernas betydelse för tillväxten PTS bredbandskartläggning 2012. Ser man till andelen boende som har tillgång till fiber så ligger Halland näst sist. Se nedan. Bottenstriden!
Läs merResultat. Politikerpanelen. Demoskop 2012/2013
Resultat Politikerpanelen Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom
Läs merSeptember Kommunbeskrivning för Hallstahammars kommun Översiktlig planering 2016
Kommunbeskrivning för Hallstahammars kommun Översiktlig planering 216 1 Innehåll Inledning... 2 Befolkning... 3 Storlek och sammansättning... 3 Befolkningsutveckling och befolkningsframskrivning... 4 Utbildning
Läs mersaknas: 45 000 personer (eller ungefär 122 fulla tunnelbanetåg)
saknas: 45 000 personer (eller ungefär 122 fulla tunnelbanetåg) De 45 000 personerna som arbetspendlar i de nordiska gränsregionerna tas inte med i den officiella arbetsmarknadsstatistiken. Detta motsvarar
Läs merKoncernkontoret Området för samhällsplanering
Området för samhällsplanering Datum 2015-11-06 Dnr 1500321 1 (6) Sverigeförhandlingen Förtydligande avseende s nyttoanalys till Sverigeförhandlingen Sverigeförhandlingen har den 23 oktober 2015 skickat
Läs merAlternativa regionbildningar
Alternativa regionbildningar Några utgångspunkter för en i Svealandsområdet Januari 2008 Fredrik Eliasson Agneta Stål 2 Förord Att av dagens befintliga bilda större och regionkommuner är en synnerligen
Läs merPositionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad
180928 justerat efter beslut i styrelsen för Regionsamverkan Sydsverige Positionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad Introduktion Regionsamverkan
Läs merHälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society
1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom
Läs merRegional utveckling och förnyelse för framtiden
Regional utveckling och förnyelse för framtiden Tillväxt- och utvecklingsstrategi 2014-2020, Skaraborg 8 november 2013 Katrien Vanhaverbeke Sveriges nya geografi 2013 Den lokala och regionala utvecklingen
Läs merMetod har varit telefonintervjuer och 150 intervjuer har gjorts inom varje geografisk målgrupp.
Metod har varit telefonintervjuer och 150 intervjuer har gjorts inom varje geografisk målgrupp. 00 adresser har använts inom respektive kvotgrupp och vi har ringt till dess kvoten har fyllts. Totalt har
Läs merEkonomisk utveckling och fysisk planering
Ekonomisk utveckling och fysisk planering Lars Pettersson 2017-09-29 EKONOMISK TILLVÄXT Neoklassiska tillväxtteorins: Y: total produktion K: realkapital L: arbetskraft A: teknologins nivå Y = Y Y(Y, Y)
Läs merFöretagsamheten 2014 Hallands län
Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...
Läs merNÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun
NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer
Läs merARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM
ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION
Läs mereffekterna av en regional flygplats
Samhällsekonomiska effekterna av en regional flygplats 15 november 2011 Mattias Frithiof Innehåll Bakgrund, frågeställningar, behov Vad kan vi mäta? Metoder raps RUT Antaganden och scenarier för jämförelse
Läs merSkåne Livskvalitet i världsklass
Skåne Livskvalitet i världsklass 1 Region Skåne är ansvarig för kollektivtrafiken i Skåne. Pågatågen och busstrafiken knyter samman Skåne tillsammans med Öresundstågen, som även sträcker sig över övriga
Läs merTillväxt och utveckling i Fyrbodal
Rapport 2014:9 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Fyrbodal Tillväxt och utveckling i Fyrbodal ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merDiskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten
Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten Vad säger OECD territorial reviews Vilket fokus har regionerna i pågående infrastrukturplanering Motiv och svårigheter vid utvecklad samverkan
Läs merDe viktigaste valen 2010
SKTF undersöker De viktigaste valen 2010 - Medborgarnas syn på lokalt politiskt inflytande i den största kommunen i alla län och regioner Augusti 2010 Inledning I september i år är det val. Välfärden och
Läs merGoogla: gröna kronoberg rapporter
Googla: gröna kronoberg rapporter Upplägg och tidslinje 1990-2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Vilka var förutsättningarna för Hur har det gått? Kronoberg här och nu tillväxtarbetet
Läs merLund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:
Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,
Läs merTillväxt och utveckling i Skaraborg
Rapport 2014:7 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Skaraborg Tillväxt och utveckling i Skaraborg ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merEn Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet
En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet Gemensamma prioriteringar för transportinfrastrukturen i sju län: Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland. Stockholm-Mälarregionen
Läs merPENDLINGSBARA SVERIGE 2015
PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges
Läs merFörord. Resultaten av arbetet presenteras i boken Produktivitetens nya geografi. Denna promemoria sammanfattar bokens huvudresultat.
