Kadmium. Miljö och hälsoaspekter vid slamspridning. Rapport nr , Lina Enskog, Examensarbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kadmium. Miljö och hälsoaspekter vid slamspridning. Rapport nr 2 2000, Lina Enskog, Examensarbete"

Transkript

1 Kadmium Miljö och hälsoaspekter vid slamspridning Rapport nr , Lina Enskog, Examensarbete

2 SAMMANFATTNING Stockholm Vatten arbetar kontinuerligt med att försöka minska avloppsslammets innehåll av miljöstörande ämnen och verkar för att slammets fosfor, kväve och mullbildande ämnen ska nyttiggöras på åkermark. Detta är en viktig åtgärd, främst för att tillvarata fosforn som finns i slammet och är en ändlig resurs i form av ren och brytvärd råfosfat. I denna rapport utreds tungmetallen kadmiums egenskaper och effekter. Kadmium är en kontroversiell metall i slammet på grund av dess mobilitet, toxicitet och förmåga att bioackumuleras. Metallen har hög motståndskraft mot korrosion, höga temperaturer och solljus. Dess salter ger beständiga pigment i den rödgula skalan. Jordskorpan innehåller kadmium med en halt mellan 0,08 och 0,5 mg/kg främst i samband med zink men även i råfosfat, kalk, järnmineral, råolja och antracit. Det naturliga flödet i Sverige (via erosion, vittring av berggrunden etc) är 13 ton/år. Användningen och utsläppen av metallen har minskat under de senaste decennierna och sedan 1982 råder kadmiumförbud mot användning av kadmiumämnen för ytbehandling, som stabilisator eller som färgämne. Undantag finns och kadmium får fortfarande användas i exempelvis konstnärsfärger och legeringar. Idag är batterier det dominerande användningsområdet för kadmium. Stora mängder kadmium finns upplagrat i olika produkter i samhället och från dessa sker ett diffust läckage, både vid användning och deponering. Den största tillförseln till marken sker via luftnedfall, även handelsgödsel är en stor källa. Det antropogena flödet i Sverige ligger på 20 ton per år. En stor del av luftnedfallet härstammar från andra länder. Kadmiumnedfallet har dock minskat med ca 50 % de senaste två årtiondena. Fördelningen av källorna till avloppsvattnets kadmium uppskattas på följande sätt vad gäller Stockholm Vatten: Källa Andel av totala Cd-mängden (%) Hushåll 46 Bilvård 16 Dagvatten 16 Konstnärsfärger 10 Övrigt 12 Mellan 22 och 37 % av hushållens bidrag kommer från det vi äter och dricker, det vill säga ca 4-6 kg Resten av kadmiummängden från hushållen kommer från en mängd små källor såsom exempelvis hygien- och rengöringsprodukter som innehåller zink, plastföremål, konstnärsfärger, korrosion av förzinkade produkter och hushållsmaskiner med kadmiumstabilisatorer. Via dagvattnet når kadmium från luftnedfall, trafik och korrosion reningsverken. Bilvårdsanläggningar är en stor källa som är möjlig att åtgärda genom utökad lokal rening. Konstnärsfärger är en annan betydande källa. Avloppsnätet i sig kan också ge tillskott av kadmium, dels genom gammalt kvarliggande sediment och dels genom kadmium i lödfogar och i PVC-ledningar. Följande gräns- och riktvärden gäller för kadmium:

3 Åkermarkens maxhalt (vid slamtillförsel): Maxtillförsel åkermark: Avloppsslam: Handelsgödsel: Vete, riktvärde: Barnmat, riktvärde: Dricksvatten, otjänligt: Arbetsmiljö: Tolerabelt veckointag: 0,4 mg/kg TS 0,75 g/ha,år 2 mg/kg TS 100 mg/kg P 0,1 mg/kg friskvikt 0,05 mg/kg friskvikt 5µg/l 0,05 mg/m 3 luft 7 µg/kg kroppsvikt Tillgången på brytvärda fosforresurser är begränsad och det är därför viktigt att hushålla med fosfor genom kretslopp och återföring av fosforn i samhällets avfall. Detta minskar också det diffusa läckaget av fosfor till sjöar och vattendrag. Handelsgödsel innehåller förutom kadmium en rad andra föroreningar och kadmiumhalten varierar kraftigt beroende på ursprung, medelvärdet i Sverige låg 1998 på 15 mg/kg P. Stallgödsel har en kadmiumhalt på 7-18 mg/kg P beroende på typ av stallgödsel. Slammets sammansättning är i många avseenden lik stallgödslets. Medelvärdet för kadmiumhalten låg 1995 runt 50 mg/kg P för slam i Sverige. Slammet innehåller, till skillnad från handelsgödsel, mycket organiskt material vilket medför att tungmetallerna binds upp i större utsträckning och grödans upptag minskar på detta sätt. Andra positiva effekter är förbättring av jordens struktur, hudrauliska och kemiska egenskaper (ph, katjonbyteskapacitet och redoxpotential), skördeökning och bra effekter på de biologiska markprocesserna. Långsiktiga försök i Skåne som pågått sedan 1981 visar, med dagens mätmetoder, att det varken sker någon ökning av kadmiumhalterna i marken eller grödans upptag av kadmium vid normal slamgiva. Kadmium är lättrörligt i mark och tas upp av växter genom förväxling med zink samt genom passivt upptag via rötterna. Växtupptaget påverkas av markfaktorer, väderlek, grödans egenskaper med mera. Det är främst markvätskans kadmiumkoncentration som är avgörande för växtupptaget och faktorer som påverkar denna är jordens kadmiumhalt, lerhalt, halt organiskt material och förekomst av adsorbenter, vätskans saltkoncentration och zinkhalt, ph och temperatur. Försurningen medför att befintligt kadmium i marken frigörs och blir mer biotillgängligt samt kan mobiliseras till djupare marklager och så småningom till avrinningsvatten och sjöar. Även förändrade jordbruksmetoder har bidragit till ökad biotillgänglighet av kadmium. Förutom att reducera kadmiumtillförseln är det viktigt att även kontrollera rörligheten och biotillgängligheten av den kadmium som redan finns i jorden. För närvarande är kadmiumhalten i svensk åkermark 0,23 mg/kg TS. Halten varierar mycket beroende på geografisk belägenhet. Ökningstakten är 0,1 % per år. Halten i matjorden har ökat med 33 % under 1900-talet och halten i höstvetekärna har mer än fördubblats under perioden ,5 % av jordarna i Sverige har för höga kadmiumhalter för att avloppsslam ska få spridas. Vid slamgödsling på en hektar åkermark med dagens krav på maxtillförsel av kadmium blir ökningen av kadmiumhalten 1 g/ha och år eller ökningen av matjordens kadmiumhalt 0,14 % per år. För icke-rökare är födan den största källan för kadmiumexponering och vi intar i genomsnitt µg kadmium per person och dag. Generellt sett har kött, fisk och frukt låga 2

4 kadmiumhalter medan skaldjur, inälvsmat, kakao, vissa svampar, bönor, groddar, linser och olika sorters frön har höga kadmiumhalter. Vete är emellertid den största enskilda källan beroende på de stora mängder som förtärs. Det kadmium vi äter och dricker absorberas bara till ca 5 % i mag-tarmkanalen och det vi inandas absorberas till %. Riskgrupper för kadmiumexponering är människor som bor i förorenade områden, som röker, som intar mer kadmium genom kostvanor, har större kadmiumupptag genom näringsfaktorer samt kvinnor. Anrikning av kadmium sker främst i njurar och lever och den kritiska hälsoeffekten av kadmiumexponering som idag är konstaterad är njurskador. Under det senaste århundradet har kadmiumhalten i njurar ökat med ca 300 % och även halten i benvävnad har ökat markant. Kadmium kan bevisligen ge negativa hälsoeffekter varför användning och utsläpp bör minskas. Det finns emellertid inget som med dagens mätmetoder tyder på att slamspridning ger ökade halter i mark och gröda, försök visar istället på att ingen haltökning sker. Således finns det ingen uppenbar anledning till att upphöra med slamgödsling på grund av slammets nuvarande kadmiumhalt. Denna bör dessutom minska på sikt. Stockholm Vatten arbetar vidare med att minska kadmiumhalten i slammet genom att: Identifiera och kvantifiera kadmiumkällorna från hushållen. En sådan undersökning har påbörjats på SV under hösten Fortsätta informationen till konstnärer och konstskolor om kadmiumhaltig konstnärsfärg. Se över möjligheterna till lokal rening av avloppsvatten från konstskolor. Kompletterande rening införs på alla större biltvättsanläggningar. Detta är ett krav som redan ställts av SV men kommer att ta ett tiotal år att genomföra. Inventering av eventuella kadmiumutsläpp från vissa verksamheter som värmeverk, betongindustri etc genomförs. Okända källor spåras och åtgärdas. Det är också viktigt att verka för att mängden kadmium som tillförs reningsverken med dagvattnet minskar. En förutsättning för detta är att mängden kadmium som finns upplagrad i infrastruktur och byggnader minskar, vilket är möjligt på lång sikt, samt att luftdepositionen minskar ytterligare. 3

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING OCH BAKGRUND KADMIUMS EGENSKAPER KADMIUMFLÖDEN NATURLIGA FLÖDEN Zink ANVÄNDNINGSOMRÅDEN FÖRBRUKNING ANTROPOGENA FLÖDEN Källuppdelning Identifiering och kvantifiering av utsläpp Diffusa källor Avfall Övrigt Trender Källor till avloppsvattnets kadmium i Stockholmsområdet Kadmium i fekalier och urin MILJÖMÅL OCH LAGSTIFTNING RIKSDAGSBESLUT OCH MÅL KADMIUMFÖRBUDET GRÄNS-, RIKTVÄRDEN OCH ANDRA BESTÄMMELSER Vid gödsling Livsmedel Övriga gränsvärden och bestämmelser ÖVERENSKOMMELSEN OM SLAMANVÄNDNINGEN FOSFORTILLGÅNG KRETSLOPP OCH HUSHÅLLNING HANDELSGÖDSEL Kadmiuminnehåll STALLGÖDSEL Kadmiuminnehåll SLAM Kadmiuminnehåll ÖVRIGT SLAMGÖDSLINGENS EFFEKT NEGATIVA EFFEKTER POSITIVA EFFEKTER Försök i Skåne KADMIUMEXPONERING TRENDER VÄXTTILLGÄNGLIGHET OCH VÄXTUPPTAG Mätproblem Parametrar som påverkar växtupptaget Försurningens betydelse KADMIUMTILLSTÅND OCH HALTER Marken Förändringar med tiden- historiska aspekter Tillståndet idag Balans mellan tillförd och borttransporterad kadmium Kadmium i livsmedel- hur påverkas vår föda? Kadmium i olika grödor Förändringar med tiden- historiska aspekter Tillståndet idag

6 7.3.3 Vattnet Luften Tätort BIOLOGISKA EFFEKTER RISKGRUPPER/RISKFAKTORER HÄLSOEFFEKTER AV KADMIUMEXPONERING Njurar Ben Cancer Hjärt-kärlsystem Reproducerbarhet och utveckling Slutsats av hälsoeffekter KADMIUMHALTER Människor Djur Förändringar med tiden, trender TOXICITET GENTEMOT MIKROORGANISMER SLUTSATSER/ SUMMERING REFERENSER LITTERATUR PERSONLIGA KONTAKTER BILAGEFÖRTECKNING

7 1 INLEDNING OCH BAKGRUND Stockholm Vatten (SV) vill bidra till en positiv, långsiktig och hållbar samhällsutveckling. Som en del i detta arbete försöker SV se till att avloppsslammets innehåll av miljöstörande ämnen ständigt minskar samt att slammet med dess innehåll av fosfor, kväve och mullbildande ämnen nyttiggörs på åkermark. Eftersom kadmium är mycket omdiskuterat i dessa sammanhang är det viktigt att reda ut vilka fakta och kunskaper som finns dokumenterade om kadmium och dess effekter. Syftet med denna rapport är att sammanställa och utreda de uppgifter som finns samt att besvara ett antal frågeställningar som är aktuella för SV. Målet är att få fram ett underlag att utgå från vid diskussioner om vilka effekter kadmium kan orsaka till följd av slamspridning på åkermark. Återföring av fosfor till jordbruksmarken genom slamgödsling är en viktig åtgärd för att bidra till ett kretslopp som på sikt är nödvändigt. Tillgången av ren och brytvärd fosforråvara är begränsad och upplagringen av fosfor i samhällets avfall som sker idag leder till ett diffust läckage till vår miljö. Fosfor är ett livsnödvändigt ämne för både växter, djur och människor och ett kretslopp är eftersträvansvärt så länge det inte medför några negativa effekter på miljö och organismer. Användningen av avloppsslam på jordbruksmark är emellertid en kontroversiell fråga, delvis på grund av slammets innehåll av kadmium. Kadmium är den tungmetall som är mest kritisk i jordbrukssammanhang eftersom den lättare tas upp av grödor än de flesta andra tungmetaller och utgör en hälsorisk vid för hög exponering via födan. Kadmiumförorening är idag ett globalt problem som uppstått genom ökad framställning och användning av kadmium och dess föreningar. På senare år har det totala utsläppet av kadmium till biosfären (miljö för levande organismer) minskat till följd av att många åtgärder för att minska emissionen har vidtagits. Trots detta ökar hela tiden halterna av kadmium i marken och på många ställen är halterna förhöjda. En fråga som ställs i den här rapporten är vilken roll slamgödslingen spelar i detta sammanhang. Det finns idag delade meningar om gödsling med avloppsslam. Ena sidan hänvisar till det viktiga i att återföra fosfor och andra näringsämnen i kretsloppet genom gödsling med avloppsslam som klarar gällande kvalitetskrav med förhållandevis låga gränsvärden av bland annat kadmium. Den andra sidan hävdar att åkermarken på lång sikt riskerar att bli förstörd för lång tid framöver genom att gödsla med ett slam som trots alla gränsvärden ändå innehåller oönskade ämnen. Riksdagen beslutade i budgetpropositionen 1989/90 att avloppsslammet ska kunna användas på jordbruksmark utan risker för hälsa och miljö. Därefter har ett antal miljömål med mera som rör kretslopp och slam tillkommit. Enligt SV:s egen miljöpolicy ska företaget bidra till en positiv, långsiktig och hållbar samhällsutveckling. Inriktningsmålet för slamhanteringen är Kretsloppsinriktad och resurssnål verksamhet. För att uppfylla dessa mål arbetar företaget för att återföra det avloppsslam som uppnår kvalitetskraven till åkermarken och på så sätt få ett kretslopp. En ständig förbättring av slammets kvalitet är då viktig och riktlinjer för detta utformades i Överenskommelsen om slamanvändning i jordbruket mellan LRF, VAV och Naturvårdsverket som trädde i kraft De olika parterna åtar sig då att arbeta för att slamkvaliteten vid användning av avloppsslam i jordbruk säkerställs (SNV, VAV, LRF, 1995). Samarbete mellan de olika parterna sker i den Nationella samrådsgruppen för slamhantering med representanter för olika organisationer, myndigheter och företag som 6

