Underlag till revidering av förordning om solcellsstöd

Transkript

1 Underlag till revidering av förordning om solcellsstöd En delrapportering med konkreta förslag till revidering av förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller. ER 2016:26

2 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via Orderfax: e-post: Statens energimyndighet ER 2016:26 ISSN

3 Förord Energimyndigheten har i 2016 års regleringsbrev uppdrag 9 Uppföljning av utvecklingen för investeringar i solenergi, fått i uppdrag att följa upp utvecklingen när det gäller investeringar i solceller och i solvärme. Denna rapport är en delrapportering som avser att ta fram rekommendationer om eventuell framtida stödandel i investeringsstödet för solceller. Rapporten skickas in samtidigt med en redovisning av Energimyndighetens förslag till strategi för ökad användning av solel (dnr ). Enligt överenskommelse levereras övriga delar av uppdraget i december. Erik Brandsma Generaldirektör Daniel Friberg Utredningsledare

4 Innehåll 1 Sammanfattande slutsatser och avgränsning 5 2 Underlag till revidering av förordning om solcellsstöd Stödet till solceller Förslag på sänkt stödnivå Resonemang bakom sänkning av stödnivån Olika ägarkategorier Villa Bostadsrättsförening Jordbruksfastighet Företag Anläggning över 255 kw Solpark Förutsättningar 22

5 1 Sammanfattande slutsatser och avgränsning Regeringen aviserade i höstbudgeten 2015 ökade satsningar på solceller om 225 Mkr 2016 och därefter 390 Mkr varje år Detta innebär sammanlagda satsningar om 1,4 miljarder kr. 1 Denna summa gör det möjligt att betala ut stöd för de innestående ansökningarna som i augusti i år uppgick till st. om totalt 770 Mkr. Det kommer dock vara en väntetid på i snitt 2-3 år från när ansökan kommit in till dess att den kan beviljas. Därefter skulle stödet kunna omprioriteras eftersom många aktörer nu inte längre behöver ett investeringsstöd. Beräkningarna i rapporten är baserade på vilka stödnivåer som krävs för att investeringar i solceller ska betala tillbaka sig på år och livslängden på anläggningarna är satt till 30 år. Beräkningarna är gjorda för ägarkategorierna villa, bostadsrättsförening, företag, jordbruksfastighet och solparker. Även anläggningar över 255 kw effekt som därmed inte är skattebefriade utreds. Många aktörer, i synnerhet företag, kräver att en investering betalar tillbaka sig långt mycket snabbare än år för att vilja investera men utgångspunkten i rapporten är att statliga subventioner inte ska finansiera kortsiktiga vinster i en viss sektor. Rapporten väljer därför att utgå från att givet solpanelernas livslängd så ska en investering betala tillbaka sig, vilket betyder att nettonuvärdet ska vara positivt. Dagens stödnivåer visar också att intresset att bygga solcellsanläggningar är stort även om investeringen först betalar tillbaka sig efter lite mer än 20 år. I och med införandet av skattereduktionen tillsammans med möjligheten att utnyttja möjligheten till ROT-avdrag skulle investeringsstödet kunna slopas helt för villor och bostadsrättsföreningar. Därmed frigörs medel som kan användas till investeringar av aktörer som inte kan använda sig av ROT-avdrag. Det skulle även bli mer pengar över till de aktörer som inte kan utnyttja skattereduktionsmöjligheten. Detta skulle leda till att de olika stödsystemen, skattereduktion och investeringsstöd, för solceller skulle komplettera varandra. Investeringsstödet för villor och bostadsrättsföreningar föreslås fasas ut vid årsskiftet 2016/2017 men att alla ansökningar som gjorts innan årsskiftet bör berättiga till stöd enligt nu gällande stödnivå (eller enligt tidigare stödnivå ifall anläggningen köptes tidigare). De förslag på justerade stödnivåer som görs i rapporten och som antar att aktörerna uppfyller kraven för att erhålla den skattereduktion för mikroproduktion av el som infördes vid årsskiftet 2015 utgår från att anslutningspunkten för anläggningen har en säkring på högst 100 ampere. Detta innebär att de är berättigade till en skattereduktion på 60 öre per kilowattimme för 1 5

6 nettoproduktionen av el, dock högst kronor per år. Detta motsvarar en försäljning på max kwh givet att lika mycket köps för egen konsumtion. Detta innebär i praktiken att rapportens beräkningar antar att dessa anläggningar inte överstiger kw. Medianstorleken för de som sökt investeringsstöd ligger på 5 kw. Som jämförelse har även anläggningar som inte kan erhålla skattereduktion undersökts vilket visar att skattereduktionen påverkar återbetalningstiden väsentligt vilket nödvändiggör ett investeringsstöd. Alternativa sätt att stödja solel, såsom nettodebitering eller ett utökat elcertifikatsystem, har inte undersökts. Däremot har det undersökts vad som skulle hända ifall privatpersoner inte längre skulle få elcertifikat samt ifall det är lönsamt att installera mätare för att få elcertifikatintäkter även för egenkonsumtionen. För en typisk villa så är det tveksamt ifall det är lönsamt att installera en mätare för att få elcertifikat för egenkonsumtionen. De antaganden som ligger till grund för beräkningarna har valts utifrån de marknadsmässigt bästa förutsättningarna och mest troliga valen. Antagandena får stor påverkan på resultaten och förändringar av dessa skulle därför generera andra resultat. 6

7 2 Underlag till revidering av förordning om solcellsstöd 2.1 Stödet till solceller Investeringsstöd för solceller infördes Fram till september 2016 så har länsstyrelserna beviljat 683,3 Mkr vilket motsvarar en installerad effekt av ca 99MW. Totalt har programmet fram till idag, som förvaltas av Energimyndigheten, 794,5 Mkr att fördela till projekt inom solcellsstödet, d.v.s. 111,2 Mkr är kvar av befintlig ram 2 att bevilja till nya projekt. Inom ramen för programmet beräknas dessa medel ge ytterligare 12 MW. Solcellsstödet ger då totalt upphov till ca 111 MW solceller gjordes en utvärdering av solcellsstödet där man bedömde att det varit avgörande för att få till stånd investeringar 3. Det totala sökta beloppet av ej beviljade ansökningar ligger idag på 770 Mkr fördelat på ansökningar. I snitt uppgår beloppet till kr/ansökan. Regeringen aviserade i höstbudgeten ökade satsningar på solceller om 225 Mkr 2016 och därefter 390 Mkr varje år Detta innebär sammanlagda satsningar om 1,4 miljarder kr. 5 Efter utbetalda medel för redan nu inkomna ansökningar återstår då 630 Mkr. Det kommer dock vara en väntetid på i snitt 2-3 år från när ansökan kommit in till dess att den kan beviljas, de långa väntetiderna medför även att ansökan kan var inaktuell när det är möjligt att besluta om stöd. Förutom ökade satsningar via investeringsstödet på solceller fr.o.m så infördes vid årsskiftet en skattereduktion som ett styrmedel för att skapa incitament för elkonsumenter att producera el själva. Skattereduktionen tillsammans med ROT-avdraget gör att investeringsstödet i många fall inte längre behövs för att investeringen ska bli ekonomiskt lönsam. 2.2 Förslag på sänkt stödnivå De beräkningar som Energimyndigheten har gjort visar att stödnivån bör kunna fasas ut redan 2017 för villor och bostadsrättsföreningar som kan erhålla skattereduktion. De kan även sänkas för företag och jordbruksfastigheter som har rätt till skattereduktion. Undantaget är de privata aktörer som inte kan erhålla ROT-avdrag vid nybyggda hus. Dessa bör kunna få fortsatt stöd. Dessutom bör maxgränserna för stödet och stödberättigade kostnader sänkas proportionerligt. 2 Dvs den ram som är fördelad och beslutad just nu, ej inbegripet medel för kommande år. 3 Utvärdering av investeringsstöd för solceller , ÅF , På uppdrag av Energimyndigheten

8 Se Tabell 1 för ett förslag på stödnivåer för olika ägarkategorier för 2017 samt Tabell 2 för sänkning av maximalt stödbelopp. Tabell 1 Förslag på solcellsstödsnivåer, % av investeringskostnad 2017 Villa med ROT 0 % Villa utan ROT 10 % Bostadsrättsförening med skattereduktion 0 % Bostadsrättsförening utan skattereduktion Företag med skattereduktion Företag utan skattereduktion Jordbruksfastighet med skattereduktion Jordbruksfastighet utan skattereduktion Anläggningar över 255 kw Anläggningar mellan kw Solparker Tabell 2 Föreslagna stödnivåer och maximalt stödbelopp, Stödnivå 25 % 20 % 15 % 10 % 15 % 10 % 30 % 15 % 30 % 30 % 10 % 30 % Stöd får lämnas med högst kr kr kr Stödberättigande kostnader får uppgå till högst kr/kw kr/kw kr/kw kr/kw Energimyndigheten menar att alla som redan ansökt om investeringsstöd bör ha rätt till stöd. Många har stått i kö under en lång tid och det är rimligt att inte ändra reglerna för dessa. Förslagsvis bör investeringsstöd enligt nuvarande nivå betalas ut till alla ansökningar som uppfyller kraven i förordningen och som lämnat in innan den 31 december 2016, under förutsättning att byggstart sker inom två år. Det bör även noteras att de som nu står i kö kan behöva vänta upp till 2-3 år beroende på när deras ansökan kom in eftersom de ökade satsningarna i höstbudgeten betalas ut per år. De vars ansökning inte täcks av detta års avsatta medel måste vänta på att nästa års medel betalas ut. Att använda sig av ROTavdrag istället för investeringsstödet för nya anläggningar kan därför t.o.m. komma att öka installationstakten eftersom väntetiderna på 2-3 år för nya ansökningar då försvinner. 2.3 Resonemang bakom sänkning av stödnivån Vid revisionen av stödförordningen inför 2012 så sänktes stödnivån från 60 % till 45 % till följd av att kostnaderna för solcellssystem gått ner kraftigt och den 1 februari 2013 antogs en ny stödnivå på max 35 % av investeringskostnaden. 8

9 Fr.o.m. 1 januari 2015 får stöd lämnas med högst 30 % till företag och med högst 20 % till övriga. Den totala stödmängden som får lämnas är 1,2 miljoner kronor per solcellssystem eller solels- och solvärmehybridsystem. Stödberättigande kostnader får uppgå till högst kronor plus mervärdesskatt per installerad kilowatt elektrisk toppeffekt. Stödberättigande kostnader för solels- och solvärmehybridsystem får uppgå till högst kronor plus mervärdesskatt per installerad kilowatt elektrisk toppeffekt. 6 Det är viktigt att stödet kan anpassas till utvecklingen på marknaden och priserna på solcellssystem kommer sannolikt fortsätta att sjunka i framtiden även om takten trappas av. Tabell 3 visar prisutvecklingen för olika typer av solcellssystem och att kostnadssänkningarna fått ett stort genomslag. Tabell 3 Prisutveckling för solcellssystem ex moms (kr/w) Off-grid PV systems, 1-5 kwp ,7 38,1 25, ,4 20,1 Residential PV systems, 3-20 kwp ,2 21,4 15,6 14,9 15 Commercial and industrial PV system, kwp Centralized Ground-mounted PV system, kwp ,3 24,5 16,1 13,7 12,9 11, ,7 11,6 10,3 Källa: Swedish IEA-PVPS NSR Det är inte lätt att hitta rätt stödnivå för en dynamisk marknad där kostnadsbilden snabbt ändras och där även andra värden än rent ekonomiska spelar in. Det är också mycket svårt att på förhand förutse prisutvecklingen på marknaden. Med tanke på skattereduktionen som infördes 1 januari 2015 så är det möjligt att slopa investeringsstödet för villor och bostadsrättsföreningar (givet att de är berättigade till skattereduktion). Det gäller emellertid endast ifall skattereduktionen fortsätter att vara ett långsiktigt styrmedel. Om investeringsstödet slopas för de aktörer som erhåller en i princip likvärdig stödnivå genom skattereduktionen skapar det möjlighet att allokera investeringsstödet till investeringar som är i behov av det för att betala tillbaka sig. Detta ger att fler investeringar totalt sett kan realiseras. 6 SFS 2014:1582 9

10 Det finns även en möjlighet i nuvarande förordning att stödet används till energilagring i samband med installationen av solceller. 7 Stödnivån bör utgå från tidpunkten då solcellsanläggningen införskaffades. Dvs. införskaffades en solcellsanläggning 2014 ska även stödet utgå från 2014 års stödnivå. Detta för att undvika att en hög stödnivå ges till anläggningar med ett pris som är betydligt lägre än vad stödnivån avsåg. Beräkningarna visar att skattereduktionen påverkar kalkylerna stort och att Jordbruksfastigheter/Lantbruk och Företag som inte kan erhålla skatereduktion 8 bör få fortsatt investeringsstöd på nuvarande nivåer dvs. 30 %. Även stora anläggningar, över 255 kw, som både är erlagda att betala energiskatt samt inte erhåller skattereduktion bör behålla stödet på 30 % eftersom de inte betalar tillbaka sig annars. 9 Samma sak gäller för solparker som visserligen inte betalar någon energiskatt (eftersom det är användaren som betalara energiskatten) men som får en dålig lönsamhet utan skattereduktionen samt inte erhåller nyttan av att bespara sig kostnaden för att köpa in el vilket ofta är den största nyttan för en investerare i solceller (dvs. den undvikna kostnaden av att köpa in el för egenkonsumtion). För företag och lantbruk som kan erhålla skattereduktion kan investeringsstödet sänkas till 10 respektive 15 %. Även fallet med anläggningar med en säkring över 100 ampere (som ej erhåller skattereduktion) bör kompenseras med ett investeringsstöd på 10 % för att betala tillbaka sig. Det bör noteras att lantbruk (som bedriver näringsverksamhet) och företag inte kan använda sig av ROTavdrag och därför kräver någon form av stöd för att kunna genomföra solcellsinvesteringar med positivt nettonuvärde. Det bör tilläggas att det även är önskvärt att marknaden får lov att växa fritt, dvs. när det finns ett bidrag som är begränsat så växer inte marknaden mycket mer än bidragets omfång eftersom alla vill ha bidraget. Även om stödnivåer sätts som gör att investeringar blir lönsamma så kan alltså stödet i sig hämma marknaden. Detta bör vägas in i fastställandet av stödnivåerna och/eller utfasningen av stödet. En annan aspekt är att en del som söker stödet ser det som en bonus och skulle ha byggt i alla fall. Med tanke på hur lång kön är till stödet och att det funnits osäkerheter om framtida budget så är det troligt att relativt många resonerar så. 7 Den 29/9 beslutades om ett separat stöd till energilager, med stödnivå på 60 % eller maximalt kr per system. 8 Då de har en säkring på över 100 ampere (68 kw) 9 Egentligen behöver de ett högre investeringsstöd på 35 % för att komma under 30 år. 10

11 3 Olika ägarkategorier Förklaring av figurerna: I figurerna i detta kapitel undersöks när en investering betalt tillbaka sig dvs. när nettonuvärdet av alla intäkter och kostnader (i löpande priser) är positivt, vid olika styrmedel för olika ägarkategorier. Eftersom ROTavdrag inte kan kombineras med investeringsstöd undersöks den diskonterade återbetalningstiden, som också är en reflektion av nettonuvärdet, vid antingen ROT-avdrag eller investeringsstöd. Ifall staplarna når under den antagna livslängden på 30 år så betalar investeringen tillbaka sig tidigare vilket också betyder att nettonuvärdet av investeringen är positiv. En annan möjlig livslängd att anta vore 25 år men spannet år antas återspegla en acceptabel återbetalningstid givet att statliga medel går in och stödjer. I texten till figurerna betyder lönsam att nettonuvärdet är positivt. När det gäller ROT-avdraget så har olika nivåer undersökts. Den 1 januari 2016 sänktes nivån från 50 % till 30 % varför dessa två är intressanta att jämföra. Därutöver har en höjning till 70 % undersökts för att se i vilken utsträckning en sådan höjning skulle inverka på återbetalningstiden och kunna ersätta ett investeringsstöd. För val av kalkylränta se Förklaring av vad som ingår i de olika kategorierna: Investeringsstöd: Investeringsstöd, skattereduktion, elcertifikat, nätnytta, försäljning 10 ROT 30 %: Här ersätts investeringsstödet med ROT-avdrag på 30 % ROT 50 %: Här ersätts investeringsstödet med ROT-avdrag på 50 % ROT 70 % Här ersätts investeringsstödet med ROT-avdrag på 70 % I normalfallet (villa) gäller att intäkterna som erhålls kommer från skattereduktion, elcertifikat, nätnytta och försäljning av el på överskottet som matas ut på nätet. För större aktörer kan det löna sig att installera elmätare även för den el som är egenkonsumtion, då erhålls elcertifikatintäkt för hela produktionen. I rapporten antas att alla aktörer förutom villa erhåller elcertifikat för hela elproduktionen. 11 För egenkonsumtionen är nyttan lika med elpriset och räknas som en intäkt genom den undvikna kostnaden som annars skulle uppstå. En hög grad av 10 Ersättning för ursprungsgarantier är inte inkluderat eftersom den marknaden inte riktigt utvecklats samt att ersättningarna från de företag som betalar för UGs också är väldigt små, 11 Även kostnaden för elmätare är då inräknad. 11

12 År egenkonsumtion genererar i de flesta fall en bättre lönsamhet. Alla värden är diskonterade med en kalkylränta. Livslängden på investeringen är satt till 30 år. I figurerna erhåller respektive ägare antingen investeringsstöd eller ROT-avdrag på antingen 30 %, 50 % eller 70 % (dessa går inte att kombinera och endast villor kan erhålla ROT). Dessutom så undersöks hur återbetalningstiden påverkas av slopat elcertifikatstöd samt en skattereduktion som är tidsbegränsad till 15 år. 3.1 Villa Villan antas vara normalfallet. Kostnad för installerad effekt antas vara kr/kw 12, produktionen antas uppgå till 950 kwh/kw. Halva produktionen antas konsumeras av hushållet. Moms betalas och kalkylräntan är satt till 3 %. I Figur 1 framgår det att med ett investeringsstöd på nuvarande 20 %, inklusive de intäkter som finns, så betalar investeringen tillbaka sig på 22 år. Ifall skattereduktionen skulle upphöra efter, eller tidsbegränsas till, 15 år skulle återbetalningstiden bli 24 år. I fallet med ett ROT-avdrag på nuvarande nivå på 30 % och skattereduktion under hela anläggningens livslängd så betalar en investering tillbaka sig på 26 år. Om skattereduktionen däremot begränsaas till 15 år så är återbetalningstiden 30 år. I figuren undersöks även hur en höjning av ROT-avdraget skulle påverka återbetalningstiden. Vid tillsvidare erhållen skattereduktion skulle ROT 70 % betala tillbaka sig på 21 år att jämföra med investeringsstödets 22 år. Ifall Skattereduktionen begränsades till 15 år skulle skillnaden på återbetalningstiden bli 24 år i båda fallen. Figur 1 År innan en investering betalar tillbaka sig vid investeringsstöd på 20 % eller vid olika nivåer på ROT-avdrag, kalkylränta 3 %, Villa Investeringsstöd 20% ROT 30% ROT 50% ROT 70 % Skattereduktion tillsvidare Skattereduktion 15 år 12 Se Tabell 3 12

13 Utifrån gjorda antaganden verkar det inte finnas behov att behålla investeringsstödet till villor. Investeringen betalar tillbaka sig inom sin livslängd med dagens nivå på ROT-avdrag på 30 % eller ifall villan erhåller ett investeringsstöd på 20 %. Ifall ROT-avdraget höjdes till 50 % eller 70 % skulle dessutom återbetalningstiden vara under 25 år och helt kunna ersätta investeringsstödet. 13 Fallet med privatpersoner som installerar mätare för att få elcertifikat för egenkonsumtionen har inte tagits med i denna beräkning eftersom det inte bedöms lönsamt i typfallet. En mätare bedöms kosta ca kr + moms (och eventuellt ytterligare för installation av behörig elektriker) Det är även osäkert vad värdet på elcertifikat kommer att ligga på i framtiden. Tabell 4 visar hur lång tid som skulle krävas för att halva produktionen (den som en villa inte får elcert för gratis ) skulle kunna återbetala kostnaden av installation av en elmätare givet två olika kostnader för installation samt två olika elcertifikatpriser. Med tanke på att det tar mellan 9 och 16 år att betala tillbaka mätaren givet tabellens antaganden (och man bara får elcertifikat under 15 år) så blir slutsatsen att det inte är en lönsam investering för de flesta privatpersoner (lägg därtill transaktionskostnader för blanketter och anmälan etc.). Tabell 4 Återbetalning av installerad mätare för att få elcert för egenanvändningen av solel, villa på 5 kw kalkylränta 3 % Elmätare: kr Elmätare + installationskostnad kr Elcert 20 öre/kwh 9,28 11,71 Elcert 15 öre/kwh 13,05 16,72 Förslag: Avskaffa investeringsbidraget till villor (privatpersoner). Höj ROT-avdraget eller inför en Sol-ROT (generellt eller för specifika investeringar i energieffektiva och förnybara lösningar såsom solenergi, värmepump, effektiviseringar etc.). Styrmedelsscenarier Figur 2 visar vad som händer ifall mikroproduktionsanläggningar inte skulle erhålla elcertifikat sammantaget med hur skattereduktionen påverkar återbetalningstiden. För att minska och förenkla antalet styrmedel och regelverk på solcellsmarknaden så vore en möjlighet att helt enkelt ta bort investeringsstödet och elcertifikatstödet och ersätta dessa med ett höjt ROT-avdrag. Figuren visar 13 ROT 50 % = 23 års återbetalning, ROT 70 %=21 års återbetalning, I-stöd 20 %=22 års återbetalning. 13

14 År även att ett höjt ROT-avdrag kan kompensera för en skattereduktion som endast ger intäkter under 15 år. En höjning av ROT-avdraget till 70 % skulle innebära att elcertifikatintäkterna för mikroproducenter skulle kunna ersättas. Samtidigt skulle man ta höjd för att återbetalningstiden blir under anläggningens livslängd även ifall skattereduktionen bara skulle gälla i 15 år. Figur 2 År innan en investering betalar tillbaka sig med respektive utan elcertifikat samt skattereduktion under 15 år respektive tillsvidare, Villa Investeringsstöd 20% ROT 30% ROT 50% ROT 70 % Skattereduktion tillsvidare Ej Elcert skattereduktion tillsvidare Skattereduktion 15 år Ej Elcert 15 år skattereduktion 3.2 Bostadsrättsförening Bostadsrättsföreningen antas konsumera 75 % av den egenproducerade elen. Fr.o.m. 1 juli 2016 räknas inte längre en bostadsrättsförening som yrkesmässig leverantör vid försäljning av överskottet till nätet. 14 Bostadsrättsföreningar med en säkring under 100 ampere (motsvarande 68 kw) erhåller skattereduktion för den utmatade elen medan de som har en större säkring inte gör det. Det finns även BRFer utan avdragsgilla inkomster som inte kan erhålla skattereduktion (exempelvis nya BRFer som inte betalar fastighetsskatt) därför undersöks både fallet där BRFer erhåller skattereduktion samt där de inte erhåller skattereduktion. BRFer antas erhålla elcertifikatintäkter även för egenproduktionen. 15 Antagandet görs att ROT-avdrag inte kan göras även om det kan göras för de enskilda bostäderna och eventuellt skulle kunna tillämpas på vissa moment som är 14 Lagrådsremiss, Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016, Stockholm den 25 juni Eftersom en bostadsrättsförening antas vara stor nog att det bli lönsamt att installera en mätare. Kostnaden för mätare inkluderas i beräkningen. 14

15 År relevanta för solinstallation, exempelvis dragning av el eller liknande. Bostadsrättsföreningen antas få ett lägre pris på kr/kw i enlighet med kommersiella och industriella investeringskostnader (se tabell 1), detta stämmer även överens med kalkyler för existerande BRF 16. Kalkylräntan är satt till 4 % Det är även rimligt att undersöka investeringens lönsamhet med en högre kalkylränta. 17 Figur 3 visar att då skattereduktion erhålls så blir den diskonterade återbetalningstiden 23 år men utan skattereduktion måste ett investeringsstöd på 15 % finnas för att komma upp i samma nivå. Figur 3 År innan en investering betalar tillbaka sig för en bostadsrättsförening givet olika stödnivåer samt med respektive utan skattereduktion, kalkylränta 4 % Investeringsstöd 30 % Investeringsstöd 20% Investeringsstöd 15 % Investeringsstöd 10 % Inget investeringsstöd Ej Skattereduktion Skattereduktion Återbetalning Givet en kalkylränta på 4 % och utifrån gjorda antaganden verkar det inte finnas behov att behålla investeringsstödet till bostadsrättsföreningar som erhåller skattereduktion eftersom investeringen då betalar tillbaka sig på 23 år vilket är 7 år innan den antagna livslängden på 30 år. Utan skattereduktion måste emellertid ett stöd på 15 % finnas för att komma upp i samma nivå. Förslag Avskaffa investeringsstödet till bostadsrättsföreningar som kan erhålla skattereduktion. 16 Exempelvis använder BRF Hamnkaptenen i Stockholm kr/kw i sin förstudie. 17 Fastighetsägarna har fall där de använder 4 % för värmepumpsinstallationer vilket får sägas innebära en något högre risk än en solcellsanläggning. ; BRF Hamnkaptenen i Sthlm anger 2-6 % som ett möjligt intervall för en solcellsanläggning samt en livslängd på 30 år. 15

16 År Ge ett investeringsstöd på 15 % för de bostadsrättsföreningar som inte kan få skattereduktion. Styrmedelsscenarier Figur 4 visar hur de diskonterade återbetalningstiderna påverkas av elcertifikatintäkterna samt och en kortare skattereduktion på endast 15 år givet olika nivåer av investeringsstöd. Figuren visar att elcertifikatintäkterna är ganska avgörande för en Brf eftersom de antas erhålla elcertifikat på hela produktionen till skillnad från en typisk villaägare. Ett borttagande av BRFer från elcertifikatsystemet skulle kräva ett investeringsstöd på 15 % jämfört med inget investeringsstöd och elcertifikatintäkter (i fallet med tillsvidare skattereduktion). Figur 4 Effekter på återbetalningstiden av olika styrmedelsscenarier för Brf, kalkylränta 4 % Inget Investeringsstöd Investeringsstöd Investeringsstöd Investeringsstöd Investeringsstöd 10 % 15 % 20 % 30 % Elcertifikat och skattereduktion Ej elcert 15 år skattereduktion Återbetalning Ej Elcertifikat full skattereduktion Elcertifikat och 15 år skattereduktion 3.3 Jordbruksfastighet Det är inte helt självklart hur en jordbruksfastighet/lantbruk ska betraktas eftersom elen kan användas både privat och till näringsverksamhet. Antagandet görs här att de har näringsverksamhet och kan dra av momsen och att de inte kan erhålla ROT-avdrag. Det antas även att de är större fastigheter med vissa skalfördelar och att investeringspriset per kw därför satts till kr/kw. De antas producera något mer än en villa 18, 960 kwh/kw, samt ha en kalkylränta på 5 %. 18 Större fastigheter antas ha en växelriktare som ger mindre systemförluster. Större fastigheter antas också ha något större möjligheter att använda ytor effektivt för maximal solinstrålning. 16

17 Jordbruksfastigheten erhåller en lägre skatt vid inköp av el vilket gör att värdet på den el som produceras och används av fastigheten blir längre. Jordbruksfastigheter får tillbaka energiskatten förutom 0,5 öre/kwh. Ett elpris på 1,3 kr/kwh ger då en reduktion till fastigheten med 1,3-0,294 kr/kwh +0,005 = 1,011 kr/kwh. 19 Efter avdragen moms hamnar elpriset på 0,76 öre/kwh. 20 Detta medför att värdet av att använda egenproducerad el är ganska lågt vilket också har stor påverkan på lönsamheten. Egenkonsumtionen är satt till 60 % eftersom det är sannolikt att jordbruksfastigheter optimerar för att sälja så mycket el som möjligt. Elcertifikat beräknas på hela produktionen och en kostnad för elmätare ingår i grundinvesteringen. Figur 5 visar att skattereduktionen påverkar återbetalningstiden avsevärt. Givet nuvarande skattereduktion, som ej är tidsbegränsad, så skulle investeringsstödet kunna sänkas till 15 % och ge en återbetalningstid på 26 år. Ifall en jordbruksanläggning inte skulle kunna erhålla skattereduktion så skulle ett investeringsstöd på 35 % behövas för att investeringen ska betala tillbaka sig under sin livstid. Det måste emellertid betonas att en lägre kalkylränta skulle få ner återbetalningstiden och använd kalkylräntan kan variera stort. Förslag: För jordbruksfastigheter med rätt till skattereduktion (anläggning med säkring under 100 Ampere) så kan investeringsstödet sänkas till 15 %. För jordbruksfastigheter som inte har möjlighet att erhålla skattereduktion bör investeringsstödet ligga kvar på 30 % Om man bedriver yrkesmässigt jordbruk, skogsbruk eller vattenbruk får man energiskatten återbetald med vissa undantag, bortsett från 0,5 öre/kwh. 20 Energiskattesatser: 29,2 öre/kwh (ex moms) i kommuner med normal skattesats 0,5 öre/kwh (ex moms) för tillverkande industri samt yrkesmässig växthusodling 21 En möjlighet är att höja till 35 % men eftersom investeringsstödet långsiktigt ska avskaffas och olika beräkningsantaganden kan göras dras slutsatsen att gränsen bör ligga kvar snarare än att ändras. 17

18 År Figur 5 År innan en investering betalar tillbaka sig vid investeringsstöd för Jordbruksfastighet, kalkylränta 5 % Investeringsstöd 30 % Investeringsstöd 20 % Investeringsstöd Investeringsstöd 15 % 10 % Inget stöd Skattereduktion Skattereduktion 15 år Ej skattereduktion 3.4 Företag Antagandena för företag liknar de för jordbruksfastighet men med skillnad att företag betalar 29,4 öre/kwh i skatt på elen vilket gör att nyttan av egenkonsumtionen är högre. 22 Investeringen är satt till kr/kw och kalkylräntan antas vara 5 %. Företag kan inte använda ROT-avdrag. Ett visst mått av optimering gällande den egna konsumtion och försäljningen antas. Det får till följd att egenkonsumtionen antas uppgå till 60 % (istället för t.ex. 75 %) eftersom värdet på egenkonsumtion blir lägre än det överskott som säljs. 23 Företag antas producera något mer än en villa, 960 kwh/kw. Elcertifikat fås för hela produktionen. Skattereduktion betalas till företag under förutsättning att stödet är av mindre betydelse men för de företag som inte innefattas av detta har ett scenario utan skattereduktion också tagits med. Skattereduktion betalas heller inte ut till anläggningar med en säkring över 100 ampere så vissa företag kan vara exkluderade från skattereduktion av det skälet. Figur 6 visar att skattereduktionen har stor påverkan på återbetalningstiden men att återbetalningstiden inte skulle påverkas särskilt mycket av en begräsning i period till 15 år. Utan skattereduktion måste nuvarande stödnivå på 30 % fortsatt gälla för att komma ner i en återbetalningstid inom anläggingens livslängd. 22 Detta gäller inte tillverkande industri som har en lägre skattesats. 23 Eftersom det besparade elpriset blir lägre än intäkten från överskottet (eftersom företag får dra av momsen på elinköp) så missgynnas företag mer av egenkonsumtion relativt försäljning av el. 18

19 År Förslag: För företag med rätt till skattereduktion (anläggning med säkring under 100 ampere) så kan investeringsstödet sänkas till 10 %. För företag som inte har möjlighet att erhålla skattereduktion bör investeringsstödet ligga kvar på 30 %. Figur 6 År innan en investering betalar tillbaka sig vid olika nivåer på investeringsstöd och olika fall av skattereduktion för Företag, kalkylränta 5 % Investeringsstöd 30 % Investeringsstöd 20 % Investeringsstöd Investeringsstöd 15 % 10 % Inget stöd Skattereduktion Skattereduktion 15 år Ej skattereduktion 3.5 Anläggning över 255 kw Anläggningar över 255 kw behöver betala energiskatt för den el som används i den egna verksamheten. Energiskatt behöver inte betalas på överskottet eftersom det säljs till en annan aktör som är skattskyldig. För dessa anläggningar erhålls elcertifikat men inte skattereduktion. Antagandet görs att anläggningen ägs av en juridisk person, exempelvis en kommun eller ett företag som därmed slipper köpa in el till sin verksamhet. Nyttan av överskottet antas uppgå till 53 öre/kwh 24 medan nyttan av egenkonsumtionen uppgår till elpriset minus energiskatt och moms = 75 öre och där uppstår den största nyttan som i kalkylen räknas som en intäkt. Egenanvändningen antas uppgå till 75 % och kalkylräntan är satt till 5 % liksom för företag och lantbruk. Kostnaden per installerad kw är dock strax under företag och lantbruk (12 700) och antas vara Figur 7 visar att den energiskatt som ägare av stora anläggningar måste betala har stor påverkan på återbetalningstiden. Anläggningar som ligger under gränsen för 24 Elcertifikat + spotpris + nätnytta 25 National Survey Report of PV Power Applications in SWEDEN 2015, Johan Lindahl. 19

20 År att ägaren ska behöva betala energiskatt dvs. 255 kw skulle bara behöva ett investeringsstöd på 10 % för att få en återbetalningstid på 26 år. För stora anläggningar skulle stödet behöva ligga kvar på 30 % för att få en likvärdig återbetalningstid. Förslag: Sänk investeringsstödet för ägare till anläggningar som är befriade från att betala energiskatt, men som inte kan erhålla skattereduktion, till 10 % (dvs större anläggningar mellan kw). Behåll nuvarande stöd för anläggningar över 255 kw som medför skattskyldighet. Figur 7 År innan en anläggning betalar tillbaka sig beroende på storlek och investeringsstöd, kalkylränta 5 % Över 255 kw kw Investeringsstöd 30 % Investerinsstöd 20 % Investeringsstöd 10 % 3.6 Solpark Antagandena för solpark är gjorda utifrån förutsättningen att solparken säljer all sin produktion. Solparken erhåller ingen skattereduktion då den antas vara för stor. Ingen energiskatt betalas eftersom det är användaren som betalar energiskatten. Värdet på elen uppgår till försäljningsintäkt, nätnytta samt elcertifikat för de första 15 åren, vilket sammanlagt uppgår till 53 öre. Resterande 15 år erhålls ingen elcertifikatintäkt vilket gör att den sammanlagda intäkten endast uppgår till 33 öre/kwh. Återbetalningstiden hamnar därmed lång över livslängden på anläggningen Även med en relativt låg kalkylränta på 3 % så hamnar solparken på en diskonterad återbetalningstid på 45 år. 20

21 Ett exempel med en kommun som äger en solpark får emellertid en helt annan kalkyl eftersom en nytta skulle uppstå av den egenkonsumtion som ersätter inköpt el. Förslag Behåll investeringsstödet på nuvarande nivå. 21

22 4 Förutsättningar Slutsatserna i beräkningarna av olika lönsamhetscenarier är fullständigt beroende av de förutsättningar och antaganden som gjorts. Följande kapitel går igenom de antaganden som ligger till grund för beräkningarna i rapporten. Tabell 5 nedan går igenom de generella antaganden som gjorts för solkraftsberäkningarna. Tabell 5 Generella antaganden för solkraftsberäkningar Antaganden Moms, villa 25 % Produktion kwh/år, Villa Effekt*950 Produktion kwh/år, Övriga Effekt*960 Produktion kwh/år, Solpark Effekt*970 Andel el som säljs, Villa 50 % Andel el som säljs Företag/Lantbruk/Brf 40/40/25 % % Livslängd, år 30 Kalkylränta Villa Kalkylränta Bostadsrättsförening 3 % 4 % Kalkylränta Lantbruk/företag 5 % Spotpris, kr/kwh Elpris (värde egenkonsumtion), kr/kwh 0,29 1,3 Skattereduktion kr/kwh 0,60 Elcertifikatintäkt kr/kwh 0,20 Nätnytta kr/kwh 0,04 Investeringsstöd generellt Investeringsstöd företag 20 % 30 % Investeringskostnad per kw, villa Investeringskostnad per kw, företag, Lantbruk, Brf (50 kw) Investeringskostnad per kw solpark Fastighetsskatt 1 MW solkraftpark, öre/kwh 0,5 ROT-avdrag 50 %, kr/kw ROT-avdrag 30 %, kr/kw Växelriktare kr/kw Elskatt Jordbruk 0,5 öre/kwh Drift och Underhåll Solpark 90 kr/kw Kalkylränta Kalkylräntan tar hänsyn till vilken ränta man skulle få genom en alternativ placering. Även risken avspeglas i kalkylräntan. Det bör noteras att den premie som ingår i kalkylräntan som kommer av att pengar nu värderas högre än pengar 22