Förord I diskussionen om svensk ekonomi är det jobben vi talar om mest. Men ofta talar vi bara om halva utmaningen, nämligen om hur många jobben är. Vi pratar för lite om vad vi jobbar med och hur jobben
Läs merK-märkt ellerutmärkt om Sveriges sämsta järnväg, Göteborg-Borås
K-märkt ellerutmärkt om Sveriges sämsta järnväg, Göteborg-Borås För ett västsvenskt näringsliv i världsklass Västsvenska Handelskammaren är en privat partipolitiskt oberoende näringslivsorganisation med
Läs merKAN INVESTERINGAR I TRANSPORTINFRASTRUKTUR ÖKA PRODUKTIVITET OCH SYSSELSÄTTNING?
Foto Geran De Klerk, Unsplash KAN INVESTERINGAR I TRANSPORTINFRASTRUKTUR ÖKA PRODUKTIVITET OCH SYSSELSÄTTNING? Maria Börjesson Professor i nationalekonomi, VTI och KTH AVTAGANDE MARGINALNYTTA Stambanorna:
Läs merTog og vei ga regionvekst i en fei!
Tog og vei ga regionvekst i en fei! Historien om to byer I to land - Öresundsbron 3 september 2015 av Johan Wessman, vd Øresundsinstituttet Skapar broar och tunnlar nya regioner? NEJ ofta är förhoppningarna
Läs merTRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge
Vad gör TRR? Hur står det till idag då? Då och då uppstår situationer då ändrade förutsättningar tvingar företagsledningen att förändra företagets organisation. Vissa gånger med expansion och nyrekrytering
Läs merMatchning och attraktionskraft i Örebro län
Matchning och attraktionskraft i Örebro län Fredrik W Andersson nationalekonom, fil. dr, SCB Agneta Blom kommunfullmäktiges ordförande i Örebro (S) Susanne Gullberg Brännström sakkunnig, SCB Pernilla Norlin
Läs merFöretagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning
Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs
Läs merHandelskammarens rapport nr 1.2009. Studieavgifter en framtidsfråga som kommer allt närmare
Studieavgifter en framtidsfråga som kommer allt närmare 2 Handelskammarens rapport nr 1.2009 3 Förord Det finns ett antal högskolefrågor som av någon anledning anses för kontroversiella för den svenska
Läs merJämtlandsstråket Varför då?
Jämtlandsstråket Varför då? Arbetsmarknader fungerar bättre i befolkningsmässigt större områden. Det blir lättare för företag och organisationer att hitta rätt kompetens. Därmed lättare för företag att
Läs merGatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst
Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation
Läs merSVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL
SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade
Läs mer1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09
1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 2(8) Inledning Älvkarleby kommun ska hitta sin plats i en värld som präglas av snabb förändring. Vi behöver förstå hur förändringarna påverkar vår tillvaro och göra strategiska
Läs merNäringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb
Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.
Läs merVästerås Mälarstaden
Västerås Mälarstaden En stad att leva, bo och utvecklas i Mål som stadsdirektör: Bevara och utveckla VÄSTERÅS Starkt Känt Expansivt Organisation Ort I regionen Västerås Mälarstaden 2013 Vilka berättelser
Läs mer