Hot mot mediehus och medarbetare RAPPORT 2015:1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hot mot mediehus och medarbetare RAPPORT 2015:1"

Transkript

1 Hot mot mediehus och medarbetare RAPPORT 2015:1

2 Utgivarna är en intresseorganisation för publicistiska medieföretag i Sverige. I Utgivarna samverkar medieaktörer som slår vakt om det svenska publicistiska oberoendet. Våra medlemmar är TV4-gruppen, Sveriges Television, Sveriges Radio, Utbildningsradion, Sveriges Tidskrifter och Tidningsutgivarna. Vi tror på ett system som skapar grunden för orädd och samtidigt ansvarsfull journalistik. Denna rapport kan beställas via Utgivarnas sajt, per telefon eller info@utgivarna.se. Författare: Jeanette Gustafsdotter och Tobias Lindberg Utgivarna, Box 22500, Stockholm. Telefon , e-post info@utgivarna.se,

3 Innehåll Förord 4 Inledning 5 Frågeställning 5 Utförande 5 Urval 5 Sammanfattning 7 Hot 8 De hotas mest 9 En serie av hot 9 Så hotas medierna 10 Privatpersoner hotar 11 När hoten blir verklighet 12 Hotens motiv 13 Polisanmälda hot 14 Hotens effekter 15 Trakasserier 20 Så trakasseras medierna 20 Minoritet av trakasserierna anmäls 22 Tvekan efter trakasserier 23 Minskad motivation och ökad oro 24 Våld 27 Våld mot enskild 28 Komplex motivbild 29 Våldets effekter 31 Skadegörelse 34 Vem står bakom skadegörelsen? 35 Skadegörelse påverkar 36 Tillagt efterord 41 Utvecklingstendens 40 Källor 41

4 Förord Det är onsdag och jag spelar minigolf tillsammans med barnen. Vi har flytt Stockholms vinterglopp för några varma semesterdagar på Gran Canaria. Solen flödar och den yngsta flickan har just slagit ner golfbollen i hålet på åttonde banan. Hon leder. Då får jag en flash i mobilen om att en satirtidning attackerats i Paris. Tio personer befaras vara mördade. Sällan har hoten mot journalistiken och det fria ordet manifesterat sig på ett lika tydligt som fruktansvärt sätt. Även svenska journalister och mediehus utsätts för hot, trakasserier och våld mördades TV4:s fotograf Ulf Strömberg på uppdrag i Afghanistan och 2006 sköts frilansfotografen Martin Adler till döds i Mogadishu. Så sent som i mars i fjol mördades Sveriges Radios korrespondent Nils Horner på öppen gata i Kabul. När journalister hotas, kidnappas, skadas och mördas så är det en attack mot det fria ordet och rättssamhället och därmed mot journalistikens demokratiska uppdrag. Utgivarnas två enkäter om hoten mot dagspressen och etermedierna visar att hoten är vardag för många journalister. De vet att inkorgen kommer att vara full av hotfulla mejl när de har skrivit eller gjort ett inslag om vargfrågan, ett visst fotbollslag eller ett rättsfall. Vardag? Ja, varannan redaktion inom radio och tv hotas. Och två av fem dagstidningar. Hoten får effekt. Hos var femte redaktion har medarbetare tvekat inför publiceringar och jobbutlägg. Hoten leder dessutom att medarbetare undvikit bevakningsområden och arbetsuppgifter. När områden och ämnen undviks riskerar vi att det demokratiska uppdraget naggas i kanten, målet om att erbjuda medborgarna relevant information. Dagen efter attacken mot Charlie Hebdo skrev Laurent Joffrin, chefredaktör Libération, i tidningen att de inte tänkte börja kriga, de var inga soldater:»men vi kommer att försvara vår kunskap och vårt kall: att hjälpa läsarna att känna sig som medborgare.«så är det. Jeanette Gustafsdotter vd Utgivarna Stockholm den 14 januari

5 Inledning I ett demokratiskt samhälle förväntas medierna spela en central roll för den fria informationsspridningen. Medierna är satta att granska makten, informera medborgarna och vara fora för debatt. Hot, våld och trakasserier mot mediehus och enskilda journalister riskerar därför att hindra medierna från att fullgöra sitt demokratiska uppdrag. Hoten kan leda till att områden undviks, ämnen förtigs och att debatter tystnar. De kan då undergräva vår demokrati och det öppna samhället. För att tydliggöra hoten mot journalister och mediehus har Utgivarnas styrelse gett kansliet i uppdrag att kartlägga omfattningen och karaktären av hot, våld, trakasserier och skadegörelse som redaktioner utsätts för. I uppdraget ingick även att studera hotens konsekvenser för det redaktionella arbetet på medlemmarnas redaktioner. Kartläggningen är tänkt att ligga till grund för det fortsatta arbetet med att förbättra förutsättningarna för en fri och obunden publicistik. Frågeställning Syftet med Utgivarnas undersökning har varit att studera hotbilden mot medierna i Sverige. Hur omfattande är hoten, trakasserierna, våldet och skadegörelsen? Vilken form tar de? Vilka står bakom hoten, trakasserierna, våldet och skadegörelsen mot journalister och redaktioner? Vilken effekt får hotbilden både för den enskilde medarbetaren och för det publicistiska uppdraget? Utförande Tillsammans med opinionsinstitutet TNS Sifo har Utgivarna under våren 2014 genomfört två webb-enkätundersökningar om hot, trakasserier, våld och skade görelse mot journalister och mediehus inom dagspressen i vid bemärkelse och etermedierna. Urvalet baseras i båda fallen på medlemskap i Utgivarna, det vill säga medlemmar i Tidningsutgivarna (TU) i dagspressdelen samt företagen Sveriges Television, Sveriges Radio och TV4 i delen om etermedier. Urval undersökningen gick ut till samtliga TU-medlemmar och ytterligare några framträdande tidningar, som av olika anledningar stod utanför organisationen. Det betydde att 123 dagstidningsredaktioner och andra nyhetsproducenter fick möjlighet att besvara enkäten. Svarsfrekvensen var 50,4 procent. Fältperioden var den 3 24 april En enkel bortfalls analys visade det att 24 procent av de svarande representerade titlar utgivna i storstad, inklusive förorter, medan dessa titlar representerade 20 procent av populationen. Övriga, 76 procent av de svarande och 80 procent av populationen, kategoriserades som icke-storstadsutgivna. 5

6 0.1 Enkel bortfallsanalys gällande dagspressenkäten (%) Population Svarande Riksspridd morgontidning 3 2 Lokal eller regional morgontidning Kvällstidning 3 3 Gratistidning 4 5 Digital nyhetstjänst 2 3 Övrigt Totalt Bland de svarande personerna var nio av tio, 89 procent, chefredaktör/ ansvarig utgivare. Den sista tiondelen bestod av redaktions- eller nyhets chefer, vd:ar eller övriga medarbetare. Etermedieundersökningen gick ut till samtliga stadigvarande ansvarig utgivare, 68 personer, vid TV4, Utbildningsradion, Sveriges Television och Sveriges Radio. Även denna enkät var alltså en totalundersökning. Svarsfrekvensen var 57,4 procent, det vill säga 39 svarande. 92 procent av de svarande verkar inom public service jämfört med 88 procent i populationen. 34 procent av de svarande verkar huvudsakligen inom tv medan 44 procent av populationen gör detsamma. Fältperioden var den 26 maj 17 juni

7 Sammanfattning En tydlig majoritet inom både dagspress, 56 procent, och etermedier, 59 procent, menar att hotbilden förstärkts under de senaste fem åren. 49 procent av de redaktionellt ansvariga vid SVT, SR, UR och TV4 uppger att redaktionen eller någon av dess medarbetare utsatts för hot. 40 procent av de redaktionellt ansvariga inom dagspressen uppger att redaktionen eller någon av dess medarbetare utsatts för hot. 69 procent av de hotade etermedierna och 84 procent av den hotade dagspressen har hotats vid ett flertal tillfällen. 44 procent av de hotade etermedierna och 40 procent av den hotade pressen uppger att medarbetare tvekat inför publiceringar och vid jobbutlägg. 37 procent av de hotade etermedierna och 20 procent av den hotade dagspressen uppger att medarbetare undvikit bevakningsområden och arbetsuppgifter. De allvarligaste hoten framförs oftast personligen, via telefon, e-post och internet. Privatpersoner är den vanligaste hotaktören. Andra hotande är organiserad brottslighet och politiskt orienterade grupper. Hoten riktar sig i första hand mot enskilda medarbetare. Mätperiod dagspress: jan 2013 april 2014 Fältperiod dagspress: 3 24 april Mätperiod etermedier: jan 2013 juni 2014 Fältperiod etermedier: 26 maj 17 juni 7

8 Hot Har din redaktion eller någon av dess medarbetare utsatts för hot sedan den 1 januari 2013? På den frågan svarade 40 procent av dagspressens och 49 procent av etermediernas respondenter ja. Det betyder att två av fem redaktioner inom dagspress och nyhetsbyråer samt att nästan hälften av etermedieredaktionerna hotats. I den här rapporten avser hot situationer där redaktionen eller medarbetare uppfattat att en person eller ett nätverk, med olaga hot eller andra straffbara gärningar, försökt påverka organisationens eller medarbetarens yrkesutövning eller att det skett som en följd av denna. Det rör sig inte om subtila och förtäckta hot, till exempel händelser som kan upplevas som hotfulla men där ingen straffbar åtgärd är möjlig. Tabell 1.1 Har din redaktion eller någon av dess medarbetare utsatts för hot sedan den 1 januari 2013? Ja Nej Tveksam, vet ej Bas: 62 resp. 39 Det är avgjort större andelar än vad Journalistförbundets studie»våld och hot mot journalister«(2014) visar. Där stannar andelen journalister som uppger att de utsatts för någon form av hot, på grund av sin yrkesutövning, de senaste två åren vid knappt 9 procent. Det är dock svårt att utan vidare jämföra de olika uppgifterna om hotbilden då Journalistförbundets presenterade rapport inte definierar vad som utgör ett hot. Därtill gäller förbundets studie enskilda journalisters situation och inte redaktionen som helhet. Rapportens författare uppger också att svarsfrekvensen är låg, 39 procent, och att resultaten därför skall tolkas med försiktighet. Däremot ligger Utgivarnas hotbild i linje med vad som framkom via JMG:s, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, undersökning»hot och hat mot journalister«från våren JMG:s rapport visade att en tredjedel av journalistkåren hotats. Det är dock värt att hålla i minnet att JMG:s studie, precis som i Journalistförbundets, avser de enskilda journalisternas situation, inte redaktionernas. Redaktionernas situation var däremot i centrum för TU:s enkät gällande hot mot dagspressen våren TU:s rapport visade att sju av tio medieföretag hade medarbetare som hotats under de senaste två åren. Hoten riktades huvud 8

9 sakligen mot enskilda journalister, men även i omfattande grad mot chefredaktörer och ansvarig utgivare (Tidningsutgivarna 2013). Stora andelar av hotade visade även Mikael Hellmyrs och Johan Olofssons uppsats vid Mittuniversitetet,»Hotar du mig så hotar du demokratin«. Enligt deras studie av dagspressen så hade två tredjedelar av tidningscheferna drabbats av hot i sin publicistiska yrkesroll. Studien visade också att nära hälften av tidningarna hotats under 2006 (Hellmyrs och Olofsson 2007). Utgivarnas studie pekar alltså på att ett stort antal redaktioner utsätts för hot; två av fem inom dagspressen och snart varannan bland etermedierna. Den slutsatsen stöds av resultat från andra studier och rapporter, inte minst JMG:s som visade att en tredjedel av journalisterna hotats under det senaste året och TU:s som visade att sju av tio dagstidningar hotats under de senaste två åren. De hotas mest Till skillnad från Utgivarna har Journalistförbundet, TU, JMG samt Hellmyrs och Olofsson undersökt vilka bevakningsområden som är mest utsatt för hot. Dessa studier pekar på att journalister som helt eller delvis arbetar med kriminaljournalistik är mer utsatta än andra (Journalistförbundet 2014). Säkerhetspolisen har också studerat hotbilden mot journalister och det delvis tillsammans med just Journalistförbundet i rapporten»otillåten påverkan mot medier«(2009). Rapporten visar att 8,5 procent av de journalister som besvarat enkäten varit utsatta för hot under de två år som föregick rapporten. Även i denna rapport drogs slutsatsen att kriminaljournalistik var ett ämne som föranledde en noterbar mängd hot. Men samtidigt konstaterade rapportens författare att det inte per automatik var riskfyllt att rapportera om vissa ämnen, utan att det avgörande var vad som rapporterades och hur rapporteringen skedde. Risken för hot ökade om rapporteringen innehåll tidigare okända uppgifter eller om den förmedlade bilden gick emot den som vissa grupperingar önskade upprätthålla (Säkerhetspolisen 2009b). En serie av hot De redaktioner som blir hotade blir det vid fler tillfällen än ett, visar Utgivarnas enkät. De hotade redaktionerna har vanligen hotats vid två eller tre tillfällen. Det finns även ett fåtal redaktioner som utsatts för ett större antal upprepade hot. Några få redaktioner har till och med hotats fler än tio gånger. Ett liknande mönster iakttar Hellmyrs och Olofsson i sin studie. De noterar att hotbilden varierar mycket och att det finns en tendens att vissa tidningar drar till sig fler hot än andra. Enligt tidningscheferna på fem tidningar så fick dessa ta emot fler än tio hot under 2006 (Hellmyrs och Olofsson 2006). Utslaget på alla redaktioner som svarat på Utgivarnas enkät så har den genomsnittliga redaktionen hotats vid 1,6 tillfällen under den studerade perioden. I siffran ingår även de redaktioner som inte varit utsatta för hot. Den faktiskt hotade redaktionen har däremot upplevt 3,6 hottillfällen i genomsnitt under samma period. Bryts siffrorna ned ytterligare så har den genomsnittliga dagspressredaktionen hotats vid 1,5 tillfällen, medan den hotade redaktionen utsatts för hot vid 3,8 till 9

10 fällen. För etermediernas del har den genomsnittliga redaktionen hotats 1,6 gånger och den hotade 7,2 gånger. Tabell 1.2 Hur många gånger har din redaktion eller någon av dess medarbe-tare utsatts för hot sedan den 1 januari 2013? En gång 16 (0,16*25)*1=4 26 (0,26*19)*1=4,9 2 3 gånger 44 (0,44*25)*2,5=27,5 32 (0,32*19)*2,5=15,2 4 5 gånger 16 (0,16*25)*4,5=18 26 (0,26*19)*4,5=22,2 6 7 gånger 16 (0,16*25)*6,5= gånger 4 (0,04*25)*8,5=8, gånger eller fler 4 (0,04*25)*10,5=10,5 11 (0,11*19)*10,5=21,9 Tveksam, vet ej - 5 Bas: 25 resp. 19 ens och etermediernas mätperioder varierar i undersökningen med 54 dagar. ens mätperiod är 479 dagar och etermediernas 533. Tas det i beaktande utsätts dagspressen och etermedierna för 0,2 respektive 0,12 hot per dag. Men hopas antalet hot samman så stannar räkningen vid 159 hot under de studerade perioderna eller vid ett hot ungefär varannan dag. Det är ett antal som finner visst stöd i Säkerhetspolisens analys. Deras analys pekade mot att 150 journalister inom en tidsrymd av ett par år drabbas av hot eller trakasserier enbart från aktörer med koppling till politiska extremistmiljöer eller till grov organiserad brottslighet (Säkerhetspolisen 2009a). Enligt Journalistförbundets rapport så uppgav 327 av deras respondenter att de utsatts för hot under de senaste två åren (Journalistförbundet 2013). Så hotas medierna Journalistförbundets studie pekar mot att hoten vanligen framförs via telefon eller muntligen vid personlig kontakt (Journalistförbundet 2013). De resultaten ligger väl i linje med vad Utgivarnas enkät visar. Både bland dagspress och etermedier är det personligt framförda hotet det mest förekommande. Två av fem, eller fler, av de allvarligaste hoten framfördes personligen. Därefter följer hot via telefon, e-post och internet. Räknas e-post och internet samman blir det en avgjort framträdande kanal för de allvarligaste hoten. Dessa hot utgör en andel om strax under 40 procent för både dagspress och etermedier. Enligt en undersökning från kommunikationstjänsteföretaget Cision har var åttonde kvinnlig journalist utsatts för hot via internet och var tionde manlig (Cision 2013) journalister deltog i Cisions enkät, men bortfallet framgår inte. 10

11 Tabell 1.3 Hur framfördes det hot du uppfattade som allvarligast? Framfördes personligen Via telefon Via e-post Via sms Via internet, t ex på sajt, sociala medier eller blogg Fick kännedom om hot via ombud Tveksam, vet ej Bas: 25 resp. 19 De hot som riktas mot medierna riktas i första hand mot medarbetarna. För dagspressens del sker personhoten även i kombination med hot mot organisationen. För etermedierna är hoten än mer personorienterade. Tabell 1.4 Mot vem riktades det allvarligaste hotet? Mot organisationen Mot medarbetare Mot anhöriga till medarbetare Tveksam, vet ej Bas: 25 resp. 19 Privatpersoner hotar I ungefär hälften av fallen framförs de allvarligaste hoten av privatpersoner. Det gäller både redaktioner inom etermedier och dagspress. Andra grupper som hotar är högerextremistiska grupperingar, fängelsegäng och mc-gäng. Det är en bild som lägger nära den bild som Säkerhetspolisen skissar i»otillåten påverkan mot medier«. Där skriver polisen att enskilda hotutövare står för nästan två av fem identifierade hot-, vålds- eller trakasseritillfällen. Utöver kategorin övriga hotutövare om något mindre än en tredjedel syns den högerextrema gruppen inom vit makt-miljön. Den gruppen svarade i Säkerhetspolisens rapport för 12 procent av händelserna 1. I Utgivarnas enkät svarade motsvarande gruppering för 8 respektive 21 procent av hoten mot dagspressen och etermedierna. Fördelningen antyder att etermedierna kan vara mer utsatta för hot på politisk eller ideologisk grund än dagspressen, men de små baserna gör det svårt att dra några säkra slutsatser. 1 Värt att notera i sammanhanget är att Säkerhetspolisen i rapporten inte särredovisar hoten utan slår samman dessa med våld och trakasserier. 11

12 Tabell 1.5 Vem eller vilka framförde det allvarligaste hotet? Privatperson Ungdomsgäng Geografiskt sammansatt gäng, t ex från viss stads- eller kommundel MC-gäng Fängelsegäng Etniskt sammansatt nätverk, t ex öststats-kriminell gruppering Specialiserat nätverk, t ex narkotika, trafficking Vänsterextremistisk/ autonom gruppering Högerextremistisk gruppering Djurrätts- eller miljöaktivister Övrigt Tveksam, vet ej Bas: 25 respektive 19 Säkerhetspolisens enkät visade, precis som Utgivarnas, att det är vanligare att högerextrema grupperingar hotar än att vänsterextrema och autonoma gör det. Säkerhetspolisens bedömning är att orsaken finns i vit makt-miljöns syn på medierna som en uttalad meningsmotståndare. Grupperingen använder begrepp som»systemets media«och»svenskfientlig media«för etablerade medier. Enligt rapporten ses medierna av många inom miljön som»en del av den judiska världskonspirationen«och något som»med sin förljugna bild för folket bakom ljuset«(säkerhetspolisen 2009b). Även TU:s enkät frågade om varifrån hoten kom. Återigen visar det sig att privatpersoner, i detta fall kategoriserade som»vanliga läsare«och»förvirrade personer«, står för en mycket stor del av hoten. Andra framträdande grupperingar är politiska extremistgrupper och kriminella gäng. När hoten blir verklighet Inte fullt en fjärdedel av dagspressens svarande bedömde att det var ganska troligt att den hotande kunde göra verklighet av sitt hot. Inom etermedierna bedömde man att sannolikheten för att hoten skulle sättas i verket var högre. Där menade uppåt två av fem att det var ganska troligt att den hotande kunde göra verklighet av hotet, medan var tjugonde bedömde det som mycket troligt. I en majoritet av fallen bedömde dock den svarande att det inte var särskilt troligt eller inte alls troligt att hotet skulle sättas i verket. 12

13 Tabell 1.6 Hur troligt bedömde du att det var att privatpersonen eller grupperingen kunde göra verklighet av hotet? Mycket troligt Ganska troligt Inte särskilt troligt Inte alls troligt Tveksam, vet ej Bas: 25 respektive 19 Hotens motiv De vanligaste delmotiven eller motivbilderna för hoten är hat, vrede eller besvikelse över publicering samt en önskan om att skrämma en enskild medarbetare till passivitet i en viss fråga eller situation, visar enkäten. Den utsagan finner stöd och stödjer slutsatsen i Journalistförbundets rapport, som pekade på att motiven i knappt hälften av fallen var ilska eller frustration över det en viss journalist bevakat. Andra delmotiv till hoten är maktdemonstration, politiska och ideologiska skäl samt att skydda kriminell verksamhet. Generellt visar svaren att motivbilden är ett komplex av en rad olika delmotiv. Tabell 1.7 Vilka motiv bedömde du låg bakom det allvarligaste hottillfället? 13 Hat, vrede, besvikelse över publicering Skrämma enskild medarbetare till passivitet i enskild fråga eller situation Skrämma enskild medarbetare till aktivitet i enskild fråga eller situation Attackera medieorganisationen som institution Få/uppnå högre status inom gruppering Markering Maktdemonstration Skydda kriminell verksamhet Få tillgång till information Hämnd Missbruk Psykisk sjukdom Politiska eller ideologiska skäl Inga tydliga motiv Övrigt Tveksam, vet ej Bas: 25 respektive 19

14 Polisanmälda hot På dagspressidan polisanmäldes hela 84 procent att de allvarligaste hoten. Det är ett resultat som väl responderar med TU:s enkät där drygt 94 procent av de svarande uppgav att de alltid eller ibland polisanmälde hot. Bland etermedierna är bilden något mer diversifierad. Där svarade 42 procent att de polisanmälde det allvarligaste hotet, medan en något litet större andel svarade att de inte gjort det av skilda anledningar. Tabell 1.8 Polisanmäldes det allvarligaste hotet? Ja, det polisanmäldes Nej, hotet var inte tillräckligt allvarligt Nej, ville inte väcka oro Nej, det leder ingen vart Nej, man förväntas tåla det Tveksam, vet ej Bas: 25 respektive 19 Hotens effekter Enligt Journalistförbundets rapport så bedömde 77 procent av de som utsatts för hot att syftet var att påverka dem i deras yrkesutövning. Utgivarnas undersökning visar att hoten ibland kan få just den effekten. Två av fem hotade redaktioner inom dagspressen uppger att enskilda medarbetare till följd av allvarliga hot påverkats i sitt arbete på så sätt att de tvekat inför en publicering eller ett jobb utlägg. Bland etermedierna är motsvarande andel närmare hälften, 43 procent. Tabell 1.9 [Har enskilda medarbetare till följd av allvarliga hot påverkats i sitt arbete på något av följande sätt?] Tvekat inför en publicering eller jobbutlägg? Aldrig En gång Flera gånger Tveksam, vet ej Bas: 25 respektive 19 Precis om Utgivarnas enkät visade dåvarande Styrelsen för psykologiskt försvars risk- och sårbarhetsanalys av mediesektorn från 2008 att journalistiskt inhämtat material publiceras inte, kartläggningar genomförs inte och artiklar skrivs inte och det som en följd av hot, eller rädsla för befarade och förväntade 14

15 hot (Styrelsen för psykologiskt försvar 2008). Den bilden förstärks och aktualiseras alltså nu av Utgivarnas enkät. På två av tio hotade dagspressredaktioner har medarbetare vid ett eller fler tillfällen undvikit ett bevakningsområde eller en arbetsuppgift på grund av hot. Bland etermedierna närmar sig andelen två av fem, 37 procent. Säkerhetspolisens rapport visar att 27 procent av de uppmärksammade hot-, våld- och trakasserihändelserna lett till att journalister tvekat inför åtgärder eller beslut, men de siffrorna inkluderar alltså flera olika påverkansformer. Säkerhetspolisens rapport visar också att 15 procent undvikit arbetsområden och uppgifter. Samma tendens återfinns i JMG-studien vilken pekar på att drygt var fjärde hotad journalist avstått från att bevaka vissa ämnen efter hot. Ännu något fler har avstått från att bevaka vissa grupper eller personer. Tabell 1.10 [Har enskilda medarbetare till följd av allvarliga hot påverkats i sitt arbete på något av följande sätt?] Undvikit ett bevakningsområde eller arbetsuppgift? Aldrig En gång Flera gånger Tveksam, vet ej Bas: 25 respektive 19 Trots att hoten är allvarliga är det förhållandevis få av respondenterna som uppger att medarbetare funderat på att byta tjänst som en följd av dessa. En tydlig majoritet uppger att så aldrig varit fallet. Det finns dock en ganska stor osäkerhetsfaktor då närmare en fjärdedel bland dagspressens och mer än en tredjedel av etermediernas hotade redaktioner är tveksamma. De vet helt enkelt inte om några av de enskilda medarbetarna funderat på det, men inte gett dessa tankar tydliga uttryck. 15

16 Tabell 1.11 [Har enskilda medarbetare till följd av allvarliga hot påverkats i sitt arbete på något av följande sätt?] Funderat på att byta tjänst? Aldrig En gång Flera gånger Tveksam, vet ej Bas: 25 respektive 19 Bilden ser rätt snarlik ut när det handlar om funderingar på att sluta arbeta som journalist eller i mediebranschen som helhet. Även här är det en majoritet som uppger att medarbetarna inte funderat på att lämna yrket eller branschen. Och samtidigt är stora andelar tveksamma om medarbetarna funderat över frågan. TU:s enkät ställde en snarlig fråga, nämligen om hoten resulterat i att medarbetare faktiskt sagt upp sig. Ingen respondent svarade ja på den direkta frågan. Tabell 1.12 [Har enskilda medarbetare till följd av allvarliga hot påverkats i sitt arbete på något av följande sätt?] Funderat på att sluta som journalist eller i mediebranschen? Aldrig En gång Flera gånger Tveksam, vet ej Bas: 25 respektive 19 När det gäller arbetsmotivationen så uppger mer än en tredjedel av dagspressrespondenterna att medarbetare upplevt minskad motivation på grund av allvarliga hot. Fler än två av fem hotade redaktioner inom etermedierna svarar att medarbetare fått mindre motivation. 16

17 Tabell 1.13 [Har enskilda medarbetare till följd av allvarliga hot påverkats i sitt arbete på något av följande sätt?] Minskad arbetsmotivation? Aldrig En gång Flera gånger Tveksam, vet ej Bas: 25 respektive 19 Enkätsvaren visar att de som utsatts för hot upplever otrygghet i arbetet. Nästan åtta av tio etermedieredaktioner uppger att medarbetare gett uttryck för otrygghet. För dagspressens del är tendensen densamma, en förkrossande majoritet av respondenterna menar att medarbetarna upplevt känslor av otrygghet till följd av allvarliga hot. Tabell 1.14 [Har enskilda medarbetare till följd av allvarliga hot påverkats i sitt arbete på något av följande sätt?] Upplevt känsla av otrygghet i arbetet? Aldrig En gång Flera gånger Tveksam, vet ej Bas: 25 respektive 19 Hoten får fler effekter än att medarbetare funderar över sitt yrkesval, upplever otrygghet och undviker jobb. I flera fall har hoten även lett till att medarbetare tvingats sjukskriva sig. Bland etermedierna svarar var tionde hotad redaktion att medarbetare varit sjukskrivna en eller flera gånger på grund av hot. På dagspressidan tar sig hoten än tydligare uttryck då en så stor andel som en knapp fjärdedel menar att enskilda tvingats till sjukskrivning. 17

18 Tabell 1.15 [Har enskilda medarbetare till följd av allvarliga hot påverkats i sitt arbete på något av följande sätt?] Varit sjukskriven? Aldrig En gång Flera gånger Tveksam, vet ej Bas: 25 respektive 19 Om Utgivarnas enkät jämförs med TU:s i den här frågan så indikerar det att antalet sjukskrivningar kan ha ökat under de år som gått mellan de två enkäterna. 24 procent av Utgivarnas respondenter inom dagspressen uppgav att de haft medarbetare som sjukskrivit sig till följd av hoten. I TU:s enkät var det 9 procent som svarade att hoten resulterat i att medarbetare sjukskrivit sig. Andra möjliga förklaringar till skillnaden är något annorlunda frågeställningar och bortfallsrelaterade skevheter. Som nämndes tidigare begränsar sig hotens effekter inte bara till arbetsplatsen, utan följer även medarbetarna på fritiden och in i hemmen. En majoritet av respondenterna svarar att privatlivet påverkats på så sätt att medarbetarna varit oroliga i sina hem. Hoten har också fått så långtgående konsekvenser att medarbetarna varit oroade för sin anhöriga och att dessa ombetts att flytta tillfälligt. Det vanligaste sättet för medierna att bemöta hoten är att stärka organisationernas yttre säkerhet genom utbyggt skalskydd. 18

