Regionförstoring för tillväxt och jobb

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionförstoring för tillväxt och jobb"

Transkript

1 Regionförstoring för tillväxt och jobb Professor Åke E Andersson, Internationella Handelshögskolan i Jönköping Augusti 2008

2 2 Handelskammarens rapport nr

3 3 Förord Ju större regioner, desto bättre förutsättningar för tillväxt. I denna rapport förklarar professor Åke E Andersson varför storleken på regionen har betydelse. Analysen visar hur avgörande goda kommunikationer är för att företagen skall få tillgänglighet till dels kunder, dels kunskap i form av personal och forskningsresurser. På motsvarande vis ger en väl fungerande infrastruktur invånarna en bättre arbetsmarknad och större valmöjligheter för konsumtion av varor och tjänster. Sammantaget leder regionförstoring till ökad tillväxt och därmed ökad välfärd. Åke E Andersson argumenterar också för att ett decentraliserat beslutsfattande inom bland annat transport- och högskolesektorn borgar för en mer effektiv politik. Professor Åke E Andersson är verksam vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping och har en lång vetenskaplig karriär, bland annat som rådgivare till FN och OECD och som chef för Institutet för Framtidsstudier i Stockholm. Malmö augusti 2008 Henrik Andersson Chef Information & Analys

4 4 Handelskammarens rapport nr Innehållsförteckning Funktionella regioner Tillgänglighet och integration av större regioner Tjänster, mångfald och tillgänglighet Den högre utbildningen Regionförstoringens effekter en illustration från Mälardalen Slutsatser Sydsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie

5 5 Funktionella regioner En funktionell region kan definieras som ett ekonomiskt integrerat geografiskt område präglat av frekventa inomregionala närkontakter. En regional ekonomi kan uppfattas som integrerad när många av kommunerna har en gemensam arbets-, service- och bostadsmarknad. Företagen i regionen kan på likartat sätt dela på ett utbud av arbetskraft och företagstjänster. En funktionell region formar en lokal arbetsmarknad, en lokal servicemarknad för hushåll, en lokal servicemarknad för näringslivet och en lokal hemmamarknad för näringslivets produkter. Förutsättningen för att stora delar av företagen och hushållen i en region skall kunna dela en gemensam ekonomisk miljö är att villkoren för persontransporter är gynnsamma och innebär låga resekostnader och små uppoffringar av tid. Följande exempel illustrerar några av de viktiga egenskaper som förbättras när möjligheterna till interaktion ökar och när regioners ekonomier integreras: Större, mångsidigare och mera åtkomlig arbetsmarknad för hushållen i varje del av regionen. Bredare sammansättning av det arbetsutbud som är tillgängligt för företagen. Bredare utbud av varor, tjänster och bättre möjligheter till fritidsaktiviteter. Bredare och mera åtkomligt utbud av insatsvaror och företagstjänster. Större och bredare marknad för försäljning av distanskänsliga varor och tjänster. För hushållen är det alltså arbetsmarknaden och konsumtionsmiljön som förbättras vid utökad transportkapacitet. För företagen är det på motsvarande sätt utbudet av arbetskraft som förbättras samtidigt som produktionsmiljön och närmarknaden utökas. Både hushåll och företag drar således nytta av att olika delar av en region kopplas samman och bildar en större enhet. Effektiva transportsystem som minskar tidsavstånden och kostnaden för transporter är nödvändiga för en bättre integration eller förstoring av funktionella regioner. Genom dess inverkan på i stort sett samtliga betydelsefulla aktörer i samhället företag, hushåll och offentliga institutioner kan en liten förändring av transportnätet i vissa kritiska skeden utlösa stora och ibland plötsliga förändringar av lokaliseringsmönster, transport-, kommunikations- och handelsflöden. Betydande exempel på kritiskt utbyggd infrastruktur är Mälarbanan, Svealandsbanan, E4 mellan Stockholm och Jönköping, E6, Öresundsbron och lokala vägprojekt som Essingeleden.

