Nya psykiatrilokaler i Kalmar Förstudie

Transkript

1 Nya psykiatrilokaler i Kalmar Förstudie

2 Innehåll Sammanfattning 4 Bakgrund 1.1 Uppdrag, direktiv Projektmål Bakgrund psykiatrin Nulägesbeskrivning Mål och syften med förstudien Tidigare tagna beslut Risker 13 Förutsättningar 2.1 Omgivningar Grönstruktur Projekt i omgivande områden Sjukhusområdet Trafik och angöring Teknisk försörjning Invändiga flöden Säkerhet Placering av förordat förslag Begränsningar Befintlig parkering 29 Förslag 3.1 Process utformning Förordat förslag Samband med sjukhuset Försörjning Teknisk försörjning Verksamhet och inre samband Rumstyper Ytor 42 Parkering 4.1 Parkeringsbehov Nya markparkeringar 43 Lokalprogram 5.1 Samband 44 Följdprojekt 6.1 Följdprojekt och provisorier under byggtiden 46 Omvärld 7.1 Föreläsning och workshop Studiebesök 47 Ekonomi 8.1 Kalkyler 48 Tidplan 9.1 Huvudtidplan 49 Källhänvisning 10.1 Texter Bilder / foton 50 Bilaga 1 Förteckning över verksamhetsbeskrivningar Bilaga 2 Övriga framtagna förslag Bilaga 3 Psykiatriförvaltningen: Utlåtande om placering av ny byggnation Bilaga 4 SWOT Bilaga 5 Parkering 2

3 Förstudien har genomförts av Landstinget i Kalmar län och Tengbom har anlitats som konsulter. Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten Medarbetare; Iréne Brodell, Fastighetschef Torbjörn Bergström, Projektledare Gun Lindblad, Funktionsplanerare Peter Koffed, Funktionsplanerare Mikael Gustafsson, Projektledare, konsult Roller Styrgrupp Projektledningsgrupp - projektets beslutande organ - bereder inför styrgrupp Styrgrupp Christer Holmgren, förvaltningschef, LTS Florence Eddyson Hägg, psykiatridirektör, Psykiatriförvaltningen Iréne Brodell, fastighetschef, LTS (adjungerande) Marianne Wigforss, projektledare, Psykiatriförvaltningen (adjungerande) Torbjörn Bergström, projektledare, LTS (föredragande) Mats Eriksson, projektchef, LTS Projektledningsgrupp Marianne Wigforss, Psykiatriförvaltningen Torbjörn Bergström, LTS Gun Lindblad, LTS Peter Koffed, LTS Mikael Gustafsson, Ingenjörsfirman M Gustafsson Konsultgrupp - arbetar fram fysiska lösningar, konsekvensbeskrivning / omfattning, sammansättning varierar genom projektets olika skeden Konsultgrupp Christine Hammarling, uppdragsansvarig arkitekt, Tengbom Gertrud Sjöström, handläggande arkitekt, Tengbom Helen Steckel, handläggande inredningsarkitekt, Tengbom Marie Nilodahl, medverkande arkitekt, Tengbom Nils-Olof Ljunggren, medverkande arkitekt, Tengbom Gärda Sjöholm, medverkande arkitekt, Tengbom Ulf Löfgren, medverkande inredningsarkitekt, Tengbom Magnus Juhlin, medverkande planeringsarkitekt, Tengbom Catarina Holdar, medverkande landskapsarkitekt, Tengbom Malin Ingemarsdotter, medverkande landskapsarkitekt, Tengbom 3

4 Sammanfattning Psykiatriförvaltningen utgör en specialistfunktion. Inom den specialiserade psykiatrin utreds, behandlas och rehabiliteras människor med svåra psykiska besvär och sjukdomar. För att kunna erbjuda och upprätthålla specialistpsykiatrisk kompetens är det nödvändigt att samla och samordna den specialiserade psykiatrin. Att kunna erbjuda bra vårdmiljöer med större möjligheter att bedriva modern och patientfokuserad psykiatrisk vård med närhet till övrig hälso- och sjukvård är därför en viktig aspekt i planeringen av nya psykiatrilokaler. Det strukturerade kvalitets- och metodutvecklingsarbete som pågått under flera år inom Psykiatriförvaltningen ställer nya krav på kompetens och bemanning, men också på att lokaler ska vara funktionella och anpassade till ett professionellt bemötande av patientgruppen. Ett lokalmässigt närmande till övrig hälso- och sjukvård möjliggör och underlättar ett tvärspecialiserat omhändertagande av både psykiatrins och somatikens patienter. Samlokalisering inom sjukhusets område är därför en framgångsfaktor och innebär en nödvändig utveckling för att kunna erbjuda alla patientgrupper god vård. Genom att samla och samordna psykiatrins olika delar uppnås samordningsvinster i flera avseenden. Det gäller både kompetensmässigt vid vård och behandling, men också rent lokalmässigt genom kortare fysiska avstånd och genom möjlighet att samutnyttja lokaler. Geografisk närhet ger bättre förutsättningar för arbetssätt som understödjer samarbetet runt patienten, där patienten blir alltmer aktivt involverad i sin egen vård och behandling. De nya lokalerna måste vara flexibla nog att möta en metodutveckling som kan innebära förändringar både i verksamhet och i vårdprocess. Effektivare vårdprocesser förväntas också ge positiva ekonomiska effekter. Utformningen av lokaler speglar på många sätt hur man ser på de människor som ska vistas där. Lokalerna ska upplevas som välkomnande och trygga, signalera öppenhet och vara väl anpassade för den verksamhet som ska bedrivas där. Moderniseringen av länets psykiatrilokaler är en viktig del i arbetet med att förmedla en ljusare bild av psykiatrin och att minska och motverka fördomar gentemot psykiskt sjuka och psykisk sjukdom. I hälso- och sjukvårdens omhändertagandet av barn och unga involveras ofta flera aktörer. Många gånger samverkar olika specialiteter, till exempel BUP, barnmedicin och habilitering. Med syfte att stärka barnperspektivet eftersträvas därför närhet mellan dessa berörda specialistenheter. För medarbetaren är funktionella lokaler en viktig arbetsmiljöfaktor. Tillsammans med strukturerade satsningar på kompetens- och metodutveckling innebär satsningen på nya lokaler att Psykiatriförvaltningen har goda förutsättningar att framstå som en attraktiv arbetsplats även i rekryteringssammanhang. Sammanfattningsvis är de förväntade vinsterna med ny- och ombyggnad av lokaler för specialistpsykiatrin i Kalmar län att: förbättra patientmiljöer effektivisera vårdprocesser öka trygghet och säkerhet möjliggöra mer jämlik vård förbättra arbetsmiljöer bättre nyttja ekonomiska resurser bidra till en positiv bild av psykiatri 4

5 Sammanfattning Förordat förslag Utifrån de förutsättningar verksamhetens krav och sjukhusområdets utformning ger har fyra olika alternativ för inplacering av nybyggnation för psykiatrin i Kalmar utretts och resulterat i ett förordat förslag (benämt B1 i Underlag förstudie ) på sjukhusområdets sydvästra del. Övriga studerade alternativ är samlade i bilaga 2 till denna rapport. Tomtutredningar har med beaktande av möjligheter och begränsningar på norra och södra delen av fastigheten redovisats inkluderande verksamheternas organisation och inplacering. Förslaget i denna rapport är förordat av Landstingsservice och Psykiatriförvaltningen tillsammans och baseras bl.a. på följande motiv till förordat förslag: All psykiatri samlad, inkl. BUP. Egen identitet för psykiatrin med eget hus. Inbyggda gårdar och större möjlighet att skapa bra utemiljöer för patienterna. Byggnaden placeras på befintlig parkering som en förlängning mot väster av området för de kliniska byggnaderna. Byggnadsformen möjliggör flexibel lokalutformning och ger god orienterbarhet. Placeringen medger närhet till huvudentrén, parkeringen samt huvudstråket, det vill säga inte på baksidan och psykiatrin blir en naturlig del av sjukhuset. Byggnaden har ingen insyn eller skuggning från omgivande byggnader. Byggnadens placering medger framtida ut- och ombyggnadsmöjligheter av närområdet. De fysiska begränsningarna är av betydligt mindre omfattning jämfört med de övriga studerade alternativen. I söder har man utsikt mot kolonistugor och naturmark. Öppenheten mot söder ger ljusa lokaler utan insyn från andra byggnader. Förbindelse till huvudentrén samt till övriga sjukhuset sker både utvändigt och genom en förbindelsegång som ansluter norr om apoteket. 5

6 Bakgrund 1.1 Uppdrag, direktiv Pågående uppdrag enligt Landstingsfullmäktigebeslut avseende Specialistpsykiatrin i Kalmar län I november 2012 gav Landstingsfullmäktige Landstingsservice i uppdrag att genomföra fördjupade förstudier och ta fram inriktningsbeslut för psykiatrins lokaler i Kalmar, Oskarshamn och Västervik. Tidigare delrapporter har visat att förutsättningar för ny-/om- och tillbyggnad i Västervik och Oskarshamn kräver mer omfattande utredning än vad som är fallet i Kalmar samt vid tidigare utredning angående Vimmerby. Arbetet med behovsanalyser och förstudier för en sammanhållen specialistpsykiatri har under 2013, 2014 och 2015 bedrivits parallellt på samtliga orter. Målsättningen är att, utifrån en trolig och önskvärd framtida vårdutveckling, kunna erbjuda vårdmiljöer som ger goda förutsättningar att bedriva modern, patientfokuserad psykiatrisk vård, bland annat genom effektivare vårdprocesser. Ständiga förändringar inom hälso- och sjukvården, inte minst inom specialistpsykiatrin, ställer stora krav på verksamhetslokalernas utformning, generalitet och flexibilitet. Det gäller bland annat nya och utökade myndighetskrav, nationella riktlinjer för vård, patienters och närståendes ökade delaktighet i vården samt höga krav på medicinsk kvalité och patientsäkerhet. Psykiatriförvaltningens analysarbete har resulterat i några viktiga ståndpunkter; För att kunna erbjuda och upprätthålla psykiatrisk specialistkompetens är det nödvändigt att geografiskt samla och samordna den specialiserade psykiatrin med såväl öppen- som slutenvård samt barn- och ungdomspsykiatrin. Specialistpsykiatrins verksamheter bör vara lokaliserade i nära anslutning till övrig hälso- och sjukvård. Detta dokument är förstudien för nya psykiatrilokaler i Kalmar. Landstingsfullmäktige föreslås besluta att ge Landstingsservice i uppdrag: Att tillsammans med Psykiatriförvaltningen genomföra programarbete avseende lokaler för en samlad och samordnad specialistpsykiatri vid Länssjukhuset i Kalmar och ta fram ett underlag för genomförandebeslut

7 Bakgrund 1.2 Projektmål Projektmål Projektet ska skapa attraktiva, välkomnande miljöer och ändamålsenliga lokaler med höga arkitektoniska värden. Vård- och stödproceser ska effektiviseras och resursutnyttjandet optimeras. De nya lokalerna ska, så långt möjligt, utformas med generella lösningar som tillåter kontinuerlig verksamhetsutveckling. Projektet ska, på alla nivåer, arbeta utifrån ett hållbarhetsperspektiv. 7

8 Bakgrund 1.3 Bakgrund psykiatrin Psykiatriförvaltningens uppdrag är att dygnet runt tillgodose behovet av specialiserad psykiatrisk hälsooch sjukvård för befolkningen. Syftet med verksamheten är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt att minska dödligheten i psykisk sjukdom hos patienter. Patienterna ska ha tillgång till ett differentierat vårdutbud, med akuta och planerade insatser i öppenoch slutenvård i en verksamhet som kännetecknas av hög kvalité, god tillgänglighet och ett gott patientbemötande. Öppenvården tar emot psykiskt sjuka patienter och erbjuder psykiatrisk utredning, bedömning och behandling. Arbetet sker i nära samverkan med patient, närstående och ibland samverkande parter som kommun och brukarorganisation. Om en patient bedöms ha så svåra symptom att han eller hon inte kan ta hand om sig själv eller är farlig för sig själv eller andra kan den bästa åtgärden vara att erbjuda inläggning på en vårdavdelning. Att patienter i största möjliga mån ska vara delaktiga i sin egen behandling och vårdplanering i samverkan med närstående är idag självklart. Verksamhetens övergripande mål och vision Psykiatriförvaltningens vision och mål är att vara en specialistpsykiatri i framkant. Verksamheten ska ge länets befolkning tillgång till specialiserad psykiatrisk utredning, diagnostik, behandling och vård av hög kvalité och med god tillgänglighet, där välkomnande miljöer är en del av det goda bemötande som ska prägla vården. Ett uttalat mål är också att minska och motverka fördomar gentemot psykiskt sjuka och psykisk sjukdom. Verksamhetens mål En förutsättning för att uppnå det övergripande verksamhetsmålet är funktionella lokaler, väl anpassade för att bedriva modern och patientfokuserad psykiatrisk vård, i miljöer där god och läkande patientmiljö går hand i hand med god arbetsmiljö. Psykiatrins nya lokaler ska upplevas som varma och välkomnande, signalera öppenhet och tillgänglighet, med en genomtänkt och omsorgsfullt utformad miljö som stödjer patienternas tillfrisknande och personalens arbete. Lokalerna ska också vara ändamålsenliga för den verksamhet som ska bedrivas, med hållbarhet, flexibilitet, generalitet och säkerhet som ledord. Vi vill bygga lokaler för framtidens psykiatri; genom att samordna den psykiatriska vården genom ett närmande till övrig hälso- och sjukvård genom att skapa välkomnande och goda vårdmiljöer Vi vill bygga med fokus på hållbarhet; med byggnader som har låg energiförbrukning och låga underhålls- och driftskostnader med hållbara material som åldras vackert med flexibla lösningar där byggnader kan användas under lång tid och för olika ändamål genom samordning så att resurser utnyttjas effektivt Vi vill bygga med omsorg om miljön; genom att förena god patientmiljö och bra arbetsmiljö genom att ha ett miljömässigt hållbart tänkande i alla led genom att bygga med minsta möjliga negativa miljöpåverkan Vi vill bygga säkra miljöer; där både patienter och personal känner sig trygga där atmosfären signalerar lugn och tillit utan synliga säkerhetsanordningar 8

9 Bakgrund Att lokalerna ska vara utformade med utgångspunkt i aktuell forskning om läkande vårdmiljöer är en självklarhet liksom att höga krav ska ställas på miljö och hållbarhet när det gäller såväl materialval som den estetiska utformningen. För att kunna erbjuda och upprätthålla specialistkompetens inom psykiatrin är det nödvändigt att samla och samordna den specialiserade psykiatrin, såväl öppen- som slutenvård för både vuxna och barn/ ungdomar. Samlokalisering med övrig hälso- och sjukvård är en framgångsfaktor och nödvändig utveckling för möjligheten att ge psykiatrins patienter adekvat vård. Inom psykiatrin vårdas allt fler svårt sjuka patienter med samtidiga somatiska diagnoser. Patienter med psykiatriska diagnoser har fler undvikbara vårddagar i den somatiska vården än övriga patientgrupper. Denna patientgrupp har också kortare livslängd samt ofta sämre livsvillkor och levnadsvanor. Verksamhetens effektmål Önskade och förväntade effekter med nya och funktionellt anpassade lokaler; ökad patientsäkerhet kortare beslutsvägar med tydligare och enklare övergångar i vården färre antal inläggningar och kortare vårdtider färre akuta besök minskat antal tvångsåtgärder minskat antal självskadeincidenter minskat antal hot- och våldsincidenter färre sjukskrivningsdagar för personalen Minskat antal incidenter inom psykiatrivården har verifierats när Östra sjukhuset i Göteborg fick en förbättrad psykiatribyggnad. Antalet bältesläggningar av patienterna minskade med 44 procent, och antalet tvångsinjektioner minskade med 21 procent. Ett lokalmässigt närmande till somatiken möjliggör och underlättar ett tvärspecialiserat omhändertagande av både psykiatriska som somatiska patienter. 9

10 Bakgrund 1.4 Nulägesbeskrivning Verksamhet Verksamheten omfattar både öppenvård och heldygnsvård och är indelad i tre verksamhetsområden; Allmänpsykiatri vuxna Barn- och ungdomspsykiatri Rättspsykiatri Antal anställda är ca 590. Allmänpsykiatri vuxna Verksamheten består av tre basenheter, Vuxenpsykiatri söder, Vuxenpsykiatri mitt och Vuxenpsykiatri norr. Vuxenpsykiatri söder Upptagningsområdet har ca invånare fördelat på sex kommuner; Kalmar, Nybro, Emmaboda, Torsås, Mörbylånga, Borgholm Centralort Kalmar, mindre öppenvårdsenhet i Nybro Öppenvårds- och rehabiliteringsenheter i Kalmar Akutmottagning i Kalmar Heldygnsvård i Kalmar med 37 vårdplatser fördelade på 4 avdelningar Antal anställda ca 220 Vuxenpsykiatri mitt Upptagningsområdet har ca invånare i tre kommuner; Oskarshamn, Mönsterås och Högsby Centralort Oskarshamn Öppenvårds- och rehabiliteringsenhet Antal anställda ca 40 Vuxenpsykiatri norr Upptagningsområdet har ca invånare i tre kommuner; Västervik, Vimmerby, Hultsfred Centralort Västervik med öppenvårdsmottagning även i Vimmerby Öppenvårds- och rehabiliteringsenheter i Västervik och Vimmerby Akutmottagning i Västervik Heldygnsvård i Västervik med 35 vårdplatser fördelade på 3 avdelningar Antal anställda ca 140 Barn- och ungdomspsykiatri Verksamheten är länsövergripande och från och med 2014 uppdelad på två enheter, BUP och Ätstörning Antal anställda ca 130 BUP Upptagningsområde är hela länet med ca invånare, varav ca är under 18 år Länsövergripande öppenvårdsverksamhet på tre orter; Kalmar, Oskarshamn och Västervik samt en filialmottagning i Vimmerby Heldygnsvård i Kalmar med 4 vårdplatser Ätstörning Ålders- och länsövergripande ätstörningsverksamhet, AnorexiBulimiCenter, med en mottagning i Kalmar och en mottagning i Västervik Rättspsykiatri Verksamheten är länstäckande och består av en basenhet fördelad på två vårdenheter. Rättspsykiatrisk verksamhet finns enbart i Västervik En vårdavdelning med 10 platser finns på sjukhusområdet i Västervik En utslussningsenhet med 10 vårdplatser är förlagd i utkanten av Västervik Antal anställda ca 50 Funktioner och arbetsprocesser Framgår av lokala verksamhetsbeskrivningar, se bilaga 1. 10

11 Bakgrund Organisation Bemanning Psykiatriförvaltningen Gemensamt Allmänpsykiatri vuxna Barn- och ungdomspsykiatri Rättspsykiatri Gemensamt Vuxenpsykiatri Söder Vuxenpsykiatri Norr Vuxenpsykiatri Mitt BUP Ätstörning Rättspsykiatri antal anställda omräknat till heltid Kalmar vuxenpsykiatri ätstörningsenhet BUP Oskarshamn vuxenpsykiatri BUP Västervik vuxenpsykiatri rättspsykiatri ätstörningsenhet 4 4 BUP Vimmerby vuxenpsykiatri BUP 5 5 Nybro vuxenpsykiatri Totalt Verksamhetsdata 2014 Avser tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda december Tillkommer timanställda, 123 personer december

12 Bakgrund Verksamhet Öppenvård - antal... Heldygnsvård - antal... besök patienter vårddagar** patienter vårdplatser*** avdelningar Kalmar vuxenpsykiatri BUP ätstörningsenhet Oskarshamn vuxenpsykiatri BUP Västervik vuxenpsykiatri rättspsykiatri ätstörningsenhet* BUP Vimmerby vuxenpsykiatri BUP Nybro vuxenpsykiatri Totalt Verksamhetsdata 2014 * Verksamhet startade sent 2014 ** Vårddagar 2014 exkl. permissioner *** Rättspsykiatrin har under 2014 minskat antal vårdplatser från 24 till 20 12

13 Bakgrund 1.5 Mål och syften med förstudien 1.6 Tidigare tagna beslut 1.7 Risker Att i ett tidigt skede analysera och pröva projektspecifika lösningar på de behov som beskrivits i behovsanalysen, med hänsyn taget till lagar, föreskrifter, policys, speciella förutsättningar och andra krav som gäller i den aktuella situationen. Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten har av Landstingsfullmäktige fått ett utredningsuppdrag, nr 10/5; Uppdrag att redovisa en utredning kring psykiatrins fastighetsbehov för att hitta möjligheter till bättre utnyttjande av landstingets egna lokaler och minska behovet av externt förhyrda lokaler. Vid Landstingsstyrelsens sammanträde lämnades en delrapport avseende utredningsuppdraget. Landstingsfastigheter fick då ett fortsatt uppdrag som bland annat innebär att ta fram en lokalförsörjningsplan för psykiatrin. Ytterligare en delrapport lades fram för Landstingsstyrelsen Från politikerhåll framfördes då önskemål om fördjupade verksamhetsanalyser från psykiatrins sida. Riskhanteringen bedrivs i alla faser av ett projekt och är speciellt viktigt i de tidiga skedena. Riskhanteringen kommer att bedrivas i fyra steg i kommande skeden enligt nedan; 1. Riskidentifiering Riskidentifiering har påbörjats i denna förstudie i enlighet med den mall som Landstingsservice vid Landstinget i Kalmar har för förstudien. Här har identifierats 10 olika punkter som därefter har riskbedömts. Det kan under projektets kommande skeden uppkomma fler riskpunkter som ska komplettera listan och bedömas vidare i processen. 2. Riskbedömning De identifierade riskerna har graderats efter sannolikhet och konsekvens och graderats i risktal beroende på konsekvenserna av risken. 3. Riskbemötande Varje risk som har identifierats kommer att föreslås åtgärder i nästa skede i projektet. 4. Riskstyrning Bedömningen är att det inte finns någon högre risknivå än normalt i denna typ av projekt. 13

14 Förutsättningar 2.1 Omgivningar Området ligger i utkanten av Kalmar vilket märks tydligt bland annat när man ser på bebyggelsens förhållande till gatan. Husen här har inte ett direkt förhållande till gatan utan är placerade en bit ifrån gatan, ofta med en grön zon emellan. Bebyggelsen i omgivningarna är från olika tidsåldrar och har olika karaktär. Områdena norr och öster om sjukhusområdet är till stora delar från 40- och 50-talet och av förstads- eller villastadskaraktär. Dessa områden har ett öppet bebyggelsemönster och upplevs ha en rik växtlighet. Norr om sjukhusområdet ligger ett område med punkthus i park byggda huvudsakligen på 60- och 70-talen. I denna riktning ligger också ett institutionsområde som bland annat rymmer delar av psykiatrins nuvarande lokaler. Detta är ett område som är en institutionsmiljö med friliggande byggnader omgivna av mycket grönska. Angränsande till sjukhusområdet i söder ligger ett koloniområde vilket med sin småskalighet utgör en stark kontrast till sjukhusets stora volymer. Väster om lasarettet vidtar naturmark som tillsammans med angränsande holmar och vatten utgör ett vackert naturområde. De gator som omger sjukhusområdet är alla påtagligt gröna i sin karaktär. Detta skapas med alléplanteringar och gröna zoner mellan hus och gata. Inte någonstans i omgivningen har bebyggelsen direkt kontakt med gatan, utan separeras från denna med hjälp av träd, buskar och gräsytor. Länssjukhuset upptar hela kv. Kungsljuset. De äldsta delarna uppfördes 1934 och har sedan dess efterhand byggts ut. I kv. Vallmon ligger bl.a. den psykiatriska heldygnsvården för barn och vuxna. Sjukhusområdet är uppdelat i två delar, åtskilda av Ståthållaregatan. 14

15 Förutsättningar Förstad Institutionsmiljö, Kv. Vallmon Hus i park Park Förstad Ståthållaregatan Institutionsmiljö Sjukhusområdet Kv. Kungsljuset Placering av förordat förslag Villastad Natur Koloniområde N 15

16 Förutsättningar 2.2 Grönstruktur Inom sjukhusområdet tas marken till övervägande del upp av byggnader eller hårdgjorda ytor. Inom området finns sparad naturmark med stora tallar norr och söder om Sinnenas trädgård (mellan hus 13, 21 och försörjningskvarteret). Fin naturmark finns även sydväst om hus 40. Denna naturmark har en tydlig koppling till tallskogen sydväst om sjukhusområdet (Tegelviken). Mot Lasarettsvägen söder om hus 19 och 48 finns sparade stora ekar och tallar. Stora fristående tallar finns även i västra delen av sjukhusområdet. Kring sjukhusbyggnaderna finns en del mindre träd såsom oxel, rönn, körsbär och unga lindar. Kring entréer och sittplatser finns buskar och perenner. I övrigt finns några enstaka solitära stora träd inom sjukhusområdet. I nordost är det sparsamt med vegetation. Kring hus 18 finns relativt ung vegetation, främst buskar och perenner. Denna vegetation är inte så värdefull att särskild hänsyn behöver tas. I tomtgräns eller strax utanför, mot Ståthållaregatan finns några stora lindar samt en rad mycket stora almar. Almarna är hårt beskurna. Längs Stensbergsvägen finns också stora almar och lindar som inte är beskurna. Dessa träd skapar tillsammans med de stora ekarna mot Stensbergsparken ett fint grönt gaturum. De stora träden, även de som beskurits, är mycket värdefulla för gaturummet (Ståthållaregatan). Vid en exploatering måste de hanteras med stor försiktighet. Expertråd bör inhämtas beträffande de stora almarna, det är lite osäkert om de kommer att klara en exploatering. Norr om Ståthållaregatan ligger Ståthållarparken med nyrenoverade planteringar. Hus 01 och 02 ligger i vad som kan betraktas som en klassisk park med stora träd i gräsytor. Arterna är varierade och här finns bok, kastanj, tall, oxel, hassel, ask, lind m.m. Vidare västerut finns en fin naturmark. Norr om hus 44 finns en stenmur och här får man en fin inblick i hur landskapet sett ut innan sjukhuset byggdes ut. Sjukhusområdet som helhet befinner sig i gröna omgivningar: mer parklika i östra delen och mer naturlika i västra delen. Enligt rapporten Grönstrukturen i Kalmar från 2010, är det önskvärt att naturområdet Tegelviken utvecklas och förbättras framför allt genom att öka tillgängligheten till området. Söder om sjukhusområdet utvecklas Skyttisparken till en ny grannskapspark. 16

17 Förutsättningar N Placering av förordat förslag 17

18 Förutsättningar 2.3 Projekt i omgivande områden Norr om sjukhusområdet, på andra sidan Ståthållareparken i kvarteret Konvaljen, kommer ett högt bostadshus att byggas. En ny detaljplan har antagits och vunnit laga kraft och nu projekterar Kalmarhem för att uppföra ett 15 våningar högt hus med 84 lägenheter. Byggstart är planerad till Omedelbart söder om sjukhusområdet föreslås 200 nya parkeringsplatser i markparkering för att komplettera och avlasta de parkeringar som finns inom sjukhusområdet. Dessutom planeras för en större bostadsexploatering där Kalmarhem har för avsikt att bygga ca 142 nya lägenheter. 78 av dessa placeras i ett 13 våningar högt hus närmast Lasarettsvägen, medan resterande 64 lägenheter ryms i fyra stycken fyravåningshus som placeras invid en bågformad lokalgata. Denna detaljplan kommer enligt kommunen troligen att antas av kommunfullmäktige under andra kvartalet Konvaljen N 18

19 Förutsättningar 2.4 Sjukhusområdet Sjukhusområdet började byggas på 1930-talet och består av byggnader med stor variation. Byggnader för sjukhusvård är främst koncentrerade i områdets östra del. Här är bebyggelsen tät och med en mängd olika former och hushöjder. Byggnaderna uppfördes i rött tegel, ett material som fortfarande idag är det dominerande. Efter hand har hus rivits och ersatts av modernare byggnader med större yta för att möta det ökande behovet av vård Även om tegel är det dominerande materialet kan man avläsa tidernas olika arkitektur i formspråk och materialhantering. Orienteringen i området är lite svår då strukturen är komplex och tät, detta trots att utblickar finns från förbindelsegångar och trapphus I nordväst är all försörjning samlad i separata byggnader vilka är förbundna med övriga sjukhuset genom kulvertar. Detta gör att de flesta transporter är koncentrerade till en avgränsad del. I sydvästra delen finns en del äldre bebyggelse av småskalig karaktär samt en stor markparkering. Framtagande av lokalstrategiplan ska påbörjas = Befintliga byggnader = Befintliga byggnader som rivs N 19

20 Förutsättningar Omgivande byggnader Byggnad 20 Länkbyggnad i en våning mellan byggnad 21 och 13 samt huvudförbindelse till försörjningscentral. Innehåller även teknikstråk i tak. Byggnaden är från Byggnad 21 Tegelbyggnad från 1976 i en våning. Innehåller apotek inkl. varumottagning. Byggnad 26 Tegelbyggnad från 1976 i en våning. Innehåller verkstäder och fastighetsdrift. 20

21 Förutsättningar Omgivande byggnader Byggnad 30 Tegel och putsbyggnad från Innehåller reservkraftsförsörjning. Byggnad 48 Tegelbyggnad från 2000 med en oregelbunden planform. Delar av byggnaden är i åtta våningar med burspråk samt markerad betong i fasad och delar i två våningar med fönsterband. Byggnaden inrymmer vårdavdelningar samt mottagningar i de nedre våningsplanen. 21

22 Förutsättningar 2.5 Trafik och angöring Länssjukhuset har patienter från hela Kalmar län och många kommer med bil. Huvuddelen av sjukhusets bilburna besökare kommer norrifrån via Stensbergsvägen alternativt från nordväst via Ståthållaregatan. Sjukhusområdets norra del är oftast det första man möter. Huvudentrén och akutentrén ligger i söder. Här finns en angöringszon samt anvisad plats för taxi. En entré finns även i byggnad 18 med infart från Ståthållaregatan i sjukhusområdets nordöstra hörn. Tillgängligheten till denna entré är av stor vikt även framgent. I anslutning finns här dessutom ambulansintag till förlossningsavdelningen och barnakuten samt räddningsväg till hus 18. Detta är samtliga funktioner som inte får påverkas av en eventuell nybyggnation i närområdet. Huvudparkeringen, för både besökare och personal, ligger i sjukhusområdets sydvästra del i närheten till huvudentrén. På övriga sjukhusområdet finns ett stort antal mindre parkeringsplatser, generellt med hög beläggning. Dessa platser används troligen mest av vana sjukhusbesökare som vet vart de ska. Sjukhuset har god tillgång till kollektivtrafik genom att både stadsbussar och regionala bussar har hållplatser vid sjukhusets huvudentré och på Stensbergsvägen i anslutning till korsningen med Ståthållaregatan. Hållplatser finns också på Lasarettsvägen och Ståthållaregatan i områdets nordvästra del. Cyklister kommer huvudsakligen till sjukhuset via cykelbanan längs Ståthållaregatan eller längs Stensbergsvägen norrifrån. Huvuddelen av cykelparkeringarna finns på norra sidan av sjukhusområdet vilket är den närmsta vägen in i sjukhuset för flertalet av de som cyklar. Det finns även cykelparkeringar i anslutning till huvudentrén och akutentrén på sjukhusområdets södra sida. N 22

23 Förutsättningar 2.6 Teknisk försörjning Inom sjukhusområdet finns möjligheter att ansluta nybyggnationen till tappvatten, spillvatten, dagvatten, medicinska gaser, teknisk luft och reservkraft till befintliga försörjningssystem. N El Nuvarande elförsörjning medger ej inkoppling av nybyggnationen. Nytt HSP-ställverk med transformator samt nytt LSP-ställverk måste byggas i den nya byggnaden. Värme De nya byggnaderna inom sjukhusområdet försörjs idag med fjärrvärme. Nybyggnationen kan anslutas detta. Kyla Anslutning av nybyggnationen kan ske till sjukhusets kylsystem. Planerat ställverk hus 35 Nytt ställverk. Kommer att byggas inom snar framtid. 23

24 Förutsättningar 2.7 Invändiga flöden En flytt av psykiatrin till sjukhusområdet gör att man får en annan närhet till sjukhusets övriga funktioner och möjlighet till ett utökat och bättre samarbete. N Plan 1, kulvertplan I dagsläget försörjs hela sjukhuset från den i väster belägna försörjningscentralen. Gods, mat och avfall transporteras till och från sjukhusets alla delar genom ett kulvertsystem på plan 1. Även patienttransporter sker huvudsakligen på detta plan. Plan 2, entréplan På plan 2 kan patienter och besökande invändigt ta sig från huvudentré och parkeringsplatser till många av sjukhusets avdelningar. 24

25 Förutsättningar 2.8 Säkerhet N I begreppet säkerhet avses säkerhet för patienter, personal, besökande, externa medaktörer och samhället i övrigt i samband med psykiatrisk vård. Arbetet med säkerhet innebär både säkerhet genom samarbete mellan olika yrkeskategorier och verksamheter, rutiner, kommunikation och utvärderingar samt teknisk säkerhet dvs att nybyggnationen ska klara de högt ställda tekniska krav som finns för psykiatri. Socialstyrelsens föreskrifter, SOFS 2006:9 Säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökning och Arbetsmiljöverkets regler AFS 1993:02 Våld och hot i arbetsmiljön ska ligga till grund för arbetet. Lokalerna ska vara säkra både för patienter och personal samtidigt som de har en god vårdmiljö. Miljön ska utformas så att byggnadsdelar eller inredning inte kan tas loss eller användas för självskada eller skada annan person. Lokalerna ska bidra till att ge god överblick. Slutenvårdsavdelningarna bör enkelt kunna avdelas i mindre enheter. I det fortsatta arbetet behöver ett säkerhetsprogram för psykiatrin tas fram. Plan 4 Ett plan där i huvudsak personalen rör sig mellan olika verksamheter. Viktiga målpunkter för psykiatrin är bla anestesi (där ECT utförs), hjärtstopp och intensivvård, vilka nås här. 25

26 Förutsättningar 2.9 Placering av förordat förslag Område för ny psykiatri Området för nya lokaler åt psykiatrin ligger inom sjukhusområdet på parkeringen väster om apoteket. Förordat förslag Det sydvästra området har en tydlig närhet till huvudentrén. Här bygger man på en del av befintlig parkering och området har inte så många fysiska begränsningar i form av befintliga byggnader i sin närhet. Området begränsas i norr av försörjningscentralen samt en byggnad för reservkraft. I öster finns entréer från parkeringsområdet samt apoteket. I söder, på andra sidan Lasarettsvägen, medges utblickar mot ett område med kolonistugor och naturmark. Öppenheten mot söder ger ljusa lokaler utan insyn från andra byggnader. I väster är det befintlig markparkering och längre bort äldre mindre byggnader. Förbindelse till huvudentrén samt till övriga sjukhuset sker dels utvändigt till övriga entréer mot väster och dels genom en förbindelsegång som ansluter norr om apoteket. Områden för parkering För att täcka parkeringsbehovet som uppstår genom byggnation för psykiatrin föreslås ny markparkering. I väster utökas befintlig markparkering med ca 270 platser genom rivning av Gudmundsgården. I norr tillskapas ca 160 nya platser efter rivning av byggnad 04, 06 och 07 samt flyttning av byggnad

27 Förutsättningar Gällande detaljplan Detaljplanen från 1978 som gäller för sjukhusområdet anger markanvändningen allmänt ändamål och högsta tillåtna byggnadshöjd till +38 meter. I anslutning till nordöstra delen av sjukhusområdet finns mark som inte får bebyggas, så kallad prickmark, i princip mellan befintliga byggnader och omgivande gator. Längs i princip hela gränsen mot Ståthållaregatan och Stensbergsvägen råder utfartsförbud, även där den befintliga infarten till hus 18 finns idag vilken alltså är planstridig. N I sjukhusområdets nordöstra del är prickmarkens utbredning i huvudsak anpassad till befintlig bebyggelse. Det finns inte någon generell reglering av förgårdsmark inom sjukhusområdet eller något stadsbyggnadsmässigt motiv till att ha ett visst avstånd mellan bebyggelsen och gatan. Ett antal byggnader, hus 10, 17 och 44, ligger helt eller delvis på prickmark. Förordat förslag, på parkeringsplatsen i söder, påverkas inte av någon prickmark eller utfartsförbud. Detaljplanen anger här endast markanvändningen till allmänt ändamål och högsta tillåtna byggnadshöjd till +38 meter. Illustration av detaljplan 27

28 Förutsättningar 2.10 Begränsningar Förutom de ev. begränsningar som finns i detaljplanen finns ett antal styrande faktorer att ta hänsyn till: N Infarten till främst byggnad 18 (förlossning, barnakut) måste bibehållas. Byggnad 03, ställverket, är viktig för sjukhusområdets elförsörjning och ska i dagsläget ha kvar sin placering. Infarten och angöringen vid hus 20 och 21 måste även framöver fungera. Befintliga entréer till hus 20 och 21 ska fungera även framöver. Byggnad 30 som innehåller reservkraft måste fortsatt vara lätt tillgänglig och ha fungerande angöring. De parkeringsplatser som tas i anspråk för ny bebyggelse måste kunna ersättas på annan plats inom sjukhusområdet. Telekiosk utmed Stensbergsvägen måste beaktas vid rivning och nybyggnation av parkeringsplatser etc. Illustation av begränsningar 28

29 Förutsättningar Antal p-platser per område (ungefärliga siffror) 2.11 Befintlig parkering Parkeringen på sjukhusområdet är markparkering och huvuddelen av antalet platser är koncentrerad till en stor yta i sydväst. De flesta parkeringar för besökande är avgiftsbelagda och för att parkera på personalplatser krävs tillstånd. 66 = 429 inkl. reserv = 697 st = 87 st = 1213 st N På sjukhusområdet finns idag parkeringsplatser, till detta kommer 87 platser vid nuvarande psykiatribyggnader i kvarteret norr om sjukhusområdet vid Ståthållaregatan och ca 40 platser i reserv söder om Lasarettsvägen. Totalt platser. Siffrorna på ritningen till höger är räknade befintliga platser hösten Handikapplatser ingår och är ej särredovisade. Parkeringarna inom sjukhusområdets norra del är utspridda på en mängd mindre parkeringar Inom sjukhusområdets sydvästra del, vid Lasarettsvägen, finns merparten, ca 70%, av bef. parkeringar i området Parkeringsplatserna är uppdelade i personalparkering och besöksparkering och har handikapplatser utplacerade i området främst vid entréer

30 Förslag 3.1 Process utformning Process Öppet engagerat och kunnigt! är Landstingets gemensamma värdegrund. Identiteten hos verksamheten, olika kärnvärden, värdeord i projektet och övergripande programpunkter beskriver tillsammans visionen. Med det som utgångspunkt har en byggnadsstruktur för nya lokaler till Kalmar psykiatri vuxit fram. Arbetsprocessen kan sammanfattas med följande tre steg. Förarbete Utgångsläget är allt det förarbete som verksamheten har levererat. Förutsättningar Styrande parametrar såsom befintliga förutsättningar (sjukhusområdets byggnader, infrastuktur och topografi, väderstreck -/ljusförhållanden), verksamhetens sambandskrav, logistik och organisation. Fysisk form Arkitektens syntes översatt i fysisk form; sammanställd nettoarea omvandlad till en total bruttoarea med hjälp av nyckeltal. Ytorna insatta på tomten med olika alternativa utformningar för att hitta den bästa lösningen avseende skala, optimala flöden/samband och god arkitektur som svarar upp mot de uppställda målen: bättre patientmiljö effektivare vårdprocesser ökad säkerhet förbättrad ekonomi psykiatrin blir en del av den övriga sjukhusvården avdramatisering/attitydförändring bidra till en positiv bild av psykiatrin likvärdig vård Förslagen är exempel på byggnadsutformning som är organiserad i tre nivåer: 1. flöden inom varje avdelning ger en layout sammansatt av olika rumsfunktioner 2. samband mellan avdelningar/verksamhet hur inplacering sker horisontellt och vertikalt 3. kommunikationer mot befintlig sjukhusstruktur kritiska samband, viktiga och nära i form av kulvertförbindelse, korridorstråk, access till befintligt entréplan och målpunkter (hissar) Generalitet Huskropparna är generellt utformade för att kunna hysa vårdavdelningar, mottagningar och administration (ej utrustningsintensiva behandlingslokaler). Vårdrummet Rummets utformning är en väsentlig parameter för planlayouterna då det är ett rum med stor upprepningseffekt. Rummet innehåller också alla tänkbara myndighets-, hygien- och tillgänglighetskrav mm som måste studeras i detalj. Rumsutformningen är av stor betydelse för framgångsrik behandling och lika viktig som att jämföra investering i komplex/ avancerad utrustning för den somatiska vården. Forskningsrön från studier i evidencebaserad design är också tillvaratagna. Vårdrummen är orienterade med fri utsikt. 30

31 Förslag 3.2 Förordat förslag Förstudien redovisar förordat förslag. Andra framtagna alternativ finns redovisade i bilaga 2. Förslaget innebär en samlad byggnadsvolym för all psykiatri inkl BUP, utformad runt två inre ljusgårdar. Byggnaden placeras på befintlig parkering, som en förlängning mot väster av området för de kliniska byggnaderna. Byggnaden kopplas ihop med övriga sjukhuset genom en förbindelsegång som ansluts mot byggnad 20. N Vuxenpsyk. + BUP = Nybyggnation 31

32 Förslag Förslaget består av en nybyggnad sammansatt av två huskroppar, a och b, placerade på sydvästra delen av sjukhusområdet orienterad mot Lasarettsvägen. Byggnadsdel a består av 7 våningsplan ovan mark och b av 5 våningsplan. Alla verksamheter i byggnaden får en gemensam entré vänd mot det gångstråk som idag går mellan parkeringen och ansluter till sjukhusets södra kommunikationstråk (inomhus). Byggnaden tar en del av nuvarande parkering i anspråk. Nya platser kan återskapas på olika sätt, vilket redovisas i separat parkeringskapitel. Området utgör i sin helhet en zon som innebär fri utsikt åt flera väderstreck. I öster tar den sammanhängande resliga sjukhusstrukturen vid. Slagskuggor från andra byggnader är därför obefintliga. Läget betyder att ingen insyn från andra vårdavdelningar eller mottagningar föreligger. Nybyggnadens närmaste markområde västerut förutsätts planeras som en grönzon med en distans till närmaste parkering på ca 25m. Förslaget består av två volymer/trianglar, sammansatta som en åtta i sin form, och orienterade kring varsin innergård. Vårdavdelningar och mottagningar kan i den sammanflätade formen växa och krympa över tiden genom att lokalerna fysiskt hänger ihop över hörn. Flexibiliteten för användning av lokalerna har ingen begränsning av någon byggnadsgräns. Trianglarna är uppbyggda med enkelkorridorer som alla mynnar i dagsljust belyst rum/korridorslut, vilket gör lokalerna mycket lättorienterade. Korridorstråk bryts av med rum som öppnas mot innergården. Innergårdarna är uterum (ej klimatiserade) som transporterar in ljus till korridor, rum längs fasad och in till hisshallen. Hisshallen är placerad i byggnadens centrum jämte ett cirkulärt huvudtrapphus som har takljus. Denna dagljusbelysta vertikala kommunikation stärker ytterligare orienteringen och förenklar för alla att hitta i huset. Vårdavdelningarna i huset kan brytas ner till flera mindre enheter vilket bidrar till både minimering av smittspridning och ökad säkerhet vid behov inom avdelningen. På samma sätt kan mottagningsenheterna avgränsas efter behov och storlek. a b Akut Elevation från Lasarettsvägen Entré 32

33 Förslag Situationsplan förordat förslag = Befintliga byggnader = Nya byggnader = Förbindelsegång = Gröna ytor, träd = Kulvert = Angöringsyta & handikapparkering Skala 1: (m) N Ambulans Akut Entré Gående b A A 48 Sektion Verksamhetsfördelning i plan och sektion Plan 8 Plan 7 Plan 6 Plan 5 Plan 4 Plan 3 Entréplan Källarplan ÖV. BUP SLV. SLV. SLV. ADM. PIVA + AKUT Outgrävt TRAPPA /HISS / FOAJÉ GEM. BUP ÖV. BUP ÖV. ÖV. ÖV. GEM. ENTRÉ / REC. TEK. / GEM. ÖV. ÖV. ÖV. ABC BER. / GEM. Outgrävt a Återskapande av tallhedsskog på kulle Entré Angöringszon Armerat gräs Enhetlig markbeläggning Cyklar Sektion A-A = Teknik = Vårdavdelning / Slutenvård = Mottagning / Öppenvård = Gemensamma lokaler Lasarettsvägen 33

34 Förslag Balkong Utblickar Gemensam zon För hisshall och huvudtrapphus i byggnadens centrum och för delade funktioner/(korskoppling av verksamhet) B A Vårdavdelning Yttre zon - Patientrum samt dagrum är orienterade på utsidan av huskroppen. Inre zon - Gemensamma rum som stödfunktioner, matrum mm är vända mot den kringbyggda innergården medan dagrum ligger i direkt kontakt mot en gemensam balkong. Gård Gård Mottagning Mellan mottagning och vårdavdelning finns ingen fast fysisk gräns. Verksamheterna kan krympa och växa över tid efter behov. Balkong Utblickar = Patientrum = Stödfunktioner / gem lokaler = Kombination av ovanstående = Trapphus = Hiss = Rec./uppsikt för pers. 34

35 Förslag Kulvert till hus 20 Plan 1 Kulvert till hus 48 Plan 3 Plan 7 Akut Ambulans Gående Gård Entré Plan 2 Förbindelsegång till hus 20 Utblickar Typplan Plan 4-6 Plan 8 = Teknik = Vårdavdelning / Slutenvård = Mottagning / Öppenvård = Gemensamma lokaler = Trapphus = Hiss Plan 1 Våningsplanet innehåller omklädningsrum för personalen, samt fläktrum och övriga teknikutrymmen. Via kulvertförbindelse till centrala målpunkter i övriga sjukhuset och med möjlighet till två alternativa kulvertstråk säkerställs redundansen. Plan 2 - Entréplan Byggnaden välkomnar samtliga som ska besöka Kalmar psykiatri att gå in i en gemensam entré. Den öppnar sig mot söder och sjukhusets entrégata Lasarettsvägen. I entréplanet finns en reception närmast innanför vindfånget som i sin tur mynnar i en generös kombinerad foajé/entréhall. Till höger ligger caféet och till vänster ett stort konferensrum. Bortom receptionen finns förvaltningsrättens lokaler, brukarexpedition och ett bibliotek i anslutning till innergården. De gemensamma faciliteter som är placerade här bidrar till att skapa ett publikt plan. Centralt placerad, i ett ljusschakt, finns en rund trappa som svarar för den vertikala kommunikationen i huset och intill ligger hissarna. Med byggnadens båda innergårdar i kontakt med kommunikationsstråk, hissar och trappa tydliggörs orienteringen i huset. Övriga verksamheter placerade på marknivå utgörs dels av akut- och PIVA-enheterna dels av beroendemottagningen. Akutentré för gående och ambulans är placerad i nordvästra hörnet med infart via parkeringens norra bilväg. Plan 3 Gemensamma funktioner, administration och ABCmottagningen är placerade på plan 3. Plan 4-5, typplan Planen innehåller en vårdavdelning i husdel a och mottagningar i husdel b för vuxenpsykiatri. Plan 6, typplan Planet innehåller en vårdavdelning i husdel a och mottagningar i husdel b för barnpsykiatri. Plan 7 På plan 7 samsas öppenvårdsmottagningar för vuxenpsykiatri och barnpsykiatri med separata väntrum. Ytan omfattar endast husdel a i sin helhet. Plan 8 Överst i huset är den gemensamma personalmatsalen placerad med access till en stor takterass i sydvästläge, samt några övriga verksamhetsgemensamma utrymmen. 35

36 Förslag 3.3 Samband med sjukhuset I förslaget får psykiatrin sin egen identitet genom en nybyggnad formad som ett kvarter, med samlad entré på ett publikt plan, och med invändig access till sjukhusets norra kommunikationsstråk. Detta ansluter till hela strukturen och mynnar i den sjukhusgemensamma huvudentrén. Transporter av varor och avfall sker genom anslutningar till befintligt kulvertsystem på plan 1 så att separata flöden erhålls för gods och persontrafik. Mindre gods och läkemedel skickas via rörpost. Sjukhuset har ett befintligt rörpostsystem. Sängtransport är inte så vanlig inom psykiatrin. Om behov finns kan denna ske på plan 1 då man inte gärna vill blanda sängtransporter med besökande. 3.4 Försörjning Sjukhusets ordinarie försörjningsprinciper fungerar även i den nya byggnaden. Gods, tvätt, medicin och mat levereras via kulvert till en leveranspunkt i det nya huset och vidare ut på avdelningar och mottagningar på ett för psykiatrisk vård säkert sätt. 3.5 Teknisk försörjning Teknisk försörjning av nybyggnationen har förutsatts att lösas enligt nedan. El Nytt HSP-ställverk (med redundans) för matning av den nya byggnaden samt lågspännings-ställverk. Uppbyggnad lika som ex. hus 19 med VL (viktig last), ÖL (övrig last) och MVL (mycket viktig last) med UPS matning. Värme Byggnaden inkopplas till befintligt värmeledningsnät från Hus 22/20. Tappvatten/kallt/varmt Byggnaden ansluts till befintligt vattennät i Hus 22/20. UPS Central UPS (avbrottsfri kraft) med nödkraftscentraler installeras för nödbelysning, IT, nödutgångsbelysning, larm mm. Kyla Kylanläggning bör installeras inom byggnaden. Detta för att man ska kunna upprätthålla ett godtagbart inomhusklimat, dels för att täcka andra kylbehov som kan tänkas uppkomma. Rörpost Bör utredas vidare. IT Utförs enligt IT förvaltningens riktlinjer. Brand/säkerhet Automatiskt brandlarm och sprinkler ska installeras. Utalarmering sker över Länssjukhusets huvudcentral i hus 26. Larm Kallelsesystem och tekniska säkerhetsanordningar kommer att projekteras. 36

37 Förslag 3.6 Verksamhet och inre samband Generellt Vårdavdelningskoncept Målsättningen har varit att definiera en funktionell vårdrumsmodul, baserad på evidence avseende utformning och gestaltning. Modulen utgör ett enpatientrum med avsevärd betydelse för behandlingen inom psykiatrin och med hög grad av upprepningseffekt vilket har stor påverkan på layouten. Modulerna kan uppdelas i grupper om 6-8 patienter. Inom en av dessa grupper kan ytterligare en mindre modul, om två patientrum inklusive ett dagrum, stängas av mot övriga avdelningen. Vårdrummen kompletteras med de stödfunktioner och särskilda behov som verksamheten inom psykiatri ger uttryck för. Förslaget ska även kunna anpassas för annan somatisk vård. Nybyggnationen är i sin helhet utformad som en vårdbyggnad och inte förberedd för behandlings- och utrustningsintensiva verksamheter. Säkerhetsaspekter rörande person-, personal- och patientsäkerhet som är specifika för den psykiatriska vården kommer att påverka allt från planlösning till tekniska system och detaljlösningar. Försörjning Läkemedelsförvaring med plats för beredning ska finnas på varje våningsplan. Logistik Utrymmen för mottagning av gods, mat samt för utgående material och disk placeras i samband med vårdavdelningarnas entréer för att transportpersonal inte ska behöva ha access in på avdelningarna. Miljörum samordnas i ett gemensamt rum med placering intill hissarna då behovet av fraktioner som ska sorteras är stort. Generellt Generella avdelningar plan 4-6 Vårdavdelningarnas patientrum ligger orienterade längs den yttre filen av huskroppen (a) med utsikt mot grönområde i väster och norr/söder. Bortom markparkering i väster tar naturmark med skogspartier vid som också finns i blickfånget eftersom vårdrummen är placerade 3 och 4 våningsplan över mark. Centralt på en yta som förenar byggnad a och b är säng och transporthiss lokaliserad. Dessa ansluter till plan 1 och förbinds på denna nivå med befintligt kulvertsystem i sjukhuset som har access till sjukhusets centrala försörjningsstation. Vårdavdelningen är formad som en triangel och i dess bas löper en korridor längs en innergård på ena sidan, samt med kontakt till hiss och trapphall på motstående sida. Det skapar öppenhet, transporterar in dagsljus och underlättar orienteringen inom avdelningen. Innegården kan nås av patienter utan medföljande personal, via huvudtrapphus eller hiss. 37

38 Förslag Möten, samtal och samvaro Två dagrum är fördelade på varsin sida om en generös balkong/terrass i mitten av vårdavdelningen och med utblick mot det öppna landskapet. Matrummet som kan delas upp på två ligger med utblick mot innergården. Arbetsplatser på avdelningen är koncentrerade till avdelningsstationen och personaldagrum är beläget i avdelningens gräns mot öppenvården så att det kan samnyttjas från båda sidor. Plats för närståendes övernattningsrum finns på det övre halva våningsplanet jämte personalens jourrum. Personalutrymmen Pausrum för personal lokaliseras där avdelningen och mottagning möts för att i så stor utsträckning som möjligt kunna samnyttjas och på så sätt även utgöra mötesplats mellan klinikerna. På översta våningen ligger den gemensamma personalmatsalen för hela huset med access till en stor terrass i söderläge. Utsikt och utevistelse Båda vårdavdelningarnas två ben har fri utsikt mot iordningsställd naturmark och ingen insyn från intilliggande vårdbyggnader föreligger. Innergårdarna i huskropparnas mitt är ej klimatiserade och transporterar in dagsljus till rum orienterade längs gårdens fasad, samt möjliggör visuell kontakt inom avdelningen över gårdsrummet. Gårdarna kommer i övrigt att behandlas och utformas som ett rum behagligt att vistas i och titta ner på, gärna i samspel med konstnärlig utsmyckning. 38