Lärarhandledning GYmnasiet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärarhandledning GYmnasiet"

Transkript

1 Lärarhandledning GYmnasiet

2 2 University Library, Istanbul; Muslim Heritage Consulting, Dubai.

3 3 Innehåll Varför besöka utställningen 1001 Inventions?...5 Vad innehåller utställningen? år på 800 m Aktivitetszon... 6 Utställningens sju teman... 6 Loftet... 6 Att besöka utställningen...7 På museet...8 Introduktion till ämnesområdet...9 Ett relevant besök Uppgifter och förberedelser...13 Inför och efter besöket...13 Uppfinningar och innovationer...14 Kända vetenskapsmän Innovation och innovationsprocess Samhälle och historia...16 Medeltiden Den muslimska civilisationen Historiska kontakter mellan Sverige och den muslimska civilisationen Källor och källkritik Naturvetenskap...20 Modern vetenskaplig metod...20 Att mäta tid...26 Konstruktion...29 Från Ikaros till Wilbur Wright Flygkonsten...33 Vatten är en förutsättning för allt liv...35 Vattenkraft...37 Från Arkimedes till Daguerre...39 Kameror och Ljus Studietexter och bilagor Extra erbjudanden Lärarhandledningen är skriven av: Henrik Ramberg, Liza Ay Hermansson och Johan Rosén, Värmlands Museum. Kristian Niemi, Karlstads universitet.

4

5 5 Varför besöka utställningen 1001 Inventions? Genom en fantastisk utställning med bland annat sextio interaktiva stationer möter vi män och kvinnor som många aldrig hört talas om, men vars upptäckter och utveckling av idéer är viktiga för mycket av den teknik och flera av de maskiner vi idag tar för givna. Teknik och innovation står i fokus i utställningen. Utställningen vill locka fram och utveckla inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och tekniskt självförtro ende. Eleverna kommer att få möta nya begrepp och tekniska utmaningar; de kommer att få arbeta med problemlösning och diskutera historiska ske enden samt kulturell förändring i en åldersanpassad lärprocess. I utställningen ges eleverna även möjlighet till att tillgodogöra sig historiska perspektiv som allt för sällan diskuteras. Det finns allt att vinna på att lyfta fram utomeuropeiska förebilder och belysa deras betydelse för samhället vi lever i. Det ger möjlighet till bredare perspektiv på vår egen historia och en vidgad förståelse för hur människor, tankar och idéer då som nu rört sig över hela världen och hur detta påverkat vår närmiljö. Med utgångspunkt i detta har vi ett gemensamt globalt kulturarv som måste förstås och värnas, annars kan bilden aldrig bli komplett. Att belysa detta blir i vårt mångkulturella samhälle allt viktigare om vår strävan är att förstå varandra.

6 6 Vad innehåller utställningen? år på 800 m 2 Utställningens innehåll berättar om den muslimska civilisationen ur teknikoch inno vationsperspektiv från år 600 till år Biografen: Utställningen tar sin början i biografen där eleverna intro duceras till utställningen. Beduintältet: Introduktionsplats i stället för biografen för elever i F-3. Aktivitetszon I anslutning till utställningen finns en aktivitetszon som enbart bygger på eget skapande och problemlösning. Här får eleverna möjlighet att ytter ligare fördjupa sig i och pröva den kunskap som förmedlas i utställningen. Utställningens sju teman Sjukhuset: Eleverna möter dåtidens framstående läk are och medicinska vetenskap och får veta hur denna kunskap influerat dagens medicin. Hemmet: Visar dåtida uppfinningar som fortfarande har betydelse i vårt vardagsliv. Marknaden: Berättar om hur tongivande idéer kunde spridas genom resor, möten och handel. Skolan: Visar på bibliotekens och lärandets koppling till historia och hur världens första moderna universitet växte fram. Staden: Förklarar varför öst och väst har ett gemen samt arkitektoniskt arv. Världen: Berättar om upptäcktsresande och kartor för år sedan. Universum: Visar hur astronomer vidgade vår uppfattning om universum. Varje tema har sitt eget torn/kunskaps center i utställningen. Tornen förmedlar information genom ljud, film, bild, text och interaktiva moduler. Utöver tornen finns ytterligare interaktiva stationer där elev erna själva arbetar aktivt. Loftet Kompletterande utställningar kring arkitektur och föremål. Utställningarna produceras av Värmlands museum.

7 7 Att besöka utställningen Museibesöket kan delas in i tre steg: 1. Förberedelse 2. Besöket i utställningen 3. Uppföljning och fördjupning i klassrummet Själva museibesöket kan enbart göras med museipedagog det vill säga att ett besök i utställningen 1001 inte kan göras på egen hand med klassen. Till utställningen finns material som är nivåanpassat och som låter dig som lärare välja i vilken omfattning du och din klass skall arbeta med utställningen. Vi vill poängtera att besöket blir en mycket bättre investering om eleverna har fått möjlighet att förbereda sig inför besöket. Vår förhoppning är att besöket skall inspirera till vidare arbete i skolan, då efterarbetet är minst lika viktigt. Det är kanske framför allt där man kan knyta ihop trådar och skapa en helhetsbild, med fördjupningar som du som deras lärare anser är mest lämpligt för just din grupp. För att underlätta detta finns material från vilket du kan plocka ur för att på bästa sätt anpassa efter klassen. Titta gärna även på de aktiviteter som inte är anpassade för just din åldersgrupp (finns på vår hemsida), kanske hittar du aktiviteter som passar dina elever bättre än de vi tänkt. Praktisk information Ett besök på museet måste bokas och kostar 300 kronor per klass. För att vi skall kunna tillmötesgå önskemål om tider är det viktigt att du bokar i god tid. På museet finns det möjlighet att äta medhavd mat och fika. Det går även att boka måltid i restaurangen på museet. Detta bokas genom restaurangen. För er som åker till Karlstad för att besöka utställningen rekommenderar vi att ni kombinerar besöket på Värmlands Museum med ett eller flera besök ur den lista som medföljer på tänkbara besöksmål på sidan Ni ansvarar själva för kontakt och bokning av dessa besöksmål.

