Likabehandlingsplan 2016/17. Harbo skola

Transkript

1 Likabehandlingsplan 2016/17 Harbo skola 1

2 Lust att lära möjlighet att lyckas Heby kommuns vision Heby Kommun - en växande landsbygdskommun med närhet, trygghet och livskvalitet. Skolans vision Klimatet på vår skola präglas av respekt för människors olikheter, skolan skall vara till för alla och ge alla en god utbildning. Alla elever skall känna sig trygga i skolan. Alla elever skall känna lust att lära, bibehålla sin nyfikenhet och kreativitet. Alla ska känna ansvar för sig och sina skolkamrater och visa respekt för dem och skolans gemensamma regler. Alla skall gå till skolan med glädje och känna att de duger och blir sedda. På skolan skall ingen elev bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling. Utifrån Heby kommuns vision och inriktningar från effektmålen vill vi lyfta fram elevernas rätt att lämna skolan med goda kunskaper. En trygg skolvardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det handlar om elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FN:s barnkonvention i skolan. Elever och föräldrar ska veta att vi agerar och hur vi agerar, när det kommer till vår kännedom att någon diskrimineras eller kränks i vår verksamhet. Elever och föräldrar skall också veta till vem man skall vända sig för att få hjälp och stöd. Skolan skall vara trygg för våra elever och fri från diskriminering och annan kränkande behandling. Uppdraget att motverka diskriminering och annan kränkande behandling är en del av det demokratiska uppdrag skolan har. 1 Enligt skollagen och läroplanen skall alla som arbetar i skolan; - medverka till att utveckla elevernas samhörighet, solidaritet och ansvar för människor även utanför den närmaste gruppen. - verka i demokratiska arbetsformer där barn, elever och vårdnadshavare har inflytande och är delaktiga. - förankra grundläggande demokratiska värden. - visa respekt för den enskilda individen. - i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. 1 För att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och främja barns och elevers lika rättigheter finns det bestämmelser i: - Skollagen 6 kap - Diskrimineringslagen (DO) - Skolverkets allmänna råd och kommentarer - FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna 2

3 Harbo skolas värdegrund När många människor arbetar tillsammans krävs det speciella regler för att arbetet skall fungera. Detta för att vi alla skall kunna arbeta bra tillsammans, känna oss trygga, trivas, få arbetsro och tycka det är roligt att vara i skolan. Det handlar om oss alla, elever, lärare, skolmåltidspersonal, lokalvårdare, vaktmästare, rektor och annan personal. Men inte minst viktigt är även föräldrarnas engagemang i skolan och sina barns skolgång. Trygghet - att känna sig säker när man går till skolan - att bry sig om varandra - att kunna lita på alla i skolan, både vuxna och elever - att våga vara sig själva Ansvar - att vara rädd om varandras saker - att passa tider - att ta hand om och hjälpa varandra - att stå för vad man gjort Respekt - att alla är lika mycket värda - att ge varandra arbetsro - att visa hänsyn mot skolan och skolans regler - att få tycka olika - att lyssna på varandra 3

4 Likabehandlingsplan arbetsprocess Kartläggning och nulägesanalys av verksamheten Kartläggningen och nulägesanalysen tydliggör hur vi idag arbetar med samtliga diskrimineringsgrunder, trakasserier och annan kränkande behandling. Den ger oss underlag för vad vi måste åtgärda och förbättra framöver. Kartläggningen och nulägesanalysen genomförs vid läsårets slut och involverar elever och pedagoger. I arbetet använder vi oss av bland annat samtal, vår årliga kvalitetsredovisning samt genomgång av nuvarande arbete, organisation och rutiner för att främja likabehandling. Framtagande av tydliga mål och konkreta åtgärder Utifrån kartläggning och analys tydliggör vi uppföljningsbara mål och konkreta tidsbestämda åtgärder. Här är det tydligt vem som ansvarar för vad såväl uppsatta mål som konkreta handlingar. Kommunikation och förankring Så snart likabehandlingsplanen är uppdaterad kommunicerar och förankrar vi den hos elever och föräldrar. Uppföljning, utvärdering och upprättande av plan Arbetet med likabehandlingsplanen är ständigt pågående i vår verksamhet. Vi följer löpande upp hur vi har det och i vilken mån vi lever upp till våra löften och planen revideras varje hösttermin. 4

5 Definition av kränkande behandling 1 Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan vara; Fysiska (knuffar, slag, förstörda kläder eller saker etc.). Verbala (elaka ord, spridande av rykten, etc) Psykosociala (utfrysning, miner, suckar, fniss, skratt, etc) Text och bildburna (spridande av sms, mail, foto, lappar eller meddelande på olika medier etc) Diskriminering Övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper utifrån olika grunder. De sju diskrimineringsgrunderna Kön Könsidentitet och könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionsnedsättning Ålder Mobbning: Mobbning förutsätter att den som utsätts, kränks vid upprepade tillfällen. Detta skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Trakasserier: Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det är även trakasserier när någon p g a en förälder/syskons sexuella läggning eller funktionsnedsättning blir retad. Främlingsfientlighet: Avser motvilja mot grupper, såsom kulturella, religiösa, etniska eller beteendemässiga. Annan kränkande behandling: Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker någons värdighet. Redan misstanke om att diskriminering/kränkning förekommer skall tas på allvar. 1 Enligt Allmänna råd för arbete mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket 201 5

6 Harbo skolas förebyggande arbete för att motverka diskriminering och kränkande behandling Ju bättre det förebyggande arbetet är, desto färre riskerar att bli utsatta för diskriminering och kränkande behandling. Ett särskilt kalendarium för det målinriktade arbetet upprättas varje år. Så här arbetar vi för att förebygga diskriminering och kränkande behandling. - Skolan har ett trygghetsteam (THT) bestående av kurator, en lärare, en fritidspedagog och en skolvärd. - Skolan har ett elevhälsoteam där specialpedagog, kurator, psykolog, skolsköterska och rektor ingår. - Vi har en plan för inskolning av elever vid klassövergångar. - I början på höstterminen ägnas tid åt att få ihop klasser och grupper. - På läsårets första föräldrasamverkansmöte och föräldramöte presenteras likabehandlingsplanen. - Alla elever ska känna sig sedda. Vi säger hej till varandra och bryr oss om alla barn. - Talar med eleverna om att på vår skola får alla vara med. - Alla vuxna som ser tendenser till kränkning skall reagera direkt nolltolerans råder. - På alla raster ska det finnas någon vuxen på skolgården. Ett rastvärdschema upprättas i början av varje termin. - Skolan har busstillsyn vid skoldagens slut för alla elever F-6 samt morgontillsyn för de elever som kommer med skolskjuts. Övriga elever är välkomna till skoldagens start. - Pedagogen bestämmer gruppindelningar, köindelningar och placeringar i klassrum och matsal så att ingen ska känna sig utanför. - Idrottslärare har tillsyn i omklädningssituationen. - En personal äter lunch med varje klass varje dag för att skapa en trevlig matsituation. - Klass-, fritids- och elevråd genomförs kontinuerligt för ta upp trivsel- och trygghetsfrågor och lyssna på elevernas synpunkter och önskemål. - Regelbundet arbete med nolltolerans och likabehandlingsplanen, där vi arbetar med värderingsövningar och vår värdegrund. Trygghetsteamet har gjort iordning pärmar till varje arbetslag med tips på filmer och övningar som kan genomföras i klasserna. - Vi genomför sociogram och trivselenkät en gång om året med alla elever. - Våra sexor är skolcoacher vilket bland annat innebär att de genomför en Superdag per termin. - Vi har temadagar och friluftsdagar där vi arbetar i åldersblandade grupper. - Föräldrar är alltid välkomna till skolan - Inbjudan till kalas är inte tillåtet i skolan om inte alla (alla pojkar, alla flickor eller hela klassen) är bjudna. 6

7 Harbo skolas främjande arbete för att motverka diskriminering och kränkande behandling Förankring av likabehandlingsplanen - All personal på skolan arbetar med revidering av skolans likabehandlingsplan. - Elever får i början av varje läsår information om skolans regler, rutiner och vad nolltolerans betyder. - Likabehandlingsplanen läggs ut på hemsidan. - Likabehandlingsplanen tas upp på föräldramöten och föräldrasamråd. Uppföljning och utvärdering - Varje år i juni månad utvärderas och uppdateras det gångna läsårets likabehandlingsplan för Harbo skola. Planen utvärderas av THT, kollegiet och föräldrasamrådet. - Efter utvärderingen uppdaterar THT det gångna läsårets plan. - Den nya likabehandlingsplanen gäller från augusti varje år. - Rektor är huvudansvarig för att enskilda utredningar och uppföljning gällande diskriminering och kränkande behandling följs upp. Harbo skolas åtgärdande arbete för att motverka diskriminering och kränkande behandling Misstanke om diskriminering eller annan kränkande behandling - När någon elev eller någon av de vuxna på skolan får besked om misstänkt diskriminering/kränkande behandling på skolan informeras klassläraren för inblandade elever. Läraren talar med de inblandade, samtalet dokumenteras. - Läraren eller arbetslaget gör en bedömning om anmälan ska gå till rektor (vid akuta fall) eller till elevhälsomöte (EHM). Rektor tar beslut om THT ska kopplas in. Om trygghetsteamet kopplas in, går vi vidare enligt nedanstående 2 : 1. Trygghetsteamet eller annan personal har samtal med den/de som är utsatta. Därefter hålls samtal med den/de som utsätter andra för kränkningar. Dokumentering sker och för att det ska ske på bästa sätt så bör de vara två vuxna med en som skriver och en som för samtalet. 2. Läraren informerar elevernas vårdnadshavare samma dag som samtalen ägt rum. Det är viktigt att vårdnadshavare vet att skolan arbetar med ärendet. 3. Efter 1-2 veckor hålls uppföljningssamtal med de som varit involverade. 4. Efter dessa samtal informeras elevernas vårdnadshavare och ges en återkoppling av läraren/tht. 2 Grundskoleförordningen 6 kap 9 och 10 säger: Disciplinära åtgärder 9 om en elev uppträder olämplig eller gör sig skyldig till en mindre förseelse, skall läraren uppmana eleven att ändra sitt uppförande. Om detta inte hjälper skall läraren kontakta elevens vårdnadshavare. Läraren får visa ut en elev för högst återstoden av pågående undervisningspass eller låta eleven under uppsikt stanna i skolan efter skoldagens slut. 10 Om en elev fortsätter att uppträda olämpligt eller göra sig skyldig till upprepad förseelse eller en allvarlig förseelse, skall saken dels anmälas för rektorn, dels hänskjutas till elevvårdskonferensen. Konferensen skall efter kontakt med elevens vårdnadshavare försöka få eleven att bättra sig genom åtgärder som är avpassade efter elevens individuella förhållanden. Om dessa inte hjälper skall elevvårdskonferensen anmäla förhållandet till styrelsen för övervägande om lämplig åtgärd. 7

8 5. Dokumenteringen efter avslutat ärende ansvarar läraren för. Dokumenteringen lämnas till EHM som arkiverar handlingarna. 6. Mobbningsärenden anmäls av rektor till skolchefen. Skulle kränkningarna inte upphöra, går ansvarig personal vidare enligt nedanstående: 7. Ärendet tas upp på ett EHM-möte där rektor ingår. 8. Rektor kallar till skolmöte. Om vuxen är involverad i kränkningen: 1. När någon elev eller någon av de vuxna på skolan får besked om misstänkt diskriminering/kränkande behandling där elev utsätts av vuxen, vuxen utsätts av elev eller vuxen utsätts av vuxen informeras rektor. Rektor samlar information och för minnesanteckningar. 2. Rektor inleder samtal med den/de som är utsatta. Om den utsatte, av olika anledningar, inte själv tar upp det som hänt, är det ändå viktigt att det kommer till rektors kännedom. Då kan ett ombud användas. 3. Rektor håller samtal med den/de som upplevs utsatt för kränkningar. 4. Rektor informerar elevernas vårdnadshavare samma dag som samtal har skett. Det är viktigt att vårdnadshavare vet om att skolan arbetar med ärendet. 5. Efter 1-2 veckor håller rektor samtal med den/de som är utsatta, ett så kallat uppföljningssamtal. Därefter samtal med den/de som upplevs utsatt för kränkning. 6. Om situationen verkar svår att se objektivt på kan/skall rektor ta konsultativ hjälp från företagshälsovården. 7. Om ansvarig rektor själv är involverad i diskriminering eller kränkande behandling skall skolchefen kontaktas. 8

9 THT:s årliga arbete Februari SKL:s enkät för år 5 (klasslärare genomför enkäten och den delas ut av rektor). Sociogram genomförs av klasslärare v 7 och redovisas v. 9 April Juni Föräldraenkät (delas ut av rektor till klasslärare som genomför) Elevcoacherna (åk 6) har en tillsammansdag för hela skolan. (THT och åk 6 ansvarar). THT utvärderar vad de gjort under året. THT låter 6:orna utvärdera sitt uppdrag som skolcoacher. Augusti Revidering av likabehandlingsplanen med resultatutvärdering, analys, åtgärder och mål. Läsårets ledord beslutas. Revidera regler och rutiner THT presenterar sig för alla klasser September 6:orna utbildas i att vara skolcoacher av THT Skolcoacherna presenterar den elevnära likabehandlingsplanen för alla klasser. Skolcoacherna (åk 6) har en tillsammansdag Oktober Sociogram genomförs av klasslärare v 43 och redovisas v. 45 December Trivselenkät med karta, redovisning inför vårterminen. (THT delar ut till klasslärare som genomför) THT låter 6:orna utvärdera sitt uppdrag som skolcoacher 9

10 Kartläggning och nulägesanalys Den elevnära likabehandlingsplanen har utarbetats och presenterats för alla skolans elever av elever i 6:an. Detta för att få eleverna mer delaktiga i likabehandlingsar betet. Trivselenkäten har omarbetats för att bättre passa åldersgrupperna och vara lättare att utläsa. Personal har fått mer kunskap i förebyggande arbete gällande kränkningar i skriven form på nätet eller genom ex sms, bland annat genom utbildning av Friends. Mål för läsåret 2016/2017 Alla ska känna sig trygga i skolan. Alla elever ska förstå och veta vad en likabehandlingsplan är. Det ska inte förekomma kränkande/ diskriminerande behandling. Hitta fungerande arbetsformer för det systematiska likabehandlingsarbetet. Åtgärder Skolcoacherna ska få ett större fokus detta läsår. Viktigt att skolcoacherna utbildas och förstår sitt uppdrag väl samt att de påminns om uppdraget av klasslärare. Skolcoacherna presenterar den elevnära likabehandlingsplanen för alla elever på skolan. THT utformar en enkät som låter skolcoacherna utvärdera sitt uppdrag före jullov och före sommarlov. Förankra läsårets ledord KAMRATSKAP RESPEKT FÖR VARANDRA- TRYGGHET i början av läsåret samt arbeta med dessa kontinuerligt under året. Åtgärdstrappan som följs då skolans regler bryts kommer utökas med ytterligare ett steg där vi tar hjälp av hemmet genom ett telefonsamtal direkt då en regel bryts trots tidigare tillsägelse. Åtgärdstrappans steg liksom skolans regler behöver noggrant förankras hos elever och föräldrar. Mer synlig rektor ute i klassrummen för att rektor ska vara en trygg, och för eleverna känd person. Fortsätta arbeta förebyggande med hjälp av övningar, diskussioner, filmer, enkäter mm. Ansvariga THT ansvarar för det förebyggande, praktiska och systematiska i likabehandlingsarbetet. THT ansvarar för att skolcoacherna utbildas samt att de kan utvärdera sitt uppdrag. Alla klasslärare ansvarar för återkommande värdegrundsarbeten med sin klass. Utvärdering Vi utvärderar åtgärderna genom klassråd samt vid sista APT-mötet våren THT utvärderar och sammanställer. 10