8 berörs av slamfrågan. Även lokala slamsamråd finns. År 2000 träder en regel om deponiskatt i kraft som innebär att varje ton deponerat organiskt avfall kostar 250 kr. Målet är att inget organiskt avfall ska deponeras efter år 2005 då förbud träder i kraft. Det är oklart vilka effekter det kadmium som tillförs åkermarken med avloppsslam har. En del av detta kadmium kommer från det vi äter och finns således redan i kretsloppet. Bidragen från stallgödsel, konstgödsel och atmosfäriskt nedfall är betydligt större. Jämfört med dessa tre övriga källor ger avloppsslam ett mycket begränsat tillskott av tungmetaller till åkermarken eftersom det endast sprids på en liten del av den totala arealen. Slammet är dock den största enskilda källan på den del av marken där spridningen sker. Denna rapport är en omfattande och bred sammanställning av fakta om kadmium. Rapporten är upplagd så att nästan varje huvudkapitel inleds med en sammanfattning, detta för att den ska bli mer lättläst. 7

9 2 KADMIUMS EGENSKAPER Sammanfattning kapitel 2 Kadmium är en tungmetall med låga smält- och kokpunkter. Metallen har hög motståndskraft mot korrosion, höga temperaturer och solljus. Dess salter ger beständiga pigment i den rödgula skalan. Kadmium är relativt biotillgängligt och har en förmåga att ackumuleras i kretsloppet. Hos människor anrikas kadmium främst i njurar och lever. I tillräckligt höga halter är metallen skadlig för alla livsformer. Tungmetallen kadmium upptäcktes som grundämne först på 1800-talet och började användas på allvar i Sverige 1940 (Lohm et al., 1996). Kriteriet för en tungmetall är att dess densitet överstiger 5 g/cm 3. Metallen är silvervit, mjuk och smidbar och har låga smält- och kokpunkter. Vid upphettning i luft brinner kadmium under bildning av kadmiumoxid och vid temperaturer högre än kokpunkten sker förångning av metallen till en gul, giftig gas bestående av kadmiumatomer (Hedlund et al., 1997). Kadmium är moståndskraftigt mot korrosion och är stabilt under höga temperaturer och solljus. Dess salter ger starka, beständiga pigment i olika gula och röda nyanser. Ledningsförmågan är relativt god; ca en fjärdedel av koppars (Hedlund et al., 1997). Den vanligaste formen av kadmium är som tvåvärd jon, Cd 2+ och det är i denna form metallen förekommer i vatten. Kadmiums fysikaliska egenskaper Molvikt 112,4 g/mol Densitet 8640 kg/m 3 Smältpunkt 321 C Kokpunkt 765 C Eftersom kadmium, liksom övriga tungmetaller, är ett naturligt förekommande grundämne i miljön bryts det inte ned utan ackumuleras istället i kretsloppet. Kadmium binds svagare till jordpartiklar än de flesta andra metaller och är därför mycket lättrörligt i mark (Parkman et al., 1998). Metallen tas således lättare upp av växter än till exempel kvicksilver, bly och krom som har en låg rörlighet i marken och vars växtupptag i princip är obefintligt. Dessutom är ämnet tillgängligt för växterna under relativt lång tid efter tillförseln. Försurningen medför att större mängder kadmium frigörs och ökar i biotillgänglighet. Tillsammans med kvicksilver och bly intar kadmium en särställning bland tungmetallerna eftersom de inte har någon känd positiv funktion för levande organismer (Johansson & Burman, 1998). Liksom många andra tungmetaller har kadmium en förmåga att anrikas i vävnader hos människor och djur. Detta beror på att dess biologiska halveringstid är lång (se tabell 1) vilket gör att även låga halter är en fara för ackumulering (Jönsson et al. 1994). Anrikningen i djur och människor kallas bioackumulering och sker då upptaget av ett ämne överstiger vävnadens kapacitet att göra sig av med ämnet. Halten av ämnet ökar då med stigande ålder vilket innebär att vuxna har högre kadmiumkoncentrationer i kroppen än barn. Kadmium anrikas främst i njurar och lever och kan vid höga halter orsaka skador som leder till nedsatt funktion av organen. Vid tillräckligt höga halter är kadmium skadligt för alla former av liv. Tabell 1. Biologisk halveringstid av kadmium hos några olika däggdjur. (Källa: Jönsson et al., 1994). 8

10 Däggdjur Människa Hund Laboratorieråtta Mus Biologisk halveringstid av Cd 6-30 år dygn 200 dygn dygn 9

11 3 KADMIUMFLÖDEN Sammanfattning kapitel 3 Jordskorpan innehåller naturligt kadmium med en halt mellan 0,08 och 0,5 mg/kg. Zinkmineral (särskilt ZnS), råfosfat, kalk, järnmineral, råolja och antracit innehåller kadmium. Kadmium erhålls som biprodukt vid framställning av zink, koppar och bly. Det naturliga flödet i Sverige via vittring av berggrunden, erosion, transport via floder och i luften är 13 ton per år. Användningsområdena för kadmium är eller har varit batterier (dominerar idag), pigment, ytbehandling, legeringar och stabilisatorer. Lagstiftning begränsar användningen men mycket kadmium finns upplagrat i samhället i olika produkter, särskilt i storstadsområden. Depositionen av kadmium har minskat med ca 50 % de senaste två årtiondena. Det antropogena flödet i Sverige ligger på 20 ton per år. En stor del av luftnedfallet härstammar från andra länder. Till åkermarken är huvudflödena atmosfärisk deposition, handelsgödsel och djurfoder. Punktutsläpp av kadmium har minskat med följd att de diffusa utsläppen från produkter fått allt större betydelse. Av det kadmium som når reningsverken i Stockholm kommer knappt hälften från hushållen, 16 % från dagvattnet, 16 % från bilvårdsanläggningar och 10 % från konstnärsfärger. I hushållen finns kadmium i fekalier och urin, förzinkade detaljer, zinkinnehållande produkter såsom schampo, rengöringsmedel och tandkräm, plastföremål, metallföremål, lödningar etc. Mellan 10 och 17 % av den totala kadmiummängden (det vill säga ca 4-6 kg) kommer från livsmedel via fekalier och urin. Kadmium tillförs jorden genom luftdeposition och gödsling och avlägsnas genom upptag av grödor och utlakning. Flödet varierar mellan olika regioner på grund av olika faktorer såsom skillnader i klimatet och jordens beskaffenhet. Dessutom varierar luftdepositionen i Sverige mellan de norra och södra delarna (Andersson, 1992). Idag existerar nästan inte några så kallade bakgrundsnivåer av kadmium (naturliga regionala halter som inte är påverkade av antropogen verksamhet) på grund av den globala spridningen av metaller via luften (Hedlund et al., 1997). Varje år deponeras 23 ton kadmium på soptippar i Sverige och ca 1 % av detta lakas ut till grund- och ytvatten (Parkman et al., 1998). Tabell 2. Uppehållstider för kadmium i miljön (Hedlund et al., 1997). Miljö Uppehållstid Strömmande vatten Dagar Luft Dagar veckor Insjöar, vattnet Månader år Insjöar, sediment (biologiskt aktiva ytskiktet) Tiotals hundratals år Jord Hundratusentals år Havssediment Hundramiljontals år Människan Tiotals år 3.1 Naturliga flöden Kadmium finns naturligt i jordskorpan med en halt från 0,08 till 0,5 mg/kg (Hedlund et al., 1997) och finns som förorening ibland annat zinkmineral och råfosfat (se tabell 3 för halter i olika fyndigheter). Där det finns zink och fosfor finns det därför alltid mer eller mindre kadmium. Även kalk, järnmineral, råolja och antracit kan innehålla kadmium (Printsmann, 1999). I sällsynta fall kan kadmium hittas som kadmiummineral men den enda av betydelse är CdS (Nilsson, 1996). Metallen erhålls som biprodukt vid framställning av zink, koppar och bly (Hedlund et al., 1997). Det naturliga flödet av kadmium sker genom vittring av berggrunden, erosion, transport via floder och i luften samt i vissa länder från vulkaner. Detta flöde i Sverige har beräknats till 13 ton/år (Hedlund et al., 1997). Tabell 3. Innehållet av fosfor och kadmium i olika typer av råfosfat. (Källa: Albertsson et al., 10

12 1997 som hämtat uppgifterna från Norsk Hydro). Ursprung/ typ av råfosfat Fosforinnehåll (%) Kadmiumhalt (mg/kg råfosfat) Kadmiumhalt (mg/kg fosfor) Kola, Ryssland 17,2 0,15 0,9 Palfos, Sydafrika 17,2 0,15 0,9 Bou Craa, Marocko 15, Togo 15, Youssofia, Marocko 14, Jordanien 14, Texas, USA 14, Florida, USA 14, Negev, Israel 14, Khourigba, Marocko 14, Kneifiss, Syrien 13, Gafsa, Tunisien 13, Zink Den största naturliga kadmiumkällan är zinkmalm där kadmium alltid förekommer (Nilsson, 1996). Särskilt mineralet zinkblände (ZnS) innehåller mycket kadmium, 0,05-0,8% (Hedlund et al., 1997). Medelhalten för kadmium i zinkfyndigheter ligger på 0,23 % vilket innebär att 3 kg kadmium produceras för varje ton zink som renas (Landner & Lindeström, 1998). I förädlad zink är dock kadmiumhalterna låga; den renaste zinkkvaliteten får maximalt innehålla 0,003 % kadmium (Lindqvist, 1999). De två ämnena är mycket lika kemiskt; båda tillhör grupp nummer 12 i det periodiska systemet och det viktigaste oxidationsnumret är 2+ för dem båda. Oxidationsnummer 1+ förekommer också men har ingen större betydelse, särskilt inte i vattenlösningar. Egenskaper, Zn och Cd Zn Cd Atomnr Molvikt (g/mol) 65,38 112,41 Densitet (kg/m 3 ) Smältpunkt ( C) 419,6 321,1 Kokpunkt ( C) Både zink och kadmium har låga kokpunkter jämfört med många andra metaller, likaså låg ångbildningsvärme (Nilsson, 1996). Detta ger en viss flyktighet av metallerna vid till exempel stålframställning vilket gör att de ofta hamnar i flygaskan. Då zink kommer i kontakt med luft bildas, förutom zinkoxid (ZnO) och zinkhydroxid (Zn(OH) 2 ), även alkaliska zinkkarbonater av olika slag. Dessa fäster bra mot den underliggande ytan och bildar ett tätt ytskydd som är motståndskraftigt mot korrosion. Detta är anledningen till att det största användningsområdet för zink är ytbehandling av järn och stål för att förhindra korrosion. 3.2 Användningsområden Kadmium används ofta för att förlänga produkters livslängd på grund av dess goda motståndskraft och stabilitet under olika förhållanden. Dess föreningar används eller har använts främst inom följande områden: 11

13 i batterier (fungerar som anod) som färgämne för ytbehandling som legeringsmetall som stabilisator i PVC-plaster Numera är dock användningen i pigment, stabilisatorer och för ytbehandling sedan början av 1980-talet kraftigt begränsad genom lagstiftning (se kap 4.2 Kadmiumförbudet) men en hel del undantag finns. Exempelvis får kadmium fortfarande användas i konstnärsfärger. Användningen av kadmium i batterier har ökat kraftigt sedan 1980-talet medan en minskning har skett inom övriga användningsområden (se figur 1 nedan). Idag är batterier alltså det klart dominerande användningsområdet och det största kadmiumflödet i samhället kommer från användningen av dessa. Mellan 1990 och 1995 minskade emellertid användningen av NiCdbatterier något, vilket framgår av figur såg fördelningen ut som i tabell 4. Tabell 4. Mängd kadmium som användes i Sverige inom olika områden 1995 (Bergbäck & Jonsson, 1998). Användningsområde Mängd Cd, ton/år Batterier 93 Pigment 0,5 Ytbehandling 0,5 Stabilisatorer 0 Legeringar 30 * * Källa Hedlund et al. (1997), värdet är från Eftersom kadmium tål höga temperaturer och då behåller den distinkta färgen används det till keramik, glas och lasyr (Printsmann, 1999). Färger som innehåller stora mängder kadmium heter ofta något där kadmium ingår. Som pigment ger kadmium olika färger på den rödgula skalan, kadmiumsulfid ger gul färg och kadmiumselenid röd (AFS 1988:7). Detta har använts främst i plaster men även i glas, keramik och konstnärsfärger. Idag är det användningen i konstnärsfärger som dominerar efter kraftiga minskningar av användandet i plaster (Lohm et al., 1996). Som stabilisator i plast användes kadmium främst i form av kadmiumstearat och kadmiumbensoat vilka motverkar nedbrytning av plasten orsakad av ljus och värme (Bergbäck & Jonsson, 1998). Kadmium får fortfarande användas i legeringar och en vanlig användning är i legering med koppar för att öka styrka och tålighet (Bergbäck & Jonsson, 1998). Legeringen används i till exempel bilkylare (Hedlund et al., 1997). Lödmetaller kan innehålla stora mängder kadmium, % (Bergström, 1997). Kadmium ger ett bra korrosionsskydd samt är mjukt och ger låg friktion vilket är fördelaktigt för användning i exempelvis gängade detaljer (Hedlund et al., 1997). Stora mängder kadmium finns upplagrat i samhället i olika produkter såsom batterier, pigment plaster med mera och det är bara en begränsad del av den totalt konsumerade mängden i Sverige under 1900-talet som nått biosfären (miljö för levande organismer) (Lohm et al., 1996). Kadmium finns också upplagrat i samhället i kommunala deponier och industrideponier. Metallen finns i särskilt stora mängder i storstadsområden. System för återvinning av nickel-kadmiumbatterier är välutvecklat i Sverige men Naturvårdsverket uppskattar att endast ca 1/3 av alla slutna batterier lämnas in efter användning (143,5 ton batterier samlades in 1998, ca 15 % av denna vikt är rent kadmium). Detta är en hög siffra 12

14 jämfört med andra länder men en högre återvinningsgrad är önskvärd med tanke på de stora mängder kadmium som används i batterier. I princip alla större (öppna) celler återvinns (Lindqvist, 1999). Batterierna skickas till SAFT i Oskarshamn. Återvunnet kadmium används för tillverkning av öppna nickelkadmiumbatterier för industribruk Pigment Stabilisatorer Ytbehandling Batterier Figur 1. Diagram över användningen av kadmium , ton (data från Bergbäck & Jonsson, 1998, finns i bilaga 2). 3.3 Förbrukning Förbrukningen av kadmium i världen har i princip varit konstant sedan 1970 och uppgick i slutet på 80-talet till ton/år i genomsnitt (Hedlund et al., 1997). Sverige stod för 0,8% av detta. Den totala mängden kadmium som använts i Sverige sedan 1940 är ca ton (Bergbäck & Jonsson, 1998). Upplagrade kadmiummängder i produkter i svenska antroposfären (område där mänsklig aktivitet pågår; ett system av processer och flöden av produkter, material, energi och information) utgörs till största delen av NiCd-batterier (Bergbäck & Jonsson, 1998). Det är dock material som innehåller stabilisatorer som utsätts för mest korrosion (Bergbäck & Jonsson, 1998). En fortsatt minskning av användningen av NiCd-batterier skulle ge ett stort bidrag till en minskning av läckaget av kadmium från antroposfären (Bergbäck & Jonsson, 1998). Se även kap 3.4 Antropogena flöden. Världsproduktionen av kadmium var 1989 ca ton 1992 importerades 242 ton ren Cd och 1-2 ton i kemiska preparat till Sverige (Hedlund et al., 1997) 3.4 Antropogena flöden Förutom de naturliga flödena av kadmium sker ytterligare tillskott till miljön genom brytning, produktion och användning av metallen. Depositionen av kadmium till miljön i Sverige har minskat med ca 50 % de senaste två årtiondena till följd av begränsningar av utsläpp (Parkman et al., 1998). Trots de stora minskningarna har miljömålen inte uppnåtts vad gäller utsläpp till vatten (MiljöSverige, 1999). Se diagrammen i figur 2 och 3 nedan. 13

