Lärarhandledning GYmnasiet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärarhandledning GYmnasiet"

Transkript

1 Lärarhandledning GYmnasiet

2 2 University Library, Istanbul; Muslim Heritage Consulting, Dubai.

3 3 Innehåll Varför besöka utställningen 1001 Inventions?...5 Vad innehåller utställningen? år på 800 m Aktivitetszon... 6 Utställningens sju teman... 6 Loftet... 6 Att besöka utställningen...7 På museet...8 Introduktion till ämnesområdet...9 Ett relevant besök Uppgifter och förberedelser...13 Inför och efter besöket...13 Uppfinningar och innovationer...14 Kända vetenskapsmän Innovation och innovationsprocess Samhälle och historia...16 Medeltiden Den muslimska civilisationen Historiska kontakter mellan Sverige och den muslimska civilisationen Källor och källkritik Naturvetenskap...20 Modern vetenskaplig metod...20 Att mäta tid...26 Konstruktion...29 Från Ikaros till Wilbur Wright Flygkonsten...33 Vatten är en förutsättning för allt liv...35 Vattenkraft...37 Från Arkimedes till Daguerre...39 Kameror och Ljus Studietexter och bilagor Extra erbjudanden Lärarhandledningen är skriven av: Henrik Ramberg, Liza Ay Hermansson och Johan Rosén, Värmlands Museum. Kristian Niemi, Karlstads universitet.

4

5 5 Varför besöka utställningen 1001 Inventions? Genom en fantastisk utställning med bland annat sextio interaktiva stationer möter vi män och kvinnor som många aldrig hört talas om, men vars upptäckter och utveckling av idéer är viktiga för mycket av den teknik och flera av de maskiner vi idag tar för givna. Teknik och innovation står i fokus i utställningen. Utställningen vill locka fram och utveckla inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och tekniskt självförtro ende. Eleverna kommer att få möta nya begrepp och tekniska utmaningar; de kommer att få arbeta med problemlösning och diskutera historiska ske enden samt kulturell förändring i en åldersanpassad lärprocess. I utställningen ges eleverna även möjlighet till att tillgodogöra sig historiska perspektiv som allt för sällan diskuteras. Det finns allt att vinna på att lyfta fram utomeuropeiska förebilder och belysa deras betydelse för samhället vi lever i. Det ger möjlighet till bredare perspektiv på vår egen historia och en vidgad förståelse för hur människor, tankar och idéer då som nu rört sig över hela världen och hur detta påverkat vår närmiljö. Med utgångspunkt i detta har vi ett gemensamt globalt kulturarv som måste förstås och värnas, annars kan bilden aldrig bli komplett. Att belysa detta blir i vårt mångkulturella samhälle allt viktigare om vår strävan är att förstå varandra.

6 6 Vad innehåller utställningen? år på 800 m 2 Utställningens innehåll berättar om den muslimska civilisationen ur teknikoch inno vationsperspektiv från år 600 till år Biografen: Utställningen tar sin början i biografen där eleverna intro duceras till utställningen. Beduintältet: Introduktionsplats i stället för biografen för elever i F-3. Aktivitetszon I anslutning till utställningen finns en aktivitetszon som enbart bygger på eget skapande och problemlösning. Här får eleverna möjlighet att ytter ligare fördjupa sig i och pröva den kunskap som förmedlas i utställningen. Utställningens sju teman Sjukhuset: Eleverna möter dåtidens framstående läk are och medicinska vetenskap och får veta hur denna kunskap influerat dagens medicin. Hemmet: Visar dåtida uppfinningar som fortfarande har betydelse i vårt vardagsliv. Marknaden: Berättar om hur tongivande idéer kunde spridas genom resor, möten och handel. Skolan: Visar på bibliotekens och lärandets koppling till historia och hur världens första moderna universitet växte fram. Staden: Förklarar varför öst och väst har ett gemen samt arkitektoniskt arv. Världen: Berättar om upptäcktsresande och kartor för år sedan. Universum: Visar hur astronomer vidgade vår uppfattning om universum. Varje tema har sitt eget torn/kunskaps center i utställningen. Tornen förmedlar information genom ljud, film, bild, text och interaktiva moduler. Utöver tornen finns ytterligare interaktiva stationer där elev erna själva arbetar aktivt. Loftet Kompletterande utställningar kring arkitektur och föremål. Utställningarna produceras av Värmlands museum.

7 7 Att besöka utställningen Museibesöket kan delas in i tre steg: 1. Förberedelse 2. Besöket i utställningen 3. Uppföljning och fördjupning i klassrummet Själva museibesöket kan enbart göras med museipedagog det vill säga att ett besök i utställningen 1001 inte kan göras på egen hand med klassen. Till utställningen finns material som är nivåanpassat och som låter dig som lärare välja i vilken omfattning du och din klass skall arbeta med utställningen. Vi vill poängtera att besöket blir en mycket bättre investering om eleverna har fått möjlighet att förbereda sig inför besöket. Vår förhoppning är att besöket skall inspirera till vidare arbete i skolan, då efterarbetet är minst lika viktigt. Det är kanske framför allt där man kan knyta ihop trådar och skapa en helhetsbild, med fördjupningar som du som deras lärare anser är mest lämpligt för just din grupp. För att underlätta detta finns material från vilket du kan plocka ur för att på bästa sätt anpassa efter klassen. Titta gärna även på de aktiviteter som inte är anpassade för just din åldersgrupp (finns på vår hemsida), kanske hittar du aktiviteter som passar dina elever bättre än de vi tänkt. Praktisk information Ett besök på museet måste bokas och kostar 300 kronor per klass. För att vi skall kunna tillmötesgå önskemål om tider är det viktigt att du bokar i god tid. På museet finns det möjlighet att äta medhavd mat och fika. Det går även att boka måltid i restaurangen på museet. Detta bokas genom restaurangen. För er som åker till Karlstad för att besöka utställningen rekommenderar vi att ni kombinerar besöket på Värmlands Museum med ett eller flera besök ur den lista som medföljer på tänkbara besöksmål på sidan Ni ansvarar själva för kontakt och bokning av dessa besöksmål.

