Kadmium. Miljö och hälsoaspekter vid slamspridning. Rapport nr , Lina Enskog, Examensarbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kadmium. Miljö och hälsoaspekter vid slamspridning. Rapport nr 2 2000, Lina Enskog, Examensarbete"

Transkript

1 Kadmium Miljö och hälsoaspekter vid slamspridning Rapport nr , Lina Enskog, Examensarbete

2 SAMMANFATTNING Stockholm Vatten arbetar kontinuerligt med att försöka minska avloppsslammets innehåll av miljöstörande ämnen och verkar för att slammets fosfor, kväve och mullbildande ämnen ska nyttiggöras på åkermark. Detta är en viktig åtgärd, främst för att tillvarata fosforn som finns i slammet och är en ändlig resurs i form av ren och brytvärd råfosfat. I denna rapport utreds tungmetallen kadmiums egenskaper och effekter. Kadmium är en kontroversiell metall i slammet på grund av dess mobilitet, toxicitet och förmåga att bioackumuleras. Metallen har hög motståndskraft mot korrosion, höga temperaturer och solljus. Dess salter ger beständiga pigment i den rödgula skalan. Jordskorpan innehåller kadmium med en halt mellan 0,08 och 0,5 mg/kg främst i samband med zink men även i råfosfat, kalk, järnmineral, råolja och antracit. Det naturliga flödet i Sverige (via erosion, vittring av berggrunden etc) är 13 ton/år. Användningen och utsläppen av metallen har minskat under de senaste decennierna och sedan 1982 råder kadmiumförbud mot användning av kadmiumämnen för ytbehandling, som stabilisator eller som färgämne. Undantag finns och kadmium får fortfarande användas i exempelvis konstnärsfärger och legeringar. Idag är batterier det dominerande användningsområdet för kadmium. Stora mängder kadmium finns upplagrat i olika produkter i samhället och från dessa sker ett diffust läckage, både vid användning och deponering. Den största tillförseln till marken sker via luftnedfall, även handelsgödsel är en stor källa. Det antropogena flödet i Sverige ligger på 20 ton per år. En stor del av luftnedfallet härstammar från andra länder. Kadmiumnedfallet har dock minskat med ca 50 % de senaste två årtiondena. Fördelningen av källorna till avloppsvattnets kadmium uppskattas på följande sätt vad gäller Stockholm Vatten: Källa Andel av totala Cd-mängden (%) Hushåll 46 Bilvård 16 Dagvatten 16 Konstnärsfärger 10 Övrigt 12 Mellan 22 och 37 % av hushållens bidrag kommer från det vi äter och dricker, det vill säga ca 4-6 kg Resten av kadmiummängden från hushållen kommer från en mängd små källor såsom exempelvis hygien- och rengöringsprodukter som innehåller zink, plastföremål, konstnärsfärger, korrosion av förzinkade produkter och hushållsmaskiner med kadmiumstabilisatorer. Via dagvattnet når kadmium från luftnedfall, trafik och korrosion reningsverken. Bilvårdsanläggningar är en stor källa som är möjlig att åtgärda genom utökad lokal rening. Konstnärsfärger är en annan betydande källa. Avloppsnätet i sig kan också ge tillskott av kadmium, dels genom gammalt kvarliggande sediment och dels genom kadmium i lödfogar och i PVC-ledningar. Följande gräns- och riktvärden gäller för kadmium:

3 Åkermarkens maxhalt (vid slamtillförsel): Maxtillförsel åkermark: Avloppsslam: Handelsgödsel: Vete, riktvärde: Barnmat, riktvärde: Dricksvatten, otjänligt: Arbetsmiljö: Tolerabelt veckointag: 0,4 mg/kg TS 0,75 g/ha,år 2 mg/kg TS 100 mg/kg P 0,1 mg/kg friskvikt 0,05 mg/kg friskvikt 5µg/l 0,05 mg/m 3 luft 7 µg/kg kroppsvikt Tillgången på brytvärda fosforresurser är begränsad och det är därför viktigt att hushålla med fosfor genom kretslopp och återföring av fosforn i samhällets avfall. Detta minskar också det diffusa läckaget av fosfor till sjöar och vattendrag. Handelsgödsel innehåller förutom kadmium en rad andra föroreningar och kadmiumhalten varierar kraftigt beroende på ursprung, medelvärdet i Sverige låg 1998 på 15 mg/kg P. Stallgödsel har en kadmiumhalt på 7-18 mg/kg P beroende på typ av stallgödsel. Slammets sammansättning är i många avseenden lik stallgödslets. Medelvärdet för kadmiumhalten låg 1995 runt 50 mg/kg P för slam i Sverige. Slammet innehåller, till skillnad från handelsgödsel, mycket organiskt material vilket medför att tungmetallerna binds upp i större utsträckning och grödans upptag minskar på detta sätt. Andra positiva effekter är förbättring av jordens struktur, hudrauliska och kemiska egenskaper (ph, katjonbyteskapacitet och redoxpotential), skördeökning och bra effekter på de biologiska markprocesserna. Långsiktiga försök i Skåne som pågått sedan 1981 visar, med dagens mätmetoder, att det varken sker någon ökning av kadmiumhalterna i marken eller grödans upptag av kadmium vid normal slamgiva. Kadmium är lättrörligt i mark och tas upp av växter genom förväxling med zink samt genom passivt upptag via rötterna. Växtupptaget påverkas av markfaktorer, väderlek, grödans egenskaper med mera. Det är främst markvätskans kadmiumkoncentration som är avgörande för växtupptaget och faktorer som påverkar denna är jordens kadmiumhalt, lerhalt, halt organiskt material och förekomst av adsorbenter, vätskans saltkoncentration och zinkhalt, ph och temperatur. Försurningen medför att befintligt kadmium i marken frigörs och blir mer biotillgängligt samt kan mobiliseras till djupare marklager och så småningom till avrinningsvatten och sjöar. Även förändrade jordbruksmetoder har bidragit till ökad biotillgänglighet av kadmium. Förutom att reducera kadmiumtillförseln är det viktigt att även kontrollera rörligheten och biotillgängligheten av den kadmium som redan finns i jorden. För närvarande är kadmiumhalten i svensk åkermark 0,23 mg/kg TS. Halten varierar mycket beroende på geografisk belägenhet. Ökningstakten är 0,1 % per år. Halten i matjorden har ökat med 33 % under 1900-talet och halten i höstvetekärna har mer än fördubblats under perioden ,5 % av jordarna i Sverige har för höga kadmiumhalter för att avloppsslam ska få spridas. Vid slamgödsling på en hektar åkermark med dagens krav på maxtillförsel av kadmium blir ökningen av kadmiumhalten 1 g/ha och år eller ökningen av matjordens kadmiumhalt 0,14 % per år. För icke-rökare är födan den största källan för kadmiumexponering och vi intar i genomsnitt µg kadmium per person och dag. Generellt sett har kött, fisk och frukt låga 2

4 kadmiumhalter medan skaldjur, inälvsmat, kakao, vissa svampar, bönor, groddar, linser och olika sorters frön har höga kadmiumhalter. Vete är emellertid den största enskilda källan beroende på de stora mängder som förtärs. Det kadmium vi äter och dricker absorberas bara till ca 5 % i mag-tarmkanalen och det vi inandas absorberas till %. Riskgrupper för kadmiumexponering är människor som bor i förorenade områden, som röker, som intar mer kadmium genom kostvanor, har större kadmiumupptag genom näringsfaktorer samt kvinnor. Anrikning av kadmium sker främst i njurar och lever och den kritiska hälsoeffekten av kadmiumexponering som idag är konstaterad är njurskador. Under det senaste århundradet har kadmiumhalten i njurar ökat med ca 300 % och även halten i benvävnad har ökat markant. Kadmium kan bevisligen ge negativa hälsoeffekter varför användning och utsläpp bör minskas. Det finns emellertid inget som med dagens mätmetoder tyder på att slamspridning ger ökade halter i mark och gröda, försök visar istället på att ingen haltökning sker. Således finns det ingen uppenbar anledning till att upphöra med slamgödsling på grund av slammets nuvarande kadmiumhalt. Denna bör dessutom minska på sikt. Stockholm Vatten arbetar vidare med att minska kadmiumhalten i slammet genom att: Identifiera och kvantifiera kadmiumkällorna från hushållen. En sådan undersökning har påbörjats på SV under hösten Fortsätta informationen till konstnärer och konstskolor om kadmiumhaltig konstnärsfärg. Se över möjligheterna till lokal rening av avloppsvatten från konstskolor. Kompletterande rening införs på alla större biltvättsanläggningar. Detta är ett krav som redan ställts av SV men kommer att ta ett tiotal år att genomföra. Inventering av eventuella kadmiumutsläpp från vissa verksamheter som värmeverk, betongindustri etc genomförs. Okända källor spåras och åtgärdas. Det är också viktigt att verka för att mängden kadmium som tillförs reningsverken med dagvattnet minskar. En förutsättning för detta är att mängden kadmium som finns upplagrad i infrastruktur och byggnader minskar, vilket är möjligt på lång sikt, samt att luftdepositionen minskar ytterligare. 3

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING OCH BAKGRUND KADMIUMS EGENSKAPER KADMIUMFLÖDEN NATURLIGA FLÖDEN Zink ANVÄNDNINGSOMRÅDEN FÖRBRUKNING ANTROPOGENA FLÖDEN Källuppdelning Identifiering och kvantifiering av utsläpp Diffusa källor Avfall Övrigt Trender Källor till avloppsvattnets kadmium i Stockholmsområdet Kadmium i fekalier och urin MILJÖMÅL OCH LAGSTIFTNING RIKSDAGSBESLUT OCH MÅL KADMIUMFÖRBUDET GRÄNS-, RIKTVÄRDEN OCH ANDRA BESTÄMMELSER Vid gödsling Livsmedel Övriga gränsvärden och bestämmelser ÖVERENSKOMMELSEN OM SLAMANVÄNDNINGEN FOSFORTILLGÅNG KRETSLOPP OCH HUSHÅLLNING HANDELSGÖDSEL Kadmiuminnehåll STALLGÖDSEL Kadmiuminnehåll SLAM Kadmiuminnehåll ÖVRIGT SLAMGÖDSLINGENS EFFEKT NEGATIVA EFFEKTER POSITIVA EFFEKTER Försök i Skåne KADMIUMEXPONERING TRENDER VÄXTTILLGÄNGLIGHET OCH VÄXTUPPTAG Mätproblem Parametrar som påverkar växtupptaget Försurningens betydelse KADMIUMTILLSTÅND OCH HALTER Marken Förändringar med tiden- historiska aspekter Tillståndet idag Balans mellan tillförd och borttransporterad kadmium Kadmium i livsmedel- hur påverkas vår föda? Kadmium i olika grödor Förändringar med tiden- historiska aspekter Tillståndet idag

6 7.3.3 Vattnet Luften Tätort BIOLOGISKA EFFEKTER RISKGRUPPER/RISKFAKTORER HÄLSOEFFEKTER AV KADMIUMEXPONERING Njurar Ben Cancer Hjärt-kärlsystem Reproducerbarhet och utveckling Slutsats av hälsoeffekter KADMIUMHALTER Människor Djur Förändringar med tiden, trender TOXICITET GENTEMOT MIKROORGANISMER SLUTSATSER/ SUMMERING REFERENSER LITTERATUR PERSONLIGA KONTAKTER BILAGEFÖRTECKNING

7 1 INLEDNING OCH BAKGRUND Stockholm Vatten (SV) vill bidra till en positiv, långsiktig och hållbar samhällsutveckling. Som en del i detta arbete försöker SV se till att avloppsslammets innehåll av miljöstörande ämnen ständigt minskar samt att slammet med dess innehåll av fosfor, kväve och mullbildande ämnen nyttiggörs på åkermark. Eftersom kadmium är mycket omdiskuterat i dessa sammanhang är det viktigt att reda ut vilka fakta och kunskaper som finns dokumenterade om kadmium och dess effekter. Syftet med denna rapport är att sammanställa och utreda de uppgifter som finns samt att besvara ett antal frågeställningar som är aktuella för SV. Målet är att få fram ett underlag att utgå från vid diskussioner om vilka effekter kadmium kan orsaka till följd av slamspridning på åkermark. Återföring av fosfor till jordbruksmarken genom slamgödsling är en viktig åtgärd för att bidra till ett kretslopp som på sikt är nödvändigt. Tillgången av ren och brytvärd fosforråvara är begränsad och upplagringen av fosfor i samhällets avfall som sker idag leder till ett diffust läckage till vår miljö. Fosfor är ett livsnödvändigt ämne för både växter, djur och människor och ett kretslopp är eftersträvansvärt så länge det inte medför några negativa effekter på miljö och organismer. Användningen av avloppsslam på jordbruksmark är emellertid en kontroversiell fråga, delvis på grund av slammets innehåll av kadmium. Kadmium är den tungmetall som är mest kritisk i jordbrukssammanhang eftersom den lättare tas upp av grödor än de flesta andra tungmetaller och utgör en hälsorisk vid för hög exponering via födan. Kadmiumförorening är idag ett globalt problem som uppstått genom ökad framställning och användning av kadmium och dess föreningar. På senare år har det totala utsläppet av kadmium till biosfären (miljö för levande organismer) minskat till följd av att många åtgärder för att minska emissionen har vidtagits. Trots detta ökar hela tiden halterna av kadmium i marken och på många ställen är halterna förhöjda. En fråga som ställs i den här rapporten är vilken roll slamgödslingen spelar i detta sammanhang. Det finns idag delade meningar om gödsling med avloppsslam. Ena sidan hänvisar till det viktiga i att återföra fosfor och andra näringsämnen i kretsloppet genom gödsling med avloppsslam som klarar gällande kvalitetskrav med förhållandevis låga gränsvärden av bland annat kadmium. Den andra sidan hävdar att åkermarken på lång sikt riskerar att bli förstörd för lång tid framöver genom att gödsla med ett slam som trots alla gränsvärden ändå innehåller oönskade ämnen. Riksdagen beslutade i budgetpropositionen 1989/90 att avloppsslammet ska kunna användas på jordbruksmark utan risker för hälsa och miljö. Därefter har ett antal miljömål med mera som rör kretslopp och slam tillkommit. Enligt SV:s egen miljöpolicy ska företaget bidra till en positiv, långsiktig och hållbar samhällsutveckling. Inriktningsmålet för slamhanteringen är Kretsloppsinriktad och resurssnål verksamhet. För att uppfylla dessa mål arbetar företaget för att återföra det avloppsslam som uppnår kvalitetskraven till åkermarken och på så sätt få ett kretslopp. En ständig förbättring av slammets kvalitet är då viktig och riktlinjer för detta utformades i Överenskommelsen om slamanvändning i jordbruket mellan LRF, VAV och Naturvårdsverket som trädde i kraft De olika parterna åtar sig då att arbeta för att slamkvaliteten vid användning av avloppsslam i jordbruk säkerställs (SNV, VAV, LRF, 1995). Samarbete mellan de olika parterna sker i den Nationella samrådsgruppen för slamhantering med representanter för olika organisationer, myndigheter och företag som 6

8 berörs av slamfrågan. Även lokala slamsamråd finns. År 2000 träder en regel om deponiskatt i kraft som innebär att varje ton deponerat organiskt avfall kostar 250 kr. Målet är att inget organiskt avfall ska deponeras efter år 2005 då förbud träder i kraft. Det är oklart vilka effekter det kadmium som tillförs åkermarken med avloppsslam har. En del av detta kadmium kommer från det vi äter och finns således redan i kretsloppet. Bidragen från stallgödsel, konstgödsel och atmosfäriskt nedfall är betydligt större. Jämfört med dessa tre övriga källor ger avloppsslam ett mycket begränsat tillskott av tungmetaller till åkermarken eftersom det endast sprids på en liten del av den totala arealen. Slammet är dock den största enskilda källan på den del av marken där spridningen sker. Denna rapport är en omfattande och bred sammanställning av fakta om kadmium. Rapporten är upplagd så att nästan varje huvudkapitel inleds med en sammanfattning, detta för att den ska bli mer lättläst. 7

9 2 KADMIUMS EGENSKAPER Sammanfattning kapitel 2 Kadmium är en tungmetall med låga smält- och kokpunkter. Metallen har hög motståndskraft mot korrosion, höga temperaturer och solljus. Dess salter ger beständiga pigment i den rödgula skalan. Kadmium är relativt biotillgängligt och har en förmåga att ackumuleras i kretsloppet. Hos människor anrikas kadmium främst i njurar och lever. I tillräckligt höga halter är metallen skadlig för alla livsformer. Tungmetallen kadmium upptäcktes som grundämne först på 1800-talet och började användas på allvar i Sverige 1940 (Lohm et al., 1996). Kriteriet för en tungmetall är att dess densitet överstiger 5 g/cm 3. Metallen är silvervit, mjuk och smidbar och har låga smält- och kokpunkter. Vid upphettning i luft brinner kadmium under bildning av kadmiumoxid och vid temperaturer högre än kokpunkten sker förångning av metallen till en gul, giftig gas bestående av kadmiumatomer (Hedlund et al., 1997). Kadmium är moståndskraftigt mot korrosion och är stabilt under höga temperaturer och solljus. Dess salter ger starka, beständiga pigment i olika gula och röda nyanser. Ledningsförmågan är relativt god; ca en fjärdedel av koppars (Hedlund et al., 1997). Den vanligaste formen av kadmium är som tvåvärd jon, Cd 2+ och det är i denna form metallen förekommer i vatten. Kadmiums fysikaliska egenskaper Molvikt 112,4 g/mol Densitet 8640 kg/m 3 Smältpunkt 321 C Kokpunkt 765 C Eftersom kadmium, liksom övriga tungmetaller, är ett naturligt förekommande grundämne i miljön bryts det inte ned utan ackumuleras istället i kretsloppet. Kadmium binds svagare till jordpartiklar än de flesta andra metaller och är därför mycket lättrörligt i mark (Parkman et al., 1998). Metallen tas således lättare upp av växter än till exempel kvicksilver, bly och krom som har en låg rörlighet i marken och vars växtupptag i princip är obefintligt. Dessutom är ämnet tillgängligt för växterna under relativt lång tid efter tillförseln. Försurningen medför att större mängder kadmium frigörs och ökar i biotillgänglighet. Tillsammans med kvicksilver och bly intar kadmium en särställning bland tungmetallerna eftersom de inte har någon känd positiv funktion för levande organismer (Johansson & Burman, 1998). Liksom många andra tungmetaller har kadmium en förmåga att anrikas i vävnader hos människor och djur. Detta beror på att dess biologiska halveringstid är lång (se tabell 1) vilket gör att även låga halter är en fara för ackumulering (Jönsson et al. 1994). Anrikningen i djur och människor kallas bioackumulering och sker då upptaget av ett ämne överstiger vävnadens kapacitet att göra sig av med ämnet. Halten av ämnet ökar då med stigande ålder vilket innebär att vuxna har högre kadmiumkoncentrationer i kroppen än barn. Kadmium anrikas främst i njurar och lever och kan vid höga halter orsaka skador som leder till nedsatt funktion av organen. Vid tillräckligt höga halter är kadmium skadligt för alla former av liv. Tabell 1. Biologisk halveringstid av kadmium hos några olika däggdjur. (Källa: Jönsson et al., 1994). 8

10 Däggdjur Människa Hund Laboratorieråtta Mus Biologisk halveringstid av Cd 6-30 år dygn 200 dygn dygn 9

11 3 KADMIUMFLÖDEN Sammanfattning kapitel 3 Jordskorpan innehåller naturligt kadmium med en halt mellan 0,08 och 0,5 mg/kg. Zinkmineral (särskilt ZnS), råfosfat, kalk, järnmineral, råolja och antracit innehåller kadmium. Kadmium erhålls som biprodukt vid framställning av zink, koppar och bly. Det naturliga flödet i Sverige via vittring av berggrunden, erosion, transport via floder och i luften är 13 ton per år. Användningsområdena för kadmium är eller har varit batterier (dominerar idag), pigment, ytbehandling, legeringar och stabilisatorer. Lagstiftning begränsar användningen men mycket kadmium finns upplagrat i samhället i olika produkter, särskilt i storstadsområden. Depositionen av kadmium har minskat med ca 50 % de senaste två årtiondena. Det antropogena flödet i Sverige ligger på 20 ton per år. En stor del av luftnedfallet härstammar från andra länder. Till åkermarken är huvudflödena atmosfärisk deposition, handelsgödsel och djurfoder. Punktutsläpp av kadmium har minskat med följd att de diffusa utsläppen från produkter fått allt större betydelse. Av det kadmium som når reningsverken i Stockholm kommer knappt hälften från hushållen, 16 % från dagvattnet, 16 % från bilvårdsanläggningar och 10 % från konstnärsfärger. I hushållen finns kadmium i fekalier och urin, förzinkade detaljer, zinkinnehållande produkter såsom schampo, rengöringsmedel och tandkräm, plastföremål, metallföremål, lödningar etc. Mellan 10 och 17 % av den totala kadmiummängden (det vill säga ca 4-6 kg) kommer från livsmedel via fekalier och urin. Kadmium tillförs jorden genom luftdeposition och gödsling och avlägsnas genom upptag av grödor och utlakning. Flödet varierar mellan olika regioner på grund av olika faktorer såsom skillnader i klimatet och jordens beskaffenhet. Dessutom varierar luftdepositionen i Sverige mellan de norra och södra delarna (Andersson, 1992). Idag existerar nästan inte några så kallade bakgrundsnivåer av kadmium (naturliga regionala halter som inte är påverkade av antropogen verksamhet) på grund av den globala spridningen av metaller via luften (Hedlund et al., 1997). Varje år deponeras 23 ton kadmium på soptippar i Sverige och ca 1 % av detta lakas ut till grund- och ytvatten (Parkman et al., 1998). Tabell 2. Uppehållstider för kadmium i miljön (Hedlund et al., 1997). Miljö Uppehållstid Strömmande vatten Dagar Luft Dagar veckor Insjöar, vattnet Månader år Insjöar, sediment (biologiskt aktiva ytskiktet) Tiotals hundratals år Jord Hundratusentals år Havssediment Hundramiljontals år Människan Tiotals år 3.1 Naturliga flöden Kadmium finns naturligt i jordskorpan med en halt från 0,08 till 0,5 mg/kg (Hedlund et al., 1997) och finns som förorening ibland annat zinkmineral och råfosfat (se tabell 3 för halter i olika fyndigheter). Där det finns zink och fosfor finns det därför alltid mer eller mindre kadmium. Även kalk, järnmineral, råolja och antracit kan innehålla kadmium (Printsmann, 1999). I sällsynta fall kan kadmium hittas som kadmiummineral men den enda av betydelse är CdS (Nilsson, 1996). Metallen erhålls som biprodukt vid framställning av zink, koppar och bly (Hedlund et al., 1997). Det naturliga flödet av kadmium sker genom vittring av berggrunden, erosion, transport via floder och i luften samt i vissa länder från vulkaner. Detta flöde i Sverige har beräknats till 13 ton/år (Hedlund et al., 1997). Tabell 3. Innehållet av fosfor och kadmium i olika typer av råfosfat. (Källa: Albertsson et al., 10

12 1997 som hämtat uppgifterna från Norsk Hydro). Ursprung/ typ av råfosfat Fosforinnehåll (%) Kadmiumhalt (mg/kg råfosfat) Kadmiumhalt (mg/kg fosfor) Kola, Ryssland 17,2 0,15 0,9 Palfos, Sydafrika 17,2 0,15 0,9 Bou Craa, Marocko 15, Togo 15, Youssofia, Marocko 14, Jordanien 14, Texas, USA 14, Florida, USA 14, Negev, Israel 14, Khourigba, Marocko 14, Kneifiss, Syrien 13, Gafsa, Tunisien 13, Zink Den största naturliga kadmiumkällan är zinkmalm där kadmium alltid förekommer (Nilsson, 1996). Särskilt mineralet zinkblände (ZnS) innehåller mycket kadmium, 0,05-0,8% (Hedlund et al., 1997). Medelhalten för kadmium i zinkfyndigheter ligger på 0,23 % vilket innebär att 3 kg kadmium produceras för varje ton zink som renas (Landner & Lindeström, 1998). I förädlad zink är dock kadmiumhalterna låga; den renaste zinkkvaliteten får maximalt innehålla 0,003 % kadmium (Lindqvist, 1999). De två ämnena är mycket lika kemiskt; båda tillhör grupp nummer 12 i det periodiska systemet och det viktigaste oxidationsnumret är 2+ för dem båda. Oxidationsnummer 1+ förekommer också men har ingen större betydelse, särskilt inte i vattenlösningar. Egenskaper, Zn och Cd Zn Cd Atomnr Molvikt (g/mol) 65,38 112,41 Densitet (kg/m 3 ) Smältpunkt ( C) 419,6 321,1 Kokpunkt ( C) Både zink och kadmium har låga kokpunkter jämfört med många andra metaller, likaså låg ångbildningsvärme (Nilsson, 1996). Detta ger en viss flyktighet av metallerna vid till exempel stålframställning vilket gör att de ofta hamnar i flygaskan. Då zink kommer i kontakt med luft bildas, förutom zinkoxid (ZnO) och zinkhydroxid (Zn(OH) 2 ), även alkaliska zinkkarbonater av olika slag. Dessa fäster bra mot den underliggande ytan och bildar ett tätt ytskydd som är motståndskraftigt mot korrosion. Detta är anledningen till att det största användningsområdet för zink är ytbehandling av järn och stål för att förhindra korrosion. 3.2 Användningsområden Kadmium används ofta för att förlänga produkters livslängd på grund av dess goda motståndskraft och stabilitet under olika förhållanden. Dess föreningar används eller har använts främst inom följande områden: 11

13 i batterier (fungerar som anod) som färgämne för ytbehandling som legeringsmetall som stabilisator i PVC-plaster Numera är dock användningen i pigment, stabilisatorer och för ytbehandling sedan början av 1980-talet kraftigt begränsad genom lagstiftning (se kap 4.2 Kadmiumförbudet) men en hel del undantag finns. Exempelvis får kadmium fortfarande användas i konstnärsfärger. Användningen av kadmium i batterier har ökat kraftigt sedan 1980-talet medan en minskning har skett inom övriga användningsområden (se figur 1 nedan). Idag är batterier alltså det klart dominerande användningsområdet och det största kadmiumflödet i samhället kommer från användningen av dessa. Mellan 1990 och 1995 minskade emellertid användningen av NiCdbatterier något, vilket framgår av figur såg fördelningen ut som i tabell 4. Tabell 4. Mängd kadmium som användes i Sverige inom olika områden 1995 (Bergbäck & Jonsson, 1998). Användningsområde Mängd Cd, ton/år Batterier 93 Pigment 0,5 Ytbehandling 0,5 Stabilisatorer 0 Legeringar 30 * * Källa Hedlund et al. (1997), värdet är från Eftersom kadmium tål höga temperaturer och då behåller den distinkta färgen används det till keramik, glas och lasyr (Printsmann, 1999). Färger som innehåller stora mängder kadmium heter ofta något där kadmium ingår. Som pigment ger kadmium olika färger på den rödgula skalan, kadmiumsulfid ger gul färg och kadmiumselenid röd (AFS 1988:7). Detta har använts främst i plaster men även i glas, keramik och konstnärsfärger. Idag är det användningen i konstnärsfärger som dominerar efter kraftiga minskningar av användandet i plaster (Lohm et al., 1996). Som stabilisator i plast användes kadmium främst i form av kadmiumstearat och kadmiumbensoat vilka motverkar nedbrytning av plasten orsakad av ljus och värme (Bergbäck & Jonsson, 1998). Kadmium får fortfarande användas i legeringar och en vanlig användning är i legering med koppar för att öka styrka och tålighet (Bergbäck & Jonsson, 1998). Legeringen används i till exempel bilkylare (Hedlund et al., 1997). Lödmetaller kan innehålla stora mängder kadmium, % (Bergström, 1997). Kadmium ger ett bra korrosionsskydd samt är mjukt och ger låg friktion vilket är fördelaktigt för användning i exempelvis gängade detaljer (Hedlund et al., 1997). Stora mängder kadmium finns upplagrat i samhället i olika produkter såsom batterier, pigment plaster med mera och det är bara en begränsad del av den totalt konsumerade mängden i Sverige under 1900-talet som nått biosfären (miljö för levande organismer) (Lohm et al., 1996). Kadmium finns också upplagrat i samhället i kommunala deponier och industrideponier. Metallen finns i särskilt stora mängder i storstadsområden. System för återvinning av nickel-kadmiumbatterier är välutvecklat i Sverige men Naturvårdsverket uppskattar att endast ca 1/3 av alla slutna batterier lämnas in efter användning (143,5 ton batterier samlades in 1998, ca 15 % av denna vikt är rent kadmium). Detta är en hög siffra 12

14 jämfört med andra länder men en högre återvinningsgrad är önskvärd med tanke på de stora mängder kadmium som används i batterier. I princip alla större (öppna) celler återvinns (Lindqvist, 1999). Batterierna skickas till SAFT i Oskarshamn. Återvunnet kadmium används för tillverkning av öppna nickelkadmiumbatterier för industribruk Pigment Stabilisatorer Ytbehandling Batterier Figur 1. Diagram över användningen av kadmium , ton (data från Bergbäck & Jonsson, 1998, finns i bilaga 2). 3.3 Förbrukning Förbrukningen av kadmium i världen har i princip varit konstant sedan 1970 och uppgick i slutet på 80-talet till ton/år i genomsnitt (Hedlund et al., 1997). Sverige stod för 0,8% av detta. Den totala mängden kadmium som använts i Sverige sedan 1940 är ca ton (Bergbäck & Jonsson, 1998). Upplagrade kadmiummängder i produkter i svenska antroposfären (område där mänsklig aktivitet pågår; ett system av processer och flöden av produkter, material, energi och information) utgörs till största delen av NiCd-batterier (Bergbäck & Jonsson, 1998). Det är dock material som innehåller stabilisatorer som utsätts för mest korrosion (Bergbäck & Jonsson, 1998). En fortsatt minskning av användningen av NiCd-batterier skulle ge ett stort bidrag till en minskning av läckaget av kadmium från antroposfären (Bergbäck & Jonsson, 1998). Se även kap 3.4 Antropogena flöden. Världsproduktionen av kadmium var 1989 ca ton 1992 importerades 242 ton ren Cd och 1-2 ton i kemiska preparat till Sverige (Hedlund et al., 1997) 3.4 Antropogena flöden Förutom de naturliga flödena av kadmium sker ytterligare tillskott till miljön genom brytning, produktion och användning av metallen. Depositionen av kadmium till miljön i Sverige har minskat med ca 50 % de senaste två årtiondena till följd av begränsningar av utsläpp (Parkman et al., 1998). Trots de stora minskningarna har miljömålen inte uppnåtts vad gäller utsläpp till vatten (MiljöSverige, 1999). Se diagrammen i figur 2 och 3 nedan. 13

15 Huvudflöden av kadmium till Sveriges åkermark är via atmosfärisk deposition, handelsgödsel och djurfoder till djuren på bondgårdarna exklusive fodret som produceras på gårdarna (Hellstrand & Landner, 1998). Figur 2. Kadmiumutsläpp till vatten från olika punktkällor och trafik (MiljöSverige, 1999). Figur 3. Kadmiumutsläpp till luft från olika punktkällor och trafik (MiljöSverige, 1999) Källuppdelning Källorna till antropogena flöden kan delas upp i två olika grupper (Flyhammar, 1996): 1. Kontaminerade råvaror 2. Konsumtionsvaror 14

16 I den första gruppen förekommer kadmium som en icke önskvärd förorening i olika råvaror. Vid upparbetning av råvaran släpps kadmium ut till luften eller vattnet, hamnar i processens restprodukter eller följer med som förorening i den tillverkade produkten. Bland dessa råvaror inkluderas fosfor, skrot, malmer och sliger (Flyhammar, 1996). Konsumtionsvaror som bidrar till kadmiumflödet innehåller tillsatser eller föroreningar av kadmium. Emission av kadmium kan ske dels vid produktionen, dels vid konsumtionen och dels vid deponeringen. Emissioner av kadmium från produktion av konsumtionsvaror är liten i förhållande till de mängder som släpps ut vid upparbetning av kontaminerade råvaror (Flyhammar, 1996). Det är dock konsumtionsvaror som genom användning ger upphov till den största emissionen av kadmium Identifiering och kvantifiering av utsläpp I början av 1970-talet nådde punktutsläppen av kadmium sin kulmen (Lindqvist, 1999). Därefter stagnerade utsläppen till följd av hårdare lagstiftning och därmed effektivare rening. I takt med att punktutsläppen minskat har de diffusa utsläppen från produkter fått allt större betydelse. Punktutsläpp förekommer dock fortfarande och det antropogena kadmiumflödet, det vill säga det som härrör från mänsklig verksamhet, låg 1990 på 20 ton i Sverige (Hedlund et al., 1997) var utsläppen från svenska källor till luft 780 kg och till vatten 1,8 ton, se diagrammen i figur 4 och 5 nedan (MiljöSverige, 1999). Under de senaste åren har den atmosfäriska depositionen av kadmium i Sverige minskat med en faktor mellan två och tre och den ligger idag på mellan 0,1 och 0,5 g Cd/ha och år (Hellstrand & Landner, 1998). De största utsläppskällorna till luft är förbränning och olika metallverk, till vatten är gruvavfall och papper- och massaindustri stora bovar. Figur 4. Utsläpp av kadmium till luft från olika källor (branscher) i Sverige (MiljöSverige, 1999). Branscher enligt Miljöskyddsförordningen 1989:

17 Figur 5. Utsläpp av kadmium till vatten från olika källor (branscher) i Sverige 1995 (MiljöSverige, 1999). Branscher enligt Miljöskyddsförordningen 1989:364. Kadmium som släpps ut till luft når förr eller senare marken och ca 50 % av den totala tillförseln av kadmium till svensk jordbruksmark kommer från luftdeposition. Metaller sprids i luften främst i partikulär form (Johansson & Burman, 1998). Luftdepositionen kommer huvudsakligen långväga ifrån, särskilt i södra Sverige, främst från den omfattande kolförbränningen i Europa (Notter, 1993). Den andra stora källan för kadmiumtillförsel till matjord är kadmiumhaltigt fosfatgödselmedel (Hedlund et al., 1997). Avloppsslam tillförs endast en mindre del av den odlingsbara marken men tillförseln av kadmium därifrån kan vara viktig lokalt. Kalkning kan tillföra små kadmiummängder och medelhalten i kalk ligger på 0,15 mg/kg CaO 3 (motsvarar 0,27 mg/kg CaO) (Hellstrand & Landner, 1998) Diffusa källor De diffusa källorna blir dock av allt större betydelse i takt med att utsläppen från punktkällor, det vill säga industriutsläpp, minskar. Punktkällorna, som är viktiga historiskt sett, måste ställas i relation till konsumtionsutsläppen (Bergbäck & Jonsson, 1998). I Stockholms teknosfär finns 120 ton kadmium upplagrat i olika produkter idag och den kadmium som finns i stabilisatorer och batterier utgör hälften av detta, se figur 6 (Bergbäck & Jonsson, 1998). Korrosion gör att detta kadmium kommer ut i miljön. Den största delen av detta finns dock i en skyddad miljö där risken för korrosion är liten. Det är trots detta 40 ton kadmium i staden som utsätts för korrosion av olika grad (Bergbäck & Jonsson, 1998). Föroreningar från luftdeposition, korrosion med mera förs från hårdgjorda ytor som hustak och vägar via dagvattnet till sjöar, vattendrag och reningsverk. 16

18 Figur 6. Ackumulerad mängd kadmium i Stockholms teknosfär (Bergbäck & Johansson, 1996) Avfall När kadmiuminnehållande konsumtionsprodukter deponeras kan avfallet utgöra en viktig källa för tungmetaller, inklusive kadmium. Även om halterna i avfallet vanligtvis inte är särskilt höga gör de stora flödena att det kan röra sig om betydande mängder. Enligt Bergbäck (1998) kan både hushållsavfall och industriavfall innehålla mellan 5 och 10 g Cd/ton. Inflödet av kadmium via olika produkter till Stockholms teknosfär är 9 ton per år medan utflödet via avfall är 4 ton per år (Bergbäck, 1998). En del av metallmängden som deponeras kommer så småningom att hamna i deponiernas lakvatten. Vid sopförbränning sker endast mycket små kadmiumutsläpp: Högdalenverket ger endast en årlig tillförsel till luft på 1-2 kg kadmium (Bergbäck, 1998). Värmeverk kan ge upphov till kadmiuminnehållande processavloppsvatten. Tabell 5. Mängd kadmium i olika produkter som utsätts för korrosion i luft, vatten och jord i Stockholm 1995 (Bergbäck & Jonsson, 1998) Korrosionsväg/plats Produkt Mängd (ton) Luft/ fordon Legeringar Plast, stabilisatorer och pigment Plätering (ytor) Luft/ byggnader Orenheter i Zn (tak etc) 6 Vatten/ byggnader Orenheter i Zn (mässing) 7 Jord/ infrastruktur Stabilisatorer Övrigt Trafiken ger ett mycket litet tillskott av kadmium till miljön. Metallen förekommer i bromsbelägg, kylare samt i däck som förorening i zinkoxid. Vissa uppgifter finns också om att dubbar kan avge kadmium (Gatu- och fastighetskontoret et al., 1999). Halten i bensin och diesel är låg och den totala kadmiumfrigörelsen från trafik i Stockholm är 7 kg per år (Bergbäck, 1998). Biltvättar ger emellertid ett betydande bidrag till utsläppen. Konstnärsfärger innehåller stora kadmiummängder och kan vara en betydande källa för kadmiumutsläpp eftersom de kan innehålla så mycket som 45 viktsprocent kadmium enligt en undersökning av SV. Om det efter färgnamnet står hue, sub eller imit är det garanterat att färgen är kadmiumfri. Kadmium kan också förekomma i textilier som pigment i färgen eller utgöra en föroreningsrest från fiberproduktion (bomull) då det finns i handelsgödsel och 17

19 bekämpningsmedel som används vid odlingen (Kemikalieinspektionen, 1997). Det kan också finnas som rest i textilier genom att härstamma från zinkföroreningar eller från fosfattvättmedel (Kemikalieinspektionen, 1997). Utsläpp till miljön sker vid utlakning genom tvättning samt då textilen blivit avfall. Kemikalieinspektionen konstaterar i sin rapport att kemikalierika kläder företrädesvis kommer från Fjärran Östern. Branschorganisationen för textilimportörer har emellertid utarbetat rekommendationer för inköpsvillkor som bland annat innebär att kadmium ej är tillåtet som tillsats (Kemikalieinspektionen, 1997) Trender Figur 7 nedan visar utsläpp kadmium från olika källor i Sverige Trenden är tydlig: produktionsemissionen har gått ned kraftigt medan konsumtionsemissionen vuxit. Denna trend har även fortsatt under 90-talet, det vill säga emissionen från produktionen har minskat medan den från konsumtionen håller sig på en hög nivå (Bergbäck & Jonsson, 1998). Figur 7. Beräknad kadmiumemission från olika källor i Sverige (Bergbäck & Jonsson, 1998) Källor till avloppsvattnets kadmium i Stockholmsområdet Till SV:s reningsverk inkom 1998 ca 36 kg kadmium (Stockholm Vatten AB, 1999). Den genomsnittliga kadmiumhalten i slammet var år ,7 mg/kg TS. Då punktkällorna för kadmiumutsläpp i princip är obefintliga idag har arbetet med att förbättra slamkvaliteten övergått till att försöka minimera den antropogena bakgrundsbelastningen i samhället. Ursprunget för det kadmium som når Stockholms reningsverk är svårt att definiera. Endast en industri, Volvo Aero Engine Services som reparerar flygmotorer i närheten av Bromma flygplats, har tillstånd att släppa ut kadmium. År 1998 släppte de dock endast ut 55 g kadmium totalt (Volvo Aero Corporation, 1999). Enligt en sammanställning av de miljörapporter som inkommit till SV släpptes 232 g kadmium ut från industrier till reningsverken 1998 (Bromma och Henriksdal). Många uppgifter saknas emellertid varför denna siffra troligen är högre i verkligheten. Följande tabell visar uppskattningar av storleken på olika källor till det kadmium som kommer in till reningsverken i Stockholm baserade på olika mätningar som gjorts. Det bör dock nämnas att värdenas osäkerhet är mycket stor på grund av att vissa antaganden har gjorts i beräkningarna. Se bilaga 6 för detaljer om uppskattningarna. 18

