Ljus, Lasrar och Optik - Skolpaket

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ljus, Lasrar och Optik - Skolpaket"

Transkript

1 Ljus, Lasrar och Optik - Skolpaket

2 Skolpaketes innehåll: 1 rött laserblock, 635nm, <1mW 1 grönt laserblock, 532nm, <1mW 1 ljusblockset (röd, grön, blå) 1 vit LED 1 set med 3 frostade glaslinser 10 gradskivor 10 diffraktionsgitter 500 linjer/mm 3 speglar 3 spegelhållare 1 påse röda, gröna och genomskinnliga gummibjörnar 1 spruta 1 aktivitetsguide Lektionsförteckning : LEKTIONSTITEL ÅRSKURS/NIVÅ TID 1. Monokromatiskt ljus 7-9, gymnasiet 30 minuter 2. Kollimerat ljus 7-9, gymnasiet minuter 3. Koherent ljus 7-9, gymnasiet minuter 4. Absorption transmission, reflektion och gummibjörnar gymnasiet minuter 5. Lasermikroskop 4-9, gymnasiet minuter 6. Reflektion och brytning 4-9, gymnasiet minuter 7. Färgseparation och blandning minuter 8. Mätning av laserns våglängd gymnasiet minuter 9. Mätning av tjockleken på ett hårstrå med laser gymnasiet minuter

3 Lektion ett: Monokromatiskt ljus Sammanfattning Genom att jämföra spektrumet av vitt ljus med färgat LED-ljus samt laserljus, kommer eleverna att observera att laserljuset är monokromatiskt och består av en enda våglängd (färg). Tid: 30 minuter Nivå: 7-9, gymnasiet Material * ett ljusblockset (röd, grön, blå) med slitslock * ett rött och ett grönt laserblock * flera vita ljuskällor (LED, ficklampor, taklampor) * 10 stycken diffraktionsgitter Förberedelser 1. Ställ ljusblocken längst fram i klassrummet, riktade mot eleverna så att de kan se ljuset när du tänder dessa (senare) 2. Ställ lasrarna så att de emitterar sitt ljus BORT från eleverna och istället lyser på en vägg när du sätter på dem (senare) 3. Dela ut ett diffraktionsgitter till varje elev Diskussion och bakgrund Be eleverna att dela med sig av sina svar på frågan: Hur skiljer sig laserljus från annat ljus? Vad är det som gör en laser till just en laser? Utan att kommentera eller korrigera, skriv upp elevernas svar på tavlan synligt för alla. Om du kommer att fortsätta någon annan dag, skriv gärna upp dessa svar även på papper t.ex. Introducera lektionen genom att tala om för eleverna att de idag kommer att undersöka en egenskap hos laserljus. Tala inte om vilken egenskap som avses. Vi ska se om eleverna kan benämna denna egenskap genom att undersöka och observera.

4 Undersökning och observationer 1. Påminn eleverna att vitt ljus består av alla våglängder av ljus vitt ljus är vad vi ser när dessa olika våglängder av ljus detekteras samtidigt i våra ögon (i lagom proportion). 2. Introducera diffrationsgittret förklara att ett diffraktionsgitter separerar ljuset vi ser igenom det så att vi ser ett spektrum en unik signatur av våglängderna som ingår i ljuset vi ser på. 3. Demonstrera för eleverna om hur man använder diffrationsgittret; håll upp gittret vid ena ögat och titta emot en ljuskälla (OBS! titta ALDRIG rakt emot solen eller rakt in i en laser) titta nu åt sidan för att observera spektrumet. 4. Be eleverna att öva på att leta upp spektra från de olika tillgängliga vita ljuskällorna lysrör, glödlampor, en ficklampa t.ex. 5. Be eleverna att beskriva vad de ser en regnbåge. Be dem berätta vilka färger de ser, och i vilken ordning de syns. Be dem att berätta ifall färgerna är i samma ordning för alla ljuskällor eller om det varierar. Försäkra dig om att de kommer fram till att färgen lila alltid är närmast själva ljuskällan. 6. Berätta nu att eleverna ska observera ljusspektra från olika färgade LED källor. Sätt på ljusblocken och be eleverna att observera att det finns ett rött, ett grönt och ett blått ljusblock som innehåller en röd, en grön och en blå LED. 7. Be eleverna förutspå vad de kommer att se när de tittar på LED-ljusblocket. Kommer de att se ett spektrum? Eller bara en färg? Består LED-ljuset av flera våglängder, likt vitt ljus, eller är det bara en vånglängd? Be en elev som förutspår att de kommer att se ett spektrum att dela med sig av sitt resonemang. Likaså för en som förutspår inget spektrum. 8. Utan att kommentera eller korrigera be eleverna att själva se efter genom att använda diffraktionsgittret för att observera LED-ljuset från de röda, gröna och blåa ljusblocken. Eleverna kan behöva komma närmare för att kunna se ordentligt. 9. Be eleverna att dela med sig av sina observationer och förklara att även rött, grönt eller blått LED-ljus består av sina egna unika våglängder. 10. Till slut, be eleverna att förutspå av de kommer att se när de tittar på ljuset från den gröna och den röda lasern. Be eleverna att dela med sig av sina svar och resonemang. 11. Sätt på lasrarna riktade BORT från eleverna, och istället mot väggen. 12. Tala om för eleverna att de ALDRIG får titta direkt in i NÅGON laser NÅGONSIN! 13. Berätta för eleverna att de kommer att observera laserljusets spektrum genom att låta laserljuset passera genom diffraktionsgittret. 14. Placera diffrationsgittret framför varje laser och låt eleverna observera att det bara finns en enda färg även efter att diffrationsgittret har fått separera laserljuset. 15. Be eleverna att dela med sig och spekulera kring vad de ser. 16. Fråga Alltså vad är det för speciell egenskap hos laserljuset som vi har observerat idag? EN FÄRG, EN VÅGLÄNGD eller MONOKROMATISKT!!

5 Lektion två: Kollimerat ljus Sammanfattning By comparing LED light to LASER light, students will observe that LASER light is collimated (travels in parallel rays) Tid: minuter Nivå: 7-9, gymnasiet Material ett grönt laserblock ett rött laserblock ett grönt ljusblock med slitslocket borttaget ett rött ljusblock med slitslocket borttaget en linjal vitt papper Diskussion och bakgrund Berätta för eleverna att de kommer att observera en grundläggande egenskap hos laserljus idag en egenskap som gör lasrar mycket farligare och kraftfulla än andra ljuskällor de är vana vid även när lasers skickar ut väldigt lite effekt i stil med lasrarna som du har med dig (laserblocken). Laserljus är kollimerat strålarna är parallella med varandra. Jämför med vanligt ljus, som sprids ut eller divergerar när det utbreder sig. Den här lektionen demonstrerar resultatet av kollimering. Förberedelser 1. Dela upp eleverna i grupper om 5 2. Ge varje grupp en ljuskälla (antingen ett ljusblock eller ett laserblock), en linjal och ett ark vitt papper 3. Under tiden som eleverna samlar data, rita upp följande tabell på tavlan eller ett stort vitt papper längst fram i rummet.

6 Undersökning och observationer 1. Berätta för eleverna att de kommer att mäta ytan (arean) på ljuset som deras ljuskälla producerar på 3 olika avstånd från källan: 5, 10 och 15 cm. 2. Be eleverna att skriva ner formeln för ytan av: a. en rektangel: arean = b h (där b är bredden och h är höjden på rektangeln) b. en cirkel: arean = π r r = π r 2 (där r är radien på cirkeln) c. an ellips: arean = π A B (där A och B är stor- respektive lillaxelns längd på ellipsen, se figuren bredvid) 3. Be eleverna att lysa med sina ljuskällor på ett tomt vitt papper från olika avstånd (5, 10 och 15 cm) och beräkna ytan på fläcken med ljus vid varje avstånd. 4. Be en elev från varje grupp att komma fram och lägga in deras grupps data i tabellen. 5. Fråga klassen vad lägger ni märke till? Hur skiljer sig laserljuset från LED-ljuset? Det är kollimerat!

7 Datablad för elever Ljuskälla Avstånd Yta Röd LED 5 cm Grön LED 5 cm Blå LED 5 cm Grön LASER 5 cm Röd LASER 5 cm Röd LED 10 cm Grön LED 10 cm Blå LED 10 cm Grön LASER 10 cm Röd LASER 10 cm Röd LED 15 cm Grön LED 15 cm Blå LED 15 cm Röd LASER 15 cm Grön LED 15 cm

8 Lektion tre: Koherent ljus Sammanfattning: Genom att jämföra LED-ljus med laserljus kommer eleverna att observer att laserljus är koherent (utbreder sig i fas, eller i takt ). Tid: minuter Nivå: 7-9, gymnasiet Material ett grönt laserblock ett rött laserblock ett grönt ljusblock med slitslocket borttaget ett rött ljusblock med slitslocket borttaget vitt papper Förberedelser 1. Dela in eleverna i grupper om 4 2. Ge varje grupp en ljuskälla (antingen ett ljusblock eller ett laserblock), en linjal och ett ark vitt papper Diskussion och bakgrund Laserljus är koherent vilket betyder att det är i fas eller i takt. Detta betyder att alla ljusvågens toppar och dalar blir upplinjerade med varandra. Rita ett diagram på tavlan för att demonstrera:

9 Undersökning och observationer 1. Be varje grupp att hålla sin ljuskälla väldigt nära papperet, vid en liten vinkel, och observer vad de ser. Be dem diskutera med varandra och komma överens om en observation som de skriver ner. 2. Se till att grupperna byter ljuskälla med en annan grupp nu om gruppen hade en LED bör de nu få en laser om de hade en laser bör de nu få en LED. Be eleverna att upprepa steg ett med sina nya ljuskällor och jämföra. 3. Det som eleverna borde observera är ett speckelmönster med laserljuset och inget speckelmönster med LED-ljuset. De kan behöva en del vägledning och/eller skicka ljuskällan fram och tillbaka mellan grupperna några gånger för att lägga märke till den subtila skillnaden. 4. Förklara att ljus utbreder sig som vågor när vågorna är i fas (koherenta) kan de interferera med varandra på ett särskilt sätt. Koherenta vågor kan släcka ut varandra (destruktiv interferens) eller förstärka varandra (konstruktiv interferens). 5. Ett mönster av ljusa och mörka fläckar (väldigt, väldigt små) produceras av det koherenta laserljuset tack vare denna interferens men detta mönster produceras inte av LED-ljuset på grund av att LED-ljuset inte är koherent, eller i fas.

10 Lektion fyra: Absorption, transmission, reflektion och gummibjörnar Med inspiration från denna video som skissar processen - Sammanfattning: Gummibjörnar, visar det sig, är jättebra för att demonstrera de grundläggande men något abstrakta begreppen för interaktion mellan ljus och materia: absorption, transmission och reflektion. Tid: minuter Nivå: gymnasiet Material ett grönt laserblock ett rött laserblock en vit LED lampa 3 röda gummibjörnar 3 gröna gummibjörnar 3 genomskinnliga gummibjörnar 1 blad vanligt vitt papper 1 blad vaxat papper (smörgåspapper) 1 OH blad eller genomskinlig plastpåse Diskussion och bakgrund Ett vanligt missförstånd bland elever är att färg är en materialegenskap. Denna underliggande missuppfattning leder till alla möjliga missförstånd som idén att när vitt ljus passerar genom ett grönt objekt och därmed skapar ett grönt sken på papperet, att det skulle vara detta gröna objekt som lägger till färg till en annars klar, naturlig ljusstråle. Oavsett hur många gånger man säger det det är svårt för elever att greppa idén att när de ser ett rött objekt, det som verkligen händer är att de flesta av våglängderna som utgör det vita ljuset har absorberats av det röda objektet, och bara våglängder som vi kalla röda reflekteras. Det som eleverna ser är det röda ljuset som reflekteras till deras ögon.

11 När laserljus, som är monokromatiskt (består av en enda färg eller våglängd) träffar något, så absorberas det och ljusets energi omvandlas till värme, eller så reflekteras det, eller så transmitteras ljuset. Men det som de flesta elever är bekanta med är vitt ljus, som utgörs av många färger eller våglängder. Hur ljuset växelverkar med ett objekt beror på ljusets våglangd(er) och egenskaperna hos atomerna i objektet. Ett material absorberar ljusfrekvenser som matchar vibrationsfrekvensen hos elektronerna i atomerna som materialet består av. Eftersom olika material består av atomer vars elektroner vibrerar vid olika frekvenser, så absorberar olika material olika ljusfrekvenser. Detta bryter ner idén att anledningen till att ljus passerar genom ett material eller inte skulle bero enbart på dess tjocklek. Ljus som inte absorberas av ett material kommer att antingen reflekteras eller transmitteras. Hur vi uppfattar färg är starkt beroende av hur ljus växelverkar med materia. Så färgen fanns aldrig i objektet bara i ljuset som belyste det och slutligen reflekterades in i våra ögon. Följande hands-on demonstration kommer att ge eleverna en intuitiv känsla för detta fenomen och börja bryta igenom deras missuppfattningar rörande ljus och färg. Demonstration 1. Lys med den vita LED-lampan mot eleverna och påminn dem att vitt ljus består av många ( alla ) våglängder eller frekvenser av ljus. Förklara att en LED är en ljuskälla och att de kan se ljuset som emitteras direkt ifrån LED-lampan. 2. Fråga vad händer när det vita ljuset växelverkar med någonting? 3. Vänd dig mot eleverna och lys med LED-lampan emot det vita pappersarket och fråga vad händer med ljuset? 4. Upprepa med det vaxade papperet och med en genomskinlig plastpåse. 5. Diskutera i termer av transmission, reflektion och absorption.

12 Förberedelser Dela in eleverna i 3 grupper och ge varje grupp ett Elevdatablad. Gör i ordning 3 stationer vid varje station ska det finnas en ljuskälla (ett grönt laserblock, ett rött laserblock eller en vit LED-lampa), en ark med vitt papper och 3 gummibjörnar (ett grönt, ett rött och ett ofärgat). Undersökning och observationer 1. Påminn eleverna om lasersäkerhets reglerna. 2. Berätta för eleverna att de kommer att skriva ner sina observationer av hur olika ljuskällor växelverkar med olika material 3 olika färgers gummibjörnar. 3. Instruera eleverna om att de ska lysa med ljuset ifrån varje ljuskälla på varje färgs gummibjörn och skriva ner sina observationer. De ska leta särskilt efter hur och om ljuset transmitteras, reflekteras och absorberas av de olika gummibjörnarna. 4. När alla grupper hunnit samla in data från alla tre stationer, be dem att titta igenom sina observationer och sin data för att komma fram till en eller flera slutsatser om hur ljuset beter sig. Be dem skriva ner sina slutsatser på sina datablad. Slutsatser och diskussion Be eleverna att dela med sig av sina observationer: Uppförde sig alla ljuskällor på samma sätt? När observerade du absorption, transmission och reflektion? Varför kunde inte det gröna ljuset passera genom den röda gummibjörnen? Och varför kunde inte det röda laserljuset inte passera genom den gröna gummibjörnen? Varför blev det vita ljuset rött när det hade passerat genom den röda gummibjörnen, och blev istället grönt när det passerade genom den gröna gummibjörnen? Eleverna kanske föreslår att gummibjörnarna färgar det vita ljuset, som man färglägger ett vitt papper. Påminn eleverna att vitt ljus består av alla synliga våglängder på ljus. Hjälp dem att koppla tanken att den röda gummibjörnen egentligen bara tillåter de röda våglängderna på ljuset att transmitteras eller reflekteras alla andra våglängder (färger) absorberas (och vi kan inte se ljuset som har absorberats av gummibjörnen). Detta resulterar i att det enda ljuset som kan passera genom gummibjörnen är det röda ljuset. (Eleverna kanske inser att det också är anledningen till att gummibjörnen ser röd ut: när vitt ljus studsar mot den, så är det bara de röda våglängderna som når fram till våra ögon; de andra våglängderna absorberas.) Samma sak gäller för gröna gummibjörnen men med grönt istället för rött. Eleverna upptäcker att strålen från det röda laserblocket passerar igenom den röda gummibjörnen, men inte den gröna! Påminn dem om att gröna gummibjörnen endast släpper igenom grönt ljus och blockerar andra våglängder och därför kan det röda laserljuset inte passera igenom den gröna gummibjörnen.

13 Lektion fem: Lasermikroskop Adapterad från Gorzad Planinsic, Water-Drop Projector Sammanfattning: En enkel experimentuppställning omvandlar en droppe vatten ifrån t.ex. en damm till en sfärisk lins för att synliggöra den mikroskopiska världen däri. Effekten är dramatisk och blir en engagerande introduktion till linser och geometrisk optik. Tid: minuter Nivå: 4-9, gymnasiet (beroende på matematiken) Material ett grönt laserblock en spruta ett labbstativ tejp tom vägg vatten från en damm, bäck, sjö, flod eller hav en stadig hand och lite tålamod En liten droppe vatten från t.ex. en damm ihop med en laserstråle från ett laserblock blir till en sfärisk lins med en kraftig förstoring.

14 Förberedelser För att ställa i ordning denna enkla med starkt engagerande demonstration, fyll en spruta med vatten från t.ex. en damm eller bäck. Bor man nära kusten kan man gärna hämta lite havsvatten. Är man inte i närheten av en damm, flod eller annat vattendrag kan man samla in vatten ifrån en pöl eller annan stillastående vattenansamling som troligtvis innehåller några små (0,2 0,5 mm) levande organismer. Fyll en spruta med det insamlade vattenprovet. Sätt fast sprutan i ett labbstativ så att en droppe vatten hänger ifrån spetsen. Positionera vattendroppen så att den är upplinjerad med strålen från ett grönt laserblock så att strålen passerar genom mitten av droppen, vinkelrätt mot väggen. Din uppställning borde vara ungefär två meter ifrån en skärm eller tom vit vägg där en grön ljusfläck kommer att uppvisa en imponerande samling av encelliga djur, larver och loppor som flyter omkring och simmar. Detta är vanligtvis tillräckligt engagerande för att väcka elevernas intresse för den starka optiken som möjliggör denna imponerande syn. Diskussion och bakgrund För att en droppe vatten, hängande från en spruta, som vi har här, syns strålgången i figuren här till höger där man ser hur ljuset kommer in i och sedan ut ur linsen. Strålen som går genom mitten bryts inte alla andra strålar däremot bryts in mot normalen när de passerar från luft, med brytningsindex n 1 = 1 till vatten med brytningsindex n 2. För små vinklar, som vi har här, kan vi använda Snells lag: n 1 sin 1 = n 2 sin 2 som då blir n1 1 = n2 2. Alltså kan avvikelsen mot normalen vid ena ytan skrivas som: Detta är en generell ekvation som används för mycket små vinklar, och är användbar för att följa strålar ( ray tracing ) genom komplicerade system, som, trots vår enkla experimentuppställning, är just vad vi har här. För detta exempel, är avvikelsen när strålen passerar ifrån luften och in i vår droppe (första ytan):

15 Vid bortre ytan av droppen är strålen 2r gånger deviationen närmare optiska axeln alltså når den bortre ytan på en höjd h ifrån optiska axeln: Ändringen i strålens vinkel när den lämnar droppen är samma som vinkeländringen när den kommer in i droppen. Slutligen gäller att: När man tittar närmare på hur detta generella fenomen av ljus som passerar genom en sfärisk lins och därmed skapar en magnifik förstoring blir det snabbt rätt komplicerat och väl invecklat för gymnasieelever. Figuren nedan visar ett enkelt stråldiagram för situationen. Om ni vill undersöka matematiken bakom detta finns det en utmärkt artikel av Gorazd Planinsic som omnämndes i början av denna lektion. Adapterad från Gorzad Planinsic, Water-Drop Projector

16 Lektion sex: Reflektion och brytning Sammanfattning: Reflektion och brytning är två av de mest grundläggande begreppen om ljus som eleverna ska lära sig. Att lägga en del hands-on tid på att jobba med ljus och linser ger eleverna möjlighet att greppa dessa fundament innan de går vidare till mer komplicerade idéer. Tid: minuter Nivå: 4-9, gymnasiet Material ett set med ljusblock med slitslocken på ett rött och ett grönt laserblock (för äldre elever) gradskivor ett set med glaslinser 3 speglar med hållare 3 ark med aluminiumfolie Reflection Förberedelser Dela in eleverna i grupper om 3 och ge dem var sitt ljusblock, en gradskiva, en spegelremsa och ett ark med aluminiumfolie. Om du har en grupp äldre elever, använd även laserblocket. Påminn eleverna om att vara uppmärksamma på vart de reflekterade stålarna hamnar!!

17 Undersökning och observationer Be eleverna att lysa med ljusblocket mot spegeln och undersöka hur ljuset studsar. Be dem att justera vinkeln för ljuset som träffar spegeln och fråga: Vad la du märke till om hur ljuset studsar? - en förutspåbar, rak linje som rör sig när ljuskällan rör sig - se till att de lägger märke till att det är vinkeländringen, inte avståndet, som ändrar hur ljuset studsar. Mer avancerade elever kan kvantifiera sina observationer be eleverna placera spegeln i hållaren, i mitten på gradskivan så att spegeln är parallell med gradskivans 90-graders axel. Be eleverna att rikta in strålen i en 30-graders vinkel ( i förhållande till vertikala riktningen) rakt mot mitten av spegeln, och mät reflekterade strålens riktning i förhållande till vertikala riktningen. Be eleverna att anteckna sina resultat och upprepa med ytterligare två valfria vinklar. Håll en gruppdiskussion om det som eleverna kommit fram till. Eleverna borde lägga märke till att infallsvinkeln = reflektionsvinkeln. Därefter, be eleverna att vika aluminiumfolien snyggt för att göra en platt, blank yta. Upprepa ovanstående uppgift, precis som med spegeln. Eleverna kommer att observera att folien påverkar ljuset på liknande sätt som spegeln. Be eleverna att skrynkla ihop folien till en boll och upprepa undersökningen. Eleverna kommer snart att lägga märke till att ljuset sprids och studsar i alla riktningar. Förklara att, när en yta är rugglig, som den skrynkliga foliebiten, så studsar ljuset enligt samma regler som de just observerat: i en rak linje med infallsvinkel = reflektionsvinkel. Men, många strålar studsar mot många olika ytor, som därmed sprider stålarna när de träffar olika delar av den skrynkliga folien. Nu kan du förklara att ljus studsar ifrån allt vi ser. Allt ljus studsar som raka strålar. Allt vi någonsin ser är ljus som studsar mot olika ytor och skiner in i våra ögon.

18 Refraktion - Diskussion och bakgrund Förklara för eleverna att, trots att ljus vanligtvis bara åker rakt fram som raka linjer, så böjs det, det bryts (refrakteras) när det passerar ifrån ett medium (t.ex. luft) och in i ett annat (t.ex. vatten). Yngre elever kommer att få nytta av en del hands-on tid för att observera detta fenomen, medan mer avancerade elever kan lära sig att böjningen sker enligt Snells lag: n 1 Sinθ 1 = n 2 Sinθ 2 där n är brytningsindex för det medium som ljuset utbreds igenom och θ 1 är vinkeln mellan infallande strålen och normalen, och θ 2 är vinkeln mellan den brutna (refrakterade) strålen och normalen. (Normalen betyder riktningen vinkelrätt mot ytan.) Material Brytningsindex, n Luft Vatten 1.33 Glas 1.50 Bensin 1.31 Plast Diamant 2.5 Brytningsindex (n) varierar också med våglängden på ljuset. Brytningen uppstår på grund av att ljuset saktar in när det passerar ifrån luft och in i ett annat medium (t.ex. vatten eller glas). Ändringen i hastighet orsakar ändringen i riktningen för ljusets utbredning. Undersökning och observationer - Nybörjare 1. Sätt på slitslocken på var och en av de 3 ljusblocken så att de projicerar en linje. 2. Placera trapetslinsen ungefär 5 cm framför den av ljusblocken så att stålen går igenom linsen. 3. Observera att ljuset böjs när det når linsen, och sedan böjs igen när det lämnar linsen. Denna böjning kallas för brytning eller refraktion. 4. Förklara att ljus byter riktning för att den ändrar hastighet när den rör sig från ett medium (luft) till ett annat (glas).

19 5. Linjera sedan upp alla tre ljusblock så att de projicerar 3 parallella linjer. 6. För in konvergerande (konvexa) linsen genom att placera den cirka 5 cm framför de tre ljusblocken, och observera att linsen böjer ihop ljuset till en brännpunkt (fokalpunkt). 7. Upprepa med divergerande (konkava) linsen. Mera om Linser Linser ger oss möjlighet att använda det vi vet om hur ljuset bryts. Elever kan observera hur ljuset går igenom en konvex och en konkav lins för att fokusera ljuset till en fokalpunkt (brännpunkt). Fokalpunkten är där man vanligtvis tänker sig att bilden formas: vi använder alla möjliga sorters linser för att fokusera bilder. Exempel inkluderar: våra ögon, en kamera, ett mikroskop eller ett teleskop. Linser är en kraftful metod för att kontrollera och förstå ljus så att vi kan få användning för det. Det finns 4 faktorer som avgör fokallängden på en lins: 1. linsens brytningsindex n lins 2. brytningsindex för linsens omgivning n omg 3. krökningsradien på linsens främre yta r 1 4. krökningsradien på linsens bakre yta r 2 Matematiskt uttryckt, kan linsens fokallängd i luft beräknas med hjälp av: LINSMAKARENS EKVATION 1/f =((nlins/nomg) 1) (1/r1 1/r2) Notera att när linsen är konvex, blir fokallängden positiv och när linsen är konkav, blir fokallängden negativ.

20 Undersökning och observationer Mer avancerat 1. Skapa två parallella stråla med hjälp av två laserblock med linjeskapande linser insatta. 2. Placera konvergerande linsen i mitten på gradskivan som visas nedan, med 0 grader som normalen 3. Markera fokalpunkten, brännpunkten, där dessa två strålar konvergerar (korsar varandra). 4. Mät avståndet från linsens mittpunkt till fokalpunkten detta är fokallängden eller f i linsmakarens ekvation. 5. Använd detta värde och värden för n från tabellen ovan för glas och luft för att beräkna r. Notera att, eftersom båda ytor har samma krökningsradie, blir R 1 = R 2.

21 Tänk efter Om du skulle träffa en fisk med en laserstråle, borde du sikta strålen över, under eller rakt mot fisken för att få en direkt träff?

22 Lektion sju: Färgseparation och blandning Sammanfattning: Två enkla aktiviteter introducerar grunderna för ljus och färg till elever i grundskolan. Se hur vitt ljus består av många färger, och hur flera färger kan kombineras för att skapa vitt ljus. Tid: minuter Nivå: 4-7 Material en vit LED lampa 3 ljusblock med slitslocken på 10 diffraktionsgitter rumsbelysning solljus vitt papper vaxkritor eller märkpennor Förberedelser 1. Dela in eleverna i 5 grupper och ge varje grupp 2 diffraktionsgitter att dela på. 2. Längst fram i klassrummet, sätt på den vita LED lampan och rikta den mot eleverna. Undersökning och observationer 1. Be eleverna att turas om med att titta på LED ljuset genom diffraktionsgittret. Fråga: vad ser du? Hjälp eleverna att hitta regnbågarna mot sidorna av diffraktionsgittret. 2. Be eleverna att titta runt i rummet på andra ljuskällor. Tala om för eleverna att aldrig titta rakt mot solen under denna eller vilken annan aktivitet som helst. 3. Fråga eleverna hur färgerna är ordnade? Vilken färg är närmast ljuskällan? Vilken är längst ifrån? Är färgerna alltid i samma ordning, oavsätt vilken ljuskälla de tittar på, eller byter färgerna position?

23 4. Be eleverna att rita en bild av ljuset och regnbågen (regnbågarna) som de ser, med färgerna i rätt ordning. 5. Ställ sedan upp ljusblocket, med slitslocken på, längst fram i klassrummet. 6. Särr på det röda, gröna och blåa ljusblocket och be eleverna att upprepa övningen med varje färg titta på ljuskällorna genom diffraktionsgittret och rapportera vad de observerar. 7. Förklara att färgade LED lampor består bara av några av färgerna inte ett helt spektrum så de borde kunna se smala band med enskilda färger. Diskussion och övergång till nästa aktivitet Fråga Varifrån kommer färgerna i regnbågen? Förklara färgerna var redan där gömda i det vita ljuset och diffraktionsgittret separerade dem i sina individuella färger. Regndroppar kan också separera solljus i många färger så att vi kan se en regnbåde. Dessa färger är alltid där, inuti det vita ljuset som vi ser hela tiden, men vi kan inte se dem för att de vanligtvis är hopblandade för att ge oss det vita ljuset vi är vana vid. Skapa vitt ljus 1. Ta bort slitslocken från ljusblocken så att de projicerar breda stråk med färgat ljus. 2. Ställ ljusblocken uppe på en bänk eller ett bord med en skärm eller vit vägg framför så att eleverna kan se det projicerade ljuset. 3. Sätt på det röda och det blåa och be eleverna att förutspå vilken färg de kommer att se när du kombinerar dem. 4. Blanda ljuset från det röda och blåa ljusblocket för att visa rosa eller magenta. 5. Sätt på det blåa och det gröna och be eleverna att förutspå vilken färg de kommer att se när du kombinerar dem. 6. Blanda grönt och blått för att skapa ljusblått eller cyan. 7. Sätt på det gröna och det röda och be eleverna att förutspå vilken färg de kommer att se när du kombinerar dem. 8. Blanda det röda och det gröna för att bilda gult. 9. Sätt på alla tre ljusblock och be eleverna att förutspå vilken färg de kommer att se när du kombinerar dem. 10. Blanda alla tre för att avslöja hur man skapar vitt ljus.

24 Lektion åtta: Mätning av laserns våglängd Sammanfattning: Eleverna kommer att bestämma våglängden på laserblocket genom att samla in sex set med mätningar som kommer att ge dem möjlighet att lösa ut våglängden. Type to enter text Tid: minuter Nivå: gymnasiet Material rött laserblock grönt laserblock 10 diffraktionsgitter tom vägg eller skärm linjal/måttstock Diskussion och bakgrund Diffraktion är ett fenomen som beskriver hur ljus böjs när det passerar genom väldigt smala spalter eller förbi en väldigt liten barriär (som ett hårstrå). Se bilden till höger som visar diffraktion (böjning) av vågor runt ett hörn. Tänk på ljuset som en våg, och betänk att när ljus passerar mycket små hinder (som ett hårstrå), så formas två separata vågmönster. Dessa mönster interfererar med varandra för att antingen förstärka vågmönstret (konstruktiv interferens) eller dämpa vågmönstret (destruktiv interferens).

25 Undersökning och observationer 1. Dela ut diffraktionsgitter och låt eleverna observera spektrumet de ser när de tittar mot olika ljuskällor genom gittret. 2. Förklara att gittret har många, många (vi kommer att se hur många strax) små repor, som ljuset måste böja sig runt när det passerar. När det vita ljuset böjs, kommer dess ingående våglängder att böjas och interferera med varandra och separeras som ett spektrum. 3. Vad händer när monokromatiskt (en enda färg/våglängd) ljus passerar genom den mycket smala slitsen av ett diffraktionsgitter? Vad skulle du förvänta skulle hända när en enda våglängd interfererar? Du kommer inte att se ett spektrum av färger därför att monokromatiskt ljus inte består av många våglängder. 4. Sätt ett rött laserblock på en stabil yta och lys med den genom diffraktionsgittret mot en tom vägg. Tejpa fast diffraktionsgittret på framsidan av laserblocket för att fästa det. 5. Göt samma sak med gröna laserblocket på en annan vägg. 6. Förklara att mönstret de ser beror på interferensmönstret av ljusvågen när den passerar igenom slitsen. 7. Introducera matten som beskriver detta fenomen: λ = (X) (d)/ L ; där d = avståndet mellan slitsarna (cm/linje), L = avståndet från gittret till skärmen och X = avståndet från ett maximum till nästa maximum. 8. Dela in klassen i två grupper, en kommer att arbeta med röda laserblocket och den andra arbetar med det gröna laserblocket. 9. Ge varje grupp ett elevdatablad. 10. Be varje elevgrupp skriva ner antal linjer/mm och konvertera till cm för att bestämma slitsbredden. 11. Eleverna kommer därefter att skriva upp avståndet från gittret till skärmen (L). 12. Därefter kommer eleverna att mäta avståndet från ett maximum (ljusfläcken starkaste position) till ett angränsande maximum (X). 13. Instruera eleverna till att utföra och tabellera dessa mätningar vid tre olika avstånd från skärmen eller väggen. 14. Jämför elevernas experimentella resultat med verkliga våglängden på laserblocken 635nm för rött och 532nm för grönt.

26 Datablad för elever LASERFÄRG: Diffraktionsgitter Linjer/mm Slitsbredd (d) cm/linje Avstånd från gitter till skärm (L) i cm Avstånd från maximum till maximum (X) Välj 3 avstånd från skärmen för mätningarna. Bestäm våglängden på lasern Använd värden på X, d och L från datan ovan och dubbelslits formeln: λ = (X) (d)/ L för att bestämma våglängden på lasern. Medelvärdesbilda era tre beräknade värden och bestäm ett slutligt medelvärde för våglängden. λ = (X) (d)/ L λ = (X) (d)/ L λ = (X) (d)/ L Medlevärde på våglängd Visa all insättning av mätdata i formeln Slutligt värde (cm) Slutligt värde (mikrometer)

27 Lektion nio: Mätning av tjockleken på ett hårstrå med laser Sammanfattning: Eleverna får bestämma tjockleken på ett hårstrå genom att anväda diffraktion och ett laserblock med känd våglängd. Tid: minuter Nivå: gymnasiet Material rött laserblock grönt laserblock tejp tom vägg eller skärm linjal/måttstock hårstrå (från en människa) Diskussion och bakgrund Se föregående lektion för en introduction till diffraction. Laser diffraktion kan användas för att mäta mycket små saker som hårstrån! Trots att vi vanligtvis tänker på diffraktion i termer av ljus som passerar genom en mycket smal slits, så sker diffraktion också när ljus passerar ett mycket smalt hinder.

Laboration i Geometrisk Optik

Laboration i Geometrisk Optik Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2002 Modifierad 2007 (Mathias Danielsson) Innehåll 1 Vad är geometrisk optik? 1 2 Brytningsindex och dispersion 1 3 Snells lag och reflektionslagen

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25 Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter

Läs mer

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Gauss Linsformel (härledning)

Gauss Linsformel (härledning) α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a

Läs mer

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Datum Tenta Lösning Svar 2005-01-11 X X 2004-08-27 X X 2004-03-11 X X 2004-01-13 X 2003-08-29 X 2003-03-14 X 2003-01-14 X X 2002-08-30 X X 2002-03-15 X X 2002-01-15 X X 2001-08-31

Läs mer

Optik Samverkan mellan atomer/molekyler och ljus elektroner atomkärna Föreläsning 7/3 200 Elektronmolnet svänger i takt med ljuset och skickar ut nytt ljus Ljustransmission i material Absorption elektroner

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion Förklara dessa begrepp: Ackommodera, ögats närinställning, är förmågan att förändra brytkraften i ögats lins. Ljus från en enda punkt på ett avlägset objekt och ljus från en punkt på ett närliggande objekt

Läs mer

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2014-04-25 Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 1 december 2011

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 1 december 2011 Räkneövning 6 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 december 20 Problem 36.23 Avståndet mellan två konvexa linser i ett mikroskop, l = 7.5 cm. Fokallängden för objektivet f o = 0.8 cm och för okularet f

Läs mer

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt Kursavsnitt Böjning och interferens Böjning i en spalt bsin m m 1,... 8 9 Böjning i en spalt Böjning i cirkulär öppning med diameter D Böjningsminimum då =m Första min: Dsin 1. 10 11 Vinkelupplösning,

Läs mer

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: A.Mer av dig själv. B.Mindre av dig själv. C.Lika mycket av dig själv. ⱱ Hur hög måste en spegel vara för att du ska

Läs mer

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5 Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen

Läs mer

Mätning av fokallängd hos okänd lins

Mätning av fokallängd hos okänd lins Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och

Läs mer

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Labhandledare 1 (6) LABORATION 1: AVBILDNING OCH FÖRSTORING Att läsa före lab: Vad är en bild och hur uppstår den? Se

Läs mer

Ljusets polarisation

Ljusets polarisation Ljusets polarisation Viktor Jonsson och Alexander Forsman 1 Sammanfattning Denna labb går ut på att lära sig om, och använda, ljusets polarisation. Efter utförd labb ska studenten kunna sätta upp en enkel

Läs mer

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy www.tabyenskilda.se/y ÖÖvvnni iinn ggssuuppppggi ii teer 1. Lars lyser med en icklampa mot ett prisma. Han kan då se ett spektrum på väggen bakom prismat. Spektrumet innehåller alla ärger. Vilken av dessa

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer

Lösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren

Lösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren Geometrisk optik Förberedelser Läs i vågläraboken om avbildning med linser (sid 227 241), ögat (sid 278 281), färg och färgseende (sid 281 285), glasögon (sid 287 290), kameran (sid 291 299), vinkelförstoring

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik 2011 08 25, kl. 08.00 13.00 FAFF25-2015-08-21 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 FAFF25 - Tentamen Fysik för Fysik C och i för

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2013-04-03 Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Optisk bänk En Virtuell Applet Laboration

Optisk bänk En Virtuell Applet Laboration Optisk bänk En Virtuell Applet Laboration Bildkonstruktion med linser. Generell Applet Information: 1. Öppna en internet läsare och öppna Optisk Bänk -sidan (adress). 2. Använd FULL SCREEN. 3. När applet:en

Läs mer

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det 2. Svart låda Hur gör man Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det Skåpet: Det enda vi kan se är ljus. Vi kan inte se hundar, bilar, bollar eller

Läs mer

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook. CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-01-13 Teknisk Fysik 14.00-18.00 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics

Läs mer

Laboration i Geometrisk Optik

Laboration i Geometrisk Optik Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2014 Kontakt: olga. b ylund@ysik.su.se Instruktioner ör redogörelse ör laboration 1: Laboration 1 innehåller em experiment. Varje experiment bör presenteras

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 29 november 2011

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 29 november 2011 Räkneövning 5 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK00 9 november 0 Problem 35.9 En dykare som befinner sig på djupet D 3 m under vatten riktar en ljusstråle (med infallsvinkel θ i 30 ) mot vattenytan. På vilket

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

Varför har månen faser? Lärarledd demonstration; lämplig för åk 4-5

Varför har månen faser? Lärarledd demonstration; lämplig för åk 4-5 Varför har månen faser? Lärarledd demonstration; lämplig för åk 4-5 Syftet med övningen är att eleverna ska förstå vad som orsakar månens faser. Förslag på tillvägagångssätt och material: -- en jordglob

Läs mer

Geometrisk optik. Laboration

Geometrisk optik. Laboration ... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Geometrisk optik Linser och optiska instrument Avsikten med laborationen är att du ska få träning i att bygga upp avbildande optiska

Läs mer

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p) Problem Energi. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (p) b) Ge en tydlig förklaring av hur frekvens, period, våglängd och våghastighet hänger

Läs mer

E-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd?

E-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd? Problem. Betrakta en elgitarr. Strängarna är 660 mm långa. Stämningen är E-A-d-g-b-e, det vill säga att strängen som ger tonen e-prim (330 Hz) ligger två oktav högre i frekvens än E-strängen. Alla strängar

Läs mer

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64 annika.palmgren@fysik.lu.se Soliga dagar sofi.jonsevall@gavle.se www.fysik.org Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Ord och begrepp

Läs mer

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger.

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Människans öga är känsligt för rött, grönt och blått ljus och det är kombinationer

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

Laborationer i OPTIK och AKUSTIK (NMK10) Augusti 2003

Laborationer i OPTIK och AKUSTIK (NMK10) Augusti 2003 TEKNISKA HÖGSKOLAN I LINKÖPING Institutionen för teknik och naturvetenskap Campus Norrköping Igor Zozoulenko Laborationer i OPTIK och AKUSTIK (NMK10) Augusti 2003 Laboration 1: Ljudhastigheten i luft;

Läs mer

Kan utforskande av ljus och färg vara en del av språkarbetet på förskolan?

Kan utforskande av ljus och färg vara en del av språkarbetet på förskolan? Kan utforskande av ljus och färg vara en del av språkarbetet på förskolan? Forskning visar att aspekter av begrepp om ljus i vardagstänkandet och inom naturvetenskapen skiljer sig åt. Vi vill utmana barnens

Läs mer

Polarisation en introduktion (för gymnasiet)

Polarisation en introduktion (för gymnasiet) Polarisation en introduktion 1 Polarisation en introduktion (för gymnasiet) 1 Ljusets polarisationsformer Låt oss för enkelhets skull studera en stråle med monokromatiskt ljus, dvs. ljus som bara innehåller

Läs mer

Chalmers tekniska högskola och Oktober 2007 V1, V2. Projektlaborationer

Chalmers tekniska högskola och Oktober 2007 V1, V2. Projektlaborationer Chalmers tekniska högskola och Oktober 2007 Göteborgs universitet 10 sidor E. Eriksson, J. Bäckström, C. Karlsson, F. Svedberg, C. Tengroth, K. Stiller, H. Riedl och D. Hanstorp V1, V2 Projektlaborationer

Läs mer

Experiment 1: Strömning

Experiment 1: Strömning Wallenberg fysikpris 2014 Experimentell finaltävling Experiment 1: Strömning Bakgrund: En vätska som strömmar genom ett rör bromsas av rörets väggar. Vi förväntar oss att volymflödet genom röret skall

Läs mer

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus 1. Hur är vår planet beroende av ljus? 2. Vad är ljus? 3. Vad är elektromagnetisk energi? 4. Vad kallas de partiklar som energin består av? 5. Hur snabbt är ljusets

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera. Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,

Läs mer

BANDGAP 2013-02-06. 1. Inledning

BANDGAP 2013-02-06. 1. Inledning 1 BANDGAP 13--6 1. Inledning I denna laboration studeras bandgapet i två halvledare, kisel (Si) och galliumarsenid (GaAs) genom mätning av transmissionen av infrarött ljus genom en tunn skiva av respektive

Läs mer

Fiberoptik. Redogörelsen. Förberedelser. Totalreflektion (Kap. 12, sid 206-207) Fiberoptik (Kap. 12, sid 208-210)

Fiberoptik. Redogörelsen. Förberedelser. Totalreflektion (Kap. 12, sid 206-207) Fiberoptik (Kap. 12, sid 208-210) Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Fiberoptik Optiska fibrer och komponenter för fiberoptisk kommunikation Fiberoptisk överföring av information har under de senaste årtiondena

Läs mer

Färgtyper. Färg. Skriva ut. Använda färg. Pappershantering. Underhåll. Felsökning. Administration. Index

Färgtyper. Färg. Skriva ut. Använda färg. Pappershantering. Underhåll. Felsökning. Administration. Index Med skrivaren får du möjlighet att kommunicera med färg. drar till sig uppmärksamhet, ger ett attraktivt intryck och förhöjer värdet på det material eller den information som du skrivit ut. Om du använder

Läs mer

LASER I TRAFIKEN Risker för yrkesförare vid laserangrepp

LASER I TRAFIKEN Risker för yrkesförare vid laserangrepp LASER I TRAFIKEN Risker för yrkesförare vid laserangrepp Informationsmaterial om risker med laserpekare i trafiken. Informationen är främst riktad till förare (buss, spårvagn, tåg, flyg), polis, räddningstjänst,

Läs mer

Experiment 1: Krulligt hår

Experiment 1: Krulligt hår Experiment 1: Krulligt hår Hårstrån som är raka har oftast så gott som cirkulärt tvärsnitt. Däremot har krulliga hårstrån ett mer elliptiskt tvärsnitt. Det blir din uppgift att bestämma ellipticiteten

Läs mer

LJUSET Handledning inklusive praktiska lärarhandledningar

LJUSET Handledning inklusive praktiska lärarhandledningar LJUSET Handledning inklusive praktiska lärarhandledningar Hur du som lärare kan använda Färg och Seende Du kan använda dig av bilder och texter för att sedan låta eleverna självständigt arbeta vidare med

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2012-08-27, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2012-08-27, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2012-08-27 Tentamen i Fotonik - 2012-08-27, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved.

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved. Ver 2001-03-31. Kopieringsförbud. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! OBS! Kopiering i skolar enligt avtal ( UB4 ) gäller ej! Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare

Läs mer

Att räkna med mellanbilder genom ett system med många linser och gränsytor blir krångligt. Vi vill kunna avbilda genom alla ytor direkt.

Att räkna med mellanbilder genom ett system med många linser och gränsytor blir krångligt. Vi vill kunna avbilda genom alla ytor direkt. Föreläsning 9 0 Huvudplan Önskan: Tänk om alla optiska system vore tunna linser så att alltid gällde! Att räkna med mellanbilder genom ett system med många linser och gränsytor blir krångligt. Vi vill

Läs mer

Zeemaneffekt. Projektlaboration, Experimentell kvantfysik, FK5013

Zeemaneffekt. Projektlaboration, Experimentell kvantfysik, FK5013 Zeemaneffekt Projektlaboration, Experimentell kvantfysik, FK5013 Introduktion En del energinivåer i en atom kan ha samma energi, d.v.s. energinivåerna är degenererade. Degenereringen kan brytas genom att

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Tentamen i Fysik för K1, 000818

Tentamen i Fysik för K1, 000818 Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2014-08-20 Sal (1) Om tentan går i flera salar ska du bifoga ett försättsblad till varje sal och ringa in vilken sal som

Läs mer

LABORATION 5 Aberrationer

LABORATION 5 Aberrationer LABORATION 5 Aberrationer Personnuer Nan Laborationen godkänd Datu Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX 1 (5) LABORATION 5: ABERRATIONER Att läsa i kursboken: sid. 233-248, 257-261, 470-472, 480-485,

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

Laboration i Fourieroptik

Laboration i Fourieroptik Laboration i Fourieroptik David Winge Uppdaterad 30 januari 2015 1 Introduktion I detta experiment ska vi titta på en verklig avbildning av Fouriertransformen. Detta ska ske med hjälp av en bild som projiceras

Läs mer

Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt!

Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt! Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande Rita figurer och motivera ordentligt! Repetition av geometrisk optik 1. Ett objekt i luft ligger 400 mm innan en sfärisk gränsyta med krökningsradien

Läs mer

Tentamen Optik, FYSA11, 2012-05-25

Tentamen Optik, FYSA11, 2012-05-25 Tentamen Otik, FYSA, 0-05-5 Hjälmedel: TEFYMA, ormelsamling, linjal, ickräknare och biogat ormelblad. Glöm inte att beskriva hur du kommer ram till dina svar. Även delvis lösta ugiter kan ge oäng.. Den

Läs mer

Innehåll. Kvantfysik. Kvantfysik. Optisk spektroskopi Absorption. Optisk spektroskopi Spridning. Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter

Innehåll. Kvantfysik. Kvantfysik. Optisk spektroskopi Absorption. Optisk spektroskopi Spridning. Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter Kvantfysik Delmoment i kursen Experimentell fysik TIF090 Marica Ericson marica.ericson@physics.gu.se Tel: 031 786 90 30 Innehåll Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter Genomförande Utrustning Assistenter

Läs mer

Fysikalisk optik. Övningshäfte

Fysikalisk optik. Övningshäfte Fysikalisk optik Övningshäfte Fotometri 1) Ett kök med måtten 3,4 m x 6,0 m skall ljussättas med infällda ljuspunkter i taket, s.k. spotlights. Belysningen på golvet i köket skall bli 300 lux i medeltal

Läs mer

Filtersolglasögon från Multilens

Filtersolglasögon från Multilens Filtersolglasögon från Multilens Varför Filtersolglasögon och inte vanliga solglasögon? De flesta solglasögon har tagits fram med prioritet på en sak: Att de ska vara trendiga. Att de dessutom har skydd

Läs mer

UNDERVISNING MED ALGODOO Nya kurs- och ämnesplanerna för grundskolan och gymnasieskolan

UNDERVISNING MED ALGODOO Nya kurs- och ämnesplanerna för grundskolan och gymnasieskolan UNDERVISNING MED ALGODOO Nya kurs- och ämnesplanerna för grundskolan och gymnasieskolan Copyright 2010 Innehåll Om algodoo Algodoo - användning i utbildning Grundskola och gymnasieskola Årskurs 1-3 Årskurs

Läs mer

EXPERIMENT 1 LINSER. Utrustning:

EXPERIMENT 1 LINSER. Utrustning: EXPERIMENT 1 LINSER Du kommer i kontakt med linser varje dag antingen du vet det eller ej. Kameror använder linser för att fokusera bilden på filmen, filmprojektorer har rörliga linser för att få en skarp

Läs mer

Tillämpad vågrörelselära FAF260. Svängningar genererar vågor - Om en svängande partikel är kopplad till andra partiklar uppkommer vågor

Tillämpad vågrörelselära FAF260. Svängningar genererar vågor - Om en svängande partikel är kopplad till andra partiklar uppkommer vågor FF60 Tillämpad vågrörelselära FF60 Karaktäristiskt för periodiska svängningar är att det finns en återförande kraft riktad mot jämviktsläget y 0 F F F k y F m a 4 Svängningar genererar vågor - Om en svängande

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Typ Benämning Best.nr. Pris/st. Halogenlampa 2,5 V 188042. Batterihållare. Halogenlampa 3,5 V 288070. Typ Benämning Best.nr.

Typ Benämning Best.nr. Pris/st. Halogenlampa 2,5 V 188042. Batterihållare. Halogenlampa 3,5 V 288070. Typ Benämning Best.nr. Boreskop Kompakt inspektionsinstrument för inspektion av hålrum, spår m.m. med en diameter från 0,3 mm och ett djup från 5-250 mm. Instrumentet består av ett optiskt huvud innehållande linser, spegel och

Läs mer

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL GRUPP A (GY) FRITT FALL a) Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man sitter högst upp. b) Titta

Läs mer

Laborationskurs i FYSIK B

Laborationskurs i FYSIK B Laborationskurs i FYSIK B Labbkursen i fysik består av 6 laborationer. Vid varje labbtillfälle (3 stycken) utförs 2 laborationer. Till alla laborationer skall fullständiga laborationsrapport skrivas och

Läs mer

530117 Materialfysik vt 2010. 10. Materiens optiska egenskaper. [Callister, etc.]

530117 Materialfysik vt 2010. 10. Materiens optiska egenskaper. [Callister, etc.] 530117 Materialfysik vt 2010 10. Materiens optiska egenskaper [Callister, etc.] 10.0 Grunder: upprepning av elektromagnetism Ljus är en elektromagnetisk våg våglängd, våglängd, k vågtal, c hastighet, E

Läs mer

Elläre och Elektroniklådan Elin komplett med elevlaborationer.

Elläre och Elektroniklådan Elin komplett med elevlaborationer. Elläre och Elektroniklådan Elin komplett med elevlaborationer. 22-000000 Elinlådan Pris 3.600:- 12-001070 Multimetern HGL-1070 Pris 115:- (behövs 2 st) 22-000026 Sladdsats Pris 650:- Experimentlåda med

Läs mer

RoomDesigner Manual... 1

RoomDesigner Manual... 1 RoomDesigner Manual Innehållsförteckning RoomDesigner Manual RoomDesigner Manual... 1 Översikt... 3 2D- lägets verktyg... 4 3D- lägets verktyg... 5 2D- LÄGET... 6 Införande av fönster, dörrar samt inredning

Läs mer

Eleverna betraktar solens väg över himlen, och hur den skiftar beroende på tid på dagen och året. Det hjälper eleverna att förstå solenergi.

Eleverna betraktar solens väg över himlen, och hur den skiftar beroende på tid på dagen och året. Det hjälper eleverna att förstå solenergi. SOLENS VÄG Övningens mål Eleverna betraktar solens väg över himlen, och hur den skiftar beroende på tid på dagen och året. Det hjälper eleverna att förstå solenergi. Sammanfattning av övningen Eleverna

Läs mer

Uppsala Universitet Instutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Matematik 2, Ht 2014 Tilde Henriksson, Hannah Kling, Linn Kristell

Uppsala Universitet Instutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Matematik 2, Ht 2014 Tilde Henriksson, Hannah Kling, Linn Kristell Del 1: Pedagogisk planering a) Vi har gjort två lektionsplaneringar med fokus på tvådimensionella geometriska figurer för årskurs 1-3. Utifrån det centrala innehållet i Lgr11 för årskurs 1-3 ska eleverna

Läs mer

Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6

Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6 Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6 Syftet med övningen är att eleverna lära sig att årstiderna orsakas av jordaxelns lutning och av att jorden kretsar runt solen. Bakgrund:

Läs mer

Figur 2. Emission av ljus i en p-n övergång i ett halvledar-material är grunden för diodlasertekniken.

Figur 2. Emission av ljus i en p-n övergång i ett halvledar-material är grunden för diodlasertekniken. Diodlasern- en laser i tiden av Hans Engström, Luleå tekniska universitet Diodlasrar används allmänt inom kommunikation, datorteknik (optisk lagring och läsning) och hemelektronik och bildar en av grundstenarna

Läs mer

Institutionen för matematik och datavetenskap Karlstads universitet. GeoGebra. ett digitalt verktyg för framtidens matematikundervisning

Institutionen för matematik och datavetenskap Karlstads universitet. GeoGebra. ett digitalt verktyg för framtidens matematikundervisning Karlstads GeoGebrainstitut Institutionen för matematik och datavetenskap Karlstads universitet Mats Brunström Maria Fahlgren GeoGebra ett digitalt verktyg för framtidens matematikundervisning Invigning

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning del 2 i Fysik A för Basåret Tisdagen den 10 april 2012 kl. 9.00-13.00 (Denna tentamen avser andra halvan av Fysik A, kap 2 och 7-9 i Heureka. Fysik A)

Läs mer

Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började

Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började med att ta alla de mått som vi kunde tänkas behöva. För att få en större yta att nyttja bestämmer vi oss snabbt för att plock bort en av

Läs mer

Research. Erikdalsbadets utomhusbad i Stockholm

Research. Erikdalsbadets utomhusbad i Stockholm Framtidens färg Framtidens färg kommer varken att handla om nya kulörer eller färgkombinationer, vilket tidigare ofta har kännetecknat en viss tidsperiod. I framtiden får färgen sin betydelse genom kontexten

Läs mer

Förberedelseuppgift inför datorlaborationen

Förberedelseuppgift inför datorlaborationen Förberedelseuppgift inför datorlaborationen Det finns datorprogram som följer strålar genom linssystem. Rätt använda kan de vara extremt kraftfulla verktyg och bespara dig många timmars beräkningar. Datorlaborationen

Läs mer

HEMPROV LJUD OCH LJUS

HEMPROV LJUD OCH LJUS HEMPROV LJUD OCH LJUS Utlämnat: 100329 Rekommenderat inlämningsdatum: 100412 Besvara frågorna handskrivet eller på dator. Lämna in för hand eller e-posta till kristian.bjornberg@bildning.habo.se Alla frågor

Läs mer

MÄT OCH MÅTTA. Lärarhandledning

MÄT OCH MÅTTA. Lärarhandledning MÄT OCH MÅTTA Lärarhandledning 1 Mätväskan innehåller all tänkbar utrustning för att göra olika matematiska undersökningar på Universeum. Räkna till exempel ut volymer i vår regnskog eller mät längder,

Läs mer

Förberedelser: Göm i hemlighet en boll i den mellersta muggen, som visas på bilden nedan.

Förberedelser: Göm i hemlighet en boll i den mellersta muggen, som visas på bilden nedan. MUGGAR OCH BOLLAR Placera en boll på toppen av en mugg och täck den med de andra två muggarna. Knacka på muggen och bollen kommer att passera genom muggen och hamna på bordet under. De återstående bollarna

Läs mer

Fira Pi-dagen med Liber!

Fira Pi-dagen med Liber! Fira Pi-dagen med Liber! Specialuppdrag från Uppdrag: Matte o Kul-diagram o Geometri med färg UPPDRAG: MATTE Mattedetektiverna Mattespanarna Hej! Den 14 mars är det Pi-dagen (3.14). Det är värt att uppmärksammas

Läs mer

Laser Avståndsmätare. Användarhandbok och användningsguide

Laser Avståndsmätare. Användarhandbok och användningsguide Laser Avståndsmätare Användarhandbok och användningsguide Inledning: Length Master LM 1000 cx mäter avståndet genom att sända ut infraröda strålar mot målet, som omedelbart beräknar avståndet genom att

Läs mer

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att

Läs mer

Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning?

Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning? Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning? Strålning Elektromagnetiska spektrumet Synlig strålning IR UV Våglängdsområden 100-280nm UV-C 280-315nm UV-B 315-400nm UV-A 400-780nm 780-1400nm 1400-3000nm

Läs mer

Matematikvandring på Millesgården

Matematikvandring på Millesgården Matematikvandring på Millesgården Kort beskrivning Detta är en matematikvandring på Millesgården där läraren går runt tillsammans med klassen och gör gemensamma stopp där eleverna löser olika matematikuppgifter

Läs mer

Optik. Inledning. Fig. 1. Hålkameran

Optik. Inledning. Fig. 1. Hålkameran Optik Inledning En stor del av den information som vi får från vår omgivning kommer till oss i form av ljus. I ögat omformas denna information till bilder som i hjärnan bearbetas och analyseras. Det sätt

Läs mer

LEGO Energimätare. Att komma igång

LEGO Energimätare. Att komma igång LEGO Energimätare Att komma igång Energimätaren består av två delar: LEGO Energidisplay och LEGO Energilager. Energilagret passar in i botten av energidisplayen. För att montera energilagret låter du det

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

Fyra skissförslag till ljuskonst för Klippantunnel, Röda Sten, Göteborg:

Fyra skissförslag till ljuskonst för Klippantunnel, Röda Sten, Göteborg: Fyra skissförslag till ljuskonst för Klippantunnel, Röda Sten, Göteborg: Till: Göteborg Konst Ref: Cecilia Borgström-Fälth Graham Stacy Enhetschef Göteborg Konst Konstnärlig rådgivare till projektet 031-368

Läs mer