En gåva för livet. Mitt i allt. FPA stöd. Kela Benefits. Tack vare en organdonation går livet vidare. FPA:s tidning till varje hem

Transkript

1 Mitt i allt FPA:s tidning till varje hem n Aktuellt Munhygienisterna har nu egna ersättningstaxor. s. 5 n Hem&Familj Saima och Hannu är föräldralediga olika dagar i veckan. s. 9 n Studier&Jobb Bristen på jobb syns i studiestödsstatistiken s. 10 n Pension Var man bor bestämmer vilka bidrag man får. s. 11 FPA stöd s Kela Benefits s En gåva för livet Tack vare en organdonation går livet vidare. sidorna 6 8

2 2 Mitt i allt Tidningen Mitt i allt Elämässä är ett offentligt meddelande som delas till varje hem. Nummer 1/2010 delas ut Ledaren n Mars 2010 Aktuellt n 3 Nana Uitto Årgång 38 År 2010 utkommer 3 nummer. Följande nummer utkommer i maj. Utgivare Folkpensionsanstalten (FPA) Redaktionen redaktion@fpa.fi eller fornamn.efternamn@fpa.fi tfn (växel) Adress PB 450, Helsingfors Redaktionen svarar endast för beställt material. Utdelningen Suomen Suoramainonta Oy. tfn (09) eller webblanketten suora.net/kelajakelut Chefredaktör Seija Kauppinen Redaktionssekreterare Tua Kyrklund Sekreterare Christel Stenström Ombrytning BOTH Omslagsbild Juha Törmälä 90 % är positiva till organdonation Ny lag ska underlätta organtransplantationer I fjol utfördes i Finland 180 njur-, 48 lever-, 13 hjärt- och 13 lungtransplantationer. Antalet har ökat från år till år, men behovet av organtransplantationer är mycket större. Dessvärre finns det inte tillräckligt med transplantat. För närvarande väntar 300 personer på organtransplantation. Varje år dör tiotals personer i Finland på grund av brist på transplantat. En av dem som fått nya lungor är Esko Häkli, som vi berättar om i det här numret av vår tidning. Esko är lycklig över sitt nya liv och tacksam gentemot den medmänniska som hade beslutat donera sina lungor till en annan. Nio av tio finländare skulle gå med på att donera sina organ efter döden, och 89 procent skulle vara beredda att ta emot ett donerat organ om en sjukdom så krävde. Ändå har endast 20 procent av oss undertecknat ett donationskort. Kortet är dock välkänt. Enligt en undersökning som Finska Gallup gjorde för Njur- och leverförbundet i fjol känner 96 procent till kortet. Stadsbor har ställt upp som donatorer oftare än personer på landsbygden. Tjänstemän som är under 50 år undertecknar kortet oftare än genomsnittet. Kvinnor är flitigare undertecknare än män. Donationskort finns att få på många distributionsställen och kan också skrivas ut på webbplatsen www. lahjaelamalle.fi. Det är lätt att fylla i kortet, som i sig inte medför några förpliktelser. Om man ändrar sig är det bara att göra sig av med det undertecknade kortet. Så är saken ur världen, eftersom donatorkandidaterna inte registreras på något sätt. Varför är det då så få som skaffar sig ett kort? Beror det helt enkelt på att organdonation känns främmande? Kanske ingen i vänskapskretsen har fått ett transplantat eller kanske man inte själv lider av någon sådan sjukdom att man kunde föreställa sig behöva en organtransplantation en vacker dag. Lagstiftningen om organdonationer håller på att reformeras. Om lagstiftningen ändras enligt regeringens proposition, blir det från början av augusti 2010 möjligt att ta tillvara en avliden persons organ, vävnader och celler för transplantation alltid förutsatt att det inte är känt att den avlidna skulle ha motsatt sig detta under sin livstid. I detta nu krävs ett uttryckligt samtycke från donatorn. I händelse av ett plötsligt dödsfall har de anhöriga andra bekymmer att grubbla över än att hur de kan hjälpa okända personer. Den nya lagstiftningen kommer att göra det lättare också för de anhöriga. Seija Kauppinen Taltidningen (ISSN ) Mitt i allt kan beställas som taltidning hos Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf. Parisgränden 2 A 1, Helsningfors, tfn (09) Upplaga ca 2,7 miljoner Tryckeri Sanomapaino Oy, Vanda ISSN F r å g o r f å r s v a r n Jag sökte efter numret till