8 8 På museet När ni kommer till Värmlands Museum möts ni i foajén av en värd som hjälper er att hitta rätt. Besöket i utställningen består av olika delar som har olika håll tider för att olika klasser inte ska krocka med varandra. Innan ni går in i utställningen visar värden var ni kan hänga kläder och väskor. Filmen/Sagotältet Elever i åk 4 och uppåt inleder besöket med att se filmen 1001 Inventions och Hemligheternas bibliotek med Ben Kingsley i huvudrollen. Den är 13 minuter lång, har engelskt tal och är textad på svenska. Filmen handlar om några elever som fått i uppgift att söka fakta om olika historiska perioders betydelse för vårt moderna samhälle. I biblio teket möter de vetenskapsmannen Al Jaziri som introducerar dem till den muslimska civilisationens vetenskapliga guld ålder. Elever i åk F-3 får träda in i sagoberätterskan Sheherazades tält. Där får vi höra fantastiska berättelser och träffa på någon av de personer som presenteras i utställningen. Utställningen När klassen kommer ut från filmsalen/tältet kommer en av museets pedagoger att följa er runt i utställningen. Den består av sju olika teman och pedagogen kommer att visa, berätta och förklara vad dessa teman representerar och vad som finns att göra vid de olika stationerna. Därefter har klassen tid att utforska utställningen enskilt eller i mindre grupper. Aktivitetszonen När ni kommer ut från utställningen passerar ni Aktivitetszonen. Här finns olika stationer där man kan välja att fördjupa sig i något eller några teman. Matsäck Före och efter besöket finns möjlighet för de som önskar att äta matsäck. Foajé värden visar var.

9 9 Introduktion till ämnesområdet Den muslimska civilisationen är utställningens geografiska utgångspunkt (för karta se sidan 46-47). Under åren är det ett område där vetenskap och innovationskraft blomstrar. Här växer tidigt fram platser som blir centra för nydanande vetenskap, vetenskapliga traditioner, kulturer och idéströmningar. Området innefattar en rad civilisationer, kulturer och religioner som tillåts samexistera i en tolerant miljö. Denna positiva syn på mångfald lägger grunden till den dynamik som växer fram. Här finns ett stort intresse för andra kulturer och för deras kunskap och bildningsarv. Intresse för vetenskapliga traditioner och andra kulturers kunskapsarv innebar att exempelvis antikens stora bildningsarv kunde leva vidare i den muslimska civilisationen. Större delen av den vetenskap och bildning som idag förknippas med antiken hade med största sannolikhet förlorats om inte den muslimska civilisationens nyfikenhet och syn på kunskap blivit rådande. Det finns en rad viktiga faktorer som möjliggör detta skeende i den muslim ska civilisationen. Här finns en kombination av politisk stabilitet, ekonomisk tillväxt och tolerans. En annan avgörande faktor för att den muslimska civilisationen skall komma att blomstra är de stadskulturer som växer fram. Inom det stora geografiska området finns en rad stora städer. Här finns det möjlighet att leva och arbeta i yrken som inte finns i ett samhälle dominerat av landsbygd och jordbrukskultur. Effekterna av detta är bland annat universitet och allmänna bibliotek som grundas i exempelvis Bagdad, Kairo och Cordoba. En viktig pusselbit är det arabiska språkets roll. Arabiskan får samma betydelse som engelska har för oss idag. Det blir ett osynligt band som håller samman hela den stora regionen. En jämförelse med Europa under samma tid förklarar varför det inte här finns förutsättningar för blomstrande vetenskap och innovationskraft. Efter Västroms totala sönderfall går Europa in i tidig medeltid. Här kommer sönder fallande infrastruktur, feodalism, naturahushållning, lokal byteshandel och landsbygdskultur att dominera i nära 500 år. Att Europa så småningom reser sig ur detta vakuum för vetenskap och innovation kan bland annat sägas bero på den muslimska civilisationens utbredning. Denna innebär exempelvis att det muslimska Andalusien i dagens Spanien utövar ett stort inflyttande på angränsande europeiska regioner.