20 Tabell 6. Uppskattning av storleken på kadmiumkällor i Stockholm. Källa Alla tre verk, andel av totala (%) Henriksdal, andel av totala (%) Bromma, andel av totala (%) Loudden, andel av totala (%) Hushåll Bilvård Dagvatten 16 16, Konstnärsfärger Övrigt 12 14,5 7 0 Ungefär hälften av kadmiummängden som kommer till reningsverken kommer alltså från hushållen. En stor del av hushållens bidrag kommer från urin och fekalier, se kap Kadmium i fekalier och urin för närmare uppskattningar om bidraget. Resterande mängd kadmium härstammar då från aktiviteter, produkter och installationer av olika slag i hemmen, exempelvis från plastföremål, tvättmedel, lödningar, biltvätt och förzinkade detaljer (Bergstöm, 1997). BDT-vatten (vatten från bad, disk och tvätt) kan stå för en ansenlig del kadmium till avloppet (se även bilaga 6). I disk och tvättvattnet härrör metaller bland annat från olika metallföremål såsom bestick, kastruller, metalldetaljer på kläder (knappar, nitar, blixtlås) (Sundberg, 1995). Luftdeponerat kadmium borde via kläderna kunna hamna i tvättvattnet. Zinkinnehållande produkter i hushållen, såsom rengöringsmedel, tandkräm, schampo och andra hygienprodukter, kan också bidra med kadmium till avloppet (Landner & Lindeström, 1998). Dessa produkter kan också innehålla fosfor. Zink används också i aluminiumlegeringar, visserligen i små mängder men användningen av legeringarna är utbrett (Ehlert och Lindqvist, 1996). Zinkoxid är ett vanligt färgpigment och färgerna används till bland annat husfasader (Ehlert och Lindqvist, 1996). Andra tänkbara källor kan vara korrosion från hushållsmaskiner, radiatorer, hårtorkar, varmvattenberedare med mera vilka är undantagna från kadmiumförbudet och bland annat kanske kan ge kadmiumtillförsel till avloppet vid avtorkning med en trasa som sedan sköljs av. Tvätt av overaller som är kadmiumförorenade kan också vara en möjlig källa, likaså tvätt av vanliga kläder som innehåller kadmiumrester från handelsgödsel och bekämpningsmedel. Enligt Elin Höglund, kemist på Hennes & Mauritz (pers medd, 1999), är vissa kläder som importeras från exempelvis Asien täckta med PVC (regnkläder etc) som innehåller kadmium som stabilisator. Detta accepteras emellertid inte av företaget. På Hennes & Mauritz har en hel del metallprodukter analyserats för metaller (blixtlås, smycken och andra bijouterier) men kadmium har inte hittats i några betydande mängder. Däremot kan krom och bly förekomma i större mängder. Tyger har inte analyserats så mycket men i de undersökningar som gjorts har kadmium inte hittats. Vad gäller kosmetika tros inte heller detta vara någon kadmiumkälla enligt Karin Sundberg på Hennes & Mauritz (pers medd, 1999). Förut kunde kadmium finnas i PVC-förpackningar men idag finns inte dessa förpackningar längre. Zinkoxid används emellertid en hel del som färgämne och som solblockerare (till exempel i zinkpasta) och det kan medföra små kadmiummängder. Sundberg (1995) anger ett kadmiuminnehåll i BDT-vatten enligt tabell 7 nedan. Det är visserligen ett mindre-än-värde men ger ändå orimligt stora kadmiummängder (maximalt drygt ett halvt kilo om dagen totalt in till Stockholms reningsverk!) och är troligtvis mycket överskattat. Enligt Weglin (arbetsmaterial, 1999) är kadmiuminnehållet i BDT-vatten sådant att det skulle motsvara 10 kg in till Stockholms reningsverk varje år, det vill säga 28 % av den totala kadmiummängden och mer än hälften av hushållens totala bidrag (se bilaga 6). 19

och hälsoaspekter vid slamspridning

och hälsoaspekter vid slamspridning R nr 2 jan 2000 Kadmiummiljö- och hälsoaspekter vid slamspridning Lina Enskog Broman, MI SAMMANFATTNING Stockholm Vatten arbetar kontinuerligt med att försöka minska avloppsslammets innehåll av miljöstörande

Läs mer

SPRIDNING AV BLY, KADMIUM OCH KVICKSILVER. Redovisning av en rapport från Miljöförvaltningen

SPRIDNING AV BLY, KADMIUM OCH KVICKSILVER. Redovisning av en rapport från Miljöförvaltningen MILJÖFÖRVALTNINGEN Tjänsteutlåtande Louise Sörme Projektledare Telefon 08-508 28 948 louise.sorme@miljo.stockholm.se Till Miljö- och Hälsoskyddsnämnden SID 1 (7) 2007-03-15 MHN 2007-05-22 p 7 SPRIDNING

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Kadmiumhotet. Text: Runo Ahland /frilans Foto: Torbjörn Lundell

Kadmiumhotet. Text: Runo Ahland /frilans Foto: Torbjörn Lundell I mars i år nåddes lantbrukarna i Landskrona kommun i Skåne av ett budskap från miljöförvaltningen: undvik rötslam och handelsgödsel med hög kadmiumhalt! Bakgrunden till varningen är, att den mycket giftiga

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde

Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde Analysavdelningen Galina Gorodetskaja galina.gorodetskaja@kappala.se Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde - En inventering - Handledare: Christina Vendel 2006-02-20 1

Läs mer

Hotet från kadmium allt högre halter i den svenska åkermarken

Hotet från kadmium allt högre halter i den svenska åkermarken Hotet från kadmium allt högre halter i den svenska åkermarken Kadmium hotar att på bred front skada vår njurfunktion. Människokroppen har en förmåga att göra sig av med överskott på en rad ämnen. De kan

Läs mer

Skydda Er mark mot slamspridning!

Skydda Er mark mot slamspridning! 2011-03-30 Upprop till ägare av svensk åkermark Skydda Er mark mot slamspridning! Inom 40 år måste vi fördubbla livsmedelsproduktionen i världen för att klara behovet av mat till den växande befolkningen.

Läs mer

Dagvatten Kort historik. Lokalt omhändertagande. Öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö

Dagvatten Kort historik. Lokalt omhändertagande. Öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö Dagvatten Kort historik 1. Till avloppet (kombinerat system) Problem: bräddning vid toppbelastning ger utsläpp av orenat avlopp 2. Separat system för dagvatten Problem: utsläpp förorenat dagvatten 3. Magasin

Läs mer

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Avloppsslam på åkermark Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Regler om föroreningar i avloppsslam SNFS 1994:2 Föreskrifter om avloppsslam i jordbruket 8 Kadmiumhalt

Läs mer

kadmium i avloppsslam

kadmium i avloppsslam Resonemang kring kadmium i avloppsslam Holger Kirchmann och Karin Hamnér Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för mark och miljö Box 7014, S 75007 Uppsala, Sverige E-mail: holger.kirchmann@slu.se

Läs mer

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Samrådsmöte för Dalälven 19 februari 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten och rena sjöar

Läs mer

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet 1(18) Till mig behövdes inget kadmium Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet Gryaab Rapport 2012:12 Lars Nordén, Fredrik Davidsson 2(18) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Fosfor en outtömlig resurs

Fosfor en outtömlig resurs Fosfor en outtömlig resurs Utvinning av råfosfat i Togo, Västafrika I diskussionen om slamspridningen har det förts fram som det kanske främsta argumentet för spridning, att vi går mot en brist på gruvutvunnen

Läs mer

VÄGLEDNING SoFi Source Finder

VÄGLEDNING SoFi Source Finder CIT Urban Water Management AB VÄGLEDNING SoFi Source Finder Ett verktyg för uppströmsarbete Hushåll Fordonstvätt Bilverkstad Tandvård Ytbehandlare Tvätteri Konstverks. Förbränning Verksamhetsutövare Biogas

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan 1() KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning, -11- Mona Stensmar Petersen, 4-4 28 mona.petersen@karlstad.se Natur och miljö Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Vi är långt ifrån måluppfyllelse

Läs mer

Policy för fordonstvättar i Haninge

Policy för fordonstvättar i Haninge 1 (6) Policy för fordonstvättar i Haninge För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Haninge kommun antagit denna policy. Policyn

Läs mer

Kretslopp mellan stad och land?

Kretslopp mellan stad och land? Lärarhandledning Kretslopp mellan stad och land? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Bra att veta Målsättningen är att eleverna ska: - förstå att staden

Läs mer

Ateljéprojektet. Gryaab Rapport 2005:1

Ateljéprojektet. Gryaab Rapport 2005:1 Ateljéprojektet Gryaab Rapport 2005:1 1 Inledning Kadmiumförorening i avloppsslam är, och har under ganska många år, varit ett av de viktigare skälen för den låga acceptansen för slamgödsling på åkermark.

Läs mer

Information om fordonstvätt

Information om fordonstvätt Information om fordonstvätt Spillvatten från fordonstvättar innehåller bl a mineralolja (opolära alifatiska kolväten), metaller och andra organiska och oorganiska ämnen och behöver behandlas (renas) innan

Läs mer

Varje droppe färg i avloppet är en droppe för mycket Så här målar du miljöanpassat

Varje droppe färg i avloppet är en droppe för mycket Så här målar du miljöanpassat Varje droppe färg i avloppet är en droppe för mycket Så här målar du miljöanpassat För renare sjöar och skärgård Var rädd om dig själv och miljön undvik färg som innehåller kadmium Kadmium är en giftig

Läs mer

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Linda Gårdstam Miljörättsavdelningen Enheten för Miljöfarlig verksamhet Bakgrund senast år 2015 ska minst 60

Läs mer

1986L0278 SV

1986L0278 SV 1986L0278 SV 20.04.2009 004.001 8 BILAGA 1 A GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTER AV TUNGMETALLER I MARKEN (mg/kg torr vikt i ett representativt prov, enligt definitionen i bilaga 2 C, från mark med ett ph mellan 6

Läs mer

Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp

Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp Prof. Gunno Renman, KTH gunno@kth.se Uppströms teknik i kretslopp 20 mars 2013 Stockholm Det ska handla om: Inledande ord och forskningsperspektiv

Läs mer

Sammanställning av avloppsreningsverkens miljörapporter

Sammanställning av avloppsreningsverkens miljörapporter Sammanställning av avloppsreningsverkens miljörapporter - LÄNSSTYRELSEN Västmanlands län Miljöenheten 25 Nr 22 Sammanfattning Länsstyrelsen har tagit fram en sammanställning av utsläppsrelaterade uppgifter

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Remissvar ang ändringar i Förordningen No 1881/2006 avseende kadmium

Remissvar ang ändringar i Förordningen No 1881/2006 avseende kadmium Till Livsmedelsverket Älvängen 2011-09-28 Diarienummer 29/2011 Remissvar ang ändringar i Förordningen No 1881/2006 avseende kadmium Allmänna synpunkter Under lång följd av år har forskningen visat på allt

Läs mer

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande 1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga

Läs mer

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK KVARNHAGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK För medlemmarna i Kvarnhagens samfällighetsförening om vad vi får och inte får spola ner i våra avlopp. VAD FÅR VI SPOLA NER I VÅRT AVLOPP - vad

Läs mer

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Slam som fosforgödselmedel på åkermark Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren Tungmetaller i miljö och odlingslandskap Gunnar Lindgren Kadmium, kvicksilver, bly och fosfor i musslor Innehållet av hälsofarliga tungmetaller i musslor är mycket stort i förhållande till växtnäringen.

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Ingmar Börjesson, Lantmännen R&D Svåra frågor och möjligheter Kadmium, slam och växtnäring Forskningsprojekt som tar grepp

Läs mer

RAPPORT. Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län Nr 2010:8 ISSN

RAPPORT. Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län Nr 2010:8 ISSN RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:8 Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län 1990-2009 Kontaktperson: Sofi Nordfeldt, Länsstyrelsen i Södermanlands län

Läs mer

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel 12 Tillverkning av produktionshjälpmedel KRAVs regler för produktionshjälpmedel talar om vilka typer av produktionshjälpmedel för växtodling (inklusive trädgårdsodling) som kan KRAV-märkas och vilka kriterier

Läs mer

små avlopp i kretslopp

små avlopp i kretslopp små avlopp i kretslopp källa: Cordell, Drangert and White, 2009 http://phosphorusfutures.net/peak-phosphorus 100% 90% 80% 70% 60% BDT Fekalier, papper Urin 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kväve Fosfor Kalium Lagar

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-12-04 1 Naturvårdsverket presenterar: Kartläggning av fosforresurser

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt.

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt. Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, 2003 10. Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt. YTTRE MILJÖ luft biosfären mark vatten PÅVERKAN

Läs mer

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken

Läs mer

Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002

Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002 Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002 Mötet i Stockholm hade arrangerats av MISTRA-programmen MAT21och Urban Water tillsammans med Naturvårdsverket. Temat var Urban växtnäring

Läs mer

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012 Digital GIS maps Östra Göinge Östra Göinge Kommun, 2012 Slamdatabasen Spårhunden Slamanvändning Östra Göinge kommun 20122 Innehållsförteckning 1. Översiktkarta över användning av slam från Östra Göinge

Läs mer

Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden?

Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden? Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden? Jonathan Mattsson 1, Ann Mattsson 2, Fredrik Davidsson 2 1 Stadens Vatten LTU 2 GRYAAB Avloppsvatten som informationskälla

Läs mer

Framställning av järn

Framställning av järn Ämnen i jordskorpan Få rena grundämnen i naturen Ingår i kemiska föreningar I berggrunden (fasta massan i jordskorpan) finns många olika kemiska föreningar. De flesta berggrund innehåller syre Berggrunden

Läs mer

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten ...utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagsbeslut 2010 Generationsmålet:

Läs mer

Kadmium i hushållsspillvatten

Kadmium i hushållsspillvatten R nr 9, april 2002 Kadmium i hushållsspillvatten Erik Wall, MI Examensarbete Förord Denna rapport utgör ett examensarbete med omfattningen 20 högskolepoäng. Arbetet har varit en del av civilingenjörsutbildningen

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB Kommunalt VA-bolag Bildades 2009 Sex ägarkommuner 230 000 invånare 160 medarbetare Därför bildades NSVA Säkrar VA-kompetens i regionen Optimal utveckling av

Läs mer

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Slam och föroreningar läget idag Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Laqua Research Group Forskar om miljökonsekvenser orsakat av avfallshantering och andra aktiviteter. Är ett samarbete mellan Högskolan

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Lantbruks- och samhällsnyttan av slam i jordbruket. Agr.D Göte Bertilsson Greengard Agro

Lantbruks- och samhällsnyttan av slam i jordbruket. Agr.D Göte Bertilsson Greengard Agro Lantbruks- och samhällsnyttan av slam i jordbruket Agr.D Göte Bertilsson Greengard Agro KSLA den 27 januari 2013 Varför ett kretsloppsmål? Att spara en resurs, t ex fosfor, energi Att minska miljöpåverkan,

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012 Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2012 Emilie Feuk Rapport 2013:2 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona oc 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor

Läs mer

Vattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och?

Vattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och? Vattenstämman 14 maj 10.30-12.00 Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och? Linda Gårdstam, Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets Regeringsuppdrag fosfor, (20 minuter) Anders Finnson,

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Dagvatten en komplex blandning

Dagvatten en komplex blandning Dagvatten en komplex blandning Vilka ämnen finns i dagvatten? Varför varierar föroreningarna i dagvatten? Måste vi verkligen ta hänsyn till dagvattnet? Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten Bottenvikens

Läs mer

något för framtidens lantbrukare?

något för framtidens lantbrukare? Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

3. Bara naturlig försurning

3. Bara naturlig försurning 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011 Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2011 Emilie Feuk Rapport 2012:7 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor som

Läs mer

Till Miljödepartementet Skärkäll 2010-08-11 registrator

Till Miljödepartementet Skärkäll 2010-08-11 registrator Till Miljödepartementet Skärkäll 2010-08-11 registrator 103 33 Stockholm Remissyttrande över Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp (Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist

Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist Ett föreläggande måste vara så klart formulerat att adressaten har helt klart för sig det som tillsynsmyndigheten förväntar sig att denne ska göra. Rättspraxis är

Läs mer

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Slamfrågan Möte 7 okt 2009 SpmO Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål Ny lagstiftning på gång viktig milstolpe Slamfrågan komplex LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Kadmium i mark, gröda och mat i Sverige och Europa. Jan Eriksson, Inst. för mark och miljö

Kadmium i mark, gröda och mat i Sverige och Europa. Jan Eriksson, Inst. för mark och miljö Kadmium i mark, gröda och mat i Sverige och Europa Jan Eriksson, Inst. för mark och miljö Rapport som sammanfattar kadmiumproblematiken http://håbo-tibble.se/dokument/pdf/mat21%20kadmium.pdf Kadmium i

Läs mer

1(8) Zink till Ryaverket. Källor till zink i inkommande avloppsvatten. Gryaab Rapport 2013-2. Lars Nordén

1(8) Zink till Ryaverket. Källor till zink i inkommande avloppsvatten. Gryaab Rapport 2013-2. Lars Nordén 1(8) Zink till Ryaverket Källor till zink i inkommande avloppsvatten. Gryaab Rapport 2013-2 Lars Nordén 2(8) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa och driva system som

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Spårning av tungmetaller i Örebros spillvattenledningsnät

Spårning av tungmetaller i Örebros spillvattenledningsnät EXAMENSARBETE 2005:025 CIV Spårning av tungmetaller i Örebros spillvattenledningsnät MATS CARLSSON CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad Avdelningen för

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer

Bilaga 6.1. Metodbeskrivning för beräkning av riktvärden

Bilaga 6.1. Metodbeskrivning för beräkning av riktvärden Uppdragsnr: 0083240, Bilaga. (5) Bilaga.. Metodbeskrivning för beräkning av riktvärden Generella riktvärden. Hälsobaserade riktvärden De hälsobaserade generella riktvärdena beräknas genom en sammanvägning

Läs mer

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam Vad är REVAQ? REVAQ är ett certifieringssystem för hållbar återföring av växtnäring, minskat flöde av farliga ämnen till reningsverk och hantering

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-04-04 1 Regeringsuppdrag redovisat i sep 2013 Kartläggning av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter; SFS 1998:944 Utkom från trycket den 14 juli 1998 utfärdad den 25 juni

Läs mer

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Obefintligt stöd för slamspridning

Obefintligt stöd för slamspridning Ämne: Obefintligt stöd för slamspridning - Fler kadmiumanalyser av svenskt mjöl Från: "Gunnar Lindgren" Datum: 2012-03-05 11.56 Till: "Gunnar Lindgren"

Läs mer

Slamförsöken i Skåne ger livsmedel med mycket höga kadmiumhalter

Slamförsöken i Skåne ger livsmedel med mycket höga kadmiumhalter Februari 2013 Slamförsöken i Skåne ger livsmedel med mycket höga kadmiumhalter I diskussionen om slamspridningen brukar företrädarna hänvisa till odlingsförsök med slam som gjorts i Skåne under perioden

Läs mer

ACT Natural TM. Framtidens kretsloppsanpassade lösning för Enskilda Avlopp. www.alnarpcleanwater.se

ACT Natural TM. Framtidens kretsloppsanpassade lösning för Enskilda Avlopp. www.alnarpcleanwater.se ACT Natural TM Framtidens kretsloppsanpassade lösning för Enskilda Avlopp www.alnarpcleanwater.se Östersjön är kraftigt övergödd. Håller fosforn på att ta slut? Idag återförs bara en fjärdedel av svenskt

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

www.svanen.se Miljömärkning Sverige AB - En ledande miljömärkning

www.svanen.se Miljömärkning Sverige AB - En ledande miljömärkning Miljömärkning Sverige AB - En ledande miljömärkning Agenda 1. Övergripande om Svanen 2. Vad är en Svanenmärkt tvätt? Och varför? Nordens officiella miljömärke Marknadskännedom Känner du igen denna symbol?

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Thomas Rihm På säker grund för hållbar utveckling Avfall (förslag MB) Varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av

Läs mer

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Tillsyn över biltvättsanläggningar i Stockholms stad

Tillsyn över biltvättsanläggningar i Stockholms stad MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ Bilaga 1 SID 1 (6) 2009-09-14 Dnr: 2009-009894-206 Tillsyn över biltvättsanläggningar i Stockholms stad En Rapport från Miljöförvaltningen Mari Yoda September 2009 1 Beskrivning

Läs mer

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till föräldrar Viss barnmat innehåller tungmetallerna arsenik,

Läs mer

Sammanställning över objekt som ingår i riskanalysen samt hur dessa eventuellt ska regleras.

Sammanställning över objekt som ingår i riskanalysen samt hur dessa eventuellt ska regleras. Bilaga Sammanställning över objekt som ingår i samt hur dessa eventuellt ska regleras. Objekt som ingår i Materialtäkt 1 Sannolikheten att materialtäkt i grus ska påverka grundvattenkvaliteten i området

Läs mer

Slamhantering ett framtida problem? Hur ska växtnäringen i vår restprodukt utnyttjas i framtiden?

Slamhantering ett framtida problem? Hur ska växtnäringen i vår restprodukt utnyttjas i framtiden? Slamhantering ett framtida problem? Hur ska växtnäringen i vår restprodukt utnyttjas i framtiden? Ulrika Olofsson 24 oktober 2012 Slamhantering (och slamstrategi) Konkreta nationella mål och riktlinjer

Läs mer

Informationsmöte 25 september Huvudstudie Bysjön. Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun

Informationsmöte 25 september Huvudstudie Bysjön. Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun Informationsmöte 25 september 2014 Huvudstudie Bysjön Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun Lina Westerlund 2014-09-25 Innehåll Kort historik Varför ännu en

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester Kiladalen, 7 februari 2009 Annika Nordin Institutionen för Energi och Teknik, SLU, Ultuna RISKER MED ÅTERFÖRING AV AVLOPP Sjukdomsframkallande

Läs mer

Bromsa inte chans att återvinna fosfor

Bromsa inte chans att återvinna fosfor Bromsa inte chans att återvinna fosfor Flera debattartiklar på Brännpunkt har påtalat behovet av återvinning av fosfor från reningsverk fritt från föroreningar. Tekniken finns, men inget händer i Sverige

Läs mer

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö Giftfri miljö LOKALT ÖVERGRIPANDE MÅL De kemiska ämnenas påverkan på hälsa och miljö skall vara försumbar inom en generation i Trelleborgs kommun. Tillförsel av miljögifter i avloppsvatten, dagvatten,

Läs mer

Oljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor

Oljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor Antagna av Nämnden för Myndighetsutövning 2009-01-19, 3 Oljeavskiljare Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor Bakgrund Verksamhetsutövare med processer

Läs mer

Remiss från Miljödepartementet Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor

Remiss från Miljödepartementet Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor DNR 13SV843 SID 1 (9) 2013-11-27 Bilaga 1 Remiss från Miljödepartementet Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor Naturvårdsverket har redovisat sitt uppdrag om Hållbar

Läs mer

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover Livsmedelsverkets gränsvärden Enligt Livsmedelsverkets bedömningsgrunder kan ett dricksvatten bedömas som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt. - Bedömningen tjänligt innebär att vattnet kan

Läs mer

Naturskyddsföreningens synpunkter på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor

Naturskyddsföreningens synpunkter på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor Sofia Tapper Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Ert dnr: M2009/4218/Kk Vårt dnr: 2010/169 Stockholm 2010-08-16 Naturskyddsföreningens synpunkter på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om

Läs mer

Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren. Renare samvete under broarna

Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren. Renare samvete under broarna Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren Renare samvete under broarna Smutsigt vatten från vägarna ska inte tillåtas rinna ut i Mälaren. Detta är självklart viktigt för växt- och djurlivet, men

Läs mer

Metaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB

Metaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB ISBN nr: 1401-2448 R 2012:11 Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson Preliminär rapport 2006-12-21 Dnr M2005:03/2006/39

Läs mer

Koppar i byggnader vad är problemet?

Koppar i byggnader vad är problemet? Koppar i byggnader vad är problemet? Förord Att använda rätt material när vi bygger är viktigt, inte minst när vi ska bygga mer hållbart. För att söka kunskap om vad som är bra material ur ett hållbarhetsperspektiv

Läs mer