6 6 Handelskammarens rapport nr Tillgänglighet och integration av större regioner Fysisk tillgänglighet byggs upp av den materiella infrastruktur som sammankopplar olika lokaliseringar samt storleken (eller attraktionskraften) på de resurser som finns i de olika lokaliseringarna. Detta återspeglas av följande figur: Inom- och mellanregionala transportsystem Lokaliseringar av resurs God tillgänglighet till resurs leder till låg kostnad (stor potential) för utnyttjande av resurs Figur. Samband mellan transportsystem, lokaliseringsmönster och tillgänglighet. Värderingen av tillgänglighet återspeglas av sambandet mellan priser och geografiska transaktionskostnader. I jämvikt skall alltid prisskillnaden mellan två lokaliseringar motsvara transaktions- och transportkostnaden för att överföra varan eller den rörliga produktionsfaktorn mellan dem. En reduktion av dessa kostnader leder till utjämning av löner och priser vid en högre produktivitetsnivå för ekonomin som helhet. Löner och markkostnader är därför högre i regioner och dess olika delar, varifrån man lätt når andra, och allra högst i lägen inom en region som har särskilt god tillgänglighet till andra ekonomiskt betydelsefulla orter i regionen. Exempel på sådana gynnsamma lägen är Bromma/Solna med dess goda tillgänglighet med bil- och flygtransporter, Stockholms City med dess överlägsna tillgänglighet med kollektiva transportmedel, Kungsbacka med dess läge vid E6, nära Göteborg eller Malmö med dess nya regionala tillgänglighet till den sydsvenska och själländska närmarknaden och dess globala tillgänglighet med flyg. Empiriska undersökningar av sambandet mellan pendlingsavstånd och regionstorlek har visat att det finns en kritisk gräns vid ett avstånd i en riktning på minuter. Pendlingsfrekvensen mellan bostäder och arbetsplatser faller långsamt i intervallet 0 till 50 minuter, för att därefter avta kraftigt. Detta illustreras i följande figur: Pendlingsvilja Pendlingsvilja hethet att pendla % Tid i minuter Inom regionen Figur. Sambandet mellan pendlingsbenägenhet och tidsavstånd.

7 7 Avståndet mellan regioners centra och periferier mätt i kilometer kan variera stort, men tidsavståndet är ungefär minuter även i andra delar av världen. Funktionella regioner med goda väg- eller pendeltågsförbindelser och relativt lite trängsel tenderar att också vara geografiskt stora. Allt eftersom infrastrukturen byggs ut, tidsavstånden minskar och tillgängligheten förbättras ökar därför en regions rumsliga utsträckning. Fenomenet brukar kallas för regionförstoring. På längre sikt kommer med stor sannolikhet Själland och större delen av Skåne att bilda en gemensam pendlingsregion. Gemensamt för expansiva postindustriella regioner med befolkningstillväxt, höga och långsiktigt växande inkomster och markvärden samt kunskaps- och kontaktintensiv tjänsteproduktion, är att de har god inom- och interregional tillgänglighet på kapacitetsstarka transportnät. En liten ort i en funktionell region kan varken lokalt erbjuda ett stort antal arbetstillfällen och/eller ett diversifierat utbud av konsumenttjänster på grund av den begränsade lokal a marknaden. Varför är ändå sådana små orter attraktiva för boende? Attraktiviteten bestäms av att god lokal tillgång på bostadsmark, vatten och andra fritidsytor kombineras med bra transportmöjligheter till större regioncentra med deras breda utbud av konsumenttjänster och arbetstillfällen. På vilket sätt drar regioncentrat nytta av ett antal omgivande förortskommuner? Det totala arbetskraftsutbudet och marknadsunderlaget som kommunen kan erbjuda är större än den interna arbetskraften och det interna marknadsunderlaget. Detta medför att antalet arbetsplatser och tjänstebranscher kan växa, varvid de omkringliggande kommunerna blir mer attraktiva som bostadsorter. Sett ur detta perspektiv är det avsaknaden av eller den dåliga tillgängligheten till ett stort regioncentrum som är problemet för kommunerna i Sveriges många små funktionella regioner. Det är samtidigt denna kategori av kommuner och funktionella regioner som har haft och troligen kommer att ha en negativ befolkningsutveckling. Nästa figur visar befolkningstrenden över en längre tidsperiod. Figuren redovisar Sharpekvoter 1 för befolkningstillväxten i Sveriges samtliga kommuner. Som framgår av figuren är det stora K-regioner och kommuner inom pendlingsavstånd till sådana stora regioner som har de högsta tillväxttalen. 1 Sharpekvoten definieras som genomsnittlig årlig tillväxttakt dividerad med tillväxttaktens risk eller volatilitet (standardavvikelse).

8 8 Handelskammarens rapport nr Kvot 2,29 0,45 0,45 0,10 0,10 0,74 0,74 2,72 Figur. Sharpekvoter för befolkningen i Sveriges kommuner Samtliga av kartans gul- och rödfärgade kommuner kan förväntas ha långsiktig framtida avfolkning med ständigt växande andel äldre med växande vårdbehov och en ökande relativ andel av lågutbildad arbetskraft. Kommuner med trolig långsiktig tillväxt har antingen egen omfattande kunskapsproduktion i högskolor och näringsliv eller god tillgänglighet med snabba persontransporter till sådana miljöer. En nyligen publicerad vetenskaplig analys visar att det finns ett starkt samband mellan produktivitetstillväxten i det privata näringslivet i svenska kommuner och tillgängligheten till olika former av kunskap. Andersson & Karlsson (2007) visar att den inomkommunala och inomregionala tillgängligheten till kunskap mätt i form av arbetskraftens utbildning, patent, FoU-investeringar i företag och universitet, har en signifikant effekt på näringslivets produktivitetstillväxt. Regionförstoring genom effektivisering av kollektiva och privata transportsystem har därför stor betydelse för tillväxt av produktion och sysselsättning i Sverige!

