5.9 FYSIK OCH KEMI. Hänvisning till punkt 7.9 i Lpgr

Transkript

1 5.9 FYSIK OCH KEMI Hänvisning till punkt 7.9 i Lpgr Redan inom ämnet miljö- och naturkunskap i åk 1 4 stiftade eleverna bekantskap med de mest elementära fenomenen inom fysikens och kemins områden. När eleverna från och med åk 5 får fysik och kemi som ett nytt läroämne på läsordningen är utgångspunkten givetvis de erfarenheter och kunskaper de redan har. Genom att fokusera på fysikens och kemins grundbegrepp och principer skall eleverna inspireras och stimuleras till ett djupare intresse för naturvetenskaperna och det naturvetenskapliga tänkandet. Hälsokunskap ingår som en integrerad del i ämnet utgående från säkerhets- och hälsoaspekter. Enligt de nya grunderna för undervisningen i åk 1 9 har läroämnet indelats i tre nivåer: I åk 1 4 har fysik och kemi integrerats i ämnet miljö- och naturkunskap, medan de i åk 5 6 bildar ett block under namnet fysik och kemi. I åk 7 9 utgör fysik och kemi två skilda läroämnen. Miljö- och naturkunskap Fysik och kemi Fysik Kemi Åk För MÅL, CENTRALT INNEHÅLL och PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER hänvisas till grunderna för den nya läroplanen punkt 7.9. FYSIK OCH KEMI I ÅK 5 6 Undervisningen i åk 5 6 skall utgå från praktiska undersökningar, mätningar och observationer där eleverna enskilt eller i grupp utforskar organismer, ämnen, kroppar och fenomen i närmiljön. Arbetssättet skall vara reflekterande och uppmuntra till eget tänkande. Fysik och kemi s.1

2 Innehåll i åk 5 6: 1. Vattnets egenskaper och dess betydelse som lösningsmedel, vattenundersökningar samt vattenreningar blanda, lösa, skilja åt skillnaden mellan blandning och lösning; indunsta salt från vatten; avdunstning vattnets kretslopp glasburk med jord, vatten, växter och ett tättslutande lock aggregationstillstånden flytande, is och ånga ytspänning och densitet vad flyter? vad sjunker? pröva med olika material; skillnaden mellan täthet och massa surt basiskt, ph-mätningar använd rödkålssaft för att undersöka surt neutralt basiskt i olika ämnen och produkter; integrera med teckning kromatografi (t.ex. hur färgen från en filtpenna sprider sig på fuktigt papper) 2. Produktion av värme, ljus och rörelse med hjälp av elektricitet, samt elsäkerhet elsäkerhet gå igenom broschyrer, symbolförklaringar, var finns dessa varningssymboler i hemmet, skolan, ute i samhället? nödnummer!! vad leder ström? undersök olika material elapparater i hemmen gör en förteckning statisk elektricitet ladda ballong mot håret, ladda mot tyg, åskan; partikel och friktion strömkrets, parallellkoppling visa med batterier olika kopplingar, och seriekoppling bygg en ficklampa kompassen gör en egen kompass med hjälp av en synål och en magnet magnetism testa olika magneter, nord- och sydpol, jordens magnetfält; järnfliskonst glödlampan undersök en glödlampa Fysik och kemi s.2

3 3. Drogkemi prat kring droger gör experiment t.ex. torrdestillering, hur äggvita koagulerar i sinol 4. Akustik och optik (integreras med avsnittet om människan i biologi) Akustik örat och hur ljudvågor bildas synliga vibrationer och ljudets fortplantning ljudstyrka - buller och hörselskador, decibel - grammofonen - ekot; ekolod, valar och fladdermöss - telefonen Optik hägringar, speglingar regnbågen ljusets brytning att mäta tiden; solur optiska synvillor; Camera Obscura (integrera med bildkonsten) 5. Jordens dragningskraft och friktion, jämvikts- och rörelsefenomen friktion i trafiken; olika material t.ex. sand, sulor hävstänger hammare, kofot, gungbräda tornbygge bygg med olika klossar t.ex. kapla, lego, sågade bräder, ute eller inne lutande planet släpp ner en brädbit från samma lutning, men mot olika ytor; tidtagning med olika lutning; experiment: genväg senväg block det man vinner i kraft, förlorar man i väg; olika taljor broar, pyramider och titta på bilder av broar, bygg broar av mateannan byggkonst rial i klassen (böcker?) eller i slöjdsalen eller av klossar Fysik och kemi s.3

4 6. Atmosfären och luftens sammansättning vad är luft? luftens sammansättning och egenskaper atmosfären lufttryck densitet varm och kall, luftkemiska symboler förorenad luft flygfarkoster, fåglar, fröspridning flygplansbygge 8. Olika ämnen i jordskorpan samt separationsmetoder (geologi) undersök olika mineral i vår omgivning; jordarter, cement, gips (integreras med bildkonst) jordens uppbyggnad fossil olika ämnens kretslopp; vanliga produkter och ämnen i vår omgivning, deras ursprung samt hur man använder dem tryggt stenarter, stenutställning (Oravais) trä plast 7. Energi olika naturresurser producerar energi och värme sol-, vatten-, vind- och kärnkraftsenergi förnybara och ickeförnybara naturresurser 9. Jordens och månens rörelser och fenomen som rörelserna ger upphov till att mäta tid med planetariska rörelser som grund årstiderna månens rörelser, tidvattnet 10. Solsystemets och stjärnhimlens strukturer planeter och stjärnor på himlavalvet stjärnbilder norrskenet liv i rymden rymdhistoria 11. Tema växtkraft bonsai/martall, gör ett miniatyrträd kretslopp växternas förökning: frön, sticklingar, skott, avläggare; ympning vad behöver en växt? fotosyntesen Läromedelstips för åk 5 6! Hautanen, Levander, Sjöblom: Upptäck! Robbe och Frida på upptäckternas ö (2004) Upptäck! Robbe och Frida på guldkornens strand (2005) (Söderströms förlag) Fysik och kemi s.4

5 FYSIK I ÅK 7 OCH 9 Undervisningen i åk 7 och 9 skall fördjupa och utvidga elevernas kunskaper på fysikens område. Via experiment lär de sig på ett praktiskt sätt förstå teorin kring fysikaliska fenomen. Dessutom skall de få lära sig säkra arbetsmetoder i ett laboratorium och hur man gör beräkningar och presenterar samband i t.ex. diagram. Att kunna bedöma information och dess tillförlitlighet är fortsättningsvis en viktig del av det egna tänkandet. Innehåll i åk 7: 1. Fysikens arbetsmetoder Eleverna skall bekanta sig med laborationsmaterial, förstå mätinstrumentens noggrannhet samt gradering. Eleverna skall inse att ett experiment aldrig ger en exakt mätning av verkligheten. 2. Fysik som vetenskap Eleverna skall förstå att fysik är en empirisk vetenskap, baserad på experiment som ger stöd för en beskrivning av de fysikaliska fenomenen med matematiska formler. 3. Grunder för mätning Eleverna skall förstå vikten av noggrannhet vid mätningar, använda lämpliga enheter samt genom mätning bekräfta en uppskattning. längd linjal, skjutmått, mikrometerskruv, laser massa balansvåg, digitalvåg tid tidtagarur 4. Vibrations- och vågrörelse Ljud vibrations- och vågrörelse longitudinell- och transversell vågrörelse hur ljud uppkommer t.ex. strängar och luftpelare användning av ljud musik, ultraljud, infraljud, eko hörsel tongeneratorn buller Ljus vad är ljus? ljusets dubbelnatur reflexion plana och buktiga speglar, totalreflexion spridning vikten av att använda reflex brytning linser, konkav och konvex optiska fenomen synvillor ögat närsynt, långsynt optiska instrument bildens uppkomst i en lins, kamera, kikare spektra och färger regnbågens färger och uppkomst, färgseende Fysik och kemi s.5

6 5. Värme (behandlas om tid finns) temperatur celsius, fahrenheit, kelvin aggregationstillstånd övergångar från ett tillstånd till ett annat Innehåll i åk 9: Om man inte tidigare hunnit gå in på värmeläran tar man det från början (se åk 7)! 1. Värmeutvidgning längdutvidgning, bimetaller, beräkningar 3. Värmeenergi lagen om energins bevarande 4. Rörelse och kraft medelhastighet acceleration friktion gravitation densitet tyngdpunkt och jämvikt rörelseenergi lägesenergi 7. Atom- och kärnfysik fission fusion joniserande strålning strålningsskydd 2. Värmets spridning ledning, strålning och konvektion 5. Ellära statisk elektricitet strömkretsen motstånd elsäkerhet elektrisk energi effekt magnetism elektromagneter inducerad elström växelspänning transformatorn elproduktion, olika typer av kraftverk; vad kostar elenergi? 6. Elektronik diod transistor automation 8. Astronomi solsystemet galaxer Fysik och kemi s.6

7 KEMI I ÅK 7-8 Undervisningen i kemi i åk 7 8 skall fördjupa och utvidga de kunskaper som eleverna inhämtat i de tidigare årskurserna. Genom undersökande arbetssätt, där utgångspunkten är observationer och undersökningar av ämnen och fenomen i omgivningen, skall eleverna få de byggstenar och begrepp som de behöver för att förstå naturvetenskapernas och teknologins betydelse i samhället och världen. Innehåll i åk 7: 1. Kemins arbetsmetoder Eleverna skall känna till säkerhetsanvisningar rörande arbetsmetoder, användningen av kemikalier samt varningssymbolerna. 2. Blandningar och lösningar, rena ämnen Eleverna skall kunna skilja på rena ämnen och blandningar, också när det gäller lösningar. Eleverna skall kunna göra enkla separeringar såsom indunstning, destillation, filtrering och kromatografi. mättad lösning aggregationstillstånd, också andra ämnen än vatten 5. Förbränning oxider, t.ex. koldioxid, magnesiumoxid brandsäkerhet och brandsläckning 3. Atomen atomens delar grundämnen och deras symboler 4. Kemisk reaktion och reaktionshastighet molekyl exoterma och endoterma reaktioner olika sätt att påskynda en reaktion experimentellt och i teorin 6. Luft och vatten 7. Atmosfären syre, kväve och väte ämnens kretslopp vatten ett ovanligt ämne; lösningsmedel, aggregationstillstånden, molekylen en dipol vattenrening Fysik och kemi s.7

8 Innehåll i åk 8: 1. Grundämnen och kemiska symboler det periodiska systemet; atommodeller, oktettregeln, joner 3. Syror och baser ph-skalan, indikatorreaktioner reaktioner mellan syra och metall naturalisationsreaktioner försurning 4. Metaller jordskorpan, mineral, malm korrosion elektrolys elektrokemiska spänningsserien 2. Kemisk bindning molekylföreningar, t.ex. vatten, socker jonföreningar, t.ex. koksalt kemiska analyser, reagens, t.ex. kaliumjodid, silvernitrat, bariumklorid 5. Organisk kemi (livets kemi) kolväten alkoholer karboxylsyror fetter kolhydrater proteiner trä plast olja kosmetiska produkter Fysik och kemi s.8