15 Huvudflöden av kadmium till Sveriges åkermark är via atmosfärisk deposition, handelsgödsel och djurfoder till djuren på bondgårdarna exklusive fodret som produceras på gårdarna (Hellstrand & Landner, 1998). Figur 2. Kadmiumutsläpp till vatten från olika punktkällor och trafik (MiljöSverige, 1999). Figur 3. Kadmiumutsläpp till luft från olika punktkällor och trafik (MiljöSverige, 1999) Källuppdelning Källorna till antropogena flöden kan delas upp i två olika grupper (Flyhammar, 1996): 1. Kontaminerade råvaror 2. Konsumtionsvaror 14

16 I den första gruppen förekommer kadmium som en icke önskvärd förorening i olika råvaror. Vid upparbetning av råvaran släpps kadmium ut till luften eller vattnet, hamnar i processens restprodukter eller följer med som förorening i den tillverkade produkten. Bland dessa råvaror inkluderas fosfor, skrot, malmer och sliger (Flyhammar, 1996). Konsumtionsvaror som bidrar till kadmiumflödet innehåller tillsatser eller föroreningar av kadmium. Emission av kadmium kan ske dels vid produktionen, dels vid konsumtionen och dels vid deponeringen. Emissioner av kadmium från produktion av konsumtionsvaror är liten i förhållande till de mängder som släpps ut vid upparbetning av kontaminerade råvaror (Flyhammar, 1996). Det är dock konsumtionsvaror som genom användning ger upphov till den största emissionen av kadmium Identifiering och kvantifiering av utsläpp I början av 1970-talet nådde punktutsläppen av kadmium sin kulmen (Lindqvist, 1999). Därefter stagnerade utsläppen till följd av hårdare lagstiftning och därmed effektivare rening. I takt med att punktutsläppen minskat har de diffusa utsläppen från produkter fått allt större betydelse. Punktutsläpp förekommer dock fortfarande och det antropogena kadmiumflödet, det vill säga det som härrör från mänsklig verksamhet, låg 1990 på 20 ton i Sverige (Hedlund et al., 1997) var utsläppen från svenska källor till luft 780 kg och till vatten 1,8 ton, se diagrammen i figur 4 och 5 nedan (MiljöSverige, 1999). Under de senaste åren har den atmosfäriska depositionen av kadmium i Sverige minskat med en faktor mellan två och tre och den ligger idag på mellan 0,1 och 0,5 g Cd/ha och år (Hellstrand & Landner, 1998). De största utsläppskällorna till luft är förbränning och olika metallverk, till vatten är gruvavfall och papper- och massaindustri stora bovar. Figur 4. Utsläpp av kadmium till luft från olika källor (branscher) i Sverige (MiljöSverige, 1999). Branscher enligt Miljöskyddsförordningen 1989:

17 Figur 5. Utsläpp av kadmium till vatten från olika källor (branscher) i Sverige 1995 (MiljöSverige, 1999). Branscher enligt Miljöskyddsförordningen 1989:364. Kadmium som släpps ut till luft når förr eller senare marken och ca 50 % av den totala tillförseln av kadmium till svensk jordbruksmark kommer från luftdeposition. Metaller sprids i luften främst i partikulär form (Johansson & Burman, 1998). Luftdepositionen kommer huvudsakligen långväga ifrån, särskilt i södra Sverige, främst från den omfattande kolförbränningen i Europa (Notter, 1993). Den andra stora källan för kadmiumtillförsel till matjord är kadmiumhaltigt fosfatgödselmedel (Hedlund et al., 1997). Avloppsslam tillförs endast en mindre del av den odlingsbara marken men tillförseln av kadmium därifrån kan vara viktig lokalt. Kalkning kan tillföra små kadmiummängder och medelhalten i kalk ligger på 0,15 mg/kg CaO 3 (motsvarar 0,27 mg/kg CaO) (Hellstrand & Landner, 1998) Diffusa källor De diffusa källorna blir dock av allt större betydelse i takt med att utsläppen från punktkällor, det vill säga industriutsläpp, minskar. Punktkällorna, som är viktiga historiskt sett, måste ställas i relation till konsumtionsutsläppen (Bergbäck & Jonsson, 1998). I Stockholms teknosfär finns 120 ton kadmium upplagrat i olika produkter idag och den kadmium som finns i stabilisatorer och batterier utgör hälften av detta, se figur 6 (Bergbäck & Jonsson, 1998). Korrosion gör att detta kadmium kommer ut i miljön. Den största delen av detta finns dock i en skyddad miljö där risken för korrosion är liten. Det är trots detta 40 ton kadmium i staden som utsätts för korrosion av olika grad (Bergbäck & Jonsson, 1998). Föroreningar från luftdeposition, korrosion med mera förs från hårdgjorda ytor som hustak och vägar via dagvattnet till sjöar, vattendrag och reningsverk. 16

18 Figur 6. Ackumulerad mängd kadmium i Stockholms teknosfär (Bergbäck & Johansson, 1996) Avfall När kadmiuminnehållande konsumtionsprodukter deponeras kan avfallet utgöra en viktig källa för tungmetaller, inklusive kadmium. Även om halterna i avfallet vanligtvis inte är särskilt höga gör de stora flödena att det kan röra sig om betydande mängder. Enligt Bergbäck (1998) kan både hushållsavfall och industriavfall innehålla mellan 5 och 10 g Cd/ton. Inflödet av kadmium via olika produkter till Stockholms teknosfär är 9 ton per år medan utflödet via avfall är 4 ton per år (Bergbäck, 1998). En del av metallmängden som deponeras kommer så småningom att hamna i deponiernas lakvatten. Vid sopförbränning sker endast mycket små kadmiumutsläpp: Högdalenverket ger endast en årlig tillförsel till luft på 1-2 kg kadmium (Bergbäck, 1998). Värmeverk kan ge upphov till kadmiuminnehållande processavloppsvatten. Tabell 5. Mängd kadmium i olika produkter som utsätts för korrosion i luft, vatten och jord i Stockholm 1995 (Bergbäck & Jonsson, 1998) Korrosionsväg/plats Produkt Mängd (ton) Luft/ fordon Legeringar Plast, stabilisatorer och pigment Plätering (ytor) Luft/ byggnader Orenheter i Zn (tak etc) 6 Vatten/ byggnader Orenheter i Zn (mässing) 7 Jord/ infrastruktur Stabilisatorer Övrigt Trafiken ger ett mycket litet tillskott av kadmium till miljön. Metallen förekommer i bromsbelägg, kylare samt i däck som förorening i zinkoxid. Vissa uppgifter finns också om att dubbar kan avge kadmium (Gatu- och fastighetskontoret et al., 1999). Halten i bensin och diesel är låg och den totala kadmiumfrigörelsen från trafik i Stockholm är 7 kg per år (Bergbäck, 1998). Biltvättar ger emellertid ett betydande bidrag till utsläppen. Konstnärsfärger innehåller stora kadmiummängder och kan vara en betydande källa för kadmiumutsläpp eftersom de kan innehålla så mycket som 45 viktsprocent kadmium enligt en undersökning av SV. Om det efter färgnamnet står hue, sub eller imit är det garanterat att färgen är kadmiumfri. Kadmium kan också förekomma i textilier som pigment i färgen eller utgöra en föroreningsrest från fiberproduktion (bomull) då det finns i handelsgödsel och 17

19 bekämpningsmedel som används vid odlingen (Kemikalieinspektionen, 1997). Det kan också finnas som rest i textilier genom att härstamma från zinkföroreningar eller från fosfattvättmedel (Kemikalieinspektionen, 1997). Utsläpp till miljön sker vid utlakning genom tvättning samt då textilen blivit avfall. Kemikalieinspektionen konstaterar i sin rapport att kemikalierika kläder företrädesvis kommer från Fjärran Östern. Branschorganisationen för textilimportörer har emellertid utarbetat rekommendationer för inköpsvillkor som bland annat innebär att kadmium ej är tillåtet som tillsats (Kemikalieinspektionen, 1997) Trender Figur 7 nedan visar utsläpp kadmium från olika källor i Sverige Trenden är tydlig: produktionsemissionen har gått ned kraftigt medan konsumtionsemissionen vuxit. Denna trend har även fortsatt under 90-talet, det vill säga emissionen från produktionen har minskat medan den från konsumtionen håller sig på en hög nivå (Bergbäck & Jonsson, 1998). Figur 7. Beräknad kadmiumemission från olika källor i Sverige (Bergbäck & Jonsson, 1998) Källor till avloppsvattnets kadmium i Stockholmsområdet Till SV:s reningsverk inkom 1998 ca 36 kg kadmium (Stockholm Vatten AB, 1999). Den genomsnittliga kadmiumhalten i slammet var år ,7 mg/kg TS. Då punktkällorna för kadmiumutsläpp i princip är obefintliga idag har arbetet med att förbättra slamkvaliteten övergått till att försöka minimera den antropogena bakgrundsbelastningen i samhället. Ursprunget för det kadmium som når Stockholms reningsverk är svårt att definiera. Endast en industri, Volvo Aero Engine Services som reparerar flygmotorer i närheten av Bromma flygplats, har tillstånd att släppa ut kadmium. År 1998 släppte de dock endast ut 55 g kadmium totalt (Volvo Aero Corporation, 1999). Enligt en sammanställning av de miljörapporter som inkommit till SV släpptes 232 g kadmium ut från industrier till reningsverken 1998 (Bromma och Henriksdal). Många uppgifter saknas emellertid varför denna siffra troligen är högre i verkligheten. Följande tabell visar uppskattningar av storleken på olika källor till det kadmium som kommer in till reningsverken i Stockholm baserade på olika mätningar som gjorts. Det bör dock nämnas att värdenas osäkerhet är mycket stor på grund av att vissa antaganden har gjorts i beräkningarna. Se bilaga 6 för detaljer om uppskattningarna. 18

20 Tabell 6. Uppskattning av storleken på kadmiumkällor i Stockholm. Källa Alla tre verk, andel av totala (%) Henriksdal, andel av totala (%) Bromma, andel av totala (%) Loudden, andel av totala (%) Hushåll Bilvård Dagvatten 16 16, Konstnärsfärger Övrigt 12 14,5 7 0 Ungefär hälften av kadmiummängden som kommer till reningsverken kommer alltså från hushållen. En stor del av hushållens bidrag kommer från urin och fekalier, se kap Kadmium i fekalier och urin för närmare uppskattningar om bidraget. Resterande mängd kadmium härstammar då från aktiviteter, produkter och installationer av olika slag i hemmen, exempelvis från plastföremål, tvättmedel, lödningar, biltvätt och förzinkade detaljer (Bergstöm, 1997). BDT-vatten (vatten från bad, disk och tvätt) kan stå för en ansenlig del kadmium till avloppet (se även bilaga 6). I disk och tvättvattnet härrör metaller bland annat från olika metallföremål såsom bestick, kastruller, metalldetaljer på kläder (knappar, nitar, blixtlås) (Sundberg, 1995). Luftdeponerat kadmium borde via kläderna kunna hamna i tvättvattnet. Zinkinnehållande produkter i hushållen, såsom rengöringsmedel, tandkräm, schampo och andra hygienprodukter, kan också bidra med kadmium till avloppet (Landner & Lindeström, 1998). Dessa produkter kan också innehålla fosfor. Zink används också i aluminiumlegeringar, visserligen i små mängder men användningen av legeringarna är utbrett (Ehlert och Lindqvist, 1996). Zinkoxid är ett vanligt färgpigment och färgerna används till bland annat husfasader (Ehlert och Lindqvist, 1996). Andra tänkbara källor kan vara korrosion från hushållsmaskiner, radiatorer, hårtorkar, varmvattenberedare med mera vilka är undantagna från kadmiumförbudet och bland annat kanske kan ge kadmiumtillförsel till avloppet vid avtorkning med en trasa som sedan sköljs av. Tvätt av overaller som är kadmiumförorenade kan också vara en möjlig källa, likaså tvätt av vanliga kläder som innehåller kadmiumrester från handelsgödsel och bekämpningsmedel. Enligt Elin Höglund, kemist på Hennes & Mauritz (pers medd, 1999), är vissa kläder som importeras från exempelvis Asien täckta med PVC (regnkläder etc) som innehåller kadmium som stabilisator. Detta accepteras emellertid inte av företaget. På Hennes & Mauritz har en hel del metallprodukter analyserats för metaller (blixtlås, smycken och andra bijouterier) men kadmium har inte hittats i några betydande mängder. Däremot kan krom och bly förekomma i större mängder. Tyger har inte analyserats så mycket men i de undersökningar som gjorts har kadmium inte hittats. Vad gäller kosmetika tros inte heller detta vara någon kadmiumkälla enligt Karin Sundberg på Hennes & Mauritz (pers medd, 1999). Förut kunde kadmium finnas i PVC-förpackningar men idag finns inte dessa förpackningar längre. Zinkoxid används emellertid en hel del som färgämne och som solblockerare (till exempel i zinkpasta) och det kan medföra små kadmiummängder. Sundberg (1995) anger ett kadmiuminnehåll i BDT-vatten enligt tabell 7 nedan. Det är visserligen ett mindre-än-värde men ger ändå orimligt stora kadmiummängder (maximalt drygt ett halvt kilo om dagen totalt in till Stockholms reningsverk!) och är troligtvis mycket överskattat. Enligt Weglin (arbetsmaterial, 1999) är kadmiuminnehållet i BDT-vatten sådant att det skulle motsvara 10 kg in till Stockholms reningsverk varje år, det vill säga 28 % av den totala kadmiummängden och mer än hälften av hushållens totala bidrag (se bilaga 6). 19

och hälsoaspekter vid slamspridning

och hälsoaspekter vid slamspridning R nr 2 jan 2000 Kadmiummiljö- och hälsoaspekter vid slamspridning Lina Enskog Broman, MI SAMMANFATTNING Stockholm Vatten arbetar kontinuerligt med att försöka minska avloppsslammets innehåll av miljöstörande

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Dagvatten Kort historik. Lokalt omhändertagande. Öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö

Dagvatten Kort historik. Lokalt omhändertagande. Öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö Dagvatten Kort historik 1. Till avloppet (kombinerat system) Problem: bräddning vid toppbelastning ger utsläpp av orenat avlopp 2. Separat system för dagvatten Problem: utsläpp förorenat dagvatten 3. Magasin

Läs mer

VÄGLEDNING SoFi Source Finder

VÄGLEDNING SoFi Source Finder CIT Urban Water Management AB VÄGLEDNING SoFi Source Finder Ett verktyg för uppströmsarbete Hushåll Fordonstvätt Bilverkstad Tandvård Ytbehandlare Tvätteri Konstverks. Förbränning Verksamhetsutövare Biogas

Läs mer

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet 1(18) Till mig behövdes inget kadmium Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet Gryaab Rapport 2012:12 Lars Nordén, Fredrik Davidsson 2(18) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Ateljéprojektet. Gryaab Rapport 2005:1

Ateljéprojektet. Gryaab Rapport 2005:1 Ateljéprojektet Gryaab Rapport 2005:1 1 Inledning Kadmiumförorening i avloppsslam är, och har under ganska många år, varit ett av de viktigare skälen för den låga acceptansen för slamgödsling på åkermark.