närmaste FPA-byrå i telefonkatalogen, men fann endast faxnumret. Måste jag köra 15 km in till FPAbyrån i centrum för att få tala med personalen på min närmaste byrå? De direkta telefonnumren till FPAbyråerna har slopats och telefonservicen har koncentrerats till FPA kontaktcenter, som har tolv olika servicenummer för olika livssituationer. Kundrådgivarna som svarar på servicenumren är insatta respektive förmånsområde och de har tillgång till samma person- och förmånsuppgifter som byråpersonalen. Om man i alla fall behöver få kontakt med den närmaste FPA-byrån, t.ex. för att man misstänker att man glömt sin plånbok där, kan man ringa vilket servicenummer som helst och begära att FPA-byrån tar kontakt. Servicenumren betjänar alla vardagar klockan Samtalet kostar som ett vanligt samtal från fast eller mobil telefon. FPA slopade de direkta numren till byråerna för ge FPA-byråerna arbetsro för kundbetjäning över disk, men också för handläggning av ansökningar. Det ska ge bättre kundbetjäning, kortare handläggningstider och effektivitet. FPA:s servicenummer finns bl.a. i, telefonkatalogerna och på adressen Tua Kyrklund informatör, FPA FPA:s servicenummer Arbetslöshetsstöd Barnfamiljer Bostadsbidrag Efterlevandepensioner Flytta till/från Finland FPA-kort Handikappförmåner Pensionsärenden Rehabilitering Sjuk Studerande Värnpliktig Esbobon Ove Åkerlund och taxichaufför Oskari Peltola ser framemot det nya systemet med ett enda beställningsnummer för taxi till sjukhuset och direktersättningar, men de får vänta till år 2013 då bl.a. huvudstadsregionen står i turen. Taxiresor till sjukvård kommer att ersättas direkt År 2013 ska alla taxiresor till sjukvård beställas centralt. Då får kunden sin reseersättning redan i taxin. I Mellersta Finlands sjukvårdsdistrikt inleds i maj ett försök med att ersätta resorna direkt. Senast år 2013 utvidgas systemet med direktersättning så att det omfattar alla sjukvårdsdistrikt i hela landet. Beställningen av taxitransporter som FPA ersätter centraliseras så att varje sjukvårdsdistrikt får en taxiförmedlingscentral. Det betyder totalt cirka 20 förmedlingscentraler. En kund som åker till en sjukvårdsenhet eller till FPA-rehabilitering betalar endast självriskandelen för sin taxiresa, när taxiskjutsen är beställd från taxiförmedlingscentralen i det egna sjukvårdsdistriktet. Om taxin beställs på annat sätt betalar kunden hela priset för taxiresan och söker i efterskott reseersättning från FPA, berättar chefplanerare Anne Giss, som koordinerar projektet på FPA. I år är självriskandelen för en enkelresa till sjukvård 9,25 euro. FPA ersatte 2,7 miljoner taxiresor i fjol. Kostnaderna för taxiresorna var 138 miljoner euro. För närvarande är kostnaderna dubbelt så höga som i början av 2000-talet, och de stiger med omkring 10 procent varje år. FPA måste fundera över metoder som kan dämpa kostnadsökningen. Eftersom befolkningen åldras, öppenvårdstjänsterna blir fler och sjukvården centraliseras kommer också antalet taxiresor som FPA ska ersätta framöver att öka, påpekar avdelningschef Elise Kivimäki på FPA:s hälsoavdelning. Ett centralt beställningsnummer gör det möjligt att samordna resor till exempel i glest befolkade områden och när det handlar om långa resor till sjukhus. Taxiförmedlingscentralen fungerar enligt principen om närmaste bil. För de kunder som regelbundet behöver taxiskjuts kan det innebära förändringar eftersom den som vill ha ersättningen redan i taxin inte längre kan komma överens om sina resor med sin bekanta taxiföretagare. Endast i undantagsfall, kan man komma överens om resan direkt med taxin. Det kan till exempel gälla taxiskjuts för en gravt handikappad person eller ett barn som reser utan följeslagare. Taxiförmedlingscentralerna är enheter som taxibranschen administrerar. FPA deltar inte i organiseringen av centralerna och betalar inte heller någon separat ersättning för att resorna beställs och samordnas. Heini Lehikoinen Mera information om reseersättningarna på sidan 12.

