Publikation 2002:95. SMART FART effekter av att köra med Fartkollare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Publikation 2002:95. SMART FART effekter av att köra med Fartkollare"

Transkript

1 Publikation 2002:95 SMART FART effekter av att köra med Fartkollare Umeå september 2002 i

2 Titel: SMART FART effekter av att köra med Fartkollare Författare: Louise Eriksson, Jörgen Garvill, Agneta Marell, Kerstin Westin / Transportforskningsenheten vid Umeå universitet (TRUM) Huvudinnehåll: Rapporten ingår i en serie som beskriver ISA-försöket SMART FART i Umeå. I denna rapport beskrivs i vilken utsträckning de medverkande testförarnas förväntningar på Fartkollaren uppfylldes, och om inställningen till Fartkollare och andra hastighetsdämpande åtgärder förändrades efter att man provat Fartkollare en längre tid. Publikation: 2002:95 Utgivningsdatum: ISSN: Distributör: Transportforskningsenheten TRUM, UMEÅ, Tel Epost: office.trum@trum.umu.se. Rapporten finns också att ladda ner på hemsida ii

3 Förord Umeå, Borlänge, Lund och Lidköping har utgjort försöksorter i ett storskaligt försök med Intelligent Stöd för Anpassning av hastighet (ISA). Projektet finansierades och samordnades nationellt av Vägverket och försökstiden omfattade perioden Totalt har omkring fordon utrustats med varnande, informerande eller stödjande ISA-system för att hjälpa bilisterna att hålla hastighetsgränserna. Genom att Umeå under var försöksort för ett mindre fältförsök med mycket gott resultat, valdes Umeå som en av de fyra försöksorterna. I de olika försöksorterna testades olika system och olika tekniska lösningar. I Umeå testades ett varnande system där föraren genom en s.k. Fartkollare fick en varningssignal (ljud och ljus) om den gällande hastighetsbegränsningen överskreds. Försöksområdet omfattade 30- och 50-sträckor i Umeå stad norr om älven, samt ett antal genomfartssträckor med hastighetsgränsen 50 och 70 km/tim. Försöket fick namnet Smart Fart och omkring 4000 bilar ingick i fältförsöket. Såväl privatbilar som stadsbussar och vissa andra fordon för tjänstebruk ingick i fältförsöket. Umeå kommun, genom Tekniska kontoret, var projektägare för Smart Fart samt svarade för montering och kontroll av vägsidesutrustning. Svensk Bilprovning i Umeå ansvarade för och genomförde montering av Fartkollarna. Transportforskningsenheten vid Umeå universitet (TRUM) ledde rekrytering och utvärdering av testförarnas inställning till försöket. Projektsamordnare var SWECO. I denna rapport presenteras i vilken utsträckning medverkande testförares förväntningar på Fartkollaren uppfylldes, och om inställningen till Fartkollare och andra hastighetsdämpande åtgärder förändrades efter att man provat Fartkollare en längre tid. Rapporten är författad av Louise Eriksson, Jörgen Garvill, Agneta Marell och Kerstin Westin. Fredrik Gärling och Eva Normark har medverkat vid datainsamling. iii

4 Sammanfattning Inom projektet Smart Fart installerades varnande ISA, genom s.k. Fartkollare, i närmare 4000 fordon. Fartkollaren informerade bilisten, genom ljud- och ljussignal, när han/hon körde fortare än gällande hastighetsbegränsning. Försöket pågick under perioden 1999 till Föreliggande rapport redovisar resultat från testförares erfarenheter av att köra med Fartkollaren. I Umeå påbörjades installation av Fartkollare i januari år En grupp testförare fick utgöra en panel som följdes kontinuerligt under försökstiden och fick återkommande frågor om Fartkollaren, andra hastighetsdämpande åtgärder och inställning till olika hastighetsgränser. I samband med att testförare rekryterades till försöket fick de svara på frågor om inställning till olika ISA och hastighetsgränser, samt frågor om körsträcka, ålder etc. Inför installation av Fartkollare fick ett antal testförare besvara frågor om vilka förväntningar de hade på Fartkollaren. Under försöksperioden svarade testförarna i panelen på frågor om hur de upplevde Fartkollaren vid ytterligare tre tillfällen, efter att ha kört med Fartkollaren 1 månad, 6 månader och vid slutet av år Urvalet av testförare till panelen omfattade 724 medverkande bilister och 546 av dessa, dvs. 75 procent, besvarade en enkät vid alla mättillfällen och ingår därför i panelen. Syftet med panelundersökningen var att undersöka i vilken utsträckning de förväntningar testförarna hade på Fartkollaren uppfyllts, och om inställningen till Fartkollare och andra hastighetsdämpande åtgärder förändrats efter att man provat Fartkollare över tid. Som komplement till enkätundersökningarna genomfördes djupintervjuer med tio av testförarna. Resultaten visade att testförarna var positivt inställda till Fartkollaren under hela försöksperioden. Testförarna upplevde att deras körhastighet både inom och utanför försöksområdet minskat under försöksperioden. Även om den mentala belastningen, frustration, uppmärksamhet etc. upplevdes ha ökat, hade Fartkollaren inte inneburit ökad stress eller irritation. Fartkollaren uppfattades som ett effektivt hjälpmedel, och var tydlig, informerande och viktig om än till en viss grad ful. Andelen testförare som rapporterade in felfunktioner ökade över tiden, men flertalet upplevde ändå Fartkollaren som mycket pålitlig. Även om bedömningen av Fartkollaren var positiv, minskade betalningsviljan under försökets gång. I jämförelse med andra hastighetsdämpande åtgärder uppfattades Fartkollaren positivt, framförallt i tätort. Även polisövervakning uppfattades som en bra åtgärd medan fysiska hinder i tätort, gupp, blomlådor etc. samt aktiv gaspedal uppfattades som sämre åtgärder. iv

5 Innehåll FÖRORD...III SAMMANFATTNING... IV INNEHÅLL... V 1. INLEDNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR GENOMFÖRANDE Enkätundersökning Djupintervjuer RESULTAT Mental belastning Hur uppfattas Fartkollaren? Funktionalitet Förändrat körbeteende Betalningsvilja Fartkollaren i framtiden Hastighetsdämpande åtgärder SLUTSATSER REFERENSER...26 Bilaga 1: 1-månadersenkät med frekvensfördelning. Bilaga 2: 6-månadersenkät med frekvensfördelning. Bilaga 3: Slutenkät med frekvensfördelning. v

6 6

7 1. Inledning Vägverket genomförde under perioden 1999 till 2002 ett storskaligt försök med Intelligent Stöd för Anpassning av hastighet (ISA) i tätort. Fyra orter (Umeå, Borlänge, Lund och Lidköping) valdes ut för att testa olika utformningar av ISA. I Umeå gjordes försök med varnande ISA. Det varnande ISA innebar att ett antal bilar utrustades med s.k. Fartkollare, som genom ljud- och ljussignal varnade bilisten när han/hon körde fortare än gällande hastighetsbegränsning. I Borlänge testades ett informerande ISA som med ljud- och ljussignal påkallade förarens uppmärksamhet om den gällande hastighetsgränsen överskreds, samt genom en bildskärm informerade föraren om gällande hastighetsgräns. I Lund utrustades ett antal bilar med en s.k. aktiv gapedal, vilket innebar att när föraren uppnått gällande hastighetsbegränsning gavs ett mottryck i gaspedalen. Gällande hastighetsbegränsning visades också på en bildskärm. I Lidköping testades både informerande ISA och aktiv gaspedal. Den tekniska lösningen i Umeåförsöket byggde på att alla försöksfordon hade en särskild fordonsutrustning (mottagare), samt att vägnätet utrustades med sändare i anslutning till försöksområdets gränser (vägsides utrustning). När fordonet överskred den gällande hastighetsgränsen aktiverades en varningsfunktion i form av ljud- och ljussignal. Den tekniska lösningen kan illustreras med nedanstående figur (Figur 1). Fordon som passerade in i försöksområdet (vägsträcka eller zon) fick en radiosignal som innehöll information om de särskilda egenskaper som gällde Biiip! Figur 1 Sändare och mottagare för Fartkollare principskiss. Tidigare fältförsök med olika ISA-system har karaktäriserats av småskalighet, med avseende på både försöksyta och antal medverkande bilister/fordon. ISA-försöket i Umeå var ett test av ett varnande system i större skala, och närmare 4000 fordon varav 3500 privatfordon utrustades med Fartkollare. Umeåförsöket fick namnet Smart Fart. Syftet med Smart Fart var att testa Fartkollare i 7

8 stor skala, och kartlägga såväl effekter i trafiken som effekter på trafikanternas inställning till och acceptans av ett varnande ISA-system. Smart Fart skulle besvara tre grundläggande frågor: 1) Vilka blir effekterna på fordonstrafikens hastighet i olika miljöer om en stor andel av fordonen är utrustade med Fartkollare? 2) Uppstår några mätbara trafiksäkerhetseffekter genom försöket vid sidan av förändringar i hastighet? 3) Vad tycker och hur reagerar bilisterna efter att under en längre tid provat att köra med Fartkollare? Den första frågeställningen besvarades genom upprepade hastighetsmätningar på vägavsnitt inom och utanför försöksområdet. Trafiksäkerhetseffekterna beräknades genom att analysera sjukhusrapporterade olyckor. Resultaten av hastighetsmätningarna och trafiksäkerhetseffekterna redovisas i detalj i rapport Smart Fart - Sammanfattning av ISA-projektet i Umeå (Vägverket publikation 2002:95). Den tredje frågan, som belyses i denna rapport, undersöktes genom ett antal enkätundersökningar och djupintervjuer med de medverkande bilisterna om deras generella inställning till trafiksäkerhet, trafiksäkerhetsåtgärder, samt uppfattning om Fartkollaren och försöket Smart Fart. Enkätundersökningarna genomfördes vid försökets början, under pågående försök och vid slutet av försöksperioden, syftet med upprepade mätningar var att se om bilisternas uppfattning förändrades över tid. 8

9 2. Syfte och frågeställningar Föreliggande rapport fokuserar på bilisterna, och presenterar hur de medverkande privatbilisterna - testförarna - uppfattade Fartkollaren och dess funktion, hur man bedömde att körbeteende förändrades över tiden och hur man uppfattade Fartkollaren i relation till andra hastighetsdämpande åtgärder. Det övergripande syftet är att redovisa i vilken utsträckning de förväntningar testförarna hade på Fartkollaren uppfylldes, och om inställningen till Fartkollare och andra hastighetsdämpande åtgärder förändrats efter att man provat Fartkollare under kortare och längre tid. Ett antal frågeställningar formulerades: - Mental belastning (work load): Förändras belastningen, dvs. stress, uppmärksamhet, tidspress etc. när man kör med Fartkollare i bilen? Blir man mer medveten om hastighetsgränser? - Uppfattning om Fartkollaren: Är Fartkollaren ett hjälpmedel eller ett irritationsmoment? Är Fartkollaren mer acceptabel i vissa situationer eller mer viktig för vissa grupper? Bör Fartkollare vara obligatoriskt i bilarna? - Funktionalitet: Hur fungerar Fartkollaren i bilen och vid körning? Hur uppfattar man ljud- och ljussignal, i vilken utsträckning litar man på dess funktion? - Förändring i körbeteende: Överträder man hastighetsgränser mer eller mindre jämfört med innan man fick Fartkollare? - Betalningsvilja: Finns en betalningsvilja, och hur stor är den? - Fartkollaren i framtiden: Hur bör Fartkollaren vara utformad i framtiden? - Inställning till andra hastighetsdämpande åtgärder: Hur bedömer man Fartkollaren relativt andra åtgärder, och hur värderas andra åtgärder? Resultaten baseras på ett urval testförare av privatfordon som ingick i en panel som besvarade enkäter före, under och efter försöket, samt på djupintervjuer med 10 av privatbilisterna. Motivet med att skapa en panel var att kunna följa förändring i inställning samtidigt som vi kunde kontrollera för individegenskaper. 9

10 3. Genomförande 3.1. Enkätundersökning Totalt medverkade 3563 privatbilister i Smart Fart, och fick Fartkollare monterad i sina bilar. Dessutom installerades Fartkollare i 316 yrkesfordon 1. Privatbilarnas förare, kallade testförare, fick vid rekryteringen ett fåtal frågor om inställningen till olika ISA-system. Inför installationen av Fartkollare fick samtliga testförare också besvara en enkät med frågor om förväntningar på att köra med Fartkollare, samt frågor om hastighet och trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Av de medverkande testförarna som besvarat föremätningsformuläret valdes slumpmässigt 750 testförare ut för att ingå i en panel. Avsikten med panelen var att följa inställning till Fartkollaren under en längre tid. De testförare som valdes ut för att ingå i panelen fick 1 månad efter att de fått Fartkollaren installerad en enkät med frågor om hur det var att köra med Fartkollare. Enkäten innehöll dels frågor om Fartkollaren - hur det var att köra med Fartkollare, Fartkollarens funktion -, dels frågor om hastigheter och olika hastighetsdämpande åtgärder. Efter att testförarna kört med Fartkollare i ca 6 månader fick de en ny enkät med i stort sett samma frågor. Vid försökets slut fick samtliga testförare i panelen ytterligare en enkät. Då rekrytering av testförare och montering av Fartkollare pågick under hela år 2000, skickades enkäterna ut i olika perioder. De första panelenkäterna 1-månadersenkäten skickades ut under perioden 18 oktober år 2000 fram till 18 januari år Den andra panelmätningen, 6-månadersenkäten, distribuerades under perioden 28 mars till 16 maj år Slutmätningen genomfördes i november Vid den sista datainsamlingen hade testförarna kört med Fartkollare mellan 11 och 14 månader. Av de 750 utvalda förare i panelen kom 26 att exkluderas på grund av att de t.ex. bytt bil, eller monterat ur Fartkollaren i nära anslutning till monteringen. Panelen kom därför att inledningsvis omfatta 724 bilägare, vilka fick en enkät en månad efter att Fartkollare installerats i deras bil. Av dessa besvarade 653 personer (90 procent) enkäten. De som inte svarade var bland annat personer som bytt bil, bestämt sig att avbryta medverkan, eller personer som helt enkelt inte ville besvara enkäten. Under testperioden avbröt några testförare medverkan. Eftersom enkät endast skickades till dem som medverkade, skickades vid 6-månadersmätningen 642 enkäter ut och av dessa besvarade 619 personer (96 procent) enkäten. Vid sista mättillfället skickades 586 enkäter ut, och 546 personer (93 procent) besvarade den. Av den ursprungliga panelen på 724 testförare har 546 dvs. 75 procent, deltagit i försöket under hela testperioden och besvarat samtliga enkäter (se Tabell 1). 1 Antalet medverkande förare av yrkesfordon var dock högre, eftersom samma bil eller buss kunde nyttjas av fler än en förare. Resultaten av yrkesförarnas inställning till Fartkollaren rapporteras separat. 10

11 Tabell 1 Antal utskickade och besvarade enkäter vid 1-månaders mätning, 6-månaders mätning samt slutmätning. Antal utskickade enkäter Antal besvarade enkäter Svarsfrekvens 1-månadersmätning ,2 % 6-månadersmätning ,4 % Slutmätning ,2 % Av den ursprungliga panelen om 724 testförare var det 178 som antingen avbröt försöket eller valde att inte besvara enkäten. Dessa 178 förare skilde sig inte signifikant från de medverkande i panelen med avseende på kön och körsträcka. Däremot var förarna i bortfallet något yngre än förarna i panelen, 52 respektive 56 år (år 2000). Vissa skillnader noterades också med avseende på moralisk uppfattning. De som avbrutit sin medverkan upplevde inte i samma utsträckning som övriga att det är lika viktigt att hålla hastighetsgränser och att det är deras moraliska skyldighet att hålla hastighetsgränser (se Garvill, Gärling m. fl., 2001). Av de medverkande testförarna i panelen var 80 procent män. Hälften av testförarna körde 3 dagar eller mer per vecka i försöksområdet. Testförarna var i genomsnitt 56 år när de rekryterades, och drygt en fjärdedel var 65 år eller äldre (se Tabell 2). Tabell 2 De medverkande testförarna i panelen och övriga testförare fördelat på åldersgrupp, kön och årlig körsträcka (vid rekryteringstillfället år 2000). Åldersgrupp Medverkande i panel (%) Övriga testförare (%) år 1,5 3, år 19,8 21, år 50,8 57,3 65 år och äldre 27,9 18,3 Andel män 80,3 78,5 Årlig körsträcka (mv) 1592 mil/år 1842 mil/år Flertalet (87 procent) av testförarna i panelen uppgav vid rekryteringstillfället att de var positiva till varnande ISA (en Fartkollare), och till informerande ISA (en bildskärm som visade aktuell hastighet). Mindre positiva var man till olika typer av aktiv gaspedal (se Tabell 3). Noteras bör att de tillfrågade var informerade om Fartkollaren eftersom det var denna de erbjöds att testa och detta kan vara en möjlig orsak till att testförarna var mest positivt inställda till Fartkollare 11

12 Tabell 3 Paneldeltagarnas inställning innan försöket till olika ISA-applikationer. Varnande ISA (en anordning som med ljud- och ljussignal ger föraren information om när han eller hon kör fortare än gällande hastighetsgräns) Informerande ISA (en anordning som via en liten bildskärm ger föraren information om när han eller hon kör fortare än gällande hastighetsgräns) Aktiv gas - stödjande, med kick-down (en anordning som gör att gaspedalen blir betydligt svårare att rycka ner när föraren kör fortare än gällande hastighetsgräns) Aktiv gas, - tvingande (en anordning som för att fordonet inte kan köras fortare än gällande hastighetsgräns) Positiva 1 (%) 87,0 1) Angav värdena 1 och 2 på en femgradig skala, där 1 = mycket bra, 2 = ganska bra, 3 = varken bra eller dåligt, 4 = ganska dåligt, och 5 = mycket dåligt. 67,4 24,3 23,5 Av de medverkande testförarna i panelen var mycket få, 4 procent, negativa till samtliga system, och 12 procent positiva 2 till samtliga system. Omkring 28 procent var positivt inställda till ett system, 42 procent var positivt inställda till två system, och 14 procent var positiva till tre system. 3.2 Djupintervjuer Som komplement till enkätundersökningen genomfördes under hösten 2001 även djupintervjuer med deltagare i panelen. Endast de förare som körde tre dagar eller oftare inom försöksområdet fanns med i urvalet för att endast förare med omfattande erfarenhet av Fartkollaren skulle intervjuas. Vi ville dessutom att intervjuerna skulle illustrera olika åsikter och perspektiv. Eftersom panelen bestod av en större andel män än kvinnor, hade en relativt hög medelålder och en högre andel förare som var positiva till Fartkollaren valdes intervjupersoner ut systematiskt. Målet var att få en variation med avseende på kön, ålder och inställning till Fartkollaren. Rekryteringen av förare till djupintervjuerna gjordes per telefon. Totalt kontaktades 16 testförare och tio av dessa accepterade att delta. Fem av intervjupersonerna var kvinnor och fem var män i åldrarna år, hälften var positivt inställda till Fartkollaren medan andra hälften hade en mer negativ inställning till Fartkollaren. Varje intervju tog minuter att genomföra och samtliga intervjuer spelades in på kassettband efter medgivande från intervjupersonerna. Intervjuerna behandlade samma områden som enkäterna med fokus på Fartkollaren, intervjupersonen tilläts emellertid i den mån det var möjligt att fritt utveckla tankar som är relaterade till området, styrningen var således relativt liten. 2 Positiv definieras som de som svarade 1 eller 2 på den femgradiga skalan enligt Tabell 3. 12

13 4. Resultat 4.1 Mental belastning Förarnas uppfattning om den mentala belastningen vid körning kan mätas i upplevd stress vid körning, uppmärksamhet, frustration, tidspress etc. Utgångspunkten för frågorna var den s.k. RTLX-metoden (Raw Task Load Index, se Byers m. fl., 1989), och frågorna berörde olika fysiska och mentala krav vid körning. Testförarna upplevde att Fartkollaren inneburit att de bl a. måste vara mer uppmärksamma, samt gasa och bromsa mer, vilket betyder att Fartkollaren i vissa avseenden inneburit en ökad mental belastning. Den mentala belastningen (uppmärksamhet, tidspress, frustration, etc.) förändrades något över tiden (se Figur 2). Efter att har kört med Fartkollare 1 månad menade 43 procent av de svarande att uppmärksamheten när de körde var oförändrad, medan 43 procent angav att de var något mer uppmärksamma. Vid slutmätningen var motsvarade andelar 46 procent respektive 33 procent. Testförarna uppgav också vid slutmätningen att de ansåg att de behövde gasa och bromsa mindre än vid 1-månadersmätningen, samt att de tittade mindre på hastighetsmätaren (p<0,001). Hur uppmärksamheten förändrats med Fartkollare i bilen beskrev en testförare på följande sätt: Fartkollarens största fördel är att man reagerar med örat och kan ägna mer uppmärksamhet åt sådant som man då kan ägna ögat åt. (Testförare 524) Ansträngande *Bilförare *Frustrerad 1 mån 6 mån Slutmätning *Gasa och bromsa *I vägen för andra *Se på h--mätare Tidspress *Uppmärksam 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Genomsnittlig värdering Figur 2 Upplevelserna av att köra bil med Fartkollaren jämfört med att köra utan Fartkollare. Svaren angavs på en skala från 1 till 5, där 1= mycket mindre/sämre, 3= oförändrad och 5 = mycket mer/större/bättre. * Signifikant skilt från 3, d.v.s. skilt från oförändrad vid alla tre mättillfällena (p<0,05). 13

14 Deltagarna i panelen bedömde även hur det varit att köra med Fartkollare i bilen jämfört med hur det var innan de fick Fartkollare. De tillfrågades om uppmärksamhet på hastighetsskyltar och fotgängare inom och utanför försöksområdet hade förändrats och om de upplevt förändringar i säkerhet, trygghet, känsla av att vara kontrollerad etc. Som Figur 3 visar tyckte förarna att uppmärksamheten på hastighetsskyltar och fotgängare hade ökat, likaså upplevde testförarna att säkerhet, trygghet, upplevelse av att vara kontrollerad samt restider hade ökat något sedan de börjat köra med Fartkollare i bilen (p<0,01). Irritation och stress upplevdes vara oförändrat medan körglädje, bensinförbrukning och risken att åka fast upplevdes ha minskat (p<0,05). Testförarnas upplevelser av Fartkollaren under försöksperioden stämde väl överens med de förväntningar de hade vid föremätningen, innan försöket startade. *Uppmärksamhet på hastighetsskyltar *Uppmärksamhet på hastighetsskyltar utanför försöksområdet *Uppmärksamhet på fotgängare 1-mån 6-mån Slut *Säkerhet *Trygghet *Upplevelse av att vara kontrollerad *Restider Irritation Stress *Körglädje *Bensinförbrukning *Risken att åka fast för fortkörning 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Genomsnittlig värdering Figur 3 Testförarnas uppfattning av hur de tycker det har varit att ha en Fartkollare i bilen. Svaren angavs på en skala från 1 till 5, där 1= minskat mycket, 3= oförändrad och 5 = ökat mycket. * Signifikant skilt från 3, d.v.s. skilt från oförändrad vid alla tre mättillfällen p<0,05. 14

15 4.2 Hur uppfattas Fartkollaren? De svarande hade en tämligen positiv uppfattning om Fartkollarens effekter (se Figur 4). Omkring 80 procent instämde helt eller delvis i påståendet att om alla bilar hade Fartkollare skulle hastigheterna i tätortstrafik minska (svarade 4 eller 5 på en 5-gradig skala). Knappt 20 procent instämde i påståendet att om alla bilar hade Fartkollare i tätort skulle luftföroreningarna öka, och lika stor andel menade att med Fartkollare i tätort skulle köerna öka på gatan. Närmare 60 procent menade också att Fartkollare ska vara obligatoriskt i tätortstrafik. Däremot menade man inte att Fartkollare borde kopplas till polisen och böter skickas ut så snart man kör för fort, endast omkring 4 procent instämde i påståendet. *Om alla bilar hade Fartkollare skulle hastigheterna minska på 30-sträckor Om alla bilar hade Fartkollare skulle hastigheterna minska på 50-sträckor *Om alla bilar hade Fartkollare skulle hastigheterna minska på 70-sträckor Fartkollare skall vara obligatoriskt i tätortstrafik *Om alla bilar hade Fartkollare skulle hastigheterna minska på landsväg Fartkollare skall inte finnas för landsvägstrafik Det borde vara lag på att alla bilar ska vara utrustade med Fartkollare Om alla bilar hade Fartkollare i tätort skulle luftföroreningarna öka Om alla bilar hade Fartkollare i tätort skulle köerna öka på gatorna *Fartkollaren skall vara för h-överträdelser bara på 30-sträckor 1-månadsmätning 6-månadsmätning Slutmätning *Fartkollare borde kopplas direkt till polisen Genomsnittlig värdering Figur 4 Testförarnas bedömning av Fartkollaren vid de olika mättillfällena. Svaren angavs på en skala från 1 till 5, där 1=instämmer inte alls,och 5=instämmer helt. * Signifikant skillnad mellan mättillfällen (p<0,05). Förarnas förväntningar på Fartkollarens effekter innan försöket stämmer till viss del överens med hur de senare upplevde den, men några mindre förändringar skedde under försöksperioden. Testförarna instämde i högre grad i påståendet att Fartkollare skall vara obligatorisk i tätortstrafik vid 1-månaders- och 6-månadersmätningarna jämfört med innan (p<0,01), slutmätningen skiljer sig dock inte från föremätningen. Vid 1-månaders mätningen instämde förarna i mindre utsträckning än vid övriga mättillfällen att Fartkollaren bara borde varna vid hastighetsöverträdelser på 30- sträckor och att Fartkollaren borde kopplas direkt till polisen. Stödet för att det borde vara lag på att 15

16 alla bilar skulle vara utrustade med Fartkollare ökade från föremätningen till de senare mätningarna (p<0,05). Förarna trodde emellertid inte i lika hög grad att hastigheterna skulle minska på landsväg om alla bilar hade Fartkollare vid slutmätningen jämfört med innan försöket (p<0,05). Förarna trodde inte heller att köerna skulle öka på gatorna om alla bilar hade Fartkollare i tätort i lika hög grad vid 1-månaders- och 6-månadersmätningarna som de gjorde vid föremätningen. En faktoranalys visade att påståendena, som återfinns i Figur 4, kan grupperas i fyra faktorer, som tillsammans förklarar 69 procent av variansen. Den första gruppen innefattar påståenden som rör Fartkollarens effekter på hastigheter, den andra gruppen består av påståendena om Fartkollarens miljöeffekter (luftföroreningar och köer), den tredje gruppen omfattar påståenden om att Fartkollaren ska finnas endast för vissa situationer (landsvägstrafik respektive 30-sträckor), och den sista gruppen innefattar påståenden om lagstiftning ( Fartkollare borde vara obligatoriskt i tätortstrafik samt Fartkollaren borde kopplas direkt till polisen ). Testförarna instämmer i hög grad i påståendena om Fartkollarens effekter på hastigheter. Uppfattningen håller sig över tiden, utom för effekterna på landsväg där man i lägre grad instämmer i påståendet att om alla bilar hade Fartkollare skulle hastigheterna på landsväg minska. Testförarna menade inte att Fartkollaren skulle leda till negativa effekter på miljön, de ansåg heller inte att köerna och luftföroreningarna skulle öka om alla bilar hade Fartkollare. Testförarna fick bedöma Fartkollaren ur ett antal aspekter som belyste huruvida den var bra eller dålig, effektiv eller ineffektiv, irriterande eller lugnande etc. En faktoranalys visade att påståendena kunde grupperas i två huvudgrupper. Den ena gruppen omfattade fyra påståenden som kan sägas uttrycka attraktivitet, medan den andra gruppen, innehöll fyra påståenden som beskriver användbarhet (se Tabell 4). Överlag uppgav testförarna att Fartkollaren är effektiv, tydlig, informerande och viktig, men däremot uppfattar man den som varken ful eller snygg, irriterande eller lugnande. Det fanns dock testförare som menade att Fartkollaren var ful, vilket följande citat från de personliga intervjuerna belyser. Den är ful, den är jätteful. (Testförare 122) Testförarnas irritation kan uppfattas på olika sätt, visade intervjuerna. En förare accepterade irritationen och menade att det är den som gör att Fartkollaren fungerar. Tvärtemot hävdade en annan testförare att irritationen leder till negativa känslor. Pep den inte och irriterade så hjälpte den ju inte utan då körde man för fort i alla fall. (Testförare 89) Och varje gång jag hör den så bygger den en irritation i mig där jag känner att det blir lite barnet i mig som kommer fram, det här protestaktiga barnet va, eller en negativ känsla som kommer upp. (Testförare 25) 16

17 Tabell 4 Testförarnas bedömning av Fartkollarens attraktivitet och användbarhet Jag tycker Fartkollaren är 6-månadersmätning mv Slutmätning mv Grupp I - attraktivitet obehaglig behaglig a 4,40* 4,36* irriterande lugnande 4,15 4,04 otrevlig trevlig 4,37* 4,24* ful - snygg 4,08 4,19 Grupp II - användbarhet ineffektiv effektiv 5,98* 6,03* otydlig tydlig 6,12* 6,25* oviktig viktig a 5,38* 5,64* förvirrande informerande 5,98* 5,92* a Skillnad mellan mättillfällena (p<0,01) * värdet skilt från 4 (p<0.01) Svaren är angivna på en skala från 1 till 7, där 1 innebär obehaglig, irriterande, otrevlig, ful, ineffektiv, otydlig, oviktig samt förvirrande och 7 innebär behaglig, lugnande, trevlig, effektiv, tydlig, viktig samt informerande. Bedömningarna av Fartkollarens attraktivitet och användbarhet var relativt stabilt över tiden, men några förändringar noteras. Testförarna bedömde vid slutmätningen att Fartkollaren var något mer viktig och tydlig än vid bedömningen efter 6 månader (p<0,001). De flesta av intervjupersonerna tyckte att de hade samma uppfattning om Fartkollaren vid intervjutillfället som de hade innan försöket men några förare beskrev förändringar i synen på Fartkollaren under försökets gång. Så uppgav exempelvis en förare att hon till en början retade sig lite på Fartkollaren men att hon blivit mer nöjd när hon vant sig. En annan förare beskrev det omvända, hon uppfattade den positivt innan försöket och trodde att den skulle hjälpa henne att hålla hastigheten i en trafikmiljö som ändras hela tiden, bl a. med fler 30-sträckor, men blev negativ när hon istället upplevde Fartkollaren som en vakt. Orsaken till att en annan av testförarna gick med i försöket var att han tyckte att det är viktigt att prova även om det verkade barnsligt till en början, efter att ha kört en tid tyckte emellertid den föraren att Fartkollaren var mycket bra. 17

18 4.3 Funktionalitet Fartkollarna har fungerat tekniskt. Endast 1 procent anger att deras Fartkollare har gått sönder vid något tillfälle. Andelen försökspersoner som rapporterar felfunktion av Fartkollaren ökade under försökets gång. Huruvida detta berodde på att Fartkollaren eller vägsides-utrustningen verkligen blivit mindre funktionssäker, eller om försökspersonerna blivit mer uppmärksamma på Fartkollaren är osagt. Vi noterar dock att andelen personer som uppgav att Fartkollaren vid något eller några tillfällen varnat för sent ökade från 51 procent vid 1-månadersmätningen till 57 procent vid 12- månadersmätningen, och andelen som angav att Fartkollaren åtminstone någon gång fortsatt varna efter det att den lägre hastighetsgränsen upphört att gälla ökade från 23 procent till 40 procent under samma period. Trots denna utveckling uppgav drygt 40 procent av respondenterna att de litade helt och hållet på att Fartkollaren varnar när de överträder hastighetsgränserna, och ytterligare närmare 30 procent litade nästan helt på Fartkollaren. Vid intervjuerna uppmärksammade några testförare att det kan finnas en risk med att lita för mycket på Fartkollaren ifall tekniken inte fungerar, men det uppfattades inte som ett allvarligt problem av förarna. Det har inte varit några större problem att se de gröna och röda ljussignalerna på Fartkollaren. Under försökets gång finns dock en utveckling mot att det blivit något fler problem att se ljussignalerna (se Tabell 5). Andelen respondenter som vid sista mättillfället angav att de haft problem vid något tillfälle att se Fartkollarens gröna och röda ljussignal ökade jämfört med efter 1 månad. Vid 1-månadersmätningen angav 80 procent att de aldrig haft problem att se den röda ljussignalen i direkt solljus, och vid slutmätningen hade andelen som aldrig haft problem minskat till 66 procent. Andelen testförare som aldrig haft problem att se den gröna ljussignalen vid indirekt solljus minskade under samma period från 91 procent till 84 procent. Detta resultat kan bero på att fler och fler av testförarna fick erfarenhet av att köra med Fartkollaren på sommaren då solljuset kan blända. Däremot har det inte varit några problem att höra ljudsignalen. Det är snarare så att testförarna önskat stänga av Fartkollaren i högre grad allt efter att försöket pågått, fler har också önskat de skulle kunna ändra ljudet. Man har önskat ändra ljudsignalen så att den blivit mjukare (67 procent). Vid slutmätningen var det 17 procent av testförarna som själv vid något tillfälle ändrat eller stängt av ljudet på Fartkollaren. Vissa testförare har kommenterat ljudsignalen i enkäterna. De har uppfattat ljudsignalen som alltför hård, eller störande. Ljudsignalen är störande, man vänjer sig inte eftersom den alltid kommer oväntat. Ljudet bör vara mindre gällt. (Testförare 285) Jag tycker att ljudet på denna fartkollare är hemskt. Ibland när man kör till jobbet och den råkar pipa hoppar man till och är detta ljud verkligen trafiksäkert då, undrar jag? (Testförare 526) 18

19 Tabell 5 Problem att uppfatta Fartkollarens ljus- och ljudsignal Andel som aldrig haft problem att.. Efter 1 månad Vid försökets slut se den gröna ljussignalen - i direkt solljus i indirekt solljus i molnigt dagsljus i mörkerkörning när man burit solglasögon se den röda ljussignalen - i direkt solljus i indirekt solljus i molnigt dagsljus i mörkerkörning när man burit solglasögon höra fartkollarens ljud - pga trafikljud utifrån pga bilens motorljud, fartbuller pga fläktljud i bilen pga att man talat i mobiltelefon pga att man lyssnat på radio/musik pga att man haft barn i bilen Testförarna uppgav vid slutmätningen i högre grad än vid tidigare mätningar att man uppfattat ljudsignalen som störande när man haft passagerare i bilen, och vid slutmätningen är det fler som uppger att passagerare har klagat (p<0,001). Samtidigt visar intervjuerna att vissa testförare tyckte att ljudet är avgörande för att Fartkollaren ska fungera effektivt. En sänkning av ljudet skulle kunna innebära att föraren brydde sig mindre om Fartkollaren och därmed skulle Fartkollaren förlora i effektivitet. 19

20 4.4 Förändrat körbeteende Testförarna tillfrågades om de ansåg att Fartkollaren medfört att deras körbeteende förändrats, och en viss förändring uppfattade man hade skett. Fartkollaren är irriterande men mycket effektiv. Helt klart är att jag som bilförare blivit mer uppmärksam än tidigare gällande hastigheten. Fartkollaren har helt klart bidragit till en positiv förändring gällande mitt körbeteende. (Testförare 484) De medverkande uppfattade att det hade blivit lättare att hålla hastighetsgränserna 30, 50 och 70 km/h med en Fartkollare i bilen (p<0,001). Testförarna ansåg också att deras hastighet på 30-, 50- och 70-sträckor, inom och utanför försöksområdet, hade minskat jämfört med innan de monterade en Fartkollare i bilen (p<0,001). *Testföraren överskrider hastighetsgränsen 30 km/tim i tätort *Testföraren överskrider hastighetsgränsen 50 km/tim i tätort *Testföraren överskrider hastighetsgränsen 70 km/tim i tätort Före 1-mån 6-mån Slut *Testföraren överskrider hastighetsgränsen 70 km/tim på landsväg *Testföraren överskrider hastighetsgränsen 90 km/tim på landsväg Testföraren överskrider hastighetsgränsen 110 km/tim på landsväg *Andra bilister överskrider hastighetsgränsen 30 km/tim i tätort *Andra bilister överskrider hastighetsgränsen 50 km/tim i tätort *Andra bilister överskrider hastighetsgränsen 70 km/tim i tätort *Andra bilister överskrider hastighetsgränsen 70 km/tim på landsväg Andra bilister överskrider hastighetsgränsen 90 km/tim på landsväg *Andra bilister överskrider hastighetsgränsen 110 km/tim på landsväg Genomsnittlig värdering Figur 5 Bedömning av eget och andras trafikbeteende. Svaren angavs på en skala från 1 till 6, där 1= aldrig, 2= mycket sällan, 3= sällan, 4= ibland, 5 = ofta och 6= mycket ofta. * Signifikant skillnad mellan mättillfällen (p<0,05). 20

21 Förarna fick även skatta hur ofta de själva samt hur ofta andra bilister överskred olika hastighetsgränser (se Figur 5). På 30-sträckor upplevde testförarna att de överskred hastigheten mer sällan under hela försöksperioden jämfört med innan de fick Fartkollaren installerad (p<0,001). På 50- och 70-sträckor var det förutom en nedgång i antalet självrapporterade överträdelser mellan föremätningen och 1-månadersmätningen även minskning mellan 6-månadersmätningen och slutmätningen (p<0,001). Testförarna ansåg också att andra bilister inte överskred hastigheten lika ofta vid slutmätningen som vid föremätningen på 30-, 50- och 70-sträckor i tätort (p<0,05) Hur frekventa hastighetsöverträdelser var på landsväg bedömdes före försöket och vid slutmätningen. Resultatet visade att testförarna inte ansåg att de överskred hastigheterna lika ofta vid slutmätningen som de gjorde vid föremätningen på 70- och 90-sträckor på landsväg (p<0,05), även andra bilister uppfattades göra färre överträdelser vid slutmätningen jämfört med vid föremätningen på 70-sträckor på landsväg men fler överträdelser på 110-sträckor på landsväg (p<0,05). Resultaten tyder på att testförarna upplevde sig överträda hastighetsgränser, främst i tätort men även till viss del på landsväg, i mindre utsträckning än de gjorde innan de fick en Fartkollare installerad. Vid intervjuerna beskrev några förare att de upplevde att de körde mer trafiksäkert med Fartkollare i bilen som en följd av en bättre efterlevnad av hastighetsgränser. Mer specifikt menade en förare att hon en sänkt hastigheten på sträckor där hon tidigare trott att hon hållit hastighetsgränsen, men under försöksperioden förstått att så inte var fallet eftersom Fartkollaren varnat. En annan testförare uttryckte det på liknande sätt. Mitt allmänna beteende kanske inte har förändrats så mycket...min grundinställning hade jag klart för mig innan, va, jag försöker hålla hastigheten. Men jag tycker ändå Fartkollaren här har varit positiv ändå därför att den har alltså gett mig signaler när jag har missat...jag missade mer än vad jag trodde att jag missade när jag fick Fartkollaren, så kan jag säga direkt. (Testförare 275) 4.5 Betalningsvilja När de svarande tillfrågades innan de fick Fartkollaren monterad om de kunde tänka sig att ur egen ficka betala för en Fartkollare svarade 23 procent Ja, och i genomsnitt uppgav man ett pris på 450 kr. Efter att ha kört med Fartkollare i en månad tillfrågades de svarande om de ville behålla Fartkollaren efter försökets slut, och 67 procent svarade Ja. Betalningsviljan var lägre än vid föremätningen, i genomsnitt 79 kr, och 64 procent av de som ville behålla Fartkollaren uppgav att de inte ville betala något för den 3. Andelen förare som ville behålla Fartkollaren minskade också under försökets gång, liksom betalningsviljan. Vid slutmätningen uppgav 61 procent att de ville behålla Fartkollaren, betalningsviljan var i genomsnitt 71 kr, men 66 procent av de som ville behålla Fartkollaren kunde inte tänka sig att betala för att få behålla den. 3 Frågorna om betalningsvilja var olika formulerade vid föremätning jämfört med vid senare mätningar. Vid föremätningen löd frågan Kan Du tänka dig att ut egen ficka betala för att installera en Fartkollare i Din egen bil, och i så fall hur mycket?. Vid de följande mätningarna, när testförarna redan hade Fartkollare i bilen, formulerade frågan Hur mycket är du villig att betala för att få behålla Fartkollaren vid försökets slut?. 21

22 Några orsaker till att inte vilja ha kvar Fartkollaren efter försökets slut angavs i intervjuerna. Dessa motiv går i linje med de aspekter testförarna var mindre nöjda med, t. ex. presenterades estetiska orsaker och för högt ljud som skäl till att inte vilja ha kvar Fartkollaren som den är, men även en upplevelse av att inte behöva Fartkollaren framkom vid intervjuerna. De svarande fick också bedöma vad de tyckte att en Fartkollare skulle kosta i handeln. Den skulle kunna få fördyra en ny bil med i genomsnitt ca 300 kr, uppgav de svarande vid 1- månadersmätningen, och som komplettering till en äldre bil skulle den kunna få kosta ca 250 kr. Vid slutmätningen hade även denna typ av betalningsvilja minskat till 250 respektive drygt 200 kronor. Betalningsviljan kommenterades även i enkäterna. Ifall Fartkollaren blir obligatorisk bör den inte kosta något för den enskilde. (Testförare 110) 4.6 Fartkollaren i framtiden Fartkollaren uppfattades vid slutmätningen som mer motiverad vid skolor och daghem än i övriga trafikmiljöer i tätort, dessutom menade testförarna att Fartkollaren var mer motiverad vid de lägre hastighetsgränserna i tätort jämfört med de högre hastighetsgränserna. Mindre motiverad uppfattades Fartkollaren vara vid lågtrafik samt kvälls- och nattetid. Unga privatbilister, nya körkortsinnehavare samt förare som upprepade gånger kört för fort var grupper för vilka man ansåg det vara mer motiverat med Fartkollare än för andra (se Bilaga 3). Ett exempel på hur Fartkollaren kan fungera för nya körkortsinnehavare gavs vid intervjuerna. En testförare beskrev att dennes partner precis tagit körkort och upplevde Fartkollaren som en hjälp eftersom det är svårt att uppmärksamma alla vägmärken när man är nybörjare. Vid intervjuerna diskuterades förändringar och förbättringar av Fartkollaren, dessa följer naturligt på de tidigare presenterade upplevelserna av Fartkollaren. Flera förare menade att Fartkollare borde vara standard i bilar i framtiden. En farhåga flera förare såg med ett frivilligt system var att de som verkligen behöver en Fartkollare avstår från att installera utrustningen. De förare som ansåg att de inte har behov av Fartkollaren menade emellertid att det borde vara frivilligt om man ville ha en Fartkollare eller inte, den kan vara bra för andra även om inte de behöver den resonerade de. Nej jag tycker inte att man behöver den, jag tycker att varje bilförare ska klara att hålla hastighetsbegränsningarna utan att ha någonting som piper. (Testförare 132) Även de intervjuade testförarna menade att Fartkollaren var mer betydelsefull i tätort än på landsväg. På landsväg ansåg en förare att det inte är lika svårt att glömma hastighetsgränser och andra sa att de vill kunna överträda hastigheterna där eftersom det inte är lika viktigt att hålla hastighetsgränser på landsväg. Vid en diskussion kring finansiering av ett framtida införande av Fartkollare talade flera testförare om en skattefinansiering eftersom de inte trodde att trafikanter vill betala extra för den här typen av utrusting. Vid intervjuerna föreslog testförarna mindre förändringar av Fartkollaren, främst gällde det Fartkollarens placering och ljudsignalen. Om Fartkollaren blir standard i bilar borde den byggas in i instrumentbrädan för att det blir snyggare och/eller för att den ska synas bättre. Testförarnas kommentarer i enkäterna går i linje med detta. Snyggare design, integrerad i instrumentpanelen (Testförare 574) Åsikterna om hur ljudsignalen borde vara går isär. Allt från att den borde vara som den är och inte gå att stänga av till att föraren själv borde kunna reglera ljudet eller att ljudet borde tas bort helt föreslogs av intervjupersonerna. En mer flexibel lösning beskrevs också, att föraren själv ska få välja om man vill ha ljud- eller ljussignal. 22

23 Hur introduktionen av en framtida ISA-applikation görs är viktigt visar intervjuerna. Flera testförare använde sig av argumentet att Fartkollaren är ett alternativ till fysiska hinder, precis som Fartkollaren presenterades i informationen innan projektet startade. Om Fartkollaren beskrivs som en kontroll från samhällets sida alternativt som hjälpmedel för föraren nämndes också som avgörande för hur allmänheten sedan kommer att uppfatta utrustningen. En testförare betonade även vikten av att identifiera relevanta målgrupper. Och jag tror att det är så att om männen accepterar det, de medelålders männen accepterar det, då slår det igenom väldigt fort...om man då får igenom det hos den här gruppen då blir dom så många så då kommer alla andra att ta det för att; ja men det har ju alla så, och då får man en acceptans för det. (Testförare 122) 4.7 Hastighetsdämpande åtgärder Testförarna bedömde olika åtgärder som syftar till att öka efterlevnaden av hastighetsgränser (se Figur 6). Mest positivt bedömdes Fartkollare i tätort och polisövervakning i form av fartkontroller. Fysiska hinder såsom gupp, upphöjda övergångsställen samt blomlådor skattades lägre, tillsammans med aktiv gaspedal. Mycket små förändringar över tiden noteras, dock tyckte testförarna att polisövervakning med fartkontroller, övervakningskameror med direktkoppling till polisen och minirondeller i tätort var bättre vid slutmätningen än de tyckte vid föremätningen (p<0,01). Blomlådor, gupp men även Fartkollare på landsväg uppfattades sämre vid antingen 1- månaders- eller 6-månadersmätningen men bedömningen vid slutmätningen skilde sig inte från bedömningen vid föremätningen. Inställningen till Fartkollare i tätort hade inte förändrats över tid. Aktiv gaspedal på landsväg Aktiv gaspedal inom tätort *Fartkollare på landsväg 1 mån 6 mån Slutmätning Fartkollare inom tätort *Minirondeller inom tätort Upphöjda övergångsställen inom tätort *Gupp inom tätort *Blomlådor inom tätort *Övervakningskameror med direkt koppling till polisen *Polisövervakning i form av fartkontroller 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Genomsnittlig värdering Figur 6 Testförarnas inställning till olika hastighetsdämpande åtgärder. Svaren angavs på en skala 1 till 5, där 1 = mycket dåligt, 3 = varken bra eller dåligt, och 5 = mycket bra. * Signifikant skillnad mellan mättillfällen (p<0,05). 23

24 De olika åtgärderna testades i en faktoranalys för att se om åtgärderna kunde grupperas. Analysen visade att åtgärderna föll ut i fyra distinkta grupper: (i) polisövervakning, (ii) fysiska hinder, (iii) Fartkollare, och (iv) aktiv gaspedal. Resultaten visar att testförarna blev mer positivt inställda till polisövervakning under testperioden. Även fysiska hinder uppfattades som bättre efter 12 månader. Inställningen till Fartkollare och aktiv gaspedal förändrades inte under testperioden (se Tabell 6). Tabell 6 Inställning till polisövervakning, fysiska åtgärder, Fartkollare och aktiv gaspedal vid 1-månaders, 6-månaders och 12-månaders mätningen. 1 månad 6 månader 12 månader Polisövervakning 3,21 3,26 3,52 Fysiska åtgärder 2,15 2,14 2,29 Fartkollare 3,61 3,59 3,65 Aktiv gaspedal 2,03 2,09 2,16 Svaren är angivna på en skala mellan 1 och 5, där 1=mycket dåligt och 5=mycket bra. Även vid intervjuerna diskuterades olika hastighetsdämpande åtgärder. Fartkollaren uppfattades visserligen inte som lösningen på alla hastighetsrelaterade problem men några förare menade att den tillsammans med andra åtgärder kan bidra till en bättre trafikmiljö. Flera testförare visade emellertid en viss irritation över de många åtgärder som införts i Umeå de senaste åren, främst olika typer av fysiska hinder. Några testförare betonade vikten av en helhetsplanering av trafikmiljön från början och inte bara hantera problem som uppstår med olika åtgärder i efterhand. Trafikanters attityder till hastighetsgränser och hastighetsöverträdelser uppfattades också som betydelsefulla i sammanhanget. 24

25 5. Slutsatser Denna rapport har syftat till att undersöka testförarnas inställning till Fartkollaren och förändringar i denna över tid. De resultat som presenteras bygger på svaren från drygt 500 testförare som besvarade fyra olika enkäter vid olika tillfällen och som deltog under hela försöksperioden. Huvudresultaten kan sammanfattas enligt: - Testförarna var positivt inställda till ett varnande ISA som Fartkollaren. - Testförarna upplevde att deras hastigheter både inom och utanför försöksområdet minskade under försöksperioden. Fartkollaren innebar inte ökad stress, eller irritation men säkerheten, tryggheten och upplevelsen av att vara kontrollerad upplevdes ha ökat något medan körglädjen minskat. - Fartkollaren uppfattades som ett effektivt hjälpmedel. Fartkollaren var tydlig, informerande och viktig om än till en viss grad ful! - Andelen testförare som rapporterade in felfunktioner ökade under testperioden, men många upplevde ändå Fartkollaren som mycket pålitlig. Ljudsignalen uppfattades av en del testförare som irriterande. Andelen som ville kunna stänga av Fartkollaren ökade också under försöksperioden. - Testförarna menade att om alla bilar hade Fartkollare skulle hastigheterna minska i tätort, och majoriteten tyckte också att Fartkollare borde vara obligatorisk i tätort. Flertalet, drygt 60 procent av testförarna, skulle också vilja behålla Fartkollaren efter försökets slut. 25

26 6. Referenser Byers, J. C., Bittner, A. C. Jr. & Hill, S. G. (1989). Traditional and raw task load index (TLX) correlations: Are Paired comparisons necessary. Advances in Industrial Ergonomics and Safety I, ss Garvill, J., Gärling, F., Marell, A. & Westin, K. (2001). SMART FART rekrytering av testförare och montering av Fartkollare. Arbetsrapport september 2001, TRUM, Umeå universitet. Garvill, J., Marell, A. & Westin, K. (2001). SMART FART testförares förväntningar på att köra med Fartkollare. Arbetsrapport oktober 2001, TRUM, Umeå universitet. Vägverket (2002). SMART FART - Sammanfattning av ISA-projektet i Umeå. Publikation 2002:95. 26

27 Telefon: Fax: E-post: 27

Bilaga 1. Frågeformulär slutmätningen med svarsfrekvenser från hushållspanelen uppdelat på registrerade bilägare och maka/make/sambo.

Bilaga 1. Frågeformulär slutmätningen med svarsfrekvenser från hushållspanelen uppdelat på registrerade bilägare och maka/make/sambo. Bilaga 1. Frågeformulär slutmätningen med svarsfrekvenser från hushållspanelen uppdelat på registrerade bilägare och maka/make/sambo. ATT KÖRA MED FARTKOLLARE I BILEN 1. Hur är det att ha en fartkollare

Läs mer

YRKESFÖRARES INSTÄLLNING TILL HASTIGHETSVARNARE ISA-försöket i Umeå

YRKESFÖRARES INSTÄLLNING TILL HASTIGHETSVARNARE ISA-försöket i Umeå YRKESFÖRARES INSTÄLLNING TILL HASTIGHETSVARNARE ISA-försöket i Umeå Louise Eriksson 1 Jörgen Garvill 1,2 Agneta Marell 1,3 Kerstin Westin 1,4 1 Transportforskningsenheten, Umeå Universitet 2 Institutionen

Läs mer

ISA-försöket i Umeå. Louise Eriksson 1 Jörgen Garvill 1,2 Agneta Marell 1,3 Kerstin Westin 1,4

ISA-försöket i Umeå. Louise Eriksson 1 Jörgen Garvill 1,2 Agneta Marell 1,3 Kerstin Westin 1,4 Hushållsmedlemmars inställning till ISA och trafiksäkerhet ISA-försöket i Umeå Louise Eriksson 1 Jörgen Garvill 1,2 Agneta Marell 1,3 Kerstin Westin 1,4 1Transportforskningsenheten, Umeå Universitet 2Institutionen

Läs mer

LÅNGTIDSEFFEKTER AV ISA - ATT KÖRA MED FARTKOLLARE. Louise Eriksson 1 Jörgen Garvill 1,2 Agneta Marell 1,3 Kerstin Westin 1,4

LÅNGTIDSEFFEKTER AV ISA - ATT KÖRA MED FARTKOLLARE. Louise Eriksson 1 Jörgen Garvill 1,2 Agneta Marell 1,3 Kerstin Westin 1,4 LÅNGTIDSEFFEKTER AV ISA - ATT KÖRA MED FARTKOLLARE Louise Eriksson 1 Jörgen Garvill 1,2 Agneta Marell 1,3 Kerstin Westin 1,4 1 Transportforskningsenheten, Umeå Universitet 2 Institutionen för psykologi,

Läs mer

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1 INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET -presentation OH nr 1 BEHÖVS? -presentation OH nr 2 FARTEN DÖDAR Risk att dö (%) Kollisionshastighet (km/tim) -presentation OH nr 3 STORSKALIGT FÖRSÖK Fyra

Läs mer

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft ISA för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft Det finns många skäl till att trafiken på våra vägar ska vara trygg och säker. Skälen kan vara allt från att barnen ska färdas tryggt till och från

Läs mer

FRÅGOR OM FARTKOLLAREN

FRÅGOR OM FARTKOLLAREN FRÅGOR OM FARTKOLLAREN Din bil förses med en fartkollare som informerar Dig om Du överskrider hastighetsgränsen på vissa sträckor. Besvara nedanstående frågor om hur Du tror att det kommer att fungerar

Läs mer

Jörgen Garvill Fredrik Gärling Agneta Marell Kerstin Westin

Jörgen Garvill Fredrik Gärling Agneta Marell Kerstin Westin SMART FART - REKRYTERING AV TESTFÖRARE OCH MONTERING AV FARTKOLLARE Jörgen Garvill Fredrik Gärling Agneta Marell Kerstin Westin Arbetsrapport September 2001 TRUM Transportforskningsenheten Umeå Universitet,

Läs mer

RESULTAT AV VÄRLDENS STÖRSTA FÖRSÖK MED ISA

RESULTAT AV VÄRLDENS STÖRSTA FÖRSÖK MED ISA RESULTAT AV VÄRLDENS STÖRSTA FÖRSÖK MED ISA STÖD FÖR ANPASSNING ISAINTELLIGENT AV HASTIGHET ISA står för Intelligent Stöd för Anpassning av hastighet och är en teknik som ska hjälpa föraren att hålla rätt

Läs mer

Intelligent stöd för anpassning av hastighet (ISA) i bilar. Redovisning av försöksverksamhet.

Intelligent stöd för anpassning av hastighet (ISA) i bilar. Redovisning av försöksverksamhet. Kontaktperson Annika Feychting Avdelningen för trafikplanering Telefon: 08-508 264 91 annika.feychting@tk.stockholm.se Till Trafiknämnden 2005-12-13 Intelligent stöd för anpassning av hastighet (ISA) i

Läs mer

LIDKÖPING Resultat av ISA-försöket ISA FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET

LIDKÖPING Resultat av ISA-försöket ISA FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET LIDKÖPING Resultat av ISA-försöket ISA INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET STORSKALIGT FÖRSÖK Riksdagen antog hösten 1997 regeringens proposition om att allt trafiksäkerhetsarbete ska utgå från

Läs mer

Trafikanternas syn på vägarbeten. Anita Ihs Forskningschef Drift och Underhåll

Trafikanternas syn på vägarbeten. Anita Ihs Forskningschef Drift och Underhåll Trafikanternas syn på vägarbeten Anita Ihs Forskningschef Drift och Underhåll Utvärdering av kameraövervakade vägarbetsplatser en pilotstudie Radar som registrerar hastigheten hos passerande fordon Kamera

Läs mer

Cykelfartsgata, Hunnebergsgatan

Cykelfartsgata, Hunnebergsgatan VTI PM 2008-12-17 Diarienummer: Cykelfartsgata, Hunnebergsgatan Inger Forsberg 1. Bakgrund VTI fick i uppdrag av Linköpings Kommun att undersöka trafikanternas attityd till och acceptans för försöket

Läs mer

BILAGA 1: FRÅGEFORMULÄR FÖREMÄTNINGEN MED SVARSFREKVENSER

BILAGA 1: FRÅGEFORMULÄR FÖREMÄTNINGEN MED SVARSFREKVENSER BILAGA 1: FRÅGEFORMULÄR FÖREMÄTNINGEN MED SVARSFREKVENSER Denna studie syftar till att undersöka hur andra trafikanter än bilister uppfattar trafikmiljön och trafiksäkerhetsfrågor. Därför vill vi att

Läs mer

Villkorat körkort med ISA hastighetsanpassning? Lars Olov Sjöström och Tomas Jonsson, MHF

Villkorat körkort med ISA hastighetsanpassning? Lars Olov Sjöström och Tomas Jonsson, MHF Villkorat körkort med ISA hastighetsanpassning? Lars Olov Sjöström och Tomas Jonsson, MHF Hastighetsefterlevnad läget 2018 A) På det statliga vägnätet Andel trafikarbete inom hastighetsgräns 2018: 45 %

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1. Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilket år är du född?

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad du anser eller hur du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad du anser eller hur du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det frågas efter, vad du anser eller hur du brukar göra! 1. Är du man eller kvinna? Man Kvinna 2. Vilket år är du född? 3. Känner

Läs mer

Början på en grönare resa. Väg- och järnvägsdata. ISA för smidigare, grönare. och tryggare transporter

Början på en grönare resa. Väg- och järnvägsdata. ISA för smidigare, grönare. och tryggare transporter 000100010000111101010111000111110000101000010011100000100101110000100000010001111100010101010100011110000100001111100011111000010100001001110000 000100000010001111100010101011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1a Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 1b Hur gammal är Du? 1

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1. Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Hur gammal är Du? 1

Läs mer

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning NTF RAPPORT 2017:1 Hastighetsmätningar och ökad polisövervakning på fem platser inom Polisregion Väst www.ntf.se Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning April 2011 1 Inledning 2009 dödades 358 personer i trafiken. 74 procent av dem var män och endast 26 procent var kvinnor. Den höga andelen män kan

Läs mer

Ett samarbete mellan Trafikverket och Polisen. ATK Årsrapport 2017 Trafiksäkerhetskameror

Ett samarbete mellan Trafikverket och Polisen. ATK Årsrapport 2017 Trafiksäkerhetskameror Ett samarbete mellan Trafikverket och Polisen ATK Årsrapport 2017 Trafiksäkerhetskameror Titel: ATK Årsrapport 2017 Publikationsnummer: 2018:173 Utgivningsdatum: september 2018 Utgivare: Trafikverket Layout:

Läs mer

Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar)

Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar) Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar) Anna Vadeby Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya VTI är projektledare för utvärderingsprojektet som genomförs tillsammans med Vectura

Läs mer

Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2018

Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2018 Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten Trafikverket Postadress: Röda vägen 1, 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 771-921 921 Dokumenttitel: Trafiksäkerhet Resultat

Läs mer

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas. 2005 Till Er som vill ställa ut blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Blomlådor för ökad trafiksäkerhet startade som ett projekt i Luleå 1992. Då det visat sig ha en mycket god effekt har modellen spritt

Läs mer

VTInotat. w ägna/17mm_ Statens vag- och trafiklnstltut. Titel: Återkallelse av körkort vid hastighetsöverträdelser. Projektnummer:

VTInotat. w ägna/17mm_ Statens vag- och trafiklnstltut. Titel: Återkallelse av körkort vid hastighetsöverträdelser. Projektnummer: VTInotat Hummer: T 106 Datum: 1991-11-13 Titel: Återkallelse av körkort vid hastighetsöverträdelser Författare: Gunnar Andersson Avdelning: Trafik Projektnummer: 74382-2 Projektnamn: Körkortsåterkallelse

Läs mer

RESEARCH REPORT. Yrkesförare i trafikmiljön

RESEARCH REPORT. Yrkesförare i trafikmiljön RESEARCH REPORT 2008:07 Yrkesförare i trafikmiljön Förståelse och efterlevnad av trafikregler Anita Gärling Luleå tekniska universitet Research report Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för

Läs mer

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten?

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Prof. András Várhelyi, Prof. Christer Hydén, Doc. Åse Svensson, Trafik & väg, Lunds Universitet Bilen är ett flexibelt transportmedel som tillfredsställer

Läs mer

Attityden till åtgärder utförda på det kommunala vägnätet i Katrineholm

Attityden till åtgärder utförda på det kommunala vägnätet i Katrineholm VTI notat 39-2004 VTI notat 39 2004 Attityden till åtgärder utförda på det kommunala vägnätet i Katrineholm Foto: VTI Författare FoU-enhet Sonja Forward, Inger Forsberg och Catharina Lewin Trafikanters

Läs mer

Publikation 2001:33. Trafik. säkerhet. Resultat från 2000 års enkätundersökning

Publikation 2001:33. Trafik. säkerhet. Resultat från 2000 års enkätundersökning Publikation 1:33 Trafik säkerhet Resultat från års enkätundersökning 1-5 Titel: Resultat från års trafiksäkerhetsenkät Författare: Helena Mujagic och Galip Bozkurt, Statistiska centralbyrån Kontaktperson:

Läs mer

Utvärdering av omställbara hastighetsvägmärken av EASL-typ på E6 mellan Göteborg och Kungälv

Utvärdering av omställbara hastighetsvägmärken av EASL-typ på E6 mellan Göteborg och Kungälv Utvärdering av omställbara hastighetsvägmärken av EASL-typ på E6 mellan Göteborg och Kungälv Källa: www.polydisplay.no November 2008 Anders Lindkvist Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1 Kort bakgrund

Läs mer

Lundabornas inställning till trafiksäkerhet, hastighet och hastighetsanpassning

Lundabornas inställning till trafiksäkerhet, hastighet och hastighetsanpassning Lundabornas inställning till trafiksäkerhet, hastighet och hastighetsanpassning Resultat från enkätundersökningar före och efter ISAförsöket i Lund Delrapport 1 LundaISA Magda Draskóczy Magnus Hjälmdahl

Läs mer

Publikation 2006:106. Trafik. säkerhet. Resultat från 2006 års trafiksäkerhetsenkät

Publikation 2006:106. Trafik. säkerhet. Resultat från 2006 års trafiksäkerhetsenkät Publikation 6:16 Trafik säkerhet Resultat från 6 års trafiksäkerhetsenkät 6-1 Titel: Resultat från 6 års trafiksäkerhetsenkät Publikation: 6:16 Utgivningsdatum: 6-1 Utgivare: Vägverket Författare: Ingemar

Läs mer

ATK Årsrapport 2011 Trafiksäkerhetskameror

ATK Årsrapport 2011 Trafiksäkerhetskameror ATK Årsrapport 2011 Trafiksäkerhetskameror Ett samarbete mellan Trafikverket och Polisen Titel: ATK Årsrapport 2011 Publikationsnummer: 2012:187 Utgivningsdatum: April 2013 Utgivare: Trafikverket Layout:

Läs mer

Publikation 2000:37. Trafik. säkerhet. Resultat från 1999 års enkätundersökning

Publikation 2000:37. Trafik. säkerhet. Resultat från 1999 års enkätundersökning Publikation :37 Trafik säkerhet Resultat från 1999 års enkätundersökning -6 Titel: Resultat från 1999 års trafiksäkerhetsenkät Författare: Helena Mujagic och Maj Eriksson, Statistiska centralbyrån Kontaktperson:

Läs mer

Brukarundersökning IFO 2016

Brukarundersökning IFO 2016 2017-02-13 Dnr SN 2016/385 Marie Nyström och Maria Ekeroth Utvecklingsledare, Kansliet Brukarundersökning IFO 2016 Brukarnas upplevelser av kontakten med socialtjänsten i Haninge kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Regler för användning av blomlådor som farthinder

Regler för användning av blomlådor som farthinder 2015-05-11 1 (8) Regler för användning av blomlådor som farthinder Alla vill nog att det ska vara trafiksäkert i sitt bostadsområde. Många tänker nog inte på att precis samma faror som de upplever på sin

Läs mer

Formellt skydd av natur - undersökning av markägares upplevelser av myndigheternas arbete

Formellt skydd av natur - undersökning av markägares upplevelser av myndigheternas arbete Formellt skydd av natur - undersökning av markägares upplevelser av myndigheternas arbete Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen Genomförd av CMA Research AB Februari 2018 Formellt skydd av natur - undersökning

Läs mer

Trafiksäkerhet och vintertrafik. Svevias trafikbarometer, januari 2011

Trafiksäkerhet och vintertrafik. Svevias trafikbarometer, januari 2011 Trafiksäkerhet och vintertrafik Svevias trafikbarometer, januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning av huvudresultat... 4 1. Vintertrafik... 6 2. Köra för fort...10 3. Farliga trafiksituationer...14

Läs mer

Opinionsundersökning Stockholmarna och sin skärgård. Resultatsammanfattning

Opinionsundersökning Stockholmarna och sin skärgård. Resultatsammanfattning Opinionsundersökning Stockholmarna och sin skärgård. Resultatsammanfattning 18-01-16 Om undersökningen Undersökningen genomfördes mellan 27 december 17 och 9 januari 18 i Kantar Sifos onlinepanel. Målgrupp

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Målgruppsutvärdering

Målgruppsutvärdering Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of

Läs mer

Publikation 2002:56. Resultat från 2001 års enkätundersökning

Publikation 2002:56. Resultat från 2001 års enkätundersökning Publikation 2:56 Resultat från 1 års enkätundersökning 2-4 Titel: Trafiksäkerhetsresultat från 1-års undersökning Författare: Anna Warnemo och Maj Eriksson, Statistiska centralbyrån Kontaktperson: Jonas

Läs mer

Projektförslag. Skolhastighetsmätningar

Projektförslag. Skolhastighetsmätningar Projektförslag Skolhastighetsmätningar Skolhastighetsmätningar Det är av yttersta vikt att hastigheten 30 km/h hålls utanför skolor. NTF Sörmland- Örebro län- Östergötland arbetar för att öka uppmärksamheten

Läs mer

Publikation 2007:95. Trafik. säkerhet. Resultat från 2007 års trafiksäkerhetsenkät

Publikation 2007:95. Trafik. säkerhet. Resultat från 2007 års trafiksäkerhetsenkät Publikation 7:95 Trafik säkerhet Resultat från 7 års trafiksäkerhetsenkät 7-1 Titel: Resultat från 7 års trafiksäkerhetsenkät Publikation: 7:95 Utgivningsdatum: 7-1 Utgivare: Vägverket Författare: Ingemar

Läs mer

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006 Polisens trygghetsundersökning polismästardistrikt 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen 2006 TRYGGHETSUNDERSÖKNING I NACKA POLISMÄSTARDISTRIKT ÅR 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA

Läs mer

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna Juli 2013 Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna I dagsläget har det kommit in ca.170 st synpunkter och en del frågor på hastighetsplanen. Här kommer

Läs mer

Yrkestrafikens hastighetsöverträdelser fortsätter att öka

Yrkestrafikens hastighetsöverträdelser fortsätter att öka Yrkestrafikens hastighetsöverträdelser fortsätter att öka Amanda Axelsson Forskare, Folksam Tylösandsseminariet 2019 Därför mäter Folksam hastigheten hos Yrkestrafiken för tredje året i rad Mål till 2020:

Läs mer

Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2017

Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2017 Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 217 Trafikverket Postadress: Röda vägen 1, 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 771-921 921 Dokumenttitel: Trafiksäkerhet Resultat

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 En utvärdering genomförd under hösten 2008 För Terapikolonier AB Eva Huld Sammanfattning Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas kontinuerligt. Som en

Läs mer

Standard Eurobarometer 90

Standard Eurobarometer 90 Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten har producerats för den Europeiska

Läs mer

Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI

Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI Upplägg Hastigheter i tätort idag resultat från NTFs och VTIs uppföljning Hastighetens betydelse för en

Läs mer

Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2017

Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2017 2018-02-06 Dnr SN 2018/22 Mari-Louise Brunstedt och Maria Ekeroth Utvecklingsledare, Kansliet Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2017 Brukarnas upplevelser av sina insatser hos socialtjänsten i

Läs mer

Information om utplacering av blomlådor

Information om utplacering av blomlådor Information om utplacering av blomlådor Arvidsjaurs kommun Uppdaterad: 2016-06-07 Arvidsjaurs kommun Information om utplacering av blomlådor För att öka uppmärksamheten och minska hastigheten finns möjlighet

Läs mer

RAPPORT. Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2016

RAPPORT. Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2016 RAPPORT Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 16 Titel: Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 16 Foto: Thorsten Alm, Johan Ardefors, Kerstin Ericsson, Karin Paulsson, Yvonne

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

KfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna. - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999

KfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna. - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999 KfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999 Beatrice Pernehagen Kooperativa institutet Box 200 63 104 60

Läs mer

Införandestrategi för ISA (Intelligent stöd för anpassning av hastigheten).

Införandestrategi för ISA (Intelligent stöd för anpassning av hastigheten). Annika Feychting Trafikplanering 08-508 264 91 annika.feychting@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2007-05-15 Införandestrategi för ISA (Intelligent stöd för anpassning av hastigheten).