9 9 Tjänster, mångfald och tillgänglighet Utbudet av hushållstjänster har ett starkt samband med en regions befolkningsstorlek. Det kan också visas att befolkningens tillväxt är positivt beroende av detta utbud. Utbudet av företagstjänster uppvisar ett starkt samband med antalet företag och där med med befolkningens storlek i en region. Det kan också visas att tillväxten av anta let arbetstillfällen är positivt beroende av utbudet av företagstjänster. Dessa två samband kan kopplas samman med utvecklingen av antalet hushåll och företag i en region Hushållstjänster Antal näringar Befolkning i funktionella regioner Figur. Antalet tjänstenäringar som en funktion av regioners storlek (eller inomregionala tillgänglighet) 1000 Företagstjänster Antal näringar Befolkning i funktionella regioner Figur. Antalet tjänstenäringar som en funktion av regioners storlek (eller inomregionala tillgänglighet)

10 10 Handelskammarens rapport nr Ovanstående två figurer visar att antalet tjänstebranscher växer med funktionella regioners förstoring. Eftersom huvuddelen av det svenska nyföretagandet sker i tjänstebranscherna blir regionförstoring ett centralt villkor för tillväxt av nyföretagandet. En sådan mera allmän regionförstoring kräver betydande förbättringar av de regionala nätverken för arbet s- och servicependling. Det innebär inte bara krav på investeringar i regionala spåroch vägnät utan också och framför allt större snabbhet, turtäthet, regelbundenhet och lägre transportpriser. Alla dessa förändringar klaras enklast och effektivast genom regionalt beslutsfattande.

11 11 Den högre utbildningen Den allmänna inriktningen av tillväxten i Sverige mot kunskapsberoende produktion och ett exportberoende som överstiger 50 procent av BNP kräver ett stort och mångsidigt system för högre utbildning, forskning och produktutveckling. Sverige har under de senaste decennierna byggt upp ett stort och regionalt diversifierat högskolesystem. Universiteten i Luleå, Umeå och Växjö liksom de mera specialiserade högskolorna i Jönköping eller Kalmar har betytt mycket för näringslivets tillväxt i dessa regioner. Tyvärr har en del av fördelarna inte givit optimal effekt för omgivande regioner på grund av dålig integration av kunskaps- och transportstrategierna i dessa regioner. Ekonometrisk analys visar att det inte finns några väsentliga effektivitetsvinster av en ökad koncentration av den högre utbildningen och forskningen i Sverige. De stordriftsfördelar som kan uppmätas är koncentrerade till de högskolor som har liten relativ andel av resurserna, allokerade till forskarutbildning eller liten allmän storlek. Däremot finns det inga påtagliga fördelar av omallokering av resurser från mindre högskolor till de största universiteten 2. En större utredning inom Världsbanken visar vidare att de mest globalt framgångsrika högskolorna präglas av: En genomsnittlig storlek om cirka studerande Profilerad ämnesstruktur Decentraliserat, icke-statligt beslutsfattande om högskolans utveckling och administration. Framförallt tycks det finnas ett starkt samband mellan effektivitet och privat finansieringsandel. 2 Följande ekvation visar sambandet mellan svenska högskolors kostnader och omfattningen av grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning år Log total kostnad = 6,25 + 0,15 log Doktorander (heltid) + 0,77 log (Helårstuderande) (t = 4,3) (t = 8,8) R-kvadrat = 0,95

12 12 Handelskammarens rapport nr Regionförstoringens effekter en illustration från Mälardalen Erfarenheterna från Mälardalen illustrerar den stora ekonomiska betydelsen av regionförstoringen. Utbyggnaden av transportsystemet har gjort det fördelaktigt att gå från arbetslöshet på hemorten till pendling till Stockholmsregionens växande arbetsmarknad. Utvecklingen under perioden 1985 till 2005 har inneburit att Stockholmsregionens arbetsmarknad vuxit med cirka sysselsatta. Lokala arbetsmarknader : Dagbefolkning Figur. Antalet lokala arbetsmarknadsregioner i Stockholmsregionen 1985 Mellan 1985 och 2005 har Stockholmsregionens arbetsmarknad väsentligt förstorats, vilket illustreras av en jämförelse mellan de två kartorna.

13 13 Lokala arbetsmarknader : Dagbefolkning Figur. Antalet lokala arbetsmarknadsregioner i Stockholmsregionen 2005 Under de kommande decennierna bör man räkna med en fortsatt regional integration av arbetsmarknaderna så att de lokala arbetsmarknaderna Eskilstuna, Västerås och möjligen också Gävle blir delar av en gemensam arbets- och bostadsmarknad med Stockholm som kraftcentrum.

14 14 Handelskammarens rapport nr Arbetslösheten i Mälarregionen följer avståndet till Stockholm, vilket kan illustreras med följande två kartor. Arbetslösheten är särskilt stor bland ungdomar i Mälarregionens östra delar. Det är också uppenbart att arbetslösheten är särskilt låg i de delar av regionen som är mycket tillgängliga med bil eller kollektivtrafik. Öppet arbetslösa och i konjunkturberoende program, 2006 Andel, % år 15,0 12,0 9,0 7,0 5,0 3,0 1,0 Riksgenomsnitt: år, 6,0 % år, 8,2 % år Figur. Öppet arbetslösa och i konjunkturberoende program 2006

15 15 Sambandet mellan regionförstoring och ekonomiska förhållanden kan illustreras med en karta där restider och lägesvärden kopplats samman. Eftersom lägesvärden blir särskilt tydliga för småhus anges dessa med olikfärgade cirklar på kartan. Priset per kvadrat meter är cirka tio gånger så höga i Mälarregionens centrala delar jämfört med de sämsta lägen a i regionens östra delar. Småhuspriser, restid och skattesatser 1: Medelpris för småhus 2006, SEK > Restid till Stockholm med regionaltåg 60 minuter 120 minuter Kommunal- och landstingsskatt, SEK Figur. Småhuspriser, restid och skattesatser Kartbilden illustrerar sambandet mellan restid och värdet på bostäder. Nu når man inom en timme alla de platser som finns inom den ljusa isokronen (markeras i kartan ovan med heldragen vit linje), det vill säga Uppsala, Västerås och Eskilstuna. Det är mycket troligt att alla de orter som finns inom den streckade isokronen hamnar inom en timmes restid när Mälardalen fått pendlarservice med X2000 eller motsvarande expresståg.

16 16 Handelskammarens rapport nr Slutsatser Regionförstoring är nödvändig för en positiv utveckling av produktiviteten, sysselsättningen och nyföretagandet i Sverige. Regionförstoring uppnås med viss automatik genom att restiderna till regionernas centrala arbetsmarknader minskar till mindre än 1 timme per pendlingsresa. Av ofrånkomlig betydelse för Sveriges fortsatta tillväxt av produktiv sysselsättning är tillgängligheten till högre utbildning. Det nuvarande högskolesystemet har rimlig grad av regionalisering, men dess fortsatta effektiva utveckling kräver ett mera decentraliserat beslutsfattande och med större inslag av privat finansiering. En rimlig hantering av beslut inom transport- och högskolesektorerna förutsätter att expe rimente n med stora regioner utvidgas till ett system av högst tio regioner med ansvar för högre utbildning, vetenskaplig forskning, högskolebaserad sjukvård och regionala transportssystem.

17 17 Sydsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie Rapporterna finns att hämta i PDF-format på under Press/Publikationer Att ladda ned. De kan också beställas på tel Nr Vem bestämmer över skolan? En studie om roller, ansvar och makt Nr Näringslivets Öresundsindex 2008 Nr Historien om Lisa Nr Näringslivets Öresundsfakta 2007 Nr Den nya regionalekonomiska teorin och K-samhällets framväxt Nr Kronoberg världen tur och retur Nr Högskolerankingen 2007 Nr Företag som heter Öresund Nr Nr Nr Nr Nr Nr Plats för produktion Emmaboda flygplats realism eller luftslott? En översiktlig studie Effektiva svenska regioner Att vilja men hindras invånarnas inställning till Öresundsregionen European Spallation Source (ESS) En möjlighet för Sverige! Den svenska skolan enligt internationella studier Nr Företagens förtroende för politiken kring E22 Nr Diversity Management Affärsnytta med mångfald Nr Prisvärt konkurrensmedel eller byråkratiskt pappersarbete? Företagens erfarenheter av miljöledningssystem och miljöcertifiering Nr Folkets röst om E22. Allmänhetens svar på frågor om E22 i Skåne, Blekinge och Kalmar län Nr Låg, lägre, lägst om nivån på väginvesteringar i Sverige och Sydsverige sedan 1990 Nr Börsbolag i Sydsverige Nr Här har du ditt Sydsverige så utvecklas södra Sverige Nr Vad innebär EU:s utvidgning för Sydsvenska företag? Nr Börsbolag i Sydsverige Nr Nyföretagandet i Sydsverige trender Nr Kvinnor i karriären Nr Kvinnors företagande och entreprenörskap

18 Regionförstoring för tillväxt och jobb Ju större regioner, desto bättre förutsättningar för tillväxt. I denna rapport förklarar professor Åke E Andersson varför storleken på regionen har betydelse. Goda kommunikationer ger företagen tillgänglighet till kunder och kunskap. Invånarna får en bättre arbetsmarknad och större valmöjligheter för konsumtion av varor och tjänster. Sammantaget leder regionförstoring till ökad tillväxt och därmed ökad välfärd. Åke E Andersson argumenterar också för att ett decentraliserat beslutsfattande inom bland annat transport- och högskolesektorn borgar för en mer effektiv politik. Sydsvenska Industri- och Handelskammaren företräder som enda regionala näringslivsorganisation företagen i södra Sverige. Uppgiften är att göra Sydsverige till en bättre plats för företagen. Detta sker genom långsiktigt arbete för bättre affärsklimat samt genom affärsstöd och nätverksbyggande för fler och bättre affärer. Handelskammaren är en medlemsorganisation som är öppen för alla företag med verksamhet i Sydsverige. Det är medlemsföretagen som är Handelskammarens uppdragsgivare och som sätter agendan för verksamheten. De många medlemsföretagen, små som stora och från alla branscher, sysselsätter fler än medarbetare i regionen. Detta gör Sydsvenska Industri- och Handelskammaren till landets största Handelskammare och en stark röst för södra Sverige. Handelskammarens avdelning Information och Analys arbetar uteslutande med frågor som rör Sydsveriges affärsklimat och långsiktiga utveckling. En del av det material som produceras på avdelningen publiceras i Handelskammarens rapportserie. Syftet är att göra analyser och fakta tillgängliga för en bredare publik. Fler rapporter finns på under Press/Publikationer Att ladda ned. MALMÖ HALMSTAD HELSINGBORG KALMAR KARLSKRONA KRISTIANSTAD VÄXJÖ Skeppsbron 2 Trade Center Kullagatan 8 Gröndalsv. 19b Ö Vittusgatan 36 Tyggårdsg. 1 Videum Science Park Tel

Företagens förtroende för politiken kring E22

Företagens förtroende för politiken kring E22 Handelskammarens rapport nr 1 2005 Företagens förtroende för politiken kring E22 En enkät bland sydsvenska företag Förord Inte sedan regeringen Bildt tvekade om Öresundsbron har en fråga väckt så starka

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige

En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige En ny värld växer fram Vad driver tillväxten? Vad kan det tänkas betyda för er? En ny karta och en ny terräng?

Läs mer

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Läs mer

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2016 1 ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar,

Läs mer

Handelskammarens rapport nr 2.2009. Leverantörsrelationer så funkar de

Handelskammarens rapport nr 2.2009. Leverantörsrelationer så funkar de Leverantörsrelationer så funkar de 2 Handelskammarens rapport nr 2.2009 3 Förord Relationen till leverantörer och inköparens roll förändras i en dynamisk omvärld. Internationaliseringen ökar möjligheterna

Läs mer

Är det dags för en ny grön våg?

Är det dags för en ny grön våg? Är det dags för en ny grön våg? Kan man motverka urbaniseringen med pendlingsersättning? Ted Lindqvist 1 Innehåll Utvecklingen av Sveriges ekonomiska geografi Kort om undersökningen - respondenter Resultat

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Kollektivtrafikens roll för regionförstoring och tillväxt i Västra Götaland

Kollektivtrafikens roll för regionförstoring och tillväxt i Västra Götaland J ÖNKÖPING I NTERNATIONAL B USINESS S CHOOL JÖNKÖPING UNIVERSITY Kollektivtrafikens roll för regionförstoring och tillväxt i Västra Götaland Lokala arbetsmarknader 1970 1990 2004 En av Västtrafiks huvudprocesser

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN

TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN En analys av regionala samband för befolkningsutvecklingen GÖRAN HALLIN OCH ANDERS WIGREN JUNI 2015 Kontigo AB - Stockholm Östersund Umeå - Malmö - www.kontigo.se

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Arbetsresan ur ett genusperspektiv

Arbetsresan ur ett genusperspektiv Arbetsresan ur ett genusperspektiv Ana Gil Solá, fil. lic. & doktorand - Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Göteborgs universitet Varför denna föreläsning? Arbetsresan utgör ca 1/3

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik Tillväxt Regionförstoring Samhällsnytta Kollektivtrafikens roll Funktionella regioner Värmland "Tillväxt är bra, tillväxt ska vi

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Analys av tillgänglighet i Västra Götaland

Analys av tillgänglighet i Västra Götaland Analys av tillgänglighet i Västra Götaland Erik Elldér Centrum för Regional Analys (CRA) Institutionen för Kulturgeografi och Ekonomisk geografi Handelshögskolan Göteborgs Universitet Upplägg I. Introduktion/bakgrund

Läs mer

Näringsliv och arbetsmarknad

Näringsliv och arbetsmarknad Turism 35 Genom Höga Kusten skapa en hög attraktionskraft som ger en långsiktig, konkurrenskraftig besöksnäring som bidrar till ökad tillväxt och social hållbarhet. (Härnösand Översiktsplan) 36 Turistnäringen

Läs mer

Samhällsekonomiska fördelar av en uppgradering av väg E22

Samhällsekonomiska fördelar av en uppgradering av väg E22 Samhällsekonomiska fördelar av en uppgradering av väg E22 Foto Jan Erik Ebbesson Åke E Andersson Professor i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan Martin Andersson Ekonomie doktor Internationella

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm. Per Tryding, Vice VD

Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm. Per Tryding, Vice VD Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm Per Tryding, Vice VD Jag har blivit ombedd att tala om Skåne specifikt och regionens utveckling med särskilt fokus på infrastruktur.

Läs mer

Handelskammarens rapport nr 1.2011. Ett närmare sydöstra Skåne

Handelskammarens rapport nr 1.2011. Ett närmare sydöstra Skåne Handelskammarens rapport nr 1.2011 Ett närmare sydöstra Skåne 2 Handelskammarens rapport nr 1.2011 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Hur nära är sydöstra Skåne i dag? 4 Analys av trafiksystemet 5 Förslag

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

Landskrona i Öresundsregionen

Landskrona i Öresundsregionen 1 (7) Landskrona i Öresundsregionen Landskrona ligger mitt i Öresundsregionen. Sedan Öresundsbron invigdes år 2000 och fram till och med år 2008 har folkmängden i Öresundsregionen ökat med 180 000 invånare,

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 med särskilt fokus på Skåne Nordost Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Skåne Nordost Kristianstad, 8 november 2012 Figur 1.

Läs mer

Remissvar- Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48

Remissvar- Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48 Region Jönköpings län Remissvar- Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48 Region Jönköpings län (RJL) har getts möjlighet att yttra sig över remissen Regional indelning tre nya län. Regionen har tagit

Läs mer

Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg

Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg Gävleborg i ett större funktionellt perspektiv utmaningar och möjligheter En urbaniserad värld från landbygd till megastäder En osäkrare värld krig, fattigdom,

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Denna PM redogör för Handelskammarens beslut i frågan om förslag till dragningen av höghastighetsbana.

Denna PM redogör för Handelskammarens beslut i frågan om förslag till dragningen av höghastighetsbana. Inledning Regeringen har genom den så kallade Sverigeförhandlingen tillsatt en utredning och förhandlingsprocess med uppdrag att ta fram en utbyggnadstrategi för nya stambanor för höghastighetståg mellan

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening Sydsvensk REGION BILDNING Ideell förening Upplägg av arbetet och tolkning av direktivet samt vilka som deltagit i arbetet Arbetsgruppen för Hållbar Regional Utveckling En redovisning till arbetsutskottet

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

Tillväxt, miljö och regionplanering

Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt, miljö och regionplanering Stockholmsregionen och östra Mellansverige! Möjligheter och utmaningar när vi växer och blir 1,4 miljoner fler till 2050 Befolkning

Läs mer

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter

Läs mer

Regionsamverkan Sydsverige

Regionsamverkan Sydsverige 2016-01-11 RJL2015/2745 Nämnd för trafik, infrastruktur och miljö Regionsamverkan Sydsverige Förslag till beslut Nämnden för trafik, infrastruktur och miljö föreslås besluta Godkänna bilagt förslag till

Läs mer

Metod har varit telefonintervjuer och 150 intervjuer har gjorts inom varje geografisk målgrupp.

Metod har varit telefonintervjuer och 150 intervjuer har gjorts inom varje geografisk målgrupp. Metod har varit telefonintervjuer och 150 intervjuer har gjorts inom varje geografisk målgrupp. 00 adresser har använts inom respektive kvotgrupp och vi har ringt till dess kvoten har fyllts. Totalt har

Läs mer

EN SAMMANHÅLLEN OCH VARIERAD ARBETSMARKNAD PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND

EN SAMMANHÅLLEN OCH VARIERAD ARBETSMARKNAD PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND 62 PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND Utvecklingen av pendlingsströmmen över Öresund har framför allt ägt rum mellan Sydvästskåne och den danska delen av Öresundsregionen. Medan pendlingen från Sydvästskåne till

Läs mer

SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner

SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner SVERIGES NYA GEOGRAFI 2016 Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner Emma Andersson Samhällsplanerare Allt större och färre lokala arbetsmarknadsregioner Sverige är indelat i 73 lokala

Läs mer

FLYTTA TILLBAKA? ALDRIG! Utmaningar och möjligheter

FLYTTA TILLBAKA? ALDRIG! Utmaningar och möjligheter FLYTTA TILLBAKA? ALDRIG! Utmaningar och möjligheter Landsbygd vs staden. Stora ytor Glesa strukturer Färre högutbildade Jordbruk Tillverkningsindustri Längre bort i produktcykeln Färre innovationer. Typ

Läs mer

Den gränslösa regionen. vision för Sydsverige

Den gränslösa regionen. vision för Sydsverige Den gränslösa regionen vision för Sydsverige Foto: Urszula Striner Vi gör Sydsverige till en bättre plats för företagen Sydsvenska Industri- och Handelskammaren är en fristående och privat näringslivsorganisation

Läs mer

Alternativa regionbildningar

Alternativa regionbildningar Alternativa regionbildningar Några utgångspunkter för en i Svealandsområdet Januari 2008 Fredrik Eliasson Agneta Stål 2 Förord Att av dagens befintliga bilda större och regionkommuner är en synnerligen

Läs mer

Regionala tillväxtförutsättningar i Bohuslän i globaliseringens förtecken

Regionala tillväxtförutsättningar i Bohuslän i globaliseringens förtecken Regionala tillväxtförutsättningar i Bohuslän i globaliseringens förtecken Daniel Gustafsson 08-681 94 95 daniel.gustafsson@nutek.se 1. Yttre förutsättningar 2. Vad är vi bra på? 3. Tillgänglighet 4. Attraktivitet