19 Tabell 1.16 Har redaktionen eller enskilda medarbetares privatliv påverkats på något av följande sätt av allvarliga hot? Organisationens skalskydd/ yttre säkerhet har förstärkts Medarbetare har tillfälligt bott på annan plats Medarbetares anhöriga har ombetts flytta tillfälligt Medarbetare har upplevt känsla av oro i hemmet Medarbetare har upplevt oro för anhöriga Övrigt Nej Tveksam, vet ej Bas: 25 respektive 19 19

20 Trakasserier Med trakasserier menas i denna rapport situationer där redaktionen eller medarbetare uppfattat att en privatperson eller aktör med koppling till ett nätverk/gruppering genom förtal, ofredande samt subtila hot och andra icke straffbara påtryckningar försökt påverka yrkesutövningen eller att det skett som en följd av denna. Utgivarnas enkät visar att inte fullt två av fem dagspressredaktioner utsatts för trakasserier under mätperioden och en klar majoritet av etermedie redaktionerna. Tabell 2.1 Har din redaktion eller någon av dess medarbetare blivit utsatta för allvarliga trakasserier sedan den 1 januari 2013? Ja Nej Tveksam, vet ej Bas: 62 resp. 39 Av förklarliga skäl så har majoriteten av de trakasserade redaktionerna varit föremål för trakasserier vid fler tillfällen än ett då dessa vanligen utgörs av en fortgående handling. Tabell 2.2 Hur många gånger har redaktionen eller dess medarbetare blivit utsatta för trakasserier från privatpersoner eller nätverk sedan den 1 januari 2013? En gång gånger gånger gånger gånger gånger eller fler Tveksam, vet ej Bas: 23 resp. 22 Så trakasseras medierna Trakasserierna tar sig många olika uttryck. Utgivarnas enkät visar att de allvarligaste trakasserierna företrädesvis tar sig form i obehagliga telefonsamtal, e-postmeddelanden och via internet. I det sista fallet kan det röra sig om tra 20

21 kasserier via sociala medier, bloggar eller en sajt. Men det kan även vara så att någon»råkade«befinna sig på samma plats som utsatta medarbetare, att medarbetare kartläggs och att dessa fotograferats eller spelats in. Tabell 2.3 Vilken form tog det allvarligaste trakasseritillfället? Obehagliga telefonsamtal Obehagliga sms-meddelanden Obehagliga e-postmeddelanden Någon»råkade«befinna sig på samma plats som utsatta medarbetare eller utanför redaktionen Via internet, t ex på en sajt, sociala medier eller blogg Fått kännedom om hot via kollegor Tecken på kartläggning av medarbetare Tecken på kartläggning av medarbetares anhöriga Tecken på kartläggning av redaktionens arbetsformer Oönskade varor och tjänster i medarbetares eller organisationens namn Någon kört runt fastigheten med fordon Någon har fotograferat och spelat in med-arbetare på band Polisanmälan, stämning, okynnesanmälan till PO, etc. Övrigt Tveksam, vet ej Bas: 23 resp. 22 Enligt Säkerhetspolisen så finns det tendenser inom vit makt-miljön till att vara beredd att ägna både tid och resurser åt att kartlägga och trakassera journalister. Och det till skillnad från den organiserade brottsligheten som kräver förhållandevis snabba effekter av sina ansträngningar. Även Utgivarnas enkät pekar mot att de högerextrema står för en noterbar del av de allvarligaste hoten. Hos både dagspress och etermedier är den här grupperingen den näst vanligaste när det gäller allvarliga trakasserier. Men precis som för hoten så är det enskilda privatpersoner som står för den mer betydande mängden trakasserier. Det gäller i synnerhet för etermedierna där privatpersoner stod för fler än sju av tio av de allvarligaste trakasseritillfällena. 21

22 Tabell 2.4 Vem eller vilka skulle du bedöma låg bakom det allvarligaste trakasseritillfället? Privatperson Ungdomsgäng Geografiskt sammansatt gäng, t ex från viss stads- eller kommundel MC-gäng Etniskt sammansatt nätverk, t ex öststats-kriminell gruppering Specialiserat nätverk, t ex narkotika, trafficking, etc. Vänsterextremistisk/autonom gruppering Högerextremistisk gruppering Djurrätts- eller miljöaktivister Övrigt Tveksam, vet ej Bas: 23 resp. 22 Minoritet av trakasserierna anmäls Bara 18 procent av de allvarligaste trakasseritillfällena inom etermedierna polisanmäls, enligt Utgivarnas enkät. Huvudorsaken till att de inte anmäls är att de inte upplevts vara straffbara. I en mindre del av fallen har redaktionerna dock avstått då de upplevt att anmälningarna inte leder någon vart och i något enstaka fall även på grund av uppfattningen om att trakasserier är något man får tåla som medarbetare på ett mediebolag. På dagspressidan väger det helt jämnt mellan att anmäla och att avstå då påtryckningarna inte upplevts vara straffbara. En eventuell anledning kan vara att trakasserierna mot dagspressen är grövre än mot etermedierna. En annan är att dagspressens redaktioner många gånger är mindre än etermediernas och lever tätare inpå sin publik, vilket i sin tur kan göra dem mer sårbara. Tabell 2.5 Polisanmäldes det allvarligaste trakasseritillfället? Ja Nej, trakasserierna upplevdes inte vara straffbara Nej, det leder ingen vart Nej, man förväntas tåla det Tveksam, vet ej Bas: 23 respektive 22 22

23 Tvekan efter trakasserier Trakasserierna leder, liksom hoten, ibland till att medarbetare tvekar inför publiceringar och jobbutlägg. På närmare två av fem trakasserade dagspressredaktioner har det lett till att medarbetare tvekat en eller flera gånger. Det är en lika stor andel som uppger att de aldrig tvekat. För etermediernas del är det färre som uppger att de tvekat, 28 procent, inför publiceringar eller jobbutlägg efter trakasserier. Det är en tydlig majoritet, nästan tre av fem, som uppger att de aldrig tvekat. Tabell 2.6 Har redaktionen eller enskild medarbetare till följd av allvarliga trakasserier påverkats i arbetet på något av följande sätt? Tvekat inför publicering eller jobbutlägg? Aldrig En gång Flera gånger Tveksam, vet ej Bas: 23 resp. 22 Skillnaden mellan de två medieslagen är något mindre när det gäller undvikan av bevakningsområde eller arbetsuppgift efter allvarliga trakasserier. 30 respektive 28 procent av redaktionerna inom dagspress och etermedier har undvikit områden eller uppgifter till följd av allvarliga trakasserier. Och det medan uppåt hälften av dagspressens redaktioner och inte fullt två av tre etermedie redaktionerna aldrig valt att avstå från arbetsuppgifter och områden efter allvarliga trakasserier. Tabell 2.7 [Har enskilda medarbetare till följd av allvarliga trakasserier påverkats i sitt arbete på något av följande sätt?] Undvikit ett bevakningsområde eller arbetsuppgift? Aldrig En gång Flera gånger Tveksam, vet ej Bas: 23 resp. 22 Ungefär var tionde trakasserad redaktion inom dagspressen och etermedierna har med arbetare som funderat på att byta tjänst efter trakasserierna. På majoriteten av redaktionerna har medarbetarna inte talat om tjänstebyten. 23

24 Tabell 2.8 [Har enskilda medarbetare till följd av allvarliga trakasserier påverkats i sitt arbete på något av följande sätt?] Funderat på att byta tjänst? Aldrig En gång Flera gånger Tveksam, vet ej Bas: 23 resp. 22 Något mindre än två tredjedelar av redaktionerna uppger att deras medlemmar aldrig funderat på att sluta som journalist eller lämna mediebranschen efter allvarliga trakasserier. Hos dagspressen har något fler än var tionde trakasserad redaktion som haft medarbetare som vi ett tillfälle gjort sig tankar om att lämna jobbet eller branschen. Bland etermedierna är motsvarande andel 9 procent, men då vid ett flertal tillfällen. Tabell 2.9 [Har enskilda medarbetare till följd av allvarliga trakasserier påverkats i sitt arbete på något av följande sätt?] Funderat på att sluta som journalist eller i mediebranschen? Aldrig En gång Flera gånger Tveksam, vet ej Bas: 23 resp. 22 Minskad motivation och ökad oro Trakasserier leder, just som för hot, till att medarbetare upplever minskad arbets motivation. Den minskade motivationen verkar vara något mer utbredd inom etermedierna. Där har 37 procent av de utsatta redaktionerna sett motivationen dala hos medarbetare efter allvarliga trakasserier. Bland dagspressen är andelen lägre, med lite drygt två av tio. Men även om minskad motivation förekommer så uppger närmare hälften av dagspressen och drygt två femtedelar av etermediernas redaktioner att de inte har medarbetare som upplevt minskad arbetsmotivation. En del utsatta respondenter uppger att de inte känner till om medarbetares motivation minskat. 24

25 Tabell 2.10 [Har enskilda medarbetare till följd av allvarliga trakasserier påverkats i sitt arbete på något av följande sätt?] Motivationen för arbetet minskat? Aldrig En gång Flera gånger Tveksam, vet ej Bas: 23 resp. 22 Ett flertal redaktioner har upplevt att medarbetarna känt otrygghet än vikande motivation. Tydliga majoriteter av de trakasserade redaktionerna har medarbetare som varit otrygga i arbetet. Och det som en följd av allvarliga trakasserier. Tabell 2.11 [Har enskilda medarbetare till följd av allvarliga trakasserier påverkats i sitt arbete på något av följande sätt?] Upplevt känsla av otrygghet i arbetet? Aldrig En gång Flera gånger Tveksam, vet ej Bas: 23 resp. 22 Även om den klara majoriteten av redaktionerna inte upplevt att medarbetare tvingats till sjukskrivning på grund av trakasserierna så förekommer det. För etermedierna är det en liten grupp om några få procent, även om gruppen tveksamma närmar sig en fjärdedel. Bland dagspressen har mer än var fjärde redaktion haft sjukskrivna medarbetare till följd av allvarliga trakasserier. Tabell 2.12 [Har enskilda medarbetare till följd av allvarliga trakasserier påverkats i sitt arbete på något av följande sätt?] Varit sjukskriven? Aldrig En gång Flera gånger Tveksam, vet ej Bas: 23 resp

26 Till följd av trakasserierna har uppåt hälften av dagspressen och drygt fyra av tio etermedieredaktioner förstärkt skalskyddet och sin yttre säkerhet. Men en stor andel redaktionsmedlemmar har också, på grund av allvarliga trakasserier, upplevt oro i hemmet och för sina anhöriga. Det gäller inom båda medieslagen. Tabell 2.13 Har redaktionen eller enskilda medarbetares privatliv påverkats på något av följande sätt av det allvarligaste trakasseritillfället? Organisationens skalskydd/ yttre säkerhet har förstärkts Medarbetare har tillfälligt bott på annan plats Medarbetares anhöriga har ombetts flytta tillfälligt Medarbetare har upplevt känsla av oro i hemmet Medarbetare har upplevt oro för anhöriga Övrigt Nej Tveksam, vet ej Bas: 23 resp

27 Våld Utgivarnas enkät har även behandlat allvarliga våldssituationer. I enkäten avses situationer där medarbetare utsatts för fysiskt våld med syfte att påverka deras eller organisationens yrkesutövning eller att det skett som en följd av denna. Det är ovanligt att journalister blir utsatta för våld. Men Utgivarnas enkät visar precis som tidigare studier att det trots allt förekommer. Den aktuella enkäten visar att 5 respektive 3 procent av dagspressens och etermediernas redaktioner har medarbetare som utsatts för allvarligt våld under den studerade perioden. Det betyder tre respektive en svarande i absoluta tal. Tabell 3.1 Har din redaktion eller någon av dess medarbetare blivit utsatta för allvarligt våld sedan den 1 januari 2013? Ja Nej Tveksam, vet ej Bas: 62 resp. 39 Övriga aktuella studier redovisar också få, men förekommande, uppgifter om våld mot journalister. TU:s enkät pekar mot att närmare var tionde dagspressföretag hade medarbetare som utsatts för våld under åren I Journalistförbundets studie svarade 39 personer att de under de senaste två åren blivit utsatta för våld i sin yrkesutövning (Journalistförbundet 2013). Även SPF:s analys av mediesektorn noterade att våldsdåd förekommer (Styrelsen för psykologiskt försvar 2008). Med så små baser som det är i Utgivarnas studie, tre och en svarande, när det gäller våld är det inte fruktbart att dela upp materialet mer än så. Men det går givetvis att konstatera att när respondenterna ombads uppge hur många gånger medarbetare utsatts för allvarliga våldshändelser så var två av fallen en serie av upprepade våldshandlingar. Totalt redovisar enkäten nio fall av allvarliga våldshändelser sedan den i januari

28 Tabell 3.2 Hur många gånger har medarbetare utsatts för allvarliga våldshändelser sedan den 1 januari 2013? En gång gånger gånger gånger gånger gånger eller fler - - Tveksam, vet ej - - Bas: 3 resp. 1 Våld mot enskild Det allvarligaste våldet riktades om en enskild medarbetare. Inte mot grupp av medarbetare eller deras anhöriga. TU:s enkät går in i frågan än mer i detalj. Den visade att det förekommande våldet huvudsakligen riktades mot journalister och mer sällan mot andra medarbetare. Till skillnad från Utgivarnas enkät visade TU:s att det under deras mätperiod förekommit våld mot medarbetares familjemedlemmar. Tabell 3.3 Mot vem riktades det våld som du uppfattade som allvarligast Mot en medarbetare Mot en grupp medarbetare - - Mot medarbetares anhöriga - - Övrigt - - Tveksam, vet ej - - Bas: 3 resp. 1 Inget i Utgivarnas enkät tyder på att vapen skulle vara vanligt förekommande vid våld mot journalister. Inte i något av de rapporterade våldsfallen använde gärningsmannen vapen. Tabell 3.4 Använde gärningspersonen vapen vid tillfället? Ja, kniv Ja, skjutvapen - - Ja, annat vapen - - Nej Bas: 3 resp. 1 28

29 Bakom den allvarligaste våldshandlingen mot en av medarbetarna inom etermedierna stod en vänsterextremistisk/autonom gruppering. Två dagspressmedarbetare blev attackerade av privatpersoner och en av ett mc-gäng. TU:s enkät visade på en snarlik bild av varifrån våldet kom. Deras resultat pekade på att kriminella gäng, förvirrade privatpersoner och politiska extremister på höger- och vänsterkanten stod för huvuddelen av våldshändelserna. Tabell 3.5 Vem eller vilka skulle du bedöma utsatte medarbetaren/ medarbetarna för den allvarligaste våldshandlingen? Privatperson Ungdomsgäng - - Geografiskt sammansatt gäng, - - t ex från viss stads- eller kommundel MC-gäng Etniskt sammansatt nätverk, - - t ex öststats-kriminell gruppering Specialiserat nätverk, t ex narkotika, traffick-ing, etc. - - Vänsterextremistisk/ autonom gruppering Högerextremistisk gruppering - - Djurrätts- eller miljöaktivister - - Övrigt - - Tveksam, vet ej - - Bas: 3 resp. 1 Komplex motivbild Motivbilden bakom det allvarligaste våldsdådet är komplext. Det finns en rad bakomliggande faktorer. Bland de mer framträdande är maktdemonstration, markering, attack mot medieorganisationen som institution och en önskan om att skrämma medarbetare till passivitet i ett enskilt fall. Eftersom baserna är små är det mycket osäkert att uttala sig om tendenser i materialet. 29

30 Tabell 3.6 Vilka motiv bedömde du låg bakom den allvarligaste våldshändelsen? Hat, vrede, besvikelse över publicering Få/uppnå högre status inom gruppering Markering Maktdemonstration Skydda kriminell verksamhet Attackera medieorganisationen som institution Skrämma medarbetaren eller redaktionen till passivitet i enskilt fall Skrämma medarbetaren eller redaktionen till aktivitet i enskilt fall Allmän påverkan (ej i enskilt fall) Få tillgång till information Hämnd Missbruk Psykisk sjukdom Politiska eller ideologiska skäl Inga tydliga motiv Övrigt Tveksam, vet ej Bas: 3 respektive 1 De få våldshändelser som trots allt sker kopplat till medarbetarnas arbete verkar polisanmälas. Tre av de fyra allvarligaste fallen har polisanmälts. Vid det fjärde fallet har den svarande inte känt till om händelsen polisanmäldes eller ej. I TU:s enkät fanns en fråga om respondenterna brukade polisanmäla våld. Åtta av tio svarade att de alltid polisanmälde våldshändelser. Svaren från båda enkäterna borde rimligen stärka intrycket att våldshändelser vanligen polisanmäls. Tabell 3.7 Gjordes en polisanmälan av den allvarligaste våldshändelsen? Ja Nej, det leder ingen vart Nej, man förväntas tåla det Tveksam, vet ej Bas: 3 resp. 1 30

31 Våldets effekter Två av de tre respondenterna inom dagspressen uppger i att medarbetare tvekat inför publicering eller jobbutlägg vid ett enstaka tillfälle. Basen är dock för liten för att dra några generella slutsatser om proportionernas sannolikhet. Återigen kan resultatet ställas mot TU:s snarlika enkät. Den pekar mot att det hänt att dagstidningar ändrat i artikel eller avstått från publicering, men att det är sällsynt. Här är det svårare att tala om att studierna mer entydigt stöder varandra. Tabell 3.8 Har redaktionens eller enskilda medarbetares arbete påverkats av allvarliga våldshändelser på något av följande sätt? Tvekat inför publicering eller utläggning av jobb? Aldrig En gång Flera gånger Tveksam, vet ej Bas: 3 resp. 1 Enkäten visar att det faktiskt förekommer att medarbetare undviker ett område eller arbetsuppgifter efter allvarliga våldshändelser. Men även här gör basen det omöjligt att tala om tendenser i materialet. Tabell 3.9 [Har redaktionens eller enskilda medarbetares arbete påverkats av allvarliga våldshändelser på något av följande sätt?] Undvikit ett område eller arbetsuppgift? Aldrig En gång Flera gånger Tveksam, vet ej Bas: 3 resp. 1 Ingen av Utgivarnas respondenter uppger att någon av deras medarbetare gett uttryck för att de funderat på att byta tjänst till följd av våld. De fyra svaren lägger sig i kategorierna»aldrig«och»tveksam, vet ej«. Detsamma gör 99 procent av svaren i TU:s enkät. 31

32 Tabell 3.10 [Har redaktionens eller enskilda medarbetares arbete påverkats av allvarliga våldshändelser på något av följande sätt?] Funderat på att byta tjänst? Aldrig En gång Flera gånger Tveksam, vet ej Bas: 3 resp. 1 På samma sätt som svaren i frågan rörande om medarbetarna funderat på att byta tjänst fördelar de sig när det gäller om medarbetarna övervägt lämna mediebranschen:»aldrig«och»tveksam, vet ej«. Även svaren i TU:s enkät fördelade sig över alternativen»nej«våld har inte resulterat i att medarbetare bytt bransch, 80 procent, och»vet ej«, 20 procent. Tabell 3.11 [Har redaktionens eller enskilda medarbetares arbete påverkats av allvarliga våldshändelser på något av följande sätt?] Funderat på att sluta som journalist eller i mediebranschen? Aldrig En gång Flera gånger Tveksam, vet ej Bas: 3 resp. 1 De rapporterade våldshändelserna inom dagspressen har enligt respondenterna inte lett till minskad arbetsmotivation. För etermedierna är det tveksamt då respondenterna inte känner till om så är fallet. Tabell 3.12 [Har redaktionens eller enskilda medarbetares arbete påverkats av allvarliga våldshändelser på något av följande sätt?] Motivationen för arbetet minskat? Aldrig En gång Flera gånger Tveksam, vet ej Bas: 3 resp. 1 32

33 Det är ovisst om det noterade våldet mot etermedierna lett till att medarbetare känt otrygghet i arbetet. ens tre respondenter ger en mer diversifierad bild, från aldrig känt otrygghet till flera gånger. Tabell 3.13 [Har redaktionens eller enskilda medarbetares arbete påverkats av allvarliga våldshändelser på något av följande sätt?] Upplevt känsla av otrygghet i arbetet? Aldrig En gång Flera gånger Tveksam, vet ej Bas: 3 resp. 1 Utifrån de inkomna svaren, särskilt i kombination med de små baserna, omöjligt att peka på någon tendens vad gäller sjukskrivningar vid allvarliga våldshändelser. Tabell 3.14 [Har redaktionens eller enskilda medarbetares arbete påverkats av allvarliga våldshändelser på något av följande sätt?] Varit sjukskriven? Aldrig En gång Flera gånger Tveksam, vet ej Bas: 3 resp. 1 33

34 Skadegörelse Med skadegörelse menas i den här enkäten situationer där respondenten uppfattat att en aktör använt fysiskt våld mot egendom i syfte att påverka redaktionens eller enskild medarbetares yrkesutövning eller att så skett som en följd av denna. Med den definitionen som grund visar Utgivarnas enkät att uppåt nio av tio redaktioner, inklusive medarbetarnas egendom, inte utsatts för skadegörelse under den aktuella mätperioden. Tabell 4.1 Har din redaktions eller medarbetares egendom utsatts för allvarlig skadegörelse sedan den 1 januari 2013? Ja Nej Tveksam, vet ej Bas: 62 resp. 39 Totalt visar enkäten på sju dokumenterade fall av skadegörelse mot medieföretags eller medarbetares egendom. I samtliga fall rör det sig om ett enstaka händelser. Tabell 4.2 Hur många gånger har redaktionens eller någon medarbetares egendom utsatts för allvarlig skadegörelse sedan den 1 januari 2013? En gång gånger gånger gånger gånger gånger eller fler Tveksam, vet ej Bas: 5 resp. 2 Det som skadades under de nämnda fallen var bilar, fastigheter och annan egendom. Bland de fallen är bilen mer utsatt för skadegörelse än annan egendom. 34

Därför hotas medier och medarbetare RAPPORT 2015:2

Därför hotas medier och medarbetare RAPPORT 2015:2 Därför hotas medier och medarbetare RAPPORT 2015:2 Utgivarna är en intresseorganisation för publicistiska medieföretag i Sverige. I Ut givarna samverkar medieaktörer som slår vakt om det svenska publicistiska

Läs mer

Hot och hat så påverkas medierna

Hot och hat så påverkas medierna Hot och hat så påverkas medierna RAPPORT 2016:1 Utgivarna är en intresseorganisation för publicistiska medieföretag i Sverige. I Ut givarna samverkar medieaktörer som slår vakt om det svenska publicistiska

Läs mer

Hot, våld och trakasserier mot medier

Hot, våld och trakasserier mot medier Hot, våld och trakasserier mot medier Majoritet ej utsatta för hot, trakasserier och våld Har du utsatts för något av följande, i eller som en följd av ditt arbete, under de senaste 12 månaderna? Frågan

Läs mer

Otillåten påverkan. Hot och trakasserier mot journalister & mediehus 2017

Otillåten påverkan. Hot och trakasserier mot journalister & mediehus 2017 Otillåten påverkan Hot och trakasserier mot journalister & mediehus 2017 Utgivarna är en intresseorganisation för medieföretag i Sverige. I Ut givarna samverkar medier som slår vakt om det svenska publicistiska

Läs mer

Enkät om kränkningar och hot mot journalister

Enkät om kränkningar och hot mot journalister Enkät om kränkningar och hot mot journalister Enkät om kränkningar och hot mot journalister 2013 Journalistförbundet genomför regelbundna enkätundersökningar bland sina medlemmar för att kartlägga förekomsten

Läs mer

Hot mot kvinnliga opinionsbildare Tidningsutgivarna. Thea Eriksson Almgren Mikaela Ekblad Toivo Sjörén 24 mars 2017

Hot mot kvinnliga opinionsbildare Tidningsutgivarna. Thea Eriksson Almgren Mikaela Ekblad Toivo Sjörén 24 mars 2017 Hot mot kvinnliga opinionsbildare Tidningsutgivarna Thea Eriksson Almgren Mikaela Ekblad Toivo Sjörén 24 mars 2017 Om undersökningen Bakgrund och syfte: Flera studier har visat att nyhetsmediernas ledarskribenter,

Läs mer

Kränkningar och påtryckningar mot journalister blir allt vanligare

Kränkningar och påtryckningar mot journalister blir allt vanligare Enkät om kränkningar och påtryckningar mot journalister 2014 Sammanfattning Journalistförbundet genomför regelbundna enkätundersökningar bland sina medlemmar för att kartlägga förekomsten av kränkningar,

Läs mer

Tryggt eller otryggt i rättsväsendet

Tryggt eller otryggt i rättsväsendet Statistik Tryggt eller otryggt i rättsväsendet Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Vår undersökning visar att majoriteten av Juseks medlemmar

Läs mer

Otillåten påverkan mot myndighetspersoner

Otillåten påverkan mot myndighetspersoner Otillåten påverkan mot myndighetspersoner Brå i samarbete med 13 myndigheter och två a-kassor. Karolina Hurve och Anna Jonsson Otillåten påverkan Trakasserier som inte behöver vara straffbara Hot, våld

Läs mer

Hot mot förtroendevalda

Hot mot förtroendevalda Hot mot förtroendevalda Hot mot förtroendevalda Säkerhetspolisen, mars 2008 Innehåll: Säkerhetspolisen Foto: Säkerhetspolisen Beställning: Rapporten finns i pdf-format på Säkerhetspolisens webbplats www.sakerhetspolisen.se

Läs mer

Webbilaga. Otillåten påverkan mot myndighetspersoner. Rapport 2016:13. En uppföljning

Webbilaga. Otillåten påverkan mot myndighetspersoner. Rapport 2016:13. En uppföljning Webbilaga Rapport 2016:13 Denna webbilaga innehåller vissa tabeller från rapporten. I dessa tabeller redovisades av platsskäl enbart andelen svarande, men i bilagan framgår även antalet. De har samma tabellnummer

Läs mer

Otillåten påverkan mot medier. Författningsskyddsenheten

Otillåten påverkan mot medier. Författningsskyddsenheten Författningsskyddsenheten 1 (17) Författningsskyddsenheten Sammanfattande slutsatser Studien visar att det är relativt vanligt att journalister utsätts för hot och trakasserier med anledning av sin yrkesutövning.

Läs mer

Hat och hot mot förtroendevalda och röstmottagare valåret 2018 samt 2019

Hat och hot mot förtroendevalda och röstmottagare valåret 2018 samt 2019 Hat och hot mot förtroendevalda och röstmottagare valåret 2018 samt 2019 Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Valnämnden Datum: 2018-04-13 18 För revidering ansvarar:

Läs mer

Säkerheten inom rättsväsendet

Säkerheten inom rättsväsendet Statistik Säkerheten inom rättsväsendet Akademikerförbundet för jurister, civilekono mer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Om rapporten Säkerheten inom rättsväsendet diskuteras alltmer och

Läs mer

O"llåten påverkan mot myndighetspersoner

Ollåten påverkan mot myndighetspersoner O"llåten påverkan mot myndighetspersoner Johanna Skinnari, projektledare Karolina Hurve, utredare Enheten för forskning om ekonomisk och organiserad brobslighet Dagens föreläsning Vad är o"llåten påverkan?

Läs mer

Högt tempo och bristande ledarskap. Psykosocial arbetsmiljöenkät bland Hotell- och restaurangfackets medlemmar

Högt tempo och bristande ledarskap. Psykosocial arbetsmiljöenkät bland Hotell- och restaurangfackets medlemmar 1 Högt tempo och bristande ledarskap Psykosocial arbetsmiljöenkät bland Hotell- och restaurangfackets medlemmar 2 Ducka inte för ansvaret att åtgärda orsakerna till stress Anställda i hotell- och restaurangbranschen

Läs mer

Siten Avpixlat har en högre kännedom, 61 % känner till den, 20 % av svenska folket har någon gång läst något på den.

Siten Avpixlat har en högre kännedom, 61 % känner till den, 20 % av svenska folket har någon gång läst något på den. Rapport: Media, Julia Ceasar, Avpixlat och näthat Novus har på eget initiativ genomfört en undersökning om vad svenska folket har för kännedom om Julia Ceasar, avpixlat, snaphanen, det generella t för

Läs mer

Medier i Sverige. En faktasamling

Medier i Sverige. En faktasamling Medier i Sverige En faktasamling Medier som tar ansvar TU Medier i Sverige är sedan 1898 de fria mediehusens branschorganisation. I dag representerar vi huvuddelen av landets mediehus, som ger ut nyheter

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Undersökning bland medlemmar inom kriminalvården. Martin Ahlqvist Malin Grundqvist Johan Orbe 12 december 2017

Undersökning bland medlemmar inom kriminalvården. Martin Ahlqvist Malin Grundqvist Johan Orbe 12 december 2017 Undersökning bland medlemmar inom kriminalvården Martin Ahlqvist Malin Grundqvist Johan Orbe december 07 Info om undersökningen På uppdrag av Seko har Kantar Sifo undersökt hur medlemmar som arbetar inom

Läs mer

Rapport 2013:9. Politikernas trygghetsundersökning Teknisk rapport

Rapport 2013:9. Politikernas trygghetsundersökning Teknisk rapport Rapport 2013:9 Politikernas trygghetsundersökning 2012 Teknisk rapport . Bilaga 3. Internt bortfall PTU 2012 Enkät: W=webbenkät, P=postenkät N Bortfall Enkät I vilken eller

Läs mer

Politikernas trygghetsundersökning Förtroendevaldas utsatthet och oro för hot, våld och trakasserier

Politikernas trygghetsundersökning Förtroendevaldas utsatthet och oro för hot, våld och trakasserier Politikernas trygghetsundersökning 2012 Förtroendevaldas utsatthet och oro för hot, våld och trakasserier Politikernas trygghetsundersökning 2012 Regeringsuppdrag: undersöka omfattningen och utvecklingen

Läs mer

Vad gör journalisterna efter utbildningen?

Vad gör journalisterna efter utbildningen? Journalisternas arbetsmarknad en undersökning av JMG s tidigare journaliststudenter Sammanlagt 1297 tidigare studenter på JMG s journalistprogram har svarat på frågor om vad de gör efter sin utbildning.

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 2012-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Hotad kultur? Lägesbild och exempel på motstrategier

Hotad kultur? Lägesbild och exempel på motstrategier Hotad kultur? Lägesbild och exempel på motstrategier Tre rapporter om hot och våld mot kulturutövare och kulturinstitutioner: www.kulturanalys.se/publikationer Hotad kultur? En enkätundersökning om hot

Läs mer

Riktlinje vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Norrköpings kommun

Riktlinje vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Norrköpings kommun Riktlinje 2012-05-02 Riktlinje vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Norrköpings kommun Diarienummer: KS-257/2012 Beslutad av kommunstyrelsen den 2 maj 2012 Om riktlinjen Denna riktlinje

Läs mer

Analys av enkät om hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Uppsala kommun

Analys av enkät om hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Uppsala kommun KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Engla Bertolino 170823 KSN-2016-2288 Analys av enkät om hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i kommun Under valåret 2014 utsattes tre av tio

Läs mer

Riktlinjer för att förebygga hot mot journalister

Riktlinjer för att förebygga hot mot journalister Riktlinjer för att förebygga hot mot journalister Journalister är en utsatt yrkesgrupp. Kränkningar, trakasserier, hot och våld mot journalister har tyvärr blivit en allt vanligare del av yrket. Det är

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Kommunernas arbete mot våldsbejakande extremism

Kommunernas arbete mot våldsbejakande extremism á 2 Kommunernas arbete mot våldsbejakande extremism - en kartläggning av problembild erfarenheter och arbetssätt Magnus Lindgren forskare & f.d. polis Patricia Wallinder Kriminolog & socionom 3 Innehållsförteckning

Läs mer

KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel. - redovisning av telefonintervjuer, november/december Beatrice Pernehagen

KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel. - redovisning av telefonintervjuer, november/december Beatrice Pernehagen KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1998 Beatrice Pernehagen Kooperativa institutet Box 200 63 104 60 Stockholm Telefon 08-772

Läs mer

Anställda inom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan om hot och våld i arbetet

Anställda inom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan om hot och våld i arbetet Anställda inom och om hot och våld i arbetet T-113216 Akademikerförbundet SSR: Stina Andersson Synovate Temo: Arne Modig, John Almering Datum: 2006-12-13 Sammanfattning Anställda om hot och våld i arbetet

Läs mer

KLOTTER I GÖTEBORG EN UNDERSÖKNING BLAND PRIVATA FASTIGHETSÄGARE. Göteborg

KLOTTER I GÖTEBORG EN UNDERSÖKNING BLAND PRIVATA FASTIGHETSÄGARE. Göteborg KLOTTER I GÖTEBORG EN UNDERSÖKNING BLAND PRIVATA FASTIGHETSÄGARE Göteborg Varför undersöka klotter? Klotter och skadegörelse är ett problem på många platser i Göteborg. Det är negativt ur flera olika synvinklar.

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Riktlinje - Hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda

Riktlinje - Hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda Dokumentansvarig Ann Willsund, 0485-470 16 ann.willsund@morbylanga.se RIKTLINJE Beslutande Kommunfullmäktige 1(6) Beteckning Handbok Giltighetstid Aktualitetsprövning/revidering senast Dokumentkategori

Läs mer

Policy och handlingsplan vid våld och hot i Orust kommun

Policy och handlingsplan vid våld och hot i Orust kommun FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.4) Policy och handlingsplan vid våld och hot i Orust kommun Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Säkerhet Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av KS 2006-05-03 74 Revisions datum

Läs mer

Sexuella trakasserier

Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier en delrapport till Temperaturmätaren 2018 ST, 2018. Elin Moberg, elin.moberg@st.org Inledning ST är det största fackförbundet inom statlig verksamhet med cirka 95 000 medlemmar som

Läs mer

bra.se Politikernas trygghetsundersökning

bra.se Politikernas trygghetsundersökning Politikernas trygghetsundersökning Bakgrund till undersökningen Regeringsuppdrag Förslag i betänkande från Kommittén om hot och våld mot förtroendevalda Åtgärd i nationella handlingsplanen för att värna

Läs mer

JP7. q2 Browser Meta Info Browser (1) Version (2) Operating System (3) Screen Resolution (4) Flash Version (5) Java Support (6) User Agent (7)

JP7. q2 Browser Meta Info Browser (1) Version (2) Operating System (3) Screen Resolution (4) Flash Version (5) Java Support (6) User Agent (7) JP7 q1 VÄLKOMMEN TILL JOURNALISTPANELENDu har nu kommit till enkätens första del som handlar om hur du ser på olika aktörer som på ett eller annat sätt har betydelse för upprätthållandet av god journalistik

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Åtvidabergs kommun

Riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Åtvidabergs kommun Riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Åtvidabergs kommun Fastställt av: Kommunfullmäktige : 2018-01-17 Dnr: ATVVN 2017-00014 110 För revidering ansvarar: Säkerhetssamordnare Dokumentet

Läs mer

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006 Polisens trygghetsundersökning polismästardistrikt 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen 2006 TRYGGHETSUNDERSÖKNING I NACKA POLISMÄSTARDISTRIKT ÅR 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

Akademikerförbundet SSR

Akademikerförbundet SSR Akademikerförbundet SSR Socialsekreterare om hot och våld i arbetet T-110192 Akademikerförbundet SSR: TEMO AB: Stina Andersson Titti Fränkel Arne Modig Per Grenert Datum: 7 maj 2004 Sida 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga

Läs mer

Stölder och svinn i detaljhandeln

Stölder och svinn i detaljhandeln Stölder och svinn i detaljhandeln 2019 Sammanfattning Svinnet i detaljhandeln ökade med 1 miljard kronor mellan 2016 och 2018. Externa stölder står för nästan hela ökningen 1 av 5 handlare har övervägt

Läs mer

TRYGGHETSUNDERSÖKNING PARTILLE 2017

TRYGGHETSUNDERSÖKNING PARTILLE 2017 TRYGGHETSUNDERSÖKNING PARTILLE 2017 1 INNEHÅLL OM UNDERSÖKNINGEN 3 RESULTAT I KORTHET 5-6 TRYGG I OMRÅDET OCH OTRYGGHET KVÄLLSTID 7-22 PROBLEM I OMRÅDET 23-52 STÖLD, HOT, PSYKISKT OCH FYSISKT VÅLD SAMT

Läs mer

KfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna. - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999

KfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna. - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999 KfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999 Beatrice Pernehagen Kooperativa institutet Box 200 63 104 60

Läs mer

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Inledande frågor 1. Var arbetar du? (1) Namn på arbetsplatsen (2) Namn på arbetsplatsen

Läs mer

FÖRTROENDEBAROMETER 2018 ALLMÄNHETENS FÖRTROENDE FÖR INSTITUTIONER, POLITISKA PARTIER, MASSMEDIER & FÖRETAG

FÖRTROENDEBAROMETER 2018 ALLMÄNHETENS FÖRTROENDE FÖR INSTITUTIONER, POLITISKA PARTIER, MASSMEDIER & FÖRETAG FÖRTROENDEBAROMETER 2018 ALLMÄNHETENS FÖRTROENDE FÖR INSTITUTIONER, POLITISKA PARTIER, MASSMEDIER & FÖRETAG 2018-03-22 Medieakademins förtroendebarometer 2018 Medieakademins förtroendebarometer har genomförts

Läs mer

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187.

Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187. 1(6) Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187. 2(6) Mot hot om våld eller våld I vår kommun skall alla

Läs mer

Riktlinjer. Riktlinjer mot hot och våld KS Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente. Strategi Taxa

Riktlinjer. Riktlinjer mot hot och våld KS Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente. Strategi Taxa KS18-110 003 Riktlinjer mot hot och våld Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Upprättad 2018-05-08 Antagen av kommunfullmäktige 2018-06-11 36 Innehåll Inledning... 3 Syfte...

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Idrottsrelaterat våld

Idrottsrelaterat våld 2 Idrottsrelaterat våld 3 Uppdrag Kartlägga förekomsten av våld, hot och trakasserier inom idrotten Enkätundersökning med cirka 1 000 personer och djupintervjuer med cirka 20 personer Förslag till åtgärder

Läs mer

Aftonbladet/Inizio. - Landet ätstörd

Aftonbladet/Inizio. - Landet ätstörd Aftonbladet/Inizio - Landet ätstörd Sammanfattning Var tredje svensk är missnöjd med sin kropp, fler kvinnor än män är missnöjda. Både män och kvinnor förknippar sin kropp med otillräcklighet, men medan

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 34 ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN Om prenumeranters funderingar på att upphöra med

Läs mer

Våld och hot säkerhetsrutiner vid Vällingbyskolan

Våld och hot säkerhetsrutiner vid Vällingbyskolan Våld och hot säkerhetsrutiner vid Vällingbyskolan Förebyggande åtgärder: Ordningsregler som syftar till att skapa arbetsro och trivsel på skolan. Bemöta främlingsfientlighet, intolerans och odemokratiska

Läs mer

Handlingsplan. för förtroendevaldas säkerhet. Antagna av Kommunfullmäktige i Forshaga kommun

Handlingsplan. för förtroendevaldas säkerhet. Antagna av Kommunfullmäktige i Forshaga kommun Handlingsplan för förtroendevaldas säkerhet Antagna av Kommunfullmäktige i Forshaga kommun 2014-08-26 83 Inledning En demokratisk grundbult är att förtroendevalda tryggt och säkert ska kunna utöva sina

Läs mer

Statistik Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2017 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens statistikföring...

Läs mer

Är du tveksam kring hur undersökningen skall tolkas så kontakta oss på Novus.

Är du tveksam kring hur undersökningen skall tolkas så kontakta oss på Novus. Novus undersökning riksdagsledamöter avsnitt 1 Undersökningen är ett samarbete mellan främst Torbjörn Sjöström och Jan Scherman, med syfte att presenteras i en SVT dokumentär. Kund: Sveriges Television

Läs mer

Vid akuta incidenter sekundär intervention

Vid akuta incidenter sekundär intervention Vid akuta incidenter sekundär intervention I detta avsnitt finns information om vad som är viktigt när en akut incident har inträffat. Avsnittet behandlar främst trakasserier, hot och våld eftersom det

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Motverka otillåten påverkan

Motverka otillåten påverkan Motverka otillåten påverkan Otillåten påverkan Hot, trakasserier, våld och skadegörelse Men också korruption Som syftar till att påverka tjänsteutövningen För att skydda den kriminella verksamheten (Op

Läs mer

Standard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen

Standard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen Allmänna opinionen i europeiska Unionen Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten

Läs mer

Förekommer spel om pengar på skolor i Södertälje?

Förekommer spel om pengar på skolor i Södertälje? Utbildningskontoret Åke Martinsson 2009-10-19 Förekommer spel om pengar på i Södertälje? Rapport av resultat från webbenkät 2009-09. På uppdrag av Utbildningsnämnden genomfördes en kartläggning med fokus

Läs mer

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011.

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. 600 svenskar tillfrågade om IT-stress I en unik enkät har 600 yrkesarbetande svenskar svarat

Läs mer

Det flexibla arbetslivets möjligheter

Det flexibla arbetslivets möjligheter Statistik Det flexibla arbetslivets möjligheter Ett arbetsliv med individen i fokus Ett arbetsliv med individen i fokus Förutsättningarna i arbetslivet har förändrats. Med moderna tekniska lösningar kan

Läs mer

Almedalsveckan i Visby, 8-14 juli 2007. Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Gotlands Turistförening

Almedalsveckan i Visby, 8-14 juli 2007. Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Gotlands Turistförening Almedalsveckan i Visby, 8-14 juli 2007 Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Gotlands Turistförening Sammanfattning För snart 40 år sedan höll Olof Palme sina numer berömda tal från ett lastbilsflak

Läs mer

Att ställa frågor om våld

Att ställa frågor om våld Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär

Läs mer

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott.

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Det är betydligt vanligare att kvinnor känner sig otrygga när de går ensamma hem sent på

Läs mer

Trivselenkät. Resultat av enkätundersökning i Ljungby kommuns skolor vårterminen 2018

Trivselenkät. Resultat av enkätundersökning i Ljungby kommuns skolor vårterminen 2018 Trivselenkät Resultat av enkätundersökning i Ljungby kommuns skolor vårterminen 2018 Innehåll INLEDNING... 3 Administrering... 3 Resultat... 3 Sammanfattning... 5 Resultat trivselenkäten åk 3... 6 Trivsel...

Läs mer

Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator)

Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Inställning till vårdtjänster

Läs mer

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Riktlinjer hot och våld

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Riktlinjer hot och våld Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Ks 141 Den 2016-10-04 Riktlinjer hot och våld Kommunstyrelsens beslut Riktlinjer och handlingsplan för hot och våld mot anställda och

Läs mer

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 3 Kontakter...

Läs mer

Riktlinjer för hot, våld och trakasserier som riktar sig mot förtroendevalda

Riktlinjer för hot, våld och trakasserier som riktar sig mot förtroendevalda kommunfullmäktige Riktlinjer för hot, våld och trakasserier som riktar sig mot förtroendevalda Omfattar: förtroendevalda i Ånge kommun Dokumentansvarig: Säkerhetsansvarig/säkerhetssamordnare Fastställd

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Får man säga vad man vill på nätet?

Får man säga vad man vill på nätet? Får man säga vad man vill på nätet? Lektionen berör dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Läs mer

Riktlinje Hot och våld mot förtroendevalda samt i samband med offentliga sammanträden

Riktlinje Hot och våld mot förtroendevalda samt i samband med offentliga sammanträden Riktlinje Hot och våld mot förtroendevalda samt i samband med offentliga sammanträden Fastställd av: KS 80 2014 Revideras senast: 2017-12-31 Innehåll Riktlinje - Hot och våld... 3 Omfattning... 3 Angränsande

Läs mer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009 Statistik 29 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 29 21-3-16 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15

TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15 TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15 Skillnader i sjukfrånvaro och trygghet bland egenföretagare, tidsbegränsat anställda och tillsvidareanställda resultat

Läs mer

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige.

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare 70 000 företagare, vilket ger oss en stor möjlighet

Läs mer

Statistik 2012. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012

Statistik 2012. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012 Statistik 2012 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Strategi mot otillåten påverkan mot förtroendevalda Dokumenttyp Dokumentnamn Nämnd Strategi Strategi mot otillåten påverkan mot förtroendevalda Kommunstyrelsen Förvaltning

Läs mer

Läsvanestudien En presentation från Dagspresskollegiet

Läsvanestudien En presentation från Dagspresskollegiet Läsvanestudien 1986-9 En presentation från Dagspresskollegiet Dagstidningen bland andra medier Mediekonsumtion en genomsnittlig dag 9 (procent) TV Dagstidning Radio Internet Tidskrift Bok CD-skiva Text-TV

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Rutin och handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling

Rutin och handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling Sida 1 av 5 2017-05-29 KOMMUNSTYRELSEN Rutin och handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling Mål Att arbeta i Munkedals kommun ska upplevas som positivt, utvecklande och trivsamt och det

Läs mer

Vi är bibliotekarier - inte psykologer eller socialarbetare EN RAPPORT OM ARBETSMILJÖN PÅ VÅRA BIBLIOTEK

Vi är bibliotekarier - inte psykologer eller socialarbetare EN RAPPORT OM ARBETSMILJÖN PÅ VÅRA BIBLIOTEK Delrapport 1: skadegörelse, oro och oordning Vi är bibliotekarier - inte psykologer eller socialarbetare EN RAPPORT OM ARBETSMILJÖN PÅ VÅRA BIBLIOTEK Vad är vårt uppdrag? Jag upplever att det blir allt

Läs mer

Patent och registreringsverket Statens medieråd. Attityder bland ungdomar till upphovsrättsskyddat material online November 2017

Patent och registreringsverket Statens medieråd. Attityder bland ungdomar till upphovsrättsskyddat material online November 2017 Patent och registreringsverket Statens medieråd Attityder bland ungdomar till upphovsrättsskyddat material online November 2017 1 Innehåll 1 Bakgrund och syfte 03 2 Sammanfattning 04 3 Resultat 05 4 Om

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: Kartläggning socialsekreterare 2016 Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 2016-03- 31 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet SSR:s

Läs mer

Riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Österåkers kommun. Beslutad av Kommunstyrelsen 2014-03-31

Riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Österåkers kommun. Beslutad av Kommunstyrelsen 2014-03-31 Riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Österåkers kommun Beslutad av Kommunstyrelsen 2014-03-31 1 Giltighet Dessa riktlinjer tillämpas vid olika former av hot, våld och trakasserier

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget

Sammanfattning. Uppdraget Sammanfattning Uppdraget Sedan andra utredningar visat att hot och våld riktat mot fönroendevalda på lokal och regional nivå är ett betydande problem i Sverige har säkerhetshöjande åtgärder vid offentliga

Läs mer

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar,

Läs mer

Idrottsrelaterat våld Förekomst av våld, hot och trakasserier

Idrottsrelaterat våld Förekomst av våld, hot och trakasserier Idrottsrelaterat våld Förekomst av våld, hot och trakasserier PM 2012-11-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT..... 4 2.1 Uppdraget........ 4 2.2 Arbetets bedrivande......... 4 2.3

Läs mer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 Statistik 2011 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 2012-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Svenskarnas värdering av radio och tv. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:9]

Svenskarnas värdering av radio och tv. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:9] Svenskarnas värdering av radio och tv Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:9] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 1 Undersökningens

Läs mer

MEDMÄNSKLIGHET I SVERIGE

MEDMÄNSKLIGHET I SVERIGE MEDMÄNSKLIGHET I SVERIGE Svenska folkets attityder till medmänsklighet 218 BAKGRUND Att känna en medkänsla med andra människor är den mest grundläggande förutsättningen för ett solidariskt samhälle. Ändå

Läs mer

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Medlemsenkäten hösten 2005 Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Drygt var tionde medlem har ett fackligt uppdrag. Två tredjedelar har fått en utbildning för uppdraget.

Läs mer