UTBILDNING. Mat på hållbar väg I I

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTBILDNING. Mat på hållbar väg I I"

Transkript

1 UTBILDNING Mat på hållbar väg I I

2 Ett av Världsnaturfondens, WWFs, viktigaste uppdrag är att arbeta för ett hållbart nyttjande av jordens resurser. Trycket blir allt större på vår planet, det förbrukas mer än vad jorden förmår att producera och den biologiska mångfalden minskar stadigt. Vår konsumtion av mat och dess effekter i naturen har blivit en het fråga. Ett alltmer intensivt jordbruk tömmer sjöar och vattendrag på vatten, fisket dammsuger haven på fisk och tropiska skogar får ge vika för stora plantager. Men, vi har stor möjlighet att påverka genom våra val av mat. Var med och vänd trenden! För att klara det måste vi både veta, vilja och kunna. Miljöperspektivet och lärandet för en hållbar utveckling är ett viktigt uppdrag för skolan. Vi hoppas att detta material skall inspirera hela arbetslag att arbeta med mat på hållbar väg! Text- och ursprungsidé Helene Wåhlander och Anna Freij Fiskespelet är utformat av Wolfgang Brunner Bearbetning och redigering Eva-Lena Larsson, Kennert Danielsson och WWF. Illustrationer Maj-Liz Hedendahl (Rollspelet) Foto Eva-Lena Larsson, Mona Sundell,Sven Ängermark Layout Masonit Design, Sven Ängermark Tryck: Gävle offset Beställes via: Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott Solna tel: Hållbar utveckling Hållbar utveckling innebär en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Vi behöver ett samhälle som är ekonomiskt livskraftigt, socialt attraktivt och ekologiskt hållbart. För en hållbar utveckling behövs en helhetssyn och ett samspel mellan ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. 2 Världsnaturfonden WWF Mat på hållbarväg II

3 INNEHÅLL Så här använder du materialet Mat på hållbar väg II 4 Varför arbeta med mat och hållbar utveckling? 5 VAD SKALL VI ÄTA TILL MIDDAG? ETT ROLLSPEL Rollspelet 7 Upplägg och diskussionsfrågor 8 ROLLER I ROLLSPELET Farmor 11 Pappa 13 Mamma 15 Son 17 Dotter 19 Observatör 21 MATERIAL TILL ROLLSPELET Exponeringskort 24 Plockkort (kopieringsunderlag) 39 VAD TYCKER DU? en värderingsövning 45 MAT I SKOLAN PÅ HÅLLBAR VÄG Gillar du din skollunch? 47 Laga till något smart! 48 Påverka skolmaten! 49 MAT FRÅN HAVET PÅ HÅLLBAR VÄG Fiskespelet Räcker fisken? 50 Räkdilemmat! 52 MAT FRÅN JORDEN PÅ HÅLLBAR VÄG Kalasmiddag - ditt val spelar roll! 53 Andra skolmaterial om mat och hållbar utveckling 56 3 Världsnaturfonden WWF Mat på hållbarväg II

4 Så här använder du materialet Mat på hållbar väg II Det tryckta häftet Detta material riktar sig främst till skolår 7-9 och gymnasiet. Det består av två delar. Den ena delen är det häfte du håller i din hand. Här finns: Rollspel om mat Fiskespelet Räcker fisken? Tävling om bästa hållbara måltid Ytterligare övningar på tema mat och hållbar utveckling (se innehållsförteckning på föregående sida!) Material på WWFs webbplats Den andra delen finns på WWFs webbplats, Här hittar du: Fakta om mat och hållbar utveckling Litteraturtips Länkar till aktuella hemsidor Science centers, museer med flera som tar emot studiebesök på detta tema Rollspelet i en engelsk version Inspirationsmaterial från bland annat Stavreskolan och Ledetskolans matvecka! Mer tips och övningar Varför arbeta med mat och hållbar utveckling? 4 Världsnaturfonden WWF Mat på hållbarväg II

5 Mat är förknippat med glädje och gemenskap. Mat visar vilken kultur du kommer ifrån och kanske vilken religion du tillhör. Men mat kan också vara ett ständigt bekymmer om det finns för lite av den. Hur fördelar vi den mat vi har? Hur skapar vi en hållbar utveckling där den mat som produceras idag inte minskar chansen för framtida generationer av människor att äta sig mätta? Hur kan vi äta på en hållbar planet utan att fördärva ekosystemen? Utan mat förmår vi inget och vad vi äter påverkar oss till kropp och själ. Men vårt val av varor påverkar också människor och miljö både här hemma och på andra delar av jordklotet där de varor vi konsumerar odlas och hanteras. Det spelar stor roll vad vi äter! Varje svensk konsumerar 70 ton mat och dryck under sin livstid och maten står för 20% av Sveriges totala energianvändning. Genom svenska bostäder strömmar mängder av energi och material. I snitt är flödet av mat 450 kilo, vatten liter och hushållssopor 200 kilo för en person under ett år. Hushållen i Sverige bidrar till 60% av metallutsläppen, 40% av utsläppen av organiska miljögifter och upp emot 50% av övergödande fosfor och kväveutsläpp. Att äta på en hållbar planet De som representerar våra länder och fattar beslut om jordbrukspolitik, skatter och tullar har ett stort ansvar för vår hälsa och vår miljö. Men ansvaret finns också på lokal nivå, till exempel bland dem som sköter kommunens upphandling till skolbespisningen. Vi konsumenter kan också styra en hel del enligt principen: ingen efterfrågan - ingen produktion. Köper ingen jätteräkor så försvinner marknaden. Köps det bara KRAV-bananer så odlas det bara KRAV-bananer. Lagar och avtal kan hjälpa oss på rätt spår, men din egen konsumtion och ditt eget val av mat har en avgörande betydelse i sammanhanget! Mat är oerhört centralt om vi skall lära oss att förstå principen för hållbar utveckling och för att vi skall kunna leva efter den! I Lgr 11 kan man läsa: Skolans uppdrag Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, Många av övningarna i häftet Mat på hållbar väg passar väl för undervisning i Hem- och konsumentkunskap, men tittar man närmare på tema mat och hållbar utveckling famnar det de flesta av skolans ämnen. Genom argumentation och aktiva värderingar övas färdigheter i både svenska och samhällskunskap. Inom biologi, fysik, teknik, matematik och kemi finns de kunskaper om kemiska, mekaniska och ekologiska förlopp som krävs för en förståelse av jordklotets begränsningar. Varför inte prova på att argumentera på till exempel engelska för att träna färdigheter i ett annat språk? 5 Världsnaturfonden WWF Mat på hållbarväg II