3 4 n Aktuellt Världens mest deprimerade folk? För ett par år sedan målade den inflytelserika brittiska tidningen The Times upp en dyster bild av Finland: finländarna är kroniskt och kliniskt deprimerade. Det enda som förenar dessa eländiga människor är mobiltelefonerna. Ryktet om det dystra Finland förstärks också av inhemska medier som med braskande rubriker slår upp detta nationella karaktärsdrag. Med karaktärsdraget förklarar man sedan behändigt samhällsfenomen och händelser av vitt skilda slag. Är vi i jämförelse med andra européer faktiskt så mycket dystrare som det påstås och som vi tycks tro? Svar kan man söka i till exempel den europeiska socialundersökningen (ESS). ESS är en intervjuundersökning som genomförts i mer än tjugo länder och som utreder européernas levnadsförhållanden, delaktighet och lottlöshet i samhället, tillfredsställelse, lycka och depression. Föga överraskande är att endast knappt fyra procent av danskarna lider av kontinuerlig depression. De anser sig vara världens lyckligaste folk. Medelsvensson uppvisar nästan samma resultat som Jørgensen. Däremot är norrmännen, dessa skidåkande vikingar, ännu lyckligare än jutarna! Frankernas gnabb håller schweizarna på alerten, och joddlingen ser till att österrikarna är glada. I depressionsjämförelsen placerar sig invånarna i alpländerna tillsammans med skandinaverna i de lyckligas kast. I resten Modlösheten minst i Finland! Kolumnen Olli E. Kangas Chef för forskningsavdelningen, FPA olli.kangas@fpa.fi av länderna med undantag av ett - är folk mer deprimerade. Allra vanligast är depression i de före detta socialistländerna. En dryg fjärdedel av ungrarna och närapå en femtedel av ryssarna uppger att de är deprimerade största delen av tiden. Hur är det då i Finland, melankolins högborg? Kan ni tänka er - modlösheten är allra minst i Finland! Endast 2,4 procent av finländarna uppger att de är deprimerade hela tiden. Överraskande är väl också, att situationen för finländarna i genomsnitt inte har ändrat sedan början av 2000-talet. Finländarnas tillfredsställelse med sitt liv ligger på samma höga nivå som den gjorde i början av årtusendet. Betyder det här att finländarnas depression inte är något problem och att man borde sluta tala om depression? Absolut inte! De som lider av depression blir inte alls uppmuntrade av att ESS rapporterar att finländarna är ett lyckligt folk. Depression är ett allvarligt samhällsproblem, som närmare finländare lider av enligt ESS. Och det är alldeles för många! Det är kanske en överdrift att påstå att det är en lottovinst att bli född i Finland. Men att vara finländare betyder inte heller att man är dömd till livslång depression. Hur är det då med britterna? I det regniga öriket verkar det finnas proportionellt räknat nästan tre gånger fler deprimerade än i Finland. Five o clock tea och scones är inte heller någon garanti för lycka. Måns, 2 år, har två mammor. Trygghet för Måns och hans mammor Det dröjde några år, men i höstas tryggades tillvaron också för barn till föräldrar av samma kön. Måns mammor Camilla Kronqvist och Birgit Schaffar kunde andas ut. hannes Victorzon/ kuvaario Lagen om registrerat partnerskap ändrades i september i fjol. Då blev det möjligt för registererade partners att adoptera varandras barn. Äntligen! var de två mammornas kommentar om den nya lagen som gör att Måns får lika rätt till båda sina föräldrar. Enligt tidigare lagstiftning hade regnbågsbarn inga rättigheter till den andra föräldern, varken umgängesrätt, arvsrätt eller rätt till ekonomiskt underhåll. Lagändringen innebär att en registrerad partner kan adoptera den andra partnerns barn så att barnet också juridiskt betraktas som gemensamt. Vad som helst kan hända, det är skönt att Måns nu har samma rättigheter som alla andra barn om något händer någon av oss, eller om vi skiljer oss. Och det är dyrt att göra upp ett testamente, som vi gjorde, säger Camilla. Birgit och Camilla är gifta sedan många år tillbaka och Måns skaffade de gemensamt med hjälp av en privat donator. Att paret nu kommer att behandlas som vilket par som helst som ansöker om att bli adoptivföräldrar ser de som lite underligt. Man kommer att låta oss ge- Pappamånaden intresserar allt fler I höst kan pappamånaden vara upp till en och en halv månad. An efter som pappamånaden blivit mera flexibel och längre har intresset ökat bland papporna. I fjol utnyttade pappor pappamånaden. Det är 21,4 procent mera än Lina Antman nomgå en adoptionsrådgivning och utreda vår lämplighet som föräldrar, och det känns ju rätt knasigt eftersom vi redan är föräldrar till Måns, säger Birgit. Jag förstår inte riktigt tanken kan de säga nej, och vad händer då? Får inte Camilla heller behålla Måns? Måste vi skilja oss? Paret hoppas att det är barnsjukdomar som krånglar till tillämpningen av lagen och att det så småningom blir mer av en formalitet. Men vi är jätteglada över lagen, trots allt. Det var en stor dag i familjen då den gick igenom! Lina Antman året innan. I familjer där mammorna inlett sin moderskapsledighet i år kan papporna få en pappamånad på hela 36 vardagar. De första längre pappamånaderna infaller tidigast i oktober. Nana Uitto Munhygienisterna har nu egna ersättningsarvoden Munhygienisterna fick egna ersättningstaxor i början av året. Tillsvidare måste patienterna söka ersättningen för munhygienistarvodena på gammalt vis. Egna ersättningstaxor är en stor förändring och betyder att munhygienisterna har erkänts som en självständig yrkesgrupp, konstaterar munhygienist Annina Paananen på Meilahden hammaslääkärikeskus i Helsingfors. Lättillgänglig visdom Patricia Tudor-Sandahl Tid för förändring. Brombergs, 2009 Den svenska psykoterapeuten och författaren Patricia Tudor-Sandahl har i en intervju berättat hur någon lite skämtsamt karakteriserat hennes stil som wisdom light. Det är en träffande och inte alls nedlåtande beskrivning. Att kunna skriva om det djupa, svåra och allmänmänskliga med lätt penna är inte alla förunnat. Tid för förändring består av korta vardagsfilosofiska betraktelser. Många av texterna har Tudor-Sandahl läst i Sveriges radios program Tankar för dagen. Texterna är indelade efter teman som Låt ditt eget ljus skina!, Modet att förlåta och Längtan efter något mer. Tudor- Sandahl skriver bland annat om hur viktigt det är att vi slutar förminska oss själva, vågar möta våra rädslor samt försöker se våra medmänniskor bortom de förutfattade bilder vi så lätt gör oss av dem. Det är förstås inga nya råd men Patricia Tudor-Sandahls sympatiska röst känns som en klok väns. Hon delar med sig av sin livserfarenhet och sin långa erfarenhet som terapeut och är även öppen med sina egna tillkortakommanden. Petra Ljung För dem som blivit vana att få ersättningen direkt på tandläkarmottagningen kan förändringen vara en besvikelse. Å andra sidan har patienterna nu större valmöjligheter eftersom FPA på basis av tandläkarordination också ersätter vård hos självständigt yrkesutövande munhygienister som inte arbetar på tandläkarstationer. Ännu i fjol räknades ersättningen för t.ex. borttagning av tandsten utifrån tandläkartaxan, även om själva arbetet utfördes av en munhygienist. Från och med i år har munhygienisterna som yrkesgrupp fått egna arvoden och ersättningstaxor, men det som saknas är avtal om direktersättning. Därför måste man än så länge ansöka om ersättningen för munhygienistarvodet på blankett SV 127r hos FPA. Till ansökan ska man bifoga tandläkarens ordination, utredningen över given behandling och arvodet. Ansökan ska lämnas till FPA inom sex månader. FPA har som mål att direktersättningar även ska gälla munhygienisternas arvoden, men först behöver vi erfarenheter av hur verkställigheten fungerar och dessutom avtal om direktersättning med de förbund som representerar munhygienister, berättar FPA:s planerare Aino Friman. När det blir aktuellt med direktersättning för munhygienisternas del vågar hon inte förutspå. För förebyggande vård är ersättningstaxan, som anger ersättningsbeloppet, euro beroende på åtgärdens omfattning. Taxorna eftersträvar en ersättningsnivå på omkring 40 procent av arvodena. På basis av tandläkarordination ersätter FPA högst 15 besök hos munhygienist. Hälsokontroller av mun och tänder ersätts en gång per kalenderår. Tua Kyrklund En bok om att prata Christina Renlund: Litet syskon. Om att vara liten och ha en syster eller bror med sjukdom eller funktionsnedsättning. Gothia förlag Hur upplever barn som har ett syskon med en funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom sin situation? För både de funktionshindrade som för deras syskon gäller samma sak, att man ska prata om hindren och förklara på barnens nivå. Barn ställer inte nödvändigtvis spontant frågor. De vuxna ska öppna diskussionen. Boken utgår från barn i sexårsåldern, som är starkt egocentriska. Risken finns att friska syskon tar på sig skulden. Särskilt utsatta är barn som har syskon vars tänkande påverkas av funktionsnedsättningen. Det är svårare att tala om osynliga funktionsnedsättningar. Renlund visar hur svår balansgången kan vara när man har ett barn som behöver särskilt stöd och som inte kan förväntas leka samma lekar och följa samma regler. Renlunds tes är att alla barn behöver få prata i sin familj. Hon visar hur det kan gå till genom att glänta på dörren till andra familjer.hon visar hur viktigt det är att faktiskt prata och inte bara tänker att man ska göra det. Ju längre tiden går, desto svårare är det att börja. Barbro Enckell-Grimm Aktuellt n 5 Våra pensionärer i Éuropa får EUkortet från FPA Finländska pensionärer som bor ute i Europa får från och med maj 2010 sitt europeiska sjukvårdskort från FPA. För närvarande får de i regel sitt europeiska sjukvårdskort från det land där de är bosatta. I slutet av mars skickar FPA ett brev till dem, som de nya EU-förordningarna berör. Brevet innehåller detaljerad information om kortets leverans, användning och förfarandet då personen behöver sjukvård i Finland. Frågor och svar i ämnet finns på FPA:s webbplats > Privatpersoner > FPA-kort > Europeiska sjukvårdskort. Många byråer har ändrade öppettider Många FPA-byråer fick nya öppettider i början av året. De flesta byråer har öppet måndag-fredag klockan Små byråer är öppna åtmistone klockan och De byråer som har det minsta kundunderlaget är öppna endast en del av veckan. FPA:s kunder kan även få betjäning utanför de egentliga öppettider då de bokar tid på förhand. Byråernas adresser och öppettider finns på adressenwww.fpa.fi/kontaktaoss. FPA är bra på digitala tjänster Det är enkelt att få kontakt med FPA med med hjälp av webbplatsen Man får svaret snabbt och man blir tilltalad individuellt, visar en enkät om digitala tjänster hos företag och myndigheter. FPA tog fjärde plats och var enda myndigheten på 20 i topplistan när webbanvändare bedömde tjänsterna i 200 stora företag och institutioner. Sämst var hälsovårdssektorn, försäkringsbolag och teleoperatörer. I fortsättningen är det meningen att undersökningen ska göras varje år. Mera information på adressen

4 Hälsan n 7 Esko är tacksam för sina nya lungor som har gett honom tilläggstid i livet. Hilkka Arola n Bild Nana Uitto Livet går vidare Jag upplever inte att jag skulle ha någonting främmande i min kropp. Jag har alldeles egna lungor och kan använda dem precis på samma sätt som de ursprungliga, säger Esko Häkli. Kervobon Esko Häkli, 61, fick nya lungor transplanterade i oktober Han hade plötsligt drabbats av den sällsynta lungsjukdomen UIP som hade skadat lungorna och reducerat deras funktionsförmåga till en tredjedel. Inom kort skulle sjukdomen ha lett till hans död. Nu har jag en livsviktig del som har kommit till utanför min kropp, men som jag har full nyttjanderätt till, säger Häkli som känner tacksamhet mot sin donator. Donatorn var synnerligen upplyst som gjorde upp ett testamente om organdonation. Jag fick hans lungor, eftersom han själv inte längre behövde dem. För mig är de av rätt märke, de är alltså friska, lagom stora och av rätt blodgrupp. Jag ser inga etiska orsaker till att jag borde få veta av vem jag fick lungorna jag fortsätter ändå inte att leva donatorns liv. Jag fortsätter med mitt eget. Det tar tid för lungorna att anpassa sig till den nya kroppen. Det var vissa saker som att stå och att gå som jag inte klarade av genast efter operationen, trots att jag formellt sett var fullständigt hel. Nu håller lungorna redan för ansträngning. Jag fick förlängt liv som nu håller på för fullt. Esko Häkli rosar den finländska hälsovården. Inget privatförsäkringssystem hade kunnat erbjuda motsvarande tjänster. Genom att betala skatt deltar vi alla i vården av varandra. Min lungtransplantation och den övriga vården kostar samhället ungefär lika mycket som jag har betalat i skatt under hela mitt liv. I närmare fyra års tid har Esko Häkli varit fysiskt arbetsoförmögen. Han arbetade som informatör på FPA tills han blev sjukskriven och slutligen invalidpensionerad. I övrigt är mitt liv mycket normalt. Allt utom benen fungerar bra. Varje dag behöver Häkli nio olika läkemedel. Tiden efter operationen tog han 32 piller om dagen. Resten av mitt liv ska jag bland annat ta läkeme- del som förhindrar avstötning av främmande organ. Medicinen lurar kroppen att tro att transplantatet är den ursprungliga kroppsdelen. Ibland är jag dessutom tvungen att ta medicin som förhindrar inflammationer som kan vara livshotande för mig. Skelettet behöver stärkas med kalcium och magnesium. Läkemedelsbehandlingen tär på testosteronnivån, och det förekommer perioder då jag behöver testosterontillskott, berättar Häkli. I början följdes lungornas funktion upp ofta. Om kontrollen nu i vår visar att allt är i sin ordning får det gå ett helt år till nästa. Blodvärdena kontrolleras varje månad, eftersom doseringen av medicinerna måste vara exakt. Mina lungor fungerar som om de alltid hade funnits där. Jag kan vara i farten så mycket jag orkar, visserligen mera genomtänkt och långsammare än förr. Hemma finns det så mycket som måste göras och så mycket att pyssla med att jag inte kommer att hinna med allt, om jag så skulle leva till hundra, skrattar Esko Häkli. Han har som mål att få fira Finlands 100-årsjubileum år Ändå försöker han låta bli att göra långsiktiga planer. Livet är trevligare om man inte blir stressad, och livet är också oberäkneligt, vilket jag fått konstatera. I maj ska Esko Häkli tillsammans med sin hustru besöka sonen i Berlin. Det blir min första flygresan på två år. Patienter med transplanterade lungor har en karenstid eftersom tryckvariationen i flygplan kan göra det svårare för lungorna att öppna sig. Nu har lungornas minsta skrymslen öppnat sig och lungorna ska klara av en flygresa. På frågan hur hustrun och de två vuxna barnen förhöll sig till den stora operationen svarar Esko Häkli: Mycket bra, rationellt och realistiskt. Vad de upplevde innerst inne i kedjan av händelser kan jag inte närmare beskriva, men i inget skede verkade de vara gripna av panik. TRANSPLANTAT n Från levande donator: njurar, benmärg n Efter hjärndöd: hjärta, hjärtklaffar, lungor, lever, vävnad från bukspottskörteln, tunntarm, hornhinna, benvävnad, senor, njurar Ny lag ska avhjälpa brist på transplantat Organ, vävnader och celler från en död människa kan användas för transplantation, om inte den avlidna under sin livstid har föbjudit det. Det är målet. Regeringen föreslår att den nuvarande bestämmelsen om samtycke i början av augusti ändras till förbud från och med augusti. Då behövs inte längre den avlidnes tillstånd till donation som nu. Genom den nya lagstiftningen vill man öka antalet organ- och vävnadstransplantationer, spara fler människoliv än förr och förbättra funktionsförmågan för dem som har fått ett transplantat. Ett förbud mot organdonation kunde meddelas t.ex. med ett kort, i stil med nuvarande organdonationskort, som man bär på sig. Det råder en skriande brist på transplantat. Förutom cancerpatienter dör varje år personer i arbetsför ålder av någon lungsjukdom i slutskedet. Lungtransplantationer kunde rädda en del och ge dem mer än tio levnadsår till. I Finland genomförs årligen närmare 400 transplantationer. Av dem är knappt 300 transplantationer av fasta organ och drygt 100 transplantationer av benmärg. I Finland lever för närvarande över patienter som har fått ett transplantat. Transplantationerna har huvudsakligen koncentrerats till Helsingfors universitets centralsjukhus. Mera om organdonation: (finska, Finland) (svenska, Sverige) istockphoto

5 8 n Hälsan Hem&Familj n 9 Hem och jobb i lämpliga doser Saima och Hannu Joutsiniemi från Helsingfors håller turvis föräldraledigt under olika veckodagar. Saima sköter Myrna, nio månader gammal, dagtid från måndag till onsdag. Torsdagarna och fredagarna är pappa Hannus dagar. Saima arbetar som sakkunnigprovisor i farmacibranschen och Hannu som produktchef i ett företag som tillverkar partikelhaltsmätare. Redan under graviditeteten diskuterade vi preliminärt med våra arbetsgivare om den partiella föräldraledigheten, berättar Saima. Strax efter Myrnas födelse sökte paret partiell föräldrapenning hos FPA. Som bilaga till ansökan lämnade de in sina nya arbetsavtal enligt vilka Saima gör 40 och Hannu 60 procents arbetsvecka fram till början av mars. Bara 56 familjer utnyttjade i fjol möjligheten att dela på perioden med föräldrapenning. I alla arbeten går det inte att minska arbetstiden, vilket partiell föräldrapenning förutsätter för vardera förälderns del. För arbetsgivaren är det en klar fördel att den anställda håller sig uppdaterad i arbetet också under föräldraledigheten och fortsättningsvis kan bidra med sin arbetserfarenhet på arbetsplatsen. Smidiga lösningar för att kombinera arbete och familjeliv engagerar och motiverar också den anställda. Det krävs dock även flexibilitet från arbetsgivarens och vikariens sida. Först behövs en heltidsvikarie för cirka ett halvt år och sedan en deltidsvikarie för två till sex månader. Om det inte går att hitta en deltidsvikarie föreligger det en risk att arbetsuppgifterna skyfflas över på de övriga anställda. En annan risk är att arbetet smyger sig med hem under föräldraledighetsdagarna. BÄST OCH SÄMST n Finländska pappor är bäst i Norden på att använda pappaledigheten (80 %) och samtidigt sämst på att utnyttja föräldraledigheten (under 3 %). Pappan spelar inte någon biroll i det här hemmets vardag. Med tanke på jämställdheten är det viktigt att också pappan självständigt får sköta sitt barn och vardagsbestyren i hemmet, säger Saima. I många familjer får papporna inte sköta barnen på sitt eget sätt, utan tjänar bara som surrogat för mammorna. Ett gott och nära förhållande är en rikedom också för pappan och barnet, tillägger Hannu. Den som är i arbetslivet förstår inte heller alltid att sätta värde på det arbete som den andra tar hand om därhemma. Det är minsann ett riktigt arbete det också. Nu ser jag upp till Saima och också min egen mamma ännu mer än förut. Det här är en lämplig kombination av vardag i hemmet och arbetsliv. Det är härligt att få njuta av barnskötseln och de flexibla tidtabellerna hemma. Och ibland piggar det upp att få tänka på arbetsfrågor i stället, säger Saima. Satu Kontiainen Översättning Kurt Kavander Antero Aaltonen I vinter har Esko fått stå i med snöskottning på gården hemma i Kervo. Nu klarar han ansträngningen: Mina lungor fungerar som om de alltid hade funnits där. Billigt är det inte. Men nog är det svårt att föreställa sig vad annat som kan förlänga livet och förbättra livskvaliteten lika radikalt som en lung- eller hjärttransplantation, säger specialisten i thorax- och kärlkirurgi, MKD Pekka Hämmäinen från Helsingfors universitets centralsjukhus. Om man med i priset räknar en vecka intensivvård och tre veckor vård på avdelning blir priset euro. Till helheten hör olika åtgärder och varierande behov, som kan höja priset mångdubbelt. Hämmäinen påpekar att lungtransplantationer i högsta grad är ett samarbete mellan många specialiteter; lungläkare, kirurger, patologer, radiologer, infektionsläkare, anestesi- och intensivvårdsläkare medräknade. Patientens kostnader består av bl.a. sjukhusets vårddygnavgifter samt eventuella självriskandelar för läkemedel och resor. Årligen har ett tiotal lungtransplantationer genomförts i Finland sedan år Då övergick man till ny praxis för operation, behandling och framför allt eftervård. Hämmäinen har genomfört största delen av de 70 lungtransplantationer som gjorts enligt den nya praxisen. Av hans patienter är 65 fortfarande i livet. Den äldsta patienten har varit 65 år och den yngsta en tonåring på barnkliniken. Operationsdödligheten, där man räknar in 30 dagar efter operationen, har varit i det närmaste noll efter år Mer än hälften av transplantationspatienterna från bra vårdenheter är i bra skick ännu tio år efter transplantationen. Hilkka Arola FPA-förmåner vid organtransplantation n Transplantationspatient, vuxen En transplantationspatient kan få sjukdagpenning eller sjukpension redan före transplantationen. Efter transplantation blir patienten vanligen sjukskriven i flera månader och under den tiden inleds rehabilitering. Patienten kan behöva ersättningsgilla läkemedel och kliniska näringspreparat. Efter transplantationen behöver patienten livslång läkemedelsbehandling mot avstötning. Den behandlingen ersätter FPA. En transplantationspatient som inte är pensionerad kan ha möjlighet till handikappbidrag. För pensionerade kan det bli aktuellt med vårdbidrag för pensionstagare. FPA ersätter patientens resor till vård och kontroller. n Transplantationspatient, barn Specialvårdspenning kan fås i några månader efter en organtransplantation. Omedelbart i samband med transplantation kan föräldrarna för en kort tid få sjukdagpenning. Patienten kan behöva ersättningsgilla läkemedel och kliniska näringspreparat. Efter transplantationen behöver också barnpatienten livslång läkemedelsbehandling mot avstötning. Den behandlingen ersätter FPA. En transplantationspatient som är under 16 år kan få handikappbidrag för personer under 16 år. För transplantationspatienten utarbetas vid behov en rehabiliteringsplan för medicinsk rehabilitering för gravt handikappade. FPA ersätter kostnader för resor på grund av sjukdom och rehabilitering. n Anhörig I vissa situationer kan även en anhörig till en patienten få sjukdagpenning. n Organdonator En levande person som donerar organ, vävnad eller celler har rätt att få donationsdagpenning, som motsvarar sjukdagpenning. FPA ersätter organdonatorns resor till sjukhus och kontroller. Läkemedel ersätts beroende på situationen. Myrnas föräldrar Saima och Hannu Joutsiniemi tycker det är viktigt att båda kan delta i familjens uppehälle och därmed också tjäna in var sin egen pension. Det är också en fråga om jämställdhet.