23 sen kan vara ganska hög. 27 Kalkylräntan har stor påverkan på utfallet och det är inte självklart vilken ränta som ska användas. I denna rapport förutsätts att ränteavdraget är inkluderat och löpande priser används. 3 % har bedömts som rimligt för en villa medan bostadsrättsföreningar bör ligga något högre och där antas 4 % vara rimligt. 28 Företag (och lantbruk) som ju kräver en högre avkastning har antagits ha en kalkylränta på 5 % ROT-avdrag Enligt Skatteverket kan arbetskostnaden schablonmässigt beräknas till 30 % av totalkostnaden, inklusive mervärdesskatt. 30 Skattereduktionen är idag 30 % av detta belopp fr.o.m. 1 januari Detta innebär i praktiken ett investeringsstöd med 9 % jämfört med tidigare 15 % när ROT-avdraget låg på 50 % Skattereduktion Den 1 januari 2015 infördes en skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el. Skattereduktionen gäller den som framställer förnybar el, i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten och har anmält sin mikroproduktion till nätkoncessionshavaren. Skattereduktionen ges till privatpersoner och företag. Underlaget för skattereduktionen består av de kwh förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så många kwh el som tagits ut i anslutningspunkten under året. Underlaget för skattereduktionen får inte överstiga kwh, per anläggning. Skattereduktionen uppgår till underlaget multiplicerat med 60 öre Försäljning av el Intäkten för en såld kwh solel ut till nätet har satts till 29 öre/kwh eftersom många bolag uppgett att när skattereduktion införs så planerar de att ge en ersättning motsvarande spotpriset samt att det är den ersättning som ofta anges i den årliga rapporteringen till IEA 31. I verkligheten kan försäljningsintäkten uppgå till ett betydligt högre värde eftersom ersättningsnivåerna beror på vem man köper sin el av samt ifall man handlar sin solcellsanläggning av ett företag som även 27 Ett antal studier har visat att t.ex. hushåll i praktiken verkar använda högre implicita diskonteringsräntor än de som normalt tillämpas i olika kalkyler (se t.ex. Train, 1985). Ekonomisk forskning har också visat på höga implicita diskonteringsräntor vid investeringar i energieffektiviserande åtgärder (Hasset och Metcalf, 1993; Ansar och Sparks, 2009). 28 Bengt Stridh, Styrelseledamot i Elforsk SolEl-program och nu i SolEl-programmets programråd, anger 2-4 % som ett möjligt intervall för privatpersoner där 4 % är något högt för en privatperson. BRF Hamnkaptenen i Stockholm anger 2-6 % som ett möjligt intervall och 4 % brukar anges som en riskfri ränta. 29 Elforsk rapport 14:40 antar 6 % men även känslighetsscenario med 10 % för företag vilket i denna rapporten bedömts som för högt för en solcellsinvestering som är relativt riskfri. För företag rekommenderar även exempelvis ASEK användandet av en real låneränta på 5 %, nciper_o_varden_a60.pdf 30 (SFS 2014:1582). 31 National Survey Report of PV Power Applications in SWEDEN 2015, Johan Lindahl. 23

24 köper elen. Försäljningsintäkten i beräkningsexemplen har därför inte dragit av momskostnaden på överskottet dels för att ta lite höjd för att många bolag erbjuder högre ersättningar samt att vissa företag erbjuder spotpriset ex moms ifall man inte bedriver näringsverksamhet Elpris Priset på köpt använd el är avrundat till 1,3 kr/kwh och är beräknat genom att ta följande poster: elnätspris för villakund med elvärme 2015 på 30,5 öre per kwh (exklusive skatter och senast tillgängliga året) från Energiläget i siffror 2016 elhandelspris för ett treårs avtal för villa med elvärme 42 öre per kwh (exklusive skatter) för år 2015 (senast tillgängliga året) från statistikpublikationen Priser på elenergi och på överföring av el elskatt 29,4 öre moms 25 % (30, ,4)*1,25= 127 öre/kwh Skatter I frågan om skattskyldighet för solel har Skatteverket lämnat besked om att den som har en solcellsanläggning på sin villa inte kommer att behöva betala energiskatt för den producerade elen. 33 Den 1 juli 2016 trädde de nya regler i kraft som ger undantag från skatteplikt för elektrisk kraft som framställts i Sverige. För sol sätts en gräns för anläggningar med 255 kw installerad toppeffekt. Skattefriheten gäller per ägare vilket innebär att om flera anläggningar har samma ägare och de tillsammans överskrider 255 kw topeffekt så försvinner skattefriheten för yrkesmässiga leverantörer. Det är alltså den sammanlagda effekten som producenten förfogar över som avgör om undantag från skatteplikt ska gälla. Försäljningen ut på koncessionspliktigt nät (överskottet) är skattepliktig men eftersom försäljningen görs till ett elhandelsbolag är det den parten som betalar energiskatten Solenergiaffären normalfallet 34 El från solcellsanläggningen som används direkt i byggnaden ersätter köpt el och utgör en kostnadsbesparing för ägaren. Intäkten från minskad kostnad för köpt el är ofta den viktigaste intäkten från en solcellsanläggning och utgör grunden i den 32 Exempelvis Eskilstuna Energi och Miljö Huvudsakligen information hämtad från: l.pdf 24

25 traditionella affären. Desto högre elpris desto större besparing. När solcellsanläggningen producerar mer el än vad som för tillfället används i byggnaden så levereras elen till det anslutna elnätet. Intäkten från el som matas in på elnätet består av flera delar: a) Försäljning av el, kan ske till ett elhandelsbolag och det är fritt för anläggningsägaren att välja vilket elhandelsbolag denne väljer att sälja elen till. Villkor, såsom pris (fast eller rörligt) och avtalslängd, bestäms mellan anläggningsägaren och elhandelsbolaget. Det finns en begränsad möjlighet även för elnätsbolag att köpa el från solcellsanläggningar, för att täcka förlusterna i sitt eget nät. b) Ersättning från elnätsbolaget, är en lagstadgad ersättning som ägaren erhåller från elnätsbolaget. Ersättningen motiveras med att lokalt producerad el innebär minskade kostnader, förknippade med elöverföring, för elnätsägaren. Nivån varierar mellan olika elnät. c) Försäljning av elcertifikat. El från solceller kan ge rätt till elcertifikat i 15 år, precis som annan förnybar produktion av el. Elcertifikat kan säljas och priset varierar beroende på utbud och efterfrågan. För mindre kunder är det ofta inte lönsamt att investera i mätare som ger elcertifikat för egenförbrukning. Dessa erhåller enbart elcertifikat för överskottet. För jordbruksfastigheter, bostadsrättsföreningar och företag har elcertifikatintäkter beräknats utifrån hela produktionen. d) Försäljning av ursprungsgarantier är inte beaktade i rapporten. Dessa kan variera från en ganska hög ersättning till ingen ersättning alls. 25