Läs mer

Remissvar ang ändringar i Förordningen No 1881/2006 avseende kadmium

Remissvar ang ändringar i Förordningen No 1881/2006 avseende kadmium Till Livsmedelsverket Älvängen 2011-09-28 Diarienummer 29/2011 Remissvar ang ändringar i Förordningen No 1881/2006 avseende kadmium Allmänna synpunkter Under lång följd av år har forskningen visat på allt

Läs mer

Varje droppe färg i avloppet är en droppe för mycket Så här målar du miljöanpassat

Varje droppe färg i avloppet är en droppe för mycket Så här målar du miljöanpassat Varje droppe färg i avloppet är en droppe för mycket Så här målar du miljöanpassat För renare sjöar och skärgård Var rädd om dig själv och miljön undvik färg som innehåller kadmium Kadmium är en giftig

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Till Miljödepartementet Skärkäll 2010-08-11 registrator

Till Miljödepartementet Skärkäll 2010-08-11 registrator Till Miljödepartementet Skärkäll 2010-08-11 registrator 103 33 Stockholm Remissyttrande över Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp (Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam Vad är REVAQ? REVAQ är ett certifieringssystem för hållbar återföring av växtnäring, minskat flöde av farliga ämnen till reningsverk och hantering

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Bromsa inte chans att återvinna fosfor

Bromsa inte chans att återvinna fosfor Bromsa inte chans att återvinna fosfor Flera debattartiklar på Brännpunkt har påtalat behovet av återvinning av fosfor från reningsverk fritt från föroreningar. Tekniken finns, men inget händer i Sverige

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret 1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan

Läs mer

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att din tandkräm, dina jeans och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som är farliga för hälsa och miljö? Vet du

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Spårning av tungmetaller i Örebros spillvattenledningsnät

Spårning av tungmetaller i Örebros spillvattenledningsnät EXAMENSARBETE 2005:025 CIV Spårning av tungmetaller i Örebros spillvattenledningsnät MATS CARLSSON CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad Avdelningen för

Läs mer

Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav -

Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - Slamanvändning i framtiden Flygaskstabiliserat avloppsslam (FSA) som tätskikt på deponier Praktisk tillämpning - 27 april 2011 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten,

Läs mer

Synpunkter på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor Dnr 2010.2027.1

Synpunkter på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor Dnr 2010.2027.1 Miljöförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (7) 2010-07-19 Ewa Björnberg 046-355499 ewa.bjornberg@lund.se registrator@environment.ministry.se Miljödepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på Naturvårdsverkets

Läs mer

Bra slam och fosfor i kretslopp (Dnr 190-3619-01 Hs)

Bra slam och fosfor i kretslopp (Dnr 190-3619-01 Hs) REMISSVAR Åsa Edell 08-730 1460 e-post: asa.edell@kemi.se 2 september 2002 Dnr 341-1000-01 Bra slam och fosfor i kretslopp (Dnr 190-3619-01 Hs) KemI har i maj 2002 kommenterat ett tidigare utkast på rapporten

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Microspiralfilter. testsammanställning

Microspiralfilter. testsammanställning Microspiralfilter testsammanställning Testrapporter - inledning De flesta av följande redovisade tester är utförda i Sverige och av ackrediterade laboratorier. Referens till resp. analysrapport står i

Läs mer

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD För miljön, nära dig Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD VA SYD kort presentation Va-lagen, ABVA + Tilläggsbestämmelser VA SYDs uppströmsarbete

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden.

Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnets väg Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden. Vi ställer mycket höga krav på dricksvatten vad gäller

Läs mer

Certifiering av avloppsslam

Certifiering av avloppsslam Vad handlar certifieringssystemet om: Certifiering av avloppsslam Henrik Tideström Vad -verken kan göra g för f r att uppnå Riksdagens miljömål samtidigt som -lösningarna ska vara ekonomiskt hållbara h

Läs mer

Policy för. fordonstvätt i Ängelholms kommun. Antagen av Miljönämnden Maj 2008

Policy för. fordonstvätt i Ängelholms kommun. Antagen av Miljönämnden Maj 2008 Policy för fordonstvätt i Ängelholms kommun Antagen av Miljönämnden Maj 2008 Inledning Spillvatten från fordonstvättar innehåller en rad miljöfarliga ämnen, så som olja och tungmetaller. Dessa ämnen belastar

Läs mer

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening Laqua Treatment AB Siriusvägen 16 296 92 Yngsjö www.laqua.se Introduktion Laqua tvätt är en ny typ av reningsanläggning som baseras på filterteknik primärt framtaget

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Arbetsuppgifter till Återvinna fosfor hur bråttom är det?

Arbetsuppgifter till Återvinna fosfor hur bråttom är det? Arbetsuppgifter till Återvinna fosfor hur bråttom är det? Boken går att använda på olika sätt i undervisning från skolår 9 och uppåt för att visa på olika synsätt när det gäller fosforfrågan: som komplement

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv. Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012

Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv. Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012 Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012 Innehåll presentation: - Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - Farliga ämnen

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare samt tvätt av fordon i Nynäshamns kommun

Riktlinjer för oljeavskiljare samt tvätt av fordon i Nynäshamns kommun Riktlinjer för oljeavskiljare samt tvätt av fordon i Nynäshamns kommun Antagen av: Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 2005-06-02, 91 1. Inledning 2 2. Oljeavskiljare 3 2.1. VERKSAMHETER DÄR OLJEAVSKILJARE

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Medallion White Anti-Seize Lubricant NLGI #1.5

SÄKERHETSDATABLAD. Medallion White Anti-Seize Lubricant NLGI #1.5 SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1(6) PRODUKTNAMN LEVERANTÖR POSTADRESS Medallion White Anti-Seize Lubricant NLGI #1.5 ROVAB, Ramby oljor & Verktyg AB Ramby 749 51

Läs mer

Information om fettavskiljare.

Information om fettavskiljare. Information om fettavskiljare. Information från Mälarenergi - din VA-leverantör Västerås stad tar genom Mälarenergi hand om och renar avloppsvatten från hushåll och företag. De senaste åren har fettavlagringar

Läs mer

Miljöföreläsning 6: metaller och näringsämnen

Miljöföreläsning 6: metaller och näringsämnen k6metal.doc, 03-12-05, Miljöföreläsning 6: metaller och näringsämnen En tidigare föreläsning behandlade miljögifter och hälsoeffekter, speciellt med avseende på organiska miljögifter. Denna föreläsning

Läs mer

Instruktion för användning av emissionsdeklaration

Instruktion för användning av emissionsdeklaration SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2001-10-18 Gunnar Sedvallson Tillsynsenheten Tel 08-698 1203 Fax 08-698 1222 Gunnar.Sedvallson@environ.se Instruktion för användning av emissionsdeklaration Allmänt

Läs mer

Välkommen till Torekovs reningsverk

Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovsverket Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovs avloppsreningsverk ligger i södra delen av Torekovs tätort och togs i drift på 1960-talet. Det byggdes senast ut 2001. Verket tar idag hand om

Läs mer

Vattenskyddsområden - Bor du i ett?

Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Bilaga 5 Information till hemsidan Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Varför har vi vattenskyddsområden? Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan välja bort olika livsmedel, men utan

Läs mer

Waste2Water SVENNINGSENS. Waste2Water har sedan 1993 utvecklat biologiska tvättanläggningar med vattenrecirkulation för tvätt av fordon och redskap.

Waste2Water SVENNINGSENS. Waste2Water har sedan 1993 utvecklat biologiska tvättanläggningar med vattenrecirkulation för tvätt av fordon och redskap. har sedan 1993 utvecklat biologiska tvättanläggningar med vattenrecirkulation för tvätt av fordon och redskap. Anläggningen kommer från USA och har hittills sålts exklusivt i Storbritannien där den gjort

Läs mer

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND Förord 3 Allmänt 4 Lagar och bestämmelser 6 Olämpliga utsläpp 10 Dagvatten 12 Oönskade ämnen 14 Riktlinjer för utsläpp 16 Särskild reningsavgift

Läs mer

Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare

Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare Denna policy gäller för samtliga fordonstvättar i Tranemo kommun. För fordonstvättar som tvättar mer än 1000 personbilstvättar eller mer än 200 lastbilar, bussar

Läs mer

Hjälp oss att få renare vatten!

Hjälp oss att få renare vatten! Hjälp oss att få renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att dina barns leksaker, dina lakan och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Rening av tvättvatten från konstnärer - kadmium

Rening av tvättvatten från konstnärer - kadmium Stockholms Miljöcenter Joanna Weiss EXAMENSARBETE Miljötekniker, 2004 2006-06-26 Rening av tvättvatten från konstnärer - kadmium Handledare: Agneta Bergström Stockholm Vatten Tfn 08-522 124 36 agneta.bergstrom@stockhomvatten.se

Läs mer

Fordonstvättar. Anders Westerfors

Fordonstvättar. Anders Westerfors miljö RAPPORT 2002:2 MILJÖKONTORET Fordonstvättar Anders Westerfors Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 LULEÅ Besök oss: Stadshuset vån 4 Telefon: 0920-29 30 00 E-post: Miljokontoret@lulea.se

Läs mer

Undersökning av kadmiumhalter i barngröt och modersmjölkersättning

Undersökning av kadmiumhalter i barngröt och modersmjölkersättning Undersökning av kadmiumhalter i barngröt och modersmjölkersättning Examensarbete i Miljö- och hälsoskydd, 15 hp Ninni Andersson Handledare: 2009 Nils-Bo Nilsson Livsmedelsteknik Campus Helsingborg 1 2

Läs mer

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och

Läs mer

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Stefan Jonsson, Miljökontoret 1 Kretslopp med källsortering av avlopp Lokalt utsläpp från WC = 0 Modern återvinning av WC-avfall:

Läs mer

Välkommen till Öresundsverket

Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket ligger i centrala Helsingborg och är det största av ett tiotal avloppsreningsverk inom NSVA. Det byggdes 1974 och tar idag hand om spillvatten

Läs mer

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN FÖRKLARING TILL ANALYSRESULTATEN Karlskrona kommuns laboratorium Riksvägen 48 371 62 LYCKEBY tel. 0455-30 33 18 e-post: va-lab@karlskrona.se - 1 - INLEDNING Detta dokument

Läs mer

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning KENREXMETODEN - En trygg och enkel avloppslösning LÅT OSS rena ditt avloppsvatten med kenrexmetoden Kenrexmetoden, kompakt, trygg, miljövänlig och enkel lösning på avloppsvattenrening för enskilda fastigheter.

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

Fordonstvättar Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll

Fordonstvättar Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll Bakgrund Tekniker och exempel för slutning Riktvärden Kemikalier Egenkontroll Bakgrund Bakgrund Tungmetaller från biltvättar i Karlstad Tekniker Slutning av vattendelen

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

Föroreningar i marken arbetet i Sverige och några aktuella problem Dan Berggren Kleja

Föroreningar i marken arbetet i Sverige och några aktuella problem Dan Berggren Kleja Föroreningar i marken arbetet i Sverige och några aktuella problem Dan Berggren Kleja Statens Geotekniska Institut & Sveriges Lantbruksuniversitet 2015-10-18 1 Markens ekosystemtjänster enligt EU:s förslag

Läs mer

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE en informationsbroschyr om vatten och avfall I vattenverket gör vi vattnet rent. VATTENVERKET Svampen är vårt vatten torn som gör att vattnet kan tryckas ut i kranarna. I avloppsreningsverket

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

PM 6/05. Konstnärsfärger 2004. ett inspektionsprojekt

PM 6/05. Konstnärsfärger 2004. ett inspektionsprojekt PM 6/05 Konstnärsfärger 2004 ett inspektionsprojekt Konstnärsfärger 2004 ett inspektionsprojekt Best.nr. 510 812 Sundbyberg i juli 2005 Utgivare: Kemikalieinspektionen Beställningsadress: tel: 08-50 59

Läs mer

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05 Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

VARUINFORMATION SID 1

VARUINFORMATION SID 1 VARUINFORMATION SID 1 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET PRODUKTNAMN: PRF INSTALL HD MoS2 UTFÄRDAD: 2003-09-01 DATUM: 2007-02-21 TILLVERKARE/LEVERANTÖR: TAEROSOL Oy Aakkulantie 21, FIN-36220 Kangasala

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp

Riktlinjer för utsläpp Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från yrkesmässig verksamhet Råd och regler för anslutning till avloppsanläggningarna i Halmstads och Laholms kommuner Fastställd av nämnden för Laholmsbuktens VA

Läs mer

ÅRSRAPPORT 2013 - Revaq

ÅRSRAPPORT 2013 - Revaq 2013 ÅRSRAPPORT ÅRSRAPPORT 2013 - Revaq Innehåll Inledning 4 Sammanfattning 5 Bakgrund 7 Revaq-certifierade verk 9 Kadmium 10 Spårelement 20 Organiska ämnen 23 Informationsinsatser 27 Bilagor 33 Cd/P-kvot

Läs mer

Handbok för verksamheter. I Katrineholms, Flens och Vingåkers. kommuner. Innehåll. Uppströmsarbete

Handbok för verksamheter. I Katrineholms, Flens och Vingåkers. kommuner. Innehåll. Uppströmsarbete Innehåll Revaq... 1 Generella krav för alla verksamheter... 1 Kemikalier... 2 Verksamheter med krav på oljeavskiljare... 2 Olika typer av verksamheter... 3 Betongindustri... 3 Bilvårdsanläggningar... 3

Läs mer

MEDDELANDE M136 Oktober 2012. Kadmiumgult är fult. en rapport om farliga konstnärsfärger. Obs, ej kadmiumgult!

MEDDELANDE M136 Oktober 2012. Kadmiumgult är fult. en rapport om farliga konstnärsfärger. Obs, ej kadmiumgult! MEDDELANDE M136 Oktober 2012 Kadmiumgult är fult en rapport om farliga konstnärsfärger Obs, ej kadmiumgult! Svenskt Vatten påtar sig inget ansvar för eventuella felaktigheter, tryckfel eller felaktig användning

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Miljövård med luftens egna beståndsdelar

Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Gaser och gasteknologi från Air Liquide bidrar till att skydda och förbättra allas vår miljö. Äldre, miljöbelastande metoder

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Clipper spray

SÄKERHETSDATABLAD Clipper spray 1. Namnet på produkten och företaget Tillverkare/Leverantör Jörgen Kruuse A/S Havretoften 4 DK5550 Langeskov Tfn: +45 72141511 Fax: +45 72141600 Produktnamn Användningsområde 2. Sammansättning/Ämnenas

Läs mer

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Avloppsslam Slam bildas vid all rening av avloppsvatten. Beroende på typ av avlopp indelas avloppsvattnet upp i svartvatten (toaletter, bad-, disk- och tvättvatten)

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer