Metodhandbok. AMiA Aktivering och Mobilisering inför Arbetslivsintroduktion

Transkript

1 Metodhandbok AMiA Aktivering och Mobilisering inför Arbetslivsintroduktion September 2013

2

3 1 Metodhandbok AMiA Inledning Förord Broschyr om projektet AMiA-processen Processkarta Processbeskrivning Fallbeskrivningar kopplade till processkartan Organisation Organisationsbeskrivning Rutiner Rutinbeskrivningar från delprojekt Urval av deltagare Verktygslåda Aktiviteter för deltagare Rehabnavigator Hälsovägledare ReDO gruppmetodik Medicinsk yoga och hälsovägledare Kom-igång-grupp Paletten utnyttja det som redan finns Benchmarking-metodik Benchmarking-rapporter nationellt Förhållningssätt Värdegrund Jämställdhet Lathund för arbete med värderingar och jämställdhet Yrkesroll - AMiA Goda exempel Framgångsfaktorer/hinder Förbättringsmetoder Genomförda förbättringar Medskick till ordinarie verksamhet Slutrapport - följeforskare Följeforskare Sweco Eurofutures slutrapport För dig som vill veta mer Information om vidare läsning

4

5 Förord AMiA (Aktivering, Mobilisering inför Arbetslivsintroduktion) är ett ESF-finansierat metodutvecklingsprojekt med Försäkringskassan som projektägare. Syftet var att tillsammans med kunderna utveckla samarbetet mellan inblandade aktörer före, under och efter Arbetslivsintroduktion. Målgruppen var personer vars dagar i sjukförskringen riskerade ta slut. Projektet har haft en central styrgrupp med ledande personer från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, dessutom har SKL, Företagarna samt Coompanion Sverige medverkat i styrguppen. Projektet har haft ett centralt projektkansli med projektledare, projektadministratör samt projektekonom. Det praktiska arbetet mot kund har bedrivits i fyra delprojekt Öst, Väst, Syd och Nord. Varje delprojekt har haft team av handläggare från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Dessutom har utifrån behov andra aktörer i samhället deltagit, främst vården. Teamens praktiska arbete har legat till grund för den AMiA-process som tagits fram och presenteras i denna dokumentation. Projektet har pågått från oktober 2011 till september Under perioden april 2012 till juni 2013 har 1294 deltagare deltagit i olika aktiviteter inom ramen för AMiA. Av de som genomgått programmet Arbetslivsintroduktion har 58 %, 90 dagar efter programmet, gått vidare till främst program på Af eller till arbete/studier. Målet för projektet var 65 % vilket kan jämföras med att resultatnivån för riket under 2013 uppgår till 44 %. Projektet har fått stöd från Följeforskaren Sweco samt forskare från Uppsala universitet/mittuniversitetet. AMiA har mötts med många positiva reaktioner både internt och externt. Projektet har fått ett gott stöd från lokala och centrala chefer, forskare samt externa aktörer. De personer som arbetat aktivt i projektet har med stort ansvar och engagemang visat att en decentraliserad metodutveckling fungerar. Denna dokumentation visar AMiA-processen med alla dess delar och kan användas som idébank för det fördjupade samarbetet Af/Fk. Annan dokumentation som finns att tillgå i grupprum på Försäkringskassan är; sammanställning av det transnationella arbetet samling av olika rapporter rörande projektet Med dessa ord vill jag rikta ett stort tack till alla som bidragit till genomförandet av ett lyckat AMiA Göran Holmström, Projektledare AMiA

6 Tillsammans ger vi ett starkare stöd Erfarenheter från AMiA Handläggarna lyssnar på mig och det gör att jag känner mig som en del av samhället. För mig har startsträckan varit lång. Vore det inte för aktiviteterna i projektet hade jag kanske inte kommit igång. AMiA står för Aktivering och Mobilisering inför Arbetslivsintroduktion och vänder sig till dem som riskerar att deras dagar med ersättning från Försäkringskassan skall ta slut och därmed erbjuds programmet Arbetslivsintroduktion på Arbetsförmedlingen. I projektet arbetar handläggare från båda myndigheterna i team med fokus på förbättrad hälsa och egenmakt, vilket möjliggör en bättre och individuellt anpassad rehabiliteringsprocess. Det gör också att vi får ett starkare underlag för handläggningen och därmed tryggare beslut för alla. Syftet med projektet är att utveckla en gemensam arbetsmetod som på ett bättre sätt tillmötesgår deltagarnas behov och tillvaratar tjänstemännens kompetens. Den gemensamma processen fortlöper före, under och efter arbetslivsintroduktionen. Att ha personliga handläggare känns väldigt bra. Målsättningen är att 65 % av deltagarna ska gå vidare med insatser eller program på Arbetsförmedlingen med inriktning på arbete. Då målgruppen står långt ifrån arbetsmarknaden finns inget uttalat mål att deltagarna ska komma igång med arbete eller studier inom projektåret. Trots detta har flera lyckats med det hittills, vilket är mycket glädjande.

7 Flera framgångsfaktorer I AMiA har vi identifierat flera framgångsfaktorer. Dessa täcker olika områden, men de viktigaste är deltagaren, samverkan och personalen. Deltagaren Deltagaren äger sin process (egenmakt). Deltagaren upplever sig sedd, hörd och tryggare i sin process. Processen får ta tid och det är tillåtet att ta ett steg tillbaka. Samverkan Leder till ett gemensamt lärande och en helhetssyn, vilket kvalitetssäkrar handläggningen och bedömningen. Det är viktigt att ta tillvara på alla resurser i samhället och gå utanför ramarna för att skapa bästa möjliga förutsättningar för deltagaren. Ett bra samarbete med vården förenklar deltagarens process. Några hinder att övervinna AMiA har också identifierat områden som försvårar möjligheten att arbeta på det sätt som man gör i projektet. Lagregler, arbetskultur Två myndigheter med olika regelverk och arbetskultur. Teknik Två myndigheter kräver idag dubbel dokumentering och det finns ingen samlad tillgång till ärendena. Personalen Handläggning i team skapar kortare vägar för deltagaren. Det är viktigt med en stöttande och kund fokuserad ledning. Samarbetet ger handläggarna både nya kunskaper och trygghet i sina yrkesroller. Geografiska avstånd Avstånd mellan myndigheternas kontor försvårar det praktiska arbetet. Egenmakt och bra bemötande centrala i vår värdegrund För att kunna arbeta fram en gemensam arbetsmetod är det viktigt att utgå från gemensamma värderingar. Vi har tagit fram en egen fördjupad och individ anpassad värdegrund, som vi fokuserar på i arbetet med deltagarna. Det är tio värderingar, som utgår från Försäkringskassans, Arbetsförmedlingens och den statliga värdegrunden. De främsta värderingarna är egenmakt och bra bemötande. Kopplat till dem finns ytterligare åtta värderingar, som både handlar om vad handläggaren och deltagaren ska ta hänsyn till för att uppnå ett bra resultat. Egenmakt Motivation är att vilja. Engagemang är att våga satsa. Meningsfullhet är att göra skillnad. Påverka är att förändra. Bra bemötande Respekt är att möta varandra förutsättningslöst. Ansvar är att äga sina handlingar. Delaktighet är att påverka processen. Tillgänglighet är att individanpassa. Jämställdhet I AMiA tycker vi att det är viktigt att alla känner sig lika behandlade, oavsett om deltagarna är kvinnor eller män. För att påminna oss själva om detta i det dagliga arbetet har vi tagit fram en lathund, som tar upp tre frågor: Gör du skillnad mellan kvinnor och män? Vilka konsekvenser får skillnaderna? Kan du tänka eller agera annorlunda?

8 Kompletterande insatser i AMiA Vi märker tydligt att individuellt utformade insatser är något som våra deltagare efterfrågar. Med lokala variationer erbjuder vi: Friskvård och hälsovägledning Vi ser att friskvård är en viktig del i rehabiliteringen. Friskvårds insatserna ser olika ut eftersom de alltid anpassas efter individens behov och intressen. Deltagaren får hjälp att komma igång med en passande aktivitet. Det kan vara allt från promenader, medicinsk QiGong, mindfullness, styrketräning, kostrådgivning och föreläsningar om hälsa och livsstil. Medicinsk yoga Efter ett möte med en medicinsk yogaterapeut erbjuds deltagaren plats i en yogagrupp och/eller individuell träning och uppföljning. Alla får en bok och en CD skiva så att programmet även kan genomföras hemma. Forskning har visat att medicinsk yoga kan sänka kortisolhalter och blodtryck. Deltagare har bl a berättat att yogan gjort så att de känt sig mindre stressade, sovit bättre och till och med slutat med vissa mediciner. ReDO ReDO är en rehabiliteringsinsats som använder metoden Vardagsrevidering. Det är en 16 veckors kurs där deltagarna kartlägger hur deras vardag ser ut i dagsläget och hur de kan använda sina resurser för att uppleva bättre hälsa. Vid gruppträffarna ingår under visande moment, egen reflektion, övningar och erfarenhetsutbyte. Mellan träffarna arbetar deltagarna individuellt med hemuppgifter som främjar en hälso sam vardag och en hållbar övergång till studier, arbete eller annan sysselsättning. Några deltagare uppger att kursen gett dem bättre självinsikt och verktyg att förändra sin egen vardag. Rehabnavigator Vi har anställt en utbildad företagssjuksköterska som rehabnavigator. En värdefull funktion för exempelvis de deltagare som inte redan har en fungerande vårdkontakt. Rehabnavigatorn kan överblicka hela förloppet, delta vid kartläggningsmöten, vara sam ordnande och bistå med medicinsk överblick. Socialt företagande Vi samarbetar med Coompanion, som erbjuder individuellt stöd med bl a coachningssamtal och genomgång av förutsättningarna för socialt företagande. Detta har bl a lett till ett samarbete med ett företag som bedriver ekologisk odling av växter och grönsaker där deltagare kan få värdefull arbetsträning. AMiA gav Kent tryggheten och viljan att börja arbeta igen Under våren 2011 träffade teamet från AMiA Kent*, som till en början var tillbakadragen, misstänksam och uppvisade ett aggressivt förhållningssätt. Han har en historik inom psykiatrin sedan flera år tillbaka och prognosen till hälsoförbättring ansågs som dyster. Den tidigare rekommendationen var att Försäkringskassan skulle pröva hel sjukersättning. Efter fördjupad kartläggning insåg handläggarteamet att Kent var intresserad av att prova olika typer av aktiviteter, bland annat var han intresserad av fysisk träning. Det lade grunden till fortsatt planering och aktivitet. Hösten 2011 upphörde ersättningen från Försäkringskassan och Kent skrevs in i Arbetsförmedlingens introduktions program. Det stöttande arbetet fortlöpte och stor vikt lades på att bibehålla de rutiner som Kent visat sig må så bra av. Idag är Kent aktiv och har själv tagit initiativet till att pröva sin förmåga på arbetsmarknaden. *Kent heter egentligen något annat. Teamet upptäckte också att Kent hade ett stort behov av rutiner och att han behövde tydliga besked. De beslutade därför att ha tät kontakt, minst en gång i månaden, samtidigt som Kent började träna regelbundet. Vid uppföljningen var det tydligt att Kent mådde mycket bättre. Han berättade bland annat att han fått möjlighet att hjälpa andra deltagare med träningen. Psykiatrin underströk den positiva utvecklingen och Kents förbättrade arbetsförmåga. Nästa steg blev samordning av resurser och arbetspraktik.

9 FK40393_Broschyr_ Samverkan, samsyn och samarbete De grundläggande ledorden för våra handläggare är samverkan, samsyn och framför allt samarbete. Oavsett om de har sin anställning hos Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen finns en tydlig vilja att samarbeta, både med varandra och med andra intressenter. Exempelvis ger gemensamma möten med vården mindre utrymme för missuppfattningar, vilket också effektiviserar processen. Frekventa och regelbundna möten skapar vidare kunskaper om respektive myndighets regelverk och målbilder, vilket möjliggör en mer rättssäker handläggning. Det ger en bättre grund för klar och tydlig information och ökad trygghet för deltagaren. Att som deltagare känna att man blir väl mottagen och behandlad ökar intresset och motivationen för att förändra sin situation. AMiA ger våra olika organisationer utrymme att prova nya vägar tillsammans med våra deltagare. Samtal med deltagarna understryker att de känner sig tryggare, mer del aktiga och motiverade än tidigare. Det ökar möjlig heterna att vi gemensamt når våra mål. Korta fakta om AMiA Målgrupp: Personer vars dagar med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning riskerar att ta slut. Mål: Att 65 % går vidare med insatser eller program på Arbetsförmedlingen med inriktning på arbete och att 80 % upplever att deras möjligheter att återfå arbetsförmågan har ökat. Projektperiod: Genomförandefas april 2011 september Antal deltagare: Ca deltagare, varav 68 % kvinnor och 32 % män (tom augusti 2012) Finansiering: Europeiska Socialfonden, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Projektägare: Försäkringskassan. Samarbetspartners: Arbetsförmedlingen, Coompanion Sverige, Företagarna och Sveriges Kommuner och Landsting. Statistik Några månader in i projektet tillfrågades 217 deltagare om deras erfarenheter av projektet och detta är några av tankarna som framkom: 82 % tyckte att deras kontakter med handläggare inom Försäkringskassan och/eller Arbetsförmedlingen underlättats tack vare AMiA. 76 % tyckte att det kändes meningsfullt att delta i AMiA. 64 % trodde att aktiviteterna och insatserna i AMiA kommer att stärka deras möjligheter attnärma sig arbetsmarknaden. Läs gärna mer på amia.se

10

11 2

12

13 Deltagare är identifierad AMIA processen Version maj 2012 MW Version maj 2012 MW Version oktober 2012 ES Version nov 2012 ES Version sep 2013 MW Behov av information 1. Informera och skriv in deltagaren Deltagaren är informerad 1.1 Informera om syftet med AMIA projektet 1.2 Ge deltagaren förutsättning att kunna förutse sin ekonomisk situation 1.3 Ge deltagaren möjlighet att berätta om sina förväntningar och nuläge 1.4 Deltagaren tar ställning till om han eller hon vill delta 1.5 Ta in samtycke Enkät Frågetecken kring deltagarens situation 2. Kartlägg deltagarens situation Frågetecken kring deltagarens önskemål 3. Identifiera deltagarens mål och motivation Tillräckligt underlag för planering Behov av planering 4. Gör en planering med deltagaren Visst underlag för planering Plan 2.1 Identifiera deltagarens nuläge 3.1 Ta fram delmål 4.1 Identifiera aktiviteter som kan leda till delmål/mål 2.2 Identifiera deltagrens resurser 4.2 Fastställ syfte med aktiviteten 2.3 Identifiera andra aktörer och nätverk av vikt för deltagaren 5. Aktivitet genomförs enligt plan Enkät 6. Följ upp planen 7. Avslut och vägval 7.1 Sammanfattning Enkät Deltagaren är åter i egen försörjning Deltagaren är kvar i program hos AF Deltagare är i ordinarie verksamhet hos AF Deltagaren får sjukpenning Deltagaren får sjukersättnin g

14 Beskrivning av AMiA-processen Dokumentet innehåller aktiviteter som samstämmer med de fyra delprojektens insatser. Aktiviteterna genomförs individanpassat vilket ger att avvikelser förekommer i enskilda ärenden. 1. Informera och skriv in deltagaren Information Inför mötet görs förberedelser som inte beskrivs i detta dokument. Vid informationsmöte med deltagaren: Muntlig information om AMiA Dela ut AMiA mapp som innehåller skriftlig information om AMiA Ersättningsformer Deltagaren tar ställning till deltagande Inskrivning Information om AMiA, Arbetslivsintroduktion, Aktivitetsstöd, rutiner för utbetalning och information om ekonomiska förutsättningar m.m. Beskriv projektets möjliga process Deltagaren skriver under Samtycken Dialog om deltagarens förväntningar Deltagaren får möjlighet att berätta om sin situation Boka tid för kartläggningssamtal med AF/FK Informera om att avstämningsmöte med vården och övriga aktörer kommer att bokas in Inskrivning i AF:s system, AVP-beslut utan aktivitetsstöd tas och AMiA-kod anges. Eventuell funktionshinderkodning SAM PLM akt öppnas på FK, AMiA journal påbörjas. Enkät Enkät för kartläggning av deltagarens status före projektaktiviteter 2. Kartlägg deltagarens situation Beroende på deltagarens situation kan det finnas behov av möten med Arbetsförmedlingens specialister, vårdgivare, arbetsgivare, rehabiliteringsaktörer m.fl. Använd kartläggningsmall som stöd För dialog/samtal med öppna frågor med deltagare, kan vara ett eller flera samtal Identifiera begränsningar/resurser Utred vilka medicinska insatser som pågår, viktigt med samarbete med läkaren Använd självskattningsskalor Rita för att visualisera Uppmuntra/motivera deltagaren Kartlägg deltagarens nätverk

15 Kartlägg deltagarens aktiviteter i vardagen Kartlägg mål/syfte för deltagaren Gå igenom veckoschemat Gör upp en planering med aktiviteter tillsammans med deltagaren Skriv ner och skriv ut aktivitetsrapporten så att deltagaren kan skriva under Ge deltagaren dagboksblad och informera hur och vad som ska skrivas Boka tid för uppföljningssamtal Avsätt tid för reflektion mellan handläggarna innan och efter möten 2. Identifiera deltagarens mål och motivation Fråga om deltagarens önskemål och motivation Fråga hur deltagaren upplever sin förmåga Få deltagaren berätta om sin dröm, vision, önskan Utgå från intressen, dagboken kan bidra Målen ska vara realistiska och individanpassade Eventuellt bromsa deltagaren vid behov Ibland behövs små steg med flera möten Överväg om andra aktörer kan bidra, vården, arbetsgivare socialtjänst, fackliga organisationer m.fl. Sätt upp långsiktigt mål och delmål tillsammans med deltagaren som senare kan revideras 3. Gör en planering med deltagaren Utgå från slutmål Stäm av vilka aktiviteter som kan vara lämpliga utifrån hänsyn till medicinska åtgärder/behandlingar samt deltagarens situation och vad som redan pågår Bygg på det som redan fungerar Informera om aktiviteter som finns Upprätta handlingsplan, med syfte och tidsramar. Uppmuntra deltagaren att vara delaktig och ta eget ansvar Ha med övriga aktörer i planeringen Utnyttja möjligheten till studiebesök Kom överens om vad som ska göras till nästa gång, låt gärna deltagaren skriva 4. Aktivitet genomförs enligt plan Interna aktiviteter i projektet kan deltagaren själv kontakta Vid externa aktiviteter inom Af eller utanför myndigheterna genomförs en första gemensam planering Diskutera mål och delmål löpande Regelbundna uppföljningar med deltagare och aktörer. Det kan vara möten, mail, telefonsamtal. Revidera planen om det behövs, bygg på eller ta bort aktiviteter Coachande och motiverande samtal Stöd deltagaren Informera och samarbeta med övriga i nätverket runt deltagaren

16 Enkät Enkät till deltagare om hur man upplever sin situation. Deltagaren ska ungefär ha gjort halva tiden i AMiA 5. Följ upp planen Kontinuerlig uppföljning av aktivitetsplan, delmål och slutmål Följ upp tidsrapporter Vid behov möten med vård, Af specialister och andra inblandade aktörer Revidera planen om det behövs 6. Avslut och vägval Ett avslutningsmöte genomförs, deltagaren och övriga parter (Fk, Af, vårdgivare, arbetsgivare etc.) i syfte att stämma av fortsatt planering. Information om rutiner för sjukanmälan lämnas om det är aktuellt Slutdokumentation gällande tiden i AMiA-projektet skrivs gemensamt av Fk och Af. Denna grundas på den gemensamma planeringen samt genomförda aktiviteter och om deltagaren har förutsättningar att delta i fortsatta arbetsförberedande/arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser hos Af. Båda parter skall vara överens om innehållet då det kan komma att ligga till grund för fortsatt handläggning. Handläggarna genomför en gemensam reflekterande och lärande tillbakablick över hanteringen av det individuella ärendet. Enkät Enkät för kartläggning av deltagarens status vid projektslut

17 Fallstudie 1 kopplad till processkarta Fallstudien följer punkterna i processkartan. Punkt 1: Kajsa Nilsson får information om AMiA-projektet samt ersättningsformer. Kajsa tackar ja till att delta i projekt AMiA, skriver under samtycke och skrivs in på Arbetsförmedlingen. Vid mötet beskriver Arbetsförmedlingen vilka arbetsförberedande/arbetslivsinriktade insatser som Arbetsförmedlingen kan erbjuda. Kajsa berättar om sin situation. Hon berättar att hon har bröstcancer (färdigbehandlad), stroke och senare metastaser i hela ryggen. Hon berättar att detta resulterar i att hon har svårt att gå och har balanssvårigheter och synnedsättning. Vidare berättar Kajsa att hon är anställd som vårdbiträde på ett demensboende. Försäkringskassan informerar om att ett avstämningsmöte med behandlande kommer att bokas för vidare planering. Handläggaren från Arbetsförmedlingen tar ett AVP- beslut där AMiA-koden anges. Utifrån Kajsas tidigare berättelse om funktionsnedsättning registreras en kod i Arbetsförmedlingens system och Kajsa får skriva under ett samtycke. Mötet avslutas med att vi kommer överens om att möte ska bokas hos behandlande läkare i syfte att klargöra förutsättningar inför aktivitet. Punkt 2: Kartläggning (möte inför fortsatt planering) Kajsa träffar behandlande läkare, handläggare från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen på neurologen. På mötet gör läkaren bedömningen att Kajsas arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt. Planeringen fastställs till att regelbundna möten med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska äga rum. Arbetsförmedlingen kommer även att kontakta socialkonsulent på angående råd och hjälp till Kajsa i hennes sociala och ekonomiska situation. Ny tid för uppföljning bokas på Arbetsförmedlingen. Syftet med de regelbundna mötena är att ge Kajsa information om bland annat ersättningsformer såsom sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsstöd samt att få hjälp med att fylla i blanketter. Punkt 3: Identifiera deltagarens mål Kajsa berättar att hon är i behov av stöd och hjälp i sin vardag för att öka sin livskvalité. Det framkommer att Kajsa inte tror sig kunna komma tillbaka till arbetslivet. Vid avstämningsmöte med behandlande läkare kom parterna gemensamt fram till att Kajsa ska ansöka om stadigvarande sjukersättning.

18 Punkt 4: Gör en planering Målet med AMiA-projektet är att Kajsa ska få hjälp och stöd med att klara av sin vardag och därmed öka sin livskvalité. Arbetsförmedlingen informerar Kajsa att hon kommer att bli kallad till socialkonsulent för ett första samtal. Arbetsförmedlingen uppdaterar nuvarande handlingsplan och lägger in de planerade mötena med socialkonsulent. Punkt 5: Genomförande av aktiviteter Under projektets gång har Kajsa träffat socialkonsulent vid fyra tillfällen. Kajsa har på så vis fått hjälp att få kontakt med kommunen och fått hjälp med bland annat hemtjänst, färdtjänst och spisvakt. Detta har hjälpt Kajsa att klara av sin vardag på ett bättre sätt. Parallellt har Kajsa ansökt om stadigvarande sjukersättning. Punkt 6: Följ upp planen Under projektets gång har Kajsas planering kontinuerligt följts upp genom regelbundna möten med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Tidrapporterna inom projektet har legat till grund för uppföljningen. Punkt 7: Avslut och vägval Avslutningsmöte har gemomförts och Kajsa blir då informerad om att hon blivit beviljad hel stadigvarande sjukersättning. Försäkringskassan har meddelat Kajsas arbetsgivare efter samtycke från Kajsa att hon är beviljad sjukersättning. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har inför det avslutande mötet sammanställt en slutdokumentation som Kajsa får läsa igenom och skriva under. Övrigt Under projektets gång har AMiA-planer lämnats till Kajsa för underskrift. Reflektionstiden har nyttjats efter varje möte.

19 Fallstudie 2 kopplad till processkarta Bakgrund Depression Ångest Social fobi Deltagaren hade en svår uppväxt som medförde att hon i vuxen ålder drabbades av ångest, social fobi och depression. Deltagaren hade varit sjukskriven sedan Deltog 2010 i rehabiliteringsåtgärder i form av arbetsprövning via Faros, samverkan Af/Fk, men detta resulterade inte i återgång till arbetsmarknaden. Deltagaren upplevde att det gick för fort, hon blev sämre samt att uppföljningen av rehabiliteringsåtgärderna skedde för sällan. Sjukersättning beviljades därefter fram till Deltagaren uppgav att hon hade ångest, var orolig, stresskänslig och hade låg självkänsla. Hon hade det besvärligt i sociala kontakter, hade svårigheter med grupper samt att visa upp sig. Hon hade svårt att se vad hon skulle kunna bidra med. Hon uppgav även att hon hade behov av kontinuerlig uppföljning. Tidigare upplevde hon att hon gått ut för hårt och snabbt samt fått bakslag i form av sämre mående. Punkt 1 AMiAs projektperiod startade med ett trepartsmöte där deltagaren informerades om syfte samt de ekonomiska förutsättningarna. Deltagaren tackade ja till att delta i projektet. Ett samtycke undertecknades av deltagaren. Deltagaren skevs in i projektet. Punkt 2, 3 och 4 Kartläggning fullföljdes gemensamt med båda handläggarna. På kartläggningsmötet framkom det att deltagaren hade behov av att komma igång med friskvårdsaktiviteter i form av promenader i grupp och gemensamma sammankomster med fokus på social samvaro. Ett studiebesök fullföljdes samma dag. För att säkerställa att de planerade aktiviteterna var lämpliga att fullfölja utifrån hälsotillståndet fullföljdes ett avstämningsmöte med behandlande läkare. Läkaren bekräftade att planerade insatser var lämpliga. Punkt 5 och 6 De planerade insatserna och friskvårdsaktiviteter avropades genom rehabiliteringstjänst hos Work For You. Uppföljning av utvecklingen skedde kontinuerlig genom gemensamma möten. Denna period resulterade i att deltagarens självförtroende stärktes och motivationen till ytterligare rehabilitering ökade. Deltagaren fick möjlighet att i mycket lugn takt bygga upp sin självkänsla och sitt självförtroende för att därefter stegvis utveckla sin förmåga.

20 Punkt 4, 5 och 6 Deltagarens förutsättningar att ta nästa steg utvecklades och vi kom gemensamt fram till att deltagaren nu skulle ta del av motiverande och aktiverande insatser via Work for You vilka bestod av gruppaktiviteter med inriktning mot att närma sig arbetsmarknaden. Fortsatt rehabiliteringstjänst avropades. Kontinuerliga uppföljningsmöten genomfördes även under denna period och denna insats resulterade i att deltagaren kommit närmare arbetsmarknaden och var redo för att förbättra sina jobbsökarkunskaper. Deltagaren upplevde sig motiverad, inspirerad och sedd och fick mer energi. Punkt 4, 5 och 6 Då flera deltagare i AMIA-projektet hade behov av stöd i att förbättra sina kunskaper i att söka arbete anordnades Jobbsökaraktiviteter, Kom-igång-grupp, av AMIA-handläggarna. Deltagaren erbjöds insatsen och tackade ja till att delta. Jobbsökaraktiviteter genomfördes i Arbetsförmedlingens lokaler av AMIA-handläggarna. Deltagaren fick bl.a. hjälp med att skriva CV, aktivt söka utlysta tjänster, information om Arbetsförmedlingen hela tjänsteutbud samt rekryteringsträffar och deltagaren fick även själv med stöd komplettera sina meriter i Arbetsförmedlingens datasystem. Deltagaren hade efter ovanstående insatser förmåga att själv söka arbeten. Punkt 5, 6 och 7 Därefter deltog deltagaren i rekryteringsträffar på Arbetsförmedlingen och en av dessa träffar resulterade i att deltagaren fick en reguljär anställning på heltid. Deltagaren valde själv och var mycket bestämd i sitt beslut att anställningen inte skulle anpassas. Därmed var det heller inte aktuellt med stöd till arbetsgivaren. Deltagaren avslutades i projektet. Punkt 6 Täta individuella uppföljningsmöten fullföljdes genom hela projektperioden. Övrigt Utöver ovanstående hade deltagaren kontinuerliga möten med stödperson via socialpsykiatrin gällande sin familjesituation. Reflektioner Viktigt att få möjlighet att i individuell takt återhämta sin arbetsförmåga Viktigt att ta lärdom av eventuella tidigare försök till arbetslivsinriktad rehabilitering Viktigt att respektera deltagarens upplevelse av sin situation Viktigt att få möjlighet till en längre period av stödjande insatser och täta uppföljningar Viktigt att fokusera både på arbetsliv och privatliv vid kartläggningen. Därmed kan hänsyn tas till deltagarens individuella behov av insatser Viktigt med både Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans deltagande för att personen ska våga ta de olika stegen i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen och därmed även få insikt i de olika ekonomiska villkoren under rehabiliteringen.

21 Fallstudie 3 kopplad till processkarta Fallstudien följer punkterna i processkartan. Bakgrund Det som kom fram på trepartsmöte: saknade kontakt med vården, aldrig arbetet precis kommit ut ifrån fängelsestraff. Inte gått ut grundskolan. Deltagaren ville ha en förändring i sitt liv, han ville att det skulle hända något positivt för hans del. Deltagarens motivation är varierande på grund av det funktionshinder som han har. På grund av oregelbundenhet i kontakt med vården har deltagaren medicinerat endast periodvis och doserna har varierat. Punkt 1 Informerar om syfte samt ekonomi under projekttiden. Informerar om vilka insatser vi kan erbjuda. Tar in samtycke. Deltagaren skrivs in i projektet. Bokade nästa möte som blir kartläggningssamtal. Punkt 2 Under kartläggningssamtal identifierades nuläget hos deltagaren genom riktade frågor som då berättade mer om sin bakgrund, att han nu är på behandlingshem och det behövdes då tas en kontakt med dem för att göra en gemensam planering, samt att även kommunen var med. Kriminalvården har remitterat deltagaren till vårdgivare men deltagaren har inte hört något från vården. Viktigt att vi tog den kontakten direkt så vi inte förstörde redan pågående planering. Hade inte gått något bra på tidigare arbete, dömd för våldsbrott så därför viktigt att alla i nätverket var med tanke på risk för återfall. Bakgrund samt deltagarens nätverk (socialförvaltning, behandlingshem etc.) Inget annat planerades innan kontakten var klar med övriga. Punkt 3 Kontakt med behandlingshem samt socialsekreterare. Upprättat kontakt med nätverk. Den gjordes i en handlingsplan tillsammans med deltagaren som han sedan fick med sig hem. Punkt 2 (igen) Reflektionen som gjordes mellan handläggarna efter mötet var att vi identifierat hinder för arbetslivsinriktad rehabilitering som var är mycket svag förankring på arbetsmarknaden, avsaknad av utbildning, mycket varierande grad av motivation. Mycket viktigt med kontakt med vården pga. diagnos och missbruksproblematik. Punkt 4 Under kartläggningssamtalet beslutas att kontakt med och besök hos behandlingshemmet är aktuellt. Planering görs för detta. Vi behöver träffa socialsekreteraren samt även remiss till psykiatrin.

22 Punkt 5 Besök på behandlingshem genomförs, socialsekreteraren är kontaktad och är med vid besöket. Enligt behandlingshemmet har deltagaren remitterats till vården från Kriminalvården men någon respons har inte kommit från vården. Socialsekreterare tar kontakt med vården angående remiss. Det framkommer att deltagaren inte har lång tid kvar på behandlingshemmet vilket gjorde deltagaren upprörd han hotade med att återgå i missbruk och begå brott. Men med tanke på att socialsekreteraren var med kunde hon förklara att det fanns fortsatt planering med utslussningsboende och kontakt med psykiatrin. Det gjorde honom lugnare och planering kunde fortsätta mot arbetslivsinriktad rehabilitering. Punkt 2 (igen) Vid reflektion med socialsekreteraren efter mötet så bedöms att kontakt med beroendemottaningen behövs och psykiatrin. Nya delmål Punkt 3, Punkt 4 (igen) Kontakt med utslussningsboende, psykiatrin samt beroendemottagningen. Ytterligare möten är nödvändiga och vi planerade att ha ett möte i månaden planerades in då alla parter är med för fortsatt planering och stämma av att alla parter gör det de ska och det går enligt planering, vi tog även ställning till att deltagaren var i behov av en sysselsättning till att börja med. Deltagaren fick även veta att han fått plats på ett utslussningsboende. Punkt 2, Punkt 4 (igen) Fick remiss till aktivitet hos kommunen (Jobbcenter). Syftet med aktivitet inom kommunen är att deltagaren hålls aktiverad och detta är en förutsättning för en återgång till arbetsmarkanden på sikt. Deltagaren har svårt att bibehålla sin aktivitet i vardagen då han inte har någon sysselsättning. Nytt möte med socialförvaltningen där vi följde upp hur nuläget såg ut och där framkom att deltagaren inte hade gått på aktiviteten, och han hade inte fått någon remiss till psykiatrin av Kriminalvården. Deltagaren såg inte syftet med aktiviteten därför gick han inte dit, framkom även att han misskött sig med sitt boende, han hade haft återfall. En ny planering var då två tvungen att tas fram, kommunen skulle på nytt ta kontakt med beroendemottagningen och sända remiss till psykiatrin. Ny uppföljning planerades nytt möte på socialförvaltningen med. Punkt 2, Punkt 3, Punkt 4 (igen) Deltagaren hade flyttat in i inslussningsboende. Nytt möte på socialförvaltningen där det framkom att deltagarens situation har förändrats. Ohållbar social situation, hade inte gått till psykiatrin när han fick kallelsen, han gick inte till jobbcenter. Motivationen saknades. På grund av missbruk i utslussningsboendet fick deltagaren flytta ut och detta ledde till hemlöshet Punkt 7 Skrivs ut ur projektet då projekttiden var slut och det inte fanns någonting att arbeta vidare med. Personen finns kvar hos socialtjänsten efter avslut.

23 Fallstudie 4 kopplad till processkarta Bakgrund Kvinna född senare delen av 1960-talet som varit helt sjukskriven sedan 2006 och även tidigare haft långa perioder med hel sjukskrivning. Hon har varit borta från arbetsmarknaden i mer än tio år. Hon har och har haft omfattande samsjuklighet och samtidigt en besvärlig social situation vilket gjort att hon under många år gått runt i olika biståndssystem. Vid tidpunkten för inskrivning i projektet kunde konstateras att deltagaren nyligen genomgått både en stor magoperation samt en knäoperation och hade vårdkontakter både på hälsocentral och sjukhusklinik på grund av detta. Vid kartläggning och inskrivning blev det en fördröjning på grund av handläggarbyten både på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan så vi började med att koppla in en coach via direktupphandlingsavtal i projektet. Anledningen till det beslutet var att deltagaren behövde bearbetande, motiverande samt stärkande insatser. Coachen och deltagaren träffades regelbundet och fokuserade mycket på att stärka självkänsla, intresseområden och deltagaren var själv väldigt angelägen om att få komma igång med arbetslivsinriktade åtgärder och att kartlägga framtida möjliga yrkesområden. Coach och deltagare hade kommit ganska långt i sin planering när deltagaren fick sitt handläggarteam. Planering mot nytt arbete var då ganska långt framskriden. När handläggarteamet kom in i bilden fokuserades det inte så mycket på de medicinska hindren, då vi bedömde att hon hade nödvändiga och fungerande vårdkontakter. Vidare var deltagaren mycket ivrig i att komma ut i någon aktivitet. Handläggarteamet kopplade också in medicinsk yoga som deltagaren ganska snart upplevde positiv effekt av. Utifrån deltagarens önskemål tittade vi på olika arbetsmarknadsutbildningar, vad som var mest praktiskt för deltagaren i förhållande till avstånd till utbildningsorten. Träff ordnades med socialtjänsten i hemkommunen för att alla parter skulle medverka i stöttning kring deltagarens ekonomiska situation och förutsättningar för att kunna klara av att genomföra en utbildning mot arbete. Deltagarens upplevelse av stöd från handläggare, coach och socialtjänst innebar att hon upplevde att hon blivit mycket starkare i sig själv och fått stärkt självkänsla. En handlingsplan upprättades som innebar studier till bussförare med inriktning mot turism, då deltagaren uttryckt ett stort intresse för detta. Hon hade under studierna stöd av Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i hemkommunen. Deltagaren slutförde utbildningen och uttryckte stor glädje och stolthet och att det var ett lyft för henne att klara av detta. Efter detta har de medicinska problemen kommit i kapp då hon förutom sina ursprungliga besvär också fått stora besvär med tandlossning (vilket kanske kan bero på medicinering vilket tandläkaren hävdar). Detta gjorde då att handläggarna kopplade in rehabnavigator för att ta ett samlat medicinskt grepp. Det har också visat sig att magoperationen som deltagaren hade gjort tidigare varit till viss del misslyckad och hon fick utökade besvär av olika slag som hon inte hade haft innan

24 operationen. Slutsatsen är att det blev en dålig kartläggning i början på grund av handläggarbyten. Konsekvensen av detta blev att det till en början inte framgick att det hade behövts ett samlat grepp kring deltagarens medicinska rehabilitering. Deltagarens aktiviter tillsammans med coach innebar i och för sig att hon kommit långt i sin yrkesinriktade rehabilitering och också utbildat sig inom sitt intresseområde vilket är ett positivt resultat. På grund av handläggarbyten blev planeringen i fel ordning från början och vi har fått backa och göra omtag. Det belyser vikten av en bra kartläggning och avstämning med vården i ett tidigt skede. Sammanfattning En lyckad rehabilitering i förhållande till ny yrkesutbildning där hon också nu har stora möjligheter till anställning. Dock har nu det medicinska satt käppar i hjulet för deltagaren för hennes möjligheter att söka anställning. Hon har fått nya remisser för bland annat reoperation gällande magen samt att hon har påbörjat deltagande i smärtrehabilitering och en friskvårdssatsning i hemkommunen. Handläggare och deltagaren fokuserade också mycket på deltagarens sociala situation utifrån att det var där man såg att behoven fanns att stärka och stötta henne mot ett självständigt liv. Svårighet Att inte ha en sammantagen bild av det medicinska då något avstämningsmöte inte påbörjade samarbetet då man inte upplevde att det fanns ett behov till en början. Det tog tid för handläggarna att förstå att deltagarens medicinska situation var långt mer komplicerad än vad som framgick. Detta berodde mycket på att deltagaren visade stor motivation mot yrkeslivsinriktade åtgärder och att det inte framkom att hon hade behövt mycket mer stöd i de medicinska kontakterna och att ett helhetsgrepp skulle ha tagits redan från början. Detta visar på att det är viktigt för handläggarteamen att lära känna deltagaren och se igenom deltagarens egna engagemang. Svårigheten var att hennes olika medicinska problem sköttes av olika läkare, dels på vårdcentral och dels på vårdkliniker och utifrån vad deltagaren själv förmedlade så uppfattade handläggarna att det medicinska var under kontroll och att hon endast var föremål för läkning. Deltagaren hade gått igenom två vitt skilda operationer och till en början framgick inte att det fanns mycket kvar att reda ut efter operationerna. Ett inledande avstämningsmöte med en läkare som tagit ansvar för hela deltagarens situation hade underlättat arbetet. En reflektion är att ansvarig läkare på hälsocentralen gav intryck av att situationen var under kontroll och att vården ansåg sig vara klara med henne och att nästa åtgärd skulle vara enbart yrkeslivsinriktad. Ett intryck från handläggare är att deltagaren inte tagits på allvar av vårdgivaren då hon hävdat nya besvär utifrån att hon snurrat runt på vårdcentralen under så många år. I efterhand kan man konstatera att trots att läkarintyg och uttalande från läkare var mycket tydliga och det framgick att deltagaren var färdigbehandlad att så inte var fallet. Detta försvårades också av att deltagaren själv uttryckte så mycket motivation inför yrkeslivsinriktad rehabilitering att man inte riktigt såg att behovet fanns av en djupdykning i det medicinska.

25 3

26

27 Organisation AMiA Centralt projektupplägg Organisation lokalt Samtliga delprojekt har haft lokala styrgrupper bestående av lokala chefer från Af och Fk samt ibland även Sektionschef Fk och Enhetschef Af. I något fall har även Primärvården medverkat. Samtliga delprojekt har haft en delprojektledare och en delprojektkoordinator, en vardera från Fk och Af, som deltagit i de lokala styrgruppernas möten. De lokala styrgruppernas viktigaste uppgift var att säkerställa resurserna lokalt i AMiA. Delprojekt Öst Delprojektet omfattade LFC Täby och Sundbyberg samt delar av AMO Solna. Delprojektet hade en delprojektledare från Försäkringskassan som har arbetat halvtid, en koordinator från Arbetsförmedlingen som har medverkat i olika omfattning, åtta handläggare varav respektive fyra från varje myndighet som arbetat heltid i projektet. Handläggarna rekryterades genom intern rekrytering. Det som eftersöktes var handläggare som var erfarna, kunde tänka utanför den berömda boxen, ha ett engagemang och gilla att samarbeta. Handläggarna arbetade i par och hade ett nära samarbete men hade sin arbetsplats kvar på sina ordinarie kontor. Det har totalt varit sex geografisk spridda arbetsplatser från Solna ut till Norrtälje kommun.

28 Delprojekt Väst Delprojekt Väst omfattade LFC Borås, Trollhättan och Uddevalla. För Arbetsförmedlingens del innebar det två Arbetsmarknadsområden, AMO, och tre lokala arbetsförmedlingar om man räknade enbart till de centrala orterna tillhörande LFC. I projektet arbetade delprojektledare anställd av Arbetsförmedlingen. Varje LFC valde sin egen fördelning av handläggare. De utseddes på olika sätt i de tre områdena, en del fick välja medan andra blev utsedda. Det gjordes på ett liknande sätt vid Arbetsförmedlingen. Det var främst handläggare som arbetade med Arbetslivsintroduktion som fick möjlighet att arbeta i AMiA. Sammanfattningsvis har delprojektet haft 14 handläggare från FK och 15 från AF. I genomsnitt har det varit 5,5 årsarbetare från FK och 6,2 årsarbetare från AF. Den geografiska spridningen av områdena som utsetts till AMiA områden i väst gjorde att det inte blev något naturligt samarbete inom delprojektet. Varje område fick själva klara ut situationer och finna lösningar med hjälp av lokala chefer och delprojektledaren och det blev inget naturligt samarbete över gränserna. Delprojekt Syd Delprojekt Syd omfattade LFC och AMO Malmö. Delprojektet hade tillgång till en intern arbetsgrupp, med handläggare och specialister från de båda myndigheterna, som redan tidigare hade arbetat med gemensam metodutveckling i det ordinarie uppdraget. Vid projektstart hade även särskilt utsedda handläggare från Fk och från Af samlats i en projektgrupp tillsammans med delprojektledningen. I projektet arbetade delprojektledare anställd av Försäkringskassan. Det utsågs tre handläggare från Fk som enbart arbetade med deltagare i projektet. Dessa handläggare tillhörde även projektgruppen. De tog i första hand emot ärenden/deltagare som hade en anställning. För de försäkrade som var arbetslösa blev huvudinriktningen att deltagaren behöll sin personliga handläggare (PHL) in i projektet. FK hade ca 25 PHL som arbetade med arbetslösa. Samtliga av dessa PHL kom att delta i projektet, genom att medverka till gemensamma planer tillsammans med AF och deltagaren även efter deltagaren påbörjat Arbetslivsintroduktionen. Anledningen till denna uppdelning var främst ett kundperspektiv. Delprojektet ville att så få deltagare som möjligt skulle behöva byta PHL. De anställda utgjorde ca 30 % av målgruppen, så ca 70 % av våra deltagare kom att behålla sin PHL in i projektet. På Af behöll deltagaren sin handläggare vid fortsättning i andra program efter Arbetslivsintroduktionen av samma skäl. Delprojekt Nord Delprojekt Nord omfattade LFC och AMO Östersund och omfattade hela Jämtland. Den lokala projektgruppen bestod av handläggarna och delprojektledaren samt enhetschefer och motsvarande i respektive organisation. I projektet arbetade delprojektledare anställd av Försäkringskassan samt fem handläggare (två heltidsanställda från Försäkringskassan samt en heltidshandläggare och två på halvtid från Arbetsförmedlingen).

29 Organisation AMiA Styrgrupp Svante Borg (ordförande) Chef Lokala försäkringscenter, Försäkringskassan Henrietta Stein Chef avdelning Rehabilitering till arbete, Arbetsförmedlingen Pia Ackmark Enhetschef avdelning Rehabilitering till arbete, Arbetsförmedlingen Ulrika Persson Verksamhetsområdeschef sjukförmåner, Försäkringskassan Annika Krook Samverkansansvarig Lokala försäkringscenter, Försäkringskassan Ingrid Landin Kompetens- och kvalitetssamordnare, Coompanion Sverige Anders Fogelberg Arbetsmarknadsexpert, Företagarna Leif Klingensjö Utredare avdelning för lärande och arbetsmarknad, Sveriges Kommuner och Landsting Eva Thulin-Skantze Arbetsmiljöstrateg avdelning arbetsgivarpolitik, Sveriges Kommuner och Landsting Projektgrupp Projektledning Göran Holmström, Projektledare (Fk) Sofia Berggren, Projektadministratör (Fk) Rosita Björklund Bontin, Projektekonom (Fk) Delprojektledning Öst Carolina Lunde, Delprojektledare (Fk) Ola Järnvall, Delprojektkoordinator (Af) Delprojektledning Väst Ann-Christine Karlén, Delprojektledare (Af) Håkan Darefelt, Delprojektkoordinator (Fk) Delprojektledning Syd Ann Walestrand, Delprojektledare (Fk) Maximilian Green, Delprojektkoordinator (Af) Delprojektledning Nord Gisela Wik, Delprojektledare (Fk) Eva Hanning, Delprojektkoordinator (Af)

30 Lokala styrgrupper Lokal styrgrupp Öst Britt-Marie Sandberg Områdeschef, Försäkringskassan Täby Eva Stolpe-Hjertstrand Områdeschef, Försäkringskassan Sundbyberg Annie Rubenson AMO-chef, Arbetsförmedlingen Solna Lokal styrgrupp Väst Borås Dan Rodahl, Områdeschef, Försäkringskassan Ann Larsson, Enhetschef, Försäkringskassa Bobby Hallman, AMO-chef, Arbetsförmedlingen Nicole Bouyer, Sektionschef, Arbetsförmedlingen Trollhättan Bertil Andersson, Områdeschef, Försäkringskassan Jan Renhage, Enhetschef, Försäkringskassan Eva Sannum, AMO-chef, Arbetsförmedlingen Peter Larsson, AF-chef, Arbetsförmedlingen Uddevalla Peter Engwall, Områdeschef, Försäkringskassan Annika Johansson, Enhetschef, Försäkringskassan Henric Atterström, Sektionschef, Arbetsförmedlingen Lokal styrgrupp Syd Ingvar Stevensson, Områdeschef, Försäkringskassan (ordf.) Pia Gustavsson, AMO-chef, Arbetsförmedlingen Håkan Rundgren, Region Skåne Eva Hallmér- Lindahl, Finsam Samordningsförbundet i Malmö (adjungerad) Lokal styrgrupp Nord Charlott Ax, Områdeschef, Försäkringskassan Östersund Per Sundin, Samverkansansvarig, Försäkringskassan Östersund Johan Tegnhed, AMO-chef, Arbetsförmedlingen Östersund Urban Gyllander, Sektionschef, Arbetsförmedlingen Östersund Olle Christmansson, Primärvårdschef, Jämtlands läns landsting

31 Handläggare Antalet handläggare varierar mellan delprojekten främst pga. att såväl hel som deltidare ingår. Några handläggare har inte arbetat i projektet under hela projektperioden. Af-personal i AMiA Thomas Staaf, delprojekt Nord Fredrik Lundqvist, delprojekt Nord Ylva Forseth, delprojekt Nord Maud Sjölander, delprojekt Nord Inga-Maj Persson, delprojekt Nord Margita Malmros, delprojekt Syd Jeanette Arani, delprojekt Syd Elisabeth Tjernström, delprojekt Syd Agneta Heinrichs, delprojekt Syd Lena Lasson, delprojekt Syd Louise Moberg, delprojekt Syd Louise Olsson, delprojekt Syd Pia Andersson, delprojekt Öst Kerstin Bogren, delprojekt Öst Birthe Pereira-Nielsen, delprojekt Öst Pernilla Carlsson, delprojekt Öst Eija Shirvanpour, delprojekt Öst Mia Häll, delprojekt Öst Magnus Axelsson, delprojekt Öst Fk-personal i AMiA Gisela Wik, delprojekt Nord Maria Isberg, delprojekt Nord Birgitta Larsson, delprojekt Nord Åsa Halvarsson, delprojekt Nord Kristin Karlsson, delprojekt Nord Carina Skoogberg, delprojekt Nord Maria Svensson, delprojekt Syd Emma Tidevik, delprojekt Syd Monica Stenberg, delprojekt Syd Sofie Andersson, delprojekt Syd Johanna Thysell, delprojekt Syd Birgitta Karlsson Pamp, delprojekt Öst Liselott Annerberg, delprojekt Öst Magnus Hedman, delprojekt Öst Linda Orrbeck, delprojekt Öst Marie Therese Wildeqvist, delprojekt Öst Anette Syrén, delprojekt Öst Christina Södergren Nilsson, delprojekt Väst Kornelia Hedqvist-Magnusson, delprojekt Väst Magnus Östberg, delprojekt Väst Helene Ahlberg, delprojekt Väst Annika Sörby, delprojekt Väst Jens Ekström, delprojekt Väst Åse Fugelvik-Lindström, delprojekt Väst Anneli Johansson, delprojekt Väst Magdalena Magnusson, delprojekt Väst Lars Olsson, delprojekt Väst Karin Carlsson, delprojekt Väst Lena Okhall, delprojekt Väst Tomas Fredriksson, delprojekt Väst Irene Gustavsson, delprojekt Väst Ove Fridolfsson, delprojekt Väst Marielle Gabrielsson, delprojekt Väst Britt-Inger Fihn, delprojekt Väst Carina Torehov, delprojekt Väst Karin Lennartsson Walli, delprojekt Väst Ingrid Boweden, delprojekt Väst Jan Johansson, delprojekt Väst Hans-Pether Moritz, delprojekt Väst Junis Dahl, delprojekt Väst Börje Nilsson, delprojekt Väst Tomas Fredriksson, delprojekt Väst Camilla Millqvist, delprojekt Väst Anna Jacobsson, delprojekt Väst Emelie Stenbäck, delprojekt Väst Eva Tidebrink, delprojekt Väst Yvonne Andersson, delprojekt Väst Maria Aronsson Dahl, delprojekt Väst Agnetha Pålsson, delprojekt Väst Gerd Strömberg, delprojekt Väst

32

33 4

34

35 1 Handläggningsrutiner i AMiA, delprojekt Öst Inför överlämnade till projektet 1. Ordinarie handläggare på Försäkringskassan (FK) kontaktar den tilltänka deltagaren via telefon eller vid personligt möte för att informera om projektet och fråga om intresse att delta. 2. Om deltagaren svara ja så skrivs en sammanställning inför överlämnade och ett samtycke för att sedan lämna över till AMiA korgarna i ÄHS. 3. Ärenden som ej är aktuella för AMiA-projektet, vilket ska motiveras i en separat journalanteckning. Har pågående arbetslivsinriktad rehabilitering Har en plan för återgång i arbete innan ersättningen upphör Pågår utbyte till sjukersättning Har en allvarlig sjukdom och är beviljad fler dagar med sjukpenning på normalnivå 4. När ärendet är överlämnat till AMiA-teamet på FK så har de 5 dagar på sig att kontakta deltagaren och boka det första 3-partsmötet tillsammans med en arbetsförmedlare i AMiAteamet. Första 3-partsmöte Informera om AMiA, ESF-rutiner, Arbetslivsintroduktion, Aktivitetsstöd, A-kassans storlek, rutiner för utbetalning och ekonomisk vägledning m.m. Projektets möjliga process (paraplyet) Påskrivet samtycke ska finnas Ge deltagaren ett tomt aktivitets/veckoschema att fylla i till nästa gång Informera om att avstämningsmöte med vården kommer att bokas in Boka tid för kartläggningssamtal med AF eller FK Boka tid för avstämningsmöte inför ALI Första kartläggningssamtal (rekommenderas senast 2 veckor efter inskrivningsmötet) Använd kartläggningsmall Gå igenom veckoschemat Gör upp en planering med aktiviteter tillsammans med deltagaren Skriv ner och skriv ut aktivitetsrapporten så att deltagaren kan skriva under direkt Ge deltagaren dagboksblad och informera hur och vad som ska skrivas Boka tid för uppföljningssamtal Efter kartläggningssamtalet: Dokumentera samtalet Skanna in kopia på aktivitetsrapporten samt skicka originalet till delprojektledaren senast den 5:e månaden efter Skriv handlingsplan/plan för återgång i arbete och skicka till deltagaren Reflektion gemensamt Kvalitetssäkrat

36 2 Fortsatt Planering/Uppföljning Sker enligt uppgjord aktivitetsplanering. Avslut i AMiA Kriterier för avslut i projekt AMiA. Arbete Studier Fortsätter i program hos arbetsförmedlingen Eget företag Socialt företagande Beviljad sjukersättning Fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå i vissa fall/ /sjukpenning på normalnivå Gemensam bedömning att personen står till arbetsmarknadens förfogande (SKAT 11) Projektet fullföljt Deltagaren väljer att ta tillbaka sitt medgivande för deltagande i AMiA. Sjukskriven på nytt Slutdokumentation gällande tiden i AMiA-projektet skrivs gemensamt av FK och AF när deltagaren avslutas i AMiA. Denna grundas på den gemensamma planeringen samt genomförda aktiviteter under perioden i projektet. I samband med avslut i projektet, bör ett avslutningsmöte/överlämningsmöte hållas tillsammans med deltagaren och eventuellt ny förmedlare/handläggare i syfte att stämma av fortsatt planering, slutdokumentation och för att denne skall förstå anledningen till varför projektet avslutas.

37 1 Handläggningsrutiner i AMiA, delprojekt Väst Försäkringskassans rutiner inför inskrivning AMIA 1. Gå igenom ärendet när det är cirka sju månader kvar i sjukförsäkringen samt kontrollera om individen bor i rätt område. Kontrollera att dagarna stämmer, att SGI är uppdaterad och att individen har rätt nivå på ersättning (beroende på om man är anställd eller arbetslös) 2. Ärenden som ej är aktuella för AMiA-projektet:( vilket ska motiveras i journalanteckning) Är aktuella och påbörjade i AF/FK-samarbetet Ska åter i arbete Arbetsträning i ordinarie arbete (heltid för individen) och kommer att avslutas innan det är dags för Arbetslivsintroduktion Individen arbetar deltid Utbyte till SE SE + SJP om individen har en så allvarlig sjukdom att det är aktuellt med fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå (tidigare i vissa fall) eller om det är oskäligt (individen kommer inte att kunna tillgodogöra sig Arbetslivsintroduktionen). Fler dagar på normalnivå Indragning 3. Ring och informera individen om AMiA-projektet. 4. Skicka ut samtycke (behöver inte inkomma innan inskrivningsmötet). 5. Gör SASSAM-kartläggning eller uppdatera SASSAM vid behov 6. Gör en AMiA-sammanställning och maila över till handläggare 7. Lägg ärendet i AMIA-korgen Inskrivningsmöte med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen (FK) När samtycke finns överlämna relevanta handlingar till Arbetsförmedlingen, sammanfattningen, LUH (eller andra likvärdiga medicinska underlag) och SASSAM ( FK) Dokumentera i journalen. Se vidare information i avsnitt dokumentation. (FK/ AF) Informera om AMiA inför arbetslivsintroduktion (AF) Informera om aktivitetsstöd, tillhörighet A-kassa och a-kassans ersättningsnivåer m.m. (AF) Beslut tas om program AVP från morgondagens datum, och fram till det datum dagen innan INTRO-beslutet påbörjas. Markerar Ej aktivitetsstöd under fliken Beslut, samt Orsak: Annat. Under fliken Plats, och i fältet Uppgifter, notera: Förberedelse inför Arbetslivsintroduktion, projekt AMiA. ange projektkod: under fliken Kontering, ruta Projekt. ( man måste markera ej aktivitetsstöd efter man skrivit in projektkoden) (AF) Daganteckning görs i AIS med rubrik INSKRIVNINGSMÖTE, notera det som framkommit under mötet. Handläggare på Försäkringskassan anges i anteckningen. Notera inskrivningens omfattning i daganteckning och i beslutsunderlag. (FK/AF) Lämna eventuellt ut dagboksblad som underlag inför kartläggningssamtalet. (FK/AF) Boka ett kartläggningssamtal (senast inom två veckor).

38 2 (FK/AF) Lämna ut enkät med ID-nr. Markera vilket ID-nr som lämnats till resp. individ. Fyll i bakgrundsfakta från handläggare och markera samma ID-nr som individen fått. Samtycke för enkäten sparas i akt hos FK utan IDnr. (AF) När beslut tas för INTRO, anges projektkod under fliken Kontering, ruta Projekt. Denna projektkod skall användas vid samtliga beslut på Af under tiden i projektet, även när Af betalar ut ersättning vid inträdet i Arbetslivsintroduktion. Kartläggningssamtal (senast tre veckor efter inskrivningsmötet) (FK) Använd Sassamkartan vid behov (FK/AF) Klargörande samtal kring deltagarens situation gällande hälsa, arbete, socioekonomisk situation etc. (Förslag på punkter finns exempelvis i bilaga kartläggningssamtal AMiA ). (AF) När det gäller funktionshinderkod ska information lämnas om syftet med en eventuell kodning och hur det fungerar med samtycke till att Af får markera funktionshinder. Vid samtycke sätts lämplig funktionshinderkod. (FK/AF) Gå igenom dagboken (FK/AF) Förklara ifyllandet av Tidsrapporten. (FK/AF) Boka tid för uppföljning/ ev. avstämningsmöte. Fortsatt planering/uppföljning (FK/AF) Fortsatt planering och uppföljning ska ske minst en gång i månaden (AF) Upprätta en handlingsplan med uppgifter om vad som ska göras, när det ska göras och ansvarsfördelning. Använd AF:s handlingsplan. I Handlingsplanen under den Arbetsmarknadspolitiskta bedömningen skriver man även här Förberedelse inför Arbetslivsintroduktion, projekt AMiA. (FK/AF) Tids och arbetsrapport görs en gång i månaden. Vi träffar individen gemensamt minst en gång i månaden. Avstämningsmöte tillsammans med behandlande läkare görs vid behov. Om inget avstämningsmöte görs tas ändå en kontakt med behandlande läkare för att informera om att individen är med i AMIA och informerar om hur vi arbetar. (brevmall finns) (FK) Vid Sjukpenning ska beslut tas om: Rehabiliteringsersättning (15401a-c) när individen går in i en arbetslivsinriktad rehabilitering/arbetsträning. Om individen uppbär sjukersättning och skall ut i arbetsträning skall brev skickas om bibehållen sjukersättning. (FK/AF) Efter halva tiden eller när individen deltagit i aktiviteter under en period lämnas enkäten från Sweco. Reflektion efter mötet vid behov Genomgång efter mötet för att gemensamt komma fram till hur man går vidare i planeringen/rehabiliteringen. På detta sätt får vi möjlighet till reflektion och gemensamt lärande.

39 3 Avslut i AMiA Kriterier för avslutning/avbrott i AMiA-projektet: Arbete Studier Flytt till annat Arbetsmarknadsområde Beviljad sjukersättning Fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå i vissa fall/ /sjukpenning på normalnivå Deltagaren väljer att ta tillbaka sitt medgivande för deltagande i AMiA. Individen kan fortsätta i annat program på Arbetsförmedlingen efter Arbetslivsintroduktionen/ansökning om sjukpenning. Slutdokumentation gällande tiden i AMiA-projektet skrivs av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan gemensamt, när deltagaren avslutas i AMiA. Denna grundas på den gemensamma planeringen samt genomförda aktiviteter under perioden i projektet. Vid avslut i Arbetslivsintroduktionen görs bedömning gemensamt om personen skall fortsätta i projektet eller inte. Om programförmåga finns, fortsätter deltagaren i AMiA i ytterligare maximalt tre månader. Om programförmåga saknas avslutas personen från AMiA och individen kan då ansöka om sjukpenning. Efter maximala tre månader efter avslutat Arbetslivsintroduktion, skrivs man ut ur projektet. Slutdokumentation görs alltid efter avslut i AMIA-projektet. I samband med avslut i projektet, bör ett avslutningsmöte hållas tillsammans med deltagaren i syfte att kommunicera slutdokumentation och för att denne skall förstå anledningen till varför projektet avslutas. När ni är överens om slutdatum lämnas sista enkäten ut. Den skall ha samma Idnr som den första hade. Redovisning till AMiA Om ingen annan överenskommelse görs, är det handläggaren på den myndighet som betalar ut ersättning, som ansvarar för redovisning till AMiA (d v s FK under tiden fram till inskrivning i Arbetslivsintroduktion, därefter AF). Varje månad (senast den sista i månaden efter) skickas uppgift om antalet aktivitetstimmar föregående kalendermånad till hakan.darefelt@forsakringskassan.se. Använd utsänd mall Redovisning av deltagarinsatser, där ni fyller i uppgift om namn, personnummer, starttidpunkt (inskrivningstidpunkt AF), sluttidpunkt, datum för övergång till AF (aktivitetsstöd), avbrottsorsak, omfattning samt antal aktivitetstimmar under månaden. De timmar som redovisas måste finnas dokumenterade, underskrivet av deltagaren, inskannade i ÄHS. Vid avslut i projektet säkerställts att handlingsplaner och programbeslut finns inscannade i ÄHS för framtida sökning vid revision. Avslutsdatum meddelas Håkan i samband med sista redovisning av aktivitetstimmar.

40 1 Handläggningsrutiner i AMiA, delprojekt Syd Inskrivningsmöte med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen (FK) När samtycke finns överlämna relevanta handlingar till Arbetsförmedlingen, sammanfattningen, LOH (eller andra likvärdiga medicinska underlag) och SASSAM (FK) Dokumentera i journalen. Se vidare information i avsnitt dokumentation. (FK/AF) Informera om AMiA inför arbetslivsintroduktion. (AF) Informera om aktivitetsstöd, tillhörighet A-kassa och a-kassans ersättningsnivåer m.m. (AF) o Beslut tas om program AVP från morgondagens datum, och fram till det datum dagen innan INTRO-beslutet påbörjas. o Man anger projektkod under fliken Kontering, ruta Projekt. o Man markerar Ej aktivitetsstöd under fliken Beslut, samt Orsak: Annat. (Man måste ange projektkod innan Ej aktivitetsstöd anges) o Under fliken Plats, och i fältet Uppgifter, noterar man Förberedelse inför Arbetslivsintroduktion, projekt AMiA. (AF) Daganteckning görs i AIS med rubrik INSKRIVNINGSMÖTE/GK-MÖTE, där man noterar det som framkommit under mötet. Handläggare på Försäkringskassan anges i anteckningen. Notera inskrivningens omfattning i daganteckning och i beslutsunderlag. (FK/AF) Lämna eventuellt ut dagboksblad som underlag inför kartläggningssamtalet. (FK/AF) Enkät o Samtycke undertecknas av sökande (förvaras i akt) o Fyll i bakgrundsinformation gemensamt. o Lämna ut enkät med ID-nr (noteras för framtida identifiering) o Enkäten lämnas ifylld till handläggare. Man fäster då lapp med personnummer och namn på enkätens framsida. o Ifylld enkäten lämnas till Max. (FK/AF) Boka ett kartläggningssamtal (helst inom två veckor). (AF) När beslut tas för INTRO, anges projektkod under fliken Kontering, ruta Projekt. Denna projektkod skall användas vid samtliga beslut på Af under tiden i projektet, även när Af betalar ut ersättning vid inträdet i Arbetslivsintroduktion, samt eventuella programbeslut efter Arbetslivsintroduktion (max tre månader). Kartläggningssamtal (rekommenderas senast två veckor efter inskrivningsmötet) (FK) Använd Sassamkartan vid behov (FK/AF) Klargörande samtal kring deltagarens situation gällande hälsa, arbete, socioekonomisk situation etc. (Förslag på punkter finns exempelvis i bilaga kartläggningssamtal AMiA ).

41 2 (AF) När det gäller funktionshinderkod ska information lämnas om syftet med en eventuell kodning och hur det fungerar med samtycke till att Af får markera funktionshinder. Vid samtycke sätts lämplig funktionshinderkod. (FK/AF) Gå igenom dagboken (FK/AF) Boka tid för uppföljning/ ev. avstämningsmöte. Fortsatt Planering/Uppföljning (FK/AF) Fortsatt planering och uppföljning ska ske minst en gång i månaden (AF) Upprätta en handlingsplan med uppgifter om vad som ska göras, när det ska göras och ansvarsfördelning. Använd valfritt dokument för detta. I Af:s handlingsplan under den Arbetsmarknadspolitiskta bedömningen skriver man även här Förberedelse inför Arbetslivsintroduktion, projekt AMiA. (FK/AF) Tids- och arbetsrapport görs en gång i månaden. Vi träffar individen gemensamt minst en gång i månaden. Avstämningsmöte tillsammans med behandlande läkare görs vid behov. Om inget avstämningsmöte görs tas ändå en kontakt med behandlande läkare för att informera om att individen är med i AMIA och informerar om hur vi arbetar. (FK) Vid Sjukpenning ska beslut tas om: Rehabiliteringsersättning (15401a-c) när individen går in i en arbetslivsinriktad rehabilitering/arbetsträning. Om individen uppbär sjukersättning och skall ut i arbetsträning skall brev skickas om bibehållen sjukersättning. (FK/AF) Efter halva tiden eller när individen deltagit i aktiviteter under en period lämnas enkäten från Sweco. Reflektion efter mötet vid behov Genomgång efter mötet för att gemensamt komma fram till hur man går vidare i planeringen/rehabiliteringen. På detta sätt får vi möjlighet till reflektion och gemensamt lärande. Avslut i AMiA Kriterier för avslutning/avbrott i AMiA-projektet: Arbete Studier Flytt till annat AMO (Arbetsmarknadsområde) Beviljad sjukersättning Fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå i vissa fall/ /sjukpenning på normalnivå Deltagaren väljer att ta tillbaka sitt medgivande för deltagande i AMiA. Gemensam bedömning att personen står till arbetsmarknadens förfogande (SKAT 11)

42 3 Slutdokumentation gällande tiden i AMiA-projektet skrivs av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan gemensamt, när deltagaren avslutas i AMiA. Denna grundas på den gemensamma planeringen samt genomförda aktiviteter under perioden i projektet. Blankett gällande slutdokumentation för Arbetslivsintroduktion kan användas. Vid avslut i Arbetslivsintroduktionen görs bedömning gemensamt om personen skall fortsätta i projektet eller inte. Om programförmåga finns, fortsätter deltagaren i AMiA i ytterligare maximalt tre månader. Om programförmåga saknas avslutas personen från AMiA och individen kan då ansöka om sjukpenning. Efter maximala tre månader efter avslutad Arbetslivsintroduktion, skrivs man ut ur projektet. Slutdokumentation görs alltid efter avslut i AMIA-projektet. I samband med avslut i projektet, bör ett avslutningsmöte hållas tillsammans med deltagaren i syfte att kommunicera slutdokumentation och för att denne skall förstå anledningen till varför projektet avslutas. När ni är överens om slutdatum lämnas sista enkäten ut. Den skall ha samma ID-nr som den första hade. Detta ID-nr erhålls av Max. Redovisning till AMiA Om ingen annan överenskommelse görs, är det handläggaren på den myndighet som betalar ut ersättning, som ansvarar för redovisning till AMiA (d v s FK under tiden fram till inskrivning i Arbetslivsintroduktion, därefter AF). Varje månad (senast den sista i månaden efter) skickas uppgift om antalet aktivitetstimmar föregående kalendermånad till maximilian.green@arbetsformedlingen.se. Ange namn, sex första siffrorna i personnummer, antal timmar i aktivitet samt vilken månad aktiviteten avser. Underlaget för redovisade timmar skall skrivas under av deltagare, och sparas i akt. Man kan redovisa flera deltagare i samma e-postmeddelande. Vid avslut anges avslutsorsak, samt vilken datum deltagare avslutades i AMiA. Avslut i projektet Vid avslut i projektet skrivs samtlig dokumentation från Fk och Af ut, annan dokumentation kopieras, och allt skickas i pappersformat till: Ann Walestrand, Försäkringskassan, Box 8044, Malmö.

43 Handläggningsrutiner i AMiA, delprojekt Nord PHL lämnar ärende som har minst sex månader kvar till utförsäkring till någon eller alla av AMiAhandläggarna FK. Inom fem dagar (om inget annat sägs) ringer alternativt kallar FK df till ett första informations- och inskrivningsmöte (hos AF eller FK som det passar bäst) Inskrivning/Informationsmöte Inför: FK tar med medicinskt underlag, beslutsbrev och missiv för SA, alternativt 038-bild för sjukpenning samt samtyckesblankett Under info-inskrivningsmöte Informationsmöte: Fråga vad de vet om utförsäkran/arbetslivsintroduktion, informera. Ta reda på arbetsgivare, arbetsgivarens namn o tel. samt om de är med i a-kassa. Ta också reda på om df har en etablerad vårdkontakt eller inte, om inte är det aktuellt att etablera? Dela ut informations mtrl, vad som finns att tillgå i projektet, i förekommande fall dagboksblad och kartläggningsmall. Gå igenom dagboken och överenskom med df att den får fylla i dagboken till nästa träff och svar på frågor i kartläggningsmall efter bästa förmåga. Ta skriftligt samtycke. Om df tackar ja: boka kartläggningsträff inom tre veckor. (Alternativt kartläggning vid första mötet) AMiA-AF: Om deltagaren väljer att tacka "ja" till inskrivning i projekt AMiA, tas beslut om program AVP från samma dag och fram till det datum dagen innan INTRO-beslutet påbörjas. Under fliken Plats, och i fältet Uppgifter, noterar man "Förberedelse inför Arbetslivsintroduktion, projekt AMiA". Man anger projektkod under fliken Kontering, ruta Projekt. Man markerar Ej aktivitetsstöd under fliken Beslut, samt Orsak: "Annat". Viktigt är att göra detta i ovan nämnd ordning; möjligheten att lägga in projektkod sist finns ej. Efter inskrivningsmöte AMiA-FK meddelar PHL att ärendet kan flyttas över till AMiA-handläggare FK. AMiA-FK öppnar SAM-PLN akt i ÄHS och för relevant dokumentation i vardera ärendeslag. AMiA-FK mailar namn, personnummer, inskrivningsdatum, sjuskrivningsnivå till Gisela. AMiA-journal påbörjas i SAM-ärendet.

44 Kartläggningsträff båda eller antingen AF/FK -AMiA Diskutera och gå igenom nuläget och därefter lämpliga åtgärder/önskemål/avstämning. Gå igenom kartläggningsmall och komplettera. Gå igenom dagboksblad och för över till tidrapporter där planerad och planerad faktisk tid förs in. Vill deltagarna själva använda mail eller annat redovisningssätt är det möjligt men se till att underskrivna tidrapporter finns i varje ärende. Scanna in rapporterna i SAM-ärendet. Upprätta aktivitetsplan/handlingsplan och planera för kommande åtgärder/insatser och uppföljningsmöten. Planera för ev. avstämningsmöte med vården. Gå igenom och notera om df är med i a-kassa. Behövs kontakt med socialtjänst eller andra aktörer? Informera och dela ut enkät. Därefter är det individuell planering utifrån df som gäller. Möten kallas Uppföljnings-möten. Tillägg efter att egen projektpersonal anställts: Vid informations- och/eller kartläggningsmöte informeras den försäkrade om vilka insatser som kan erbjudas av projektets egen personal; rehabnavigator, hälsovägledare och mediyogaterapeut. Vid behov och på förekommen anledning kopplas personalen in. Oftast genom att personal ringer upp den försäkrade och bokar in en tid för första möte, alternativt att den personalen medverkar vid kartläggningsmöte. Dokumentation: skall följa Ensa, d.v.s. dokumentera det huvudsakliga innehållet i AMIA-journal som läggs upp i varje ärende, endast hänvisningar i ÄHS-journalen. Vid behov kan ex avstämningsmötesdokument (då de skickas till andra parter) skrivas på de vanliga dokumentmallarna och endast sammanfattas i AMiA-journalen. FK är projektägare och all dokumentation skall samlas hos FK. Upprätta inte journalen, fyll på. Kan bli vissa förändringar utifrån den nya metoden gemensam kartläggning d.v.s. nya dokumentmallar, doaregistrering etc. I varje enskilt ärende kommer AF/FK handläggare överens om båda eller en skall gå på uppföljningsmöten/göra telefonuppföljningar etc. Inför Intro Boka tid med deltagaren för inskrivning i intro. AF: Fattar beslut om INTRO. Relevant information om närvaroblanketter som i vanliga INTRO. FK: ser till att blankett 7285 skickats till df alternativt till AF innan mötet. Efter intro-möte avslutar FK sjuk eller sa-akt i ÄHS och för all dokumentation i SAM-akten.

45 Under Introtid Fortsatt planering och uppföljningar i enlighet med den individuella planen. Redovisning, deltagare Handläggare AF/FK kommer överens om vem av handläggarna som ansvarar för redovisning i varje individuellt ärende till Gisela. Senast den 10:e månaden efter redovisas antal aktivitetstimmar för föregående månad. Ange namn och antal timmar och skicka per mail till Gisela. Ange också (i förekommande fall) datum för ingång i INTRO. Deltagarnas ekonomiska ersättning tar Gisela ut ur Din Arbetsplats FK alternativt får av ekonom AF för personer som är i introt. Redovisning, handläggare Direkt efter månadsskifte fyller handläggare i sin tidrapport i (individuellt hur man för timmarna, överenskoms med Gisela). AF-handläggare skriver under sin tidrapport och tillser att närmaste chef (i den egna organisation) skriver under som behörig företrädare, lämnar därefter rapporten till Gisela. FK-handläggare skriver under sin tidrapport och lämnar till Gisela. Avslut i projektet Avslutningsmöte med relevanta parter den försäkrade samt AF/FK är obligatoriska. Slutdokumenteras i enlighet med bifogade blankett. SAMTLIG dokumentation kopieras och lämnas i pappersform till Gisela, meddela avslutningsdatum per mail.

46 Urval av deltagare i projekt AMiA Här beskriver delprojekten i AMiA hur urvalet av deltagare till projekt har gått till hos dem. Delprojekt Syd Utgångspunkten för delprojektet i Malmö är att alla som riskerar utförsäkring ska erbjudas plats i projektet. (Vi har även velat engagera så många handläggare som möjligt) I de instruktioner som handläggarna fick vid projektstart står det: Bevaka ca 8 månader innan utförsäkring. Kvalitetssäkra medicinskt underlag. Af-FK? Avslut planeras? Om inte: AMiA Från början hade vi problem att kunna identifiera målgruppen, då vi saknade listor. Uppgifter om de som uppbär tidsbegränsad sjukersättning (SA) har vi kunnat få fram via controllers, och fr.o.m. sommaren 2012 har vi också tillgång till listor på dem vars sjukpenningdagar tar slut om 9 månader. För att underlätta för handläggarna att hitta sina ärenden, har delprojektet tagit fram listor på aktuella ärenden. Vid genomgång av dessa listor kan vi konstatera att många ärenden inte blir aktuella för AMiA, t ex; Ärenden som får fortsatt sjukpenning på normalnivå Ärenden som tillhör annat LFC (och arbetar i Malmö) Ärenden som bor i Vellinge kommun (utanför Afs upptagningsområde) Ärenden med ansökan om stadigvarande sjukersättning (där det finns underlag för ett bifall) På LFC Malmö finns 4 enheter som arbetar med sjukförsäkring. Två enheter arbetar med anställda, och två enheter med arbetslösa. Genom att titta bakåt kunde vi se att anställda utgjorde ca 30 % av de överlämningsmöten som vi haft innan AMiA. Dessa ärenden blev alltså få, per handläggare. Vi valde därför att ärenden som har anställning lämnas, efter identifiering, över till 3 särskilt utsedda AMiA-handläggare. För ärenden som är arbetslösa, behåller ordinarie PHL ärendet, och tar med ärendet in i projektet. Detta förfarande kan delvis påverka rekryteringen till projektet. Det kan antas att det från PHLs sida kan vara attraktivt att bli av med sitt ärende, och att därför det finns större incitament hos anställda att erbjuda AMiA. På samma sätt kan man anta att för en PHL som arbetar med arbetslösa, kan det innebära mindre jobb, om man underlåter att erbjuda AMiA. Ärendet blir då inget samarbetsärende, med redovisning, uppföljning etc., utan avslutas utan extra arbete. På Af har man särskilda handläggare som enbart arbetar med Arbetslivsintroduktionen, och samtliga dessa handläggare ingår i projektet.

47 Delprojekt Väst Försäkringskassans personliga handläggare går igenom listor regelbundet, listor som visar vilka personer som inom en tidsram om upp till 9 månader, riskerar utförsäkring från sjukförsäkringen. Bedömning görs om det: finns tillräckliga underlag för fortsatt rätt till ersättning inom sjukförsäkringen ny prövning genomförs saknas underlag som styrker fortsatt rätt till ersättning från sjukförsäkringen men osäkerhet finns komplettering sker bedöms inte ha fortsatt rätt till ersättning från sjukförsäkringen förberedelse sker inför avslut Nästa bedömningsgrund: helt arbetslösa med hel ersättning som upphör helt arbetslösa med partiell ersättning som upphör anställda som ej bedöms kunna återgå till anställningen helt eller delvis De som inte bedöms ha fortsatt rätt till ersättning eller där man är osäker och det krävs en prövning av förmågan, de presenteras för projekt AMiA. Huvudregel är att man 6 månader före övergången till Arbetslivsintroduktion, startar i projekt AMiA men de som först tackat nej eller där det genomförts en kompletterande utredning som inte visat sig ge fortsatt rätt till ersättning de kan starta med kortare ersättningstid kvar. I område Väst har handläggarna vid båda myndigheterna som mål att endast två veckor ska passera mellan identifiering av ärendet tills att det första trepartsmötet och inskrivning i AMiA sker. Detta följs upp av enhetscheferna på FK. Skälet till den snävt satta gränsen är att det annars tar alltför lång tid innan första treparts/avstämningsmötet genomförs. Det innebär att handläggarna får ha fasta tider avsatta tillsammans för att med kort varsel klara att ta emot nya deltagare. I de fall där avstämningsmöte med vården bör genomföras, där etableras kontakt mellan AF och FK handläggaren tillsammans med deltagaren i avvaktan på mötet med vården. Delprojekt Öst De personer som har närmat sig utförsäkring med minst 4-6 månader kvar av sin ersättning har tillfrågats om de vill medverka, det är frivilligt. Vi har tagit med alla som är sjukskrivna på minst 50 % eller har halv SA. De som inte är aktuella är alltså de som bara har ¼ ersättning, pågående i annan arbetslivsinriktad åtgärd, allvarligt sjuk med fler dagar på normalnivå eller bedöms ha stadigvarande nedsatt arbetsförmåga och är aktuell för utbyte mot sjukersättning.

48 Delprojekt Nord Urvalsprocess av deltagare Personliga handläggare tar fram ärenden som blir utförsäkrade om 6 månader. PHL inhämtar medgivande från den försäkrade att AMiA-handläggare får ta kontakt. AMiA-handläggare från Försäkringskassan går igenom ärendet. Tar en första kontakt med den försäkrade för information som lämnas gemensamt av AMiA-handläggare FK/AF i huvudsak. På grund av lågt befolkningsunderlag tar vi in de allra flesta för att nå upp till antalet. Vi tar också in alla oavsett nivå på sjukskrivning/sa. Anledningar till att vi inte väljer att ta in är: Svår sjukdom orimligt att deltagaren skulle kunna tillgodogöra sig insatserna Prövning SA pågår som vi bedömer är mycket sannolikt att de beviljas Personen ifråga tackar nej Vi får ärendet för sent från personlig handläggare alternativt vi inte lyckas nå deltagare i tid. Med för sent menas att det är för kort tid kvar innan utförsäkring = 1,2, 3 månader Vi har haft vissa svårigheter initialt att hinna kontakta alla i rätt tid på grund av bemanningsfrågor, inte frigjorda från ordinarie verksamhet

49 5

50

51 Deltagaraktiviteter i projekt AMiA Kategori 1 (Hälsa, livsstilsförändring och mobilisering) Deltagarträffar Ersättning för resor och träningskort Arbetsförmedlingens ordinarie upphandlande rehabtjänster Anställning av personer med ansvar för genomförande av insatser som erbjuds deltagarna Medicinsk yoga enskilda konsultationer, gruppaktivitet, föreläsning Hälsovägledning personlig tränare, kostrådgivning, gruppträning, enskild träning, motiverande samtal, föreläsningar, gruppverksamhet inom hälsoområdet Rehabnavigator individstöd, samordning medicinsk översikt, deltagande vid kartläggningsmöten Arbetsterapeut anställd för att arbeta med ReDO (vardagsrevidering) Externa aktörer Coachsamtal Friskvård/hälsoprogram (se avtal) Bearbetande/motiverande insatser (se avtal) Kurs Livsenergi Deltagaren gör själv: Motion och andra livsstilsförändrande aktiviteter Kultur och föreningsverksamhet Sociala aktiviteter AMiA (Af, Fk) erbjuder: Möten av olika karaktär såsom motivation, vägledning, coaching, avstämningsmöten, hälsofrämjande planering Afs specialister Aktiviteter via samordningsförbund Kontinuerliga möten med handläggare Andra aktörer erbjuder: Livsstilsförändrande och hälsofrämjande aktiviteter För-rehab och arbetslivsinriktad rehabilitering Medicinsk rehabilitering Studiebesök och deltagande i gruppaktiviteter FaR (Fysisk Aktivitet på Recept) Fontänhuset

52 Kategori 2 (Försörjningsfrågor) Gemensamma deltagarträffar AMiA (Af, Fk) erbjuder: Individanpassad information om Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens förmåner och ersättningsformer; boendetillägg, sjukersättning, sjukpenning och bidrag kopplade till A- kassa, Alfakassa, skuldsanering, ekonomisk rådgivning, tidsintervaller, försörjningsstöd aktivitetsstöd. Samtal om förutsättningarna i Arbetslivsintroduktion Generell information om privata och fackliga försäkringar, vara behjälplig med kontakter om så behövs. Information från Afs socialkonsulent Information om andra insatser som finns i samhället. Hjälpa till med kontakter med berörda myndigheter ex socialtjänsten, kommunens budgetrådgivning, handläggare aktivitetsstöd. Andra aktörer erbjuder: Socialsekreterare informerar om kommunens insatser och försörjningsstöd Konsumentvägledning Kategori 3 (Yrkesvägledning, arbetsprövning och praktik) Gemensamma deltagarträffar Avrop Arbetsförmedlingens rehabiliteringstjänster inklusive avrop externa coacher Externa aktörer Coachning, studiebesök, yrkesvägledning Sociala företag; Studiebesök, Arbetsträning, Praktik, Information om att starta socialt företag(utbildning), Deltagaren gör själv Deltagare söker själv upp ex studieförbund och andra utbildningsanordnare, olika arbetsplatser genom kontakt med varandra tips och råd Deltagare söker själv upp arbetsgivare för praktik AMiA (Af, Fk) erbjuder: Kartläggning av intressen och mål Förmågeutredningar Vägledning från Arbetsförmedlingens specialister samt kontakt med SIUS och projekt Entré Coachande samtal Matchning - Deltagaren erbjuds praktik/arbetsträning/utifrån sina förutsättningar Studiebesök samt hjälp att söka praktik Arbetsträning/arbetsprövning/arbetspraktik på en arbetsplats med stöd av Fk och Af Handledare inom kursverksamhet

53 Andra aktörer erbjuder: Program Hjortmossen arbetsrehabilitering med arbetsstationer Samhall- arbetsförmågebedömning och arbetsträning Datortek, dataträning Studie- och yrkesvägledning Kompassen (arbetsrehabilitering) Stegen (arbetsförberedande insatser via aktiviteter) Nya Aktivitetsarenan (arbetsprövning/praktik) FINSAM Erbjudande om andra projekt om de bättre skulle tillvara deltagarens möjligheter Kategori 4 (Att söka jobb) Vi har i projektet deltagare som inte alls är eller ens under projekttiden blir så friska att de klarar av att söka jobb utan stort stöd från handläggarna och övriga aktörer. I dessa fall letar vi gemensamt efter prövningsplatser och försöker övertyga arbetsgivare om det lämpliga att erbjuda deltagaren anställning. Vi har också många deltagare som upplever att de med hjälp av vårt stöd under projekttiden blivit så stärkta att de efter 9 månader i projektet klarat av att söka arbete helt på egen hand. Gemensamma deltagarträffar I Nord planeras rekryteringsträff vår 2013 med lokala arbetsgivare efter en inventering hos deltagaren Rehabtjänster (Af) Eductus Externa aktörer Coachsamtal hjälp att skriva CV, söka praktikplatser AMiA (Af, Fk) erbjuder: Dialogmöten återkommande med handläggare Seminarier på Af hitta jobben och söka jobben Att söka jobb - hjälp från Af - hjälp att läsa annonser, hitta rätt Insatser via Arbetsförmedlingens övriga handläggare, ex rehab handläggare, SIUS, projekt Entré, jobbcoach, samordning med lönebidragshandläggare Matchning Deltagare matchas mot lediga jobb utifrån sina förutsättningar Ackvirering av plats Öva på att skriva CV, bl.a. från Afs hemsida Ringa samtal till arbetsgivare Rehabtjänster (Af) Arbetslivsresurs och Personalstrategerna

54 Rehabnavigator AMiA, delprojekt Nord Delprojekt Nord berättar om rehabnavigatorn hos sig. Anledningen till att vi anställde en rehabnavigator var att vi såg att det behövdes en kanal för att utveckla och förbättra vårdsamarbetet. Detta då många av våra kunder som exempelvis varit borta länge från arbetslivet på grund av sjukdom har saknat en fast läkarkontakt/vårdkontakt. De har träffat stafettläkare eller också bara fått medicin utskriven utan att ha träffat en läkare på många år. Rehabnavigator ska då kunna stötta kunden i det första mötet med ny läkare och också kunna bistå läkaren vid det första mötet med att sålla i den information som finns kring en kund som varit sjukskriven i kanske 10 år. Avsikten är inte att ersätta avstämningsmöte men att underlätta för både kunden och vårdgivaren då det saknas etablerad kontakt med god kännedom hos behandlande läkare om kunden/patienten. Vi har också många kunder som upplever att de har gått igenom en mängd utredningar och fått olika svar från sina läkare men sedan inte riktigt förstått vad det innebär och hur detta skulle påverka dem idag. Rehabnavigator ska kunna bistå kunden i att gå igenom den utredning som finns, ringa in vad som är aktuellt i dagsläget och sedan förbereda kunden på ett bra sätt inför ex en ny läkarkontakt. Men också kunna ge kunden trygghet i att en tidigare diagnos eller ett ställningstagande kanske idag inte längre är aktuellt eller innebär ett hinder för att delta i någon aktivitet. Detta då vi upplevt att det hos en del kunder finns en rädsla för att våga prova aktivitet på grund av något som framkommer ur en kanske mycket gammal utredning. Vi har också hos en del vårdgivare saknat en ingång för att snabbt kunna upprätta samarbete. Vi har också upplevt oss behöva en kanal in för att samarbeta i ett längre och bredare perspektiv genom att vi ska kunna sprida våra goda erfarenheter av bland annat förebyggande hälsoarbete till ansvariga för detta inom Jämtlands läns landsting. Den rehabnavigator som vi anställt är utbildad företagssjuksköterska i botten och har också sitt uppdrag som rehabkoordinator i landstinget kvar på halvtid. Har en gedigen medicinsk kompetens och också de rätta kontakvägarna in i ordinarie vårdverksamhet. Praktiskt arbete Arbetar både med och för enskild deltagare och med medarbetarna i AMiA. Deltar i delprojektets arbetsgruppsmöten varannan måndag. Deltar i de månatliga deltagarträffarna. Medverkar vid kartläggningssamtal med deltagaren.

55 Deltar vid Avstämningsmöten om det är till nytta för deltagaren. Rehabnavigatorn kan delta med kunskap om såväl tidigare rehabinsatser samt ev. ytterligare åtgärder. Hjälper deltagaren samt även handläggare att tolka vad sjukvården skriver i utlåtanden. Träffar deltagaren för enskilda samtal och planering med vården. Samordnar kontakter inom vården med ex: Ortopeden, Smärtmottagn, Psykiatrin och Primärvården. Planerar och genomför resursteammöten. Det är möten där representanter från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialförvaltningen, eventuellt större arbetsgivare ex. kommunen samt Behandlingspersonal/multimodala teamets representanter Läkare, Distriktssköterkor, Psykolog, Kurator, Psykiatrisjuksköterska, Sjukgymnast samt rehabkoordinator inom framförallt Primärvården och för varje Hälsocentral, träffas för att bild eller vidmakthålla nätverk för samverkan. Syftet med mötet är att se hur partnerna kan samarbeta omkring de individer som behöver deras gemensamma resurser. Det är även ett tillfälle att presentera sina roller samt organisationer. Dessa möten ska ske två ggr per år. Försöker implementera arbetssätt från AMiA till vården, ex medicinsk yoga. Samverkar med hälsovägledare och yogaterapeut.

56 Vardagsrevidering ett arbetsrehabiliteringsprogram - AMiA, delprojekt Syd Om programmet Vardagsrevidering (eng. förkortning ReDO) är ett arbetsrehabiliteringsprogram som stödjer klienter att förstå förhållandet mellan hälsa och dagliga aktiviteter och därigenom uppnå en ökad arbetsförmåga. Vardagsrevidering är ursprungligen utvecklat för personer med stressrelaterad ohälsa men kan användas för alla klienter som av olika anledningar upplever ohälsa och saknar arbetsförmåga på grund av sin vardagliga situation. Vardagsrevideringsprogrammet stöder deltagare att påbörja en omstrukturering av sina mönster av dagliga aktiviteter och rutiner för att uppnå en hälsosammare balans som bland annat gör det möjligt att återta och behålla ett arbete. I programmet analyserar deltagarna sina egna dagliga aktiviteter; hur de uppfattas och strukturen på sina vardagsmönster. De analyserar vad i deras dagliga liv som de behöver förändra, och vad som är viktigt att behålla eller förbättra. Baserat på denna egenanalys formulerar de mål och delmål och strategier för att uppnå dessa mål. Vardagsrevideringsprogrammet omfattar 16 veckor av intervention. Längden på programmet kan dock skräddarsys för att passa specifika villkor. Programmet leds av arbetsterapeuter och är huvudsakligen gruppbaserat (6-8 deltagare per grupp), samtidigt som varje individs specifika situation ges fokus. Programmet består av tre faser. Efter en inledande enskilt möte med gruppledarna träffas gruppen två gånger i veckan, under två timmar över tio veckor (fas I och II). Under programmets sista 6 veckor (fas III) genomför deltagarna en arbetsplatspraktik, under vilken två gruppmöten ingår. Fas I innebär egen-analys av aktivitet och deltagarna utforskar olika egenskaper, innehåll och organisation av sina dagliga aktiviteter. Fas II fokuserar på att formulera mål och strategier för förändring. Fas III pågår under en 6 veckors arbetspraktik som ger möjlighet att gradvis genomföra de nyligen inlärda strategierna. Vardagsrevideringsprogramet som inkluderar hela vardagssituationen, inklusive lönearbete och sysslor utanför betalt arbete, kan vara en lovande metod för arbetsrehabilitering för individer som är i behov av en omstrukturering av vardagen för att återfå arbetsförmåga. För att förbättra beredskapen för arbete bland deltagarna i AMiA beslutade delprojekt Syd att tillämpa Vardagsrevidering som en metod för arbetsförberedande rehabilitering.

57 Genomförande i AMiA ReDO var en insats som erbjöds deltagare i AMiA delprojekt Syd och den utvärderades av Lunds Universitet. Alla nya deltagare i AMiA från och med mars 2012 till februari 2013, randomiserades och ingick i antingen en experiment- eller en kontrollgrupp. Kontrollgruppen erbjöds sedvanliga arbetsrehabiliterande insatser och experimentgruppen erbjöds delta i ReDO och genomgå Vardagsrevideringsprogrammet. Från mars 2012 till februari 2013 startade kursledare, utbildade i metoden Vardagsrevidering och leg. arbetsterapeuter, 10 grupper. 54 deltagare började i grupperna och av dessa fullföljde 31 programmet. 23 personer avbröt programmet. Anledningarna till avbrotten var bland annat språkförståelse - svårigheter att förstå och använda materialet ändamålsenligt och/eller inte klarat delta i gruppdiskussionerna, återinsjuknat, provat på kursen men ansetts/ansett sig ha annat behov Av de 31 deltagare som fullföljde programmet har 23 gått vidare till annan verksamhet, såsom arbetsträning, social träning, arbetsrehabilitering/träning, arbetsförmågebedömning. 8 deltagare har bedömts behöva ytterligare medicinsk behandling. Deltagarna fick utvärdera programmet. I utvärderingen framgick att det upplevs viktigt att vara i grupp, få dela med sig, få rutiner, hitta alternativ till hur man ska hantera sin vardag oavsett grundproblematik. Man har fått insikt i det egna agerandet, insett vikten av att vara aktiv, förstått att man kan mer än man tror och att man ska våga lita på och utmana sig själv. Nedan finns några kommentarer från utvärderingarna och svar på frågan om vad det viktigaste programmet gett och vad man lärt sig. Jag har lärt mig att planera min vardag och se vad som tar min energi och ger mig energi Känsla av sammanhang. Bekräftelse för mina upplevelser och hjälp att reda ut och se vad jag gör och behöver göra i form av t ex mål, delmål och liknande. Jag tycker att det har varit mycket bra. Bland annat för man har träffat andra i samma situation. Vi har gett varandra stöd och råd. Jag har även lärt mig att sätta mål på ett realistiskt sätt. Mer information om Vardagsrevidering kan lämnas av Lena-Karin Erlandsson, Lunds universitet. lena-karin.erlandsson@med.lu.se.

58 MediYogaterapeut och hälsovägledare - AMiA delprojekt Nord Delprojekt Nord berättar om hälsovägledningen och den medicinska yogan hos sig. Tidigt i projektarbetet blev vi klara över att många av våra deltagare helt saknade hälsovägledande, livsstilsförändrande och andra insatser utanför sjukvården som kunde förbättra deras hälsa både innan och under en eventuellt arbetslivsinriktad process. På deltagarträff ställde vi frågan direkt till deltagarna vad de saknade och önskade i sin rehabiliteringsprocess. En stor majoritet uppgav att de saknade hälsofrämjande åtgärder som anpassad träning med stöd, träning i grupp, kostrådgivning, avslappningsövningar, föreläsningar om stress, yoga, hjälp till livsstilsförändring etc. De önskade aktiviteterna finner stort stöd i forskning. Det är vetenskapligt bevisat att fysisk inaktivitet är en riskfaktor för många sjukdomar och att bibehållen fysisk aktivitet bidrar till att människor kan leva ett oberoende liv långt upp i åldern. Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt-/kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa. Forskning pågår och har pågått i närmare 15 år beträffande MediYoga som är en svensk uppfinning som funnits sedan Den har sina rötter i den flera tusenåriga Kundaliniyogan och influeras av Ayurveda och Kinesisk Medicin. Fysiologiska parametrar visar att kortisolhalter och blodtryck sjunker och utövare formulerar att de känner glädje, balans, kraft, de sover bättre. En ny svensk studie vid hjärtintensiven på Danderyds sjukhus visade tydligt att Medicinsk Yoga minskar risken för hjärtinfarkt. Sedan januari 2010 använder sjukhuset MediYoga i reguljär rehabilitering av sina hjärtinfarktpatienter. Från mars 2011 tog vi därför beslut i AMiA delprojekt Nord att anställa en Hälsovägledare på 50 % och en MediYogaterapeut på 50 % för direkt arbete med våra deltagare. Medicinsk yoga Deltagande i medicinsk yoga börjar med en enskild session. Den utgår från deltagarens situation. Samtalet utgår från hur kroppen mår, relationer och självskattning. Utifrån svaren i samtalet kan ett yogapass väljas ut som passar just för den personen. Deltagaren och yogaterapeuten går igenom yogapasset som innehåller fyra delar; andning, yogarörelser, vila och meditation. Deltagaren får sedan med sig en bok och en cd-skiva och kan göra programmet själv hemma. Uppföljningen sker antingen per telefon med yogaterapeuten eller så bokas ett nytt möte på hemorten. De deltagare som har möjlighet kan komma på en yogaklass med MediYoga en gång i veckan i Östersund. Den är utformad som en rehabgrupp där det görs yoga under en timme. Under den

59 andra timmen delar deltagarna sina upplevelser med de andra i gruppen. Ofta är det även ett tema som diskuteras kring som t.ex. stress, sömn, vad du tänker mm. AMiA-deltagare berättar bl.a. att de har fått bättre sömn, känner mindre smärta, är mindre stressade, har sänkt sitt blodtryck och till och med slutat med vissa mediciner. MediYogaterapeuten har träffat deltagare i deras närområde då de haft svårigheter att resa. Mötet sker på närmaste Arbetsförmedlingskontor. För deltagare som inte kunnat åka har det varit värdefullt. Bortsett från arbete med deltagarna har MediYogaterapeuten varit i kontakt med Folkhälsocentrum 1 och samarbetar med vården för att Medicinsk yoga ska bli ett naturligt inslag i FAR (fysisk aktivitet på recept) samt att flera personer inom vården och psykiatrin ska vara utbildade medicinska yogaterapeuter och bedriva yoga inom verksamheterna. Hon har mestadels arbetat med spridningen av kunskapen och forskningen men vill på sikt även utbilda dem. Hälsovägledning Hälsovägledning innebär alltid en individuell överenskommelse och plan mellan hälsovägledaren och deltagaren. Den kan bestå av individuella aktiviteter och gruppaktiviteter. Det börjar nästan alltid med att hälsovägledaren och deltagaren har ett enskilt möte för att prata om vilken lösning som är bäst för just den personen. Exempel på aktiviteter är: Enskild träning (där är en viktig del för hälsovägledaren att motivera, ge tekniktips och sätta upp mål.) Inomhusträning (ex: gym- och styrketräning, övningar i balans, stabilitet och rörlighet) Utomhusträning (ex: cykling, löpning, promenader, stavgång, inlines) Hemmaträning (antingen några få övningar eller hela träningsprogram) Kostrådgivning (kostanalys, motiverande samtal, diskussioner kring nuläge och önskat läge, livsstilsförändringsprat, empowerment etc.) Gruppverksamhet (Livsstilsförändringsprat och empowerment. Ex: leva livet med god mat med syfte att i grupp lära sig mer om god och nyttig vardagsmat, diskussioner med andra, egen reflektion kring matvanor, värderingar etc.) Matlagningskvällar, där man träffas för att lära och inspireras till matlagning tillsammans. Bortsett från arbete tillsammans med deltagarna har hälsovägledaren kontakt med Folkhälsocentrum och lokala gym för att upplysa dem om vikten av att arbeta förebyggande och individanpassat för den här målgruppen. 1 Folkhälsocentrum är en enhet inom landstinget som arbetar med att förebygga ohälsa. De kan rikta sig till grupper som vården inte når men som kan bli aktuella för vården om de inte förebyggs.

60 Kom igång -grupper i AMiA, delprojekt Öst Kom igång-grupper är gruppverksamhet som riktar sig till deltagare som behöver fortsatt stöd i arbetet att söka praktikplats eller jobb under tiden i AMiA. Deltagaren får information från Arbetsförmedlingen om vilka insatser, hjälpmedel och program som finns för att underlätta deras väg tillbaka till arbete. De erbjuds även studievägledning från kommunen. Kom-igång-grupperna startade efter att två AMiA-handläggare såg att det fanns de som efter deltagande i aktiverande och motiverande insatser fortfarande behövde stöd i sitt arbetssökande och sökande efter arbetsprövning. Personerna hade redan fått stöd i att skriva sitt CV och personliga brev men hade inte förmågan att realisera detta. För att deltagarna skulle fortsätta att vara aktiva och få ytterligare stöd bestämde sig handläggarna att anordna gruppträffar en gång i veckan, vilket uppskattades av deltagarna. Gruppträffarna anordnades i Arbetsförmedlingens lokaler på morgonen innan dörrarna öppnades för allmänheten. På så sätt kunde de använda Arbetsförmedlingens datorer utan att bli störda av andra arbetssökande. De inledde träffarna med fika och ett avsnitt av Kjell Enhagers film: Jag AB, vilket var mycket uppskattat och inspirerande då filmen syftade till att själv ta ansvar för sin situation. De fick bland annat fullfölja registreringar i Arbetsförmedlingens system och fick hemuppgifter i form av att t.ex. kontakta arbetsgivare eller skriva ett riktat personlig brev. Träffarna bestod även av information om bland annat Arbetsförmedlingens hemsida, sociala företag och AMiA-processen. Deltagarna förde gruppdiskussioner om tidigare erfarenheter och eventuella aktuella hinder som framkommit och stöttade varandra med tips och idéer. AMiA-handläggare fanns tillgängliga vid de egna aktiviteterna vid behov av support, men utgångsläget var att deltagarna själva skulle aktivera sig så mycket som möjligt. Sju personer deltog i den första gruppen, alla var kvinnor med varierad bakgrund och besvär. Idag är tre ute på arbetsprövning, en har sökt och är antagen till arbetsmarknadsutbildning, en provjobbar på timme, en är aktuell för försörjningsstöd och en söker arbete aktivt och är eventuellt aktuell för Kulturarvslyftet (en bred arbetsmarknadspolitisk satsning på arbetsuppgifter inom kulturarvet).

61 Paletten - utnyttja det som redan finns! Arbetsträning Studiebesök Försörjningsstöd information från kommunen Budgetrådgivning och ekonomi information från Kronofogden och kommunens konsumentrådgivare Friskvårdande aktiviteter - promenader i grupp - Stavgång - Föreläsningar om friskvård, kost och hälsa Motiverande och stärkande insatser Att vara arbetssökande genomgång av Af:s hemsida, CV och personligt brev, olika sökmotorer Studie-och yrkesvägledning Bemanningsföretag information om verksamhet och krav Information om A-kassa och fackliga organisationer

62 Paletten - utnyttja det som redan finns! Betydelsen av att känna till och utnyttja tjänster och aktiviter som samhället erbjuder alla medborgare. Bakgrund till skapandet av paletten I uppstarten av AMiA var det flera handläggare som påpekade behovet av ett smörgåsbord eller en palett med olika aktiviter att välja på i arbete med kund. Det är någonting som ofta efterfrågas av handläggare som arbetar med rehabilitering. Delprojekt Väst försökte därför göra förteckningar över vilka aktiviteter som fanns att tillgå utan avtal med leverantörer. Först gjordes en sammanställning över alla projekt och hur man kan komma ifråga för dem. Därefter listades utbildningar och tjänster som fanns inom Arbetsförmedlingen och hos upphandlade leverantörer. När förteckningarna var klara visade det sig att det fanns flera aktiviteter som inte rymdes inom någon av de sammanställningarna. Det visade sig att mycket av den information som man som medborgare har behov av finns att få gratis. Det gäller bara att veta var den finns och hur man kan få tillgång till den. För att få en överskådlig bild av aktiviteterna gjordes paletten (se bild). Varje aktivitet fick en färg och därefter tog delprojektet kontakter för att få information om hur berörda aktörer såsom kommunerna, Kronofogden och Skatteverket lämnar information. Alla arbetslag och team kan använda paletten, men den måste anpassas och underhållas efter olika kommuners och organisationers tjänster. Fördelen med paletten som underlag i kontakten med kunden är att man har vetskap om vad som kan erbjudas en person som är i behov av stöd. Ekonomi Många personer som varit sjukskrivna under lång tid har skral ekonomi och det är inte ovanligt att de har hamnat i skuldfällor som de har svårt att ta sig ur. Det är för många skambelagt och påverkar hela deras livssituation, där hälsa är en del. Det kan i många fall vara så illa att de har svårt att ta sig ut från hemmet och klarar inte att bekosta dagliga resor, än mindre behövliga aktiviteter. Budgetrådgivning och konsumentvägledning Kommunen har budgetrådgivare och konsumentrådgivare som kan vara behjälpliga att se över en persons/familjs ekonomi så att de kan se ljuset i mörkret och våga hoppas att det ska bli bättre. Tips och råd om hur man kan förhålla sig ekonomiskt kan vara värt otroligt mycket. Att ta steget till en kontakt med budgetrådgivningen gör man inte själv i första taget men handläggarna har haft lättare att motivera en sådan kontakt när de själva vet vad informationen innebär. Varje kommun har sina rutiner för det här och man måste både upprätta kontakter och hålla de aktuella.

63 Ett exempel på när kommunens ekonomiska rådgivning gjorde stor skillnad: En familj fick hjälp att se över sin ekonomi och fick även hjälp att söka medel ur en fond för att kunna få åka bort några veckor under sommaren. Det var inget storslaget, men de fick bo i en liten stuga med tillgång till bad och naturupplevelser. När de kom tillbaka hem igen var sammanhållningen betydligt bättre i familjen. Mamman, som var den som var sjukskriven, fick mer förståelse. Hon vågade långsamt ta sig ut och började såsmåningsom att arbetsträna med målet att få anställning. Försörjningsstöd Hur illa ska det behöva vara för att man ska få hjälp med försörjningsstöd? Hur kan man få stöd därifrån? Det behövs en upparbetad kontakt med kommunen för att få svar på de frågorna, men det är inte alla kommuner som är beredda att samarbeta med handläggare från andra myndigheter. Har handläggarna lyckats få en kontaktperson kan ett besök lättare ordnas för kunden, som snabbare kan få den hjälp som behövs. I vissa fall kan hjälpen påbörjas direkt i andra måste man återkomma den ordinarie vägen men man vet i alla fall hur man ska göra. Friskvårdande aktiviteter Undersök vilka möjligheter kommunen erbjuder i form av friskvårdande aktiviteter. Delprojekt väst ställde sig bland annat frågan om det fanns någon förening i kommunen som erbjuder gratis aktiviteter på dagtid, som t.ex. promenader i grupp och stavgång. Det visade sig att det fanns en möjlighet till stavgång i grupp anordnat av Folkhälsosamordnaren i Trollhättan stad. Varje förmiddag med samling vid biblioteket, under ledning av en sjukgymnast från primärvårdsrehab. Det fanns även möjlighet att låna stavar i receptionen med sitt bibliotekskort, som man återlämnade efter promenaden. Efter promenaden tog gruppen också en gemensam fika. Föreläsningar om friskvård, kost och hälsa Många personer som varit sjukskrivna länge har behov av föreläsningar om friskvård, kost och hälsa. Undersök därför om det redan finns någon hälsovägledare som har föreläsningar eller om det finns möjlighet att påtala behovet och därefter starta sådan information regelbundet. Motiverande och stärkande insatser Många som varit sjukskrivna en längre period känner sig omotiverade att försöka ta tillbaka taktpinnen över sitt eget liv. Ohälsa och sjukdom har varit deras identitet under lång tid och det är svårt att kunna se sig själv i en annan situation än den som är nu och allra minst i den som var innan man blev sjuk. Vården har kanske inte klarat att vara behjälplig med samtalskontakter i den omfattning som har behövts.

64 I samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan finns möjlighet att få dessa samtal under en begränsad tid, av Afs rehabiliteringsspecialister. I vissa församlingar inom kyrkan finns personal som kan vara samtalspartner om personen vill vända sig dit. Kommunerna har familjerådgivning vilket i vissa situationer kan vara den hjälp som behövs för att det ska fungera bättre i en parrelation och därmed stärka motivationen att komma igång med aktiviteter utanför hemmet. Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning kan fås via kommunernas vuxenutbildning, Arbetsförmedlingen och hos högskolorna. Att vara arbetssökande Många arbetssökande har frågor kring: - Vad som krävs av dem - Om de kan få hjälp med att skriva CV och personligt brev - Hur man hittar på Afs hemsida - Vilka andra sökmotorer det finns som visar lediga arbeten - A-kassa och fackliga organisationer - Bemanningsföretag (verksamhet och krav) Svar på ovanstående frågor kan med fördel ges i mindre grupper vilket dessutom skapar ringar på vattnet. Man är inte ensam, man ger varandra tips och idéer och det framkommer dessutom önskemål om ytterligare ämnen som kan vara av värde att få ta del av. Tillsammans kan man också göra studiebesök på företag och organisationer för att få ökad kunskap om vad de gör osv.

65 Benchmarkingmetodik AMiA Den Benchmarkingmetodik som projekt AMiA har använt sig av lärdes ut av Markus Burman som var en av projektets följeforskare på Sweco Eurofutures AB.

66 AMiA Aktivering och Mobilisering inför Arbetslivsintroduktion Seminarium om benchmarking, Arlanda, 1/ Markus Burman

67 Hållpunkter för eftermiddagen Generellt om benchmarking och systematiska jämförelser för utveckling Hur genomföra benchmarking? Gruppdiskussion med fokus: hur göra detta i AMiA? Gemensam summering som utgångspunkt för mer fördjupad planering av insatser i morgon Benchmarking el. jämförande studier/ systematiska jämförelser Termen benchmarking användes först av skomakare för att mäta människors fötter för skotillverkning. De placerade någons fot på en bänk och gjorde markeringar för skomönstret. el. Den engelska lantmätartermen benchmark är detsamma som en fixpunkt eller mätpunkt för att kunna mäta terrängen. Definitioner av Benchmarking... att utvärdera sin verksamhet kvantitativt eller kvalitativt i förhållande till dem som man uppfattar presterar bäst inom det egna verksamhetsområdet.... att jämföra och positionsbestämma den egna verksamheten relativt branschledaren samt till att arbeta med förbättringsgapet.... en kontinuerlig, systematisk process för att jämföra den egna effektiviteten. Syftet är att få insikt och kunskap som omsätts till effektiva förbättringar i den egna verksamheten. Resultatet av benchmarking får inte bli att man bekräftar att man är unik och framhäver tolkningar som rör olikheter, istället bör arbetet koncentreras på jämförelser där man kan lära av andra.

68 Typer av jämförelse/ benchmarking Interna jämförelser, konkurrensjämförelser, funktionsjämförelser Benchmarking kan utföras som en diagnostisk jämförelse (jämföra resultat på vissa indikatorer) och/eller som en processjämförelse (jämföra sätt att utföra en viss process). - Kunskaps- och erfarenhetsutbyte, t ex genom studieresor. - Parallell utveckling av innovativa ansatser där två eller flera partner arbetar på var sitt håll med liknande ansatser, gemensamma mål och indikatorer - Att man tar tar hem, anpassar, prövar och vidareutvecklar metoder, modeller, verktyg - Fördjupad erfarenhetsöverföring genom utbyten av nyckelpersoner, personal eller deltagare Intern och extern benchmarking. Fördelen med intern benchmarking är att det är att metoden ger tillgång till information på ett enkelt sätt. Fördelen med extern benchmarking är att den i högre grad kan tydliggör den egna verksamhetens styrkor och svagheter. Inom regionen, landet el. internationell. Kritiska synpunkter Kräver ordentlig förståelse för sammanhang, skillnader, likheter, överförbarhet. Det är inte sällan problematiskt att överföra arbetssätt direkt från ett sammanhang till ett annat. Lätt att missa viktiga bakomliggande faktorer som möjliggör det goda resultatet. Likriktat och konformt? Varför vara näst bäst? Fungerar bättre för förvaltningar än exempelvis tillväxtföretag? Vill man vara stjärnan i en likriktad eller konservativ bransch?

69 Styrkor Hitta en något mer objektiv utkikspunkt, ett vidare sammanhang för verksamheten. Inte uppfinna hjulet. Skapar en process med fokus på att identifiera vad som är bästa sättet att göra någonting på. Kan synliggöra förbättrings- och utvecklingsbehov. Kan skapa fokus på förhållande mellan arbetssätt/ metod samt vad man uppnår. Ett sätt att stärka diskussionen om metod och arbetssätt i projekt. Del i att skapa en organisation som fokuserar på utveckling och kontinuerligt lärande. Projektets profil och status (i förhållande till kollegor, experter, ledning) kan stärkas (inte minst kanske genom tydlig internationella benchmarking). Syresätta organisationen och göra arbetet mer stimulerande. Transnationellt samarbete Det transnationella samarbetet är ett led i genomförande av Lissabonstrategin och dess efterföljare, EU Transnationellt samarbete är ett centralt inslag i Europeiska socialfonden under programperioden Syftar till att förbättra projektresultat och ge spridning åt goda exempel både nationellt och på EU-nivå. Kan omfatta allt från studieresor/besök till gemensamma, målinriktade utvecklingsprojekt. Olika modeller kan kombineras och anpassas i takt med att samarbetet och parternas verksamhet utvecklas. Vara tydlig med varför man vill besöka en annan region eller ett land, inte turism utan arbete. Den enda begränsningen: en tydlig koppling mellan de transnationella aktiviteterna och möjligheter att nå projektmålen (Europeiska Socialfonden).

70 Hur genomföra benchmarking? Fem steg: 0. AMiA -projektet (mål, utgångspunkter och förutsättningar) 1. Val av benchmarkingobjekt 2. Val av benchmarkingpartner 3. Informationsinsamling 4. Analys (i del av projektet för återkoppling till helheten) 5. Genomförande (i projektet och i näst steg ordinarie verksamhet) Steg 1:Val av benchmarkingobjekt Var ligger de största utvecklingsmöjligheterna och de största svårigheterna i vår verksamhet? Var ligger de största möjligheterna att göra skillnad för kund/brukare? Vilken är själva interventionen? Vad skapar mest problem i vardagen? Vad är mest kostsamt? Vad är viktigast för att vi ska lyckas med vårt uppdrag? Huvudprocesserna. + Koppling till AMiA:s mål och kärnfrågor. Avgränsa tydligt. Paradoxalt nog handlar benchmarking i hög grad om de egna processerna. Att beskriva det egna nuläget.

71 Projektet AMiA Programlogik/Målanalys Resultatmål - Strategisk påverkan/ metodutv. En gemensamt utvecklad arbetsmetodik för personer som använt maximal tid av försäkringen från Försäkringskassan och som erbjuds plats till Programmet Arbetslivsintroduktion Spridd kunskap och information om hur insatser på ett bättre sätt kan samordnas för individer som lämnar sjukförsäkringen Att systembrist er mellan myndigheternas system är identifierade och åtgärdade där detta är möjligt Gemensamt normsystem och värdegrund kopplat till jämställdhet och tillgänglighet Lärande och erfarenhetsutbyte mellan myndigheter är systematiserat och med goda omdömen från aktörerna Aktiviteter - Strategisk påverkan/ Metodutveckling Ta fram processkarta deltagares väg före under efter arbetslivsintroduktion Större Konferens Spridningskonferenser 18 st Nätverksträffar 2 ggr per år Kartläggning av systembrister mellan samverkande myndigheter Generella kompetensutvecklingsinsat ser via processtöd jämställdhet och tillgänglighet Effektmål :- Att det finns en övergripande metod Före Under och Efter arbetslivsintroduktion En gemensam utvecklad metod som bidrar till samordnade tjänster före, under och efter Arbetslivsintroduktion med syfte att deltagarna ska få ökad arbetsförmåga (upplevelse) och sysselsättning (närmare arbetsmarknaden i högre grad självförsörjande ) oavsett kön eller funktionsnedsättning. 65 % av projektets ca 700 deltagare, dvs. 420 deltagare, går efter arbetslivsintroduktionen vidare i insatser/program hos Arbetsförmedlingen med inriktning mot arbete eller företagande. 90 dagar efter det att deltagare har lämnat programmet Arbetslivsintroduktion ska 80 % av deltagarna uppleva att deras möjligheter att återfå arbetsförmågan har ökat. Resultatmål - Samverkan mellan AF, FK och vården Bättre beslutsunderlag för att bedöma arbetsförmåga och planera insatser Ökad kvalitet i avstämningsmöten Deltagare får stärkt motivation och insikt om arbetsförmåga En gemensam arbetsmetodik för hela processen för försäkrades som använt maximal tid av försäkringen Aktiviteer - Samverkan mellan AF, FK och vård Obligatoriska aktiviteter Avstämningsmöte (deltagare, sjukskrivande läkare, arbetsförmedlare och Försäkringskassans handläggare, arbetsgivare) Dokumenterad planering kartläggning Kontinuerliga workshops för att utveckla former för samarbete, roller i samarbetet. Skapa samsyn genom att identifiera brister i projektet kopplat till myndigheternas olika uppdrag. Resultatmål - Aktiviteter Medarbetare Att en handledning är framtagen som grund för systematisk dokumentation av deltagares handlingsplaner Att kompetens och metoder har utvecklats så att handläggare kan fånga upp och informera deltagare om socialt företagande Ökad kunskap hos medarbetarna om jämställdhet, tillgänglighet och socialt företagande Aktiviteter Medarbetare Att utveckla ett strategiskt verktyg att tillämpa för dokumentation av deltagarnas handlingsplaner Samordna dokumentation, och information inom och mellan delprojekten inom AMiA Kompetensutveckling om socialt företagande/ social ekonomi för medarbetarna i projektet (1/2 dag) Kompetensinsatser om jämställdhet och tillgänglighet för alla medarbetare Resultatmål - Aktivitet Deltagare Fungerande individuell handlingsplan Ett brett utbud av aktiviteter att tillgå för att deltagarna ska kunna finna och utveckla sin arbetsförmåga, få arbetslivsinriktad rehabilitering samt program och insatser som ger stärkt kompetens och som skapar förutsättningar för individen att ta sig tillbaka till arbetslivet (Stärkt empowerment) Att utformning och genomförande av åtgärder riktade till målgruppen inom AMiA är likvärdigt anpassade för kvinnor och män (utifrån bland annat resursfördelning) Genomförd handlingsplan och övergång till AF ordinarie Aktivitet program Deltagare alt. återföring till Försäkringskassan Obligatoriska aktiviteter Avstämningsmöte (deltagare, sjukskrivande läkare, arbetsförmedlare och Försäkringskassans handläggare) Dokumenterad planering kartläggning Dagboksarbete Aktivitetskatalog (individanpassas!) Kategori 1 (Hälsa, friskvård, motivation) Kategori 2 (Försörjningsfrågor) Kategori 3 (Yrkesvägledning, arbetsprövning och praktik) Kategori 4 (Att söka jobb) Exempel benchmarkingobjekt för AMiA Samverkan mellan större myndigheter Samverkan med vården Arbetsmarknadsinriktad rehabilitering företagande och sjukskrivna Jämställdhet och sjukskrivning Empowermentinsatser Implementering av nya arbetssätt inom större statliga myndigheter

72 Steg 2: Val av benchmarkingpartner Ledande organisationer eller aktörer (avseende objekt för jämförelsen), utmärkelsemottagare el dyl. Goda resultat. Välutvärderade och beprövade metoder och arbetssätt alt. speciellt innovativa, framtidsinriktade metoder med stor potential. Utifrån en medvetenhet avseende likheter och skillnader. Söka genom egna organisationens experter, extern expertis och sakexpertis, rapporter och utredningar, nätverk. Genom finansiär och EU-organ. Kan kräva lite kreativitet och fantasi söka relativt öppet. Beror på ambitionsnivån. Praktikaliteter, enkelhet, intresse från motparten, finansiärens synpunkter. Steg 3: Informationsinsamling Formulera tydliga och i förväg nedskriva frågor. Fokusera. Intervju, samtal, träffar, skriftlig information. Benchmarkingseminarium. Strukturerade studiebesök, utbyten o dyl. Försöka nå lite djupare när det gäller förutsättningar, sammanhang och hur man faktiskt går tillväga. Få förståelse för den egna verksamhetens prestation och fånga in motsvarande information från omvärlden. Mycket information finns också tillgängligt från det offentliga. Ömsesidighet, givande och tagande och förankring gentemot benchmarkingpartner. Steg 4: Analys Sortering, sammanställning och värdering av information. Identifiering av likheter och skillnader mellan verksamheter. Fundera över kopplingen mellan prestation och process. Givet att man når länge i den undersökta organisationen: vad beror detta på? Ta hänsyn till skillnader mellan verksamheterna (förutsättningar, metod, resurs etc.) som jämförs. Dokumentera analysen på ett tydligt, tillgängligt och kärnfullt sätt och fokusera på processer, metod, arbetssätt.

73 Steg 5: Genomförande/ implementering I projektet och i nästa steg ordinarie verksamhet. Sprida och förankra slutsatser. Formulera realistiska mål baserade på de förbättringspotentialer som benchmarkingapet visat på. Göra de anpassningar av metoder eller arbetssätt som krävs. Samma kritiska faktorer som övrig implementering av nya arbetssätt och metod (förankring, visa på nyttan gentemot ledning etc.). Diskussion 1 1. Vad kan vara lämpliga benchmarkingobjekt för AMiA? Var ligger de största utvecklingsmöjligheterna och de största svårigheterna i vår verksamhet? Var ligger de största möjligheterna att göra skillnad för kund/brukare? Vad skapar mest problem i vardagen? Vad är mest kostsamt? Vad är viktigast för att vi ska lyckas med vårt uppdrag? Huvudprocesserna? Avgränsa tydligt. + Koppling till AMiA:s mål och kärnfrågor. 2. Hur hitta lämplig benchmarkingpartner? Ledande organisationer eller aktörer (avseende objekt för jämförelsen), utmärkelsemottagare el dyl. Goda resultat. Välutvärderade och beprövade metoder och arbetssätt alt. speciellt innovativa, framtidsinriktade metoder med stor potential. Utifrån en medvetenhet avseende likheter och skillnader. Söka genom egna organisationens experter, extern expertis och sakexpertis, rapporter och utredningar, nätverk. Genom finansiär och EU-organ. Kan kräva lite kreativitet och fantasi söka relativt öppet. Beror på ambitionsnivå. Praktikaliteter, enkelhet, intresse från motparten, finansiärens synpunkter.

74 Diskussion 2 3. Hur lägga upp informationsinsamling? Formulera tydliga nedskriva frågor. Fokusera. Intervju, samtal, träffar, skriftlig information. Benchmarkingseminarium. Strukturerade studiebesök. Försöka nå lite djupare när det gäller förutsättningar, sammanhang och hur man faktiskt går tillväga. Få förståelse för den egna verksamhetens prestation och fånga in motsvarande information från omvärlden. Mycket information finns också tillgängligt från det offentliga. Ömsesidighet, givande och tagande och förankring gentemot benchmarkingpartner. 4. Hur sammanställa, analysera och återföra till projektet? Sortering, sammanställning och värdering av information. Identifiering av likheter och skillnader mellan verksamheter. Fundera över kopplingen mellan prestation och process. Givet att man når länge i den undersökta organisationen: vad beror detta på? Ta hänsyn till skillnader mellan verksamheterna (förutsättningar, metod, resurs etc.) som jämförs. Dokumentera analysen tydligt och tillgängligt. 5. Hur säkrar vi genomförande och användbarhet i det vi lär oss? I projektet och i näst steg ordinarie verksamhet. Sprida och förankra slutsatser. Formulera realistiska mål baserade på de förbättringspotentialer som benchmarkingapet visat på. Göra de anpassningar som krävs. Samma kritiska faktorer som övrig implementering av nya arbetssätt och metod (förankring, visa på nyttan gentemot ledning etc.). TACK! Medverkande konsulter från Sweco Eurofutures: Markus Burman

75 0 Benchmarkingbesök - AMiA delprojekt Öst hos delprojekt Syd mars 2013

76 Innehåll Benchmarking av DP öst i DP syd, Malmö... 2 Syfte... 2 Frågeställningar... 2 Skillnader mellan delprojekt öst och syd... 2 Vad vi tar med oss

77 Benchmarking av DP öst i DP syd, Malmö Syfte Vi åkte ner till Malmö delprojekt Syd 14 till 15 mars 2013 för att titta hur de arbetar. Vi ville se om det fanns något som de gjorde annorlunda och om det var något som vi ville ta med oss tillbaka för att kunna utveckla vidare i delprojekt öst. 2 Frågeställningar Hur fungerar samarbetet? Hur håller man isär ordinarie verksamhet och projektarbetet? Hur ser processen ut för individen? Hur är de organiserade? Fördelar? Nackdelar? Vilka aktiviteter kan ni erbjuda deltagarna? Hur når ni ut med information? Möjlighet till att vara kreativa? Hur löser de administration, dokumentation? Vad är största skillnaden i AMiA-metoden (syd) mot ordinarie verksamhet? Implementering, vilka delar implementeras? Hur fortsätter ni efter 14 mars? Hur är möteskontinuteten med deltagaren? Hur arbetar ni med uppföljning? Hur arbetar ni mot arbetsgivare/vårdgivare/kommun specifikt i AMiA? Skillnader mellan delprojekt öst och syd Malmö har organiserat sig i 3 team med 20 handläggare per team i från Försäkringskassan (FK) och 10 förmedlare per team ifrån Arbetsförmedlingen (AF). I Öst är vi indelade i par-team med en handläggare ifrån Arbetsförmedlingen och en ifrån Försäkringskassan. Samtliga handläggare på Arbetsförmedlingen och de som jobbar mot arbetslösa på Försäkringskassan jobbar enligt AMiAmetoden, i öst arbetar alla heltid i projektet och alltid enligt AMiA-metoden. De handläggare på FK som jobbar mot arbetsgivare i Malmö har inte följt AMiA-modellen eftersom de jobbar mot andra AF-kontor. I syd jobbar samarbetskontoret på Arbetsförmedlingen med alla ärenden som har med Försäkringskassan att göra, i öst så arbetar man mot den arbetsförmedling där kunden bor. Man följer den gemensamma kartläggningsmodellen i Malmö men med möjlighet att lägga till AMiAmetoder. Vissa ärenden har dock tappats p.g.a. krånglig redovisning. Varje handläggare har cirka ärenden på både AF och FK. Arbetsmetoden är nu redan etablerad i ordinarie verksamhet, i Öst pågår implementeringsarbete. AMiA-metoden innebär att inte göra någon skillnad var i processen kunden är, man har samma handläggare på AF och FK hela vägen vid behov. Det finns inga gränser före/under/efter introt utan man jobbar utifrån kundperspektiv.

78 I Malmö har en gemensam bokningskalender löst många problem, en AF-handläggare har behörighet till FK:s system och kan hantera bokningar. AF ger tillgängliga tider per team till koordinatorn som lägger in dem i FK s kalendersystem. Handläggaren får inom en vecka veta namnet på handläggaren. Vad gäller insats med fysisk aktivitet på recept har det stannat av lite i Malmö, i Öst har man hela tiden arbetat med friskvård som en framgångsfaktor och kunnat avropa den delen hos en extern aktör vilken har gjort att många deltagare har närmat sig arbete. Arbetsterapeut och arbetspsykolog har hela tiden kunnat användas även innan introt i Malmö men inte i Öst. 3 Vad gäller information till handläggare i Malmö har man träffar 2 ggr/termin för information. Massmejl skickas som riktas till vissa men det har varit ett generellt problem att nå ut till alla med information. I Öst har vi haft regelbundna projektmöten 1 gång i månaden och har inte haft svårt att nå ut med information. Vad vi tar med oss Vi tog med oss blanketten de använder i Malmö för självvärdering av ärende och hur de arbetar med efterreflektion samt deras teamarbete med flera inblandade. Vi har även spridit erfarenheterna ifrån besöket till ordinarie verksamhet och blanketten har lämnats ut för att kunna användas i gemensamkartläggningsarbetet Carolina Lunde Delprojektledare AMiA Öst

79 0 Benchmarkingbesök - AMiA delprojekt Nord hos delprojekt Syd 5-6 september

80 Innehåll Benchmarking av DP nord i DP syd, Malmö.. 2 Inledning Medföljande personal från AMIA Nord...2 Syftet med utbytet.2 Studiebesök och seminarier...2 Likheter, skillnader och lärdomar

81 Benchmarking av DP nord i DP syd, Malmö Inledning Delprojekt Nord hade möjlighet att i september 2012 besöka AMIA Syd i Malmö och genomföra ett antal studiebesök och delta i seminarier/föreläsningar, tillsammans med representanter från samarbetspartners från Coventry. 2 Medföljande personal från AMIA Nord Gisela Wik (delprojektledare) Birgitta Larsson (Försäkringskassan) Maria Isberg (Försäkringskassan) Eva Hanning (Arbetsförmedlingen) Åsa Halvarsson (Medicinsk Yogaterapeut) Syftet med utbytet Delprojekt Nord valde att besöka Syd då de arbetar med betydligt fler handläggare involverade jämfört med det förhållandevis lilla team som arbetat i Jämtlands län. De arbetar inte över lika stora geografiska områden och befolkningsstruktur och arbetsmarknad (storstad vs glesbygd) ser annorlunda ut vilket skulle kunna ge oss nya perspektiv och andra infallsvinklar. Vidare var insatsen ReDO av intresse då ingen liknande används hos Nord. Slutligen var även möjligheten att träffa de transnationella utbytespartnerna från Coventry och kunna informera om den Medicinska yogan för dem och även för delprojekt Syd ett tydligt syfte. Studiebesök och seminarier Presentation av AMA- samarbetet AF/FK kring unga med aktivitetsersättning Föreläsning om Medicinsk Yoga- av delprojekt Nord (Åsa Halvarsson, yogaterapeut) för tillresta samarbetspartners från Coventry Studiebesök hos ReDO Studiebesök hos Furuboda Deltagande i träff för AMIA-handläggare i Syd 2

82 Likheter, skillnader och lärdomar Många likheter mellan AMA & AMIA men där målgruppen för AMA är avgränsad till unga med aktivitetsersättning istället för som i AMIA de personer som riskerar utförsäkring. Genom att deltagaren får ett coachande team som inte handlägger förmånen de uppbär frigjordes tid för att anpassa insatserna för att kunna nå individens uppsatta mål. Intresset för den Medicinsk Yogan visade sig vara stor och det resulterade i att deltagare syd kom att få tillgång till insatsen via lokala yogaterapeuter (om än i mer begränsad form) och att transnationella utbytespartnerna utreder möjligheten att testa insatsen. ReDO gav en intressant genomgång av hur de praktiskt jobbar med deltagarna, deras metod där det synliggörs hur dagarna ser ut och vilka förändringar som måste komma till stånd för att en planering mot sysselsättning ska kunna vara möjlig- och vilket ansvar man har som individ för att så sker. Furuboda, en icke vinstdrivande organisation med fokus på enskilda individers utveckling och inkludering i samhället. Här fick vi en presentation av hur de arbetar coachande med personer som behöver stöd med att gå från sjukskriven och/eller arbetslös till sysselsättning Maria Isberg Handläggare i AMiA Nord 3

83 0 Benchmarkingbesök - AMiA delprojekt Nord hos projekt Steget Vidare i Umeå - Projekt AMiA

84 Innehåll AMiA Nord besöker projekt Steget Vidare... 2 Syfte... 2 Deltagare från AMiA Nord... 2 Program... 2 Projekt Steget Vidare... 2 Kort projektbeskrivning... 2 Vårdsamarbetet... 3 Samlokalisering... 4 Vad tar vi med oss till AMiA?

85 AMiA Nord besöker projekt Steget Vidare Syfte Syftet med besöket var att ha ett erfarenhetsutbyte med projekt Steget Vidare som ägs av Umeå kommun. För oss i AMiA Nord var det intressant att lära sig mer om hur Steget Vidare arbetar med samarbetsfrågor med vården eftersom vi kommer att undersöka sätt att göra särskilda satsningar för samarbetet med vården. Vi ville också undersöka om deras samlokalisering upplevs vara positivt, då deltagarna kommer till sina handläggare som är samlade i samma lokal. Detta eftersom vi undersökt möjligheten till samlokalisering av projektpersonalen i AMiA Nord. 2 Deltagare från AMiA Nord Gisela Wik, delprojektledare Thomas Staaf, delprojekoordinator Birgitta Larsson, projekthandläggare Eva Hanning, projekthandläggare Maria Isberg, projekthandläggare Program Resa till Umeå i hyrbil på morgonen/förmiddagen den 24 januari. Möte under eftermiddagen den 24 januari med representanter från projekt Steget Vidare. Hemresa till Östersund förmiddagen den 25 januari. Projekt Steget Vidare Kort projektbeskrivning Projekt Steget Vidare ägs av Umeå kommun och föregicks av en förstudie De har 45 miljoner på tre år och samarbetspartners är Landstinget, AF, FK och kommunen via främst socialtjänsten samt Viva Kompetenscentrum vid Umeå kommun. Finansierat av ESF och Samordningsförbundet Umeå. De beräknar att deltagarna skall vara i projektet i snitt två år. Målgruppen är åldersgrupp 25-64, utförsäkrade, noll-klassade, arbetssökande med sammansatt problematik, arbetssökande som tidigare varit sjukskrivna och arbetslösa med stadigvarande sjukersättning. Syfte: att deltagarna ska uppnå egen försörjning, också att utveckla samverkan Mål: Att minst 50 % går vidare till arbete eller studier men också att stödja arbetsgivare, stoppa rundgång mellan myndigheter Någon av handläggarna initierar ett ärende och därefter får deltagaren börja ett basprogram som beräknas pågå i 6 veckor. Basprogrammet består av: Introduktion, hälsa, vardagsliv, självkänsla,

86 arbete/studier och summering. Efter de första 6 veckorna gör deltagaren tillsammans med någon av handläggarna en individuell handlingsplan. Förutom gruppaktiviteter i basprogrammet ingår också enskilt arbete och hemuppgifter. Dessa anpassas efter individens behov. Handläggarna sitter tillsammans i gemensamma lokaler och deltagarna kommer till lokalen. Projektet har 11 anställda varav 9 på heltid. Professioner som finns att tillgå (som gör olika saker beroende på var i programmet man ligger)är bland andra: 3 Personlig handläggare FK Arbetsförmedlare Hälsocoach Sjukgymnast Arbetsmarknadskonsulent Företagscoach Psykolog Arbetsterapeuter Socialpedagog Utvecklingsledare Vårdsamarbetet Särskilt intressant för oss i AMiA Nord är hur Steget Vidare använder vårdkompetenserna och hur de tar tillvara detta samarbete. Deras upplevelser av att alla handläggare/kompetenser sitter i samma lokaler och att deltagarna kommer till dem var vi också intresserade av att veta mer hur det fungerar. I AMiA Nord har det bildats en arbetsgrupp för att närmare diskutera hur vårdsamarbetet skall kunna utvecklas. I Steget Vidare var det viktigt att projektpersonalen skulle vara anställda av olika myndigheter så att respektive myndighet skulle känna sitt ansvar för helheten, för att få tillgång till respektive myndighets olika verktyg och för att undvika att projektet blev en ö. Organisation: Arbetsterapeut - med psykiatrikompetens, anställda av psykiatrin Psykolog - med psykiatrikompetens, anställd av psykiatrin Sjukgymnast - med smärtkunskap, anställd av primärvården Personalens arbetsuppgifter: Förklarar och/eller förtydligar medicinska utredningar för både deltagare och personal. Gör utredningar t ex neuropsykiatriska, arbetsterapeutiska som ligger till grund för fortsatta insatser och i grova drag är det då arbete (hel- el deltid) eller sjuk (hel- el deltid). Gör bedömningar och kortare behandlingsinsatser eller remitterar vidare till andra instanser inom vården om längre insatser behövs. Arbetsterapeut gör hembesök och både Arbetsterapeut och sjukgymnast gör arbetsplatsbesök om så behövs.

87 Genom samarbetet med landstinget kan de lära av varandra om olika begrepp, insatser d.v.s. de ökar kommunikationen mellan varandra vilket ger en ökad ömsesidig kunskap om uppdrag och insatser inom olika myndigheter. Detta tror de leder till att insatser kommer mer i rätt tid vilket ger en besparing dels för individen men också samhället i stort. Samlokalisering Deras uppfattning om samlokalisering var dels att de, trots att de som beskrivits ovan bedömde det som viktigt att de är anställda av respektive myndighet, också fick en känsla av samhörighet och samförstånd i gruppen som kommer deltagarna till gagn. I ett tillgänglighetsperspektiv för deltagarna är detta också viktigt då de kan komma till ett ställa och där träffa alla berörda komptenser. 4 Vad tar vi med oss till AMiA? I arbetsgruppen för vårdsamverkan kommer vi att ta med oss det positiva vi upplevde av att en person med vårdkompetens kan förklara och/eller förtydliga medicinska utredningar både för deltagare och personal. I vårt projekt är inte medicinska utredningar aktuellt men däremot kan en förtydligande bedömning av den utredning som redan finns vara oss till hjälp. Denna kompetens bedömer vi också kan vara viktig för att sprida de erfarenheter vi gör i projektet till sin egen organisation (landstinget) på en mer strukturell nivå. Vi har inte möjlighet att samlokalisera oss på samma sätt som Steget Vidare men vi försöker att sitta tillsammans i arbetsgrupen minst en gång i veckan och vid kundmöten så turas vi om att ha träffar och möten med kunden på respektive myndighet. Östersund Gisela Wik Delprojektledare AMiA Nord

88

89 6

90

91 Värdegrund för projekt AMiA Värdegrunden utgår från Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens uttalade värdegrunder. Dessa bygger på den statliga värdegrunden som utgår från sex grundprinciper. Utifrån dessa underlag har AMiA tagit fram en fördjupad och kundanpassad värdegrund som innehåller 12 prioriterade värderingar som vi fokuserar på i arbetet med kund. Bakgrund Den statliga värdegrunden Kompetensrådet för utveckling i staten (KRUS) har tagit fram en gemensam värdegrund för oss i rollen som statstjänstemän. Värdegrunden utgår från rättsordningen och sammanfattas i sex grundprinciper: 1. Demokrati All offentlig makt utgår från folket där riksdagen är folkets främsta företrädare. Rösträtten är en fundamental rättighet i en representativ demokrati, eftersom allmänna val är metoden för att utse representanter som ska företräda folkets vilja. Det är de folkvalda som fattar beslut om landets styrning och det är myndigheter och domstolar som ser till att besluten genomförs. 2. Legalitet All makt utövas utifrån lagarna. Det betyder att den verksamhet som utövas måste ha stöd i lag eller annan författning. Människor ska kunna lita på att lagarna tillämpas på ett korrekt sätt. 3. Objektivitet, saklighet och likabehandling Alla är lika inför lagen. Det ska gå att lita på att en myndighet behandlar alla människor på samma sätt. Som företrädare för en myndighet är det viktigt att både vara och uppfattas som saklig och opartisk. Lika ärende behandlas lika och utrymme för godtycke finns således inte. I din roll som statstjänsteman representerar du alltid Försäkringskassan. Ditt uppdrag är bland annat att förklara lagstiftarens intentioner och de regler som finns. Därför ska du inte uttrycka din egen åsikt i tjänsten. Din uppgift är att du i stället försäkrar dig om att kunden har förstått varför han eller hon exempelvis inte kan få en viss ersättning. 4. Fri åsiktsbildning I ett demokratiskt land är det en självklarhet att medborgarna ska ha rätt att uttrycka sina åsikter i tal, skrift och bild. Genom offentlighetsprincipen har medborgarna rätt att ta del av offentliga handlingar. 5. Respekt Offentlig makt utövas utan diskriminering och med respekt för att människor är olika. Respekt innefattar alla människors lika värde, frihet och värdighet. 6. Effektivitet och service Med effektivitet avses främst att dels hushålla med myndighetens resurser dels att handlägga ärenden så snabbt och billigt som möjligt utan att tumma på rättssäkerheten. Språket ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Den som får ett beslut ska kunna förstå det.

92 Försäkringskassans värdegrund Kundfokus Vi har ständigt kundens perspektiv i åtanke Vi samarbetar inom och utom Försäkringskassan för att uppnå service för kunden och smidighet i organisationen Vi har kompetens att ge kunden fullgod service Respekt Vi visar respekt för individen och dess rättigheter Vi visar respekt för varandra Vi är stolta över det arbete vi utför och det resultat vi uppnår Tydlighet Vi har tydliga uppdrag och vet hur vi når våra mål Vi lägger stor vikt vid att kommunicera kundens rättigheter och skyldigheter Vi möter våra kunder på ett enhetligt sätt Arbetsglädje Vi skapar energi och kraft i vårt arbete genom en vilja att utvecklas Vi vet att vårt arbete har betydelse för medborgaren Vi har engagemang i kundmötet Värdegrunden ger fokus på vad vi gör och vilka vi är till för. Att leda med värdegrunden underlättar att hålla fokus på vad verksamheten är till för - våra kunder, medborgarna. Dagens medborgare har annorlunda krav på Försäkringskassan än gårdagens, alltså krävs det av dagens myndigheter att ha ett annorlunda bemötande för att leva upp till omvärldens krav. Att utgå ifrån medborgarens behov av information, bidrag och beslut är att leda utifrån värdegrunden. Att säkerställa att kunden förstått och fått den information som efterfrågas är att vara tydlig med respekt, att IT-system stödjer handläggarna att vara effektiva mot kunden är att ha kundfokus, att vara sedd av sin chef och ha en känsla av sammanhang är att ha arbetsglädje etc. Värdegrunden stödjer och kompletterar organisationens mål och resultatstyrning så att vi alltid håller fokus på att kunden kommer först. Värdegrunden genererar en sammanhållen kultur som minimerar missförstånd och ökar förståelsen och effektiviteten i Försäkringskassan. Värdegrunden är vårt interna förhållningssätt som möjliggör att kunder upplever att det är Enkelt, snabbt och rätt i kontakten med Försäkringskassan. Värdeorden Kundfokus, tydlighet, respekt och arbetsglädje är vår värdegrund. Enkelt snabbt och rätt är våra kärnvärden och riktar sig externt - till våra kunder. Det är ett inbördes förhållande mellan vår värdegrund och våra kärnvärden. Tillsammans kallar vi dessa får våra värden. Arbetsförmedlingens värdegrund Vi har alla värderingar som styr och påverkar vårt agerande och våra kontakter med kunder, kollegor och samarbetsparter. Arbetsförmedlingens verksamhet utgår från en gemensam och styrande värdegrund. Det ställs krav på oss medarbetare att agera utifrån denna gemensamma värdegrund. Vår gemensamma värdegrund kan sammanfattas av följande begrepp: demokrati, positiv människosyn samt enhetlighet, rättssäkerhet och effektivitet. Demokrati På Arbetsförmedlingen arbetar vi offentligt och i medborgarnas tjänst. Demokrati är ett grundläggande begrepp i all offentlig verksamhet. För oss innebär begreppet bland annat att vi alltid respekterar och i vår dagliga verksamhet genomför de beslut som fattats för vår verksamhet, oavsett vad vi som enskilda individer tycker i sak. Den offentliga verksamheten regleras

93 i en av Sveriges grundlagar, regeringsformen. Regeringsformen grundar sig på respekt för alla människors lika värde och uppgiften att motverka alla former av. Diskriminering Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person. Positiv människosyn På Arbetsförmedlingen har vi en positiv människosyn som genomsyrar hela vår verksamhet Vår människosyn bygger på tre uppfattningar om människans villkor och möjligheter, som stödjer vår inställning att kunden själv kan och ska vara aktiv och ta ansvar för sina aktiviteter: Varje människa har resurser som kan tillvaratas i arbete. Varje människa har ett ansvar för sin situation och sina handlingar. Varje människa har möjligheter till förändring och utveckling. Denna positiva människosyn ska också genomsyra vårt förhållningssätt och våra relationer internt till kollegor, andra medarbetare och chefer. Enhetlighet, rättssäkerhet och effektivitet Enhetlighet, rättssäkerhet och effektivitet är principer som styr vårt uppträdande i den dagliga verksamheten. Principerna gäller när vi möter våra kunder och omsätter fattade beslut till konkreta aktiviteter: Enhetlighet innebär bland annat att våra kunder har tillgång till hela vårt tjänsteutbud. De får ett professionellt och lika gott bemötande oavsett var i landet eller på vilket sätt de har kontakt med oss. Rättssäkerhet innebär bland annat att vi bedömer kundernas behov på ett likartat sätt utifrån varje individs förutsättningar med hänsyn till arbetsmarknadens möjligheter, våra resurser och prioriteringar. Vi ställer också likvärdiga krav på alla som får arbetslöshetsersättning. Effektivitet innebär att vi når våra mål och att våra resurser används kostnadseffektivt.

94 AMiAs värdegrund Värdegrunden utgår från den statliga värdegrunden, samt Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens värdegrunder. AMiA s värdegrund skall ses som en nedbryten version som mer konkret pekar på hur vi uppträder i samarbetet med kunderna. Utifrån en genomgång vid en arbetskonferens för AMiA personal enades man om att ur kundsynpunkt prioritera; Individuell utformning Meningsfullhet Egenmakt/Empowerment Motivation Påverkan Bra bemötande Delaktighet (Engagemang och Möjlighet) Ansvar Respekt Tillgänglighet Motto Med individuell utformning och med ett gott bemötande vill jag skapa delaktighet för att uppnå meningsfullhet och öka motivationen. Individuell utformning Utgör ett samlande begrepp för värderingar som främst utgår från deltagaren och innebär att ta tillvara varje persons unika förmågor. Handläggare Förhållningssätt; ha respekt för individen, visa professionalitet, flexibilitet Vägledning; ge möjlighet till delaktighet, var tillmötesgående i deras önskan, upprätta handlingsplaner, sätt mål och delmål, guida deltagaren, stötta, lyssna, visa förtroende, tänk tvärtom Deltagare Förhållningssätt; var öppen, lyssna och reflektera utifrån dina möjligheter. Vägledning; ta initiativ till bra upplägg, var med och styr processen, tänk tvärtom. Meningsfullhet Är att göra skillnad så man förstår att det leder till något ändamålsenligt Handläggare Förhållningssätt; lyssna, stötta, medvetandegör för deltagaren Vägledning; lyssna efter deltagarens intresse, använd lösningsfokuserad samtalsteknik, belys vinster så att deltagaren förstår vart insatser/åtgärder leder, peka på kopplingar mellan deltagarens intresse och åtgärderna/aktiviteterna

95 Deltagare Förhållningssätt; det som ska göras ska kännas riktigt och rätt, var öppen för nya förslag, Vägledning; lyssna, gör aktiva val, var delaktig, ta ansvar för din utveckling Egenmakt/Empowerment Är att känna att man har makt över sin egen situation, sina arbetsuppgifter, sin närmiljö. Handläggare Förhållningssätt; påvisa att deltagaren är experten i sitt eget liv, lämna ansvar efter förmåga, ha en inriktning som stärker och motiverar deltagaren Vägledning; lyssna, medvetandegör, skapa förtroende, uppmuntra, använd lösningsfokuserad samtalsteknik, analysera dagboken tillsammans (vad fungerade och vad fungerade inte), överväg studiebesök, överväg gruppverksamhet, sträva efter och ge insikt om att deltagaren ska äga sin egen process. Deltagare Förhållningssätt; Utgå från dina egna möjligheter och styrkor, var öppen för nya tankar, lyssna, ta ansvar för din aktiva medverkan, rå om din egen process Vägledning; för dagbok, genomför studiebesök, bidra med hur du vill och kan komma framåt, använd dina egna styrkor. Motivation Är att känna engagemang och lust att vilja något Handläggare Förhållningssätt; uppträd engagerat, tro på deltagarens förmåga Vägledning; använd motiverande samtalsteknik hjälp till att hitta anledningar, fokusera på frivillighet, se framsteg och coacha, gör deltagarens process synlig för denne Deltagare Förhållningssätt; tro på det du kan, var inställd på att prova på, utgå från det som triggar dig, ta ansvar för din utveckling Vägledning; skaffa kunskap om vad det som kan göras innebär, var öppen för förslag, visa i ord och handling att du menar allvar med att förändra/utveckla din egen situation Påverkan Är att kunna påverka sin egen situation Handläggare Förhållningssätt; deltagaren skall vara delaktig och kunna styra sin egen process Vägledning; lyssna, låt deltagaren berätta, var tydlig med att det är deltagarens egen handlingsplan och att deras behov styr, skapa tillit, stärk självkänslan, få deltagaren att se möjligheter, beakta dina

96 fördomar, vänd eventuella misslyckanden till erfarenheter, tänk på hur du pratar tonfall etc., ta hjälp av FMR, var medveten om dina fördomar Deltagare Förhållningssätt; ta ansvar för din egen utveckling, klargör vad som är viktigt för dig Vägledning; lyssna och var delaktig och påverka hur din utvecklingsprocess utformas, tänk på att dina behov skall styra vad som görs, var medveten om dina fördomar Bra bemötande Utgör ett samlande begrepp av värderingar som utgår från handläggarna och innebär en ödmjuk framtoning med respekt för varandra Handläggare Förhållningssätt; var saklig, sträva efter en ödmjuk framtoning, skapa likvärdiga möten Vägledning; ta i hand när du hälsar, låt deltagaren prata färdigt och ge utrymme för frågor, ha ett öppet kroppsspråk och visa intresse, ha inte förutfattade meningar, lyssna och bejaka och ta på olika sätt hänsyn till individens styrkor och svagheter. Om behov finns, använd dig av tolk eller anpassa ditt språk, sätt tydliga gränser (t ex tidsgränser, handlingsutrymme, syfte med mötet etc.) Deltagare Förhållningssätt; ta ansvar, var delaktig och bidra till likvärdiga möten, acceptera att handläggaren vill stödja dig Vägledning; ta i hand när du hälsar, lyssna och reflektera Delaktighet Är att vara med, påverka och utforma vad som ska hända. Handläggare Förhållningssätt; se helheten, lyssna, se möjligheter att individanpassa, förbered mötet Vägledning; ta tillvara idéer utveckla dem reflektera, sök det positiva, uppmuntra att våga, motivera genom att koppla mot meningsfullhet, skynda lagom så att ni hittar rätt ingång hos deltagaren, visa engagemang och att du bryr dig, var tydlig med information om ramar regler och förordningar, var tydlig med vad vi förväntar oss och synliggör för deltagaren att de kan/ska påverka sin egen situation, använd motiverande samtalsteknik, erbjud stöd. Deltagare Förhållningssätt; var med och styr din egen process, lyssna, reflektera Vägledning; delta aktivt, tänk nytt/kreativt, var medveten om att du är med och bestämmer vad som ska hända, bekräfta den planering ni kommer fram till, fokusera på möjligheter och positiva lösningar

97 Ansvar Är att delta efter bästa förmåga och att utföra det som lovats Handläggare Förhållningssätt; var saklig, skapa förtroende, dela på ansvaret Vägledning; lyssna, informera och skapa helhetssyn, stärk deltagaren och motivera till att successivt öka sitt ansvarstagande, utför det du lovat, tydliggör processen samt vilka möjligheter som finns Deltagare Förhållningssätt; bidra till likvärdiga möten, var med och styr din egen process. Vägledning; utför det du lovat, ge förslag och diskutera hur du vill genomföra din utveckling. Respekt Är att visa uppskattning och hänsyn mot varandra Handläggare Förhållningssätt; möt deltagaren förutsättningslöst, alla förtjänar att tas på allvar Vägledning; lyssna, bekräfta och var lyhörd inför deltagarens behov, informera så det är tillgängligt för deltagaren, Deltagare Förhållningssätt; möt handläggarna förutsättningslöst Vägledning; lyssna och reflektera och bidra till ett jämbördigt möte Tillgänglighet Är att ingen skall utestängas från exempelvis information, lokaler m.m. Handläggare Förhållningssätt; var lyhörd för olika behov, ha tillräckligt med tid för deltagaren, var väl förberedd Vägledning; lyssna, använd handisams checklistor, använd tydlig anpassad information om förutsättningar samt om kontaktvägar, tänk på mötesplatsens utformning, individanpassa mötet, var uppmärksam på hinder t.ex. handikapp, språk, avstånd m.m., var omtänksam genom att exempelvis möta osäkra deltagare vid entrén, håll vad du lovar Deltagare Förhållningssätt; var öppen mot handläggarna om dina hinder/svårigheter Vägledning; hjälp handläggarna att hjälpa dig, ge förslag på praktiska lösningar, lyssna och begär förtydliganden om något är oklart

98 Jämställdhet i projekt AMiA Vi själva och samhället i stort har tydliga föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt och dessa normer återskapar vi ständigt i det vardagliga. Föreställningar och attityder om kvinnor och män leder ofta till ojämställdhet, på arbetsmarknaden, i familjelivet, inom vården, i skolan etc. För att inte skapa ojämställdhet i AMiA ska genusperspektivet vara en naturlig del i handläggningsrutiner, bedömningar och beslutsunderlag. Nedanstående frågor kan vara till hjälp att införliva perspektivet i handläggningen. Stödfrågor för att införliva genusperspektivet i AMiA-handläggningen - Ser du några skillnader mellan kvinnor och män? - Vilka konsekvenser får skillnaderna? (inga alls, eller väldigt stora för ena könet men inte för det andra) - Går det att göra något annorlunda? (exempelvis annan inriktning, kan du som handläggare agera annorlunda?) Detta är några perspektiv man kan ha när man hanterar frågorna: Allmänt Hur ser kvinnors och mäns förväntningar ut på: - Ersättningen? - Oss som myndigheter? - Vår service? - Resultatet? Information Vid informationsinsatser. Kommer de inbjudna männen och kvinnorna i samma utsträckning? Vilken typ av frågor ställer de på mötet? Kan ni observera någon skillnad i deras oro/farhågor/förväntningar som ni behöver bemöta? Är det lika lätt att bemöta det som kvinnor respektive män frågar om? Hur ska information vara utformad för att bäst nå både kvinnor och män? Individen När deltagaren beskriver sina möjligheter och begränsningar/intressen av aktiviteter, hur ser du som handläggare att de är styrda utifrån att deltagaren är kvinna eller man? Prova att tänka tvärtom tillsammans med deltagaren. Vardagen Vilka uppgifter har deltagaren i hemmet? Har det betydelse t.ex. vid rehabiliteringen? Vården Hur ser deltagarens familjesituation ut? Vad har deltagaren för erfarenhet av vården? Var uppmärksam på sådant som genusmedicinsk forskning visat, t ex: kvinnors livsbekymmer medikaliseras, kvinnors medicinska besvär psykologiseras medan mäns besvär tolkas som somatiska (fast det är samma besvär). Tänk tvärtom tillsammans med deltagaren och läkaren. Arbetslivet Vad är deltagarens erfarenhet av stödet från sin arbetsgivare för att återgå i arbetet? Observera om hjälpmedel, arbetsplatsträning, praktik, lönebidrag mm erbjuds och utformas utifrån arbetsgivarens föreställningar om deltagaren och deltagarens könstillhörighet. Tänk tvärtom tillsammans med arbetsgivaren och deltagaren.

99 Jämställdhet i projekt AMiA En jämställd introduktion till arbetslivet Du ska ha lika bra förutsättningar att hitta tillbaka till arbetslivet oavsett om du är man eller kvinna. Men föreställningar och attityder om kvinnor och män leder ofta till ojämställdhet. Det vill vi motarbeta i AMiA. För dig som handläggare innebär det att du ska ha ett genusperspektiv på handläggningsrutiner, bedömningar och beslutsunderlag. För dig som deltagare innebär det att du kan känna dig trygg med att du bemöts på ett jämställt sätt. Fundera på följande frågor: Gör du skillnad mellan kvinnor och män? Vilka konsekvenser får skillnaderna? Kan du tänka eller agera annorlunda? i i Koppla gärna frågorna till följande områden: Allmänt i Individen i Information Vardagen i Arbetslivet i Vården

100 Värdegrund för projekt AMiA Egenmakt Motivation är att vilja Engagemang är att våga satsa Meningsfullhet är att göra skillnad Påverka är att förändra Handläggaren Deltagaren Individanpassa Ge stöd Var lyhörd Skapa förtroende Coacha Mobilisera Se möjligheter Var kreativ Delta aktivt Se möjligheter Ta eget ansvar Var förändringsbenägen Var kreativ Bra bemötande Respekt är att möta varandra förutsättningslöst Ansvar är att äga sina handlingar Delaktighet är att påverka processen Tillgänglighet är att individanpassa Handläggaren Individanpassa Ge stöd Var lyhörd Förbered Var tydlig Var ödmjuk Var medveten om praktiska hinder Deltagaren Delta aktivt Se möjligheter Ta eget ansvar Var förändringsbenägen Lyssna

101 0 Yrkesroll AMiA

102 Innehåll Yrkesroll för handläggare i AMiA Underlag Försäkringskassan... 3 Personlig handläggare Arbetsförmedlingen... 4 Arbetsförmedlare i kärnverksamheten... 4 Arbetsförmedlare med inriktning arbetslivsinriktad rehabilitering Kompetens som nämndes vid AMiA arbetskonferens maj

103 Yrkesroll för handläggare i AMiA Dessa förslag tar sin utgångspunkt från Försäkringskassans nya beskrivning av yrkesrollen för personlig handläggare, från Arbetsförmedlingens beskrivning yrkesrollen för arbetsförmedlare med inriktning arbetslivsinriktad rehabilitering samt från AMiAs erfarenheter. Arbetsförmedlingen (Af) och Försäkringskassan (Fk) beskrivningarna är så pass flexibla att de ganska väl täcker den roll som AMiA-handläggare har. Utöver detta vill vi lyfta vikten av att ytterligare fokusera på två områden; 2 Samverkan/samarbete; mer kunskap om varandras organisationer, regelverk och kulturer på Fk/Af samt att mer kunskap och kontakt med andra aktörer i samhället behövs. Kundfokus; att sätta kunden i centrum så att kunden får en reell möjlighet att äga och ta ansvar för sin process. Detta förutsätter en vilja hos handläggaren att arbeta med målgruppen och en förmåga att bistå kunden i de situationer som uppstår. Handläggaren behöver ta rollen som möjliggörare. Handläggaren behöver också ha ett kommunikativt och pedagogiskt förhållningssätt, gärna med kompetens i beteendevetenskap och pedagogik eller likvärdig erfarenhet och kompetens. Handläggarrollen; samarbetet skall präglas av prestigelöshet och respekt för varandras olika roller. Förutom de formella utbildningarna behövs interna fortlöpande satsningar för att bibehålla och utveckla kunskap och samsyn. Sådana satsningar kan röra sig om analys och reflektionsarbete, skapa teamkänsla, hur vi mäter resultat, benchmarking, informations och temadagar, metodutveckling, internutbildning över gränserna (Fk/Af), nätverk med andra aktörer och våga tänka/agera innovativt. etc.

104 Underlag 1. Försäkringskassan Personlig handläggare Ansvar - Stödja kunder med sjukdom, skada eller funktionsnedsättning att ta tillvara sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter enligt reglerna för socialförsäkringen så att rätt person får rätt ersättning i rätt tid. Stödet ska bidra till att kunden, där så är möjligt, ska klara sig själv och sin försörjning. 3 - Ge kunden förutsättningar för överblick, känsla av kontroll och trygghet i alla kontakter med Försäkringskassan. Ta ansvar för hela kundengagemanget i en kundkontakt. Övergripande arbetsuppgifter Utreda planera, inhämta och ge relevant information. Ge förutsättningar för kundens och samarbetspartners aktiva medverkan i processen oftast genom personliga möten. I vissa fall beräkna ersättningar. Bedöma analysera och värdera underlag. Ta ställning och utföra åtgärder enligt gällande regelverk, arbetsprocesser och individuella kundbehov. Regelverket förutsätter i hög grad att bedömningar görs med hänsyn till olika kunders behov/situation. Besluta besluta eller lämna förslag om ersättning. Verkställa beslut. Dokumentera i alla steg - utredning, bedömning och beslut. I förekommande fall motivera bedömningar och beslut. Lämna impulser som kan ha betydelse för andra funktioner till berörda inom Försäkringskassan och/eller andra myndigheter. Kompetenskrav: Ansvaret och arbetsuppgifterna förutsätter följande kompetenser: Myndighetsgemensamma kompetenskrav: Kunskaper och beteenden (Statstjänstemannarollen, Försäkringskassans vision och verksamhetsidé, uppdrag mm se definition av medarbetarskap) De viktigaste personliga egenskaperna: - Stabilitet - främjar en stabil och förtroendeskapande relation till kunderna och samarbetspartners. Konstruktivt teamarbete samarbetar effektivt, stödjer kunder och samarbetspartners i strävan att nå gemensamma mål. - Initiativ och ansvar - agerar på eget initiativ och tar ansvar för resultat med hög kvalitet. Systematiskt tillvägagångssätt - har ett metodiskt och systematiskt arbetssätt. - Analysförmåga och omdöme - förstår och analyserar effektivt komplexa frågor.

105 Formell utbildning: Högskoleexamen eller erfarenheter/kvalifikationer som kan prövas likvärdiga. Sakkunskaper: - Mycket goda kunskaper om förvaltningslagen, offentlighet och sekretess, socialförsäkringsbalken och om hur styrande och stödjande dokument ska användas inom Försäkringskassan. 4 - Mycket goda kunskaper om regelverken för aktuella försäkringsförmåner och försäkringsmedicin. Goda kunskaper om socialförsäkringens övriga förmåner. - Mycket goda kunskaper om hur man professionellt möter människor i olika livssituationer. - Mycket goda kunskaper om hur man leder möten med olika aktörer. God processkunskap samt mycket goda kunskaper om interna arbetsverktyg och datorstöd. - Mycket goda kunskaper om Försäkringskassans hemsida/ självbetjänings- tjänster och Försäkringskassans organisation för att kunna vägleda kunden rätt. - Mycket goda kunskaper om samarbetspartners uppdrag och organisation. 2. Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlare i kärnverksamheten Rollbeskrivning Syfte Texten syftar till att definiera och förtydliga den grundläggande rollen som arbetsförmedlare vid Arbetsförmedlingens kärnverksamhet. Det innebär att dokumentet ger en bild av det som är gemensamt för arbetsförmedlare i hela landet, på lokala arbetsförmedlingskontor, Arbetsförmedlingen Kultur Media, Arbetsförmedlingen sjöfart och vid Arbetsförmedlingen Kundtjänst. Dokumentet ska utgöra ett underlag för personalstrategiskt arbete såsom rekrytering, personalplanering och kompetensutveckling. Inledning Organisatoriskt sammanhang Flera olika faktorer påverkar arbetsförmedlarens roll och uppdrag. Nedan beskrivs några viktiga påverkansfaktorer. Arbetsförmedlingens uppdrag kommer från riksdag och regering. Uppdraget och de förväntade resultaten står i fokus för vårt arbete. Utifrån vårt uppdrag har vi en verksamhetsidé, en vision och en målbild. Målbilden är vägledande i allt utvecklingsarbete.

106 Inom Arbetsförmedlingen finns en gemensam värdegrund som innebär: demokrati och respekt en positiv människosyn enhetlighet, rättsäkerhet och effektivitet Det övergripande målet för Arbetsförmedlingen är att verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. Det sker genom att effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft. Vi ska i vårt arbete prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Resultatet av vårt gemensamma arbete kommer på så vis att bidra till öka sysselsättningen på lång sikt. 5 Bra service och ett relevant tjänsteutbud bidrar till att vi kan uppnå goda resultat och nöjda kunder. En utgångspunkt för arbetsförmedlingens verksamhet är att de som arbetar vid våra arbetsförmedlingskontor fokuserar på vårt huvuduppdrag. Förändringar av vårt uppdrag och förändrade förutsättningar i vår omvärld påverkar arbetsförmedlarens roll, nämnas kan till exempel följande: krav på rättssäker, enhetlig och effektiv handläggning ständig förändring av arbetsuppgifter höga krav på kunskaper om arbetsmarknadens funktionssätt ökade krav på effektivare matchning Chefer i organisationen har det operativa ansvaret för att verksamheten styrs och genomförs enligt riktlinjer och uppdrag fastställda av uppdragsgivaren, att mål formulerade i styrkortet uppnås. Arbetsförmedlaren rapporterar till arbetsförmedlingschef, sektionschef vid lokala arbetsförmedlingar eller Arbetsförmedlingen Kundtjänst. Arbetsförmedlarens roll utvecklas kontinuerligt i linje med Servicekonceptet, utifrån nya uppdrag och i och med ökad samverkan med andra aktörer och samarbetspartners på arbetsmarknaden. Inom arbetsförmedlarrollen finns inriktningar mot specifika uppdrag som till exempel arbetslivsinriktad rehabilitering. Dessa inriktningar utgår ifrån den generella arbetsförmedlarrollen och beskrivs i separata tillägg till detta dokument. Huvudmål Arbetsförmedlaren ska: Optimera flödet på arbetsmarknaden genom att effektivt sammanföra de som söker arbetskraft med de som söker arbete och därigenom bidra till ökad sysselsättning. Genomföra myndighetsuppdraget genom effektiv, rättssäker och enhetlig handläggning. Delmål Arbetsförmedlaren når huvudmålet genom: effektiv matchning av arbetsgivare och arbetssökande. att identifiera kundens behov och relatera dessa till Arbetsförmedlingens enhetliga tjänsteutbud. att säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring genom att stödja arbetssökande att uppfylla de villkor som ställs i försäkringen. att tillhandanhålla effektiva och attraktiva mötesplatser för våra kunder.

107 att vara en naturlig samarbetspartner på arbetsmarknaden för såväl arbetsgivare, arbetssökande, andra myndigheter som externa aktörer. Ansvar Arbetsförmedlaren har ansvar att: kunna Arbetsförmedlingens uppdrag och det enhetliga tjänsteutbudet. genomföra kvalitativa behovsanalyser för arbetsgivare och arbetssökande kopplade till det enhetliga tjänsteutbudet. omsätta kundens behov till vårt tjänsteutbud. vara förberedd inför möten med kund, vilket inkluderar arbetsgivare och arbetssökande. planera, genomföra och följa upp möten med kund och samverkanspartners. vara förberedd inför gruppaktiviteter. vara insatt i den regionala och nationella arbetsmarknaden och dess funktionssätt till exempel rekryteringsprocessen, branscher och yrken, prognoser med mera. ha kunskap om de lagar, policys och riktlinjer som berör Arbetsförmedlingens verksamhet samt arbetsmarknaden. tillämpa regelverket utifrån vårt uppdrag. genomföra dokumentation i Arbetsförmedlingens register enligt de regler och anvisningar som gäller för god dokumentation i förmedlingsarbetet och i myndighetsutövningen. upprätta sin kompetens genom att initiera egen fortbildning. informera om vårt uppdrag och våra tjänster på ett korrekt och neutralt sätt. samarbeta internt och externt för att uppnå verksamhetsmålen. etablera och utveckla goda relationer med både arbetsgivare och arbetssökande i syfte att uppnå en effektiv matchning. etablera och utveckla goda relationer med externa partners. aktivt marknadsföra våra tjänster genom arbetsförmedlingskontor, telefon och arbetsformedlingen.se 6 Sammanfattningsvis handlar det om att förbereda, omsätta och att uträtta enligt ovan. Aktiviteter Arbetsförmedlarens aktiviteter i vardagen genomförs i huvudsak genom följande: Möten och samtal med arbetsgivare och arbetssökande inom ramen för vårt uppdrag och ta initiativ till samverkan med andra parter för att lösa uppdraget. Kontinuerlig dokumentation i systemstöd Uppföljning av överenskommelser Information personligt, i grupp, per telefon eller e-post Arbetsmarknadspolitiska bedömningar Planering, genomförande och uppföljning av möten Samarbeta samt ta initiativ till samarbete internt/externt Läsa och tolka lagar, policys och riktlinjer Analysera och dra slutsatser Marknadsföra Arbetsförmedlingens tjänster Myndighetsutövning (det vill säga tillämpa regelverket på ett opartiskt, neutralt och rättssäkert sätt) Hålla sig informerad om den lokala och nationella arbetsmarknaden

108 Viktiga arbetsuppgifter för att uppnå huvud- och delmål Samtala och samarbeta med arbetsgivare, andra myndigheter och externa aktörer för att arbetssökande ska få det stöd som behövs. Ha kontinuerliga kontakter med arbetsgivare och arbetssökande för att informera om vårt tjänsteutbud. Ge råd till arbetsgivare hur de bäst rekryterar personal. Identifiera behov hos våra kunder utifrån vårt enhetliga tjänsteutbud genom att alltid utgå från de individuella behovet. Dokumentera strukturerat, effektivt, rättssäkert och enhetligt i enlighet med myndighetsuppdraget i befintliga systemstöd. Arbeta med matchningsprocessen mellan arbetsgivare och arbetssökande. Utforma samt följa upp individuella överenskommelser med arbetsgivare och arbetssökande. Aktivt arbeta med att etablera och utveckla arbetsgivarkontakter utifrån vårt uppdrag. Leda olika gruppaktiviteter. Coacha arbetssökande till de lediga jobben. Informera om arbetsmarknad till våra kunder. 7 Kravprofil Nedanstående beskrivning av kravprofil för arbetsförmedlare tydliggör lägsta krav på formell utbildningsnivå, erfarenhet, kunskaper och kompetenser. Kravprofilen ska användas som underlag vid både extern och intern rekrytering av arbetsförmedlare samt vid utformande av strategisk kompetensutveckling för arbetsförmedlare. Kravprofilen används som grund till alla inriktningar inom arbetsförmedlarrollen såsom Arbetslivsinriktad rehabilitering, Etableringsuppdraget med flera. De grundläggande kvalifikationskraven ska alltid uppfyllas medan man i lokala anpassningar kan välja vilka meriterande kompetenser ska gälla. Som arbetsförmedlare är det viktigt att: Du vill bidra till att vi blir den självklara samarbetspartnern på arbetsmarknaden genom att vara en del av en organisation med den största samlade kunskapen om arbetsmarknad, branscher och yrken. Du vill bidra med att skapa en attraktiv arbetsplats där uppdraget och dess betydelse för en effektiv fungerande arbetsmarknad och för samhällets välfärd är väl känt. Du vill jobba med individer i förändring. Du är kundorienterad. Du har väl grundade och tydliga värderingar och kan arbeta utifrån Arbetsförmedlingens värdegrund samt förmåga att tänka begreppsmässigt på frågor ur ett etiskt perspektiv. Har förmåga att arbeta enligt gällande lagar och förordningar. Kvalifikationskrav: Krav ställs på högskoleutbildning om lägst 180 högskolepoäng (120 poäng enlig tidigare system). Alternativt är du eller har varit anställd som arbetsförmedlare vid Arbetsförmedlingen och har goda kunskaper om vårt uppdrag samt bedöms ha goda förutsättningar att leva upp till dagens krav på arbetsförmedlare.

109 goda kunskaper om arbetsmarknad och samhälle genom minst 2 års arbetslivserfarenhet. goda användarkunskaper i Word, Internet och E-post. Grundläggande kunskaper i Excel och PowerPoint. mycket goda kunskaper i att på svenska kommunicera i tal, skrift samt hög läsförståelse. förmåga att arbeta mål- och resultatorienterat: Tar initiativ till aktiviteter som gör att mål kan nås. Ser till att komma vidare. Styr mot resultat i en gruppdiskussion. Agerar i linje med fattade beslut och med avseende på det som gagnar helheten. Använder resurser med varsamhet och med hänsyn till uppsatta mål. 8 förändringsbenägen: Ser möjligheter i förändring. Har lätt att anpassa sig till förändrade omständigheter. Kan snabbt ändra synsätt och förhållningssätt. god samarbetsförmåga: Arbetar bra med andra människor. Relaterar till andra på ett lyhört och smidigt sätt. Lyssnar, kommunicerar och löser konflikter på ett konstruktivt sätt. Initierar och tar ansvar för samarbete. Ser och bekräftar andras förmågor. Entusiasmerar alla till att delta i samarbete. personlig mognad: Är trygg, stabil och har självinsikt. Ser relationer i sitt rätta perspektiv. Skiljer på det personliga och professionella. Förhåller sig på ett sätt som är anpassat till situationen. integritet: har väl grundade och tydliga värderingar och förmåga att tänka begreppsmässigt på frågor ur ett etiskt perspektiv. Styrs av etik och värderingar i avgörande situationer i arbetet. Meriterande är: Dessa kompetenser anpassas lokalt utifrån behovet på arbetsplatsen. Man väljer vilka av följande som ska vara meriterande, och i vissa fall även lyftas till kvalifikationskrav. analytisk förmåga: Sorterar omfattande information och bryter ner till hanterbara delar. Ser hur delar hänger ihop. Skapar struktur och prioriterar. Ser vad som gagnar helheten i situationer med många intresseriktningar. Ser delar/detaljernas betydelse för helheten, från nära till lång sikt. Drar adekvata slutsatser. För alternativresonemang. strukturerad: Planerar, organiserar och prioriterar arbetet på ett effektivt sätt. Sätter upp och håller tidsramar. kommunikativ förmåga: Är en god förebild för myndigheten. Kan på ett tydligt sätt föra ut myndighetens uppdrag. Får samarbetspartners att förstå och acceptera vårt uppdrag. Lyssnar aktivt och sätter gränser utan att detta upplevs negativt. empatisk förmåga: Har förmåga att sätta sig i andras perspektiv eller situation utan att ta över personens känslor. Har självinsikt och arbetar kontinuerligt med sin egen utveckling. relationsskapande förmåga: Är utåtriktad och socialt aktiv i yrkesmässiga sammanhang. Skapar kontakter och underhåller relationer. Får andra att känna sig respekterade. Viss utbildningsinriktning. Språkkunskaper ex. vis ange vilket/vilka språk som är viktiga. Erfarenhet av olika kulturer.

110 Erfarenhet från speciell bransch t ex "meriterande är arbetslivserfarenhet /branschkunskap från IT-branschen". B - körkort. Kunskap eller erfarenhet av ett lösningsinriktat arbetssätt. Erfarenhet av samverkan med andra aktörer. Erfarenhet av myndighetsutövning. Erfarenhet av tjänsteförsäljning. Vid specifika uppdrag / inriktningar kompletteras grundkravprofilen med de specifika krav som är knutna till uppdraget. 9 Arbetsförmedlare med inriktning arbetslivsinriktad rehabilitering Rollbeskrivning Beskrivningen syftar till att definiera och förtydliga arbetsförmedlarrollen inom uppdraget arbetslivsinriktad rehabilitering. Detta är komplement till den grundläggande rollen som arbetsförmedlare vid Arbetsförmedlingen. Huvudmål att ta tillvara arbetsförmågan hos arbetssökande som har nedsatt arbetsförmåga på grund av ohälsa eller funktionsnedsättning samt utveckla denna via Arbetsförmedlingens insatser så att individen kommer i arbete, att genom insatser och anpassade lösningar öka arbetsgivarnas benägenhet att anställa arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga. Delmål att klargöra den arbetssökandes förutsättningar för arbete att stödja, vägleda och motivera arbetssökande till arbete marknadsföra möjligheter till anpassning av arbetsplats till arbetsgivare och arbetssökande, Ansvar ha det sammanhållande ansvaret för att samordna olika aktiviteter i rehabiliteringsprocessen utifrån den arbetssökandes individuella behov, hålla en regelbunden kontakt med den enskilda arbetssökande så att det blir en kontinuitet i processen genom att den arbetssökande möter samma arbetsförmedlare, använda sig av och samverka med Arbetsförmedlingens specialister, ansvara för att den arbetssökande får tillgång till Arbetsförmedlingens samlade utbud av tjänster, metoder, insatser och program, vid behov anvisa till och samverka med kompletterande aktörer, vid behov anvisa till olika utbildningsinsatser och kunna använda flexibla anpassningsmoduler, utveckla målinriktade arbetsgivarkontakter, skapa förtroende och underhålla relationer med arbetsgivare för att underlätta för arbetssökande med en nedsatt arbetsförmåga att erhålla ett arbete, planera insatser för arbetssökande i samverkan med andra myndigheter m.fl.

111 Arbetsuppgifter och aktiviteter Klargöra arbetsförutsättningar genom kartläggningssamtal och utredande samtal, ta in underlag internt och externt för att föra ärendet vidare, fastställa, beskriva och dokumentera arbetsförmågan, initiera, besluta om och följa upp fördjupade utrednings- och stödinsatser, genomföra vägledning i enskilt eller grupp, använda metoden ackvirering av arbete för enskilda sökande med behov av särskilt stöd, anvisa till programmet "Särskilt introduktions- och uppföljnngsstöd, SIUS", för arbetssökande med stora behov, bedöma och ompröva subventionerade anställningar för personer som har en nedsatt arbetsförmåga. 10 Kravprofil Kvalifikationskraven nedan är av särskild vikt vid arbete med arbetslivsinriktad rehabilitering. Krav och meriterande kompetens läggs till utöver de krav som gäller för den grundläggande kravprofilen för arbetsförmedlare. Kvalifikationskrav: genom utbildning och/ eller erfarenhet tillgodogjort sig kunskaper inom någon/ några av följande ämnesområden: rehabiliteringsvetenskap, utredningsmetodik, samtalsmetodik. lösningsorienterad: Motverkar och förebygger att problem uppstår genom ett konsekvent och tydligt agerande på och utanför arbetsplatsen. Kommer med förslag baserade på analyser och beprövade metoder. Skapar utrymme för förändringsarbete. serviceinriktad: Är lugn, uppmärksam och tillmötesgående i sitt bemötande. Har intresse, vilja och förmåga att hjälpa andra. Anstränger sig för att bidra med lösningar. empatisk förmåga: Har förmåga att sätta sig in i andras perspektiv eller situation utan att ta över personens känslor. Meriterande är: erfarenhet av arbete med människor med olika behov samt fördjupad kunskap om personer med olika funktionshinder som medför en nedsatt arbetsförmåga. Meriterande med erfarenhet av att tolka andra aktörers utlåtande erfarenhet av samverkan med andra parter/ myndigheter, att hålla samman processen kring arbetslivsinriktad rehabilitering förhandlingsvana andra språkkunskaper än svenska samt erfarenhet av olika kulturer. Motivation och intresse som kan bidra till god måluppfyllelse: Är nyfiken på människor, har en tilltro till deras förmåga och fokuserar på möjligheter Vill driva processer framåt och coacha människor med ett uppmuntrande förhållningssätt som motor Kan påverka och övertyga arbetsgivare om arbetssökandes kompetens.

112 3. Kompetens som nämndes vid AMiA arbetskonferens maj 2012 Ingen tog upp att vi skulle behöva annan speciell utbildning utan att det mer handlar om att utveckla yrkesrollen i vardagsarbetet - vara samarbetsvillig och inse att samverkan ger mervärde - ha förmåga att lyssna och fånga upp det som sägs - vilja arbeta med den målgruppen - vilja vidga sina ramar - ha passion för uppdraget - ha kunskap om att arbeta med rehabilitering - vara duktig och trygg i sitt ordinarie arbete på sin myndighet - ha erfarenhet och kunskap om den egna myndigheten - vara kreativ och flexibel - ha en bra människosyn - Nyanserad bild av rehab som utifrån deltagarens situation, t.ex. olika långa processer. - kunskap om motiverande intervjuteknik och annan relevant internutbildning - ha socionom-kunskap (Kur-projektet har hjälpt till) 11

113 7

114

115 Projekt AMiA Framgångsfaktorer, vinster, hinder och behov AMiA har haft sin projektverksamhet april 2011-sept Under tiden det praktiska arbetet har pågått har handläggare i projektet framfört synpunker på vilka framgångar, vinster, hinder och behov de upptäckt genom arbetet i AMiA. Synpunkterna som framkommer i detta dokument har tagits in under arbetskonferenser (december 2011, maj 2012 och mars 2013), intervjuer som Sweco genomfört med handläggarna hösten 2011, möten mellan den centrala och den lokala styrgruppen våren/sommaren 2012 samt interna diskussioner i delprojekten. De främsta områden som berörs av arbetet i AMiA gäller deltagaren, handläggarna och samarbete. Av den anledningen är framgångsfaktorerna och vinsterna fördelade under dessa tre rubriker. Den första delen i dokumentet avslutas med några tips om tillvägagångssätt. Dokumentet avslutas med att lyfta viktiga hinder och behov som identifierats i projektarbetet. Innehållet är en sammanställning av de fyra delprojektens erfarenheter och kan därför variera hos respektive delprojekt

116 AMiA: framgångsfaktorer, vinster, hinder och behov 1. Framgångsfaktorer och vinster Deltagaren Framgångsfaktorer Att kartläggningen görs av båda handläggarna tillsammans med deltagaren. Att deltagaren har två handläggare med kompletterande kunskap. Att processen får ta den tid som behövs. Det är därmed tillåtet för deltagaren att ta ett steg tillbaka och att deltagarens förmåga tillåts gå upp och ner. Det sociala umgänget genom aktiviteter kan bryta ensamheten som många deltagare har. Organiserade deltagarträffar där deltagarnas förslag/synpunkter tas tillvara kan skapa en trygghet då man får möta andra personer som är i samma situation. Vinster Deltagaren får egenmakt. Han/hon äger sin planering och känner ansvar för vad som sker. Deltagaren känner sig sedd, hörd och trygg i sin process. Deltagaren ökar sina chanser att förbättra sin livssituation. Faktumet att ha två handläggare ger ett mervärde på många plan. Från enkla saker som att få kontakt med någon när deltagaren vill ha hjälp till att få ett helhetsstöd. Handläggarna Framgångsfaktorer Handläggarnas arbetssätt Att ta utgångspunkt i deltagarens friska sida. Att ha ett lösningsfokuserat förhållningssätt, se möjligheter istället för hinder. Att söka kreativa situationsanpassade lösningar tillsammans med deltagaren genom att lyssna på honom/henne och analysera och reflektera tillsammans. Att låta deltagaren vara med och själv bestämma om rehabiliteringens mål och medel när valet av insats/aktivitet görs. Att börja där deltagaren är och ta till vara på deras idéer och intressen. Att ta vara på deltagarens lust och längtan efter en meningsfull sysselsättning. Att mobilisera deltagarens resurser. Att anpassa planering och uppföljning efter deltagarens individuella behov. Att ta stor hänsyn till redan pågående aktiviteter så att totala belastningen inte blir för stor/liten. Att uppmuntra med små steg kravlöst för att bygga upp aktivitetsnivå och därefter gå mot arbetsinlivsinriktade insatser/åtgärder. Att öka deltagarens kunskap om den egna ekonomin vid förändringar av sjukförsäkringen - det är viktigt för deras engagemang.

117 Handläggarnas egenskaper Att ha en bra kommunikativ förmåga, samarbetsvilja samt förmåga att vara flexibel och prestigelös. Att ha kunskap om båda myndigheternas uppdrag, regelverk och verksamheter. Att ha förtroende för varandras uppdrag och kompetens. Viktiga förutsättningarna för handläggarna Att ha tid för reflektion, för handläggarnas lärande och förhållningssätt. Att ha tillgång till Arbetsförmedlingens specialister, de är ett bra stöd till handläggningen. Att ha en stöttande, samarbetande och kundfokuserad ledning. Vinster Handläggning i team skapar kortare vägar för deltagaren Samarbetet och kunskapsutbytet bygger upp ett kunskapskapital hos handläggarna. Handläggarna blir tryggare i sina roller vilket ger en trygghet till deltagaren. Handläggarna kan lättare ta beslut i ärendet eftersom de är väl underbyggda. Möjligheten till regelbundna täta uppföljningar med deltagaren ökar chansen att nå resultat. Förtroendet behöver succesivt byggas upp, det räcker inte med telefonkontakter. Samarbete Framgångsfaktorer Att tillvarata olika typer av resurser i samhället. Att tänka utanför ramarna. Att andra parter ingår i kartläggningen vid behov, exempelvis vården, arbetsgivare etc. Att samarbeta med arbetsgivarna (för de som har anställning). Att ha en kontinuititet i samarbetet med andra parter. Vinster För deltagaren Att ha begränsade kontaktytor mellan myndigheterna. Fasta handläggarpar eller fasta team ger kontinuitet. Att både Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är med vid uppföljningar/planering på arbetsplatsen/arbetsträningsplatsen. Att det blir bättre och tydligare information till deltagaren, återkommande över tid. Att det ger trygga deltagare som har kontroll och är insatta i sin planering. För samarbetet mellan handläggarna på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Det ger ett gemensamt lärande, en helhetssyn och en kvalitetssäkring av handläggning och bedömningar.

118 Samarbetet och täta möten ger en bra kunskap om deltagarens behov, vilket kan leda till att deltagaren snabbare kommer ut i rätt aktiviteter. Det ger underlag/ärendedokumentation av bra kvalitet när ärende återgår till Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen vilket underlättar fortsatt handläggning. För samarbetet med vården Det skapar fler kontakter mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och vården. Ett bra samarbete med vården, med samplanering och kontinuitet, förenklar processen. Läkarna uppskattar att de får stöd i planering och bedömning tack vare att både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är med. Tips på tillvägagångssätt Förutom nedanstående tips finns AMiAs förteckning över aktiviteter. I arbetet med deltagaren Dagbok kan vara ett bra komplement till diskussion kring aktiviteter. Den ger en bild av deltagarens förutsättningar och situation. När deltagaren tydligare ser det, hjälper det dem att genomföra förändringar. Friskvårdsinsatser har varit särskild positiva. Konkreta utbildningar såsom data eller SFI. Det är inte alltid aktiviteten i sig som löser det för alla. Gemenskapen och gruppen är en stor del, samt att få rutiner. För handläggarna Det är bra med regelbundna gemensamma arbets-/planeringsdagar för handläggarna. I arbetet med vården Utgå från veckoschema vid avstämningsmöte med vården för en realistisk planering. Ex: kartlägg konkret deltagarens situation med vården för att säkerställa att det inte blir krockar mellan nya aktiviteter och aktiviteter som redan pågår. Det är ofta viktigt med en tidig medicinsk bedömning då det kan ligga till grund för vilka aktiviteter som kan erbjudas. Genom rehabnavigator som har en fot i vården är det enklare att bygga broar till olika vårdgivare för att underlätta för deltagaren.

119 Hinder och behov Hinder Praktiskt Dubbeldokumentering och brist på samlad tillgång till ärendena är tidskrävande och opraktiskt. Geografiska avstånd mellan myndigheternas kontor försvårar det praktiska arbetet. Svårigheter att arbeta på ett geografiskt stort område. Brist på tekniskt stöd för att underlätta samarbete, t ex gemensam kalender. Handläggning Tidsbrist för att finna kreativa och konstruktiva lösningar. Tidsbrist för handläggarna till gemensamma möten. Kunskapsbrist hos handläggarna om varandras verksamheter/uppdrag. Handläggarbyte efter AMiA-tiden kan fördröja fortsatt rehabilitering. Regelverk/Arbetskultur Två myndigheter med olika regelverk och arbetskultur Två myndigheter med olika uppdrag och olika syn på begreppet arbetsförmåga. Olika ersättningsnivåer. Deltagaren tappar lätt fokus och motivation när deras ersättning förändras. Planering försvåras av att längden på rehabersättningen bara är ett år. Aktiviteter Brist på relevanta och lokala aktiviteter. Offentliga upphandlingsregler omgärdas av regler som försvårar att snabbt hitta utförare. Arbete/Arbetsgivare Kunskapsbrist hos handläggare om arbetsgivarens ansvar. Brist på arbetsträningsplatser. Situationen på arbetsmarknaden gör att det saknas arbetstillfällen. Svårigheter med arbetsgivare som inte tar sitt ansvar. Vården Långa väntetider inom vården. Många stafettläkare som försvårar kontinuitet i samarbetet med vården. Ledning/Ordinarie verksamhet Bristande förståelse, engagemang och intresse från chefer i ordinarie verksamhet. Arbetsuppgifter i ordinarie verksamhet kan störa projektarbetet Bemanningsproblem.

120 Behov Arbetsförmedlingen/Försäkringskassan Att regelverken synkroniseras. Att få ett stabilt ekonomiskt stöd till deltagarna. Att ha en samsyn kring begreppet arbetsförmåga. Att ha gemensamma mål och värderingar. Att det finns en stöttande, samarbetande och kundfokuserad ledning. Att det finns tillräckligt med resurser och tid för handläggaren att kunna genomarbeta ärendena ordentligt, d.v.s. ökad kvalitet direkt mot kund. Att beakta logistik (indelning av handläggare på Arbetsförmedlingen och på Försäkringskassan) och teknik. Samarbete Att vårdkontakten utvecklas. Att kontakter med andra relevanta aktörer i samhället utvecklas. Deltagare Att ha tillgång till individanpassade, relevanta och lokala aktiviteter. Att ha tillgång till ett socialt forum där deltagare kan träffa andra i samma situation.

121 PM Metoder för att identifiera förbättringar Vid ett seminarium i oktober 2012 arbetade projektgrupperna i de fyra delprojekten med att identifiera gjorda förbättringar, identifiera möjliga förbättringar och prioritera mellan idéer. Två olika metoder användes, där den ena utgick från processkartan och den andra utgick från en metod att prioritera mellan idéer ( lättplockad frukt ). Båda dessa metoder beskrivs i följande PM. Identifiera förbättringar med utgångspunkt i en processkarta En processkarta är en logiskt uppbyggd bild av arbetsflödet en verksamhet. Processkartan visar i kronologisk ordning de steg som skapar värde för att uppnå slutprodukten. Bilden utgör ett mönster för hur verksamheten ska bedrivas och är en grund för att etablera en gemensam helhetssyn på verksamheten. För AMiA-modellen finns en processkarta framtagen som beskriver deltagarens process från att skrivas in i projektet till avslut och vägval som kan bestå i egen försörjning, program inom AF, ordinarie verksamhet inom AF, sjukpenning eller sjukersättning. Med utgångspunkt i en sådan processbild kan en arbetsgrupp gemensamt arbeta med verksamhetsutveckling. Kartans funktion är att etablera en gemensam syn på verksamheten, på vad i arbetet som skapar värde, vilka delar som fungerar bra och vilka delar som kan förbättras. Genom att använda processkartan som underlag för dokumentation av övningen kan arbetsgruppen i bilden tydligt se vilka delar av arbetet som har utvecklats mest. En sådan bild väcker ofta tankar om vilka andra delar som man kan gå vidare med. Övningen genomförs gemensamt i en arbetsgrupp med ett gemensamt uppdrag. Att samtliga i gruppen deltar är en viktig aspekt: när gruppen gemensamt reflekterar över sina processer och hur de fungerar främjas samsyn och kommunikation. Övningens upplägg är också tänkt att stärka medarbetarnas känsla av mening och sammanhang. Övning: Gjorda förbättringar Underlag för övningen är en tidigare gemensamt framtagen processkarta. Att utgå från och ha dialog kring en bild ökar tydligheten i verksamhetens målbild. 1 Övningen passar för sådana 1 I de verksamheter som inte har arbetat med processkartor eller värdeflödesmodeller är ett sätt att identifiera förbättringar att gemensamt arbeta fram en processbild. Det är ett mer omfattande arbete än denna övning beskriver. 1 (4) memo04.docx Sweco EuroFutures AB BS t:\pågående\amia\amia-pärm\amia-process\förbättringsmetoder till processkarta.docx

122 grupper som har genomfört förändringar och där verksamheten efter förändringarna beskrivs i processkartan. Tillvägagångsätt 1. Egen reflektion utifrån processbilden. I vilka aspekter genomförs verksamheten idag på ett bättre sätt än tidigare? Var och en reflekterar för sig själv de som vill kan skriva ner sina reflektioner enskilt 2. Runda i gruppen med diskussion a. Dela med övriga gruppen vilka förbättringar var och en anser har gjorts. Utgå från processkartan och beskriv vilken del av processen du anser fungerar bättre än tidigare. b. Övriga i gruppen ger synpunkter. När gruppen är överens om vari förbättringen består och var i processen den har skett, dokumenterar ni på processpappret. 3. Diskussion: Vilka förbättringar har varit viktigast/haft störst betydelse för att förbättra verksamhetens resultat? Övning: Möjliga förbättringar Underlag för övningen är en tidigare gemensamt framtagen processkarta. Att utgå från och ha dialog kring en bild ökar tydligheten i verksamhetens målbild. 2 Tillvägagångsätt 1. Egen reflektion utifrån verksamhetens önskvärda resultat: Vilka problem finns kvar att lösa? Var finns potentiella förbättringar? Var och en reflekterar för sig själv de som vill kan skriva ner sina reflektioner enskilt 2. Runda i gruppen: a. Dela med övriga i gruppen vilka förbättring var och en anser är möjliga. Utgå från processkartan och beskriv vilken del av processen som du vill förbättra. b. Kommentera varandras förslag efterhand: Har någon kollega en liknande tanke? c. Bestäm en gemensam formulering som skrivs in i kartan på bordet, på det ställe i processen där förbättringen kan göras. 3. Diskussion: vilken förbättring tycker gruppen är prioriterad att genomföra? 2 I de verksamheter som inte har arbetat med processkartor eller värdeflödesmodeller är ett sätt att identifiera förbättringar att gemensamt arbeta fram en processbild. Det är ett mer omfattande arbete än denna övning beskriver. 2 (4) memo04.docx PM BS t:\pågående\amia\amia-pärm\amia-process\förbättringsmetoder till processkarta.docx

123 Prioritera och gör handlingsplan: Lättplockad frukt För att komma vidare med olika förbättringsförslag och ha en strukturerad diskussion i en arbetsgrupp som leder till att gruppen kommer överens om vilka insatser som ska prioriteras kan metoden lättplockad frukt användas. Den tidigare övningen då förbättringsmöjligheter identifierades kan vara ett underlag. Om en sådan övning inte är genomförd kan ett första steg vara att var och en i gruppen funderar ut förslag på förbättringar som medarbetarna individuellt tycker är möjliga. För att kunna ta fram en handlingsplan för gruppen behöver de först identifiera vilka förslag som gruppen själv har mandat att arbeta vidare med. De förslag som handlar om andra aktörers mandat dokumenteras separat. I många fall är det relevant att chefen för gruppen tar ansvar för att föra dessa förslag vidare till lämplig beslutsnivå. Övning: lättplockad frukt Använd matrisen nedan för att föra in de olika förbättringsförslag som är identifierade. Gruppen diskuterar gemensamt kring varje förslag: Hur stor betydelse skulle genomförandet av förslaget få för verksamhetens resultat? Bedöm om det skulle ha liten, mellan eller stor betydelse. Hur stor insats krävs för att genomföra förslaget? Bedöm om insatsen är liten, mellan eller stor. När gruppen med hjälp av dessa frågor har avgjort var i matrisen ett förslag hamnar, är det dags att gå vidare och ta fram en handlingsplan, där förslagen i nedre vänstra rutan är prioriterade att genomföra. Insats: Liten Insats: Mellan Insats: Stor Betydelse: Liten OK att genomföra Onödigt att genomföra Betydelse: Mellan Betydelse: Stor Lättplockad frukt! Prioriterat att genomföra Svårt men nödvändigt att genomföra 3 (4) memo04.docx PM BS t:\pågående\amia\amia-pärm\amia-process\förbättringsmetoder till processkarta.docx

124 En handlingsplan kan t ex utgå från följande mall där aktivitet, ansvar och tid för genomförandet preciseras. Förbättringsförslag/ Problem Åtgärd Alt. beskriv varför åtgärd inte är aktuell När? Vem? 4 (4) memo04.docx PM BS t:\pågående\amia\amia-pärm\amia-process\förbättringsmetoder till processkarta.docx

125 Genomförda förbättringar inom AMiA Det här dokumentet visar vad handläggarna i projektet identifierat görs bättre med AMiA-metoden eller vad som inte gjordes alls tidigare. Dokumentet utgår AMiAs processkarta. Numreringen hänvisar till numreringen av processteg i processkartan. Processens olika steg är: 1. Informera och skriv in deltagaren 1.1 Informera om syftet med AMiA-projektet 1.2 Ge deltagaren förutsättningar att kunna förutse sin ekonomiska situation 1.3 Ge deltagaren möjlighet att berätta om sina förväntningar och nuläge 1.4 Deltagaren tar ställning till om han eller hon vill delta 1.5 Ta in samtycke. 2. Kartlägg deltagarens situation 2.1 Identifiera deltagarens nuläge 2.2 Identifiera deltagarens resurser 2.3 Identifiera andra aktörer och nätverk av stor vikt 3. Identifiera deltagarens mål och motivation 3.1 Ta fram delmål 4. Gör en planering med deltagaren 4.1 Identifiera aktiviteter som kan leda till delmål/mål 4.2 Fastställ syfte med aktiviteten 5. Aktivitet genomförs enligt plan 6. Följ upp planen 7. Avslut och vägval Ett antal förbättringar gäller flera processteg: Individens behov identifieras utifrån ett helhetsperspektiv och utifrån båda myndigheternas kompetens Tätare möten och kontakt efter individens behov Mer aktiv och delaktig Försäkringskassa under introduktionsprogrammet Gemensamt ansvar Ökad tillgänglighet Kortare informationsvägar Andra aktörer engageras i ärendet i större utsträckning Deltagaren är mer delaktig

126 Bättre förhållningssätt Ökat samarbete med vården Myndigheterna arbetar mot samma mål Mer individanpassat: helhetssyn Gemensamma dokument för kartläggning, aktivitetsplanering, slutdokumentation och självvärdering Reflektion mellan handläggarna i samband med möte med kund Processteg 1: Information och inskrivning Ingen överlämning/ glapp mellan myndigheterna Tydligare information Visualiserad tidslinje Konsekvensbeskrivningar Arbeta i team Tillräckliga resurser Förbättrade rutiner FK/AF Tillvaratar varandras kunskap och kompetens Ökad kreativitet Svar på alla frågor av båda professionerna samtidigt då två myndigheter går på de flesta möten Ökad samordning Mer kundkontakt ger ökad kvalitet, det blir effektivt då mycket arbete görs direkt på mötena. Effektivt då mycket arbete görs direkt på mötena. Täta Regelbundna möten Processteg 2: Kartläggning Tar tillvara varandras kompetenser Grundligare kartläggning ger en bättre helhetsbild Båda myndigheterna deltar Ökad reflektion Bättre prioriteringar effektiviserar handläggningen och ger trygghet till kunden Deltagarens förutsättningar och motivation framkommer bättre när mer tid ges Processteg 3: Identifiera deltagarens mål Täta möten Grundlig kartläggning gör det lättare att identifiera deltagarens mål Planeringen växer fram successivt och är ett levande dokument Processteg 5: Aktiviteter Kan erbjuda aktiviteter som vi inte kunnat tidigare

127 Processteg 7: Avslut Slutdokumentationen görs av myndigheterna gemensamt En planering av vad som ska ske efter projektslut görs tillsammans med deltagaren Avslutningsmöte, eventuellt överlämningsmöte till ny handläggare Med individens godkännande skickas slutdokumentationen till behandlande läkare Följande resultat anser handläggarna att de har uppnått i några av processtegen: Processteg 1 Minskad oro hos deltagarna inför arbetslivsintroduktionen Processteg 2 Kortare ledtider Bättre samtalsklimat Ökad rättssäkerhet Effektivare handläggning Vård och andra aktörer får en positivare bild av myndigheternas möjligheter för vårdens patienter Processteg 3 Tydligare bild av resurser och hinder hos deltagaren Processteg 7 Bättre underlag t ex för sjukersättning Högre kvalitet på slutdokumentationen Lösningar som är hållbara på sikt Empowerment Ökad samsyn mellan myndigheterna En handläggare skriver: Vi har skapat förtroende, trygghet och minskat rädslan för myndigheten genom information, lyssna in deltagaren, genom täta kontakter, deltagarträffar där de fått säga sin mening. Kvalitetsbristkostnader som nu undviks Slipper arbete däremellan exempelvis onödiga telefonsamtal Kortare sjukskrivningar och ledtider Övrig kommentar från handläggare Tar tid i början men ger tid i slutändan och minskar längden på sjukskrivning.

128 Medskick till ordinarie verksamhet Utifrån de lärdomar som gjorts under projektet har medarbetarna här sammanställt de viktigaste punkterna för att uppnå ett framgångsrikt arbete. Kundens behov i centrum/samarbete oavsett ersättning en sammanhållen gemensam process. Grundlig kartläggning ger kunden och handläggarna bättre förutsättningar till planering och delaktighet. Egenmakt skapas genom att vi börjar där kunderna är och tar tillvara på deras idéer och intressen. Vi uppmuntrar med små steg och bygger kravlöst upp aktivitetsnivån och går därefter mot arbetslivsinriktade insatser/åtgärder. Kunden får egenmakt utifrån att den får göra en egen resa med stöttning av oss. Vi visar på handlingsutrymmet, hur spelplanen ser ut och hur reglerna ser ut. Utifrån detta väljer kunden vilken väg den ska gå. Trygghet för såväl kunden som handläggaren. Att handläggare från båda myndigheterna samarbetar och alltid är med vid mötena under hela processen gör att båda handläggarna hela tiden är insatta i ärendet. Ny uppföljning bokas och frågor får svar vid sittande möte. Detta har lett till betydligt färre telefonsamtal till handläggarna vilket sparar tid. Vi ger kunden tid och möjlighet att gå i små steg framåt, i egen takt, utifrån var den befinner sig. Vi tillåter att kundens förmåga kan gå upp och ner, vi låter det få ta tid. Investera tid = spara tid För att lyckas med ett samarbete på detta sätt krävs tid för: - reflektion mellan handläggarna - gemensamma personliga möten med kunden vilket både bygger förtroende och kunskap - ett långvarigt stöd så att kundens resa får ta den tid som krävs Samverkan med andra aktörer teamtänk och kontaktnät med andra aktörer (främst vården) har upparbetats under projektets gång. Vi kan därför skräddarsy enligt kundens behov. Det kan dock utvecklas ännu mer. Önskan: Stabilt ekonomiskt stöd till kunden. Kundens ekonomi förändras, vilket har en negativ påverkan genom att de därmed riskerar att tappa fokus och motivation.

129 8

130

131 SLUTRAPPORT FÖLJEFORSKNING AV PROJEKTET AKTIVERING OCH MOBILISERING INFÖR ARBETSINTRODUKTION AMIA Ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen UPPDRAGSNUMMER [DESCRIPTION] SWECO EUROFUTURES AB Charlotte Sävås Nicolaisen Elin Björkman 110 1

132 FÖRORD Under våren 2011 fick konsultföretaget Sweco Eurofutures i uppdrag av Försäkringskassan att genomföra en utvärdering av projektet Aktivering och Mobilisering inför Arbetslivsintroduktion (AMiA). Uppdraget avser en utvärdering enligt ESF-rådets modell, följeforskning, och omfattar en utvärdering av såväl process som resultat och effekter relaterat de mål som ligger till grund för genomförandet. En delrapport med teoretiska utgångspunkter presenterades under sommaren Därefter har återrapportering skett muntligt och skriftligt med fokus på olika frågeställningar som varit prioriterade under genomförandet. Utöver en inledande rapport med teoretiska utgångspunkter har Sweco Eurofutures redovisat resultat skriftligt i tre delrapporter, samt i flera kortare PM och sammanställningar. Återkommande har muntlig återföring gjorts till projektledningen, projektets styrgrupper samt till projektpersonal och handläggare vilka på olika sätt har medverkat i AMiA. Sweco Eurofutures konsulter har även vid några tillfällen haft en aktiv roll i att föra diskussioner om kritiska områden samt att leda processövningar som stöd för genomförandet. Detta har gjorts både i samband med spridningskonferenser och vid projektinterna lärseminarier som anordnats på lokal nivå i respektive delprojekt. Denna rapport utgör slutrapport från utvärderingen och har särskild tonvikt vid de resultat och effekter som projektet uppnått. Följeforskningen har huvudsakligen genomförts av konsulterna Charlotte Sävås Nicolaisen (uppdragsledare), Elin Björkman och Markus Burman. Emil Antolovic har medverkat i samband med intervjuer i delprojekt. Johanna Lundberg har bidragit med sina erfarenheter angående frågor som rör hälsofrämjande möten. Dessutom har Sweco Eurofutures haft tillgång till en extern konsult, Gun Johansson, universitetslektor och avdelningschef på Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet. Gun har mångårig erfarenhet av forskning kring sjukfrånvaro och återgång i arbete kopplat till arbetsförhållanden och arbetsmarknad och har ur detta perspektiv bidragit med kunskaper som stöd för utvärderingen. Sweco Eurofutures vill härmed tacka alla - deltagare, handläggare och andra med koppling till projektet - som på olika sätt medverkat i utvärderingen av projekt AMiA och som bidragit med sina kunskaper och erfarenheter. Stockholm, Charlotte Sävås Nicolaisen Uppdragsledare, Sweco Eurofutures AB 2

133 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning 5 2 Inledning Projektet AMiA Uppdraget 9 3 Metoder och teoretiska utgångspunkter metoder med fokus på resultat och effekter Studier av projektdokument och verksamhetsstatistik Intervjuer Genomförande av enkäter Processtödjande aktiviteter i utvärderingen Lärseminarier och workshops som stöd för lärande Processkartor kopplat till projektets programlogik Dokumentation av AMiA-metoden Observationer av förhållningssätt Teoretiska Utgångspunkter Arbetsförmåga Anställningsbarhet Empowerment Samverkan Det Goda Mötet Känslan av sammanhang 20 4 Resultat Del 1 projektets genomförande Projektets Organisation och innehåll utveckling av en gemensam metod Aktiviteter Samverkan kring individer Transnationell samverkan Arbetet med att utveckla en kvalitetssäkrad metod Framtagande av en metodhandbok Förhållningssätt Kritiska faktorer som identifierats under genomförandet Identifierade systembrister Förutsättningar för lärande och strategisk påverkan 31 5 Resultat Del 2 projektets Resultat och effekter Enkät till styrgruppsrepresentanter i samband med avslut Generell bild av AMiA's resultat De viktigaste lärdomarna

134 5.2 Resultat från deltagarenkäter Resultat från deltagarenkäter vid projektavslut Resultat från enkäter med Handläggare Projektets Utfall: statistik FRÅN PROJEKTET Övergång från Arbetslivsintroduktion till insatser och program hos Af Jämförelse mellan AMiA och nationell statistik 43 6 Analys och slutsatser Måluppfyllelse Metodutveckling Utfall för deltagarna Deltagarnas upplevelse Resultat i AMiA kopplat till teoretiska utgångspunkter Samverkan Innovativitet: insatser och aktiviteter för deltagare Lärande inom projektet och transnationellt Strategisk påverkan och implementering av projektresultat Genomförande Jämställdhet och tillgänglighet 52 Referenser 54 Bilaga 1 Målstruktur och programlogik för AMiA 55 Bilaga 2 Delprojekt Nord 58 Bilaga 3 Delprojekt Öst 63 Bilaga 4 Delprojekt Väst 69 Bilaga 5 Delprojekt Syd 75 Bilaga 6 Af statistik från verksamhetssystemet avseende deltagare registrerade 80 med kod från AMiA inskrivna i intro 4 4

135 1 SAMMANFATTNING Bakgrund Svensk välfärdspolitik har de senaste åren haft en betoning på Arbetslinjen. Detta är ett begrepp som kan tolkas på olika sätt, antingen som en skyldighet eller en rättighet att arbeta. Ett uttryck för Arbetslinjen i svensk politik är Rehabiliteringskedjan, vilken infördes inom sjukförsäkringen vid halvårsskiftet I Rehabiliteringskedjan är antalet dagar i sjukförsäkringssystemet begränsat. Detta har medfört att personer i högre grad än tidigare övergår från sjukförsäkringssystemet inom Försäkringskassan (Fk) till programmet Arbetslivsintroduktion inom Arbetsförmedlingen (Af). Denna övergång har visat sig innebära en stor omställning för många. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har utifrån denna bakgrund ansökt och beviljats medel från ESF för att driva projektet Aktivering och Mobilisering inför Arbetslivsintroduktion (AMiA). Projektet har genomförts under perioden 2011 till Uppdrag och metoder Konsultföretaget Sweco Eurofutures fick under våren 2011 i uppdrag från Försäkringskassan att genomföra en utvärdering av projektet Aktivering och Mobilisering inför Arbetslivsintroduktion (AMiA). Uppdraget avser en utvärdering enligt ESF-rådets modell, följeforskning, och omfattar en utvärdering av såväl processen som resultat och effekter relaterat till de mål som ligger till grund för genomförandet. Utvärderingen av projekt AMiA har omfattat såväl processtödjande aktiviteter som en bedömning av resultat och effekter, s.k. följeforskning. Dessa aktiviteter har riktat sig både till det nationella projektet och till projektets fyra delprojekt. Datainsamling har gjorts på en mängd olika sätt. Följeforskarna har tagit del av olika dokument från projektet samt forskning och olika rapporter med relevans för utvärderingen. Olika typer av intervjuer, enskilt och i grupp samt genomförande av enkäter har varit återkommande metoder i utvärderingen. Totalt har ca 200 personer blivit intervjuade under utvärderingsprocessen. Deltagare har besvarat enkäter under genomförandet och i samband med att de avslutat projektet. Vid ett par tillfällen har handläggare fått besvara enkäter om hur de uppfattar projektet utifrån projektets målsättningar. Andra metoder som använts i utvärderingen är stödinsatser vid processkartläggningar, dels för det nationella projektet, dels mer lokalt anpassade processer i delprojekten. Sweco Eurofutures konsulter har vid olika tillfällen ansvarat för workshops och seminarier kring aktuella frågor t.ex. för att stödja framtagande av en metodhandbok och kring utbildning om benchmarking inför en transnationell samverkan. Ett tjugotal observationer har gjorts för att få kunskap om hur myndigheterna agerar i mötet med deltagare. Sweco Eurofutures har med utgångspunkt i projektets målsättningar, den programteori som tidigt identifierats i utvärderingen och utifrån aktuell forskning 1 analyserat hur projektet fungerat, dels under den pågående processen dels vid projektets avslut. Ett område som särskilt har uppmärksammats är samverkan men även arbetsförmåga, anställningsbarhet och empowerment har på olika sätt belysts i utvärderingen. Måluppfyllelse av övergripande och kvantitativa mål En övergripande målsättning i projektet har varit att i samverkan utveckla en metod som bidrar till samordnade tjänster före, under och efter Arbetslivsintroduktion med syfte att deltagarna ska få ökad arbetsförmåga och sysselsättning. I första hand ska detta kunna tillämpas av handläggare 1 llmarinen 2001, Johansson 2007, Nordenfelt 2008, Berntsson, 2008, Loisel et al,

136 inom Arbetsförmedlingen. En ambition har varit att även involvera andra relevanta aktörer, framförallt vården, men även kommunala verksamheter och ansvariga för socialt företagande. Sweco Eurofutures bedömer att projekt AMiA har uppnått målet om att utveckla en metod. Metodutveckling kräver tid, struktur och dokumentation. Alla dessa delar bedöms ha genomförts i projekt AMiA. Resultatet av metodutvecklingen har samlats i en metodhandbok. Bedömningen är att denna dokumentation också kan främja ett fortsatt utvecklingsarbete. Metodhandboken som omfattar processbeskrivningar och annan dokumentation från projektet kan även användas för att sprida kunskap om arbetssätt som tillämpats och fungerat väl i projektet. Projektets kvantitativa målsättningar är att 65 procent av deltagarna går vidare i insatser/ program hos Arbetsförmedlingen med inriktning mot arbete eller företagande och att 80 procent av deltagarna upplever att möjligheter att återfå arbetsförmågan har ökat. Utöver dessa resultatmål har projektet även mål avseende samverkan, strategisk påverkan, lärande för handläggarna och innovativitet genom utveckling och anpassning av olika typer av individanpassade aktiviteter för deltagare. Projektet har totalt sett inte uppnått det kvantitativa målet om 65 procent. En anledning till detta som både handläggare och deltagare pekar på är att deltagarnas sjukdomsbild i många fall är så pass svår att den inte går att påverka på så pass kort tid som projektet erbjudit. Resultat visar samtidigt att deltagare upplever ökad motivation, förbättrat självförtroende, mindres stress och stärkt empowerment. Hur detta på längre sikt kan komma att påverka målgruppens möjligheter kunde vara intressant att studera i en fortsatt uppföljning. Ett par av delprojekten har ändå uppnått det kvantitativa målet och Sweco Eurofutures tolkning är att de sannolikt har lyckats bättre med rehabiliteringen. En sak som särskiljer dessa två delprojekt (Öst och Nord) är att deltagarna har erbjudits hälsofrämjande aktiviteter. En annan skillnad är att dessa två delprojekt har haft sammanhållna arbetsgrupper. Det har varit större kontinuitet i handläggningen då handläggarna exempelvis har arbetat parvis. Sweco Eurofutures bedömer att denna organisatoriska fråga har haft betydelse för hur samverkan har fungerat. Sammanfattande bedömning av projektet Sweco Eurofutures bedömning att AMiA projektet fungerat väl organisatoriskt. Myndigheterna Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har alltmer sett styrkor i att samarbeta. Det har ökat kompetensen hos handläggarna och upplevelsen är att myndigheterna i högre grad än tidigare kunnat erbjuda individanpassade insatser för projektets målgrupp. Sweco Eurofutures konstaterar att samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har stärkts genom projektet. Man har kommit en bit på väg, men att det kan förbättras ytterligare. I vissa delar har projektet även lyckats utveckla samverkan med vården. Samverkan i allmänhet och med vården i synnerhet är ett område som de båda myndigheterna dock behöver fortsätta utveckla för att ytterligare stötta målgruppen. Sweco Eurofutures konsulter noterar att det är stor variation när det gäller nytänkande och innovativitet kring de aktiviteter som erbjuds. Det handlar om allt från att delprojekt anställt personer för att kunna erbjuda aktiviteter tidigt i rehabkedjan, vilka ofta har stort fokus på hälsofrämjande insatser, till att handläggarna utgår från de olika aktiviteter som funnits länge och använts tidigare. Kunskapen om innehållet och kvaliteten i de insatser /aktiviteter som erbjuds kan generellt sett förbättras. Swecos Eurofutures bedömning är att det finns potential att agera mer innovativt kring erbjudandet av aktiviteter. 6 6

137 Resultaten visar på olika strukturella faktorer på systemnivå som försvårar samverkan mellan myndigheterna och inte minst med vården. Det handlar t.ex. om otydligheter i hantering av sekretessregler samt skillnader i individers ekonomiska ersättning vid övergång från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, vilket påverkar kundernas motivation negativt. Resultat när det gäller deltagarnas uppfattning om hur projektet påverkat dem visar att många upplever att deras kontakter med myndigheterna har förbättrats mot tidigare. Många uttrycker att de känner sig sedda och framhåller att det är skönt att slippa återupprepa sin sjukdomshistoria flera gånger. Denna positiva bild har dock inte visat någon förändring till det bättre vid jämförelser som gjorts med nationell statistik för målgruppens övergång i insatser hos Arbetsförmedlingen eller återgång i arbete efter Arbetslivsintroduktion. Jämställdhet och tillgänglighet Jämställdhet har i AMiA-projektet utgjort ett ganska perifert inslag. Detta beror delvis på att det varit en skevhet i målgruppen med betydligt fler kvinnor än män. Handläggare och projektansvariga påtalar att jämställdhetsfrågan är levande, både inom Försäkringskassan och inom Arbetsförmedlingen, varför detta perspektiv finns med som en naturlig del i allt som försiggår inom myndigheterna, t.ex. i statistik som tas fram. Sweco menar att jämställdhetsfrågan givetvis till viss del uppmärksammats, men att projektet hade kunnat vara mer vidsynt i frågan. Tillgänglighet är ett område som kunde ha uppmärksammats mer i projektet. För visso har projektet vid anordnande av aktiviteter tillgodosätt krav som finns på lokalers beskaffenhet och utformning av informationsmaterial enligt myndigheternas ordinarie riktlinjer. Myndigheterna tillsammans med vården hade kunnat arbeta mer med kunskapsöverföring om individers olika typer av problem och svårigheter och på så sätt stärka kunskapsöverföring utifrån handläggares olika kompetenser. Lärande och strategisk påverkan Sweco Eurofutures bedömning är att det finns goda förutsättningar att ta tillvara erfarenheter från projektet. Denna slutsats bygger dels på att det tidigt uttryckts ett nationellt intresse för de resultat som framkommer av projektet och där högsta ledningen i respektive myndighet, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, finns representerade. Det har även uttryckts en positiv inställning från myndigheternas chefer att ta tillvara erfarenheter från AMiA i ordinarie verksamhet i det fall detta har stöd från nationellt håll. Framförallt framhålls värdet av en utvecklad samverkan. Även de delar av projektet som handlat om att erbjuda individ-anpassade aktiviteter i tidigt skede, t.ex. olika typer av hälsofrämjande aktiviteter har av cheferna omnämnts som ett angeläget utvecklingsområde. Redan innan projektet är avslutat har landstinget i ett par kommuner beslutat om att utbilda sjukvårdpersonal inom primärvården för att kunna erbjuda medicinsk yoga som en behandlingsmetod. Att AMiA projektet lyckats ta fram processbeskrivningar över arbetsmetoder och att man samlat dokumentation från projektet i en särskild metodhandbok är något som Sweco Eurofutures bedömer kan främja ett fortsatt utvecklingsarbete. Metodhandboken kan även användas för att sprida kunskap om arbetssätt som tillämpats och fungerat väl i projektet. Sammantaget ger detta goda förutsättningar till ett förändringinriktat förhållningssätt på handläggarnivå vilket ger förutsättningar till mer individanpassade lösningar som bygger på delaktighet och samverkan vilket skulle kunna ha en främjande inverkan på projektets målgrupps förutsättningar till återgång i arbete. 7 7

138 2 INLEDNING Svensk välfärdspolitik präglas av en betoning på den så kallade Arbetslinjen. Begreppet kan ges olika innebörder och kan antingen syfta på en skyldighet eller en rättighet att arbeta. Oavsett innebörd torde begreppet för de flesta utgå ifrån att aktiva åtgärder är att föredra framför passivt utbetalande av stöd. 2 Ett uttryck för arbetslinjen i svensk politik är Rehabiliteringskedjan, vilken infördes inom sjukförsäkringen vid halvårsskiftet Rehabiliteringskedjan innebär att antalet dagar i sjukförsäkringssystemet är begränsat. Detta medför en förändring där personer övergår från sjukförsäkringssystemet inom Försäkringskassan (Fk) till programmet Arbetslivsintroduktion inom Arbetsförmedlingen (Af). Det medför också att ersättning i form av sjukpenning upphör för ett stort antal individer som har en oklar eller en okänd arbetsförmåga. För enskilda individer är övergången mellan sjukförsäkringen och arbetsförsäkringen ofta påfrestande. Rehabiliteringskedjan har inneburit en kraftig ökning i flödet av människor mellan Fk och Af vilket ställer nya krav på samverkan. Många är inte tillräckligt förberedda och behöver mer tid och förberedelse inför övergången till Af och de insatser som erbjuds i programmet arbetslivintroduktion. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har med detta som bakgrund, tillsammans med olika aktörer, genomfört projektet Aktivering och Mobilisering inför Arbetslivsintroduktion (AMiA). 2.1 PROJEKTET AMIA I projekt AMiA har deltagare erbjudits en sammanhållen stödprocess som stärker den enskildes arbetsförmåga och möjligheter till en återgång i arbete, antingen som anställd eller som egenföretagare. Stöd och motivationsinsatser har varit individuellt anpassade och har omfattat hela kedjan, dvs. före, under och efter Arbetslivsintroduktion. Projektet har samtidigt strävat efter att i samverkan utveckla en metod som i första hand kan tillämpas av handläggare inom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. En ambition har varit att även involvera andra relevanta aktörer såsom vården, kommunala verksamheter och ansvariga för socialt företagande. Projekt AMiA har organisatoriskt haft en central styrgrupp med representanter från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Sveriges kommuner och landsting, Coompanion och Företagarföreningen i Sverige. Projektledningen har bestått av en projektledare för det nationella projektet, en projektekonom, en projektadministratör samt fyra delprojektledare, en för respektive delprojekt (Nord, Öst, Väst, Syd). Lokalt i delprojekten har lokala styrgrupper och projektgrupper utsetts som ansvariga för det operativa arbetet. Projektets organisation har varierat mellan delprojekten som en följd av anpassning till lokala förutsättningar. Enligt projektansökan skulle projektet omfatta 700 deltagare fördelat mellan de fyra delprojekten. I delprojekt Syd valde projektansvariga tidigt att frångå denna målsättning. Här har man inte begränsat deltagarantalet utan skrivit in samtliga personer vars sjukpenning eller sjukersättning upphör. Detta har inneburit att delprojekt Syd skrivit in fler deltagare i projektet än det beräknade. Det har även inneburit att samtliga handläggare som handlagt personer i målgruppen varit knutna till projektet. Projektet startade under våren 2011 och avslutas i augusti Socialförsäkringsutredningen

139 Modellen som redovisas i figur 1 visar den målbild som legat till grund för projektet. Denna har senare utvecklats och förfinats i samverkan mellan AMiAs styrgrupp och projektgrupp, samt följeforskarna från Sweco Eurofutures. Den mer omfattande analysen av projektets mål- och programlogik redovisas i bilaga 1. Problembakgrund Övergång mellan socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen för individer som är på väg att utförsäkras behöver stärkas (de är inte tillräckligt förberedda för återinträde i arbetslivet) och det glapp som kan uppstå mellan Fk och Af ska elimineras Genomförande Ordinarie verksamhet/ arbetssätt Fk/Af (kvalitativa överlämningsmöten) + aetslivsintroduktionen vid Af Projektinsatser före, under och efter Arbetslivsintroduktionen Fk/Af+ arbetslivsintroduktionen vid Af ( Hela kedjan ) Resultat/effekter Återfå arbetsförmågan En högre andel ska återfå arbetsförmågan Långsiktigt effektmål Ett ökat arbetskraftsutbud Figur 1. Målmodell för projektet (AMiA) 2.1 UPPDRAGET Sweco Eurofutures har under perioden 2011 till 2013 haft i uppdrag från Försäkringskassan att utvärdera ESF-projektet Aktivering och Mobilisering inför Arbetslivsintroduktionen (AMiA). Utvärderingen har genomförts i form av följeforskning och har fokuserat på såväl den pågående processen som på resultat och effekter av projektet. Till skillnad från en traditionell resultat- och effektutvärdering är följeforskningen inriktad på att även stödja genomförandeprocessen och på så sätt främja måluppfyllelse. I traditionell utvärdering är distansering och utanförskap viktiga egenskaper i utvärderarrollen. Detta säkerställer oberoende och ger trovärdighet. I följeforskningsansatsen finns istället en uttalad ambition att utvärderaren ska ha en stödjande roll och bidra till att förbättra det slutliga resultatet relaterat de mål som ligger till grund för genomförandet. Förutsättningarna för utvärderingen kan därmed ändras löpande utifrån behov som uppkommer. I enlighet med detta stödjande arbetssätt har Sweco Eurofutures på olika sätt försökt bidra med olika insatser både för projektet på nationell nivå och för de fyra delprojekten. Det har t.ex. handlat om att hålla i processövningar och olika typer av lärseminarier, samt att successivt visa på och diskutera kritiska moment och frågeställningar i projektet vilka krävt särskild uppmärksamhet relaterat till uppsatta mål. Upplägget av utvärderingen som helhet har sin grund i den så kallade EU-modellen för utvärdering vilken illustreras i figur

140 Nivå 1: Samhället/ ekonomin/ naturen Problembakgrund Effekter Nivå 2: Projektet Mål Inflöde Aktiviteter och genomförande Resultat Nivå 3: Utvärderingen Målrelevans Produktivitet Kostnadseffektivitet Måluppfyllelse Resultaten och effekternas relevans i förhållande till problembakgrunden Figur 2. EU-modellen för utvärdering Enligt EU-modellen omfattar utvärderingen tre nivåer. På ett mer övergripande plan, på samhällsnivån, finns den problembakgrund som har initierat projektet kopplat till de effekter som man vill uppnå genom projektet. I projektet AMiA har problembakgrunden handlat om att personer som är på väg att utförsäkras inte är tillräckligt förberedda inför Arbetslivsintroduktion. Det har varit vanligt att personer hamnar mellan stolarna i Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens hantering. Effekter man hoppats på genom projektet är framförallt att förändrade metoder och arbetssätt på systemnivå ska underlätta en återgång i arbete för långtidssjukskrivna. Detta ska bidra till samhällsekonomiska vinster såväl för enskilda individer som för samhället och berörda myndigheter. Nästa nivå rör det konkreta arbetet i projektet, den s.k. projektnivån. På denna nivå finns inflöden (resurser i form av ekonomiska medel och nedlagd arbetstid), aktiviteter (kartläggning, vägledningsinsatser, utbildning etc.) samt omedelbara resultat vilka kan tas till vara som stöd för genomförandet (t.ex. uppgifter om deltagarnas uppfattning om kvaliteten på insatserna). I tidigare rapporter från utvärderingen har tonvikten framförallt legat på denna nivå. Utvärderingen har även omfattat olika aktiviteter för att stödja processer i projektet och att komma till rätta med olika s.k. kritiska områden under genomförandet. Utöver att följa processen i projektet återfinns olika centrala värderingskriterier att bedöma på den s.k. utvärderingsnivån. EU-modellen fokuserar både på måluppfyllelse och till vilken eventuell kostnad denna måluppfyllelse sker, såväl under genomförandet som i samband med att projektet avslutas. 3 I denna del av utvärderingen undersöks även de centrala programkriterier som projektet omfattar såsom samverkan, strategisk påverkan, innovativitet, jämställdhet och tillgänglighet. Det senare är delar som bland annat presenteras i denna rapport, vilken utgör slutrapport från utvärderingen av projekt AMiA. 3 I Sweco Eurofutures uppdrag har inte ingått att beräkna kostnader varför uppdraget varför detta inte blir belyst inom ramen för följeforskningen av projekt AMiA

141 3 METODER OCH TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Utvärderingen av projekt AMiA har omfattat såväl processtödjande aktiviteter som en bedömning av resultat och effekter både för projektet som helhet och för projektets olika delprojekt. Datainsamling har gjorts på en mängd olika sätt t.ex. genom dokumentstudier, återkommande enkäter och intervjuer, lärseminarier och observationer. En kontinuerlig dialog som stöd för genomförandet har hållits med projektledningen i det nationella projektet och med de fyra delprojekten. Följeforskningsansatsen har inneburit att det varit vissa lokala variationer i de utvärderingsaktiviteter som genomförts. Ett systematiskt förhållningssätt har dock eftersträvats. I det följande kapitlet redovisas olika metoder som har använts i utvärderingen. Mer detaljerade beskrivningar av olika utvärderingsmoment finns beskrivna i tidigare rapporter från utvärderingen. Kapitlet avslutas med en redovisning av teoretiska utgångspunkter som legat till grund för utvärderingen. 3.1 METODER MED FOKUS PÅ RESULTAT OCH EFFEKTER Utvärderingen har omfattat olika metoder som haft som målsättning att stödja AMiA-projektet under genomförandet. Fastställande av mål och programlogik har varit ett led i att styra insatser mot god måluppfyllelse och önskvärda effekter. Intervjuer och enkäter har genomförts återkommande till såväl deltagare som handläggare och andra aktörer med koppling till projektet. Delar av projektet som krävt särskild uppmärksamhet liksom centrala processer i projektets olika delmoment har under hand identifierats och återrapporterats till projektansvariga. I olika skeden har utvärderarna tagit del av statistik och annan information som tillhandahållits från projektet STUDIER AV PROJEKTDOKUMENT OCH VERKSAMHETSSTATISTIK Utvärderarna tagit del av olika dokument som tillhandahållits från projektet. Det gäller såväl information och dokument som finns tillgängliga på projektets webbplats som den projektansökan som inledningsvis beviljats från ESF-rådet och andra dokument som projektet tagit fram. Projektansökan var tidigt ett centralt dokument i utvärderingen och användes som ett av flera underlag vid den inledande analysen av projektets mål och programlogik. I samband med observationer som gjorts inom ramen för utvärderingen har utvärderarna bl.a. tagit del av dokumentation om projektets värdegrund. Inför slututvärderingen har aktuell verksamhetsstatistik som tillhandahållits från projektansvariga studerats. Denna statistik ligger vid sidan av övriga resultat som framkommit, från enkäter och intervjuer samt annan datainsamling, till grund för analyser av projektets resultat och effekter INTERVJUER Under projektet har utvärderarna genomfört ett stort antal intervjuer där kunskap inhämtats i olika frågor som stöd för analyser av projektets resultat och genomförande. Vid återkommande tillfällen har frågor ställts till representanter i styrgrupper och projektgrupper, handläggare på de samverkande myndigheterna samt andra relevanta aktörer som verkar runt projektets målgrupp. Intervjuerna har huvudsakligen genomförts individuellt eller i grupp på plats i delprojekten, men även ett antal telefonintervjuer har genomförts. Även deltagare har intervjuats vid återkommande tillfällen. Dessa intervjuer har huvudsakligen genomförts i grupp där ett antal deltagare bjudits 11 11

142 in att delta gemensamt. Totalt omfattar intervjuunderlaget ett par hundra personer. I vissa fall har samma person intervjuats vid flera tillfällen GENOMFÖRANDE AV ENKÄTER Enkäter har varit ett återkommande inslag i utvärderingen av AMiA. En kortare deltagarenkät har genomförts kontinuerligt med deltagare som avslutat projektet. I denna enkät har frågor framförallt ställts kopplat till erbjudna aktiviteter, och de mål som projektet eftersträvar när det gäller samverkan mellan myndigheterna och vården, övergången till arbete, studier eller egen företagsamhet samt om genomförandet i största allmänhet. Resultat från denna enkät har redovisats återkommande under genomförandet och har uppdaterats vid ett flertal tillfällen. I denna slututvärdering kan konstateras att totalt 320 deltagare har besvarat enkäten fördelat mellan de olika delprojekten. Inledningsvis noterades inte uppgift om deltagarens tillhörighet. Detta medför att totalt 36 enkätsvar inte gått att härleda till ett specifikt delprojekt. Svarsfördelningen mellan delprojekten i sin helhet redovisas i tabell 1. Tabell 1. Svarsfrekvenser från deltagarenkät, antal totalt och per delprojekt. Projekt/delprojekt Totalt antal Delprojekt Syd Delprojekt Väst Delprojekt Öst Delprojekt Nord svarande Antal svarande (varav 36 inte är möjliga att härleda till del-projekt) Sweco Eurofutures konsulter hade inledningsvis planerat att göra en egen före- och eftermätning av deltagarnas situation. Då projektet istället valde att anlita forskare från psykologiska institutionen vid Uppsala universitet (senare överflyttat till Mitthögskolan) för denna typ av studie beslutades i samråd med projektledningen att Sweco skulle avstå från en sådan studie. Sweco har dock ansvarat för inmatning av universitetets enkäter samt för en motsvarande enkät som genomförts i det projekt i England som AMiA har haft ett transnationellt samarbete med. Enkäterna är inmatade i statistikanalysprogrammet SPSS. Resultat från dessa enkäter redovisas i särskild ordning av ansvarig för undersökningen. I samband med att projektet avslutas genomförde projektledningen en kort enkät där deltagare, totalt 152 personer, har fått besvara enstaka frågor av sammanfattande karaktär kopplat till projektmålen. En central fråga är om projektet har hjälpt deltagarna att närma sig arbetsmarknaden. Sweco har ansvarat för sammanställandet av resultat från enkäten vilket redovisas i den avslutande resultatdelen i denna rapport. Vid två tillfällen har Sweco genomfört en webbenkät riktad till handläggare som varit delaktiga i utvärderingen. Den första enkäten genomfördes i början av år 2012 och den andra vid motsvarande tidpunkt år De båda enkäterna har omfattat ett sjuttiotal handläggare och har besvarats av ett drygt femtiotal personer vid respektive enkättillfälle. Svarsfrekvenserna har därmed vid båda tillfällena uppgått till ca 70 procent. I denna slututvärdering redovisas resultat på frågor från dessa enkäter kopplat till projektets resultat och effekter. För övriga resultat om genomförandet hänvisas till tidigare delrapporter från utvärderingen. Inför slututvärderingen av projekt AMiA i juni 2013 har Sweco Eurofutures genomfört en avslutande webbenkät riktad till projektansvariga i AMiA-projektets olika styrgrupper, nationellt och för delprojekten. Syftet med denna enkät var dels att inhämta uppgifter om projektets måluppfyllelse och resultat, dels att få underlag inför fortsatt arbete som planeras utifrån 12 12

143 projektet t.ex. hur resultat från projektet ska tas till vara och implementeras i de organisationer som samverkat i projektet. Enkäten skickades ut till totalt 35 personer. Av dessa har 24 personer besvarat enkäten. Dock har sex av dessa i en inledande fråga angett att de inte har tillräcklig kunskap om projektet för att kunna besvara frågorna. Av de återstående 18 personer som har fullföljt enkäten företräder elva Försäkringskassan, fem Arbetsförmedlingen och två övriga samverkansparter. 3.2 PROCESSTÖDJANDE AKTIVITETER I UTVÄRDERINGEN Olika stödinsatser i utvärderingen har handlat om att arbeta förbättringsinriktat och att bidra med synpunkter avseende projektets processer och dokumentation. I ett främjande syfte har utvärderingen omfattat observationer av möten mellan handläggare och deltagare, processer har identifierats och utvecklats, samt olika lärseminarier och workshops har anordnats som stöd för genomförandet. Sweco Eurofutures konsulter har också i olika sammanhang förmedlat resultat från projektet i samband med olika konferenser. Parallellt med detta har en löpande dialog förts med projektledning på såväl nationell som lokal nivå i de fyra delprojekten LÄRSEMINARIER OCH WORKSHOPS SOM STÖD FÖR LÄRANDE En uppgift för projektet handlar om lärande. I socialfondssammanhang innebär detta att lärandet ska bidra till att individer och organisationer börjar ifrågasätta sitt sätt att arbeta och inhämta kunskap. I AMiA har Sweco Eurofutures konsulter strävat efter att så långt möjligt stödja och stärka lärandeprocessen. Som exempel kan nämnas att det i samband med det transnationella arbetet hölls ett seminarium kring benchmarking. Som stöd för metodutvecklingsarbetet har konsulter vid ett flertal tillfällen antingen hållit i eller medverkat i olika seminarier och workshops. Detta har gjorts både i det nationella projektet och i delprojekten. Även som stöd för kunskapsutbyte med andra projekt har följeforskarna medverkat vid olika lärseminarier som anordnats för att presentera resultat från utvärderingen och att för andra reflektioner kring aktuella frågeställningar för projektet. Vid seminarier internt i projektet och externt i samverkan med andra ESF-finansierade projekt som pågår i landet har Sweco Eurofutures haft en aktiv roll att presentera resultat och att leda gruppdiskussioner i olika frågor. Ett kunskapsutbyte har även ägt rum mellan följeforskarna och personer i motsvarande roll i AMiAs samverkansprojekt i England. Inför projektets avslut har konsulter medverkat vid lokalt inriktade implementeringskonferenser i tre av delprojekten PROCESSKARTOR KOPPLAT TILL PROJEKTETS PROGRAMLOGIK Projektets målstruktur och programlogik fastslogs i ett inledande moment i utvärderingen. Analysen genomfördes med utgångspunkt i projektansökan till ESF och i dialog mellan följeforskarna, projektledning och AMiA-projektets nationella styrgrupp. I ett senare moment har följeforskarna från Sweco Eurofutures tillsammans med en resurs från Försäkringskassans analysavdelning och projektmedarbetare från projektets delprojekt arbetat fram en processkarta/ett flödesschema som visuellt beskriver det som utgör AMiA-metoden. Vid ett arbets-seminarium under hösten 2012 vidareutvecklades arbetet med processkartan. En metod introducerades för projektteamen i syfte att underlätta ett strukturerat förbättringsarbete 13 13

144 i delprojektens metodutvecklingsarbete. Metoden för detta arbete finns beskriven i projektets slutdokumentation DOKUMENTATION AV AMIA-METODEN Metodutveckling har varit en central målsättning i AMiA-projektet. För att beskriva den metod som projektet utvecklat har Sweco Eurofutures tillsammans med projektledningen tagit fram en struktur för dokumentation. Denna utgörs av olika dokument som arbetats fram i projektet så som t.ex. processkartan och ett PM om förbättringsmetoder. Andra delar av dokumentationen utgörs av mallar och checklistor som använts i projektet och av teoretiska forskningsunderlag med koppling till projektet, t.ex. definitioner av olika begrepp. I figur 3 redovisas en sammanfattad bild av innehållet i den dokumentation som tagits fram om AMiA-metoden. AMiA-metoden dokumenterad Figur 3. Innehåll i dokumentation av AMiA metoden OBSERVATIONER AV FÖRHÅLLNINGSSÄTT Som ett moment i utvärderingen har observationer genomförts av handläggares förhållningssätt i kontakterna med deltagare. Följeforskarna har som stöd för dessa observationer utvecklat en analysmodell som bedömer kvaliteten i möten mellan handläggare och klienter/deltagare, samt hur samverkan mellan aktörer fungerar och kan utvecklas. Grunden för observationsmodellen har hämtats från forskningsresultat på området, dels Bengt Starrins arbete om en Paternalistisk respektive Empowerment-modell, dels Jan-Erik Pernemans modell som beskriver utsättande, insättande respektive medskapande möten. Båda modellerna har använts för att förstå och beskriva samverkansprojekt. 4 Analysen kompletterades även med bakgrundsfaktorer om den enskilde deltagarens situation. Analysmodellen redovisas i tabell 2. 4 Tillsammans, Samverkansprojektet i teori och praktik, US skrifter 2002:2, s 10 ff och 168 ff, bygger på artikel Empowerment som tankemodell av Bengt Starrin

145 Tabell 2. Analysmodell för observationer av möten mellan handläggare och klienter/deltagare. Kategori Individuella lösningar Relationer Bemötande Delaktighet Erbjudna aktiviteter Exempel på saker att observera Innovativa lösningar med fokus på samverkan Information Relationen mellan deltagande aktörer och deltagaren Över-/underordning av maktförhållande Begrepp, gester, tonfall som används i mötet och som omfattar maktaspekter Fördelning av tidsutrymmet mellan handläggare och deltagare delaktigheten från deltagaren Maktförhållande mellan handläggare och deltagare. Vem kommer med förslag? Tidigare erbjudna aktiviteter och förslag på kommande aktiviteter (vad, hur, när) Individuell anpassning Aktiviteter i grupp eller enskilt Vad informerar handläggarna om t.ex. ekonomi, aktiviteter, regelverk, arbetsmarknad, stöd Engagemang Samverkan Ordning Intresset för deltagarens situation empati i syfte att hitta gemensam lösning Samverkan mellan Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens handläggare Samverkan med andra aktörer Graden av innovativitet i lösningar t.ex. fördelning av erbjudna aktiviteter inom eller utom ramen för Af och Fk ordinarie utbud, avvikelser från ordinarie regelverk Totalt har ett tjugotal observationer genomförts i de olika delprojekten. I några fall deltog utöver handläggare från Af och Fk även aktörer från vården eller representanter från kompletterande aktörer. I anslutning till de observationer som genomfördes gav följeforskarna feedback till de berörda handläggarna på respektive myndighet. 3.3 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Sweco Eurofutures har tagit del av teorier från aktuell forskning kopplat till olika begrepp av relevans för projektet. Det gäller framförallt begreppen arbetsförmåga, anställningsbarhet, empowerment och samverkan. Detta är begrepp som på olika sätt aktualiserats i frågeställningar och analyser i utvärderingen ARBETSFÖRMÅGA Enligt Lag (1962:381) om allmän försäkring, 3 kap 7, utges sjukpenning vid sjukdom som sätter ned den försäkrades arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Begreppet arbetsförmåga är således centralt för att bedöma rätten till ersättning från Försäkringskassan. Begreppet används också ur betydelsen rehabilitering tillbaka till arbetslivet för långtidssjuka. Det finns ingen enighet om hur arbetsförmåga ska definieras. Inte heller finns någon enhetlig metod för att bedöma arbetsförmåga. En av de som har analyserat detta mer ingående är Juhani Ilmarinen, professor vid Arbetshälsoinstitutet i Finland. 5 Enligt Ilmarinens modell bestäms arbetsförmåga av komponenterna hälsa, utbildning och kompetens, arbete samt mänskliga resurser. Andra som definierat och beskrivit arbetsförmåga har också angett de första tre 5 llmarinen,

146 komponenterna som centrala. 6 Däremot är komponenten mänskliga resurser inte lika vanligt förekommande i de definitioner som gjorts av begreppet. Mänskliga resurser handlar om värderingar, attityder, motivation och arbetstillfredsställelse. Troligen är även detta betydelsefullt att beakta vid arbetslivsinriktad rehabilitering. Det är dock inte självklart en del av begreppet arbetsförmåga ANSTÄLLNINGSBARHET Begreppet anställningsbarhet beskriver människors möjligheter att få en anställning och omnämns ofta i arbetsmarknadspolitik. 7 Långtidssjukas anställningsbarhet är viktigt att beakta vid arbetslivsinriktad rehabilitering. I studier som genomförts av TCO och som bygger på uppgifter från 1800 personalchefer vid svenska arbetsplatser framkommer att viljan att anställa sjukskrivna från annat arbete respektive långtidssjukskrivna, dvs. AMiA-projektets målgrupper, är låg. Totalt endast sju respektive tolv procent av cheferna uppgav sig vara positiva till att anställa dessa två kategorier. 8 I diagram 1 redovisas resultatet från TCO:s studier angående viljan att anställa olika målgrupper. Diagram 1. Chefer som är ganska eller mycket positiva till att nyanställa (TCO 8/09) I Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans uppdrag ingår att underlätta övergång från sjukförsäkring till arbetssökande och arbete. Att samverkan mellan olika myndigheter fungerar är en viktig förutsättning, men är inte avgörande när det gäller andelen personer som återgår i arbete. Även andra faktorer påverkar, t.ex. erbjudna arbetstillfällen och tillgång till nödvändiga operationer eller behandlingar inom vården. Enligt Loisel bestäms återgång i arbete, utöver sociala trygghetssystemen, av tre andra system. Det handlar framförallt om arbetsplatsens system, hälso- och sjukvårdens system samt individens resurser och copingförmåga. 9 Hur dessa faktorer förhåller sig till varandra redovisas i figur 4. 6 Johansson, 2007; Nordenfelt, Berntsson, TCO, Loisel et al,

147 Figur 4. Arenor för arbetslivsinriktad rehabilitering (Loisel 2005-omarbetad) EMPOWERMENT I AMiA-projektet har en målsättning varit att öka deltagarnas egenmakt, empowerment. Genom individuellt anpassade aktiviteter där deltagarna görs delaktiga i planer och beslut ska deltagarnas handlingskraft stärkas. Begreppet empowerment definieras på olika sätt och kan avse både ett mål och en process. Som mål avser det förhållanden som kontroll, makt, kompetens, självtillit, autonomi o.s.v. Som process handlar empowerment om hur grupper eller individer skapar eller ges möjlighet att ta kontroll och påverka beslut för att uppnå olika mål. 10 Begreppet empowerment diskuteras även i relation till medarbetarskap bland anställda. I detta sammanhang framhålls både ett psykologiskt och strukturellt perspektiv av begreppet. 11 Det psykologiska perspektivet identifieras som ett kognitivt tillstånd, en form av inre motivation som speglar individens inställning till arbetsrollen och som kommer till uttryck i upplevelse av meningsfullhet, kompetens, val och inflytande. 12 Forskning visar att internaliserade mål (engagemang i, och upplevelse av organisationens mål som meningsfulla) är en huvudkomponent i en psykologisk upplevelse av empowerment. En annan komponent är att den enskilde upplever sig ha kompetens och kontroll över arbetssituationen. Strukturell empowerment, ibland benämnd organisatorisk empowerment, baseras på teori om strukturell makt och sociala strukturer i organisationer som påverkar medarbetarnas attityder, beteenden och arbetsresultat. Det handlar om individers tillgång till information om organisationens mål och värderingar samt möjlighet att delta i beslutsfattande. Det handlar också om tillgång till resurser i form av teknik och mänskliga resurser, stöd vid problemlösning och feedback samt möjlighet till utbildning och professionell utveckling Arneson och Ekberg, Lindahl Ekberg, Thomas & Velthouse, Menon,

148 Kopplat till projekt AMiA bedömer Sweco Eurofutures att såväl psykologisk som strukturell empowerment är relevanta aspekter att belysa. Olika delar av begreppet har därför studerats inom ramen för utvärderingen SAMVERKAN Ofta sammanblandas begreppen samordning med samverkan. Målet med samverkan är att personer från olika verksamheter konkret ska arbeta tillsammans, medan målet för samordning är att olika verksamheter ska tydliggöra sina ansvarsområden. 14 I en systematisk genomgång av hur en effektiv samverkan ska organiseras och utvärderas har ett antal faktorer som främjar respektive hindrar samverkan identifierats. 15 Dessa faktorer redovisas i tabell 3. Tabell 3. Strukturella hinder och framgångsfaktorer för samverkan Strukturella hinder för samverkan Framgångsfaktorer för samverkan Bristande stöd från organisation Bristande tid för aktiviteter Bristande ekonomiska resurser Bristande intresse från verksamhet Bristande kontinuitet Personalomsättning Omorganisationer Målgrupp har samtidig kontakt med andra specialister Fysiskt avstånd mellan samverkande organisationer Bristande incitament Rädsla för kostnadsöverföringar mellan berörda myndigheter (organisatorisk nivå) Samverkan gynnar inte karriär (individuell nivå) Strukturella skillnader Myndigheter har olika uppdrag och politiska direktiv Arbetar under olika lagar och regelverk Olika ansvarsområden Olika informationssystem med olika krav på säkerhet Aspekterna ovan förändras över tid Stödjande strukturer Tydlig målgrupp Relevanta aktörer involveras Stark förankring i verksamheterna Engagemang och stöd på alla nivåer i verksamheter Hållbara strukturer Gemensamma resurser Tillräckligt med tid Möjligheter till samlokalisering Tydliga incitament Främjande av arbetsprocess Standardisering, systematisering och formalisering av kontakter och informationsutbyte Gemensamt arbetssätt Gemensamma utbildningsinsatser Ledarskap- stödjande, icke revirbevakande 14 Ståhl, Andersson, Axelsson et al,

149 En annan utgångspunkt för analyser av samverkan kan handla om att identifiera vinster, hinder, utmaningar och möjliggörare. 16 I figur 5 listas exempel på faktorer som kan påverka samverkansprocesser positivt och negativt. I tidigare utvärderingsmoment har Sweco studerat om och i vilken utsträckning dessa faktorer förekommer i detta projekt och om det finns skillnader i synsätt mellan olika aktörer i projektet. Vinster * Minskad risk för dubbelarbete * Synergieffekter - flera organisationer kan skapa något som de inte klarar av var för sig * Skapar förutsättningar för ett sk "end-to-end ansvar" * "Thinking outside the box" Strukturella hinder * Formerna för hur de samverkande aktörerna styrs och hur deras verksamheter följs upp * Starkare incitament för individen i en organisation att arbeta i enlighet med styrsignalerna för den egna organisationen än att samverka med andra för att skapa största möjliga nytta för målgruppen * Regler och lagstiftning Möjliggörare * Engagerat ledarskap * Eldsjälar * Särskilt avsatta resurser för det specifika projektet * Program för utbyte av personal mellan organisationer med behov av horisontell samverkan Utmaningar * Minskat oberoende * Osäker investering * Ökad administrativ börda * Enheter med olika professionell kultur kan ha svårt att samverka * Potentiell förändring ses ofta som ett hot * Fler stakeholders * Svårare att övervaka och utvärdera * Kommunikationssvårigheter * Brist på information om varandras Figur 5. Vinster, strukturella hinder, utmaningar och möjliggörare verksamheter/klienter i horisontell samverkan DET GODA MÖTET Ett gott bemötande har visat sig viktigt för individers hälsa och livssituation samt för att öka individers motivation och förmåga att göra förändringar som är viktiga för hans eller hennes livssituation. Varierande behov och värderingar gör att möten uppfattas på olika sätt. Goda möten handlar om att kunna bemöta andra med värme och medkänsla. Forskning om möten inom vård och omsorg visar att hanteringen av möten mellan professionella och deras klienter har stor betydelse för den enskildes upplevelse av kontakten och som grund för att få till stånd ett ömsesidigt förtroende. Det är också viktigt för att stärka individers vilja att påverka sin situation. Ett gott möte kan också påverka följsamheten eller viljan hos en klient att agera enligt vad som överenskommits och har därmed betydelse för utfallet av behandlingen. Utgångspunkt i tankegången om det goda mötet är att deltagaren känner sig delaktig, respekterad och lyssnad på och att detta i nästa steg bidrar till att stärka klientens tro på den 16 Qvist,

150 egna förmågan. Det handlar därmed om något mer än envägskommunikation där handläggare informerar sin klient. Upplevelsen har sin grund i många olika faktorer och behöver inte alltid ha en tydlig koppling till det faktiska utfallet t.ex. att en ny aktivitet eller annan sysselsättning erbjudits. Den beror även på sådant som personens förväntningar på mötet, att personen har fått komma i kontakt med rätt person eller myndighet i ärendet, att mötet har skett vid rätt tidpunkt o.s.v. Själva mötet är alltså betydligt mer mångfacetterat än en träff mellan två eller flera personer. Inom forskningen försöker man på olika sätt att mäta effekterna av möten. Det vanligaste är att forskningen använder resultatmått som kan relateras till hälsa, livskvalitet och rent medicinska resultat. Flera studier som gjorts inom vården visar att klienters tillfredsställelse har starka samband med professionellas förmåga att ge tydlig information, att använda sig av tyst, empatisk kommunikation och att våga samtala om sociala och känslomässiga frågor. Emotionellt stöd från de professionella är viktigt. En studie har visat att möten där läkaren frågade patienten om dennes känslor, om vilken kunskap han/hon hade om sjukdomen och om vilka förväntningar som fanns på behandlingen, var genomgående positiva för patientens hälsoresultat. 17 När patienten uppmuntras att ställa frågor, ta del i beslutsfattandet och samtidigt får information och stöd visar resultaten att även hälsan förbättras. Det visar sig genom lindring av symptom, förbättrad funktionell och psykologisk status samt lindring av smärtor. 18 Sjukskrivna personer befinner sig ofta i en än mer komplex situation. Förutom att vara patienter har de av olika anledningar tillfälligt eller helt förlorat förmågan att utföra betalt arbete och därmed tappat delar av sin inkomst, liksom daglig struktur och sociala kontakter. Att bli stöttad, tagen på allvar, respekterad och lyssnad på är här betydelsefulla aspekter. Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande från professionella har i tidigare studier visat sig ha lika stor betydelse som vårdåtgärden i sig KÄNSLAN AV SAMMANHANG I den forskning som nämns i avsnitten ovan finns en gemensam nämnare som även kan hänföras till Antonovskys teorier om betydelsen av en individs känsla av sammanhang för att kunna hantera svåra situationer. I Socialförsäkringsrapport 2012:1 redovisas en studie av hur Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens rutiner och samarbete före, under och efter programmet Arbetslivsintroduktion fungerar kopplat till Antonovskys teori. Studien utgår från det resonemang som Kerstin Ekberg förde fram i SOU 2000:78. Ekberg visar att rehabiliteringsinsatser som försöker stärka individers känsla av sammanhang har underlättat omställning och förstärkt handlingsförmågan hos individerna. Ekberg gjorde ett antal slutsatser om hur rehabiliteringsprocessen bör organiseras. 17 Stewart, M. Effective physician-patient communication and health outcomes: a review. Can Med assoc 1995,152; Adams, R.J., Smith, B.J. & Ruffin, R.E. Impact of the physician s participatory style in asthma outcomes and patient satisfaction. Annals of allergy, asthma & immunology. 2001,86: It was really nice to have someone (om sjukfrånvaro och återgång i arbete) Scandinavian Journal of Public Health 2001;4 G. Östlund Müssener U. Encouraging encounters. Experiences of People on Sick Leave in their Meetings with Professionals. Akademisk doktorsavhandling. Division of Social Medicine and Public Health, Dept of Health and Society, Linköping University Kunskapsöversikt om hälsofrämjande möten- läromaterial från HFS, Linköping universitet

151 För att skapa en känsla av sammanhang bör rehabilitering enligt Ekberg utgå från att deltagaren ska vara delaktig på ett sådant sätt att medvetenheten om den egna handlingsförmågan ökar. Den bör även göras begriplig utifrån deltagarens perspektiv, och kännas meningsfull. Den mest avgörande faktorn i människors motivation till förändring är att de tror att deras handlingar leder till önskade resultat. Utifrån dessa utgångspunkter genomförde Försäkringskassan en intervjustudie då 21 personer som uppnått maximal tid inom sjukförsäkringen tillfrågades om sina upplevelser. Studien visar att individerna upplever erfarenheten som meningslös. Majoriteten uppger att de inte har förståelse för varför de ska delta i Arbetslivsintroduktionsprogrammet, inte heller att de vet vad de kommer att innebära eller vad det är tänkt att leda till. Situationen då en övergång till Arbetsförmedling ska ske upplevs därför inte som begriplig och hanterbar. Studien visar också att individerna är oroade för sin ekonomi. För de individer som uppger att processen var begriplig, visar studien att detta har varit kopplat till att övergången till Arbetsförmedlingen har kunnat kopplas till en redan etablerad rehabiliteringsplan, att målet för rehabiliteringen har blivit bekräftad av Af och att den ekonomiska situationen inte har gett upphov till oro

152 4 RESULTAT DEL 1 PROJEKTETS GENOMFÖRANDE I inledande analys av AMiA-projektets mål- och programlogik (se bilaga 1) har Sweco Eurofutures i samråd med projektledningen identifierat frågeställningar som är angelägna att följa upp som stöd för att nå framgång i genomförandet, samt som grund för analyser av projektets resultat och effekter. Aktiviteter som utgör centrala moment i genomförandet har identifierats. En fråga som ställdes tidigt i utvärderingen var om projektet hade betoning på rätt saker och om projektet hade möjligheter att hantera dessa på rätt sätt för att uppnå måluppfyllelse. En angränsande fråga var hur projektet säkerställer att nya anpassade metoder och aktiviteter som erbjuds verkligen svarar upp mot målgruppens behov. I detta kapitel redovisas resultat som framkommit i följeforskningen av projekt AMiA utifrån ett antal olika aspekter kopplat till genomförandet. Kapitlet inleds med en kort beskrivning av projektets organsation följt av resultat från olika processtödjande insatser. I kapitlet ges en beskrivning av hur projektarbetet har fungerat. Dessutom redovisas resultat utifrån målsättningar om att utveckla metoder riktade till projektets målgrupp. 4.1 PROJEKTETS ORGANISATION OCH INNEHÅLL Projekt AMiA har organisatoriskt haft en central styrgrupp med representanter för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Sveriges kommuner och landsting, Coompanion samt Företagarföreningen i Sverige. Projektledningen har bestått av en projektledare för det nationella projektet, en projektekonom, en projektadministratör samt fyra delprojektledare, en för respektive delprojekt (Nord, Öst, Väst, Syd). Lokalt i delprojekten har lokala styrgrupper och projektgrupper utsetts som ansvariga för det operativa arbetet. Projektets organisation har varierat mellan delprojekten som en följd av anpassning till lokala förutsättningar. På nationell nivå har styrgruppens ansvar framförallt legat på frågor om hur framgångsrika resultat från projektet ska hanteras inom och mellan de samverkande myndigheterna. De lokala styrgrupperna har haft en mer operativ roll där det huvudsakliga uppdraget varit att underlätta ett effektivt genomförande. Projekt AMiA har utvecklat en samarbetsmetod, ett arbetssätt, för att ge stöd till individer före, under och efter Arbetslivsintroduktion. Gemensamt för samtliga delprojekt är att handläggare på de ansvariga myndigheterna, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, haft till uppgift att gemensamt följa individer från ett första avstämningsmöte sex månader innan individens tid med sjukpenning eller sjukersättning upphör, genom Arbetslivsintroduktionen som pågår under 90 dagar och ytterligare tre månader efter avslut. Enligt projektansökan ska projektet omfatta 700 deltagare fördelade mellan de fyra delprojekten. I delprojekt Syd valde projektansvariga tidigt att frångå denna målsättning. Här har man inte begränsat deltagarantalet utan skrivit in samtliga personer vars sjukpenning eller sjukersättning upphör. Detta har inneburit att delprojekt Syd skrivit in fler deltagare i projektet än det beräknade. Det har även inneburit att samtliga handläggare som handlagt personer i målgruppen varit knutna till projektet

153 4.2 UTVECKLING AV EN GEMENSAM METOD Metodutveckling behöver liksom annan kvalitets- och verksamhetsutveckling utgå från ett cykliskt arbete med att planera, utföra, studera och förbättra. I forskning om olika verktyg och tekniker för kvalitetsarbete talas det om en förbättringscykel, vilken utgör en central komponent i ett stort antal kvalitetssystem. Sweco Eurofutures erfarenhet från offentlig verksamhet och ett stort antal ESF-projekt är att metodutveckling kräver att det finns tid för reflektion. Detta är en viktig förutsättning för att kunna planera och studera olika metoder och för att säkerställa möjligheter till fortsatt förbättring och utveckling. Det krävs också att metoder dokumenteras för att underlätta att goda arbetssätt ska kunna tas till vara även efter att projektet eller utvecklingsinsatsen avslutats. Att ha systematik i denna reflektion underlättar såväl identifiering som dokumentation av vad som är unikt med metoden. I projekt AMiA har medarbetarna haft tid för reflektion på flera nivåer. Delprojekten har haft interna möten med diskussioner lokalt. Delprojekten har sinsemellan också vid ett flertal tillfällen haft gemensamma konferenser och seminarier för att reflektera och lära av varandra. Vid dessa tillfällen har diskussionerna fokuserat på exempelvis aspekter av samverkan, samt vilket handlingsutrymme som finns för olika aktörer. Även de transnationella utbytena har utgjort tillfällen för medarbetarna både att reflektera över sitt eget arbete och att beskriva det, och att ta del av andras arbete och erfarenheter. Arbetet med att dokumentera metoden påbörjades vid ett seminarium med medarbetare i alla delprojekten under våren 2012, då en processkarta/ett flödesschema togs fram. Syftet med att beskriva arbetet som en kedja av aktiviteter var dels att samtliga handläggare skulle kunna enas om vad som var ramen för arbetssättet, dels att denna ram skulle utgöra basen för hur de väsentliga aspekterna i metoden skulle beskrivas. Processkartan har således utgjort en bas för ett systematiskt förbättringsarbete i projekt AMiA och för att identifiera vilka som är de väsentliga aspekterna i metoden AKTIVITETER Olika aktiviteter har erbjudits i AMiA. Under första tiden i projektet uttryckte flera av delprojekten att de hade svårigheter att hitta lämpliga individuellt anpassade aktiviteter att erbjuda för deltagarna. Det var inte heller helt klart hur kunskapsinriktade aktiviteter för handläggarna skulle hanteras, t.ex. kompetensutveckling om socialt företagande, samt kring jämställdhet och tillgänglighet. Ytterligare ett område som diskuterades var hur projektet skulle arbeta med benchmarking kopplat till transnationell samverkan. Under hand har olika delprojekt uttryckt att de lyckats erbjuda lämpliga aktiviteter. Ofta framkommer att det tog tid att upphandla aktiviteter varför det blev en fördröjning. Ibland har man lyckats ta del av aktiviteter som anordnats i kommunal regi. I några fall har delprojekten anställt personer med specifika kompetenser inom ramen för projektet t.ex. för att erbjuda deltagarna medicinsk yoga. Merparten av de aktiviteter som Arbetsförmedlingen erbjuder i sitt ordinarie utbud har oftast ett arbetsmarknadsinriktat fokus såsom coachning eller arbetsprövning. Resultat från de deltagarenkäter 20 som genomförts kontinuerligt vid avslut i projektet visar att fyra av tio deltagare har erbjudits arbetsprövning eller praktik. Nära hälften, 47 procent av de 20 Totalt har 310 deltagare besvarat enkäten i samband med att de avslutat i AMiA-projektet

154 svarande, har erbjudits aktiviteter som rör friskvård och hälsa. Från handläggare uppges att friskvård och hälsoprogram är aktiviteter som tidigare inte kunnat erbjudas i myndigheternas utbud. De hälsoinriktade aktiviter som har erbjudits deltagarna i AMiA kan därmed betraktas som ett innovativt inslag i förhållande till ordinarie utbud. I diagram 2 redovisas resultat om vilken typ av aktiviteter som deltagare i projektet uppger sig ha erbjudits under sin tid i projektet. Vilken typ av aktiviteter har du erbjudits av handläggare vid Fk och/eller Af inom AMiA-projektet? Hälsa/friskvård Arbetsprövning/praktik Motivation/försörjning/yrkesvägledning Att söka jobb Annat, vad? andel procent Diagram 2. Deltagares medverkan i aktiviteter. Obs att deltagare kan ha deltagit i flera olika aktiviteter. (n=320) Deltagare som valt svarsalternativ annat har ofta angett aktiviteter som rör coachning, kontakter och att söka arbete. Andra nämner att de deltagit i aktiviteter som arbetslivsresurs, datakurs, kurs i företagande, arbetspsykologisk utredning, yoga, ReDo m.m. Aktiviteter som omnämns hör således delvis hemma inom någon av de aktiviteter som redovisas i diagrammet. Några uppger att deras vårdbehov inte möjliggör deltagande i aktiviteter. Handläggarna uppger i återkommande enkäter och intervjuer att de inte fått särskilt mycket ny kunskap när det gäller socialt företagande och hur denna aktivitet kan erbjudas deltagare. Enstaka deltagare har dock, trots detta, tagit del av aktiviteten. På frågor som ställts till handläggare om jämställdhet och tillgänglighet framgår att detta är självklara frågor i myndigheternas ordinarie verksamhet. Av detta skäl har dessa frågor inte varit särskilt prioriterade i projektet. Det påtalas dock att perspektiven är självklara att ta hänsyn till såväl i projektet som i myndigheternas ordinarie verksamheter SAMVERKAN KRING INDIVIDER Utvärderingen påtalade tidigt att samverkan kräver tid. I projektet har metodutvecklingen främst kommit att handla om samverkan kring enskilda individer. De enskilda handläggarna i delprojekten har haft mandat att utveckla denna samverkan på lokal nivå. Handläggarna har framhållit att en viktig pusselbit för att kunna utveckla arbetet har varit den korta stunds reflektion som i många fall lagts in efter kundmöten. Vid dessa tillfällen har handläggarna kunnat stämma av hur de uppfattat mötet och varandras insatser, samt om de har sett några förbättringsmöjligheter. Genom att samverkan mellan myndigheter är beroende av lagar och bestämmelser på nationell nivå har frågan om en utvecklad samverkan i projektet särskilt fokuserat på att identifiera de systembrister som försvårar en framgångsrik samverkan. Projektmedarbetarna har som ett led i 24 24

155 detta identifierat och arbetat med ett antal utvecklingsområden för samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan: standardisering, systematisering och formalisering av kontakter; inte minst när det gäller informationsutbyte minskat revirtänkandet kring den egna professionen: Det är inte alltid självklart att klimatet är så pass öppet att handläggare i realiteten vill delge andra sin egen kompetens. I delprojekt Öst har myndigheterna lyckats väl på båda dessa punkter. Gemensamma rutiner och mallar togs fram i ett tidigt skede. I mötet med deltagarna har handläggarna utgått från en visualisering av sin samverkan en bild av ett paraply som täcker hela processen från sjukersättning till arbetslivsintroduktionen. Genom att visa arbetet i denna bild har det förtydligats enligt handläggarna. I tidigare rapportering har Sweco redogjort för hur projektet arbetat för att stärka samverkan med aktörer utanför de båda myndigheterna t.ex. med vården, med kommunala förvaltningar och i viss mån även med olika branscher och företag. Att utveckla samverkan med vården är något som prioriterats som ett utvecklingsområde i projektet. Ett gott exempel finns att hämta i delprojekt Nord där man haft med representanter för vården både i projektgruppen och i den lokala styrgruppen. I Nord har man dessutom med stöd av en anställd s.k. rehab-navigator i projektgruppen lyckats etablera en rutin för systematiskt återkommande rehabmöten i samverkan mellan myndigheterna och vårdgivare. Dessa möten har inte minst underlättat kontakter mellan handläggare på Af och aktörer inom vården, en samverkan som tidigare inte var särskilt väl utvecklad. Även delprojekt syd har haft representanter för vården med i den lokala styrgruppen. I delprojekt Öst har AMiA haft en väl utvecklad samverkan framförallt med vården i Norrtälje. Norrtälje utmärker sig bland de flera områden som ingår i delprojekt Öst genom att Af och Fk har samma administrativa område och genom att det i detta område finns en stor dominerande vårdaktör. Förutsättningarna för samverkan med vården har varit goda och det har funnits ett stort engagemang från vården. Ökad kunskap om olika aktörers roller och ansvar, inom vården respektive myndigheterna, är en av de saker som många uppger behöver bli bättre för att underlätta förutsättningar för samverkan. En återkommande synpunkt från vårdrepresentanter, men som även nämns av ansvariga inom Arbetsförmedlingen, är att det finns ett kunskapsglapp verksamheterna emellan. Vårdgivande läkare undrar varför arbetsförmedlingen inte gör egna arbetsförmågebedömningar med stöd av arbetspsykolog och arbetsterapeuter och eventuella andra rehabiliteringsresurser när det trots allt finns dessa resurser tillgängliga. Här kan det vara aktuellt med ett tydliggörande av roller och ansvar samt vilka regler som gäller för respektive part. Samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen betyder i AMiA-metoden att handläggarna i princip alltid erbjuder gemensamma möten med kunden och att kunden så långt möjligt träffar samma handläggare på myndigheterna. Kontinuiteten i kontakter med deltagare är en viktig aspekt som har upplevts värdefull både ur deltagarnas och ur handläggarnas perspektiv. Detta har inte minst uttryckts i intervjuer med deltagare. Observationer som genomförts i tidigare utvärderingmoment visade att samverkan och kommunikationen mellan handläggare från Af och Fk generellt sett handlades och samordnades på ett positivt sätt i de möten som observerades. De båda myndigheternas olika roller och ansvar togs i många fall till vara. I flera fall visade handläggarna på en snabb och effektiv handläggning under 25 25

156 det aktuella mötet där kontakter även togs med andra aktörer under sittande möte som stöd för individuella behov hos deltagaren. I analyser som under hand gjorts av samverkan har det framkommit att myndigheterna successivt har hittat allt bättre former för samverkan. Handläggarna har även uttryckt att de är på god väg att utveckla nya gemensamma arbetssätt för samarbetet. En återkommande kommentar är att myndigheternas samverkan bidragit till att kunderna slipper involveras i flera parallella möten och att de därmed slipper återupprepa sin sjukdomshistoria. Ärendehanteringen blir effektivare för alla parter när informationsöverföringen sker på ett smidigt sätt mellan myndigheterna. Det medför också att myndigheternas möjligheter att erbjuda rätt insatser till kunden underlättas. I den enkät som deltagarna fått besvara i samband med avslut av projektet ställdes några frågor om samverkan. Av totalt 320 svarande har 60 procent uppgett att kontakterna med handläggare på Af och Fk i hög grad har underlättats som en följd av projektet. Nästan lika många, 56 procent av deltagarna, anser att samverkan mellan de båda myndigheterna har förbättrats mot tidigare erfarenheter. Var tredje deltagare, 32 procent, har i hög grad märkt av att det finns en samverkan med vården kring den egna situationen i projektet. Deltagarnas svar i sin helhet redovisas i diagram 3. Frågor om samverkan Anser du att dina kontakter med handläggare inom Fk och/eller AF underlättas som en följd av att du deltar i AMiA projektet? Har du inom AMiA projektet märkt av att samverkan mellan Fk och Af har förbättrats mot dina tidigare erfarenheter? Har du inom AMiA projektet märkt av att det finns en samverkan kring din situation med primärvården eller annan vårdgivare? % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% lite/inte alls varken lite eller mycket mycket Diagram 3. Deltagarnas svar i frågor om samverkan. (Svar i andel %, n=320) Vid en jämförelse mellan olika delprojekt framkommer att deltagarna i delprojekt Nord angett betydligt mer positiva svar både när det gäller huruvida samverkan mellan Fk och Af har förbättrats i projektet mot tidigare erfarenheter samt hur deltagarna märkt av att det funnits en samverkan med vården. Deltagarna i delprojekt Syd har lämnat störst andel negativa svar. En jämförelse mellan delprojekten i dessa frågor redovisas i diagrammen nedan

157 Diagram 4. Jämförelser delprojekt om samverkan TRANSNATIONELL SAMVERKAN AMiA-projektet har arbetat systematiskt med benchmarking som en metod för att jämföra det egna arbetet med andra liknande projekt. Detta har varit ett arbetssätt som särskilt har tillämpats som stöd för samverkan i ett transnationellt sammanhang. Inför att projektet skulle ta transnationella kontakter ansvarade Sweco Eurofutures i ett seminarium som belyste benchmarking i ett internationellt samarbete vilket sedan använts som utgångspunkt för detta arbete. Projekt AMiA har haft ett alltmer omfattande transnationellt samarbete med ett projekt i Coventry, Storbritannien, Employers for Employment (E4E) där projektmedarbetare har besökt varandra vid ett flertal tillfällen. Projektmedarbetare i AMiA har dokumenterat varje besök och analyserat vilka lärdomar de har kunnat dra av samarbetet. Vid ett par tillfällen har även ett tredje svenskt projekt medverkat i gemensamma arbetsseminarier. De transnationella utbytena har totalt sett fungerat som det är tänkt och har bidragit till ett lärande både inom och utom projektet. En generell lärdom som projektet lyfter fram från det transnationella samarbetet är hur skillnaderna mellan systemen i England och Sverige påverkar förutsättningarna att arbeta med personer som är sjuka och arbetslösa. Projektmedarbetarnas ökade medvetenhet om de ramar som rådande system utgör har bidragit till en strävan efter att utnyttja det handlingsutrymme som faktiskt finns inom det svenska systemet. Ett exempel på en skillnad mellan ländernas sätt att arbeta med arbetslösa och som AMiA-medarbetare uppger har varit inspirerande är det faktum att man i England arbetar med hela familjer, inte endast med den arbetssökande. AMiA har tittat på olika kartläggningsverktyg i E4E och har testat två av verktygen (Identify och PSI). Det ena verktyget används för att kartlägga individens motivation och engagemang. Det andra används för att öka individens självsäkerhet, motivation och för att förbättra självbilden. Det senare används också för att förbättra individens CV och förbereda inför intervjuer. Båda verktygen bidrar till att kartlägga olika hinder för individer komma i arbete. 4.3 ARBETET MED ATT UTVECKLA EN KVALITETSSÄKRAD METOD FRAMTAGANDE AV EN METODHANDBOK Projektet har arbetat fram i en metodhandbok där olika delmoment i AMiA metoden beskrivs mer utförligt. De grundläggande delarna och strukturen i metoden beskrivs i följande processkarta

158 Egen försörjning Deltagare är identifierad 1. Informera och skriv in deltagaren 2. Kartlägg deltagarens situation 3. Identifiera deltagarens mål 4. Gör en planering 5. Aktivitet genomförs enligt plan 7. Avslut och vägval AF FK Figur 6. Processkarta over olika delar av AMiA metoden. Projektmedarbetarna och projektledningen har löpande dokumenterat vad de anser är väsentliga aspekter i metoden, det vill säga olika saker som är viktiga för att säkerställa kvalitet i metoden och aspekter som skiljer sig åt från ordinarie verksamhet. I det första steget, då individen informeras och skrivs in, skiljer sig arbetet från ordinarie arbetssätt genom att den information som ges omfattar hela vägen från sjukskrivning före, under och efter arbetslivsintroduktionsprogrammet fram till vägen ut i arbetslivet. En viktig del av informationen handlar om frågor kring den enskilde individens ekonomi. Det handlar också om att skapa trygghet genom att förmedla att individen kommer att få stöd av handläggarna. I kartläggningen i steg två har metoden utvecklats jämfört med ordinarie arbete genom att fler aspekter av en individ kartläggs. En viktig del är att identifiera individens resurser, en annan del handlar om att identifiera hinder till arbete. Att identifiera individens egna mål har ansetts som en sådan viktig punkt att den i metodbeskrivningen har fått en egen länk i kedjan. Planeringen för en individ som omfattas av AMiA-metoden är längre än för individer i ordinarie verksamhet i motsvarande situation. Planeringen är gemensam för flera myndigheter och svarar mot deras respektive regelverk. För många av deltagarna är det i de erbjudna aktiviteterna som AMiA-metoden är mest tydlig. En kategori av aktiviteter som har erbjudits är tidiga rehabiliterande insatser, som inte har direkt koppling mot arbete, utan som är mer friskvårdande och stärkande, t.ex. aktiviteter som anordnas med stöd av hälsocoacher såsom motion, matlagningskurser samt andra aktiviteter med fokus på hälsa. En näraliggande aktivitetet som erbjudits i flera av delprojekten är medicinsk yoga. I delprojekt Öst upphandlades flera tjänster både inom friskvård och motiverande bearbetande insatser. Projektet har identifierat att det i många fall inte är aktiviteten i sig som är lösningen, utan att gemenskapen i grupp har en icke försumbar effekt vilket ger en mjukstart för de som inte har varit aktiva i arbete under många år. Genom att utnyttja sitt handlingsutrymme i projektet på lokal nivå har arbetsförmedlingens insatser kunnat erbjudas även till individer som ännu inte är inskrivna på förmedlingen. Att arbeta motiverande har också varit en viktig del. Flera av handläggarna har utbildning i metoden motivating interviewing 21. De övergripande utmärkande aspekterna i metoden handlar om samverkan och om förhållningssätt. Enigheten är stor om att det skett en successiv fördjupning av samarbetet 21 Motivating interviewing är en metod för beteendeförändring som hjälper personer att upptäcka och använda sin egen motivation för förändring. Den rådgivare som arbetar med MI antar ett särskilt förhållningssätt gentemot personen för att stötta och öka tilltron till den egna förmågan

159 mellan myndigheterna. Inte minst den gemensamma kartläggningen har upplevts vara en garant för att denna samverkan har förutsättningar att fortgå även efter projektet. Analysen av resultatet av projektets metodutveckling visar att samverkan med vården på vissa håll har intensifierats som en följd av projektet FÖRHÅLLNINGSSÄTT Förhållningssättet i AMiA utgår från den värdegrund som projektet har tagit fram och som syftar till att stärka individerna i olika möten. Värdegrunden betonar dels att arbetet kring den enskilda ska präglas av en individuell utformning, dels att deltagarna ska bemötas väl och respektfullt där handläggarna arbetar för att skapa förtroende genom delaktighet, ansvar och tillgänglighet. Värdegrunden avser en individuell utformning som bidrar till meningsfullhet, egenmakt/ empowerment, motivation och möjligheter till påverkan. Detta är även egenskaper som kännetecknar det som i forskning har benämnts som hälsofrämjande möten. Förhållningssättet handlar inte enbart om relationen till deltagarna utan även om handläggarnas förhållningssätt till varandra i de olika myndigheterna. Det krävs en öppenhet och en prestigelöshet mellan de handläggare som ska samverka, vilket handläggarna i AMiA uppger att de har uppnått. Vinsterna de ser är bland annat att handläggarna gemensamt tar såväl bättre som mer välgrundade beslut. Handläggares svar i den enkät som genomförts i början av 2013 visar i högre grad än resultatet från samma tidsperiod 2012 att de upplever att de lyckas få deltagare delaktiga, aktiva och ansvarstagande genom projektets insatser. Handläggarna bedömer 2013 även att kvaliteten på insatser som erbjuds deltagare är högre än vad de svarade Deltagare som intervjuats under genomförandet och inte minst resultat från enkäter med deltagare bekräftar denna bild. Deltagare uttrycker att de är mer sedda i sina kontakter med handläggare i AMiA än i tidigare kontakter med myndigheterna. Motivationen att återgå i arbete eller annan aktivitet har ökat mot tidigare och närmare hälften av de tillfrågade upplever i hög grad att det känns meningsfullt att delta i AMiA-projektet. Sweco Eurofutures analys av handläggningen utifrån observationerna var att handläggningen av ärenden i hög grad överensstämmer med den värdegrund som formulerats i projektet. Arbetssätt som tillämpas visar på främjande exempel både när det gäller utveckling av deltagares delaktighet och för deras möjligheter att utveckla egenmakt/empowerment. Denna bild har ytterligare stärkts utifrån de intervjuer och fokusgrupper som gjorts under hand i utvärderingen. Metoden bedöms ha förutsättningar att stärka individers tilltro till den egna förmågan. 4.4 KRITISKA FAKTORER SOM IDENTIFIERATS UNDER GENOMFÖRANDET Den första bedömningen som gjordes av projektets organisation var att projektet har goda förutsättningar att nå sina mål och utveckla en metod som kan implementeras i myndigheternas linjeorganisationer. Bedömningen grundade sig på att de utsedda representanterna, framförallt i den nationella styrgruppen, har legitimitet och befogenheter att fatta beslut i sina respektive organisationer. En annan förutsättning som bedömdes bidra på ett positivt sätt är införandet av gemensam kartläggning, en metod som låg i linje med projektets målsättningar. Att detta arbetssätt ska tillämpas beslutades på nationell nivå som ett led i ett förstärkt samarbete mellan Af och Fk och infördes strax efter att projektet startats upp. Sweco Eurofutures tidiga bedömning var att projektet utifrån givna förutsättningar var inriktat på rätt saker

160 Bedömningar under processen av huruvida projektet genomförs på rätt sätt har omfattat ett antal kritiska faktorer. En sådan faktor som identifierades i ett tidigt skede var att olika aktörer i projektet inte fullt ut hade en gemensam uppfattning om den programteori som ligger till grund för projektet. En relaterad kritisk faktor handlade om oklarheter kring hur projektet säkerställer att målen uppfylls och att genomförda insatser leder till de förväntade effekterna. När det gäller projektets arbete med metodutveckling upplevde handläggarna ett begränsat handlingsutrymme inte minst som en följd av bristande tid för lärande. Handläggarna uppgav också att det var svårt att tänka innovativt och utveckla nya arbetssätt då myndigheterna är så pass styrda från centralt håll. Den begränsning av handlingsutrymmet som upplevdes uppgavs också försvåra möjligheterna att erbjuda individuellt anpassade aktiviteter. Kopplat till målgruppen identifierades flera kritiska faktorer. Liksom i många andra projekt som Swecos konsulter varit i kontakt med var deltagarintaget inledningsvis inte helt i enlighet med det förväntade. Det var dessutom vanligt att personer som skrevs in i projektet hade kortare tid fram till Arbetslivsintroduktion än sex månader, vilket medförde mindre tid för gemensamma insatser. En annan svårighet var att även deltidssjukskrivna skrevs in i projektet. Ytterligare andra kritiska faktorer som konstaterades tidigt i utvärderingen handlade om medarbetarnas tillgång till kompetensutveckling när det gäller exempelvis socialt företagande, vilket inte kom igång. Annat som noterades var att perspektiven jämställdhet och tillgänglighet var ganska osynliga i projektet, mycket beroende på att detta är perspektiv som ingår i såväl Försäkringskassans som Arbetsförmedlingens ordinarie verksamheter och därmed uppfattas som självklarheter. En del av svårigheterna och de kritiska faktorerna har kunnat hanteras direkt inom projektet under genomförandet (t.ex. genom den reflektionstid som lades in efter varje kundmöte), andra är av mer strategisk art vilka kräver åtgärder och uppmärksamhet om det bedöms aktuellt med en fortsatt utveckling. Arbetet med att dokumentera AMiA-metoden är ett exempel där projektet arbetat strukturerat för att möjliggöra en smidig implementeringsprocess efter projektet utifrån goda erfarenheter som framkommit som resultat av projektet. 4.5 IDENTIFIERADE SYSTEMBRISTER Under utvärderingen av projekt AMiA har utvärderarna identifierat hinder som ligger på en övergripande systemnivå i myndigheternas handläggning. Ett sådant hinder är den dubbla administration som krävs till följd av myndigheternas olika regelverk. För individen kan det innebära att dubbla blanketter behöver fyllas i med nästintill identisk information. Handläggarna har uttryckt att denna typ av hantering motverkar möjligheten att samverka på ett effektivt sätt. Dessutom tar det onödig tid från mötet med kunden. Ett annat hinder avser övergången mellan trygghetssystemen och hur det påverkar den ekonomiska ersättningen till individen. Handläggarna i AMiA har konstaterat att många deltagare upplever en stark oro för sin ekonomiska situation inför denna övergång och att detta påverkar individens möjlighet att ta till sig rehabiliteringsinsatserna. För en individ som går från tidsbegränsad sjukersättning till aktivitetsstöd kan den ekonomiska situationen påverkas negativt. I en situation som kräver att individers motivation i många fall behöver förstärkas upplever handläggarna att systemet verkar i motsatt riktning och i en del fall även skapar ett motstånd till erbjudna insatser. Ytterligare ett hinder handlar om myndigheternas geografiska förutsättningar. Myndigheternas administrativa indelningar täcker olika geografiska områden. Ett kontor på den ena myndigheten kan ha tre andra kontor att samarbeta med, medan den andra har ytterligare ett par andra kontor att 30 30

161 samarbeta med. När dessutom chefsnivåerna som ansvarar för samverkande handläggare inte alltid motsvarar varandra beslutsmässigt uppstår ibland svårigheter då gemensamma beslut ska fattas i de myndighetsblandade medarbetarteamen. 4.1 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÄRANDE OCH STRATEGISK PÅVERKAN Under genomförandet kan konstateras att det funnits tid och resurser i relativt stor omfattning i AMiA-projektet vilket många påpekat som en styrka. Inför det sista halvåret i projektet var en återkommande fråga hur myndigheterna ska kunna ta till vara väl fungerande metoder i projektet i ordinarie verksamhet. Sweco Eurofutures uppfattade att det fanns en medvetenhet i projektet och att det även finns goda förutsättningar att ta till vara goda resultat. Denna slutsats bygger dels på att det tidigt uttryckts ett nationellt intresse för de resultat som framkommer av projektet och där högsta ledningen i respektive myndighet finns representerad. Projektansvariga hade tidigt påbörjat arbete med att ta fram en metodhandbok som stöd för fortsatt implementering. Dessutom hade delprojekten lokalt olika aktiviteter på gång för att implementera projektet i de ordinarie verksamheterna och som stöd för strategiska beslut. I intervjuerna har det även framkommit att projekt AMiA har gett en skjuts för utvecklingen av gemensam kartläggning. Utsikterna syntes därmed vara goda när det gäller möjligheter att ta till vara erfarenheter, arbetsmodeller och olika metoder från projektet och för att implementera dessa på ett smidigt sätt. Den positiva bilden måste dock ses i ljuset av att merparten av projektmedarbetarna fortfarande var verksamma och aktiva i projektet vid tiden för denna analys. Olika aktiviteter som kan kopplas till implementering genomfördes inom olika delar av projektet under våren I tre av delprojekten hölls överföringskonferenser av delvis olika karaktär, men med samma övergripande syfte dvs. att föra över erfarenheter från projekt till ordinarie verksamhet. Gemensamma seminarier har genomförts tillsammans med andra ESF-finansierade projekt vilket ger möjligheter till spridning av goda erfarenheter. Exempel på sådana samarbetsprojekt som pågått parallellt med AMiA är t.ex. Sigrid som genomförs av Arbetsförmedlingen i Gävle, KomAN som genomförts i samverkan mellan kommuner, Arbetsförmedling och Försäkringskassan i några av Stockholms kommuner samt projekt Framsteget och projekt Medurs som bedrivs inom olika Samordningsförbund. Det konstaterades att denna samverkan även kan väcka ett behov av gemensamma utbildningsinsatser som stöd för fortsatt utvecklingsarbete inom respektive myndighet och inte minst mellan de båda myndigheterna Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen

162 5 RESULTAT DEL 2 PROJEKTETS RESULTAT OCH EFFEKTER I följande avsnitt redovisas resultat från enkäter som kopplas till projektets måluppfyllelse, resultat och effekter. Kapitlet avslutas med att resultat kopplas till nationell statistik. Dessutom redovisas olika jämförelser där detta är relevant. 5.1 ENKÄT TILL STYRGRUPPSREPRESENTANTER I SAMBAND MED AVSLUT Som framgått av metodavsnittet tidigare har totalt 18 personer som representerar projektets styrgrupper besvarat en avslutande enkät om projektets resultat och om fortsatt implementering. Svarsgruppen består huvudsakligen av representanter från de lokala styrgrupperna, men även enstaka personer från den nationella styrgruppen ingår. Styrgruppen ombads svara på ett antal öppna frågor samt några frågor av värderande karaktär. 22 I det följande avsnittet redovisas resultat som framkommit i denna enkät GENERELL BILD AV AMIA'S RESULTAT Den generalla bild som förmedlas i de svar som lämnats i enkäten är att representanterna från styrgrupperna som helhet har en positiv bild av projektets resultat. En respondent skriver bland annat att samarbetet mellan Af och Fk handläggare har varit uppskattat av våra kunder och att ett nära samarbete har varit gynnsamt för den enskildes möjligheter. Några betydande skillnader i svar gällande de övergripande resultaten beroende på respondentens organisatoriska tillhörighet går inte att utläsa. En person från Försäkringskassan är dock frågande till om projektet lett till att flera kommit i arbete eller utbildning jämfört med ordinarie linjearbete. Samarbetet mellan myndigheterna har utvecklats även utanför projektet som en följd av att man infört gemensam kartläggning. Styrgruppernas representanter fick i enkäterna besvara några frågor kring olika målsättningar för projektet när det gäller samverkan och deltagarnas återgång i arbete. Svaren på dessa frågor redovisas i diagram 5. Observera att svaren redovisas i procent trots ett fåtal svarande. 22 Värderingsfrågorna omfattade en tiogradig svarsskala, samt ett antal öppna frågor. Dessa har i den sammanställning som följer reducerats till tre svarskategorier där de röda fälten (längst till vänster) i diagrammen representerar låga bedömningsvärden, de gula (i mitten) visar neutrala omdömen och de gröna (längst till höger) visar höga bedömningsvärden

163 Hur mycket anser du att AMiA har förbättrat förutsättningarna när det gäller. samverkan mellan Af och Fk i individärenden? samverkan på organisationsnivå? samverkan med vården i individärenden? individers återgång i arbete? % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%100% i låg grad varken låg eller hög grad i hög grad Diagram 5. Styrgruppen om samverkan och om individers återgång i arbete. Av diagrammet framgår att en tydlig majoritet anser att förutsättningarna för samverkan mellan Af och Fk i individärenden har förbättrats i hög grad som en följd av AMiA. För samverkan på organisatorisk nivå är motsvarande andel en av tre svarande och för samverkan med vården knappt var femte svarande. När det gäller frågan som fokuserar projektets påverkan på individers återgång till arbete svarar en stor andel, 64 procent, något av de neutrala värdena (5-7 på den tiogradiga svarskalan), medan 17 procent har valt ett positivt svarsalternativ och lika många ett negativt svar. Projektet anses således inte ha påverkat förutsättningarna när det gäller individers återgång till arbete i nämnvärd utsträckning DE VIKTIGASTE LÄRDOMARNA De svarande har även ombetts svara på vilka de anser är de viktigaste lärdomarna i projektet. Det finns ingen väsentlig skillnad i hur de olika myndigheterna svarat på frågan. Att ett nära samarbete på handläggarnivå mellan involverade parter är nödvändigt är något som flera lyfter fram. Att det är viktigt att ta vara på metoden och att det nära samarbetet mellan Af och Fk fortgår lyfter en respondent fram. En annan respondent menar att det tar tid att utveckla ett gott samarbete och att det som fungerar på ett ställe inte per automatik behöver fungera på ett annat. Ett begränsat antal deltagare är en annan faktor som lyfts fram som framgångsrik och att i god tid förbereda individer på den förändring det innebär att gå från att vara sjukskriven till att medverka i arbetslivsintroduktion. En respondent från arbetsförmedlingen konstaterar att även de som står längst ifrån arbetsmarknaden kan komma tillbaka till arbete, helt eller delvis, om vi bara kan satsa tid, samverkan och insatser. Ett tidigt samarbete mellan Af och Fk samt att vården ingår i ett vidare samarbete är något som flera menar kan vara en möjlig väg framåt. Det anses också bra om antalet handläggare kring varje kund kan begränsas så att det blir enkelt att kommunicera. Flera menar att delar av projekt redan är implementerade eller på väg att implementeras. Gemensam kartläggning har gett grund för detta. Flera påtalar att man redan har lagt in delar av AMiA-metoden i linjen och att handläggarna har detta som utgångpunkt för arbetet när det gäller både samverkan och mötet med kunden. En viktig sak att ta till vara är också den kunskap om rehabåtgärder som projektet har identifierat. Kopplat till denna fråga anger någon att man borde undersöka möjligheter till friskvård och medicinsk yoga via landstinget

164 5.2 RESULTAT FRÅN DELTAGARENKÄTER RESULTAT FRÅN DELTAGARENKÄTER VID PROJEKTAVSLUT I de enkäter som genomförts med deltagare kontinuerligt då personer avslutat projekt AMiA ställdes några frågor om genomförande och frågor med koppling till förväntande resultat och effekter. Resultatet visar att fler än hälften, 56 procent, uppger sig ha haft en positiv inställning till att delta i projektet. Drygt var tionde, 12 procent, uppger sig ha varit negativa och övriga 32 procent hade en neutral inställning. Efter avslutat projekt uppger hälften att det varit meningsfullt att delta i projektet, medan var femte har en negativ uppfattning. När det gäller frågor om deltagarna närmat sig arbete eller fortsatt insatser inom Af är uppfattningen mer negativ. I intervjuer framkommer att många deltagare upplever sig vara för sjuka, det är inte aktuellt med arbetslivinriktade aktiviteter. Resultaten på frågor om måluppfyllelse redovisas i diagram 6. Frågor om måluppfyllelse Känns det meningsfullt för dig att delta i AMiA projektet? Tror du sammantaget att de insatser och aktiviteter som AMiA projektet erbjuder kommer att stärka dina möjligheter att närma dig arbetsmarknaden? Tror du att AMiA projektet kommer att bidra till att du efter arbetslivsintroduktion kommer vidare i insatser/program hos Arbetsförmedlingen med inrikting mot arbete eller företagande? % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% lite/inte alls varken lite eller mycket mycket Diagram 6. Deltagarnas svar på frågor om måluppfyllelse. Vid en jämförelse mellan olika delprojekt framkommer att deltagarna i delprojekt Nord varit mer positiva än deltagare i övriga deltagare till att delta i AMiA. De upplever också i högre grad än övriga att det varit meningsfullt, 74 procent mot ca 50 procent i de övriga delprojekten. Angående frågorna om ett närmande till arbete och fortsatt aktivitet i insatser eller program hos Af är deltagarna i delprojekt Nord respektive Öst mer positiva än deltagarna i övriga delprojekt. Ungefär 40 procent har angett ett positivt svar i dessa delprojekt mot ca 30 procent i de övriga delprojekten. I samband med att deltagare lämnat projektet AMiA har de ombetts att svara på antal frågor av sammanfattande karaktärer med koppling till projektet. Denna studie har gjorts enbart med deltagare som avslutat projektet under år 2013 och omfattar totalt 152 personer, vilket således är betydligt färre än det verkliga antal deltagare som medverkat i projektet, totalt personer. I följande diagram redovisas antalet svarande per delprojekt. Eftersom delprojekt Väst och Nord har ett större antal svarande än de övriga två delprojekten särredovisas inte resultaten per delprojekt

165 100 Antal svarande i olika delprojekt Syd Väst Öst Nord Diagram 7. Antal deltagare som besvarat avslutande frågor om AMiA. Av samtliga 152 svarande har 55 personer, 36 procent, svarat Ja på en fråga om de upplever att deras möjlighet att återfå arbetsförmågan har ökat genom deltagande i AMiA-projektet. 90 personer, 59 procent, har svarat Nej på frågan. Återstående ju personer har inte tagit ställning i frågan Upplever du att dina möjligheter att återfå arbetsförmågan har ökat genom deltagande i AMiA? JA NEJ Inte tagit ställning 7 Diagram 8. Antal deltagare om förväntad effekt av AMiA. Vid en uppdelning mellan de olika delprojekten finns tendenser som visar på skillnader i uppfattningen mellan respondenter från olika delprojekt. Deltagare från delprojekt Nord och Öst är generellt mer positiva än deltagare från övriga delprojekt när det gäller frågan om sina möjligheter att återfå arbetsförmågan. I öppna kommentarer hade de svarande möjlighet att lämna egna synpunkter och tankar om sin tid i projektet. Dessa har analyserats och kategoriserats som antingen positiva, neutrala/inget utlåtande eller negativa. Svaren redovisas i diagram 9. I de 152 enkäter som analyserats går det i 62 fall att utläsa övervägande positiva kommentarer, 71 enkäter rymmer ingen eller neutrala kommentarer medan 19 enkäter innehåller kommentarer som är av negativ karaktär. 35

166 Utlåtanden i förhållande till svar på övergripande fråga Ja Nej Inte tagit ställning Positivt utlåtande Negativt utlåtande Neutralt eller inget utlåtande Diagram 9. Deltagares uppfattning om utfall av projektet. Diagrammet visar på fördelningen av kommentarer beroende på vad respondenten svarat på den övergripande frågan om projektet ökat deras möjligheter att återfå arbetsförmågan. I denna figur går det bland annat att utläsa att 23 personer som ansåg att projektet inte bidragit till att öka deras möjligheter att återfå arbetsförmågan ändå gett en positiv kommentar till projektet. I följande sammanställning anges exempel på positiva och negativa kommentarer som lämnats i enkäterna. Positiva kommentarer Projektet har erbjudit möten med handläggarna i lugna och organiserade former Respektfullt bemötande Möten präglats av mycket stöd, tillit och trygghet. Bra stöd även med vårdsektorn när detta behov funnits Samarbetet har ett mervärde i förhållande till övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen Individanpassat I projektet har jag blivit hörd och sedd Jag har fått lite insikt i min egen arbetsförmåga Projektet har gett mig verktyg att komma vidare Projektet har bidragit till att jag fått förbättrat självförtroende Projektet har gjort mig piggare Projektet har gett möjligheter till arbetsträning Yogan har lärt mig komma ned i varv Jag har kunnat öka från 50 % till 75 % arbete Friskvårdskursen har hjälpt mig Jag har fått möjlighet att träffa andra i samma Negativa kommentarer Det har varit för många handläggarbyten i mina möten med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jag blev ännu tröttare av projektet än jag var innan Jag blev mer stressad av projektet Jag har mått mycket sämre i AMiA än innan Tycker ni har en snedvriden bild av hur man ska få folk att jobba. Först måste man må bättre Inget I vår diskussion gjorde att vi hittade något arbete Jag anser att kunskapen om min diagnos var för dålig Ingen brydde sig om mig när jag ringde De flesta tider mådde jag mycket sämre och har varit jobbigt att delta i projektet Rita och teckna är inget för mig, jag har större kapacitet än så Har blivit sämre för att stress som jag haft sedan börjat AMiA Samarbetet med sjukvården kan bli mycket bättre Det var rörigt med informationen 36 36

167 situation som jag Det har varit roligt men tyvärr har det inte hjälpt min sjukdom Tack för att jag fick vara med Jag hoppas att AMiA inte bara blir ett projekt utan kommer att finnas kvar för att hjälpa andra i samma situation Ett bra projekt som jobbar med flera bitar och det bästa: det är individuellt för den som behöver det Engagerade handläggare i samarbete mellan Af/Fk gör att man inte blir skeppad mellan olika myndigheter Det har varit ett mycket givande projekt Det har varit en trygghet. Jag har någon att bolla tankar med Känner att de var väldigt engagerade och hjälpsamma Återfår inte arbetsförmågan för att andra vill Eftersom stress gör allt sämre så var detta verkligen varken bra eller genomtänkt Och några förslag som anges Mer möjligheter till praktik vore bra Längre tid i projektet vore bra 5.1 RESULTAT FRÅN ENKÄTER MED HANDLÄGGARE De projektmedarbetare som har handlagt ärenden i AMiA har fått besvara en enkät vid två tillfällen. De frågor i enkäten som hade koppling till projektets resultat och effekter redovisas i detta avsnitt. I det fall det framkommit skillnader mellan myndigheterna eller mellan de fyra delprojekten redovisas detta i anslutning till respektive diagram. Totalt bygger resultatet på svar från 54 handläggare vilket motsvarar en svarsfrekvens på 72 procent. I handläggarenkäten fick handläggarna på Af och Fk bedöma olika påståenden om kvalitet, resultat och långsiktighet i projektet vid de två mättillfällena år 2012 och Ett par påståenden gällde handläggarnas uppfattning om effekter på deltagarna. Resultaten visar att handläggarna i betydligt högre grad i den senare mätningen, 61 procent mot tidigare 32 procent, upplever att insatserna som erbjudits i AMiA har gjort deltagarna mer delaktiga, aktiva och ansvarstagande. De upplever också i högre grad 2013 än 2012 att kvaliteten på de insatser som erbjuds är god. Handläggarnas svar i sin helhet vid dessa påståenden redovisas i följande diagram. Diagram 10. Handläggarnas uppfattning om AMiA-projektets effekter på deltagarna

168 Ett påstående gällde handläggarnas syn på det egna arbetet med målgruppen. En något högre andel handläggare, 42 procent mot tidigare 30 procent, uppgav att den egna synen på hur arbetet bör bedrivas hade förändrats som en följd av projektet. Detta tyder på att projektet sannolikt gett relativt tidiga effekter på handläggarnas förhållningssätt i mötet med deltagarna. Detta ligger också i linje med handläggarnas uppfattning när det gäller i vilken utsträckning AMiAprojektets arbetssätt fått ett tydligt genomslag i den egna organisationen. Vid denna fråga detta påstående uppgav 51 procent av handläggarna att detta stämmer i hög grad. I enkäten 2013 hade andelen positiva svar minskat till 42 procent. Denna minskning kan tolkas på olika sätt. Antingen har arbetet redan förändrats och i viss mån implementerats eller så har handläggarna uppfattning om denna möjlighet av någon anledning minskat. Den senare tolkningen motsägs dock av handläggarnas svar vid ett påstående om möjligheten att kunna implementera arbetssättet som tillämpas i AMiA i ordinarie verksamhet inom de områden som delprojekten avser. Här framkommer att en tydlig majoritet, nära 75 procent, anser att detta i hög grad är möjligt. Handläggarnas svar redovisas i diagram 11. Det arbetssätt vi tillämpar i delprojektet skulle vara fullt möjligt att implementera i ordinarie verksamhet % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Stämmer inte alls Stämmer i liten grad Stämmer delvis Stämmer i hög grad Stämmer helt Diagram 11. Handläggarna om möjligheter för implementering av AMiA i ordinarie verksamhet. Av diagrammet framgår att andelen handläggare som helt eller i hög grad instämmer i påståendet att deras egen syn på hur arbetet med den aktuella målgruppen bör bedrivas i hög grad har förändrats av arbetet i projektet har ökat från ca 20 till 30 procent. Den andel som har en negativ inställning till påståendet har dessutom halverats. I anslutning till påståendet är det dock viktigt att notera att det inte nödvändigtvis är positivt om handläggarnas syn på arbetet har förändrats. De kan t ex tycka att de alltid har ansett att de bör arbeta på detta sätt. Vid jämförelser som gjorts kring påståendet framkommer att handläggarna från Försäkringskassan är mer instämmande än handläggare från Arbetsförmedlingen. Handläggarna från Öst och Nord är sammantaget mer instämmande än handläggare från övriga delprojekt. Andelen som helt eller i hög grad instämmer i påståendet att de lyckats få deltagarna delaktiga, aktiva och ansvarstagande genom delprojektets insatser har ökat mellan de båda enkättillfällena, från 30 till 60 procent. Det är främst de respondenter som har uppgett i hög grad som står för ökningen. Angående deltagarnas delaktighet är handläggare från delprojekt Öst den grupp som instämmer mest medan handläggarna från Väst instämmer minst med påståendet. Andelen som helt eller i hög grad instämmer i påståendet att projektets arbetssätt fått tydligt genomslag i den lokala organisationen har minskat något mellan de båda enkättillfällena. Från drygt 50 till knappt 45 procent. Andelen negativt inställda har ökat från 10 till nästan 25 procent. Vid detta påstående är det förhållandevis en stor skillnad mellan myndigheterna. Bland handläggarna från Arbetsförmedlingen uppgår andel instämmande till 56 procent. Motsvarande 38 38

169 andel från Försäkringskassan är 29 procent. Handläggarna från delprojekt Syd har en klart mer positiv inställning än andra delprojekt. Andelen handläggare som helt eller i hög grad instämmer i påståendet att det arbetssätt som de arbetar med i delprojektet skulle vara fullt möjligt att implementera i ordinarie verksamhet har ökat marginellt, från drygt 70 till nästan 75 procent. Andelen som anser att påståendet stämmer helt har också ökat. Även vid detta påstående är det stor skillnad mellan svaren från Arbetsförmedlingens handläggare och Försäkringskassans handläggare där 81 procent av handläggarna från Arbetsförmedlingen instämmer i mycket hög eller hög grad. Motsvarande andel hos Försäkringskassans handläggare är 67 procent. Vid en jämförelse mellan delprojekten framkommer att handläggarna från delprojekt Öst angett mest positiva svar och handläggarna från Väst mest negativa svar. Andelen som helt eller i hög grad instämmer i påståendet att kvaliteten på det som erbjuds deltagarna i delprojektet är mycket god har ökat från ca 40 till nästan 65 procent. Här finns ingen anmärkningsvärd skillnad beroende på handläggarnas myndighetstillhörighet. Försäkringskassan har dock en högre andel svarande som uppger stämmer helt. Vid en jämförelse mellan delprojekten framkommer att handläggarna från delprojekt Nord och Syd är mest positivt inställda till påståendet om kvaliteten på det som erbjuds. Avslutningsvis i enkäten hade handläggarna möjlighet att ange kritiska faktorer (hinder eller nödvändiga förutsättningar) som de upplevde fanns vid enkättillfället i delprojektet och som borde hanteras för att resultaten långsiktigt ska bli goda. Följande svar lämnades vilket kan vara ett av underlagen för projektet att hantera inför avslutet av AMiA: Avslut i projektet för deltagaren: Dokumentation för vidare handläggning viktig, och något som inte är helt tillfredsställande idag. Kan vara viktigt juridiskt dokument, som del av underlag för fortsatt ersättning t ex. uthållighet: att man inte pga. resursbrist tar "genvägar" och återfaller i gamla gängor. Det svåra är väl i förlängningen den grupp människor som inte bedöms tillräckligt sjuka för ersättning från försäkringen, men inte heller har de resurser som krävs för att omsätta förmågan till aktivitet. Personerna blir visserligen kvar i program hos Af, men detta är väl inget egentligt resultat. En teoretisk arbetsförmåga finns, men inte en reell. Det behövs en plan för hur slutsatser ska dras och implementering ska ske. Översiktligt och kärnfull metodbeskrivning, en dokumentation som kan leva vidare och implementeras i verksamheterna. Framför allt spridningen av denna. Tydliga signaler från högsta ledningsnivå med vad man anser är värdefullt att bevara, utveckla och skapa utrymme för. Det vore önskvärt att arbetsgivaren inom den närmsta tiden (närmsta chefer) får ta del av vad som har gjorts i projektet. Detta för att på ett bra sätt kunna planera för vad som komma skall för berörd personal som avslutas i projektet. Koppling projekt och chef har känts ganska långt borta under projekttiden. Att ledningen (cheferna) på de två myndigheterna inte har samma syn på implementeringen som handläggarna i projektet är ett hinder. Att behålla befintliga handläggare inom projektet ända till slutet. Om man för tidigt börja "lägga" på handläggarna andra arbetsuppgifter/ärenden riskeras handläggarnas engagemangatt i AMiA-projektet att urholkas

170 Se till att avvecklingen av projektet sker på ett bra sett. Att våra deltagare känner att de blir bemötta väl om de påverkas av denna. Att personalen informeras i god tid om när vi slutar i projektet så att även vi har tid att ställa om Har dålig kunskap om vad som faktiskt sker just nu, det känns som om AMiA mer eller mindre är nerlagt, men det kanske är fel? Att det trots allt är två olika myndigheter med olika regelverk, olika ersättningsformar, olika stort intresse från ledning är en kritisk fråga att hantera. På Försäkringskassan måste man få tid att "hitta" AMiA-ärenden i god tid. "Tänket" runt AMiA måste implementeras i respektive organisation 5.2 PROJEKTETS UTFALL: STATISTIK FRÅN PROJEKTET I detta avsnitt presenteras statistik över projektets utfall. Dataunderlagen kommer från flera olika källor. Deltagarantal är hämtat från ett uttag av projektets deltagardata gjort i april I denna statistik ingår uppgifter om antal deltagare och vad deltagarna själva har uppgett att de har för sysselsättning när de lämnade projektet. Uppgifter om sysselsättning har dock främst hämtats från Arbetsförmedlingens uppföljningar, där underlaget är verksamhetssystemet och den sysselsättning som där är registrerad för respektive individ. Projektet har gjort uttag av data för de individer som omfattas av projektet. Dessa uppgifter är från juni För statistik på nationell nivå har olika offentliga källor, t ex rapporter från arbetsförmedlingen, använts. Det förväntade antalet deltagare var 700, vilka skulle vara jämnt fördelade mellan delprojekten. Det verkliga antalet deltagare är betydligt större. Fördelningen av antalet deltagare mellan olika delprojekt varierar. Totalt har projektet omfattat närmare 1300 deltagare, 23 vilket till viss del beror på att delprojekt Syd valde att skriva in alla i målgruppen i projektet. Detta har även inneburit att betydligt fler handläggare har medverkat i detta delprojekt i förhållande till övriga delprojekt. I deltagargruppen har ett större antal kvinnor än män ingått. Den ojämna könsfördelningen överensstämmer med könsfördelningen i målgruppen i landet totalt, eftersom fler kvinnor än män har nått maximalt antal dagar i sjukförsäkringen. Könsfördelningen mellan kvinnor och män i projektet som helhet och i respektive delprojekt samt antalet inskrivna deltagare framgår av diagram Uppgift från mars

171 Deltagarantal fördelat efter kön Syd Väst Öst Nord Totalt inskrivna Kvinnor Män Diagram 12. Antal deltagare i AMiA fördelat efter kön. Deltagardata AMiA april ÖVERGÅNG FRÅN ARBETSLIVSINTRODUKTION TILL INSATSER OCH PROGRAM HOS AF En målsättning i AMiA-projektet har varit att 65 procent av deltagarna ska gå vidare från Arbetslivsintroduktion till insatser eller program hos Arbetsförmedlingen. Det slutgiltiga resultatet andel deltagare som har gått vidare till arbete eller program på Af har mätts på två sätt. Dels har handläggarna inom projektet bett deltagarna att själva ange vad de går vidare till när de lämnar projektet, dels har Af tagit fram data ur verksamhetssystemet avseende de deltagare som avslutat programmet Arbetslivsintroduktion. I diagram 13 redovisas antalet deltagare i respektive delprojekt som har gått in i Arbetslivs-introduktion och som avslutat programmet under projekttiden. Diagram 13. Antal deltagare i arbetslivsintroduktion, Af statistik juni

172 Jämförelsen mellan delprojekten visar att de flesta deltagare som skrivits in i AMiA har gått in i Arbetslivsintroduktionen. Andelen är något lägre i delprojekt Väst, där under 70 procent av deltagarna har gjort detta, och något högre i Nord och Öst, där ca 85 procent av deltagarna har gått in i arbetslivsintroduktion. Störst andel deltagare som avslutat Arbetslivsintroduktion återfinns i delprojekt Nord. I delprojekt syd togs deltagare in i projektet även under våren 2013, vilket innebär att det i detta delprojekt är ett större antal deltagare som inte har haft möjlighet att avsluta Arbetslivsintroduktionen. Uppgifter har inhämtats om deltagarnas aktiviteter efter att de avslutat projekt AMiA. Dataunderlaget utgörs av registerdata från Arbetsförmedlingen 90 dagar efter Arbetslivsintroduktionen och visar aktiviteter som finns registrerade för deltagare som tidigare medverkat i AMiA-projektet. Diagram 14 redovisar vad deltagarna i AMiA har gjort efter projektet. Totalt Syd Väst Öst Arbete/Studier AF-prg/sök Avaktualiserad: förhinder Avaktualiserad: övriga Nord Diagram 14. Registrerad aktivitet efter Arbetslivsintroduktion Projekt AMiAs mål var att 65 procent av de deltagare som går in i arbetslivsintroduktionen skulle gå vidare i program hos Arbetsförmedlingen, med inriktning mot arbete eller företagande. De två översta, blåa, staplarna motsvarar de aktiviteter som beskrevs i målformuleringen. Av diagrammet framgår att målet har nåtts för delprojekt Öst och Nord, där antalet deltagare i arbete, studier, Af-program eller arbetssökning uppgår till 67 procent respektive 78 procent. Lägst ligger delprojekt Väst (43 procent), som har störst andel deltagare som har avaktualiserats från Af pga. förhinder. (Förhinder kan vara sjukskrivning eller vad som betraktas som tillfälligt förhinder även semester kategoriseras här.) Delprojekt Syd har uppnått 57 procent. För projektet som helhet ligger nivån på 58 procent, vilket är 7 procentenheter lägre än det mål som sattes för projektet

173 5.2.2 JÄMFÖRELSE MELLAN AMIA OCH NATIONELL STATISTIK Projektets målsättning kan jämföras med de resultat som tidigare har uppnåtts på nationell nivå för deltagare i programmet arbetslivsintroduktion. I Arbetsförmedlingens återrapportering efter första kvartalet 2012 redovisas att 70 procent av deltagarna är kvarstående som inskrivna på Af. Ytterligare ca tio procent har status arbete eller utbildning 90 dagar efter Arbetslivsintroduktion. 24 Resultatet 90 dagar efter är således generellt sett bättre på nationell nivå än de resultat som projekt AMiA redovisat vid projektslut. Figuren nedan är hämtad från nämnda återrapportering och visar utvecklingen för de personer som genomgått Arbetslivintroduktion, från 90 dagar efter avslutat program till 270 dagar efter avslutat program. Diagram 15. Status på Arbetsförmedlingen för dem som uppnått 270 dagar efter avslut av programmet arbetslivsintroduktion. Totalt personer Av diagrammet framgår att andelen deltagare som avaktualiseras från Af t ex för att återgå i sjukskrivning ökar med tiden. 90 dagar efter Arbetslivsintroduktion har knappt 20 procent av deltagarna avaktualiserats. Ytterligare 180 dagar senare är andelen avaktualiserade dubbelt så hög. Andelen deltagare i riket som är aktuella för arbete eller utbildning 270 dagar efter Arbetslivsintroduktion ligger i nivå med den andel AMiA-deltagare som 90 dagar efter Arbetslivsintroduktion har status arbete, studier eller Af-aktivitet (58 procent, se diagram 14). Om motsvarande utveckling gäller för deltagarna som varit inskrivna i projekt AMiA är inte möjligt att uttala sig om vid projektslut. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har anledning att fortsätta följa upp dessa individer för att studera om AMiA-metoden får andra effekter över tid än för övriga som avslutat Arbetslivintroduktion, t ex att färre individer avaktualiseras från Af. 24 Arbetsförmedlingens återrapportering Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 7c Arbetslivsintroduktion. Dnr: Af-2011/

174 I Arbetsförmedlingens uppföljning framgår att ungefär 30 procent av projektets deltagare inte har gått in i arbetslivsintroduktion. Anledningen till att en deltagare inte påbörjar programmet kan vara att personens hälsotillstånd gör att det inte är aktuellt, dvs att personen befinner sig allt för långt från arbetsmarknaden men det kan också bero på att personen går direkt ut i ett arbete eller studier. Av de 116 deltagare som inte påbörjat programmet kan 20 personer antas ha gått direkt ut i arbete eller studier (givet att antalet personer som uppger att de går vidare till arbete/studier är 20 personer fler är det antal som är registrerade på dessa sysselsättningar). I projektets registrering av deltagares aktivitet vid projektavslut framgår att 60 procent av deltagarna efter projektet har ersättning från Försäkringskassan. Av de AMiA-deltagare som går in i Arbetslivintroduktion avaktualiseras ca 40 procent från Af. De flesta av dessa antas återgå till Försäkringskassan. Resultatet är således sämre för AMiA-projektets målgrupper jämfört med övriga som finns registrerade i Arbetsförmedlingens statistik. I diagram 14 redovisas en jämförelse mellan registerdata (röda, övre staplarna) och den information som kommer från deltagarna själva (blå, nedre staplarna). Av diagrammet framgår att de uppgifter deltagarna har lämnat till projekt-medarbetarna i flera fall skiljer sig från uppgifterna som finns att hämta av Af registerdata. Totalt Syd Andel som registreras på studier eller arbete efter ALI Väst Öst Andel som uppger att de går vidare till studier eller arbete Uppdaterad fil Atiatitik AMiA tom 1306 riket) Nord Diagram 16. Jämförelse mellan registerdata och projektdata Av diagrammet framgår att andelen deltagare i AMiA-projektet som har registrerats för studier eller arbete 90 dagar efter Arbetslivintroduktion totalt sett ligger strax över andelen deltagare som uppger att de vid projektslut är på väg in i arbete eller studier. I tre av delprojekten är andelen som uppger att de går vidare i arbete eller studier lägre än den andel som registreras i arbete eller studier. I ett av delprojekten, delprojekt Öst, är förhållandet det omvända

175 6 ANALYS OCH SLUTSATSER I detta avslutande kapitel redovisas resultat och slutsatser som framkommit i utvärderingen av AMiA-projektet. Analyser görs av måluppfyllelsen inom projektets olika målområden dvs. metodutveckling, samverkan, och aktiviteter för medarbetare och deltagare, men även andra frågor och resultat som påverkat genomförandet uppmärksammas. 6.1 MÅLUPPFYLLELSE Målen för projektet var - Att utveckla en metod som bidrar till samordnade tjänster före, under och efter Arbetslivsintroduktion med syfte att deltagarna ska få ökad arbetsförmåga och sysselsättning. - Att 65 procent av deltagarna går vidare i insatser/program hos Arbetsförmedlingen med inriktning mot arbete eller företagande. - Att 80 procent av deltagarna upplever att möjligheter att återfå arbetsförmågan har ökat. Utöver dessa resultatmål har projektet även mål avseende samverkan, strategisk påverkan, lärande för handläggarna och innovativitet genom utveckling och anpassning av olika typer av individanpassade aktiviteter för deltagare METODUTVECKLING Sweco Eurofutures bedömer att projekt AMiA har uppnått målet om att utveckla en metod. Metodutveckling kräver tid, struktur och dokumentation. Alla dessa delar bedöms ha genomförts i projekt AMiA. Resultatet av metodutvecklingen har samlats i en metodhandbok. Sweco Eurofutures bedömer att denna dokumentation också kan främja ett fortsatt utvecklingsarbete. Metodhandboken som omfattar processbeskrivningar och annan dokumentation från projektet kan även användas för att sprida kunskap om arbetssätt som tillämpats och fungerat väl i projektet UTFALL FÖR DELTAGARNA Utvärderarna har tagit del av statistiska underlag för att kunna bedöma måluppfyllelsen. Underlagen består dels av projektdata i form av de uppgifter som handläggarna har registrerat om deltagarna under tiden i projektet, dels av registerdata ur Arbetsförmedlingens verksamhetssystem avseende arbetslivsintroduktionsprogrammet och slutligen av en manuell statistik som inhämtats i projektets slut och som omfattar uppgifter om 200 slumpmässigt utvalda individer. Målet som formulerats avser individer som genomgått programmet arbetslivsintroduktion. Samtliga deltagare i projektet har inte gått in i programmet, vilket innebär att de olika dataunderlagen inte omfattar exakt samma grupper. Deltagare som inte går in i programmet omfattar både deltagare som går vidare direkt till egen försörjning, och deltagare vars sjukdomsbild innebär att de återgår till sjukförsäkringssystemet. Av de cirka 300 deltagare som inte går in i Arbetslivsintroduktion visar jämförelsen mellan registerdata och projektets data att uppskattningsvis 20 personer går direkt till arbete eller utbildning. Av de deltagare som avslutat arbetslivsprogrammet och följts upp 90 dagar senare har 18 procent registrerats avaktualiserad med förhinder, vilket omfattar både personer som är 45 45

176 sjukskrivna och personer som har tillfälliga förhinder vid tidpunkten för mätningen (t ex semester). Sweco Eurofutures bedömer utifrån dessa underlag att cirka procent av de personer vars dagar i ersättningssystemet har tagit slut behöver ha fortsatt ersättning från Försäkringskassan. Ytterligare cirka 20 procent är avaktualiserade från Arbetsförmedlingen av andra orsaker. Projektets mål att 65 procent av deltagarna som går in i arbetslivsintroduktion skulle gå vidare har således inte uppnåtts för projektet som helhet. Däremot har ett par av delprojekten uppnått målsättningen, delprojekt Öst och Nord. När projektresultatet för deltagarna i projektet jämförs med övriga i målgruppen som redovisas i den nationella statistiken Arbetsförmedlingen tar fram kontinuerligt, framgår att 58 procent av deltagarna har en lyckad rehabilitering i bemärkelsen att de går vidare mot arbetsmarknaden efter arbetslivsintroduktion. Resultatet är bättre än för riket som helhet, där motsvarande andel är 44 procent. Målsättningen om 65 procent vidare mot arbetsmarknaden har dock inte nåtts för projektet som helhet. Enligt Sweco Eurofutures bedömning kan det mot bakgrund av deltagares positiva omdöme utifrån hälsofrämjande aspekter vara intressant att också följa upp projektets deltagare vid ett senare tillfälle för att se om metoden också leder till en mer positiv utveckling än för övriga individer i målgruppen. Två delprojekt som har uppnått målet och Sweco Eurofutures tolkning är att de sannolikt har lyckats bättre med rehabiliteringen. Vad är det då som skiljer dessa delprojekt från de andra: vilka är framgångsfaktorerna som leder till bättre resultat i rehabiliteringen? En sak som särskiljer dessa två delprojekt (Öst och Nord) är att deltagarna har erbjudits hälsofrämjande aktiviteter och att detta erbjudande har karaktäriserats av att det har kommit i ett tidigt skede, inte haft någon direkt koppling till arbetslivsrehabilitering och att det har varit lättillgängligt. De två delprojekten har löst frågan på två helt olika sätt. I delprojekt Nord har Försäkringskassan anställt personal som har aktiviteter med individerna, medan delprojekt Öst har handlat upp motsvarande aktiviteter som tjänst hos extern leverantör. Båda dessa sätt bedöms fungera och Sweco Eurofutures ser ett tydligt mervärde för samhället att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen åtar sig att erbjuda rehabiliteringsinsatser i denna bemärkelse. En annan skillnad är att dessa två delprojekt har haft en större kontinuitet i handläggningen på så sätt att samma handläggare återkommande träffat deltagarna. Deltagarna har dessutom haft mer kontinuerlig aktivitet i timmar räknat jämfört med övriga två delprojekt. Stödet förefaller på detta sätt ha varit mer individanpassat än i övriga två delprojekt. Delprojekt Öst och Nord som har det bästa resultaten har även liknande utfall när det gäller: - Genomströmningstider: det är i delprojekt Öst och Nord som deltagarna har haft längst tid på sig i projektet - Insatsintensitet: flest genomförda åtgärder - Tillgång till handläggare: handläggarna i Öst och Nord har haft färre ärenden per handläggare DELTAGARNAS UPPLEVELSE AV de deltagare som besvarade en enkät vid projektets slut uppger en tredje del att de tror att projektet stärkt möjligheterna att närma sig arbetsmarknaden eller bidragit till att de kan komma 46 46

177 vidare i insatser hos Arbetsförmedlingen. Målet för projektet som helhet är således inte uppnått. Målsättningen om 80 procent bedöms vara mycket ambitiös givet den målgrupp som projektet har. Ovan konstaterades att procent av deltagarna återgår till sjukförsäkringssystemet efter arbetslivsintroduktionen och det kan tyckas rimligt att dessa personer inte anser att de närmat sig arbetsmarknaden. 50 procent av deltagarna upplever dock att det var meningsfullt att delta, vilket bedöms vara ett gott resultat. I delprojekt Nord och Öst är andelen deltagare som anser sig ha närmat sig arbetsmarknaden cirka tio procentenheter högre. 6.2 RESULTAT I AMIA KOPPLAT TILL TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Sweco Eurofutures har i analyser av AMiA bland annat utgått från ett antal teorier kopplat till begreppen arbetsförmåga och anställningsbarhet. Utvärderingen har också fokuserat på frågor om samverkan mellan myndigheterna och samverkan med vården. Resultat som framkommit i enkäter och intervjuer visar att deltagare, om än i varierande omfattning, erbjudits att delta i olika individstärkande aktiviteter. I många fall har detta påverkat såväl deras självkänsla, motivation som självförtroende i positiv riktning. Många deltagare framhåller i intervjuer och enkäter att deras kontakter med myndigheterna förbättrats mot tidigare. Genom projektet har de haft möjlighet att delta i olika hälsofrämjande aktiviteter vilket varit mindre vanligt förekommande i tidigare insatser som erbjudits. I intervjuer framkommer också att deltagare i en del fall ser ett värde i att de kommit i kontakt med andra personer med liknande problembild som de själva. Det upplevs ha varit värdefullt inte minst ur ett socialt perspektiv. En del deltagare framhåller att de genom projektet har förbättrat sin hälsa både fysiskt och psykiskt vilket även gett positiva effekter på upplevd arbetsförmåga. Den forskningsstudie som genomförts av Uppsala universitet/mitthögskolan bekräftar till viss del denna bild på så sätt att deltagare uppger att deras upplevelse av stress har minskat sedan de började i projektet. Utifrån intervjuer och observationer som gjorts med deltagare har Sweco funnit att handläggarna inom AMiA har haft stor medvetenhet om betydelsen av individens helhetssituation, inklusive till exempel sociala relationer, som ett led i rehabiliteringen. Även detta ligger i linje med forskning om vilka faktorer som är viktiga för en framgångsrik rehabiliteringsprocess. Att handläggarna arbetat utifrån en helhetssyn som utgått från individers individuella behov har i många fall dessutom påverkat deltagarnas uppfattning om myndigheterna och de stödjande insatser som erbjudits i positiv bemärkelse. De definitioner av arbetsförmåga och anställbarhet som Sweco Eurofutures har utgått från som stöd för bedömningar ligger även nära det som ingår i begreppet empowerment. Resultat i utvärderingen pekar på att projektet gett positiva effekter på deltagarna i detta hänseende. Det gäller både utifrån ett psykologiskt perspektiv empowerment som motivation och ett strukturellt perspektiv av empowerment som handlar om att se till sociala strukturer i olika bemärkelser. En aspekt av begreppet empowerment i det strukturella perspektivet handlar om hur individers egenmakt kan stärkas genom att de får feedback och annat stöd som underlättar problemlösning. Sweco Eurofutures konstaterar utifrån observationer av möten mellan handläggare från myndigheterna och deltagare att detta i många fall tillgodosetts på ett framgångsrikt sätt. Deltagare har på olika sätt gjort delaktiga t.ex. genom att de själva har kunnat påverka valet av insatser utifrån sina egna behov och förutsättningar eller att direkta frågor 47 47

178 ställts om vad de själv ser som möjliga insatser som stöd för den egna rehabiliteringen. Ofta har möten mellan handläggare och deltagare skett vid återkommande tillfällen och där det även har funnits inslag av återkoppling av framsteg som gjorts som ett led i rehabiliteringsprocessen. Sammantaget är Sweco Eurofutures bedömning att projektet i många fall haft en stärkande inverkan på individers möjligheter att påverka sin situation och handlingskraft. Detta måste dock sättas i relation till den enskilde deltagarens sjukdomsbild. Många har så pass svåra diagnoser att det knappast är realistiskt att tro på snabba lösningar för en återgång i arbete SAMVERKAN Sweco Eurofutures bedömer att projektet har lyckats utveckla samverkan mellan myndigheterna i flera aspekter. I vissa delar har projektet även lyckats utveckla samverkan med vården. Samverkan i allmänhet och med vården i synnerhet är ett område som de båda myndigheterna dock behöver fortsätta utveckla för att ytterligare stötta målgruppen. I utvärderingen av AMiA har Sweco Eurofutures studerat hur projektet har arbetat med samverkan och vilka mervärden samverkan har gett. Tillgången till båda myndigheterna i samverkan framhålls i samtliga delprojekt som rätt väg för att kunna stödja målgruppen på ett bra sätt. Sweco Eurofutures bedömning är också att den gemensamma handläggningen har gett mervärden för individen och därmed även för samhället. Genom att individen får tillgång till båda myndigheterna samtidigt uppnås flera önskvärda aspekter: tryggheten det ger att ha fullständig information om vad samhällets institutioner kräver och erbjuder förbättrar individens möjligheter att fokusera på sin rehabilitering; ledtider kortas, vilket också förbättrar möjligheterna till en lyckad rehabilitering; de lösningar som arbetas fram är mer långsiktiga då de tar hänsyn utöver en enskild myndighets regelverk. I delprojekt Öst har handläggarna använt en illustration av samverkan över en tidslinje som ett verktyg i dialogen med individerna. Sweco Eurofutures anser att detta är ett bra exempel på hur handläggarna kan arbeta i enlighet med de slutsatser som lyftes av Kerstin Ekberg i SOU 2000:78 om hur en rehabiliteringsprocess bör se ut. Visualiseringen av processen kan bidra till att ge sammanhang och därmed även till att öka individens handlingsförmåga. De två delprojekt som har uppnått bättre resultat rent kvantitativt, Öst och Nord, skiljer sig från de övriga i hur de har organiserat arbetet. Det är de två delprojekt med de mest sammanhållna arbetsgrupperna som har lyckats bäst. I delprojekt Syd har samtliga handläggare varit involverade, vilket har gjort arbetsgruppen stor och mindre sammansvetsad. I delprojekt Väst har det geografiska avståndet mellan handläggare varit stort samtidigt som delprojektledaren agerat mindre aktivt, vilket har inneburit en mindre sammanhållen grupp. Även i Nord påtalades de svårigheter som geografin medförde i samverkan. En skillnad förelåg dock mellan Väst och övriga delprojekt. I Väst bestod svårigheten inte enbart i de geografiska avstånden. Även matchningen mellan de samverkande organisationernas administrativa geografi skiljde sig åt. Sweco Eurofutures bedömer att denna organisatoriska fråga har haft betydelse för hur samverkan har fungerat. Som framgår ovan organiserades delprojekt Syd på ett annat sätt än de övriga delprojekten genom att fler handläggare blev involverade från början. Detta har så som Sweco Eurofutures uppfattat det påverkat möjligheterna att samverka. Det har försvårat kontinuiteten i vilka handläggare som deltagarna träffar, men i ännu högre grad har det ställt krav på handläggarna att samverka med olika handläggare på den andra myndigheten. Detta är en betydande skillnad i förutsättningen för samverkan jämfört med de delprojekt där en mindre projektgrupp arbetat med AMiA-metoden, i vissa fall i fasta par under hela projektperioden. De SWOT-analyser som 48 48

179 har gjorts i delprojekten, då utvärderarna har inhämtat synpunkter från medarbetare, styrgrupp och samverkansparter, visar att en del av de mervärden som uppnåtts i de tre andra delprojekten, inte har uppnåtts i Syd. Organisatoriska frågor tycks till exempel vara svårare att lösa när fler handläggare är inblandade. Det är endast delprojekt Syd som återkommande tar upp att det finns oklarheter kring sekretess och att detta är en svaghet i metoden. Oklarheterna tycks således försvinna när handläggarna samarbetar närmare. Resultatet av SWOT-analyserna visar dock också att även de övriga delprojekten ser hinder av olika slag inför en fortsatt samverkan. Det handlar till exempel om myndigheternas olika kulturer i form av attityder och språkbruk, samt att projektet varit begränsat till ett fåtal handläggare vilket inte haft så stor påverkan inom myndigheterna som helhet. Sweco Eurofutures bedömning är här att även om handläggningen i Syd inte nått lika stor framgång under projektet som övriga delprojekt så kan det vara så att man har ett försprång mot övriga. Högsta cheferna på myndigheterna lokalt driver utvecklingen mot en ökad samverkan. Alla handläggare har involverats även om det inte alltid fått samma genomslag. Det har trots detta blivit en vana att samarbeta och hitta gemensamma lösningar. Flera av dessa faktorer kan på sikt leda till framgångar i arbetet med att utveckla arbetsmetoder i samverkan. En parallell slutsats som Sweco Eurofutures dragit kring samverkan är att det krävs information och systematik i kommunikationen mellan myndigheterna och framförallt med vården om det ska ske en utveckling av samverkan. Framförallt behöver Arbetsförmedlingens roll och behov av samverkan synliggöras. Försäkringskassan har ofta haft ett betydligt mer etablerat samarbete med vården inom ramen för tidigare uppdrag INNOVATIVITET: INSATSER OCH AKTIVITETER FÖR DELTAGARE Sweco Eurofutures konsulter noterar att det är stor variation mellan delprojekten när det gäller nytänkande och innovativitet avseende insatser och aktiviteter. Det handlar om allt från att delprojekt anställt personer för att kunna erbjuda aktiviteter tidigt i rehabkedjan, vilka ofta har stort fokus på hälsofrämjande insatser, till att handläggarna utgår från de olika aktiviteter som funnits länge och använts tidigare. Sweco Eurofutures bedömer att det finns innovativa ansatser i projektet. Samtidigt kräver metoden och målgruppen att handläggarna för varje ny individ de möter tänker nytt och strävar efter att mer eller mindre uppfinna det program som kommer att föra den enskilde individen närmare arbetsmarknaden. Detta kräver ett förhållningssätt av handläggarna som utvärderarna inledningsvis bedömde var svagt. Under projektperioden bedömer utvärderarna att en utveckling har skett. Den slutgiltiga metoden som projektet har dokumenterat och överlämnar till ordinarie organisation omfattar förhållningssätt som inbegriper dessa aspekter. Att säkerställa att rätt aktiviteter erbjuds kräver kunskap och uppföljning om de olika aktiviteter som är möjliga att erbjuda. I utvärderingen har det inte minst utifrån utsagor från deltagare framkommit att handläggarnas kännedom om de aktiviteter de erbjudit i vissa fall är låg. Deltagarnas förväntning på insatsen hos en extern leverantör motsvaras inte alltid av det faktiska innehållet. Sweco Eurofutures menar här att det är angeläget att förbättra handläggarnas insyn och kunskap om de aktiviteter som erbjuds t.ex. genom studiebesök eller noggrannare uppföljningar. På systemnivå är det också viktigt att myndigheterna är noggranna med den upphandling som görs av kompletterande aktörer. Här handlar det både om att handla upp rätt aktiviteter utifrån målgruppens olika behov och att på ett systematiskt sätt följa upp att levererade insatser verkligen stämmer överens med det som upphandlats

180 Möjligheten att vara innovativ och kunna erbjuda deltagare relevanta insatser skulle kunna stärkas genom att myndigheterna på lokal nivå systematiskt inhämtar målgruppens synpunkter på genomförda aktiviteter och idéer om andra aktiviteter. Detta skulle exempelvis kunna ske genom olika typer av deltagarträffar. Metoden har testats inom ramen för delprojekt Nord med lyckat resultat. Såväl erbjudandet av aktiviteten medicinsk yoga som friskvård är resultat av deltagarsynpunkter. Detta är båda aktiviteter som varit framgångsrika och som även tagits till vara i flera andra delprojekt. En annan stor utmaning när det gäller insatser för målgruppen handlar om att få en tydligare koppling till arbetsgivare. TCO har konstaterat att vilja att anställa projektets målgrupper är låg. Det krävs sannolikt omfattande insatser för att förändra detta, samtidigt som det är en nödvändig förutsättning för att personer som står långt från arbetsmarkanden ska kunna återgå i arbete. Denna fråga är stor och Sweco Eurofutures bedömer att den kräver många olika insatser. Här har myndigheter och andra en stor utmaning i ett fortsatt utveklingsarbete. En fråga som Sweco Eurofutures konsulter ställer sig kopplat till deltagares uppfattning är om de metoder som erbjudits i AMiA-projektet verkligen passar för alla. Var fjärde deltagare som besvarat enkät uppger att de inte upplevt insatsen som meningsfull procent av deltagarna återgår efter Arbetslivintroduktion till en sjukskrivning. Här kan konstateras att det är viktigt att hitta metoder som på ett tidigt stadium kan identifiera de individer som direkt kan avskrivas från Arbetslivintroduktion. Sweco Eurofutures menar här att en fördjupad samverkan med vården skulle kunna bidra med kunskap i syfte att fastställa en sådan slutsats innan deltagaren skrivs in på Arbetslivintroduktion. Detta är ett område som behöver ytterligare tid att utvecklas och där samverkan med vården är nödvändig för att lyckas LÄRANDE INOM PROJEKTET OCH TRANSNATIONELLT Sweco Eurofutures bedömer att arbetet i projektet har skett strukturerat och med stort engagemang när det gäller att ta till vara möjligheter till lärande. Projektet har anordnat ett flertal lärseminarier i samverkan med andra projekt där man utbytt olika erfarenheter. Projektet har även använt sig av transnationella utbyten för att reflektera över sitt eget arbete och identifiera förbättringar. Sweco Eurofutures bedömer att projektledningen varit mån om att arbeta strategiskt med lärande och med de transnationella kontakterna, som inte har tillåtits bli rena studiebesök. I ett tidigt skede genomfördes Sweco Eurofutures ett seminarium om hur man kan arbeta med benchmarking för att öka kvaliteten i de transnationella kontakterna. Sweco tycker sig se att utbytet med detta förhållningssätt som grund på ett konkret sätt har bidragit till såväl kunskapsutveckling som ett reflekterande angreppssätt som stöd för att främja metodutveckling i projektet. Inom projekt AMiA har handläggare t.ex. testat ett par av de kartläggningsverktyg som använts i det engelska projektet E4E. Genom samtal och utbyten, samt att man använt detta som grund för egen reflektion utifrån egna förutsättningar, har projektmedarbetarnas medvetenhet om de egna metoderna och möjligheterna ökat. Detta menar Sweco sannolikt har tillfört olika erfarenheter till gagn för den egna metodutvecklingen STRATEGISK PÅVERKAN OCH IMPLEMENTERING AV PROJEKTRESULTAT Sweco Eurofutures bedömning är att de metoder som projektet har testat har mervärde för de medverkande myndigheterna och att det finns goda förutsättningar att ta tillvara på projektets resultat och implementera dem. Projektet bedöms således ha haft strategisk påverkan på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan

181 Några delar i projektet som bedöms vara av särskilt vikt är samverkan med vården och utvecklingen av insatser som är individanpassade i tidigt skede och av hälsofrämjande aktiviteter. Cheferna har omnämnt detta som ett angeläget utvecklingsområde om myndigheterna ska kunna stärka målgruppens möjligheter. Redan innan projektet är avslutat har ett par landsting kommuner beslutat om att utbilda sjukvårdpersonal inom primärvården för att kunna erbjuda medicinsk yoga som en behandlingsmetod. I ett av delprojekten, Nord, har man även utvecklat ett samarbete mellan Landstinget och Friskis och Svettis som ett led i hälsofrämjande arbete, en aktivitet som initierats av AMiA-projektet. Förutsättningarna för implementering bedöms vara goda genom att det tidigt uttrycktes ett nationellt intresse för projektet från högsta ledningen i respektive myndighet, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Det har även uttryckts en positiv inställning från myndigheternas chefer att ta tillvara erfarenheter från AMiA i ordinarie verksamhet - i vissa fall med förbehållet om metoden har stöd från nationellt håll. Inom ramen för den nationella samordning som sker mellan myndigheterna planeras aktiviteter för fortsatt utveckling av samverkan. Här finns samtidigt en bra möjlighet att ta till vara erfarenheter, goda arbetsmodeller och metoder från projektet. Påverkan på de ordinarie strukturerna för att möjliggöra implementering av insatserna har skett i delprojekten genom de konferenser som anordnats lokalt under det sista halvåret av projektet. Detta gjordes utifrån lokala förutsättningar. Chefer och handläggare från myndigheterna och i något fall även från vården bjöds in för att ta del av projektets erfarenheter. I ett av delprojekten gjordes en symboliskt överlämnade av ett paket till myndighetscheferna med budskapet att här lämnar vi över resultat från AMiA till er att ta till vara inför fortsatt samverkan mellan myndigheterna. Vi finns kvar i projektet ett halvår till och ta gärna stöd av oss under den tiden så kan vi bidra med våra erfarenheter. att så tydligt överlämna projektet till ordinarie verksamhet var ett delvis nytt grepp som förstärkte ansvarsfördelningen mellan projektet och ordinarie struktur på ett intressant sätt. Det finns emellertid några områden som i projektet och i utvärderingen har identifierats som försvårande för möjligheten att fullt ut implementera samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. En sådan sak är att Arbetsförmedlingens och Försökringskassans arbetsområden inte sammanfaller med varandra, vilket nämnts ovan. Detta har påtalats i andra utvärderingar tidigare, till exempel av Samordningsförbundet RAR Sörmland ( Framgångsfaktorer och hinder"). Samlade erfarenheter från fyra års arbete med samverkans- och rehabiliteringsprojekt, RAR Sörmland ). En annan systemfråga som försvårar möjligheterna att rehabilitera individer i målgruppen är de olika försäkringssystemens regler för ersättning. Problemet påtaladess såväl inledningsvis som senare i projektet. Det handläggarna har noterat är den förändring av vissa deltagares privatekonomi som sker då sjukskrivning eller sjukersättning upphör och personen övergår till aktivitetsstöd. Handläggarna har på olika håll konstaterat att detta påverkar deltagarnas motivation för rehabilitering. Istället för att fokusera på hur de olika aktiviteter som erbjuds kan hjälpa dem till en återgång i arbete blir deltagarnas fokus på att fundera kring hur de ska klara sin försörjning. De lokala chefernas avvaktande inställning som berördes ovan är en annan försvårande faktor. Flertalet chefer lokalt i delprojekten har visat på en avvaktande inställning där de vill se tydliga resultat från projektet, samt uppdrag från nationell nivå, innan de kan ta aktiv ställning för eller 51 51

182 emot projektets fortsatta implementering. Detta är i linje med den styrningsmodell som myndigheterna omfattas av. Sweco Eurofutures ser detta som ett dilemma. Samtidigt som det är högst förståeligt att ansvariga chefer måste följa sin ordinarie uppdrag, riktlinjer och anvisningar påverkas handläggarna negativt när cheferna inte visar ett aktivt engagemang för det pågående utvecklingsarbetet. Sweco Eurofutures bedömer att detta kan påverka genomförandet negativt. Tidigare erfarenheter från olika processinriktade uppdrag visar att chefernas agerande har betydelse för förankring och engagemang hos berörda vilket är en viktig faktor för det arbete som pågår i olika typer av utvecklingsprojekt. 6.3 GENOMFÖRANDE Sweco Eurofutures bedömer att projektet i stort är väl genomfört. De fyra delprojekten har genomförts på lite olika sätt, vilket bedöms ha bidragit till metodutvecklingen i projektet. Det finns omständigheter och detaljer som har fungerat mindre bra i något av delprojekten, men på det stora hela har det funnits det driv och den systematik som krävs för ett projekt av AMiAs omfattning. Tidigt i genomförandet fattade styrgruppen beslut om att byta projektledare för det nationella projektet som ett led i att öka förtroendet mellan den nationella styrgruppen och projektet. Detta menar Sweco Eurofutures visade på handlingskraft vilket senare antagligen också påverkat det genomslag som projektet fått. Att projektet haft en lokal förankring genom lokala styrgrupper har också så som Sweco Eurofutures bedömer det varit rätt tänkt. Delprojekten har som en följd av detta fått en något mer varierande organisation än vad som annars sannolikt hade varit fallet. Detta har tillfört nya inslag och idéer som har testats, men har samtidigt försvårat utvärderingen på så sätt att det inte är lika omfattande underlag som ligger till grund för bedömningar av hur framgångsrika olika moment i projektet. Handläggarnas uppfattning om projektets genomförande är överlag positivt. Administrativa uppgifter och dokumentation upplevs dock ha tagit alltför mycket tid. Utvärderarna konstaterar att det är en del i metodutvecklingen kring samverkan att utarbeta gemensam dokumentation och att detta arbete därför har varit nödvändigt och också gett mervärde. Den administration som har uppstått på grund av ESF-finansieringen och krav på utvärdering har tagit tid från målgruppen. Å andra sidan är detta arbete som försvinner i och med att projektet avslutas JÄMSTÄLLDHET OCH TILLGÄNGLIGHET Jämställdhet har i AMiA-projektet utgjort ett ganska perifert inslag. Det finns flera skäl till detta. Dels har det varit betydligt fler kvinnor än män inom den målgrupp som projektet strävar efter att stödja varför det på detta sätt varit en skevhet, dels påtalar handläggare och projektansvariga att jämställdhetsfrågan är en levande fråga total sett både inom Försäkringskassan och inom Arbetsförmedlingen varför detta perspektiv finns med som en naturlig del i allt som försiggår inom myndigheterna. I statistik som tas fram görs t.ex. en uppdelning efter kön t.ex. när det gäller återgång till Fk, antal som deltagit i Arbetslivintroduktion och effekter för deltagare kring övergång i annan insats på Af, arbete eller utbildning. Sweco menar att jämställdhetsfrågan givetvis till viss del uppmärksammas, men att projektet hade kunnat vara mer vidsynt i frågan

183 Sannolikt hade varit intressant att begrunda de olika aktiviteter som erbjudits och utvecklats och att följa upp i vilken mån dessa har omfattat både män och kvinnor. Kan det vara så att vissa av de aktiviteter som projektet anordnat lämpar sig mer för kvinnor än män eller tvärtom? Enligt uppgifter som Sweco fått ta del av i andra sammanhang framkommer att insatser och utbildningar som är överrepresenterade av män ofta innebär än högre kostnad än de insatser där kvinnor är överrepresenterade. I AMiA har inte denna fråga analyserats och dokumenterats i projektet löpande. I den manuellt insamlade statistikenen om 200 deltagare som tagits fram sommaren 2013 framgår att utfallet i de flesta aspekter inte skiljer sig åt mellan kvinnor och män. En skillnad finns i ett par delprojekt där kvinnor i det ena fallet haft möten med vården i mindre omfattning än män och i det andra fallet tvärtom, att en större andel män haft möten med vården inom ramen för projektet. Tillgänglighet är ett område där projektet kunde ha diskuterat betydligt mer än vad som varit fallet. För visso har projektet vid anordnande av aktiviteter tillgodosätt krav som finns på lokalers beskaffenhet och utformning av informationsmaterial enligt myndigheternas ordinarie riktlinjer. På så sätt är tillgänglighetsfrågan inte bortglömd. Däremot har utvärderarna vid frågor som ställts om tillgänglighet återkommande fått svaret att projektet vänder sig ju till sjukskrivna med sina respektive olika svårigheter, så tillgänglighet och olika typer av funktionshinder är självklara delar för projektet att hantera. Sweco Eurofutures menar här att detta knappast är tillgängligt. Myndigheterna borde ha kunnat arbeta mer med kunskapsöverföring kring individers olika typer av problem och svårigheter så att det här hade blivit en tydligare kunskapsöverföring utifrån handläggares olika kompetenser. Även kunskap som vården och vårdgivarna besitter kunde ha tagits till vara på ett tydligare sätt. Detta är ett av de områden som mer eller mindre glömts bort under genomförandet av projekt AMiA

184 REFERENSER Adams, R.J., Smith, B.J. & Ruffin, R.E. Impact of the physician s participatory style in asthma outcomes and patient satisfaction. Annals of allergy, asthma & immunology. 2001,86: Andersson, J., R. Axelsson, et al. (2010). Samverkan inom arbetslivsinriktad rehbilitering, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Arneson, H. and K. Ekberg (2006). "Measuring empowerment in working life: a review." WORK: A journal of prevention, assessment & rehabilitation 26: Askheim, O.P., Starrin, B. (2007). Empowerment i teori och praktik. Högskolan i Lillehammer. Gleerups Utbildning AB. Berntsson, E. (2008). Employability perceptions. psychology, Stockholm university. Griffin, S.J., Kinmonth, A.L., Veltman, M.W., Gillard, S., Grant, J., Stewart, M. Effect on healthrelated outcomes of interventions to alter the interaction between patients and practitioners: a systematic review of trials. Ann Fam Med. 2004,2: Ilmarinen, J. E. (2001). "Aging workers." Occup Environ Med 58(8): Inspektionen för socialförsäkringen (Rapport ). Rehabiliteringskedjans effekter på sjukskrivningstiderna. Johansson, G. (2007). The illness flexibility model and sickness absence. Department of Public Health Sciences Stockholm, Karolinska institutet. PhD. Lindahl Öberg, M. (2010). Att utveckla medarbetarskapet- en litteraturstudie. Landstingshälsan, Landstinget i Halland. Loisel, P., R. Buchbinder, et al. (2005). "Prevention of work disability due to musculoskeletal disorders: the challenge of implementing evidence." Journal of occupational Rehabilitation 15(4): Nordenfelt, L. (2008). The Concept of Work Ability Peter Lang Pun Inc. Perneman, Jan-Erik & Branzell Hermelin, Maria (2002): Inuti mötet om nätverk och medskapande som frigörande kraft. Stockholm: Ungdomsstyrelsen Quist, J. (2005) Sammanhållna processer en studie om horisontell samverkan. Centrum för tjänsteforskning. Karlstad universitet. URL: Socialförsäkringsutredningen (2005). Vad är arbetslinjen? SOU 2000:78 Rehabilitering till arbete Samtal om socialförsäkring Nr 4. Stockholm. Stewart, M. Effective physician-patient communication and health outcomes: a review. Can Med assoc 1995,152; Ståhl, C. (2009). Samverkan kring återgång i arbete: var är arbetsgivarna? Socialmedicinsk Tidskrift Tema Arbetslivsinriktad rehabilitering TCO (2009). TCO granskar: Jakten på superarbetskraften III. Tillsammans samverkansprojektet i teori och praktik. Ungdomsstyrelsens skrifter

185 Bilaga 1 Målstruktur programlogik för projektet AMiA Aktiviteter Resultatmål Effektmål Att det finns en övergripande metod Före Under och Efter arbetslivsintroduktion Strategisk påverkan/metodutveckling (Före/Under/Efter) Strategisk påverkan/metodutveckling (Före/Under/Efter) Efter Att gemensamt utveckla en arbetsmetodik för personer som använt maximal tid av försäkringen från försäkringskassan för de som erbjuds plats till Programmet Arbetslivsintroduktion Att ta fram processkarta över deltagares väg före/under/efter arbetslivsintroduktion En gemensam utvecklad metod som bidrar till samordnade tjänster före, under och efter Arbetslivsintroduktion med syfte att deltagarna ska få ökad arbetsförmåga (upplevelse) och sysselsättning (närmare arbetsmarknaden i högre grad självförsörjande ) oavsett kön eller funktionsnedsättning. Större Konferens (andra kvartalet 2012) Sprida kunskap och information om hur insatser på ett bättre sätt kan samordnas för individer som lämnar sjukförsäkringen 18 spridningskonferenser Nätverksträffar 2 ggr per år Att systembrister mellan myndigheternas system är identifierade och åtgärdade där detta är möjligt Kartläggning av systembrister som bör hanteras mellan samverkande myndigheter och deras olika uppdrag kopplat till projektet 55 Gemensamt normsystem och värdegrund kopplat till jämställdhet och tillgänglighet Lärande och erfarenhetsutbyten mellan myndigheterna är systematiserat och med goda omdömen från samverkande aktörer Generella kompetensutvecklingsinsatser via processtöden om jämställdhet och tillgänglighet 65 % av projektets ca 700 deltagare, dvs. 420 deltagare, går efter arbetslivsintroduktionen vidare i insatser/program hos arbetsförmedlingen med inriktning mot arbete eller företagande. Samverkan mellan AF, FK och vården (Före/Under/Efter) Samverkan mellan AF, FK och vården (Före/Under/Efter) Bättre beslutsunderlag för att bedöma arbetsförmåga och planera insatser (före/under/efter) Obligatoriska aktiviteter Ökad kvalitet i avstämningsmöten Deltagare får stärkt motivation och insikt om arbetsförmåga Avstämningsmöte (deltagare, sjukskrivande läkare, arbetsförmedlare och försäkringskassans handläggare, arbetsgivare) Dokumenterad planering kartläggning 90 dagar efter det att deltagare har lämnat programmet Arbetslivsintroduktion ska 80 % av deltagarna uppleva att deras möjligheter En gemensam arbetsmetodik för hela processen för försäkrades som använt maximal tid av försäkringen Kontinuerliga workshops för att utveckla former för samarbete, roller i samarbetet. Skapa samsyn genom att identifiera brister i projektet kopplat 55

186 till myndigheternas olika uppdrag. att återfå arbetsförmågan har ökat. Aktiviteter Medarbetare (Före/Under/Efter) Aktiviteter Medarbetare (Före/Under/Efter) Att utveckla ett strategiskt verktyg att tillämpa för dokumentation av deltagarnas handlingsplaner Att en handledning är framtagen som grund för systematisk dokumentation av deltagares handlingsplaner Samordna dokumentation, och information inom och mellan delprojekten inom AMiA Kompetensutveckling om socialt företagande/social ekonomi för medarbetarna i projektet (1/2 dag) Kompetensinsatser om jämställdhet och tillgänglighet för alla medarbetare Att ha och utvecklat kompetens och metoder så att handläggare kan fånga upp och informera deltagare om socialt företagande Ökad kunskap hos medarbetarna om jämställdhet, tillgänglighet och socialt företagande Aktivitet Deltagare (Före/Under/Efter) Aktivitet Deltagare (Före/Under/Efter) Före Före/under Obligatoriska aktiviteter Fungerande individuell handlingsplan Avstämningsmöte (deltagare, sjukskrivande läkare, arbetsförmedlare och försäkringskassans handläggare) Dokumenterad planering kartläggning Dagboksarbete Aktivitetskatalog (individanpassas!) Kategori 1 (Hälsa, friskvård, motivation) Friskvård som t.ex. stresshantering, yoga, chi gong, pilates, promenader, gym, simning mm Hälsa egen vård, tema/föreläsningar Kostrådgivning Motivation/inspiration t.ex. föredrag om självkännedom, psykoterapi, Ett brett utbud av aktiviteter ska finnas i projektet för att deltagarna ska kunna finna och utveckla sin arbetsförmåga, få arbetslivsinriktad rehabilitering samt program och insatser som ger stärkt kompetens och som skapar förutsättningar för individen att ta sig tillbaka till arbetslivet (Stärkt empowerment) Att utformning och genomförande av åtgärder riktade till målgruppen inom AMiA är likvärdigt anpassade för kvinnor och män (utifrån bland annat resursfördelning) Efter Genomförd handlingsplan och övergång till AF ordinarie program alt. återföring till försäkringskassan 56 56

187 Förekommande medicinsk rehabilitering, t.ex. sjukgymnastik Friskvårdsplanering Empowerment skapa möjligheter för att deltagarna ska få en ökad självkänsla och ökad självkännedomen Kategori 2 (Försörjningsfrågor) A-kasseinformation Facklig information Kronofogden. De har mycket bra information som allmänheten inte känner till. Budgetrådgivning. De flesta kommuner erbjuder budgetrådgivning och ger även information om skuldsanering Under/Efter Kategori 3 (Yrkesvägledning, arbetsprövning och praktik) Arbetsträning för att återfå arbetsförmågan Arbetspraktik för att prova olika yrken/yrkesområden, byta jobb Studie- och yrkesvägledning Kategori 4 (Att söka jobb) Grundläggande datautbildning (Word, Power Point, Excel) Lära sig analysera jobbannonser Spontana ansökningsbrev med uppföljningssamtal Kunskap om vilka sökmotorer som finns, lägga in sina uppgifter och lära sig leta efter jobb Konsten att skriva CV och/eller meritförteckning 57 57

188 Bilaga 2 DELPROJEKT NORD Delprojekt Nord omfattar lokalt försäkringscenter och arbetsmarknadsområde Östersund. Projektet har berört totalt sex handläggare: tre från vardera Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Utöver delprojektledare från Försäkringskassan och en koordinator från Arbetsförmedlingen har delprojektet även anställt tre medarbetare med uppdrag att arbeta med deltagarna i hälsorelaterade aktiviteter, en mediyogaterapeut, en hälsovägledare och en rehabnavigator. Styrgruppen består av chefer från de två myndigheterna samt av en primärvårdschef från Jämtlands läns landsting. Genomförande I delprojekt Nord har handläggarna arbetat i fasta team. Delprojektet särskiljer sig genom att Arbetsförmedlingen inom ramen för projektet anställt mediyogaterapeut, hälsovägledare och rehabnavigator. Därigenom har deltagarna kunnat erbjudas aktiviteter på ett annat sätt än för de andra delprojekten. Rehabnavigatorn uttrycker att det inte kan bli mer rätt och att hennes roll har varit betydelsefull. Hon har bland annat haft i uppdrag att informera och kommunicera mellan myndigheterna och landstinget via kontakter med hälsocentraler inom landstinget, med rehab-koordinatorer, men även med enskilda läkare och med psykiatrin. Ett resultat är att man kommit igång med gemensamma resursteamsmöten mellan vården och myndigheterna vilket främjar rehabiliteringsmöjligheterna för enskilda kunder/deltagare. En bidragande orsak till att man lyckats med detta är enligt flera av de intervjuade den legitimitet som navigatorn har hos olika aktörer inom vården. Vid första mötet med kunden ges information både muntligt och skriftligt. En mapp med information om AMiA och vilka aktiviteter som finns tillgängliga delas ut. Vid det första kartläggningsmötet deltar handläggarna från både AF och FK och i förekommande fall har rehabnavigatorn eller hälsovägledare deltagit. I kartläggningsfasen har handläggarna i Nord bland annat använt metoden motivating interviewing, dagboksbladen och checklistor. Aktiviteter De aktiviteter som projektmedarbetarna själva erbjuder deltagare är hälsovägledning och mediyoga. Övriga aktiviteter är Arbetsförmedlingens ordinarie utbud av t ex specialister och har i något fall varit insatser som Coompanion har organiserat (informationer, studiebesök och tre personer har arbetstränat hos Coompanion). Deltagarna har även erbjudits coachtjänster, som upphandlades, och hälsosamtal med en psykologistudent. För att inhämta deltagarnas synpunkter har delprojektet en gång i månaden bjudit in samtliga deltagare till en träff. Vid dessa tillfällen har projektet haft gruppinformationer t ex om stress och kost, externa aktörer har presenterat sig och det har getts tillfälle för deltagarna att komma med idéer, önskemål och reflektioner kring projektet och aktiviteter. Vid dessa tillfällen har deltagarna även kunnat ta del av föreläsningar inom olika områden såsom hälsa, stress, livsstilsfrågor m.m

189 Ansvariga för delprojektet bedömer själva i sin slutrapportering att möjligheten att anställa personer med den hälsokompetens som projektet har gjort, har varit en viktig bidragande orsak till möjligheten att individualisera insatser. Det har också inneburit att det har varit lätt att trappa upp aktivitetsnivån för deltagare, från enskilda aktiviteter till gruppaktiviteter. Resultat Delprojekt Nord hade tom april månad haft en genomströmning på 146 avslutade deltagare, varav 112 var kvinnor och 34 män. 85 procent av deltagarna har börjat i arbetslivsprogrammet och av dessa har de flesta avslutat och uppnått 90 dagar i programmet (116 av 124 personer). En redovisning av Arbetsförmedlingens statistik över registrerad aktivitet efter Arbetslivsintroduktion framgår i diagram 1. Diagram 1. Aktivitet efter Arbetslivsintroduktion. Källa: AF-statistik för AMiA, juni 2013 Närmare 80 procent av deltagarna går vidare till arbete, studier eller aktiviteter som är relaterade till arbetsmarknaden via Arbetsförmedlingen. Delprojekt Nord är därmed det delprojekt som har högst andel deltagare som efter Arbetslivsintroduktion går vidare till arbetsrelaterad aktivitet. Diagram 2 redovisar deltagarnas uppfattning om projektet. Redovisningen bygger på den enkät som genom-förts i slutet av projektet. I delprojekt Nord har 70 personer besvarat enkäten

190 Diagram 2. Deltagares uppfattning om projektet. Källa: deltagarenkät 30 procent av deltagarna svarar att de i liten grad förväntar sig att projektet ska leda vidare i insatser med inriktning mot arbete. 35 procent av deltagarna tror inte att projektet stärker möjligheterna att närma sig arbetsmarknaden. Vid en jämförelse med data som redovisades i diagram 2 visar det sig att andelen deltagare som anser att insatsen stärker möjligheterna att närma sig arbetsmarknaden mycket eller som gett ett neutralt svar på frågan är lägre än andelen deltagare som enligt Arbetsförmedlingens statistik har registrerats på arbetsrelaterad aktivitet. Trots arbetsrelaterade aktiviteter tycks deltagare inte se positivt på möjligheten att komma tillbaks till arbetsmarknaden. Handläggarnas uppfattning om metodutveckling Sju handläggare i delprojekt Nord har besvarat enkäten. Samtliga uppgav i enkäten att de upplevde att samverkan mellan Af och Fk utvecklades inom projektet. Fem uppgav att detta stämde i hög grad eller helt, de två övriga ansåg att samverkan delvis utvecklades. En av dem skriver i en kommentar att samverkan delvis är personberoende. Samtliga anser att formerna för att involvera vården succesivt har stärkts i projektet. Resultatet för några av frågorna i den handläggarenkät som har genomförts framgår av diagram

191 Diagram 3. Handläggares uppfattning, källa: enkät, 7 svarande Handläggarna är mycket positiva till arbetssättet som har använts i AMiA. De anser också att arbetssättet skulle vara möjligt att implementera i ordinarie verksamhet. De var vid enkätgenomförandet inte lika positiva till vilket genomslag arbetssättet fått i den lokala organisationen. En handläggare kommenterar i enkäten att AMiA s arbetssätt kräver mer tid, vilket enligt denne person innebär att arbetssättet kräver en lägre ärendemängd än ordinarie verksamhet. Projektmedarbetarna upplever att möjligheten att arbeta direkt med hälsovägledare, yogaterapeut och rehabnavigator anställda på myndigheten och tillgängliga för samtliga individer, kan ha inneburit en ökad tillfredsställelse och arbetsglädje hos handläggarna. SWOT delprojekt Nord (källor: seminarium med projektmedarbetare, intervjuer med lokala styrgruppen och med samarbetsparter) Styrkor Vinster för kunden Tidiga och motiverande insatser Snabbare bedömningar Vården är med i tidigt skede. Samverkan verkar snabba på processen att få personer i arbete Vinster för handläggarna Färre ärenden: främjar stöd till deltagare, ger möjlighet att prova arbetsmetoder Att projektet har egen anställd personal kopplad till vården underlättar samarbetet Kompetenshöjande för handläggarna Vinster för organisationerna Närheten mellan handläggarna har ökat förståelsen mellan myndigheterna Svagheter Kopplat till kunderna Inledningsvis saknades tidiga och motiverande aktiviteter Kopplat till handläggarna Otydligt ledningsstöd har medfört stress hos medarbetare vilket gjort det svårt att höja blicken Duktiga handläggare men kanske inte så intresserade som man kunde önska Man har för få möten i förhållande till deltagarens behov trots att man har mer tid än i ordinarie verksamhet Kopplat till organisationerna Svårigheter att få tillgång till AFhandläggare när AF har prioriterat behov i 61 61

192 Tight samarbete, begränsat antal som arbetar med frågorna ordinarie verksamhet Ledningen visar svagt intresse av att ta till vara erfarenheter från AMIA. Resultaten inte synliggjorda Möjligheter För kunderna Det finns intresse och vilja Förändringar inom Landstinget för att få till tidiga möten och effektiva rehabinsatser Handläggare insatta i vad vården kan För handläggarna Teamutveckling inom FK där AMiA erfarenheter kan tas till vara För organisationerna Det samarbete som kommit igång med vården genom resursteammöten Friskvårdsinsatser via landstingets ordinarie verksamhet Koordinatorer i ordinarie verksamhet kopplat till hälsocentraler kan komplettera de geografiska team som FK/AF utvecklar Hinder Kopplat till handläggarna Medarbetares ovilja att samarbeta och dela med sig till andra eller förändras Kopplat till organisationerna Brist på tid och resurser Ersättningssystemen - det borde vara en gemensam utbetalningsmyndighet För stort geografiskt område Farhåga att ledningen på respektive myndighet inte kommer att jobba åt samma håll Det förefaller generellt vara svårare att implementera på AF än hos FK GK kräver styrning och uppföljning 62 62

193 BILAGA 3 DELPROJEKT ÖST Delprojekt Öst omfattar två lokala försäkringscenter, Sundbyberg och Täby, och arbetsmarknadsområdet Solna. Området omfattar ett antal kommuner i Stockholmsområdet: Sundbyberg, Solna, Upplands-Bro, Norrtälje, Täby, Ekerö, Järfälla, Danderyd, Österåker och Vallentuna. Projektet har berört totalt tio medarbetare, fyra handläggare på Försäkringskassan och fyra arbetsförmedlare samt en delprojektledare från FK och en koordinator från AF. Styrgruppen består av chefer från de två myndigheterna. Samverkan mellan aktörerna i delprojekt Öst har skiljt sig åt något mellan olika orter, beroende på de olika förutsättningar som finns i regionen. En markant skillnad finns mellan Norrtälje där Af s och Fk s förvaltningsområden överlappar varandra samtidigt som det finns en tydlig vårdaktör i området och de övriga kommunerna som har fler förvaltningsorganisationer inom området. Det senare innebär fler aktörer att samverka mellan, fler chefsnivåer som ska komma överens och fler vårdaktörer att skapa relationer till. Genomförande I kartläggningsfasen har handläggarna i Öst tagit fram och använt ett antal mallar och checklistor. Af s och Fk s kartläggningsmallar har slagits ihop och gjorts om till en gemensam mall. I dessa kartläggningar ingår t ex att individens nätverk kartläggs och att individen själv gör en uppskattning av sina hinder att komma ut på arbetsmarknaden. I mötet med deltagarna har handläggarna tagit fram en bild för att visualisera hur samarbetet mellan myndigheterna fungerar och inte minst för att tydliggöra hur deltagarens ekonomi kommer att påverkas, se figuren nedan

194 Bilden omfattar en tidslinje i vilken man kan skriva in de datum som är aktuella för individen när det gäller ersättningsnivåer och annat som relaterar till Fk s och Af s system. Handläggarna har även fört in olika aktiviteter som har överenskommits mellan deltagare och handläggare. Den tydlighet som visualiseringen innebär har upplevts positiv enligt handläggarna. Delprojektet har även på andra sätt arbetat med systematisk dokumentation som en del av metoden. Ett par exempel är att man har använt dagboken systematiskt för de flesta deltagarna och att man tagit fram en mall för ett slutdokument. Detta dokument är underlag för överlämning till ordinarie organisation och en del i kvalitetssäkringen så att ingen deltagare lämnas över om det inte är klart att en annan handläggare tar vid. Efter varje kundmöte har handläggarna gemensam reflektion. Aktiviteter Handläggarna i AMiA uttrycker att de har dammsugit lokala marknaden efter aktiviteter. En aktör som nämns som en av de oväntade i sammanhanget är församlingarna. Kontakterna med kommunerna nämns som viktiga för praktik- och arbetsträningsplatser. I ett tidigt skede gjordes en direktupphandling av aktiviteter, bland annat genom Work for you och Hermods. Aktiviteterna var sådant som motiverande samtal, friskvård och en kurs i livsenergi. De aktiviteter som de har använt för flera av deltagarna är Friskvårdsaktiviteter Avstämningsmöten med vårdgivare Motiverande samtal Studiebesök på arbetsplatser Samarbete med sociala företag Jobbsökaraktiviteter enskilt eller i grupp Arbetsträning / Sysselsättning Kontinuerliga uppföljningar med deltagare och andra berörda aktörer Resultat Delprojekt Öst har haft en genomströmning på 273 individer, varav 199 var kvinnor och 74 män. Delprojekt Öst är det projekt där störst andel deltagare har börjat i Arbetslivsintroduktion. En redovisning av Af s statistik över registrerad aktivitet efter ALI framgår i diagram

195 Diagram 4. Aktivitet efter Arbetslivsintroduktion, andel i procent. Källa : AF-statistik för AMiA, juni 2013 Över 60 procent av deltagarna går vidare till arbete, studier eller aktiviteter som är relaterade till arbetsmarknaden via Arbetsförmedlingen. De som avaktualiseras från Af, ca 35 procent, går i många fall åter till Fk. Diagram 2 redovisar deltagarnas uppfattning om projektet. Redovisningen bygger på den enkät som genomförts i slutet av projektet. I delprojekt Öst har 69 personer besvarat enkäten. Diagram 2. Deltagares uppfattning om projektet. Källa: deltagarenkät 65 65

196 Andelen deltagare som anser att insatsen stärker möjligheterna att närma sig arbetsmarknaden mycket eller som är neutrala är drygt 60 procent, det vill säga lika stor andel som gick vidare från Arbetslivsintroduktion. Andelen deltagare som upplever att projektet stärker möjligheterna att närma sig arbetsmarknaden är ungefär densamma som andelen som anser att det är meningsfullt att delta. Handläggarnas uppfattning om metodutveckling Åtta handläggare i delprojekt Öst har besvarat enkäten. Samtliga uppgav i enkäten att de upplevde att samverkan mellan Af och Fk utvecklades inom projektet, men en av dem uppger att det endast stämmer delvis. När det gäller hur projektet har kunnat stärka formerna för att involvera vården är det en handläggare som anser att projektet inte alls har lyckats med det. Övriga sju är mer positiva. Resultatet av några frågor i handläggarenkäten framgår av diagram 3. Diagram 5. Handläggares uppfattning, källa: enkät Handläggarna i delprojekt Öst är mycket positiva till arbetssättet och hur de har fått deltagarna delaktiga, aktiva och ansvarstagande. En av handläggarna tar i kommentar till enkätfrågorna upp att detta arbetssätt kräver att handläggarna är prestigelösa. Tre av de åtta handläggare som svarat på enkäten anser emellertid att projektets arbetssätt inte fått tydligt genomslag i den lokala organisationen. Efter att enkäten besvarades har ett antal aktiviteter för att sprida projektets erfarenheter genomförts, vilket kan antas leda till att projektet får större genomslag

197 SWOT delprojekt Öst (källor: seminarium med medarbetare, intervjuer med styrgruppen och med samarbetsparter) Styrkor Vinster för kunden Större kunskap om individen Bättre och bredare planering Minskade ledtider för individen Engagemang Trygghet: kan ägna sig åt rehabilitering Vinster för handläggarna Bättre bedömningar Kompletterande kompetenser, resurser och perspektiv Prestigelöst samarbete skapat förtroende Vinster för organisationerna Större trovärdighet mot externa aktörer Relativt god geografisk närhet i regionen Tät samverkan, även chefsnivå Gemensamt ansvar, gemensamma rutiner Psykiatrin har fått förståelse för AF FK har kunnat anv. arbetsspecialisterna Möjligheter För kunden Att arbetsgivare tar större ansvar Att läkare är mer delaktiga alternativt tydligare skriftliga utlåtanden Bättre övergång från vuxenpsykiatrin till ALI För handläggarna Projektet visar att ett mer kreativt arbetssätt är möjligt Överenskommelser om tolkningar av regelverk Svagheter Kopplat till kunden Ersättningsformerna Få individanpassade aktiviteter Vården inte tillräckligt delaktig Upphandlingar saknar lokal aktivitet Arbetsträningsplatser saknas Kopplat till handläggare Hög personalomsättning Kopplat till organisationerna Låg samverkan med kommuner (främst social-kontoren). Regelverken för AF och FK är för olika Regelverk etc. runt upphandling Samsyn mellan aktuella myndigheter och vården saknas Hinder Kopplat till kunden Brist på kontinuitet på läkarsidan Kopplat till handläggarna Personberoende Att mängden ärenden blir ohanterlig Personalomsättning Att projektet inte lyckas argumentera för ett på kort sikt mer kostsamt arbetssätt Utmaning att få ihop medicinsk rehabilitering och arbetsmarknadsrehabilitering 67 67

198 För organisationen Gemensamma överenskommelser med vården Vården måste ha ekonomiska incitament att delta Gemensamma regelverk AF och FK Att AF informerar och stöttar arbetsgivare mer Geografisk matchning av myndigheterna Attityder och förhållningssätt Kopplat till organisationerna Att förberedande insatser (friskvård) inte byggs ut Att ersättningsformerna inte stödjer långa startsträckor Landstinget i Stockholm visar inte intresse för ESF-projekt Bristande förståelse för arbetssätt på chefsnivå 68 68

199 Bilaga 4 Delprojekt Väst Delprojekt Väst omfattar LFC Trollhättan, Borås och Uddevalla samt AMO Trollhättan och Borås. Totalt ett femtontal handläggare har arbetat med projektet, den största gruppen i Borås. Delprojektledaren i delprojekt Väst kommer från Arbetsförmedlingen, till skillnad från de andra delprojekten. Styrgruppen består av chefer från respektive myndighet. I regionen finns flera samordningsförbund vars andra projekt och insatser handläggarna i AMiA har kunnat samverka med. I Trollhättan har myndigheterna i AMiA gjort en överenskommelse med kommunens avdelning för försörjningsstöd och fått en kontaktperson vilket har underlättat deltagarnas tillgång till insatser och även bidragit till en ökad trygghet. Genomförande I delprojekt Väst har alla deltagare först blivit kontaktade via brev. I kartläggningsskedet används redskap från Arbetslivsintroduktion och Sassam. Det finns en ambition att samarbeta med arbetsgivaren tidigt, om individen har en anställning. En metod som används av handläggarna i delprojekt Väst är Motivating Interviewing, som är en metod inom socialt arbete för att få individer både att hitta sina egna mål och motivation att börja arbeta mot målen. Den reflektionstid som handläggarna har efter varje kundbesök framhålls som en viktig del för metodutvecklingen. Handläggarna i delprojekt Väst framhåller vikten av en bra överföring från AMiA till den som tar över som personlig handläggare på Försäkringskassan om en individ återförs. Aktiviteter Handläggarna i delprojektet har olika uppfattning om huruvida det har funnits god tillgång på aktiviteter eller inte. Flera handläggare uppger att det har varit svårast när det gäller aktiviteter som är anpassade efter de individer som är mest sjuka. Delprojektet har bland annat jobbat utifrån en sammanställning av olika gratisaktiviteter som finns tillgängliga i samhället och som deltagarna har kunnat nyttja. Det kan vara den ekonomiska rådgivning som kommun erbjuder, eller aktiviteter på bibliotek. I samarbete med Coompanion har deltagarna kunnat erbjudas praktikplatser. Det har också funnits andra ESF-projekt som har haft aktiviteter som AMiA s deltagare har kunnat utnyttja. I enkäten till deltagarna uppger hälften av de som svarat att de har erbjudits någon typ av arbetsprövning eller praktik, nästa lika många uppger att de har erbjudits aktiviteter inom hälsa och friskvård. En något mindre andel uppger aktiviteter inom kategorin motivation/ försörjning/ yrkesvägledning

200 Resultat Delprojekt Väst hade t om april 2013 haft en genomströmning på 387 avslutade deltagare, varav 265 var kvinnor och 122 män. Väst är det delprojekt där lägst andel deltagare har börjat i Arbetslivsintroduktion, 70 procent. En redovisning av Arbetsförmedlingens statistik över registrerad aktivitet efter Arbetslivsintroduktion framgår i diagram 1. Diagram 1. Andel deltagare i olika aktiviteter, Källa: AF-statistik för AMiA (Oscars statistik) Fler än hälften av de deltagare som hade uppnått 90 dagar i Arbetslivsintroduktion inom projekttiden avaktualiserades från AF. Totalt 43 procent av de 258 deltagare som uppnått 90 dagar i Arbetslivsintroduktion var registrerade inom arbete, studier eller aktiviteter inom AF i juni I diagram2 redovisar deltagarnas uppfattning om projektet. Redovisningen bygger på den enkät som genomförts i slutet av projektet. I delprojekt Väst har 82 personer besvarat enkäten

201 Diagram 2. Deltagares uppfattning om projektet. Källa: deltagarenkät Andelen deltagare i delprojekt Väst som uppger att AMiA stärker möjligheterna att närma sig arbetsmarknaden (svar mycket eller varken eller ) är drygt 60 procent. Andelen deltagare som anser att det varit meningsfullt att delta i projektet är tio procentenheter högre. Det finns således en grupp deltagare som anser att det har varit meningsfullt att delta, trots att de inte närmat sig arbetsmarknaden. Handläggarnas uppfattning om metodutveckling Sjutton handläggare i delprojekt Väst har besvarat enkäten. Samtliga uppgav i enkäten att de upplevde att samverkan mellan Af och Fk utvecklades inom projektet. Handläggarna i Väst är inte lika positiva till hur formerna för att involvera vården har utvecklats. Sex handläggare uppger att formerna för att involvera vården har stärkts i liten grad eller inte alls. Resultatet av handläggarenkäten framgår av diagram

202 Diagram 6. Handläggares uppfattning, källa: enkät, 17 svarande Samtliga handläggare anser att det finns möjligheter att implementera metoden i ordinarie verksamhet, några av dem anger svaret stämmer delvis. En av dem har i enkäten preciserat att det är en metod som fungerar bäst på vissa målgrupper. Personen skriver i en kommentar i enkäten att arbetsmetoden bör riktas till gruppen individer som är i behov av arbetsförberedande insatser

203 SWOT delprojekt Väst (källor: seminarium med projektmedarbetare, intervjuer med lokala styrgruppen och med samarbetsparter) Styrkor Vinster för kunden Tillgång till båda myndigheterna (kunskap, regelverk, förmåner) Långsiktighet Fokus flyttas från myndighet och system till rehab (avdramatisering) Små team där handläggarna är väl samspelta Kunden får en positiv upplevelse av mötet De som är kvar på FK har tydlig plan te x med behandling. Vinster för handläggarna Gemensam planering Trygghet, tydligare avslut Större nätverk Att både FK och AF kan aktualisera ärenden för gemensam kartläggning Metodutvecklingen har skett inom ordinarie arbete: alla rehabhandläggare är insatta Vinster för organisationerna Större tillgänglighet till vården för AF Bra samarbete IFO Fasta samverkansteam Vinst för FK med specialiserade handläggare inom rehab Att projektet varit så starkt förankrat från centralt håll Samarbete med kommunens skuldsanerare Möjligheter För kunden Att vården involveras tidigare Flexibel tid i gemensam handläggning För handläggarna Differentierad handläggning Specialiserade handläggare Att samtliga medarbetare utbildas i metoden Svagheter Kopplat till kunden Vården kommer in för sent i processen Inte individuellt anpassat: möten för mötets skull Upphandlingar saknar lokal aktivitet Kopplat till handläggarna Personberoende samarbeten Man kan göra mer när det gäller aktiviteter Inte tillräcklig uppföljning från AF och FK Kopplat till organisationerna Ekonomin: Det finns inte tillräckligt med resurser Målkonflikter Vården har inte visat intresse för strukturell samverkan Nya upparbetade aktiviteter har inte överförts till ordinarie arbete AF och FK olika förväntan Olika regelverk AF och FK matchar inte helt: olika geografi, olika chefstruktur Hot Kopplat till kunden Kopplat till handläggarna Intern retorik och språkbruk. Kultur där rehab är mindre värt Arbetsbelastning: begränsar arbetsinsats och möjlighet att söka nya aktiviteter Kopplat till organisationerna Att inte få med ledning på kontoret och 73 73

204 För organisationerna Ersättningssystem som matchar bättre Att erbjuda fullt bidrag för arbetsgivare som tar emot målgruppen Mer samarbete med Coompanion för arbetsträningsplatser Mer samarbete med kommunen Mer lågtröskelverksamhet, pre-rehab Informera vården mer vidare upp till ministernivå Resursbrist allt handlar om ekonomi Cheferna väntar på riktlinjer, avvaktar Målkonflikt mellan tidiga möten och korta ärenden och arbete med de svagaste Det fria vårdvalet försvårar samarbete Upphandlingsförfarandet Brist på läkare inom psykiatrin försvårar arbetet 74 74

205 Bilaga 5 DELPROJEKT SYD Delprojekt Syd omfattar lokalt försäkringscenter och arbetsmarknadsområde Malmö. I delprojektet har valet gjorts att inte utse en särskild grupp handläggare som testar metoden, utan att samtliga berörda handläggare ska testa projektmetoden. Styrgruppen består av chefer från de två myndigheterna samt en representant från Region Skåne. Samordningsförbundet har haft en adjungerad ledamot. Genomförande Eftersom alla handläggare har arbetat med AMiA, har den metod som utvecklats efterhand integrerats i arbetet med gemensam kartläggning. Rutiner för inskrivningen och kartläggningen har tagits fram. Det är handläggaren på FK som kontaktar individen och skickar en begäran om gemensam kartläggning till AF. Vid första kartläggningsmötet används den rutin för kartläggning som tagits fram för gemensam kartläggning. Denna rutin omfattar rubriker som dina tankar om framtida arbete, hälsosituationen, arbetsförhållanden, social situation, arbetslivshistoria, utbildningsbakgrund, ekonomiska förutsättningar inför rehabilitering, slutsatser av kartläggningen och grovplanering av insatser samt sammanfattning och bedömning om det är aktuellt eller inte med fortsatta insatser mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Kontakter med arbetsgivare sker i princip uteslutande för dem som har en anställning. Det finns ingen systematisk strukturell samverkan med arbetsgivarna i övrigt. Samverkan med vården upplevs vara väl utvecklad i delprojekt Syd. Det genomförs många möten med läkare och det finns en bra samverkan med stöd av sjukvårdskoordinatorer. Kontaktpersoner i resursteam finns på de flesta vårdcentraler. Aktiviteter Tidigt i projektet påbörjades en lista med alla insatser som var möjliga att erbjuda inom projektet. En insats som många deltagare har tagit del av är en 16 veckor lång kurs (ReDo) som bygger på ett interventionsprogram (Vardagsrevidering). Utöver Af s ordinarie utbud av specialister och rehabiliteringstjänster har man i Malmö arbetat aktivt med Fysisk aktivitet på recept (FaR) bland annat i samarbete med Handikappidrottens samarbetsorganisation (HISO). I enkäten uppger 30 procent av deltagarna att de har erbjudits aktiviteter inom hälsa/friskvård. Något färre anger motiverande aktiviteter liksom arbetsprövning eller praktik. Inga deltagare har utnyttjat någon tjänst från Coompanion. Resultat Delprojekt Syd hade tom april månad haft en genomströmning på 487 avslutade deltagare, varav 321 var kvinnor och 166 män. 75 procent av deltagare har börjat i arbetslivsintroduktion och av dessa har tre av fyra uppnått 90 dagar i programmet (284 av 365 personer). En redovisning av Af s statistik över registrerad aktivitet efter programmet framgår i diagram

206 Diagram 1. Aktivitet efter Arbetslivsintroduktion. Källa: AF-statistik för AMiA, juni 2013 I delprojekt Syd har knappt 60 procent av deltagarna gått vidare till arbete, studier eller aktiviteter inom Af. Resultatet skiljer sig från de övriga delprojekten främst genom en högre andel avaktualiserade deltagare med övrig -kod. I diagram 2 redovisar deltagarnas uppfattning om projektet. Redovisningen bygger på den enkät som genomförts i slutet av projektet. I delprojekt Syd har 53 personer besvarat enkäten. Diagram 2. Deltagares uppfattning om projektet. Källa: deltagarenkät 76 76