Priser på spannmål i Jämtland och Härjedalen

Transkript

1 Priser på spannmål i Jämtland och Härjedalen Göran Hansson, mars 2009, hao@tele2.se Abstract1 Prisutvecklingen för spannmål i Jämtland och Härjedalen under den senare delen av stormaktstiden ( ) jämförs med prisutvecklingen för spannmål i Östergötland. Skiljer särskilt de enskilda åren i prishänseende under krigs- och försvenskningsperioden i Jämtland och Härjedalen fram till 1690 från Östergötland? Försvenskningen av Jämtland anses vara genomförd när Karl XI:s överenskommelse med jämtarna ratificerades år Senare utspelade sig Stora nordiska kriget ( ). Både under 1716 och 1718 gjordes misslyckade försök att från Jämtland inta Trondheim. Räkenskaper från de kyrkliga församlingarna i Jämtland och Härjedalen anger att främst korn togs upp som tertial (1/3 av tionde) och försåldes med ett angivet pris per tunna och försäljningsbelopp. Priserna är satta i norska riksdaler under åren Under anges priserna i räkenskaperna för de flesta socknar i svenska daler silvermynt, men med á-pris per tunna korn i norska riksdaler. Det innebär att kursen kan beräknas mellan daler silvermynt och norska riksdaler Fr.o.m anges såväl á-pris som försäljningsbelopp i daler silvermynt. Enligt Malmö recess 1662 beslutades att svenskt mynt, mått och vikt i de övertagna svenska landskapen skulle användas. Från drygt 20 församlingar i Jämtland och fyra i Härjedalen har priser excerpterats av sammanlagt knappt 70. Omkring tio kommer från kyrkor vid eller i nära anslutning till Storsjön i Jämtland, en jordbruksbygd. Det innebär att de ligger i det område där spannmålsproduktion främst förekom i Jämtland och att socknarna hade goda kommunikationsmöjligheter sinsemellan. Sammanlagt används i undersökningen knappt 30 församlingars räkenskaper.

2 Innehåll 1. Inledning och syfte 2. Källmaterialet 2.1 Kyrkoräkenskaper i Jämtland och Härjedalen 2.2 Särskilda iakttagelser och händelser i räkenskaperna 3. Priserna 4. Prisutvecklingen i Jämtland och Härjedalen 4.1 Priserna på spannmål Priserna på spannmål Prisutvecklingen i Jämtland och Östergötland 5.1 Priserna på spannmål Priserna på spannmål Sammanfattning 7. Fortsatt forskning och analys Tabellbilaga 1 Källor Förkortningar 1 Tabellerna finns i dokumentet: Priser på spannmål i Jämtland och Härjedalen Tabeller.xls 1

3 Priser på spannmål i Jämtland och Härjedalen Inledning och syfte Sverige hade ända sedan Vasahusets tid haft ett utsatt geografiskt läge. Den enda direkta förbindelsen med Västerhavet gick före freden i Brömsebro 1645 via Göta Älvs mynning. Till Danmark-Norge hörde på 1500-talet och inpå talet Härjedalen och Jämtland. Genom att det var mindre än tio mil mellan Bottenhavet och Jämtlands östgräns fanns det reella möjligheter för Danmark att västerifrån skära av Sverige. Men det innebar också en möjlighet för Sverige att via Jämtland tränga igenom Tröndelag för att nå Atlantkusten, dock ett mer svårforcerat och väsentligt längre avstånd. Jämtland och Härjedalen blev åtskilliga gånger under och 1600-talen krigsskådeplatser. I början av 1644 drog svenska trupper in i Jämtland men möttes av norrmännen. 2 Efter med- och motgångar etablerades ställningskrig vid gränsen. Freden i augusti 1645 i Brömsebro innebar dock en överraskande vändning genom att Jämtland och Härjedalen överlämnades till Sverige för att den danske kungen skulle kunna behålla Skåne. 3 Befolkningen hade tvingats svära trohetsed till Sverige redan Men jämtarna hade svårt att finna sig i Brömsebrofreden och folkligt motstånd var märkbart under de följande trettio åren. År 1657 ockuperade Danmark en stor del av Härjedalen och dansk/norska trupper återerövrade Jämtland med hjälp av jämtarna. 4 De svenska prästerna fick emellertid stanna kvar. När Sverige gick över Bälten 1658 tvingades de dansk/norska militära styrkorna att lämna landskapet. I den följande freden i Roskilde 1658 behöll Sverige Jämtland och Härjedalen. I kriget mellan Sverige och Danmark, som i norra Skandinavien kallas Gyldenlöwefejden efter den norske befälhavaren, anföll växelvis svenska trupper Tröndelag och norska trupper Jämtland och Härjedalen. 5 Jämtlands försvenskande underlättades genom att den svenska regeringen 1645 återgav jämtlandsbönderna full äganderätt till sina gårdar, vilket på sikt underlättade att vända opinionen. 6 Till det bidrog också Karl XI:s kontrakt med Jämtlands regemente 1689 som innebar att det inte fick användas utanför landskapet. 7 Tillkomsten av Frösö trivialskola 1679 och dess föregångare Ovikens barnaskola har säkert också spelat en roll för att minska avogheten gentemot svenska myndigheter. Tanken var att motverka att bönderna skulle skicka sina barn till Tröndelag för att utbilda sig. Regelbunden postförbindelse med Sundsvall och Stockholm inrättades samt enkla körvägar, som delvis ersatte tidigare ridoch klövjestigar, anlades. 8 2 Bergström 2001, s. 16 ff. 3 Bergström 2001, s Karl X Gustafs första danska krig, Sundberg 1998, s Sundberg 1998, s Bromé 1954, s Egevärn 2001, s. 132 ff. 8 Bromé 1954, s