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom

Läs mer

Arbetspendlingens struktur i Skåne

Arbetspendlingens struktur i Skåne Arbetspendlingens struktur i Skåne Underlagsrapport till Regional systemanalys för infrastrukturen i Skåne Författare: Kristoffer Levin, Region Skåne Innehållsförteckning 1. BAKGRUND 3 1.1 Lokala arbetsmarknader

Läs mer

Krydda med siffror Smaka på kartan

Krydda med siffror Smaka på kartan Krydda med siffror Smaka på kartan Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö GIS i Västmanland Västerås Om SCB Statistik är en förutsättning för demokratin SCB är en

Läs mer

effekterna av en regional flygplats

effekterna av en regional flygplats Samhällsekonomiska effekterna av en regional flygplats 15 november 2011 Mattias Frithiof Innehåll Bakgrund, frågeställningar, behov Vad kan vi mäta? Metoder raps RUT Antaganden och scenarier för jämförelse

Läs mer

Halland bästa livsplatsen! Kommunikationernas betydelse för tillväxten

Halland bästa livsplatsen! Kommunikationernas betydelse för tillväxten Halland bästa livsplatsen! Kommunikationernas betydelse för tillväxten PTS bredbandskartläggning 2012. Ser man till andelen boende som har tillgång till fiber så ligger Halland näst sist. Se nedan. Bottenstriden!

Läs mer

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmö regionens tillväxtcentrum - Motiv till utredning Malmö växer snabbast bland Sveriges 10 största städer sedan 2000,

Läs mer

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge Vad gör TRR? Hur står det till idag då? Då och då uppstår situationer då ändrade förutsättningar tvingar företagsledningen att förändra företagets organisation. Vissa gånger med expansion och nyrekrytering

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Koncernkontoret Området för samhällsplanering

Koncernkontoret Området för samhällsplanering Området för samhällsplanering Datum 2015-11-06 Dnr 1500321 1 (6) Sverigeförhandlingen Förtydligande avseende s nyttoanalys till Sverigeförhandlingen Sverigeförhandlingen har den 23 oktober 2015 skickat

Läs mer

Regional utveckling och förnyelse för framtiden

Regional utveckling och förnyelse för framtiden Regional utveckling och förnyelse för framtiden Tillväxt- och utvecklingsstrategi 2014-2020, Skaraborg 8 november 2013 Katrien Vanhaverbeke Sveriges nya geografi 2013 Den lokala och regionala utvecklingen

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336

16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336 16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336 Ärende Inom ramen för samarbetet Regionsamverkan Sydsverige har ett gemensamt positionspapper för Sydsveriges infrastruktur tagits fram. Region

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2016-2019 Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Sverige behöver rusta sin infrastrukt För att göra transporter till och från svenska företag

Läs mer

VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN

VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN VÄRMLANDSSTRATEGIN VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN REMISSVAR OMVÄRLDEN PÅVERKAR INGEN OCH ALLA ÄGER VÄRMLAND EN PARAPLYSTRATEGI FÖR VÄRMLAND 4 8 33 VÄRMLAND ETT SKÖNARE LIV VÄRMLANDS STYRKOR Välkomnande och

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

saknas: 45 000 personer (eller ungefär 122 fulla tunnelbanetåg)

saknas: 45 000 personer (eller ungefär 122 fulla tunnelbanetåg) saknas: 45 000 personer (eller ungefär 122 fulla tunnelbanetåg) De 45 000 personerna som arbetspendlar i de nordiska gränsregionerna tas inte med i den officiella arbetsmarknadsstatistiken. Detta motsvarar

Läs mer

Nyckelstråket. Almedalen 5 Juli 2011

Nyckelstråket. Almedalen 5 Juli 2011 Nyckelstråket Almedalen 5 Juli 2011 Nyckelstråket en nationell angelägenhet Viktiga iakttagelser ur rapporten: Stambanor med allt större kapacitetsproblem för både persontrafik och gods. Regionförstoring

Läs mer

Tog og vei ga regionvekst i en fei!

Tog og vei ga regionvekst i en fei! Tog og vei ga regionvekst i en fei! Historien om to byer I to land - Öresundsbron 3 september 2015 av Johan Wessman, vd Øresundsinstituttet Skapar broar och tunnlar nya regioner? NEJ ofta är förhoppningarna

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

OCH DEN LJUSNANDE FRAMTID ÄR VÅR. Tillsammans gör vi Västsverige starkare

OCH DEN LJUSNANDE FRAMTID ÄR VÅR. Tillsammans gör vi Västsverige starkare OCH DEN LJUSNANDE FRAMTID ÄR VÅR Tillsammans gör vi Västsverige starkare ETT PÅGÅENDE BRAIN- DRAIN FÖR GÖTEBORG För att öka förståelsen för hur studenterna ser på sina utsikter har Västsvenska Handelskammaren

Läs mer

Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:9 ISSN 1650-7965. Bygg ut E20 till motorväg

Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:9 ISSN 1650-7965. Bygg ut E20 till motorväg Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:9 ISSN 1650-7965 Bygg ut E20 till motorväg Publicerad av Västsvenska Industri- och Handelskammaren 2005. Citera oss gärna, men ange källa. Bygg

Läs mer

Jämtlandsstråket Varför då?

