Håkansson, Astrid. Från: Skickat: Till: Kopia: Ämne: Bifogade filer: Hej

Transkript

1 Håkansson, Astrid Från: Skickat: Till: Kopia: Ämne: Bifogade filer: Ing-Mari Forsell den 13 juni :02 Håkansson, Astrid Sven-Rune Andersson Ansökan om stöd för utvecklingsplan för Östra Sjukhuset Ansökan statligt stöd till investering av hållbar stadsutveckling - utvecklingsplan för Östra, pdf Hej Bifogar ansökan om statligt stöd för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling enligt bilaga. Ansökan postas även idag till Regeringskansliet och Boverket. Vänlig hälsning Ing-Mari Forsell Västfastigheter - Västra Götalandsregionen Box MÖLNDAL Besöksadress: Flöjelbergsgatan 1C, Mölndal Tfn/Mobil E-postadress: inq-mari.forsell@.vgregion.se www, vgreg ion. se/vastfastiq heter organisationsnr: l

2 ooiixvnfrrn ron HÅLL5ARA STÄDER Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) STATENS Of f ENTLIGA UTREDNINGAR Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) Stockholm Ansökningsblanketten fylls i på svenska och lämnas senast den 13 juni 2011, Bilagor beaktas Inte, Av svaren bör tydligt framgå vad det ekonomiska stödet kan tillföra åtgärder eller processer inom projektet och som Inte kommer att kunna genomföras utan sökt stöd. Det bör även framgå om och på vilket sätt projektet tillämpar ny kunskap och innovativa lösningar. Sökande vars ansökan efter besked av Delegationen för hållbara städeri september 2011 blir föremål för fördjupad prövning kommer att ges möjlighet att komplettera ansökan med ytterligare uppgifter i oktober Högst åtta A4-sidor inklusive kartor och eventuella ritningar kan då lämnas, 1. Uppgifter om sökande Projektbenämning Utvecklingsplan för Östra Kommun Göteborg sjukhuset Västra Götaland Sökand» Vastfastigheter, Västra Götalandsregionen Adress 1 Postnummer I Postadress Flöjelbergsgatan 1C, Box Mölndal Sökandens kontaktperson Sven-Rune Andersson Telefonnummer (arbetel Typ av organisation X Kommun Regionalt organ Telefonnummer Smobll) Aktiebolag Allmännyttigt bostadsföretag Persotvfcfflanlsationsnummer E-post sven-rune,andersson@vgregioruse Privat bostadsföretag Annat Sekretess 1 princip har alla rätt att få del av da handlingar som finns hos en myndighet. En del allmänna handlingar är hamliga. I vilken utsträckning en allmän handling är hemlig anges I sekretesslagen. Finns det ingen tillämplig bestämmelse i sekretesslagen som gör att myndigheten kan hemligstämpla ansökan om bidrag, måste myndigheten på begäran lämna ut handlingarna. Ange om ansökan Innehåller information som du inte vill ska lämnas ut vid förfrågan. Ja X Nej Bidrag söks för X~] Förstudie Programskrivning fx Sektorsövergripande planering \X\ Processutveckling [~Xl Informationsinsats Bl 994 utg 2 1(10}

3 2. Projektbeskrivning Lämna hären redogörelse för det projekt som stöd söks för. Av beskrivningen ska bland annat framgå de övergripande målen förprojektet, bakomliggande resonemang och hur målen ska uppnås. Redogörelsen ska både avse vad som sker i själva planeringsprojektet och vilka aktiviteteroch effekter som planeringsprojektetväntas leda till I nästa led. Redogörelsen kan omfatta maximalt tecken, med högst tecken per textfält (sid 2 och 3 i denna blankett), P/o ehet avser Xl Förberedelse förfysiska insatser X Beteendepåverkan X Metodutveckling X Verktyg Annat: Proiektet beror Xl Flera kommuner, vilka Göteborg och Partille Kommun Xl Del av kommun (kvarter, stadsdel, m.m.) Ost ra Gö teborg Inte aktuellt Vilketskeda avser projektet? Detaljplan Q Översiktsplan [X] Fördjupning av översiktsplan Tillägg till översiktsplan Q] Inte aktuellt Östra Sjukhuset (ÖS) är del av Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) som är norra Europas största sjukhus. I Västra