GränsnyttSå. Julius trivs i Skärvången. Bakverk ger framtidstro. Unik tävling sätter området i fokus NABO. sid 6

Transkript

1 GränsnyttSå En tdnng från Mtt-Skandnavskt Regonprojekt nr 2/09 tycker Ann-Mare Orsa sd 8 Månadens NABO Charmtrollet Julus, ett och ett halvt år, trvs Norra Skärvången där han bor med pappa Magnus och mamma Anna Klngbjer. V flyttade ht för v hade en dröm om att ha något eget och arbeta hemma på gården, säger Magnus. Foto: Pernlla Hermansson Julus trvs Skärvången sd 6 Bakverk ger framtdstro n Kan framtdstro byggas på smarrga lefser? Ja, så är det Sørl där månadens företag Lerne Baker lgger. Företaget har ett 100-tal anställda och planer fnns på att utöka verksamheten. sd 12 Unk tävlng sätter området fokus n Ketl Retan är en av Norges främsta slädhundsförare och mannen bakom 2010 års häftgaste tävlng: Arctc Barents Race. En 3000 klometer långt slädhundslopp från Murmansk tll Røros med checkponts både Gäddede och Nordl. Det är ett jättebra tllfälle för området att vsa upp sg, menar Retan. sd 10 Regonprosjektet vl ta ntatv for å få utredet mulgheten for et slkt senter vår regon sd 9

2 INSIDAN V ser kke skogen for bare trær! O fte er vrkemdler som settes nn for å øke befolknng og aktvtet et område knyttet tl de som kommer flyttende nn eller de som etablerer nye bedrfter. Det postve med Regonprosjektet er at det settes nn vrkemdler som skal komme alle tl gode, vrkemdler som også har postv vrknng på de som har valgt å bo her, kke mnst for ungdommen så gr det dem et postvt framtdshåp. Regonprosjektet vl derfor utfordre den norske og svenske staten tl å delta en dugnad, der de avstår fra en del nntekter som dag er knyttet tl kjøp og salg av varer og tjenester regonen. Dette vl uansett kke føre tl noen slukne statskasser, men det vl ha en stor attraksjonsverd og tltrekkngskraft på både nnbyggere og nærngslv. Kommunene på sn sde må ta sn del av dugnaden ved å samarbede tettere om de offentlge tjenestene. Den nærmeste samarbedsparten lgger rett over grensen nabolandet. Her må det være mulgheter for å utvkle felles tjenester som går øst / vest over grensen, steden for nord sør langs grensen. Skoleprosjektet er et av delprosjektene som skal bdra tl å opprettholde de offentlge tjenestene på et høyt kvaltatvt nvå. Her har v erfarnger fra tdlgere samarbedsprosjekt å bygge vdere på, tllegg er det mange norsksvenske barn vår barnomsorg og våre skoler. Samarbedet mellom Tunnsjø og Jorm har her godt foran og vst ve hvordan dette kan gjøres. På felles personal og foreldremøte nå begynnelsen av jun var tlbakemeldngene så postv at de vl fortsette med felles skoledag annenhver uke også neste V må ha tltak som styrker barn og unges denttet tl regonen skoleår og tllegg øke det personalmessge samarbedet. I hele regonen er det en utfordrng å ha lærere med høy kompetanse alle fag slk at alle elevene får lke mulgheter tl å utvkle sne evner og ferdgheter. Det blr en av oppgavene tl skoleprosjektet å utvkle metoder for fjernundervsnng mellom skolene slk at alle kan få del den spsskompetanse som enkelte har dag. For å nå målene regonprosjektet må v ha tltak som styrker barn og unges denttet tl regonen slk at de blr gode ambassadører når de reser ut og at det eventuelt kan føre dem tlbake når de skal etablere seg. Når elever får besøk fra naboskolen på andre sden av grensen og de skal presentere sn egen skole og lokalsamfunn, så ser v at det lyser stolthet av dem over de verdene som de har å vse fram. I Norge har v uttrykket V ser kke skogen for bare trær!, v ser kke hvlke kvalteter som lgger rett foran nesen på oss, men når andre kommer og ser på det med frske øyne blr v oppmerksom på det og stoltheten og dentteten vokser. Dette fkk v se da Valsjøbyn skole hadde nvtert elevene fra Sørl skole tl generalprøve / genrep på forestllngen Trollflöjten. Etter forestllngen var elevene Valsjøbyn helter stt eget lokalsamfunn når de tllegg fkk vse fram det flotte område nede ved Rengsfallet. Å skape slke stuasjoner er en vktg del av skoleprosjektets arbed med å styrke den lokale dentteten tl neste generasjon nnbyggere den Mdt Skandnavske regon. Stenar Bach förprojektledare Mtt-Skandnavskt Regonprojekt samt oppvekts- og kultursjef Lerne Mer om projektet och kommunerna som deltar: Mtt-Skandnavska Regonprojektets hemsda är under uppbyggnad, adressen är Nästa nummer av Gränsnytt kommer 25 september. Gränsnytt ges ut av Mtt-Skandnavskt Regonprojekt GIM och dstrbueras Frostvken, Hotagen, Røyrvk och Lerne. Tdnngen ges också ut tll frtdshusägare området. Total upplaga: ex. Trycker: Berndtssons, Östersund. Ansvarg utgvare: Ann-Louse Rönestål Ek Redaktör/grafsk formgvare: Pernlla Hermansson. Redakton: Jorunn Margrete Granhem, Mchael Ternng, Gerd Sjöberg, Helena Wallbng Renström, Pernlla Hermansson Innehåll 08 Kommunen vl bl satt på kartet og forhåpentlgvs får v mer reselv. En annen gevnst håper v vl være flere søkere tl stllnger kommunen. Sd 4 Europeska unonen Europeska regonala utvecklngsfonden En nvesterng för framtden 2 Gränsnytt nr 2/09

3 Rolgt men också lte nervöst. Så tycker de elva barnen Valsjöbyns skola om att framträda Trollflöjten. Tllsammans med muskläraren Mare Stensby (tll vänster) och läraren Lotta Storm har de övat på Mozarts klassska verk månader. Rolgt men nervöst att spela Trollflöjten I flera månader har eleverna på Valsjöbyns skola övat nför framträdandet av Mozarts Trollflöjten. I början på jun var det dags när bland annat elever från Norge kom på besök. Det är alltd lte nervöst men det gck bra, säger Patrk Engeln Andersson. av Pernlla Hermansson Från Varglyan hörs obekanta ljud. Det ylas nte utan sjungs och spelas fol! När Gränsnytt är på besök Valsjöbyns samlngslokal sveps v n en sagovärld när de elva eleverna på byskolan framför Mozarts Trollflöjten. De har övat flera månader och nu har kompsarna från låg- och mellanstadet Sørl kommt på besök för att ttta. De stter förväntansfulla bänkraderna. Jag har spelat teater förut men jag blr alltd nervös, jag har nästan lte scenskräck bland. Men det gck bra ändå, tycker Patrk Engeln Andersson och pustar ut efter föreställnngen där han spelade Papageno. Han bor byn Hotagen och trvs jättebra för där fnns alltd något att göra: På vntern är det skoter och nu på sommaren kan man köra cross eller cykla, säger han. Uppsättnngen av Trollflöjten har blvt möjlg tack vare ett samarbete med Kulturskolan Krokoms kommun. Jag har jobbat med de här eleverna en gång förut och vet att de är duktga både på att spela teater och sjunga. Jag och Lotta började skrva manus januar och sedan har v tränat, säger Mare Stensby, musklärare på Kulturskolan. Lotta heter Storm efternamn och är lärare Valsjöbyn. Hon drömmer om att framtden kunna sätta upp något tllsammans med barnen på andra sdan gränsen: Det är absolut något jag vll jobba för. Jag tror det är nyttgt för barnen att göra saker tllsammans. Det socala utbytet är också vktgt. Prnsessan Pamna, alas Gunnel Sundvk, har också drömmar. Någon kanske känner gen henne från flmen Varg med Peter Stormare. Flmen hade premär förra året och spelades n trakten Gunnel hade en av rollerna. Jag älskar att sjunga och spela teater och så bor jag faktskt varannan vecka Norge. Det är nte så stor skllnad mellan länderna, men jag tycker det fnns lte mer att göra på frtden Norge, säger hon. Kanske är det en blvande flmstjärna från Valsjöbyn som talat. Fotnot: Eleverna framförde Trollflöjten för ledamöterna kommunfullmäktge samt på skolavslutnngen den 11 jun. n Gränsnytt nr 2/09 3

4 Tandläkarkrsen tllfällgt löst n Tandläkare Stg Östlng från Stockholm fnns på plats Gäddede höst. Stg har jobbat Gädd ede under maj och jun och återkommer gen september efter en överenskommelse med Folktandvården Jämtlands län. Häggsjövk är Årets Bygd n Häggsjövk är Årets Bygd Krokoms kommun med motverngen Den goda sammanhållnngen bygden och de gemensamma aktvteterna nom många olka ntresseområden som de boende och andra med anknytnng tll bygden arrangerar, gör Häggsjövk attraktv att flytta tll. Byn har ett 40-tal nvånare och mellan 2006 och 2008 flyttade fem nya famljer dt. Prset består av dplom och kronor och delades ut den 10 jun. Da Damene dro Suksesseren Da Damene Dro splles nn Røyrvk jun måned. Den første sesongen hadde over seere sntt. av Mchael Ternng foto Røyrvks kommune Gustav gör nya hemsdan n Det blr Gustav Frändén Kron som bygger Mtt-Skandnavska projektets webbplats. Gustav har lång erfarenhet av grafsk desgn och webbprodukton. Han bor Östersund där han drver stt företag gverton.se. Under sommaren ska Gustav jobba med projektets webbplats, något han ser fram emot: Det är ett spännande projekt och webben är en vktg mötesplats. Webbplatsen kommer du att htta på adressen: Utöver nyheter, nformaton och kontaktuppgfter kommer du där också att kunna läsa Gränsnytt som pdf-fl. I slutten av aprl fkk Røyrvk kommune besøk av Nordsk flm forbndelse med et nytt tv-program. Det var da snakk om å dokumentere det daglge lvet en lten bygd Mdt-Norge. Røyrvk fkk beskjed om at utgangspunktet var 32 kommuner som nå var redusert tl 8 kommuner. Kravene var at kommunen måtte lgge uten drekte tlknytnng tl en større by, om at det var et rkt kulturlv og mange aktvteter. Allerede på første nformasjonsmøte var det et oppmøte på hele 64 Medvetna VAL personer, og ca 30 personer sa seg vllge tl å bl dokumentert. 1 uke etter første møte med Nordsk Flm ble det kalt nn tl nytt allmøte Røyrvk kommune, hvor nnbyggerne fkk nformasjon om at programmet som skulle flmes var Da damene Dro, sesong 2. Da damene dro er et tvkonsept hvor alle damene bygda sendes tl Syden, og mennene blr hjemme med barna. Tv-seren fokuserer på hvordan mennene klarer seg det daglge, på jobb og hjemme uten at damene er tl stede. Den første sesongen som ble sendt vår var en stor suksess for TV2, med over seere sntt. Det var et stort oppmøte på fellesmøtet 4. Ma, med over 250 nnbyggere som møtte opp og flere famler sa seg vllge tl å bl flmet. 1 uke senere ble det gjen kalt nn tl nytt allmøte. Her skulle det avsløres hvlken kommune som skulle sende 4 Gränsnytt nr 2/09

5 spelas n Røyrvk sne damer tl Syden. Med over 260 nnbyggere som tlskuere kunne Nordsk Flm presentere at Røyrvk kommune skulle sende damene tl Syden. Jubelen lot kke vente på seg og for å fere splte Lost Hghway opp tl dans ute på Ragnas plass for feststemte nnbyggere. Kommunen vl bl satt på kartet og forhåpentlgvs får v mer reselv. En annen gevnst håper v vl være flere søkere tl stllnger kommunen, seer Magnar Namsvatn, ordfører Røyrvk. Per Hjärpsgård Kultur kan skapa fler jobb vårt område Magnar Namsvatn, ordfører Røyrvk. Kommunen vll bl satt på kartan og forhåpentlgvs får v mer reselv. Innspllng av Tv-seren skjer allerede jun måned. Da må mennene klare seg alene med barn(a), husstell og jobb over 1 uke. Røyrvk kommune får nok store utfordrnger å løse sden damene drar, og ltt speselt er det at damene drar dagen før den store sommerfestvalen Bærflækkdagan Jun. Dette krever at alle mennene tar seg sammen og vser hva de er gode for. Mennene er alle fall klare tl å vse hva de duger tl. Resultatet vl bl vst på Norsk Tv2. n Orörd vldmark och kulturhstorskt spännande mljöer det är ngen slump att vårt område lockar tll flm- och tv-spelnngar. TV-seren Da damene dro Røyrvk och storflmen Varg Valsjöbyn är de senaste exemplen. av Ann-Louse Rönestål Ek Blder från Jämtland och Tröndelag gör sg bra på flm och tv. Och det kan bl mer av den varan framtden, det förutspår Jämtlands flmkommssonär Per Hjärpsgård: Det är ngen slump att produktonsbolagen fastnar för vårt område med tydlga årstder och stads- och bymljöer som ofta är välbevarade, säger han. Per arbetar för Mdnordc Flmcommsson, ett treårgt nterregprojekt som fokuserar på att skapa förutsättnngar för natonella och nternatonella flmnspelnngar. Per Hjärpsgård har lång erfarenhet från svensk dramaprodukton, bland annat som nspelnngsledare. Han har sn arbetsplats på Flmpool Jämtland Östersund. I Trondhem fnns hans kollega Eskl Rökke, som också har mångårg kunskap från flmvärlden. Deras vktgaste uppgft projektet är bland annat att bygga upp ett flmarbetarregster, fotografera olka nspelnngsplatser, samt att genomföra utbldnngar som ökar flmkompetensen. Det kan handla om att specalutblda snckare, elektrker, målare för att kunna bygga kulsser tll exempel. Flm kan bl en vktg utvecklngsväg för hela den jämt-trönderska regonen, tror Per: Vårt område lgger bra tll, v har god nfrastruktur, en proffsg, servcenrktad befolknng och extremt spännande natur. Som exempel på områdets fördelar nämner Per nspelnngen av nlednngsscenen tll Mchael Wnterbottoms flm Genova som genomfördes Östersund förra vntern. Produktonsbolaget behövde mljöer som lknade Mchgan och det fann man Östersund. Det här är bara början. V lägger nu grunden för en långsktgt ntressant närngsgren. Kultur kan skapa jobb vårt område, säger Per Hjärpsgård. n Gränsnytt nr 2/09 5

6 Famljen Klngbjer har De möttes bakom en lagerhylla på Ikea och kärlek uppstod. Nu har Anna och Magnus lämnat stadslvet för ett rött renoverngsobjekt och ett nytt lv Norra Skärvången tllsammans med charmtrollet Julus. Det här är vår dröm, säger Magnus och tttar ut över nejden. av Pernlla Hermansson Det stora röda huset från 1891 hade stått tomt 50 år när Anna och Magnus Klngbjer såg annonsen på nternet för fem år sedan. Huset hade varken vatten eller avlopp, men paret slog tll ändå efter första besöket byn Norra Skärv ången. Från början var tanken att v skulle ha det som frtdshus men v var här så ofta att det var lka bra att flytta ht för gott, säger Magnus Månadens NABO medan han kelar med ett av lammen hagen. Med ett gott mottagande från byborna värmandes bagaget gck så flyttlasset från Gävle. Hela deras kärlekshstora började på möbelvaruhuset Ikea, där de träffades bakom en lagerhylla och blev förälskade. Idag har de sonen Julus, ett och ett halvt år, tllsammans. Då var v verklgen stadsbor, säger Magnus och skrattar. Det präglar oss nog fortfarande ltegrand även om v börjar komma ned varv. V besökte Gävle nylgen och då kände v drekt varför v flyttat därfrån: För att komma ned tempo. Och så hade v en dröm om att arbeta hemma på gården, ha eget företag och bl mer självförsörjande. Nu är renoverngen av det stora huset full gång alla rum samtdgt avslöjar Magnus med ett skratt. Men det är nte lätt att få något gjort med Julus hemma. Men han får gå först. På nedervånngen ska det bl ett stort lantkök och här lgger också 6 Gränsnytt nr 2/09

7 httat hem Fakta/öppettder Anna och Magnus Handelsbod och café öppnar på mdsommardagen och håller sedan öppet alla dagar kl tll och med ssta jul. det mysga gårdscaféet och handelsboden som öppnade för säsongen på mdsommardagen. En bra dag kan det dyka upp 50 besökare. Det v säljer och serverar är ekologskt så långt det går. Ht ska männskor kunna komma för att njuta och ta det lugnt en stund, få perspektv på lvet. Barnen kan sprnga omkrng och ttta på djuren, säger Magnus och Julus grymtar tll: Han gllar djur och det känns jättebra att bo så här för hans skull. Sedan v har flyttat ht har v fått andra värderngar och mer td över tll famljen. Det är lättare att gå sn egen väg här än en stad och sammanhållnngen byn är mysg. Magnus vsar runt det som är på god väg att bl en prunkande trädgård. En bt från huset håller han och Anna på att anlägga en örtagård och nedanför den, med utskt över nejden, ska ett växthus på 40 kvadratmeter byggas upp. Det gör att turstsäsongen blr längre. V har många tankar och drömmar för vår verksamhet. I växthuset ska v odla lte blommor och ha serverng. Sedan funderar v också på att ta ht lte fler hus. Kanske v skulle kunna ha uthyrnng framtden, funderar Magnus. Julus har fått syn på en humla bland de gula blommorna rabatten. Han skrattar och fäktar med armarna. Helt klart har han httat sn dyll, precs som mamma och pappa. n Några av tdgare års skådespelare Pe-Torsa. Pe-Torsa - et rktgt eventyr Helga august arrangeres Pe-Torsa for 10. år på rad. I år kjøres fem forestllnger mot fjorårets fre. Tdlgere gjesteartster har blant andre vært Lornts Mørkved, Paul Ottar Haga, Harald Hede Steen Jr., Elsa Lystad, Joralf Gjerstad og Eskl Rønnngsbakken. Totalt personer overvar forestllnga 2008, en øknng på 50 % fra året før (!). Derfor skal det år kjøres fem forestllnger mot fjorårets fre. Det blr år kun forhåndssalg av blletter. Fakta/Pe-Torsa Handlngen er hentet fra 50-tallet, og hele spelet er tro mot tdsepoken. Helt nytt manus hvert år, skrevet av hovedpersonen selv (Kjell Kvetangen). Sangene er skrevet av fortelleren selv (Torl Gustavsen). Både sanger og manus framføres på l-dalekt. Av tlhørende arrangement blr det også år vsnng av fjorårets Pe- Torsaforestllng (2008) på storskjerm fredagskvelden på Kvel Samfunnshus. Etter flmvsnnga fredag kveld blr trubaduraften med Gudmund Kvel en storlavvo lke ved samfunnshuset Lørdag kveld blr det dansefest med Bjørnars orkester. Nærbutkken Kvel-Bua har utvdede åpnngstder under helga. 170 medhjelpere bdrar tl å få arrangementet havn. Pe-Torsa forestllngene fra 2005 og 2006 er utgtt på DVD. Totalt er det solgt godt over DVD er. I løpet av året slppes nye Pe-Torsa-årganger ut på markedet. n Famljen Klngbjer består av pappa Magnus, mamma Anna och llle Julus, ett och ett halvt år. Medan sonen lgger och sover passar Magnus på att gosa med lammungarna som glatt sprnger omkrng hagen. Turstbyrå letade nya turster Norge n I början på jun var Ulla Jonsson på Gäddede Turstbyrå tll Mosjoen, Namsos och Stenkjer tllsammans med turstchefen Strömsunds kommun, Anna Gllgren. Under en tre dagars roadshow marknadsförde tjejerna det svenska utbudet. Gränsnytt nr 2/09 7

8 Månadens ENKÄT NYHETER Vad kan få dg att flytta tll området? Per-Olof Swng, Sundsvall: Jag skulle absolut kunna tänka mg att flytta tll Gädd ede, det vktgaste är att htta bra boende och ett ntressant jobb. När man som jag jobbar nom Svenska kyrkan är det lockande med områden som Frostvkens församlng vdsträckt, vackert och med bra kyrklg verksamhet. Glesbygdsforskaren Ronny Svensson är övertygad om att lvet på landsbygden har en framtd. Mljömedvetenheten skapar en ökad motvaton att flytta från städerna, tror han. Glesbygdsforskaren: Landsbygden Anne-Mare Engström, Orsa: Jag har flyttat klart, nu stannar jag här Orsa. Men under mtt lv har jag flyttat många gånger och nästan alltd mellan små byar. Det som alltd fått mg att ta steget är om det funnts trevlgt boende, närhet tll natur samt ett aktvt förenngslv. Jon Arve Aune, Namsos: Etter at v bygde frtdsbolg Nordl har v fått et sterkt forhold tl dette, våre øyne, parads på jord! All tlgjengelg td brukes nå huset vårt Lerne. Utfordrngen for oss, som mange andre med unger vl nok bl å løsrve dem fra deres omgvelser og vennekrets, så kanskje blr v kke L-bygg før de har forlatt redet, men man vet aldr? har en ljus framtd Ronny Svensson bor på Fskgården Leksand, en rktg daladyll. I den här mljön måste det vara lätt att hämta kraft och övertygelse för att drva småkommunernas ntressen. För det är precs vad Ronny Svensson gör. av Ann-Louse Rönestål Ek Ronny Svensson arbetar åt det natonella nätverket Småkom, en slags ntresseförenng för små kommuner. Tanken är att småkommuner genom samverkan bättre kan hävda sna ntressen gentemot regerng och rksdag. Det börjar hända saker, landsbygden är fokus hos makthavarna på ett helt annat sätt dag, säger Ronny. Det är nte bara storkommunerna som sätter agendan längre. Han upprepar ordet landsbygd varje gång jag säger glesbygd. Fakta/Småkom Läs mer om Småkom på hemsdan: Glesbygd är ett ord som får folk att tänka på svårgheter Norrlands nland, det är negatvt laddat. Det Småkom jobbar med handlar om framtdsfrågor. Om utvecklng av regonerna utanför storstäderna, säger han. Att Mtt-Skandnavska Regonprojektet nu är gång och försöker öka samverkan mellan Sverge och Norge tycker han är bra: Det är att ta det bästa ur två kulturer och låta dessa befrukta varandra. Som skolor, arbete, entreprenörskap. Genom mer samverkan kan man bättre klara servcen tll medborgarna. Dessutom tror jag att det blr lättare att klara rekryterngar av tll exempel chefer om männskor gränsbygderna lär sg att högre grad söka jobb grannlandet. Småkom fokuserar mycket på bostadsfrågan för att lösa problemen med vkande befolknngsunderlag. Bostadsköerna landsbygd ökar en stor del av de svenska kommunerna. Allt fler kommuner anser att de nte kan fnansera byggen av nya hyreshus. En farlg utvecklng, anser Ronny Svensson: Ronny Svensson hävdar att det alltd funnts flyttströmmar som går bort från storstäderna, så även nu: Även om befolknngen mnskar många kommuner fnns en nflyttnng. Många männskor ser att det är bllgare att bo och producera ute på landet. Mljömedvetenheten skapar också ökad motvaton att flytta från städerna. Bra nfrastruktur och boende är grunden. Om beslutsfattare och ortsbor tllsammans tar ansvar för detta kommer v defntvt att se en ljus framtd för de glesbefolkade delarna av Sverge och Norge. n 8 Gränsnytt nr 2/09

9 Hälsomnstern om framtdens sjukvård Den 5. jun 2009 beskrev helsemnster Bjarne Håkon Hanssen (AP) de utfordrnger som helse- og omsorgssektoren står overfor. Mdt-Skandnavske Regonsprosjekt var også på plats. av Kjell Schve foto Namdalsavsa Så här beskrver Helsemnster Bjarne Håkon Hanssen läget: I løpet av de kommende årene forventes det en doblng av antall pensjonster og av antall eldre mennesker. Samtdg forventes det kraftg vekst lvsstlssykdommer som dabetes, rus, kols, overvekt, kreft og psykske ldelser samt komplkasjoner som følge av dsse. Dagens helsevesen er, følge helsemnsteren, for stor grad nnrettet mot dagnose og behandlng og for lten grad mot forebyggng av sykdom og skade. Helsemnsteren vste Fnanserngen må legges om for å stmulere tl mer forebyggng, menar helsemnster Bjarne Håkon Hanssen. vdere tl en doblng av kostnadene tl helsesektoren fra 2002 tl 2009 og at kostnadsveksten vl fortsett årene fremover. V må heller forebygge at folk blr syke. Derfor må fnanserngen legges om for å stmulere tl mer forebyggng, sa helsemnsteren da han beskrev den nye samhandlngsreformen helsevesenet. Samhandlngsreformen nnebærer at kommunene vl få flere leger og spesalster. Det skal bygges tverrfaglge desentrale team kommunene (dstrktsmedsnske sentre). Dsse skal ta seg av forebyggng, rehablterng, observasjon og etterbehandlng lokalmljøene stedet for på sykehus. Noe av spesalstkompetansen skal flyttes ut av sykehusene og nærmere pasentene. Helse Nord-Trøndelag startet et slkt senter Stjørdal 2007 og enda ett kommer på Stenkjer Lerne og Røyrvk har for lavt folketall tl å etablere et slkt senter. Men samarbed med Hotagen og Frostvken kan det etableres et dstrktsmedsnsk senter med enkelte spesalstfunksjoner. Røntgen, dalyse, gynekolog/svangerskap og ortoped kan være slke spesalstfunksjoner. Mdt-Skandnavsk Regonprosjekt vl ta ntatv overfor kommunene og Helse Nord-Trøndelag for å få utredet mulgheten for et slkt senter vår regon. Det ekssterende kommunehelsetlbudet og Strömsund Kommunes satsng Gäddede vl stå sentralt dette arbedet. n Hardrock, hallelujah! n Gränsnytt kan berätta att ungdoms-, kultur- och kyrkoprojktet nom Mtt-Skandnavska Gränsprojektet tllsammans planerar att arrangera en hårdrockskonsert tll hösten. Ett norskt hårdrocksband en jämtländsk kyrka ska det bl. V följer planerngen med stor spännng! Norskt-svenskt samarbete fokus n Vd ett möte på Voksenåsen Oslo maj träffades nyckelpersoner nom nordskt samarbete. Dagen arrangerades av länsstyrelsen Värmland och Fylkesmannen Hedmark och fokuserade bland annat på Grensetjänstens banbrytande arbete. På blden ser n den nordske statssekreteraren Johan Tedemann och spesalrådgver Tanja Heberg Storm, UD. Bägge föreläste om vkten av ett fortsatt starkt svenskt-norskt samarbete och berättade att ländernas regerngar de senaste åren fått mer fokus på frågorna. Ny DVD for Lerne vsas upp Elverum n I sommer blr det laget en fn reklame-dvd for Lerne. Det er Kyrre Evjenth Slnd og Fjellopplevelse som står bak ntatvet. DVD n tonesettes speselt av Slnd og produseres på Snåsa Hr. Lunde Studo hos Tonemakeret. Prosjektet har fått god støtte fra Indre Namdal Regonfond. DVD en er tenkt brukt som vedlegg tl brosjyrer under messer og andre tlstelnnger, som tll exempel under Nordske jakt og fskedagene Elverum august. Det vl bl et stort Lernetorg med nformasjon og salg av produkter fra de ulke aktørene området. Mer nfo se V kan ha en kakdag när alla barn bakar något och tar med sg och så kan man htta på något kul, t ex spela spel. Gunnel Sundvk årskurs 3 på Valsjöbyns skola tycker tll om vad svenska och norska elever kan göra tllsammans. Gränsnytt nr 2/09 9

10 Unk tävlng ger möjlgheter Stort ntresse för Arctc Barents Race I mars 2010 kommer hstora att skrvas Nordl och Gäddede. Då passerar nämlgen de tävlande världens längsta och mest exotska slädhundstävlng. Det kommer att sätta området rejält på kartan, säger ntatvtagaren Ketl Retan. av Pernlla Hermansson Arctc Barents Race lknar ngentng annat och kommer att platsa Guness rekordbok när de tävlande korsar mållnjen Røros mars Med start ryska Murmansk slutet av februar ska deltagarna nämlgen ta sg dt på 25 dagar. Avståndet är 3000 klometer vlket gör tävlngen tll världens längsta. Det kommer att krävas en hel del av deltagarna, därför måste de kvala n tll tävlngen. V räknar med omkrng 20 team, fler än så fnns nte som håller den här klassen, säger Ketl Retan. Och han vet vad han talar om. Ketl är en av Norges främsta förare och har deltagt världens fem längsta lopp flera gånger om. Intresset för tävlngen är stort, v har redan fått förfrågnngar från några av de främsta världen. Meda är också mycket ntresserade av att följa tävlngen, bland annat Natonal Geographc, säger han. Arctc Barents Race blr nte bara unk vad gäller dstansen. Tävlngen genomförs på ett helt nytt sätt där deltagarna kör från checkpont tll Ketl Retan är en av Norges främsta mushers, det vll säga slädhundsförare. Han är ntatvtagaren tll världens mest exotska tävlng, Arctc Barents Race med checkponts både Gäddede och Nordl. checkpont stället för drekt tll målet. Den som har bäst sammanlagda td vnner. Gäddede och Nordl blr två av checkpontsen. Något som naturlgtvs skapar arbete för företagen området. Upp emot 100 personer väntas tll Nordl och Gäddede samband med tävlngen. Alla ska äta och bo och det medala ntresset skapar möjlgheter tll marknadsförng. Tävlngen är ett sätt att knyta samman flera länder och marknadsföra varje ensklt område. V hoppas på ett stort lokalt engagemang vd varje checkpont, säger Ketl Retan. I början på jun hölls ett första möte Nordl där bland annat Lerne Frtd och lokala företagare från Norge och Sverge deltog. De är mycket postva när det gäller tävlngen. Det är en utmanng men det ska v klara, säger Johnny på Lerne Gjestegård. Representanter för det Mtt-Skandnavska Regonprojektet deltog också mötet. Projektledaren Kjell Schve ser stora möjlgheter när det gäller att vsa upp området. V vll vara en av ntatvtagarna när det gäller arrangemang vd checkponten. Jag ser främst att v kommer att lyfta fram lokal kultur och mat. V kommer allra högsta grad att vara delaktga den här tävlngen, säger han. n 10 Gränsnytt nr 2/09

11 Fra øvelsen på grensen mellom Nordl og Gåddede mandag 8.jun. F.v. brannmann fra Lerne Bjørn Totsås, ambulansesjåfør Gäddede Eva Persson og brannmannen Jørgen Fredrksson fra Gäddede. Pasenten på båren er Ragnhld Aagård fra Nordl. NYHETER Träff med små matproducenter n Den 30 jun hade närngslvsgruppen nom Mtt-Skandnavska Regonprojektet en träff med matproducenter området. Temat för mötet var samarbete, marknad och dstrbuton. V har som mål att knyta hop arbetet Mtt- Skandnavska regonprojektet med andra projekt så att v hjälps åt, säger delprojektledaren Anna Rönnqvst. Anna Berglund var nbjuden som nspratör tll mötet och presenterade Interregprojektet Söka gammalt - Skapa Nytt. Ett projekt som jobbar med nspraton, nformaton och dokumentaton om tradtonellt mathantverk Jämtland och Tröndelag. Rednngsøvelse stärker samarbete Mandag den 8. jun gjennomførdes en større rednngsøvelse ved Rksve 74 vest for Murumoen mellom Nordl og Gäddede. av Karl Audun Fagerl foto Namdalsavsa Scenaret var en mnbuss med sjåfør og 8 ungdommer, som kjørte på en bjørn. Bjørnen ble skadet og hørtes brølende lke oppe skogen, mens bussen kjørte grøfta og elevene ble skadet. To av elevene stakk fra bussen og sprang tl skogs. I forhold tl en noe mer vanlg trafkkulykke, så hadde man her å gjøre med en skadet bjørn som løpet av sekunder kunne angrpe hjelpepersonell og/eller de skadde. Dette ga store utfordrnger for rednngspersonalet. Først på skadestedet kom ambulansen fra Gäddede, fulgt av Gäddede brann- og rädnngsvesen. Deretter ankom Lerne-ambulansen, norsk polt og Lerne brannvesen avd. Nordl. Sammen ble skadestedet skret. Både mot bjørnen (med våpen) og trafkken. De skadde ble behandlet og sendt tl sykehus med helkopter, ambulanse og en annen mnbuss. Og da bjørnen ble avlvet, fkk man også verksatt søk etter de to savnede jentene skogen. Stuasjonen gjorde også at ordføreren Lerne kommune satte den kommunale krseledelsen, der han sammen med rådmann, helse- og omsorgssjef, oppvekst- og kultursjef og nformasjonslederen ledet det kommunale krseapparatet. Her ble det vdere aktvert den POSOM og etablert pårørendesenter ved Lerne Helsetun. Ordfører Alf Robert Arvasl avsluttet den vel tmes oppsummerngen ved Lerne samfunnshus etterpå, med å takke alle aktørene Fakta/samarbete I en avtale mellom Lerne kommune, Røyrvk kommune og Norra Jämtlands rädnngstjänstforbund står det bl.a: Partene vl ved ulykke, brann, rednngsaksjon eller fare for dette, g all tlgjengelg bstand utfra sne mulgheter. Partene gr bstand uten opphold, når en av partene begjærer det. Enten drekte fra eller va nødetatene de respektve land. Nærmeste stasjon skal fortrnnsvs utkalles.hver enkelt part representerer etter selvkostprnsppet (Ingen fortjeneste) Felles øvelse, mnst hvert fjerde år. Første gang 2006, fortrnnsvs Gäddede-området. Avtalen vl bl revdert f.o.m øvelsen. Øvngsledelsen vl også takke alle nvolverte, mellom personer. n Marlene Solberg. Lägg dn åskt Kulturboxen! n Kulturgruppas første prosjekt er pågang Kulturboxen. Med hjelp av dsse postkassene har befolknngen mulghet tl å komme med kulturelle forslag eller krtkk/ros om ekssterende aktvteter. Slagordet Kultur skaper Trvsel og Bolyst festes på boxene. Alle boxene vl få et synlg og gjenkjennelg desgn. Kulturboxen vl bl satt opp rundt om de fre kommunene og vl være på plass fra 4. jul. Etter hvert er planen å få denne boxen nn på nettsden tl Regonprosjektet når den er på plass. Marlene Solberg, delprosjektleder, oppfordrer alle tl å skrve ned og legge sne ønsker, tanker og deer om hva de vl skal skje lokalområdet. Gränsnytt nr 2/09 11 Foto: Jorunn Margrete Granhem