10 10 Ett relevant besök Vi är säkra på att utställningen 1001 Inventions kommer att väcka nyfikenhet och inspirera, men det är för- och efterarbete som avgör hur mycket eleven kommer att ha fått med sig i förlängningen. Utställningen är varken början eller slutet på den resa vi hoppas ni gör. Nedan kommer du att hitta förslag på övningar och diskussioner som både kan förbereda eleverna och leda dem till spår av fördjupning inom områden. Det är du som är experten på läro- och ämnesplan erna för dina områden; det är du som bäst vet vad som passar dina elever. Med nedanstående vill vi peka på några, tydliga beröringspunkter till gy11. Det finns fler man kunde peka på, och man kan inte fokusera på allt (och göra det rättvisa). Oberoende vilket program du representerar, så är vi säker på att du kommer hitta något som är relevant för just dina studenter! Mångkultur. Aldrig förr har världen varit så global som idag. Men folk har genom historien rest och påverkat varandra mer än vad man kanske tänker sig. (Undersök gärna kulturmöten m h a övningarna på sidan 18.) Stundom har större civilisationer rest sig, t o m över naturliga kultur- och (för att använda en kanske något anakronistisk term) nationsgränser. Den muslimska civilisationen var en sådan. Genom att studera den närmare kan vi se vad som möjlig gjorde detta, och hur det i sin grund var en grogrund för de många uppfinningar och nydanande tankegångar. I en jämförelse med nu tida fenomen (se övningar på sid 17) kan både skillnader och likheter på visas, diskuteras, och olika tolkningar och perspektiv således djupare förstås. Språkets betydelse ska inte förringas, förekomsten av ett lingua franca, men vilken betydelse hade religionen i sammanhanget? Hurudant var förhållandet mellan religion och vetenskap? Hur var samhället överhuvudtaget uppbyggt? Vilka var värd eringarna? Hurudan konst utvecklades? Vilka historiska förändringsprocesser låg till grund till dess uppgång och dess fall? Hur formade männi skornas idéer samhället, och vice versa? Idéhistoria, arv och samverkan. Den muslimska civilisationen var inte bara en förvaltare av antiken inför renässansen. Man tog vara på idéer; man vidareutvecklade dem. Man kom på egna innovationer, som har utgjort delar av världen vi idag lever i. Det var inte bara en medeltid, utan en tid värd att under söka. Möjligheterna att problematisera den historiska tidsindelningen är tydlig. Diskussioner kring detta kan fördjupa förståelsen av historiska begrepp; men också av hur historien används av olika aktörer. Det kan ge inblickar i internationell samverkan och en förståelse av globala samband då som nu. (Se även övningar på sidan )

11 11 Vetenskaplighet. Att ha förmågan att kritiskt granska och ha kriterier utefter vilka man kan bedöma. Att förstå vad som karaktäriserar den vetenskapliga metoden, och hur den skiljer sig från pseudovetenskap. Varför kan man säga att de karaktärer som figurerar i utställningen representerar ett naturvetenskapligt förhållningssätt? Hur ställer man vetenskapliga frågor? Hur besvarar man dem? Man kan även ta fasta på hur idéerna utvecklats i ett historiskt förlopp kanske med hjälp av våra introducerande texter, under rubriken Naturvetenskap (sidan 31 och framåt)? Skillnader mellan olika typer av vetenskapliga arbetsmetoder, humanistiska och naturvetenskapliga, kan göras med hjälp av övningarna på sidorna 19 och Tolkning och användning av olika slags källmaterial å ena sidan; användningen av något likt den hypotetiskt-deduktiva metoden, å andra. Men vi tror också att utställningen kan bidra till en förståelse av upptäckarglädje, till en nyfikenhet på den naturliga världen och viljan till att förstå den på ett djupare plan. Att se hur det natur vetenskapliga inte är motsatsen till att se världen som vacker och fantastisk, utan tvärtom, först när man har en förståelse för dess komplexitet som man verkligen kan uppskatta den. Fakta, form och fysik. Upptäckter under den muslimska civilisationen och deras vidareutveckling av antikens idéer var väsentliga för delar av den teknik vi ser framför oss idag. Genom några av de problemlösande övningar du hittar på sidorna 29 och 41 kan eleverna utveckla förståelse av grundläggande kunskap inom konstruktion, optik, eller ljus. Där kommer de att kunna välja mellan olika material och metoder, och genom systematiska experiment och observationer se hur detta påverkar resultatet. Passa också på att undersöka uppfinningars utveckling (övningar på sidan 15). Det går inte att fördjupa sig i allt, och det är säkerligen vettigt att koncentrera arbetet på ett eller ett par teman per grupp. Hellre något mer om något färre områden, än ytligt om massor. Vad kommer du att välja som fokuspunkter?

12 12

13 13 Uppgifter och förberedelser Inför och efter besöket För att få ut så mycket som möjligt av besöket i utställningen är det bra om eleverna har en viss förförståelse för det de möter. Arbeta gärna i klassrummet med de teman som beskrivs nedan innan ni kommer till museet. Men följ också upp med ytterligare uppgifter efteråt utnyttja frågor och inspiration. Vidare följer förslag på övningar, diskussioner och aktiviteter inom tre teman: uppfinningar och innovationer, samhälle och historia samt naturvetenskap. Plocka helheter eller delar som det passar dig, din undervisning och dina klasser bäst!

14 14 Uppfinningar och innovationer Kända vetenskapsmän När vetenskapens historia beskrivs så är det ofta bara västerländska namn som nämns och nästan alla är män. Följande är ett exempel på hur du kan arbeta för att visa att det finns mer att upptäcka! Material till övningen finns att ladda ner på Värmlands Museums webbplats. 1. Kopiera och klipp ut korten med vetenskapsmän. 2. Rita upp en tidslinje över tiden år Gör den exempelvis 2 m lång, så motsvarar 100 år 10 cm. Märk ut varje århundrade. 3. Placera ut de vetenskapsmän som är numrerade 1-25 på tidslinjen genom att fästa dem med tejp eller häftmassa. Vilka mönster blir tydliga? Var blir det trångt och var blir det tomt? 4. Placera ut de vetenskapsmän som har nummer Hur ser det ut nu? 5. Titta närmare på vetenskapsmännen på korten. Vilka har ni hört talas om tidigare? Finns det andra kända vetenskapsmän eller uppfinnare som ni tycker borde vara med? Alternativt upplägg med samma tanke men genomfört med digital teknik. 1. Använd samma material som ovan; samma galleri av personer. 2. Använd TimelineJS (http://timeline.verite.co/) för att skapa digitala tidslinjer. Informationen skrivs in med hjälp av kalkylblad i Google Docs. Se videoanvisning: 3. Förutom diskussionsfrågorna i föregående upplägg, låt även eleverna självständigt leta reda på mer information om vetenskapsmännen samt hur de bidragit. 4. Uppmuntra dem att levandegöra tidslinjen genom att lägga in bilder och videoklipp!

15 15 Innovation och innovationsprocess Fortsättning på övningen Kända vetenskapsmän (sidan14). Eleverna gör en fördjupning i begreppen innovation och innovationsprocess. 1. Läs definitionen av innovation och innovationsprocess (sidan 48). Det finns flera möjliga definitioner. I texten behandlas en. 2. Låt eleverna diskutera definitionerna i mindre grupper. 3. Låt grupperna formulera en mening som på bästa sätt beskriver innovation och innovationsprocess. Redovisa och diskutera i hela klassen. 4. Diskutera listan (från Kända vetenskapsmän) med utgångspunkt i definitionen av begreppen innovation och innovationsprocess. Exempel på diskussionsfrågor: Listan är enbart fokuserad på enskilda individer. Vad ger det för bild av hur innovationer uppstår? Hur skulle ni göra listan så att det bättre stämmer överens med definitionen av innovation och innovationsprocess? Hur förhåller sig exempelvis Nobelpriset till definitionen av innovation och innovationsprocess?

16 16 Samhälle och historia Medeltiden Tala om begreppet medeltiden. Vilken tidsperiod handlar det om och varifrån kommer namnet medeltiden? Rita upp en tidslinje över tiden år Gör den exempelvis 2 m lång, så motsvarar 100 år 10 cm. Märk ut varje århundrade. I Sverige kallas perioden för medeltid. I andra delar av Europa räknas medeltiden från 500-talet till början av 1400-talet. Utställningen 1001 Inventions handlar om tiden Var på tidslinjen hamnar dessa olika årtal? Titta på orden för medeltiden på olika språk: Engelska the middle ages Tyska mittelalter Franska moyen âge Finska keskiaika Hindi [madhya yug] På alla dessa språk betyder det ungefär tiden mitt emellan. Det som menas är mellan de två tidsperioder som kallas Antiken och Renässansen. Leta gärna efter personer, händelser, platser och föremål som hör ihop med antiken och renässansen. Märk ut dem på tidslinjen och på en världskarta eller jordglob och se var de hamnar. Varför sägs medeltiden vara just en mellantid; vad är det som är så signifikant med antiken och renässansen? Om du vill att eleverna ska använda digital teknik i uppgiften: 1. Använd TimelineJS för tidslinjen (se uppgift Kända vetenskapsmän på sidan 14). 2. Använd Google Earth för att markera händelser, platser o s v geografiskt. Google Earth Tutorials: Anvisningar om hur du kan göra eget material i Google Earth. Google Earth for Educators: maps.google.com/help/maps/education/ Google anser själva att Earth torde kunna vara ett ypperligt utbildningsverktyg, och försöker hjälpa lärare på traven att använda det till detta. Här är deras samlade information för lärare.

17 17 Den muslimska civilisationen Utställningen 1001 Inventions handlar främst om vetenskap, teknik och innovation från den muslimska världen. Begreppet den muslimska civilisationen avser här det geografiska område som under perioden ca sträckte sig från södra Spanien till sydvästra Kina. Inom området rymdes många olika kulturer och religioner. Många olika språk talades inom området men arabiska var det gemen samma officiella språket. I detta stora område verkade vetenskaps män och lärda som med hjälp av nya upptäckter och redan känd kunskap från exempelvis Egypten, Grekland och Rom gjort stora framsteg inom vetenskap, teknik och innovation. Skapa en bild av hur stort kulturområdet från Spanien till Kina var genom att använda kartan på sidan Vilka länder finns i detta område idag? Jämför följande fenomen: Den muslimska civilisationen. Den Europeiska Unionen. Den västerländska civilisationen. Förenta Nationerna. Den ostasiatiska kulturen. United States of America. Om man skulle jämföra den muslimska civilisationen med något från vår tid så skulle det exempelvis kunna vara EU. En union av flera olika länder. Länderna är suveräna, med bland annat egna huvudstäder. Unionen kan utökas med fler medlemmar och ibland kan den hotas den av att några länder vill drar sig ur. Ibland kan man vilja utesluta ett eller flera länder. Det finns en stad som är lite viktigare än andra för EU, och det är Bryssel den muslimska civilisationens motsvarighet skulle periodvis kunna ha varit Bagdad. Bagdad var huvudstad i ett av de viktigaste kalifaten i hela den stora muslimska civilisationen. Bagdad grundades av kalifen Abu Jafar al-mansur runt år 760. Staden var under lång tid ett viktigt kunskapscentrum.»» Vilka andra städer runt om i världen har varit viktiga centra genom historien? Hur är det idag? Är de fortfarande viktiga?

18 18 Historiska kontakter mellan Sverige och den muslimska civilisationen I Sverige finns en mängd skattgömmor och gravar från vikingatiden ( ) som innehåller mynt från den muslimska civilisationen. Även andra före mål som exempelvis smycken från den muslimska civilisationen har hittats i vikingatida skattgömmor och gravar. Diskutera hur dessa föremål hamnat i Sverige. Låt eleverna leta efter Ibn Fadlans berättelser om sina möten med vikingar/ruser. Låt eleverna sammanfatta de texter de hittar med utgångspunkt i vad de skulle berätta för någon annan om detta. Max 400 ord. Diskutera Ibn Fadlans bild av vikingarna och elevernas bild av vikingarna. Är de lika eller olika? Varför? Vad finns det för ord, mat, föremål med mera i vår vardag som har koppling till den muslimska världen idag? Låt eleverna göra varsin lista gör sedan en gemensam lista i klassen. Exempelvis: Mat: Kåldolmar, kaffe, kebab, Mode: Haremsbyxor Arkitektur: Mosaik, valv, moské Låneord: Algebra, algoritm, alkemi, ambra, apelsin, aubergine, banan, cafeteria, check, checka, couscous, damast, gips, gitarr, hasard, hasch, jasmin, kaffe, karat, kofta, konditor, koptisk, lack, mohair, moské, mysk, naftalen, orange, pomerans, safari, schack, sesam, sorbet, spenat, talk, tamarind, tariff, och zenit. Diskutera vilka andra kulturer och länder som påverkat och påverkar Sverige Gör en tidslinje och markera vilka andra kulturer och länder påverkat Sverige mer eller mindre, under olika perioder. Försök även lista på vilket sätt detta skett och hur vi kan se det. Exempelvis: Medeltid: Tyskland tal och tidigt 1800-tal: Frankrike. Modern tid: USA?