8 8 På museet När ni kommer till Värmlands Museum möts ni i foajén av en värd som hjälper er att hitta rätt. Besöket i utställningen består av olika delar som har olika håll tider för att olika klasser inte ska krocka med varandra. Innan ni går in i utställningen visar värden var ni kan hänga kläder och väskor. Filmen/Sagotältet Elever i åk 4 och uppåt inleder besöket med att se filmen 1001 Inventions och Hemligheternas bibliotek med Ben Kingsley i huvudrollen. Den är 13 minuter lång, har engelskt tal och är textad på svenska. Filmen handlar om några elever som fått i uppgift att söka fakta om olika historiska perioders betydelse för vårt moderna samhälle. I biblio teket möter de vetenskapsmannen Al Jaziri som introducerar dem till den muslimska civilisationens vetenskapliga guld ålder. Elever i åk F-3 får träda in i sagoberätterskan Sheherazades tält. Där får vi höra fantastiska berättelser och träffa på någon av de personer som presenteras i utställningen. Utställningen När klassen kommer ut från filmsalen/tältet kommer en av museets pedagoger att följa er runt i utställningen. Den består av sju olika teman och pedagogen kommer att visa, berätta och förklara vad dessa teman representerar och vad som finns att göra vid de olika stationerna. Därefter har klassen tid att utforska utställningen enskilt eller i mindre grupper. Aktivitetszonen När ni kommer ut från utställningen passerar ni Aktivitetszonen. Här finns olika stationer där man kan välja att fördjupa sig i något eller några teman. Matsäck Före och efter besöket finns möjlighet för de som önskar att äta matsäck. Foajé värden visar var.

9 9 Introduktion till ämnesområdet Den muslimska civilisationen är utställningens geografiska utgångspunkt (för karta se sidan 46-47). Under åren är det ett område där vetenskap och innovationskraft blomstrar. Här växer tidigt fram platser som blir centra för nydanande vetenskap, vetenskapliga traditioner, kulturer och idéströmningar. Området innefattar en rad civilisationer, kulturer och religioner som tillåts samexistera i en tolerant miljö. Denna positiva syn på mångfald lägger grunden till den dynamik som växer fram. Här finns ett stort intresse för andra kulturer och för deras kunskap och bildningsarv. Intresse för vetenskapliga traditioner och andra kulturers kunskapsarv innebar att exempelvis antikens stora bildningsarv kunde leva vidare i den muslimska civilisationen. Större delen av den vetenskap och bildning som idag förknippas med antiken hade med största sannolikhet förlorats om inte den muslimska civilisationens nyfikenhet och syn på kunskap blivit rådande. Det finns en rad viktiga faktorer som möjliggör detta skeende i den muslim ska civilisationen. Här finns en kombination av politisk stabilitet, ekonomisk tillväxt och tolerans. En annan avgörande faktor för att den muslimska civilisationen skall komma att blomstra är de stadskulturer som växer fram. Inom det stora geografiska området finns en rad stora städer. Här finns det möjlighet att leva och arbeta i yrken som inte finns i ett samhälle dominerat av landsbygd och jordbrukskultur. Effekterna av detta är bland annat universitet och allmänna bibliotek som grundas i exempelvis Bagdad, Kairo och Cordoba. En viktig pusselbit är det arabiska språkets roll. Arabiskan får samma betydelse som engelska har för oss idag. Det blir ett osynligt band som håller samman hela den stora regionen. En jämförelse med Europa under samma tid förklarar varför det inte här finns förutsättningar för blomstrande vetenskap och innovationskraft. Efter Västroms totala sönderfall går Europa in i tidig medeltid. Här kommer sönder fallande infrastruktur, feodalism, naturahushållning, lokal byteshandel och landsbygdskultur att dominera i nära 500 år. Att Europa så småningom reser sig ur detta vakuum för vetenskap och innovation kan bland annat sägas bero på den muslimska civilisationens utbredning. Denna innebär exempelvis att det muslimska Andalusien i dagens Spanien utövar ett stort inflyttande på angränsande europeiska regioner.

10 10 Ett relevant besök Vi är säkra på att utställningen 1001 Inventions kommer att väcka nyfikenhet och inspirera, men det är för- och efterarbete som avgör hur mycket eleven kommer att ha fått med sig i förlängningen. Utställningen är varken början eller slutet på den resa vi hoppas ni gör. Nedan kommer du att hitta förslag på övningar och diskussioner som både kan förbereda eleverna och leda dem till spår av fördjupning inom områden. Det är du som är experten på läro- och ämnesplan erna för dina områden; det är du som bäst vet vad som passar dina elever. Med nedanstående vill vi peka på några, tydliga beröringspunkter till gy11. Det finns fler man kunde peka på, och man kan inte fokusera på allt (och göra det rättvisa). Oberoende vilket program du representerar, så är vi säker på att du kommer hitta något som är relevant för just dina studenter! Mångkultur. Aldrig förr har världen varit så global som idag. Men folk har genom historien rest och påverkat varandra mer än vad man kanske tänker sig. (Undersök gärna kulturmöten m h a övningarna på sidan 18.) Stundom har större civilisationer rest sig, t o m över naturliga kultur- och (för att använda en kanske något anakronistisk term) nationsgränser. Den muslimska civilisationen var en sådan. Genom att studera den närmare kan vi se vad som möjlig gjorde detta, och hur det i sin grund var en grogrund för de många uppfinningar och nydanande tankegångar. I en jämförelse med nu tida fenomen (se övningar på sid 17) kan både skillnader och likheter på visas, diskuteras, och olika tolkningar och perspektiv således djupare förstås. Språkets betydelse ska inte förringas, förekomsten av ett lingua franca, men vilken betydelse hade religionen i sammanhanget? Hurudant var förhållandet mellan religion och vetenskap? Hur var samhället överhuvudtaget uppbyggt? Vilka var värd eringarna? Hurudan konst utvecklades? Vilka historiska förändringsprocesser låg till grund till dess uppgång och dess fall? Hur formade männi skornas idéer samhället, och vice versa? Idéhistoria, arv och samverkan. Den muslimska civilisationen var inte bara en förvaltare av antiken inför renässansen. Man tog vara på idéer; man vidareutvecklade dem. Man kom på egna innovationer, som har utgjort delar av världen vi idag lever i. Det var inte bara en medeltid, utan en tid värd att under söka. Möjligheterna att problematisera den historiska tidsindelningen är tydlig. Diskussioner kring detta kan fördjupa förståelsen av historiska begrepp; men också av hur historien används av olika aktörer. Det kan ge inblickar i internationell samverkan och en förståelse av globala samband då som nu. (Se även övningar på sidan )

11 11 Vetenskaplighet. Att ha förmågan att kritiskt granska och ha kriterier utefter vilka man kan bedöma. Att förstå vad som karaktäriserar den vetenskapliga metoden, och hur den skiljer sig från pseudovetenskap. Varför kan man säga att de karaktärer som figurerar i utställningen representerar ett naturvetenskapligt förhållningssätt? Hur ställer man vetenskapliga frågor? Hur besvarar man dem? Man kan även ta fasta på hur idéerna utvecklats i ett historiskt förlopp kanske med hjälp av våra introducerande texter, under rubriken Naturvetenskap (sidan 31 och framåt)? Skillnader mellan olika typer av vetenskapliga arbetsmetoder, humanistiska och naturvetenskapliga, kan göras med hjälp av övningarna på sidorna 19 och Tolkning och användning av olika slags källmaterial å ena sidan; användningen av något likt den hypotetiskt-deduktiva metoden, å andra. Men vi tror också att utställningen kan bidra till en förståelse av upptäckarglädje, till en nyfikenhet på den naturliga världen och viljan till att förstå den på ett djupare plan. Att se hur det natur vetenskapliga inte är motsatsen till att se världen som vacker och fantastisk, utan tvärtom, först när man har en förståelse för dess komplexitet som man verkligen kan uppskatta den. Fakta, form och fysik. Upptäckter under den muslimska civilisationen och deras vidareutveckling av antikens idéer var väsentliga för delar av den teknik vi ser framför oss idag. Genom några av de problemlösande övningar du hittar på sidorna 29 och 41 kan eleverna utveckla förståelse av grundläggande kunskap inom konstruktion, optik, eller ljus. Där kommer de att kunna välja mellan olika material och metoder, och genom systematiska experiment och observationer se hur detta påverkar resultatet. Passa också på att undersöka uppfinningars utveckling (övningar på sidan 15). Det går inte att fördjupa sig i allt, och det är säkerligen vettigt att koncentrera arbetet på ett eller ett par teman per grupp. Hellre något mer om något färre områden, än ytligt om massor. Vad kommer du att välja som fokuspunkter?

12 12

13 13 Uppgifter och förberedelser Inför och efter besöket För att få ut så mycket som möjligt av besöket i utställningen är det bra om eleverna har en viss förförståelse för det de möter. Arbeta gärna i klassrummet med de teman som beskrivs nedan innan ni kommer till museet. Men följ också upp med ytterligare uppgifter efteråt utnyttja frågor och inspiration. Vidare följer förslag på övningar, diskussioner och aktiviteter inom tre teman: uppfinningar och innovationer, samhälle och historia samt naturvetenskap. Plocka helheter eller delar som det passar dig, din undervisning och dina klasser bäst!

14 14 Uppfinningar och innovationer Kända vetenskapsmän När vetenskapens historia beskrivs så är det ofta bara västerländska namn som nämns och nästan alla är män. Följande är ett exempel på hur du kan arbeta för att visa att det finns mer att upptäcka! Material till övningen finns att ladda ner på Värmlands Museums webbplats. 1. Kopiera och klipp ut korten med vetenskapsmän. 2. Rita upp en tidslinje över tiden år Gör den exempelvis 2 m lång, så motsvarar 100 år 10 cm. Märk ut varje århundrade. 3. Placera ut de vetenskapsmän som är numrerade 1-25 på tidslinjen genom att fästa dem med tejp eller häftmassa. Vilka mönster blir tydliga? Var blir det trångt och var blir det tomt? 4. Placera ut de vetenskapsmän som har nummer Hur ser det ut nu? 5. Titta närmare på vetenskapsmännen på korten. Vilka har ni hört talas om tidigare? Finns det andra kända vetenskapsmän eller uppfinnare som ni tycker borde vara med? Alternativt upplägg med samma tanke men genomfört med digital teknik. 1. Använd samma material som ovan; samma galleri av personer. 2. Använd TimelineJS (http://timeline.verite.co/) för att skapa digitala tidslinjer. Informationen skrivs in med hjälp av kalkylblad i Google Docs. Se videoanvisning: 3. Förutom diskussionsfrågorna i föregående upplägg, låt även eleverna självständigt leta reda på mer information om vetenskapsmännen samt hur de bidragit. 4. Uppmuntra dem att levandegöra tidslinjen genom att lägga in bilder och videoklipp!

15 15 Innovation och innovationsprocess Fortsättning på övningen Kända vetenskapsmän (sidan14). Eleverna gör en fördjupning i begreppen innovation och innovationsprocess. 1. Läs definitionen av innovation och innovationsprocess (sidan 48). Det finns flera möjliga definitioner. I texten behandlas en. 2. Låt eleverna diskutera definitionerna i mindre grupper. 3. Låt grupperna formulera en mening som på bästa sätt beskriver innovation och innovationsprocess. Redovisa och diskutera i hela klassen. 4. Diskutera listan (från Kända vetenskapsmän) med utgångspunkt i definitionen av begreppen innovation och innovationsprocess. Exempel på diskussionsfrågor: Listan är enbart fokuserad på enskilda individer. Vad ger det för bild av hur innovationer uppstår? Hur skulle ni göra listan så att det bättre stämmer överens med definitionen av innovation och innovationsprocess? Hur förhåller sig exempelvis Nobelpriset till definitionen av innovation och innovationsprocess?

16 16 Samhälle och historia Medeltiden Tala om begreppet medeltiden. Vilken tidsperiod handlar det om och varifrån kommer namnet medeltiden? Rita upp en tidslinje över tiden år Gör den exempelvis 2 m lång, så motsvarar 100 år 10 cm. Märk ut varje århundrade. I Sverige kallas perioden för medeltid. I andra delar av Europa räknas medeltiden från 500-talet till början av 1400-talet. Utställningen 1001 Inventions handlar om tiden Var på tidslinjen hamnar dessa olika årtal? Titta på orden för medeltiden på olika språk: Engelska the middle ages Tyska mittelalter Franska moyen âge Finska keskiaika Hindi [madhya yug] På alla dessa språk betyder det ungefär tiden mitt emellan. Det som menas är mellan de två tidsperioder som kallas Antiken och Renässansen. Leta gärna efter personer, händelser, platser och föremål som hör ihop med antiken och renässansen. Märk ut dem på tidslinjen och på en världskarta eller jordglob och se var de hamnar. Varför sägs medeltiden vara just en mellantid; vad är det som är så signifikant med antiken och renässansen? Om du vill att eleverna ska använda digital teknik i uppgiften: 1. Använd TimelineJS för tidslinjen (se uppgift Kända vetenskapsmän på sidan 14). 2. Använd Google Earth för att markera händelser, platser o s v geografiskt. Google Earth Tutorials: Anvisningar om hur du kan göra eget material i Google Earth. Google Earth for Educators: maps.google.com/help/maps/education/ Google anser själva att Earth torde kunna vara ett ypperligt utbildningsverktyg, och försöker hjälpa lärare på traven att använda det till detta. Här är deras samlade information för lärare.

17 17 Den muslimska civilisationen Utställningen 1001 Inventions handlar främst om vetenskap, teknik och innovation från den muslimska världen. Begreppet den muslimska civilisationen avser här det geografiska område som under perioden ca sträckte sig från södra Spanien till sydvästra Kina. Inom området rymdes många olika kulturer och religioner. Många olika språk talades inom området men arabiska var det gemen samma officiella språket. I detta stora område verkade vetenskaps män och lärda som med hjälp av nya upptäckter och redan känd kunskap från exempelvis Egypten, Grekland och Rom gjort stora framsteg inom vetenskap, teknik och innovation. Skapa en bild av hur stort kulturområdet från Spanien till Kina var genom att använda kartan på sidan Vilka länder finns i detta område idag? Jämför följande fenomen: Den muslimska civilisationen. Den Europeiska Unionen. Den västerländska civilisationen. Förenta Nationerna. Den ostasiatiska kulturen. United States of America. Om man skulle jämföra den muslimska civilisationen med något från vår tid så skulle det exempelvis kunna vara EU. En union av flera olika länder. Länderna är suveräna, med bland annat egna huvudstäder. Unionen kan utökas med fler medlemmar och ibland kan den hotas den av att några länder vill drar sig ur. Ibland kan man vilja utesluta ett eller flera länder. Det finns en stad som är lite viktigare än andra för EU, och det är Bryssel den muslimska civilisationens motsvarighet skulle periodvis kunna ha varit Bagdad. Bagdad var huvudstad i ett av de viktigaste kalifaten i hela den stora muslimska civilisationen. Bagdad grundades av kalifen Abu Jafar al-mansur runt år 760. Staden var under lång tid ett viktigt kunskapscentrum.»» Vilka andra städer runt om i världen har varit viktiga centra genom historien? Hur är det idag? Är de fortfarande viktiga?

18 18 Historiska kontakter mellan Sverige och den muslimska civilisationen I Sverige finns en mängd skattgömmor och gravar från vikingatiden ( ) som innehåller mynt från den muslimska civilisationen. Även andra före mål som exempelvis smycken från den muslimska civilisationen har hittats i vikingatida skattgömmor och gravar. Diskutera hur dessa föremål hamnat i Sverige. Låt eleverna leta efter Ibn Fadlans berättelser om sina möten med vikingar/ruser. Låt eleverna sammanfatta de texter de hittar med utgångspunkt i vad de skulle berätta för någon annan om detta. Max 400 ord. Diskutera Ibn Fadlans bild av vikingarna och elevernas bild av vikingarna. Är de lika eller olika? Varför? Vad finns det för ord, mat, föremål med mera i vår vardag som har koppling till den muslimska världen idag? Låt eleverna göra varsin lista gör sedan en gemensam lista i klassen. Exempelvis: Mat: Kåldolmar, kaffe, kebab, Mode: Haremsbyxor Arkitektur: Mosaik, valv, moské Låneord: Algebra, algoritm, alkemi, ambra, apelsin, aubergine, banan, cafeteria, check, checka, couscous, damast, gips, gitarr, hasard, hasch, jasmin, kaffe, karat, kofta, konditor, koptisk, lack, mohair, moské, mysk, naftalen, orange, pomerans, safari, schack, sesam, sorbet, spenat, talk, tamarind, tariff, och zenit. Diskutera vilka andra kulturer och länder som påverkat och påverkar Sverige Gör en tidslinje och markera vilka andra kulturer och länder påverkat Sverige mer eller mindre, under olika perioder. Försök även lista på vilket sätt detta skett och hur vi kan se det. Exempelvis: Medeltid: Tyskland tal och tidigt 1800-tal: Frankrike. Modern tid: USA?

19 19 Källor och källkritik Vinnaren skriver historien. Ett ordspråk som är ett känt faktum. I alla världens länder och kulturer har detta präglat självbilden och synen på andra. Idag finns det väl utvecklade vetenskapsteorier och metoder som i de flesta fall kan hjälpa till att undvika de fällor som finns när historia undersöks och skrivs. Teorier och metoder hjälper oss att nå nyanserade och trovärdiga resultat. Vetenskaplig teori och metod är inte bara en del av ämnet historia utan präglar all seriös forskning på alla nivåer inom alla ämnesområden. Läs al-haythams text på sidan 49 om kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt. Vad är huvudinnebörden av al-haytams argumentation? Sammanfatta de fyra argument som du anser vara de viktigaste. Diskutera argumenten i mindre grupper och enas om de två som guppen anser viktigast. Redovisa och diskutera i klassen. Läs texten Indiens religioner sid 51. Diskutera texten med utgångspunkt i al-haytham och de källkritiska begreppen sid 49. Exempel på diskussionsfrågor: Hurudan är gruppens bild av den framställning som görs? Är framställningen korrekt? Vilka tendenser finns det? Vilka kan orsakerna vara till att texten är skriven som den är? Diskutera hur kritiska vi egentligen är till all information som möter oss dagligen. Funderar vi egentligen särskilt mycket i källkritiska termer? Är vi lätta att manipulera? Vems ansvar är det egentligen att granska och värdera all information?

20 20 Naturvetenskap Modern vetenskaplig metod Den moderna vetenskapliga metoden är en metod för att verifiera teorier. Den har utvecklats under lång tid. Den första skriften som vi känner till där den omtalas är över år gammal och skrevs av egyptierna. I den muslimska civilisationen utvecklades den vetenskapliga metoden. Exempel på personer som starkt bidrog till detta är Ibn al-jazari. Idag anses vetenskap som inte använder sig av den moderna vetenskapliga metoden inte seriös. Vi använder den i vårt dagliga liv trial and error! samt att lära sig av sina misstag, men för mer komplexa fenomen så utvecklas den fortfarande. Nedan följer först ett möjligt sätt att schematisera den vetenskapliga metoden samt tillhörande flödesschema, och därefter en konkretisering. Bägge är exempel, och i synnerhet konkretiseringen ( fjärrkontrollsexemplet ) kunde formuleras annorlunda. Ytterligare ett, något annorlunda, schema med exempel ( vatten fryser ) följer. Gruppaktivitet Hur gör eleverna när de vill ta reda på någonting? Vilka steg gör de, varför, och i vilken ordning? Rita tillsammans upp ett schema över förfarandet, och diskutera det i relation med den metod som beskrivs här. Liknar de varandra? Finns där steg som verkar vara vettiga att lägga till ert schema? Något ert schema innehåller som kunde förbättra det ovan? Be eleverna rita ett flödesschema av stegen. (Se exempel på hur det kan bli på sidorna 22, 24 och 25.) Med hjälp av Gliffy (www.gliffy.com) kan man rätt snabbt rita flödesscheman, snabbare och enklare än t ex med hjälp av vanliga ritprogram. Fast det mest effektiva är kanske ändå penna och papper? Komplettera flödesschemat med vad som händer ifall förutsägelsen inte höll, ifall hypotesen falsifierades.

21 21 Modern vetenskaplig metod i 10 steg 1. FRÅGA: Formulera en fråga du vill ha svar på. 2. SAMLA INFORMATION: Observera allt du kan runt frågan. 3. HYPOTES: Formulera en hypotes om hur fenomenet fungerar 4. KONSTRUERA ETT EXPERIMENT: Ta fram ett experiment som kan verifiera din hypotes. 5. FÖRUTSÄGELSE: Gör en förutsägelse om vad som kommer att hända om din hypotes är sann. 6. EXPERIMENT: Utför experimentet under kontrollerade former. 7. ANALYSERA: Analysera resultatet av experimentet. 8. DRA SLUTSATSER: Vad innebär resultatet? Kan det verifiera hypotesen? 9. PUBLICERA RESULTATET: Publicera resultatet med information om hur allt gjordes. 10. OBEROENDE TESTER: Om andra vetenskapsmän får samma resultat när de utför experimentet och argumentationen håller så kan din hypotes betraktas som en bekräftad teori.

22 22 Något är oklart! (fråga) Samla information. Hypotes Konstruera test-situation. (experiment) Hypotesen stärktes. Förutsägelse Förutsägelsen stämde! Förutsägelsen stämde inte! Utför experimentet Hypotesen falsifierades. Analysera Dra slutsatser Publicera resultaten Oberoende tester Illustration: Kristian Niemi

23 23 Exempel på vardaglig användning av modern vetenskaplig metod Fjärrkontrollen till TV:n fungerar inte. 1. FRÅGA: Varför fungerar inte fjärrkontrollen? 2. SAMLA INFORMATION: Undersök fjärrkontrollen. Är det något synligt fel på den? 3. HYPOTES: Fjärkontrollens energikälla fungerar inte. 4. KONSTRUERA ETT EXPRIMENTET: Ta reda på hur man öppnar fjärrkontrollen och vilken sorts batterier den använder. 5. FÖRUTSÄGELSE: Om batterierna byts mot nya kommer fjärrkontrollen att fungera. 6. EXPERIMENT: Sätt i de nya batterierna och testa fjärrkontrollen. 7. ANALYSERA: Vad innebär det att fjärrkontrollen fungerar/inte fungerar efter att du bytt batterier? 8. DRA SLUTSATSER: Om fjärrkontrollen fungerar kan du dra slutsatsen att batteribyte är en bra åtgärd för att ordna fjärrkontroller som inte fungerar. 9. PUBLICERA RESULTATET: Berätta för resten av familjen att du fixat fjärrkontrollen. 10. OBEROENDE TESTER: De andra i din familj kan använda sig av batteribyte när liknande utrustning inte fungerar. Gruppaktivitet: Fjärrkontrollen Be eleverna rita ett flödesschema av stegen. (Se exempel på hur det kan bli på sidorna 22, 24 och 25.) Med hjälp av Gliffy (www.gliffy.com) kan man rätt snabbt rita flödesscheman, snabbare och enklare än t ex med hjälp av vanliga ritprogram. Fast det mest effektiva är väl kanske ändå penna och papper? Komplettera flödesschemat med vad som händer ifall förutsägelsen inte höll, ifall hypotesen falsifierades. Om fjärrkontrollen inte fungerade efter batteribytet.

24 24 Fjärrkontrollen funkar inte! (varför inte?) Hur funkar fjärrkontroller? Vad kan vara fel?. Energikällan är slut Hur kan man förnya? Hypotesen stärktes. Med nya batterier fungerar det! Förutsägelsen stämde! Förutsägelsen stämde inte! Byter batterier! Hypotesen falsifierades. Testa fjärrkontrollen Fjärrkontrollen funkar! Berätta åt familjen. Nästa gång fjärrkontrollen inte fungerar så försöker familjemedlemmar åtgärda med samma metod Illustration: Kristian Niemi

25 25 hypotesen verifieras hypotesen falsifieras något nytt och oförklarat } observation #1 observation #2 observation #3... observation #n (empirí) induktion hypotes om vad som leder till fenomenet deduktion: formulera förutsägelse utgående från hypotesen empiriskt experiment för att undersöka förutsägelsen observation #a observation #b observation #c... observation #n } två alternativ: observationerna följer förutsägelserna observationerna följer inte förutsägelserna Illustration: Kristian Niemi hypotesen verifierades: vattnet frös till is. hypotesen falsifieras något nytt och oförklarat observation #1: is på sjön observation #2: is på vattenpuss observation #3 is på sjön... observation #n} is annorstädes (empirí) }induktion hypotes: då vatten kyls ner till viss temperatur fryser det (till is) deduktion: om jag lägger vatten i frysen kommer det stelna till is empiriskt experiment: lägger flytande vatten i kallt (-5) utrymme observation #a vatten i frys observation #b vatten i frys... observation #n } två alternativ: observationerna följer förutsägelserna observationerna följer inte förutsägelserna Illustration: Kristian Niemi

Lärarhandledning GYmnasiet

Lärarhandledning GYmnasiet Lärarhandledning GYmnasiet 2 University Library, Istanbul; Muslim Heritage Consulting, Dubai. 3 Innehåll Varför besöka utställningen 1001 Inventions?...5 Vad innehåller utställningen?...6 1 000 år på 800

Läs mer

LärarhandLedning F-9

LärarhandLedning F-9 Lärarhandledning F-9 2 University Library, Istanbul; Muslim Heritage Consulting, Dubai. Innehåll 3 Varför besöka utställningen 1001 Inventions?...5 Vad innehåller utställningen?...6 1 000 år på 800 m 2...

Läs mer

Luftundersökningar. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Luft Åk 1-3

Luftundersökningar. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Luft Åk 1-3 Luftundersökningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Nutidens flygplan Leonardo Da Vincis

Nutidens flygplan Leonardo Da Vincis Nutidens flygplan Leonardo Da Vincis Flygplanens utveckling Det första uppgifter om ritningar och flygförsök var av Ibn Firnasi det islamska Spanien år 875. I Europa skissade Leonardo Da Vinci på de första

Läs mer

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14 Tryck www.lektion.se Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder KEMINS GRUNDER -----{ 2 Keminsgrunder 1 J----- IAAeAåll-Kemi förr och nu sid.4 Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar Ämnens egenskaper sid. 10 sid. 14 Rena ämnen och blandningar Att separera

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Trycket är beroende av kraft och area

Trycket är beroende av kraft och area Vad är tryck? Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

Materials egenskaper

Materials egenskaper Materials egenskaper Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Denna bok uppfyller riktlinjerna i Lgr 11, kursplan i teknik i grundskolan. Den är avsedd för årskurserna 7 till och med 9.

Denna bok uppfyller riktlinjerna i Lgr 11, kursplan i teknik i grundskolan. Den är avsedd för årskurserna 7 till och med 9. NYA TEKNIKBOKEN Lärarhandledning I takt med att tekniken blivit allt mer komplicerad ställs högre krav på vårt tekniska kunnande i vardags- och arbetslivet. Många samhällsfrågor är också direkt knutna

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Fysik Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: - använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som energi, teknik, miljö

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt

Läs mer

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3.

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. MITT I RYMDEN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda ditt och

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,

Läs mer

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik. LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera

Läs mer

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ämnesplan i Fysik Treälven Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska

Läs mer

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer

Flaxande fjärilen Frida

Flaxande fjärilen Frida Flaxande fjärilen Frida Fjärilen flaxar med vingarna när man vevar på veven. Se en film på produkten: http://youtu.be/dwuwkcawrem Vilket material behöver man? Kork för PET-flaska Remskiva för motor Gitarrsträng

Läs mer

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN Solcellsbilar Våra bilar spyr ut smutsiga avgaser. Strömmen hemma i vägguttaget kommer delvis från smutsig kolkraft och vi slänger mycket som skulle kunna återanvändas. Många

Läs mer

Trycket är beroende av kraft och area

Trycket är beroende av kraft och area Tryck Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte uppleva

Läs mer

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp: Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper

Läs mer

Fysik Kunskapens användning

Fysik Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner

Läs mer

Working with parents. Models for activities in science centres and museums

Working with parents. Models for activities in science centres and museums Working with parents. Models for activities in science centres and museums FEAST Working with parents. Models for activities in science centres and museums 1 Index Farkoster som rullar, svävar och drar...

