ÅRETS SKÖRD. Stora volymer i. Växtförädling i ny utvecklingsfas. Samarbete ska ge säkrare service. Strategi jorden runt

Transkript

1 EN ÄGARTIDNING FRÅN LANTMÄNNEN LÄS MER PÅ NR 4 SEPTEMBER 2014 LEDAREN SID 2 Starkare kärnaffärer för framtiden LANTMÄNNEN MASKIN Samarbete ska ge säkrare service SIDAN 10 LANTMÄNNEN LANTBRUK Växtförädling i ny utvecklingsfas SIDAN 18 Stora volymer i ÅRETS SKÖRD SIDAN OCH 27 Strategi jorden runt Ägg från Riksgränsen till Piteå 6 20

2 Signerat REDAKTION Grodden, Lantmännen, Malmö Tel växel: CHEFREDAKTÖR: Anna Carlström Tel: REDAKTÖR: Helena Holmkrantz Tel: LAYOUT: Jan Reinerstam, Pagarango OMSLAGSBILD I början av augusti var skörden i full gång i Skåne. Bild: Kristofer Vamling/HK Bild&Text UPPLAGA Grodden är Lantmännenkoncernens informationstidning till ägarna. Lantmännens medlemmar (ägare) får tidningen som medlemsförmån. Upplagan är cirka exemplar. Tidningen utkommer med 6 nummer per år. TRYCKERI: V-Tab i Västerås DISTRIBUTION Tidningen distribueras som posttidning B till ägarna. Den distribueras även internt inom Lantmännen. ADRESSÄNDRING Medlemmar: Meddela kundregistret. Tel Kundregister.ssc@lantmannen.com Övriga: Kontakta redaktören ANNONSBOKNING Ardeo Media AB Kontaktperson: David Lundström E-post: david.lundstrom@ardeo.se Telefon: ANNONSMATERIAL Tekniska upplysningar: Annonser ska levereras till Ardeo Media AB som tryckfärdiga pdf-filer, bilder i 300 dpi. E-post: annons@ardeo.se ANNONSFORMAT (I MM) OCH PRISER FORMAT MÅTT (MM) PRIS 1/1 sida (satsyta) 225x :- 1/1 sida (utfallande*) 250x :- 1/1 sida (sista sidan*) 250x :- 1/2 sida (stående) 106x :- 1/2 sida (liggande) 225x :- 1/4 sida (stående) 106x :- 1/4 sida (liggande) 225x :- 1/8 sida (stående) 49x :- 1/8 sida (liggande) 106x :- * +3 mm skärsmån vid utfallande Moms tillkommer på samtliga priser. Priserna ovan baseras på färdigt material, enligt tekniska upplysningar. Övrigt arbete debiteras. PRELIMINÄR UTGIVNING 2014 (med reservation för ändringar) Nr Materialdag Utgivning 5-6 7/11 3/12 BILAGOR För bokning av bilagor, kontakta redaktören Telefon Enkel A4 80 öre/ex Dubbel A4 90 öre/ex Enkel A3 90 öre/ex Urval av adresser 500 kr Färdigtryckta bilagor ska vara tryckeriet till handa minst 5 dagar före tryck Lantmännen är en av Nordens största koncerner inom lantbruk, maskin, energi och livsmedel. Exempel på våra varumärken är AXA, Kungsörnen, GoGreen, Hatting, Schulstad och Gooh. Vi ägs av svenska lantbrukare, har cirka anställda, har närvaro i ett 20-tal länder och omsätter 33 miljarder kronor. Vårt företag är grundat på kunskap och värderingar som har funnits i generationer hos våra ägare. Genom att vi har forskning, utveckling och verksamhet i hela kedjan så kan vi tillsammans ta ansvar från jord till bord. Läs gärna mer på: Skördetider händelserika tider Veckopendlandet mellan mitt hem i Örebro och min lägenhet i Stockholm ger många möjligheter att se vad som händer i lantbruket. Vecka för vecka kan jag följa om höstvetet är färdigtröskat eller om kornet ser moget ut. Jag får också många kommentarer och inspel från er medlemmar när vi träffas i olika sammanhang. En förväntad rekordskörd kan snabbt förvandlas till en medioker skörd med tveksam kvalitet om man inte kan skörda i tid på grund av av skiftande väderförhållanden. Det är därför med stor tillfredställelse jag sett att våra nyöppnade spannmålsanläggningar fyllt en extra viktig funktion i år. Servicenivån har trots de stora volymerna varit god och de fem nya spannmålsmottagningar som öppnades till skörden har varit uppskattade. Kvaliteten på årets skörd har varit generellt god, även om kraftiga regn har lett till problem på flera platser i landet framför allt i senare delen av augusti. De senaste månaderna har varit ett mycket händelserika för Lantmännen. Förutom det kontinuerliga utvecklingsarbete som pågår i våra verksamheter har flera större affärer genomförts. Alla dessa affärer ligger tydligt i linje med vår långsiktiga inriktning, Strategi 2020, som fastställdes under våren. De har också bidragit till att Lantmännens finansiella ställning i dag är den starkaste på mycket länge, vilket är en nödvändig förutsättning för den tillväxtsatsning för att stärka kärnaffärerna vi nu går in i som en naturlig del av Strategi Den nya strategin är ett ytterligare steg i vår utveckling och vi vill tydliggöra Lantmännen som ett lantbrukskooperativ som förädlar åkermarkens resurser och som genom vidareförädling leder utvecklingen i spannmålsvärdekedjan. I juni inleddes ett strategiskt samarbete med lantbruksföretaget Syngenta, som samtidigt förvärvade Lantmännens tyska och polska växtförädlings- och utsädesverksamhet (läs mer på sidan18). I slutet av juni börsnoterades bolaget Scandi Standard, där Kronfågelgruppen ingår och Lantmännen är en av huvudägarna. Marknaden reagerade positivt, med stort intresse för börsnoteringen som innebar ett stort värdeskapande för Lantmännen. Kronfågels resa fram till att vara ett fullfjädrat börsbolag har varit en mycket positiv affär för Lantmännen. I maj slutfördes bildandet av Lantmännens och Neovas gemensamma pelletsbolag, som blir Nordens största aktör inom träpellets. Vi vill tydliggöra Lantmännen som ett lantbrukskooperativ som förädlar åkermarkens resurser och som genom vidareförädling leder utvecklingen i spann- målsvärdekedjan. Ett antal verksamheter har också förvärvats under tertialet, bland annat Strängnäs valskvarn, som blir en viktig del i Cerealias långsiktiga utvecklingsstrategi och en förstärkning i spannmålsvärdekedjan (läs mer på sidan 4). Björnerud Gårds pannkaksverksamhet i Färgelanda stärker vår position inom kyld färdigmat. Jag vill samtidigt nämna det enastående arbete som sker på Agroetanol. Verksamheten och produktiviteten fortsätter hela tiden att förbättras och man söker nya råvaror som i många fall skulle haft svårt att hitta avsättning exempelvis bränt socker från Skåne. Verksamheten arbetar också målmedvetet med att öka intäktsströmmarna. Invigningen av Norlic, den koldioxidanläggning som vi nu startar tillsammans med AGA, är bara ett exempel. Det finns dock fortsatta utmaningar i affären speciellt relaterat till det rekordlåga etanolpriset. Under hösten fortsätter arbetet med att ta fram planer och aktiviteter utifrån vår övergripande strategi bland annat i form av ytterligare satsningar på innovation och produktutveckling, samarbeten och partnerskap med andra företag och utveckling av Lantmännens varumärke. Jag ser fram emot att fortsätta leda det arbetet och är förväntansfull inför årets sista månader, som kommer att bli både utmanande och utvecklande för Lantmännen. Till sist vill jag önska er alla en bra avslutning på årets skörd och gynnsamma förutsättningar för höstsådden, startskottet för ett positivt 2015 både för dig som lantbrukare och för Lantmännen! Per Olof Nyman Vd och koncernchef Lantmännen 2 Grodden Nr

3 Ekonomi Lantmännen emitterar nya förlagsandelar Lantmännen har redan i dag ett program för förlagsandelar som startade 2009 och som avslutas i december I samband med att det gamla programmet avslutas kommer nya förlagsandelar att emitteras. Teckningsperioden planeras till november december Genom förlagsandelar erbjuds medlemmarna i Lantmännen ytterligare ett sätt att ta del av föreningens resultat. Anställda i Sverige kommer också att Lantmännen Fastigheter har tagit över Yllan i Kristianstad, en anrik fastighet med kontors-, mäss- och konferensutrymmen. Skåne och Kristianstad är en intressant fastighetsmarknad för oss. Vi ser Yllan som ett mycket attraktivt förvaltningsobjekt som fyller en viktig funktion i Kristianstad, vår ambition är att fortsätta förvalta fastigheten med inriktningen ges möjlighet att teckna förlagsandelar, något som kan öka delaktigheten och engagemanget för Lantmännen. Avkastningen på förlagsandelarna är kopplade till Lantmännens resultat och Riksbankens referensränta, ett upplägg som liknar det som gäller för dagens förlagsandelar. Lägsta avkastning på de nya förlagsandelarna är 3 procent. Avkastningen på de befintliga förlagsandelarna har varit 4,75 procent för perioden 2010 kontor, mäss- och konferensverksamhet. Vi har inga planer på radikala förändringar men kommer att göra en del hyresgästanpassningar, säger Mikael Nicander, vd för Lantmännen Fastigheter. Den gamla yllefabriken på Söder i Kristianstad invigdes år 1900 och beskrevs då som Skandinaviens största fabrik i sitt slag. Kristianstads kommun köpte fastigheten 1959 och har hyrt ut till Det kommer också att vara möjligt att handla med förlagsandelarna. Information om det nya erbjudandet att teckna förlagsandelar kommer att skickas ut och kommer även att kunna hämtas från Lantmännens hemsida. Har du redan i dag frågor om emissionen kan du kontakta avdelningen för Ägarrelationer på telefon eller maila till forlagsandelar@lantmannen.com. Text: Anna Carlström Lantmännen Fastigheter i nya affärer lokalerna till olika företag. På talet fick Yllan sin nuvarande profil och blev utöver företagshotell ett mäss- och konferenscenter. Samtidigt med Lantmännens förvärv av Yllan har Kristianstads kommun tagit över det tidigare kycklingslakteriet på andra sidan Helge å och fastigheterna Bastionen 1 och Ravelinen 1 vid vattentornet i norra delen av Kristianstad. Vinbergsorten ny medlem i Lantmännen En ny lokalförening hälsas nu välkommen som medlem i Lantmännen. Det är Vinbergsortens Lantmannaförening som beviljats medlemskap som lokalförening i Lantmännen. Föreningen finns i Vinberg strax nordost om Falkenberg i ett område tätt på mjölkproducenter. Föreningen har gamla anor, startades redan 1902 och har i dag cirka 150 medlemmar. Vinbergsortens Lantmannaförening har total sex anställda. I butiken bedrivs lantbruksförsäljning av växtodlingsförnödenheter och foder. Där finns bland annat hela Lantmännen Lantbruks fodersortiment, samt dessutom produkter från Krafft, Aspen, Doggy och Agro Oil. Datum för orderperiod Handel med emissionsinsatser Transaktionspris procent av nominellt värde Omsättning SEK Antal köpordrar som ledde till affär styck Antal säljordrar som ledde till affär styck mars 104 % SEK 11 köp 15 sälj mars 104 % SEK 8 köp 15 sälj april 107 % SEK 3 köp 28 sälj 9-11 juni 102 % SEK 5 köp 26 sälj 1-3 juli 103 % SEK 10 köp 24 sälj 21 juli-6 aug 102 % SEK 16 köp 17 sälj aug 102 % SEK 5 köp 10 sälj 23 aug-3 sep 105 % SEK 3 köp 6 sälj Kommande orderperioder okt okt nov 3-10 dec Kompletterande information, handelsregler och orderblankett för köp/sälj finns på Orderblanketten finns tillgänglig ett par dagar före varje handelsperiod. Kontoöversikt och gällande räntesatser Lantmännen Lantbruk/ Maskin SE Gällande fr o m 9 juli 2014 Kundreskontra Fakturor, dröjsmålsränta efter förfallodag 12,60 % Kundreskontra efter förfallodag 6,35 % Finansieringstjänst efter kravdatum 12,60 % Ränta vid förskottsbetalning endast medlemmar 1,70 % Avräkningskonto tillgodo 1,70 % skuld 2,60 % spannmålsöverskott 2,60 % Sparmedel endast medlemmar 1,70 % Kapitalkonto endast medlemmar 1,70 % Har du frågor om dina konton eller sparmedel? Kontakta cf.ssc.kassatjanst@lantmannen.com Emissionshandel Är en bra affär både för köpare och säljare! Ring mig så berättar jag hur enkelt det är att handla med emissionsinsatser Hans Johansson Ägarrelationer, Lantmännen Tel: Nr Grodden 3

4 Nyheter Förvärvet av Strängnäs Valskvarn Ett led i översynen av Lantmännens anläggningar Lantmännen Cerealia säljer färsverksamheten och satsar mer på pannkakor. Cerealia säljer färsverksamheten Lantmännen Cerealia har valt att sälja färsverksamheten i Laholm till Orkla Foods Sverige. Detta innebär att några medarbetare som jobbar i Laholm erbjuds att följa med till Orkla Foods Sverige. Planen är att Orkla Foods tar över verksamheten under hösten. Varumärket Krögarklass ingår i försäljningen. I Laholm kommer Lantmännen Cerealia att fokusera på pannkaksproduktionen. I linje med strategin att satsa på pannkakstillverkning ligger också det förvärv av Björnerud Gårds pannkaksverksamhet i Färgelanda som vi berättade om i Grodden 3/2014. Seger för rådgivningen Lantmännens koncernstyrelse tog en hedrande tredjeplats i tävlingen Vetemästaren. Vann gjorde långväga Team Finland. Till sin hjälp har de haft en lokal rådgivare på plats, nämligen Fredrik Bodin, Lantmännens växtodlingssäljare i Hammenhög. Lantmännen Lantbruk Chans klev av tävlingen i somras när det stod klart att försökspatrullen gjort fel i gödslingen av lagets parcell. Lantmännens tredje lag, Agroetanol, kom på 31 plats. Lantmännen Cerealia har förvärvat Strängnäs Valskvarn. Den familjeägda kvarnen har ett fördelaktigt läge i Mälardalen och upparbetade kundrelationer. Förvärvet är en del i det stora arbetet med att skapa bästa möjliga anläggningsstruktur för Lantmännens totala verksamhet i spannmålskedjan. BILD: JOHAN OLSSON Köpet av Strängnäskvarnen innebär att Lantmännen Cerealia ytterligare stärker sin position inom mjölindustrin i Sverige. Kvarnen blir en viktig del i Lantmännen Cerealias långsiktiga anläggningsstrategi inom kvarnindustrin i Sverige. Lantmännen Cerealia har sedan tidigare två kvarnar i Sverige; Uppsala och Malmö. Verksamheten vid båda dessa kvarnar fortsätter som tidigare. Lantmännen Cerealia kommer att genomföra ett strukturarbete som visar var framtidens kvarnkapacitet skall finnas. Kvarnen i Strängnäs blir en viktig del i Lantmännen Cerealias långsiktiga utvecklingsstrategi och innebär att vi fortsätter att förbättra servicen till våra kunder, säger Fredrik Malmfors, varuflödesdirektör på Lantmännen Cerealia. Lantmännen har en ambition att bidra till en ökning av den svenska spannmålsproduktionen och även att öka förädlingen av inhemska grödor. Förvärvet av Strängnäskvarnen ligger i linje med denna strategi, säger Per Olof Nyman, vd och koncernchef på Lantmännen. I Strängnäs finns det 22 medarbetare och verksamheten kommer att fortsätta som tidigare. Strängnäs Valskvarns varumärke Polstjärnan ingår i förvärvet. Mitt i ett viktigt spannmålsområde Mälarområdet är ett mycket viktigt spannmålsområde för Lantmännen med en stor spannmålsproduktion. En stor del av spannmålen i området går till foderproduktion, kvarnverksamhet och etanolfabrik. Utöver detta är exporten den största kunden, både från Mälarhamnar i mindre båtar och från Djurön där export kan ske med båtar upp till ton. Vi har mottagningsanläggningar på ett flertal platser i Mälarområdet, vilket vi även fortsatt kommer att ha eller utöka. Vi är i behov av att se över vår Strängnäs Valskvarn. anläggningsstruktur i Mälaren. I dag har vi underskott på lagringskapacitet och flyttar stora volymer ut ur Mälaren under skörd. Vi vill finnas där spannmålen odlas och erbjuda lantbrukarna bra service och hög tillgänglighet samtidigt som vi skall kunna leverera till våra kunder på ett effektivt sätt med båt och bil, förklarar Johan Andersson, divisionschef Lantbruk. Mot en ny struktur En ny struktur kan mycket väl innebära att antalet mottagningsplatser och mängden lagringskapacitet ökas inne i Mälaren för att minska mellantransporterna under skörd. Detta i sin tur kommer att öka även kapaciteten för gårdshämtningar. Strängnäs Valskvarn kommer att vara en viktig del av denna framtida struktur. Det är även i fortsättningen väsentligt att ha möjlighet att lasta större tonnage för att nå de bäst betalande exportmarknaderna. Vi öppnade Stockholm i år för att kunna hantera den större skörden i området. Det är inte helt okomplicerat att driva stora spannmålsanläggningar i storstadsområden. Vårt mål är att på sikt ersätta dessa större anläggningar med flera nya anläggningar med låga driftkostnader, nära lantbrukarna och med goda utlastningsmöjligheter, säger Johan Andersson. Text: Helena Holmkrantz Agroetanol startar tillverkning av köldbärarsprit Lantmännen Agroetanol har beslutat att starta tillverkning av köldbärarsprit att användas i värmesystem. Försäljning kommer att ske via Swed Handling som ligger granne med Agroetanols fabrik på Händelö i Norrköping, vilket innebär att det prisbelönade miljökombinatet utökar samarbetet med ännu ett företag i närområdet. Tillverkningen startar omedelbart för att köldbärarspriten i god tid ska kunna levereras ut inför uppvärmningssäsongen. Den nya produkten ska användas i jord- och bergvärmeanläggningar. Köldbärarspriten har tagits fram tillsammans med Swed Handling inom Agroetanols utvecklingsprogram som syftar till att bredda användningsområdet för den miljö- och klimatsmarta etanol som Agroetanol tillverkar jämsides med djurfoder och koldioxid. Det här är ett exempel på att gräva där man står. Vi vill bredda vårt användningsområde för etanol. Köldbärarsprit kräver ingen stor produktions-teknisk anpassning mot drivmedelsetanolen. Försäljningskanalen fann vi i Swed Handling, vår granne här på Händelö, vilket gör att vi minimerar transporterna till ett par hundra meter, säger Agroetanols vd Bengt-Olof Johansson. Swed Handling kommer svara för försäljning, paketering och distribution. Kunderna är främst företag som installerar, underhåller och förser värmeanläggningar över hela Sverige med det som behövs för värmeanläggningars funktion. För oss betyder det här att vi vet var råvaran kommer ifrån och kan därmed garantera villaägare och professionella fastighetsförvaltare köldbärarspritens miljö- och klimatprestanda. Tillverkningen och korta transporter sker med miljötänkande i fokus vilket ger hållbarhetsegenskaper i världsklass och minimerar utsläppen av växthusgaser, säger Swed Handlings vd Rickard Andersson. 4 Grodden Nr

5 GoGreen satsar på svenska bönor Kidneybönor och vita bönor från Öland, svarta bönor från Skåne. Nu finns det svenskodlade exotiska bönor från GoGreen på butikshyllorna. Kidneybönor såväl som vita och svarta bönor odlas vanligtvis i varmare klimat än det svenska. Men genom fältförsök har Lantmännen och GoGreen hittat gynnsamma odlingsförhållanden för bönorna och inlett samarbeten med ett antal odlare i Skåne och på Öland. Bönor kräver en viss typ av klimat, eftersom de vill ha värme och en lättare jordmån. Men fältförsök med odling av svarta och vita bönor, samt kidneybönor har visat att det finns bra förhållanden som passar bönorna även i Sverige. Vi satsar på utveckling och innovation, därför är vi nu först med svenskodlade kidneybönor, vita och svarta bönor. De lokala odlarna är stolta över bönorna och har ett genuint engagemang vilket behövs då bönorna är ömtåliga. Det går inte att så dem förrän slutet av maj eftersom de är frostkänsliga. I september är det dags att skörda, men det ska gärna vara en varm och solig sommar för att de riktigt ska trivas. Redan nu i augusti finns svenskodlade bönor från förra årets skörd i vanliga livsmedelsbutiker i hela landet, säger Kristina Hammerö, marknads- och utvecklingschef på Go- Green. Svenskodlade bönor gör det möjligt ställa krav på bra kvalitet och ger bättre kontroll av hela processen från jord till bord. Bönorna från GoGreen har en spårbarhet med exakt ursprung och på paketens syns det var någonstans gården ligger där de har odlats. Kidneybönor kommer från Alvlösa gård på Öland, vita bönor från Västerstad i Mörbylånga på Öland och svarta bönor från Fagra Slätt utanför Kristianstad i Skåne. Sedan tidigare har GoGreen haft två svenskodlade baljväxter, gula ärter från Östergötland och bruna bönor som odlas på Öland i sitt sortiment. Vi ser ett ökat intresse i Sverige för bönor samt för grön mat och lokalproducerade råvaror. Vår försäljning av torkade ärter, bönor och linser har ökat sedan året innan. Vi hoppas att fler ska upptäcka de goda bönorna, så att bönderna kan satsa ännu mer på att odla dem i Sverige och att fler därmed kan äta närodlat, säger Kristina Hammerö, marknads- och utvecklingschef på GoGreen. Kockarna Carina och Ulrika Brydling har anlitats för att ta fram nya recept med de svenskodlade bönorna. Recepten passar flera tillfällen och smaker. Utgångspunkten för systrarna var att göra annorlunda och klimatsmarta recept med svenska råvaror som grund. Recept på svenska bönor hittar du på volvo föddes i lantbruket 1832 vi finns där än idag Dragbalk VBG-drag Hitchkrok Trepunktslyft Branschledande hyttkomfort Volvo l45g - L60G från: 865 ooo:- (exkl. moms) Omfattande sortiment av redskap Broms- och tipputtag Volvomotor Steg 3B med partikelfilter Twindäck för optimalt grepp Auktoriserad återförsäljare av Volvo Construction Equipment Swecon Anläggningsmaskiner AB Växel: Volvos lantbruksmaskiner har burit olika färger genom åren. De har varit både gröna och röda - men nu är de gula! Swecon har maskiner med rätt redskap, som ser till att få jobbet gjort för dig som jobbar med lantbruk. Lägg till att vi har partikelfilter på L45G-L60G som eliminerar det cancerframkallande sotet i miljön. Dessutom supportar vi dig med service och reservdelar på 41 orter i landet. Volvo Construction Equipment Nr Grodden 5

6 Strategi 2020 Patrik Myrelid är Lantmännens koncernstrateg med koll på de stora trenderna runt jordklotet. De som påverkar framtiden för lantbruket och Lantmännen. Grodden kommer under hösten att följa arbetet med Lantmännens Strategi Vi börjar med den omvärldsanalys som ligger till grund för strategin. Text och foto: LARS HELGSTRAND Koncerstrategen tar grepp om GLOBALA TRENDER Vad som händer i Sverige har mycket liten betydelse för den långsiktiga efterfrågan och priser på jordbruksprodukter. Inte ens Europa påverkar. Det är ytterst de växande medelklasserna i Asien och Afrika som står för den stora ökningen i efterfrågan på jordbruksråvaror framöver. Där och i andra stora tillväxtområden ökar importen medan Europa stagnerar. Sverige, liksom norra Europa, kan bli en exportör av jordbruksråvaror och högförädlade produkter. Lantbruk på ett nytt sätt Detta är en av de megatrender Lantmännens chef för koncernstrategier, Patrik Myrelid, ser i sin analys av de stora trenderna runt jordklotet. I somras blev analysen klar och nu ska Lantmännens långsiktiga koncernstrategi, Strategi 2020, utformas. Vi behöver tala om det svenska lantbruket på ett nytt sätt, mer möjlighetsorienterat, säger Patrik engagerat, när vi träffas mitt bland de vackra lantbruksmotiven på Lantmännens huvudkontor i Stockholm. Då kanske det växer fram en ny berättelse, där vi kan ta tillvara hela vår produktionspotential inom värdekedjan från jord till bord. Bondson från Halland Att tala om självförsörjning är inte intressant längre, enligt Patrik Myrelid. Det viktiga är att se hela kedjan från jord till bord och att inte fokusera på lantbruk och livsmedelsindustri var för sig. De är ömsesidigt beroende av varandra. Tillsammans är de en mycket intressant potentiell exportindustri som ger sysselsättning och tillväxt i landet. 6 Grodden Nr Det märks att han gillar jobbet, som måste vara något av en dröm för en bondson från Halland och med lantbruk som det stora intresset. Familjen har fortfarande kvar gården med mjölkproduktion och Patrik är med i planeringsarbetet. Där har han kvar den jordnära kopplingen till de globala analyserna. Jag föddes med ett brinnande lantbruksintresse. Den första boken jag läste, var Lantmännens maskinkatalog med Anne Utter som redaktör. Trettio år senare fick jag arbeta tillsammans med Anne, så cirkeln slöts, kommenterar han skämtsamt. Efter agronomexamen på Ultuna, med ett ben i nationalekonomi och ett i företagsekonomi, var han med och tog fram Vision 2010 för Svensk Mjölk. Då hade han nytta av sitt examensarbete om erfarenheterna av den irländska mejerikooperationens börsintroduktion. Det gick bra för den irländska mejeriindustrin, men bönderna tappade sitt inflytande, kommenterar Patrik. Affärsplan och strategi I Lantmännen blev han sedan anställd av Håkan Ahlqvist på Cerealia och är nu Lantmännens chef för koncernstrategier. I arbetet ingår att utifrån koncernperspektivet arbeta med affärsplaneprocessen, strategier, budgetplanering och att hålla ihop arbetet i investeringskommittén. Där handlar det om portföljstrategi, var Lantmännen sätter sina investeringsresurser. Med början från 2013 leder han nu arbetet med Lantmännens långsiktiga strategi till 2020 och de omvärldsanalyser som ligger till grund för detta. Utifrån koncernen handlar det mycket om att använda det som redan finns. Grundanalysen innebär att jag läser många tidskrifter och tidningar både nationellt och internationellt både lantbruks- och livsmedelsorienterade tidningar, men nästan ännu mer utanför branschen. Det är förfärligt många! Men i och med att jag pendlar med tåg från Uppsala hinner jag faktiskt pressa igenom en hel del. Banker och rapporter Analyserna baseras också på kontakter med banker, till exempel den holländska föreningsbanken, Rabobank, som har en stor internationell analysavdelning med experter inom de flesta områden kring lantbruk. De ger också ett bra europeiskt och internationellt perspektiv, som man måste ha, enligt Patrik. En annan källa när det gäller råvarumarknaderna är den Londonbaserade banken, Macqauire med vassa analytiker på råvarumarknaderna. Rapporter från amerikanska jordbruksdepartementet, USDA, är också viktiga källor. Naturligtvis har han också nära kontakter med de förtroendevalda inom Lantmännen. I strategiprocessen har vi framför allt arbetat med förtroenderådet. Våra ägare har ju egna makroanalyser, eftersom lantbruksföretagen utsätts för alla dessa trender. Tvärs över gatan har vi ju också bra kompetens inom LRF. De har CAPanalysen och kontakter med Bryssel. Vi har också utbyte med Livsmedelsföretagen, berättar Patrik Myrelid.

7 Vi behöver tala om det svenska lantbruket på ett nytt sätt, mer möjlighetsorienterat. Nr Grodden 7

8 Strategi 2020 Växande medelklass i Asien driver efterfrågan på jordbruksvaror. Europa USA 4Stora megatrender i analysen 1 MEGATREND Central- och Sydamerika Mellanöstern och Nordafrika Afrika, söder om Sahara Asien och Stlla havet Medelklassens storlek i regionen Lantmännens analys utgår från fyra globala megatrender: 1. En växande medelklass i Kina men också i övriga Asien och troligen också i Afrika. 2. Svag tillväxt på Lantmännens nuvarande huvudmarknader. 3. Konsumentefterfrågan driver hälsa och hållbar utveckling. 4. Snävt förhållande mellan utbud och efterfrågan skapar volatila (skiftande) råvarupriser. Medelklassen i Kina avgör Lantbrukets framtid Det fundamentala är bilden med en växande medelklass i Asien men också i Afrika. Det är intressant i ett europeiskt perspektiv, eftersom Afrika ligger så nära geografiskt. Det har vi nog inte varit tillräckligt observanta på, konstaterar Patrik Myrelid, Lantmännens koncernstrateg. Text och foto: Lars Helgstrand Med bättre ekonomi följer att man äter mer proteinprodukter som kött och mejerivaror, samtidigt som västvärlden för en diskussion kring att dra ner på köttet. Debattvågorna går höga, men i realiteten spelar det inte så stor roll vad som händer i Sverige. Oftast finns det en ganska stor skillnad mellan den svenska livsmedelsdebatten och skeenden globalt, kommenterar Patrik. Kina inte självförsörjande Kina kommer inte att klara sin självförsörjning, enligt Patrik. De står för 20 procent av världens befolkning, men de har 11 procent av världens åkermark och endast 9 procent av världens vattentillgång. Kombinationen med brist på åker och vatten och ändå en snabb tillväxt är den ekvation vi ser effekterna av. Man har historiskt haft som mål att vara hundra procent självförsörjande, men det kommer man inte att klara. Nu är man nere kring 45 procent självförsörjningsgrad på soja och importerar 65 till 70 procent av all soja som handlas i världen. En utveckling som har hänt på bara 20 år. Det är en ny situation både för europeisk och svensk livsmedelsproduktion med nya möjligheter, menar Patrik. Europa går från att vara nettoimportör till att sakta bli en nettoexportör. Det innebär också en stor skillnad på hur man betraktar sig själv som livsmedelsin- dustri. I Lantmännens internationella engagemang: Danmark, Tyskland, Frankrike och Storbritannien finns den här synen, men den har väl inte växt fram riktigt än i Sverige. Exportens villkor Den bilden vill vi vara med att förändra. Varför inte utveckla exportmarknader? Men då måste vi vara beredda att producera på de villkoren, säger 3 MEGATREND Konsumenternas efterfrågan driver hälsa och hållbar affärsutveckling Livsmedelssäkerhet, ursprung och spårbarhet Hållbara och effektiva lösningar Patrik. Detta är också ett medskick till den pågående konkurrenskraftsutredningen som regeringen har initierat i Sverige. För 20 år sedan fanns en debatt om hur svenskt lantbruk ska klara att producera till världsmarknadspriser. Det är ju vad vi gör nu på mjölk- och spannmålssidan. Arla signalerar att de Hälsa Klimatfrågan 8 Grodden Nr

9 Lantmännens huvudmarknader har låg tillväxt sett i ett globalt perspektiv. med relativt höga råvarupriser men med stora variationer. I år blir det en global rekordskörd med perfekta förutsättningar på klotet. Nästa år kan det vara tvärtom. En strategi att hantera risken är att ha flera produktionsgrenar, eller flera ägg i korgen enligt Patrik som tar familjens företag som exempel. Basen är där mjölkproduktion men de satsar också på kött genom att behålla tjurarna och säljer en del spannmål. Därmed är de exponerade mot tre råvarumarknader som kan bete sig lite olika. Risken över tid minskar medan produktiviteten kan bli lite lägre. Starka värdekedjor är centrala för internationell konkurrenskraft. Det är också en av slutsatserna av analyserna. Vi tror att vinnarna är de som kan hålla ihop värdekedjan jord till bord. Det är vi bra på och det är där vi ska bygga vår konkurrenskraft utifrån konsumentefterfrågan, understryker Patrik Myrelid. Han lyfter också fram att Lantmännen är bra på forskning och utveckling, med havren som exempel. Är det något vi är unika på så är det havre. Vi har en växande havreindustri med många fördelar. Havren rider på hälsotrenden och där är Lantmännen väl positionerad. BNP-tillväxt >5 % 3 5 % 1,5 3 % 0 1,5 % 2 <0% N-A MEGATREND tillväxten där 1,7 procent att jämföra med den globala tillväxten på 3,7 procent. Sett över en längre tidshorisont är Lantmännen alltså exponerade mot en relativt låg tillväxt jämfört med den globala. Därför handlar det om att över tid öka exponeringen mot tillväxtområden. Hälsa och hållbarhet Den tredje megatrenden handlar om hälsa och hållbar affärsutveckling. Livsmedelssäkerhet, spårbarhet och hälsoperspektivet är supergenerella trender som gäller inte bara i Sverige utan också i övriga Europa. Vi har också vår generations största fråga: klimatet. Den är också en konsumenttrend. Lantmännen måste förhålla sig till vad som hän- Det blev ett mycket spännande samtal om framtiden och en titt in i kristallkulan med Patrik Myrelid. Nästa steg i Strategi 2020 är slutsatser och hur de påverkar Lantmännens långsiktiga strategier. En tydlig slutsats vill Patrik ändå skicka med: Odla åkermarken! Det är ett långsiktigt sug efter råvaror. Och vinnarna blir de som har kontroll över och utvecklar affärskoncept i värdekedjan jord till bord. Och glöm inte bort vallen och fodret, tillägger han. Den växande medelklassen vill ha animalieprodukter och då behövs det foder. Snävt förhållande mellan utbud och efterfrågan skapar volatila råvaruprise råvarupriserr SEK/ton Spannmål EUR/100 kg Nötkött 2007 Fläskkött SEK/100 kg MEGATREND Mjölk SEK/100 kg Odlaren är vinnaren der på marknaden och utgå från hur konsumenterna rör sig, men vi är ju också med och påverkar. Det kan man se över en längre tidshorisont. På 1990talet var debatten mycket polariserad mellan ekologiskt och konventionellt, men vi tror att det på sikt växer ihop till Hållbart Lantbruk. BioAgris världsledande miljövänliga betningsalternativen för utsäde som Lantmännen har utvecklat är exempelvis viktiga för båda alternativen, framhåller Patrik. Högre genomsnittliga spannmålspriser över tid, men med stora variationer, ingår också som en trend. Det innebär att man även som lantbrukare måste hantera risk. Marknaden blir mer efterfrågestyrd 2007 vill ha mer mjölk till de växande marknaderna med priser som sätts på Nya Zeeland. Svenskt lantbruk är med och levererar till detta och till och med ökar produktionen. Det är samma sak med spannmålsodlingen. Priset sätts internationellt i botten sedan finns det en lokal marknad. Vi exporterar ju faktiskt till världsmarknadspris. Man läser till och med om nyodlingar. I Västerbotten talar man om att tredubbla sin spannmålsproduktion genom att ta befintlig åkermark i odling. Hela branschen skulle gynnas av att vi lyckas öka produktionen, både genom att odla åkermarken och genom förbättrade skördar. Men då behöver vi hjälpas åt; lantbrukare, spannmålshandlare, forskare, rådgivare och politiker. Vi ska inte bara jämföra oss med Danmark. Vi måste ha en större referensram. Lantmännen har 90 procent av omsättningen i Sverige, Norge, Danmark, Tyskland och Storbritannien. Vi kallar det för våra huvudmarknader. Fram till 2017 är den genomsnittliga 2000 Odla åkermarken! Det är ett långsiktigt sug efter råvaror. Och vinnarna blir de som har kontroll över och utvecklar affärskoncept i värdekedjan jord till bord. Nr Grodden 9

10 Maskin Bättre tillgänglighet på servicemarknaden Fendt lyfte locket nya stortraktorn förevisad Stortraktorn från Fendt, som gått under arbetsnamnet X 1000, har länge varit omgärdad av hemlighetsmakeri, men i juli lyfte Fendt på locket och visade upp den i all sin glans under en presskonferens i tyska Neuschwanstein. Det är en helt ny konventionell traktor med mycket hästkrafter ( ). Den kraftfulla dragaren är utvecklad för att passa en global marknad. Toppmodellen i 1000-serien blir Fendt 1050 Vario som bjuder på hela 500 hästkrafter från en sexcylindrig 12,4 liters MAN-motor. Traktorn har en maxhöjd på 3,60 m och en tomvikt på 14 ton. Jämfört med konventionellt designade koncept i 500 hk-klassen är den betydligt lättare, enklare att manövrera och med bättre sikt, vilket ökar användningsområdet. Däckdimensionen på traktorn är 900/65 R46 och höjden på däcken är 2,32 m. De stora däcken i kombination med den integrerade lufttrycksjusteringen VarioGrip möjliggör en väsentlig ökning av dragkraften. Trots att Fendt 1000 Vario utvecklats för tungt fältarbete fungerar den utmärkt i transporter. Den nya 1000-serien kommer i fyra modeller: Fendt 1038 (380 hästkrafter), Fendt 1042 (420 hästkrafter), Fendt 1046 (460 hästkrafter) samt Fendt 1050 (500 hästkrafter) och kommer att börja säljas i slutet av 2015 för leverans Närheten till verkstad och reservdelar är en tungt vägande faktor vid valet av maskinleverantör. För att kunna ge kunderna ännu bättre, snabbare och säkrare verkstadstjänster och reservdelstillgång startar Lantmännen Maskin samarbeten med partners inom området service och reparationer samt reservdelshantering. Lantmännen Maskin har identifierat ett antal geografiska områden runt om i landet där tillgängligheten för verkstad och reservdelsutlämning kan förbättras. Vikten av närheten till verkstad och reservdelar är grundläggande och spelar stor roll för lantbrukare och entreprenörer, något som också framkommit med tydlighet vid alla de kundmöten ledningen för Lantmännen Maskin genomfört. Genom samarbetspartners ökar Lantmännen Maskin tillgängligheten för kunderna. Vi räknar med att starta samarbeten inom service- och reservdelshantering med ett tiotal partners utspridda i Sverige. De företag vi knyter till oss integreras som en del i vår verksamhet och har samma tillgång till support och utbildning som våra egna anläggningar. Kraven på kompetens och tillgänglighet är också likvärdiga, förklarar Jens Hennig, Lantmännen Maskins ansvarige för optimering av anläggningsstruktur. Första samarbetsavtalet Sedan mitten av maj i år arbetar SMT (Skandinaviska Maskin Teknik AB) som servicelämnare i norra Norrbotten. Samarbetet med Lantmännen Maskin innebär att SMT ansvarar för service och reparationer samt reservdelsutlämning i kommunerna Överkalix, Övertorneå, Gällivare, Pajala och Kiruna. För SMT har det inneburit ett bredare verksamhetsområde och nya kunder. Den här möjligheten kom i rätt tid! Vår verksamhet var tidigare enbart riktad mot entreprenörer. En kundgrupp som påverkas väldigt mycket av konjunktursvängningar i gruvnäringen. För oss är det därför mycket bra att vår verksamhet nu breddas och vi får en kundgrupp inom jord- och skogsbruket, säger Kent Larsson, ägare till SMT. Ökad kundkrets Med franchise-uppdraget har SMT ökat sin kundkrets. Många av lantbrukskunderna är nya kontakter. Dessutom har SMT tillfört helt nya kunder som inte tidigare anlitat Lantmännen. Vi har fått ett mycket positivt bemötande hos kunderna. Det är en winwin situation. Kunderna får ökad tillgänglighet och tillsammans med Lantmännen Maskin har vi fått fler kunder att bearbeta, menar Kent Larsson. Även om SMT redan märker en viss omsättningsökning har de en långsiktig strategi för hur den nya delen av verksamheten ska utvecklas. Det handlar om kundbearbetning genom personliga besök och aktiv marknadsföring. Även produktutbildning för den egna personalen ligger i planen. Ger möjlighet till bra stöd Det känns bra att ha en stark och handlingskraftig organisation som samarbetspartner. Vi har ju tillgång till all kompetens som finns i Lantmännen Maskin, både hos personalen på Lantmännen Maskin i Luleå och hos supportfunktionerna i Malmö. Jag måste verkligen berömma det stöd vi fått. Jag är helt övertygad om att det här kommer att bli riktigt bra för oss, säger Kent Larsson, SMT. Arbetet med att knyta till sig fler samarbetspartners fortsätter: Just nu pågår ett intensivt arbete med att hitta rätt samarbetspartners i de områden där vi ser ett behov. Vi är öppna för kontakt, konstaterar Jens Hennig. Emissionshandel Är en bra affär både för köpare och säljare! Ring mig så berättar jag hur enkelt det är att handla med emissionsinsatser Hans Johansson Ägarrelationer, Lantmännen Tel: Grodden Nr

11 Från jord till bord AGROL SMÖRJRÅD Det var en spännande upplevelse att bli fotad i fält och inget man gör varje dag som bonde precis Kerstin Ehn, Lisselgården Höstens kampanj kopplar maten till Lantmännen Här är höstens ansikten utåt! I mitten av augusti, mitt under skörden, fotograferades Lantmännens nya reklambönder i fält. Det var en del av förarbetet inför den nya annonskampanjen inom ramen för Från jord till bord. Målet med kampanjen är att ännu fler konsumenter ska koppla samman varor som havregryn, korvbröd och GoGreens bönor med Lantmännen. Det är många som känner till Lantmännens produktvarumärken, men fler behöver få veta att det är Lantmännen som är företaget bakom. Marknadsföringskampanjen Från jord till bord, med målet att koppla ihop maten med Lantmännen, tågar nu vidare. Utöver annonser, utomhustavlor, PR-aktiviteter och stor exponering i butik får konsumenterna chansen att smaka böndernas egna makaroner. Det blir matdemonstrationer och en liten kurs i hur bra mat blir till. Tre lantbrukare Tre lantbrukare har ställt upp som fotomodeller till annonserna, en från Öland och två från Mellansverige. Dessa lantbrukare har en central roll i annonserna som visar varifrån maten kommer. I butiken är det däremot maten som får vara huvudpersonen med Lantmännens fina retrokeps som symbol för kopplingen till bonden och jorden. Carl-Adam Samuelson, spannmålsodlare på Hansta gård utanför Vingåker var en av de tre. Han är förtroendevald i Lantmännens distriktsstyrelse i Sörmland och tyckte att det var självklart att ställa upp för marknadsföringen av Lantmännens produkter. Öland representeras av Per Olsson på Alvlösa gård, en av de bönder som hoppat på odling av exotiska bönor till GoGreen. Han odlar med framgång kidneybönor på svensk mark. Kerstin Ehn tackade också ja till fotouppdraget. Hon är lantbrukare på Lisselgården utanför Eskilstuna och odlar bland annat grynhavre till AXA på en del av sina 100 hektar. Den här bilden av havreodlaren Kerstin Ehn kommer att synas i Lantmännens annonskampanj i höst. Det var en spännande upplevelse att bli fotad i fält och inget man gör varje dag som bonde precis, säger Kerstin. Att det är viktigt att koppla samman jorden med borden och bonden med varan i butiken understryker Anneli Hansson, tf marketing manager på Lantmännens kommunikationsavdelning: Konsumenterna har ett stort förtroende för oss så vi har allt att vinna på att tydliggöra kopplingen. Det skapar ett mervärde för våra produkter och ökar deras konkurrenskraft. Ljus på Lantmännens produkter Många vet inte om att det faktiskt är Lantmännens produkter de inhandlar i butiken. Det ska den här kampanjen sätta ljuset på. Det kommer i sin tur ge fler en anledning att leta efter den gröna grodden på andra varor. I butiken går det rasande fort. Vi har ett par sekunder på oss att göra kopplingen och att göra det relevant för konsumenten. Vi har bland annat tagit hjälp av vår klassiska keps för att göra det jobbet, det är en snabb symbol för sambandet, säger Anneli Hansson. Vi gör rätt val enkelt Ring Agrols smörjråd när du behöver hjälp att hitta rätt smörjmedel. Eller titta på vår hemsida: och klicka vidare till rekommendationer. Agrol smörjråd: Lars Ekmark, Lars-Göran Persson, Roger Mannelqvist, Yngve Lindh, En ny generation skördar för hållbar utveckling shop.tornum.se Nu har vi öppnat vår webbshop! TORNUM AB Box 100, KVÄNUM Tel E-post info@tornum.se Nr Grodden 11

12 Medlemsorganisation Lantmännens medlemmar och förtroendevalda är gemensamma nämnare för två nya examensarbeten från Sveriges Lantbruksuniversitet. Klara Lindström har inriktat sin studie på hur ägarkommunikationen skulle kunna förbättras, medan Hanna Österberg tittat närmare på faktorer som motiverar de förtroendevalda. Text & bild: Helena Holmkrantz Recept för Klara Lindström och Tydligare kommunikation Mer kommunikation, men den ska komma i rätt tid och handla om det som verkligen engagerar. Lantmännens förtroendevalda vill framför allt se mer av konkret ekonomisk information och information som tydliggör medlemsnyttan och ökar stoltheten för verksamheten. Det är något av det Klara Lindström kommer fram till i sin studie. Hon rubricerar sitt examensarbete Kommunicera mera. En studie om hur Lantmännen kan förbättra sin ägarkommunikation. Bakgrunden är att Lantmännen vill kommunicera mer och bättre med sina medlemmar, det vill säga ägarna. Klara har studerat hur den kommunikationen skulle kunna förstärkas genom fem djupintervjuer med förtroendevalda i Lantmännen. Hon har även gjort en jämförelse med hur ägarkommunikationen fungerar på Södra Skogsägarna, på Arla Foods och på Landshypotek. Hur man bygger upp sin kommunikation mot medlemmar skiljer sig från organisation till organisation och de framtida målen likaså. Klara har gjort en serie djupintervjuer med de förtroendevalda och ur dessa framkommer att de förtroendevalda vill ha mer information, framför allt söker man ett tydliggörande kring förtroendemannarollen. Många förtroendevalda tycker det är svårt att nå ut och engagera andra medlemmar, men ser ett samband mellan engagemang, kunskap och positiv inställning. Rätt information i rättan tid Mer kommunikation alltså, men hur? Lantmännens förtroendevalda visade sig i intervjuerna vara ganska tveksamma till fler mobila lösningar. Här är snarare samtalet, de relationsbyggande kanalerna viktiga. Nyckelord är tillgänglighet och timing rätt information i rätt tid. Men intervjuerna visar också att de kanaler som inte används så mycket i dag, exempelvis hemsidan, kan bli mer använda i framtiden om det finns skäl för medlemmen att gå in på sidan på så sätt skapas ett intresse. Individanpassat Vad som engagerar skiljer sig mycket åt från medlem till medlem. Det handlar mycket om var i cykeln en medlem befinner sig i sin verksamhet och undersökningen visar att individanpassad kommunikation är viktig. Generellt är däremot intresset för medlemsnytta. Den ekonomiska informationen behöver konkretiseras för att medlemsnyttan ska kunna bli tydligare. Undersökningen pekar också på att det behövs fler mötesplatser och att det är viktigt att bygga bryggor mellan medlemsfrågor och affärsfrågor. De förtroendevalda tar också upp frågan om ägare kontra medlem. De förtroendevalda vill att fler ska se sig som ägare och vill gärna arbeta för detta. Stolthet är ett ord som ofta återkommer. Att bygga stolthet för Lantmännen som organisation. Ökad kunskap är ett bra motiv Vad är det som får medlemmar att engagera sig som förtroendevalda? Den frågan har Hanna Österberg ställt sig i sitt examensarbete. Hanna har satt rubriken: Motivation för att vara förtroendevald i Lantmännen - En undersökning om vad som motiverar förtroendevalda. Då, nu och i framtiden. Bakgrunden till undersökningen är det förändrade medlemsunderlaget med färre lantbrukare och allt större enheter. I och med denna förändring blir det allt svårare för kooperationer att rekrytera nya förtroendevalda. Det är ett problem som är generellt för de svenska kooperationerna och med detta i bakhuvudet har Hanna undersökt vilka faktorer som ligger bakom engagemanget. Vad är det som gör att man väljer att engagera sig som förtroendevald och hur kan man öka engagemanget. För att ta reda på detta har 191 förtroendevalda i Lantmännen fått en webbenkät att besvara. 113 har svarat på enkäten och av dessa har det visat sig att hela 95 hade förtroendeuppdrag även utanför Lantmännen. I enkäten har de tillfrågade fått svara på vad som motiverade dem att bli förtroendevalda, vad som motiverar dem nu och vad som behövs för att motivera dem i framtiden. När man väljer att bli förtroendevald finns det ofta ideologiska skäl i bakgrunden, man vill kunna påverka föreningens verksamhet och vill bidra till en utveckling av den kooperativa verksamheten. Tradition är den faktor som spelar minst roll. Det som motiverar en som varit förtroendevald en tid är ofta sådant som fördjupad kunskap, bra kontaktnät och personlig utveckling, medan däremot högre status inte har någon större betydelse. Motivation i framtiden För ett fortsatt engagemang i framtiden är motiven liknande, fördjupad kunskap ligger bland de parametrar som får flest röster. Men för att känna sig motiverad är det också mycket viktigt att det arbete man lägger ner känns värdefullt och nyttigt. Man vill se konkreta resultat. Hur ska då nya förtroendevalda kunna lockas? Vad tror de som redan är förtroendevalda om det? Här framkommer en parameter som tycks viktigare än något annat det behövs tydligare kommunikation om vad uppdraget som förtroendevald innebär. Bland annat tror de som redan har uppdrag att en fortlöpande utbildning av styrelseledamöter är viktig. Det är också en del av de slutsatser Hanna drar av sin studie: tydligare kommunikation, kontinuerlig utbildning och dessutom poängterar hon att det är väsentligt att valberedningarna ute i landet ägnar sig åt att övertyga i stället för att övertala. Hanna Österberg har skrivit varsitt examensjobb med Lantmännens medlemsorganisation som bas. 12 Grodden Nr

13 Medlemsorganisation En medlemsorganisation i tiden, för framtiden Det har gått åtta år sedan dagens distriktsorganisation såg dagens ljus. Under tiden har omvärlden förändrats väsentligt. Koncernstyrelsen har därför presenterat ett förslag till ny organisation som kommer att diskuteras i flera forum under hösten, med mål att vara klart för start år Under närmare två år har en diskussion förts i förtroenderåd, på distriktsstyrelsekonferenser och på olika medlemsmöten om en utveckling av distriktsverksamheten. Ett skäl är att antalet medlemmar minskat med ungefär en fjärdedel sedan dagens distriktsorganisation sjösattes Distriktsstyrelserna har också efterfrågat ett tydligare uppdrag. Under tidig höst presenterade styrelsen ett förslag på en förändring från 28 distrikt till 18. Parallellt med förändringar i distriktsindelningen kommer en rad olika aktiviteter att komplettera distriktsstyrelserna, bland annat satsningar på yngre företagare, regionala referensgrupper med Lantbruk och Maskin, samt ett nytt upplägg för utbildningar för förtroendevalda. Ett utvecklat samarbete över distriktsgränser och ökad koppling till affären är viktiga för att utveckla engagemanget och stärka den lokala förankringen. Närmare koppling Lantmännens medlemsorganisation med distriktsstyrelser, stämmor, höstmöten och infoblad är ett viktigt kitt för att hålla medlemmarna uppdaterade om vad som händer inom koncernen. Det kan gälla allt från utdelning till större förvärv, avyttringar eller mer övergripande frågor inom Lantmännen Lantbruk och Lantmännen Maskin. Distriktens uppgift är också att fånga upp kommentarer och åsikter om Lantmännen och givetvis att vara bas för medlemsinflytandet. Allt för att utveckla Lantmännen till en lönsam och kundorienterad verksamhet. Över tid har uppdraget för medlemsorganisationen förändrats och i dag är en närmare koppling till Lantbruk och Maskin allt viktigare. Styrelsens förslag kommer att diskuteras på bland annat höstens förtroenderåd och den årliga distriktsstyrelsekonferensen. Den nya organisationen sjösätts från våren Text: Anna Carlström Nr Grodden 13

14 Skörd kommer att gå till historien som ett ovanligt skördeår och snudd på rekord i alla kategorier. Rekordstor skörd, extremvarm sommar, följt av väldiga skyfall. Naturens extremer satte stor press på spannmålsmottagningar och logistik. Ett ryckigt väderläge i slutet av augusti och början av september gjorde att köerna till mottagningarna vissa dagar blev långa, medan verksamheten nästan stod helt stilla andra dagar. Med höga volymer och god kvalitet kan man dock utan att överdriva konstatera att generellt sett har årets skörd varit god, trots en skakig avslutning på många håll i landet. Här bjuder vi på årets skörd i bilder från några delar av landet. På nästa uppslag berättar Lantmännen Lantbruks spannmålschef, Mikael Jeppsson, mer om detaljerna kring skörden. Bilder: Johan Olsson (Stockholm), Mikael Ljungström/Scandphoto (Falköping) och Kristofer Vamling/HK Bild& Text (Skåne) ÅRETS SKÖRD 2014 Extrem satte press på logi När regnen höll uppe i början av september passade Anja Thorsson på att leverera till mottagningen i Falköping. På Lantmännen tog Ove Fogelström emot. De skånska odlarna hann i stort sett innan regnen kom. Med bra volymer det varit ett bra skördeår i Skåne. 14 Grodden Nr

15 Skabersjö i början av augusti. Det är 30 grader och skördemoget på åkern. Då gäller det att köra så det ryker. väder stiken Köerna till Frihamnen i Stockholm ringlade långa även nattetid. Många valde att leverera spannmålen sent på dygnet när trafiken lugnat sig. Kryssningsfartyg blev hinder för mottagningen Som ett resultat av den förväntat stora skörden öppnades fem nya mottagningsstationer i Karpalund, Staffanstorp, Vara, Vårgårda och Stockholm. Frihamnen i Stockholm har legat i malpåse sedan Men nu behövdes den mer än någonsin. I vissa lägen orsakade trafiksituation kring Stockholm en del problem, men ett annat helt osannolikt och oförutsett problem dök upp nämligen kryssningsfartyg! Det visade sig nämligen att när dessa spektakulära fartyg angör hamnen får ingen störande verksamhet pågå i närområdet typ spannmålsleveranser. Dessutom sattes ett illa placerat staket upp vilket sammantaget orsakade betydande problem i genomströmningen. Allt går inte att förutse Vi hade verkligen önskat större flexibilitet från Stockholms hamn i denna situation, men så blev inte fallet. Man kan tycka att svensk industri och basnäringarna skulle kunna prioriteras lite högre relativt kryssningsfartyg, konstaterar Mikael Jeppsson. Resultatet blev långa kötider och att en del spannmål inte kunde hämtas förrän efter flera dagar. Höjdpunkerna i verksamheten vid mottagningen kom också att ligga under kvällar och nätter då trafikproblemen var mindre. Text: Hans Jonsson med hela spannmålsskörden och ganska god kvalitet har Stefan Andersson var ansvarig för nattskiftet på mottagningen i Frihamnen och fick fullt upp eftersom många valde att leverera nattetid när trafikbelastningen var mindre. När det äntligen slutat regna blev det full fart på mottagningen i Falköping. Nr Grodden 15

16 Skörd 2014 Stor volym & bra kvalitet Goda förutsättningar för export ÅRETS SKÖRD 2014 Redan kring midsommar pekade Lantmännens prognos på en rekordskörd för svensk spannmål Prognosen slog in och Lantmännen överskred förväntad totalvolym med råge. Kvaliteterna har överlag varit goda och nya marknader har öppnats i Europa för bland annat höstvete. Text: Hans Jonsson Skördeperioden är årets viktigaste dagar för växtodlaren. Mycket ska göras på kort tid och det är alltid lika spännande att se hur årets engagemang i grödorna faller ut. Samtidigt är det en stor utmaning för både lantbrukare och handel att kunna hantera det aktuella årets förutsättningar. En del går att hantera med god planering, medan andra är svåra eller nästan helt omöjliga att förutse. Det sistnämnda är nog det vanligaste. Inte desto mindre ska jobbet göras! På Lantmännen Lantbruk är Mikael Jeppsson spindeln i nätet. Som chef för inköp och försäljning av spannmål ska han och hans team få ihop leveranser och mottagning, men samtidigt bästa möjliga försäljning till ett bra pris. Prognos om stor skörd Denna artikel skrivs sista dagarna i augusti. Skörden har precis dragit igång igen efter en period med ihärdigt och bitvis helt extremt regnande. För att få helhetsbilden av årets skörd backar vi tillbaka till sommaren 2014: I mitten av juni såg vi att det var en riktigt bra skörd på gång kanske den största på många år, berättar Mikael Jeppsson. Det visade sig att prognosen föll in. Årets skörd av spannmål, oljeväxter och trindsäd är den största på över 15 år. Senast vi nådde upp till något liknande var Vi trodde stenhårt på vår prognos och startade ett intensivt planeringsarbete för att kunna hantera situationen vi förutsåg. Det innebar att fem nya mottagningsstationer öppnades: Karpalund och Staffanstorp i Skåne, Vara och Vårgårda i Västra Sverige, samt Frihamnen i Stockholm. Åkare knöts upp, gårdshämtningen sågs över och försäljningsplanerna trimmades för att möta den planerade situationen. Utfallet av dessa åtgärder återkommer vi till längre fram i artikeln. Normalskörd av höstoljeväxter Vad går då att säga om skörden till dags dato för avkastning, kvalitet och avsättning? Höstrapsfälten hade under säsongen briljerat på ett lysande sätt och förväntningarna var höga. Tyvärr infriades även detta år talesättet att raps blir aldrig så dålig eller bra som den ser ut. Skörden startade i mitten av juli i Skåne följt av Öster- och Västergötland framåt månadsskiftet. Skörden landade i grova drag på medel eller strax däröver. Speciellt glädjande är dock de höga oljehalterna det ger bonuspengar i fickan hos lantbrukarna, konstaterar Mikael. Skördearbetet gick smidigt och bra med torr och fin gröda vilket är av stor betydelse i raps. Rekord i spannmålen För spannmålens del handlar det till stor del om läget före och efter de stora regnen som började cirka den 18 augusti. Innan väderomslaget hade vi ett nästan osannolikt Medelhavsklimat. Inte bara några enstaka dagar utan ihållande flera veckor i rad. Vårt normala sommarväder exporterade vi till Frankrike och Italien, som klagade över kyla och regn. Här hemma flödade solen och skördevädret var utmärkt. Generellt sett har det gett bra hektaravkastningar, även om det naturligtvis finns regionala skillnader. Allting såg bra ut, dock tappade vi en del under de intensiva värmeböljorna med temperaturer över 30 o C det är våra sorter inte anpassade för, konstaterar Mikael Jeppsson. Man kan med idrottsspråk konstatera att lägstanivån för spannmålsteamet i år var hög vilket sammantaget med rekordutbyten på vissa håll har gett den samlat största skörden på många år. Vete på export till Frankrike Första leveranserna av vete höll ganska låga proteinhalter. Men ganska snart landade de i stabila nivåer kring 11 procent i söder, 10,5 11 procent söder om Mälaren och kring 11,5 procent norr om Mälaren. Nivåer som är helt ok för svensk kvarnindustri, menar Mikael. I Tyskland och framför allt i Frankrike har man däremot haft stora problem med kvaliteterna. Cirka procent av skörden håller inte falltalet i år (mot 10 procent ett normalår). Det har gett oss bra avsättningsmöjligheter för vårt prima kvarnvete i de regionerna. Först exporterar vi vårt dåliga väder, sedan vårt fina kvarnvete! Kvalitetsproblematiken har även avspeglat sig i prisnivåerna. Innan falltalsproblematiken var ett faktum låg marknadspriserna fem kronor under matif. När rapporterna om dåliga falltal kom in landade prisnivån på fem kronor över matif, vilket är glädjande för svenska lantbrukare! Maltkorn och havre av god kvalitet Maltkornsskörden startade med väldigt låga proteinhalter, men bra sortering och rymdvikt. Ett gott tecken på bra grödor med hög avkastning. Efter hand har proteinhalterna ökat och landade på nivåer kring 10,5 procent. Bra maltkorn med andra ord. 16 Grodden Nr

17 I mitten av juni såg vi att det var en riktigt bra skörd på gång kanske den största på många år Den havre som kom in före de stora regnen hade god kvalitet och DON-halterna har varit låga. Mikael Jeppsson, chef för inköp och försäljning av spannmål. En del havre kom in till anläggningarna innan regnandet började. Den hade prima färg men något låga rymdvikter. Glädjande så har DON-halterna varit låga Summa summarum så var skördenivåer och kvaliteter överlag mycket bra fram tills cirka den 18 augusti när molnen hopade sig och monsunregnen ersatte Medelhavsklimatet. Enkelhet och god service Den stora skörden och överlag sammanhängande skördeperioden ställde höga krav på Lantmännens logistik och mottagning. Som tidigare nämnts påbörjades redan i mitten av juni ett intensivt arbete för att hantera den prognosticerade situationen. Mikael Jeppsson är noga med att poängtera Lantmännens syn på mottagningsstationerna: De ska ha hög tillgänglighet, vara enkla att leverera till och ha hög genomströmningshastighet! Service och enkelhet är ledorden. Öppettiderna sköter personalen om på respektive station i samklang med lantbrukarna i trakten och deras behov. Skörden vet ju inte av om det är vardag eller helg, eftermiddag eller sent på kvällen. Jag kan inte nog betona och prisa vår fantastiska personal ute på anläggningarna, de är mycket viktiga delar av våra inköp! betonar Mikael Jeppsson med emfas. Vi är måna om kostnadseffektivitet i hela vår organisation, men är det någon gång som man inte ska vända och vrida på timmarna så är det vid skörden: Då gäller det att ge järnet! Gårdshämtning överlag bra Enkelhet ska genomsyra Lantmännens arbete i alla led. Vi har skapat en digital plattform som grund för att förenkla arbetet, berättar Mikael. Den möjliggör att man enkelt på sin smarta mobil kan sköta kontakterna med Lantmännen. Det kan till exempel gälla leveransförsäkringen. Några knapptryck och det är klart. Lika enkelt är det att göra det på datorn. Man kan även ringa kundtjänst eller skapa leveransförsäkringen på mottagningsstationen plattformen medför en enkel hantering i samtliga fall. Gårdshämtningen är ett mycket viktigt inslag för en smidig hantering av spannmålen. Målsättningen inför 2014 var att inom dag tre efter beställning ska hämtningen påbörjas. Det lyckades vi med i södra Sverige. Norr Mälardalen däremot så har vi trots all planering i vissa fall inte uppnått detta hos vissa lantbrukare. Dessa har vi varit noga med att kontakta och reda ut situationen på bästa sätt. Ökat intresse för poolpriser Övriga fyra mottagningsstationer som öppnades för skörden 2014 har inte stött på några större problem. För ett antal år sedan hade Lantmännen en betydande överkapacitet på både mottagning men framför allt lagring. En nerdragning av antalet mottagningsstationer genomfördes Lantmännen ska inte vara en stor aktör för lagring av spannmål. Men en stor mottagare ska vi vara. Därför använder vi numera de gamla lagringsanläggningarna som flexibla mottagningsstationer med hög kapacitet för lantbrukaren, säger Mikael Trots en del problem med gårdshämtningen och mottagningen så tycker Mikael Jeppsson att skördearbetet 2014 överlag flutit på bra. I andra änden pågår dagligen ett intensivt arbete med försäljning av spannmål. Nya marknader dyker upp hela tiden, bland annat handlas procent av kvarnvetet utanför Sverige. Vi är ett mycket bra gäng som handlar, vilket inte minst avspeglar sig i poolpriserna. Man har lyckats hålla dessa på en hög nivå vilket avspeglar sig i att 50 procent fler lantbrukare använder sig av denna avräkningsmetod jämför med tidigare. Ett betyg så gott som något! Sol, regn och så sol igen Fram till de stora regnen var cirka två tredjedelar av skörden bärgad, varav 50 procent i Mälardalen. En tiodagarsperiod med regn resulterade i en klar försämring för falltalet i både vete och råg. Havren har fått sämre färg och det går att hitta grodda kärnor i all spannmål. Men sammantaget i skrivande stund i slutet av augusti så är Mikael Jeppsson klart nöjd med hösten: Det blev en mycket stor skörd, vi slog våra mål på totalvolymen, samtidigt som mottagningen under rådande omständigheter fungerande bra. Nu ser vi framåt! Nr Grodden 17

18 Nyheter Ny fabrik i Norrköping tar vara på koldioxiden Norlic heter den nya fabriken för återvunnen koldioxid som ytterligare stärker miljöprofilen på bioenergikombinatet Händelsö i Norrköping. Den 10 september (efter denna tidnings tryck) invigdes fabriken med miljöminister Lena Ek på plats för att förrätta invigningen. Norlic är en storskalig satsning som görs i samarbete mellan Lantmännen Agroetanol och AGA Gas. Lantmännen Agroetanol producerar hållbar bioetanol för drivmedelsmarknaden och proteinprodukter till fodermarknaden. I produktionsprocessen bildas koldioxid. En stor del av denna koldioxid kommer nu att kunna tas tillvara och renas i den nya anläggningen. Grodden återkommer med mer information om den nya fabriken i nästa nummer. Etanoltraktor resultatet av forskningsprojekt En fullt fungerande etanoltraktor är Linköpings universitets bidrag till miljödebatten. Den har utvecklats inom ramen för forskningsprojektet Grönovation och i samarbete med Lantmännen Agroetanol AB, Energifabriken AB och JohSjö System AB. Utvecklingsteamet utgick från en Farmall M från 1939 avsedd för fotogendrift men med möjlighet att också köras på bensin. Traktorn anpassades sedan till etanol. Noterbart är att det inte handlar om en dieselmotor som är det vanliga på moderna traktorer. Planen är lansera traktorn för en internationell publik under Agriculture Innovation Day den 17 november. Prognosen är att det efter viss vidareutveckling kommer vara möjligt att reducera utsläppen av CO2 med upp till 95 procent enligt beräkningar från Lantmännen Agroetanol. Samarbeten stärker växtförädlingen Parcellodling i växtförädlingens tjänst i Svalöv. Lantmännen säljer sin tyska och polska växtförädlings- och utsädesverksamhet till Syngenta. Det sydliga vårkornsprogrammet, som drivits från Svalöv, överlåts till franska Secobra. Vad är bakgrunden och varför gör Lantmännen dessa förändringar nu? Vi vill fokusera vår växtförädling till främst Östersjöområdet samtidigt som vi vill minska vår riskexponering och förbättra vår lönsamhet. Vi vill fortsätta utveckla robusta och bra sorter som lämpar sig för lokala förhållanden i Sverige, förklarar Peter Annas, utsädeschef på Lantmännen Lantbruk. Lantmännens växtförädling befinner sig på en marknad där de stora drakarna dominerar. Storleksmässigt är vi i mellanskiktet, en liten aktör med huvudfokus på Sverige. Vi har inte tillräckliga resurser att matcha de stora växtförädlingsföretagen i de stora grödorna på den centraleuropeiska marknaden. I detta läge är det bättre att fokusera på vår hemmamarknad och de grödor där vi är vassa och framgångsrika. Havre till Kanada Samtidigt betonar Peter att det skulle bli dyrt att bara förädla för Sverige: Eftersom sorter förädlade i Sverige i många fall har bra anpassning till viktiga utländska marknader har vi goda möjligheter att sälja utsäde på export, men framför allt att licensiera ut våra sorter till utländska kunder. Detta är en del av vår dagliga verksamhet, men vi söker nu ytterligare möjligheter att dra nytta av samarbeten och kontakter för att kunna expandera och förbättra lönsamheten. Exempelvis är svenska havresorter intressanta även i Kanada och vi ser möjligheter att öka våra marknadsandelar där. Just nu befinner sig den europeiska växtförädlingsbranschen i en konsolideringsfas, många företag väljer att lägga ner eller sälja förädlingsprogram. De stora aktörerna blir större, de små aktörerna blir färre. Varför händer det nu? Om vi tittar på exempelvis maltkornsmarknaden är det ganska tydligt. Bryggerier och mälterier vill bara ha ett visst antal sorter, de är inte intresserade av mindre beprövade sorter och då finns det heller inte plats för mer än ett par aktörer. Liknande utveckling kan vi se i andra grödor det finns inte avsättning för hur många sorter som helst och därmed slås aktörer ut. Ett annat skäl är utvecklingen av nya teknologier som är avancerad och kostsam och som kräver stora investeringar. Söker fler samarbeten Lantmännen har tidigare gått in i flera viktiga samarbeten. I potatisförädlingen samarbetar man med Agrico, när det gäller havre samarbetar man med flera olika företag och universitet. Nu utvecklas det nya samarbetet med Syngenta på de paneuropeiska programmen i höstvete och raps. Lantmännen får rätt att representera Syngentas sorter, både i marknadsföring och i försäljning. Förädlingsarbetet fortsätter alltså, men i nya konstellationer. Vi kommer att fortsätta söka samarbetspartners inom växtförädlingen. Det sänker vår kostnadsmassa, minskar vårt risktagande och ger oss tillgång till know how, samtidigt som det ger oss större utrymme att lägga kraften på den nordiska förädlingen. Det skapar förutsättningar för den långsiktighet vi vill uppnå på hemmamarknaden, menar Peter. Det sydliga vårkornsprogrammet (som inbegriper både malt- och foderkorn) drivs i franska Secobras regi, men det franska företaget kommer att nyttja Lantmännens personal i Svalöv för att arbeta vidare med programmet. Det nordliga vårkornsprogrammet, som riktar in sig på sorter lämpade för norra och mellersta Sverige, kommer däremot att fortsätta oförändrat. Secobra är ett franskt förädlingsföretag med gamla anor. Det startade redan 1902 och ägs av ett antal stora byggerier och mältare i Centraleuropa. Samarbetet med Secobra ska säkra att det arbete som bedrivits i vårkornsprogrammet i Svalöv fortsätter. Bra testsystem Grunden är alltid att vi ska ha så många sorter som behövs för att ge svenska lantbruket rätt möjligheter med riktigt bra sorter, utvecklade av antingen oss själva eller av andra växtförädlingsföretag vi samarbetar med. Vårt testsystem för nya sorter är oerhört bra. Vi prövar dem i flera år för att kontrollera att de fungerar under svenska förhållanden. När vi släpper internationellt utvecklade sorter på den svenska marknaden så vet vi att de håller måttet, förklarar Peter. Många samarbeten siktar på den framtida marknaden, för en långsiktigt uthållig förädling i den internationella konkurrensen. Det innebär ett strategiskt arbete med en satsning på forskning och utveckling. Lantmännen samarbetar redan med olika universitet och företag. Nu förstärks forskningen genom ytterligare FoU-samarbete med Syngenta, i synnerhet i vete. Text: Helena Holmkrantz Peter Annas blir utsädeschef Lantmännen Lantbruk vill ta ett starkare grepp om utsäde/frö, i hela kedjan från växtförädling, uppförökning, utsädesutläggning, produktion av utsäde samt försäljning av utsäde. Under hösten bildas därför en separat utsäde/fröaffär. I samband med detta har Peter Annas utsett till utsädeschef. Peter kommer att ha det övergripande affärsansvaret för hela kedjan, från växtförädling till försäljning till kund. Detta kommer inte innebära några organisatoriska förändringar. Istället bildas en tvärgrupp med medarbetare från flera delar av vår verksamhet, med uppgift att styra och leda vår svenska och internationella utsädes- och fröaffär. Peter kommer, utöver att vara utsädeschef, fortsatt ha ansvaret för organisationen Växtförädling och Internationella affärer, samt vara den sammanfogande länken i utvecklingsoch affärsutvecklingsfrågor. BILD: KRISTOFER VAMLING HK BILD&TEXT 18 Grodden Nr

19 ProMyr för ökad lönsamhet Tillsättning av ensileringsmedel säkerställer ett bra foder med rätt näringsinnehåll, hygienisk kvalité och hög smaklighet. ProMyr TM visar i försök på ökad mjölkavkastning och ökat proteininnehåll. Säkra ditt grovfoder med ProMyr TM! Vid frågor kontakta din återförsäljare eller gå in på

20 Gårdsreportage Det produceras åter ägg i Klöverträsk, men att driva hönseri i Norrbotten är en utmaning. Även om man har stort kunnande i familjen och en enorm entreprenörsanda finns gropar i vägen. Att en av utmaningarna med att driva företag i norra Sverige är transporterna märker vi redan under resan till Klöverbergsgården. Men när vi manövrerat grusvägen möts vi av en stor portion inspiration i form av VD Viktor Boman och Text: Åsa Bäcklin Bild: Gunnar Svedenbäck hans kollegor bland så väl äggstra stora som ostora ägg. Klöverbergsgården förser hela Norrbotten med Äggstra stora och ostora ägg Gunilla Marklund sköter packningen av äggen. 20 Grodden Nr Det har producerats ägg på Klöverbergsgården i många år, ändå är verksamheten relativt ny, säger Viktor Boman VD. Tidigare drevs verksamheten i Klöverträsk utanför Luleå av farmor och farfar Boman som levererade ägg till packeriet i Selet. Efter ett avbrott tog Viktor och delar av hans familj upp äggproduktionen igen, nu helt i egen regi. Sedan några år tillbaka driver man en toppmodern anläggning i verklig från jord till bord -anda. De frigående hönsen lever i lugn och ro och kan röra sig naturligt på marken, i ruvningsträden och i värpredena. I verksamheten finns i dag totalt sju medarbetare och hönor, i fyra avdelningar. Hönorna har besöksförbud men vi har minst lika trevligt med övriga gänget. Klöverbergsgården är lite av ett familjeföretag: utöver Viktor träffar vi både mamma Birgitta Boman och lillebror Anton Boman. Vid vårt besök fixar Birgitta med dagens transporter till närliggande butiker medan Anton ansvarar för en av företagets sidoverksamheter. Packningen av ägg sköts av Gunilla Markström och dottern Ida Markström. Den enda ensamfågeln i sammanhanget är Robin Patomella på sin plats vid inspektionsbordet, men den familjära stämningen spiller av sig även till honom. Det är fullt upp i packeriet så medan vi pratar och fotograferar hoppar Viktor in och stöttar i äggpackningen, kanske inte med samma handlag dock. I sin iver att visa mig att ägg inte är så ömtåliga som man tror lyckas han knäcka ett ägg som landar på hela tröjan. Vi bidrar med ett gott skratt hos Gunilla och Ida som med vana händer flinkt jobbar vidare med att kontrollera och packa de ägg som passerat Robins noggranna inspektion vid ljusbordet. Packningsmaskinen är en sinnrik konstruktion med ljusbord, en våg med klor som väger ägg och sedan sorterar dem i olika linor efter storlek. Här finns allt från XXL (äggstra stora) till de små, i sann Norrbottnisk anda ostora, äggen. Trots att de alla har fullt upp i produktionen känner vi oss som hemma, på Klöverbergsgården bryr man sig om så väl djur som människor. När Klöverbergsgården startade fyllde de ett stort hål, konsumenterna vill ha lokalproducerat. I dagsläget produceras ca ägg per dag och allt säljs snabbt via korta transporter till nöjda kunder. Företaget har i dag avtal med ett 50-tal butiker, både Coop och ICA, från Riksgränsen till Munksund (Piteå). Via svensk Cater levererar de även till ett antal restauranger, hotell och bagerier i närområdet. Lokalproducerat i centrum Att Klöverbergsgården levererar lokalproducerat har visat sig vara mycket viktigt för företagets utveckling. Vi fyllde ett hål i Norrbotten och hålet är fortfarande större än vi kan leverera, säger Viktor. Vi pratar vidare och konstaterar att det engagemang för miljön som vanligen ligger bakom viljan att köpa lokalproducerat också ligger bakom nästa stora trend, det ekologiska. Redan förra året såg man en ökning om 15 procent för ekologiskt producerade ägg, även övriga ägg ökade men bara med 5 procent. Viktor förutspår att man bara är i början av den ekologiska trenden och här blir samarbetet med Lantmännen extra viktigt. Bra samarbeten är A och O. Ett väl fungerande samarbete med Lantmännen är centralt för Klöverbergsgården.