6 Lgr 11: Här följer ett axplock ur Lgr 11 där matens betydelse lyfts fram i olika ämnen. Hem och konsumentkunskap Syfte Genom undervisningen i ämnet hem-och konsumentkunskap ska eleverna samman fattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling. Centralt innehåll i åk 1-6 Miljö och livsstil Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse. Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påver kar miljö och hälsa. Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar. Olika mattraditioner, till exempel vid firande av högtider. Centralt innehåll i åk 7-9 Miljö och livsstil Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa. Hur man kan hushålla med och ta vara på livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet. Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling. Samhällskunskap Centralt innehåll i årskurs 1-3 Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror. Biologi Centralt innehåll i årskurs 7-9 Natur och samhälle Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsu ment och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling. Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. 6 Världsnaturfonden WWF Mat på hållbarväg II

7 VAD SKALL VI ÄTA TILL MIDDAG? - ett rollspel What s for dinner? Rollspelet finns även på engelska! Då skall familjen laga en fisksoppa. Passar extra bra för er som vill inrikta er på ett tema om fiske. Du kan ladda ner den engelska versionen från webbplatsen: Syfte Rollspelet gör eleverna mer medvetna om vad som styr valet av mat. Vid genomförandet får de insikt i hur andra människor tänker och en förståelse för andra människors val. Rollspelet är dessutom en bra inkörsport för kommande diskussioner om mat och hållbar utveckling. Övningen kan ge förståelse för argument som ligger till grund för olika människors ställningstaganden om mat. Deltagarna lär sig förhandla om olika möjligheter, men också att samarbeta för att kunna genomföra den gemensamma måltiden som tillfredställer alla de olika familjemedlemmarnas behov och önskemål. På sidan 42 finns en kompletterande värderingsövning. Gör den gärna före och efter rollspelet och se om klassens värderingar har förändrats av diskussionerna! 7 Världsnaturfonden WWF Mat på hållbarväg II

8 Hur går rollspelet till? Klassen Klassen delas i grupper om fem elever. Varje grupp bildar en familj som kan utökas med en observatör vars uppgift är att iaktta och anteckna vad som händer. För yngre elever kan observatörens roll vara något otydlig och kan då helt utgå utan att rollspelet som helhet påverkas. Varje familjemedlem har ett visst karaktärsdrag som framgår av instruktionerna. Det är elevens uppgift att med fantasi tolka karaktären. Var och en i familjen skall inhandla ingredienser till en måltid: spaghetti och köttfärssås. Matvarorna inhandlas helt fritt i en simulerad affär. Affären Affären görs i ordning på ett bord där varje vara utgörs av ett exponeringskort och flera plockkort. Exponeringskorten finns färdigtryckta i detta häfte och plockkorten finns i form av kopieringsunderlag. För en helklass behövs 15 plockkort av varje sort. När eleven skall handla mat till sin version av spagetti och köttfärssås, tolkad utifrån sin rollkaraktär, plockas de valda korten med till själva diskussionen. Diskussionen Varje grupp placerar sig runt ett mindre bord, köksbordet. Hur enas en familj med så skilda åsikter runt en gemensam måltid? Observatörens roll är att fånga upp olika synpunkter. Använd gärna observatörens protokoll på sidan 23 i materialet. Diskussionen kan börja! Förhoppningsvis flyter diskussionen av sig själv och slutar i en middag där alla kan känna sig belåtna. Behöver ni hjälp i diskussionen kan ni använda några av följande funderingar! Vad tycker de olika rollfigurerna i följande frågor: Transporter En del mat har färdats långt med båt, flyg och lastbil. En banan kan ha vuxit i Sydamerika, åkt båt till Europa, åkt lastbil till en omlastningscentral och vidare med lastbil till butiken där ni handlar den. Sedan har du åkt till affären för att handla den. Hur påverkar långa transporter: priset? miljön? människor vad tycker din rollfigur? 8 Världsnaturfonden WWF Mat på hållbarväg II

9 Förpackningar Det är stor skillnad på olika förpackningar och deras påverkan på miljö och pris. Hur resonerar medlemmarna i din familj? Hur mycket av varans pris står förpackningen för? Tar förpackningen stor plats vid transporten så att till exempel lastbilarna egentligen kör halvfulla och resten är luft i förpackningen? Vilka typer av förpackningar tror du belastar miljön minst? Tillagningsmetoder Vilken av familjens rätter drar mest/minst energi vid tillagningen? Hur måste matvarorna förvaras till de olika varianterna av spagetti och köttfärssås? Kräver de kyl/frys för att hålla? Vad kräver mest/minst energi? Miljö- och rättvisemärkning Hur stort är intresset i din familj för att handla ekologiska varor? Tycker alla i familjen att det finns någon vinst med att köpa ekologiskt? Är det värt att lägga extra pengar på ekologiska varor som ofta kostar något mer? Det finns olika märkningar av livsmedel. Känner alla i familjen igen: KRAV / EU-märkt Rättvisemärkt egentligen ingen miljömärkning men handlar ändå om hållbar utveckling. Låt de olika familjemedlemmarna diskutera. Utbud och efterfrågan Hur ser familjen på den enskildes möjlighet att påverka vilka varor som finns att köpa i affären? Vad påverkar din rollfigurs val av mat mest? Kostnad Smak Näring och energi Kvalitet Miljö Säsong Tidigare åt man jordgubbar på sommaren och apelsiner på vintern. Nu finns dessa varor tillgängliga året om. Vintertid importeras jordgubbarna från Italien eller Afrika och sommartid kommer apelsinerna från bland annat Sydafrika. Diskutera om vi behöver ha alla varor tillgängliga under hela året. Vad finns det för för- och nackdelar? Vad finns det för för- och nackdelar med att vissa grönsaker och frukter bara finns säsongvis? Avfallshantering Sopor, sopor, sopor. Allt skall tas omhand på ett eller annat sätt om det så är via avloppssystemet, sophämtningen eller återvinningsstationen. Foto: Germund Sellgren Förpackningar, skal och matrester skall tas omhand. Kan man handla smart i affären så att man slipper en del av problemen? Hur resonerar din rollfigur? Vilka förpackningar belastar miljön mest/minst? 9 Världsnaturfonden WWF Mat på hållbarväg II

10 Uppfödning och odling Kan alla i familjen enas om vilken typ av köttfärs som skall användas? Fundera över ert val av kött. Spelar det någon roll hur djuren är uppfödda? Vad har de ätit under sin livstid? Hur påverkar det i sin tur miljön eller de människor som äter köttet? MSC MSC:s program för certifiering av fisken och miljömärkning av fisk och skaldjur ger erkännande och uppmuntran åt hållbara fisken. MSC är en internationell organisation som arbetar tillsammans med fisken, företag, forskare, och miljöorganisationer samt med allmänheten för att främja det bästa miljövalet för fisk och skaldjur. Fundera över hur växterna odlats: Spelar det någon roll nu och i framtiden hur man odlar de växter vi äter? Spelar det någon roll för din rollkaraktär hur människorna har det där maten odlas, till exempel arbetsvillkor, kemikalieanvändning med mera? Ekonomi och rättvisa Mat kostar pengar. Vem är det som tjänar pengar på den middag ni till slut valt att laga? Spelar det någon roll var vinsten hamnar? Vad tycker din rollfigur? Spelar det någon roll om ert val av middagsmat gör att andra inte får en bra middag? Hur många generationer in i framtiden skall vi bry oss om? Att diskutera efteråt: Rollerna är tillspetsade för att vara så olika varandra som möjligt. Fundera över följande: KRAV-märkt mat Odlingen sker utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Genom att välja KRAV-märkt mat bidrar du till en bättre miljö och till ett öppet landskap med biologisk mångfald Hur jämställd är familjen? Är rollerna typiska för kvinnor/män eller tjejer/killar? Har åldern hos dottern, mamman och pappan någon betydelse för rollens utformning? Kan farmors rollbeskrivning byta plats med sonens så att sonen blir mån om väldens rättvisa och farmor vegan? Om man skrev nya roller, hur skulle de se ut i så fall? Hitta på en ny familj och testa hur diskussionen runt matbordet skulle bli då! Vad tycker du själv, inte din rollkaraktär, i dessa frågor? Diskutera med de andra medlemmarna i din familj eller i klassen. Rättvisemärkt När du väljer Fairtrade-märkta produkter skapar du förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Läs mer på Vad är viktigt när du äter mat? Tänker du på smak, hur maten ser ut, näringsinnehåll, hur säden är odlad och hur djuren är uppfödda? Är rättvisetankar runt mat viktiga för dig? Brukar du tänka på att den mat vi äter påverkar andra människor och natur, både positivt och negativt, på många platser på vår jord? Har rollspelet påverkat ditt sätt att tänka runt mat? 10 Världsnaturfonden WWF Mat på hållbarväg II

11 FARMOR Du skall spela farmor i en familj som består av fem familjemedlemmar farmor, pappa, mamma, son och dotter. Välj tillsammans vad ni i er familj skall heta i för- och efternamn. Nedan finns en beskrivning av familjen och din rollfigur. Läs beskrivningen så att du vet något om din familj och den roll du skall spela. Det finns också en beskrivning av er uppgift, det vill säga vad rollspelet går ut på.

12 FARMOR Beskrivning av din roll Du tänker på miljön och vill att det skall vara rättvisa i välden. Alla skall ha det bra, så väl människor som djur och natur. Du är 68 år och pensionär sedan 5 år. Du har tidigare arbetat med växter på en handelsträdgård och har en universitetsutbildning på området. Du är en levnadsglad och rättvis människa som gärna delar med dig av dina kunskaper och mer än gärna lyssnar på vad andra har att säga. På dagarna brukar du påta i det egna landet där det bland annat växer morötter, potatis och gräslök. Ditt intresse för naturen och vad den har att erbjuda är stort. Det är viktigt för dig att värna om miljön. Du handlar i stort sett bara miljömärkta och närproducerade produkter och är medlem i en miljöorganisation. I två år har du väntat på att få operera en dålig höft. Din framkomlighet är begränsad på grund av höftskadan och därför så handlar du gärna i närliggande butiker. Uppgift Familjen skall äta köttfärssås och spaghetti till middag och alla skall handla sina egna ingredienser. Utifrån de roller ni spelar skall ni handla ingredienser till maträtten spaghetti och köttfärssås. Var och en handlar sina ingredienser. Det är upp till dig, utifrån hur du tolkar din roll, att välja varor bland dem som erbjuds. Kort med bilder och text kommer att föreställa de varor som finns att välja på. På korten står fakta om de olika varorna, fakta som du behöver för att göra ditt val. Bredvid dessa kort finns mindre plockkort som du kan ta när du gjort ditt val.! Tillsammans som en familj samlas ni sedan kring familjens köksbord för att diskutera era val - vilka för och nackdelar finns med de varor som ni valt? Kan ni enas eller är det omöjligt? Kom ihåg att spela din roll under hela uppgiften! 12 Världsnaturfonden WWF Mat på hållbarväg II

13 PAPPA Du skall spela pappan i familjen som består av fem familjemedlemmar farmor, pappa, mamma, son och dotter. Välj tillsammans vad ni i er familj skall heta i för- och efternamn. Nedan finns en beskrivning av familjen och din rollfigur. Läs beskrivningen så att du vet något om din familj och den roll du skall spela. Det finns också en beskrivning av er uppgift, det vill säga vad rollspelet går ut på.

14 PAPPA Beskrivning av din roll Du är stressad och vill att allt skall ske snabbt. Du tänker mycket på ekonomin och tycker inte om när saker och ting kostar för mycket. Du är 46 år gammal och är en glad och utåtriktad person som gillar när det händer saker. Du gillar att överraska andra och uppskattar när andra gör liknande saker för dig. Du arbetar som sjukgymnast på ett stort sjukhus. På sjukhuset jobbar också din fru det var där ni träffades. Efter jobbet vill du gärna komma hem så fort som möjligt. Dina vänner och din familj beskriver dig som stressad, ekonomisk och snäll, vilket stämmer väldigt bra. Så fort du vistas utanför hemmet är du den som drar upp tempot. Du tycker inte om att gå och strosa i butiker, mataffärer och liknande, men kommer du ut i skog och mark, på hal is, fotbollsplanen eller liknande så är du den som rör sig snabbast, skrattar mest och som alla vill vara med. Du vill ha koll på ekonomin och är den i familjen som håller hårdast i plånboken. Uppgift Familjen skall äta köttfärssås och spaghetti till middag och alla skall handla sina egna ingredienser. Utifrån de roller ni spelar skall ni handla ingredienser till maträtten spaghetti och köttfärssås. Var och en handlar sina ingredienser. Det är upp till dig, utifrån hur du tolkar din roll, att välja varor bland dem som erbjuds. Kort med bilder och text kommer att föreställa de varor som finns att välja på. På korten står fakta om de olika varorna, fakta som du behöver för att göra ditt val. Bredvid dessa kort finns mindre plockkort som du kan ta när du gjort ditt val.! Tillsammans som en familj samlas ni sedan kring familjens köksbord för att diskutera era val - vilka för och nackdelar finns med de varor som ni valt? Kan ni enas eller är det omöjligt? Kom ihåg att spela din roll under hela uppgiften! 14 Världsnaturfonden WWF Mat på hållbarväg II

15 MAMMA Du skall spela mamman i familjen som består av fem familjemedlemmar farmor, pappa, mamma, son och dotter. Välj tillsammans vad ni i er familj skall heta i för- och efternamn. Nedan finns en beskrivning av familjen och din rollfigur. Läs beskrivningen så att du vet något om din familj och den roll du skall spela. Det finns också en beskrivning av er uppgift, det vill säga vad rollspelet går ut på.

16 MAMMA Beskrivning av din roll Du vill att andra människor skall ha det bra. Du är mycket omtänksam och vill att alla familjemedlemmar skall vara friska och ha en bra hälsa. Du är 45 år gammal och en omtänksam människa som gillar att hjälpa andra. Du arbetar som läkare på ett stort sjukhus och är stolt över dig själv och din familj och gör allt för att alla skall må bra. På sjukhuset jobbar också din man det var där ni träffades. Du arbetar för det mesta på dagen, men ibland blir det nattpass eftersom du också har jour. På fritiden gillar du att röra på dig, du tränar på Friskis och Svettis regelbundet 3 dagar i veckan. Något som du prioriterar högt är hälsosam och näringsriktig mat. Det är viktigt för dig att du och de andra familjemedlemmarna får i sig allt ni behöver för att hålla er friska och krya. Uppgift Familjen skall äta köttfärssås och spaghetti till middag och alla skall handla sina egna ingredienser. Utifrån de roller ni spelar skall ni handla ingredienser till maträtten spaghetti och köttfärssås. Var och en handlar sina ingredienser. Det är upp till dig, utifrån hur du tolkar din roll, att välja varor bland dem som erbjuds. Kort med bilder och text kommer att föreställa de varor som finns att välja på. På korten står fakta om de olika varorna, fakta som du behöver för att göra ditt val. Bredvid dessa kort finns mindre plockkort som du kan ta när du gjort ditt val. Tillsammans som en familj samlas ni sedan kring familjens köksbord för att diskutera era val - vilka för och nackdelar finns med de varor som ni valt? Kan ni enas eller är det omöjligt?! Kom ihåg att spela din roll under hela uppgiften! 16 Världsnaturfonden WWF Mat på hållbarväg II

17 SON Du skall spela sonen i familjen som består av fem familjemedlemmar farmor, pappa, mamma, son och dotter. Välj tillsammans vad ni i er familj skall heta i för- och efternamn. Nedan finns en beskrivning av familjen och din rollfigur. Läs beskrivningen så att du vet något om din familj och den roll du skall spela. Det finns också en beskrivning av er uppgift, det vill säga vad rollspelet går ut på.

18 SON Beskrivning av din roll Du hittar ofta på nya saker. Du tänker mycket på framtiden och gillar att lösa problem. Du är 17 år och studerar på gymnasiet. Du går andra året på det estetiska programmet med inriktning mot konst och har ett otroligt sinne för färg och form. Du är den i familjen som utmärker sig mest. Du skiljer dig mycket från de andra och det är något som du vill. Du gillar att sätta i gång diskussioner och uttrycka dina åsikter. Att få din röst hörd och föra fram dina budskap är något som är viktigt för dig. Detta gör du delvis genom din konst men också genom de val du gör i livet. Du har bland annat valt att avstå från att äta allt från djurriket och äter bara vegan mat. Detta för att du anser att djuren i vårt samhälle behandlas på ett dåligt och långt ifrån godtagbart sätt. Uppgift Familjen skall äta köttfärssås och spaghetti till middag och alla skall handla sina egna ingredienser. Utifrån de roller ni spelar skall ni handla ingredienser till maträtten spaghetti och köttfärssås. Var och en handlar sina ingredienser. Det är upp till dig, utifrån hur du tolkar din roll, att välja varor bland dem som erbjuds. Kort med bilder och text kommer att föreställa de varor som finns att välja på. På korten står fakta om de olika varorna, fakta som du behöver för att göra ditt val. Bredvid dessa kort finns mindre plockkort som du kan ta när du gjort ditt val.! Tillsammans som en familj samlas ni sedan kring familjens köksbord för att diskutera era val - vilka för och nackdelar finns med de varor som ni valt? Kan ni enas eller är det omöjligt? Kom ihåg att spela din roll under hela uppgiften! 18 Världsnaturfonden WWF Mat på hållbarväg II

19 DOTTER Du skall spela dottern i familjen som består av fem familjemedlemmar farmor, pappa, mamma, son och dotter. Välj tillsammans vad ni i er familj skall heta i för- och efternamn. Nedan finns en beskrivning av familjen och din rollfigur. Läs beskrivningen så att du vet något om din familj och den roll du skall spela. Det finns också en beskrivning av er uppgift, det vill säga vad rollspelet går ut på.

20 DOTTER Beskrivning av din roll Du gör saker utan att tänka efter och vill bestämma i familjen trots att du är yngst. Du vill på alla sätt få din vilja igenom. Du är 9 år och går i tredje klass. Du är en rar, liten tjej och spelar gärna fotboll. Efter skolan brukar du leka med dina vänner hemma på gatan. Två dagar i veckan skjutsar pappa eller mamma dig till fotbollsklubben för träning. När du inte får som du vill är du en ganska gnällig tjej. När familjen är ute och handlar är det smarriga varor som du vill ha ned i shoppingvagnen, det vill säga allt som innehåller mycket fett och socker. Att påverka andra är inte alltid lätt men du gör allt för att få någon att ta ditt parti för att få din vilja igenom. Det är inte lätt att förutspå hur du kommer att handla, du gör det som faller dig in för stunden. Uppgift Familjen skall äta köttfärssås och spaghetti till middag och alla skall handla sina egna ingredienser. Utifrån de roller ni spelar skall ni handla ingredienser till maträtten spaghetti och köttfärssås. Var och en handlar sina ingredienser. Det är upp till dig, utifrån hur du tolkar din roll, att välja varor bland dem som erbjuds. Kort med bilder och text kommer att föreställa de varor som finns att välja på. På korten står fakta om de olika varorna, fakta som du behöver för att göra ditt val. Bredvid dessa kort finns mindre plockkort som du kan ta när du gjort ditt val. Tillsammans som en familj samlas ni sedan kring familjens köksbord för att diskutera era val - vilka för och nackdelar finns med de varor som ni valt? Kan ni enas eller är det omöjligt?! Kom ihåg att spela din roll under hela uppgiften! 20 Världsnaturfonden WWF Mat på hållbarväg II

21 OBSERVATÖR Du är observatören i ett rollspel om mat och personliga val. Din uppgift är att granska vad som händer i ett rollspel och föra anteckningar över detta. För att du skall kunna göra det måste du veta lite om vad rollspelet går ut på och vad deltagarna i spelet har för uppgifter. Nedan finns en beskrivning av familjen och din rollfigur. Läs beskrivningen så att du vet något om din familj och den roll du skall spela. Det finns också en beskrivning av er uppgift, det vill säga vad rollspelet går ut på.

22 OBSERVATÖR Beskrivning av din roll Du skall övervaka rollspelet utan att ge synpunkter. Som observatör deltar du inte i rollspelet, du är dig själv. Din uppgift är att föra anteckningar över de olika familjemedlemmarnas val av varor och vilka synpunkter de har om dessa Vad tycker de är bra eller dåligt med de varor de valt? Tänk på att det är rollspelsdeltagarnas åsikter om varorna som du skall anteckna, inte dina egna. Om du har några idéer eller tankar som rör rollspelet kan du dock anteckna dessa som underlag för en diskussion efter det att spelet avslutats. Det är inte tänkt att du skall lägga dig i spelet. Prata inte med dem som spelar utan lyssna på vad de säger. Om du vill kan du använda observatörsmallen för dina anteckningar. Uppgift Familjen skall äta köttfärssås och spaghetti till middag och alla skall handla sina egna ingredienser. Utifrån de roller ni spelar skall ni handla ingredienser till maträtten spaghetti och köttfärssås. Var och en handlar sina ingredienser. Det är upp till dig, utifrån hur du tolkar din roll, att välja varor bland dem som erbjuds. Kort med bilder och text kommer att föreställa de varor som finns att välja på. På korten står fakta om de olika varorna, fakta som du behöver för att göra ditt val. Bredvid dessa kort finns mindre plockkort som du kan ta när du gjort ditt val.! Tillsammans som en familj samlas ni sedan kring familjens köksbord för att diskutera era val - vilka för och nackdelar finns med de varor som ni valt? Kan ni enas eller är det omöjligt? Kom ihåg att spela din roll under hela uppgiften! 22 Världsnaturfonden WWF Mat på hållbarväg II

23 Observatörens protokoll Har valt dessa varor Positiva synpunkter Negativa synpunkter Intressant (Observatörens kommentarer) Pappa Mamma Farmor Son Dotter

24 EXPONERINGSKORT OCH PLOCKKORT Exponeringskorten, sidan 25-37, klipps ut ur häftet. Plockkorten, sidan 39-41, kopieras i önskat antal. I en klass med fem grupper är det lagom med 15 exemplar av varje plockkort. Plockkorten skall ligga under respektive exponeringskort i affären. Följande varor ingår i butikens sortiment: Tomatprodukter Tomater i plåtkonserv Tomater i pappkartong Tomater i pappkartong - ekologisk Tomatpuré tub Tomatpuré glasburk Tomatpuré glasburk - ekologisk Ketchup Ketchup - ekologisk Grönsaker Svensk gul lök Svensk gul lök - ekologisk Svensk morot Svensk morot - ekologisk Morot i plåtkonserv Vitlök Vitlök ekologisk Vitlökspulver Pasta Spaghetti Spaghetti - ekologisk Buljong Buljongpulver Buljongtärningar Följande information kommer på korten för varje produkt: Pris Märkning Näringsinnehåll Ursprung Förpackning Säsong Avfallshantering Förvaring Transport Köttfärs och alternativ till färs Svensk nötfärs Svensk nötfärs - ekologisk Svensk blandfärs Importerad quorn Importerade röda linser Svenska gula ärtor - ekologiska Färdiglagad köttfärssås på burk 24 Världsnaturfonden WWF Mat på hållbarväg II

25 Mat på hållbar väg II Hela tomater i plåtkonserv PRIS: Förpackning med 400g (240g tomater och 160g tomatjuice) kostar 4.90kr NÄRINGSINNEHÅLL: Protein 1g/100g, kolhydrater 6,5g/100g, fett 0g/100g. URSPRUNG: Italien. FÖRPACKNING: Metallburk SÄSONG: Oberoende av säsong AVFALLSHANTERING: Metallåtervinning FÖRVARING: I kyl efter öppnandet, kort hållbarhetstid på grund av att produkten inte innehåller konserveringsmedel TRANSPORT: Med lastbil från Italien Mat på hållbar väg II Tomatpuré i glasburk - ekologisk PRIS: Förpackning med 200g kostar 14,50 kr (87,00 kr/kg) MÄRKNING: KRAV NÄRINGSINNEHÅLL: Protein 4g/100g, kolhydrater 20g/100g, fett 0,5g/100g URSPRUNG: Italien FÖRPACKNING: Glasburk och metallock SÄSONG: Oberoende av säsong AVFALLSHANTERING: Glas- och metallåtervinning FÖRVARING: I kyl efter öppnandet, kort hållbarhetstid på grund av att produkten inte innehåller konserveringsmedel TRANSPORT: Med lastbil från Italien Exponeringsskort Mat på hållbar väg II Tomatpuré i glasburk PRIS: Förpackning med 250g kostar 9 kr (36 kr/ kg) NÄRINGSINNEHÅLL: Protein 4g/100g, kolhydrater 20g/100g, fett 0,5g/100g Energi 420 kj/100g URSPRUNG: Italien FÖRPACKNING: Glasburk med metallock SÄSONG: Oberoende av säsong AVFALLSHANTERING: Glas- och metallåtervinning FÖRVARING: I kyl efter öppnandet, kort hållbarhetstid på grund av att produkten inte innehåller konserveringsmedel TRANSPORT: Med lastbil från Italien Mat på hållbar väg II Tomatpuré i tub PRIS: Förpackning med 200g kostar 9,90 kr (49,50 kr/kg) NÄRINGSINNEHÅLL: - Protein 4g/100g, kolhydrater 20g/100g, fett 0,5g/100g. URSPRUNG: Spanien, färdigställs i Sverige FÖRPACKNING: Metall och plast SÄSONG: Oberoende av säsong AVFALLSHANTERING: Metall- och plaståtervinning FÖRVARING: I rumstemperatur, öppnad i kylskåp TRANSPORT: Med lastbil från Spanien

Ett av Världsnaturfondens, WWFs, viktigaste

Ett av Världsnaturfondens, WWFs, viktigaste WWF, Naturväktarna 2005 Ett av Världsnaturfondens, WWFs, viktigaste uppdrag är att arbeta för ett hållbart nyttjande av jordens resurser. Trycket blir allt större på vår planet, det förbrukas mer än vad

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

HKK 3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP. Syfte. Centralt innehåll

HKK 3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP. Syfte. Centralt innehåll 3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper

Läs mer

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle

Läs mer

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP

HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

ESN lokal kursplan Lgr11 Ämne: Hem- och konsumentkunskap

ESN lokal kursplan Lgr11 Ämne: Hem- och konsumentkunskap ESN lokal kursplan Lgr11 Ämne: Hem- och konsumentkunskap Övergripande Mål: planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang, hantera och lösa praktiska situationer i hemmet, och

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook. Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser

Läs mer

MATENS KLIMATPÅVERKAN

MATENS KLIMATPÅVERKAN LÄRARHANDLEDNING Ämne: Biologi, Kemi, Svenska, Hem- och konsumentkunskap Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna får undersöka samband mellan vad vi äter och påverkan på klimatet. Eleverna

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 8 Hem- och konsumentkunskap

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 8 Hem- och konsumentkunskap Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

hem- och konsumentkunskap

hem- och konsumentkunskap Hem- och konsumentkunskap Kurskod: SGRHEM7 Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg Matkasse -Ditt matval Mål: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. mat på hållbar väg Syfte

Läs mer

LPP Tema Må Bra vecka 35-41

LPP Tema Må Bra vecka 35-41 LPP Tema Må Bra vecka 35-41 Tema Må Bra tar sin utgångspunkt ur olika hälsomässiga perspektiv - såväl individuellt, lokalt och globala perspektiv. Hur ska vi människor leva för att må bra i vardagen? Vad

Läs mer

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Hem- och Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om arbete i hem och hushåll ger människor

Läs mer

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.

Läs mer

Kycklingfilé med äppleoch curryröra. vecka 22

Kycklingfilé med äppleoch curryröra. vecka 22 Kycklingfilé med äppleoch curryröra vecka 22 familj Kycklingfilé med äppleoch curryröra cirka 40 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2087 kj/501 kcal. Protein 44,3 g. Fett 13,4 g. Kolhydrater 45,9 g.

Läs mer

MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN

MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Lektionsupplägg: Vår klimatsmarta festmåltid Maten vi äter har stor inverkan på klimatet. Vad bör vi tänka på för att laga mat som är bra ur ett klimatperspektiv? Låt

Läs mer

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 6 Hem- och konsumentkunskap

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 6 Hem- och konsumentkunskap Syfte: Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 6 Hem- och konsumentkunskap Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 7

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 7 Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Vårterminsplanering/pedagogisk planering årskrurs 8 Hem- och konsumnetkunskap

Vårterminsplanering/pedagogisk planering årskrurs 8 Hem- och konsumnetkunskap Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Ekonomi och konsumtion - Vad olika matvaror kostar. Prisjämförelser mellan matvaror. Miljö och livsstil, ekonomi och konsumtion

Ekonomi och konsumtion - Vad olika matvaror kostar. Prisjämförelser mellan matvaror. Miljö och livsstil, ekonomi och konsumtion Remissversion av kursplan i hem- och konsumentkunskap i grundskolan Hem- och konsumentkunskap Syfte Livet i hem och familj har alltid haft en central betydelse för människan. Våra vanor i hushållet påverkar

Läs mer

Terminsplanering i Hem- och konsumentkunskap årskurs 8 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Hem- och konsumentkunskap årskurs 8 Ärentunaskolan Genom undervisningen i ämnet Hem- och konsumentkunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang

Läs mer

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Kompis med kroppen. 3. Matens resa Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du

Läs mer

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4

Läs mer

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Tummen upp! SO ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11 PROVLEKTION: UTTRYCKA OCH VÄRDERA STÅNDPUNKTER Provlektion Följande provlektion

Läs mer

Energikostnad för olika förpackningar

Energikostnad för olika förpackningar Energikostnad för olika förpackningar Elevblad 16a Tabellen nedan visar hur mycket energi som går åt för att producera ett gram (1g) av olika slags förpackningsmaterial. Tabellen visar även hur lång tid

Läs mer

Vårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap

Vårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

Grön skola kriterier 2010-09-23

Grön skola kriterier 2010-09-23 2009 års kriterier för GRÖN SKOLA Bildningsnämnden Lysekil Lpo 94 Mål att sträva emot Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljö som miljön i ett vidare perspektiv. Utvecklar sin förmåga att göra och

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd Kompis med kroppen 1. Häng med på upptäcksfärd Hej! Häng med och lär dig mer om hur du är schysst mot kroppen och blir mer klimatsmart! Du kan säkert redan en hel del om frukt och grönsaker och vet att

Läs mer

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Miljöplan I Ur och Skur Grantoppen 2012-2013

Miljöplan I Ur och Skur Grantoppen 2012-2013 Miljöplan I Ur och Skur Grantoppen 2012-2013 I Ur och Skur förskolan ska sträva mot ett hållbart samhälle och värna om framtiden. Vi skall utveckla miljömedvetenheten och kretsloppstänkandet hos barnen

Läs mer

Tortellini med ricotta och basilika. vecka 42

Tortellini med ricotta och basilika. vecka 42 Tortellini med ricotta och basilika vecka 42 familj Tortellini med ricotta och basilika cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2444 kj/ 583 kcal. Protein 27,5 g. Fett 28,9 g. Kolhydrater 60,4

Läs mer

Workshop om kursplaner åk 7 9

Workshop om kursplaner åk 7 9 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:

Läs mer

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket ansvar och många

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering

Lokal Pedagogisk planering Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till

Läs mer

Hur handlar vi hållbart?

Hur handlar vi hållbart? SKOLA NAMN Klass Hur handlar vi hållbart? Du och jag önskar oss många saker. Vissa av dem tär mer än andra på jordens resurser av ren luft, råmaterial och natur. Det sägs att på det sätt vi lever i Sverige

Läs mer

MILJÖSMART SKOLRESTAURANG

MILJÖSMART SKOLRESTAURANG Ämne: Biologi, Kemi, Svenska, Hem- och konsumentkunskap, Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna förstå hur skolrestaurangen kan minska sin miljöpåverkan. De får även ge förslag på förbättringar

Läs mer

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Världsmiljödagen. Boken om SO 1-3 Grundbok, sidorna 42 43. Boken om SO 1 3 Arbetsbok 1, sidan 22.

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Världsmiljödagen. Boken om SO 1-3 Grundbok, sidorna 42 43. Boken om SO 1 3 Arbetsbok 1, sidan 22. Boken om SO 1 3 Elevens första grundbok i historia, samhällskunskap, geografi och religion PROVLEKTION: Världsmiljödagen Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om SO 1 3 och tillhörande Boken om SO

Läs mer

Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv. Namn på butiken: Kommun:

Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv. Namn på butiken: Kommun: Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv UTBILDNINGS- MATERIAL Butik på hållbar väg OM BUTIKEN Bra mat för hälsa och miljö! Namn på butiken: Kommun: Tillhör butiken

Läs mer

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: 1 2 3 4 5 6 7 8. Bladgrönsaksgruppen: 21 22 23 24 25. Citrusgruppen: 58 59 60 61 62 63 64 65

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: 1 2 3 4 5 6 7 8. Bladgrönsaksgruppen: 21 22 23 24 25. Citrusgruppen: 58 59 60 61 62 63 64 65 Åk 5 Kompis med kroppen Namn: Känner du igen mig? Frukter och grönsaker kan delas in i olika grupper. Det finns kålväxter, lökväxter, citrusfrukter och många andra. Ofta namnges gruppen efter hur de växer

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Eftermiddagens innehåll:

Eftermiddagens innehåll: Eftermiddagens innehåll: Kort om Håll Sverige Rent Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling i de nya läroplanerna Grön Flagg Vad gör skolorna/förskolorna idag? Friluftsmuseer och Grön Flagg- skolor

Läs mer

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

ReKo Värderingsövningar m.m.

ReKo Värderingsövningar m.m. Värderingsövningar Viktigt att tänka på vid värderingsövningar är att det inte finns något rätt eller fel. Be gärna eleverna motivera sitt ställningstagande, men tvinga aldrig någon. Övning 1: Min lista

Läs mer

familj Gräddig köttfärssås med tagliatelle Korvgryta med oliver och broccoli Laxburgare med Rhode Islanddressing

familj Gräddig köttfärssås med tagliatelle Korvgryta med oliver och broccoli Laxburgare med Rhode Islanddressing adagar 6 Personer familj Enkelt, gott och snabbt på bordet nu med vännerna Lollo & Bernie Se veckans roliga tips och pyssel! Vecka 7 a Gräddig köttfärssås med tagliatelle b Korvgryta med oliver och broccoli

Läs mer

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk

Läs mer

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

Läs mer

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Lärartips till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Juni 2012 Hej lärare! Naturskyddföreningens filmpaketet för skolan innehåller fyra korta

Läs mer

Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Det utmärkta matrådet! Så påverkar du maten på din skola Det här är ett matråd Varje skola

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Inför provet årskurs 8

Inför provet årskurs 8 Inför provet årskurs 8 Näringsämnena: Protein, kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler och vatten Koka potatis: Koktid: 20-30 minuter Använd salt för att få smak och för att vattnet ska koka bättre. Behåll

Läs mer

Bacon & äpplekorv med spenatstuvade makaroner. vecka 48

Bacon & äpplekorv med spenatstuvade makaroner. vecka 48 Bacon & äpplekorv med spenatstuvade makaroner vecka 48 familj Bacon & äpplekorv med spenatstuvade makaroner cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2648 kj/ 633 kcal. Protein 27,9 g. Fett 33,6

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

Grön flagg för Vallaskolan

Grön flagg för Vallaskolan Vallaskolan Grön flagg för Vallaskolan Tema: Konsumtion Rapporten godkänd: 2010-06-14 14:59:51 Mål 1: Vi ska få insikt om hur olika sätt att leva påverkar jordens vattenresurser. Aktiviteter som har genomförts

Läs mer

Pappardelle med rostbiff och basilika. vecka 51

Pappardelle med rostbiff och basilika. vecka 51 Pappardelle med rostbiff och basilika vecka 51 inspiration Pappardelle med rostbiff och basilika För att få den något höstiga känslan och smaken i denna rätt steks köttet tillsammans med svamp och purjolök.

Läs mer

Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016

Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016 Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016 Hej och välkommen till samarbetsprojektet för hållbar utveckling! Under sex veckor kommer elva av era ämnen att samarbeta med temat hållbar utveckling i åk 8. Enligt

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

familj Lax teriyaki med pak choi Stekt lövbiff med dragonsås och klyftpotatis Currykyckling med sojabönor

familj Lax teriyaki med pak choi Stekt lövbiff med dragonsås och klyftpotatis Currykyckling med sojabönor a3dagar 4 Personer familj Enkelt, gott och snabbt på bordet nu med vännerna Lollo & Bernie Se veckans roliga tips och pyssel! Vecka 3 a Lax teriyaki med pak choi b Stekt lövbiff med dragonsås och klyftpotatis

Läs mer