Läs mer

Ämnesområden. Ursprungsmänniskan Homo sapiens Evolutionen Darwin Jägare och samlare Mesopotamien Egypten

Ämnesområden. Ursprungsmänniskan Homo sapiens Evolutionen Darwin Jägare och samlare Mesopotamien Egypten Prov i forntiden den 8/12 Vad kommer att komma på provet Ämnesområden Ursprungsmänniskan Homo sapiens Evolutionen Darwin Jägare och samlare Mesopotamien Egypten Vad vi har kvar att gå igenom Andra högkulturer

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Högkulturerna. Historia.

Högkulturerna. Historia. Högkulturerna. Historia. Högkulturer För 10.000 år sen - övergång från jägare/samlare till jordbrukare med husdjur. Efter några tusen år ledde jordbruk till bofasthet, man började då bygga varmare hyddor

Läs mer

1:a gången på vårt NTA arbete.

1:a gången på vårt NTA arbete. 1:a gången på vårt NTA arbete. TEMA LUFT- för barn födda -05 1 april Vi började med att samla alla barnen och berätta att vi vid 5 st tillfälle ska experimentera och lära oss mer om luft. Vi frågade vad

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kursplan för Naturorienterande ämnen Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör

Läs mer

Illustrerad vetenskap. ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011

Illustrerad vetenskap. ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Illustrerad vetenskap ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Illustrerad vetenskap ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Mål att arbeta mot för åk 1-3: Svenska: Uppnåendemål för åk3 Beträffande

Läs mer

Kretsar kring el årskurs 4-6

Kretsar kring el årskurs 4-6 Pedagogisk planering för tema Kretsar kring el årskurs 46 Syfte Kretsar kring el är ett tema som handlar om elektricitet. Både om hur den framställs och kommer till oss genom två hål i väggen, och om hur

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen Naturens kopior Titta på Naturteaterns film och lyssna noga. 1. Skriv ner fem sätt hur djuren kan röra sig på. Människan Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Läs mer

UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN

UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN Värmlands Museum visar Japanska Träsnitt Under utställningen Bilder från den förbiflytande världen, där ett 50 tal träsnitt visas, vill vi berätta om konstnärerna,

Läs mer

MEKANIK. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!

MEKANIK. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! MEKANIK För vem: Skolår 5-9 När: mars-dec Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik till personal

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande

Läs mer

Draken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012

Draken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012 Draken Bertas Experiment ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012 Vi har i vårt arbete med experiment i förskolan tagit avstamp i Läroplan för förskolan (Lpfö 98), som i den reviderade upplagan 2010 på

Läs mer

Krypande kaninen Karin

Krypande kaninen Karin Krypande kaninen Karin Kaninens hjul snurrar och den får en rolig krypande rörelse! Se en film på produkten: http://youtu.be/3_mdnvihxos Vilket material behöver man? Plywood 21 mm tjock Distanser - muttrar

Läs mer

Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden.

Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Syfte Undervisningen ska syfta till att ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper

Läs mer

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) Prövningsanvisningar i Hi 1b 2016/2017 Prövning i Kurskod Historia 1 b HISHIS01b Gymnasiepoäng 100 Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) träff 2 träff 3 träff 4 träff 5 Muntligt

Läs mer

Mål med temat vad är ljud?

Mål med temat vad är ljud? Vad är ljud? När vi hör är det luftens molekyler som har satts i rörelse. När en mygga surrar och låter är det för att den med sina vingar puttar på luften. När en högtalare låter är det för att den knuffar

Läs mer

Häftiga hästskolampan Hanna

Häftiga hästskolampan Hanna Häftiga hästskolampan Hanna En återvunnen hästsko med lysdioder istället för sömmar. Lysande design som bringar tur! Se en film på produkten: http://youtu.be/twyg12aj3ci Vilket material behöver man? Naturträ

Läs mer

Tema 1 Minisar - Årskurs 3

Tema 1 Minisar - Årskurs 3 Minisar årskurs 3 - Tidsmaskinen Här vill vi på ett lekfullt sätt skapa intresse för och kunskap om de stora sprången i människans svindlande historia. Vi letar efter de stora utvecklingssteg som möjliggjorts

Läs mer

Lärarhandledning: Medicinens Historia Vetenskaplig tradition. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Medicinens Historia Vetenskaplig tradition. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Medicinens Historia Vetenskaplig tradition Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42916 Ämnen: Biologi, Naturkunskap, Historia Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 15 min

Läs mer

Förmågor och Kunskapskrav

Förmågor och Kunskapskrav Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens

Läs mer

Working with parents. Models for activities in science centres and museums

Working with parents. Models for activities in science centres and museums Working with parents. Models for activities in science centres and museums 1 Index PRATA OM VETENSKAP FLYTA OCH SJUNKA... 3 1. Kort översikt över workshopens aktiviteter... 3 2. Mål och syfte... 3 3. Viktiga

Läs mer

Fysiken i naturen och samhället

Fysiken i naturen och samhället Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll Engergins oförstörbarhet och flöde Energikällor och energianvändning Väder och väderfenomen Fysiken i naturen och samhället Fysiken och Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3 Polhem 350 Lärarhandledning för årskurs 1-3 JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn 036-10 50 00 (vxl) Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping www.jonkoping.se UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Lokal planering i NO fsk - 2 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Natur Människa Känna igen och benämna några vanligt förekommande växter och djur i närmiljön Få en inblick i det ekologiska systemet,

Läs mer

Konstbevattning. Tidslinjetexter åk 7

Konstbevattning. Tidslinjetexter åk 7 Tidslinjetexter åk 7 Konstbevattning 2000 år f. Kr så började vi med konstbevattning för att det fanns ett problem. Problemet var att det inte regnade regelbundet utan det regnade ofta för lite vilket

Läs mer

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts. Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

Läs mer

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på

Läs mer

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. Kraft Allmänt om kraft * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. * Det finns olika krafter t ex; tyngdkraft, friktionskraft, motkraft. * Krafter kan

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Religion - Delta i etiska samtal, etik och moral - Vad förkunnade Jesus - Bibelkunskaper om GT - Bibelkunskaper om NT

Religion - Delta i etiska samtal, etik och moral - Vad förkunnade Jesus - Bibelkunskaper om GT - Bibelkunskaper om NT - Delta i etiska samtal, etik och moral - Vad förkunnade Jesus - Bibelkunskaper om GT - Bibelkunskaper om NT - FN:s barnkonventioner och BRIS - Hur reklamen påverkar oss - Demokratiska beslut - Tyda samhällsinformation

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande

Läs mer

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Fysik Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna till några vanliga energikällor och deras påverkan på miljön kunna redogöra för vattnets

Läs mer

Ca 3000 fkr uppstår de första mänskliga civilisationerna. Utmärkande för en civilisation är: - Statsapparat - Ekonomiskt utbyte - Religion - Språk

Ca 3000 fkr uppstår de första mänskliga civilisationerna. Utmärkande för en civilisation är: - Statsapparat - Ekonomiskt utbyte - Religion - Språk Riktigt gammal historia Hi B kurs. Ett litet tidsperspektiv. Jorden är ca 5000 000 000 år gammal. Människoapan är ca 50 000 000 år gammal. Ca 1% av jordens historia alltså Mänsklig aktivitet, alltså att

Läs mer

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1 Så trodde vi innan experimentet Station 1 X 2 Hypotes 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Så blev resultatet av experimentet Försök att förklara resultatet och utveckla gärna något nytt experiment för att

Läs mer

Våra tankar kring temat:

Våra tankar kring temat: HATTIFNATTARNA Läsår 2016-2017 Våra tankar kring temat: Nytt tema för kommande läsår är "Den magiska boken" och kommer att handla om hur vi och vår värld en gång kom till. Vi kommer att gör en resa från

Läs mer

UNDERVISNINGSMATERIAL

UNDERVISNINGSMATERIAL UNDERVISNINGSMATERIAL ARBETSUPPGIFTER UNDERVISNINGSMATERIAL 2: RESAN Berättelse del 1: Uppgift 1: Uppgift 2: Gruvarbetaren Rita ett hus som värms med geotermisk energi Soltornet med geotermisk energi Berättelse

Läs mer

Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015

Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015 Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015 Fokus under året På Sporren har vi fortsatt att lyfta det naturvetenskapliga lärandet och dess olika aspekter. Detta läsår har barnen utforskat luft på olika sätt.

Läs mer

Härliga hörselskydden Hilma

Härliga hörselskydden Hilma Härliga hörselskydden Hilma Styla hörselskydden med lysande antenner! Se en film på produkten: http://youtu.be/o21ps-3j4qo Vilket material behöver man? Hörselskydd Både kraftig och tunn ståltråd Eltejp

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus Planeringsstöd Kunskapskrav i fokus Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt

Läs mer

Ting och tanke annars ingen teknik

Ting och tanke annars ingen teknik Ting och tanke annars ingen teknik Med teknik menar man att föremål används för ett bestämt syfte. Det är det som kapitlets namn syftar på. Ting och tanke betyder ungefär samma sak som föremål och syfte.

Läs mer

MITT I REGNSKOGEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog.

MITT I REGNSKOGEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog. MITT I REGNSKOGEN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda ditt och klassens

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Av: Johanna Åberg 9B Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Antiken Grekisk stil 800 f.kr-200 f.kr Den grekiska antiken bestod av grekisk mytologi och gudatro. Grekerna var mycket duktiga

Läs mer

Trollpengar. I trollens rike finns det pengar, men inte sådana som vi är vana vid. De använder sig av stenar, kottar och pinnar.

Trollpengar. I trollens rike finns det pengar, men inte sådana som vi är vana vid. De använder sig av stenar, kottar och pinnar. Trollpengar I trollens rike finns det pengar, men inte sådana som vi är vana vid. De använder sig av stenar, kottar och pinnar. 1 sten = 100 kronor 1 tallkotte = 10 kronor 1 pinne = 1 krona Ni ska nu samla

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen

Läs mer

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto Prototyp Produktion i samarbete med MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto FYSIK SNACKS Kraft och motkraft............... 4 Raketmotorn................... 5 Ett fall för Galileo Galilei............

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Kemi Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och

Läs mer

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL GRUPP A (GY) FRITT FALL a) Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man sitter högst upp. b) Titta

Läs mer

Balthazar Science Center. Skolprogram. Upplev, prova, bygg och lär. Låt dig inspireras, experimentera och väck lusten till nya upptäckter!

Balthazar Science Center. Skolprogram. Upplev, prova, bygg och lär. Låt dig inspireras, experimentera och väck lusten till nya upptäckter! Balthazar Science Center Skolprogram 2016 Upplev, prova, bygg och lär. Låt dig inspireras, experimentera och väck lusten till nya upptäckter! Var med och testa teknik! Temalådor! Utöver våra skolprogram

Läs mer

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Kunskaps område Människa, djur och natur Centralt innehåll Kunskapskrav åk 9 grundläggande Människans upplevelse av ljud, ljus, temperatur,

Läs mer

Matematikvandring på Millesgården

Matematikvandring på Millesgården Matematikvandring på Millesgården Kort beskrivning Detta är en matematikvandring på Millesgården där läraren går runt tillsammans med klassen och gör gemensamma stopp där eleverna löser olika matematikuppgifter

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer