Bältesstudie i utvalda områden Rapport Resultat av bältesstudie på 14 platser i 7 områden med olika demografisk karaktär.
|
|
- Elisabeth Magnusson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bältesstudie i utvalda områden Resultat av bältesstudie på 14 platser i 7 områden med olika demografisk karaktär. Lotta Frejd Oktober Rapport
2 Innehållsförteckning Förord...3 Sammanfattning Bakgrund Historik Trafikolyckor Bilbältets skyddseffekt Vad säger lagen? Syfte Undersökningsmetod Mätplatser i Stockholms Stad Resultat Bältesanvändning på olika platser i Stockholms stad Jämförelse alla kategorier över tid, områdesvis Diskussion Referenser Bilagor Befolkningsfördelning
3 Förord I detta notat redovisas en studie kring bältesanvändningen i sju olika områden inom Stockholms Stad med olika demografiska utseenden. Denna bältesundersökning är en uppföljning av en stickprovsstudie 2000 och en större studie Projektledare har varit Lotta Frejd som också stått för dokumentation och analys. Fältobservatörer har varit Catalin Westenheim, Rickard Rozalski, Åke Nordgren, Erik Blomkvist, Yngve Rosengren samt Anders Berg. Solna i januari 2004 Hans Norbeck VD, NTF Stockholms län 3
4 Sammanfattning NTF Stockholms län har under hösten 2003 genomfört en bältesstudie i invandrartäta områden i Stockholms stad. Syftet med studien har varit att försöka få en uppfattning om huruvida de insatser som genomförts i de aktuella områdena, jämfört med tidigare liknande studier, ökat användningsgraden när det gäller skyddsutrustning i bil för barn och vuxna. I den aktuella studien har vi dessutom tillfört två nya områden med hög invandrartäthet. Den aktuella studien genomfördes under vecka 36 och 37 och omfattade totalt 6476 fordon med totalt 9070 åkande. Områden som studerats är Rinkeby, Tensta, Rågsved, Hässelby, Vällingby, Husby och Skärholmen. Rinkeby och Tensta mättes första gången 2000 och Rinkeby, Tensta, Rågsved, Hässelby och Vällingby studerades Hässelby och Vällingby är två områden med lägre invandrartäthet och fungerar som referensområden. I studien framkommer att de invandrartäta områdena överlag har en lägre bältesanvändning om man jämför med andra bältesstudier i landet och i Stockholms stad. Viktigt att notera är att fordonsunderlaget är mindre än tidigare jämförbara studier av NTF Stockholms län, trots att vi använt oss av exakt samma metod. Orsaken till detta har vi inget svar på. I redovisningen av studien har vi valt att i totalen slå ihop mätningarna i Rinkeby, Tensta, Rågsved, Husby och Skärholmen och jämföra dessa med mätningarna i Vällingby och Hässelby för att kunna urskilja skillnader och jämföra. För enkelhetens skull redovisas områdena Rinkeby, Tensta m fl som mätområde 1 och Vällingby, Hässelby som mätområde 2 i sammanfattningen. Dessutom redovisas förändringar över tiden i de områden som vi kunnat följa. Mätområde 1: Rinkeby, Tensta, Rågsved, Husby och Skärholmen. Mätområde 2: Vällingby och Hässelby Bältesanvändningen var totalt 66 % i Rinkeby, Tensta, Rågsved, Husby och Skärholmen jämfört med Hässelby och Vällingby där den totala användningen låg på 79 %. Detta kan jämföras med de mätningar som NTF Stockholms län gjort i olika delar av Stockholms stad under motsvarande period 2003 då användningen låg på omkring 84 %. Vid dessa mätningar valdes inte platserna utifrån demografisk karaktär. Förare När det gäller förarna låg användningsgraden i mätområde 1 på 68 % jämfört med 79 % i mätområde 2. Jämfört över tid har Rinkeby ökat sin användning mest, från 46 % år 2000 till idag 70 %. Vuxna passagerare I mätområde 1 använde 63 % av de vuxna passagerarna fram bälte jämfört med 40 % bak. När det gällde mätområde 2 låg användningsgraden på 78 respektive 80 %. Tensta och Rinkebys bältesanvändning har ökat över tiden. 4
5 Barn Som barn räknas här personer yngre än 12 år. Användningsgraden för barnen i mätområde 1 låg på 60 % fram och 45 % bak, detta att jämföra med 83 % respektive 80 % i mätområde 2. Tendenserna från tidigare studier i de invandrartäta områdena visar att ju längre bak i bilen man kommer desto sämre användningsgrad av bälte, kvarstår även i denna mätning. Jämfört över tid ser man dock att områdena Tensta och Rinkeby som legat lägst i sin användning har ökat användningsgraden under de år de undersökts, även här har Rinkebys bältesanvändning ökat mest. Från att år 2000 ha legat på en 10 procentig användning till 40 %
6 1 Bakgrund 1.1 Historik 1967 kom den första bestämmelsen om att det skulle finnas bilbälte i framsätet i alla nya bilar från och med 1969 års modell kom motsvarande bestämmelse för baksätet. Lagen om obligatorisk användning av bilbälte i framsätet kom 1 januari Då hade bilbältet fått viss acceptans och lagen hade föregåtts av en omfattande upplysningskampanj. Ytterligare 11 år senare blev det obligatoriskt för alla över 15 år att använda bilbälte oavsett var man satt i bilen. Först i april 1988 kom lagen som ålade alla, både barn och vuxna, att använda bilbälte såväl i framsätet som i baksätet. Kraven på att använda bilbälte har skärpts fr.o.m. den 1/ I fortsättningen gäller: Den som färdas i en personbil eller i en lastbil skall sitta på en sittplats som är utrustad med bilbälte om sådan plats är tillgänglig och skall använda bilbälte. Den som färdas i buss på en sådan plats som är utrustad med bilbälte skall använda bältet. Det finns många säkerhetsanordningar i dagens bilar med varierande effekt. Idag vet man att bilbältet minskar risken att dödas eller skadas svårt med 50 %. Näst viktigast är en krockkudde på förarplatsen. Den skyddar med ytterligare 20 %. Har man både bilbälte och krockkudde, ger det alltså ett mycket bra skydd. Exempel på andra skyddsanordningar är bältessträckare, (som drar åt bältet vid en krock), sidokrockskydd och krockkudde på passagerarplats. Konstruktionen av bilens övriga säkerhetssystem utgår från att man använder bilbälte. Utan bältet fungerar bilens skyddssystem inte som det är tänkt. Även om bilen är försedd med krockkuddar måste alltid bilbälte användas. Undersökningar från USA visar att de som skadas av krockkudden i stor utsträckning inte använt bälte. Barn behöver mera skydd än vuxna då deras kroppar är bräckligare och därför är det viktigt att ha rätt anpassat skydd. Barns säkerhet i bil är den vuxnes ansvar upp till att man är 15 år. En förutsättning för att kunna ta det ansvaret är att den vuxna vet hur man ska skydda sig själv och sina medpassagerare. Under år 2000 fick NTF Stockholms län i uppdrag av Gatu- och fastighetskontoret i Stockholm att påbörja ett projekt med inriktning på invandrartäta områden i Stockholm. Ett viktigt redskap för vidare trafiksäkerhetsarbete i de olika stadsdelarna, var att få fram ett underlag som talade om huruvida det fanns skillnader mellan olika områden när det gäller användningsgrad och kunskap kring skyddsutrustning i bil och cykelhjälm. Med anledning av detta gjordes en stickprovsstudie kring bältesanvändningen i bil. Studien genomfördes under hösten 2000 i tre olika bostadsområden, Rinkeby, Tensta och Hässelby/Vällingby. Studien omfattade 3704 bilar med sammanlagt 5542 åkande personer. Undersökningen omfattade förare, passagerare fram och bak samt barn. I Rinkeby och Tensta som har en stor andel invånare med utländsk bakgrund var användandet av skyddsutrustning betydligt lägre än i Hässelby/Vällingby där befolkningen är mer homogen. Som exempel kan nämnas barn i baksätet där användningsgraden i Rinkeby var så låg som 10 % att jämföra med en mängd större studier runt om i landet där användningsgraden brukar ligga kring % fick därför NTF Stockholms län i 6
7 uppdrag av Gatu- och fastighetskontoret att göra en mera omfattande bältesstudie för att jämföra flera områden med olika demografisk sammansättning. Denna studie visade att det fanns stora skillnader mellan områdena, men att det också fanns stora likheter utifrån områdenas sammansättning när det gällde bältesanvändningen. Överlag var bältesanvändningen mycket låg, totalt använde endast 67% bilbälte jämfört mot ca 80% i tätort i andra mätningar. Vad det gällde barn i baksätet låg användningsgraden extremt lågt i flera områden, runt 30-40%. NTF Stockholms län har sedan 2000 bedrivet ett konsumentupplysningsarbete ut mot invandrartäta områden för att bland annat genom information öka kunskaperna och på så sätt öka användningsgraden av skyddsutrustning som t ex bilbälte och bilbarnstol. 1.2 Trafikolyckor Idag saknas olycksstatistik relaterat till bostadsområden. Enligt den officiella statistik som finns och som bygger på polisrapporterade trafikolyckor skadas årligen drygt 1000 bilåkande i Stockholm. Endast en del av alla olyckor som inträffar rapporteras till polisen. Hur många som verkligen skadas vet man därför inte. I verkligheten kan det röra sig om det mångdubbla. 1.3 Bilbältets skyddseffekt Studier av trafikolyckor har visat att bilbältet är den absolut bästa enskilda trafiksäkerhetsanordningen i bilen och risken för dödliga skador vid en olycka minskar med över 50 % för den som använder bilbälte. Skadereduktionen vid allvarliga skador beräknas till över 90 %. Små barn sitter säkrast bakåtvända i babyskydd eller bilbarnstol. Den bakåtvända placeringen minskar risken för skador och olycksfall med 90-95%. Enligt en undersökning som genomförts av VTI när det gäller dödsolyckor med barn i bil mellan åren tror man att drygt 32 % av dessa barn kunnat överleva vid bruk av rätt skyddsutrustning i bilen. Om alla bilister skulle förmås att använda bilbälte skulle mer än 100 personer räddas till livet varje år i Sverige. 1.4 Vad säger lagen? Alla som färdas i en bil eller lätt lastbil och sitter på plats där det finns bilbälte ska sitta fastspända. Lagen gör inget undantag för taxi. Barn ska till och med det år de fylla sex år alltid använda någon form av s.k. särskild skyddsanordning, d v s babyskydd, bilbarnstol eller bältesstol/kudde istället för eller tillsammans med bilbälte. Skyddsutrustning tillverkad efter 1 januari, 1990 ska vara godkänd och får endast användas i enlighet med godkännandet. Om barnet färdas tillfälligt i ett fordon som saknar skyddsanordning ska barnet istället använda bilbältet när det är möjligt. Lagen säger också att föraren ska se till att passagerare under 15 år använder bilbälte eller särskild skyddsanordning. Detta gäller dock inte förare i yrkesmässig trafik. För skolskjuts gäller speciella regler som regleras i skolskjutsförordningen. Kraven på att använda bilbälte har skärpts fr.o.m. den 1/
8 I fortsättningen gäller följande: Den som färdas i en personbil eller i en lastbil skall sitta på en sittplats som är utrustad med bilbälte om sådan plats är tillgänglig och skall använda bilbälte. Den som färdas i buss på en sådan plats som är utrustad med bilbälte skall använda bältet. 8
9 2 Syfte Att se om bilbältesanvändningen i områdena förändrats och om man kunnat se några paralleller mellan informativa insatser och användningsgrad. 3 Undersökningsmetod Undersökningen är av kvantitativ karaktär. Den arbetsmetod som använts är hämtad ur skriften att mäta trafikbeteenden i trafiken framtagen av Vägverket, Rikspolisstyrelsen och Svenska Kommunförbundet. Utgångspunkten var att under en viss tid få möjlighet att studera så många fordon och åkande som möjligt. Observationstillfällena har varit förlagda till sen eftermiddag då sannolikt flest bilar som har anknytning till området är i rörelse. Varje plats studerades under två timmar, klockan Tidpunkten, inte antalet fordon har varit styrande vilket visar sig i antalet bilar i förhållande till mätplatser. Ambitionen har varit att genomföra s.k. dolda mätningar för att inte störa eller påverka trafikanterna. I många fall har detta varit omöjligt beroende på mätplatsernas geografiska läge. Då karaktären på områdena är olika har vi försökt hitta mätplatser som ger en så rättvis bild som möjligt av området. För att göra undersökningen så noggrann som möjligt har vi utgått från samma tider och platser och möjligaste mån samma observatörer. I studien har vi endast noterat åkande i personbilar. Alla personer och platser i bilen observerades. Vuxna och barn noterades separat. Som barn räknas här person som uppskattas vara yngre än 12 år. Mätningen skedde under vecka 36 och 37, Mätplatser i Stockholms Stad Tensta Rinkeby Vällingby Hässelby Rågsved Husby Skärholmen Tenstastråket - Tenstavägen Tenstastråket - Lättingebacken Rinkebyvägen - Rinkebystråket Hjulstavägen - Rinkebystråket Vällingbyvägen - Ångermannagatan Malteholmsvägen- Loviselundsvägen Rågsvedsvägen -Hagsätravägen Rågsvedsvägen - Bjursätravägen Norgegatan-Trondheimsgatan Norgegatan Helsingforsgatan Ekholmsvägen-Vårbergsvägen Ekholmsvägen-Måsholmstorget 9
10 4 Resultat Totalt omfattar studien 2003, personbilar med sammanlagt personer. Nedan redovisas kort de olika resultaten områdesvis för alla kategorier. 4.1 Bältesanvändning på olika platser i Stockholms stad Rinkeby I Rinkeby noterades personbilar med sammanlagt personer. KATEGORI ANDEL MED BÄLTE STUDERAT ANTAL Förare 70 % 780 Vuxen i framsätet 64 % 213 Vuxen i baksätet 33 % 71 Barn i framsätet 80 % 30 Barn i baksätet 42 % 66 Tensta I Tensta noterades 673 personbilar med sammanlagt 984 personer. KATEGORI ANDEL MED BÄLTE STUDERAT ANTAL Förare 66 % 673 Vuxen i framsätet 56 % 180 Vuxen i baksätet 24 % 50 Barn i framsätet 57 % 35 Barn i baksätet 30 % 46 Hässelby I Hässelby noterades 986 personbilar med sammanlagt 1198 personer. KATEGORI ANDEL MED BÄLTE STUDERAT ANTAL Förare 76 % 986 Vuxen i framsätet 80 % 134 Vuxen i baksätet 87 % 23 Barn i framsätet 92 % 38 Barn i baksätet 88 % 17* Studerat antal är litet varför siffran bör tas med försiktighet 10
11 Vällingby I Vällingby noterades 774 personbilar med sammanlagt 932 personer. KATEGORI ANDEL MED BÄLTE STUDERAT ANTAL Förare 83 % 774 Vuxen i framsätet 74 % 85 Vuxen i baksätet 77 % 44 Barn i framsätet 67 % 21 Barn i baksätet 62 % 8 * Studerat antal är litet varför siffran bör tas med försiktighet Rågsved I Rågsved noterades 1439 personbilar med sammanlagt 1781 personer. KATEGORI ANDEL MED BÄLTE STUDERAT ANTAL Förare 73 % 1439 Vuxen i framsätet 69 % 229 Vuxen i baksätet 63 % 43 Barn i framsätet 67 % 42 Barn i baksätet 71 % 28 Husby I Husby noterades 778 personbilar med sammanlagt 1090 personer. KATEGORI ANDEL MED BÄLTE STUDERAT ANTAL Förare 66 % 778 Vuxen i framsätet 56 % 176 Vuxen i baksätet 18 % 17 Barn i framsätet 56 % 48 Barn i baksätet 49 % 71 11
12 Skärholmen I Skärholmen noterades 1489 personbilar med sammanlagt 1925 personer. KATEGORI ANDEL MED BÄLTE STUDERAT ANTAL Förare 67 % 1489 Vuxen i framsätet 67 % 333 Vuxen i baksätet 57 % 37 Barn i framsätet 47 % 40 Barn i baksätet 43% Jämförelse alla kategorier över tid, områdesvis. Rinkeby Med bälte procentuellt Förare 46 % 47 % 70 % Pass fram 32 % 51 % 64 % Pass bak 9 % 14 % 33 % Barn fram 37 % 38 % 80 % Barn bak 10 % 29 % 42 % Procentuell andel med bälte i Rinkeby % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Förare Pass fram pass bak barn fram barn bak
13 Tensta Med bälte procentuellt Förare 56 % 65 % 66 % Pass fram 50 % 55 % 56 % Pass bak 11 % 18 % 24 % Barn fram 56 % 49 % 57 % Barn bak 24 % 27 % 30 % Procentuell andel med bälte i Tensta % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Förare Pass fram pass bak barn fram barn bak Stadsdelar som kom med i mätningen 2001 Rågsved Med bälte procentuellt Förare 74 % 73 % Pass fram 77 % 69 % Pass bak 62 % 63 % Barn fram 79 % 67 % Barn bak 69 % 71 % Procentuell andel med bilbälte i Rågsved 2001 och % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Förare Pass fram pass bak barn fram barn bak
14 Vällingby Med bälte procentuellt Förare 81 % 83 % Pass fram 79 % 74 % Pass bak 63 % 77 % Barn fram 73 % 67 % Barn bak 74 % 62 % Procentuell andel med bilbälte i Vällingby 2001 och % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 222 Förare Pass fram pass bak barn fram barn bak Hässelby Med bälte procentuellt Förare 70 % 76 % Pass fram 70 % 80 % Pass bak 69 % 87 % Barn fram 81 % 92 % Barn bak 89 % 88 % Procentuell andel med bilbälte i Hässelby 2001 och % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Förare Pass fram pass bak barn fram
15 Nya stadsdelar i undersökningen 2003 Husby Med bälte procentuellt 2003 Förare 66 % Pass fram 56 % Pass bak 18 % Barn fram 56 % Barn bak 49 % Andel med bälte i Husby % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% förare pass fram pass bak barn fram barn bak Skärholmen Med bälte procentuellt 2003 Förare 67 % Pass fram 67 % Pass bak 57 % Barn fram 47 % Barn bak 43 % Andel med bälte i Skärholmen % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% förare pass fram pass bak barn fram barn bak 15
16 5 Diskussion Rinkeby: NTF stockholms läns mätningar visar att Rinkeby är det område som mest har ökat sin bältesanvändning under perioden. Förbundet har vid ett flertal tillfällen haft olika slags aktiviteter i området, allt ifrån information och utbildningar till utställningar. Arbetet har varit väl förankrat i stadsdelen, även bland tjänstemän och politiker. Trots insatser utifrån är det nog svårt att få en varaktig förändring om det inte finns ett naturligt, kontinuerligt arbete bland dem som arbetar och bor i området. Tittar man och jämför statistik från mätningen 2001 till 2003 ser man att befolkningen inte ökat speciellt mycket och de människor som bor i området kommer från samma delar i världen som tidigare. Tensta: Mätningarna i Tensta visar på en ökning av bältesanvändningen på alla platser i bilen, dock inte lika markant som i Rinkeby. I Tensta har förbundet arbetat på samma sätt som i Rinkeby dock utan samma lokala förankring bland tjänstemän och politiker. Däremot har studieförbund och föreningsråd varit mycket aktiva i samarbetet med förbundet. Bilparken har ökat i Tensta, något som dock inte gett utslag i antalet mätta fordon. För övrigt har det inte skett så stora förändringar vad det gäller befolkningsökning eller nya grupper. Rågsved: Är det område som inte visar på någon bältesökning alls. Vad det beror på är svårt att säga. En del av förklaringen kan vara att förbundet inte haft samma framgång när det gäller informations- och förankringsarbetet i området. En annan kan vara att Rågsved genomgått en hel del större förändringar under de år som gått mellan de olika mätningarna. Fler medborgare med utländsk bakgrund har flyttat till området, mycket av tillgänglighet till service har försvunnit och bostadsbolagen tycker sig ha en större omflyttning av hyresgäster än tidigare vilket kan innebära att området har ändrat sin befolkningsstruktur. Husby: Är ju ett nytt område i denna mätning och därför går det inte att göra någon jämförelse över tiden. Jämför man Husby med Rinkeby och Tensta 2003 ligger användningsgraden ungefär som dessa områden, något lägre inom vissa kategorier. Tendensen som varit att ju längre bak i bilen man kommer desto lägre användningsgrad hittar man även här. Vad det gäller arbetet från NTF Stockholms läns sida har det varit insatser i området i form av olika samarbetsprojekt som t.ex. Husbyfestivalen och inslag i lokal-tv. Arbetet har dock bara bedrivits i liten skala. Skärholmen: Även Skärholmen är ett nytt mätområde. Användningsgraden av bälte 2003 ligger på ungefär samma nivåer som övriga områden förutom passagerare bak där det ligger något över i jämförelse. Barnens användningsgrad bak ligger dock ungefär lika lågt som Tensta och Husby dvs runt 40%. NTF Stockholms län hade tidigare goda kontakter i stadsdelen, men dessa kontakter har antingen upphört eller förändrats. Föreningarna har varit svåra att nå för samarbete och arbetet i stadsdelen har inneburit tillfälliga inslag utan någon djupare förankring. Slutsatser: Förbundet har under ett antal år genomfört bältesmätningar i några utvalda områden, dels som barometer på huruvida områdets karaktär påverkar användningsgraden av bilbälte, dels som någon form av mätinstrument när det gäller att försöka utröna om de informativa insatserna gett någon effekt. Svenskt trafiksäkerhetsarbete är ett långsiktigt arbete när det gäller integration. För att större förändringar ska till i ett område krävs lokal förankring, detta för att arbetet ska leva vidare även efter en tillfällig insats. Det är lätt att bygga upp ett samarbete 16
17 kring nyckelpersoner i föreningarna, vilket inte alltid är fördelaktigt då det kan göra arbetet sårbart. Det är heller inte alltid självklart att ett bra samarbete utgår från en person i den grupp man vill nå med informationen. Förbundets erfarenhet är att det lika väl kan vara en tjänsteman på kommunen som står för den lokala förankringen bland medborgarna i stadsdelen. 17
18 6 Referenser Annika Wesslen Folkhälsogruppen Stockholms län landsting. Föräldrar, barn och trafiksäkerhet i ett mångkulturellt område. Rapport nr 17, 1998 Anna Anund, Gunilla Sörensson och Yaha Mohammed Reza Väg och Transportforskningsinstitutet. Barns säkerhet i bil. En enkätundersökning i västra Sverige. Notat Lotta Frejd, Anna-Sofia Holmquist NTF Stockholms län, Skyddsutrustning i bil, stickprovsstudie i tre områden i Stockholm Notat 8, 2000 Lotta Frejd NTF Stockholms län Studie i utvalda områden med olika demografisk karaktär Rapport 4, 2001 Sonja Forward, Dora Kos-Dienes och Sanja Obrenovic Väg och Transportforskningsinstitutet, Invandrare i trafiken. En attitydundersökning i Värmland och Skaraborgs län. Rapport Hans-Åke Cedersund Väg och Transportforskningsinstitutet Bältesanvändningen i Sverige, 2002 VTI-945 Mohammed-Reza, Yahya Väg och Transportforskningsinstitutet Invandrare och trafiksäkerhet. En analys av tillgängliga data i Sverige. VTI Jan Wenäll Väg och Transportforskningsinstitutet Barn i bil,lagkrav, råd och tips VTI Susanne Gustavsson, Anna Anund Väg och Transportforskningsinstitutet, Samband mellan socioekonomisk bakgrund och användningen av skyddsanordningar för barns säkerhet i bil, VTI-notat
19 7 Bilagor 7.1 Befolkningsfördelning Tensta Befolkning Antal % Folkmängd totalt % Invånare med utländsk bakgrund: % Därav invånare med utländskt medborgarskap: % I Tensta förvärvsarbetar 51% i åldern år. Bostäder Antal % Flerbostadshus: % Småhus: 78 1 % Totalt: % Rinkeby Befolkning Antal % Folkmängd totalt % Invånare med utländsk bakgrund: % Därav invånare med utländskt medborgarskap: % I Rinkeby förvärvsarbetar 47% i åldern år. Bostäder Antal % Flerbostadshus: % Småhus: 24 0 Totalt: % 19
20 Hässelby Befolkning Antal % Folkmängd totalt % Invånare med utländsk bakgrund: % Därav invånare med utländskt medborgarskap: % I Hässelby förvärvsarbetar 77% i åldern år. Bostäder Antal % Flerbostadshus: % Småhus: % Totalt: % Vällingby Befolkning Antal % Folkmängd totalt: % Invånare med utländsk bakgrund: % Därav invånare med utländskt medborgarskap: % I Vällingby förvärvsarbetar 72% i åldern år. Bostäder Antal % Flerbostadshus: % Småhus: % Totalt: % Rågsved Befolkning Antal % Folkmängd totalt: % Invånare med utländskbakgrund: % Därav invånare med utländskt medborgarskap: % I Rågsved förvärvsarbetar 64%1% i åldern år. Bostäder Antal % Flerbostadshus: % Småhus: 0 0 % Totalt: % 20
21 Husby Befolkning Antal % Folkmängd totalt: % Invånare med utländsk bakgrund: % Därav invånare med utländskt medborgarskap: % I Husby förvärvsarbetar 56% i åldern år. Bostäder Antal % Flerbostadshus: % Småhus: 0 0 % Totalt: % Skärholmen Befolkning Antal % Folkmängd totalt: % Invånare med utländsk bakgrund: % Därav invånare med utländskt medborgarskap: % I Skärholmen förvärvsarbetar 62% i åldern år. Bostäder Antal % Flerbostadshus: % Småhus: % Totalt: % 21
22 Rapporter och notat finns att hämta i sin helhet i utskriftsvänligt format på NTF är en ideell trafiksäkerhetsorganisation. Vi är partipolitiskt obundna och arbetar för allas rätt till en trygg och säker trafik NTF = Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande 22
Bältesstudie utvalda områden
Bältesstudie utvalda områden Resultat av bältesstudie på 28 platser i 16 områden med olika demografisk karaktär. Lotta Frejd November 2001 2001 Rapport 5 1 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning...
Läs merBilbältesanvändning i Stockholm
Bilbältesanvändning i Stockholm Resultat av observationer 1984-2000 Anna-Sofia Holmquist September 2000 2000 Rapport 3 Förord NTF Stockholms län har sedan 1984 årligen studerat användningen av bilbälte
Läs merBilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar
Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Resultat av observationer 2003 Kjell Cronvall September 2003 2003 Notat 0302 Förord NTF Stockholms län har i samarbete med Yrkestrafikrådet 1 studerat
Läs merBilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar
Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Resultat av observationer 24 Kjell Cronvall Juni 24 24 Rapport 42 Förord NTF Stockholms län har i samarbete med Yrkestrafikrådet 1 studerat bilbältesanvändningen
Läs merAnvändning av bilbälte 2017
Användning av bilbälte 2017 NTF RAPPORT 2017:7 Resultat från NTF:s mätning av bilbältesanvändning 2017. www.ntf.se Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 3 3 Bakgrund... 3 4 Syfte... 3 5 Metod...
Läs merSkyddsutrustning i taxi
Skyddsutrustning i taxi En undersökning om förekomsten av skyddsutrustning för barn i taxibilar Lasse Holm ÅR 2001 Notat 5 Förord Det bör vara en självklarhet att alla, även de allra minsta, ska kunna
Läs merIT-projektet ya svenskar i trafiken
Bakgrund och fakta IT-projektet ya svenskar i trafiken Pågått sedan 2004 i samarbete mellan FMK, NTF, Bilkåren och Vägverket Mål: ge kunskap om svensk trafiklag + påverka attityder och beteenden när det
Läs merAnvändning bilbälte 2016 NTF RAPPORT 2016:4
Användning bilbälte 2016 NTF RAPPORT 2016:4 Resultat för NTF:s mätning av bilbältesanvändning 2016. Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metod 3 4 Finansiering 3 5 Resultat 4 6 Diskussion
Läs merAnvändning av bilbälte 2018
Användning av bilbälte 2018 NTF RAPPORT 2018:8 Resultat från NTF:s mätning av bilbältesanvändning 2018. www.ntf.se Innehåll Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 3 3 Syfte... 3 4 Metod...
Läs merBarn i bil Så skyddar du ditt barn
Barn i bil Så skyddar du ditt barn Information på svenska 1 2 VARNING! Barn ska aldrig sitta på plats med krockkudde! Det gäller alla som är kortare än 140 cm. Den kraft som utvecklas kan vara förödande.
Läs merOBSERVATIONSSTUDIE BARNS FÄRD I BIL
OBSERVATIONSSTUDIE BARNS FÄRD I BIL av NTF på uppdrag av Volkswagen, Besafe och If SAMMANFATTNING AV STUDIEN Enligt svensk lag ska alla som åker i fordon sitta på en plats med bilbälte, om det finns en
Läs merHastigheter i Stockholm
Hastigheter i Stockholm Resultat av hastighetsmätningar 1986-2000 Anna-Sofia Holmquist November 2000 2000 Rapport 4 Förord Hastigheten har stor betydelse för såväl risken för trafikolyckor som skadornas
Läs merArbetspendlare på cykel
Arbetspendlare på cykel Observationsstudie av cykelhjälmsanvändning Håkan Ter-Borch RAP. 3 juni 2007 Innehållsförteckning ARBETSPENDLARE PÅ CYKEL...4 BAKGRUND...4 GENOMFÖRANDE...4 PLATSER...4 RESULTAT...4
Läs merDet började NTF bildas. Alvar Thorson uppfinner reflexbrickan.
BO RÖNNEBRING Presentation NTF O-visionen Allmän trafiksäkerhetsinfo Hastighet Stoppsträcka Bälte Bilens inre säkerhet Sömn-vakenhet Alkohol Cykel Cykelpassage-cykelöverfart Körning cirkulationsplats 4-
Läs merAvdelning: T Projektnummer: Projektnamn: Bilbältesstudier Uppdragsgivare: _NTF/TSV Distribution: fri / nyförvärv / begränsad /
VTInotat Nummer: T 03 Datum: 1936-12-11 Titel: ) Effekter av lagen om bilbältesanvändning för vuxna i baksätet Författare: Pavel Lacko Avdelning: T Projektnummer: 743 23-7 Projektnamn: Bilbältesstudier
Läs merNTF SKÅNES MARKNADSUNDERSÖKNING BLAND HYRBILSFÖRETAG. Cecilia Mallard Juli 2000
NTF SKÅNES MARKNADSUNDERSÖKNING BLAND HYRBILSFÖRETAG Cecilia Mallard Juli 1. BAKGRUND Bilbälte och bilbarnskydd är den viktigaste skyddsutrustningen i bilen. Flera studier visar att ett rätt använt bilbälte
Läs merCykelhjälmsanvändning i Stockholms län
Cykelhjälmsanvändning i Stockholms län En observationsstudie utförd vid cykelstråk och grundskolor i fem kommuner Jennie Averby Nils-Anders Welander RAP. 1 Maj 2009 2 3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING
Läs merLastbilsförares bältesanvändning
Lastbilsförares bältesanvändning En undersökning genomförd av NTF Väst på uppdrag av Volvo Trucks Malin Lundgren Bältesanvändning i Sverige Trots att Sverige har hög bältesanvändning visar studier av dödsolyckor
Läs merNTF Väst är en fri och idéburen organisation som på ideell grund arbetar för en trygg och säker trafik. Vi arbetar för att öka
Så arbetar NTF Väst NTF Väst är en fri och idéburen organisation som på ideell grund arbetar för en trygg och säker trafik. Vi arbetar för att öka trafiksäkerheten Stefan för mer Kaleby än en miljon invånare
Läs merBilisters beteende vid övergångsställe
Bilisters beteende vid övergångsställe Observationer av bilisters benägenhet att lämna gående företräde vid fem obevakade övergångsställen i Stockholm stad. Linda Hallenberg RAP. 1 mars 2005 Innehållsförteckning
Läs merÅk säkert i bilen så skyddar du dig och ditt barn. Information på lättläst svenska
Åk säkert i bilen så skyddar du dig och ditt barn Information på lättläst svenska För din egen säkerhet Här kan du läsa om vad du kan göra för dig och ditt barn så att det blir säkrare att åka bil och
Läs merAnvändning av cykel- och mopedhjälm 2018
Användning av cykel- och mopedhjälm 2018 NTF RAPPORT 2018:7 Resultat från NTF:s mätning av cykel- och mopedhjälmsanvändning 2018. www.ntf.se Innehåll Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund...
Läs merVem får gå, vem får vänta?
Vem får gå, vem får vänta? - En observation vid övergångsställen om bilisters benägenhet att lämna företräde påverkas av vem som ska gå över gatan. Linda Hallenberg RAP. 7 juni 2005 Innehållsförteckning
Läs merSäkerhet i bilen så skyddar du dig och ditt barn
Säkerhet i bilen så skyddar du dig och ditt barn För din egen säkerhet I den här broschyren hittar du information om hur du kan öka säkerheten inne i bilen. Du får tips om hur ditt barn åker säkrast, och
Läs merSäkerhet i bilen så skyddar du dig och ditt barn
Säkerhet i bilen så skyddar du dig och ditt barn För din egen säkerhet I den här broschyren hittar du information om hur du kan öka säkerheten inne i bilen. Du får tips om hur ditt barn åker säkrast, och
Läs merTrafiksäkerhet i bussbranschen
Trafiksäkerhet i bussbranschen Sammanställning av enkätsvar från bussföretag i Stockholms län Anna-Sofia Holmquist November 2000 2000 Notat 11 Förord Under hösten 2000 har NTF Stockholms län genomfört
Läs merAnvändning av cykel- och mopedhjälm 2017
Användning av cykel- och mopedhjälm 2017 NTF RAPPORT 2017:6 Resultat från NTF:s mätning av cykel- och mopedhjälmsanvändning 2017. www.ntf.se Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 3 3 Bakgrund...
Läs merTrafiksäkerhets- och resepolicy för NTF Stockholms län 2005-2006
Trafiksäkerhets- och resepolicy för NTF Stockholms län 2005-2006 2 Omfattning Denna policy gäller alla de resor som företas i tjänsten och betalas av NTF. Avsteg från policyn kan göras efter beslut av
Läs merFoto: Nettbuss Alexander Hagstadius. Bussresor för barn och ungdomar
Foto: Nettbuss Alexander Hagstadius Bussresor för barn och ungdomar Januari 2018 Denna rekommendation handlar om tillfälliga beställda resor med buss, framför allt när barn och ungdomar finns bland passagerarna.
Läs merBesvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!
Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1a Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 1b Hur gammal är Du? 1
Läs merAnvändning av cykel- och mopedhjälm 2016 NTF RAPPORT 2016:3
Användning av cykel- och mopedhjälm 2016 NTF RAPPORT 2016:3 Resultat från NTF:s mätning av cykel- och mopedhjälmsanvändning 2016. Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metod 3 4 Finansiering
Läs merHjälmanvändning cyklande skolelever
Hjälmanvändning cyklande skolelever Håkan Ter-Borch RAP. 3 Oktober 2006 1 (9) 2 (9) Innehållsförteckning BAKGRUND...4 SYFTE...4 METOD...4 URVAL...4 GENOMFÖRANDE...4 RESULTAT...5 SLUTSATS DISKUSSION...5
Läs merSamband mellan socioekonomisk bakgrund och användning av skyddsanordningar för barns säkerhet i bil
VTI notat 17 2003 VTI notat 17-2003 Samband mellan socioekonomisk bakgrund och användning av skyddsanordningar för barns säkerhet i bil En litteraturstudie med resultat från Sverige, Tyskland, USA och
Läs merHastigheter i Stockholm
Hastigheter i Stockholm Resultat av hastighetsmätningar 1986-2002 Helena Hartzell/Hasse Norbeck Januari 2003 2002 Rapport 0203 Förord Hastigheten har stor betydelse för såväl risken för trafikolyckor som
Läs merTrafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad , Del 1 Analys av befintlig trafiksäkerhetssituation
Anna-Sofia Welander Trafikplanering 08-508 261 94 anna-sofia.welander@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2008-03-18 Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad 2009-2013, Del 1 Analys
Läs merPolisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng
Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng Nationell strategi Polisavdelningen Polisavdelningen 2006-04-11 STRATEGI 2 (7) Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng INNEHÅLL
Läs merNTF:s verksamhetsinriktning (Fastställd av NTF:s kongress )
NTF:s verksamhetsinriktning 2014 2015 (Fastställd av NTF:s kongress 2013 04 20) Detta är NTF: NTF En trafiksäkerhetsorganisation NTF bildades 1934 på initiativ av den dåvarande kommunikationsministern.
Läs merM1 RÅDETS DIREKTIV av den 16 december 1991 om obligatorisk användning av bilbälten och fasthållningsanordningar för barn i fordon (91/671/EEG)
1991L0671 SV 20.03.2014 002.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B M1 RÅDETS DIREKTIV av den 16 december 1991 om obligatorisk
Läs merHastighetsmätning i samband med polisens övervakning
Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning NTF RAPPORT 2017:1 Hastighetsmätningar och ökad polisövervakning på fem platser inom Polisregion Väst www.ntf.se Innehållsförteckning 1 Sammanfattning
Läs merOm NTF. Verksamhet. 04-01-09 Flik 15
Om NTF Verksamhet NTF som verkat sedan 1934, är traditionellt sett en pekpinne-organisation som arbetat för att uppfostra goda trafikanter under paroller som kör nykter, sänk hastigheten och använd bilbälte.
Läs merHjälmanvändning cyklande skolelever
Hjälmanvändning cyklande skolelever Håkan Ter-Borch RAP. 6 Oktober 2007 2 (12) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...5 BAKGRUND...7 SYFTE...7 METOD...7 URVAL...7 GENOMFÖRANDE...8 RESULTAT...8 SLUTSATS
Läs merBesvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!
Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1. Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Hur gammal är Du? 1
Läs merTrafiksäkerhet på lätt svenska
Trafiksäkerhet på lätt svenska www.ntf.se Gående. Det är viktigt att alltid se sig för och att få ögonkontakt med andra. Gå aldrig över gatan förrän du är säker på att bilen stannar. 2 NTF Trafiksäkerhet
Läs merBesvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!
Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1. Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilket år är du född?
Läs merInformation till förare av tunga lastbilar
Information till förare av tunga lastbilar Sammanställning av aktivitet och enkätsvar Anna-Sofia Holmquist November 2000 2000 Notat 9 Inledning Under våren och hösten 2000 har NTF Stockholms län genomfört
Läs merPresentation över Trafiksäkerhetsläget på väg, Nollvisionen och etappmålen
NOLLVISIONEN MÅL ANALYS INRIKTNINGAR LÄNKAR Presentation över Trafiksäkerhetsläget på väg, Nollvisionen och etappmålen 1 NOLLVISIONEN MÅL ANALYS INRIKTNINGAR LÄNKAR Vad är nollvisionen? Nollvisionen är
Läs merFÖRÄNDRING AV BILINNEHAVET I NÅGRA OMRÅDEN I CENTRALA GÖTEBORG ÅREN
FÖRÄNDRING AV BILINNEHAVET I NÅGRA OMRÅDEN I CENTRALA GÖTEBORG EN 1991 2004 Trafikkontoret Viproj AB oktober 2006 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID SYFTE 2 UNDERSÖKTA OMRÅDEN 2 UNDERSÖKTA VARIABLER 3 REDOVISNING
Läs merFara med barn. Frågor och svar om barn och bilsäkerhet. www.folksam.se. Folksam_Fara_br.indd 1 04-05-11 11.36.54
Fara med barn Frågor och svar om barn och bilsäkerhet www.folksam.se Folksam_Fara_br.indd 1 04-05-11 11.36.54 2 Svenska barn i trafiken. Säkrast i världen Sträck på dig förälder. Du är bäst i världen på
Läs merTRAFIKSÄKERHETSPOLICY
TRAFIKSÄKERHETSPOLICY Rev. 2004-10-01 Rev. 2005-11-14 Rev. 2007-09-19 Rev. 2008-03-03 1 TRAFIKSÄKERHETSPOLICYPROGRAM FÖR LINDBERGS BUSS AB. Lindbergs Buss AB bedriver linje- och beställningstrafik. Under
Läs merNollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen
Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Inledning För precis 10 år sedan tog riksdagen beslutet om Nollvisionen. Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller
Läs merPublikation 2006:106. Trafik. säkerhet. Resultat från 2006 års trafiksäkerhetsenkät
Publikation 6:16 Trafik säkerhet Resultat från 6 års trafiksäkerhetsenkät 6-1 Titel: Resultat från 6 års trafiksäkerhetsenkät Publikation: 6:16 Utgivningsdatum: 6-1 Utgivare: Vägverket Författare: Ingemar
Läs merTrafiksäkerhet på lätt svenska
www.ntf.se Trafiksäkerhet på lätt svenska Gående. Det är viktigt att se sig för och att få ögonkontakt med andra. Gå över gatan på ett övergångsställe. Vänta tills bilen sett dig och stannat. 2 NTF Trafiksäkerhet
Läs merTrafiksäkerhetsinformation i kommunen
Trafiksäkerhetsinformation i kommunen I Munkfors är en trafiksäkerhetsinformatör anställd. Arbetet med trafiksäkerhet är ett projekt som startade 3 februari 2003 i samverkan med sex andra kommuner och
Läs merNordiska invånares syn på trafiksäkerhet
Nordiska invånares syn på trafiksäkerhet Resultat från en enkätundersökning genomförd av Nordiska Trafiksäkerhetsrådet våren 2010 i Danmark, Finland, Färöarna, Norge och Sverige 1 2 Förord Den här studien
Läs merFara med barn. Forskarnas fakta om barn och bilsäkerhet. www.folksam.se. Folksam_Fara_br_forsk.indd 1 04-05-11 11.38.48
Fara med barn Forskarnas fakta om barn och bilsäkerhet www.folksam.se Folksam_Fara_br_forsk.indd 1 04-05-11 11.38.48 Folksam_Fara_br_forsk.indd 2 04-05-11 11.38.49 3 När vi söker fakta får du kunskap Folksam
Läs merHur såg trafiksäkerhetsutvecklingen ut 2016? Karin Bengtsson, Transportstyrelsen Åsa Forsman, VTI Johan Strandroth, Trafikverket
1 Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen ut 2016? Karin Bengtsson, Transportstyrelsen Åsa Forsman, VTI Johan Strandroth, Trafikverket 2 Analys av trafiksäkerhetsläget 2016 Omkomna i vägtrafikolyckor 2006-2016,
Läs merHUR EFFEKTIVT ÄR TRAFIKSÄKERHETSARBETET?
Tylösandsseminariet augusti 2004 HUR EFFEKTIVT ÄR TRAFIKSÄKERHETSARBETET? En sammanställning av Polisens och Vägverkets arbete inom trafiksäkerhetsområdet För att nå framgång i Nollvisionen krävs handlingskraft
Läs merVOLVIA BARNSÄKERHET 2018 RAPPORT 22 FEBRUARI 2018
VOLVIA RAPPORT 22 FEBRUARI 1 METOD Målgruppen för studien har varit individer 20 65 å5 som har tillgång till bil i hushållet som de också regelbundet kör. Deltagarna i studien skall också ha barn i åldern
Läs merHur åker små barn i bilen och vilka rekommendationer ger bilförsäljarna föräldrar?
Sid 1(6) Hur åker små barn i bilen och vilka rekommendationer ger bilförsäljarna föräldrar? Maria Krafft och Sigrun Malm, Folksam september 2008 Bakgrund Under slutet av 90-talet och början av 2000-talet
Läs merCykelhjälmsobservationer i Stockholm
Cykelhjälmsobservationer i Stockholm Resultat av observationer 1999-2002 Per-Åke Tjärnberg Juni 2002 2002 Rapport 0201 Förord Våld mot huvudet till följd av cykelolyckor är vanligt och dessutom ofta allvarligt.
Läs merService- och säkerhetspolicy
Service- och säkerhetspolicy 1. Servicekrav Ledning ska ha god överblick över verksamheten i dess helhet ska leda utvecklings- och förbättringsarbetet gällande kvalitetsmål ska se till att interna och
Läs merSlutrapport Fordonsspecifik bilbarnstol
Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverkets skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter
Läs merRESEPOLICY FÖR NTF ÖREBRO LÄN
RESEPOLICY FÖR NTF ÖREBRO LÄN Omfattning Denna policy och tillhörande bilagor gäller alla resor som företas i tjänsten eller i NTF Örebro länsnamn. Avsteg från policyn kan göras efter beslut av verksamhetsansvarig.
Läs merVår trafiksäkerhet. Ärendemening. Syfte. Alla svar är viktiga. Resultat. Kontakta oss gärna. Bilaga 2b
Bilaga 2b Ärendemening Vår trafiksäkerhet Syfte Vägverket har till uppgift att informera allmänheten i frågor som rör trafiksäkerhet. Genom att fråga allmänheten får vi viktig kunskap om hur vi uppträder
Läs merPublikation 2001:33. Trafik. säkerhet. Resultat från 2000 års enkätundersökning
Publikation 1:33 Trafik säkerhet Resultat från års enkätundersökning 1-5 Titel: Resultat från års trafiksäkerhetsenkät Författare: Helena Mujagic och Galip Bozkurt, Statistiska centralbyrån Kontaktperson:
Läs merTryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006
Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...
Läs merBilbältesanvändning i dödsolyckor
Bilbältesanvändning i dödsolyckor En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30 Bakgrund och syfte VTI mätningar visar att 96 procent av personbilsförarna och framsätespassagerarna
Läs merTrötthet i trafiken. Monika Martinson
Trötthet i trafiken Monika Martinson RAP. 5 oktober 2006 Innehållsförteckning BAKGRUND...5 ONYKTRA FÖRARE I TRAFIKEN ÄR FARLIGA. TRÖTTA FÖRARE ÄR LIKA FARLIGA....5 TRÖTTHET BAKOM RATTEN ÄR ETTLAGBROTT...5
Läs merPublikation 2002:56. Resultat från 2001 års enkätundersökning
Publikation 2:56 Resultat från 1 års enkätundersökning 2-4 Titel: Trafiksäkerhetsresultat från 1-års undersökning Författare: Anna Warnemo och Maj Eriksson, Statistiska centralbyrån Kontaktperson: Jonas
Läs merVägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.
Vägtrafikskador 217 253 253 personer omkom i vägtrafikolyckor under 217. 2 275 2 275 personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 217. 77 % 196 av 253 omkomna, 77 %, var män. 57 % 143 av 253 omkomna,
Läs merPublikation 2009:110. Trafik. säkerhet. Resultat från 2009 års trafiksäkerhetsenkät
Publikation 9:11 Trafik säkerhet Resultat från 9 års trafiksäkerhetsenkät 9-1 Titel: Resultat från 9 års trafiksäkerhetsenkät Publikation: 9:11 Utgivningsdatum: 9-1 Utgivare: Vägverket Kontaktperson på
Läs merBussresor för barn och ungdomar
Bussresor för barn och ungdomar Foto: Nettbuss Alexander Hagstadius. www.ntf.se Några regler kring resor med buss. Denna rekommendation handlar om tillfälliga beställda resor med buss, framför allt då
Läs mermotorc för åren 2010-2020, version 1.0
tning t a f n a m m a S å p t e h r e k ä s d a Ök d e p o m h c o l e k y motorc för åren 2010-2020, version 1.0 trategi s Gemensam Samverkan för gemensam strategi Både motorcyklar och mopeder fyller
Läs merDjupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99
TØI rapport 499/2000 Forfattere: Fridulv Sagberg, Terje Assum Oslo 2000, 63 sider Sammandrag: Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99 Vägverket genomför
Läs merLÄRARHANDLEDNING TILL TRAFIKADVENTSKALENDERN
LÄRARHANDLEDNING TILL TRAFIKADVENTSKALENDERN Se denna handledning som ett hjälpmedel för att på ett enkelt och smidigt sätt få igång diskussioner kring trafik. Trafikanter blir vi så fort vi lärt oss gå,
Läs merPublikation 2007:95. Trafik. säkerhet. Resultat från 2007 års trafiksäkerhetsenkät
Publikation 7:95 Trafik säkerhet Resultat från 7 års trafiksäkerhetsenkät 7-1 Titel: Resultat från 7 års trafiksäkerhetsenkät Publikation: 7:95 Utgivningsdatum: 7-1 Utgivare: Vägverket Författare: Ingemar
Läs merResultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2016
Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2016 Publiceringsdatum: 170831 Olagliga däck (
Läs merTrafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2011
Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 11 Titel: Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 11 Foto: Omslag Jan-Aage Haaland, inaagency/damkier (sid. 16), övriga Jan-Aage Haaland
Läs merDitt barn i trafiken... livsviktig information till dig som förälder
Ditt barn i trafiken...... livsviktig information till dig som förälder NTF Sörmland Barns utveckling Förr utgick vi från ett vuxet bilist perspektiv och trodde att vi kunde träna barn till ett trafiksäkert
Läs merUtveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)
Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.
Läs meraktiva säkerhetssystem i bilar
aktiva säkerhetssystem i bilar hur kan de nya intelligenta förarstödsystemen hjälpa förare- även äldre- att köra säkert? Ulf Roos BIL Sweden Teknik och miljö BIL Sweden är den svenska branschorganisationen
Läs merStockholms stads Trafiksäkerhetsprogram
Stockholms stads Trafiksäkerhetsprogram för åren 2005 2010 Projektdeltagare Trafikkontoret (tidigare gatu- och fastighetskontoret) Annika Feychting, projektledare Anna-Sofia Welander Leena Tiippana Krister
Läs merTrafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet
Trafiksäkerhetsprogram 2015-2020 En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet Beslutat av kommunstyrelsen den 9 september 2015 147 Trafiksäkerhetsprogram 2015-2020 Trafiksäkerhetsprogrammet är ett
Läs merKraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län
Minnesstolpar från konferens Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Bakgrund Vägverket Region Stockholm bjöd tillsammans med NTF Stockholms län, Sveriges Kommuner och Landsting samt Stockholms
Läs merResultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2015
Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2015 Publiceringsdatum: 160829 1 Olagliga däck (
Läs merBesvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad du anser eller hur du brukar göra!
Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det frågas efter, vad du anser eller hur du brukar göra! 1. Är du man eller kvinna? Man Kvinna 2. Vilket år är du född? 3. Känner
Läs merHur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010
Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Rapport upprättad av Nathalie Randeniye, Manpower student, januari 2011 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merViktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna
Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna Statistiken på dessa sidor är hämtade från Trafikverkets djupstudier av dödsolyckor på tvåhjulig MC och från STRADA dit polis och sjukvård rapporterar trafikolyckor.
Läs mer2006-03-10 Vägverket 1. Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län
Vägverket 1 Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Vägverket 2 Etappmålet En säker trafik Antalet döda och svårt skadade till följd av vägtrafikolyckor skall minska och antalet dödade i
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2001:753 Utkom från trycket den 30 oktober 2001 utfärdad den 18 oktober 2001. Regeringen föreskriver att 3 kap. 6,
Läs merTrafiksäkerhetsprogram
Vetlanda kommun Tekniska kontoret Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentansvarig Teknisk chef Beslutad av (datum och ) Tekniska nämnden Giltig fr o m 2013-xx-xx Gäller för Alla kommunens verksamheter Senast reviderad
Läs merBra arbetsmiljö på väg
Bra arbetsmiljö på väg Trafiksä en arb Många anställda har vägar och gator som sin arbetsplats. Förutom yrkesförarna rör det sig bland annat om hemtjänst- och hemsjukvårdspersonal, väktare, hantverkare
Läs merNär byta från babyskydd till bilbarnstol?
När byta från babyskydd till bilbarnstol? Vi rekommenderar att bytet göras så snart barnet kan sitta stadigt själv, vilket brukar inträffa runt 6 månaders ålder. Barnets huvud ska inte sticka upp över
Läs merPublikation 2000:37. Trafik. säkerhet. Resultat från 1999 års enkätundersökning
Publikation :37 Trafik säkerhet Resultat från 1999 års enkätundersökning -6 Titel: Resultat från 1999 års trafiksäkerhetsenkät Författare: Helena Mujagic och Maj Eriksson, Statistiska centralbyrån Kontaktperson:
Läs merHandläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman
Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman 2015-05-19 2015-2085 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Trafikrådets handlingsplan 2015-2018 för ett trafiksäkert beteende
Läs merNiklas Höbinger Edströmska trafiklärarutbildning TLU 11 Termin/år: VT-2008 Kurs: Trafiksäkerhetsarbete Handledare: Elisabeth Söderlund
Niklas Höbinger Edströmska trafiklärarutbildning TLU 11 Termin/år: VT-2008 Kurs: Trafiksäkerhetsarbete Lösa föremål i bil Innehållsförteckning: FördjupningsarbeteTrafiksäkerhet 1. Inledning. Sida 3 2.
Läs merOlyckor.
Olyckor 2016 En sammanfattning av trafikolyckorna inom Skellefteå kommun under 2016 www.skelleftea.se Trafikolyckor i Skellefteå kommun 2016 Sammanfattning De senaste tre åren har det inträffat färre olyckor
Läs merBilbältesanvändning i dödsolyckor. En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30
Bilbältesanvändning i dödsolyckor En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30 Titel: Bilbältesanvändning i dödsolyckor Publikationsnummer: 2010:070 ISBN: 978-91-7467-043-1 Utgivningsdatum:
Läs merSTRADA rapport för 2012
STRADA rapport för 2012 All data är hämtad från STRADAs internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson från transportstyrelsen. 1.
Läs mer