Läs mer

Skyddsutrustning i taxi

Skyddsutrustning i taxi Skyddsutrustning i taxi En undersökning om förekomsten av skyddsutrustning för barn i taxibilar Lasse Holm ÅR 2001 Notat 5 Förord Det bör vara en självklarhet att alla, även de allra minsta, ska kunna

Läs mer

Håll hastigheten för säkra vägar i Täby

Håll hastigheten för säkra vägar i Täby Håll hastigheten för säkra vägar i Täby Hastigheten påverkar trafiksäkerheten Vi är många som rör oss i trafiken i Täby. Men oavsett om vi ska till jobbet, affären eller barnens fotbollsträning är det

Läs mer

Frågor och svar Datum: 2007-02-02 Reviderad 2007-02-07, 2007-02-23

Frågor och svar Datum: 2007-02-02 Reviderad 2007-02-07, 2007-02-23 Försök med 40 och 60 km/tim i tätort Frågor och svar Datum: 2007-02-02 Reviderad 2007-02-07, 2007-02-23 Praktisk information kring projektet Tidplan 15/3-2007 Sista dag för ansökan om undantag från VVFS

Läs mer

Trafiksäkerhet. Regional resultatrapport 2013

Trafiksäkerhet. Regional resultatrapport 2013 Trafiksäkerhet al resultatrapport 13 Titel: Trafiksäkerhet. al resultatrapport 13 Foto: Kerstin Ericsson, Jan Helldén, Johan Ardefors, Karin Paulsson Publikationsnummer: 13:145 ISBN: 978-91-7467-536-8

Läs mer

Vita käppen. Kontakt: Kari Agger Kontakt Novus: Jessica Åkerström Datum:

Vita käppen. Kontakt: Kari Agger Kontakt Novus: Jessica Åkerström Datum: Kontakt: Kari Agger Kontakt Novus: Jessica Åkerström Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av SFR. Syftet med undersökningen är att undersöka hur allmänhetens

Läs mer

Trafiksäkerhet i bussbranschen

Trafiksäkerhet i bussbranschen Trafiksäkerhet i bussbranschen Sammanställning av enkätsvar från bussföretag i Stockholms län Anna-Sofia Holmquist November 2000 2000 Notat 11 Förord Under hösten 2000 har NTF Stockholms län genomfört

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet Trafiksäkerhetsprogram 2015-2020 En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet Beslutat av kommunstyrelsen den 9 september 2015 147 Trafiksäkerhetsprogram 2015-2020 Trafiksäkerhetsprogrammet är ett

Läs mer

Företagen och samhällsansvar. En undersökning om allmänhetens och företags syn på betydelsen av samhällsansvar idag och i framtiden

Företagen och samhällsansvar. En undersökning om allmänhetens och företags syn på betydelsen av samhällsansvar idag och i framtiden Företagen och samhällsansvar En undersökning om allmänhetens och företags syn på betydelsen av samhällsansvar idag och i framtiden 1 Samhällsansvar engagerar Konsumenter och arbetstagare blir allt mer

Läs mer

Nordiska invånares syn på trafiksäkerhet

Nordiska invånares syn på trafiksäkerhet Nordiska invånares syn på trafiksäkerhet Resultat från en enkätundersökning genomförd av Nordiska Trafiksäkerhetsrådet våren 2010 i Danmark, Finland, Färöarna, Norge och Sverige 1 2 Förord Den här studien

Läs mer

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör buss ska hålla hastighetsgränserna och de

Läs mer

Projekt Vackert Rättvik Projektet

Projekt Vackert Rättvik Projektet Projekt Vackert Rättvik Projektet Vackert Rättvik startade 1994 och byggdes färdigt 2005. Syftet var att förbättra miljön längs riksvägen och stationsområdet och att skapa ett samarbete mellan kommunen,

Läs mer

Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2014

Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2014 Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 14 Titel: Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 14 Foto: Ulrika Lindström, Kerstin Ericsson, Johan Ardefors, Bo Maltanski Publikationsnummer:

Läs mer

3 Gäldenärernas attityder till KFM

3 Gäldenärernas attityder till KFM 3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen

Läs mer

Brukarundersökning IFO 2017

Brukarundersökning IFO 2017 2018-01-31 Dnr: SN 2017/317 Marie Nyström och Maria Ekeroth Utvecklingsledare, Kansliet Brukarundersökning IFO 2017 Brukares upplevelser av kontakten med socialtjänsten i Haninge kommun 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta.

Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta. Dokument 2 Gunnar Carlsson 1998-4-28 NTF-kansliet Rev 23-9-5 Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta. Hastighetens betydelse för olycksrisken och olyckornas konsekvenser har visats i en stor mängd

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. UNGDOMSENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av ungdomar som deltagit i någon av Terapikoloniers sommarverksamheter 2013. Enkäter skickas efter avslutad sommarperiod på Terapikolonier

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. November 2014

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. November 2014 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2014 Genomförd av CMA Research AB November 2014 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2014. För varje

Läs mer

Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2015

Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2015 Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 15 1 Titel: Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 15 Foto: Thorsten Alm, Johan Ardefors, Kerstin Ericsson, Karin Paulsson, Yvonne Palm

Läs mer

Vår trafiksäkerhet. Ärendemening. Syfte. Alla svar är viktiga. Resultat. Kontakta oss gärna. Bilaga 2b

Vår trafiksäkerhet.  Ärendemening. Syfte. Alla svar är viktiga. Resultat. Kontakta oss gärna. Bilaga 2b Bilaga 2b Ärendemening Vår trafiksäkerhet Syfte Vägverket har till uppgift att informera allmänheten i frågor som rör trafiksäkerhet. Genom att fråga allmänheten får vi viktig kunskap om hur vi uppträder

Läs mer

Sida 1(8) Farthinder. Datum Diarienummer /512. Tekniska kontoret. Antagen av Myndighetsnämnden. Paragraf 48. Blommor i trafiken

Sida 1(8) Farthinder. Datum Diarienummer /512. Tekniska kontoret. Antagen av Myndighetsnämnden. Paragraf 48. Blommor i trafiken Tekniska kontoret Farthinder Antagen av Myndighetsnämnden 1(8) Diarienummer 2016-000157/512 48 Blommor i trafiken 2 Alla vill nog att det ska vara trafiksäkert i sitt bostadsområde. Vi på tekniska kontoret

Läs mer

Nacka Kommun, Arbetsmarknadsinsatser. Kundundersökning. januari Genomförd av Enkätfabriken

Nacka Kommun, Arbetsmarknadsinsatser. Kundundersökning. januari Genomförd av Enkätfabriken Nacka Kommun, Arbetsmarknadsinsatser Kundundersökning januari 2017 Genomförd av Enkätfabriken Innehållsförteckning Bakgrund 3 Sammanfattning 4 Sammanfattande NKI 5 NKI-frågor 6 Förklaring åtgärdsmatris

Läs mer

Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2012

Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2012 Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 12 Titel: Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 12 Foto: Omslag + inlaga Jan-Aage Haaland Publikationsnummer: 12:192 ISBN: 978-91-7467-39-6

Läs mer

Att ha en mobil är bra. Allt handlar om hur du använder den.

Att ha en mobil är bra. Allt handlar om hur du använder den. Mobilen i bilen 1 2 Att ha en mobil är bra. Allt handlar om hur du använder den. 3 4 Kan man köra och prata i mobilen samtidigt? Det är som att försöka läsa en bok samtidigt som man ser på tv. Alla som

Läs mer

Frågor till Dig som kör bil

Frågor till Dig som kör bil Frågor till Dig som kör bil 1c. Vilken eller vilka behörigheter har Du nu? A: motorcykel B: personbil C: tung lastbil D: buss E: släpfordon Taxi 1d. Om Du tidigare har haft en högre behörighet, markera

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd s resultat stockholm.se Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Konsult: Enkätfabriken AB 2 Innehåll Staden 4 6 Metod 7 Målgrupp och bortfall 8 Resultat 8 Resultatens

Läs mer

Undersökning om spårspring längs Mittstråket

Undersökning om spårspring längs Mittstråket Undersökning om spårspring längs Mittstråket Inledning Denna rapport presenterar resultaten från en undersökning som genomfördes som en del i en kommunikationskampanj om spårspring inom ramen för projekt

Läs mer

ATK Årsrapport 2016 Trafiksäkerhetskameror

ATK Årsrapport 2016 Trafiksäkerhetskameror ATK Årsrapport 2016 Trafiksäkerhetskameror Ett samarbete mellan Trafikverket och Polisen Titel: ATK Årsrapport 2016 Publikationsnummer: 2017:147 ISBN: 978-91-7725-143-9 Utgivningsdatum: Augusti 2017 Utgivare:

Läs mer

Sammanställning av aktörsmätningar - hastighet

Sammanställning av aktörsmätningar - hastighet RAPPORT Sammanställning av aktörsmätningar - hastighet 2007-2012 Slutrapport Dokumenttitel: Sammanställning av aktörsmätningar hastighet. 2007-2012 Skapat av: Robin Billsjö, Liselott Söderström och Annika

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 En utvärdering genomförd under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning föräldraenkäter Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas

Läs mer

Kataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009

Kataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009 Kataraktoperationer Resultat från patientenkät hösten 2009 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 2010 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från patientenkät hösten

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013 2013-05-02 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013 TN 2013/196-512 Förord Nacka kommuns Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet består av två dokument: Riktlinjer

Läs mer

Publiceringsår Skolenkäten. Resultat våren 2018

Publiceringsår Skolenkäten. Resultat våren 2018 Publiceringsår 2018 Skolenkäten Resultat våren 2018 2 (15) Innehållsförteckning Inledning... 3 Var sjunde elev i årskurs nio känner sig inte trygg i skolan...4 Försämring avseende upplevd trygghet...4

Läs mer

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister TN 292 /15 TN-Information Trafiknämnden 2015-12-18 Diarienummer 3078/15 Specialist & sakområden Malin Månsson Telefon 031-368 26 07 E-post: malin.mansson@trafikkontoret.goteborg.se Information om Utökade

Läs mer

SmartFart. - din hastighet gör skillnad

SmartFart. - din hastighet gör skillnad SmartFart - din hastighet gör skillnad 2 SmartFart är en del av Trafikverkets samarbete med kommuner. Tillsammans arbetar vi långsiktigt och systematiskt för att få fler ansvarsfulla förare i lagliga hastigheter.

Läs mer

Regionala systemanalyser

Regionala systemanalyser PM 2008-06-02 Regionala systemanalyser Jämställdhetsperspektiv: funktioner - åtgärder Jämställdhet i investeringsplaneringar handlar om att: Både män och kvinnor ska kunna påverka fördelningen av samhällets

Läs mer