19 19 Källor och källkritik Vinnaren skriver historien. Ett ordspråk som är ett känt faktum. I alla världens länder och kulturer har detta präglat självbilden och synen på andra. Idag finns det väl utvecklade vetenskapsteorier och metoder som i de flesta fall kan hjälpa till att undvika de fällor som finns när historia undersöks och skrivs. Teorier och metoder hjälper oss att nå nyanserade och trovärdiga resultat. Vetenskaplig teori och metod är inte bara en del av ämnet historia utan präglar all seriös forskning på alla nivåer inom alla ämnesområden. Läs al-haythams text på sidan 49 om kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt. Vad är huvudinnebörden av al-haytams argumentation? Sammanfatta de fyra argument som du anser vara de viktigaste. Diskutera argumenten i mindre grupper och enas om de två som guppen anser viktigast. Redovisa och diskutera i klassen. Läs texten Indiens religioner sid 51. Diskutera texten med utgångspunkt i al-haytham och de källkritiska begreppen sid 49. Exempel på diskussionsfrågor: Hurudan är gruppens bild av den framställning som görs? Är framställningen korrekt? Vilka tendenser finns det? Vilka kan orsakerna vara till att texten är skriven som den är? Diskutera hur kritiska vi egentligen är till all information som möter oss dagligen. Funderar vi egentligen särskilt mycket i källkritiska termer? Är vi lätta att manipulera? Vems ansvar är det egentligen att granska och värdera all information?

20 20 Naturvetenskap Modern vetenskaplig metod Den moderna vetenskapliga metoden är en metod för att verifiera teorier. Den har utvecklats under lång tid. Den första skriften som vi känner till där den omtalas är över år gammal och skrevs av egyptierna. I den muslimska civilisationen utvecklades den vetenskapliga metoden. Exempel på personer som starkt bidrog till detta är Ibn al-jazari. Idag anses vetenskap som inte använder sig av den moderna vetenskapliga metoden inte seriös. Vi använder den i vårt dagliga liv trial and error! samt att lära sig av sina misstag, men för mer komplexa fenomen så utvecklas den fortfarande. Nedan följer först ett möjligt sätt att schematisera den vetenskapliga metoden samt tillhörande flödesschema, och därefter en konkretisering. Bägge är exempel, och i synnerhet konkretiseringen ( fjärrkontrollsexemplet ) kunde formuleras annorlunda. Ytterligare ett, något annorlunda, schema med exempel ( vatten fryser ) följer. Gruppaktivitet Hur gör eleverna när de vill ta reda på någonting? Vilka steg gör de, varför, och i vilken ordning? Rita tillsammans upp ett schema över förfarandet, och diskutera det i relation med den metod som beskrivs här. Liknar de varandra? Finns där steg som verkar vara vettiga att lägga till ert schema? Något ert schema innehåller som kunde förbättra det ovan? Be eleverna rita ett flödesschema av stegen. (Se exempel på hur det kan bli på sidorna 22, 24 och 25.) Med hjälp av Gliffy (www.gliffy.com) kan man rätt snabbt rita flödesscheman, snabbare och enklare än t ex med hjälp av vanliga ritprogram. Fast det mest effektiva är kanske ändå penna och papper? Komplettera flödesschemat med vad som händer ifall förutsägelsen inte höll, ifall hypotesen falsifierades.

21 21 Modern vetenskaplig metod i 10 steg 1. FRÅGA: Formulera en fråga du vill ha svar på. 2. SAMLA INFORMATION: Observera allt du kan runt frågan. 3. HYPOTES: Formulera en hypotes om hur fenomenet fungerar 4. KONSTRUERA ETT EXPERIMENT: Ta fram ett experiment som kan verifiera din hypotes. 5. FÖRUTSÄGELSE: Gör en förutsägelse om vad som kommer att hända om din hypotes är sann. 6. EXPERIMENT: Utför experimentet under kontrollerade former. 7. ANALYSERA: Analysera resultatet av experimentet. 8. DRA SLUTSATSER: Vad innebär resultatet? Kan det verifiera hypotesen? 9. PUBLICERA RESULTATET: Publicera resultatet med information om hur allt gjordes. 10. OBEROENDE TESTER: Om andra vetenskapsmän får samma resultat när de utför experimentet och argumentationen håller så kan din hypotes betraktas som en bekräftad teori.

22 22 Något är oklart! (fråga) Samla information. Hypotes Konstruera test-situation. (experiment) Hypotesen stärktes. Förutsägelse Förutsägelsen stämde! Förutsägelsen stämde inte! Utför experimentet Hypotesen falsifierades. Analysera Dra slutsatser Publicera resultaten Oberoende tester Illustration: Kristian Niemi

23 23 Exempel på vardaglig användning av modern vetenskaplig metod Fjärrkontrollen till TV:n fungerar inte. 1. FRÅGA: Varför fungerar inte fjärrkontrollen? 2. SAMLA INFORMATION: Undersök fjärrkontrollen. Är det något synligt fel på den? 3. HYPOTES: Fjärkontrollens energikälla fungerar inte. 4. KONSTRUERA ETT EXPRIMENTET: Ta reda på hur man öppnar fjärrkontrollen och vilken sorts batterier den använder. 5. FÖRUTSÄGELSE: Om batterierna byts mot nya kommer fjärrkontrollen att fungera. 6. EXPERIMENT: Sätt i de nya batterierna och testa fjärrkontrollen. 7. ANALYSERA: Vad innebär det att fjärrkontrollen fungerar/inte fungerar efter att du bytt batterier? 8. DRA SLUTSATSER: Om fjärrkontrollen fungerar kan du dra slutsatsen att batteribyte är en bra åtgärd för att ordna fjärrkontroller som inte fungerar. 9. PUBLICERA RESULTATET: Berätta för resten av familjen att du fixat fjärrkontrollen. 10. OBEROENDE TESTER: De andra i din familj kan använda sig av batteribyte när liknande utrustning inte fungerar. Gruppaktivitet: Fjärrkontrollen Be eleverna rita ett flödesschema av stegen. (Se exempel på hur det kan bli på sidorna 22, 24 och 25.) Med hjälp av Gliffy (www.gliffy.com) kan man rätt snabbt rita flödesscheman, snabbare och enklare än t ex med hjälp av vanliga ritprogram. Fast det mest effektiva är väl kanske ändå penna och papper? Komplettera flödesschemat med vad som händer ifall förutsägelsen inte höll, ifall hypotesen falsifierades. Om fjärrkontrollen inte fungerade efter batteribytet.

24 24 Fjärrkontrollen funkar inte! (varför inte?) Hur funkar fjärrkontroller? Vad kan vara fel?. Energikällan är slut Hur kan man förnya? Hypotesen stärktes. Med nya batterier fungerar det! Förutsägelsen stämde! Förutsägelsen stämde inte! Byter batterier! Hypotesen falsifierades. Testa fjärrkontrollen Fjärrkontrollen funkar! Berätta åt familjen. Nästa gång fjärrkontrollen inte fungerar så försöker familjemedlemmar åtgärda med samma metod Illustration: Kristian Niemi

25 25 hypotesen verifieras hypotesen falsifieras något nytt och oförklarat } observation #1 observation #2 observation #3... observation #n (empirí) induktion hypotes om vad som leder till fenomenet deduktion: formulera förutsägelse utgående från hypotesen empiriskt experiment för att undersöka förutsägelsen observation #a observation #b observation #c... observation #n } två alternativ: observationerna följer förutsägelserna observationerna följer inte förutsägelserna Illustration: Kristian Niemi hypotesen verifierades: vattnet frös till is. hypotesen falsifieras något nytt och oförklarat observation #1: is på sjön observation #2: is på vattenpuss observation #3 is på sjön... observation #n} is annorstädes (empirí) }induktion hypotes: då vatten kyls ner till viss temperatur fryser det (till is) deduktion: om jag lägger vatten i frysen kommer det stelna till is empiriskt experiment: lägger flytande vatten i kallt (-5) utrymme observation #a vatten i frys observation #b vatten i frys... observation #n } två alternativ: observationerna följer förutsägelserna observationerna följer inte förutsägelserna Illustration: Kristian Niemi

Lärarhandledning GYmnasiet

Lärarhandledning GYmnasiet Lärarhandledning GYmnasiet 2 University Library, Istanbul; Muslim Heritage Consulting, Dubai. 3 Innehåll Varför besöka utställningen 1001 Inventions?...5 Vad innehåller utställningen?...6 1 000 år på 800

Läs mer

LärarhandLedning F-9

LärarhandLedning F-9 Lärarhandledning F-9 2 University Library, Istanbul; Muslim Heritage Consulting, Dubai. Innehåll 3 Varför besöka utställningen 1001 Inventions?...5 Vad innehåller utställningen?...6 1 000 år på 800 m 2...

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Nutidens flygplan Leonardo Da Vincis

Nutidens flygplan Leonardo Da Vincis Nutidens flygplan Leonardo Da Vincis Flygplanens utveckling Det första uppgifter om ritningar och flygförsök var av Ibn Firnasi det islamska Spanien år 875. I Europa skissade Leonardo Da Vinci på de första

Läs mer

Materials egenskaper

Materials egenskaper Materials egenskaper Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN Solcellsbilar Våra bilar spyr ut smutsiga avgaser. Strömmen hemma i vägguttaget kommer delvis från smutsig kolkraft och vi slänger mycket som skulle kunna återanvändas. Många

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3.

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. MITT I RYMDEN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda ditt och

Läs mer

Draken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012

Draken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012 Draken Bertas Experiment ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012 Vi har i vårt arbete med experiment i förskolan tagit avstamp i Läroplan för förskolan (Lpfö 98), som i den reviderade upplagan 2010 på

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Kunskaps område Människa, djur och natur Centralt innehåll Kunskapskrav åk 9 grundläggande Människans upplevelse av ljud, ljus, temperatur,

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Religion - Delta i etiska samtal, etik och moral - Vad förkunnade Jesus - Bibelkunskaper om GT - Bibelkunskaper om NT

Religion - Delta i etiska samtal, etik och moral - Vad förkunnade Jesus - Bibelkunskaper om GT - Bibelkunskaper om NT - Delta i etiska samtal, etik och moral - Vad förkunnade Jesus - Bibelkunskaper om GT - Bibelkunskaper om NT - FN:s barnkonventioner och BRIS - Hur reklamen påverkar oss - Demokratiska beslut - Tyda samhällsinformation

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Fysiken i naturen och samhället

Fysiken i naturen och samhället Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll Engergins oförstörbarhet och flöde Energikällor och energianvändning Väder och väderfenomen Fysiken i naturen och samhället Fysiken och Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Ca 3000 fkr uppstår de första mänskliga civilisationerna. Utmärkande för en civilisation är: - Statsapparat - Ekonomiskt utbyte - Religion - Språk

Ca 3000 fkr uppstår de första mänskliga civilisationerna. Utmärkande för en civilisation är: - Statsapparat - Ekonomiskt utbyte - Religion - Språk Riktigt gammal historia Hi B kurs. Ett litet tidsperspektiv. Jorden är ca 5000 000 000 år gammal. Människoapan är ca 50 000 000 år gammal. Ca 1% av jordens historia alltså Mänsklig aktivitet, alltså att

Läs mer

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande

Läs mer

ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN. Lärarhandledning

ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN. Lärarhandledning ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN Lärarhandledning 1 Vad gör en astronaut egentligen? Hur påverkar tyngdlösheten det dagliga livet ombord på rymdstationen? Genom olika montrar, som Gravitationstratten och Planetvågarna,

Läs mer

Tema 1 Minisar - Årskurs 3

Tema 1 Minisar - Årskurs 3 Minisar årskurs 3 - Tidsmaskinen Här vill vi på ett lekfullt sätt skapa intresse för och kunskap om de stora sprången i människans svindlande historia. Vi letar efter de stora utvecklingssteg som möjliggjorts

Läs mer

Kraft, tryck och rörelse

Kraft, tryck och rörelse Kraft, tryck och rörelse Kraft En kraft kan ändra form, fart och rörelseriktning hos föremål. Kraft mäts i Newton, N. Enheten är uppkallad efter fysikern Isaac Newton som levde på 1600- talet. 1 N är ungefär

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Saker som flyger. Klubbmaterial för åk 4-6 Camilla Levander och Erik Holm

Saker som flyger. Klubbmaterial för åk 4-6 Camilla Levander och Erik Holm Saker som flyger Klubbmaterial för åk 4-6 Camilla Levander och Erik Holm Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Målsättningar 3. Flygfarkoster 3.1.Flygfarkostens historia 3.2.Lufttryck 3.3.Varifrån kommer

Läs mer

HEMPROV LJUD OCH LJUS

HEMPROV LJUD OCH LJUS HEMPROV LJUD OCH LJUS Utlämnat: 100329 Rekommenderat inlämningsdatum: 100412 Besvara frågorna handskrivet eller på dator. Lämna in för hand eller e-posta till kristian.bjornberg@bildning.habo.se Alla frågor

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3 Polhem 350 Lärarhandledning för årskurs 1-3 JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn 036-10 50 00 (vxl) Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping www.jonkoping.se UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping

Läs mer

Lärarhandledning Textil Evolution

Lärarhandledning Textil Evolution Lärarhandledning Textil Evolution Introduktion och syfte Det händer mycket inom textilbranchen nu. Men vad är textil? Om man stickar i metalltråd, är det då textil? Gränsöversridande material och ny teknologi

Läs mer

Pneumatik/hydrauliksats

Pneumatik/hydrauliksats Studiehandledning till Pneumatik/hydrauliksats Art.nr: 53785 Den här studiehandledningen ger grunderna i pneumatik och hydralik. Den visar på skillnaden mellan pneumatik och hydraulik, den visar hur en

Läs mer

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska

Läs mer

MITT I REGNSKOGEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog.

MITT I REGNSKOGEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog. MITT I REGNSKOGEN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda ditt och klassens

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Den olydiga tändsticksasken

Den olydiga tändsticksasken Den olydiga tändsticksasken Försök - med pekfingret - långsamt och försiktigt ställa tändsticksasken att stå på kant. Lyckas du? Pröva på nytt, men starta med tändsticksasken liggandes uppochned. Lyckas

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Inledning: Grupparbeter eller enskilt. Syftet med projektet Undervisningen i ämnet teknik syftar till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet

Läs mer

HÄVSTÅNGSEFFEKTEN 10 STEG Till ETT rikare liv Niklas Forser, 2012

HÄVSTÅNGSEFFEKTEN 10 STEG Till ETT rikare liv Niklas Forser, 2012 HÄVSTÅNGSEFFEKTEN 10 steg till ett rikare liv Niklas Forser, 2012 Hävstångseffekten Copyright 2012, Niklas Forser Ansvarig utgivare: Niklas Forser Illustration: Mats Forser Omslag: Frida Forser Framställt

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 VÄRLDSKOLL Lärarhandledning DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. NATIONELLT

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 3 DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi känner inte till all utveckling

Läs mer

Matematikvandring på Millesgården

Matematikvandring på Millesgården Matematikvandring på Millesgården Kort beskrivning Detta är en matematikvandring på Millesgården där läraren går runt tillsammans med klassen och gör gemensamma stopp där eleverna löser olika matematikuppgifter

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr.

Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr. Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr. Antiken varade mellan 800 f.kr. 500 e.kr. Men hur såg det ut i världen innan dess? Vi tar en snabbrepetition. För 2,5 miljoner år sedan börjar jägarstenåldern i Afrika,

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Finns

Läs mer

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Av: Johanna Åberg 9B Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Antiken Grekisk stil 800 f.kr-200 f.kr Den grekiska antiken bestod av grekisk mytologi och gudatro. Grekerna var mycket duktiga

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

omkyrkans program för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet

omkyrkans program för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet DDomkyrkans omkyrkans program för program grundskolan och för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet Kyrka - skola Med skolans nya läroplan finns många möjligheter till samarbete mellan skola och kyrka.

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

TEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11

TEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11 TEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11 För att nå målen för godkänt skall eleven Redogöra för skiftesreformerna och förändringarna i jordbruket under 1800-talet Redogöra för några betydelsefulla

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta. Fråga 2 Hur ser religioner ut? Det är inte så lätt att förstå vad religion är. Begreppet flyter ut för mig ju mer jag försöker fixera det. Därför vill jag att du hjälper mig förstå vad religion är genom

Läs mer

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse Krafter 1 Krafter...2 Jordens dragningskraft, tyngdkraften...2 Fallrörelse...2 Repetera lutande plan...3 Friktion...4 Tröghet...5 Tröghet och massa...6 Tyngdpunkt...6 Ta reda på tyngdpunkten för en oregelbunden

Läs mer

Ämnesplan i Kemi Treälven

Ämnesplan i Kemi Treälven Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

10. Relativitetsteori Tid och Längd

10. Relativitetsteori Tid och Längd Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en

Läs mer

Vad gömmer sig det bestämmer du!

Vad gömmer sig det bestämmer du! 1 (5) Vad gömmer sig det bestämmer du! Utifrån en rektangulär låda får eleverna konstruera något som rör sig med hjälp av pneumatik. Kanske blir det ett monster som gömmer sig i en grotta eller en figur

Läs mer

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL GRUPP A (GY) FRITT FALL a) Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man sitter högst upp. b) Titta

Läs mer

Strålande skrivaren Sara

Strålande skrivaren Sara Strålande skrivaren Sara Lyser upp när du skriver, perfekt för att skriva hemligheter i mörker. Se en film på produkten: http://youtu.be/nt1c3xhkid8 Vilket material behöver man? Genomskinlig bläckpenna

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ENERGIHUSET. Övningens mål

ENERGIHUSET. Övningens mål ENERGIHUSET Övningens mål Målet med övningen är att eleverna ska lära sig om energibesparing och energieffektivitet, inklusive kostnadsfrågor. Övningen baseras på det faktum att uppvärmning och nerkylning

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse

Läs mer

Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700

Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700 Historia åk 4-6 - Centralt innehåll Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte Den svenska statens framväxt och organisation Det svenska Östersjöriket Orsaker, konsekvenser och migration

Läs mer

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera. Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Kompendium åk 1-3 Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Namn: Klass: Övergripande tema mål: Med detta tema vill vi att eleverna skall få kunskap, insikt och förståelse gällande:

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX

Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX Innehållsförteckning: Information sidan 1-2 Kurser på grundläggande nivå: Biologi sidan 3 Engelska sidan 4 Fysik sidan 5 Geografi sidan 6 Hem- och konsumentkunskap sidan

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

Vattentema på Hägneskolan.

Vattentema på Hägneskolan. Vattentema på Hägneskolan. Under vårterminen pratar eleverna på Hägneskolan om vatten och vattnets betydelse för en hållbar utveckling. Eleverna skaffar sig kunskap genom samtal, att läsa faktatexter,

Läs mer

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Läs bilden. Bildkonst och litteratur för högstadiet och gymnasiet. Lärarhandledning. Ett studiematerial från Länsmuseet Halmstad

Läs bilden. Bildkonst och litteratur för högstadiet och gymnasiet. Lärarhandledning. Ett studiematerial från Länsmuseet Halmstad Läs bilden Bildkonst och litteratur för högstadiet och gymnasiet Lärarhandledning Ett studiematerial från Länsmuseet Halmstad Välkommen till Läs bilden Detta är en beskrivning av hur man kan arbeta med

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer

En okänd graf. Förkunskaper Elever behöver ha en grundläggande förståelse för att alla förändringar sker över tid.

En okänd graf. Förkunskaper Elever behöver ha en grundläggande förståelse för att alla förändringar sker över tid. strävorna 6D 9E En okänd graf kreativ verksamhet tolka en situation statistik förändring Avsikt och matematikinnehåll Förr förmedlades information muntligt. När tidningar och senare radio och tv blev allmän

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Lärarmaterial. Teknik med el sidan 1. Mål ur Lgr 11: Vad gjorde våra förfäder utan elektricitet? Leva utan el? Författare: Torsten Bengtsson

Lärarmaterial. Teknik med el sidan 1. Mål ur Lgr 11: Vad gjorde våra förfäder utan elektricitet? Leva utan el? Författare: Torsten Bengtsson Teknik med el sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål ur Lgr 11: Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta (Teknik åk 4-6) Olika sätt att hushålla med

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Antikens världar. Instuderingsfrågor

Antikens världar. Instuderingsfrågor Antikens världar Instuderingsfrågor 1. Vilka spår av antikens kulturer kan vi uppfatta i vår egen tid? 2. Vad menas med ord och uttryck som folk och kultur? 3. Vad är skillnaden på ett kulturarv och ett

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

Kompletteringspass onsdagen den 13 november. Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän.

Kompletteringspass onsdagen den 13 november. Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän. Kompletteringspass onsdagen den 13 november Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän. Arbeta enligt denna ordning: 1) Reflektionsfrågorna 2) Labbrapport

Läs mer

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2014/2015

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2014/2015 Individuella val Årskurs 2 Läsåret 2014/2015 1 Innehåll Anvisningar... 2 Bild och form 1b: 100 poäng... 4 Dansteknik 1: 100 poäng... 4 Engelska 6: 100 poäng... 4 Ensemble 1: 100 poäng... 4 Filosofi 1:

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

2009-01-13 Teknik Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

2009-01-13 Teknik Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Teknik 2009-01-13 Ämnets syfte och roll i utbildningen Människan har alltid strävat efter att trygga och förbättra sina livsvillkor genom att på olika sätt förändra sin fysiska omgivning. De metoder hon

Läs mer

MITT I NATUREN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i naturen i Universeums utställning Vattnets väg på plan 4.

MITT I NATUREN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i naturen i Universeums utställning Vattnets väg på plan 4. MITT I NATUREN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i naturen i Universeums utställning Vattnets väg på plan 4. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda

Läs mer