4 När svenskarna 1644 ryckte in i Jämtland skyndade sig härjedalingarna, som hade erfarenhet av tidigare svenska härjningar, att utlova tro, lydnad och brandskatt. I Härjedalen rådde stor nöd. Norska trupper återerövrade en stor del av landskapet 1657, men redan efter några månader var Härjedalen åter svenskt. 9 Jämtland hörde från början i kyrkligt hänseende till Uppsala men efter Nordiska sjuårskriget ( ) till Trondheims stift. Härjedalen hörde hela tiden till Nidaros fram till Brömsebrofreden. I mitten av 1600-talet bodde drygt personer i Jämtland men endast ett par tusen i Härjedalen. 10 De båda landskapen ingick i Västernorrlands län tillsammans med Gästrikland, Hälsingland, Medelpad och Ångermanland. Jämtland är till ytan Sveriges näst största landskap och Storsjön i landskapets centrum är Sveriges femte största sjö. Härjedalen är det femte största landskapet. Jämtlandsbönderna bedrev länge handel med hästforor i Tröndelag. 11 Under krigsåren stängdes dock gränsen. Östersund, som grundades 1786, blev Jämtlands första stad. Härjedalingarna använde Röros eller Falun som köpstad. Syftet med föreliggande studie är att för den senare delen av stormaktstiden ( ) jämföra prisutvecklingen på spannmål i Jämtland med spannmål i Östergötland. Den förra hälften av de åren kan betecknas som en krigs- och försvenskningsperiod. Försvenskningen anses vara genomförd när Karl XI:s överenskommelse med jämtarna ratificerades år Detta s.k. Brunflokontrakt har bedömts vara en bekräftelse på att indelningsverket införts i Jämtland. Befolkningen sägs dock ha utarmats genom allt högre skatter, inrättande av ett regemente och skansbyggen. 12 Fram till 1694 tillåter källäget att jämförelser kan göras mellan priser på spannmål i Jämtland med Härjedalen. Under den senare delen av undersökningsperioden utspelade sig Stora nordiska kriget ( ). I februari 1716 gjordes ett misslyckat försök att från Jämtland inta Trondheim. 13 Även Armfeltdts beryktade fälttåg i Tröndelag 1718 misslyckades och slutade vid återtåget till Jämtland i en köldkatastrof på nyåret Sveriges fälttåg i Norge 1718 skedde under vintern främst för att neutralisera den danska flottan. 14 Armén kunde inte försörjas på annat sätt än från Sverige, eftersom resurserna i Norge var för små för att försörjning skulle kunna ske på plats. Försörjning hemifrån hade aldrig förr prövats bortsett från 1716 års fälttåg i Norge, då proviant för sex veckor medfördes. 15 Arméns livsmedel under vintern 1718/1719 måste produceras under 1718 års skördeår. 9 Sundberg 1998, s Bromé 1954, s Levangsmarknaden, se Hallan NE , s Hansson 2003, s Lindegren 1992, s Hansson 2003, s. 31 3

5 Det organisatoriska ansvaret för den logistiska infrastrukturen lades på länsoch lokalförvaltningarna under ledning av landshövdingarna. I uppgiften ingick att träffa avtal med bönderna om inköp livsmedel och furage och att organisera transporterna.. Minst hälften av inköpen gjordes under det fjärde kvartalet Betalning skulle lämnas i nödmynt, men eftersom det var ont om livsmedel var det fråga om tvångsköp, dock efter markegångspris. 16 Bönderna garanterades att kunna använda nödmynten vid följande års inbetalning av skatter och andra utlagor. På central nivå hade en s.k. upphandlingsdelegation som uppgift att stimulera eller tvinga fram livsmedelsimport. 17 För armén i Jämtland fick ett krigsråd i januari 1718 order av kungen att organisera underhållet tillsammans med landshövdingen i Västernorrlands län. Bristen på hästar gjorde att gårdar berördes av rekvisition av djur och transporter från Mälardalen i söder till Tornedalen i norr. 18 Insamling av proviant, furage, nötkreatur och hästar bedöms ha belastat allmogen mycket hårt. Insamling och drifter skedde under skördetid, vilket torde ha försvårat höbärgningen och skördearbetet. Det var också hungersnöd. Utöver utskrivning av soldater belastades allmogen av att arbetsföra måste ägna sig åt djurdrifter, foror, malning och bakning av bröd för arméns behov. Rekvisitionen av djur och en uppmaning att slakta boskap bl.a. för att ge hästarna förtur till foder medförde livsmedelsbrist. Ett omdöme är att allmogen hade behandlats hänsynslöst. 19 Den sista striden under stormaktstiden skedde i maj 1721 i Medelpad mellan en kavalleriskvadron från Jämtlands dragonregemente och ryska styrkor Lindegren 1992, s gavs ut 40 miljoner nödmynt, Hansson 2003, s Lindegren 1992, s Petri Petri 1919, s Fred slöts i Nystad 30 augusti 1721, Sundberg 1998, s

6 2. Källmaterialet 2.1 Kyrkoräkenskaper i Jämtland och Härjedalen Som källa för prisstudien har samtliga kyrkliga församlingarnas räkenskaper i Jämtland och Härjedalen granskats. 21 Det finns priser på spannmål i knappt hälften av alla dåtida församlingar i Jämtland. Endast priser från tio församlingar har kunnat excerperats för alla de tre delperioderna. 22 I ingen av dessa finns det priser för större delen av undersökningsperioden. 23 Nio av de nämnda tio församlingarna tillhör kyrkor vid eller i nära anslutning till Storsjöbygden i Jämtland, landskapets centralbygd. Dessa socknar hade goda kommunikationsmöjligheter på Storsjöns vatten eller is. Som nämnts förekom i allmänhet inte körvägar utan endast rid- och klövjestigar fram till i slutet av 1600-talet. Räkenskaper från de kyrkliga församlingarna i Jämtland och Härjedalen anger att spannmål togs upp som tertial, tredjedel av tionden, 24 och försåldes. Räkenskaperna, som är lättast tillgängliga som mikrofilm eller i en databas, är som regel välordnade och läsbara. 25 Språket är svenska fr.o.m För åren är den försålda tertialen sammanförda till en enda kvantitet och ett försäljningsbelopp. De enskilda årens variationer i uppbörd (antal tunnor), pris per tunna (á-pris) och försäljningsbelopp kan studeras fr.o.m I många fall anges uttryckligen att priserna avser försäljning. De uttryck som används i räkenskaperna för den säd som togs upp är tertial, vin- och byggningssäd, korn, spannmål eller säd. Före 1665 anges oftast korn i räkenskaperna. Att andra sädesslag togs upp som tertial redovisas långt senare. En av de tidigaste som iakttagits är från Hallen år 1752 då drygt 2 fjärdingar ärtor och ca 3,5 tunnor korn togs upp. 26 Korn torde ha varit det helt dominerande sädesslaget i Jämtland och Härjedalen under undersökningsperioden. Så sent som år 1905 odlades korn på 79 % av den spannmålsodlade åkermarken i Hallens härad, 87 % i Offerdals härad och 73 % i Ovikens härad, alla i närheten av Storsjön i Jämtland. 27 Priserna i föreliggande undersökning avser skördeår. Många gånger redovisas dessa försäljningar i kalenderåret efter skördeåret. 28 Trots att dessa två landskap tillhörde Sverige är priserna satta i norska riksdaler (nrdr) ända fram till Mellan 1665 och 1674 anges priserna i räkenska- 21 Det finns knappt 70 församlingar i Jämtland och Härjedalen 22 Alsen, Aspås, Bodsjö, Hallen, Mattmar, Myssjö, Näskott, Offerdal, Oviken och Ås 23 Flest i Hallen, 71 av 73 år 24 Prästen, kyrkan och biskopen fick som regel en tredjedel vardera av tiondet, Bromé 1945, s Räkenskaperna finns bl.a. tillgängliga på mikrofilm på RA:s hemsida och på Genlines hemsida 26 Hallens kyrkoräkenskaper, LI:2, s I fortsättningen utelämnas termen kyrkoräkenskaper i notapparaten 27 Flach 1909, s Ofta tydliggörs det som t.ex. i Hallens räkenskaper år 1702: 1701 års korn såld, Hallen LI:2, s

7 perna för de flesta församlingarna i Jämtland i svenska daler silvermynt (smt), 30 men med á-pris i norska riksdaler. 31 Fr.o.m anges såväl á-pris som försäljningsbelopp i daler smt. För Härjedalen är källmaterialet magert. Det finns endast priser på spannmål från Lillhärdal och Älvros. 32 I Lillhärdal anges á-pris och försäljningsbelopp som i Jämtland fast man slutade att använda norsk valuta ett år tidigare (1663) än i Jämtland. Däremot återkommer nrdr i räkenskaperna ; åren anges á-pris i daler kopparmynt (kmt) och försäljningsbelopp i nrdr. Priser från Älvros finns endast fr.o.m och är satta i nrdr, men anges såväl á-pris som försäljningsbelopp i daler smt återgick man till nrdr medan á-pris redovisades i daler kmt. Denna återgång i Lillhärdal och Älvros bör väl höra samman med Gyldenlöwefejden, som började Härjedalingarna var också snabba att ge trohetsed till den som utövade makt. Enligt Malmö recess den 18 september 1662 beslutades att svenskt mynt, mått och vikt skulle användas i de övertagna svenska landskapen. 33 Perioden 1665 till omkring 1674 tycks ha varit en tid av tillvänjning vid svenska daler. Före år 1665 tycks en 48-kannorstunna ha använts och fr.o.m en 56-kannorstunna. Några uppgifter om vilken spannmålstunna som användes eller hur stor en kanna var har inte iakttagits i räkenskaperna. Under hela undersökningsperioden indelades dock en tunna i 8 fjärdingar. Stöd för slutsatserna om använda volymmått har dragits av uträkningar av delar av en tunna och uträkningar av tunnepris. 34 I Alsen lämnades tertialkornet i rågat mål 35 år Här och var är antecknat i räkenskaperna att volymmåttet avser struket mål, 37 ibland struket och skakat. 38 I Mattmar 1714 togs säden in till kyrkan med vanligt mål och året därpå i skakat och struket mål, 39 vilket kanske har varit samma volymmått. 29 Fro.m. 4 maj1625: 1 riksdaler = 6 mark = 96 skilling= 4 ort, Myntenheter i Norge 30 1 daler=32 öre; 1 öre=24 penningar. Gäller såväl smt som kmt 31 Det saknas blad för från Oviken. I Åre sattes både á-pris och försäljningsbelopp i daler smt fr.o.m I länet har ingått socknarna Ytterhogdal och Överhogdal men de tillhör landskapet Hälsingland 33 Jämför Lönnroth 1963, s Exempel: 1661 års tertial i Alsen var 13 tunnor och 39 kannor, varav drogs av 1,5 tunnor. Som rest angavs 12 tunnor och 15 kannor. Därav följer att 1 tunna= 48 kannor. Uträkning av tunnepriset stämmer då också överens med á-priset i räkenskaperna, Alsen LI:1, s Stavningen är normaliserad i alla citat. Rågat mål avser det mått av bl.a. spannmål där mottagaren fick rågan på köpet, officiellt endast före 1638 års beslut; synonymer till råge är rågan och råkan, Forner 1945, s Alsen LI:1, s T.ex. år 1720 i Ås, LI:1, s T.ex års säd i Alsen, Alsen LI:1, s Struket mål avser den mätning då varan når upp precis till kanten på målkärlet, Jansson 1995, s Mattmar LI:1, s

8 Men i Rödön 1693 års tertial tillika med rågan är i struket mål ; och 1694 års tertial tillika med rågat mål är i struket. 40 Men man tycks ha använt olika volymmått för spannmål även efter I Brunflo år 1694 har 17:2: 4/5 i rågat mål räknats om till 18:2:4 49/120 i struket mål. 41 Någon generell slutsats om när förändringen gjordes och hur stor den var kan inte dras ur de granskade räkenskaperna. Undersökningsperioden delas in i tre delperioder. I den första, , sker redovisningen i räkenskaperna i norska riksdaler. Fr.o.m används daler smt och den andra perioden, , avslutas med försvenskningsperiodens slut. Den tredje perioden, , avslutas med stormaktstidens fall. 2.2 Särskilda iakttagelser och händelser i räkenskaperna Det saknas priser för år 1657 från alla socknar i Jämtland men inte i Härjedalen. En uppgift om att landshövdingen i Jämtland lånade medel ur kyrkotiondet 1657 kan inte styrkas i kyrkoräkenskaperna. 42 För t.ex. Alsen 1657 anges att årets tertial bortagen av de danske. 43 Liknande uttryck används i övriga räkenskaper från det aktuella året, eller saknas uppgifter. 44 En möjlighet är att landshövdingen avsåg att låna medel (juni 1657), men när skörden skulle uppbördas tog de danske den års tertial torde då redan ha varit försåld. Under Gyldenlöwefejden 1675 togs Hallens tertial till Militiens underhåll levererade Offerdal 10 tunnor till Magasin efter assignation och efter betalning. 46 Samma år hade kyrkan i Ås inte fått ta upp någon tertial, eftersom fienden allt borttagit. 47 Omkring 1695 förekom i flera fall att allmogen träffade överenskommelse med Kronan (landshövdingen) om att tertialen skulle bestämmas till samma belopp oavsett årets skörderesultat och spannmålspris. I Ragunda kyrkoräkenskaper redovisas att tertialen i struket mål, rågan omräknad, blir 11: 1: 3 217/240 som allmogen betalade med 3 daler smt för tunnan. Det ger ett belopp på 33 daler 17 öre 8 penningar i smt årligen. 48 Denna summa redovisas sedan på debetsidan i Ragunda åtminstone t.o.m Det gör att det inte längre är möjligt att beräkna spannmålspriser i sådana församlingar Rödön LI:1, s. 4, 6 41 Skrivsättet 18:2:4 49/120 avser tunnor: fjärdingar: kannor 42 Bergström 2001, s Alsen LI:1, s Från Klövsjö och Ås saknas uppgifter överhuvudtaget om tertialen för Övriga socknar framgår av tabellbilagan 45 Hallen LI:1, s. 88. Likaså i Bodsjö, Bräcke, Hammerdal, Näskott, Offerdal och Åre, respektive sockens kyrkoräkenskaper Offerdal LI:1, s Ås LI:1, s Ragunda LI:1, s På samma sätt i mitten av 1690-talet i Berg, Bodsjö, Brunflo, Föllinge, Håsjö, Häggenås, Marieby, Oviken och Sunne 7

9 Vissa år hade man inget att sälja. Det gäller i Mörsil 1695, 1705 och 1713, Undersåker p.g.a. missväxt 1695; 1704 och 1706 räckte tertialen där inte ens till vanliga avkortningar, blev alldeles intet. 51 Även 1701 och 1702 var magra år i Undersåker, där man sålde säden (endast 1,6 tr) samtidigt för de båda åren. I Offerdal lämnade hela församlingens del av tertialen 1709 till Kronobefallningsmannen för Förrådshusens inrättande och man fick betalt. 52 I Alsen hade 1710 års tertial förts till magasinen men ännu inte fått betalt; 53 likaså i Offerdal men också för år 1711, som betalades med mynttecken. 54 Församlingen i Ås försålde sitt korn år 1711 till Magasinet enligt order. 55 I Hammerdal såldes korn till militien 1709, 1710 och Under åren skedde mycket få försäljningar av kyrkosäd. I Alsen anges: 1712 års tertial inneligger än oförsåld i dessa penninglösa krigstider. Tre år senare har den oförsålda säden ökat till drygt 50 tunnor. 57 Samma är förhållandena i närbelägna Mattmar Tertialen uti dessa penninglösa tider ligger än oförsåld så för 1712 och I Offerdal används samma uttryck för 1712, men två år senare beklagar sig räkenskapsskrivaren över tre års inneliggande säd då åren dessa med härlig säd välsignat, och ingen behöver den sig tillhandla. 59 I Mörsil betecknades säden 1713 som allt för ynklig, nämligen 6 fjärdingar och 6 kannor, som gå till avkortningar och alltså intet i övrigt, varken till [Frösö]skolan och kyrkan. 60 De nämnda avkortningarna gick föregående år till prosten och klockaren (-:6:6 ¼ ) kannor) samt till Frösöskolan (1:-:-). Kvar att sälja blev då 2 1/3 tunnor, som dock förblev oförsåld års tertial i Mattmar levererades till Såldmagasinet för vilken befall- Långt senare förekom det i Ås att spannmålen såldes på auktion. ningsmannen betalade med mynttecken. 61 Det förekommer att det är antecknat försåld efter markegången eller liknande uttryck i räkenskaperna. 62 Innebörden torde vara försäljning efter marknadspris Vanliga avkortningar är ett utryck som amvändes frekvent. Det avsåg att från tertialen drogs av spannmål för prosten, klockaren och Frösöskolan. Se t.ex. i Undersåker 1712: Till prosten 1:-:3 1/2, till klockaren -:2:4 1/2, till Frösösskolan 1:2:-; kvar att försäljas 3:2:4 (tunnor: fjärdingar: kannor), Undersåker LI:1, s Mörsil LI:1, s. 14, 25, 30, Undersåker LI:1, s. 16, 29, Offerdal, LI:2, s Alsen LI:1, s Offerdal LI:2, s Ås LI:1, s. 2100; även i Rödön 1711 och 1712, LI:1, s. 82, Hammerdal LIA:1, s Alsen LI:1, s respektive s Mattmar LI:1, s ; Även i Sunne LI:1, s Offerdal LI:2, s. 81, Mörsil LI:1, s Mattmar LI: 1, s

10 3. Priserna De aktuella prisuppgifterna redovisas i Tabellbilaga. Det är ganska vanligt att á- pris för en tunna spannmål inte överensstämmer med det beräknade priset per tunna med utgångspunkt från försäljningsbelopp och försåld kvantitet. För perioden i Jämtland, med priser i nrdr, visas avvikelserna i tab. 1a och 1b. Under 15 % av åren är det sådan diskrepans i priserna. Oftast är skillnaden mellan á-pris och här framräknat pris per tunna ganska litet; upp till 5 %. I några fall är det betydande som bl.a. vid Klövsjö år 1655 där skillnaden är 45 %. 64 För perioden i Jämtland är diskrepansen hela 35 %; jfr tab. 2a och 2b. För i Jämtland har diskrepansen minskat till 30 %; jfr tab. 3a och 3b. I många räkenskaper saknas uppgifter om á-pris. Sådan priser är särskilt markerade i tabellerna (tab. 1a, 2a och 3a). I tabellerna har också markerats när det finns uppgift om á-pris vid försäljning men inga belopp eller kvantiteter, när det förekommer att valutan i räkenskaperna är i svenska daler men á-pris i norska riksdaler och omvänt när á-pris är i svenska daler men valutan i räkenskaperna är i norska daler samt när priserna bygger på mer än en försäljning (under enstaka år). I de två socknarna i Härjedalen förekommer också nämnda avvikelser, se tab. 7 och 8. Det kan tilläggas liknande diskrepanser har iakttagits i några församlingar i Skåne, fast någon beräkning av storleken har inte gjorts. I Östergötland förekommer sådana diskrepanser sällan i kyrkoräkenskaperna. Beror på det räknefel, fattigdom eller myntbrist, en kombination eller annat? Det har jag inte utretts, eftersom det ligger utanför ramen för denna undersökning. En beräkning av den totala prisskillnaden för alla år och församlingar visar i stort sett att köparna betalt obetydligt för litet (skillnaden mellan betalt belopp och á-pris). 65 I de fall skillnaden är mindre än 5 % används räkenskapernas á-pris. När skillnaden är större görs en bedömning från fall till fall vad som är troligt. Se vidare Anmärkningar till tabellerna 4-8 i tabellbilagan. 62 Se t.ex. för år 1690 i Näskott, LI:1, s. 49, och 1697 i Offerdal, LI:2, s Se tabell 1b 65 Se anmärkningar i tabellbilagan 9

11 4. Prisutvecklingen i Jämtland och Härjedalen 4.1 Priserna på spannmål Priserna i Härjedalen är i genomsnitt 5 % högre än i Jämtland (jfr fig. 4.1). Men de fluktuerar mindre, har de samma värden. Variationskoefficienten 66 är drygt 60 % större i Jämtland än i Härjedalen. Prisunderlaget för Härjedalen är dock mycket litet. I båda landskapen stiger priserna från 1648 och de högsta värdena inträffar år Därefter sjunker de till låga nivåer och stiger sedan igen med höjdpunkterna 1660 respektive Efter ett lågprisår 1662 stiger priserna återigen. Det är en positiv korrelation mellan priserna på spannmå l i Härjedalen och Jämtland. 67 Fig Priser på spannmål i kyrkliga församlingar i Jämtland och Härjedalen. Medelvärden av norska riksdaler per tunna Norska riksdaler 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Jämtland Härjedalen Källa: Tabell 4 och 7 66 Vk= (Stdav/M)*100; 14 respektive 23. Förkortningar enligt bilaga 67 Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient, r =0,54 xy 10

12 4.2 Priserna på spannmål Priserna på spannmål i Jämtland och Härjedalen är omräknade från daler smt till riksdaler och visas i fig Priserna i Jämtland är under denna period i genomsnitt nästan 25 % högre än i Härjedalen och 1675 är de dubbelt så höga. Även nu fluktuerar priserna i Härjedalen mindre, Vk är knappt 30 % större i Jämtland. 68 Samband mellan priserna saknas nästan helt (r xy =- 0,06). Gemensamt är låga priser 1668 och 1682 och höga 1677 och Riksdaler 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Fig Priser på spannmål i kyrkliga församlingar i Jämtland och Härjedalen. Medelvärden av riksdaler per tunna Jämtland Härjedalen Källa: Tabell 9 och Vk=17 respektive 22 11

13 5. Prisutvecklingen i Jämtland och Östergötland 5.1 Priser på spannmål Priserna på spannmål är i Jämtland satta i norska riksdaler per tunna och i Östergötland omräknade till riksdaler, se fig Beräkning av växelkursen norska riksdaler/svenska daler kmt visar att medianvärdet för nio församlingar kring Storsjön 69 under åren 1665, 1669, 1671 och 1675 är 0, Samma kurs är det mellan svenska riksdaler och svenska daler kmt år Trots kursskillnaden kan prisfluktuationerna i stort jämföras mellan norska riksdaler och svenska riksdaler. Finsilvervikten för norska riksdaler specie under den aktuella perioden tycks vara ungefär den samma som för svenska riksdaler spe- än i Jämt- cie. 72 Gemensamt är låga priser 1648, , och de något högre 1659 och I Östergötland inföll toppen i en priscykel redan 1650 mot 1652 i Jämtland. Det enstaka mycket höga priset 1661 i Jämtland saknar motsvarighet i en mindre priscykel i Östergötland. Vk var 30 % större i Östergötland land. 73 Ett positivt samband mellan priserna är r xy =0,60. Fig Priser på spannmål i kyrkliga församlingar i Jämtland och Östergötland I Jämtland medelvärden av norska riksdaler per tunna, i Östergötland medelvärden av riksdaler per tunna Jämtland Östergötland Norska riksdaler 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, ,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Svenska riksdaler Källa: Tabell 4 och Alsen, Aspås, Hallen, Mattmar, Myssjö, Norderö, Näskott, Offerdal och Ås 70 Den lägsta växelkursen under perioden är 0,2209 år 1667 och den högsta 0,2231 för år är den 0,1905 och , g, storenorskeleksikon.no/daler 73 Vk=30 respektive 23 12

14 5.2 Priser på spannmål Priserna på spannmål i Jämtland och Härjedalen är omräknade till riksdaler. Under den första delperioden t.o.m uppstod två priscykler på spannmål i de båda landskapen (se fig. 5.2). Under de första åren var spannmålen billigare i Jämtland. Gemensamt är de låga priserna och och däremellan det högsta priset 1674 i cykeln, som mer än fördubblades sedan 1670 i Jämtland. I slutet av cykeln, , var priserna ca 10 % lägre än i början på cykeln (1670). Under krigsåren var prisskillnaden mellan de två landskapen inte så stor. Nästa pristopp inträffade i Östergötland 1684 och två år senare i Jämtland med en knapp fördubbling. Sedan sjönk priserna igen till en lägsta nivå 1692 i Jämtland, ett år senare och till en ca 15 % högre nivå än i Ös- i de årliga priserna som tergötland. Under var medianen för de årliga priserna 2 % lägre i Jämtland. Det var större årliga prisförändringar i Jämtland än i Östergötland. 76 Den största årliga prisförändringen skedde i Östergötland 1684 med 50 %. Störst var skillnaderna mellan landskapen var upp till 50 % dyrare i Jämtland. Under fluktuerade priserna mer i Jämtland (Vk var 25 % högre). Fig Priser på spannmål i riksdaler i Jämtland och Östergötland och prisskillnad i procent (Jämtland/Östergötland). Jämtland Östergötland J Billigare J Dyrare Riksdaler 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, % 40% 20% 0% -20% -40% -60% Prisskillnad i % Källa: Tabell 9 och 11 Under den andra delperioden t.o.m inträffade tre priscykler, se fig Den första började 1692 (Östergötland 1691) och nådde en topp 1697 med en ,29 rdr i Jämtland och 1,28 rdr i Östergötland ,07 rdr i Jämtland och ,06 rdr i Östergötland 76 Största ökning 1673 med 43% och största minskning 1676 med -31% 13

15 mer än fördubbling av spannmålspriserna för att sedan sjunka till sin lägsta nivå 1705 (Östergötland 1702). Priscykeln i Jämtland slutade på samma nivå som Därefter skiljer priserna mer åt i de två landskapen än tidigare. Medan pristoppen i den följande cykeln nås 1708 i Östergötland sjunker i stället priset i Jämtland men stiger sedan fram till 1711, tvärsemot i Östergötland. 77 Året därpå har priset sjunkit till samma nivå i båda landskapen, men ett år senare sjönk det ytterligare i Östergötland till sin lägsta nivån under hela perioden. 78 Den sista cykeln ligger ett år före Östergötland, pristoppen nås 1718, med en ökning på 40 %; sedan 1713 ökade Östergötland med ca 150 % till Korrelation (r xy ) mellan priserna som var 0,68 minskade under till 0,58. Fig Priser på spannmål i riksdaler i Jämtland och Östergötland och prisskillnad i procent (Jämtland/Östergötland). Jämtland Östergötland J Billigare J Dyrare Riksdaler 3,5 60% 3,0 40% 2,5 20% 2,0 0% 1,5 1,0-20% 0,5-40% 0,0-60% Prisskillnad i % Källa: Tabell 9 och 11 Under perioden ökade den genomsnittliga prisskillnaden mellan landskapen. Medianen för de årliga priserna var 8 % lägre i Jämtland än i Östergötland; för hela perioden var medianen 5 % lägre fluktuerade priserna mindre i Jämtland än i Östergötland, Vk var då drygt 20 % lägre; för drygt 10 % lägre. Den största årliga prisförändringen skedde i Östergötland 1693 med 69 % och i Jämtland 1696 med 56 %. Genomsnittet av de relativa priserna Jämtland/Östergötland (kvoten) är 95 %, men kvoten gjorde tidvis tvära kast, vilket framgår av nedanstående fig Linjär trend t.o.m är svagt minskande liksom för hela perioden Efter den kraftiga ökningen av kvoten är trenden starkt minskande till 1708, varefter kvoten stiger kraftigt under tre år i följd. Under de föl drygt 40 % lägre än i Östergötland; % högre än i Östergötland 78 1,02 rdr 14

16 jande åren fram till 1721 minskar återigen trenden lika kraftigt. Fig Relativa priser i procent för spannmål Jämtland/Östergötland % Källa: Tabell 9 och 11 15

17 6. Sammanfattning Syftet med studien är att jämföra prisutvecklingen på spannmål i Jämtland med spannmål i Östergötland under den senare delen av stormaktstiden ( ). För den första hälften kan även jämförelser göras mellan Jämtland och Härjedalen. Tiden fram till år 1690 kan ses som en krigs- och försvenskningsperiod. Befolkningen anses ha utarmats genom höjda skatter och militära anläggningar. Under den andra hälften av undersökningstiden utspelade sig Stora nordiska kriget. Både under 1716 och 1718 gjordes misslyckade försök att inta Trondheim från Jämtland. Prisuppgifter för studien har hämtats från knappt 30 av de sammanlagt ca 70 kyrkliga församlingarnas räkenskaper i Jämtland och Härjedalen. Av dessa har i studien använts uppgifter från tio församlingar i Jämtland och två i Härjedalen. För Jämtlands del är nästan alla belägna vid eller nära landskapets centralbygd, Storsjöbygden. I ingen räkenskap finns det priser för hela undersökningsperioden. Socknar i Storsjöbygden hade goda kommunikationsmöjligheter på Storsjön. Omkring 1695 träffade allmogen i ca tio socknar överenskommelse med Kronan om att tertialen skulle bestämmas till samma belopp oavsett skörderesultat och pris, vilket gör att det inte längre är möjligt att där beräkna spannmålspriser. Räkenskaperna har hämtats från Genlines databas. Spannmål togs upp som tertial (tredjedel av tionden) och försåldes. Huvuddelen av spannmålen torde avse korn. Andra sädesslag redovisas långt senare under 1700-talet i räkenskaperna. Priserna avser skördeår. Många gånger redovisas spannmålsförsäljningarna i kalenderåret efter skördeåret. Fram till 1664 är priserna satta i norska riksdaler, under i de flesta församlingarna i Jämtland i svenska daler smt men med tunnepris i norska riksdaler. Fr.o.m anges både tunnepris och försäljningsbelopp i daler smt. Enligt Malmö recess 1662 skulle svenskt mynt, mått och vikt skulle användas i de övertagna svenska landskapen synes ha varit en tillvänjningstid vid svenska daler. Före år 1665 bedöms en 48-kannorstunna ha använts och fr.o.m en 56-kannorstunna. Det saknas explicita uppgifter i räkenskaperna om vilken spannmålstunna som användes eller hur stor en kanna var. En tunna indelades dock i 8 fjärdingar. Händelser angående krig eller krigsförberedelser kan iaktas i räkenskaperna. Det saknas priser för år 1657 från alla socknar i Jämtland, då årets tertial tagits av de danske. Under kriget togs en del av tertialen till militärens underhåll eller tog fienden den lämnades tertialen för att inrätta magasin eller till militien liksom Vissa år hade man inget eller litet att sälja (1695, 1701, 1702 och ). Mycket få försäljningar av kyrkosäd gjordes , som i en socken benämndes penninglösa krigstider. Delvis torde få försäljningar även bero på 16

18 goda skördar i vissa socknar, medan åtminstone i en annan socken skörden var allt för ynklig. Liksom i Östergötland fluktuerar priserna i Jämtland cykliskt och även i Härjedalen fast mindre uttalat. Prisutvecklingen i Jämtland före 1694 har mer likhet med Östergötlands än med Härjedalens. Under de första åren på 1700-talet minskade prisfluktuationerna i Jämtland påtagligt jämfört med Östergötland. I fig visas priserna som 7-års vägda glidande medelvärden där pristoppar och låga priser ganska väl sammanfaller i tid med de årliga priserna (tab. 9 och 11). 79 Fig Priser på spannmål i Jämtland och Östergötland års vägda glidande medelvärden (Mt7v) av riksdaler per tunna Riksdaler 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Jämtland Mt7v Östergötland Mt7v Källa: Tabell 9 och 11 Under åtta år i följd ( ) var priserna högre i Jämtland än i Östergötland (se fig. 5.4). Under 25 år ( ) var priserna lägre endast under sju år i Jämtland. I sju år i följd i början av seklet 1700 ( ) var de lägre och sedan kom sex år i följd med högre eller samma priser ( ). För perioden var medianen för spannmålspriserna i rdr 5% lägre i Jämtland än i Östergötland, men skillnaden var större ( 8 % lägre). Vad skillnaderna i priserna mellan Jämtland och Östergötland kan bero kräver ytterligare analys och forskning. 79 Vikterna är en modifiering av Jörbergs 9-års vägda glidande, Jörberg 1972, s. 97. Formel Mt7v: ((yt-3)+2*(yt-2)+3*(yt-1)+4*(yt)+3*(yt+1)+2*(yt+2)+(yt+3))/16 17

19 7. Fortsatt forskning och analys Det anses ha varit generellt dåliga skördeår i Sverige 1705, 1706, 1708, 1709, 1717 och 1718 samt lokala missväxter i Västernorrlands län 1710, 1713, 1715 och Uppgifter om tertialens storlek i räkenskaperna i Jämtland borde kunna styrka eller ifrågasätta sådana uppgifter. Förutsatt att tertialen är ett mått på årets skörd kunde också korrelationen mellan den och priserna undersökas. Författaren till psalm 317 i 1695 års Psalmbok Välsigna årets gröda, Och vattna du vårt land: Giv oss nödtorftig föda ger en allmän tidsbild över förhållandena i slutet av 1600-talet. Även i kyrkböckerna kan finnas vittnesbörd av olika slag, såsom i Alsen om penninglösa krigstider. Några andra landskap har undersökts i syfte att utröna materialförekomst i kyrkoräkenskaper. Hittills har excerperats priser från Södermanland ( ), Uppland ( ) och Västmanland ( ). Även andra landskap undersöks. Några uppgifter finns i Blekinge och Skåne, glesare i Dalarna, Gästrikland, Närke, Småland och Västerbotten. På Västkusten tycks underlaget vara mycket glest eller saknas helt åtminstone för 1600-talet. 80 Bromé 1954, s

20 Tabellbilaga 1a. Iakttagelser angående priser på spannmål i kyrkliga församlingar i Jämtland Norska riksdaler per tunna 1b. Prisskillnader i procent mellan á-pris per tunna spannmål och beräknat pris per tunna i kyrkliga församlingar i Jämtland a. Iakttagelser angående priser på spannmål i kyrkliga församlingar i Jämtland Daler kmt per tunna 2b. Prisskillnader i procent mellan á-pris per tunna spannmål och beräknat pris per tunna i kyrkliga församlingar i Jämtland a. Iakttagelser angående priser på spannmål i kyrkliga församlingar i Jämtland Daler kmt per tunna 3b. Prisskillnader i procent mellan á-pris per tunna spannmål och beräknat pris per tunna i kyrkliga församlingar i Jämtland Priser på spannmål i kyrkliga församlingar i Jämtland Norska riksdaler per tunna 5. Priser på spannmål i kyrkliga församlingar i Jämtland Daler kmt per tunna 6. Priser på spannmål i kyrkliga församlingar i Jämtland Riksdaler in specie 6a. Priser som inte tagits med i tabell 6. Daler kmt per tunna 7. Priser på spannmål i kyrkliga församlingar i Härjedalen Norska riksdaler per tunna 8. Priser på spannmål i kyrkliga församlingar i Härjedalen Daler kmt per tunna. 9. Priser på spannmål i kyrkliga församlingar i Jämtland Riksdaler specie per tunna 10. Priser på spannmål i kyrkliga församlingar i Härjedalen Riksdaler specie per tunna 11. Priser på spannmål i kyrkliga församlingar i Östergötland Riksdaler specie per tunna 19

21 Anmärkningar till tabellerna 4-8 I de fall skillnaden är mindre än 5 % mellan det uträknade priset och i räkenskaperna använt á-pris används á-pris eftersom differensen har liten påverkan på det medelpris som kommer att användas. När skillnaden är större görs en bedömning från fall till fall vad som är troligt. Under perioden är det fyra priser som övervägs (se tabell 1a). I Klövsjö 1655 är det betalade beloppet 3 rdr 2 ort 8 shilling orimligt litet; bör vara något slags fel, använder därför á-pris i stället. I Oviken 1658 är antingen ett felaktigt á-pris (1,75 i stället för 1,50) eller så har köparen betalt 17 riksdaler och 3 ort för litet; väljer á-pris 1,50 i stället. I Aspås 1659 är antingen á-pris (1,75 i stället för 2,00) felaktigt eller så har köparen betalt 3 ort för mycket. Det rimligaste är á-pris 2,00 i stället för 1,75. I Norderö 1662 har köparen betalt 1 riksdaler och 3 ort för mycket i förhållande till á-pris, vilket förefaller vara orimligt. Om á-priset är 2,00 i stället för 1,75 har köparen fortfarande betalt för mycket, drygt 0,75 riksdaler. Använder därför inte priset från Norderö 1662 vidare i studien. Under perioden är det fem priser som övervägs (se tabell 2a). I Åre betalade köparen år ,72 daler kmt för mycket i förhållande till a- pris (9,00). Det tycks vara orimligt och accepterar därför det uträknade priset på 9,55 per tunna. I Bodsjö såldes 1675 endast 4,5 kannor och församlingen fick 0,11 daler kmt för mycket. Den lilla kvantiteten och den stora skillnaden i procent gör att priset inte används vidare i studien. I Klövsjö år 1687 betalade köparen 0,51 daler kmt för litet i förhållande till á-pris 12,0. Det uträknade priset skulle bli 10,5. Under tre år i följd betalad köparen för litet, vilket kan tyda på brist på pengar. Accepterar därför á-pris 12,0. I Oviken 1686 betalade köparen 7,03 daler kmt för litet i förhållande till á-pris (12,0); det blir 11,25 per tunna. Köparna betalade under fem år för litet fram till 1694, vilket också kan tyda på brist på pengar. Accepterar därför á-pris 12,0. I Ås betalades ,34 daler kmt för mycket i förhållande till á-pris (12,0), vilket inte tycks vara rimligt. Köparna betalade under åren obetydligt för mycket och några gånger obetydligt för litet. Accepterar därför det uträknade priset 13,44 per tunna. Under perioden är det nio priser som övervägs (se tabell 3a). I Aspås betalades ,59 daler kmt för litet i förhållande till á-priset (9,0) och ,97 daler kmt för litet. Köparna betalade i nio år under hela peri- 20

22 oden obetydligt för mycket och under två år för litet. Accepterar á-pris 9,0 år 1692 och 10, I Hammerdal betalades ,9 daler kmt för litet om á-priset skulle vara 11,0 daler kmt, som är angivet i räkenskaperna. Det uträknade priset per tunna blir 10, 0 daler kmt; bedömer att á-pris 11,0 är ett skrivfel och accepterar priset 10,0 per tunna. I Undersåker betalades ,63 daler kmt för litet i förhållande till á- pris (11,0). Köparna betalade under de närmaste åren några gånger obetydligt för mycket och några år för litet. Det uträknade priset per tunna blir 10,0 daler kmt; bedömer att á-pris 11,0 är ett skrivfel och accepterar det uträknade priset 10,0. I Mörsil betalades ,5 daler kmt för litet. Några gånger i åren omkring betalade köparna obetydligt för mycket, men ett par år för något litet. Accepterar priset 10,0 per tunna. I Rödön betalades ,0 daler kmt för litet i förhållande till á-priset. Även här betalade köparen några år obetydligt för mycket, men ett par år för litet. Accepterar á-pris 9,0. I Ås betalades ,11 daler kmt för litet i förhållande till á-pris (12,0). Köparna betalade några år obetydligt för mycket och några år obetydligt för litet. Accepterar á-pris 12,0. I Marby betalades ,32 daler kmt för mycket, vilket gör troligt att á-pris 9,0 är felaktigt; accepterar därför det uträknade priset (10,77). I Hallen betalades ,41 daler kmt för mycket i förhållande till 17 daler kmt per tunna. Accepterar därför det uträknade priset (17,96). Under perioden finns det priser för åren från Berg, Bodsjö, Brunflo, Föllinge, Håsjö, Myssjö, Ragunda och Sunne som inte tagits med i tabell Det innebär att 4-7 priser inte tagits med under de åren. 82 Det finns ändå 9-13 priser under de åren jämfört med medelvärdet 10 för hela delperioden Alsen, Aspås, Hallen, Marby, Mattmar, Mörsil, Nässkott, Offerdal, Oviken, Rödön och Ås ligger alla i centrala Jämtland, Hammerdal i nordliga Jämtland, Fjällsjö ligger nordost och Undersåker i västliga Jämtland. 81 Se tabell 6a. Berg, Brunflo, Myssjö och Sunne ligger i centrala Jämtland, Föllinge i norra, Ragunda och Håsjö i östra och Bodsjö i sydöstra Jämtland : 5, : 7 vardera året, 1695: 4 21

23 Källor Tryckta källor Nationalencyklopedin (NE) Webbaserat material Edvinsson, R., History of the currency system in Sweden, Preliminary version Department of Economic History, Stockholm University Litteratur Andersson, I., Erik XIV, Stockholm, 1937 Bergström, E. J., Krutrök över Jämtland. Skansarnas intressanta historia, 2001 Bromé, J., Jämtlands och Härjedalens historia. Tredje delen , 1954 Egevärn, E. A., Jämtland och Härjedalen i krig och krigsfara (i: Jämtlands fältjägarregemente 1, 2001) Flach, W., m.fl., Sveriges jordbruk vid 1900-talets början. Statistiskt kartverk, 1909 Forner L., De svenska spannmålsmåtten. En ordhistorisk och dialektgeografisk undersökning, Uppsala 1945 Hallan, N., Jemter på Levangsmarknaden i 1680-årene, Trondheim 1966 Hansson, A., Armfeldts karoliner, Falun 2003 Hansson, G., Såld spannmål av kyrkotionden. Priser i Östergötland under Sveriges stormaktstid, Umeå 2006 Jansson, S. O., Måttordboken, Andra, reviderade och utökade upplagan, Stockholm 1995 Lindegren, J., Karl XII (i: Florén, A., Dahlgren, S. och Lindegren, J., Kungar och krigare, Stockholm 1992) Lönnroth, E., Bohusläns historia, Uppsala 1963 Petri, G., Armfeldts karoliner , Stockholm 1919 Sundberg, U., Svenska krig , Lund

24 Förkortningar Förkortningar på statistiska begrepp Gm Geometriskt medelvärde M Aritmetiskt medelvärde Md Median Stdav Standardavvikelse Vk Variationskoefficienten 83 r xy Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient Förkortningar på arkiv RA Riksarkivet SVAR Svensk arkivinformation Riksarkivet Övriga förkortningar kmt kopparmynt smt silvermynt nrdr norska riksdaler rdr riksdaler tr tunnor 83 Standardavvikelsen i procent av medelvärdet (Vk= (Stdav/M)*100) 23