SP I NY FÖRPACKNING TEKNIK FORSKNING NUMMER TEMA: FÖRPACKNINGAR SP RIGGAR FÖR BÄTTRE VÄRME LAG ATT CYKLA SÄKRARE SÅ BRINNER DET I DIN BUTIK

Transkript

1 Aktuellt från SP TEKNIK FORSKNING NUMMER SP I NY FÖRPACKNING TEMA: FÖRPACKNINGAR SP RIGGAR FÖR BÄTTRE VÄRME LAG ATT CYKLA SÄKRARE SÅ BRINNER DET I DIN BUTIK

2 Nytt ansikte för SP vid årsskiftet! SP Och fler förändringar inom hela den svenska är inne i en period av förändringar. Flera institut har anslutit sig till oss de senaste åren. institutssektorn är att vänta, enligt två utredningar som slår fast institutens betydelse för innovation och tillväxt. För att tydligare markera hur vi förändrats med omvärldens nya behov och förväntningar byter vi logotyp och namn vid årsskiftet. SP är i dag ett modernt forskningsinstitut med alla de tjänster som präglar ett sådant. Med spetskompetens inom ett antal områden, med stora experimentella resurser och med ett brett utbud av tjänster som efterfrågas av näringsliv och samhälle. (läs mer om våra resurser på sidan 8-9). En europeisk studie kring trender för forsknings- och teknologiinstitut har pekat just på behovet av storlek. Det är svårt att vara liten i den framtida utvecklingen. Den har också pekat på att kompetens av världsklass måste paras med ett brett tjänsteutbud för nationella och regionala behov. Betydelsen av sådana resurser förväntas öka för näringslivets utveckling och konkurrenskraft i framtiden. Den europeiska studien speglas väl i de nationella utredningarna som pekar på problemet med Sveriges otillräckliga institutsresurser. SP-koncernen växer sig starkare Institut som anslutit sig till SP de senaste tre åren är Trätek, Institutet för Livsmedel och Bioteknik, SIK och i år även Ytkemiska Institutet, YKI. Detta har byggt på både bredd och spets och SP-koncernen är med sina närmare 900 medarbetare, ett polytekniskt institut av internationellt snitt med kompetens och starka miljöer inom en mångfald branscher i nära samverkan med institut och högskolor. Vår vision är att vara ett världsledande forskningsinstitut för utveckling av näringsliv och samhälle, genom att inom breda områden vara ett centrum för forskning och utveckling med avgörande betydelse för kunskapsutveckling, konkurrenskraft, säkerhet, god miljö och hållbar tillväxt. Nya namnet speglar nutiden Vårt nya namn: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut respektive SP Technical Research Institute of Sweden svarar bättre mot de förändringar och den position vi söker nationellt och internationellt. I stor utsträckning kommer vi att använda begreppet SP, som är väletablerat, inte minst utomlands. SPs utveckling tillsammans med de förändringar som aviseras i de nationella utredningarna utgör en mycket stark bas för framtiden. Samtidigt kan vi konstatera att förändringarna i vår omvärld, inte minst internationellt, ökar kraven på ett innovativt näringsliv och ett hållbart samhälle. Förändringarna kommer därför att fortsätta även för det nya SP i takt med tiden. Claes Bankvall, vd för SP-koncernen 2

3 Billig fjärrvärme för fler INNEHÅLL #4/06 4 Ledaren: Nytt ansikte för SP vid årsskiftet 2 Billig fjärrvärme för fler 4 Söker enklare lösningar för fiberoptik 5 SP är (i) toppen 6 Säkerhet på liv eller död 6 Svenskt centrum för sårbara tunnlar 7 Allting läcker 7 SP en innovativ resurs 8 9 Brännbart i butiken 10 Nu blir nyttiga oljor nyttigare 12 Tema: Förpackningar Bakteriers fingeravtryck leder rätt 19 Miljoner i böter om cykeln inte är säker 20 Forskning om provning om gungor 21 Vikten av att väga rätt 22 Ut i världen med SP Tema: Förpackningar På samma plan som giganterna 26 Säkert ljus i vårt hus 27 Full processkontroll med unik mätmetod 27 Porträttet: Hök med tunnelseende 28 Säkert ljus i vårt hus 27 Teknik & Forskning är SPs kundtidning och utkommer med fyra nummer per år. Redaktör Anna Hagnell Ansvarig utgivare Cecilia Nielsen, cecilia.nielsen@sp.se Adress: SP Box 857, Borås, Tryck: Eskils Tryckeri, Borås Upplaga: ex. Adressändringar: info@sp.se ISSN SP bedriver, i samverkan med bland annat universitet och högskolor, forskning som är fristående och bygger på vetenskaplig grund. I Teknik & Forskning berättar vi om aktuella projekt utan att detta innebär att SP som organisation tar ställning till resultat och uppfattningar. Eftertryck av tidningens artiklar får göras om källan anges tydligt. Tidningen finns även som PDF på I SP-koncernen ingår bolagen: SITAC certifierar produkter och personer inom bygg-, installations- och anläggningssektorn. SMP Svensk Maskinprovning, SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik, YKI Ytkemiska Institutet, 3

4 Uppkopplade. Representanter från Svensk fjärrvärme och SP beundrar premiären av Matilda. FOTO Billig fjärrvärme för fler Nu står en helt unik fjärrvärmerigg färdig på SP. Här ska fjärrvärme kvalitetssäkras för att bli effektivare och billigare. SP har gjort en stor investering för att kunna utvärdera fjärrvärmecentraler för flerbostadshus. Och det är en experimentell resurs som efterfrågas. Fram till nu har fjärrvärmecentraler i flerbostadshus inneburit, trots dagens tekniktäta samhälle, en osmidig hantering av teknik och installation. Många moment kräver alltjämt manuella insatser. Irrationellt I regel konstrueras fjärrvärmecentraler till flerbostadshus för det enskilda huset, platsbyggs. Man plockar ihop ett paket av komponenter, vilket känns både onödigt och irrationellt, säger projektledaren Henrik Quicklund på SP Energiteknik. Behovet av en rationalisering har därför ökat de senaste åren, och nu leder SP utvecklingen vidare genom riggen, som går under arbetsnamnet Matilda. Tanken är att standardisera moduler som kombineras ihop till en central. Sedan tidigare finns certifiering av fjärrvärmecentraler för enfamiljshus. Denna certifiering görs i samarbete mellan SP och branschorganisationen Svensk Fjärrvärme. Erfarenheterna visar att arbetet med kvalitetssäkring har varit teknikdrivande, vilket resulterat i produkter med bättre prestanda och lägre priser. Modulsystem Nu hoppas vi att det nya modulsystemet ska kunna få motsvarande effekt på centralerna för flerfamiljshus, säger Henrik Quicklund. En ny central ska konstrueras genom att någon av två modulvarianter för varmvatten kombineras samman med en av fyra moduler för uppvärmning. På så vis kan de standardiserade modulerna kombineras för att svara mot fastighetens effektbehov av värme och varmvatten, men ändå inte behöva bygga ihop en alldeles unik central. Varje tillverkare av komponenter tillverkar troligen alla varianter på moduler i framtiden. Vi testar de olika kombinationerna så att de fungerar som det är tänkt, förklarar Henrik Quicklund. Varje godkänd serie kommer sedan att förses med SPs certifieringsmärke, P-märkningen. Men systemet bygger inte på några tvingande direktiv. Istället är det Svensk fjärrvärme som rekommenderar sina medlemmar denna typ av centraler. Senare vill man sprida de goda erfarenheterna från arbetet med kvalitetssäkring och det nya tänket med modulsystem vidare, utomlands. Matildaanläggningen på SP har anslutits till Borås kommuns fjärrvärmenät, men för en stabil drift vid provningen har den också förstärkts med el. Det är unikt att simulera fjärrvärme så här. Nu är det skönt att riggen är klar, säger Henrik Quicklund. Världsunikt Både primärsidan, med fjärrvärmeleveranser, såväl som sekundärsidan, med uttag av värme och varmvatten kan göras i riggen. På sikt hoppas Henrik Quicklund inte bara på rena provningar här, utan också på forskning, för att optimera fjärrvärmeanvändning. Därför har vi konstruerat riggen så att vi kan använda den på ett flexibelt sätt. Systemet ska tåla 120 grader, 16 bars tryck och kunna ge tolv bars differenstryck över provobjektet. Riggen är unik också för att den är så stor, på 500 kw. Som certifiering kommer detta att bli helt världsunikt, säger Henrik Quicklund. KONTAKT Henrik Quicklund SP Energiteknik henrik.quicklund@sp.se FOTO 4

5 KONTAKT Söker enklare lösningar för fiberoptik Att skarva fiberoptiska kablar är dyrt, svårt och måste ske manuellt i fält. I ett Vinnovafinansierat Forska och växprojekt söker nu SP, tillsammans med ett företag, nya lösningar. Rena ytor. Anne Andersson, SP, söker enklare kontaktytor, tillsammans med ett litet företag, i ett Forska och växprojekt. FOTO: Fiberoptiska kablar revolutionerade tekniken när den kom på 60-talet. Utvecklingen har lett vidare till ett smidigt, tåligt system som varken ger eller är känsligt för störningar. De milslånga kablarna överför telefoni, datakommunikation och bilder genom land och rike, snabbt och säkert, utan att det som överförs inte förlorar mer än marginell kvalitet. Problem uppstår dock när dessa superkablar ska skarvas i fält. En fibertekniker kan ägna en hel dag åt att bygga en kontakt för att skarva. För att behöva slänga den på eftermiddagen, om den inte blev exakt. Det är oerhört komplicerat, säger forskaren Anne Andersson på SP Mätteknik. Trots en avancerad teknik behöver man fortfarande ett avancerat hantverk, fastslår Anne Andersson. Hon är projektledare för projektet Fiberoptiska kontakter för tuffa miljöer, som SP driver tillsammans med ett litet företag. Efter en framgångsrik förstudie, helt finansierad av Forska och väx, satsar nu det lilla sjumannaföretaget på en fortsättning i projektform. Hälften bekostar företaget, hälften står Vinnova för, genom Forska och väx. Alla komponenter i en fiberoptisk kontakt kräver precision för att man ska få bra kommunikation i kabeln, förklarar Anne Andersson. När en kabel ska skarvas, placeras den i en hållare och själva sammankopplingen sker i dammfri miljö. Även i ambulerande, avancerade fordon finns den här utrustningen, där arbetet sker manuellt av specialutbildade tekniker. Större problem uppstår när man inte har tid att använda den här tekniken, exempelvis när tv sänder direkt i samband med olika arrangemang. Då används istället grövre don med flera fibrer i särskilda fältkontakter. Genom linser uppnås en så kallad expanded beam i överföringen, vilket gör signalen något mer tålig för störningar i form av damm eller annan smuts i kontakten. Flera multinationella företag tillverkar liknande kontaktdon idag. Men dessa måste tillverkas manuellt vilket ger ett högt pris på marknaden. Nu har vårt företag en idé om att dels förbättra kontaktdonen, dels kunna maskintillverka dem och därmed få fram billigare produkter. SPs uppgift i projektet är att ta fram referenser så att man kan upplinjera maskinerna. Inom det området ligger vi långt framme med vår mätteknik, fastslår Anne Andersson och visar runt i laboratoriet. Här finns svarta rum, långa rum, rum med mängder av maskiner och en och annan fiberoptisk leksak för att kunna visa besökare vad det egentligen handlar om. Och i den här miljön ska ljusöverföring via optisk fiber mätas, justeras, kalibreras och förhoppningsvis leda till en fungerande referens. Just nu har projektet inte hunnit längre än att starta efter förstudien och påbörja beräkningar för vilken typ av linser som kan vara bäst, vilka toleranser som är acceptabla och så vidare. Därefter köps komponenter in, testas och bedöms. Det handlar ju om att optimera materialen, men också priset. Vad ska ett maskintillverkat don få kosta att tillverka, när målet är att bli billigare? I projektet samarbetar SP också med Chalmers och Umeå universitet. Projektet beräknas pågå i ett och ett halvt år. Redan finns sugna köpare på kö till produkten. KONTAKT Anne Andersson, SP Mätteknik anne.andersson@sp.se SP/PROVNING&FORSKNING SP/TEKNIK & #4/06 5

6 SP är (i) toppen SP är en av Sveriges mest attraktiva arbetsplatser. I alla fall om man frågar unga teknologer. När fler än unga teknologer, så kallade young professionals, som har arbetat mellan fyra och åtta år efter examen, ska ranka de mest intressanta arbetsplatserna, hamnar SP i topp. Bland 140 företag, däribland de flesta stora svenska koncerner, hamnade SP bland de 20 mest populära. Bred forskning lockar Jag tror att det är teknikbredden, i kombination med forskningen som lockar. Dessutom har man möjlighet att utveckla sina specialintressen, säger Cecilia Nielsen, informationschef på SP. SPs roll som en brobyggare mellan näringslivet och högskolornas grundforskning, gör att forskarna på SP har möjlighet att forska under mer praktiska former. Vi är världsledande med vår forskning inom flera områden. Självklart lockar det, fastslår Cecilia Nielsen. Spännande och innovativt När de tillfrågade teknologerna ska berätta vad de associerar just SP med är det spännande produkter, tjänster och kunder. Vidare ett företag med gott rykte och anseende som arbetar med innovativa lösningar. SP har under de senaste åren vuxit, bland annat genom samgående med de tre instituten Trätek, SIK och YKI. Genom detta har forskningen breddats och dessutom finns numera en större geografisk spridning. Av koncernens närmare 900 medarbetare finns ca 600 i Borås och omkring 100 personer i Stockholm, drygt 100 i Göteborg och resterande på ytterligare ett tjugotal orter. Här utvecklas man Vi har inga problem med att rekrytera duktiga medarbetare utan har många sökande till våra tjänster. Men det är klart att fler kan få upp ögonen för oss som en arbetsplats där man har goda utvecklingsmöjligheter, säger Cecilia Nielsen. De teknologer som i undersökningen rankade SP som en av sina favoriter, tänker att SP är att innovativt företag som erbjuder varierande arbetsuppgifter som också innebär allt större utmaningar samt att SP fungerar som en god referens för en framtida karriär. Säkerhet på liv eller död Att bebisens kuvös eller den medvetslöses respirator är säker, är en fråga om liv eller död. Nu breddar SP sin verksamhet kring elektromedicinsk utrustning. SP har en lång erfarenhet av att utvärdera elsäkerhet. SP Elektronik har bland annat varit inriktat mot industri, mätinstrument och IT inom denna nisch. Nu breddas ackrediteringsomfattningen på SP. Det nya är testning och certifiering av elektromedicinsk utrustning. Genom ett samarbete med norska Nemko innebär detta också att SP nu kan genomföra internationell certifiering. Det ställs mycket höga säkerhetskrav på den här typen av utrustning, konstaterar Jens Tunare på SP Elektronik, som leder det nya arbetet. En medvetslös patient är oftast inkopplad till flera övervakningssystem och kan ju inte ens reagera ifall ett elfel uppstår. Personal som hanterar den här avancerade utrustningen måste också skyddas mot fel. Det är flera saker som gör människor, kopplade till olika andningshjälpmedel eller annan övervakande apparatur, extra känsliga för eventuella fel. Hudens normala ytresistens blir förbikopplad, eller avsevärt försämrad, när man fäster elektroder i huden, sticker in mätprobler under huden eller i kroppsöppningar. Insikt om krav Man får större insikt i hur viktiga kraven är, genom att veta hur kroppen fungerar i de här fallen. Och Jens Tunare har själv fått närgången erfarenhet av livgivande utrustning när hans tredje barn föddes. Min fru låg nedsövd i respirator en vecka och min dotter låg i kuvös. När man har sett något sådant på nära håll inser man vikten av säkerhet. Beroende på riskklass, enligt direktivet för medicinsk utrustning, måste ett anmält organ anlitas för en CE-märkning, vilket alltså SP är. SP har också möjlighet att testa elektromedicinsk utrustning för elektromagnetisk kompabilitet, EMC. Teknologernas idealrankning Karriärbarometern 1 Volvo Car Corporation 2 Volvo Group 3 Ericsson 4 Ångpanneföreningen 5 ABB 6 Sony Ericsson 7 Ikea 8 Scania 9 Astra Zeneca 10 Sweco 11 Saab Ericsson Space 12 Vattenfall 13 Saab Technologies 14 Tetra Pak 15 Saab Automobile 16 Sida 17 Siemens 18 McKinsey and Company 19 SP 20 Exportrådet (Undersökningen genomförd av Universum communications) FOTO TORBJÖRN FRENNESSON/SCANPIX MER FAKTA Kraven för elektromedicinsk utrustning ställs i direktiven för medicinsk utrustning, MDD 93/42/EEG, In Vitro-utrustning 98/79/EG samt Implantat 90/383/EG. Tillverkaren eller importören måste försäkra sig om att den individuella produkten är säker innan den får CE-märkas och placeras på marknaden. 6

7 Svenskt centrum för sårbara tunnlar Tunnlar har blivit en allt vanligare lösning för infrastrukturen i dagens samhälle. Samtidigt är tunnlar sårbara. Nu leder SP forskningen framåt i ett nytt nationellt forskningscentrum. Transportavstånd förkortas för människor, el och telekommunikation med tunnlar. För att förtäta städer leds vägar ner i tunnlar, så att marken kan bebyggas. Bara i Stockholmsområdet finns mer än 40 mil tunnlar man kan tala om en stad under staden! Dessutom har tunnlar en lång livslängd, i Sverige används tunnlar som är byggda för mer än 100 år sedan. Sårbara Tunnlar har blivit en effektiv lösning på infrastrukturella problem, ända fram till något händer. Börjar en bil brinna i en tunnel är det något helt annat än om en bil brinner ute i fria luften på en motorväg. Underventilerade bränder kan få förödande konsekvenser, konstaterar doktoranden Mia Kumm, doktorand vid Mälardalens högskola, i SPs specialskrift om brandteknik, Brandposten. Tidigare i år omkom exempelvis flera brandmän i Paris efter en så kallad backdraft situation i en undermarksanläggning. Dessutom är terrorism ett reellt hot att beakta, efter tunnelbaneattacker i exempelvis London och Madrid. Problemet med sårbarhet delar tunnelanläggningar med gruvor, försvarsanläggningar, tunnelbanor, garage, köpcenter och andra byggnadskomplex under marken. Tillsammans med sin handledare på högskolan, professor Haukur Ingason, som också är forskningsledare på SP i Borås, väckte Mia Kumm tanken på ett brett, nationellt samarbete kring dessa frågor. Förödande. Brand i en tunnel kan bli förödande. Därför får bland andra tankbilschaufförer öva sig i tunnelsäkerhet. som här i Hoböl, övningsstunneln i Norge. FOTO TORBJÖRN TOLLEFSEN, If Sikkerhetssenter Och tanke blev verklighet, i höst invigdes arbetet i Kompetenscentrum för brandsäkerhet i undermarksanläggningar, KCBU. Gruppen leds av Haukur Ingason och administreras genom Mälardalens högskola. I samarbetet ingår SP, Lunds tekniska högskola, Högskolan i Gävle, FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) och Stockholms brandförsvar. Forum Det fanns ett behov av att samla alla som arbetar inom det här området. Själv har jag jobbat med den här typen av säkerhetsfrågor i 15 år. Men jag har ju varit inriktad på brand, så kopplingen till terrorism och säkerhet är ny för mig. Den här gruppen blir ett utmärkt sätt för alla aktörer att dela med sig av sina kunskaper, säger Haukur Ingason, som leder ett världsledande forskarteam på SP. Till samarbetsgruppen har det också knutits en referensgrupp med andra aktörer som kan dra nytta av forskningen, som bland andra Vägverket och Boverket. Det finns en enorm kompetens samlad i alla organisationerna. Nu har vi ett spännande forum där alla har samma intresse. Till syvende och sist handlar det om att få fram ett större forskningsprojekt, konstaterar Haukur Ingason. KONTAKT Haukur Ingason SP Brandteknik haukur.ingason@sp.se LÄS MER om samarbetet på Se också artikel om SPs brandprofessor och internationellt samarbete på sista sidan! Allting läcker Allt läcker. Frågan är bara hur mycket. Det ska SP ta reda på. Alla material läcker, även en vanlig blisterkarta med tabletter eller den slätaste rostfria behållare. Mer eller mindre stora mängder gas eller vätska sipprar ut. Nu ger sig SP in på ett nytt område med ett forskningsprojekt som ska gynna annan forskning! Säkrare metoder När man mäter läckage av det här slaget är mätosäkerheten stor. Vi vill få fram säkrare mätmetoder, förklarar Viktoria Jonasson på SP Mätteknik. Hon är kursansvarig för det seminarium och den kurs som SP bjudit in till under hösten, då branschen, tillverkare och användare av utrustning för läcksökning och täthetsbedömning, samlades för allra första gången för gemensam utbildning. Målet är att SP ska få fram utrustning för kalibrering av referensläckor, vilket på sikt leder till bättre produktkontroll hos tillverkare. Bli riksmätplats Kraven för hur mycket något får läcka varierar. Skadligt kylmedium i kylskåp eller strålning från kärnkraftverk får inte läcka, medan en bilmotor kan läcka lite olja och ändå fungera men en bilägare vill inte få garagegolvet fläckat. Detta är nytt för SP, på sikt hoppas vi bli riksmätplats inom det här området. Vinsten är bättre produkter och ökad säkerhet för industrin och konsumenterna, konstaterar Viktoria Jonasson. Seminarier och kurser i ämnet återkommer i SPs regi. AH 7

8 SP-koncernen arbetar i starka forskningsmiljöer. Ofta med en tvärvetenskaplig ansats och i samarbete med högskolor, universitet och andra institut. Vår kompetens sätts samman i ett antal profiler. De är de bransch- eller samhällsområden som beskriver vad koncernen tillsammans står för i den nationella strukturen av institut. I vissa av profilerna utgör SPs verksamhet den nationella resursen. Inom andra profiler samverkar vi med och kompletterar övriga institut till en nationell helhet, bland annat genom samverkan inom United Competence. Här möter du de nio profilernas innehåll en enkel väg till SP. FOTO PRESSENS BILD SP en innovativ resurs Energi och miljö Inom det här området stödjer SP utvecklingen av hållbara energisystem. Både forskning och utvärdering sker för att uppnå effektivare energianvändning i byggnader och inom industrin. Dessutom arbetar SP för att utveckla effektivare och mera klimatneutrala framtida energilösningar, med energiomvandling, energi ur avfall och förnybar energi. Elektronik och IKT Elektronik och IKT, informations- och kommunikationsteknik, vid SP innefattar utveckling av teknik för säkerhet, tillförlitlighet och krävande miljöer. De storskaliga EMC-laboratorierna är en av norra Europas starkaste resurser. Programvara, miljötålighet och radio- och antennteknik ryms också inom SPs breda elektronikkompetens. Bygg, anläggning och förvaltning SP samverkar med sektorns alla aktörer, materialtillverkare, projektörer, entreprenörer, förvaltare och brukare. På SP finns kompetens från avancerad materialteknik, ända ner på mikronivå, till kunskap inom konstruktionsteknik, fuktsäkert byggande, innemiljö, akustik, energihushållning, brandsäkerhet, beständighet och kretsloppsfrågor. Träteknik och träbyggande SP finns med i hela kedjan från sågverk till möbler, broar och trähus. Aktuella forskningsområden är effektivare förädling och råvaruutnyttjande (logistik, processtyrning, limning, torkning), träprodukters livslängd och livscykelkostnader (ytbehandling, modifiering, kompositer) samt bygga och leva med trä (byggsystem, energi och innemiljö). Mekan- och fordonsindustri Vår verksamhet inom området omfattar fordon, maskiner, järnväg, sjöfart, off-shore, stålkonstruktioner mm. Tyngdpunkten ligger på fordon, i första hand personbilar, lastbilar och bussar. Forskningen avser bland annat robusta konstruktioner, fordonselektronik, säkerhetssystem, lacker, buller, brand i fordon och hybridteknik. 8

9 Material- och kemiindustri Styrkeområden för SP är kemisk analys, karaktärisering av material och ytkemi. Tillämpningar kan handla om polymera material, biomaterial, funktionella material och system för skydd av ytor. Spetskompetens finns inom områden som formulering och kontrollerad frisättning. Mätteknik SP har i uppdrag att svara för att hålla de nationella normalerna för ett antal storheter i SI-systemet. Med denna utgångspunkt tillhandahåller SP genom kalibrering och rådgivning spårbar och kvalitetssäkrad mätteknik till svensk industri. Forskningen är inriktad mot grundläggande metrologi, nanoteknik, IT/telekommunikation samt processmätteknik. Livsmedel, läkemedel och bioteknik Här erbjuder SP och dotterbolagen SIK och YKI kunskap som kan stärka livsmedels-, läkemedels- och bioteknikföretagens konkurrenskraft. Struktur- och materialdesign, mikrobiologi, bioteknik, formulering, kontrollerad frisättning, sensorik och arom samt process- och miljöteknik är områden där koncernen bedriver forskning, teknikutveckling och utbildning. Brand och skydd Brand och säkerhet är områden som alltmer lyfts fram för internationell samverkan. SP har i sitt brandlaboratorium en unik resurs för Europa. Forskning och utvärdering sker inom områden som inredning/möbler, brandsäkerhet i offentliga miljöer, tunnelsäkerhet, sjöfart, släckteknik och byggnaders kollaps vid exceptionell påverkan. SP utför också riskanalyser och utvärderar miljöeffekter av bränder och andra olyckor. Maneter för framtiden. I projektet Jellysorb arbetar forskaren Susanne Ekstedt, SIK, med maneter. Genom att studera de små nässeldjuren hoppas man så småningom kunna nå målet att ta fram ett nytt koncept för framtida superabsorbenter, som kan användas till bland annat blöjor och hygienprodukter. FOTO TOMMY HVITFELDT BILDER SP, SIK, ESA, INPRESS, PER ARONSSON 9

10 Brännbart i butiken En helt vanlig butikshylla, med alldeles vanliga varor blir till exploderande eldsvåda på några minuter. Till och med forskarna förvånas över resultatet. De skulle kunna ha varit alldeles vanliga butiksanställda som plockar varor och prydligt ställer dem i hyllorna. Skillnaden är bara att på de här killarna står det SP Brandteknik på ryggen och butikshyllan har arrangerats i SPs stora brandlaboratorium. Det är högt till tak, väggarna är redan svarta från tidigare försök och snart ska raderna av konstruktionslim, metallfärg, avfettning, tändare och vanligt Karlssons klister sättas i brand. Vissa brandfarliga varor har vi blivit förvånade över att de brinner så häftigt. Och andra, som också ska vara brandfarliga, har vi inte ens fått fyr på, säger Magnus Bobert, projektledare på SP Brandteknik. Magnus Bobert har drivit ett årslångt projekt under 2006 för att undersöka just brandfarliga varor som förvaras och exponeras i butiker. Brandforsk finansierar projektet som löpt från småskaliga försök till storskaliga. Idag är hallen välbesökt, det är många som vill etsa förloppet på näthinnan. FOTO Stora mängder Nu vill vi se vad som händer när vi har brandfarliga och icke brandfarliga varor tillsammans i stor mängd, och samtidigt se hur sprinklersystemet kan skydda eller släcka, förklarar Magnus Bobert. Vad händer om en pyroman eller annan niding får för sig att starta en eldsvåda i en butik, eller om en brand utbryter vid en olyckshändelse, när dessa varor finns i närheten? Och spelar det någon roll hur man förvarar varorna? Detta är några av de frågor som forskarna ställde sig inför projektets början. Än finns inte alla svar. Dagens försök ska visa hur farligt det är om man i en affär har en hylla med både brandfarliga och icke brandfarliga varor tillsammans. En tänkbar slutsats av projektet blir att vi rekommenderar att man har icke brandfarliga varor varvat med de brandfarliga, säger Magnus Bobert. Därför är det närmare bestämt 282 gaständare, 528 Karlssons klister och mängder av andra varor som idag ska 10

11 Forskar framåt. Forskaren Magnus Bobert dokumenterar hur alldeles vanliga butiksvaror, som klassats som brandfarliga, beter sig i verkligheten. FOTO eldas upp framför ögonen på oss. Tio minuter beräknar forskarna att det hela ska ta. Magnus Bobert har satt sin hjälm på hästsvansen, kopplat på andningsmasken, och står beredd med både kamera och anteckningsblock. Det börjar som en liten pytteeld i mitten av hyllsektionen. Magnus ropar ut tidsintervallerna och antecknar. Så flammar det upp, lågorna växer, slickar sig vidare utåt, uppåt och växer snabbt. På plats finns ett filmteam som noga spelar in förloppet. Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen som beställt filmen, är också med och tittar. Vi vill kunna visa exempel på vad som händer när det utbryter brand i butiker. Och som vi ser skyddar sprinklers begränsat, men de kan inte släcka branden, pekar han. Sprinkler skyddar Sprinklersystemet som installerats ovanför hyllorna har nämligen just löst ut. Det ser ut som en jättedusch. Trots alla vattenmassor strävar elden vidare. Acetonflaskorna smälter, droppar och rinner. Färgburkarna kokar och exploderar med poppande ljud, så att locken flyger lång väg. Patronerna med konstruktionslim brinner och droppar i sega napalmliknande droppar som fortsätter att flamma även när de faller i vattenpölen på golvet. Men sedan får faktiskt sprinklersystemet övertaget. De förpackningar som blivit tillräckligt våta fattar inte eld, inte ens gastuberna eller klistret. Hallen är fylld med tjock, svart rök som får ögonen att svida, när Magnus ropar att resterna av elden ska släckas. Mindre tryck i sprinklersystemet kanske gav större droppar och en annan fördelning som släckte bättre. För i går brann det mer, trots att vi körde på mer vatten, säger Magnus Bobert. Försöket visar i alla fall att en sprinklerinstallation ger ett bra skydd, fyller kollegan Henry Persson i. Tveksam klassificering Arton olika varor, som är klassade som brandfarliga, har testats under projektets gång. Allt ifrån lättflytande ämnen till klister och spackel. Brandklassning av produkter utgår från vilken flampunkt de ingående ämnena har. Vad försöken visat är att brandklassningen inte ger en riktigt korrekt bild av hur produkterna brinner i verkligheten. Det behöver inte vara någon större skillnad mellan klass ett, som är den tuffaste klassen, och klass tre. Vi har testat ett trälim, klass två, som inte ville brinna alls, berättar Magnus. Kanske har de vid klassificeringen beräknat utifrån något delinnehåll i produkten. Även om det ämnet är brandfarligt kan den totala flampunkten för innehållet vara en helt annan. I praktiken kanske det inte brinner alls. Om några månader ska forskningsrapporten vara klar. KONTAKT Magnus Bobert SP Brandteknik magnus.bobert@sp.se MER FAKTA Rapporten kommer att finnas på SPs hemsida. Filmen ges ut av Svenska Brandskyddsföreingen. 11

12 Nu blir nyttiga oljor nyttigare Matoljor från solrosor, raps och soja innehåller näringsämnen som kan få oss att må bättre. Men många blir förstörda i tillverkningen. Nu ska EU-projektet Optim- Oils råda bot på problemet. Från raps, solrosor och soja kan vi få oljor med hälsosamma mikronäringsämnen som tocoferoler, flavonoider, fenoler, Coenzyme Q-10, steroler och fosfolipider. Av forskningen vet vi att ämnena har positiva effekter på hjärt-kärlsjukdomar och åldringsrelaterade sjukdomar. Tyvärr går mycket av det nyttiga förlorat när oljorna processas. För att söka nya vägar har nu arbetet inom EU-projektet OptimOils inletts. Optimera Projektet innefattar processutveckling och optimering av produktionen av vegetabilisk olja, samt human-näringsstudier och förädling av biprodukter. De flesta av näringsämnena har dokumenterat positiv effekt för människor. Därför är de önskvärda att ha kvar i den färdiga matoljan, säger Katarina Nilsson på SIK. Den optimerade produktionen ska vara gynnsam ur ett hållbarhetsperspektiv. Biprodukter och avfall ska minimeras samt om möjligt även förädlas för att tillvarata mikronäringsämnen. SIK ska utföra en miljöbedömning av den nya, optimerade processen. Kartlägga Vi ska kartlägga traditionell oljeproduktion där de mest kritiska stegen från miljösynpunkt identifieras. Arbetet avslutas med en komplett miljöbedömning av den optimerade oljeproduktionsprocessen genom att göra en livscykelanalys, LCA, säger Katarina Nilsson. STAFFAN LJUNG MER FAKTA Optimoils, Valorisation of healthy lipidic micro-nutrients by optimising food processing of edible oils and fats, har 14 deltagare (nio forskningsinstitut, fyra industrier och ett institut för kunskapsspridning) från nio länder i Europa och Nordafrika. Katarina Nilsson på SIK leder arbetet inom området miljöpåverkan och förädling av biprodukter. KONTAKT Katarina Nilsson SIK katarina.nilsson@sik.se 12

13 SP vet hur man packar En förpackning är en förpackning är en förpackning. Nej, sett ur forskarens synvinkel är förpackningen så mycket mer än det vi ser. På SP finns en bred och samlad kompetens kring just förpackningar. Läs mer på temasidorna

14 Förpackningar frå Genom att följa en förpackn tag både tjäna pengar och leva Forskaren Karin Andersson vet al till graven. Folk tycker ofta att det är onödigt med alla förpackningar. Då glömmer de att förpackningen faktiskt har ett syfte. Den ska skydda produkten, fastslår Karin Andersson. Hon är teknologie doktor och forskare både inom SP, dotterbolaget SIK (Institutet för Livsmedel och Bioteknik) och SPs CMF (Centrum för miljödriven företagsutveckling). Med en bred kompetens ägnar hon sig åt analyser med livscykelperspektiv. Fin förpackning sparar Inom det här området har både företag och samhälle mycket att vinna samtidigt som konsumenter som yvs över alla förpackningar, faktiskt kan få lite bättre samvete. För med livscykelperspektiv kan en påkostad förpackning visa sig vara det mest miljövänliga i längden: Sett över hela den väg en förpackning vandrar under sin livstid. En dålig förpackning leder istället till större svinn. Och det kan vara värre från miljösynpunkt, säger Karin Andersson. Verkligen veta var Förpackningar är förstås så mycket mer än mjölkförpackningar, brödpåsar och glasspaket, även om det kanske är vad konsumenten förknippar med förpackning. Transportförpackningar är också en viktig del i kedjan. Poängen med livscykelanalyser är att veta var i livscykeln produkten har störst miljöpåverkan, så att man får ett bra underlag för att fatta beslut, förklarar Karin Andersson. Gör man något bara för att man tror att det ska bli bra för miljön, kan det lika gärna bli tvärtom. Följa flera led Vid en livscykelanalys följer man produkten hela vägen: Rå- 14

15 Hemma. Karin Andersson är på hemmaplan när det gäller förpackningar. FOTO n början till slut ings hela livscykel, kan föreupp till högt ställda miljökrav. t om förpackningar, från vaggan varorna från naturen, förädling i flera led, transport, handel, användarfas och avfallshantering. När det gäller livsmedel sker ofta den största miljöpåverkan i primärproduktionen. När det gäller mjölkförpackningar kan man alltså börja med att studera jordbruket! Häller man ut för gammal mjölk eller spiller, leder det ju till svinn och det är aldrig bra från miljösynpunkt. Då har man ju helt i onödan gödslat åkrarna, utfodrat korna, mjölkat, transporterat, processat, förpackat och distribuerat mjölken. Spill alltid sämst För en produkt som yoghurt är det också en fördel om förpackningen är designad så att det är lätt att klämma ihop den och på så sätt få ut även den sista decilitern ur en enlitersförpackning. Att välja så kallade refillförpackningar, tycker Karin Andersson ofta är en bra lösning. Men inte alltid, för spill och svinn är alltid det sämre alternativet. Själv har jag slutat köpa tvättmedel i plastpåse, för jag bara spiller när jag fyller på. Men där håller marknaden på att sanera sig själv. MERA FAKTA Med ett livscykelperspektiv kan man identifiera var i en produktionskedja något går att förbättra. Om det är produktens miljöprestanda som är i fokus kan man göra en livscykelanalys, LCA. Är det istället ekonomi som är i fokus kan man göra en LCC, Life cycle cost analysis (företagsekonomisk) eller en CBA, Cost benefit analysis (samhällsekonomisk). KONTAKT Karin Andersson SIK Process- och miljöteknik karin.a@sik.se 15

16 SP väger tungt när direktivet är ungt Förpackningsbranschen överraskades av nya EU-direktiv den sista oktober. Nya regler för vågar ställer kraftigt ökade krav på både tillverkare och packare. BILD TELTEK FOTO KONTAKT Håkan Källgren SP Mätteknik tel När vi träffat branschen under hösten har den dels förvånats över den drastiska ökningen på kraven, dels att det kom så plötsligt, säger teknikansvarige Håkan Källgren på SP Mätteknik. SP har, i anslutning till Mätinstrumentdirektivets, Mids, ikraftträdande, anordnat temadagar och dessutom deltagit med träffar i samband med höstens Scanpackmässa på Svenska mässan i Göteborg. De vi mött har känt sig fullständigt tagna på sängen, de har inte fått upp ögonen för vad det innebär. I bästa fall har de känt till att något varit på gång, men inte vad och hur omfattande, menar Håkan Källgren. Mid-direktivet omfattar tiotalet olika typer av instrument, bland annat automatiska vågar som väger varor till kund. De gamla, svenska typgodkännandena gäller inte längre. Nya vågar får inte säljas utan nytt godkännande och packare får bara använda sina gamla vågar tills de kasseras, då de måste ersättas av vågar som uppfyller Midkraven. Dock finns tillfälliga övergångsregler. SP kan redan nu, som första ackrediterade instans i Sverige, utfärda den nya, nödvändiga certifieringen. Då kontrolleras att vågarna visar rätt vid olika hastigheter, temperaturer samt vid störningar från elektromagnetiska fält. De inom branschen som ändå varit på alerten kom med sina första ansökningar till oss redan innan reglerna trädde i kraft, konstaterar Håkan Källgren. Primärt är det vågtillverkarna som måste få sina produkter modifierade och godkända. Sekundärt, hos packarna, innebär detta både fördelar och nackdelar. Nackdelen är att vågarna kommer att öka i pris, bland annat för att de måste förstagångsverifieras på plats. Fördelen är dock att med vågar, godkända för hela EU, blir det lättare för packarna att arbeta fram en e-märkning på sina produkter. Packarna får lite på köpet, kan man säga. Med en godkänd våg har man kommit en bit på vägen med sin e- märkning. Det handlar ju om att certifiera ett förpackningssystem och e-märkningen inne- bär ett pass för varorna till hela Europa. Det nya mätinstrumentdirektivet regleras lokalt av Swedac, som är myndighetsutövande för all mätteknik i Sverige. Här har man valt att företeelser som vattenmätare, bensinmätare och taxametrar ska kontrolleras enligt det nya direktivet, förutom vissa automatiska vågar. Industriella vågar har, unikt i Sverige, undantagits från kraven, då man anser att industrin själv reglerar detta. Det är kundnyttan som ska garanteras i det svenska regelverket. Exempelvis kan det gälla vågar som väger chokladkakor, att de väger precis 100 gram som det står på dem. Sådana varor mäts i ett fruktansvärt snabbt löpande band. Kanske 500 i minuten, eller ännu fler, berättar Håkan Källgren. Tillverkare av förpackningar måste alltså redan nu köpa godkända vågar, men de måste också godkännas och verifieras på plats, vilket SP också gör. Från den siste oktober är det olagligt att sälja icke godkända vågar, förbehållet övergångsreglerna. Nu är mitt arbete att hjälpa branschen, säger Håkan Källgren. 16

17 Liten blir stor med Mid Det har hänt att vi har sagt nej till export av våra produkter, säger Tomas Moqvist, VD för vågtillverkaren Teltek. Det har kostat för mycket. Med de nya reglerna förändras allt till det bättre. Teltek var färdigt för den nya certifieringen enligt Mid, Mätinstrumentdirektivet, redan när det trädde i kraft. Anledningen att just Teltek låg så långt framme, är det långa och nära samarbetet med SP. Det började med att vi hade en ny serie vågar hos SP för typgodkännande för snart två år sedan. Då fick vi reda på de kommande reglerna och sedan dess har vi följt processen tillsammans med SP, säger Tomas Moqvist. Ja, båda parter har lärt sig mycket på vägen, fyller Henrik Marcusson, på SP Mätteknik, i. På så sätt har vi fått ett väldigt flyt i våra förberedelser inför Mid, konstaterar Tomas Moqvist. Det märks att kontakten mellan företagaren och forskaren är bra och smidig, när de talar med varandra. Det är ett nära samarbete som pågått länge. Sekretess underlättar Fördelen att samarbeta med oss på SP, för företagare som Tomas, är att vi ju har en väldigt hög sekretess. Kunderna kan prata helt öppet med oss om sina företagshemligheter. Det underlättar när de ska utveckla sina produkter, menar Henrik Marcusson. Telteks vågar mäter varor med enorm exakthet, i ett rasande tempo när de passerar på det löpande bandet. Varje våg kostar några hundra tusen, men att exportera en enstaka våg till ett land har det lilla niomannaföretaget inte haft råd med. Tidigare har vi ju behövt ett typgodkännande i varje enskilt land. Det är både en dyr och komplicerad process. Särskilt i början när man inte säljer så mycket, faststår Tomas Moqvist. Teltek har haft nationella typgodkännanden för några europeiska länder, och enbart exporterat till just de länderna. I ett enda slag ändrar sig detta med Mid. Nu kan vi exportera våra godkända vågar till vilket land vi vill i Europa. Jättebra, säger Tomas Moqvist. Att godkänna produkterna enligt Mid är något dyrare än de tidigare typgodkännandena. Teltek kan dock tillgodoräkna sig några tester från det gamla typgodkännandet. I slutänden är det kunden som får betala mer för vågen, dessutom måste kunden förstagångsverifiera vågen innan den får tas i bruk. Samma sak gäller om en kritisk del går sönder. Men även för kunden finns en stor fördel: Med en Midgodkänd våg är det ännu lättare att e- märka sina produkter. Och det blir en stor vinst för vågkunderna, eftersom efterfrågan på e-märkt ökar, säger Henrik Marcusson. Nära. Telteks Tomas Moqvist har med SPs Henrik Marcussons hjälp kunnat följa utvecklingen av Mid. Som första certifierade tillverkare i Sverige får Teltek nu en helt ny exportmarknad. FOTO Tjäna på att väga rätt - och bli e-märkt SPs Mått och Viktenhet fyller en viktig funktion i förpackningssammanhang. Genom stickprovskontroll ser man till att innehållet verkligen väger vad det ska. Vår uppgift är ju att kontrollera vågar så att de väger rätt. Det gör vi genom att kröna, eller verifiera, dem. Och den här typen av kontroller gör skarpt, på plats hos förpackaren, förklarar biträdande enhetschefen Eddie Hasth. Krönarna från Mått och Vikt gör stickprov, där bland annat också företagets kvalitetssystem ingår. Därefter väljer man slumpvis ut artiklar som kontrollvägs, exempelvis kartongvis eller i hela travar, och sedan beräknas och kontrolleras de grundläggande kraven för varje parti av varan. Rent allmänt kan man säga att företagen ofta gör en typ av överfyllnad. De väger alltså bort värden från den egna produktionen, för att inte riskera att kunderna ska få för lite innehåll, säger Eddie Hasth. Så konsumentskyddet blir tillgodosett. Vi hjälper tillverkarna att optimera sin förpackningsprocess. Och det tjänar de pengar på! När SP gjort sina kontroller får tillverkaren rätt att e- märka sin produkt. Det innebär i princip ett Europapass för produkten i fråga. Då kan den säljas över hela Europa och slipper extra kontroller som ofta kan vara både dyrbara och tidskrävande. Det spelar ingen roll om det gäller schampo eller knäckebröd, målarfärg eller sill, allt kan e-märkas. Och det är ganska enkelt! De flesta har ju redan någon form av kvalitetssystem och mätutrustning, fastslår Eddie Hasth. AH MER FAKTA Med e-märkningen garanteras att en produkt innehåller rätt mängd. Det kan handla om alla möjliga typer av produkter. e-märket fungerar som ett pass inom EUs gemensamma marknad och extrakontroller undviks eftersom EU har enhetliga regler för mängdinnehåll. Överfyllning undviks genom systematisk hantering av förpackningsprocessen, vilket leder till ekonomiska fördelar. SP är anmält organ för att certifiera för e-märkning. Läs mer på 17

18 Tre kompetenser i en förpackning Många i en. Med SP Group Packaging Centre samlas koncernens breda kunskap om förpackningar. FOTO KONTAKT Anders Leufvén SIK anders.leufven@sik.se Nu samlar SP all sin kunskap, om alla möjliga aspekter på förpackningar, under ett virtuellt tak. SP Group Packaging Centre blir ansiktet utåt. Inom SP-koncernen finns en oerhörd bredd när det gäller frågan om förpackningar. Material, hygien, mått och vikt, öppningsbarhet, hållfasthet och destruktion är något av allt det som det pågår både kundsamarbete och forskning om. Gemensam plattform Sedan både YKI, Ytkemiska institutet och SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik, numera är dotterbolag i SPkoncernen, har man skapat en plattform för samarbete inom förpackningsområdet. Under devisen tre kompetenser i samma förpackning samlas förpackningsforskarna från SP, YKI och SIK. Som ett sätt att koordinera arbetet, kunna komplettera varandras kompetenser och se så att vi inte jobbar dubbelt med samma sak. Det kommer att underlätta för våra kunder, konstaterar Roger Dahl, SP Kemi och Materialteknik. Snart hemsida Tillsammans med projektledaren Anders Leufvén på SIK och YKIs kontaktperson, Paul Smith, jobbar han intensivt för att centret ska komma igång. Efter nyår räknar man med att hemsidan för SP Group Packaging Centre ska öppnas. Den blir som en ingång i koncernen för våra kunder, säger Roger Dahl. Genom hemsidans kontaktpersoner lotsas kunderna sedan till rätt person. Centrets programförklaring Fyra punkter utgör det nya centrets programförklaring: Att arbeta för en utveckling av aktiva och smarta livsmedelsförpackningar Att utveckla nya polymera förpackningsmaterial Att anpassa förpackningslösningar till rådande regler och lagar Att driva förpackningsrådgivning och erbjuda teknisk utvärdering All pågående förpackningsrelaterad forskning inom SPkoncernen kommer att samlas under centrets tak. Just nu håller vi exempelvis på med ett stort projekt om komposterbara förpackningar på SP, säger Roger Dahl. På SIK pågår arbete med interaktioner mellan livsmedel och förpackning med avseende på arom och syreborttagning. På YKI jobbar de med biosensorer i förpackningar. 18

19 Radio frequency ID. Tillverkaren av RFID-taggar Lars Backman, STMicroelectronics, var en av många utställare på Scanpackmässan. FOTO RFID här för att stanna I framtidens stormarknader vet kassören vad maten i din vagn kostar redan när du kommer fram till kassan. Det talar i alla fall förespråkarna för RFID, Radio frequency identification, om. Metoden bygger på små transpondrar som sänder signaler till en mottagare. På höstens stora Scanpackmässa i Göteborg var just RFID den dominerande nyheten inom förpackningsbranschen. Även SP Trätek arbetar med RFID, i det internationella mångmiljonprojektet Indisputable key. Här handlar det om att märka träd i skogen med RFID, för att kunna följa trädet ända till det är en planka. Genom RFID vet vi exakt vilken del av trädet som kommer till sågverket. Genom märkningen bättrar vi oddsen för att slutprodukten ska bli både bättre och billigare, säger forskaren Richard Uusijärvi på SP Trätek. Slut på jobbiga förpackningar En ny internationell standard för lättöppnade förpackningar innebär förhoppningsvis ett slut på blödande fingrar och svordomar. Fyra nordiska forskningsinstitut, SIK, SP, VTT och DTI, ska tillsammans ta fram vetenskapligt underlag för att skapa en sådan standard. På sikt ska förpackningar som uppfyller kraven kunna märkas på ett tydligt sätt. Projektet, som finansieras av Nordisk InnovationsCenter, löper fram till maj KONTAKT Lars-Göran Nilsson, SP, Bygg och materialteknik , lars-goran.nilsson@sp.se Bakteriers fingeravtryck leder rätt Bakterier kan verka som dynamit i din mage. I Sverige insjuknar tiotusentals personer i bakteriell magsjuka, varje år. Det krävs ofta ytterst liten dos för att en människa ska bli smittad av bakteriell magsjuka. Bara cirka 500 organismer räcker. Campylobacter är den vanligaste rapporterade orsaken till bakteriell magsjuka i industrialiserade länder och många smittas under utlandsresor. Ny avhandling Vanliga smittkällor är orent vatten, kyckling som tillagats utan tillräcklig uppvärmning, opastöriserad mjölk och griskött, säger Anna-Clara Rönner. Hon har varit doktorand på SIK, Institutet för livsmedel och bioteknik, samt vid Avdelningen för klinisk bakteriologi på Sahlgrenska akademien i Göteborg. Under hösten disputerade hon på avhandlingen Characterization of Campylobacter jejuni/coli from Swedish patients and chickens at slaughter and quantification on chicken meat. Välja rätt Vårt arbete har givit värdefull kunskap som kan minska antalet personer som insjuknar i Campylobacter-infektion. Det är viktigt att patienterna behandlas med rätt antibiotikum, eftersom många typer av bakterier är resistenta mot vissa läkemedel. Vi har dessutom provat ut snabbare och noggrannare analysmetoder och studerat smittkällor och smittvägar. Studierna har varit riktade mot kyckling, smittade med två typer av Campylobacter C. jejuni och C. coli. Med effektivare analysmetoder kan de sjuka patienterna få snabbare och mer effektiv hjälp. Anna-Clara Rönner studerade svenska patienter som blivit smittade inom landet eller under kortare vistelser utomlands, mellan åren 1996 och Hon kartlade hur de tre vanligaste antibiotikumen verkade vid behandling av Campylobacter-infekterade patienter. De testade preparaten var kinolonen norfloxacin, tetracyklin och erytromycin. Resistensen mot erytromycin var konstant låg. Det är alltså det bästa medlet mot denna typ av magsjuka, särskilt om infektionen har skett utomlands. Bakteriens fingeravtryck Vi identifierade och karakteriserade Campylobacter jejuni och bakteriens fingeravtryck jämfördes med olika tekniker. Variationerna var stora, vilket talar för att även andra smittkällor har haft betydelse. Anna-Clara har samarbetat med kyckling-branschen, där man är mån om att kycklingkött som når konsument ska vara så fritt från skadliga bakterier som det överhuvud taget är möjligt. Genom att använda modern analysteknik kan köttet kontrolleras snabbare och mer specifikt. Ett problem är dock att konsumenterna inte verkar vara beredda att betala för mikrobiologisk kvalitet. Kanske känner folk inte till att vi kan slippa riskera att drabbas av magsjuka genom att betala lite extra. Vårt arbete visar att problemet med resistenta bakterier är globalt, och kräver internationellt samarbete, avslutar Anna-Clara Rönner. ULLA NILSSON 19

20 Miljoner i böter om cykeln inte är säker Fem miljoner i böter. Det kan straffet bli i Sverige för den som säljer en cykel som inte uppfyller produktsäkerhetslagen. Detaljer. Cyklarna utsätts för diverse utmattningstester, men granskas också i detalj. Testar. Provningsledaren Jan-Olof Nilsson vid bromsprovningsriggen som simulerar både torrt väglag och regn. Upptagen. Christian Wetterberg har ett brett engagemang för säkra cyklar. FOTO Nu harmoniseras alla säkerhetskraven på cyklar över hela Europa och redan har svenska Konsumentverket visat var skåpet kan stå: Böter för den som inte följer de nya Europastandarderna för cyklar. Det är en första signal hur en myndighet tolkar standarden i förhållande till lagen, konstaterar Christian Wetterberg, forskningsansvarig på SMP Svensk Maskinprovning. Vår anläggning var först i världen med att bli ackrediterad för provning av cyklar enligt dessa standarder, säger Christian vidare och visar runt på Alnarp, där SMP har sin cykeltestning. Allvarliga skador Själv har han en nära relation till cyklar. Den sexhövdade familjen har mängder med cyklar, själv har han två och en av dem nyttjar han dagligen till kontoret i Uppsala, där SMP också finns. Det är bara sex kilometer, säger han sorglöst. En dag hemma i hemma i Uppsala kom en polis till kvarteret och erbjöd stöldmärkning av cyklarna. Han visade hur allvarligt det kan gå när styret går av. Han hade med sig ett avbrutet styre från någon som kört nerför Carolinabacken i Uppsala. Det fick Christian Wetterberg att börja fundera. Hur vanliga är sådana här olyckor? Han kontaktade försäkringsbolag, som inte trodde att det var något stort problem. När Länsförsäkringsbolagens forskningsfond finansierade en studie visade det sig dock att av de närmare singelolyckor med cykel som sker årligen, berodde nästan fall på tekniska brister hos cykeln. Brodern skadade sig Jag vet själv hur allvarliga skadorna kan bli. Min storebror Peter var 15 när han cyklade omkull. Han bröt käken, spräckte gommen, slog ut tänder och spräckte andra, när ett skärmstag lossnade och det blev tvärstopp på framhjulet. Det har han fortfarande ont av, berättar Christian. Det värsta är just om det händer något på framdelen av cykeln, framgaffeln, styret, styrstammen. Då störtar man i backen med ansiktet före. Och ansikten skyddas inte särskilt bra av hjälmen. Varumärket cykelfakta Resultatet av Christians och kollegernas funderingar blev att SMP sökte och fick pengar dels från Länsförsäkringsbolagens forskningsfond, dels från Vägverkets skyltfond för att köpa in cyklar på svenska marknaden och jämföra med de nationella säkerhetsstandarder som fanns i vissa andra länder. Därefter utvecklades varumärket Cykelfakta som erbjöds cykelbranschen som, om deras cyklar uppfyllde kraven, kunde märka sina produkter med Cykelfakta Sedan dess har jag drivit de här frågorna. Det har liksom blivit min grej, ler Christian. Men jag är ju bara teoretiker. I Alnarp har vi en makalös konstruktör av provningsutrustningar för cyklar i Jan-Lennart Svensson och att Jan-Olof Nilsson ansvarar för cykelprovningarna säkerställer att kunderna blir nöjda, berömmer Christian. Unik kunskap Något särskilt direktiv för cyklar finns inte. De sorterar under det allmänna produktsäkerhetsdirektivet och ska därför inte CE-märkas. Vad som är en säker cykel i lagens mening fastställs i tekniska krav som fastställs i standarder för olika cykeltyper: City and Trekking bicycles, Mountain bicycles, Racing bicycles, Children s bicycles, samt en standard för pakethållare. Standarderna tas fram inom CEN, Europeiska standardiseringskommittén Genom att jag har funnits med i de olika arbetsgrupperna som har utarbetat standarderna har vi en unik kunskap här på SMP. Och den har vi fått bekräftad genom att som första provningslabb bli ackrediterade för provning 20