NJA 2007 s Rättsekonomiska anmärkningar om gränssnittet mellan obligationsrätt och sakrätt. Peter Strömgren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NJA 2007 s. 455. Rättsekonomiska anmärkningar om gränssnittet mellan obligationsrätt och sakrätt. Peter Strömgren"

Transkript

1 NJA 2007 s Rättsekonomiska anmärkningar om gränssnittet mellan obligationsrätt och sakrätt Peter Strömgren Förhållandet mellan obligationsrättsliga anspråk och sakrätter är komplicerat. I Sverige avspeglas detta bland annat i en osäkerhet om vilka slags anspråk som kan göras gällande mot tredje man. För några år sedan meddelades emellertid ett prejudicerande beslut av stor principiell betydelse för hithörande problem. I NJA 2007 s. 455 hade nämligen Högsta domstolen att (i plenum) ta ställning till huruvida ett avtal mellan samägare av en fastighet, med innebörden att fastigheten inte skulle få säljas på offentlig auktion, ägde verkan mot samägarnas borgenärer. Högsta domstolen fann att det aktuella avtalet saknade sådan verkan, vilket innebär en helomvändning i förhållande till tidigare praxis. Motiveringen till avgörandet bygger på sakliga skäl grundade i ekonomiska överväganden. I föreliggande artikel undersöks på vilket sätt Högsta domstolens resonemang i NJA 2007 s. 455 förhåller sig till sentida rättsekonomisk teori. Vidare diskuteras om argumentationen i beslutsskälen är ägnad att i ett vidare perspektiv belysa gränsen mellan anspråk som har verkan mot tredje man och anspråk som stannar på partsplanet. 1. Inledning Tidigt på eftermiddagen fredagen den 9 mars 2012 fick jag en fråga av professor Endre Stavang. Frågan var om jag under arbetet med min doktorsavhandling påträffat något avgörande från Sveriges Högsta domstol som med beaktande av rättsekonomisk teori i särskilt hög grad förtjänade ris eller ros. Eftersom frågan ställdes en bra bit in i min disputationsakt Endre Stavang ingick i betygsnämnden och jag vid det laget redan hade förbrukat åtskilligt av min tankekraft, presterade jag ett svar som jag omedelbart kände kunde ha varit bättre. Därför blev jag både lättad och glatt överraskad under den efterföljande disputationsmiddagen när samme betygsnämndsledamot åter ställde frågan, samtidigt som jag inbjöds att dröja med svaret till det rättsekonomiska domsseminariet i Oslo under augusti månad påföljande år. Jag accepterade naturligtvis denna inbjudan och här följer mitt reviderade svar. Ett övergripande tema för såväl domsseminariet som denna artikel är domstolarnas avgöranden som utgångspunkt för att konkret kunna illustrera rättsekonomins juridiska användbarhet. Detta tema kan aktualisera stora frågor, som rättsekonomins förhållande till rättskälleläran. Här begränsas emellertid undersökningen till en partikulär studie av om Högsta domstolen, när det

2 2 verkligen gäller, tillgriper rättsekonomiskt färgade resonemang, och om så konstateras vara fallet hur dessa resonemang förhåller sig till sentida rättsekonomisk teori. Hithörande spörsmål är högintressanta vare sig man preliminärt är för eller emot att domstolarna i hög grad grundar sina avgöranden på resonemang hämtade från rättsekonomisk teori. Det är dock utomordentligt svårt att uttala sig mera generellt i ämnet, särskilt om föremålet för studien är ett enskilt avgörande. Visserligen ingår det i vår rättsliga kultur att tillskriva domstolarna den uppfattning som kommit till uttryck när en viss sammansättning av domare en dömande avdelning vid en viss tidpunkt avgjort ett mer eller mindre speciellt fall. Men på samma sätt ingår det i det rättsvetenskapliga spelet att invända mot den som är snar att dra stora växlar utifrån argumentationslinjer i enskilda domar. Ibland kan man emellertid säga något mer i ämnet än annars. Så förhåller det sig när mål avgörs av samtliga en domstols ledamöter. Det är sant att dylika pleniavgöranden är mycket sällsynta. När de förekommer kan vi likväl få en god inblick i hur resonemangen förs inom domstolen som helhet. Mot bakgrund av det sagda kan det framstå som rimligt att i detta sammanhang rikta intresset mot ett sentida pleniavgörande. Lyckligtvis finns det ett sådant, som är väl ägnat att belysa rättsekonomins användbarhet i domstolarnas dömande verksamhet. Det aktuella avgörandet NJA 2007 s. 455 adresserade förmögenhetsrättsliga frågor av utpräglat ekonomisk karaktär. 1 Dessutom spelade sakliga skäl grundade i ekonomiskt tänkande en avgörande roll för målets utgång. På så sätt ger NJA 2007 s. 445 oss en möjlighet att bilda oss en uppfattning i vad mån Högsta domstolen, eller rättare sagt Högsta domstolens ledamöter, faktiskt beaktar synpunkter som följer av rättsekonomisk teori. Dessutom erbjuder avgörandet en provkarta över på vilket sätt de olika ledamöterna uppfattar rättsekonomiskt färgade problem. Den föreliggande framställningen handlar, som sagt, om ett avgörande från Högsta domstolen i Sverige och de regelverk som omtalas i det följande är svenska. 2. Rättslig bakgrund De grundläggande bestämmelserna om samägande av fast och lös egendom återfinns i lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt (samäganderättslagen). Lagen är förhållandevis ålderstigen och den innehåller endast tjugo paragrafer. I förevarande sammanhang är det 6 som är av intresse; däri regleras delägarnas rätt att påkalla upplösning av samägandet genom försäljning av den samägda egendomen på offentlig auktion. Lagrummet återges här i sin helhet. 1 Rättsfallet har tidigare kommenterats av Torkel Gregow, se densamme, Fråga om sakrättslig verkan av avtal som avses i 6 samäganderättslagen. Plenimål i Högsta domstolen angående 8 kap. 8 utsökningsbalken, JT s. 443 ff.

3 3 Envar delägare i samfällt gods, varom i 1 sägs, äge, där ej annorledes är mellan honom och övriga delägare avtalat, hos rätten söka, att godset för gemensam räkning utbjudes till försäljning å offentlig auktion; dock må förordnande om utbjudande ej meddelas, där annan delägare visar synnerliga skäl för anstånd. Liksom tydligt anges i lagtexten är delägarnas rätt att fordra försäljning på offentlig auktion dispositiv. Ett avtal som inskränker delägares rätt till dylik försäljning gäller alltså, åtminstone de avtalsslutande delägarna emellan. Frågan om en inskränkning i aktuellt avseende också gäller mot tredje man, exempelvis borgenärer eller efterföljande singularsuccessorer, befattar sig lagen inte med. För sådana sakrättsliga spörsmål får svar sökas på annat ställe. Eventuell tredjemansverkan av samägarnas avtal kan aktualiseras i samband med utmätning hos en av delägarna. Utmätning av fast och lös egendom regleras ingående i utsökningsbalken (1981:774). Beträffande exekutiv försäljning av utmätta samäganderättsandelar ges en särskild bestämmelse i 8 kap. 8 utsökningsbalken. Paragrafens första stycke lyder enligt följande. 2 Har utmätning skett av andel i viss egendom som tillhör två eller flera och är lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt tillämplig, kan kronofogdemyndigheten på yrkande av sökanden, gäldenären eller annan delägare förordna att hela egendomen skall säljas. När någon av nämnda sakägare har framställt ett sådant yrkande, skall de övriga beredas tillfälle att yttra sig över yrkandet. I fråga om hinder mot försäljningen gäller 6 och 7 lagen om samäganderätt. Av lagrummet följer alltså att utmätning av en samäganderättsandel kan medföra försäljning av hela den samägda egendomen (s.k. indragning). Frågan har dock varit om ett avtal enligt 6 samäganderättslagen, med innebörden att delägare inte skall kunna påkalla försäljning av egendomen i sin helhet, verkligen kan hindra indragning efter utmätning av en samäganderättsandel. I utsökningsbalkens förarbeten uttalade departementschefen att hänvisningen i 8 kap. 8 utsökningsbalken till 6 samäganderättslagen medför att ett avtal om förbud mot försäljning hindrar indragning. 3 Denna ordning bekräftades av Högsta domstolen genom avgörandet i NJA 1991 s Såväl departementschefens uttalande som Högsta domstolens ställningstagande har mötts av omfattande kritik, såsom oförenliga med det sakrättsliga systemet. 4 Genom det nu aktuella pleniavgörandet NJA 2007 s. 455 fick Högsta domstolen tillfälle att åter ta ställning till om ett avtal mellan samägare kan hindra indragning enligt utsökningsbalken. 2 Paragrafens andra stycke rör utmätning av andel i fordran och behandlas inte vidare här. 3 Prop. 1980/81:8 s. 574 f., 580 och Se hänvisningarna i NJA 2007 s. 455 på s. 459.

4 4 3. Högsta domstolens avgörande i NJA 2007 s. 455 Bakgrunden till det beslut som här står under lupp var följande. Makarna T.W.N. och A.W. ägde en fastighet tillsammans med hälften var. A.W:s andel i fastigheten utmättes till betalning av hennes skulder till vissa borgenärer, dels i september 2005, dels i december samma år. Utmätningssökandena yrkade att hela fastigheten skulle säljas med stöd av 8 kap. 8 utsökningsbalken. Makarna motsatte sig detta och åberopade ett avtal, av vilket framgick att samäganderättslagen inte skulle tillämpas på egendom som de ägde gemensamt. 5 Trots det beslutade kronofogdemyndigheten om indragning, dvs. försäljning av hela fastigheten. Detta beslut överklagades och så småningom nådde tvisten Högsta domstolen, där saken kom att avgöras i plenum. I domskälen redogjorde Högsta domstolen först för ursprunget till och syftet med den regel som numera återfinns i 8 kap. 8 utsökningsbalken. Det konstaterades att avsikten med indragningsregeln varit att motverka försäljning till underpris och att sammanföra två förfaranden till ett. Tidigare hade nämligen den som förvärvat en utmätt samäganderättsandel varit hänvisad till att efter förvärvet begära försäljning av hela egendomen med stöd av samäganderättslagen. Högsta domstolen konstaterade vidare att frågan huruvida avtal om förbud mot offentlig försäljning hindrar indragning efter utmätning av samäganderättsandel varken diskuterats i förarbetena till föregångaren till dagens indragningsregel, 6 eller i Lagberedningens förslag till utsökningsbalk. Däremot hade saken uppmärksammats av departementschefen, vilken liksom redan nämnts uttalade att hänvisningen i 8 kap. 8 utsökningsbalken till 6 samäganderättslagen innebär ett hinder mot indragning av övriga andelar. I omedelbar anslutning till dessa iakttagelser redovisade Högsta domstolen den kritik som riktats först mot departementschefens ställningstagande och sedermera också mot Högsta domstolens avgörande i NJA 1991 s. 597 (som alltså går på samma linje), närmare bestämt att ståndpunkten står i strid med den sakrättsliga systematiken. Med detta sagt övergick Högsta domstolen till att redogöra för den relevanta sakrättsliga kontexten. Därvid konstaterades först att det råder oklarhet om i vad mån överlåtelseförbud och villkor om användning gäller mot en tredje man som genom vanligt förvärv köper den förpliktades egendom. Samtidigt är det en etablerad sakrättslig princip att just överlåtelseförbud vilka också medför hinder mot utmätning avtalade i samband med förvärv mot vederlag inte binder förvärvarens borgenärer. Anledningen till detta är alltjämt enligt Högsta domstolen att egendom annars lätt skulle kunna undandras borgenärerna; skulle 5 Det kan nämnas att avtalet var daterat den 5 december, dvs. efter det att den första utmätningen av fastigheten ägt rum och samma dag som den senare utmätningen. Denna omständighet spelade en avgörande roll i ett par av instanserna, men kom att sakna självständig betydelse för utgången i Högsta domstolen, se vidare strax nedan lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast egendom.

5 5 överlåtelseförbudet gälla mot delägares borgenärer och den som förvärvar andelen vid exekutiv försäljning, skulle värdet av andelar kunna göras oåtkomligt för borgenärerna. Därefter gjorde Högsta domstolen ett i detta sammanhang viktigt uttalande: Även om en förvärvare oberoende av god eller ond tro skulle vara obunden av samägarnas avtal, skulle priset vid en exekutiv försäljning av andelen påverkas negativt på grund av den ovisshet samt de besvär och kostnader för en ny försäljning som köparen då skulle stå inför. Därför, sägs det, bör ett förbud mot offentlig försäljning inte ha verkan mot samägarnas borgenärer, annat än om förbudet uppställts i samband med ett benefikt förvärv av andelen. Och just därför valde Högsta domstolen att frångå den tolkning av 8 kap. 8 utsökningsbalken som domstolen tidigare gjort i NJA 1991 s Beträffande utgången för de inblandade kan nämnas att eftersom det aktuella överlåtelseförbudet inte tillkommit vid ett benefikt förvärv av den utmätta andelen så kunde indragning ske; överklagandet lämnades således utan bifall. Det skall genast framhållas att Högsta domstolens ledamöter inte var eniga beträffande motiveringen till avgörandet. Hittills har endast redogjorts för den motivering som flertalet av domstolens ledamöter (12 stycken) slöt upp kring. En minoritet bestående av tre justitieråd formulerade skälen på annat sätt. Minoriteten uttryckte frågan i målet såsom rörande vilken inverkan 1991 års avgörande har på möjligheten att vid en [försäljning av andelen för sig] få ut den del av den samägda egendomens fulla värde som motsvarar andelen. I likhet med majoriteten uppehöll sig minoriteten inledningsvis vid det anförda motivet till indragningsregeln, det vill säga att motverka ett lågt försäljningspris efter utmätning av andelar. Utomstående spekulanter har nämligen antagits vara ovilliga att gå in som samägare. Bärkraften i detta argument ifrågasattes emellertid av minoriteten, med utgångspunkt i att det är oklart om ett förbud mot försäljning av samägd egendom står sig mot den som köper andelen. Efter att ha konstaterat att rättsläget kan innebära att en s.k. betingelse som det aktuella överlåtelseförbudet inte skulle stå sig mot den som ropar in andelen vid exekutiv auktion, gjorde minoriteten följande uttalande. Om betingelsen inte gäller, kan köparen räkna med att i ett senare led få hela fastigheten såld på offentlig auktion, och han får beakta det när han bestämmer vad han är beredd att betala för andelen. I princip bör priset på andelen då bli detsamma som skulle ha belöpt på den om hela fastigheten hade sålts. Med den citerade utgångspunkten fann minoriteten det förhastat att beteckna 1991 års avgörande som oförenligt med det sakrättsliga systemet. Enligt minoriteten skulle alltså överlåtelseförbud i och för sig kunna hindra indragning med stöd av 8 kap. 8 utsökningsbalken. I det aktuella fallet hade emellertid 7 Högsta domstolen gav oss därefter ett närmast kirurgiskt tillskuret prejudikat: När den utmätta samäganderättsandelen förvärvats mot vederlag, skall ett avtal om förbud mot offentlig försäljning inte hindra att hela egendomen säljs på yrkande av en utmätningssökande.

6 6 överlåtelseförbudet tillkommit efter utmätningen, och eftersom gäldenären inte får förfoga över utmätt egendom till skada för utmätningssökanden (se 4 kap. 29 utsökningsbalken) ville också minoriteten lämna överklagandet utan bifall. 4. Några kommentarer 4.1. Inledande anmärkningar Högsta domstolens avgörande i NJA 2007 s. 455 inrymmer flera frågeställningar som med lätthet kan anknytas till rättsekonomisk teori. I avgörandet framför också både domstolens majoritet och minoritet argument som, i varierande grad, låter sig förenas med denna teoribildning. Någon öppen hänvisning till just (rätts- ) ekonomisk forskning förekommer visserligen inte. Istället förs de ekonomiskt grundade resonemangen i allmänna termer inom ramen för den typ av argument som brukar betecknas som sakliga skäl ( reelle hensyn ). Mot denna bakgrund kan man ställa sig frågan huruvida argumentationen skulle ha sett annorlunda ut om den närmare knutits till det specifika forskningsfält som tagit till sin uppgift att analysera rätten med ekonomiska verktyg. I det följande skall endast tre av de problem som aktualiseras i rättsfallet beröras. Först behandlas frågan huruvida priset vid separat försäljning av samäganderättsandel korresponderar med vad som belöper på andelen vid en försäljning av hela egendomen. Därefter sägs några ord om betydelsen av en klar och tydlig rättighetsfördelning. Slutligen berörs förhållandet mellan obligationsrätter och sakrätter, dvs. frågan när kontraktuellt tillskapade anspråk och förpliktelser binder tredje man. Analysen hålls mycket allmän med det begränsade syftet dels att identifiera i vilken utsträckning Högsta domstolen resonerar i rättsekonomiska termer, dels att peka på hur domstolens resonemang relaterar till modern forskning på området Samäganderättsandelars värde vid försäljning. Särskilt om transaktionskostnader Den mest centrala frågan i NJA 2007 s. 455 angår priset på samäganderättsandelar vid exekutiv försäljning. Utgångspunkten är att utmätt egendom bör säljas för ett så högt pris som möjligt till nytta för såväl utmätningsborgenären som utmätningsgäldenären. Genom ett högt försäljningspris ökar ju borgenärens chanser att få fullt betalt samtidigt som gäldenärens skada reduceras när mindre egendom behöver tas i mät. I sammanhanget talas det ibland om att försäljning till underpris medför värdeförstöring; trots att dylika uttalanden med lätthet skulle kunna tillskrivas en

7 7 ekonomiskt rationell innebörd, 8 synes de inte primärt ha sitt ursprung i överväganden rörande ekonomiskt effektiv resursallokering. Istället förefaller önskemålet om ett högt pris vid exekutiv försäljning bottna i en vilja att tillvarata enskilda aktörsgruppers intressen. När det gäller just försäljning av utmätta samäganderättsandelar har emellertid ekonomiska överväganden varit utslagsgivande för reglernas utformning. Införandet av indragningsregeln i 8 kap. 8 utsökningsbalken bottnade ju i en vilja att minimera transaktionskostnaderna i samband med exekutiv försäljning. Indragningsregeln medför att köpare av samäganderättsandelar inte längre inför förvärvet behöver beakta de kostnader (i vid mening) som följer av en försäljning enligt 6 samäganderättslagen. Detta är i sin tur ägnat att höja priset på andelar. Det nu sagda kan tyckas vara tämligen självklart. Icke desto mindre kom synen på transaktionskostnader att utgöra en skarp skiljelinje mellan majoriteten och minoriteten i Högsta domstolen. Majoriteten framhöll ju den ovisshet samt de besvär och kostnader som skulle uppkomma vid en efterkommande försäljning enligt 6 samäganderättslagen såsom avgörande för valet att medge indragning. Minoriteten, däremot, yttrade att priset på andelen i princip bör bli detsamma, oavsett om indragning äger rum i samband med utmätning eller om andelen säljs för sig med beaktande av en senare försäljning enligt samäganderättslagen. Minoritetens påstående kan te sig en överraskande. Förekomsten av transaktionskostnader är ju en helt okontroversiell realitet. Allt sedan starten har rättsekonomisk forskning i väsentlig grad varit fokuserad på hithörande problem. Med detta för ögonen måste frågan om en egendom som helhet är mer värd än summan av samäganderättsandelarna bli ett spörsmål rörande just transaktionsoch informationskostnader. Nu kom dock inte Högsta domstolens avgörande att grundas på föreställningar om en friktionsfri tillvaro. Såtillvida kan man glädjas åt att majoriteten var i just majoritet Värdet av en tydlig rättighetsfördelning Inom rådande marknadsekonomiska paradigm brukar ofta vikten av en tydlig rättighetsfördelning framhållas. En osäkerhet rörande rättspositioner tynger handeln; den försvårar frivilliga omallokeringar genom marknadstransaktioner. Samtliga Högsta domstolens ledamöter konstaterar att det råder oklarhet om i vilken utsträckning olika kontraktuellt tillskapade anspråk står sig mot tredje man. Majoritetens avgörande bidrar till viss ytterligare klarhet, såtillvida att vi 8 Jfr Strömgren, P, Tillbehör och accession, Iustus förlag (2012), passim. 9 Det är dock möjligt att transaktionskostnadsreduktionen vid indragning inte är tillräckligt stor för att uppväga eventuella olägenheter av den valda ordningen. Om det går inte mycket att säga: avgörandet innehåller inte någon utförligare beskrivning av de transaktionskostnader som i sammanhanget står på spel.

8 8 numera kan konstatera att ett avtalsvillkor som det i målet aktuella inte äger verkan mot samägarnas (utmätnings-) borgenärer. Det är kanske inte någon stor landvinning, men bättre en vinst än en förlust. Till skillnad från Högsta domstolens majoritet befattar sig minoriteten närmare med hithörande problem. Minoriteten uttalar att det är möjligt att en förvärvare av en samäganderättsandel är obunden av överlåtelseförbud o. dyl. som i och för sig binder andelsöverlåtaren. Om det förhåller sig så, bör alltjämt enligt minoriteten priset vid separat försäljning av andelen motsvara vad som belöper på andelen efter försäljning av hela den samägda egendomen, jfr ovan under föregående rubrik. Problemet är dock att intill dess att det råder klarhet i frågan om avtalsvillkor som det aktuella binder en ondtroende singularsuccessor kommer priset vid försäljning av andelen att påverkas negativt. Och ett klart besked i den frågan kan dröja länge. Därför måste köpare av andelar under en obekant framtid räkna med risken att överlåtelseförbud äger verkan mot tredje man. Att i sin argumentation bortse från denna risk ligger visserligen i linje med minoritetens skeptiska inställning till betydelsen av transaktionskostnader. Men det gör inte saken bättre Sakrätter och obligationsrätter. Något om negativa externa effekter Det aktuella prejudikatet kan tyckas avse en ganska specifik och väl avgränsad fråga. Samtidigt angår målet grundläggande problem av väsentlig betydelse för det förmögenhetsrättsliga systemets struktur. Vad som nu avses är gränsdragningen mellan å ena sidan sakrätter och å andra sidan anspråk med blott obligationsrättslig verkan. I svensk rätt brukar det hållas för sant att frågan om vilka anspråk som skall tillerkännas skydd mot olika grupper av tredje män inte kan avgöras med en hänvisning till någon apriorisk uppdelning i sakrätter och obligationsrätter. Istället bör varje slags anspråk bedömas för sig, med beaktande av de intressen och behov som gör sig gällande beträffande den aktuella typen av anspråk. Denna funktionellt inriktade hållning har bland annat inneburit att det i avvaktan på lagstiftning eller prejudikat från Högsta domstolen råder osäkerhet om huruvida nyttjanderätt till lös egendom respektive optionsrätter står sig gentemot tredje man. Hithörande frågor knyter an till principen om sakrätternas numerus clausus och har på senare tid rönt allt större intresse i den rättsekonomiska forskningen Se särskilt en rad artiklar av Thomas Merrill och Henry Smith, framför allt Optimal Standardization in the Law of Property: The Numerus Clausus Principle, 110 Yale Law Journal ( ), s. 1 ff. Se sedermera också Hoffrén, M, Contractual Rights and Third Parties: a Unified Perspective of the Law of Property and the Law of Delict, Nordic Journal of Commercial Law, Issue ; Stavang, E, Om upphør av servitutter. Til belysning av noen forskningsutfordringer i fast eiendoms rettsforhold

9 9 I all korthet har den moderna diskussionen givit nya förklaringar till sättet att skilja mellan sakrätter och anspråk som stannar på partsplanet. Principen om sakrätternas numerus clausus kan förklaras som ett remedium mot att diverse säregna kontraktuella rättigheter kan skapa skenande undersökningskostnader för marknadsaktörerna som grupp ( Measurement-Cost Externalities ). Genom att begränsa antalet potentiella tredjemansskyddade anspråk underlättas marknadstransaktioner i allmänhet, har det sagts. Ser vi åter till Högsta domstolens avgörande i 2007 års fall kan vi omedelbart konstatera att den nyss berörda rättsekonomiska diskussionen inte lämnat några spår i motiveringen. Varken majoriteten eller minoriteten befattar sig med dylika överväganden. Istället intresserar sig majoriteten för de olägenheter som borgenärer skulle drabbas av om överlåtelseförbud uppställda i samband med annat än benefika transaktioner gällde mot denna grupp av tredje män. Detta är i och för sig ett befogat intresse, särskilt om det övergripande angreppssättet är funktionellt. Men en sådan fokusering gör att de aktuella frågorna inte kan belysas ur ett vidare och mer allsidigt perspektiv. Här hade måhända den samtida rättsekonomiska forskningen kunnat påverka argumentationen, men eftersom forskningsrönen vid tidpunkten för avgörandet ännu inte introducerats i den inomnationella rättsdogmatiska doktrinen är det begripligt att det blev som det blev. 5. Avslutande kommentar Avgörandet i NJA 2007 s. 455 visar att Högsta domstolen har en tydlig ambition att skapa rätt med beaktande av ekonomiska realiteter. På så sätt kan 2007 års fall sägas vara präglat av något slags rättsekonomi. Liksom framgått ovan skiljer sig emellertid sättet att resonera rättsekonomiskt åtskilligt mellan domstolens ledamöter. Det kanske mest iögonfallande är att insikten om förekomsten av transaktionskostnader var utslagsgivande för Högsta domstolens majoritet, medan minoriteten i sina ekonomiska resonemang tycks ha utgått från att dylika kostnader är försumbara. Betraktat med rättsekonomiska linser är det visserligen tillfredsställande att utslaget inte kom att grundas på föråldrade antaganden. Samtidigt kan man undra hur det kommer sig att ens en liten minoritet av Högsta domstolens ledamöter negligerar problem hänförliga till transaktionskostnader. 11 Det förtjänar att understrykas att jag inte menar att varje dom från Högsta domstolen bör vara optimalt utformad för att uppnå nyttomaximering i traditionell rättsekonomisk mening. Även andra värden än de strikt ekonomiska måste kunna tillmätas betydelse. Men detta förminskar inte på något sätt rättsekonomins faktiska och potentiella betydelse för domstolarnas dömande ( fastighetsrätt ), i Brattström, M & Strömgren, P (red.), Forskningsutmaningar för fastighetsrätten. En antologi, Iustus förlag (2010), s. 191; Strömgren, P, Tillbehör och accession, särskilt s. 73 ff. 11 Det handlar uppenbarligen inte om ett förbiseende, eftersom minoriteten naturligtvis hade full tillgång till den skrivning som majoriteten slöt upp kring.

10 10 verksamhet. God rättsekonomi kan nämligen ge domstolarna en uppfattning om vad det kostar att skydda mera renodlat ideella värden. Och när väl ekonomiska överväganden förekommer inom ramen för en argumentation rörande sakliga skäl är det förstås önskvärt att argumentationen håller så hög kvalitet som möjligt. Här kan tillämpad rättsekonomi lämna värdefulla bidrag genom att uppdatera domstolarna rörande ekonomiska realiteter och förse dem med argumentationsmodeller som är i takt med tiden.

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2007 s. 455 (NJA 2007:56)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2007 s. 455 (NJA 2007:56) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2007 s. 455 (NJA 2007:56) Målnummer: Ö4263-06 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2007-06-08 Rubrik: Vid utmätning av andel i samägd egendom hindrar inte ett avtal

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 juni 2017 Ö 781-16 KLAGANDE 1. EN B 2. TN 3. TE N 4. ML MOTPARTER 1. TBs dödsbo Dödsbodelägare: RE B Dödsbodelägare: PB 2. RB 3. PM

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 april 2017 Ö 583-16 KLAGANDE IW Ombud: MB MOTPART AS SAKEN Försäljning enligt samäganderättslagen ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Göta hovrätts

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 juni 2005 T 4824-03 KLAGANDE 1. Mirabelle AS, 979 966 148, Postboks 1230 Vika, N-0110 Oslo, Norge 2. Peculium AS, 952 862 987, samma adress

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24 Skellefteå

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24 Skellefteå Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 juni 2011 T 3459-10 KLAGANDE GS Ombud och god man: Advokat KS MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24

Läs mer

Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken

Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken 2 Vid utmätning ska Kronofogdemyndigheten inte enbart tillvarata utmätningssökandes (borgenärens) intresse av att få betalt för sin fordran.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 27 december 2013 Ö 2656-13 KLAGANDE 1. DW 2. AW Ombud för 1-2: Advokat AL MOTPART Skatteverket 171 94 Solna SAKEN Utmätning ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 februari 2009 Ö 3474-08 KLAGANDE R L-A MOTPARTER J K U R SAKEN Ansökan om tillstånd enligt 19 kap 13 ärvdabalken till överlåtelse

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 april 2008 Ö 2942-07 KLAGANDE IH Ombud: MHM MOTPART Skatteverket 171 94 Solna SAKEN Utmätning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2003 Ö 4190-03 KLAGANDE Hydraulkranar Sverige Aktiebolag, 556439-2172, Produktvägen 12 C, 246 43 LÖDDEKÖPINGE Ombud: jur.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 7 november 2008 Ö 1139-08 KLAGANDE ME MOTPART HE Ombud: Advokat MA SAKEN Avvisande av ansökan om försäljning enligt lagen (1904:48 s.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 december 2005 Ö 4504-03 KLAGANDE 1. Advokatfirman Fylgia Kommanditbolag, 969633-9994 Box 55555 102 04 Stockholm 2. JF Servanda Handelsbolag,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Kriström Advokatbyrå Kommanditbolag, 969694-9610 Box 7184 103 88 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Kriström Advokatbyrå Kommanditbolag, 969694-9610 Box 7184 103 88 Stockholm Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 7 september 2010 Ö 3243-10 KLAGANDE Kriström Advokatbyrå Kommanditbolag, 969694-9610 Box 7184 103 88 Stockholm Ombud: Advokat TT MOTPART

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 678 (NJA 2006:83)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 678 (NJA 2006:83) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 678 (NJA 2006:83) Målnummer: Ö2131-05 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2006-12-20 Rubrik: Lagrum: Bestämmelserna i 6 lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 7 februari 2005 Ö 407-05 KLAGANDE Herstaberg i Norrköping AB: s konkursbo Ställföreträdare: advokaten RB i egenskap av konkursförvaltare

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 T 2437-12 KLAGANDE Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ), 502017-3083 106 55 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist B-GJ MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2014 T 4726-12 KLAGANDE Rörvik Timber Boxholm Aktiebolag, 556345-3108 Box 12 590 10 Boxholm Ombud: Advokat M K MOTPART CFL cargo

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 19, 41 kap. 2 och 57 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229); Artikel 13 4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182)

Lagrum: 3 kap. 19, 41 kap. 2 och 57 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229); Artikel 13 4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182) HFD 2015 ref 24 Inlösen av kvalificerade andelar i en juridisk person med hemvist i annan stat än avtalsstaterna har ansetts utgöra avyttring vid tillämpning av artikel 13 4 i skatteavtalet med Schweiz.

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 12 mars 2015 Ö 3703-13 KLAGANDE 1. BL 2. OL. Ombud för 1 och 2: Jur.kand.

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 12 mars 2015 Ö 3703-13 KLAGANDE 1. BL 2. OL. Ombud för 1 och 2: Jur.kand. Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 mars 2015 Ö 3703-13 KLAGANDE 1. BL 2. OL Ombud för 1 och 2: Jur.kand. SL MOTPART Skatteverket Ombud: Verksjuristen MZ Rättsavdelningen

Läs mer

Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut

Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Ds 2015:1 Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Justitiedepartementet Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken... 7 2 Ärendet...

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 juni 2004 Ö 4076-03 KLAGANDE Skatteverket, 171 94 SOLNA MOTPARTER 1. UJ 2. JJ SAKEN Utmätning av bostadsrätt ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Realisation av aktier och fondandelar

Realisation av aktier och fondandelar 1(5) Realisation av aktier och fondandelar Vid försäljning av utmätta börsnoterade aktier och fondandelar ska följande förfarande tillämpas. Utmätta aktier eller fondandelar får inte utan gäldenärens samtycke

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 T 2052-10 KLAGANDE JM Värmdöstrand AB, 556001-6213 169 82 Stockholm Ombud: Advokat VD MOTPART Kustbostäder i Oxelösund Aktiebolag,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 24 februari 2016 T 390-15 KLAGANDE SOI Intressenter i Sverige AB Ombud: Advokaterna ME och CN MOTPART Saltkråkan AB Ombud: Advokaterna OF

Läs mer

Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom

Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom 830 1549-12/121 1(5) Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom Kronofogdemyndigheten (KFM) kan inte underlåta att utmäta egendom enbart av anledningen att det antingen kan väcka

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Entreprenadreparationer i Örebro Aktiebolag, Box Örebro

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Entreprenadreparationer i Örebro Aktiebolag, Box Örebro Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 juni 2010 Ö 1806-09 KLAGANDE Entreprenadreparationer i Örebro Aktiebolag, 556476-2424 Box 219 701 03 Örebro Ombud: Advokat AS MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 juni 2004 Ö 2407-03 KLAGANDE Nordea Bank Sverige AB, 502010-5523, Hamngatan 10, 105 71 STOCKHOLM Ombud: LH MOTPART JH-M Ombud: jur.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 1 mars 2005 Ö 610-05 KLAGANDE ZS SAKEN Utlämnande av allmän handling ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sverige, avd. 5, beslut

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 juni 2006 Ö 3903-03 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna Ställföreträdare: Verksjurist NM MOTPART HÖ Ombud: Advokat UT SAKEN Utmätning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 6 mars 2014 Ö 4317-12 KLAGANDE CN MOTPART Nordea Bank AB, 516406-0120 Box 24 201 20 Malmö Ombud: Bolagsjurist DUL SAKEN Invändning mot

Läs mer

A.N. överklagade hos förvaltningsrätten det beslut som Försäkringskassans skrivelse den 18 juli 2011 ansågs innefatta.

A.N. överklagade hos förvaltningsrätten det beslut som Försäkringskassans skrivelse den 18 juli 2011 ansågs innefatta. HFD 2013 ref 68 Försäkringskassans lagakraftvunna omprövningsbeslut beträffande återbetalningsskyldighet av livränta för en viss period utgör hinder mot att myndigheten på nytt prövar samma fråga. Lagrum:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 3 april 2014 T 2386-12. KLAGANDE Boultbee (Västerås) AB, 556682-1483 Box 730 721 20 Västerås

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 3 april 2014 T 2386-12. KLAGANDE Boultbee (Västerås) AB, 556682-1483 Box 730 721 20 Västerås Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 april 2014 T 2386-12 KLAGANDE Boultbee (Västerås) AB, 556682-1483 Box 730 721 20 Västerås Ombud: Advokat A A och advokat T J MOTPART Spago

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 december 2004 Ö 1918-03 KLAGANDE RGP Dental Inc., 22 Burnside Street, 02809 BRISTOL R1, USA Ombud: advokaten HS MOTPART SunDesign

Läs mer

2 Grundläggande förutsättningar

2 Grundläggande förutsättningar 2 Grundläggande förutsättningar Grundläggande förutsättningar, avsnitt 2 11 1 För att säkerställa betalning av fordran på skatt, tull eller avgift får enligt bestämmelserna i denna lag genom betalningssäkring

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 september 2003 T 2176-03 KLAGANDE A. W. Ombud, tillika biträde enligt rättshjälpslagen: advokaten P. F. MOTPART R. H. Ombud, tillika

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 24 november 2003 T 402-02 KLAGANDE Tylömarks Förvaltning Aktiebolag, 556477-5178, Box 14048, 167 14 BROMMA Ombud: jur. kand. G-BG MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE 1. KLM Fastigheter Aktiebolag, 556306-9318 Katrinedalsgatan 9 691 31 Karlskoga

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE 1. KLM Fastigheter Aktiebolag, 556306-9318 Katrinedalsgatan 9 691 31 Karlskoga Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 december 2011 Ö 3950-11 KLAGANDE 1. KLM Fastigheter Aktiebolag, 556306-9318 Katrinedalsgatan 9 691 31 Karlskoga 2. MS med firma MS

Läs mer

Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden

Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden Civilrätt C och D- Juristprogrammet Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden Elisabeth Ahlinder 2016 Vad är rättsdogmatisk metod? En vetenskaplig metod - finns det rätta svar? En teori kan den

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2014 Ö 3190-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm MOTPART LO SAKEN Entledigande av konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

Nr 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack

Nr 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack 1(7) 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack * Underrättelse om förrättning i bankfack 1 ska lämnas endast om det kan antas att målets handläggning främjas

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 januari 2008 Ö 5203-06 KLAGANDE AK Ombud: Advokat CA MOTPART DS Ombud: Advokat GB SAKEN Förordnande av bodelningsförrättare ÖVERKLAGADE

Läs mer

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Högsta domstolen.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Högsta domstolen. Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 november 2010 T 5072-06 KÄRANDE PM SVARANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Skadestånd DOMSLUT Högsta domstolen fastställer

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 november 2016 T 3638-15 KLAGANDE Skatteverket Ombud: MZ Rättsavdelningen 171 94 Solna MOTPART Gölab Handels AB i likvidation, 556672-8282

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 juni 2004 T 2565-02 KLAGANDE Skatteverket, 171 94 SOLNA Ombud: verksjuristen NM MOTPART UA Ombud: advokaten GW SAKEN Bättre rätt till

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 september 2005 B 2493-03 KLAGANDE SET Ombud och offentlig försvarare: Advokat JK MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2006-06-12. Förmedling av bostadsrätt m.m.

God fastighetsmäklarsed 2006-06-12. Förmedling av bostadsrätt m.m. God fastighetsmäklarsed 2006-06-12 Förmedling av bostadsrätt m.m. 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 4. Mäklarens kontrollskyldigheter... 4 4.1 Ägare... 4 4.2

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 december 2011 T 322-10 KLAGANDE LP Ombud: Advokat CBO MOTPART Länsstyrelsen i Dalarnas län 791 84 Falun Ombud: AL och JZ SAKEN Inlösen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 26 november 2015 Ö 2554-14

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 26 november 2015 Ö 2554-14 Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 november 2015 Ö 2554-14 KLAGANDE Skatteverket Ombud: Verksjuristen Camilla Larsson Rättsavdelningen 171 94 Solna MOTPART AG SAKEN

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 314 (NJA 2013:30)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 314 (NJA 2013:30) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 314 (NJA 2013:30) Målnummer: Ö1541-12 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2013-04-19 Rubrik: Lagrum: Fråga om beräkningsmetod för utmätningsskyddet beträffande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 juli 2013 T 5702-11 KLAGANDE EW Ombud: Advokat C-OK och advokat KG MOTPARTER 1. MS 2. MWO Ombud för 1 och 2: Advokat TR-S SAKEN Klander

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2012 Ö 4595-11 KLAGANDE BJ MOTPART HL SAKEN Lägsta pris enligt 9 lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 3 januari 2005 Ö 2353-01 KLAGANDE Skatteverket, 171 94 SOLNA MOTPART SD SAKEN Kvittning av EU-bidrag ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 december 2013 Ö 822-12 KLAGANDE Dödsboet efter Rolf Nilson, 391007-5716 c/o ÅA MOTPARTER 1. CW 2. MW Ombud för 1 och 2: JE SAKEN Hinder

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08 Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se 103 11 STOCKHOLM

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 april 2007 Ö 2933-05 KLAGANDE AI MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Återupptagande av mål om grovt rattfylleri

Läs mer

Avhysning från annat än bostad tillämpningen av 16 kap 6-7 utsökningsbalken

Avhysning från annat än bostad tillämpningen av 16 kap 6-7 utsökningsbalken % Kronofogden 1(7) Nr Dnr 801-4916-09/121 Avhysning från annat än bostad tillämpningen av 16 kap 6-7 utsökningsbalken 1 Sammanfattning En avhysning kan delas upp så att den till viss del verkställs enligt

Läs mer

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser 160 RÄTTSFALL Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser Tvisten I AD 2000 nr 29 behandlar arbetsdomstolen frågan om en enskild arbetstagare vid någon tidpunkt kan avstå

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 april 2006 T 279-04 KLAGANDE AZ Ombud: Advokat ME MOTPART RK Ombud: Advokat KL SAKEN Fordran ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Göta hovrätts dom

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 21 mars 2007 Ö 34-07 KLAGANDE IH GÄLDENÄR LH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om utmätning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Aktbilaga 19 Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 2 juli 2007 Ö 2257-05 KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Stinsen 8, 702002-1478 c/o Fastighetsägarna Stockholm AB Box 12871

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM meddelad i Stockholm den 25 maj 2004 Mål nr T 4509-02 KLAGANDE RW Ombud: förbundsjuristen JM MOTPART LS Ombud: advokaten ME SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 21 februari 2007 Ö 3049-04 KLAGANDE FA Ombud: Advokat U.G.V.T MOTPART If Skadeförsäkring AB, 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Advokat

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 april 2008 T 4304-05 KLAGANDE 1. FEG 2. KE Ombud för 1 och 2, tillika rättshjälpsbiträde åt 2: Jur.kand. MOTPART CG Ombud: Advokat LB

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-21 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Effektivare ränteavdragsbegränsningar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juni 2007 Ö 2852-06 KLAGANDE Nordea Bank AB, 516406-0120 Obestånd P340 405 09 Göteborg MOTPARTER 1. ACB 2. Kronofogdemyndigheten 171

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition God fastighetsmäklarsed 2007-03-26 Deposition 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 3.1 Avtal om handpenning... 4 3.2 Depositionsavtalet... 4 4. Krav på deposition...

Läs mer

Nr 22/08/IND - Hemelektroniska produkter - beneficium och försvarligt överskott

Nr 22/08/IND - Hemelektroniska produkter - beneficium och försvarligt överskott Nr 22/08/IND - Hemelektroniska produkter - beneficium och försvarligt överskott Dnr 801-17934-08/1152 2008-09-29 Vid utmätning av här aktuell egendom ska beneficieprövning ske i enlighet med vad som framgår

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 december 2011 Ö 591-11 KLAGANDE FABEC Aktiebolag, 556178-9974 Orrekulla Industrigata 22 425 36 Hisings Kärra Ombud: LZ MOTPART Skatteverket

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 oktober 2016 Ö 2510-15 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna Ombud: Verksjuristen CL Rättsavdelningen 171 94 Solna MOTPART JA SAKEN Utmätning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 maj 2005 Ö 1799-03 KLAGANDE 1. BB 2. BN Ombud för 1 och 2: advokaten LEJ MOTPART Allmänna arvsfonden genom Kammarkollegiet, Box 2218,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 december 2008 Ö 3407-07 KLAGANDE Rapp Fastighetsförvaltning Aktiebolag, 556076-4572 Rådhusgatan 1 541 30 Skövde Ombud: Advokat JL MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 8 april 2014 Ö 4885-12

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 8 april 2014 Ö 4885-12 Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 april 2014 Ö 4885-12 KLAGANDE Celynx Energy Solutions GmbH Im Tiergarten 36 CH-8055 Zürich Schweiz Ombud: Advokat MA och jur.kand.

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Hyra av lös sak (Ds 2010:24).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Hyra av lös sak (Ds 2010:24). R-2010/0926 Stockholm den 6 december 2010 Till Justitiedepartementet Ju2010/5531/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2004 B 970-03 KLAGANDE Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM MOTPART SK Offentlig försvarare och ombud: advokaten IF SAKEN Olaga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 mars 2010 Ö 3554-08 KLAGANDE BI MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Ersättning till offentlig försvarare ÖVERKLAGADE

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-02-26 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 3616-13 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Malmö, migrationsdomstolen, dom den 25 april 2013 i mål

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 januari 2004 T 4320-02 KLAGANDE 1. Hemiur Aktiebolag, 556480-2980, Rostvändaregatan 4, 791 72 FALUN 2. Rotunda Konsult Aktiebolag, 556315-1090,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 december 2003 T 1581-02 KLAGANDE OH Ombud: advokaten BM MOTPART LB Ombud: advokaten ME SAKEN Klander av bodelning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 mars 2013 Ö 371-11 KLAGANDE If Skadeförsäkring AB (publ) Ombud: Advokaterna EA och FF MOTPARTER 1. Sandvik Aktiebolag 2. Sandvik Inc

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 april 2013 T 1238-11 KLAGANDE Dödsboet efter Carl af Ekenstam Ombud: Advokat TT MOTPART Dödsboet efter Anita Swartling Ombud: Professor

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 27 april 2007 Ö 4239-05 KLAGANDE 1. Swedbank AB (tidigare FöreningsSparbanken AB), 502017-7753 105 34 Stockholm 2. Lindebergs Grant Thornton

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 februari 2008 T 3305-05 KLAGANDE MS Ombud: Advokat SF och jur.kand. MS MOTPART Bostadsrättsföreningen Sjökadetten, 716000-0803 c/o Bengt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 april 2004 T 3590-03 KLAGANDE AL Ombud: RE MOTPART UR Ombud: advokaten PS SAKEN Fordran ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätt, avd. 5, dom

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 februari 2010 T 4783-08 KLAGANDE 1. Naturvårdsverket 106 48 Stockholm 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 februari 2017 T 1963-15 KLAGANDE JL Ombud: Jur.kand. ST och jur.kand. PÖ MOTPART MA Ombud: Advokat TR SAKEN Upphovsrättsintrång ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 april 2005 Ö 3463-04 KLAGANDE YC Ombud: advokaten GR MOTPARTER 1. WS 2. KLS 3. KCS Ombud för samtliga: jur. kand. PH SAKEN Återförvisning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2012 Ö 298-12 KLAGANDE Duveholms Rehab Center AB, 556646-6297 c/o HT och GT Konkursförvaltare: Advokat JA Ställföreträdare:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 maj 2007 T 228-07 KLAGANDE JS Ombud: Jur kand OB MOTPART LS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat IS SAKEN Vårdnad m.m.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (12) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 februari 2009 T 4474-07 KLAGANDE AA Ombud: Advokat NH MOTPART AKJ Ombud: Advokat BK SAKEN Fordran ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts

Läs mer

Högsta domstolen NJA 2015 s. 72 (NJA 2015:7)

Högsta domstolen NJA 2015 s. 72 (NJA 2015:7) Sida 1 av 8 Högsta domstolen NJA 2015 s. 72 (NJA 2015:7) Målnummer: Ö3703-13 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2015-03-12 Rubrik: Den s.k. indragningsregeln i 8 kap. 8 utsökningsbalken är tillämplig

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 8 april 2004 B 2129-02 KLAGANDE 1. B.J. Offentlig försvarare och ombud: advokaten L.S. 2. M.G. Offentlig försvarare och ombud: advokaten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 19 april 2013 Ö 1541-12 KLAGANDE AN MOTPARTER 1. Kungsbacka Billackering AB c/o Lindorff Sverige AB 412 93 Göteborg 2. Power Tools Spräckutrustning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 oktober 2004 T 693-03 KLAGANDE Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, 502010-9681, 106 50 STOCKHOLM Ombud: försäkringsjuristen LvS

Läs mer

3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden

3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden 3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden Vid bedömningen av en skuldsaneringsgäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt, ska Kronofogdemyndigheten,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 19 april 2017 Ö 2985-16 KLAGANDE G-MH Ombud: Jur.kand. ML MOTPARTER 1. AH 2. CHE Ombud för 1 och 2: Jur.kand. TS SAKEN Tillstånd till

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer