KALLELSE. Vårt datum

Transkript

1 KALLELSE Vårt datum Sida 1(2) Socialnämnden Marcus Liniver, Socialnämnden kallas till sammanträde , kl 13:00 på Camp Nova för att behandla nedanstående ärenden. Lars Nilsson (S) Ordförande Föredragningslista: 1 Godkännande av dagordning samt val av justerare Informationsärenden 2 Information och rapporter 3 Socialchefens information och rapporter 4 Socialnämndens månadsrapport inklusive anmälan av delegationsbeslut 5 Information om analys och handlingsplan inom området psykisk hälsa 6 Återrapportering av BAL till Socialnämnden 7 Rapport kontaktpolitiker, besök LSS-vh Utredning enligt 14 kap 6 SoL - lex Sarah 9 Utredning enligt 14 kap 6 SoL- lex Sarah 10 Rapport - Granskning av delegationsbeslut nov16 11 Handlingsplan med anledning av brukarrevision Utsikten 12 Internkontroll genomförandeplaner HVB 2016 Beslutsärenden 13 Laglighetsprövning samt risk- och sårbarhetsanalys av Pulsen Combine 14 Antagande av Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i Värmland

2 2 15 Begäran om tilldelning av reserverad budget 17 för volymökning i hemvård och inom bostadsanpassning 16 Socialnämndens yttrande angående medborgarförslag "Föräldrar emellan" 17 Socialnämndens handlingsplan för uppföljning av privat driven verksamhet 18 Fördelning kvarstående medel sociala föreningar Föreningsbidrag sociala föreningar Ansökan om tilläggsanslag från PRO Bäckhammar 21 Föreningsbidrag Dementanhörigas förening 22 Översyn av behov av SÄBO och trygghetsboende 23 Övriga ärenden 24 Ansökan om tillstånd enligt 8 kap 2 AL för servering av alkoholdrycker till allmänheten året runt på Restaurang Träslottet* 25 Ansökan om tillstånd enligt 8 kap 2 AL för servering av alkoholdrycker till allmänheten året runt på Oliveriet i Kristinehamn* 26 Ansökan om tillstånd enligt 8 kap 2 AL för servering av alkoholdrycker till allmänheten året runt på Steakhouse 1895 i Kristinehamn ej beretts av AU* 27 Medgivande om adoption av utlandsfödd enligt 6 kap 12 SoL* 28 Särskilt förordnad vårdnadshavare* 29 Särskilt förordnad vårdnadshavare* 30 Flytt av vårdnad från särskilt förordnad vårdnadshavare till föräldrar enligt 6 kap 10 FB* 31 Tillfällig delegation *Myndighetsutövning mot enskild/sekretessärenden. Lyckta dörrar enligt 6 kap 19 a KL

3 Kristinehamns kommun Protokoll Sammanträdesdatum Sida 3(26) Socialnämndens arbetsutskott 131 Information och rapporter Arbetsutskottets förslag till beslut Sodakiämnden tackar föl- informationen och lägger den till handlingarna. Arbetsutskottet föreslås lämna svar till revisionen avseende Kom i Jobb. Ärende A. SKL Cirkulär 16:60 Ersättningar kontaktfanulj och kontaktperson 2017 B. SKL Cirkulär 16:59 Ersättningar vid fanuljehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m. för 2017 C. SKL Cirkulär 16:61 Ersättning till kontaktperson och kontaktfamilj, stödfamilj 2017 D. Revisionsrapport Granshung av projekt Kom i Jobb E. Samspelets styrelseprotokoll Justerandes sign u^ ^ / L/ ^ Utdragsbestyrkande

4 (4) CIRKULÄR Avdelningen för Vård och omsorg Socialnämnd Individ- och familjeomsorg Funktionsnedsättning LSS Ersättningar till kontaktfamiljer och kontaktpersoner enligt SoL för år 2017 Cirkuläret syftar till att ge stöd och vägledning för handläggare och beslutsfattare i kommuner gällande handläggningen av ärenden som rör kontaktfamiljer och kontaktpersoner. Eftersom det är generella rekommendationer bör de ses som ett stöd för utvecklande av kommunens egna riktlinjer för handläggningen av dessa ärenden. Cirkuläret innehåller tabeller med aktuella rekommendationer gällande belopp för arvode och omkostnader för år Sveriges Kommuner och Landstings styrelse beslutade den 14 december 2007 att höja omkostnadsersättningen i rekommendationerna från år 2008 med 130 kronor per månad och uppdragstagare för faktiska kostnader. Detta beslut gäller även för år Mer information finns i cirkulär 08:81 som tar upp frågor av betydelse för handläggning av ärenden gällande familjehemsplaceringar och de rekommendationer Sveriges Kommuner och Landsting där ger. Från och med 2010 innehåller SKL; s cirkulär endast innehålla rekommendationer gällande ersättningar för arvode och omkostnad. SKL har begränsade möjligheter att ge råd utifrån enskilda ärenden. Klicka här för att komma till formuläret eller kopiera in följande adress i din webbläsare: Tidigare års cirkulär finns att hämta i cirkulär basen på hemsidan Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för Vård och omsorg Åsa Furén-Thulin Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

5 CIRKULÄR Cnr (4) Ersättning till kontaktfamiljer enligt SoL år 2017 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2017 års prisbasbelopp, kronor, och är per dygn som barnet eller den vuxna är i kontaktfamiljen. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Beloppen i tabellerna inkluderar inte höjningen av omkostnadsersättningen 130 kronor per månad och uppdragstagare utan läggs på den ordinarie omkostnadsersättningen. Ålder Grundkostnad % av prisbasbelopp Kr /dygn % av prisbasbelopp Kr/dygn 0 12 år 105 % 129 kr 150 % 184 kr 13 < år 120 % 147 kr 170 % 209 kr Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik (3 % år 2017) och är per dag, 1/30 av månadsarvodet för familjehem. På lördagar, söndagar och helgdagar utgår dubbelt arvode. Om vistelsen varar sammanhängande mer än 14 dagar, vid t.ex. skollov, ges dubbelt arvode på helger enbart inom ramen för de första 14 dagarna. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode Kr /dygn Kr/dygn Kr/dygn 0 12 år 198 kr 317 kr 446 kr 13 < år 258 kr 377 kr 446 kr

6 CIRKULÄR Cnr (4) Ersättning till kontaktpersoner för barn och vuxna enligt SoL år 2017 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknat på 2017 års prisbasbelopp, kronor. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Beloppen i tabellen inkluderar inte höjningen av omkostnadsersättningen 130 kronor per månad och uppdragstagare utan läggs på den ordinarie omkostnadsersättningen. Procent av prisbasbelopp 10 % 373 kr 25 % 933 kr 40 % kr Arvodesersättning Kronor / månad Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Beloppet är beräknat på 2017 års prisbasbelopp, kr. Arvodet varierar utifrån hur omfattande och krävande uppdraget bedöms vara. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Kategori Kategori 1 kontakt minst en gång /vecka Kategori 2 kontakt flera gånger /vecka Kategori 3 kontakt i stort sett dagligen Arvode i procent av prisbasbeloppet Kronor/månad % 373 kr kr % 747 kr kr % kr kr Gällande kontaktperson vid umgänge efter en dom i tingsrätt har Sveriges Kommuner och Landsting inga specifika rekommendationer gällande arvodesersättning. Om bedömning görs att insatsen är av professionell karaktär kan arvodesersättning ges i

7 CIRKULÄR Cnr (4) den övre delen av rekommendationen eller motsvarande lön per timme som t.ex. behandlingsassistent.

8 (6) CIRKULÄR Avdelningen för Vård och omsorg Socialnämnd Individ- och familjeomsorg Funktionsnedsättning LSS Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m. för år 2017 Cirkuläret syftar till att ge stöd och vägledning för handläggare och beslutsfattare i kommuner gällande handläggningen av ärenden som rör familjehemsvård. Eftersom det är generella rekommendationer bör de ses som ett stöd för utvecklande av kommunens egna riktlinjer för handläggningen av dessa ärenden. Från den 1 januari 2007 är det nya regler gällande beskattning av omkostnadsersättning. Förändringen är ett led i finansieringen av de skattesänkningar som regeringen beslutat om. Familjehemmen får göra avdrag i sin deklaration för den del av omkostnadsersättningen som överstiger kronor per år. Staten bestämmer om eventuella begränsningar i rätten till avdrag för utgifter som uppkommer i samband med förvärvsinkomster. Sveriges Kommuner och Landstings styrelse beslutade den 14 december 2007 att höja omkostnadsersättningen i rekommendationerna från år 2008 med 130 kronor per månad och uppdragstagare. Denna rekommendation gäller även för år I cirkuläret finns tabeller med aktuella belopp för arvode och omkostnader för år Från och med 2010 innehåller SKL; s cirkulär endast rekommendationer gällande ersättningar för arvode och omkostnad. SKL har inte möjlighet att ge råd avseende ersättningar i enskilda ärenden. Råd och stöd ges däremot avseende mer generella frågeställningar t.ex. i samband med att kommunen utarbetar egna riktlinjer för ersättningar. SKLs rådgivning är enbart avsedd för företrädare för kommunen. Familjehem kan inte konsultera SKL utan hänvisas till berörd kommun. Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

9 CIRKULÄR (6) Klicka här för att komma till formuläret eller kopiera in följande adress i din webbläsare: Tidigare års cirkulär finns att hämta i cirkulär basen på hemsidan Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för Vård och omsorg Åsa Furén-Thulin

10 CIRKULÄR (6) Ersättningar vid familjehemsvård av barn och ungdom enligt SoL, LVU och LSS för år 2017 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2017 års prisbasbelopp, kronor och inkluderar barnbidrag alternativt studiebidrag som ska dras av då det går direkt till familjehemmet alternativt ungdomen. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Beloppen i tabellen inkluderar inte höjningen av omkostnadsersättningen 130 kronor per månad och uppdragstagare utan ska läggas på den ordinarie omkostnadsersättningen. Omkostnadsersättningen är till för att täcka de merkostnader som familjehemmet får när det tar emot barnet i sin familj. Ersättningen utgörs dels av en ålders fördelad schablon, som kallas grundkostnad, dels av tilläggskostnader som beräknas individuellt. Omkostnadsersättningen höjs när barnet fyller 13 år. Konsumentverkets beräkningar av kostnader för olika hushåll och för barn i olika åldrar har beaktats vid beräkningen av omkostnadsersättningens storlek. Nivån är satt med beaktande av att de placerade barnen har stora behov. Hänsyn har också tagits till att familjehemmen vanligen har en högre standard än den som ligger till grund för Konsumentverkets beräkningar. Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av prisbasbeloppet Kronor % av prisbasbeloppet kr 105 % kr 150 % kr 120 % kr 170 % Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr.o.m. januari Arvodet har räknats upp med 2.8 % för år Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode kr kr kr kr kr kr kr kr

11 CIRKULÄR (6) Familjehemsersättning vid förälder/barnplacering enligt SoL, LVU och LSS för år 2017 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning per förälder för år Beloppen är beräknade på 2017 års prisbasbelopp, kronor, och är per månad fr.o.m. januari Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Beloppen i tabellen inkluderar inte höjningen av omkostnadsersättningen 130 kronor per månad och uppdragstagare utan läggs på den ordinarie omkostnadsersättningen. Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av prisbasbeloppet Kronor % av prisbasbeloppet kr 120 % kr 170 % Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning per förälder för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr.o.m. januari Arvodet har räknats upp med 3 % för år Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Grundarvode Exempel på förhöjt arvode kr kr kr Vid förälder-/barnplaceringar utgår arvode - och omkostnadsersättning även för barnet.

12 CIRKULÄR (6) Familjehemsersättning vid placering av vuxen enligt SoL för år 2017 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2017 års prisbasbelopp, kronor, och är per månad fr.o.m. januari Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Beloppen i tabellen inkluderar inte höjningen av omkostnadsersättningen 130 kronor per månad och uppdragstagare utan läggs på den ordinarie omkostnadsersättningen. Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av prisbasbeloppet Kronor % av prisbasbeloppet kr 120 % kr 170 % Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr.o.m. januari Arvodet har räknats upp med 3 % för år Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode kr kr kr

13 CIRKULÄR (6) Ersättning till kontrakterade jourhem enligt SoL och LVU för år 2017 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2017 års prisbasbelopp, kronor, och är per månad fr.o.m. januari Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Beloppen i tabellen inkluderar inte höjningen av omkostnadsersättningen 130 kronor per månad och uppdragstagare utan läggs på den ordinarie omkostnadsersättningen. Fast omkostnadsersättning platser % av 3-4 platser % av prisbasbelopp prisbasbelopp 933 kr 25 % kr 50 % Rörlig omkostnads ersättning 2 Enligt rekommendationer för omkostnadsersättningar för familjehem Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr.o.m. januari Arvodet har räknats upp med 3 % för år Ersättningen är fast och utgår oavsett om barn är placerade eller inte, inget tillägg utgår vid placering. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. 1 plats 2 platser 3-4 platser kr kr kr 1 Då inga barn finns placerade 2 Då barn finns placerade

14 (4) CIRKULÄR 16:61 Avdelningen för Vård och omsorg Socialnämnd Individ- och familjeomsorg Funktionsnedsättning LSS Ersättning till kontaktperson och kontaktfamilj/stödfamilj som korttidsvistelse enligt LSS för år 2017 Cirkuläret syftar till att ge stöd och vägledning för handläggare och beslutsfattare i kommuner gällande handläggningen av ärenden som rör kontaktpersoner och kontaktfamiljer/stödfamiljer enligt LSS. Eftersom det är generella rekommendationer bör de ses som ett stöd för utvecklande av kommunens egna riktlinjer för handläggningen av dessa ärenden. Cirkuläret innehåller tabeller med aktuella rekommendationer gällande belopp för arvode och omkostnader för år Sveriges Kommuner och Landstings styrelse beslutade den 14 december 2007 att höja omkostnadsersättningen i rekommendationerna från år 2008 med 130 kronor per månad och uppdragstagare för faktiska kostnader. Detta beslut gäller även för år Mer information finns i cirkulär 08:81 som tar upp frågor av betydelse för handläggning av ärenden gällande familjehemsplaceringar och de rekommendationer Sveriges Kommuner och Landsting där ger. Från och med 2010 innehåller SKL; s cirkulär endast rekommendationer gällande ersättningar för arvode och omkostnad. SKL har inte möjlighet att ge råd avseende ersättningar i enskilda ärenden. Råd och stöd ges däremot avseende mer generella frågeställningar t.ex. i samband med att kommunen utarbetar egna riktlinjer för ersättningar. SKLs rådgivning är enbart avsedd för företrädare för kommunen. Familjehem kan inte konsultera SKL utan hänvisas till berörd kommun. Klicka här för att komma till formuläret eller kopiera in följande adress i din webbläsare: Tidigare års cirkulär finns att hämta i cirkulär basen på hemsidan Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

15 CIRKULÄR (4) Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för Vård och omsorg Åsa Furén-Thulin

16 CIRKULÄR (4) Ersättning kontaktfamilj/stödfamilj enligt LSS för år 2017 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2017 års prisbasbelopp, kronor, och är per dygn som barnet eller den vuxna är i kontaktfamiljen. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Beloppen inkluderar inte höjningen av omkostnadsersättningen 130 kronor per månad och uppdragstagare utan läggs på den ordinarie omkostnadsersättningen. Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad inklusive grundkostnad % av Kr/dygn % av Kr/dygn prisbasbelopp prisbasbelopp 0 12 år 105 % 129 kr 150 % 184 kr 13 < år 120 % 147 kr 170 % 209 kr Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per dag. På lördagar, söndagar och helgdagar utgår dubbelt arvode. Om vistelsen varar sammanhängande mer än 14 dagar, vid t.ex. skollov, ges dubbelt arvode på helger enbart inom ramen för de första 14 dagarna. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode Kr /dygn Kr/dygn Kr/dygn 0 12 år 198 kr 317 kr 446 kr år 258 kr 377 kr 446 kr Vuxna 317 kr 377 kr 446 kr

17 CIRKULÄR (4) Ersättning kontaktperson enligt LSS för år 2017 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2017 års prisbasbelopp, kronor. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Beloppen inkluderar inte höjningen av omkostnadsersättningen 130 kronor per månad och uppdragstagare utan läggs på den ordinarie omkostnadsersättningen. Procent av prisbasbelopp 10 % 373 kr 25 % 933 kr 40 % kr Arvodesersättning Kronor /månad Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Beloppet är beräknat på 2017 års prisbasbelopp, kr. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Kategori Kategori 1 kontakt minst en gång /vecka Kategori 2 kontakt flera gånger /vecka Kategori 3 kontakt i stort sett dagligen Arvode i procent av Kronor/månad prisbasbeloppet % 373 kr kr % 747 kr kr % kr kr

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51 Protokoll 1 (4) Kost- och servicenämnden Sekretariatet Handläggare Datum Diarienummer LK/ Datum och tid Plats Torsdagen den 17 november kl Landstingshuset, Nordstjärnan Beslutande Eva Hallström (MP), LiV ordförande Johan Olsson (S), LiV vice ordförande Ingela Wretling (S) ers för Marlene Lund Kopparklint (M),Karlstad kommun Sonja Höglund (M), Kristinehamns kommun ers för Krister Nyström (S) Eva Frykenberg (C), Kils kommun Ersättare I tjänsten Justering Maria Ohlqvist, koststrateg Agnetha Jonsson, områdeschef stöd Susanne Jangentorp, administrativ koordinator sekreterare Utsågs Ingela Wretling att jämte ordföranden justera dagens protokoll. 17 Föredragningslista Dagordningen godkändes och fastställdes. Föredragningar inför beslutsärenden 18 Förslag till budget för kost- och servicenämnden 2017 Koststrateg Maria Ohlqvist redogjorde för förslag till budget. En ny kostupphandling har genomförts Förslag till flerårsplan för kost- och servicenämnden Koststrateg Maria Ohlqvist redogjorde för förslag till flerårsplan och gick igenom bilagorna mål och mått, kommunikationsplan, årshjul och kostförsörjningsprocessen. En punkt har lagts till i flerårsplanen om att öka samverkan med kommunerna i nämnden. Nämnden tog upp nedanstående kompletteringar till underlaget. Kost- och servicenämnden läggs till som aktör 9 i kostförsörjningsprocessen. Under uppföljning och utveckling i samma dokument läggs till att det finns en kost- och servicenämnd som fattar beslut och följer upp verksamheten (aktör 9). Årshjulet kompletteras med förklaringar på förkortningarna i dokumentet.

52 Datum Diarienummer LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (4) 20 Mötesplan för kost- och servicenämnden 2017 Nämnden gick igenom förslag till mötesplan. Beslutsärenden Utdrag Koststrateg Maria Ohlqvist Budgetchef Agneta Gustavsson 21 LK/ Förslag till budget för kost- och servicenämnden 2017 Underlag till budget utgår från ingående parters bedömda behov av måltider för år Kostnaderna täcks genom bidrag från parterna, bidragen förskottsbetalas med 1/12 varje månad. Över-/underskott regleras årligen och fördelas proportionellt med utgångspunkt från faktiskt avropat antal måltider. Måltidsbehov 2017 (portioner) Karlstad Kil Kristinehamn Landstinget Budget 2017 (tkr) Personalkostnader Råvaror och material Övriga kostnader Kost- och servicenämnden beslutade att godkänna budget för kost-och servicenämndens verksamhet 2017, budgetomslutning tkr. Utdrag Koststrateg Maria Ohlqvist Chef för verksamhetsoch ledningsstöd Kjersti Berg Marthinsen 22 Förslag till flerårsplan för kost- och servicenämnden En flerårsplan med mål, prioriterade arbetsområden och förslag till aktiveter har arbetats fram för kost-och servicenämnden för perioden Till planen följer fyra bilagor mål och mått, kommunikationsplan, kostförsörjningsprocessen och årshjul. Kost- och servicenämnden beslutade att godkänna flerårsplan för kost-och servicenämnden med tillhörande fyra bilagor, mål och mått, kommunikationsplan, kostförsörjningsprocessen och årshjul med följande kompletteringar; att kost- och servicenämnden läggs till som aktör 9 i kostförsörjningsprocessen. Under uppföljning och utveckling i samma

53 Datum Diarienummer LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (4) dokument läggs till att det finns en kost- och servicenämnd som fattar beslut och följer upp verksamheten (aktör 9) samt att årshjulet kompletteras med förklaringar på förkortningarna i dokumentet. Utdrag Kost- och servicenämnden 23 Mötesplan för kost- och servicenämnden 2017 Kost- och servicenämnden beslutade att fastställa följande sammanträdesdatum för 2016 Torsdagen den 2 mars kl Fredagen den 15 september kl Torsdagen den 16 november kl Information 24 Kommunikation Den 6 oktober skickades ett pressmeddelande ut om kundenkätens resultat, som genomfördes under våren Meddelandet gick också ut till de kommuner som ingår i nämnden. Den 7 oktober var samma information på livlinan och liv.se. Maria Ohlqvist tar med frågan om kommunikation kring kostupphandlingen. 25 Återkoppling från drift- och servicegruppen kring färska grönsaker Koststrateg Maria Ohlqvist informerade om att frågan kring färska grönsaker, som komplement till matlådorna, har behandlats i drift- och servicegruppen. Beskedet från gruppen är att maten som förpackas ska hålla i tio dagar. Det går inte att garantera att färska grönsaker håller lika länge. Därför är tanken att brukaren själv ska komplettera matlådan med färska grönsaker, eller med hjälp av hemtjänsten. 26 Miljö, hållbarhet och hälsa inom livsmedelsområdet Koststrateg Maria Ohlqvist informerade från Livsmedelsforum Arbetet pågår med att ta fram en livsmedelsstrategi. Strategin innefattar hela livsmedelskedjan från primärproduktion till konsument, regeringens handlingsplan och genomförande. Syftet med strategin är att möta globala samhällsutmaningar, öka sysselsättningen, produktionen,

54 Datum Diarienummer LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (4) innovationskraften, lönsamheten och tillväxten i livsmedelskedjan. Hållbarhet är en röd tråd, svensk produktion är världsledande inom många områden. Genom en förbättrad kosthållning kan vi förbättra ekonomin, hälsan och minska klimatpåverkan. 27 Förfrågningar om specialkost Landstingsjurist Isabelle Edgren informerade om vilka regler som gäller kring köp av specialkost för kommuner som inte ingår i nämnden. En kommun har möjlighet att få testa maten under en kortare period. För att få mat levererad efter testperioden krävs att kommunen anmäler intresse för att ingå i kost- och servicenämnden. Kommuner som är med i nämnden är inte tvungna att beställa mat. Man samverkar kring produktion av måltider. Det är helt möjligt för en kommun att gå med i nämnden och bara köpa specialkost. Kost- och servicenämnden konstaterade att det är möjligt för en kommun att testa maten och ställer sig positiv till att Hagfors kommun får pröva kosten fram till mars. 28 Inbjudningar och seminarium Maria Ohlqvist fick i uppdrag att undersöka om nämnden kan få ta del av det nyhetsbrev som handlar om aktuell hållbarhet och som i dagsläget endast kommer till miljöchefen.. Ordföranden informerade att landstinget har gått med i ett kostnadsfritt nätverk Healthcare Without Harm (HCWH). Det finns föreläsningar på webben som man kan ta del av. 29 Övriga frågor Nästa möte Nästa möte är torsdagen den 2 mars. Vid protokollet Susanne Jangentorp Justeras den / 2016 Eva Hallström Ingela Wretling

55 WSW Kristinehamns kommun Protokoll Sammanträdesdatum Sida 4(26) Socialnämndens arbetsutskott 132 Socialchefens information och rapporter Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackar för informationen och lägger den tiu handlingarna. Ärende A. Avfallsstcategjan Mattson informerar nämnden om revidering av avfallsplan 30min - Muntlig info B. AFS Organisatorisk och social arbetsmiljö C. Bl-ukari-evision-boendestödet-BORIS-Kl-istinehamn D. Projektplan - Dagverksamhet föl personer med minnesproblemadk E. Verksamhetsrapport aktiviteter Ijusterandes sign Utdragsbestyrkande ^tf!^ ^ "7r^

56 AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling

57 Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

58 ISBN ISSN ARBETSMILJÖVERKET Stockholm, Telefon: E-post: BESTÄLLNINGSADRESS Arbetsmiljöverket Stockholm Telefon I Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande regler. Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. Allmänna råd är inte bindande, utan innehåller rekommendationer om tillämpningen av föreskrifterna som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende. De kan t.ex. upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven och visa på praktiska lösningar. Observera att hänvisningar till författningar alltid avser författningens ursprungliga nummer. Senare ändringar och omtryck kan förekomma. När det gäller ändringar och omtryck av Arbetarskyddsstyrelsens och Arbetsmiljöverkets författningar hänvisas till senaste Förteckning över föreskrifter och allmänna råd. Utgivare: Anna Middelman Elanders Sverige AB,

59 AFS 2015:4 Innehåll Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om organisatorisk och social arbetsmiljö Syfte Tillämpningsområde... 5 Till vem föreskrifterna riktar sig Definitioner... 6 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 7 Kunskaper... 7 Mål Arbetsbelastning... 8 Arbetstid Kränkande särbehandling

60

61 Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om organisatorisk och social arbetsmiljö; AFS 2015:4 Utkom från trycket den 1 oktober 2015 beslutade den 22 september Arbetsmiljöverket föreskriver följande med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (1977:1166) och beslutar följande allmänna råd. Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön. Tillämpningsområde 2 Föreskrifterna gäller i samtliga verksamheter där arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning. Allmänna råd: Begreppen arbetstagare och arbetsgivare har samma innebörd i dessa föreskrifter som i arbetsmiljölagen (1977:1160), med de undantag som anges i 3 dessa föreskrifter. Till vem föreskrifterna riktar sig 3 Arbetsgivaren har ansvaret för att föreskrifterna följs. Med arbetsgivare likställs de som hyr in arbetskraft. De som genomgår utbildning eller är under vård i anstalt likställs inte med arbetstagare vid tillämpningen av dessa föreskrifter. Allmänna råd: I 1 kap. 3 arbetsmiljölagen likställs bland annat de som genomgår utbildning eller är under vård i anstalt med arbetstagare vid tillämpning av 2 4 och 7 9 kap. arbetsmiljölagen. Genom denna paragraf undantas dessa från att omfattas av föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö. 5

62 AFS 2015:4 Definitioner 4 I dessa föreskrifter har följande ord denna betydelse. Handlingar som riktas mot en eller flera arbets- tagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Krav i arbetet Kränkande särbehandling Ohälsosam arbetsbelastning Organisatorisk arbetsmiljö Resurser för arbetet De delar av arbetet som fordrar upprepade ansträngningar. Kraven kan exempelvis omfatta arbetsmängd, svårighetsgrad, tidsgräns, fysiska och sociala förhållanden. Kraven kan vara av kognitiv, emotionell och fysisk natur. När kraven i arbetet mer än tillfälligt överskrider resurserna. Denna obalans blir ohälsosam om den är långvarig och möjligheterna till återhämtning är otillräckliga. Villkor och förutsättningar för arbetet som inklu- derar 1. ledning och styrning, 2. kommunikation, 3. delaktighet, handlingsutrymme, 4. fördelning av arbetsuppgifter och 5. krav, resurser och ansvar. Det i arbetet som bidrar till att 1. uppnå mål för arbetet, eller 2. hantera krav i arbetet. Resurser kan vara: arbetsmetoder och arbetsredskap, kompetens och bemanning, rimliga och tydliga mål, återkoppling på arbetsinsats, möjligheter till kontroll i arbetet, socialt stöd från chefer och kollegor och möjligheter till återhämtning. 6

63 AFS 2015:4 Social arbetsmiljö Villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor. Systematiskt arbetsmiljöarbete 5 I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete finns det regler om arbetsmiljöpolicy, kunskaper och hur arbetsgivaren regelbundet ska undersöka och bedöma vilka risker som kan förekomma i verksamheten. Där finns det också regler om att arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att komma till rätta med riskerna. I 6 nedan finns det särskilda krav på kunskaper och i 7 8 finns det krav på mål. I 9 14 regleras särskilda organisatoriska och sociala faktorer som omfattas av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Kunskaper 6 Arbetsgivaren ska se till att chefer och arbetsledare har nedanstående kunskaper: 1. Hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning. 2. Hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling. Arbetsgivaren ska se till att det finns förutsättningar att omsätta dessa kunskaper i praktiken. Allmänna råd: Ett sätt för arbetsgivaren att tillföra kunskaper är att ge utbildning, gärna för chefer, arbetsledare och skyddsombud tillsammans. Det underlättar för chefer och arbetsledare när även skyddsombuden har motsvarande kunskaper. Utbildning kan ges av företagshälsovård eller annan resurs med kompetens inom området. Med förutsättningar avses bland annat tillräckliga befogenheter, en rimlig arbetsbelastning och stöd i rollen som chef eller arbetsledare. Mål 7 Utöver det som gäller enligt 6 och 9 14 i dessa föreskrifter ska arbetsgivaren ha mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Målen ska syfta till att främja hälsa och öka organisationens förmåga att motverka ohälsa. Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna möjlighet att medverka i arbetet med att ta fram målen och se till att arbetstagarna känner till dem. 7

64 AFS 2015:4 Allmänna råd: Arbetsgivaren bör ha en tydlig strategi för arbetet med att uppnå målen. Grundläggande för ett framgångsrikt arbete mot målen är att de är förankrade i den högsta ledningen och i övriga delar av organisationen. Målen kan syfta till att exempelvis stärka och förbättra kommunikation, lärande, ledarskap, samarbete, inflytande och delaktighet. En arbetsmiljöpolicy ska finnas enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Målen bör ta sin grund i och vara förenliga med denna. 8 Målen ska dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten. Arbetsbelastning 9 Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet. Allmänna råd: Tilldelning av arbetsuppgifter innebär krav i form av en viss arbetsmängd och svårighetsgrad som behöver vägas upp med resurser. Arbetsgivaren bör ta hänsyn till tecken och signaler på ohälso sam arbetsbelastning vid tilldelningen. Att minska arbetsmängd, ändra prioriteringsordning, variera arbetsuppgifterna, ge möjligheter till återhämtning, tillämpa andra arbetssätt, öka bemanning eller tillföra kunskaper är exempel på åtgärder för att förebygga ohälsosam arbetsbelastning. Arbetsgivaren bör även försäkra sig om att den teknik som används är utformad och anpassad till det arbete som ska utföras. Arbetsgivarens skyldigheter att förebygga ohälsosam arbetsbelastning omfattar såväl chefer och arbetsledare som andra arbetstagare. Det är viktigt att arbetsgivaren skapar förutsättningar för arbetstagarna att uppmärksamma arbetsgivaren på höga krav och bristande resurser. Genom att bedriva ett ledarskap som möjliggör regelbunden dialog med arbetstagarna kan tecken och signaler på ohälsosam arbetsbelastning uppmärksammas och obalanser rättas till. Det är viktigt att arbetsgivaren inom ramen för sitt arbetsmiljöarbete undersöker och åtgärdar risker kopplade till arbetsbelastning. Arbetsgivaren behöver motverka att arbetsbelastning leder till sjuk- 8

65 AFS 2015:4 domar och olyckor. Det är väsentligt att identifiera orsakerna bakom arbetsbelastningen för att åtgärderna ska ha effekt. Frågor som rör åtgärder kan även behöva hanteras på en annan nivå eller i en annan del av organisationen. Utöver den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kan fysiska, kognitiva och ergonomiska förhållanden bidra till arbetsbelastningen. 10 Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna känner till 1. vilka arbetsuppgifter de ska utföra, 2. vilket resultat som ska uppnås med arbetet, 3. om det finns särskilda sätt som arbetet ska utföras på och i så fall hur, 4. vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tillgänglig tid inte räcker till för alla arbetsuppgifter som ska utföras, och 5. vem de kan vända sig till för att få hjälp och stöd för att utföra arbetet. Arbetsgivaren ska därutöver säkerställa att arbetstagarna känner till vilka befogenheter de har enligt punkterna 1 5. Allmänna råd: Genom att fortlöpande gå igenom punkterna 1 5 blir det möjligt att förebygga onödiga krav och belastningar på arbetstagarna. Det kan vara lämpligt att kommunicera punkterna gemensamt till arbetstagare som delar ansvar och arbetsuppgifter för att på så vis underlätta samarbete. Arbetsgivaren bör skapa möjligheter för arbetstagarna att uppmärksamma arbetsgivaren på eventuella oklarheter som rör punkterna. Det är viktigt att arbetsgivaren tar hänsyn till arbetstagarnas olika förutsättningar när det gäller att kommunicera. I arbeten där stöd och hjälp från kollegor inte går att ordna bör arbetsgivaren se till att chefer, arbetsledare eller annan utsedd person är tillgängliga för hjälp och stöd. 11 Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka att arbetsuppgifter och arbetssituationer som är starkt psykiskt påfrestande leder till ohälsa hos arbetstagarna. 9

66 AFS 2015:4 Allmänna råd: Exempel på arbetsuppgifter och arbetssituationer som kan vara starkt psykiskt påfrestande är att bemöta människor i svåra situationer, utsättas för trauman, lösa konflikter, fatta svåra beslut under press där också etiska dilemman ingår. Exempel på åtgärder som bör övervägas vid starkt psykiskt påfrestande arbete, utöver de som framgår av råden till 9, är 1. regelbundet stöd av handledare eller tillgång till annan expert inom området, 2. särskilda informations- och utbildningsinsatser, 3. hjälp och stöd från andra arbetstagare, och 4. rutiner för att hantera krävande situationer i kontakter med kunder, klienter med flera. Det är viktigt att arbetsgivaren skapar förutsättningar för arbetstagarna att uppmärksamma arbetsgivaren på särskilt påfrestande arbetsförhållanden. Vilka åtgärder som bör väljas beror på vilka förhållanden som gör arbetet starkt psykiskt påfrestande. Arbetstid 12 Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna. Allmänna råd: Arbetsgivaren bör redan vid planeringen av arbetet ta hänsyn till hur arbetstidens förläggning kan inverka på arbetstagarnas hälsa. Exempel på förläggning av arbetstider som kan medföra risker för ohälsa är 1. skiftarbete, 2. arbete nattetid, 3. delade arbetspass, 4. stor omfattning av övertidsarbete, 5. långa arbetspass, och 6. långtgående möjligheter att utföra arbete på olika tider och platser med förväntningar på att vara ständigt nåbar. Arbetsgivaren bör särskilt uppmärksamma möjligheterna till återhämtning. Arbetsgivaren bör även ta hänsyn till att arbetstidens förläggning påverkar risken för olyckor. I arbetstidslagen (1982:673) anges gränser för hur många timmar arbetstagare som mest får arbeta och vilka viloperioder de minst ska ha. Arbetstidslagen anger därmed de yttersta gränserna för arbets- 10

67 AFS 2015:4 tiden men innehåller inga regler om hur arbetsgivaren ska ta hänsyn till arbetstidens förläggning i arbetsmiljöarbetet. Kränkande särbehandling 13 Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten. Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling. Allmänna råd: Klargörandet kan lämpligen göras skriftligen i en policy. Chefer och arbetsledande personal har ett särskilt ansvar när det gäller att förebygga, uppmärksamma och hantera kränkande särbehandling. Det är därför viktigt att de uppfyller kunskapskraven i 6. Ett gemensamt arbete kring bemötande och uppträdande kan bidra till att motverka kränkande särbehandling. Exempel på förhållanden i verksamheten som är viktiga att vara uppmärksam på är konflikter, arbetsbelastning, arbetsfördelning, förutsättningar för samarbete och konsekvenser av förändringar. 14 Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras. Av rutinerna ska det framgå 1. vem som tar emot information om att kränkande särbehandling förekommer, 2. vad som händer med informationen, vad mottagaren ska göra, och 3. hur och var de som är utsatta snabbt kan få hjälp. Arbetsgivaren ska göra rutinerna kända för alla arbetstagare. Allmänna råd: Vanligtvis rapporteras kränkande särbehandling till en chef när berörda inte på egen hand lyckats reda upp situationen. Om arbetstagaren inte kan vända sig till sin närmaste chef kan arbetstagaren vända sig till en högre chef. Arbetstagare kan dessutom vända sig till skyddsombud. Det kan finnas behov av att ingripa snabbt och göra en bedömning av situationen för att förhindra att den förvärras och se till att punkt 3 är ombesörjd. Arbetsgivaren kan ge företagshälsovård eller annan sakkunnig uppdraget att ge stöd och hjälp. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete finns regler om att om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet och om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, 11

68 AFS 2015:4 ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa eller olycksfall kan förebyggas i fortsättningen. Ett undermåligt utredningsförfarande när det gäller kränkande särbehandling kan vara skadligt både ur arbetsmiljö- och hälsosynpunkt. Den som genomför en utredning bör därför ha tillräcklig kompetens, möjlighet att agera opartiskt och ha de berördas förtroende. Arbetsmiljölagstiftningens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall och reglerar inte frågor om kompensation och skuld. En arbetstagarorganisation eller juridiskt ombud kan ge juridisk hjälp. 1. Denna författning träder i kraft den 31 mars Genom denna författning upphävs a) Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd (AFS 1980:14) om psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön, b) Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1990:18) om omvårdnadsarbete i enskilt hem, och c) Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1993:17) om kränkande särbehandling i arbetslivet. ERNA ZELMIN-EKENHEM Christina Jonsson Anna Middelman 12

69 NSPH/RSMH BRUKARREVISION Brukarrevisorer: Tova Sjödin, Evelina Östlund & Robin Östin Brukarrevision på Kristinehamns kommun, boendestödet BORIS September Anna Broström Teamledare

70 Innehåll 1. Vad är brukarrevision? Varför brukarrevision? Fördelar med brukarstyrd brukarrevision Uppdraget om revision på Kristinehamns kommun Metod, material och arbetssätt Rapportens innehåll Etiska principer och tystnadsplikt Om boendestöd i Kristinehamns kommun Sammanfattning av resultat Sammanfattning/ trafikljus Aktiviteter och trivsel Innehållet i stödet Planering och samverkan Bemötande och kompentens Övriga frågor Brukarrevisorernas kommentarer Utvecklingsförslag Bilagor Intervjumall Inbjudan till intervju för brukare Talong med frankerat kuvert till brukare Tystnadsplikt Verksamhetsbeskrivning Borisgruppen... 25

71 1. Vad är brukarrevision? Brukarrevisionsprojektet ägs av NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) och drivs av RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa) med medel från Allmänna Arvsfonden. Projektet förväntas pågå från januari 2015 till januari Brukarinflytande innebär att den som använder en samhällsfunktion också har inflytande över den. Citatet den som har skorna på fötterna vet var de skaver beskriver begreppet bra. För att nå brukarinflytande behöver olika metoder tas fram och implementeras. En sådan metod är brukarrevision. En brukarrevision kan enligt Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) och Schizofreniförbundet förklaras som en granskning av en enhet eller verksamhet som ger vård, stöd eller service till personer med psykiska funktionshinder som utförs av brukare och/eller närstående. En brukarrevision är alltså en granskning av en verksamhet som utförs av personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa (kallade brukarrevisorer). Dessa kommer fram till vad som ska undersökas, de utför intervjuer och tar fram en rapport. Rapporten ska sammantaget beskriva vad som är bra, något som är mindre bra och föreslå ett antal utvecklingsförslag. Alla som arbetar som brukarrevisorer har genomgått en utbildning i bland annat etiska frågor och sekretess, intervjuteknik och analys av kvalitativa data. Resultatet som framkommit när rapporten har färdigställts återkopplas sedan till verksamhetens ledning och personal. 1.2 Varför brukarrevision? Syftet med en brukarrevision är att identifiera tillgångar, svagheter och utvecklingsmöjligheter i en psykiatrisk verksamhet. Enkelt uttryckt för att förbättra kvaliteten i verksamheten. Personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa har kunskap om dessa typer av verksamheter och har därmed ett unikt egenupplevt perspektiv, det ger en brukarstyrd brukarrevision.

72 1.3 Fördelar med brukarstyrd brukarrevision I en brukarstyrd brukarrevision är det brukarrevisorernas kunskaper och erfarenheter som ger ett nytt perspektiv när det gäller att ta fram frågor, ställa bra följdfrågor och underlätta ett jämställt möte. Det kan också bidra till en annan förståelse och analys av intervjumaterialet än om personal eller forskare skulle göra undersökningen. Brukarrevisorernas olika erfarenheter kan skapa trovärdighet i mötet med brukarna som ska intervjuas och underlätta samtal kring frågor som kan upplevas som känsliga eller svåra att prata om. En annan fördel med brukarrevision är att brukarrevisorer som är återhämtade kan bidra till återhämtning hos de intervjuade. Erfarenhet visar att brukare ger andra svar när brukarrevisorer intervjuar brukare än om personal ställer samma frågor. Man kan i sammanhanget konstatera att det finns ett annat maktförhållande beroende på vem som ställer frågorna. En viktig aspekt av brukarrevisioner är också att den är oberoende av verksamheten vilket ger en högre trovärdighet än undersökningar som görs av verksamheten själv. Eftersom brukarna garanteras anonymitet i förhållande till både kommunen och hälso- och sjukvården kan det upplevas lättare att framföra kritik utan rädsla för att drabbas av repressalier. Svaren blir mer rättvisande och förbättringsområden kan fångas upp samtidigt som personal kan stärkas av den positiva feedback som lyfts fram. Sammanfattningsvis är en brukarstyrd brukarrevision en undersökning där personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa skriver frågorna, genomför intervjuerna, analyserar resultatet, sammanställer rapporten och återkopplar till verksamheten. En process som från början till slut leds av brukare är ett unikt sätt att samla information och ta del av erfarenheter av en verksamhet som ger vård och stöd. 1.4 Uppdraget om revision på Kristinehamns kommun Kontrakt om brukarrevision upprättades med Kristinehamns kommun om två brukarrevisioner: gruppboendet Nya Utsikten och boendestödet BORIS. Den här rapporten omfattar brukarrevision på boendestödet BORIS.

73 1.5 Metod, material och arbetssätt Metoden är kvalitativ med semi-strukturerade intervjuer. Denna rapport är resultatet av sju intervjuer genomförda under juni till september 2016 med brukare som nyttjar Kristinehamn kommuns boendestöd BORIS. Brukarrevisorerna var Tova Sjödin, Robin Östin och Evelina Östlund som alla genomfört brukarrevisionsutbildningen (RSMH Utbildning) i Värmland april Ansvarig teamledare i brukarrevisionen var Anna Broström (Brukarrevisionsprojektet NSPH/RSMH). Första steget i revisionen: Brukarrevisorerna träffades den 30 maj 2016 för att formulera frågor och skapa en intervjumall med fem teman som användes under samtliga intervjuer (intervjumall bifogad). De teman som fick utgöra stommen till intervjumallen var; 1. Aktiviteter och trivsel 2. Innehållet i stödet 3. Planering och samverkan 4. Bemötande och kompentens 5. Övriga frågor (sammanfattning) Intervjuerna bokades in efterhand med hjälp av samordnaren Anna Henriksen på Kristinehamns kommun. Brukarna fick information om revisionen (se bifogad inbjudan) och fick anmäla sitt intresse om att bli intervjuad till personalen. Därmed var boendestödjarna och samordnaren på kommunen en viktig länk mellan teamledaren, brukarrevisorerna och de intervjuade. Efter ett par månader insåg vi att det var svårt att rekrytera intervjupersoner och delade då istället ut en talong med frankerat kuvert. Tanken med att dela ut en talong var för att brukarna själva i lugn och ro avgöra om de ville vara med och på vilket sätt. Kontaktinformationen var fortfarande ställd till Anna Broström (teamledare) med olika alternativ (talong bifogad). När brukarna anmält sitt intresse till teamledaren förmedlades deras kontaktuppgifter till brukarrevisorerna som sinsemellan gjorde upp om vem som kunde åka på intervjun. Brukaren kontaktades, och tillsammans med brukarrevisorn bestämdes datum, tid och plats för intervjun. På grund av sena anmälningar genomfördes två intervjuer via telefon. Brukarrevisorn kontaktade brukaren och gemensamt bestämdes en tid då brukarrevisorn kunde ringa tillbaka och genomföra en intervju. Brukarrevisorn som

74 genomförde de två telefonintervjuerna upplevde en skillnad då det vid samtal via telefon är svårt att läsa av den andres kroppsspråk och på så vis kanske utläsa mer information. Brukarrevisorn upplevde även en skillnad då flera frågor fick upprepas flera gånger och fler följdfrågor fick ställas innan ett förmodat rätt svar uppfattades. Intervjuerna genomfördes i brukarens lägenhet eller annan plats av två revisorer åt gången. När intervjuerna var klara sammanställde vi svaren och analyserade dem tematiskt. 1.6 Rapportens innehåll Innehållet bygger huvudsakligen på sju intervjuer och informationen som framkom där. En annan viktig aspekt är brukarrevisorernas kommentarer och synpunkter som tas med under varje tema och i en sammanfattning i slutet. Att lägga till brukarrevisorernas kommentarer och utvecklingsförslag är en del i att brukarrevisionen är brukarstyrd. 1.7 Etiska principer och tystnadsplikt De etiska överväganden som gjordes var; samtyckeskravet, informationskravet, konfidenttialitet- och nyttjandekravet. Att delta i intervjuer var frivilligt, de kunde dra sig ur eller avbryta intervjun närsomhelst. Det stod dem fritt att efter intervjun be brukarrevisorerna att ta bort deras svar. Alla brukarrevisorer har skrivit under ett avtal om tystnadsplikt och sekretess råder inom det aktuella revisionsteamet. Dokument och inspelade intervjuer förstörs efter att de analyserats och sprids inte på något sätt under några omständigheter efter sammanställandet av denna rapport (se bilaga Tystnadsplikt). 1.8 Om boendestöd i Kristinehamns kommun Boendestöd är ett stöd i den dagliga livsföringen riktat till särskilda målgrupper, bland annat personer med psykisk funktionsnedsättning. Stödet kan vara både praktiskt och socialt, och syftet är att stärka förmågan att klara vardagen i bostaden och ute i samhället. (Socialstyrelsen 2011) Borisgruppen i Kristinehamn startade 2014 för att effektivisera öppenvården. Verksamheten har sin bas på Stenstaliden 17 och har som syfte att erbjuda högkvalitativ öppenvård med insatser som är anpassade efter klientens behov. I sin verksamhetsbeskrivning skriver Kristinehamns kommun bland annat att: 1. Borisgruppen ska genomsyras av delaktighet för att öka individens självständighet.

75 2. Borisgruppen ska ha resurser att möta ett samhälle med mångfald gällande kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning med mera. (Att medarbetarna har kunskaper inom mångfald, jämställdhet och hbtq-områdena.) 3. Borisgruppen genomför uppföljningar med klienter som sker löpande genom uppföljning av genomförandeplanen. 2. Sammanfattning av resultat 2.1 Sammanfattning/ trafikljus Grönt ljus Positivt, saker som bör lyftas upp. Boendestödjarna beskrivs överlag av brukarna som mycket positiva och engagerade, de är intresserade av dem som personer och villiga att både lära ut och lära sig själva. Man känner sig trygg med att om det uppstår konflikter eller problem så kan man prata med boendestödjarna och genomföra ändringar De flesta upplever boendestöjdarna som flexibla och villiga att hjälpa till med saker utöver deras ordinarie arbetsuppgifter som skjuts till läkare eller bärhjälp. Flera av de tillfrågade talar om någon förändring som nyligen ska ha gjorts, vilket lett till en klar förbättring i boendestödet. Rött ljus Negativt, saker som kan förbättras. Genomförandeplan merparten av de tillfrågade vet inte om de har en genomförandeplan eller vad en sådan bör innefatta. Eftersom denna utgör grunden för deras stöd tycker vi att detta bör lyftas upp. Brukarna är nöjda med antalet besök ifrån boendestödjarna, men man tycker att tiden per besök är något kort det sociala får gå bort till fördel för praktiska saker som mathandel. Man saknar en del sakkunskap om diagnoser och psykisk ohälsa ifrån boendestödjarna - man önskar att de hade mer kunskap kring vanliga diagnoser för att bättre förstå brukarna på ett professionellt plan.

76 Man uttrycker oro för vikarier dels på grund av förändringen men många upplever också en drastisk sänkning i kvaliteten hos stödet under tiden. Många upplever vikarierna som rent ut otrevliga ( En del av dem hälsar, som en av brukarna uttryckte det). 2.2 Aktiviteter och trivsel 1. Har du arbete, studier, praktik eller någon annan typ av formell sysselsättning? Sex utav de sju tillfrågade saknade någon typ av formell sysselsättning, men vid närmare efterfrågning kom revisorerna fram till att intresset för att få någon sådan sysselsättning var mycket liten. Frånsett fallen där det helt enkelt inte fanns intresse berodde detta oftast på att man kände sig fysiskt eller psykiskt inkapabel till det. Det förekom dock en önskan att bara få komma tillbaka till arbetet så fort som möjligt. 2. Brukar du besöka något aktivitetshus, förening eller liknande mötesplats? Även här var det en majoritet som svarade nej, men det fanns däremot ett intresse. För att nämna ett par citat så sades bland annat att det vore trevligt med arbetsterapi och en önskan att boendestödjarna fick med mig på mer saker. Rent konkret innebar detta för många skjuts och hjälp att faktiskt komma iväg till aktiviteterna att komma ut på aktiviteter med sina hundar var ett extra vanligt exempel på sådan aktivitet. Många kände även ett tvång att fokusera på handlandet för att de inte hade tid att både komma ut på saker och få hjälp med detta. Slutligen så nämndes även en önskan att få hjälp med att lära sig matlagning då man upplevde att detta inte skulle vara ett problem om man bara fick hjälp att lära sig. 3. Har du så mycket social kontakt som du önskar, t.ex. med vänner eller familj? De flesta uppgav att de har tillräcklig social kontakt, endast ett par av de tillfrågade uppgav något tveksamma svar. Inga raka nej förekom, med andra ord. När de boende tillfrågades huruvida boendestödjarna hjälper dem att få mer social kontakt var svaren mer varierade Bland annat: Nej inte alls, Ja, hen drar ut mig på allt möjligt, De ger mig olika idéer och frågar hur det går. När de istället fick frågan om de vill ha mer hjälp blev svaret nästan uteslutande nej eller de har gjort allt de kan.

77 Brukarrevisorernas kommentar: Det fanns klar korrelation mellan de som gav mycket klara ja -svar på den första frågan angående tillräcklig social kontakt och nej -svaren på den följande om ifall de får hjälp med att få mer kontakt De som upplever att de inte får hjälp på den här frågan kan med andra ord antas vara de som inte heller behöver hjälp med den sociala kontakten (vilket även förklarar att man trots detta nästan unisont svarat nej på den tredje frågan). 4. Hur trivs du med dina boendestödjare? Överlag var svaren positiva, tre av de tillfrågade utbrast jättebra!. Vi kan dock förstå att det upplevs ha varit en förbättring nyligen, när det handlar om kontinuitet med vilka boendestödjare som kommer till en viss brukare. En av de intervjuade sade rakt ut att det inte varit bra tidigare även om det var mycket bra boendestöd nu. Boendestödjarna beskrevs som väldigt positiva och engagerade, de tillfrågade gav alltså inte mycket kritik på individplan. Det fanns dock andra saker man var osäker på eller ville lyfta upp: Semestervikarier Många av de tillfrågade kände sig osäkra på sommarvikarier och upplevde att de ofta tycktes okunnigare eller rentav otrevliga jämfört med den ordinarie personalen ( En del av dem hälsar, som en av de tillfrågade uttryckte det). Regelbundenhet Överlag så fanns en önskan att få stödet så regelbundet som möjligt, man ville i största möjliga mån få samma personer på samma tider. Kort tid Som tidigare nämndes så upplevde många att tiden helt enkelt inte räckte till, aktiviteter och annan hjälp som hjälp vid städning fick helt enkelt gå bort till fördel för hjälp med handeln. 2.3 Innehållet i stödet 1. När du ansökte om boendestöd; upplevde du att du blev lyssnad på? Endast två utav de tillfrågade uppger att de själva har ansökt om boendestöd, med hjälp av till exempel kontaktperson av resterande fem som då blev erbjudna boendestöd var det bara en som upplevde att det varit frivilligt. Fyra av sju upplever alltså att det hela skett över huvudet på dem och att de i stort sett blivit tvingade till det av psykiatrin/socialtjänsten/läkare. Brukarrevisorernas kommentar: Brukarna verkar överlag inte medvetna om hur processen kring boendestöd fungerar, upplevandet av maktlöshet i frågan kan med andra ord ha att göra med att de faktiskt inte varit medvetna om när de accepterade stödet.

78 2. Har du och dina boendestödjare gjort någon genomförandeplan ihop? Endast två av sju förstår vad vi pratar om och uppger att de har en genomförandeplan. Resterande fem tycks inte förstå vad en genomförandeplan är eller vad den ska innebära för deras stöd trots försök att förklara vad det är. De minns inte att de har gjort någon sådan plan, men i vissa av fallen förväxlas genomförandeplanen med schemaläggning. 2b. Om ja: i hur stor utsträckning upplever du att boendestödjarna följer den? De två tillfrågade som uppger att de har en genomförandeplan anser att det har fungerat och att planen följs. Det nämns dock en önskan att boendestödjarna är aningen mer konsekventa och säger till på skarpen när de säger till om städning så att den verkligen blir av. 3. Får du det stöd från boendestödet som du behöver i vardagen? Det största behov som nämns är handlandet, vilket man upplever att man får hjälp med En del får till och med hjälp att bära om de ber om det fast det inte ingår i boendestödjarens jobb. Man upplever även att boendestödjarna är mycket flexibla och har möjlighet att pussla med schemat om man behöver särskild hjälp med till exempel skjuts till läkare. 3b. Om nej: vad saknar du? Som nämnts tidigare så talas det om stöd med matlagning i hemmet som ett sätt att bli mer självständig. Man önskar även mer tid med boendestödjarna för att hinna med mer än bara handlandet. 4. Känner du att tiden som boendestödjarna är hos dig är tillräcklig? Återigen så nämner de tillfrågade överlag att tiden inte är helt tillräcklig, framförallt inte vid handlingstillfällen Man vill ha mer tid med boendestödjarna för att hinna med mer än det rent praktiska. 5. Om ditt behov av stöd skulle ändras, om du t ex skulle behöva mer eller annan typ av stöd från dina boendestödjare, vet du då hur du gör för att påverka detta? Överlag så verkar inte brukarna ha någon erfarenhet av att ändra stödet, men brukarrevisorerna uppfattar det som att kunskaper i frågan saknas. Detta eftersom många av de tillfrågade verkar ha önskningar eller frågor som de vill ta upp om de bara visste vart de

79 skall vända sig (endast en av sju känner sig säker på vart de skall vända sig för att få hjälp). Ett par av de tillfrågade känner sig trygga med att ta upp det med sina boendestödjare men uppger sig inte veta vem som i slutändan har hand om frågan. Brukarrevisorernas kommentar: Det kanske vore bra att informera brukarna om den här frågan så att de kan känna sig säkra på vem de skall vända sig till om de får problem, samt hur de kommer i kontakt med den här personen? 2.4 Planering och samverkan 1. Får du reda på planerade besök i god tid? De flesta av de tillfrågade uppger sig ha fasta tider. En del gör även upp med boendestödjarna under besöken när nästa skall inträffa. 1b. Om ja: hur ser kommunikationen ut? Kommunikationen sker via telefon frånsett den/de som föredrar att ta det muntligt på plats. 2. Får du boendestöd de tider du behöver det? Brukarna uppger här att tiderna de får är tillräckliga, men av ovanstående frågor kan utläsas att själva besökstiden är problemet snarare än mängden besökstillfällen. 3. Får du lov att ändra tider när du behöver det? Överlag finns kunskap om att det går att byta tider vid behov, men några av de tillfrågade uppger en oro för att bli utan boendestöd om man försöker ändra tiderna (endast en av sju uppger att detta faktiskt har hänt). Ett par av de tillfrågade uppger dock att det är lätt att byta tid. 4. I hur stor utsträckning kan du påverka vilka boendestödjare som ska hjälpa dig? De flesta upplever att de boendestödjare de har är bra, ordinarie och ersättare eller två ordinarie annars verkar det röra sig om en pool. Några av de tillfrågade uppger att de inte bryr sig vilka som kommer. Även här finns dock tveksamhet om vart man ska vända sig om man har frågor eller vill ändra boendestödjare, så mer information i frågan rekommenderas. 5. Hur går du tillväga om det uppstår konflikter och du skulle vilja byta boendestödjare?

80 Fyra av brukarna känner sig säkra på vart de kan vända sig om konflikter uppstår, en av dessa har faktiskt genomfört en ändring ingen av dessa är dock densamma utan samtliga har egna versioner av hur processen skulle/har gått till. Mer information om vart man bör vända sig om det uppstår konflikt är med andra ord önskvärt. Det skall dock nämnas att många inte upplever att det skulle vara något problem att byta, man är bara inte helt säker på vem det skall tas upp med. 6. Upplever du att du kan be boendestödjarna om annan/extra hjälp om/när du behöver det? Fyra av sju är glasklart positiva och uppger att de fått hjälp med skjuts till bland annat läkarbesök, optiker, medicinuthämtning, m.m. Man uppger dock överlag att boendestödjarna är flexibla och mycket villiga att hjälpa till med saker utöver ordinarie arbetsuppgifter i mån av tid. 7. I vilken mån upplever du att boendestödjarna lyssnar på dig om det blir problem? De är duktiga på att lyssna och kommer alltid ihåg mina problem, sen följer de upp också. De är helt toppen. Brukarna tolkade den här frågan på två olika sätt Vissa uppfattade det som problem med boendestödjarna medans andra tog det som personliga problem. Brukarna som uppfattade frågan som rörande personliga problem uppger att boendestödjarna är mycket omtänksamma och lyhörda. De som uppfattade frågan som rörande problem med boendestödjarna uppgav helt enkelt att det inte förekommit några problem. 8. I vilken mån upplever du att boendestödjarna och sjukvården, t ex psykiatrin, samarbetar för att hjälpa dig? Endast i något enstaka fall uppges en plan mellan psykiatri, kommun och sjukvård. (En del av de tillfrågade svarar positivt på frågan men det framkommer att dessa uppfattar skjuts till möten och liknande som samarbete.) Brukarrevisorernas kommentar: Alla utom en av de som svarade negativt på frågan svarade helt enkelt att de inte visste om något samarbete (en svarade helt enkelt att det inte fanns något samarbete) Det är mycket möjligt att det finns ett samarbete instanserna emellan kring brukarna som de inte själva är

81 medvetna om. 2.5 Bemötande och kompentens 1. Hur upplever du boendestödjarnas bemötande? Brukarna svarar med många superlativ om ett bra bemötande, till exempel Superbra, artiga och intresserade av mig och min vardag och hur det fungerar. I ett fall besvarade en brukare till och med frågan med att varmt säga Omtänksamt. I ett fall påminns vi om att bemötandet innan de nyligen införda ändringarna inte varit bra. 1b. Vad är det som är bra eller mindre bra? Man uppskattar att boendestödjarna ser brukaren som individ och inte bara genom sin problematik. De tar därför snabbt till sig individuella egenheter och anpassar sig till dem på ett bra sätt. 2. I hur stor utsträckning upplever du att boendestödjarna har tillräcklig kunskap om dina behov för att hjälpa dig? Boendestödjarna tycks som sagt ha bra koll på vad varje individuell brukare behöver hjälp med, men vissa av brukarna anser att boendestödjarna behöver mer kunskap om diagnoser för att kunna hjälpa dem på bästa sätt. Jag får lära dom, både om min personliga diagnos och mina personliga egenheter., sade en av brukarna för att poängtera detta (hen var dock nöjd med att hur boendestödjarna tagit till sig informationen efter att ha pratat med dem) 3. I vilken mån känner du dig förstådd av dina boendestödjare? Brukarna känner sig förstådda på ett personligt plan, men vissa nämner återigen att de inte alltid känner sig förstådda på ett sakligt plan, dvs när det gäller kunskaper om deras problematik. 3b. Kan du ge några exempel på situationer där de förstår/inte förstår dig? Om jag säger något negativt mot mig själv, så säger de att det inte är något fel med mig, alla är som alla är. Boendestödjaren gör det jag tycker är negativt med mig själv till något positivt. De tycker inte att jag ska se ner på mig själv.

82 En situation där flera brukare slagit ihop sina timmar för att göra något tillsammans lyfts upp, där de fått besöka ett stort varuhus. Detta hade inte slutat väl då dessa brukare inte fullt uppskattat att vistas på en sådan överbefolkad plats. Möjligheten till liknande sammanslagningar för aktiviteter uppskattas men till rätt aktiviteter mer kunskap om brukarnas personliga egenheter för att hitta rätt aktivitet till rätt brukare. Brukarrevisorernas kommentar: Just sakkunskapsfrågan är en röd tråd genom hela den här delen av revisionen ingen har något negativt att säga om bemötande och personligt engagemang hos boendestödjarna men man tycks uppleva att de inte alltid förstår ens problematik. 4. Tycker du att boendestödjarna stöttar dig tillräckligt när det kommer till din personliga omvårdnad? De flesta uppger att de är självständiga och tar hand om sin egen personliga hygien. Någon uppger att de skulle behöva en extra push för att komma igång med till exempel dusch medans någon uppger att det inte fungerar alls då boendestödjaren låter dem sköta det på egen hand, vilket inte uppskattas. Vissa av de tillfrågade nämner mat i den här frågan en efterfrågar hjälp om att reglera matintaget medans flera nämner en önskan att få hjälp med matlagning och måltidsplanering (något som förekommit tidigare i intervjun hos dessa personer). 2.6 Övriga frågor 1. Sammanfattningsvis, vad tycker du om ditt boendestöd, fungerar det som du förväntat dig? Utveckla! Fasta tider på fasta dagar både efterfrågas och lyfts upp som viktiga på den här punkten brukarna vill helt enkelt veta när boendestödjarna kommer och helst även vilken boendestödjare de kan förvänta sig när denne kommer. Mer information om och till vikarier det finns mycket osäkerhet kring när dessa kommer att dyka upp och vad man kan förvänta sig när de gör det. Så mycket kontinuitet som möjligt bör finnas trots att ordinarie personal är frånvarande. Bland de flesta som upplever sig som tvingade till boendestöd ges svar som är likgiltiga men överlag ändå positiva - Eftersom jag inte fick Boendestöd frivilligt hade jag inga förväntningar. Men jag tycker det fungerar mycket bra.

83 2. Är det något annat du vill tillägga? Flera av de tillfrågade anger att det varit skönt att få göra en sådan här personlig undersökning istället för enkäter och liknande opersonliga undersökningar. 3. Brukarrevisorernas kommentarer Genom intervjuerna och analysprocessen har vi brukarrevisorer uppfattat att de brukare vi mött och intervjuat överlag är mycket nöjda med sina boendestödjare. Vi ser det som mycket positivt att många brukare använder sig av superlativ och mycket positiva uttalanden när vi ber dem beskriva sina boendestödjare. Att de flesta av brukarna upplever boendestödjarna som flexibla och hjälpsamma upplever vi som mycket positivt då det leder till att brukarna inte behöver vara oroliga för att vara till besvär om de till exempel skulle behöva skjuts någonstans. Nästintill alla intervjuer genomsyras av att det verkar ha skett en förändring under senaste tiden. En av brukarna säger det har inte vart bra tidigare, men nu är det mycket bra. Vi brukarrevisorer vet inte om, eller hur, det har skett en förändring i boendestödet. Men om det har gjort det så verkar det vara lyckat. Som vi kan förstå det så har den antagna förändringen lett till mer kontinuitet i vilka boendestödjare som kommer till vilken brukare. Just kontinuiteten är någonting som flertalet av brukarna tagit upp i sina intervjuer. De önskar att de på förhand visste vilka boendestödjare som skall komma och de önskar boendestöd på fasta tider. Även när det handlar om vikarier vill vi lyfta ordet kontinuitet. Många av de tillfrågade brukarna har uppgett att de känner en viss oro inför vikarier, eftersom de inte vet om de kommer eller vilka de är. Det var en brukare som till och med uppgav att vikarierna i vissa fall inte ens hälsar och presenterar sig när de kommer. Vi som brukarrevisorer önskar att det fanns mer information om vikarier till brukarna och med information till vikarierna om brukarna, för att undvika missförstånd dem emellan. Att brukarna upplever en brist på information är något vi brukarrevisorer upplevt under intervjuerna och analysprocessen. Många brukare är osäkra på vad boendestödet innebär och vad det innehåller. Flertalet är inte ens medvetna om att, eller när, de ens har tackat ja till boendestöd. En annan, mycket viktig, punkt vi brukarrevisorer vill ta upp när vi pratar om brist på information är genomförandeplanen. När vi har frågat brukarna om de har en genomförandeplan är det endast två av sju tillfrågade som ens förstår vad vi pratar om. Med

84 tanke på att det står i Borisgruppens verksamhetsbeskrivning att genomförandeplanen är någonting som utvärderas och följs upp tillsammans med brukarna tycker vi detta verkar konstigt. Vi tycker det är bra att brukarna får vara med och utvärdera sin genomförandeplan, men vi undrar ändå hur det går till. Det kanske bara är en missuppfattning i kommunikationen, kanske genomförandeplanen kanske kallas något annat när den diskuteras med brukarna? Vi skulle önska att brukarna fick mer information om genomförandeplanen, vad den är och varför den görs. Även vid frågan om brukarna upplever att boendestödet och sjukvården samarbetar upplever vi en informationsbrist. När denna fråga ställs tror många av brukarna att vi frågar om boendestödjarna skjutsar dem till och från läkarbesök. Information till brukarna om eventuella samarbeten skulle vara önskvärt, så att de inte upplevs som att det sköts över huvudet på brukarna. När vi har ställt frågor till brukarna som handlar om mer administrativa frågor om boendestödet (till exempel frågor som rör byte av boendestödjare och ändra sitt stöd) är många av brukarna positiva. De flesta av de tillfrågade brukarna, även om de inte försökt själva, är mycket positiva till att det skulle gå att genomföra en ändring om de skulle behöva det. Detta anser vi vara positivt, det verkar som att brukarna känner en stor tilltro till sitt boendestöd och upplever att boendestödet ställer upp för dem. Dock kan vi vidare i intervjuerna utläsa att flera av brukarna inte vet hur de skulle gå tillväga om de skulle behöva ändra sitt stöd eller boendestödjare. Så även här önskar vi alltså mer information till brukarna, för att förenkla en sådan eventuell process för dem. I intervjuerna framkommer det att många brukare är nöjda med antalet besök de får av boendestödjarna, men många upplever att det är för kort tid per gång. En del brukare har uppgett att de tycker det är synd att de måste välja en aktivitet som att till exempel åka och handla framför en annan aktivitet de kanske hellre skulle vilja göra bara för att tiden inte räcker till båda. Tyvärr verkar de tillfällen där det är tänkt att brukaren ska åka och handla bara räcka till just det. Någon brukare har uppgett att denne i vissa fall väljer bort att städa för att hen ska hinna handla tillsammans med sina boendestödjare. När det gäller bemötandet som brukarna får av sina boendestödjare är svaren mycket positiva. Brukarna verkar vara mycket nöjda med boendestödjarnas bemötande. De upplevs som trevliga, hjälpsamma och omtänksamma. Några brukare har fått slå ihop sina timmar för att kunna åka iväg och göra något speciellt. I de fall där detta har hänt är det både positiva och negativa upplevelser som brukarna förmedlar. Vi brukarrevisorer tycker att det är mycket

85 positivt att möjligheten att slå ihop timmar finns, men tycker även att boendestödjarna bör ta hänsyn till brukarnas speciella egenheter så det blir rätt aktivitet till rätt brukare. En del brukare har lyft att boendestödjarna har bra koll på vad varje enskild brukare behöver, men en viss sakkunskap om diagnoser saknas. En brukare menar att hen ibland måste berätta och informera sina boendestödjare. I de fall som brukaren får informera och lära sina boendestödjare har dessa lyssnat och lärt. Men vi brukarrevisorer önskar en viss höjning i sakkunskap, för att underlätta för brukarna. När det gäller personlig hygien är det vissa brukare som klarar sig mycket bra, men vissa behöver hjälp att till exempel duscha. Här har en brukare sagt att hen behöver bli tillsagd på skarpen. Vi brukarrevisorer föreslår även här att boendestödjarna tillsammans med brukarna kommer fram till hur just denne vill bli hjälpt. Till sist kommer frågan om matlagning upp. Många av de brukare vi träffat har framfört en önskan om att få lära sig laga mat och att planera sin mat. Vi brukarrevisorer anser att det skulle vara en bra idé om brukarna fick tiden att lära sig detta, då det skulle stärka deras självförtroende och samtidigt öka deras självständighet.

86 3.1 Utvecklingsförslag Vi har tagit fram några punkter vi anser är viktiga för verksamheten att utveckla. Mer sakkunskap om diagnoser hos boendestödjarna. Vi föreslår ett samtal mellan boendestödjare och brukare för att få reda på vad just den brukaren behöver. Mer förklaring och information till brukarna om vad boendestödet innefattar och innebär. Så att varje individuell brukare får samma hjälp av alla sina boendestödjare Mer information till brukarna om hur de går tillväga ifall det uppstår problem. Många är idag övertygade om att det går att lösa men de vet inte hur de gör. Mer information om genomförandeplan! Många av brukarna vet idag inte ens att de har en. Vi föreslår att varje brukare har en genomförandeplan-light samt en att-göra-lista uppsatt på samma ställe i bostaden, till exempel på insidan av ytterdörr eller på insidan av ett städskåp. Detta för att brukare och boendestödjare kan hänvisa till dessa papper, då det ibland uppstår frågor om vad som ska göras eller vad som ingår i den enskilde brukarens boendestöd. Dessa listor kan även fungera för att underlätta den tid då vikarier kommer till brukarna. Mer information till brukarna om vikarier, framförallt i semestertider. Samt mer och lättillgänglig information till vikarierna om brukarna. För att undvika missförstånd och nervositet inför stödet. Hjälp med matlagning i hemmet. Ett tillfälle någon gång ibland att laga enklare mat tillsammans.

87 4. Bilagor 4.1 Intervjumall 1. Aktiviteter och trivsel 1.1 Har du arbete, studier, praktik eller någon annan typ av formell sysselsättning? b. Om nej: skulle du vilja ha någon formell sysselsättning? 1.2 Brukar du besöka något aktivitetshus, förening eller liknande mötesplats? b. Om nej: skulle du vilja göra det? c. Skulle du behöva någon typ av stöd för att genomföra fritidsaktiviteter? 1.3 Har du så mycket social kontakt som du önskar, t.ex. med vänner eller familj? b. Stöttar boendestödjarna dig för att få mer social kontakt? c. Om nej: Skulle du vilja att boendestödjarna stöttar dig mer för att få mer social kontakt? 1.4 Hur trivs du med dina boendestödjare? b. Vad är det som fungerar bra eller mindre bra? 2. Innehållet i stödet 2.1 När du ansökte om boendestöd; upplevde du att du blev lyssnad på? 2.2 Har du och dina boendestödjare gjort någon genomförandeplan ihop? b. Om ja: Upplever du att personalen följder den? c. Har man personalen lyssnat på dig och tagit hänsyn till dina önskemål när planen gjordes? 2.3 Får du det stöd från boendestödet som du behöver i vardagen? b. Om nej: Vad saknar du? 2.4 Känner du att tiden som boendestödjarna är hos dig är tillräcklig? b. Om nej: hur skulle du vilja ha det?

88 2.5 Om ditt behov av stöd skulle ändras, om du t.ex. skulle behöva mer stöd eller annan typ av stöd från dina boendestödjare, vet du då hur du gör för att påverka detta? 3. Planering och samverkan 3.1 Får du reda på planerade besök i god tid? 3.2 Får du boendestöd de tider när du behöver det? 3.3 Får du lov att ändra dina tider när du behöver det? b. Har du försökt byta tid någon gång? Hur gick det? 3.4 Kan du påverka vilka boendestödjare som ska hjälpa dig? 3.5 Vet du hur du ska gå tillväga om det uppstår konflikter och du skulle vilja byta boendestödjare? 3.6 Upplever du att du kan be boendestödjarna om annan/extra hjälp om/när du behöver det? 3.7 Lyssnar boendestödjarna på dig om det blir problem? 3.8 Upplever du att boendestödjarna och sjukvården, t.ex. psykiatrin, samarbetar för att hjälpa dig? 4. Bemötande och kompetens 4.1 Hur upplever du boendestödjarnas bemötande? b. Vad är det som fungerar bra eller mindre bra? 4.2 upplever du att boendestödjarna har tillräcklig kunskap om dina behov för att kunna hjälpa dig? 4.3 Känner du dig förstådd av dina boendestödjare? b. Om nej: kan du ge något exempel på situationer där boendestödjarna inte förstår dig?

89 4.4 Skulle du vilja att boendestödjarna stöttar dig mer i att ta hand om din personliga omvårdnad, t.ex. intimhygien, än vad de gör idag? 5. Övriga frågor 5.1 Sammanfattningsvis, vad tycker du om ditt boendestöd, fungerar det som du förväntat dig? Utveckla! 5.2 Är det något annat du vill tillägga?

90 4.2 Inbjudan till intervju för brukare Vad tycker du om ditt boendestöd? Det vill vi gärna veta! Vi ska göra en brukarrevision på boendestödsverksamheten BORIS i Kristinehamn. En brukarrevision går ut på att ta reda på vad som fungerar bra, vad som fungerar mindre bra och om det finns förslag på hur boendestödet kan förbättras. Din åsikt är viktig! Vi skulle vilja intervjua dig och veta vad du tycker. Intervjun kan ske på en neutral plats eller hemma hos dig och tar cirka en timme. Alla svar behandlas anonymt och vi har tystnadsplikt. Resultatet kommer att sammanställas och presenteras i en rapport. Vi som gör brukarrevisionen har alla egen erfarenhet av psykisk ohälsa och/eller är anhöriga. Din medverkan är frivillig och du kan när som helst avbryta intervjun. Sista dagen för att anmäla sitt intresse är 13 juni. Intervjuerna bokas sedan in efter överenskommelse. Brukarrevisionsteamet Värmland. Från vänster: Evelina, Susanne, Anna, Tova och Robin För att boka en intervju, kontakta teamledare Anna Broström på eller anna.brostrom@rsmh.se Tack!

91 4.3 Talong med frankerat kuvert till brukare Vad tycker du om att ha boendestöd? Det vill vi gärna veta och skulle därför vilja intervjua dig om vad du tycker är bra, mindre bra och om det finns saker i ditt boendestöd som kan förbättras? Vi som ska göra de här intervjuerna jobbar för RSMH/NSPH i Brukarrevisionsprojektet. Vi har alla egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Dina svar är mycket viktiga för oss och kommer att presenteras i en rapport om boendestödet i Kristinehamn. Du är anonym och vi som intervjuar har tystnadsplikt. En intervju tar inte mer än en timme och kan utföras hemma hos dig, på café eller i telefon. Som tack för din medverkan får du fika och ett presentkort efter avslutad intervju. Anmäl ditt intresse på ett av detta sätt: Ring Anna Broström (teamledare) Mejla anna.brostrom@rsmh.se Fyll i talongen och posta med det förfrankerade kuvertet Ja, jag vill gärna bli intervjuad och berätta om boendestöd Underskrift Telefon Namnförtydligande Hur vill du intervjuas Hemma Telefon Annan plats:

92 4.4 Tystnadsplikt Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Denna försäkran gäller för brukarrevisorer inom RSMH, Härmed intygar jag att jag har tagit del av och förstått bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (bilaga) om vad som gäller för mig utifrån det uppdrag jag har för RSMH. Jag försäkrar att jag inte talar om eller på annat sätt för vidare sådant som jag under uppdraget får reda på rörande enskilda personers personliga förhållanden så som till exempel enskilds hälsotillstånd. Jag för inte heller vidare information jag får under uppdraget som gäller förhållanden i de verksamheter jag reviderar på uppdrag av RSMH. Jag har förstått att det gäller under den tid jag är uppdragstagare och för all tid därefter. Jag försäkrar att jag kommer att återlämna alla dokument och all annan information när mitt uppdrag är slutfört. Jag är medveten om att jag bryter mot tystnadsplikten i sekretesslagen om jag inte följer sekretessbestämmelserna på rätt sätt. Jag vet att brott mot bestämmelserna kan leda till åtal för brott mot tystnadsplikten. Jag är vidare medveten om att jag vid brott mot tystnadsplikten omgående mister mitt uppdrag för RSMH och att kvarvarande ersättning kan komma att ej betalas ut.... Ort och datum... Uppdragstagares namn och namnteckning... Uppdragstagares personnummer Bevittnat av företrädare för RSMH

93 Bilaga 1 Sekretessbelagd information och företagshemligheter Förhållandet mellan uppdragsgivare och uppdragstagare grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende. Uppdragstagare ska under sitt uppdrag, likväl som efter att detta upphört, iaktta diskretion rörande organisationens angelägenheter samt iaktta sekretess beträffande uppgifter som uppdragstagaren till följd av sitt uppdrag fått kännedom om och vars yppande kan medföra men för organisationen, dess medlemmar eller andra enskilda personer. Uppdragstagare för RSMH kan under uppdragets fullgörande komma att få tillgång till information som är sekretessbelagd enligt bestämmelserna i Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Av särskild betydelse är den sekretess som gäller till skydd för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden i till exempel vårdens eller socialtjänstens verksamhet. Den som behöver service, vård och hjälp ska kunna vara trygg och säker på att inga känsliga uppgifter lämnas vidare till obehöriga. Muntliga uppgifter eller skrivna handlingar får inte lämnas vidare till utomstående. Observera att utomstående i detta sammanhang även innefattar din familj och dina vänner. Anställda/Ansvariga i verksamheten eller andra uppdragstagare, som inte behöver uppgiften för sitt eget arbete räknas också som utomstående. Det är av största vikt att sekretessbelagda uppgifter inte sprids vid tillfällen där dessa uppgifter inte ska tas upp eller obehöriga personer kan lyssna. Detta kan gälla på tåget, bussen eller andra platser dit allmänheten har tillträde. Observera att ovanstående även gäller sekretessbelagd information som man har fått inför ett uppdrag. Vidare kan anställd/uppdragstagare vid RSMH få del av sådan information som berör affärseller driftförhållanden i verksamheter som får anses näringsdrivande och som huvudmannen för denna belagt med sekretess; se lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Sådan information får självklart inte heller spridas i en vidare krets än vad som är nödvändigt för uppdragets fullgörande.

94 Datum Sida 25(27) 4.5 Verksamhetsbeskrivning Borisgruppen Boende och resurser i samverkan Bakgrund: Borisgruppen startar under hösten 2014 för att utveckla och effektivisera öppenvården inom Ifo. Syftet är att öppenvården och organisationen ska uppnå en större flexibilitet, samsyn hos utförarna, ett bredare utbud av insatser, bättre effektivitet och kompetensutveckling hos medarbetarna. Verksamheten samlokaliseras på Stenstalid 17 Samtliga medarbetare som arbetar med beviljade öppna insatser inom Ifo ingår i Borisgruppen. Ide och syfte med verksamheten: Att erbjuda högkvalitativ öppenvård med insatser som är anpassade efter klienternas behov. Genom att samla olika kompetenser i en arbetsgrupp kan vi arbeta i intern och extern samverkan inom fler områden och anpassa utifrån de behov som föreligger. Målgrupp: Invånare i Kristinehamns kommun som beviljats bistånd i form av öppna insatser för att klara sitt dagliga liv och fungera som självständiga individer i samhället. Mål och resultat Borisgruppen ska genomsyras av delaktighet för att öka individens självständighet Indikatorer: Samtliga klienter med beviljade insatser har en egen genomförandeplan utifrån biståndsbeslut med mål och syfte som de själva är med och utformar. Aktiviteter: Rutiner och mallar ska utformas och finnas med i kommunens kvalitetsledningssystem. Borisgruppen ska ha resurser att möta ett samhälle med mångfald gällande kön, etniskt tillhörighet, sexuell läggning etc. Indikatorer: Att medarbetarna har kunskaper inom mångfald, jämställdhet och hbtq (homo,bi,trans,quer) områdena. Aktiviteter: Att hålla frågan levande och att vi beaktar de personer vi möter utifrån en mångfaldsperspektiv. Under året ska medarbetarna utbildas i kön/genus, mångfald och hbtq.

95 Den som behöver hjälp och stöd av Borisgruppen ska uppleva trygghet i kontakten och mötet med verksamhetens företrädare Indikatorer: Resultatet av brukarundersökningar, antal klagomål från klienterna. Aktiviteter: Använda Vägledande samspel ( ) som ett gemensamt förhållningssätt i arbetet med klienter, samverkanspartners och inom arbetsgruppen. Säkerställa att personalen har adekvat kompetens och använde evidensbaserade metoder. Borisgruppen ska genomsyras av ett barnperspektiv i samtliga möten med klienter och samverkanspartners. Indikatorer: Arbetet som utförs utgår från barns behov. Aktiviteter: Barn som berörs direkt eller indirekt av Borisgruppens verksamhet ska uppmärksammas och ingå i samtliga genomförandeplaner. Sprida information om barnkonventionen och gällande lagstiftning i arbetsgruppen regelbundet. Genomförande Borisgruppen arbetar med beviljade insatser inom öppenvård. Klienterna kan söka direkt till enheten och har då möjlighet att få upp till fem rådgivande samtal utan att bli registrerade, därefter kan de göra en ansökan för fortsatt bistånd på eget eller Borisgruppens initiativ. Utvärdering, uppföljning och erfarenhetsutbyte Utvärdering av tillgänglighet och bemötande genomförs 1 gång vartannat år genom brukarundersökning Uppföljningar med klienter sker löpande genom uppföljning av genomförandeplanen. Uppföljningar med interna samverkanspartners sker löpande i ledningsgruppen gällande samverkan mellan enheterna och genom ärende och samverkans uppföljningar med beslutande socialsekreterare. Redovisning av uppföljningar sker i verksamhetsberättelse, verksamhetsplan och verksamhetsbeskrivning 1 gång/år Resurser Arbetsgruppen utgår från Stenstaliden 17 samt familjecentralen. Boris består av ca 30 medaberbetare med bred kompetens inom följande områden: Missbruk/Beroendeproblematik Barn och ungdomsvård/familjearbete/föräldrastöd/fältarbete Samsjuklighet och boende för klienter med samsjuklighet Boendestöd för psykiskt funktionshindrade Boendesamordning

96 Kvinnofrid/ våld i nära relationer Gruppverksamhet ( tex växthuset, kidz club, 12-stegsbehandling mm) Ensamkommande ungdomar integrationsarbete

97 PROJEKTPLAN Sida 1(7) Datum Eivor Nygren PROJEKTPLAN Dagverksamhet för personer med minnesproblematik webbadress Projektnamn Dagverksamhet för personer med minnesproblematik Fastställt av Social chef Dokumentansvarig Eivor Nygren Dokumentidentitet Version Datum Status c:\users\lims7925\appdata\local\temp\solarplexusit\projektplan dagverksamhet för personer med minnesproblematik-{65ffaa5c d8f-a0ae-8193f36de5bf}.docx KRISTINEHAMNS KOMMUN Postadress 1. Kommunledningsförvaltningen Kristinehamn E-post Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

98

99 Direktivet Den demografiska utvecklingen visar på ett ökat antal äldre. Samtidigt som de äldre blir fler ökar också medellivslängden och med hög ålder ökar risken för minnesproblematik och demenssjukdom. De flesta par där den ena parten drabbas av demenssjukdom vill fortsatt leva tillsammans. Det ställer stora krav på den part som vårdar sin sjuka maka/make. Ett väl utbyggt anhörigstöd i forma av avlastning blir då viktigt. Även en person med demenssjukdom som lever ensam har bättre förutsättningar att klara det om det finns daglig stimulans och stöd. Denna typ av stöd fördröjer en eventuell inflyttning på särskilt boende och minska insatserna av hemtjänst. Dessutom ger det en ökad stimulans för individen och påverkar utvecklingen av minnesproblematiken på ett positivt sätt. Socialförvaltningen har i ganska liten utsträckning kunnat erbjuda dagverksamhet för personer med minnesproblematik. Verksamheten har varit integrerad med den sociala dagverksamheten där resurser för både lokaler och personal varit begränsade. Enligt beräkningar utifrån folkmängd uppskattas det at det finns ca 525 personer med en demenssjukdom i Kristinehamn, minst 80-90% av personer särskilt boende har någon form av minnesproblematik Demensvårdsteamet ska arbeta mot personer med en demensdiagnos och personer med demensliknande symtom. Beskrivning Omfattning Demensverksamheten ska utökas och utvecklas. Minst 21 personer med minnesproblematik ska erbjudas en heltäckande dagverksamhet upp till 5 dagar i veckan. Demensvårdsteamet ska vara en resurs för alla medarbetare som i sitt dagliga arbete möter individer med demenssjukdom och/eller deras närstående. Demensvårdsteamet ska arbeta för att ge personer med demenssjukdom en personcentrerad omvårdnad. Det ska vara individens personliga behov som styr. Målet är att verka för hög livskvalité för den demenssjuke. Effektmål Daglig verksamhet Antalet personer som erbjuds dagverksamhet ska öka Antal dagar som erbjuds varje individ ska öka Nära anhörig som vårdar personer med minnesproblematik ska uppleva en ökad avlastning Fördröjning av kvarboende i ordinärt boende Bryta isolering Hemtjänstinsatser för personer med minnesproblematik ska minska

100 Demensvårdsteam Stärka kvarboende Anhörigstöd Konsultativ verksamhet, framförallt mot omvårdnadspersonal Fortbildning/utbildning Handledning/ reflektionstid Nätverksträffar Avgränsning Social dagverksamhet ingår inte Tidplan Start av projektet är september Projektet ska pågå under 3 å Kostnad En beräknad budget är framtagen i samband med ansökan och omfattar personalkostnader, lokaler och transporter för motsvarande 4,2 mkr per år Avslutskriterier En slutrapport ska levereras efter projektets slut. Organisation Dagverksamhet består av enhetschef och personal som har specialkompetens såsom Silviasystrar, specialistutbildning inom demenssjukdomar eller ett stort intresse av att arbeta med personer med minnesproblematik. Demensvårdteam består av olika professioner såsom Biståndshandläggare, sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut, demensvårdsutvecklare samt Silviasyster

101 Beskrivning av ansvar Styrgruppens ansvar Projektledarens ansvar Att leda och fördela arbetet i arbetsgruppen samt att ha ett ekonomiskt ansvar i projektet. Följa givna direktiv och tillse att en god och säker verksamhet bedrivs. Projektmedlemmars ansvar Att arbeta utifrån ett salutogent arbetssätt och personcentrerat omvårdnadsperspektiv. Att bedriva en dagverksamhet där gästerna trivs och får en meningsfull dag. Att bedriva ett demensvårdsteam där olika professioner arbetar i team med, för professionen, givna arbetsuppgifter. Uppdragsgivare Socialnämnden i Kristinehamns kommun Styrgrupp Eva-Lotta Lindskog Socialchef Elisabeth Larsson MAS Ann-Charlotte Brattström Verksamhetschef Projektledare Eivor Nygren Enhetschef Sörgårdens dagverksamhet Resurspersoner Personal i dagverksamhet består av undersköterskor med särskild kompetens såsom Silviautbildning, demensutbildning eller liknande. Det finns också en diplomerad vårdhund i verksamheten. Personal i demensvårdsteamet består av Biståndshandläggare, sjuksköterska, arbetsterapeut, demensvårdsutvecklare och Silviasyster

102 Genomförande Dagverksamhet September 2016, projektet startar. Förberedelser för att bedriva dagverksamhet i lokalen. Oktober 2016, överflyttning av den befintliga dagverksamheten för personer med minnesproblematik till de nya lokalerna på Broängen. November 2016, våning två tas i bruk och verksamhet bedrivs på två våningar. Verksamheten fortsätter, arbetet bedrivs med ett salutogent arbetssätt. Gästerna erbjuds olika aktiviteter dagligen. Utevistelse är en daglig återkommande aktivitet. Demensvårdsteam Oktober 2016, Silviasystrar informerar om demensvårdsteamet för omvårdnadspersonal i hela kommunen samt vad som teamet kan vara behjälpliga med i omvårdnadsarbetet. November 2016, aktuella professioner träffas och utarbetar arbetssätt för teamet December 2016, kontakt med externa vårdgivare för att informera om demensvårdsteamet. Teamarbetet fortsätter och ska implementeras i kommunen och mot andra vårdgivare. Start av projektet Projektet startar september Uppföljning/ Rapportering En första utvärdering kommer att ske efter att verksamheten varit igång under ett år. Då går det att mer exakt beräkna utifrån deltagarna hur insatserna påverkat hemtjänsten. Även en bedömning om det förskjutit behovet av särskilt boende går då att göra. Utvärderingen ska också innehålla en bedömning av hur den demenssjukes livskvalité påverkats och hur situationen för de nära anhöriga förändrats. En liknande uppföljning görs år två och år tre Avslut av projektet Projektet avslutas efter 3 år.

103 Samverkan Samverkan med andra vårdgivare exempelvis vårdcentraler eller sjukhus. Samverkan med hemtjänst vid teamträffar, regelbundet. Samverkan med handläggare som ger kunden beslut om dagverksamhet. Regelbunden kontakt med anhöriga genom hembesök eller telefonkontakt Kommunikation Broschyrer om verksamheten inom dagverksamhet samt demensvårdsteamet är upptryckt. En direktlänk till verksamheten ska finnas på Kristinehamns kommun hemsida. Mailadress till verksamheten finns samt telefonnummer. I samband med öppnandet av verksamheten i nya lokaler, har anhöriga till kunderna bjudits in på ett öppet hus den 29 september 2016 Öppet hus för allmänheten, kommunanställda samt politiker var den 27 oktober 2016.

104 Socialnämndens Verksamhetsplan 2017

105 SOCIALNÄMND SOCIALNÄMNDENS UPPDRAG Socialnämndens kärnverksamhet är att utifrån behov ge omvårdnad, omsorg och rehabilitering för äldre, att ge stöd och hjälp för människor att bli självförsörjande och leva ett självständigt liv, att genom utredning och insatser ge barn, ungdomar och vuxna stöd, hjälp och service samt stöd och service till funktionshindrade. Kärnverksamheterna regleras av följande lagar: Socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), Föräldrabalken (FB) samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Utöver den lagstyrda kärnverksamheten har nämnden ansvar för verksamheter utifrån lokala politiska beslut, till exempel arbetsmarknads- och sysselsättningsåtgärder, boende för ensamkommande barn med mera. Värdegrund Nämndens värdegrund är att skapa värde för den enskilde. Värdegrunden ska genomsyra allt vad verksamheterna gör genom att ge ett gott bemötande och professionellt yrkesetiskt förhållningssätt med förankring i politiska beslut och styrdokument på nationell, regional och lokal nivå. Definitionen av kvalitet inom nämnden är: Att ge rätt insats till rätt brukare i rätt tid till rätt pris. Nationella och regionala mål Socialtjänstlagen Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. LSS Verksamheten skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som omfattas av lagen. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Nya Perspektiv Utvecklingsarbetet Nya Perspektiv är en gemensam arena för kommunerna i Värmland och Landstinget i Värmland. Där har mätbara mål för områden som rör socialnämndens ansvar fastställts. Områdena är Barn och familj, Riskbruk och riskbeteende, Psykisk hälsa samt Äldres hälsa. 2

106 Driftbudget Beslutad kommunfullmäktige 21 juni Budgetram (tusentals kronor) Varav särskilda satsningar: Varav fördelad på följande verksamhetsområden: Ledning/Politik Individ och familjeomsorg Äldreomsorg Omsorg om funktionsnedsatta Summa total Investeringar Beslutad kommunfullmäktige 21 juni Dekontaminator Nytt verksamhetssystem 500 Summa total

107 SOCIALNÄMNDENS VERKSAMHETSMÅL Det finns fem prioriterade områden som kommunfullmäktige har valt att arbeta med under en fem-årsperiod och utifrån dessa prioriterade områden finns kommunfullmäktiges övergripande mål. Vardagsliv Boende, fritid, kultur och miljö KF:s övergripande mål Kristinehamn erbjuder olika boendeformer i attraktiva miljöer Nämndmål: Indikatorer 1. Socialnämnden erbjuder attraktiva och trygga boendeformer och verkar för en ökad tillgång till senior och trygghetsboende Antal nyttjade dygn skyddat boende Ökat antal stödboenden Inga viten för icke verkställda beslut, boenden Aktiviteter: Utveckla former för boendestöd inom LSS Utveckling av tekniska trygghetslösningar Utveckla rutin och riktlinje vid in och utflytt på SÄBO Information på flera språk En väg in information Utveckla mer differentierade boenden 4

108 KF:s övergripande mål Kristinehamns kommun erbjuder ett varierat och tillgängligt fritids- och kulturliv Nämndmål: Indikatorer 1. Socialnämnden skapar positiva upplevelser av motion, natur och kulturupplevelser för att främja fysisk och psykisk hälsa hos den enskilde Fler aktiviteter för barn och unga med funktionsnedsättning Ökat nyttjande av Stadsbondgården Ökat antal personer med beslut på dagverksamhet Ökat antal deltagare i Liv och lust Aktiviteter: Förbättrat samarbete med kulturleverantörer Utveckla en ambulerande social dagverksamhet för att nå äldre utanför tätorten Marknadsföra dagverksamhet för personer med minnesproblematik Marknadsföra Liv och Lust med hjälp av hemtjänstpersonal Erbjuda ledsagning till sociala aktiviteter Skapa gruppaktiviteter för unga med funktionsnedsättning Inventera behov av stöd till familjer med barn och unga med funktionsnedsättning Öka tillgänglighet till Östervik på helger Aktiviteter kring utegym på Björkvallen Julmarknad Östervik Arbeta för buss-stopp vid Östervik Återbruk cyklar 5

109 Välfärd Vård, utbildning, omsorg KF:s övergripande mål Välfärden ska kännetecknas av goda och jämlika livsvillkor i livets alla skeden Nämndmål: Indikatorer 1. Alla socialnämndens insatser är rättssäkra, har ett barnperspektiv och utförs av kompetenta medarbetare som skapar jämlika livsvillkor och bidrar till ökad självständighet Bibehålla utbildningsnivå, usk och socialsekreterare Barn och ungdoms- checklistan används i alla socialnämndsbeslut Nya BBIC, implementerat IBIC, implementerat Aktiviteter: Erbjuda uppdragsutbildning till vikarier Erbjuda jobbgaranti för studenter på Vård och omsorgscolleges ungdomsgymnasium Introduktionsutbildning vid fler tillfällen än inför sommaren Fortsatt implementering av IBIC (individens behov i centrum) Fortsatt implementering av nya BBIC (barnets behov i centrum) Kompetensutvecklingsplan för anställda Utbildningsenhet på SÄBO Kompetens om FUNCA Internutbildning Barnperspektiv Ta fram en ny introduktionsplan 6

110 Näringsliv Företagande, arbete, hållbar tillväxt KF:s övergripande mål Kristinehamns kommun ska vara känd som en kommun med ett gott företagsklimat som skapar goda förutsättningar för och bidrar till tillväxt Nämndmål: Indikatorer 1. Socialnämnden ska ha en aktiv sysselsättning och arbetsmarknadspolitik för att kunna erbjuda meningsfulla sysselsättningsplatser, tex genom socialt företagande, för att öka den enskildes anställningsbarhet Försörjningsstödet ska minska Socialt företagande ska öka Kom i Jobb är en integrerad del av arbetsmarknadsenheten Antal legoarbeten ska öka Sysselsättning för personer inom socialpsykiatrin ska öka till 25% Aktiviteter: Motivationsarbete för att få personer inom socialpsykiatrin att söka sysselsättning Införa habiliterings-ersättning inom socialpsykiatrin Utöka öppettider på Camp Nova Använda praktikplatser inom socialt företag Öka antalet externa platser inom daglig verksamhet Starta second-hand butik Tillhandahålla arbetsplatser för Kom I Jobb-anställningar Öppenhet för att ta emot personer med behov av arbetspraktik Mer verksamhetsanpassade lokaler till AME Ta fram riktlinjer och rutiner för biståndsbedömning av sysselsättning 7

111 Infrastruktur Logistik och kommunikation KF:s övergripande mål Kristinehamns kommun verkar för goda kommunikationsmöjligheter och en god infrastruktur Nämndmål: Indikatorer 1. Socialnämnden använder sig av e- hälsa, välfärdsteknologi och digitala tjänster för ett effektivt användande av resurser Antal vårdplaneringar och sip-möten via länk Antal El-cyklar Antal familjehems-uppföljningar via Skype Antal E-tjänster Aktiviteter: Öka mobil dokumentation Öka antalet personer med nattkamera, även SÄBO Öka antalet personer med GPS-sula, även SÄBO Fler hybridbilar Fler el-cyklar som ersätter bil Laps-Care upphandling Använda Skype inom boendestöd Smarta telefoner för planering av insatser Projekt kognitiva hjälpmedel Informera om E-tjänster Utbildning i Skype Utöka den tekniska utrustningen Mobiltelefoner till ekonomigruppen 8

112 En välskött kommun Ekonomi, medarbetare, tillgångar KF:s övergripande mål Kristinehamns kommun använder tillgångar på ett effektivt, långsiktigt och ändamålsenligt sätt Nämndmål: Indikatorer 1. Socialnämnden använder sina resurser flexibelt och effektivt genom omvärldsbevakning och regelbunden uppföljning av verksamheten Hel o halvårsrapport Månadsrapport Antalet grön indikator i öppna jämförelse ska öka Aktiviteter: Månadsvis ekonomiuppföljning på enhetsnivå Delta i FoU:s utvärderingsverkstad Utbilda tre nya vägledare i delaktighetsmodellen, även ÄO Genomföra handlingsplan utifrån Brukarrevision Stående punkt om ekonomi på verksamheternas ledningsmöten Använda öppna jämförelser i utvecklingssyfte KF:s övergripande mål Kristinehamns kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare Nämndmål: Indikatorer 1. Genom en jämställd rekryteringspolitik, jämställda löner och heltid som norm så är socialnämnden en attraktiv arbetsgivare med hög frisknärvaro Högre frisknärvaro Antal utlandsfödda i verksamheten ska öka Antal män i verksamheten ska öka Internutbildningar ska öka Skriftligt kollektivavtal om önskad sysselsättning Aktiviteter: Rehabkedja i ett tidigt skede Medveten rekrytering utifrån jämställdhet Uppdragsutbildning Aktiv rehab Förstärka ombudens roll i verksamheterna 9

113 VERKSAMHETEN 2017 MED UTBLICK MOT FRAMTIDEN En sammanfattning av SKL:s omvärldsbevakning Vägval för framtiden innehåller följande trender som påverkar det kommunala uppdraget i socialtjänsten: Förändrade krav på välfärden. Sverige har ett antal generationer av medborgare som är många i sin generation. Det innebär att vi år 2025 har många äldre, ett stort antal kvinnor i barnafödande ålder och en ganska stor grupp yngre tonåringar som ska ha tillgång till högstadieskolor. Generationsskifte. Rekordgenerationen som gjort stora avtryck i samhället går i pension och en ung ny generation med rörliga värderingar och beteende är på väg in Ökad brist på chefer. Inom det närmaste tio åren kommer av dagens ca chefer nått pension Ökad polarisering av inkomster, hälsa och åsikter. För 30 år sen var det framförallt pensionärer som hade låg ekonomisk standard, idag är det mer vanligt att det är ungdomar, flykting- och anhöriginvandrare samt ensamstående kvinnor med barn. Ökat tekniskt stöd inom hälso- och sjukvård samt omsorg. De medicinska innovationerna skapar förväntningar hos befolkningen. Med ökad kunskap och större möjligheter att bota eller lindra, i kombination med en välinformerad och kravställande befolkning, följer dock svårigheter att prioritera. Ständigt uppkopplade människor med nya förväntningar. När som helst, var som helst och hur som helst kan man kommunicera med allt och alla om allt. Förväntningarna på kommunerna ökar på att viss service alltid ska vara tillgänglig Utifrån ett närmare perspektiv både tidsmässigt och geografiskt ser socialnämnden följande framtida förändringsområden: Anpassning av boende för ensamkommande barn och unga och 2016 år snabba anpassning efter det stora antal flyktingar och ensamkommande barn som anlände under denna period var effektiv. Den förändrade politiken och det ändrade regler för stöd som det fattats beslut om 2016 kräver återigen en snabb anpassning, och då till lägre volymer. Detta måste påbörjas under Vissa bestående konsekvenser kommer dock finnas kvar, bl.a. ett ökat antal barnärenden inom enheten för barn och unga. Bostadsbrist. Redan idag har socialförvaltningen svårigheter att erbjuda bostäder till utsatta grupper. Det gäller särskilt mindre lägenheter till dem som anvisas från migrationsverket och de ensamkommande ungdomar som är på väg ut i eget boende. Förvaltningen har idag ett stort antal sociala kontrakt då hyresvärdar ställer större krav på hyresgästernas ekonomiska förutsättningar. Det upplevs som en utveckling åt fel håll. Kompetensförsörjning. Under de närmaste fem åren kommer ca 90 personer av verksamhetens största arbetsgrupper (undersköterskor, boendeassistenter och sjuksköterskor) att gå i pension. Det ser liknande ut i övriga grannkommuner och därför kommer konkurrensen om medarbetare med denna yrkesbakgrund att vara hård. Dessutom är det många personer från värmlandskommunerna som väljer att resa till Norge för att arbeta. Intresset för vård och omsorgsfrågor är lågt bland ungdomar idag. Svårigheten att behålla och rekrytera socialsekreterare kvarstår. Bemanning i äldreomsorgen. Under erhåller socialnämnden stimulansmedel för att öka bemanningen inom äldreomsorgen. I en jämförelse med Sveriges kommuner 10

114 är kostnaderna för äldreomsorgen i Kristinehamn och då främst äldreboendeplatser långt under medelkostnaden. Det finns ett behov av att öka bemanningen på äldreboenden och också förstärka kringresurser såsom HSL personal mm. Efter 2018 behöver den ökade bemanningen finansieras av kommunen. Demografi. Under de närmaste åren kommer det bli fler personer över 65 år ökar antalet med ca 250 personer. Ökningen finns huvudsakligen bland de som är över 75 år. Den volymökning som skett under 2016 inom främst hemvård förväntas därför fortsätta öka med ungefär samma volymer som de senaste två åren. Starta projektering för nytt särskilt boende. Projekteringstiden för ett nytt boende är förhållandevis lång och behöver startas. Större enhet med minst 40 lägenheter är mer kostnadseffektiva och ett nytt boende behöver därför innehålla ca 40 platser. Behov av boende för äldre med psykisk ohälsa/missbruksproblematik. Ett nytt större äldreboende centralt i Kristinehamn möjliggör att någon av socialnämndens mindre boenden kan omvandlas till enheter för äldre personer med psykisk ohälsa och/eller missbruksproblematik. Dessa personer kan behöva särskild kompetens hos personal som ska arbeta på denna enhet. Barn och unga med psykisk ohälsa. Både nationellt, regionalt och lokalt har man uppmärksammat och arbetat med den ökning av psykisk ohälsa som finns bland barn och unga. Det finns ännu inga tecken på att detta håller på att förändras varför verksamheten på flera nivåer måste fortsätta att utveckla stödet till dessa barn och unga. Samverkan med skolan är av stor betydelse. Under 2017 kommer någon form av första linjestöd att starta i samverkan med skola, primärvård, psykiatrin, Storfors och Filipstads kommuner. Metodutveckling. Det ställs ökade krav på kvalitetssäkrade metoder och en metodutveckling som är evidensbaserad. Detta utvecklar i sin tur nya manualer, nya stödsystem och behov av kompetensutveckling. Att inom verksamheterna hantera denna utveckling kräver metodstöd. Förvaltningen kommer att behöva förstärka med metodstöd under 2017 Digital och teknisk utveckling. Utvecklingen är snabb och har en tydlig inriktning på medborgarperspektivet i form av delaktighet, val, självbestämmande. Medborgaren ska själv äga sin information, kunna beställa tjänster digitalt och välja sitt stöd. Det ställer stora krav på en ökad service i form av tillgänglighet. Vi är på väg mot en 24-timmars service på riktigt. Säker inloggning för att säkra individens integritet tillsammans med förändrad lagstiftning i personuppgiftslagen kommer öka kraven på kommunens hantering av uppgifter. Öka frisknärvaron. Det pågår en hel del satsningar inom förvaltningen för att påverka den negativa trend som innebär att sjukfrånvaron ökat de senaste åren. Dessa ska fortsätta under hela Förvaltningen har stort behov av fortsatt stöd från personalavdelningen. Byte av verksamhetssystem. Under första halvan av 2017 kommer arbetet med byte av befintliga två verksamhetssystem till ett nytt fortsätta att kräva engagemang från samtliga medarbetare. Alla på förvaltningen påverkas och det kräver insatser i form av tid och pengar för utbildning och hantering av data. E-arkiv. Kraven på dokumentation och hantering av digital data över tid kräver ett ställningstagande från kommunen kring E-arkiv. Socialtjänstens krav på att viss dokumentation ska sparas kräver mycket arbete då två verksamhetssystem nu bytts ut men ett nytt. 11

115 f\i Kristinehamns kommun Protokoll Sammanträdesdatum Sida 5(26) Socialnämndens arbetsutskott 133 Socialnämndens månadsrapport inklusive anmälan av delegationsbeslut Arbetsutskottets förslag till beslut Då månadsrapporten ej är klar till Au lämnas ärendet vidat-e utan förslag tiu beslut. Sammanfattning Månadsrapport inklusive anmälan av delegationsbeslut. Justerandes sign / AJ./ -f^ ^t Utdragsbestyrkande

116 Socialnämndens Månadsrapport December 2016

117 Innehåll 1 Socialchefen har ordet Ekonomi November Försörjningsstöd November Hemtjänstvolymer November Sjukfrånvaro Oktober Delegationsbeslut November Domar och beslut Uppföljning av verksamhetsmål

118 1 Socialchefen har ordet Då är vi framme i december och den har så här långt erbjudit på sol o värme och kyla och frusna vägar. Och som vanligt hoppas vi på snö till jul! När jag blickar tillbaka tycker jag att ni i nämnden och vi på förvaltningen kan känna oss nöjda. Det har varit mycket verkstad detta år och många bra aktiviteter är genomförda. Jag kommer spegla det i bokslutet. Alla behöver vi nu ett avbrott för ledighet för att sen efter årsskiftet känna oss sugna att dra igång nya spännande aktiviteter. Sista nämnden är här och vi har även denna månad en lång föredragningslista. Prognosen för helåretser bra ut. Vi ser ut att hålla budget med ett överskott som delvis beror på integrationspengar från staten som inte användts fullt ut och vakanta tjänster. De befarade underskottet finns där vi trodde och då kan vi konstatera att vi gjort en riktigt prognos. Även försörjningsstödet ser bra ut. Värt att nämna är dock att det från och med nu avslutas ärenden från etableringen, och därmed riskerar bli kommunens ansvar vad gäller försörjning. Detta kommer att påverka försörjningsstödet framöver. En prognos är framtagen. Höstens stora utbildningsinsats inom äldreomsorgen inför införandet av nytt verksamhetssystem är nu avklarad och under denna vecka ( v50) kommer vi att visa vår uppskattning för det arbete våra superanvändare gjort. Vi har fortfarande mycket arbete kvar och det är ännu ansträngt då en hel del inte gått i lås och det nya systemet tar längre tid att arbeta i. Men vi hoppas verkligen att när det är i hamn kommer vi vara nöjda. Vi på förvaltningen vill slutligen tacka er politiker för året som gått och ett riktigt bra samarbete. Vi önskar er alla en God Jul och ett Gott Nytt År! Eva Lotta Lindskog Socialchef 3

119 2 Ekonomi 2.1 November Ekonomiskt resultat ÅRSBUDGET 2016 UTFALL Periodisering Resultat Differens i kronor Prognos 3 Prognos 4 92,0% Jan-Nov 2016 Utfall hämtat (Budget 11 månutfall 11 mån) Socialnämnd (Politisk verksamhet) 1 737, ,8 0,0 79,7% 207,8 0,0 - Administation /Ledning/Personal , ,9-18,9 83,6% 2 372,3 200, ,0 Budget underskott ,0 0,0 0,0 0,0% ,8-1000, ,0 Extra ordinära Poster 0, ,8 0,0 0,0% 8 882,8 9000, , , ,8-18,9 56,8% , , ,0 INDIVID OCH FAMILJEOMSORG Handläggare , , ,7 95,1% -814,3-500,0-300,0 Placering vuxna 5 305, , ,0 204,6% ,6-6300, ,0 Placeringar Barn/Ungdom/EKB , , ,0 79,2% 3 365,2 0,0 - Korttidsvistelse LSS 845,0 345,7 0,0 40,9% 428,8 0,0 - Öppenvård , ,9 42,3 84,0% 1 558,7 0, ,0 Ekonomiskbistånd , ,9 0,0 86,0% 1 139,0 0, ,0 Ensamkommande barn 128, , ,1 0,0% 117,4 0,0 - Arbetsmarknadsåtgärder , ,9-803,0 111,4% ,0-6000, , , , ,5 93,9% , , ,0 ÄLDREOMSORG Hemvård , ,9 326,0 97,2% ,9-7000, ,0 Dagverksamhet (inkl nya demens) 2 322, ,6 0,0 142,9% ,6-1000, ,0 Bostadsanpassning 1 500, ,8 0,0 118,3% -399,8-500,0-600,0 Öppen dagverksamhet( tex dagcentralen samt frivillg vht) 2 126, ,5 0,0 95,2% -74,2-200,0-200,0 Särskiltboende inkl. korttid & seniorboende , ,3 0,0 91,9% -272,1-1000, ,0 Sjuksköterskor/Rehab , ,6 0,0 79,8% 4 300,1 2000, ,0 Bemanningscentralen 2 148, ,5 0,0 89,8% 39,4 0, , ,2 326,0 93,1% , , ,0 OMSORG OM FUNKTIONSNEDSATTA Boende LSS , ,9-7,2 91,8% -81,6-500,0-100,0 Boende psyk 7 038, ,1 0,0 86,1% 390,7 0,0 300,0 Daglig verksamhet , ,4-174,8 79,0% 1 765,8 1500, ,0 Personlig assistent LSS , , ,0 95,3% -829,2 900, ,0 Kontakt person LSS 2 261, ,1 0,0 89,2% 55,5 0,0 - Ledsagare/Avlösarservice 1 946, ,6-6,3 66,1% 497,7 0,0 300, , , ,3 89,7% 1 798, , ,0 Summa nettokostnader inkl RUR projekt , , ,7 90,6% 5 667, , , RUR medel enlig spec. RUR Överskott Demens 1 500,0 Kom i jobb 4 700,0 Placeringar 1 200, ,0 Kommentar Prognosen för november pekar på ett underskott för placeringar och hemvård. Den visar samtidigt på överskott på integrationsmedel och vakanta tjänster. Inräknat beviljade RUR-medel beräknas förvaltningen visa ett överskott om 5,4mkr. Till detta kommer att kommunstyrelsen har beslutat att tilldela nämnden 3mkr för investering i nytt verksamhetssystem. 4

120 3 Försörjningsstöd 3.1 November Försörjningsstöd (nettokostnad i tkr) Uppdaterad den 12/ Avvik föreg år i tkr Viktad månadsbudg et 2016 Avvik mot viktad budget Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt Extra intäkter NettoTotal Budget Underskott OBS! Har tagit bort nedanstående intäkter för att kunna jämföra utfall över åren. Under juni månad så har vi fått en intäkt (6 miljoner) för att täcka årets volymökning som kommer att ske under Vi har även fått intäkter som skall täcka glappet (0,4 miljoner). Kommentar Försörjningsstödets utfall är fortsatt lägre än föregående år, sammantaget 2 790Tkr. 5

121 4 Hemtjänstvolymer 4.1 November Kommentar Antal timmar för november månad är ej tillgängliga 6

122 5 Sjukfrånvaro 5.1 Oktober Kommentar Medel per månad ligger fortsatt lägre än föregående år. Oktober i år låg dock högre än de båda två föregående åren. 7

123 6 Delegationsbeslut 6.1 November Delegationsbeslut är inte längre möjligt att presentera i den form som gjorts då vi är mitt i ett skifte mellan verksamhetssystem. Anmälan av delegationsbeslut sker därför genom att listor på beslut fattade under perioden tom hålls nämnden tillhanda i en pärm under sammanträdet. Beslut av förordnad ledamot Anmälan av utskottens fattade beslut SNu Beslut om anställning Under perioden tom fattades 14 beslut om anställning. 8

124 7 Domar och beslut Kommentar Under året har totalt 85 domar och beslut inkommit varav 18 gått nämnden emot. 9