Götalandsregionen (VGR) är SU primus motor för hälso- och sjukvårdsutvecklingen. ÖS är en viktig del av SU. ÖS planerades under 60-talet och förverkligades under en 10-årsperiod mellan , Området gränsar t i l l 40- och 50-talets bostadsområden, en av stadens äldsta koloniträdgårdar samt Partille kommun med sin huvudsakliga villabebyggelse. ÖS området är planerat efter sin tids ideal och liknar ett miljonprogramsområde. ÖS omfattar idag ca m2; men behovet för framtida expansion är m2. För att säkerställa hälso- och sjukvårdsutvecklingen i regionen måste planeringen ske med målet att möjliggöra en modern, högteknologisk sjukvård i utvecklingens framkant. Genom sin storlek har ÖS många likheter med en stadsdel, därför tillkommer kraven på en hållbar stadsutveckling^med minsta möjliga klimatpåverkan, samt att främja integration och social hållbarhet. Att utveckla området är både ett komplext byggnads- och ett stadsbyggnadsproj ekt. Sedan mars 2011 arbetar Västfastigheter (VF) med en byggnadsplan för OS. Planen skall redovisa tre tidshorisonter: 202.0, 2030 och I det pågående arbetet har utmaningar identifierats som byggnadsplanen inte kommer att kunna svara på. Vi ansöker därför om stöd för förstudier inom tre fokusområden som kommer att uppgradera byggnadsplanen tillben utvecklingsplan. Genom att bredda och fördjupa planen får ÖS en utvecklingsplan som kan leda t i l l att beslut fattas som gör ÖS t i l l en pionjär för hållbar utveckling av sjukhusområden. Utmaningarna på ÖS återfinns på sjukhus runtom i världen vilket gör att lösningarna är av intresse för många. 1. Det hållbara sjukhuset ÖS byggdes åren och är idag i stort behov av upprustning avseende teknisk försörjning, energiprestanda, säkerhetssystem och logistik. Framtidens sjukhus kräver robusta systemlösningar som är långsiktigt hållbara. Studien ska utreda 2(1.0)

4 2, Projektbeskrivning forts. hur de komplexa försörjningssystemen för energi, gods, avfall, VA etc kan utformas för att stödja verksamheten i alla dess olika delar, från högteknologisk vård t i l l vardagens fikapauser. Upprustning av de slitna byggnaderna ska möta morgondagens miljökrav, öka välbefinnandet och skapa god vårdmiljö med totalt sett minskade samhällskostnader som resultat. 2. Östra sjukhuset - en stadsdel i staden Hållbar stadsutveckling kräver funktionsblandning, täthet, tillgänglighet, trygghet och integration. Studien ska utreda hur ÖS kan förbättra dessa egenskaper genom bearbetning av både områdets inre organisation och dess rumsliga relation t i l l omgivningarna. Med bättre samband t i l l och från kringliggande områden öppnas möjligheter att samnyttja och blanda verksamheter. Med ökad tillgänglighet t i l l service, rekreation och parkmiljö blir området en rikare upplevelse för patienter, personal, besökare, passerande och närboende. ÖS är en stor arbetsplats och kan utvecklas t i l l en viktig nod i området. Ett sjukhus genererar mycket transporter. Det gäller människor, gods och avfall. Att stödja hållbar mobilitet kräver samverkan mellan många aktörer och tidigt, nära samarbete. Ekonomisk hållbarhet kräver diversifierat näringsliv. På ÖS finns möjlighet att skapa lokaler i närområdet för groddverksamheter och forskning. 3. Ekopark - grönt sjukhus - grön värd ÖS har stora öppna grönytor, men utemiljön upplevs ändå som torftig. Den kan göras mer attraktiv och samtidigt bidra t i l l vården. Grön rehabilitering har vetenskapligt stöd: vården visar goda behandlingsresultat och är^ kostnadseffektiv. Natur sänker stressnivåer och har god effekt vid diagnos och behandling. Parken kan samordnas med ett reningsverk som tar hand om BDT-vatten i dammar. Eko-parken kan bli en neutral och jämlik plats i en miljö som ofta kan upplevas som uppdelad och hierarkisk. Stora sociala hållbarhetsvinster finns att hämta. Förbättrad arbetsmiljö kan leda t i l l bättre ekonomi för landstinget. 3(10}

5 Besvara för projektet tiilämpbara frågor nedan. Beskrivningen ska både avse de direkta effekterna av projektet och de indirekta effekter som kan uppstå i nästa led, när resultaten av projektet sprids och används. Redogörelsen i respektive fält kan omfatta maximalt tecken. 3. Uppfyllande av hållbarhetsmål Beskriv hur planeringsprojektet kan leda till att uppfylla för projektet relevanta miljökvalitetsmål samt sociala oeh ekonomiska mål. Ange om möjligt nyckeltal. Beskriv ur att helhetsperspektiv hur målen för ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet ar kopplade till varandra I det aktuella projektet. Upprustning av befintligt bestånd skapar en god bebyggd miljö och begränsar ÖSs totala klimatpåverkan. År 2030 ska energianvändningen halveras från år Nya byggnader ska nå en specifik energiförbrukning under 60 kwh/m2 och år, inkl verksamhetsel. Planen för ÖS är att 30 % av energibehovet i nya byggnader ska var lokalt producerad, förnyelsebar energi. Bättre rumsliga samband med omgivningen ger förutsättningar för samutnyttjande av service, utemiljöer, lokaler. Förbättrad gång-, cykel-, kollektivtrafik leder t i l l ökad trygghet, bättre folkhälsa o minskade biltransporter. En eko-park med grön rehabilitering ökar social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Biologisk mångfald, rening av vatten, och ett pedagogiskt lärande är andra hållbarhetsaspekter. VQR:s arbete för mänskliga rättigheter kommer att integreras i arbetet och stärka sociala aspekter. Förbättrad vård- o arbetsmiljö ger kortare vårdtider och nöjdare personal. 4. Stadsplanering Beskriv för projektet viktiga aspekter. Beskrivningen kan t ex avse: Hur vald planeringsmodell bidrartill att förverkliga övergripande hållbarhetsidéer Kvalitetersom uppnås avseende stadsbyggnad, kulturhistoriska värden, gestaltning, miljö, social och kulturell funktion Hur planerade åtgärder bidrar till att stärka funktionella samband och överbrygga barriärer Hållbar tillgänglighet till nationellt, storregionalt och lokalt strategiska funktioner, särskilt med gång och cykel samt kollektiva färdmedel Förutsättningarför hållbar godstransportförsörjning Genomförbarhet och ekonomiska förutsättningar» Utvecklingsbarhet (flexibilitet, möjlighat att anpassa planen/ projektet till framtida förändrade behovetc.) Att integrera- ÖS med omgivande stad ger sociala, ekonomiska och miljömässiga vinster. Nya rumsliga samband ökar orienterbarhet, tillgänglighet och framkomlighet, särskilt för gående och cyklister. Ombyggnad och nybyggnad med hög arkitektonisk ambitionsnivå ger sjukhusområdet karaktär och identitet. Både den fysiska och den mentala kartan av området förändras. En inbjudande stadsmiljö ger större mänsklig närvaro och ökad trygghet t i l 1 i i > glädje för personal, patienter, besökare och närboende. Bättre arbetsmiljö och skön, stimulerande utemiljö ökar livskvaliteten för alla grupper. Logistik och transporter effektiviseras så att miljöbelastning, buller, avgaser och trafikfaror minskar. Hållbar mobilitet står i fokus med kollektivtrafik som blir attraktivare och effektivare. Sjukhuset-måste ha plats att expandera. Effektivare markutnyttjande öppnar upp för samutnyttjande av resurser. Nya tillägg placeras med hänsyn t i l l nyttan för hela staden, och vad som kan vara utvecklingsbart i framtiden. 4(10)

6 5, Integrerade tekniska system Beskriv hur synergier kan komma att tas tillvara till följd av projektet genom integrering av t ex: Vattentillförsel och avloppsrening Urbana funktioner «Landskapsplanering Energi Avfallshantering " Trafik och transporter Inkl godstransporter Arkitektur och byggnader För att nå energimålen planerar vi lokal energiproduktion genom ett system där biogas produceras lokalt ur svartvatten, matavfall och biologiskt avfall från parker och trädgårdar. Biogasen används för att tillverka värme och el i en bränslecell. Biogas kan användas för lokal varmvattenproduktion vid högtemperatur. Övriga värmesystem kan arbeta med lägre temperaturer och därmed utnyttja mindre förädlad energi och detta ger större möjligheter t i l l återvinning och nyttjande av marklagerbaserad energi och solvärme. Eko-parkens reningsdammar för BDT-vatten och skadliga utsläpp är ett integrerat system som har både ekologiska och sociala vinster. Dammen blir en del av en miljö som främjar kunskap och lärande. Sopsugen integreras i ett stadenät för att minska transporterna från sjukhuset samtidigt som fler fraktioner hanteras. Ett distributionssystem för media som samutnyttjas med råvattenmagasin och passiva energi lager i lera kommer att studeras. 6, Anpassning till kommande klimatförändring Beskriv hur hänsyn tas till effekter av klimatförändringen. Exempel på aspekter att beskriva är; Byggnaders och anläggningars placering Hur den lokala klimat-och sårbarhetsutredningen beaktas (om. Mikroklimat sådan finns) Blågrön infrastruktur, d vs Integrering av dagvattensystem och vegetationsytor Vind, sol och skuggförhållanden kommer att integreras i planeringen av utbyggnader. Grönska används t i l l skuggning i större utsträckning än man gjort tidigare. Kulvertar och gångförbindelser mellan byggnader placeras så att de tillvaratar kyla och värme effektivt. Minskad parkeringsyta genom ett främjande av hållbara alternativ t i l l bilismen, kollektivtrafik, skyttel för anställda, gc-vägar och faciliteter, resulterar i större vegetationsytor som infiltrerar dagvatten. Anpassning av sjukhuset för klimatförändringar innebär bland annat att utarbeta strategier för effektdistribution istället för energidistribution. Energibehovet för nya och befintliga byggnader kommer att reduceras och korta uppvärmningssäsongen. Försörjningssystemen måste trots detta kunna säkerhetsställa effektbehovet. Ökade regnmängder kräver utjämningsmagasin för att slippa bygga om dagvattennät. Magasinen är en tillgång vid torrperioder och utformas dammar i eko-parken. som 5(10)

7 7. Klimateffekter Beskriv hur projektet främjar hållbar stadsutveckling i syfte att väsentligen minska utsläppen av växthusgaser. Beräkna förändring i energianvändning samt utsläpp av växthusgaser. Ange andel förnybara energikällor. Uppskatta även vilka klimateffekter som kan uppnås på lång sikt, genom att resultaten från projektet sprids och används. Beskriv även åtgärder som avser att underlätta hållbara beteenden 1 olika avseenden. Om möjligt, kvantifiera även dessa åtgärder i minskad energianvändning, minskade utsläpp avväxthusgaser eller ökad andel förnybar energi. Observera att minskningen av utsläpp av växthusgaser har en central roll för syftet med det ekonomiska stödet. Klimateffekter till följd av projektet ska därför alltid beskrivas. ÖS ska halvera sina inköp av energi t i l l år Nya byggnader skall maximalt förbruka 60 kwh/m2, år Denna höga målsättning utöver lagkrav innebär att extraordinära insatser fö: byggnadens prestanda och dess tekniska system måste utföras. Det innebär ati solvärme och solel installeras och integreras i infrastrukturen. Biogasanläggningar kommer att studeras för topplaststyrning och effektreglering. Placering av byggnader, mikroklimat, och solinlänkning av dagsljus är viktiga frågor att studera. Passiva energilager för energianvändning och lerlager för effektdistribution ska studeras. Byggmaterial som energilager, likströmsdistribution och bränsleceller är också tänkta effektiviseringsåtgärder. För att klara målet beräknas att ca 30 % av energibehovet i nya byggnader kommer att täckas av lokalt producerad, förnyelsebar energi, vilket motsvarar ca 3000 MWh/år och ca 5 % i befintliga^byggnader vilket motsvarar ca 1600 MWh/år. Sammanlagt ger det ca MWh år. Ange I tillämpliga delar generella nyckeltal. Minskad energianvändning, kwh _ Andel förnybar energi per använd energienhet, % Ange typ av energibärare för den energianvändning som minskar F j ärrvärme _.ch el Total minskning av koldloxidekvivalenter, ton/år _ 1_5 0 Beskriv vilka definitioner som har använts i beräkningarna Där det är aktuellt, ange vilken elmix som utgör grundför beräkningarna. Vid förändring t f järtvärmeanvandningen i minskning/ökning), ange faktisk energimix. Reduktion av köpt: energi motsvarar en minskning av ca 150 ton C02/är varav elreduktionen står för ca 120 ton och resten är fjärrvärme(inkl fjärrkyla). Det totala energireduktionsprogrammet på ÖS som inkluderar även befintliga byggnader med alla typer av energihushållningsinvesteringar ger ett minskat utsläpp på ca 520 ton C02/år. Vid beräkningarna har använts specifika koldioxidutsläpp som motsvarar det som släpps ut vid produktion av "grön" el eftersom det är detta Västfastigheter köper. För fjärrvärme är det Göteborg Energis produktionsmix som ligger t i l l grund för de beräkningarna. Vi bedömer att_produktionsmixen av fjärrvärme inte påverkas av de besparingar som görs på ÖS. Vår bedömning är att fördelningen mellan el och fjärrvärme i framtiden är 50/50 %. Målet på 60 kwh/m2, år (inklusive verksamhetsel) ligger ca 40 % lägre än energimyndighetens krav på så kallade NNE-byggnader (nära noll energi). 6(10)

8 8. Förutsättningar för export av miljöteknik och kunnande inom hållbar stadsutveckling Beskriv hur projektet bidrar till export av miljöteknik och kunnande, t.ex. Exportfrämjande affärsmodeller.modellerföreffektivareaffärsprocesser.hurekonomiskakalkylermedllvscykelkostnadsperspektiv beskrivs Om projaktetärtillgängligtoch kan presentera valda systemlösningar och dess effekter for,nterna«onella besökare. Hurvalda lösningar skulle kunna överforas och tillämpas av andra ÖS är ett tidstypiskt sjukhus med en områdesstruktur och byggnadsteknik som är vanlig runtom i världen. De lösningar som utreds och testas på ÖS kan bidra t i l l export av miljöteknik och kunnande. Gränsdragningar och avvägningar mellan verksamhetskrav (vård) och teknik och byggnad är en procedurfråga som aktivt måste belysas för att nå framgång. Projektet skall redovisa incitamentsmodeller för att uppnå nationella energi- och miljömål på ett regionalt plan och redovisa beslutsprocess och handlingsplaner som använts. Förstudierna kan leda t i l l ny teknik som kan exporteras, t i l l exempel är skadliga utsläpp av läkemedel t i l l omgivningen en aktuell_fråga. Forskning bedrivs på själva reningstekniken (W-ljus, ozon) och på ÖS kan processen testas och effektiviseras med hantering i eko-parken. Det finns vetenskapligt stöd för grön rehabilitering. Eko-parken kan b l i ledande eftersom det är första gången en större och integrerad park skapas för grön sjukvård. 8 rer 9. Organisation för information och kunskapsspridning Beskriv vilken organisation och vilka andre förutsättningar som finnsförattsprida information och erfarenheterom åtgärderna och projektet inom Sverige och till andra länder. Av beskrivningen ska särskilt framgå vilka metoder som kommer att användas samt om Informationen rikti till speciella målgrupper, Göteborgs Universitet Sahlgrenska akademin för kunskapsspridning t i l l studenter och t i l l forskarvärlden, Med Chalmers Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA) har kontakter knutits och man är intresserad av projektet. VG-regionens internationella avdelning och dess samarbeten med EU-länder och dess nätverket kommer att användas. VG-regionen och Göteborgs kommun är en del av Mistra Urban Futures projektet kommer kopplas t i l l. vilket VF och SU är medlem i Forum Vårdbyggnad, en intresseorganisation, som kommer att bidra med kunskapsspridning. En fysisk omedelbar åtgärd och metod är att skapa en mötesplats för dialog i form av en info-paviljong placerad i anslutning t i l l spårvagnshållplatsen på ÖS. Paviljongen blir den samlande arenan för dialog, samråd, föreläsningar, diskussion, workshops, information, och här kommer Forum ÖS (se fråga 11) att träffas. Projektet kommer att ha en hemsida. 7(10)

9 10, Deltagande och Inflytande Beskriv processer för dialog, deltagande och inflytande i planering, genomförande, uppföljning och utvärdering för att involvera de parter som berörs av projektet, t ex allmänhet och boende. RedogÖrför vilka grupper som involveras och i vilken omfattning. Redogör också for vilka metoder projektet avser att använda sig av för att engagera till deltagande samt hur resultaten från deltagandeprocesserna ska komma till användning. Västfastigheter och värd verksamheten (SU) har ett nära samarbete där utvecklingen av verksamheten och lokalerna går hand i hand. En serie så kallade "tvärdrag" har inletts där målet är att verksamheten tillsammans med grupperna som ansvarar för planerna tillsammans diskuterar och driver utvecklingen framåt. Det handlar om att skapa ett arbetsklimat som främjar delaktighet, dialog och kreativitet. Ätt inbjuda t i l l en lekfull och experimentell arbetsmetod, vars resultat uppfattas som gemensamt och öppnar upp för innovativa lösningar. I de förstudier som ansökningen berör ingår att ytterligare öppna upp och bjuda in även anställda, patienter och anhöriga, och boende i närområdet t i l l ett samtal kring hur ÖS ska utvecklas. Genom modeller, utställning, tillgänglighet på plats och ett skyltfönster ut mot omgivningen^väcks nyfikenhet. Info-paviljongen och hemsidan kommer att användas för att bedriva dialogen. 11. Integrerad sektorsövergripande planering Beskriv de processer och modellerför samverkan som är tänkta att tillämpas och om sektorsövergripande samverkan sker mellan de aktörer som behövs. Beskriv hur organisationen för sektorssamverkan i projektet ser ut. Beskriv även hur och varförverktyg/metodar kommer att användas i projektet vad gäller analys, planering och dialog. Ange även vilka mervärden dessa verktyg/metoder kommeratt ge projektet och organisationen, Det finns idag ingen formaliserad samverkan kring ÖS och_dess roll i samhället. Ett nytt sektorsövergripande samarbete kring ÖS är A och O för att sjukhuset ska utvecklas hållbart, Bland annats måste frågor kring tillgänglighet och kollektivtrafik, samutnyttjande av service och närmiljöer lösas i samverkan. Västfastigheters (VF) egenutvecklade metod för samverkan blir ett kraftfullt verktyg i att driva samarbetet tvårsektoriellt. Metoden bygger på kreativa möten för att belysa aktuella frågor och eventuella intressekonflikter, däremellan pågår arbetet med täta avstämningar. När VF bygger för flera olika verksamheter, som ska utveckla ett gemensamt arbetssätt är workshopmetoden en dokumenterad framgångsfaktor, eftersom den ger^förståelse för varandras processer och gemensam överenskommelse för projektmålen. I Forum Östra ingår: VG-regionen, SU, Göteborgs- och Partille kommuns förvaltningar, Göteborgs Regionen, Business Region Göteborg, Västsvenska Handelskammaren, och Länsstyrelsen 8(10)

10 12, Samverkan mellan näringsliv och kommun Beskriv hur samverkan sker i dagsläget och de processer och modellerför samverkan som är tänkta att tillämpas I projektet. Avser projektet a utveckla nya former för samverkan och dialog mellan näringsliv och kommun? Sker samverkan mellan flera aktörer och kring fier aspekter på långsiktig hållbarhet än vad som vanligen görs? VF arbetar idag inte aktivt med att erbjuda externa hyresgäster lokaler som stärker verksamheterna eller integrerar sjukhusområdet med staden. För att kunna erbjuda attraktiva lokaler t i l l externa aktörer behöver VF utveckla nya former för samverkan. En modell för eventuella fastighetsinvesteringar t i l l externa aktörer behöver skapas. Genom att bjuda in näringslivet och forskningen blir Östra en ny arena i staden och kan fungera som en tillväxtmotor för regionen. Det förekommer även diskussioner kring företagar- och patienthotell och detta är en fråga som kan utredas i Forum Östra. Det finns stor potential för utveckling av näringsliv på ÖS. Genom att koppla ihop ÖS med staden öppnas det upp för samverkan kring lokaler, rekreationsanläggningar, rehabiliteringsbassänger för att nämna några. Om både personal, patienter, anhöriga och de boende i området kan nyttja utbudet finns det dels ett större underlag och dels möjligheten att tänka långsiktigt kring social och ekonomisk hållbarhet. 13. Uppföljning av projektet Beskriv hur projektet ska följas upp. Beskrivningen ska inkludera en plan och uppföljningsmodell för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av projektets mål och resultat. Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet ska belysas. Beskriv även om detfinns planer på samverkan med universitet eiler högskolor för att följa processer och tillvarata resultat. Utvecklingsplanen kommer att innehålla målsättning både avseende kvalitet och att genomförandet håller tidplan. Projektledare för samordningen av projekten kommer att stämma av gentemot utvecklingsplanen regelbundet. Genomförande och uppföljning avrapporteras t i l l delegationen genom statusrapportering och kontinuerlig ekonomiavstämning. Efter färdigställandet skall projektet formellt avslutas och en slutrapport överlämnas. Förstudierna kan komma att resultera i ett genomförande och i så f a l l blir det även uppföljning av dessa. ÖS är en del av Sahlgrenska Universitetssjukhuset vilket innebär att både processen och resultaten kommer att följas upp på universitetet. Chalmers Centrum för Vårdens Arkitektur kommer att samverka med VF kring process och resultat. 14. Tidplan. Angå preliminära datum då pfanarlngsptojektat beräknas påbörjas respek*» vara slutfört Åtgärden/åtgärderna påbörjas (år, månad, dag) Åtgärden/åtgärderna färdigställs (år, månad, dag) (10)

11 Sökt stöd Stöd kan lämnas med högst 30 procent av den stödberättigade kostnaden. Observera attdet inte fär Ingå kostnader försådant som följer av skyldighet i lag eller annan författning. Ang» Beräknad kostnad för projektet Sökt stöd (högst 30 % av dan beräknade kostnaden) Förbindelse och underskrift Jag/vi försäkrar på heder och samvete att uppgifterna, som lämnats i denna ansökan, är sanna. Ansökan skrivs under av en behörig företrädare för sökanden. Felaktiga uppgifter kan innebära krav på återbetalning av stödet. Göteborg Ört urtocnaatum och datum A, A Sökandens underskrift Namnfortydilgande Fyll 1 ansökningsblanketten, skriv ut den, underteckna och skicka med post till Regeringskansliet, Delegationen för hållbara städer (M 2011:01), Kv. Garnisonen, Stockholm och kopia till Boverket, Box 534, Karlskrona, Ansökningsblanketten skickas också i pdf-format med e-post till m.hallbarastader@environment.ministry.se och till astrid,hakansson@boverket,se. Pdf:en behöver inte vara undertecknad. OBS, ansökan kan med fördel göras elektroniskt (e-tjänst), 10 (10)