Jämtlandsstråket Varför då? Jämtlandsstråket Varför då? Arbetsmarknader fungerar bättre i befolkningsmässigt större områden. Det blir lättare för företag och organisationer att hitta rätt kompetens. Därmed lättare för företag att

Läs mer

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society 1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Skåne Livskvalitet i världsklass

Skåne Livskvalitet i världsklass Skåne Livskvalitet i världsklass 1 Region Skåne är ansvarig för kollektivtrafiken i Skåne. Pågatågen och busstrafiken knyter samman Skåne tillsammans med Öresundstågen, som även sträcker sig över övriga

Läs mer

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Johan Klaesson johan.klaesson@jibs.hj.se Jönköping International Business School Regional dynamik Integration av tidigare separata

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling

Läs mer

ÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket

ÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket Jämtlandsstråket Varför då? Arbetsmarknader fungerar bättre i befolkningsmässigt större områden. Det blir lättare för företag och organisationer att

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Tillgänglighet och kompetens förverkligar Kronobergs potential

Tillgänglighet och kompetens förverkligar Kronobergs potential AGENDA KRONOBERG Tillgänglighet och kompetens förverkligar Kronobergs potential Kronoberg är en stark exportregion med stor potential. Växjö är på väg att nå 100.000 invånare och Kronoberg kan växa samman

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Stockholms län

Mäklarinsikt 2013:1 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2013:1 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 2010 - Medborgarnas syn på lokalt politiskt inflytande i den största kommunen i alla län och regioner Augusti 2010 Inledning I september i år är det val. Välfärden och

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Omvärldens bild av Tierp - Attraktionsindex 2012

Omvärldens bild av Tierp - Attraktionsindex 2012 Omvärldens bild av Tierp - Attraktionsindex 2012 1 2 Målet med undersökningen;? Att klargöra hur omvärldsbilden av Tierp ser ut. Viktiga frågor att besvara är: - Hur står det till med kännedomen om Tierp?

Läs mer

Borås Göteborg Sveriges sämsta järnväg

Borås Göteborg Sveriges sämsta järnväg Borås Göteborg Sveriges sämsta järnväg Rapport 2011:2 ISSN 1650-7965 Författare Stefan Gustavsson, Västsvenska Handelskammaren. stefan.gustavsson@handelskammaren.net Publicerad av Västsvenska Handelskammaren

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Västra Småland Castellums fastigheter i Västra Småland är främst belägna i Värnamo, Jönköping och Växjö. Det samlade fastighetsbeståndet per 31 december 2003

Läs mer

Halmstad-Nässjö järnväg (HNJ) behövs den?

Halmstad-Nässjö järnväg (HNJ) behövs den? FREDAG 18 SEPTEMBER 2015 VÄLKOMNA TILL SAMVERKANSMÖTE I LANDERYD Halmstad-Nässjö järnväg (HNJ) behövs den? Ronny Löfquist (S) KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HYLTE KOMMUN Välkomna! Samverkansmöte i Landeryd

Läs mer

Handelskammarens rapport nr 1.2009. Studieavgifter en framtidsfråga som kommer allt närmare

Handelskammarens rapport nr 1.2009. Studieavgifter en framtidsfråga som kommer allt närmare Studieavgifter en framtidsfråga som kommer allt närmare 2 Handelskammarens rapport nr 1.2009 3 Förord Det finns ett antal högskolefrågor som av någon anledning anses för kontroversiella för den svenska

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 2(8) Inledning Älvkarleby kommun ska hitta sin plats i en värld som präglas av snabb förändring. Vi behöver förstå hur förändringarna påverkar vår tillvaro och göra strategiska

Läs mer

En internationell dimension i vardagspolitiken

En internationell dimension i vardagspolitiken Utgångspunkt En internationell dimension i vardagspolitiken Från strategier till praktisk handling Ett lokalt/regionalt uppdrag som löses genom insatser på flera olika nivåer och sammanhang Norrbottenskonferensen,

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5)

Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5) Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5) (5) Sammanfattning Enligt en undersökning genomförd av TNS SIFO

Läs mer

Regional tillväxt 2015

Regional tillväxt 2015 Regional tillväxt 2015 Wolfgang Pichler 13 maj 2016 Tjänstemannaforum Utgångspunkter Utgångspunkter Funktionella analysregioner (FA-regioner) Indelning i regiongrupper (stad och land) Ett långsiktigt tidsperspektiv

Läs mer

Tillväxtkommuner visar vägen. Gunnar Johnson

Tillväxtkommuner visar vägen. Gunnar Johnson Tillväxtkommuner visar vägen Gunnar Johnson Kommunens roll för tillväxt allt viktigare Globalisering, digitalisering, urbanisering Tjänste- och servicenäringarna växer Mer specialiserad arbetsmarknad Mer

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer