På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen. Tid Onsdagen den 10 juni 2015, kl Kaffe serveras från kl. 08.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen. Tid Onsdagen den 10 juni 2015, kl 09.00 Kaffe serveras från kl. 08."

Transkript

1 Regionstyrelsens ledamöter Ersättare för kännedom Kallelse På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen Tid Onsdagen den 10 juni 2015, kl Kaffe serveras från kl Plats Ärenden Rådhussalen, Rådhuset i Karlshamn Se bifogad föredragningslista och bilagor REGION BLEKINGE Christina Mattisson ordförande Andréa Hellsberg sekreterare Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

2 Regionstyrelsen Dagordning Tid Onsdagen den 10 juni 2015, kl Plats Rådhuset, Karlshamn Dagordning: Beslutsärenden 1. Val av justerare 2. Godkännande av föredragningslistan 3. Delårsbokslut per den 30 april 2015 bilaga 4. Projekt; Nationellt uppdrag för Region Blekinge (Region Blekinge) bilaga 5. Rambudget 2016 med verksamhetsplan bilaga 6. Reviderad rambudget för kultur och fritidsnämnden 2015 bilaga 7. Upprättande av intern kontrollplan 2015 för kultur och fritidsnämnden bilaga 8. Upprättande av intern kontrollplan 2015 för trafiknämnden bilaga 9. Verkstadsdepå för Öresundståg i Skåne bilaga 10. Samverkansavtal Krösatåg bilaga 11. Remissvar; Jämställt Blekinge bilaga 12. Svar på motion; Införa en konstnärswebb bilaga 13. Svar på motion; Gratis resor med kollektivtrafikens bussar inom den egna bilaga kommunen för ungdomar upp till 15 års ålder (grundskolan) 14. Svar på medborgarförslag; Gratis bussresor inom Karlshamns bilaga kommun för personer över 70 år 15. Projekt; TENTacle (Region Blekinge) bilaga 16. Projekt; Tillväxtprogram för Blekinge SME (Almi) bilaga Inkomna motioner & medborgarförslag Informationsärende 17. Blekingestrategin lägesrapport 18. Delegationsbeslut bilaga Anmälningsärenden Protokoll utvecklings AU, Protokoll utvecklings AU, Protokoll utvecklings AU, Protokoll kultur och fritidsnämnden, Protokoll trafiknämnden, Attestförteckning för beslutsattestanter i Region Blekinge, fr o m Inbjudan av Infrastrukturministern till Blekinge

3 Landstingsfullmäktige ; Beslut om utvecklat samarbete i Sydsverige Energikontor Sydost; Information till regionstyrelsen Information angående organisationen Generator Leader Blekinge; Uppföljning och utvärdering av Blekinge Fiskeområde Leader Leader Blekinge; Utvärdering Leader Blekinge och Blekinge Fiskeområde Leader Strukturfondspartnerskapet Skåne Blekinge; Protokoll från sammanträde /31 Sydsvensk regionbildning ideell förening; Anteckningar från styrelsemöte Sydsvensk regionbildning ideell förening; Protokoll från årsmöte E22 AB; Protokoll från konstituerande styrelsemöte E22 AB; Protokoll från bolagsstämma Euroregion Baltic; Protokoll från styrelsemöte samt Action Plan , Bolagsordning och Årsrapport 2014 Tack brev från Susanne Demåne för bidrag till 2015 års Konstrunda Näringsdepartementet; Ändring av regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Tillväxtverket inom uo 19 Regional tillväxt och uo 24 Näringsliv (kopia) Näringsdepartementet; Inrättande av en övervakningskommitté för Landsbygdsprogram för Sverige

4 Förslag till beslut Regionstyrelsen Dnr Ingrid Ljungqvist, Jonas Nordsten , Delårsbokslut per den 30 april 2015 År 2015 inleddes med att strukturera det politiska arbetet i Region Blekinge efter valet hösten Det rådde stor osäkerhet under inledningen av året om tidpunkter och ramverk för de nya EU-programmen. Dessa program och möjlighet till extern finansiering är en viktig finansieringskälla för genomförandet av Blekingestrategins insatsområden. Främst har fokus lagts på socialfonden och det särskilda sysselsättningsinitiativet för ungdomar och bekämpning av ungdomsarbetslösheten. Under våren lämnades en gemensam ansökan från Blekinge in som fick positivt mottagande, vilket innebär att projektet Blekinge unga lyfter kan startas under året. För verksamhetsområde Kultur och Fritid har osäkerheten avseende det nationella budgetläget fått effekter med neddragna kulturanslag. Med en nyligen antagen kulturplan för Blekinge med höga mål och ambitioner blir detta kännbart. En dialog kommer att tas på det regionala planet för att se över möjligheterna att klara verksamhetsmålen för året. Regeringen har i budgetpropositionen aviserat att neddragna anslag ska återställas, men det finns inga besked om när och hur detta ska ske, därför har detta inte beaktats i prognosen för För verksamhetsområdet Trafik följer inledningen av året mål och planering. Däremot förs diskussioner om framtida sträckning av höghastighetsjärnväg och kommande Sverigeförhandling där Region Blekinge tillsammans med kommunerna har ett stort engagemang tillsammans med våra grannar i Småland och Skåne. Regionstyrelsen har under årets inledande månader fattat beslut om strategiska inriktningar avseende kompetensförsörjning och Blekinge som en innovativ region genom att anta kompetensstrategi och en innovationsstrategi för Blekinge med koppling till Blekingestrategin. Periodens överskott är 12,1 mnkr. Helårsprognos har gjorts som visar på resultat samma som budget dvs Perioden följer i stort budget. Arbetsutskottet har behandlat ärendet. Beslutsunderlag Delårsredovisning per Förslag till beslut, daterat Arbetsutskottets beslut, Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

5 Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att godkänna delårsbokslut per 30 april 2015 med ett resultat på 12,1 mnkr att överlämna delårsbokslutet till Region Blekinges medlemmar för kännedom Expedieras: Revisorerna Blekinges kommuner och landstinget Akten Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

6 Delårsbokslut 30 april 2015

7 Delårsbokslut 30 april 2015 Region Blekinge Dnr: Version: PA14 inför Regionstyrelsen Utskriven /malfar 1

8 Innehållsförteckning 1. Inledning Region Blekinges uppdrag Politisk organisation... 5 Regionstyrelse... 5 Kultur- och fritidsnämnd... 5 Trafiknämnd Region Blekinges tjänstemannaorganisation Övergripande mål... 6 Blekingestrategin... 6 Medarbetare Kommunikation Kansli Verksamhetsområde kultur och fritid Uppdrag Mål Ekonomiska förutsättningar Verksamhetsområde Regional utveckling Uppdrag Övergripande inriktningar för Blekinge verka för Ekonomiska förutsättningar och kommande utmaningar för genomförande av satsningar Verksamhetsområde trafik Uppdrag Mål och indikatorer Ekonomi Inledning Ekonomisk uppföljning och prognos Uppföljning av finansiella mål Resultaträkning Balansräkning Drift och investeringsredovisning 2

9 1. Inledning Delårsbokslut per 30 april avseende årets fyra första månader, ska dels ge en bild över hur mål och medel utvecklats så här långt och också uppmärksamma eventuella avvikelser. Det ska också ge en prognos och bedömning för helåret. Eftersom det är ny mandatperiod efter höstens val 2014 har året inletts med att strukturera det politiska arbetet. Under januari månad konstituerades således Region Blekinges nya styrelse. Val och nomineringar till ett antal nämnder och styrelser och att sätta samverkansformer har sedan följt. Eftersom regionstyrelsen är ny fattade även den nya styrelsen beslut om budget och verksamhetsplan för 2015 vid sitt första ordinarie möte. I normalfallet när det inte är valår tas dessa beslut i juni månad före budgetåret. Även villkorsbrev och bemyndiganderam för regionalt tillväxtanslag har fastslagits under inledningen av året. Budget för 2015 följer i stort den inriktning som lades under Region Blekinge har under två års tid haft 5 mnkr/år extra att fördela i det regionala tillväxtanslaget för särskilt konjunkturstödjande medel. Från och med 2015 har anslaget återställts till tidigare nivå men däremot är bemyndiganderamen fortfarande 55 mnkr. Stor osäkerhet rådde under inledningen av året om tidpunkter och ramverk för de nya EUprogrammen. Inte minst när det gäller strukturfonderna och dess medfinansiering från nationell nivå då budgetläget för den nya regeringen var osäkert. Dessa program och möjlighet till extern finansiering är en viktig finansieringskälla för genomförandet av Blekingestrategins insatsområden. Främst har fokus lagts på socialfonden och det särskilda sysselsättningsinitiativet för ungdomar och bekämpning av ungdomsarbetslösheten som bland annat riktats till Skåne och Blekinge. Under våren kunde en gemensam ansökan från Blekinge lämnas in som fick positivt mottagande vilket innebär att projektet Blekinges unga lyfter med en omslutning på 56 mnkr (varav 35 mnkr från ESF) kan startas under året. Även för verksamhetsområde Kultur har osäkerheten avseende det nationella budgetläget fått effekter och som en följd också neddragningar av kulturanslag. Med en nyligen antagen kulturplan för Blekinge med höga mål och ambitioner blir detta kännbart och en dialog kommer att tas på det regionala planet för att se över möjligheterna att klara verksamhetsmålen för året. För verksamhetsområde Trafik följer inledningen av året mål och planering. Däremot har diskussionerna om framtida sträckning av höghastighetsjärnväg och kommande Sverigeförhandling inneburit diskussioner om Blekinges förhandlingsposition både vad gäller Kust-till kust banan men även att åtgärdsvalsstudien som inleds för Skåne även ska omfatta Blekinge och Blekinge kustbana. Med en ny regering i Sverige har diskussionen om den statliga och regionala styrningen och indelningen återupptagits. Detta har lett till fortsatta och förnyade diskussioner inom ramen för sydsvensk regionbildning ideell förening, om en framtida storregion i Sydsverige. Regionstyrelsen har under de inledande månaderna också fattat beslut om strategiska inriktningar både avseende kompetensförsörjning och Blekinge som innovativ region genom att anta en kompetenförsörjningsstrategi och en innovationsstrategi för Blekinge med koppling till Blekinges regionala utvecklingsstrategi Blekingestrategin. Inom ramen för innovationsstrategin lyfts ett antal styrkeområden för innovation och näringslivsutveckling fram. Glädjande besked lämnades också från försvarsministern i samband med ett Blekingebesök under våren, om satsningar inom Kockums och maritim teknik, vilket är ett av flera områden som lyfts fram. Under våren har även medlemsdialogen med koppling till den långsiktiga budget- och planeringsprocessen (2016 ff) avslutats. Beslut om budgetdirektiv har sedan följt som ger mål och riktning inför rambudgeten som ska fattas i juni. 3

10 2. Region Blekinges uppdrag Region Blekinges uppdrag är att göra utveckling möjlig och att arbeta för ett attraktivt Blekinge. Formellt är Region Blekinge ett samverkansorgan med det samlade politiska ansvaret för Blekinges utveckling. Medlemmar är Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Sölvesborg och Olofströms kommun samt Landstinget Blekinge. Region Blekinge har uppdrag dels från medlemmarna, dels från staten. Vårt främsta verktyg är samverkan; genom att underlätta för aktörer att vara på samma arenor och samla gemensamma krafter når vi längre med målet att Blekinge ska utvecklas hållbart. Allt vi gör ska genomsyras av de horisontella perspektiven: samverkan, hållbarhet, jämställdhet, mångfald och internationalisering. Vi är regional kollektivtrafikmyndighet och har även det operativa ansvaret för Blekinges kollektivtrafik. Vi har ett strategiskt kulturuppdrag och driver operativa kulturverksamheter. Region Blekinge ska ta tillvara Blekinges intressen i följande frågor: näringslivsutveckling innovation och forskning utbildning och kompetensförsörjning sysselsättning och arbetsmarknad fysisk och digital infrastruktur, transporter, kollektivtrafik och översiktlig planering miljö, energi och klimat internationellt samarbete regionalt samarbete kultur och fördelning av regionala kulturanslag turism landsbygdsutveckling. I uppdraget ingår att bevaka kunskapsutvecklingen och vad som händer i omvärlden såväl regionalt nationellt som inom EU för de verksamhetsområden vi har i uppgift att arbeta med. Med utgångspunkt i de strategier och planer som vi tagit fram i bred samverkan fördelar vi regionala och statliga medel till initiativ som bidrar till att Blekinge utvecklas. Sveriges tillväxt är summan av den tillväxt vi skapar i regionerna. Varje region har sina drivkrafter som måste stimuleras. I Blekinge är det Region Blekinge som har i uppdrag från staten att ta bästa vara på Blekinges möjligheter genom att: Ta fram och driva genomförandet av en utvecklingsstrategi för länet Blekingestrategin. Besluta om regionala tillväxtmedel. Samordna och följa upp utvecklingsinsatser. Ta fram en kulturplan och hantera statliga kulturmedel enligt den så kallade kultursamverkansmodellen. Planera och prioritera infrastrukturen bland annat genom upprättande av länsplaner för regional infrastruktur. I egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet ta fram ett regionalt trafikförsörjningsprogram för att sörja för god kollektivtrafik och goda kommunikationer. 4

11 3. Politisk organisation Region Blekinge är en politiskt styrd organisation med en regionstyrelse som högsta beslutande organ. MP) Regionstyrelse Regionstyrelsen är det beslutande organ som leder och samordnar Region Blekinges arbete för att driva utvecklingen i Blekinge. Regionstyrelsen beslutar om de strategiska målen för Blekinge i den regionala utvecklingsstrategin Attraktiva Blekinge Blekingestrategin Styrelsen är även regional kollektivtrafikmyndighet och beslutar om regionala tillväxtmedel och övergripande program och planer för Blekinges utveckling. Regionstyrelsen har två nämnder: kultur- och fritidsnämnden och trafiknämnden. Dessa bereder ärenden till regionstyrelsen och fattar beslut enligt reglemente för respektive nämnd. Regionstyrelsen har också möjlighet att inrätta politiska rapportörer för att bevaka angelägna områden. Kultur- och fritidsnämnd Kultur- och fritidsnämnden har i uppdrag att främja, utveckla och göra kultur och fritid tillgänglig för alla i Blekinge. I Attraktiva Blekinge Blekingestrategin spelar kultur och fritid en viktig roll för ökad livskvalitet och attraktionskraft. Nämnden ansvarar för Region Blekinges verksamhet inom kultur- och fritidsområdet samt för de institutioner inom området för vilka Region Blekinge är huvudman. I ansvarsområdet ingår att verkställa regionstyrelsens fastställda kulturplan. 5

12 Nämnden fördelar statsbidrag och regionala bidrag (landstinget) till de regionala kultur- och fritidsinstitutionerna i Blekinge, liksom för stödinsatser till folkbildning och ungdomsverksamhet i Blekinge. Kulturnämnden tar fram den regionala kulturplanen för Blekinge. Trafiknämnd Trafiknämnden har i uppdrag att bidra till goda resmöjligheter inom länet samt till och från Blekinge genom att driva och utveckla kollektivtrafiken i Blekinge. Trafiknämnden driver strategi- och utvecklingsfrågor som rör kollektivtrafiken i Blekinge i samklang med kommunernas fysiska planering, omgivande län och övrig samhällsplanering. Kollektivtrafiken är viktig för att genomföra de övergripande målen i trafikförsörjningsprogrammet, vilket är ett av verktygen i arbetet med att uppfylla Blekingestrategins mål. Trafiknämnden bereder trafikförsörjningsprogrammet som beslutas av regionstyrelsen. Detta innehåller mål och riktlinjer för planeringen av kollektivtrafiken under de närmaste åren och för utvecklingen på sikt. Trafiknämnden är också tillståndsmyndighet för färdtjänsten i Blekinge. 4. Region Blekinges tjänstemannaorganisation 5. Övergripande mål Blekingestrategin Ett av Region Blekinges övergripande uppdrag är att ta fram och följa upp den regionala utvecklingsstrategin (RUS) för Blekinge. Strategin har till uppgift att ange Blekinges gemensamma färdriktning där vi tillvaratar Blekinges unika förutsättningar, grundat i de styrkor och utmaningar som finns just här. Strategin ska samordna aktörers verksamhet så att det gemensamma resultatet verkar för Blekinges långsiktiga utveckling. På regional nivå fungerar Blekingestrategin som ett styrverktyg av Blekinges regionala satsningar och kopplar samman den lokala nivån med regional, nationell och EUnivå. 6

13 Regionstyrelsen tog beslut om Attraktiva Blekinge Blekingestrategin den 12 juni Blekingestrategin är indelad i fyra insatsområden: Bilden av attraktiva Blekinge Livskvalitet Arbetsliv Tillgänglighet Strategier och planer som konkretiserar Blekingestrategin I tabellen nedan finns de planer och strategier som Region Blekinges regionstyrelse antagit för att kunna genomföra Blekingestrategin. Eftersom strategin är hela Blekinges kompass är listan inte komplett; andra organisationer har egna verktyg som också bidrar till processen. Insatsområde Bilden av Attraktiva Blekinge Livskvalitet Tillgänglighet Arbetsliv Horisontella perspektiv Styrdokument Strategi för besöksnäringen Blekinge Blekinges regionala kulturplan Regionalt trafikförsörjningsprogram Länstransportplan Blekinges regionala digitala agenda Kompetensförsörjningsstrategi Innovationsstrategi för Blekinge Klimat- och energistrategi för Blekinge -Åtgärder med utblick till 2020 Länsgemensam folkhälsopolitisk policy Bilden av attraktiva Blekinge varumärket Blekinge Blekinge har goda förutsättningar att vara en både nationellt och internationellt attraktiv och konkurrenskraftig region. Varumärket Blekinge, eller Bilden av attraktiva Blekinge, byggs kring tre styrkor: Blekinges geografiska läge. Blekinge har ett strategiskt läge nära växande marknader i det nya, öppna Europa. Blekinges kust och skärgård. Ett unikt kustlandskap och en orörd skärgård ger stora möjligheter för den som söker rekreation eller havsnära miljöer att arbeta och leva i. Kreativitet och innovationsförmåga. I Blekinge finns en kreativitet och ett innovationsklimat som präglar allt från industri och kultur till landsbygdsutveckling. Genom att använda besöksnäringen som drivkraft för varumärket Blekinge, och engagera de människor i regionen som är involverade i besöksnäringen, etablerar vi en naturlig motor för utvecklingen av Blekinges varumärke. Blekinges attraktionskraft mäts i Attraktionsindex, en varumärkesmätning som ger svar på viktiga frågor om platsens attraktivitet och varumärke. Under året har en förstudie avseende kustnära cykelled avslutats. Slutsatserna är intressanta och det finns ett brett intresse av att finna intressenter och finansiering för en fortsättning. 7

14 Utvecklingsinsatser för Det attraktiva Blekinge Genom arbetet med Blekingestrategin fortsätta förankringen av Bilden av Blekinge. Varumärket Blekinge kommer att utvecklas inom flera områden, bland annat genom engagemanget inom Visit Blekinge ideell förening men även med koppling till området kompetens- och arbetskraftsförsörjning samt investeringsfrämjande insatser. Indikatorer Blekinges attraktionskraft ska öka. Attityder tar lång tid att förändra och arbetet fortsätter. Attraktionsindex planeras att mätas 2018 nästa gång. Horisontella perspektiv Samverkan, hållbarhet, jämställdhet, mångfald och internationalisering är horisontella perspektiv som ska genomsyra alla verksamhetsområden i Blekingestrategin. För att uppnå en utveckling och förändring av befintliga strukturer behöver vi jobba parallellt med insatser både internt, med Region Blekinges egna rutiner och processer, och externt inom olika samhällssektorer. Under 2015 har ett antal aktiviteter inletts för att stärka de horisontella perspektiven bland annat utbildning inom hållbarhet för samtliga medarbetare. Mål: Integrera horisontella perspektiv i Region Blekinges verksamhet och i de regionala utvecklingsinsatser Region Blekinge medverkar till. Det här har vi gjort: Region Blekinge har tagit fram och implementerat en ny ansökningsblankett samt handledning för regionala tillväxtmedel, där de horisontella perspektiven integreras igenom hela projektansökan. De ska belysas i såväl bakgrunden av projektbeskrivningen som i genomförande och uppföljningen. Samverkan Att stärka samverkan inom och utanför regionen är Region Blekinges främsta verktyg för att nå framgång med Blekingestrategin. Det kan bestå av samverkan mellan medlemmarna, men också med andra aktörer, som högskola och näringsliv, regionalt forum för tillväxt, kompetens- och kultursamverkansplattformar. Samverkan är grunden för regional utveckling. De satsningar Region Blekinge är med och bidrar till genom påverkan, kunskapsspridning, finansiering och i att skapa mötesplatser för genomförs alltid i samverkan mellan flera parter. Samverkan sker inom regionen mellan olika aktörer och kommuner men också med andra regioner, såsom Skåne och Smålandsregionerna, nationellt och internationellt. Samverkan är genom detta ett horisontellt perspektiv som genomsyrar Region Blekinges verksamhet. Det här har vi gjort: I samband med att Sverige fick en ny regering 2014 har en revidering av den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft inletts. I enlighet med strategin har ett nationellt forum inrättats för politiker respektive tjänstemän, för samverkan i riktning mot strategins mål. Forumet leds av Näringsdepartementet och i forumet ingår företrädare för regionalt tillväxtansvariga tillsammans SKL (Sveriges kommuner och landsting), tillväxtverket och andra departement och myndigheter med koppling till regional tillväxt. På regional nivå har ledningen för det nya partnerskapet för strukturfonderna utsetts. Partnerskapet har gjort prioriteringar för den nya strukturfondsperioden Småland-Blekinges samarbete kring vårt gemensamma representationskontor i Bryssel har utvecklats. Efter att regionkommuner har bildats i Jönköping och Kronoberg har även landstingen i dessa regioner gått in i samarbetet. 8

15 Arbetet inom sydsvensk regionbildning ideell förening fortsätter och utvecklas bland annat inom områdena kultur och kollektivtrafik med förslag till gemensam transportinfrastrukturplanering och systemanalyser. Regionalt har beslut fattats om att inrätta ett innovationsråd för att stärka arbete och förankring kopplat till Blekinges innovationsstrategi. Internationalisering Region Blekinges internationella översikt, som togs fram under 2013 i samband med utvecklingen av södra Östersjöprogrammet, ger en färdriktning mot framtiden med stark koppling till Blekingestrategins olika insatsområden. I översikten har samverkan utanför landets gränser delats in i tre områden: Östersjösamarbetet, Europasamarbetet och global samverkan. Utifrån den internationella översikt som tagits fram under 2013 och i samverkan med utvecklingen av södra Östersjöprogrammet hanteras fyra huvudprocesser: Bevaka och påverka EU-policy och territoriella EU-program Lärande kring Internationella projekt och EU-program Utveckla nätverk kring projekt och kunskap om tematiska EU-program Främja aktörer i regionen genom information och rådgivning. Det här har vi gjort: Informationsinsatser kring den nya programperioden och aktuella utlysningar med tyngdpunkt på Södra östersjöprogrammet har genomförts inom ramen för Blekinges EU-nätverk. En sammanställning över gemensamma projektinitiativ har tagits fram för översikt och samordning inför kommande utlysningar. Även den inom ramen för Blekinges EU-nätverk. Ett gemensamt inspel till horisont-2020 inom ramen för Småland Blekinges gemensamma brysselsamverkan har lämnats in. Även verksamhetsinriktning och länsspecifika dokument som ska ligga till grund för det fortsatta samarbetet har tagits fram i samverkan med övriga medlemsorganisationer. Genom deltagande i styrelsemöte för Euroregion Baltic har fortsatta prioriteringar av gemensamma utmaningar diskuterats tillsammans med övriga regionala politiska ledare inom Södra östersjöområdet. Processen med att ta fram en ny Översikt för internationalisering som horisontellt perspektiv i genomförandet av Blekingestrategin har initierats med ett förslag till disposition inför Under våren har förberedelser gjorts för ansökningar till årets utlysningar för de territoriella programmen inom områdena transport, besöksnäring och maritim säkerhet. Jämställdhet Jämställdhet är en viktig tillväxtfråga som ska genomsyra alla satsningar, både de som sker i Region Blekinges namn och de Region Blekinge är med och finansierar. Det här har vi gjort: Region Blekinge har tagit fram och implementerat en ny ansökningsblankett samt handledning för regionala tillväxtmedel, där jämställdhet integreras igenom hela projektansökan. Området jämställdhet ska belysas i såväl bakgrunden av projektbeskrivningen som i genomförande och uppföljningen. Under våren presenterades en kartläggning och analys, där vi utifrån ett jämställdhetsperspektiv har undersökt vilka strukturella hinder som finns för att erbjuda alla gymnasieelever samma möjlighet att starta UF-företag, oavsett vilken skola man går i eller var man bor. Vi har även utrett behovet av att komplettera den befintliga strukturen i det företagsfrämjande systemet, i form av inkubatorverksamhet, med stöd som har fokus på 9

16 entreprenören och inte affärsidén. Detta med fokus på besöksnäringen och kulturella och kreativa näringar, en bransch där många kvinnor verkar och som har stor potential att utvecklas i Blekinge. Två företag inom mansdominerade sektorer har satt igång verksamhetsutveckling med jämställdhet som verktyg för att öka lönsamheten. Målet är att företagen ska ha identifierat minst ett insatsområde och valt minst ett verktyg att implementera inför hösten Vi har haft ett seminarium som riktar sig till personer i ledande befattning inom mansdominerad sektor, med syftet är att synliggöra möjligheten med hur fler kvinnor kan bidra till företagens innovationskraft och hur rekryteringspolicys kan utvecklas för att locka fler kvinnor. En samverkansdialog har inletts inom kompetensförsörjningsplattformen om hur jämställdhetsintegrering ska genomsyra de olika delarna. Hållbarhet En hållbar utveckling är en förutsättning för vår välfärd. Omställningen av vårt samhälle till att bli långsiktigt hållbart är en väldig utmaning, men det ger också nya affärsmöjligheter. Hållbarhetens tre dimensioner; social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet måste beaktas vid allt som görs av Region Blekinge samt i allt som Region Blekinge är med och finansierar. Region Blekinges interna miljö- och hållbarhetsarbete bygger på ett beslut i regionstyrelsen att verksamheten ska ta hänsyn till de fyra hållbarhetskriterierna. De fyra hållbarhetskriterierna är: Ämnen som är tagna ur berggrunden inte får öka i naturen. Ämnen från samhällets produktion inte får öka i naturen. Det fysiska underlaget för naturens kretslopp och mångfald får inte utarmas systematiskt. Att vi har en rättvis resursfördelning så att människor kan tillgodose sina behov. Det här har vi gjort: Arbetet med att driva på arbetet för genomförande av de regionala målen i Klimat och energistrategin har fortsatt genom samverkan i Klimatsamverkan Blekinge, bland annat genom utställningen med klimatsmarta tips som togs fram under 2014 och som nu vandrar runt i kommunernas, länsstyrelsens och landstingets lokaler. Regionen har samverkat i olika projekt utifrån strategins åtgärdsplan, t ex Samlastningscentral i Blekinge och Vindkraftens möjligheter i Blekinge. Ett seminarium om utmaningar och möjligheter för havsbaserad vindkraft anordnades i februari för att ge information och ökad kunskap om vad en storskalig etablering kommer att innebära. Samverkan i folkhälsoarbetet har resulterat i ett förslag till gemensam folkhälsopolicy för hela regionen. Alla medlemmar har fattat ett politiskt beslut om policyn och arbetet har sedan fortsatt i den länsövergripande arbetsgruppen i enlighet med den antagna policyn. Hållbarhetsforum Blekinge har haft arbetsmöte med diskussioner om hur det fortsatta arbetet ska ske. Medverkan i olika samverkansinitiativ har skett, t ex Energiklustret, ett företagsnätverk med energi som en fokusfråga, Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge, ett samarbete för att effektivisera miljötillsyn, miljömålsarbetet där en temadag om kemikaliers miljöpåverkan planeras till hösten 2015, målgrupp är skolor och offentlig verksamhet Därtill samverkan och arbete med Region Skåne och energikontoren i Skåne och Sydost för att ta fram olika projektansökningar inom energi och transportområdena i den nya programperioden. Medarbetare I en kunskapsintensiv organisation som Region Blekinge är medarbetarna den viktigaste tillgången. 10

17 Antal anställda 30/ Region Blekinge totalt varav kvinnor varav män Lärande och kompetensutveckling Ett kontinuerligt lärande och kompetensutveckling för medarbetarna är en självklar förutsättning för en kunskapsintensiv organisation som Region Blekinge. I budgeten finns årligen avsatta medel för att detta ska kunna verkställas. Mål: Samtliga medarbetare ska delta i minst en kompetensutvecklingsinsats varje år. Mått: Antal medarbetare som deltagit i minst en kompetensutvecklingsinsats varje år. Alla medarbetare har under 2014 blivit erbjudna två utvecklingssamtal där kompetensbehoven var en del av innehållet. Diskussioner pågår om att samordna vissa kompetensinsatser centralt. Uppföljning av antalet medarbetare som deltagit i minst en kompetensutvecklingsinsats kommer att ske under slutet av Jämställdhet Region Blekinge ska vara en attraktiv arbetsplats som främjar kvinnor och mäns lika rätt i fråga om arbete, anställningsvillkor och utvecklingsmöjligheter. Målet är att få igång ett fortlöpande arbete med jämställdhetsfrågor som ska beröra alla medarbetare och som ska leda till att jämställdhetsfrågor hanteras som en löpande del av verksamheten. (Utdrag ur jämställdhetsplanen). Mål: Uppföljning av de handlingsplaner som togs fram i samband med uppföljning av jämställdhetsplan Mått: Antal uppföljda handlingsplaner. Mål: Revidering av nuvarande jämställdhetsplan ska genomföras under Mått: Status reviderad jämställdhetsplan vid utgången av Arbetet med uppföljningen av jämställdhetsplanen som påbörjades 2014 slutfördes och antogs i samverkansgruppen i april Första möte för uppföljning av handlingsplanerna är inplanerat i maj. Arbetet med att revidera den nuvarande jämställdhetsplanen från grunden är inplanerad att påbörjas under hösten Medarbetarnyckeltal Utvecklingssamtal/Lönesamtal Samtliga medarbetare har rätt till utvecklingssamtal och lönesamtal med närmaste chef 1 gång/år. Mål: Alla anställda som är i tjänst vid genomförandet av utvecklingssamtal och lönesamtal ska erbjudas dessa. Mått: Alla anställda som är i tjänst vid genomförandet av utvecklingssamtal och lönesamtal som erbjudits löneutvecklingssamtal och lönesamtal. Löneöversynsarbetet är för närvarande i gång och då har samtliga medarbetare blivit erbjudna ett lönesamtal, detta gäller även föräldraledig- och sjukskriven personal. Ställningstagandet att alla ska erbjudas ett lönesamtal står inskrivet i arbetsgivarens lönepolitik. Utvecklingssamtalen är inplanerade till hösten. Frisknärvaro Mål: Minst 80 % av medarbetarna ska helst inte ha några eller som mest 5 sjukfrånvarodagar per år 11

18 Mått: Andel medarbetare som har 5 sjukfrånvarodagar eller färre per år. 94 anställda av 104 möjliga (90,4 %) har 5 sjukfrånvarodagar eller färre under perioden Lönekartläggning Lönekartläggningar ska ske fortlöpande och kommer att genomföras även Detta för att säkerställa att inga orimliga löneskillnader finns med hänsyn till kompetens, kön med mera. Mål: Genomföra lönekartläggning och ta fram ett underlag inför löneförhandlingar utifrån denna Mått: Genomförd lönekartläggning med åtgärdsplan för eventuella löneskillnader som inte är rimliga utifrån kompetens och kön. Arbetet med lönekartläggning som påbörjades hösten 2014 slutfördes under mars Resultatet kommer att åtgärdas och följas upp under året. Underlaget har även använts som en del av förberedelserna till årets löneöversyn som pågår för närvarande. Kärnvärden Under 2014 startades en process för att utveckla Region Blekinges organisationskultur genom att ta fram kärnvärden som ska genomsyra hela organisationen. Mål: Under 2015 formulera och implementera kärnvärdena. Mått: Mätmetoder kommer att tas fram under processen gång Kärnvärden är formulerade och ska kommuniceras till medarbetarna 11 maj En fortsatt process för förankring är planerad under hösten. Kommunikation Region Blekinge har olika kanaler som vi använder oss av för att kommunicera med våra medlemmar och samarbetspartners. Under året har vi tagit fram en kommunikationsvägledning som beskriver hur vi förhåller oss till kommunikation och information. Webbplats Syftet med är att ge service till medlemmar, medier och allmänhet med aktuell och fördjupad information. Nya lanserades i början av mars och ger goda möjligheter att publicera målgruppsanpassad information. Det finns också kopplingar till sociala medier för att ge möjlighet till interaktivitet. Bland annat är det lätt att hitta kontaktuppgifter till tjänstemän och politiker. Det är också stort fokus på de politiska besluten så att det ska vara lätt att hitta beslut i olika frågor genom att använda sökfunktionen. Nyhetsbrev Region Blekinge producerar ett nyhetsbrev om Blekinges utveckling. Brevet går ut via e-post till prenumeranter bland Region Blekinges medlemmar, partners och andra intresserade av Blekinges utveckling. Under 2015 har vi hittills gett ut 15 nyhetsbrev. Blekingedagen Enligt Region Blekinges förbundsordning är en av förbundets uppgifter att stärka demokrati och medborgardialog genom att organisera arenor där lokala och regionala aktörer kan mötas. En sådan arena är Blekingedagen ett årligt evenemang då styrelsen i Region Blekinge bjuder in medlemmar, organisationer, företag och andra som är intresserade av Blekinges utveckling för att träffas och diskutera en aktuell fråga. 12

19 Planering pågår inför Blekingedagen 2015 som kommer att hållas i Ronneby 30 september på temat hur kultur kan bidra till regional utveckling och ökad attraktionskraft för Blekinge. Målsättningen är att programmet ska vara intressant för människor inom många olika verksamhetsområden, från samhällsplanering och gatuunderhåll till utbildning och vård. Intern kommunikation Syftet med Region Blekinges internkommunikation är att få medvetna, stolta och trygga medarbetare som jobbar mot gemensamma mål som bidrar till en helhet för att genomföra Blekingestrategin. Genom att ha en stabil intern grund kan vi kommunicera externt på ett samlat sätt. Den interna informationen bygger på kommunikation mellan människor och möjlighet att ta del av information via ett gemensamt intranät som når alla medarbetare på Region Blekinge. Information läggs löpande ut på intranätet för att vi ska kunna fasa ut e-post som internkommunikationskanal. Intranätanvändningen är fortfarande ojämn i organisationen för att få större användning utbildar vi de medarbetare som inte använder intranätet aktivt. Kansli Kansliet har i uppdrag att stödja Region Blekinge med ekonomi, allmän administrativ service, stöd till den politiska organisationen, personalfrågor och administration, hantering av ärenden till regionstyrelsen, IT, diarieföring, ärendehantering och uppföljning med mera. I början av året har fokus varit på den politiska processen med en ny mandatperiod med bland annat utbildning av politiker i hur arbetet som förtroendevald på Region Blekinge fungerar. Den nya organisationen med ekonomifunktion och ekonomichef började gälla 1 februari för att ta vara på våra resurser på bästa sätt. 6. Verksamhetsområde kultur och fritid Uppdrag Region Blekinges uppdrag är att främja, utveckla och göra kultur och fritid tillgänglig för alla i Blekinge. Uppdragsgivare är Region Blekinges politiska ledning genom dess Kultur- och fritidsnämnd. I Attraktiva Blekinge Blekingestrategin spelar Kultur och fritid en viktig roll för att kunna uppfylla målen inom insatsområdena Bilden av Attraktiva Blekinge och insatsområdet Livskvalitet. Region Blekinges kultur och fritidsnämnd fördelar medel som utvecklar den regionala kultur- och fritidsverksamheten. Inom området fritid samarbetar vi med den regionala folkbildningen, idrottsrörelsen samt ungdomsorganisationer. Bidrag fördelas både som driftstöd och projektmedel. Kultursamverkansmodellen Blekinge har en regional kulturplan som beskriver riktlinjerna för hur kulturen i regionen ska utvecklas och bedrivas i Blekinge. Kulturplanen omfattar tre år men är ett levande dokument som utvecklas, kompletteras och fördjupas varje år. Mål Att tillsammans med Blekinges kulturaktörer uppfylla kulturplanens viljeinriktningar. Att i samarbete med Blekinges idrottsförbund stödja, företräda och leda idrotts och fritidsverksamheten i Blekinge. Regionalt prioriterade områden Barn och Unga Blekinge ska vara ledande i Sverige på kultur för och med barn och unga. 13

20 Indikatorer: Antal barn och unga/år som besökt kulturverksamheter med regionalt bidrag Antalet besök/år till kulturverksamheter med regionala bidrag Tillgänglighet Kulturen i Blekinge ska bli tillgänglig digitalt samt ska delaktighet och eget skapande vara ledord. Indikatorer: Uppfyllande av mål för kulturen i Regionala digitala agendan. Uppföljning av de regionala institutionernas tillgänglighetsplaner. Samverkan Samverkan och gränsöverskridande samarbeten ska vara basen i utvecklingen av Blekinges kulturliv. Indikatorer: Uppföljning genom den årliga kvalitativa redovisningen i Kulturdatabasen. Delaktighet Alla i Blekinge ska ha samma möjlighet till att ta del av våra gemensamma resurser för att uppleva och skapa kultur. Indikatorer: Uppfyllande av de regionala institutionernas planer för jämställdhet och mångfald. Uppföljning av projektmedel och produktionsstöd, fördelning över konst- och kulturområden samt fördelning över geografi. Internationalisering Verka för ökat samarbete i södra Östersjöregionen. Indikatorer: Antal kontakter, programaktiviteter eller föreställningar i annat land. Kulturkansliet träffar de regionala verksamheterna två gånger per år för samtal och uppföljning, därutöver redovisar samtliga regionala aktörer resultat i den gemensamma Kulturdatabasen för föregående år vilket sammanställs och redovisas i maj. Redovisning för de verksamheter som finns inom Region Blekinges förvaltning, se bilaga 1. Ekonomiska förutsättningar Kulturnämndens verksamhet finansieras i princip helt av regionalt och statligt stöd och budgeteras tillsammans till sammanlagt 57,3 miljoner kronor. Dessutom budgeteras regionala kulturintäkter till 3,2 miljoner kronor och övriga intäkter till 3,7 miljoner kronor, vilket även innefattar medlemsintäkter och projektintäkter. Kostnaderna består till största del av utbetalning av kulturbidrag till kulturinstitutioner, folkbildning och ungdomsstöd, idrottsstöd, kulturföreningar samt övriga kulturstöd på 38,8 miljoner kronor. Personalkostnader för våra kulturinstitutioner inom Region Blekinge uppgår till 12,5 miljoner kronor samt dess verksamhetskostnader till 11,7 miljoner kronor. Kultur och fritidsnämnd samt gemensamma kostnader för Region Blekinge uppgår till 0,4 miljoner kronor samt 0,8 miljoner kronor. Regionalt och statligt stöd Det regionala stödet för 2015 har räknats upp med 2 % till 41,2 miljoner kronor. Anpassning inom befintlig ram har gjorts till Blekingearkivets ökade kostnader för nya lokaler enligt beslut i kultur och fritidsnämnden. Vissa medel har omfördelats och satsats direkt på de 14

21 prioriterade områdena i Kulturplanen Detta innebär också att den del av projektmedlen som är fria, har minskat. Löneuppräkning har budgeterats med 2,8 % samtidigt som vi gått in i en ny mandatperiod där kultur och fritidsnämnden har ökat från 5 ordinarie ledamöter + 3 ersättare till 7 ordinarie ledamöter + 7 ersättare. En anpassning av kultur och fritidsnämndens budget har gjorts med en uppräkning på 2,8 % och extra tillskott på 50 tkr. Det statliga stödet för 2015 uppgår till 16,1 miljoner kronor. En minskning med 1.5 % vilket är ett sparbeting från staten som de har fördelat ut på samtliga regioner i Sverige. Samtliga institutioner inom kultursamverkansmodeller får en negativ uppräkning av det statliga stödet 2015 undantaget Dans i Sydost som är ett av de prioriterade områdena i Kulturplanen De erhåller samma statliga stöd som Neddragningen av det statliga stödet påverkar så klart de regionala verksamheternas verksamhetsplanering. Hot och möjligheter För att kunna genomföra de utvecklingsområden som beskrivs i den av regionstyrelsen beslutade kulturplanen krävs utökade resurser, motsvarande 3,8 miljoner kronor. Detta gäller de utvecklingsinsatser som är beskrivna i kulturplanens regionala prioriteringar samt inom de särskilda satsningar som är utpekade i kulturplanen. Om vi inte får ytterligare finansiering kommer vi tvingas att kraftigt revidera Blekinges regionala Kulturplan inför Att den statliga nivån väljer att lägga sparåtgärder i det regionala samarbetet är också ett hot då det finns risk för en förtroendekris inför kultursamverkansmodellen. Att samtliga regionala verksamheter, undantaget Dans i Sydost, får en negativ uppräkning med 1,5 % motsvarande statens sparbeting påverkar samtliga verksamheters planering negativt. 7. Verksamhetsområde Regional utveckling Uppdrag Regional utveckling är samordnat inom två områden, regional utveckling och projektkontoret. Under årets fyra första månader har strategier inom kompetensförsörjning och innovation slutbearbetats efter remisser samt fastställts av regionstyrelsen. Genomförande av strategierna kräver både samverkansplattformar och extern finansiering från nationell nivå såväl som genom EU-program. Vi har arbetat fram och prövat ett antal strategiska projektförslag inom ramen för strukturfonderna och kommande utlysningar i interreg Östersjöprogrammet. Ett exempel är europeiska socialfonden programområde 3 - sysselsättningsinitiativet för ungdomar där en gemensam ansökan från Blekinge processats fram och sedermera prioriterats och beslutats av strukturfondspartnerskapet och ESFmyndigheten. OECD pekade i sin analys av Blekinge- och Smålandsregionerna på den sårbarhet som följer med beroendet av ett fåtal arbetsgivare med konjunkturkänslig verksamhet. I Blekinge finns ett behov av att öka samverkansytorna så att vi gör det lättare att agera kraftfullt tillsammans i olika satsningar. Kunskapsintensitet och förnyelseförmåga lyfts fram som viktiga komponenter för en regions långsiktiga utveckling. Genom Blekingestrategin sätts fokus på ett expansivt näringsliv, starkt innovationsklimat, god kompetensförsörjning och ett miljö-, energi- och klimatsmart näringsliv. Detta tillsammans med tillgänglighet, digital infrastruktur, en god livsmiljö och ett attraktivt Blekinge är kärnan i den regionala utvecklingen. 15

22 Den nya Blekingestrategin och det faktum att vi 2014 gått in i en ny programperiod för struktur- och regionalfond, landsbygdsprogram och södra Östersjöprogrammet har ökat kravet på en flexibel och kvalitetssäker organisation inom verksamheten regional utveckling och projektkontoret. Verksamheten har nationella uppdrag och regionala uppdrag. Dessa samverkar i hög grad för att utveckla Blekinge. För att klara genomförandet har sedan Region Blekinges start projektmodellen och projektfinansiering varit de verktyg som använts. Projekten har varit såväl regionala, nationella och internationella. En omfattande hantering av projekt medför en större administration. Samverkan och gränsöverskridande samarbeten Region Blekinges roll är att initiera samverkan, stimulera utvecklingsprojekt, samordna kring finansiering och se till att de regionala tillväxtmedel som finns avsatta ger god effekt på Blekinges utveckling och att de med ett bra utfall växlas upp med nationella eller internationella medel. Målet för den regionala tillväxtpolitiken är att skapa utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Den regionala tillväxtpolitiken utgör huvuddelen i det nationella uppdraget men det förekommer även inom andra utgiftsområden så som näringspolitiken, utbildningspolitiken, del av forskningspolitiken som avser utveckling av innovationssystem, arbetsmarknadspolitiken, kulturpolitiken och transportpolitiken. För att genomföra den regionala tillväxtpolitiken och EU:s sammanhållningspolitik finns det en röd tråd i form av insatser där de olika nivåerna EU, nationen och regionerna är involverade i varandra och där avsikten är att förtäta och låta insatta resurser fungera med hävstångseffekt. Arbetet med att genomföra EU:s strategi för Östersjöländerna (Östersjöstrategin) är ett exempel på detta som har stor betydelse för regionernas utveckling och tillväxt, inte minst Blekinges. Anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder för regional och central projektverksamhet samt anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden utgör de ekonomiska resurserna för att genomföra den regionala tillväxtpolitiken och därmed också prioriteringar i Blekingestrategin. Regionalt prioriterade områden Genomförandet av Blekingestrategins insatsområde Arbetsliv och Tillgänglighet är grunden för prioriteringar Genom strategiska dokument och handlingsplaner för bland annat innovation och förnyelse, kompetensförsörjning, besöksnäring, länstransportplan, regional digital agenda, hållbarhet, jämställhetsintegrerad tillväxt och tillgänglighet har tydligare prioriteringar gjorts för respektive område. Övergripande inriktningar för Blekinge verka för Ett expansivt näringsliv Diskussioner har inletts tillsammans med medlemmarna för att hitta en regional plattform för samverkan avseende investeringsfrämjande i Blekinge, bland annat genom att inleda en process tillsammans med Business Sweden för att på sikt också teckna avtal. Samverkan med koppling till att stärka Besöksnäringen i Blekinge har fortsatt bland annat genom föreningen Visit Blekinge ideell förening och ett operativt marknadsbolag. Region Blekinge verkar med strategiska inriktningen och samarbete nationellt och internationellt för att medverka till att portalen inom Visitplattformen stärks på olika sätt. Gästnätter och Huit-mätning kommer att följas upp. Ett starkt innovationsklimat Efter remiss har Regionstyrelsen under inledningen av året processat en innovationsstrategi för Blekinge. Strategin kommer att bli vägledande för prioriteringar till stöd för Blekinges innovationssystem inom ramen för bland annat regionala tillväxtmedel. Ett antal beslut har fattats i denna riktning till exempel medfinansiering av Blekinge Business inkubator och den kommande satsningen på Almi Invest fond Syd. Inom Region Blekinges organisation prövas även en fortsatt 16

23 satsning på klusterutveckling och Blekinges intäktsbas. Även här krävs extern finansiering för genomförande. Antal projekt inom europeiska regionalfonden kommer att följas upp. Blekinges förnyelseförmåga och kreativa klimat mäts med innovationsindex. Den senaste mätningen gjordes Ny mätning planeras till En god kompetensförsörjning En kompetensförsörjningsstrategi har tagits fram och beslutats. Strategin innehåller många mål och beskriver också aktörers roll och ansvar för att uppnå målen. Region Blekinges roll är att samordna och stödja insatser. Kompetensplattformsuppdraget är också ett nationellt uppdrag som finansieras genom särskilda medel från tillväxtverket som medfinansieras med regionalt tillväxtanslag. Målen följs upp genom det kompetensråd som är inrättat från aktörerna. Region Blekinge har ett särskilt uppdrag avseende handlingsplanen för halverad ungdomsarbetslöshet. Inom ramen för planen genomförs ett antal projekt varav projektet Blekinges unga lyfter samordnas och drivs genom region Blekinge och medfinansieras av europeiska regionalfonden med 35 mnkr. Projektvolymen uppgår till 56 mnkr för perioden En särskild satsning har inletts inom ramen för samverkan Småland-Blekinge med fokus på arbetskraftsförsörjning och internationella studenter vid lärosäten Blekinge och Småland. Ambitionen är att också stärka Blekinges position avseende insatser med finansiering av europeiska socialfonden för genomförande av strategin och för att uppnå mål i enlighet med kompetensplattformsuppdraget. Ett miljö-, energi och klimatsmart näringsliv Inriktning och genomförande sker bland annat genom klimatsamverkan Blekinge och energikontor sydost där Blekinges kommuner och Region Blekinge är medlemmar tillsammans med Region och kommuner i Kronoberg och Kalmar. Initiativ till ett antal projekt har tagits för genomförande. Mål och inriktning anges i klimatstrategin för Blekinge som samordnas av Länsstyrelsen i Blekinge. En attraktiv livsmiljö och hållbart transportsystem Länstransportplanen för Blekinge antogs under 2014 och fokus under inledningen av året har varit att följa upp genomförandet som sker genom Trafikverket. Under inledningen av året har fokus lagts på Blekinges position till kommande samhällsbyggnadsprojekt i form av höghastighetsjärnväg i Sverige och kommande Sverigeförhandlingar. Initiativ har tagits till samordning av nyttoanalyser i Blekinge samt att åtgärdsvalsstudie för Skåne även ska omfatta Blekinge Kustbana genom Blekinge. Insatser sker också för att samordna och stödja processen kopplat till Kust-Kust-banan och samverkan i Sydost mellan Karlskrona Kalmar och Växjö. En intensiv process har fortsatt under inledningen av året för att färdigställa ett nytt trafikförsörjningsprogram ( ) då regionstyrelsen också är kollektivtrafikmyndighet. Med anledning av bland annat diskussionerna kopplat till Sverigeförhandlingarna har tidpunkten för beslut om remiss flyttats fram till efter sommaren. En förstudie för kustnära cykelled, med bakgrund i en motion som regionstyrelsen biföll, har avslutats och presenterats för Regionstyrelsen med slutsatsen att en kustnära cykelled i Blekinge är 17

24 intressant inte minst med tanke på besöksnäringen. Nästa steg är att se över möjligheterna till finansiering. Region Blekinge har tillsammans med länsstyrelsen, boverket och tillväxtverket tagit initiativ till projektet Strukturbild Blekinge. Ambitionen på sikt är en samverkansplattform för regional spatial planering. Även på nationell nivå pågår ett utredningsarbete inom ramen för bostadsplaneringskommittén med inriktning på stärkt regional samordning i planeringsfrågor bland annat med koppling till regioners attraktivitet. Ett attraktivt esamhälle gällande digital infrastruktur och tjänsteutbud Blekinges regionala digitala agenda samordnas genom NetPort Science Park. Signatärsgruppen har stärkts under året bland annat genom att samtliga kommunstyrelseordförande nu finns med i Signatärsgruppen. Samordning sker inom ramen för insatsområden i strategin och följs upp genom styrgrupp och signatärsgrupp. För att nå målen krävs i stor utsträckning extern finansiering/projektfinansiering. Under inledningen av året har projektansökningar arbetats fram inom en rad områden bland annat kopplat till bredbandssatsning på initiativ av Region Skåne som tillsammans med Blekinge kommer att söka i ERUF och senare i landsbygdsprogrammet. Även avseende digital tillgänglighet och digital hälsa har ansökan till ERUF lämnats in från dels Ronneby kommun genom projektet Cela dels Region Blekinge genom satsning i projektet Sicaht. Ekonomiska förutsättningar och kommande utmaningar för genomförande av satsningar. Regionalt uppdrag Grunden är vårt regionala uppdrag. Närmare 70 % av vårt arbete är direkt relaterat till det regionala uppdraget och medlemmarnas nytta. Dessa uppdrag genomförs både med basfinansiering och med projektfinansiering. Nationellt uppdrag Ungefär 30 % av vårt arbete är kopplat mot nationella uppdrag. Dessa uppdrag genomförs både med basfinansiering och med projektfinansiering. Finansiering För att kunna genomföra de uppdrag som verksamheten regional utveckling har krävs idag en stor del projektfinansiering. Till och med 30 april fördelas finansieringen på medlemsintäkter, statliga intäkter, samt projektintäkter enligt nedan. Efter hand som kommande EU-program öppnar finns möjlighet till ökad projektfinansiering för genomförande av insatser något som även bidrar till att täcka gemensamma kostnader i kanslifunktionen. 18

25 Projektintäkter 34% Medlemsintäkter 25% Nationellt uppdrag 30% Statliga intäkter 11% Blekinge har haft mycket god utdelning på projektansökningar både inom nationella och internationella program. Vi har haft förmånen att vara flaggskeppsprojekt och har mycket gott renommé gällande internationell samverkan. I den nya programperioden ökar sannolikt konkurrensen samt att det ställs större krav på samverkan både nationellt och internationellt. Det medför större krav på struktur och framförhållning i verksamhetens arbete. Under inledningen av året har inriktningen varit att förbereda inför nya programutlysningar och att ta fram ansökningar inom strategiska områden. 8. Verksamhetsområde trafik Uppdrag Trafikverksamheten arbetar med att utveckla kollektivtrafiken enligt målen i trafikförsörjningsprogrammet genom att handla upp, verkställa och marknadsföra den upphandlade kollektivtrafiken. Trafiken drivs huvudsakligen under varumärket Blekingetrafiken. Trafiknämndens roll är att operativt ansvara för den skattefinansierade kollektivtrafiken, upphandla ny trafik och teckna avtal om trafik. Regionalt trafikförsörjningsprogram för Blekinge Trafikförsörjningsprogrammet är ett program som på ett övergripande sätt visar hur man från ett politiskt perspektiv önskar att kollektivtrafiken utvecklas under kommande år med koppling till strategiska dokument för Blekinges utveckling. Vilken ambitionsnivå ska gälla och vad vill vi uppnå med kollektivtrafiken? Vidare framgår det av programmet hur kollektivtrafiken ska utvecklas för att stödja den regionala utvecklingen. I dokumentet finns tydliga mål och klara indikatorer på hur trafiken ska utvecklas i och mellan de angränsande länen samt hur kollektivtrafiken ska bidra till samhällsutvecklingen. Programmet innehåller följande punkter: Behovet av kollektivtrafik i länet samt till angränsande län Mål för kollektivtrafiken. Både trafik som myndigheten anser ska finnas på grundval av allmän trafikplikt och trafik som bedöms kunna utföras på kommersiell grund. Kollektivtrafikens betydelse för att uppnå miljömålen. Åtgärder och mål för tillgänglighetsanpassning av kollektivtrafiken. Viktiga bytespunkter i det regionala kollektivtrafiksystemet. Omfattningen av färdtjänst och riksfärdtjänst. 19

26 Mål och indikatorer Resandeutveckling Det övergripande målet är att fördubbla resandet till 2030 jämfört med Det finns inget delmål för 2014, utan de gäller enligt nedan: % % % Indikatorer Resandeutvecklingen sammanställs och redovisas kvartalsvis. Utifrån dessa antaganden och de satsningar som föreslogs i verksamhetsplan prognostiserar vi resandet till ca resor år Det mål som gäller för år 2015 i trafikförsörjningsprogrammet är resor. Måluppfyllelse Resandeutvecklingen utvecklas inte i takt med planerna, prognosen för 2015 är 8,4 miljoner resor. Klimat- och miljömål Busstrafiken ska i huvudsak, efter genomförd upphandling, drivas med ett miljöanpassat bränsle. Indikator Uppföljning av utsläpp och användning av fossilfritt drivmedel sker genom ett miljöledningssystem och genom årlig uppföljning av våra trafikavtal. Måluppfyllelse Målet är uppfyllt i och med kraven i det nya bussavtalet som började gälla hösten Uppföljning sker fortlöpande i vårt miljöledningssystem FRIDA. 20

27 Ekonomimål Under perioden för verksamhetsplanen ser vi ingen möjlighet att öka kostnadstäckningsgraden om priserna i kollektivtrafiken ska hålla samma nivå eller lägre än den allmänna prisutvecklingen och vi samtidigt ska genomföra stora trafiksatsningar. Indikator Kostnadstäckningsgraden beräknas och redovisas varje år. Måluppfyllelse Kostnadstäckningsgraden redovisas i årsredovisningen. Kvalitetsmål I Verksamhetsplanen föreslås ett stort antal åtgärder för att kollektivtrafiken ska upplevas som attraktiv och ha en hög standard. Att arbeta för en högre kvalité är ett ständigt pågående arbete som genomsyrar hela verksamheten. Att våra kunder alltid ska få svar på de frågor och ärenden de skickar till oss är självklart. Indikatorer Kundundersökningar i tåg och busstrafiken genomförs årligen. Tidhållningen mäts kontinuerligt sammanställning och redovisning sker varje år. Måluppfyllelse Kundundersökning för våra resenärer redovisas i årsredovisningen. Mätning av tidhållningen redovisas i årsredovisningen. Mål kundfokus Hela vår verksamhet har kunden och kundens behov och önskemål som utgångspunkt. Vi arbetar för ett ökat resande och då finns naturligtvis kunden i fokus i allt som görs. Det är av yttersta vikt att varumärket Blekingetrafiken står för bra kollektivtrafik. Indikator Mätning av nöjdkundindex, svensk Kollektivtrafiks undersökning Kollektivtrafikbarometern. Mäts och redovisas årligen. Måluppfyllelse Med kunder menas svarspersoner som reser med Blekingetrafiken minst en gång i månaden. Svaren är ackumulerade över en tolvmånadersperiod för att årets olika säsonger och trafikförändringarna som hör därtill inte ska påverka utfallet. När kunder ställdes frågan: Hur nöjd är du sammanfattningsvis med Blekingetrafiken? svarade 71 % att de är ganska eller mycket nöjda. Under de senaste fyra månaderna, januari 2015 till april 2015, har kundnöjdheten ökat med två procentenheter, samtidigt som antalet missnöjda minskade med två procentenheter. Samtidigt som det är positivt att andelen missnöjda resenärer minskar utgör de som ställer sig i mitten, de som är varken nöjda eller missnöjda, en betydande del av kunderna. Deras behov är svårare att tillgodose då de antingen inte är engagerade i sin resa eller inte är säkra på vad mer de önskar av resan och Blekingetrafiken. Utmaningen blir att nå även dessa kunders åsikter för att vi ska kunna förbättra upplevelsen för våra kunder ytterligare. 21

28 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kundnöjdhet rullande 12 69% 71% 26% 26% 5% 3% jan 15 feb 15 mar 15 apr 15 Nöjd Varken eller Missnöjd Kundnöjdhet April 2015 Rullande 12 26% 3% 71% Nöjd Varken eller Missnöjd Restidsmål Under planperioden för verksamhetsplanen ska Blekingetrafiken arbeta med att sänka restiderna i den regionala busstrafiken mellan Ronneby/Karlshamn/Växjö samt Karlskrona-Kalmar. I den lokala busstrafiken ska kollektivtrafikens konkurrenskraft stärkas i förhållande till bilen. Indikator Restidskvoter ska mätas i den regionala busstrafiken samt på ett antal utvalda stråk i den lokala busstrafiken. Redovisning sker årligen. Måluppfyllelse Redovisning av restidskvoter i den regionala trafiken och på ett antal utvalda stråk i den lokala busstrafiken görs i årsredovisningen. Mål priser och biljetter Enkelheten i prisstrukturen är viktig och vi ska arbeta för enklare och färre produkter. Vi ska ha en marknadsmässig prissättning som innebär att kunder upplever att resan känns prisvärd. Indikator Mätning av prisvärdhet, Svensk Kollektivtrafiks undersökning Kollektivtrafikbarometern. Mäts och redovisas årligen. 22

29 Måluppfyllelse Varje intervjuperson ställs frågan om de anser att det är prisvärt att resa med Blekingetrafiken. I april 2015 anser 40 % av allmänheten mellan 15 och 75 år i Blekinge att det är prisvärt att resa med Blekingetrafiken, en andel som är högre än både de som placerar sig i mitten och de som tar avstånd. Under 2015 kan vi även se en tendens som pekar åt att en allt större andel av allmänheten tycker att det är ett prisvärt alternativ. Förändringen är av den mindre ordningen men positivt är att trenden tycks peka åt att samtidigt som de instämmande ökar minskar även den andel som tar avstånd. Andelen som placerar sig i mitten och varken instämmer eller tar avstånd har hållit sig på samma nivå. Redovisning av prisvärdhet enligt Svensk Kollektivtrafiks undersökning Kollektivtrafikbarometern. Tillgänglighetsmål Blekingetrafiken har kommit långt i arbetet med att tillgänglighetsanpassa våra hållplatser. Ett fåtal hållplatser med fler än 20 resande per dag är inte tillgänglighetsanpassade. I och med att vi har ett nytt avtal för busstrafik är samtliga fordon tillgänglighetsanpassade. Indikator Antalet hållplatser med fler än 20 resenärer som inte är tillgänglighetsanpassade redovisas årligen. Måluppfyllelse Redovisning av antalet hållplatser med fler än 20 resenärer som inte är tillgänglighetsanpassade kommer att redovisas i tertial 2 och i årsredovisningen. 23

30 9. Ekonomi Inledning Delårsbokslutet omfattar en sammanställd redovisning, d.v.s. Blekingetrafiken AB ingår tillsammans med Region Blekinge där de interna mellanhavandena mellan Region Blekinge och Blekingetrafiken AB är eliminerade. Inkråmsöverlåtelsen för Blekingetrafiken AB genomfördes successivt under 2014 och är i princip avslutad. Det finns fortfarande vissa fordringar och skulder i bolaget som ska regleras innan nästa fas inleds som innebär att aktiekapitalet skrivs ned till 50 tkr och bolaget läggs vilande. En balanskravsutredning är inte upprättad per 30 april 2015 utan detta görs i samband med årsbokslutet. Region Blekinge har inga underskott att återställa. Ekonomisk uppföljning och prognos Resultatet för perioden uppgår till tkr vilket främst kan hänföras till trafik- och kulturverksamheten. En generell förklaring till överskottet är att de bidrag som verksamheterna erhåller periodiseras i resultaträkningen med lika stora belopp varje månad emedan de verkliga intäkterna och kostnaderna inte har samma jämna fördelning. Prognosen för helåret är ett nollresultat. Nedan följer en närmare kommentar av intäkter och kostnader utifrån den driftredovisning som redovisas nedan. Medlemsavgifterna uppgår till 6,0 mnkr vilket är i linje med budget. Helårsutfallet beräknas bli enligt budget. Projektintäkter och bidrag uppgår till 12,9 mnkr vilket innebär att helårsbudgeten redan har överstigits. Den främsta förklaringen till detta är att vi under perioden erhållit slutlig betalning avseende projektet East West TC. Den del som Region Blekinge betalar vidare till andra partners har budgeterats netto men utfallet redovisas brutto d.v.s. samma belopp redovisas både som intäkt och kostnad. Utfallet för helåret bedöms överstiga budget med 7,0 mnkr vilket motsvarar kostnadsökningen i prognosen. Kulturintäkterna uppgår till 24,3 mnkr vilket är högre än budget. De högre intäkterna avser främst projektintäkter som inte har budgeterats. Helårsprognosen bedöms överstiga budget med 0,7 mnkr vilket motsvarar den bedömda kostnadsökningen. Medlemsbidraget för trafikverksamheten uppgår till 99,2 mnkr vilket är i paritet med budget. Helårsutfallet beräknas bli enligt budget. Trafikintäkterna uppgår till 58,6 mnkr vilket är lägre än budget. Helårsutfallet beräknas bli enligt budget. Övriga intäkter överstiger budget något men helårsutfallet förväntas bli enligt budget. Kostnaderna för den politiska verksamheten (RS, RSAU och revision) uppgår till 1,2 mnkr vilket är något lägre än budget. De lägre kostnaderna beror främst på att det inte finns något utfall avseende revisionskostnader under de fyra första månaderna. Prognosen för helåret är att RS, RSAU och revisionen kommer att hålla sig inom budgeterade medel. Kostnaderna för Ledning uppgår till 1,4 mnkr vilket är något över budget men helårsutfallet förväntas bli enligt budget. Kostnaderna för verksamhetsområde kultur och fritid understiger budget. Detta beror främst på periodiseringseffekter. Kostnaderna för de kommande tertialen förväntas bli högre och prognosen för helåret förväntas bli 0,7 mnkr högre än budget vilket motsvarar den bedömda intäktsökningen. Kostnaderna för Regional utveckling uppgår till 15 mnkr vilket överstiger budget. Den främsta förklaringen till detta är att vi under perioden erhållit slutlig betalning avseende projektet East 24

31 West TC. Den del som Region Blekinge betalar vidare till andra partners har budgeterats netto men utfallet redovisas brutto det vill säga samma belopp redovisas både som intäkt och kostnad. Utfallet för helåret bedöms överstiga budget med 7,0 mnkr vilket motsvarar intäktsökningen i prognosen. Trafikverksamhetens kostnader uppgår till 148,8 mnkr vilket understiger budget. Den främsta förklaringen till detta är periodiseringseffekter. Indexjusteringar enligt avtal kommer senare vilket gör att kostnaderna ökar jämfört med första delen av året. Båttrafiken ökar i omfattning under sommarmånaderna och vissa kostnadsdrivande åtgärder är planerade till senare under året. Detta innebär att utfallet sker senare under året och effekten blir då lägre kostnader jämfört med budget i början av året. Det finns i nuläget inga indikationer på att budgeten inte kan hållas. Prognosen för helåret är att utfallet blir i enlighet med budget. Kansliets kostnader uppgår till 2,3 mnkr vilket överstiger budget. Den främsta förklaringen till detta är att vissa kostnader inte har fördelats ut i verksamheten utan ligger kvar på kansliet. Helårsutfallet beräknas bli enligt budget. Uppföljning av finansiella mål Finansiella mål budget 2015 Kollektivtrafiken ska planeras så att en kostnadseffektiv trafik erhålls jämfört med andra län och genomsnitt för riket. Kostnadstäckningen för länets kollektivtrafik var år 2011 ca 49 %. För riket var kostnadstäckningen ca 50 % (enligt trafikförsörjningsprogrammet). Alla investeringar som görs i inventarier, datorer med mera ska finansieras inom den löpande verksamheten, d.v.s. av internt tillförda medel som motsvaras av resultat och årets avskrivningar (ingen skuldsättning). Upptagande av lån får ske till trafikinvesteringar enligt förbundsordningen. Ingen skuldsättning ska ske utöver utnyttjande av checkkredit (vid tillfällig likviditetsbrist enligt förbundsordningen). Detta gäller exklusive trafikinvesteringar enligt ovan. Likviditet. Text från budgetpropositionen Utgiftsområde 19: den regionala tillväxtpolitiken utgör huvuddelen i det nationella uppdraget- Anslaget 1:1 Europeiska regionala utvecklingsfonden utgör de ekonomiska resurserna för att genomföra politiken. Region Blekinge bedriver för närvarande drygt 40 projekt som projektägare eller Lead Partner. Detta innebär en stor arbetsbelastning på likviditeten på grund av att utbetalning av EU-medel eller Regionala tillväxt medel sker i efterskott, efter rekvisition av pengar. Räntekostnader som uppstår är ingen godkänd kostnad utan måste snabbt täckas av Region Blekinges medlemsintäkter. Ambitionen är att så snabbt som möjligt rekvirera medel löpande för att minimera räntekostnaden. Användandet av medlemsavgiften för att finansiera räntekostnaden kan ses som en möjlighet att öka den externa finansieringen. Resultat finansiella mål per den 30 april 2015 Kostnadstäckningen för länets kollektivtrafik var år %. Färskare siffror finns inte i dagsläget. Resultatet för trafikverksamheten är positivt vilket indikerar att kostnadstäckningen inte har försämrats jämfört med Målet är uppnått. Alla investeringar ska finansieras med internt tillförda medel, d.v.s. resultat plus avskrivningar (ingen skuldsättning). I delårsbokslutet är internt tillförda medel 17,6 mnkr. Investeringar är gjorda med 0,8 mnkr. Målet är uppnått. Ingen skuldsättning ska ske utöver trafikinvesteringar. Det har ej heller gjorts. Målet är uppnått. Likviditet och räntekostnader. Den genomsnittliga likviditeten under de fyra första månaderna har varit 70 mnkr. De räntekostnader som finns är hänförliga till trafikverksamheten. Målet är uppnått. 25

32 Delårsbokslut Region Blekinge per inkl. sammanställd redovisning för Region Blekinge och Blekingetrafiken AB Sammanställd redovisning Region Blekinge Blekingetrafiken AB RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Intressentbidrag RESULTAT FÖRE FINANSIELLA POSTER Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER Jämförelsestörande post RESULTAT EFTER JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat ÅRETS RESULTAT

33 Sammanställd redovisning Region Blekinge Blekingetrafiken AB BALANSRÄKNING Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar M ateriella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Kortfristiga skulder Pensionsskuld och pensionsavsättning Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Resultat

34 Region Blekinge inkl. Blekingetrafiken AB DRIFTREDOVISNING (MNKR) Bokslut Årsbudget Avvikelse Bokslut Prognos Intäkter Medlemsavgift 6,0 18,1-12,1 17,6 18,1 Projektintäkter och bidrag 12,9 10,7 2,1 25,3 17,7 Kulturintäkter 24,3 64,2-40,0 64,0 64,9 M edlemsbidrag kollektivtrafik inkl. 99,2 297,6-198,4 188,7 297,6 kollektivtrafikmyndighet Trafikintäkter 58,6 184,9-126,2 239,4 184,9 Övriga intäkter 0,6 1,3-0,7 1,6 1,3 Summa intäkter 201,5 576,8-375,3 536,6 584,5 Kostnader Politisk verksamhet 1,2 4,0 2,8 5,2 4,0 Ledning 1,4 3,8 2,4 7,9 3,8 Verksamhetsområde Kultur och Fritid 20,7 64,5 43,9 64,5 65,2 Verksamhetsområde Regional 15,0 18,5 3,5 24,4 25,5 utveckling Verksamhetsområde 148,8 480,2 331,5 425,2 480,2 Trafik/Blekingetrafiken Kansli 2,3 5,6 3,3 9,4 5,6 Summa 189,4 576,8 387,4 536,6 584,5 Region Blekinge inkl. Blekingetrafiken AB INVESTERINGSREDOVISNING (TKR) Bokslut Årsbudget Avvikelse Årsbokslut Trafikinvesteringar 364, , , ,0 - Hållplatsutrustning 30,0 0,0-30,0 138,0 - Biljettmaskinutrustning 38,0 0,0-38, ,0 - Övriga trafikinvesteringar 296,1 0,0-296,1 365,0 Övriga investeringar 455,0 409,6-45, ,1 Aktier 0,0 0,0 0,0 0,0 IT-system, licenser 455,0 0,0-455,0 826,3 Datorer 0,0 0,0 0,0 157,4 Inventarier, övrigt 0,0 0,0 0,0 393,4 Summa 819, , , ,1 28

35 Kraft att vilja. Tillsammans är det möjligt. Vi inspirerar, skapar tillfällen att mötas och stärker Blekinge i Sverige och Europa. Tillsammans med våra medlemmar Blekinges kommuner och landsting arbetar vi för att göra det ännu mer attraktivt att besöka, leva och verka i vår region. Region Blekinge, Valhallavägen 1, Karlskrona Tel E-post kansli@regionblekinge.se 30

36 Delårsbokslut Bilaga 1 Verksamheterna inom Verksamhetsområde Kultur Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg (BiBK) Musik I Blekinge (MiB) Dans i Sydost (DiSO) Slöjd i Blekinge (SiB) Aktiviteter utförda inom prioriterade områden. Barn och unga (BiBK) Ett projekt finansierat av BiBK och Kulturrådet har genomförts i Olofström inom Arena för min berättelse barn har gjort filmer av sina egna berättelser. (MiB) Musik i Blekinge genomförde den årliga Musikutbudsdagen för barn och unga där 20 olika musikföreställningar presenterades för elever, kulturombud, samordnare, pedagoger, producenter och olika arrangörer. Under aktuell period har drygt 200 livekonserter (med professionella musiker) genomförts för ca barn, där MiB har varit medarrangörer. Arrangerat 3 st offentliga familjeföreställningar från vårt Utbud till Olofströms samt Karlshamns kommun. Årets upplaga av Sveriges största musiktävling för unga Musik Direkt lockade 25st tävlingsbidrag från hela länet och avslutades med en länsfinal i Blekingesalen/Karlskrona. Nytt för i år var ett stort utökat samarbete med flera ungdomsorganisationer som genererade ett antal nya och spännande aktiviteter under tävlingen. Musik i Blekinge tagit över ordförandeskapet i Jeunesse Musical Sweden (DiSO) Dans i Sydost har under det första kvartalet fortsatt att samverka om urvalet av scenkonstupplevelser kring Blekingemodellen samt Skolscen Sydost. (SiB) 1

37 Slöjd i Blekinge har under våren startat Slöjdhandledarutbildning, 8 deltagare. Slöjd i Blekinge har samordnat ett Skapande Skola projekt för Mörrumsskola Ca 75 femteklassare fick under två tillfällen möta slöjden i olika verkstäder på Slöjdhuset i Ronneby. Inför utställningen - Blekingesöm med nya vingar, har Slöjd i Blekinge samarbetat med textilslöjden på Sunndalskolan, Karlskrona. Årskurserna 5 och 7 har broderat fåglar med inspiration av Blekingesömshängena.Blekinge Folkhögskola, textillinjen, har inför utställningen - Blekingesöm med nya vingar, arbetat med textila smycken, med inspiration från Blekingesömmen. Under sportlovet v.8 arrangerade Slöjd i Blekinge en Fortbildningsdag för pedagoger, på Slöjdhuset med temat, tälj och tryck. Under sportlovet v.8 arrangerade Slöjd i Blekinge sportlovsaktivitet för barn i åldrarna år med tema, tälj och tryck, på Slöjdhuset. Under våren har en Slöjdklubb genomförts på Blekinge museum. Ett samarbete mellan, Slöjd i Blekinge, Blekinge museum, Studieförbundet Vuxenskolan och Blekinge läns hemslöjd, ideell föreningen. Tillgänglighet (BiBK) En kompetensutvecklingsdag för bibliotekspersonal har genomförts: Vässa dina dyslexikunskaper! Bli bättre på att förstå och hjälpa personer med dyslexi och läs-och skrivsvårigheter. (MiB) Musik i Blekinge har under perioden arbetat tillsammans med länets arrangörer och påbörjat ett arbete med fokusfrågan hur vi ska säkerställa återväxten bland våra arrangörer? Vad gäller fysisk tillgänglighet till kultur har vårens arbete med musikverksamhet i vården (tillsammans med Blekinge Bildningsförbund och våra fem kommuner) arbetat med att Musik i Blekinge helt anpassar musikscenen efter vårdtagarnas behov. Arrangerat Jazz-jam vid 7 tillfällen, samt varit medarrangör till Blekinge Musikdag, Lördagen 25/4 anordnades 40 musikhändelser på 12 spelplatser över hela Ronneby från minsta krog till största torg. Utbudet var mycket varierat och det fanns något för alla. 2

38 När det gäller den digitala tillgängligheten så har Musik i Blekinge under våren arbetat med två frågor: Hur ska vi säkerställa stöd till länets arrangörer via vårt nya stödsystem Maestro? Hur ska vi tillgängliggöra vårt insamlade material i arkivet? (DiSO) Deltagande och samverkan med gruppen Kultur i Vården och Kultur&Hälsa. (SiB) Slöjd i Blekinge har genomfört återkommande Slöjdcaféer i Sölvesborg. Utställningen - Blekingesöm med nya vingar, invigdes den 18 april med ca 120 besökare, Blekinge museum, Karlskrona. Slöjd i Blekinge har arrangerat ett Brodericafé och två visningar av utställningen, Blekingesöm med nya vingar, Blekinge museum. Slöjd i Blekinge anordnade After Work med näverstickning på Slöjdhuset i Ronneby. Spinngillen har genomförts under fyra lördagar på Slöjdhuset. Blekingesömsakademin har anordnat tre träffar på Slöjdhuset. Slöjd i Blekinge har genom projekt HandiCraft Blekinge skapat möjligheter för länets konsthantverkare/slöjdare, att delta på konstrundan. I årets konstrunda deltar en ny slöjdare. Under årets första tre månader har två av länets 14 Spjutspetsare exponerats i Slöjd i Blekinges tre utställningsmontrar på Ronneby Airport. Under våren har utställningsmontern på Länken, Gräsvik, exponerats med två av länets Spjutspetsar. Samverkan (BiBK) Ett projekt kring läsfrämjande insatser hos folkbiblioteken i sex sydliga län och regioner avslutades med en konferens I Hässleholm. Alla län kommer att arbeta vidare med materialet och ett fortsatt samarbete med idéutbyte och kompetensutveckling är planerat. En forskarrapport är tryckt. Projektet omfattar vuxna, barn och unga. (MiB) 3

39 Till c:a 90% bedriver Musik i Blekinge en främjande verksamhet vilket innebär att vi växlar upp regionala och statliga bidrag genom att samverka med arrangerande föreningar och våra fem kommuner. Inom ramen för den främjande verksamheten ingår tjänster såsom administrativ hjälp, tekniksupport, produktionsstöd och råd i största allmänhet. Ex; Planeringsmöte inför Världens Största Musikfestival som är ett nationellt samarbete med i princip samtliga studieförbund inblandade. Föreställningen Freudio Philharmonic där rockbandet Freudian Slipers tillsammans med Musik i Blekinge, Karlskrona Symfoniorkester och Jämjö Musiksällskap genomförde en konsert i världsklass. Unit (ensemble tillhörande Musik i Blekinge) produktioner med bl.a. Harold Jefta (Parker Memorial), Gustav Lundgren, Mpho Ludidi samt ett antal konserter med jazzpianisten Lars Jansson. Startat upp Nya Topplistan i samarbete med Sveriges Radio P4 Blekinge. Samverkat med Marinens Ungdomsmusikkår (MUK) och Blekinge International Brass Academy (BIBA) för att under 2015 (23-27 juni) anordna ett ungdomsläger i Karlskrona för unga blåsare. Deltagarna kommer få ta del av internationellt kända brass-, slagverk- och träblåsinstruktörer. (MiB) (DiSO) Dans i Sydost arbetar närmare Regionteater Blekinge Kronoberg, då dess uppdrag om dans har blivit större. Vi samverkar kring urval kring föreställningar från Dansnät Sverige och teatern tar även över underpartskapet från Karlskronas Riksteaterförening och därmed kopplar vi även i Dansnät Blekinge, som är en medlemsorganisation för dansarna i Blekinge län. Dans i Sydost samverkar nära teaterkonsulenen och andra scenkonstutövare i länet. (SiB) En nätverksträff har genomförts med länets Spjutspetsar. I samverkan med Blekinge museum, Blekinge läns hemslöjd, ideell förening, Grupp >39<, barn, ungdomar, studenter, slöjdare, konsthantverkare, konstnärer med flera, har Slöjd i Blekinge producerat utställningen - Blekingesöm med nya vingar. Utställningstid 18 april 10 januari

40 Slöjd i Blekinge samverkar med Studieförbundet Vuxenskolan vid slöjdcaféer, spinngille och kurser. Slöjd i Blekinge har återkommande träffar med våra Sydlän, Skåne, Halland, Kronoberg, Jönköpings län och Kalmar län. Vi arbetar nu för att ta fram ett nytt handledningsmaterial för Slöjdhandledarutbildningen samt att ta fram ett Slöjdfestivalkoncept. I samverkan med Slöjd i Blekinge anordnade Vävföreningen Blekingevävarna, Riksföreningen för Handvävnings, riksårsmöte i Karlskrona april med 110 deltagare. Slöjd i Blekinge förhandsvisade utställningen Blekingesöm,med nya vingar för deltagarna på Riksårsmötet för handvävare samt vävare från Glimåkra vävförening, 17 april.totalt 150 besökare. Slöjd i Blekinge anordnade workshops för 20 av riksmötets deltagare; brodera blekingesöm och väva kelim i ram. Inför riksårsmötet producerade Blekingevävarna och Slöjd i Blekinge, en utställning med vävda hängkläden i museets hörsal. Utställningstid, 18 april 6 september På Blekingevävarnas årsmöte i mars, genomförde Slöjd i Blekinge en föreläsning om virkning. Delaktighet och mångfald (BiBK) Nätverksträff för personer som arbetar med mångspråksverksamhet har genomförts. (MiB) Unit har tillsammans med sångerskan Jelena Jovovic från Serbien genomfört två konserter i Blekinge. Jämställdhet, jämlikhet och mångfald är självklara ord när det gäller Musik Direkt i Blekinge. Tävlingen som för några år sedan nästan uteslutande bara lockade unga killar har nu blivit ett helt jämställt event där tjejer och killar tävlar på lika villkor. (DiSO) Genom projektet Dans för barn och unga i särskilt utsatta situationer har Dans i Sydost på så sätt mött fler barn och unga som i vanliga fall inte möter 5

41 kultur, speciellt dans, i sin vardag. I projektet får de se och själva utöva dans som konstform. Genom Dans i Sydost enträgna arbete med parter inom street dance kulturen ökar delaktighet och mångfald för barn och unga. (SiB) Slöjd i Blekinge har genomfört sex broderiträffar, inför utställningen Blekingesöm med nya vingar, med föreningen, Grupp >39<, integrationsprojekt i Ronneby Grupp >39< medverkade med att brodera på vernissagen av utställningen, - Blekingesöm med nya vingar, 18 april. (SiB) Internationellt (DiSO) Dans i Sydost har påbörjat samtal kring två samverkansprojekt med internationella parter. Ett med film och dans som förtecken samt ett som handlar om utveckling av residensverksamhet. Dans i Sydost har även deltagit och omvärlds bevakat de nya kommande koreograferna i Europa genom AeroWave Dance festival. Övrigt: (BiBK) Från 2015 har BiBK avsatt för utvecklingsprojekt inom biblioteksverksamheten i Blekinge och Kronoberg. Vid första ansökningstillfället kom sju ansökningar in och fem beviljades medel, sammanlagt Projekten är folkbibliotekets roll i flyktingmottagandet i Sölvesborg, berättarkraft hos barn i Olofströms kommun, läsecirkel för nya svenskar i Lessebo, skaparverkstad på biblioteket i Växjö och Digilabb i Karlshamn. (BiBK) 6

42 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr Handläggare Christer Nilsson Projekt Nationellt uppdrag för Region Blekinge Region Blekinge ansöker om kr ur anslaget för regionalpolitiska åtgärder för att genomföra projektet Nationellt uppdrag för Region Blekinge. Sammanfattning Region Blekinge har såsom samverkansorgan ett nationellt uppdrag. Uppdraget styrs i grunden av villkorsbrevet och Förbundsordningen. Region Blekinge får nya nationella uppdrag och är den part som för ner och omsätter nationella prioriteringar och nationella strategier till en regional nivå och Region Blekinges medlemmar. En ny strukturfondsperiod kommer att pågå under För att få en ökad kunskap om dessa program krävs en samordning mellan aktörer i och utanför Blekinge där erfarenheter och kompetens sprids till och mellan berörda aktörer Projekttid: Budget Kostnader 2016 Totalt Egen personal kr kr Övriga kostnader kr kr Totalt kr kr Finansiering 2016 Totalt Region Blekinge kr kr Region Blekinge kr kr Totalt kr kr Beslutsmotivering (inklusive koppling regional strategi) Projektet överensstämmer med insatsområdena i Blekingestrategin. I en allt större global konkurrens ökar betydelsen av regional konkurrenskraft. Detta innebär behov av ökade insatser för tillväxt i regionen, krav på regionala utvecklingsstrategier med utvecklad samsyn om prioriteringar samt ett utvecklat regionalt ansvarstagande för tillväxtfrågorna. Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget. Beslutsunderlag 1. Förslag till beslut, daterat Ansökan och budget Arbetsutskottets beslut, Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

43 Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att anvisa kr som medfinansiering för projektet Nationellt uppdrag för Region Blekinge för 2016, ur anslaget för regionalpolitiska åtgärder att beslut om medfinansiering för år 2017 och 2018 fattas i särskild ordning i samband med att budget för dessa år antas Medfinansieringen utgör 50,00 % av projektets totala kostnader. Projektägaren ska delredovisa projektet fyra gånger/år. Utbetalning av bidraget sker efter att nedlagda kostnader har redovisats till Region Blekinge. Slutrapport skall vara Region Blekinge tillhanda senast Beslutet får inte överklagas enlig 14, Förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken. Expedieras: Sökande Akten Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

44 Uppgifter om sökande Organisationens namn Region Blekinge ANSÖKAN OM REGIONALA TILLVÄXTMEDEL Juridisk form Bransch/SNI-kod Kommunalförbund Adress Valhallavägen 1 Postnummer Ort Karlskrona Arbetsställets namn Region Blekinges kansli Webbadress Behörig att företräda sökande/firmatecknare bifoga protokollsutdrag/intyg Christina Mattisson/Anna-Lena Cederström Organisationsnummer CFAR-nummer Telefonnummer Arbetsställets besöksadress Valhallavägen 1 Karlskrona e-postadress kansli@regionblekinge.se Kontaktpersoner Kontaktperson hos sökanden Anna-Lena Cederström Telefonnummer Mobil nr e-postadress anna-lena.cederstrom@regionblekinge.se Projektledare Anna-Lena Cederström Telefonnummer e-postadress anna-lena.cederstrom@regionblekinge.se Allmänna uppgifter Projektets namn Nationellt uppdrag för Region Blekinge Datum för projektstart Datum för projektslut Län som omfattas av projektets verksamhet Blekinge Kommuner som omfattas av projektets verksamhet Samtliga Kontaktperson ekonomi Ingrid Ljungqvist Telefonnummer Mobil nr e-postadress ingrid.ljungqvist@regionblekinge.se Mobil nr. Sökt belopp

45 Ska samarbete ske med annat projekt? Ja Nej Om Ja: Projektets namn Nationellt uppdrag för Region Blekinge Kontaktperson för projektet Åza Rydén Aktuellt program Betalningssätt Regionala tillväxtmedel utbetalas till sökandes: (ange endast ett alternativ) Plusgiro nr: Bankgiro nr: Bankkonto nr: Moms Är sökanden momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? Ja Nej Om Nej, bifoga intyg från Skatteverket. Upphandling Omfattas sökanden av Lagen om Offentlig upphandling? Ja Nej Om Ja, bifoga upphandlingspolicy. Annat stöd (utöver medfinansieringen till denna ansökan) Har annat stöd sökts eller beviljats för samma aktiviteter/utgifter? Ja Nej Om Ja, ange finansiär och belopp. Finansiär Belopp Projektbeskrivning Bakgrund/problemställning Region Blekinge har såsom samverkansorgan ett nationellt uppdrag. Uppdraget styrs i grunden av Vilkorsbrevet och Förbundsordningen. Region Blekinge får nya nationella uppdrag och är den part som för ner och omsätter nationella prioriteringar och nationella strategier till en regional nivå och Region Blekinges medlemmar. Största delen av detta arbete medför inte öronmärkt finansiering utan förväntas hanteras inom Regionala tillväxtmedel (sk 1:1) och medlemmarnas insatser.

46 En ny strukturfondsperiod kommer att pågå under För att få en ökad kunskap om dessa program krävs en samordning mellan aktörer i och utanför Blekinge där erfarenheter och kompetens sprids till och mellan berörda aktörer. Under våren 2014 ansöktes om medel för ett projekt för år 2015 och beslut togs av Regionstyrelsen den 6 juni Därav görs nu en ansökan för fortsättningen under 2016, dess kostnader och aktiviteter. Projektets syfte Att säkra kvaliteten i genomförandet av Regionala utvecklingssatasningar genom utlysning av projektmedel, uppföljning, processtöd vid utveckling av nya regionala utvecklingsprojekt, återrapportering och statistisk uppföljning. Att bevaka och påverka nationellnivå för Region Blekinges medlemmars räkning inom regional utveckling och tillgänglighet Att bevaka och påverka nationell och internationell nivå inom Blekingstrategins horisontella perspektiv; internationalisering, hållbarhet, jämställdhet och samverkan. Projektets mål Att uppnå en kvalitetsäkrad hantering av regionala utvecklingsinsatser. Att sprida kompetens om andra tillgängliga medel för att på så sätt kunna växla upp regionala tillväxmedel på bästa möjliga sätt och därmed skapa förutsättningar för att nationella och internationellt finansierade utvecklingsprojekt beviljas och genomförs till nytta för Blekinge. Projektets målgrupp Region Blekinges medlemmar, regionala aktörer i genomförande av utvecklingsprojekt. Projektorganisation och regional samverkan Projektledare är Anna-Lena Cederström, Verksamhetschef regional utveckling. Styrgrupp för projektet är Region Blekinges ledningsgrupp. Referensgrupp med särskilt uppföljningsansvar är Regionsstyrelsens arbetsutskott. Genomförande organisation är Verksamhetsområde regional utveckling inom Region Blekinge. Projektaktiviteter

47 - Genomförande av modell för utvecklingsinriktat lärande av projektverksamheten. - Genomförande av kvalitetssäkrad processhantering av projekt från utlysning, ansökan till genomförande och uppföljning. - Integrera horisontella perspektiv i Region Blekinges verksamhet och i de regionala utvecklingsinsatser Region Blekinge medverkar till. - Genomföra kompetensutvecklingsinsatser i stöd till Region Blekinges medlemmar,med anledning av ny programperiod för nationell och internationell finansiering. - Stärka utvecklingen inom ReDA och bredband i samverkan med länsstyrelsen och kommunerna. - Etablera ett Blekingepartnerskap i syfte att öka samverkan mellan olika finansieringsprogram och borga för att de medel som finns tillgängliga nyttjas på bästa möjliga sätt. Koppling till Blekingestrategin Välj insatsområde: Bilden av attraktiva Blekinge Livskvalitet Arbetsliv Tillgänglighet Beskriv hur projektet har koppling till valt/valda insatsområden nedan: Regional utvecklings verksamhet bygger helt på att verka för ett genomförande av Blekingestrategin. Projektet har påverkan inom samtliga insatsområden och de horisontella perspektiven i Blekingestrategin. Regionala tillväxt medel ska användas i syfte att stärka Blekingestrategin och projektet syftar till att kvalitetssäkra den processen. Horisontella mål Beskriv hur projektet bidrar till en hållbar tillväxt utifrån perspektiven: Ekonomi Genom att införa det horisontella perspektivet Hållbarhet i genomförandet av Blekingestrategin och genom att; - Genomförandet av modell för utvecklingsinriktat lärande av projektverksamheten. - Genomförandet av kvalitetssäkrad processhantering av projekt från utlysning, ansökan till genomförande och uppföljning. - Integrera horisontella perspektiv i Region Blekinges verksamhet och i de regionala utvecklingsinsatser Region Blekinge medverkar till. Jämställdhet

48 Genom att införa det horisontella perspektivet Jämställdhet i genomförandet av Blekingestrategin och i en förlängning även införa det i; - Genomförandet av modell för utvecklingsinriktat lärande av projektverksamheten. - Genomförandet av kvalitetssäkrad processhantering av projekt från utlysning, ansökan till genomförande och uppföljning. - Integrera horisontella perspektiv i Region Blekinges verksamhet och i de regionala utvecklingsinsatser Region Blekinge medverkar till. Integration Genom att införa det horisontella perspektivet Mångfald i genomförandet av Blekingestrategin och i en förlängning även införa det i; - Genomförandet av modell för utvecklingsinriktat lärande av projektverksamheten. - Genomförandet av kvalitetssäkrad processhantering av projekt från utlysning, ansökan till genomförande och uppföljning. - Integrera horisontella perspektiv i Region Blekinges verksamhet och i de regionala utvecklingsinsatser Region Blekinge medverkar till. Miljö Genom att införa det horisontella perspektivet Hållbarhet i genomförandet av Blekingestrategin och i en förlängning även införa det i; - Genomförandet av modell för utvecklingsinriktat lärande av projektverksamheten. - Genomförandet av kvalitetssäkrad processhantering av projekt från utlysning, ansökan till genomförande och uppföljning. - Integrera horisontella perspektiv i Region Blekinges verksamhet och i de regionala utvecklingsinsatser Region Blekinge medverkar till. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering av projektet sker fyra gånger per år. Implementering och spridning av resultat

49 Projektet impelenteras i Region Blekinges verksamhet. Resultatet sprids genom uppföljning av Region Blekinges verksamhetsplan i smaband med bokslutsuppföljning. Indikatorer Nya företag Nya arbetstillfällen Bevarade arbetstillfällen Involverade företag Deltagande individer Antal Män Kvinnor Tids- och aktivitetsplan Aktivitet Startdatum Slutdatum - Fortsatt implementering av modell för utvecklingsinriktat lärande av projektverksamheten. - Fortsatt genomförande av kvalitetssäkrad processhantering av projekt från utlysning, ansökan till genomförande och uppföljning. - Integrera horisontella perspektiv i Region Blekinges verksamhet och i de regionala utvecklingsinsatser Region Blekinge medverkar till. - Genomföra kompetensutvecklingsinsatser i stöd till Region Blekinges medlemmar,med anledning av ny programperiod för nationell och internationell finansiering. - Stärka utvecklingen inom ReDA och bredband i samverkan med länsstyrelsen och kommunerna. - Etablera ett Blekingepartnerskap i syfte att öka samverkan mellan olika finansieringsprogram och borga för en större utväxling på varje satsad krona från regionala tillväxtmedel. - Uppföljning och utvärdering

50 Budget och finansieringsplan Fylls i på särskild budgetblankett! Underskrift Genom underskriften intygas att: - de uppgifter som lämnats i ansökan, inklusive bilagor, är riktiga och att de kopior av handlingarna som bifogats ansökan stämmer överens med originalen. - Sökanden har tagit del av Handledning till ansökan, föreskrifter samt förordningar som gäller för det sökta stödet och åtar sig att följa de villkor som gäller för det stöd som eventuellt beviljas. Datum Behörig att företräda den sökande organisationen Namnförtydligande Christina Mattisson/ Anna-Lena Cederström

51 Projekttitel: Stödmottagare: Stödberättigande kostnader Totalt Egen personal inkl soc.avgifter Eget arbete som medfinansiering Ideellt arbete Externa tjänster Lokalkostnader Investeringar/Avskrivningar Indirekta kostnader Övriga kostnader Summa kostnader Projektintäkter, deltagaravg. 0 Summa kostnader efter intäkter Finansiering Nationell offentlig Finansiär: I form av: Totalt Region Blekinge projektmedel Likvida medel Region Blekinge In natura-finansiering Finansiär: Summa nat. off. finansiering Privat finansiering Finansiär: In natura-finansiering Finansiär: Summa privat finansiering Region Blekinges nationella uppdrag 2016 Region Blekinge " " 0 " 0 " 0 " 0 " 0 I form av: I form av: Totalt Likvida medel 0 " 0 " 0 " 0 " 0 " 0 " 0 I form av: Budget och finansieringsplan Total finansiering

52 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr Handläggare Jonas Nordsten Rambudget och verksamhetsplan 2016 med inriktning mot 2017 och beslutade regionstyrelsen om en ny Blekingestrategi, Attraktiva Blekinge Blekingestrategins uppgift är att ange Blekinges gemensamma färdriktning där vi tar tillvara Blekinges unika förutsättningar grundat i de styrkor och utmaningar som finns här. På regional nivå ska Blekingestrategin fungera som ett styrverktyg av Blekinges regionala satsningar och kopplar samman den lokala nivån med regional, nationell och EU-nivå. Det är viktigt att strategiska projekt drivs gemensamt i Blekinge för att vända Blekinges utveckling både för ungdomar i Blekinge liksom att attrahera flera att besöka Blekinge. Verksamhetsplanen för Region Blekinge omfattar Region Blekinges uppdrag kopplat till Blekingestrategin inkluderande de operativa verksamhetsområden som Region Blekinge har huvudansvar för. Region Blekinge arbetar med budget- och verksamhetsplanering enligt en medlemsdialogmodell som följer medlemmarnas budget- och planeringsprocess. Medlemsdialoger har genomförts med samtliga medlemmar under perioden november 2014 till mars 2015 för att diskutera mål, inriktning och finansiering. Efter medlemsdialogen har överläggningar och förankringsprocess skett mellan medlemmarna. Resultatet från dessa dialoger och överläggningar har sedan legat till grund för de budgetdirektiv som Regionstyrelsen fastställde på sitt möte den 22 april Efter det att budgetdirektiven fastställdes har tilldelningsbeslut om tilläggstrafik avseende båttrafik till Sturkö fattats. I budgetförslaget har intäkter och kostnader för denna trafik lagts till vilket innebär att medlemsbidraget ökat med 3,1 mnkr jämfört med de förutsättningar som budgetdirektivet baseras på. Den ökade nettokostnaden finansieras i sin helhet av Karlskrona kommun. Under den ekonomiska beskrivningen har fokus lagts på att ta fram ett antal finansiella målsättningar som ska följas upp under året. Enligt tidigare modell avseende kultur- och fritidsverksamheten kommer uppgiften om storleken på statliga anslag för 2016 först i januari I skrivande stund vet inte Region Blekinge heller hur stora kulturanslagen blir från Landstinget Blekinge, beslutas av Landstingsstyrelsen i december Arbetsutskottet har behandlat ärendet. Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

53 Förslag till beslut Beslutsunderlag Budget och verksamhetsplan 2015 med inriktning mot 2016 och 2017 Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut om budgetdirektiv, Samverkansprotokoll, Arbetsutskottets beslut, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att fastställa rambudget och verksamhetsplan 2016 med inriktning mot 2017 och 2018 att uppdra åt trafiknämnden att senast i december 2015 upprätta internbudget för 2016 att uppdra åt kultur- och fritidsnämnden att senast i februari 2016 upprätta internbudget för 2016 att uppdra åt regionstyrelsens arbetsutskott att senast i december 2015 återkomma med internbudget 2016 för Region Blekinges övriga verksamheter Expedieras: Trafiknämnden Kultur- och fritidsnämnden Akten Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

54 Budget och verksamhetsplan 2016 med inriktning mot 2017 och 2018

55 Budget och verksamhetsplan 2016 med inriktning mot Region Blekinge Dnr: Version: PA26 inför Regionstyrelsen Utskriven /MF 2

56 Innehållsförteckning 1. Inledning Region Blekinges uppdrag Politisk organisation... 6 Regionstyrelse... 6 Kultur- och fritidsnämnd... 6 Trafiknämnd Region Blekinges tjänstemannaorganisation Övergripande mål... 9 Blekingestrategin... 9 Medarbetare Kommunikation Kansli Verksamhetsområde Kultur och fritid Uppdrag Ekonomiska förutsättningar Organisation Mål och uppföljning Hot och möjligheter Verksamhetsområde regional utveckling Uppdrag Ekonomiska förutsättningar Organisation Mål och uppföljning Hot och möjligheter Verksamhetsområde trafik Uppdrag Ekonomiska förutsättningar Organisation Mål och uppföljning Hot och möjligheter Ekonomi Resultatbudget Driftbudget per nämnd/verksamhet Detaljerad projektbudget Investeringsbudget Finansiella mål

57 1. Inledning Utveckling drivs av människor. Blekinges utveckling är beroende av vår förmåga att attrahera människor. God livskvalitet och ett rikt arbetsliv gör att människor vill och kan etablera sig i Blekinge. Region Blekinges gemensamma vision i Region Blekinge är att Vi gör utveckling möjlig för ett attraktivare Blekinge. Där Blekingestrategin tillsammans med strategier och handlingsplaner för respektive insatsområde i Blekingestrategin är vägledande och prioriterande för insatser. Denna helhet, attraktiva Blekinge är det gemensamma övergripande målet för Region Blekinges uppdrag. Blekingestrategin tillsammans med andra regionala strategier anger färdriktning och mål för en hållbar utveckling mot Attraktiva Blekinge, grundat i de styrkor och utmaningar som finns här, nationellt och i ett europeiskt perspektiv med demografiska utmaningar och behov av att attrahera unga människor i en global värld med digitala förtecken. Inför budgetperioden finns flera utmaningar inte minst mot bakgrund av begränsade/minskade resurser för verksamheter. Bland annat förverkligande och genomförande av kulturplanen som antogs 2014, folkhälsopolicy samt ambitioner i kommande trafikförsörjningsprogram med behov av nya restidsmål bland annat mot bakgrund av satsningar kopplat till pågående Sverigeförhandlingar och höghastighetsjärnväg. Övergripande mål som mäts är befolkningsutveckling, sysselsättning och kompetensnivå samt Attraktionsindex och Innovationsindex. Horisontella mål för hållbarhet, jämställdhet, internationalisering och samverkan utvecklas kontinuerligt och vävs in under respektive verksamhetsområdes planer och mål. 4

58 2. Region Blekinges uppdrag Region Blekinges uppdrag är att göra utveckling möjlig och att arbeta för ett attraktivt Blekinge. Formellt är Region Blekinge ett samverkansorgan med det samlade politiska ansvaret för Blekinges utveckling. Medlemmar är Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Sölvesborg och Olofströms kommun samt Landstinget Blekinge. Region Blekinge har uppdrag dels från medlemmarna, dels från staten. Vårt främsta verktyg är samverkan; genom att underlätta för aktörer att vara på samma arenor och samla gemensamma krafter når vi längre med målet att Blekinge ska utvecklas hållbart. Allt vi gör ska genomsyras av de horisontella perspektiven: samverkan, hållbarhet, jämställdhet, mångfald och internationalisering. Vi är regional kollektivtrafikmyndighet och har även det operativa ansvaret för Blekinges kollektivtrafik. Vi har ett strategiskt kulturuppdrag och driver operativa kulturverksamheter. Region Blekinge ska ta tillvara Blekinges intressen i följande frågor: näringslivsutveckling innovation och forskning utbildning och kompetensförsörjning sysselsättning och arbetsmarknad fysisk och digital infrastruktur, transporter, kollektivtrafik och översiktlig planering miljö, energi och klimat internationellt samarbete regionalt samarbete kultur och fördelning av regionala kulturanslag turism landsbygdsutveckling I uppdraget ingår att bevaka kunskapsutvecklingen och vad som händer i omvärlden såväl regionalt nationellt som inom EU för de verksamhetsområden vi har i uppgift att arbeta med. Med utgångspunkt i de strategier och planer som vi tagit fram i bred samverkan fördelar vi regionala och statliga medel till initiativ som bidrar till att Blekinge utvecklas. Sveriges tillväxt är summan av den tillväxt vi skapar i regionerna. Varje region har sina drivkrafter som måste stimuleras. I Blekinge är det Region Blekinge som har i uppdrag från staten att ta bästa vara på Blekinges möjligheter genom att: ta fram och driva genomförandet av en utvecklingsstrategi för länet Blekingestrategin besluta om regionala tillväxtmedel samordna och följa upp utvecklingsinsatser ta fram en kulturplan och hantera statliga kulturmedel enligt den så kallade kultursamverkansmodellen planera och prioritera infrastrukturen bland annat genom upprättande av länsplaner för regional infrastruktur i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet ta fram ett regionalt trafikförsörjningsprogram för att sörja för god kollektivtrafik och goda kommunikationer. 5

59 3. Politisk organisation Region Blekinge är en politiskt styrd organisation med en regionstyrelse som högsta beslutande organ. Regionstyrelse Regionstyrelsen är det beslutande organ som leder och samordnar Region Blekinges arbete för att driva utvecklingen i Blekinge. Regionstyrelsen beslutar om de strategiska målen för Blekinge i den regionala utvecklingsstrategin Attraktiva Blekinge Blekingestrategin Styrelsen är även regional kollektivtrafikmyndighet och beslutar om regionala tillväxtmedel och övergripande program och planer för Blekinges utveckling. Regionstyrelsen har två nämnder: kultur- och fritidsnämnden och trafiknämnden. Dessa bereder ärenden till regionstyrelsen och fattar beslut enligt reglemente för respektive nämnd. Regionstyrelsen har också möjlighet att inrätta politiska rapportörer för att bevaka angelägna områden. Kultur- och fritidsnämnd Kultur- och fritidsnämnden har i uppdrag att främja, utveckla och göra kultur och fritid tillgänglig för alla i Blekinge. I Attraktiva Blekinge Blekingestrategin spelar kultur och fritid en viktig roll för ökad livskvalitet och attraktionskraft. Nämnden ansvarar för Region Blekinges verksamhet inom kultur- och fritidsområdet samt för de institutioner inom området för vilka Region Blekinge är huvudman. I ansvarsområdet ingår att verkställa regionstyrelsens fastställda kulturplan. 6

60 Nämnden fördelar statsbidrag och regionala bidrag (landstinget) till de regionala kultur- och fritidsinstitutionerna i Blekinge, liksom för stödinsatser till folkbildning och ungdomsverksamhet i Blekinge. Kulturnämnden tar fram den regionala kulturplanen för Blekinge. Trafiknämnd Trafiknämnden har i uppdrag att bidra till goda resmöjligheter inom länet samt till och från Blekinge genom att driva och utveckla kollektivtrafiken i Blekinge. Trafiknämnden driver strategi- och utvecklingsfrågor som rör kollektivtrafiken i Blekinge i samklang med kommunernas fysiska planering, omgivande län och övrig samhällsplanering. Kollektivtrafiken är viktig för att genomföra de övergripande målen i trafikförsörjningsprogrammet, vilket är ett av verktygen i arbetet med att uppfylla Blekingestrategins mål. Trafiknämnden bereder trafikförsörjningsprogrammet som beslutas av regionstyrelsen. Detta innehåller mål och riktlinjer för planeringen av kollektivtrafiken under de närmaste åren och för utvecklingen på sikt. Trafiknämnden är också tillståndsmyndighet för färdtjänsten i Blekinge. 7

61 4. Region Blekinges tjänstemannaorganisation 8

62 5. Övergripande mål Blekingestrategin Ett av Region Blekinges övergripande uppdrag är att ta fram och följa upp den regionala utvecklingsstrategin (RUS) för Blekinge. Strategin har till uppgift att ange Blekinges gemensamma färdriktning där vi tillvaratar Blekinges unika förutsättningar, grundat i de styrkor och utmaningar som finns just här. Strategin ska samordna aktörers verksamhet så att det gemensamma resultatet verkar för Blekinges långsiktiga utveckling. På regional nivå fungerar Blekingestrategin som ett styrverktyg av Blekinges regionala satsningar och kopplar samman den lokala nivån med regional, nationell och EUnivå. Regionstyrelsen tog beslut om Attraktiva Blekinge Blekingestrategin den 12 juni Blekingestrategin är indelad i fyra insatsområden: Bilden av attraktiva Blekinge Livskvalitet Arbetsliv Tillgänglighet Strategier och planer som konkretiserar Blekingestrategin I tabellen nedan finns de planer och strategier som Region Blekinges regionstyrelse antagit för att kunna genomföra Blekingestrategin. Eftersom strategin är hela Blekinges kompass är listan inte komplett; andra organisationer har egna verktyg som också bidrar till processen. Insatsområde Styrdokument Bilden av Attraktiva Blekinge Strategi för besöksnäringen Blekinge Livskvalitet Blekinges regionala kulturplan Tillgänglighet Regionalt trafikförsörjningsprogram Länstransportplan Blekinges regionala digitala agenda Arbetsliv Kompetensförsörjningsstrategi Innovationsstrategi för Blekinge Horisontella perspektiv Klimat- och energistrategi för Blekinge -Åtgärder med utblick till 2020 Länsgemensam folkhälsopolitisk policy Bilden av attraktiva Blekinge varumärket Blekinge Blekinge har goda förutsättningar att vara en både nationellt och internationellt attraktiv och konkurrenskraftig region. Varumärket Blekinge, eller Bilden av attraktiva Blekinge, byggs kring tre styrkor: Blekinges geografiska läge Blekinge har ett strategiskt läge nära växande marknader i det nya, öppna Europa. Blekinges kust och skärgård Ett unikt kustlandskap och en orörd skärgård ger stora möjligheter för den som söker rekreation eller havsnära miljöer att arbeta och leva i. 9

63 Kreativitet och innovationsförmåga I Blekinge finns en kreativitet och ett innovationsklimat som präglar allt från industri och kultur till landsbygdsutveckling. Genom att använda besöksnäringen som drivkraft för varumärket Blekinge, och engagera de människor i regionen som är involverade i besöksnäringen, etablerar vi en naturlig motor för utvecklingen av Blekinges varumärke. Blekinges attraktionskraft mäts i Attraktionsindex, en varumärkesmätning som ger svar på viktiga frågor om platsens attraktivitet och varumärke. Mål bilden av attraktiva Blekinge Undersöka möjligheterna att effektivisera service till inflyttande till Blekinge och samordna servicen med arbetet att få företagsetableringar till regionen Indikator Attraktionsindex ska öka jämfört med tidigare mätning. Horisontella perspektiv Samverkan, hållbarhet, jämställdhet, mångfald och internationalisering är horisontella perspektiv som ska genomsyra alla verksamhetsområden i Blekingestrategin. Mål horisontella perspektiv Integrera horisontella perspektiv i Region Blekinges verksamhet och i de regionala utvecklingsinsatser Region Blekinge medverkar till. Att öka kunskapen om de horisontella perspektivens betydelse för regional utveckling såväl inom Region Blekinge som bland de projekt som Region Blekinge medfinansierar. Indikatorer Antal deltagande projekt i Region Blekinges aktiviteter för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte när det gäller horisontella perspektiv. Samverkan Att stärka samverkan inom och utanför regionen är Region Blekinges främsta verktyg för att nå framgång med Blekingestrategin. Det kan bestå av samverkan mellan medlemmarna, men också med och andra aktörer, som högskola och näringsliv, regionalt forum för tillväxt, kompetens- och kultursamverkansplattformar. 10

64 Mål samverkan Att Region Blekinges externa möten och arrangemang involverar deltagarna. Att följa upp hur arbetet med Blekingestrategin fortlöper och samla information på som ett nav i utvecklingen av Blekingestrategin. Indikator För större möten som följs ger 75 procent av de som svarar på den efterföljande utvärderingen betyget bra eller mycket bra på frågor som handlar om engagemang och möjlighet att involvera sig. Hållbarhet Region Blekinges miljö- och hållbarhetsarbete bygger på ett beslut i regionstyrelsen att verksamheten ska ta hänsyn till de fyra hållbarhetskriterierna. De fyra hållbarhetskriterierna är: Ämnen tagna från berggrunden får inte systematiskt öka i naturen. Ämnen från samhällets produktion får inte systematiskt öka i naturen. Det fysiska underlaget för naturens kretslopp och mångfald får inte utarmas. Vi ska ha en effektiv och rättvis resursfördelning så att människor kan tillgodose sina behov. Som en konsekvens av beslutet har ledningsgruppen antagit ett hållbarhetsprogram för verksamheten. För all regionens verksamhet ska hållbarhetsaspekterna beaktas, inte minst de projekt Region Blekinge är med och finansierar. Mål hållbarhet Fortsätta utvecklingen av metod för att göra hållbarhetsbedömning inför beslut enligt de fyra hållbarhetskriterierna. År 2018 ställs hållbarhetskrav på leverantörer vid minst 80% av alla upphandlingar (även direktupphandlingar) av varor och tjänster. År 2018 har verksamhetens klimatpåverkan från tjänsteresor minskat med 40 % jämfört med Genom samverkan medverka för att initiera minst två projekt inom området miljö, energi och klimat och ett projekt inom folkhälsa. Indikatorer Minskat antal resor totalt. Minskat antal flygresor. Ökat antal kollektivresor. Andel fossilfritt drivmedel i leasade 11

65 Jämställdhet Jämställdhet är en viktig utvecklingsfråga och ska genomsyra alla satsningar, både de som sker i Region Blekinges namn och de Region Blekinge är med och finansierar. Mål jämställdhet Att verka för att kvinnor och män gynnas i lika hög grad av de initiativ som finansieras av Region Blekinge. Att stimulera de projekt som Region Blekinge medfinansierar, till att aktivt bidra till ökad jämställdhet. Indikatorer Antal deltagande projektledare eller motsvarande i projektaktiviteter som bidrar till ökad jämställdhet. Andel projekt med jämn representation av kvinnor och män i styrgruppen. Integrations- och mångfaldsperspektiv i Blekinges regionala tillväxtarbete Att minska utanförskapet och arbeta för en inkluderande tillväxt är en förutsättning för en fortsatt stabil samhällsutveckling och hållbar tillväxt genom att bättre ta tillvara på hela befolkningens kompetens, entreprenörskap och erfarenheter. Vi står inför utmaningen att skapa ett gott klimat för entreprenörskap och företagande, ett diversifierat näringsliv med en rad olika branscher som anställer inom olika kompetensnivåer samt ett livaktigt civilsamhälle och en öppen attityd till nya invånare. En viktig tillväxtfaktor som vi framöver bör beskriva mycket tydligare är ökad integration med minskat utanförskap och ökad mångfald som följd. Hållbar mångfald kräver ett system där arbetsplatser blir långsiktiga landningsytor för mångfalden. Systemen måste förmå ta tillvara individers inre kvaliteter och omfamna de nytänkande förhållningssätt mångfalden erbjuder. Det finns stor potential i att se förbi de yttre attributen och istället rikta mer fokus på individers inre förmågor och kapacitet både ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv, men även ur ett tillväxtperspektiv. Mål mångfald Arbeta för att inkludera perspektivet i framtida regionalt tillväxtarbete. Internationalisering Region Blekinges internationella översikt togs fram under 2013 och beskriver de strategier och verktyg Blekinge har att förhålla sig till för gränsöverskridande samarbete samt anger hur internationalisering bidrar till genomförandet av Blekingestrategins insatsområden. Genomförandet av det internationella arbetet sker utifrån fyra huvudprocesser: Bevaka för regionen relevanta EU:program, fonder och policies. Främst med stöd av Småland Blekinges gemensamma Brysselkontor samt inom ramen för genomförandet av EU:s Östersjöstrategi. 12

66 Påverka för regionen relevanta EU:program fonder och policies. Främst genom deltagande i samarbetsorganisationen Euroregion Baltic, Södra Östersjöprogrammets övervaknings kommittee och Östersjöprogrammets sub-kommittee. Utveckla projekt, nätverk och kunskap. Främst med stöd från de regionala strukturfondsprogrammen och programmen för territoriellt samarbete inom östersjöområdet. Främja aktörer i regionen genom information, rådgivning och lärande kring EU:s program och fonder. Mål internationalisering Att Region Blekinges externa möten och arrangemang involverar deltagarna. Stärka Blekinges strategiska position i östersjöområdet. Öka kunskapen hos Region Blekinges medlemsorganisationer om EU:s fonder och program Stärka Blekinges förutsättningar för gränsöverskridande samarbeten och projekt med särskilt fokus på transport/infrastruktur, sjösäkerhetsfrågor och besöksnäring. Indikator Att utveckla 1-3 gränsöverskridande projekt med stöd från något av EU:s program och fonder samt att genomföra minst 1 regionalt informationstillfälle om gränsöverskridande samarbete. Medarbetare I en kunskapsintensiv organisation som Region Blekinge är medarbetarna den viktigaste tillgången. Lärande och kompetensutveckling Ett kontinuerligt lärande och kompetensutveckling för medarbetarna är en självklar förutsättning för en kunskapsintensiv organisation som Region Blekinge. I budgeten finns årligen avsatta medel för att detta ska kunna verkställas. Jämställdhet Region Blekinge ska vara en attraktiv arbetsplats som främjar kvinnor och mäns lika rätt i fråga om arbete, anställningsvillkor och utvecklingsmöjligheter. Målet är att få igång ett fortlöpande arbete med jämställdhetsfrågor som ska beröra alla medarbetare och som ska leda till att jämställdhetsfrågor hanteras som en löpande del av verksamheten. (Utdrag ur jämställdhetsplanen). Lönekartläggningar ska ske fortlöpande och kommer att genomföras även Detta för att säkerställa att inga orimliga löneskillnader finns med hänsyn till kompetens, kön med mera. Frisknärvaro Region Blekinge ska fortsätta att arbeta för att ha friska medarbetare. Detta arbete ska göras genom att kontinuerligt driva förebyggande insatser samt att ha ett nära samarbete med vår företagshälsovård. Vi ska även följa upp hur våra medarbetare upplever sin arbetsmiljö genom en medarbetarenkät/temperaturmätare ett par gånger varje år. Utifrån medarbetarundersökningen ska cheferna arbeta med handlingsplaner som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. 13

67 Medarbetarenkät För att kunna stämma av hur medarbetare ser på sin arbetsmiljö genomför vi medarbetarenkäter regelbundet. Kärnvärdeprocess - Värdegrund Under 2014 startades en process för att utveckla Region Blekinges organisationskultur genom att ta fram kärnvärden som ska genomsyra hela organisationen. Mål medarbetare Samtliga medarbetare ska delta i minst en kompetensutvecklingsinsats varje år. Under hösten 2015 och våren 2016 ska vi ta fram en ny jämställdhetsplan på Region Blekinge. Planen ska följas upp årligen under 2017 och Genomföra lönekartläggning och ta fram ett underlag inför löneöversynen utifrån denna. Minst 80 % av medarbetarna ska helst inte ha några eller som mest 5 sjukfrånvarodagar per år. Region Blekinge ska under 2016 genomföra minst 2 medarbetarundersökningar gällande hur medarbetarna upplever sin arbetsmiljö. Svarsfrekvensen ska vara minst 75 % av samtliga medarbetare. Under 2016 genomföra en utbildning i värdebaserat ledarskap för chefer på Region Blekinge. Indikatorer Antal medarbetare som deltagit i minst en kompetensutvecklingsinsats varje år. Status ny jämställdhetsplan vid utgången av Genomförd lönekartläggning med åtgärdsplan för eventuella löneskillnader som inte är rimliga utifrån kompetens och kön. Andel medarbetare som har 5 sjukfrånvarodagar eller färre per år. Antalet genomförda medarbetarundersökningar samt dess svarsfrekvens. Följa upp förståelsen av värdegrunden internt. Att alla chefer och medarbetare känner till Region Blekinges vision och kärnvärden och arbetar aktivt för att de ska genomsyra vardagen. Kommunikation Syftet med Region Blekinges externkommunikation är synlighet och deltagande för samverkan med medlemmar politiker och tjänstemän och samverkanspartners som primära målgrupper. Externkommunikation är ett viktigt verktyg för att driva samverkansprocesser därför anordnar vi mötesplatser regelbundet som exempelvis Innovationsdag, edag bland andra. 14

68 Syftet med Region Blekinges internkommunikation är att få medvetna, stolta och trygga medarbetare som jobbar mot gemensamma mål som bidrar till en helhet för att genomföra Blekingestrategin. Genom att ha en stabil intern grund kan vi kommunicera externt på ett samlat sätt. Den interna informationen bygger på interpersonell kommunikation och möjlighet att ta del av information via ett gemensamt intranät som når alla medarbetare på Region Blekinge. Internkommunikationen är också starkt kopplad till arbetet med kärnvärden. Webbplats Arbeta med innehållet på och kompletterande sociala medier för att ge en aktuell bild av vad Region Blekinge gör. Nyhetsbrev Region Blekinge producerar varje vecka ett nyhetsbrev om Blekinges utveckling. Brevet går ut via e- post till drygt 2500 prenumeranter bland Region Blekinges medlemmar, partners och andra intresserade av Blekinges utveckling. Under året ska nyhetsbrevet förankras ytterligare internt så att fler medarbetare utnyttjar brevet som en kanal att föra ut budskap till medlemmarna. Blekingedagen Enligt Region Blekinges förbundsordning är en av förbundets uppgifter att stärka demokrati och medborgardialog genom att organisera arenor där lokala och regionala aktörer kan mötas. En sådan arena är: Blekingedagen ett årligt evenemang då styrelsen i Region Blekinge bjuder in medlemmar, organisationer, företag och andra som är intresserade av Blekinges utveckling för att träffas och diskutera en aktuell fråga. Blekingedagen 2014 hölls i Sölvesborg på temat hållbar utveckling och 2015 i Ronneby på temat hur kultur kan bidra till regional utveckling. Intranät Aktivt arbeta för att innehållet på intranätet är relevant och aktuellt och att strukturen är lätt att förstå. Göra en förstudie för beslut 2016 om intranät med funktioner för diarieföring och dokumenthantering för den politiska processen. 15

69 Mål kommunikation Att ha en webbplats som ger service till medlemmar, medier och allmänhet med aktuell och fördjupad information. Att webbplatsen används av målgruppen Region Blekinges medlemmar politiker och tjänstemän. Ge ut minst 30 nyhetsbrev under Fler än 230 deltagare på Blekingedagen. Deltagarna på Blekingedagen 2016 ska ha ett gott intryck av Blekingedagen Att medarbetare på Region Blekinge ska ha tillgång till aktuell och lättillgänglig information via ett intranät. Indikatorer Göra en användarundersökning av för målgruppen Region Blekinges medlemmar Att antalet besökare på ökar. Antal utgivna nyhetsbrev Antal deltagare på Blekingedagen Utvärdering av Blekingedagen 75 procent av de som svarar på den efterföljande utvärderingen ska ge betyget bra eller mycket bra när det gäller det totala intrycket av Blekingedagen Antalet medarbetare som är inne på intranätet fler än 3 gånger i veckan ska öka. Fler än 70% ska tycka att intranätet är en viktig källa för information fråga i medarbetarenkät.. 16

70 Kansli Kansliets uppdrag är att hålla ihop övergripande administrativa funktioner för stöd och service till den politiska organisationen och verksamhetsområdena. Region Blekinges kansli innehåller en ekonomienhet, IT-enhet samt funktioner för upphandling/avtal, PA, sekreterare regionstyrelsen. Mål kansli Arbeta fram och kvalitetssäkra ärendeprocessen till regionstyrelsen. Att alla Region Blekinges medarbetare ska få hjälp och stöd för att de administrativa rutinerna runt ekonomi, löner etc. Indikatorer Samtliga politiker i regionstyrelsen ska tycka att det finns bra beslutsunderlag till ärenden som behandlas. Alla medarbetare känner till var man kan hitta rutinbeskrivningar för att kunna tidrapportera samt sakgranska och attestera fakturor. 17

71 6. Verksamhetsområde Kultur och fritid Uppdrag Region Blekinges uppdrag är att främja, utveckla och göra kultur och fritid tillgänglig för alla i Blekinge. I Attraktiva Blekinge Blekingestrategin spelar verksamhetsområde kultur och fritid en viktig roll för att kunna uppfylla målen inom insatsområdena Bilden av Attraktiva Blekinge och insatsområdet Livskvalitet. Verksamhetsområdet har det strategiska ansvaret för att Blekinges kulturplan genomförs. Ekonomiska förutsättningar Blekinge har en regional kulturplan som beskriver riktlinjerna för hur kulturen ska utvecklas och bedrivas i Blekinge under gällande period. Den utgör också underlaget för Region Blekinges ansökan om statsbidrag till Statens kulturråd i de delar som ska ha statlig medfinansiering. För att kunna genomföra de utvecklingsområden som är beskrivna och beslutade i Blekinges regionala kulturplan krävs utökade resurser om ca 3,8 miljoner. Detta gäller satsningarna inom bildkonst och form, dans, utveckling av kulturskaparnas villkor samt utveckling av de insatser som finns beskrivna i Blekinges Regionala digitala agenda (ReDa). Organisation Region Blekinges Kultur-och fritids förvaltning initierar och driver utvecklingsarbete på uppdrag av kultur- och fritidsnämnden. En del av arbetet är att handlägga, följa upp och utvärdera verksamhetsbidrag och utvecklingsmedel. Andra centrala områden är utvecklingsarbete, omvärldsbevakning, dialog och nationella kontakter. Kulturkansliet består av tre personer samt våra operativa enheter Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg, Musik i Blekinge, Dans i Sydost samt Slöjd i Blekinge. Totalt 22 personer (18 tillsvidareanställda varav 9 män och 9 kvinnor och 4 visstidsanställda varav 2 män och 2 kvinnor). Mål och uppföljning Arbetet med att utveckla kulturen i Blekinge utgår dels från de nationella kulturpolitiska målen och dess nationella prioriteringar samt de regionala kulturpolitiska prioriteringarna. Båda dessa finns beskrivna i Blekinges regionala kulturplan. Nationella prioriteringar För att uppnå de nationella målen ska kulturpolitiken: Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse. Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan. Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. För att kunna uppnå de nationella kulturpolitiska målen finns även nationellt utpekade prioriterade områden som ska beaktas i allt utvecklingsarbete, dessa är barn och unga, jämställdhet, tillgänglighet, mångfald, nationella minoriteter, internationellt och interkulturellt arbete samt kulturskaparnas villkor. 18

72 Regionala prioriteringar För att uppnå målen för Region Blekinges Kulturpolitik har följande regionala kulturpolitiska prioriteringar gjorts: barn och unga tillgänglighet samverkan delaktighet internationalisering dans bildkonst och form Region Blekinge vill erbjuda människor att vara delaktiga i Blekinges kulturliv. När fler människor, i alla åldrar och livssituationer kan möta kultur och dess olika uttryck kommer bättre förutsättningar skapas för ett kreativt, livskraftigt, demokratiskt och hållbart samhälle. Kulturpolitiken i Blekinge verkar för att öka tillgängligheten till kultur för regionens invånare och på så sätt skapas en grund för att fler ska kunna delta. Det handlar också om att nå nya grupper och arbeta för att Blekinges kulturliv ska vara jämlikt och jämställt. Ett viktigt utvecklingsområde de kommande åren är att förbättra den digitala tillgängligheten och möjligheten att ta till sig information för både boende och besökare i Blekinge. Region Blekinge har särskilt pekat ut bildkonst och form samt dans som viktiga utvecklingsområden att utveckla då det saknas infrastruktur inom dessa områden. För att kunna genomföra de mål som finns beskrivna i Blekinges regionala kulturplan har varje regional verksamhet med verksamhetsbidrag utpekade mål att uppfylla som är kopplade till kulturplan och budget. Dessa mål gäller under hela kulturplansperioden Kulturkansliet träffar de regionala verksamheterna två gånger per år för samtal och uppföljning. Dessutom redovisar varje regional kulturaktör årligen kvantitativa och kvalitativa resultat i regionernas gemensamma kulturdatabas. 19

73 Mål kultur och fritid Blekinge ska vara ledande i Sverige på kultur för och med barn och unga. Kulturen i Blekinge ska bli tillgänglig digitalt samt ska delaktighet och eget skapande vara ledord. Samverkan och gränsöverskridande samarbeten ska vara basen i utvecklingen av Blekinges kulturliv. Indikatorer Antal barn och unga/år som besökt kulturverksamheter med regionalt bidrag. Antalet besök/år till kulturverksamheter med regionala bidrag Uppfyllande av mål för kulturen i Regionala digitala agendan. Uppföljning av de regionala institutionernas tillgänglighetsplaner. Uppföljning genom den årliga kvalitativa redovisningen i Kulturdatabasen. Alla i Blekinge ska ha samma möjlighet till att ta del av våra gemensamma resurser för att uppleva och skapa kultur. Verka för ökat samarbete i södra Östersjöregionen. Uppfyllande av de regionala institutionernas planer för jämställdhet och mångfald. Uppföljning av projektmedel och produktionsstöd, fördelning över konst- och kulturområden samt fördelning över geografi. Antal kontakter, programaktiviteter eller föreställningar i annat land. Hot och möjligheter För att kunna uppfylla kulturplanens höga målsättningar krävs en utökad budgetram från Landstinget liksom att det krävs att den statliga nivån återställer 2015 års besparing samt på sikt även stärker sin finansiering för regionens utveckling inom kulturområdet. 20

74 7. Verksamhetsområde regional utveckling Uppdrag Verksamhetsområde regional utveckling samordnar, initierar och driver utvecklingsarbete på uppdrag av regionstyrelsen. En del av arbetet är att handlägga, följa upp och utvärdera verksamhetsbidrag och utvecklingsmedel. Andra centrala områden är omvärldsbevakning, dialog och nationella kontakter. Inom regional utveckling bedrivs strategiska utvecklings- och samverkansuppdrag genom att samordna strategier och insatser samt driva strategiska projekt kopplade till Blekingestrategin, Blekinges regionala utvecklingsstrategi. Regional utveckling har en strategisk roll i uppföljningen av Attraktiva Blekinge Blekinge-strategin och arbetar aktivt inom samtliga insatsområden. Insatsområde Bilden av attraktiva Blekinge beskrivs i avsnitt 5.1 i verksamhetsplanen. Ekonomiska förutsättningar För att kunna genomföra de uppdrag som verksamheten Regional utveckling har krävs idag en stor del projektfinansiering. Projektintäkter 34% Medlemsintäkter 25% Nationellt uppdrag 30% Statliga intäkter 11% Organisation Regional utveckling arbetar med att genomföra Region Blekinges strategiska utvecklings- och samverkansuppdrag genom att samordna strategier och insatser. Vi driver även strategiska projekt kopplade till Blekinge. Här finns ett också projektkontor som hanterar rådgivning och administration av regionala tillväxtmedel, strukturfonder, nationella fonder, EU-fonder och program. Mål och uppföljning Arbetsliv Insatsområde arbetsliv omfattar fyra fokusområden där Region Blekinge samordnar och/eller driver uppdrag och projekt inom tre av dessa, expansivt näringsliv, starkt innovationsklimat och god kompetensförsörjning. Fokusområde miljö-energi- och klimatsmart näringsliv drivs bland annat genom Klimatsamverkan Blekinge och Energikontor Sydost. 21

75 Expansivt näringsliv Genom ökad samverkan med aktörer och medlemsorganisationer, kommunernas näringslivsenheter stärka Blekinges konkurrenskraft med ett expansivt näringsliv för att öka antalet företagsinvesteringar i Blekinges kommuner. Starkt innovationsklimat - Regional Innovationsstrategi Det övergripande målet är att stärka Blekinges innovationsklimat som involverar näringsliv, utbildningsaktörer, offentlig, ideell och kreativ sektor för att skapa förutsättningar för en fortsatt god näringslivs- och samhällsutveckling i ett samspel mellan näringsliv, civila samhället och offentligt finansierad verksamhet. Syftet är också att stärka det regionala ledarskapet för innovationsfrågor, förbättra förutsättningarna för prioriteringsarbetet, specialisera och fokusera resurser samt skapa en gemensam bild och ett underlag för vad innovation är. God kompetensförsörjning Det övergripande målet är att förbättra/öka näringslivet och offentliga organisationers möjlighet att tillgå kompetent arbetskraft samt att fler går vidare till högre utbildning. Kompetensplattformsuppdraget anges särskilt i villkorsbrev från näringsdepartementet och medfinansieras av tillväxtverket. Under 2014 har en gemensam kompetensförsörjningsstrategi för Blekinge tagits fram som beslutades av Regionstyrelsen Nu handlar det om att stödja det arbete som pågår inom de olika områdena i strategin för att medverka till start och utveckling. Ung Framtid i Blekinge Kraftsamling för halverad ungdomsarbetslöshet Blekinges förmåga att attrahera unga är en förutsättning för att klara de stora demografiska utmaningar som regionen står inför. Blekinge måste därför erbjuda de unga både god Livskvalitet och ett gott Arbetsliv. Ungas engagemang är även en förutsättning för förnyelse och utveckling i företag och offentlig verksamhet. En regional handlingsplan och kraftsamling undertecknades 2013, med mål och riktning mot halverad ungdomsarbetslöshet till Genomförandeprojekt finansieras i stor utsträckning genom externfinansiering bland annat av europeiska socialfonden. Besöksnäringen Region Blekinge har genom marknadsbolaget VisitBlekinge AB (svb) fått möjlighet att bli den part som tar strategisk och regionalt ansvar för att besöksnäringen i Blekinge fortsätter sin positiva utveckling. Målet är för regionen är detsamma som det nationella mål som är uppsatt att fördubbla omsättningen fram till

76 Mål arbetsliv Öka antalet företagsinvesteringar i Blekinges kommuner i syfte att öka antalet sysselsätta. Att medverka till att målen i En innovationsstrategi för Blekinge nås. Att medverka till att målen i Kompetensförsörjningsstrategin nås ska ungdomsarbetslösheten ha halverats från 2013 års nivå. Omsättningen inom besöksnäringen 2020 skall vara 4 miljarder. Satsning på strategisk samverkan sam utveckling av Visit Blekinge AB. Indikatorer Antalet nationella och utländska investeringar samt hur många nya arbetstillfällen dessa skapat. Avtal mellan Business Sweden och Region Blekinge och dess medlemmar. Blekinges innovationsindex. Antal nystartade företag och andelen som överlever tre år. Andel bruttonationalprodukten (BRP) som investeras i FoU. Antal aktiviteter som skapar utveckling; konferenser, workshops mm. Statistik för utbildningsområdet och arbetsmarknaden Andel arbetsgivare om upplever god tillgång till rätt kompetens ökar. Andelen åringar som avslutat gymnasiestudier med fullständiga betyg ökar. Öppet arbetslösa och sökande i program av den registerbaserade arbetskraften år i Blekinge. Mäts av Arbetsförmedlingen. TEM/Huit mätning (omsättning i besöksnäringen). Antal gästnätter omsättning av besöksnäringen. Antal bokningar i visitplattformen. Tillgänglighet Region Blekinge arbetar med tillgänglighet som regional planupprättare för infrastruktur och som regional kollektivtrafikmyndighet. Region Blekinge har även fokus på digital tillgänglighet samt strategiska internationella tillgänglighetsprojekt för att positionera Blekinges geografiska läge samt hantera och dra nytta av de ökande flödena över våra hamnar. Området bidrar till regional utveckling genom utveckling av transportsystemets infrastruktur och kollektivtrafik. Det sammanlänkar oss inom länet och med omvärlden i och utanför landet. Bidrar till arbetsmarknadsförstoring och sätter länet på kartan som viktigt transit-län för godstransporter och resande. Länstransportplan Främsta inriktningen är att i enlighet med länstransportplanen bidra till att befästa Blekinge som en viktig port för svensk ökad handel över Östersjön mot östra Europa och Centraleuropa. Därutöver att bidra till en regionförstoring med möjligheter att pendla över länsgränser, att förtäta genom minskade restider och bättre turtäthet i kollektivtrafiken. Trafikförsörjningsprogram Trafikförsörjningsprogrammet ska på ett övergripande sätt visa hur kollektivtrafiken från ett politiskt perspektiv förväntas att utvecklas under kommande år, för att bidra till Blekingestrategin Det är viktigt att satsningar på kollektivtrafik och infrastruktur går hand i hand med den önskade utvecklingen gällande Blekinges närhet till expansiva områden, 23

77 resmöjlighet utan bil och våra miljömål. Under hösten 2015 remissbehandlas förslag till nytt program för perioden där halvtimmestrafik med tåg på Kustbanan och fördubbling av antalet resor med kollektivtrafik finns bland de långsiktiga ambitionerna. Digitala agendan Blekinge ska kännetecknas som ett attraktivt e-samhälle där en stor del av befolkningen använder digitala tjänster. Genom samverkan inom ramen för Blekinges regionala digitala agenda (ReDa) utvecklas e-tjänster gemensamt, satsningar inom e-hälsa samt digital infrastruktur. Mål tillgänglighet Att till 2016 ta initiativ eller delta i ett strategiskt internationellt tillgänglighetsprojekt. Att prioriteringar i länstransportplanen genomförs i enlighet med plan Besluta om nytt trafikförsörjningsprogram Att de prioriterade målen genomförs i den regionala digitala agendan. Livskvalitet I Blekinge har vi förutsättningar att erbjuda goda livsvillkor där människor mår bra, utvecklas och upplever känslan av att leva ett gott liv utifrån sina förutsättningar. Livskvalitet innebär att vi måste se till helhet och sammanhang för att tillgodose de behov framtidens invånare efterfrågar. Blekinges alla kommuner, Landstinget Blekinge, Länsstyrelsen i Blekinge och Region Blekinge har alla verksamheter som påverkar hälsan hos befolkningen. Under 2014 antogs en gemensam folkhälsopolicy. Målet är att få en god och jämlik hälsa hos befolkningen. Där lägger vi grunden för en hållbar utveckling och ett attraktivt Blekinge. Mål livskvalitet Genom ideella föreningen Blekinge Health Arena verka för ökad samverkan för att organisera folkhälsoarbetet i länet samt klargöra Region Blekinges ansvar. Projektkontoret Genom samordningsområde projektkontor leds och samordnas resurser för regional utveckling, främst genom det regionala tillväxtanslag som finns för Blekinges förfogande och är kopplat till det nationella uppdraget genom årliga villkorsbrev från näringsdepartementet. Fokus i insatser ligger på Informationsspridning, projektrådgivning, beredning av ansökningar och uppföljning och lärande kring prioritering och effekter av regionala tillväxtmedel, EU-medel med flera finansieringsformer för stöd till regionala utvecklingsinsatser. Övergripande ska Region Blekinges projektkontor i alla sammanhang verka för att tillgängliga/beviljade projektmedel på bästa sätt bidrar Blekinges regionala utveckling. 24

78 Mål projektkontoret Utveckla en mer strategisk användning av de regionala tillväxtmedlen som verktyg för genomförandet av Blekingestrategin. Verka för att de regionala EUprogrammen används som verktyg för genomförandet av Blekingestrategin. Indikatorer Procentuell fördelning av anslag per insatsområde. Att regionala tillväxtmedel ska fördelas mer jämlikt och jämställt. Fördelningen i procent för kvinnor och män som målgrupp och aktörer skall följas upp. Hot och möjligheter Region Blekinge kan medverka till att samverkan ökar, kompetenser inom områdena höjs och att fler projekt startas av aktörer. Region Blekinge kan också medverka till att samverkan mellan de olika aktörerna gör att mål och effekter nås Blekinges attraktionskraft, även bland unga är en komplex utmaning som kräver att alla berörda områden som utbildning, arbete, inflytande, hälsa, fritid och kultur gemensamt tar ansvar. Blekinge kan välja att uttala att arbeta med ett horisontellt fokus ungdomar vilket skulle ge kraft i arbetet med att göra Blekinge attraktivt för unga. Det som är avgörande för genomförande av mål är en god balans mellan mål och tillgängliga resurser. Nationell finansiering, strukturfonder och andra EU-program är avgörande för genomförande för många av de beskrivna aktiviteterna och därmed måluppfyllelse. Det finns inga resurser avsatta i driftbudget eller projekt nationellt uppdrag för statistikfunktion (inköp, bearbetning och analys av statistik) för att kunna följa fördelningen av medel utifrån de horisontella kriterierna. För att kunna utveckla detta kommer det att krävas extra resurser. Med sikte på 2017 bör kompetenshöjande insatser gällande det horisontella perspektivet mångfald prioriteras. Utbildningsinsatser bör göras för hela organisationen på liknande sätt som vi gjort med hållbarhet under

79 8. Verksamhetsområde trafik Uppdrag Trafikverksamhetens uppdrag är att utveckla kollektivtrafiken enligt målen i trafikförsörjningsprogrammet genom att handla upp, verkställa och marknadsföra den upphandlade kollektivtrafiken. Trafiken drivs huvudsakligen under varumärket Blekingetrafiken. Ett arbete har påbörjats för gemensamma strukturer och ökad helhetssyn inom all regional verksamhet. Kollektivtrafiken ska ännu tydligare bli ett verktyg i processen med att utveckla ett attraktivt Blekinge. Trafiknämnden är beredande organ inför regionstyrelsens beslut och ansvarar för genomförandet av kollektivtrafiken vilket omfattar att planera, upphandla och genomföra en god kollektivtrafik inom beslutade ekonomiska ramar. Uppdraget finns beskrivet i det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Blekinge , ett strategidokument för hur trafiken ska utvecklas på kort sikt. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten ansvarar för det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Då nuvarande program förlängts att gälla t.o.m. februari 2016 ligger detta, medlemsdialoger samt beslutad verksamhetsplan för åren till grund för trafikplanering och budgetarbete. I arbetet med trafikförsörjningsprogrammet för perioden har det blivit ännu tydligare att utvecklingsarbetet måste vara mycket långsiktigt med siktet inställt på en punkt långt bortom programperioden. Detta måste i sin tur även börja genomsyra beslut på kortare sikt. Ekonomiska förutsättningar Trafiknämndens verksamhet finansieras med medlemsbidrag från landstinget och länets samtliga kommuner samt med trafikintäkter från våra kunder. Beräknad nettokostnad att täcka genom underskottsbidrag för 2016 av våra medlemmar är ,9 tkr exkl. kollektivtrafikmyndighet. Organisation VO Trafik har ca 40 medarbetare och består av tre enheter: Trafikplanering- och produktion Enheten ansvarar för trafikplanering och produktion av buss-, tåg-, och skärgårdstrafik. En annan uppgift är löpande underhåll och planering av stationer, resecentra, hållplatser, bryggor etc. Marknad och försäljning Enheten ansvarar för försäljning, information, kommunikation och marknadsföring. Särskild kollektivtrafik Enheten ansvarar för trafikledning och beställningsmottagning för serviceresor, trafikupplysning, störningsinformation och färdtjänsthandläggning. Särskild kollektivtrafik omfattar färdtjänst, riksfärdtjänst, sjukresor och öppen närtrafik. Mål och uppföljning I det regionala trafikförsörjningsprogrammet finns ett antal uppställda mål för kollektivtrafiken. Dessa specificeras och kommenteras i den efterföljande texten. Resandeutveckling Det övergripande målet för trafiknämnden och trafikverksamheten är fördubblat resande 2030 med utgångspunkt från resandet år Det finns inget delmål för 2014 utan de gäller enligt nedan: 26

80 % % % De insatser som görs för att nå målet är riktade satsningar för att utveckla verksamheten inom olika områden såsom kunskapshöjning, hållbar utveckling, systemutveckling, förbättrad punktlighet och ökad baskvalitet i kollektivtrafiken. Klimat- och miljömål Busstrafiken skall i huvudsak drivas med ett miljöanpassat, icke fossilt drivmedel och fordonen ska vara väl anpassade till trafikmiljön. Ekonomimål En effektiv trafik med god kostnadstäckning ska eftersträvas. Nya satsningar på trafik behöver alltid tid för inarbetning men ska efter etablering bidra till att trafikområdet som helhet behåller en god kostnadstäckningsgrad. Kvalitetsmål Det finns ett antal kvalitetsmål kopplade till Blekinges kollektivtrafik: den ska vara attraktiv och ha en allmänt hög standard avseende säkerhet, service, renhållning, tidhållning och kundärenden. Mål kundfokus Kundnöjdhetsindex ska överstiga genomsnittligt index för riket. Med kundnöjdhetsindex avses det index som anger hur nöjda kunderna är med den senaste resan enligt Svensk Kollektivtrafiks årliga undersökning Kollektivtrafikbarometern. Restidsmål Det finns ett antal mål kopplade till restid. Det centrala budskapet är att restiderna med kollektivtrafiken måste bli kortare för att kunna konkurrera med bilen. Att vara ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen är grunden i all trafikplanering både på kort och på lång sikt. Mål priser och biljetter Det finns ett antal mål kopplade till priser och biljetter. Det ska vara en enkel och lättförståelig prisstruktur och taxan på en nivå så att den kan attrahera nya resenärer till kollektivtrafiken. Det ska vara lika enkelt att resa i som mellan länen. Tillgänglighet Kollektivtrafiken ska vara väl anpassad för att möjliggöra resor för personer med olika funktionsnedsättningar. Den nyligen genomförda bussupphandlingen innebär att samtliga fordon är tillgänglighetsanpassade. Ett antal hållplatser med fler än 20 resande per dag är inte tillgänglighetsanpassade. 27

81 Övergripande mål trafik Resande med kollektivtrafik ska fördubblas till 2030 med utgångspunkt i resandet år Busstrafiken ska drivas med miljöanpassat, icke fossilt drivmedel. Indikatorer Resandeutvecklingen sammanställs och analyseras kvartalsvis Antalet resor 2014 uppgick till 8,3 miljoner vilket var en marginell ökning jämfört med året innan. Delmålet för 2015 är 9,4 miljoner resor. Uppföljning av utsläpp och användning av fossilfritt drivmedel sker genom ett miljöledningssystem och genom årlig uppföljning av våra trafikavtal Kostnadstäckningsgraden beräknas och redovisas varje år Effektiv trafik med god kostnadstäckning. Kollektivtrafiken ska vara attraktiv och hålla allmänt hög standard. Kundnöjdhetsindex ska överstiga genomsnittligt index för riket. Kortare restider för att kunna konkurrera med bilen. Prisstrukturen ska vara enkel och lätt att förstå. Kundundersökningar i tåg och busstrafiken genomförs årligen Tidhållningen mäts kontinuerligt och sammanställning och redovisning sker årligen Nöjdkundindex mäts genom svensk Kollektivtrafiks undersökning Kollektivtrafikbarometern. Mätning och redovisning görs årligen. Restidskvoter mäts i den regionala busstrafiken samt på ett antal utvalda stråk lokalt. Redovisning sker årligen. Prisvärdhet mäts genom Svensk Kollektivtrafiks undersökning Kollektivtrafikbarometern. Mätning och redovisning görs årligen. Antalet hållplatser med fler än 20 resenärer per dag som inte är tillgänglighetsanpassade redovisas årligen. Hot och möjligheter Att verka för att röja undan de hot vi ser mot en utökad kollektivtrafik såväl som att ta tillvara de möjligheter som vi ser för samma ändamål är en ständigt pågående utmaning för vår verksamhet. 28

82 Brister i kvaliteten, inte minst vad gäller infrastrukturen, är ett hot mot en fortsatt positiv utveckling i kollektivtrafiken. Genom prioritering av kollektivtrafiken i olika trafikmiljöer kan denna göras mera attraktiv och därigenom få våra medborgare att oftare välja kollektivtrafiken i första hand. Exempel på detta är dedikerade bussfiler, prioritering vid trafikljus, pendlingsparkeringar och lättillgängliga hållplatser. 29

83 9. Ekonomi Region Blekinge är ett samverkansorgan vars verksamhet till stor del finansieras av bidrag från medlemmarna. Region Blekinges basverksamhet finansieras av medlemsintäkter tillsammans med en mindre del statliga medel. Anslaget för regionala tillväxtåtgärder 1:1-medel samt anslaget 1:3 europeiska regionala utvecklingsfonden tillsammans med EU-medel utgör externfinansiering för genomförande av uppdragen i enlighet med verksamhetsplanen och Blekingestrategin. Kultur- och fritidsområdet finansieras främst via erhållna regionala och statliga medel. Kollektivtrafikverksamheten finansieras även den via medlemsbidrag men här finns också betydande intäkter främst från biljettförsäljning. All verksamhet i dotterbolaget Blekingetrafiken AB överfördes under 2014 till Region Blekinge via en inkråmsöverlåtelse. Detta innebär att hela trafikverksamheten från 2015 finns inom Region Blekinge som juridisk person. De nationella uppdrag som finns från staten åtföljs inte alltid av en finansiering vilket innebär att denna del av verksamheten är underfinansierad. Tidigare år har detta underskott finansierats med regionala tillväxtmedel. I budgeten för 2016 beräknas denna finansiering uppgå till ca 5,8 mnkr. Region Blekinge arbetar med budget och verksamhetsplanering enligt en medlemsdialogmodell som följer medlemmarnas budget- och planeringsprocess. Medlemsdialoger har genomförts med samtliga medlemmar för att diskutera mål, inriktning och finansiering. Efter medlemsdialogen har överläggningar och förankringsprocess skett mellan medlemmarna. Resultatet från dessa dialoger och överläggningar har sedan legat till grund för de budgetdirektiv som regionstyrelsen fastställt på sitt möte den 22 april Budgeten för 2016 är upprättad utifrån följande budgetdirektiv som regionstyrelsen beslutade vid sitt möte den 22 april Medlemsavgiften för 2016 fastställs till 0,30 promille av verkligt taxeringsutfall för 2014 Det nationella uppdraget ska medfinansieras genom regionala tillväxtmedel Uppräkning av bidrag till kollektivtrafik ska göras i enlighet med beslutad verksamhetsplan och budget för Uppräkning av bidrag till Kultur och Fritid ska göras i enlighet med beslutad verksamhetsplan och budget för En engångshöjning avseende bidrag för Kultur och Fritid enligt kultur- och fritidsnämnden hänskjuts till landstingets budgetprocess för regional medfinansiering för 2016 Efter det att budgetdirektiven fastställdes har tilldelningsbeslut om tilläggstrafik avseende båttrafik till Sturkö fattats. I budgetförslaget har intäkter och kostnader för denna trafik lagts till vilket innebär att medlemsbidraget ökat med 3,1 mnkr jämfört med de förutsättningar som budgetdirektivet baseras på. Den ökade nettokostnaden finansieras i sin helhet av Karlskrona kommun. Befintligt avtal om revisionstjänster löper ut i maj En ny upphandling av revisionstjänster ska vara klar under hösten En eventuell kostnadsökning i denna del hanteras i samband med regionstyrelsens fastställande av internbudgeten för 2016 genom omdisponeringar inom gällande budgetramar. Planåren 2017 och 2018 har beräknats genom generella framskrivningar av budget Som utgångspunkt har använts de planeringsförutsättningar som SKL utarbetar. 30

84 Resultatbudget Förslag till budget Alla belopp i TKR Verksamhetens intäkter , , ,0 Verksamhetens kostnader , , ,3 Avskrivningar , , ,2-379 Verksamhetens nettokostnad , ,6 554,5 Intressentbidrag 1) , , ,3 Finansiella intäkter 102,0 104,6 107,2 Finansiella kostnader , , ,0 Resultat efter finansnetto och intressentbidrag 0,0 0,0 0,0 Budgeterat resultat 0,0 0,0 0,0 1) Fördelning intressentbidrag (TKR) Kollektivtrafik , , ,5 Kultur , , ,1 Kollektivtrafikmyndighet 2 148, , ,0 Medlemsavgift , , ,1 Statligt bidrag 2 036, , ,6 Summa , , ,3 Driftbudget per nämnd/verksamhet Driftbudget 2016 (TKR) Intäkter Kostnader Netto RS, RSAU, revision 4 141, ,3 0,0 Trafiknämnd , ,0 0,0 Kultur- och Fritidsnämnd , ,7 0,0 Regional utveckling , ,9 0,0 Ledningsstöd och administration 9 506, ,2 0,0 Summa driftbudget , ,1 0,0 31

85 Detaljerad projektbudget 2016 Projektbudget (TKR) 2016 Blekinge unga lyfter 1 090,0 TENTacle 1 690,0 Kompetensplattform 1 250,0 Framtida projekt arbetsliv och tillgänglighet 1 260,0 Uppföljning/utvärdering 900,0 Nationellt uppdrag 5 750,0 Kultursamverkan 370,0 Kulturarvsprojekt 300,0 Summa projektbudget ,0 Investeringsbudget Investeringsbudget (TKR) Trafikinvesteringar 7 500, , ,3 Övriga maskiner och inventarier 409,6 419,4 429,5 Summa investeringsbudget 7 909, , ,8 Finansiella mål Finansiella mål krävs för att markera att ekonomi är en restriktion för att bedriva verksamhet. Verksamhetsmål behövs för att klargöra uppdraget och ange vad som kan uppnås med befintliga resurser och därmed anpassa målen till de finansiella målen (restriktionen). Finansiella mål och verksamhetsmål hänger således ihop för att möjliggöra god ekonomisk hushållning. Finansiella mål Kollektivtrafiken skall planeras så att en kostnadseffektiv trafik erhålls jämfört med andra län och genomsnitt för riket. Kostnadstäckningen för länets kollektivtrafik var år 2014 ca 47 %. 2. Alla investeringar som görs i inventarier, datorer mm ska finansieras inom den löpande verksamheten, d.v.s. av internt tillförda medel som motsvaras av resultat och årets avskrivningar(ingen skuldsättning). Upptagande av lån får ske till trafikinvesteringar enligt förbundsordningen. 3. Ingen skuldsättning ska ske utöver utnyttjande av checkkredit (vid tillfällig likviditetsbrist). Detta gäller exkl. trafikinvesteringar enligt ovan. 4. Likviditet. Text från budgetpropositionen Utgiftsområde 19: den regionala tillväxtpolitiken utgör huvuddelen i det nationella uppdraget. Anslaget 1:1 regionala tillväxtåtgärder för regional och central projektverksamhet 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden utgör de ekonomiska resurserna för att genomföra politiken. Region Blekinge bedriver för närvarande drygt 40 projekt som projektägare eller Lead Partner. Detta innebär en stor belastning på likviditeten på grund av att utbetalning av EU-medel eller regionala tillväxtmedel sker i efterskott, efter rekvisition av pengar. 5. Räntekostnader som uppstår är ingen godkänd kostnad utan måste snabbt täckas av Region Blekinges medlemsintäkter. Ambitionen är att så snabbt som möjligt rekvirera medel löpande för att minimera räntekostnaden. Användandet av medlemsavgiften för att finansiera räntekostnaden kan ses som en möjlighet att öka den externa finansieringen.

86 Kraft att vilja. Tillsammans är det möjligt. Vi inspirerar, skapar tillfällen att mötas och stärker Blekinge i Sverige och Europa. Tillsammans med våra medlemmar Blekinges kommuner och landsting arbetar vi för att göra det ännu mer attraktivt att besöka, leva och verka i vår region. Region Blekinge, Valhallavägen 1, Karlskrona Tel E-post kansli@regionblekinge.se

87

88

89

90

91 Förslag till beslut REGIONSSTYRELSEN Dnr Handläggare Malena Sandgren Reviderad Rambudget Verksamhetsområde Kultur och fritid 2015 Bakgrund Då Statens Kulturråd meddelade att årets tilldelning av medel kopplade till Kultursamverkansmodellen minskas i samtliga regioner med 1,5 % jämfört med 2014 års tilldelning togs beslut i Kultur- och fritidsnämnden att revidera Kulturoch fritidsnämndens ram- samt internbudget. För Region Blekinge tilldelas kr ett minskat anslag om 245 TKR jämfört med år 2014 års tilldelning. Jämfört med beräknad budget 2015 där vi antog att Kulturrådet skulle räkna upp sitt anslag med 0,5 % motsvarar minskningen 2%, 326,7 TKR jämfört med beslutad budget Förslag Kultur och fritidsnämnden föreslår en reviderad rambudget för Kultur och Fritidsnämnd med en minskning på 326,7 TKR ,9 TKR till ,2 TKR Arbetsutskottet har behandlat ärendet. Beslutsunderlag Förslag till beslut, Beslut Kultur och Fritidsnämnden, Bilaga 1 reviderad rambudget 2015 Arbetsutskottets beslut, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att godkänna reviderad rambudget 2015 Expedieras: Akten Regionstyrelsen Kultur och Fritidsnämnden Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

92 Bilaga 1 reviderad rambudget 2015 Reviderad rambudget Kultur och Fritid Beslut RS juni 2014 Underlag RS jan 2015 Underlag RS juni 2015 Driftbudget 2015 (TKR) Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Omslutningsdifferens RS, RSAU, revision 3 886, , , , , ,7 Trafiknämnd , , , , , ,0 Kultur- och Fritidsnämnd , , , , , ,2-326,7 Regional utveckling , , , , , ,1 Ledningsstöd och administration , , , , , ,6 Summa intäkter/kostnader driftredovisning , , , , , ,6-326,7 1) Reducering av statsbidrag

93

94 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr Handläggare Malena Sandgren/Johanna Olofsson / Upprättande av intern kontrollplan 2015 för Kultur- och Fritidsnämnden Enligt reglemente för intern kontroll (beslut RS ) har regionstyrelsen det övergripande ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll. I detta ligger ett ansvar för att interna kontrollrutiner upprättas inom Region Blekinge samt se till att dessa utvecklas utifrån Region Blekinges kontrollbehov. Nämnderna har ansvaret för den interna kontrollen inom respektive nämnd. Den enskilda nämnden ska se till att regler och anvisningar för den interna kontrollen tas fram och antas i samråd med regionstyrelsen. Region Blekinges revisorer har vid olika tillfällen gjort en risk-och väsentlighetsanalys av verksamheten inom Region Blekinge. Dessutom gör revisorerna granskningar av internkontroll årligen som rapporteras till Regionstyrelsen. Beslut till intern kontrollplan 2015 presenteras i bilaga. Kultur- och fritidsnämnden har behandlat ärendet. Arbetsutskottet har behandlat ärendet. Beslutsunderlag Förslag till beslut, daterat Bilaga 1, Internkontrollplan 2015, Kultur och Fritidsnämnden Regionstyrelsens beslut, Kultur-och fritidsnämndens beslut, Arbetsutskottets beslut, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att godkänna upprättad kontrollplan för 2015 för Kultur och Fritidsnämnden att återrapportering av intern kontrollplan för 2015 görs skriftligt i samband med årsbokslut 2015 Expedieras: Kultur- och fritidsnämnden Ekonomi Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

95 Bilaga 1, Internkontrollplan 2015, Kultur och Fritidsnämnden Process/rutin/system Kontrollmoment Kontrollansvar 1. Fattade beslut Att beslut som fattats VO chef följs upp 2. Arbetsmiljö Genomförs arbetsplatsträffar i enlighet med samverkansavtalet? 3. Resepolicy Genomförs tjänsteresor inom regionen enligt resepolicyn? 4. Verksamhetsstöd till kulturinstitutioner 5. Bidrag till ungdomsorganisationer 6. Intäktssäkring Sker fakturering enligt avtal och överenskommelser? VO chef Granskning utförd (datum, namn) Kontrollmetod Kontrollfrekvens Granskning av samtliga fattade beslut under perioden Uppföljning i samverkansgrupp Rapportering Väsentlighetsutförd (datum, och riskbedömning namn) Rapporteras till 3 gånger/år Kultur och Fritidsnämnden, Regionstyrelsen 1 gång/år Kultur och Fritidsnämnden, Regionstyrelsen VO chef Stickprov 1 gång/år Kultur och Fritidsnämnden, Regionstyrelsen Följs regler för ansökan om verksamhetsstöd VO chef Stickprov 1 gång/år Att reglerna för bidrag till ungdomsorganisationer följs VO chef Extern kontroll 1 gång/år Kanslichef Internkontrollplan Kultur och Fritidsnämnden Med hjälp av en intern kontrollplan dokumenteras arbetet med intern kontroll. Av internkontrollplanen ska framgå vad som kontrolleras, vem som ansvarar för att kontrollen görs samt hur ofta och med vilken metod kontrollen görs. När kontrollen är utförd ska kontrollansvarig intyga med datum och namnteckning att kontrollmomentet är utfört samt ange till vem och när en skriftlig rapportering av resultatet har gjorts. *VO-chef = verksamhetsområdeschef Uppföljning av ingångna avtal och överenskommelser Kultur och Fritidsnämnden, Regionstyrelsen Kultur och Fritidsnämnden, Regionstyrelsen 3 gånger/år Regionstyrelsen

96

97

98 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr Handläggare Sören Bergerland/Maria Purnell / Upprättande av intern kontrollplan 2015 för Trafiknämnden Enligt reglemente för intern kontroll (beslut RS ) har regionstyrelsen det övergripande ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll. I detta ligger ett ansvar för att interna kontrollrutiner upprättas inom Region Blekinge samt se till att dessa utvecklas utifrån Region Blekinges kontrollbehov. Nämnderna har ansvaret för den interna kontrollen inom respektive nämnd. Den enskilda nämnden ska se till att regler och anvisningar för den interna kontrollen tas fram och antas i samråd med regionstyrelsen. Region Blekinges revisorer har vid olika tillfällen gjort en risk-och väsentlighetsanalys av verksamheten inom Region Blekinge. Dessutom gör revisorerna granskningar av internkontroll årligen som rapporteras till Regionstyrelsen. Förslag till intern kontrollplan 2015 för trafiknämnden presenteras i bilaga. Trafiknämnden har behandlat ärendet. Arbetsutskottet har behandlat ärendet. Beslutsunderlag Förslag till beslut, daterat Bilaga 1, intern kontrollplan 2015, Trafiknämnden Regionstyrelsens beslut Beslut intern kontrollplan 2015, Trafiknämnden Arbetsutskottets beslut, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att godkänna upprättad kontrollplan för 2015 för Trafiknämnden att återrapportering av intern kontrollplan för 2015 görs skriftligt i samband med årsbokslut 2015 Expedieras: Trafiknämnden Ekonomi Akten Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

99 Förslag internkontrollplan för Trafiknämnden 2015 Med hjälp av en intern kontrollplan dokumenteras arbetet med intern kontroll. Av internkontrollplanen ska framgå vad som kontrolleras, vem som ansvarar för att kontrollen görs samt hur ofta och med vilken metod kontrollen görs. När kontrollen är utförd ska kontrollansvarig intyga med datum och namnteckning att kontrollmomentet är utfört samt ange till vem och när en skriftlig rapportering av resultatet har gjorts. Process/rutin/system Kontrollmoment Kontrollansvar Granskning utförd (datum, namn) Kontrollmetod Kontrollfrekvens Rapportering utförd (datum, namn) Väsentlighetsoch riskbedömning Rapporteras till 1. Inköp/avtal Följs ingångna avtal enligt regionens upphandlingspolicy? Kanslichef Stickprov 1 gång/år 9 Regionstyrelsen Kanslichef 3 gånger/år 8 Regionstyrelsen 2. Intäktssäkring Sker fakturering enligt avtal och överenskommelser? 3. Resepolicy Genomförs tjänsteresor inom regionen enligt resepolicyn? Uppföljning av ingångna avtal och överenskommelser Trafikdirektör Stickprov 1 gång/år 6 Trafiknämnden Regionstyrelsen 4. Fattade beslut Att beslut som fattats följs upp Trafikdirektör Granskning av 3 gånger/år 9 Trafiknämnden samtliga fattade Regionstyrelsen beslut under perioden 5. Arbetsmiljö Genomförs arbetsplatsträffar i enlighet med samverkansavtalet? 6. Informationskanaler funktioner Är systemen ut mot kund tillgängliga, korrekta och stabila? 7. Produktion av resekort Sker produktion av resekort enligt fastställda rutiner 8. Regionala projektmedel Sker återrapportering av avslutade projekt enligt regelverket? Trafikdirektör Uppföljning i samverkansgrupp 1 gång/år 6 Trafiknämnden Regionstyrelsen Trafikdirektör Checklista 1 gång/år 8 Trafiknämnden Regionstyrelsen Trafikdirektör Stickprov 2 gånger/år 6 Trafiknämnden Regionstyrelsen Ej aktuellt för trafiknämnden 2015

100

101

102 Förslag till beslut Regionstyrelsen Dnr Handläggare Maria Purnell Verkstadsdepå för Öresundståg i Skåne Sammanfattning Verkstadskapaciteten för att säkerställa hög service och kvalitet i den dagliga skötseln av Öresundståg, och för att bedriva effektivt och kontinuerligt underhåll av tågen, är idag otillräcklig. För att säkerställa hög service och kvalitet har Öresundståg AB på ägarnas uppdrag utrett hur fler alternativ kan skapas. Studier har gjorts om att äga eller hyra med resultat som visar att den bästa ekonomiska lösningen kan skapas med ett samhällsägande. Överläggningar med ägarna i Öresundståg AB har visat att det finns intresse för att Region Skåne, som är den största intressenten av den svenska delen av Öresundstågsystemet, påtar sig ansvaret för att uppföra och hyra ut anläggningen till Öresundståg AB. Region Skåne överväger att fatta beslut om att uppföra och förvalta verkstadsdepå, med Öresundståg AB som hyresgäst, men vill inför ett slutligt ställningstagande försäkra sig om att alla övriga delägare ställer sig bakom ett sådant upplägg. Öresundståg AB kommer, givet att nödvändiga beslut tas, att vara hyresgäst till depån. Öresundståg AB tecknar i två steg, med Region Skåne som motpart, ramavtal som reglerar förutsättningarna för det kommande hyreskontraktet och därefter det slutliga hyreskontraktet som är 25-årigt och bygger på självkostnadsprincipen. Trafiknämnden har behandlat ärendet. Arbetsutskottet har behandlat ärendet. Beslutsunderlag Förslag till beslut, Bilaga Verkstadsdepå för Öresundståg i Skåne Trafiknämndens beslut, Arbetsutskottets beslut, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att godkänna att Öresundståg AB ingår ramavtal och 25-årigt hyresavtal med Region Skåne avseende nyttjande av verkstadsdepå till självkostnad att uppdra åt Öresundståg AB att företräda övriga parter gentemot Region Skåne i arbetet med verkstadsdepån att under förutsättning av beslut enligt ovan ge stämmoombud i uppdrag att på bolagsstämma i Öresundståg AB rösta i enlighet med regionstyrelsens beslut att ovanstående beslut förutsätter att Region Skåne fattar beslut om verkstadsdepå Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

103 Expedieras: Akten Trafiknämnden Region Skåne Öresundståg AB Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

104 Karlskrona Dnr Verkstadsdepå för Öresundståg i Skåne Verkstadskapaciteten för att säkerställa hög service och kvalitet i den dagliga skötseln av Öresundståg, och för att bedriva effektivt och kontinuerligt underhåll av tågen, är idag otillräcklig. Öresundstågen har sedan starten år 2000 underhållits och reparerats av DSB (Danske Statsbaner) på deras tågverkstad i Helgoland utanför Köpenhamn. Den nuvarande anläggningen är idag mycket hårt utnyttjad och kan i förhållande till den svenska delen av Öresundstågssystemet anses vara felplacerad vilket därmed skapar negativa konsekvenser på kostnader och kvalitet i verksamheten. För att säkerställa hög service och kvalitet har Öresundståg AB på ägarnas uppdrag utrett hur fler alternativ kan skapas. Studier har gjorts om att äga eller hyra med resultat som visar att den bästa ekonomiska lösningen kan skapas med ett samhällsägande. Detta kan genomföras genom att Öresundståg AB uppför och äger en anläggning inom ramen för nytt dotterbolag eller att någon av ägarna till Öresundståg AB uppför och hyr ut anläggningen till Öresundståg AB. Överläggningar med ägarna i Öresundståg AB har visat att det finns intresse för att Region Skåne, som är den största intressenten av den svenska delen av Öresundstågsystemet, påtar sig ansvaret för att uppföra och hyra ut anläggningen till Öresundståg AB. Ett kostnadsöverslag har tagits fram utifrån två scenarier, verkstadshall med 6 respektive 10 spår. I depån ingår även en svarv, en så kallad kombihall (tvätt, sanering av kiotter och kadaver, avisning) med två platser, och uppställningsplatser för 22 fordon. Investeringsbeloppet för de två scenarierna uppskattas till 970 mnkr (6 spår) respektive mnkr (10 spår) i 2019 års prisnivå. I beloppet ingår investeringar för Pågatågsfordon med cirka 100 mnkr (oavsett scenario). Kostnaden för underhåll av de svenska tågen (75 fordon) uppgick 2014 till cirka 260 miljoner kronor och dagligt underhåll såsom städning, tvätt och klottersanering kostade cirka 70 miljoner kronor. Kostnaden för underhåll fördelas på de olika trafikhuvudmännen per tågkilometer. Det finns ingen särredovisning av hyreskostnaderna avseende dagens underhållskostnader vilket gör det svårt att göra en exakt jämförelse med dagens kostnad. Bedömningen är dock att upplägget med en verkstadsdepå i egen regi inte innebär högre kostnader i jämförelse med dagens upplägg. Region Blekinge Valhallavägen 1 SE Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

105 Region Skåne överväger att fatta beslut om att uppföra och förvalta verkstadsdepå, med Öresundståg AB som hyresgäst, men vill inför ett slutligt ställningstagande försäkra sig om att alla övriga delägare ställer sig bakom ett sådant upplägg. Öresundståg AB kommer, givet att nödvändiga beslut tas, att vara hyresgäst till depån. Öresundståg AB tecknar i två steg, med Region Skåne som motpart, ramavtal som reglerar förutsättningarna för det kommande hyreskontraktet och därefter det slutliga hyreskontraktet som är 25-årigt och bygger på självkostnadsprincipen. Region Skåne önskar att respektive delägare tar ställning och föreslår, för det fall att det finns ett positivt ställningstagande, att respektive delägare i Öresundståg AB fattar följande beslut: 1. Godkänna att Öresundståg AB ingår ramavtal och 25-årigt hyresavtal med Region Skåne avseende nyttjande av verkstadsdepå till självkostnad. 2. Uppdra åt Öresundståg AB att företräda övriga parter gentemot Region Skåne i arbetet med verkstadsdepån. 3. Under förutsättning av beslut enligt ovan ge stämmoombud i uppdrag att på bolagsstämma i Öresundståg AB rösta i enlighet med regionstyrelsens beslut. 4. Beslut enligt punkt 1-3 ovan förutsätter att Region Skåne fattar beslut om verkstadsdepå. Region Blekinge Valhallavägen 1 SE Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

106

107

108 Förslag till beslut Regionstyrelsen Dnr Handläggare Pär Welander Samverkansavtal för Krösatågen Sammanfattning Tågtrafiken mellan Karlskrona och Emmaboda körs under produktvarumärket Krösatåg. Krösatågen är ett regionaltågsystem som bedrivs i ett samarbete mellan Jönköpings Länstrafik, Länstrafiken Kronoberg, Kalmar Länstrafik, Blekingetrafiken, Skånetrafiken och Hallandstrafiken. Krösatågen består av ett antal delsystem. Vår trafik ingår i delsystemet som har trafik mellan Karlskrona-Emmaboda och Kalmar-Emmaboda. Nuvarande samverkansavtal, där Blekingetrafiken ej varit en part, har uppdaterats utifrån nu gällande samarbete, bl a att nya parter tillkommit i samarbetet. Avtalet reglerar hur samverkan inom Krösatågen ska ske. Grunden för arbetet med Krösatågen är respektive parts Trafikförsörjningsprogram. För att uppnå bästa möjliga utfall i trafiken för resenärer och ekonomi sker en stor del av arbetet med Krösatågens gemensamt och samordnas mellan parterna. Samarbetet regleras i detta avtal och gäller bl a arbete avseende trafikavtal, underhållsavtal och fordon samt marknadsföring. Avtalet ger oss en möjlighet att bedriva och utveckla trafiken på ett effektivt sätt. Avtalet har senaste året processats i Styrgruppen för Krösatåg med politisk samt tjänstemanna-representation från samtliga parter i samarbetet. Avtalet gäller till fram till respektive trafikavtal sägs upp, vilket i vårt fall är i december 2018 såvida ingen option utlöses. Trafiknämnden har behandlat ärendet. Arbetsutskottet har behandlat ärendet. Beslutsunderlag Förslag till beslut, Samverkansavtal Krösatågen Trafiknämndens beslut, Arbetsutskottets beslut, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att godkänna förslag till Samverkansavtal för Krösatågen Expedieras: Intranätet Akten Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

109 Samverkansavtal för mellan Jönköpings Länstrafik Länstrafiken Kronoberg Kalmar Länstrafik Blekingetrafiken Skånetrafiken Hallandstrafiken

110 Sida 1 av 12 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och avtalets omfattning Övergripande målsättning Organisation Parts ansvar för Krösatågstrafiken Administration och fördelningsprinciper Trafikupplägg och betalningsplan Fordon Marknadsföring Försäljning, taxor och biljetter Kundserviceansvar Avtalsperiod Övriga villkor Bilageförteckning Bilagenummer Bilaga 1 Innehåll Resevillkor för kollektivtrafiken i södra Sverige

111 Sida 2 av 12 Detta avtal ( Avtalet ) avseende samverkan inom regionaltågsystemet Krösatågen har denna dag träffats mellan; (1) Region Jönköpings län och dess verksamhetsområde Jönköpings Länstrafik, org.nr , med adress Box 1024, Jönköping, ( JLT ); och (2) Region Kronoberg genom Länstrafiken Kronoberg, org.nr ; med adress Växjö, ( LTK ); och (3) Landstinget i Kalmar län och dess förvaltning Kalmar Länstrafik, org.nr , med adress Box 54, Högsby, ( KLT ); och (4) Region Blekinge genom Blekingetrafiken, org.nr , med adress Valhallavägen 1, Karlskrona, ( BT ); och (5) Region Skåne genom Skånetrafiken, org.nr , med adress Hässleholm, ( ST ); och (6) Region Halland, org. nr , med adress Box 517, Halmstad, ( HLT ). JLT, LTK, KLT, BT, ST och HLT benämns nedan var för sig som Part och gemensamt som Parterna. 1. Bakgrund och avtalets omfattning 1.1. Krösatågen är ett gemensamt regionaltågsystem med fyra olika delsystem i Småland, Halland, Blekinge och Skåne. Krösatågen kompletterar och samverkar med andra regional- och lokaltågsystem inom det geografiska området samt svarar för del av anslutningarna till och från södra stambanan. I Krösatågen finns två fordonstyper, Itino och X 11. I Krösatågen finns två trafikavtal med Transdev Sverige AB( Trafikoperatören ): - Trafikavtal Krösa Original med JLT, HLT, LTK och KLT - Trafikavtal Krösa Syd med LTK, ST, KLT och BT. I Krösatågen finns även en underhållsleverantör, Bombardier Transportation ( Underhållsföretaget ) som har två underhållsavtal, ett för Itino och ett för X11: - Underhållsavtal Itino med JLT, HLT, LTK och KLT - Underhållsavtal X11 juni 2013 med JLT, LTK, ST, KLT och BT. Underhållet sker inledningsvis i Nässjö. När verkstaden i Kalmar är färdig flyttas underhållet för delsystem 4 till den verkstaden Krösatågen består av fyra olika delsystem; Delsystem 1 (Krösa Original); Itinotåg i Trafikavtalet Krösa Original och Underhållsavtalet Itino: - Nässjö Halmstad

112 Sida 3 av 12 - (Oskarshamn)Eksjö Nässjö (Jönköping) - Vetlanda Nässjö - Växjö Värnamo Jönköping - Tranås Nässjö (Jönköping) Beställaren är JLT, HLT, LTK och KLT. Delsystem 2 (Krösa Original); X 11 i Trafikavtalet Krösa Original och Underhållsavtalet X11: - Jönköping Nässjö Alvesta Växjö Beställaren är JLT och LTK. Delsystem 3 (Krösa Syd); X 11 i Trafikavtalet för Krösa Syd och Underhållsavtalet X11: - Hässleholm Växjö Beställaren är LTK och ST. Delsystem 4 (Krösa Syd); X 11 i Trafikavtalet Krösa Syd och Underhållsavtalet X11: - Emmaboda-Karlskrona - Emmaboda-Kalmar - (Emmaboda-Växjö) Beställaren är KLT och BT Parterna ser ett behov av att reglera sitt samarbete om tågtrafik under varumärket Krösatågen. Mot bakgrund av detta ingår Parterna följande samarbete på de villkor som anges nedan i Avtalet. 2. Övergripande målsättning Målsättning 2.1. Grunden för arbetet med Krösatågen framgår av respektive Regional Kollektivtrafiktrafikmyndighets beslut om allmän trafikplikt och ambitionsnivåerna i de olika trafikförsörjningsprogrammen och övriga strategiska dokument för utveckling av trafiken Krösatågen är ett regionaltågsystem som trafikerar egna linjer. Krösatågen stödjer och samverkar med delsystemen genom trafikering på gemensamma linjesträckningar. Målsättningen är att förenkla resandet och underlätta pendlingen mellan länen. Denna samverkan syftar till att med gemensamma resurser skapa långsiktigt fungerande trafik som ger god trafikekonomi och är miljömässigt hållbar. Långsiktighet och helhetssyn 2.3. Parterna åtar sig att långsiktigt, aktivt och lojalt samverka enligt de utgångspunkter, avgränsningar och riktlinjer som anges i Avtalet I samarbetet kring Krösastågstrafiken ska Parterna ständigt eftersträva bästa möjliga utfall för trafik/ekonomi och resenärer i den totala Krösatågstrafiken. Parterna åtar sig således verka för det övergripande och gemensamma bästa samt att trafiken utvecklas på ett ekonomiskt försvarbart sätt med resenären i fokus som ger fler och nöjdare kunder för

113 Sida 4 av 12 Parterna. Part äger möjlighet att teckna tilläggsavtal med Trafikoperatören och Underhållsföretaget så att Parts särintressen säkerställs Parterna är överens om att samarbetet ska präglas av öppenhet och konstruktivitet. Förekommande meningsskiljaktigheter förutsätts kunna lösas i samförstånd utifrån en förståelse av samarbetets långsiktiga betydelse för Parterna gemensamt. 3. Organisation 3.1. Samverkan inom Krösatågen leds av en styrgrupp bestående av respektive ordförande eller den förtroendevalde politiker som respektive län utser samt förvaltningschef/trafikdirektör eller motsvarande i respektive län Utöver styrgruppen finns tre permanenta arbetsgrupper: - Förvaltningschefs-/Direktörsgruppen - Trafik- och fordonsgruppen - Marknads- och försäljningsgruppen Respektive Part utser sina representanter i arbetsgrupperna. Arbetsgrupperna arbetar med olika frågor enligt direktiv från styrgruppen eller Förvaltningschefs- /Direktörsgruppen. Löpande avstämningar görs i Trafik- och fordonsgruppen JLT ansvarar för samordning och ekonomiadministration av system 1-2 samt har ett övergripande fordonsansvar för delsystem 1-4. LTK ansvarar för samordning och ekonomiadministration av delsystem 3 och 4. KLT svarar för trafikadministration av delsystem 4. Organisation av samarbetet 3.4. Parternas arbete med Krösatågstrafiken sker på tre nivåer. Nivå 1: Nivå 2: Nivå 3: Utgångspunkten är att varje Part ansvarar för Krösatågstrafiken inom sitt län. På denna nivå hanterar Part vissa frågor i Krösatågstrafiken självständigt. Parts ansvar och befogenheter på denna nivå regleras av villkoren i punkt 4 nedan. Övergripande och principiella frågor som berör hela eller delar av Krösatågstrafiken hanterar Parterna inom ramen för styrgruppen. Samarbetet på denna nivå regleras av villkoren i punkt 5 nedan. Uppgifter av verkställande karaktär som rör den operativa delen av Krösatågstrafiken hanteras av arbetsgrupperna Beslutsfattande inom samarbetet (Nivå 2 och 3) utgår från konsensusprincipen. De Parter som berörs av en åtgärd ska således vara eniga om genomförande av åtgärden.

114 Sida 5 av Parts ansvar för Krösatågstrafiken 4.1. Part är ansvarig för Krösatågstrafiken inom sitt eget län på det sätt som trafikavtalen stipulerar, bl.a. för följande frågor: o o o Part svarar för att erhålla och vidmakthålla auktorisation enligt Järnvägslagen. Part ska förhandla och överenskomma med berörda Part/er om gemensamma trafiklösningar inför beslut om trafikförsörjningsplan inom respektive län. Part ska varje år, utifrån trafikförsörjningsplanen i respektive län, fastställa tidtabell, formering av tåg etc. för Krösatågen. 5. Administration och fördelningsprinciper 5.1. I punkterna nedan finns principer för administration och fördelning av kostnader mellan och inom delsystem 1-4. Huvudregeln är att kostnader hänförliga till ett delsystem belastar detta system och att kostnader hänförliga till ett län belastar detta län. Vissa fasta ersättningsbelopp gemensamma för flera delsystem fördelas mellan dessa system enligt villkoren nedan. Fördelning av vissa kostnader mellan delsystemen 5.2. Trafikavtal Krösa Original: Ersättning till Trafikoperatören utgår på löpande räkning med full kostnadstäckning och vinstpåslag. Ersättningen fördelas mellan delsystem 1 och 2 utifrån km-produktion i respektive län Trafikavtal Krösa Syd: Engångsersättning för startkostnad är redan betald och fördelad mellan berörda Beställare. Månatlig ersättning genererad av trafikvolym (Bilaga 5 punkt 2.2 första tabellen i Trafikavtal Krösa Syd) fördelas mellan delsystem 3 och 4 utifrån kmproduktion i respektive län Underhållsavtal X11: Fast ersättning under scenario 1 ska fördelas mellan delsystem 2, 3 och 4 utifrån respektive systems km-produktion. Under scenario 1 ska kostnader för verkstadskörningar för delsystem 4 (enligt Underhållsavtalet X11 för Delsystem 3 ) fördelas på delsystem 4. Fast ersättning under scenario 2 avseende delsystem 2 och 3 (enligt Underhållsavtalet X11 för Delsystem 1 och 2 ) ska fördelas mellan delsystem 1 och 2 enligt kmproduktion. Fördelning inom delsystemen 5.5. Delsystem 1 och 2: JLT ansvarar för beställning av varje års trafik och fordon från Trafikoperatören samt administration av trafiken, inklusive löpande kontakter med Trafikoperatören och Underhållsföretaget rörande driften och underhållet av fordonen.

115 Sida 6 av 12 JLT betalar all ersättning (fast och rörlig ersättning, resande- och kvalitetsincitament, viten m.m.) enligt Trafikavtalet Krösa Original till Trafikoperatören och enligt Underhållsavtalet Itino och Underhållsavtalet X11 till Underhållsföretaget. Alla kostnader för trafik och underhåll hänförliga till Delsystem 1 slås samman. Kostnaderna fördelas därefter på respektive beställare i Delystem 1 efter andelen km-produktion i respektive län. På motsvarande sätt slås kostnaderna för Delsystem 2 samman och fördelas sedan på respektive beställare i Delsystem 2 utifrån km-produktion. I fördelningen av kostnader enligt ovan ingår även JLTs administrationskostnad vilken fördelas på samma sätt utifrån km-produktion. JLT ska skriftligen redovisa sitt administrationsarbete (uppgifter, omfattning och tid) Delsystem 3: LTK ansvarar för beställning av varje års trafik och fordon från Trafikoperatören. LTK ansvarar för administrationen av delsystem 3 (tillsammans med delsystem 4), inklusive löpande kontakter med Trafikoperatören och Underhållsföretaget rörande driften och underhållet av fordonen. LTK betalar all ersättning (fast och rörlig ersättning, resande- och kvalitetsincitament, viten m.m.) enligt Trafikavtalet Krösa Syd till Trafikoperatören och enligt Underhållsavtalet X11 till Underhållsföretaget. Kostnaderna fördelas därefter på respektive beställare efter andelen km-produktion i respektive län. I fördelningen enligt ovan ingår även LTKs administrationskostnad för delsystem 3 vilken fördelas på respektive beställare efter andelen km-produktion i respektive län. LTK ska skriftligen redovisa sitt administrationsarbete (uppgifter, omfattning och tid) Delsystem 4: LTK har ett övergripande administrations- och ekonomiansvar. KLT/BT ansvarar för beställning av varje års trafik och fordon från Trafikoperatören samt administration av löpande kontakter med Trafikoperatören och Underhållsföretaget rörande driften och underhållet av fordonen. LTK betalar all ersättning (fast och rörlig ersättning, resande- och kvalitetsincitament, viten m.m.) enligt Trafikavtal Krösa Syd till Trafikoperatören och enligt Underhållsavtal X11 till Underhållsföretaget. Kostnaderna fördelas därefter på respektive beställare efter andelen km-produktion i respektive län. I fördelningen av kostnader ovan ingår även LTKs administrationskostnaden för Delsystem 4 vilket fördelas på respektive beställare efter andelen km-produktion i respektive län. LTK ska skriftligen redovisa sitt administrationsarbete (uppgifter, omfattning och tid). TRAV 5.8. För delsystem 1 tecknas gemensamt TRAV av JLT, LTK, KLT och HLT. För delsystem 2 tecknas gemensamt TRAV av JLT och LTK.

116 Sida 7 av 12 För delsystem 3 tecknas gemensamt TRAV av JLT, LTK och ST för tågplan T15. Från tågplan T16 tecknas TRAV av LTK. För delsystem 4 tecknas gemensamt TRAV av KLT och BT. Om Part ingått TRAV med Trafikverket avseende en annan Parts trafik i den andra Partens län ska, mellan Parterna, den andra Parten till fullo bära alla kostnader och allt ansvar enlig TRAV hänförliga till sitt län även om den första Parten formellt bär ansvar gentemot Trafikverket. Ansvarsfördelningen mellan TRAV-ägare och Trafikoperatören framgår av trafikavtalen och dess delegation till Trafikoperatören. Varje beställare ansvarar och betalar i enlighet med föregående stycke banavgifter och el hänförliga till respektive län. Verkstadskörningar ska beställas på det TRAV som gäller för respektive delsystem. Stationskostnader 5.9. Varje beställare ansvarar för och betalar ev. stationsavgifter i sitt län. Fordon, marknadsföring, försäljning, kunderserviceansvar Kostnader för fordon fördelas enligt villkoren i punkt 7, kostnader för marknadsföring enligt punkt 8, kostnader och intäkter vid försäljning enligt punkt 9 nedan samt kostnader för kundserviceansvar i punkt 10 nedan. Gemensamma kostnader Gemensamma kostnader i samtliga delsystem 1-4 i Krösatågstrafiken, som inte nämnts i punkterna ovan, ska fördelas mellan Parterna baserat på km-produktion per fordonstyp i respektive län. Med gemensamma kostnader avses till exempel särskilda utredningsuppdrag, upphandlingskostnader eller andra större projekt som Parterna gemensamt beslutar om. 6. Trafikupplägg och betalningsplan 6.1. Uppgifter inför tåglägesansökan i april för delsystem 1 och 2 ska vara JLT tillhanda senast den 15 mars. Fr.o.m. den 15 mars är uppgifterna bindande. Vid förändringar efter den 15 mars påförs försenad Part extra administrationsavgifter tillsammans med eventuella kvalitetsavgifter från Trafikverket. Uppgifter inför tåglägesansökan i april för delsystem 3 ska vara LTK tillhanda senast den 15 mars. Fr.o.m. den 15 mars är uppgifterna bindande. Vid förändringar efter den 15 mars påförs försenad Part extra administrationsavgifter tillsammans med eventuella kvalitetsavgifter från Trafikverket. Uppgifter inför tåglägesansökan i april för delsystem 4 ska vara KLT tillhanda senast den 15 mars. Fr.o.m. den 15 mars är uppgifterna bindande. Vid förändringar efter den 15 mars påförs försenad Part extra administrationsavgifter tillsammans med eventuella kvalitetsavgifter från Trafikverket.

117 Sida 8 av 12 Part äger rätt att på egen bekostnad driva trafik i annat län Parterna ska innan årligt tidtabellsskifte komma överens om en betalningsplan utifrån fördelningsreglerna i punkt 5 ovan. Till grund för beräkningen ska den kommande tågplanen ligga. De beräknade ersättningarna till JLT från HLT, KLT och LTK för delsystem 1 och 2 ska resultera i ett månadsvis à contobelopp som regleras efter avslutat trafikår med hänsyn till JLT:s faktiska kostnader. För delsystem 1 och 2 betalar HLT, KLT och LTK utan särskild faktura à contobelopp till JLT senast den 15:e i månaden efter trafikeringsmånaden. De beräknade ersättningarna till LTK för delsystem 3 och 4 ska resultera i ett månadsvis à contobelopp som regleras efter avslutat trafikår med hänsyn till LTK:s faktiska kostnader. För delsystem 1 och 2 betalar HLT, KLT och LTK utan särskild faktura à contobelopp till JLT senast den 15:e i månaden efter trafikeringsmånaden. 7. Fordon 7.1. Part svarar för sina egna fordonsbehov inklusive gemensam reserv, antingen i form av egna fordon, eller om sådan överenskommelse kan träffas, genom köp eller hyra från annan fordonsägare. Det bör finnas en teknisk reserv. Två eller fler av Parterna kan samverka i denna fråga genom gemensamt köp eller hyra av fordon. Punkt 7.5 beskriver den fordonsflotta som föreligger vid Avtalets undertecknande. Flottan är dimensionerad utifrån tidtabellen för 2014 (T14). Part svarar för eventuellt kapacitetsöverskott i den egna fordonsflottan Oavsett fordonsägare fördelas fordonskostnaden för respektive delsystem och per fordonstyp. Fordonskostnaden (finansierings- och leasingkostnad alt. avskrivningskostnaden, försäkringskostnad) läggs samman varje delsystem för sig utifrån de fordon som användes i delsystemet. Därefter fördelas fordonskostnaden mellan berörda beställare utifrån kilometerproduktion i delsystemet Om någon Part har ökat/minskat behov av fordon ska samråd och samplanering av fordonsanvändning göras innan Part planlägger ökad/minskad trafik i sitt län. Part står fortsatt för de fordonskostnader som uppstår i sitt län eller annat län till följd av att Part önskar reducera sin trafik, då eventuellt fordonsöverskott uppstår. Om Part begär trafikförändringar som innebär en ökning av antalet fordon under dimensionerande tidsavsnitt inom sitt län ska principen vara att ökade kapital- eller leasingkostnader hänförligt till detta ska belasta respektive Part proportionellt efter de dimensionerande fordonens trafikarbete inom respektive parts trafikområde Villkoren i denna punkt är en förutsättning för Parts arbete med tidtabell och ansökan om tågläge för Krösatågen.

118 Sida 9 av 12 Fordonsflotta 7.5. Den fordonsflotta som kommer att finnas tillgänglig är; Delsystem 1: Itino 2 vagnars JLT 7 Ägd av JLT Delsystem 1: Itino 3 vagnars JLT 5 Ägd av JLT Delsystem 2: X 11 JLT 4 Hyrd av AB Transitio Delsystem 3: X 11 LTK 3 Hyrd av AB Transitio Delsystem 3: X 11 ST 3 Hyrd av AB Transitio Delsystem 4: X 11 BT 3 Hyrd av AB Transitio Delsystem 4: X 11 KLT 7 Hyrd av AB Transitio 6 stycken X14 kommer sannolikt att tillföras delsystem 1 i första hand Kostnader för utrustningen i tågen, exempelvis biljettmaskiner, betalas av den Part som installerar den JLT:s kostnader för ett övergripande fordonsansvar fördelas mellan Parterna enligt överenskommelse. JLT redovisar antal nedlagda timmar. 8. Marknadsföring 8.1. I marknadsgruppen sker en samordning och avstämning av gemensamma och länsvisa kampanjer. Marknadsföringen utgår från Krösatågens grafiska profil och gemensamma varumärkesplattform Marknadsgruppen ska årligen ta fram en gemensam aktivitetsplan med förslag på gemensamma övergripande marknadsaktiviteter med en uppskattad kostnad för varje aktivitet. Syftet med varje enskild aktivitet ska tydligt framgå tillsammans med dess presumtiva påverkan på resandet. Den gemensamma aktivitetsplanen ska godkännas av styrgruppen JLT är sammankallande för gemensamma marknadsinsatser för alla delsystem 1-4. I övrigt står det Part fritt att vid behov sammankalla övriga Parter från de olika delsystemen för att genomföra systemspecifika marknadsinsatser. Trafikoperatören kan vid behov ingå i marknadsgruppen En gemensam marknadsbudget ska avsättas för den gemensamma marknadsföringen. Den gemensamma marknadsföringsbudgeten beslutas av styrgruppen. Fördelningen av kostnaderna för marknadsföringen delas lika mellan alla Parter utifrån kmproduktion i hela Krösatågssystemet. I de fall inte samtliga Parter är involverade i en aktivitet fördelas kostnaderna enbart på de Parter som deltar Varumärket Krösatågen ägs av JLT men förvaltas gemensamt av de samverkande länen. Parterna äger under Avtalets löptid rätt att nyttja varumärket in ramen för Avtalet. Det står Part fritt att i kampanjer använda både logotypen för Krösatågen och sin egen logotype.

119 Sida 10 av Försäljning, taxor och biljetter 9.1. Inom Krösatågstrafiken tillämpas principerna för Sydtaxan. Taxeförändringar följer den beslutsordning som gäller för Sydtaxan Ansvaret för taxor och biljetter samt fördelningen av intäkter sker enligt principerna för Sydtaxan och ASCANS riktlinjer senast 20 arbetsdagar i efterföljande månad Formerna för Parternas samarbete kring försäljning av biljetter och biljettsystem regleras i Sydtaxan Biljettintäkter för länsöverskridande resor fördelas mellan Parterna enligt principerna för Sydtaxan och överenskomna avräkningsmodeller. Intäkter som inte kan hänföras till ett eller flera län, kan efter överenskommelse mellan berörda Parter hänföras till ett län. Försäljning av länsöverskridande biljetter i delsystem 1 och 2, redovisas av respektive Part till JLT som fördelar efter antal zoner i respektive län. Försäljning av länsöverskridande biljetter i delsystem 3, redovisas av respektive Part till LTK som fördelar efter antal zoner i respektive län. Försäljning av länsöverskridande biljetter i delsystem 4, redovisas av respektive Part till KLT som fördelar efter antal zoner i respektive län. Avvikelse från modellen för redovisning ovan, kan förekomma Samtrafiken ansvarar för intäktsavräkning och fördelning mellan HLT, JLT, KLT, LTK, BT och ST för Resplus. Resor på sträckan Nässjö-Hultsfred redovisas av Samtrafiken till JLT som sedan gör avräkning mot KLT Parternas försäljningskostnader relaterade till Krösatågen betalas av respektive Part om inte annat överenskommes Försäljningskostnader för Resplus fördelas enligt principerna i Resplussamarbetet Ändring av biljettaxan för resa med Krösatågstrafiken inom eget län (Länstaxan) beslutar var Part i respektive län. Part ska meddela övriga Parter beslut om ändring av taxa enligt Sydtaxans principer 10. Kundserviceansvar Resegaranti Resegarantiärenden regleras i de gemensamma resevillkoren för sydlänen och framgår av bilaga 1, Resevillkor för kollektivtrafiken i södra Sverige. Vid resa inom ett enskilt län handlägger respektive Part resegarantiärenden i enlighet med sina resegarantivillkor. Vid länsöverskridande resa och vid resa med Resplusbiljett gäller de regler som tillämpas av den Part där resan började.

120 Sida 11 av 12 Kostnad Part som har betalat ut ersättning tar kostnaden för resegarantin. I de fall Trafikoperatören bär det slutgiltiga kostnadsansvaret för resegarantin, ansvarar JLT i delsystem 1 och 2 för att påföra Trafikoperatören den kostnaden samt LTK på motsvarande sätt för delsystem 3 och Avtalsperiod Avtalet träder i kraft då det undertecknats av samtliga Parter och löper parallellt med trafikavtalen. Avtalet ersätter det tidigare tecknade samverkansavtalet tecknat Avtalet upphör utan krav på särskild uppsägning då respektive trafikavtal upphör, oberoende av om trafikavtalet upphör till följd av att dess avtalstid löpt ut, om uppsägning skett eller av annat skäl Ett nytt samarbete mellan Parterna avseende Krösatågen för tiden efter att respektive trafikavtal upphört ska föregås av en förhandling. 12. Övriga villkor Ändringar eller tillägg till Avtalet ska, för att vara giltiga, godkännas av alla Parter, upprättas skriftligen och undertecknas av alla Parterna Part äger rätt att överlåta Avtalet till annan juridisk person som träder i Parts ställe. Annan överlåtelse av Avtalet får inte ske Parternas samverkan enligt detta avtal är samverkan mellan fristående Parter. Dispositiva bestämmelser i lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag ska ej äga tillämplighet på Avtalet Om något villkor i Avtalet skulle förklaras ogiltigt eller icke genomförbart, ska Avtalet och dess övriga villkor fortsätta att gälla och tillämpas fullt ut mellan Parterna. Det villkor som blir ogiltigt eller icke genomförbart ska av Parterna ersättas av annat villkor som på ett övergripande plan åstadkommer samma mål, varvid balansen mellan Parternas förpliktelser ska vidmakthållas Tvister rörande tolkningen eller tillämpningen av Avtalet ska i första hand hänskjutas till styrgruppen (Nivå 2) för gemensam hantering. I den mån en sådan samförståndslösning efter förda förhandlingar inte kan uppnås, ska tvistefrågan hänskjutas till skiljenämnd för slutligt avgörande. Skiljenämnden ska ha sitt säte i Växjö. Skulle Parterna inte kunna enas om skiljemän ska dessa med för Parterna bindande verkan utses av ordföranden för Sveriges Advokatsamfund.

121 Sida 12 av 12 Detta avtal, som består av antal (12) sidor och antal (1) bilaga, har upprättats i sex (6) exemplar av vilka Parterna tagit var sitt. den / 2015 den / 2015 Region Blekinge genom Blekingetrafiken Region Halland den / 2015 den / 2015 Region Jönköpings län genom Jönköpings Länstrafik Region Kronoberg genom Länstrafiken Kronoberg den / 2015 den / 2015 Region Skåne genom Skånetrafiken Landstinget i Kalmar län genom Kalmar Länstrafik

122

123 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr Handläggare Katarina Johansson Remissvar Jämställt Blekinge Länsstyrelsen Blekinge Län har uppdrag att, enligt regleringsbrev 2013, ta fram och driva arbetet med genomförandet av strategier för jämställdhetsintegrering för perioden Länsstyrelsen tog 2013 fram en strategi för jämställdhetsintegrering för Blekinge. Strategin har under 2014 omarbetats. Remiss av den omarbetade länsstrategin, Jämställt Blekinge , inkom till Region Blekinge Arbetsutskottet har behandlat ärendet. Beslutsunderlag Förslag till beslut Förslag till remissvar Remiss Jämställt Blekinge Arbetsutskottets beslut, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att anta förslag till remissvar och överlämna detta till Länsstyrelsen i Blekinge Expedieras: Länsstyrelsen i Blekinge Akten Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

124 YTTRANDE Datum: Vårt dnr: Ert dnr: Länsstyrelsen i Blekinge län KARLSKRONA Yttrande på remiss Jämställt Blekinge Region Blekinge har tagit del av förslag till strategin Jämställt Blekinge och vill lämna följande kommentarer. Som regionalt tillväxtansvariga ser vi strategin som mycket viktig för gemensam utveckling av dessa frågor. Vi vet idag att med en hög jämställdhetsintegrering ökar produktiviteten på arbetsplatser och den sociala arbetsmiljön förbättras. Det är också mycket bra att utifrån de nationella jämställdhetspolitiska målen ta utgångspunkt för de regionala målen. Att de regionala målen blir konkreta och går att följa upp är mycket viktigt för framgång i arbetet. Vi vill mena att med en tydlig strategi - med tydliga mål, konkreta aktiviteter och med ett tydligt ansvar för aktivitet och uppföljning så skapas utveckling och tillväxt. Generella kommentarer Att peka på aktörer inom de olika insatserna är bra men det också viktigt i ett genomförande att ansvar tydliggörs och vi anser att rollen som uppföljningsansvarig bör tydliggöras i dokumentet. Det nämns att det finns en koppling mellan denna strategi och Region Blekinge Jämställd tillväxt Vi vill poängtera att vi tycker att denna strategi bör bygga vidare på detta dokument men ska också bredda och fördjupa det arbetet. Generellt ser vi att aktiva utvecklingsinsatser är viktiga och att uppföljningen kopplas dels till effekt av insats men också mot måluppfyllelse. Man kan också sätta in jämställdhetsarbetet i ett större EU perspektiv se bl. a. Jämställd Tillväxt (Region Blekinges handlingsplan): I regeringens skrivelse Strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättningstår det också att jämställdhet ska ges ett starkt fokus i det regionala tillväxtarbetet. Jämställdhetsperspektivet lyfts fram som en förutsättning för hållbar tillväxt både i Sveriges nationella strategiska referensram för sammanhållningspolitiken och inom Europa 2020 med visionen om en smart och hållbar tillväxt för alla Hur strategin ska användas? "Att använda strategin" vore bra att ha i början av dokumentet, t ex efter "Inledning. Förtydliga att det är strategi för Den regionala utvecklingsstrategin, Blekingestrategin, anger den gemensamma färdriktningen mot en hållbar utveckling för ett attraktivt Blekinge. En hållbar utveckling omfattar tre dimensioner; ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet där 1

125 YTTRANDE Datum: jämställdhet är en viktig del i den sociala dimensionen och således viktig för att vår regionala utveckling blir långsiktigt hållbar. Jämställdhetsintegrering har även stark koppling till folkhälsoarbetet som också är en del i den sociala dimensionen. I den nyligen antagna folkhälsopolicyn för Blekinge finns jämställdhetsintegrering av verksamheter med som en faktor för att skapa förutsättningar för goda livsvillkor vilket är ett strategiskt område i folkhälsopolicyn. Olika förutsättningar för kvinnor och män bidrar t ex till ojämlikhet i hälsa. Under inledningen både i hemmet, på arbetsplatsen vill vi lägga till platser för studier och på andra platser där möten sker mellan människor. S 7 det står i första stycket att jämställdhet handlar i grunden om rättvisa. Ja det är en del och helt sant. Men samhällen med hög jämställdhet mellan könen visar sig ha bättre förutsättningar för en hållbar tillväxt. Det går att hitta stöd för det i forskningen och borde vara en stor drivkraft för företag såväl som samhället i övrigt att göra vad man kan för att öka jämställdheten i Blekinge. s 7 Förslag ändra andra stycket till: Jämställt Blekinge har tagits fram av länsstyrelsen under Syftet är att förverkliga strategin genom ett antal handlingsplaner som utgår ifrån regeringens jämställdhetspolitiska mål. Ett exempel är Jämställd regional tillväxt som Region Blekinge har tagit fram inom ramen för sitt statliga uppdrag som regionalt tillväxtansvariga. Handlingsplanen kan ses som en plan för att föra Blekinge mot två av regeringens jämställdhetspolitiska mål; jämn fördelning av makt och inflytande och ekonomisk jämställdhet. Viktigt att notera att andra handlingsplaner kopplas till strategin. Länsstyrelsen och Region Blekinge kommer sedan att följa upp arbetet tillsammans. Bilden på sidan 7 kan utvecklas ytterligare. Kan man förtydliga genom att koppla regeringens jämställdhetspolitiska mål till cirkeln med Strategi. Sedan kan man tydligare ange vilken/vilka handlingsplaner som kopplas till de olika målen. S 7 fakta - Nutek är inte numera Vinnova. Nutek är numera Tillväxtverket. På s 21 kommer text om hur strategin ska användas. Kanske kan delar av den texten flyttas fram för att man ska förstå syftet? På sid. 21 det står om vad länsstyrelsen kan bidra med. Länsstyrelsen skulle även bidra med statistik? Övrigt kan strategin innehålla förslag på vilka metoder som kan användas eller en hänvisning till var man hittar information om man vill jämställdhetsintegrera sitt arbete (finns på Kommentarer per område Makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet Regionalt mål: Blekinge ska ha långsiktiga mål och hållbara strukturer för jämställdhetsintegrering I texten beskrivs insatser som nätverk och jämställdhetsintegrering av politiskt styrda organisationer 2

126 YTTRANDE Datum: Vi saknar en beskrivning av insatser som kan skapa de långsiktiga målen och strukturerna Det behöver också finnas beskrivet uppföljning: Har det skapats långsiktiga effekter och strukturer kopplade till målen och tydliga beskrivningar av insatsernas innehåll och effekt för att nå målen. Även näringslivet bör ingå i nätverk Regionalt mål: I Blekinge ska det finnas likvärdiga villkor för kvinnor och män att kombinera hem- och omsorgsarbete med lönearbete eller politiska uppdrag. I texten anges som insats att uppmuntra till jämställt uttag av föräldraförsäkring och att sträva efter heltid som norm och att möjlighet till ökad sysselsättning strävas efter vid utlysning av nya tjänster. Vi tror att målen blir mycket svåra att följa upp som de är skrivna. För att bli tydligare tror vi att delar av insatserna kan var mål, t.ex. fler män tar ut föräldrapenning. Regionalt mål: Den könssegregerade arbetsmarknaden ska luckras upp och göras mindre könssegregerad. I texten anges som insats att Sträva efter heltid som norm och möjlighet till önskad sysselsättningsgrad vid utlysning av nya tjänster. Vi anser att den beskrivna insatsen inte svarar mot det regionala målet fullt ut. Istället bör insatserna handla om att verka för att information om utbildningar, insatser för att rekrytera till utbildningar som inte är jämställda vad gäller deltagarantal samt aktiviteter för att utjämna löneskillnader som inte är jämställda och att sprida goda exempel. En del av lösningen kan vara positiv särbehandling. Regionalt mål: Jämställdhetsintegrering ska vara en naturlig del av det regionala tillväxtarbetet i fråga om företagande, resurstilldelning, innovation och landsbygdsutveckling. I texten anges att insatser ska göras för att bidra med metod och kunskapsunderlag för att stödja arbetet med jämställdhetsintegrering på kommunal och regional nivå. Makt och hälsa Vi tycker att den insatsen är bra men saknar Region Blekinge som en aktör. När det gäller uppföljning så bör man följa upp om metod och kunskapsunderlagen har bidragit till jämställdhetsintegrering. När det gäller landsbygdsutveckling, resurser och tillväxt kan ett arbete med trafikplanering och gång och cykelvägar jämställdhetsintegreras. Regionalt mål: Jämställd hälsa, fysisk, psykiskt och socialt välbefinnande. Under mål vill vi lägga till allmänna kommunikationer De insatser som beskrivs handlar om att inrätta rutiner, sprida kunskaper och att utveckla insatser är bra, men målet blir då mycket svårt att följa upp. Målet bör istället vara Verka för eller arbeta för jämställd hälsa osv. 3

127 YTTRANDE Datum: Då blir det insatserna som följs upp, precis som anges i texten. Målen stämmer då bättre överens med de nationella målen. Regionalt mål: Jämställd tillgång och möjlighet till aktiv fritid och aktivt deltagande i kulturliv Insatser som beskrivs är att inrätta rutiner för att säkerställa likvärdiga möjligheter till fritidsaktiviteter, motverka negativa och utestängande av kvinnor inom idrott och föreningsrörelse och att analysera jämställdhetsintegrering av kulturinstitutioner. Vi tror på en mer utvecklande ansats än att arbeta för att motverka och analysera. Uppföljningen bör koppla till effekt av de utvecklingsinsatserna Makt och mäns våld mot kvinnor Regionalt mål: Långsiktiga och hållbara strukturer för att motverka män våld mot kvinnor Vi har inga synpunkter på insatserna men anser att analys av deltagande och uppslutning i nätverken inte är ett bra sätt att mäta att man arbetar mot målen och når dem. Istället bör det handla om de inblandade aktörernas ser att man arbetar mot målen genom nätverken. Regionalt mål: Beredskap för att tidigt upptäcka våldsutsatthet och erbjuda stödinsatser till våldsutsatta, barn lever med våld och våldsutövare. Inga synpunkter på insatserna. Regionalt mål: Rutiner för målgruppsanpassat stöd till grupper med svagt samhälleligt skydd. Bra aktiva insatser för utveckling mot de uppsatta målen! 4

128 Jämställt Blekinge Länsstrategi för jämställdhetsintegrering i Blekinge läm

129 Omslagsfoto samt andra fotografier är tagna av Victoria C Wahlgren, särskilt sakkunnig i jämställdhetsfrågor, Länsstyrelsen Blekinge län. 2

130 Förord Jämställdhet bygger på kunskap 3

131 4

132 INLEDNING... 6 JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI... 7 MAKT, INFLYTANDE OCH EKONOMISK JÄMSTÄLLDHET LÄGESANALYS STRATEGI FÖR MAKT, INFLYTANDE OCH EKONOMISK JÄMSTÄLLDHET MAKT OCH HÄLSA LÄGESANALYS STRATEGI FÖR MAKT OCH HÄLSA MAKT OCH MÄNS VÅLD MOT KVINNOR LÄGESANALYS STRATEGI FÖR MAKT OCH MÄNS VÅLD MOT KVINNOR ATT ANVÄNDA STRATEGIN FÖRDELAR MED STRATEGIARBETET JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING HANDLINGSPLANER UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH REVIDERING ORD BRA ATT KUNNA REFERENSLISTA

133 Inledning Jämställdhet innebär att alla män och kvinnor har samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. Sveriges regering har fastställt nationella jämställdhetspolitiska mål som sedan preciserats av olika lagstiftnings- och styrdokument. För att uppnå målen om ett jämställt samhälle och förändra normer och strukturer behövs medvetet, aktivt arbetet i det vardagliga. Förändringsprocessen innehåller analyser, insatser, utvärderingar och nya mål för att kunna åstadkomma en jämställd tillvaro, både i hemmet och på arbetsplatsen. Strategiarbetet i Blekinge är i sin början och många spännande förändringar kan ske. I dagsläget bor fler män än kvinnor i länets kommuner, men fler kvinnor än män bor i tätort. 80 % av länets befolkning bor i någon av de fem huvudorterna. Fler kvinnor än män har eftergymnasial utbildning förutom i Ronneby och fler kvinnor än män i länet studerar vidare på högskola efter gymnasiet, fler män än kvinnor läser en kvalificerad yrkesutbildning, så kallad KY-utbildning 2. Män har betydligt högre lön än kvinnor. Störst löneskillnad återfinns i Olofström och den lägsta löneskillnaden mellan män och kvinnor återfinns i Karlskrona. Fler kvinnor än män använder sin föräldraförsäkring, även så den tillfälliga föräldraförsäkringen liksom riket i övrigt. Det betyder att fler kvinnor än män anmäler vård av barn och tar ut vård av barn. Fler män än kvinnor förvärvsarbetar kvinnor i ålder i Ronneby och Karlskrona. Fler kvinnor än män är deltidsarbetslösa eller timanställda medan fler män än kvinnor är öppet arbetslösa och arbetssökande. Detta är en orsak till att ohälsotalen är högre bland kvinnor. Jämställdhet handlar om rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män, flickor och pojkar. Kön är dock inte den enda faktor som påverkar människan i hennes liv. Kön i sig är inte heller en okomplicerad fråga. Ett juridiska kön är det kön som en person föddes till och i de allra flesta fall kan detta kön fastställas vid födseln. I ett litet antal fall råder tvivel om vilket kön personen har vid födseln. Kön kan också vara något som du identifierar dig som. Även personen har ett från födseln juridiskt kön kan den välja att identifiera sig som ett annat kön. Detta kallas trans och transsexuell 3 och återfinns inom gruppen HBTQ. De olika bokstäverna står för homosexualitet, bisexualitet, trans och queer. (För mer förklarande text läs avsnittet Ord bra att kunna.) Oavsett könsidentitet påverkas människor av de normer och strukturer som finns i samhället och hur människor kategoriserar och värderar kvinnor och män. Enligt jämställdhetspolitiken ska kvinnor och män ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. De fyra jämställdhetspolitiska målen är: En jämn fördelning av makt och inflytande: Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattande. Ekonomisk jämställdhet: Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet: Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra: Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet 4. 1 Åström, Länsstyrelsen, RFSL, Jämställ.nu,

134 Jämställdhetsstrategi Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Den svenska statens strategi för att uppnå de nationella jämställdhetspolitiska målen är jämställdhetsintegrering, något som kommer att beskrivas längre fram i texten. Arbetet med jämställdhet på regional nivå har ett stort demokratiskt värde och handlar i grunden om rättvisa oavsett om du är kvinna eller man, flicka eller pojke ska du kunna förvänta dig lika stor del av de gemensamma resurserna i länet och lika stora möjligheter till inflytande, oavsett ditt kön. För att uppfylla målen har länsstyrelsen i uppdrag av regeringen att ta fram en länsstrategi för jämställdhetsintegrering. Jämställt Blekinge har tagits fram i samarbetet med Region Blekinge som kopplar sin handlingsplan Jämställd regional tillväxt till arbetet. Andra handlingsplaner kommer att kopplas till strategin på liknande sätt. Länsstyrelsen och Region Blekinge kommer sedan att följa upp arbetet tillsammans. Jämställd regional tillväxt Handlingsplaner Strategi Uppföljning Handlingsplaner I Sverige är jämställdhetsintegrering den huvudsakliga strategi som används för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Jämställdhetsintegrering innebär att beslut inom alla områden ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv 5. Syftet med strategin Jämställt Blekinge är att uppfylla arbetet i Blekinge genom att: Anpassa, konkretisera och implementera nationella jämställdhetspolitiska mål utifrån de regionala förutsättningar som finns. Fördjupa samverkan mellan centrala aktörer och förtydliga den roll- och ansvarfördelning som behövs för att lyckas. Förbättra förutsättningarna för uppföljning och utvärdering av den nationella jämställdhetspolitiken på regional nivå. Det finns dokumenterade vinster med att ha en jämställd arbetsplats, vilket innebär att anställda har lika möjligheter till inflytande, rättvis lön och samma möjligheter till kompetensutveckling samt tillfällig föräldraförsäkring för vård av sjukt barn. En jämställd arbetsplats är en mer demokratisk arbetsplats där hållbarheten i form av mänskligt kapital men även ekonomi är bättre tillgodosedd. Redan 1999 visade Nutek, numera Vinnova att lönsamheten för företag blir större om arbetsplatsen är jämställd. Detta visar sig i form av att människor trivs bättre på en jämställd arbetsplats, de stannar längre och företaget tappar inte kompetent arbetskraft. Detta gör också att anställda men även andra ser arbetsplatsen och arbetsgivaren som attraktiv. n viktig faktor för att jämställdhetsintegrering ska lyckas på en arbetsplats är att ledningen är delaktig i arbetet och visar detta sitt genom sitt ledarskap. 5 Regeringskansliet,

135 8

136 Strategi Jämställt Blekinge

137 Makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män ska han samma makt att forma samhället och sina egna liv. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattande Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk jämställdhet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Regionala mål: Långsiktiga och hållbara strukturer för att realisera och vidmakthålla jämställdhetsintegrering i myndigheter och offentlig verksamhet Blekinge län. Likvärdiga villkor för kvinnor och män att kombinera hem- och omsorgsarbete med lönearbete och/eller politiska uppdrag. Den könssegregerade arbetsmarknaden ska luckras upp. Livärdiga villkor för kvinnor och män att kunna arbeta heltid. Lägesbeskrivning Makt, inflytande och ekonomisk självständighet är mänskliga rättigheter. År 1979 avskaffades, enligt FN:s konvention om mänskliga rättigheter, all diskriminering av kvinnor. Enligt denna konvention ska medlemsstaterna: - motverka fördomar som baseras på stereotypa föreställningar om kön - verka för att kvinnor inte blir diskriminerade på arbetsplatsen, detta gällande anställnings- och lönevillkor samt möjligheten att kombinera arbete med familjeliv I Blekinge är idag läget sådant att män över lag har högre lön än kvinnor. Störst löneskillnad mellan kvinnor och män återfinns i Olofström medan den lägsta löneskillnaden finns i Karlskrona. Fler kvinnor än män använder sin föräldraförsäkring. Siffran för använd föräldraförsäkring motsvarar drygt tre fjärdedelar för kvinnor och mindre än en fjärdedel för männen. Det skiljer emellertid inte mycket mellan kommunerna, Ronneby ligger högst på 77 procent av dagarna och Karlshamn lägst med 75 procent. Detta är dock högre än genomsnitt i riket vilket betyder att männen i länet använder färre föräldraförsäkringsdagar än genomsnittet i riket. Fler kvinnor än män använder också den tillfälliga föräldraförsäkringen när barnen är sjuka. Här tar kvinnorna ut två tredjedelar och männen en tredjedel. Att fler kvinnor än män anmäler vård av barn och tar ut vård av barn innebär att kvinnorna får lägre månadsinkomst, vilket i sin tur även leder till minskad årsinkomst för kvinnor. De som idag arbetar deltid eller är timanställda är till största del kvinnor. 73 procent kvinnor och 27 procent män är deltidsarbetande, bland timanställningarna står kvinnorna för 65 procent och männen 35 procent. I och med att kvinnor till större del är deltidsarbetslösa har de en lägre inkomst än männen. Kvinnor tar också i större utsträckning ut föräldrapenning och tillfälliga föräldrapenningen när barnen är sjuka. Till detta bör också läggas till att det är fler kvinnor som är ensamstående med barn. En av anledningarna till att fler kvinnor arbetar deltid är för att kunna orka med det obetalda hem- och omsorgsarbetet såsom hem och barn 6. Detta beskrivs mer under rubriken Makt och hälsa. I länet för- 6 Larsson,

138 värvsarbetar fler män än kvinnor i stort, förutom kvinnor i Ronneby och Karlskrona i åldrarna Fler kvinnor än män i länet är deltidsarbetslösa och timanställda. Dock är fler män än kvinnor är öppet arbetslösa och arbetssökande. Männen i Blekinge tjänar i genomsnitt 5250 kronor mer i månaden än kvinnor, vilket motsvarar riket i övrigt. Arbetsmarknaden i Blekinge är könssegregerad, vilket innebär att kvinnor och män arbetar inom skilda yrken. Dessa siffror visar att kvinnorna i Blekinge till största del har sin arbetsplats inom offentlig sektor även om en del arbetsplatser finns i privat regi. Den näst största arbetsplatsen för kvinnor finns inom förskola, grundskola och gymnasieskola. Männens arbetsplatser finns inom ingenjörsyrken, hantverk, tung industri och militären. Bland kvinnor arbetar en fjärdedel (26 %) inom vårdsektorn som undersköterskor eller vårdbiträden. Störst andel kvinnor inom denna sektor finns i Sölvesborg, där arbetar 29 procent inom vård- och omsorg. Siffran i riket är 21 procent. Bland män dominerar ingen yrkesgrupp på samma sätt. Förutom i Olofström där 21 procent män arbetar som maskinoperatörer och montörer. Utbildning: I dag är majoriteten av de studerande på högskolan i riket kvinnor. Kvinnorna är i majoritet på de flesta utbildningarna förutom inom de tekniska utbildningarna där är männen fler. Det är fler män än kvinnor som forskar och undervisar på högskola och universitet i landet, siffran motsvarar 57 procent män och 43 procent kvinnor. Undantagen är Karolinska institutet med 64 procent kvinnor som forskar och undervisar och Chalmers tekniska högskola med 66 procent män 7. Kvinnor återfinns i större antal på de flesta utbildningar och de tar i större ut träckning ut examina, och även högre examina än män. De utbildningar där män fortfarande är i majoritet är inom det tekniska utbildningsområdet. Även om det är fler kvinnorna än män som studerar finns det fortfarande fler män som är professorer på högskolor och universitet i landet. Ju högre upp i den akademiska världen desto färre kvinnor. Förhållande är detsamma på BTH som på övriga tekniska högskolor i landet. Företagande: I Blekinge drivs något färre företag av kvinnor än rikssnittet, 21 procent i Blekinge och 23 procent i riket. Kvinnor som driver aktiebolag är 20 procent (riket 24 procent) och män som driver aktiebolag är 33 procent (riket 38 procent) 8. Flest antal egna företagare oavsett kön finns i Karlskrona, minst antal egna företagare i Olofström 9. Vad gäller kvinnors företagande är det fler kvinnor i Blekinge som startar företag än riksgenomsnittet, siffran motsvarar 35 procent i Blekinge och 32 procent i riket. Inom handelssektorn finns de flesta av de företag som drivs av kvinnor (58 procent), vilket är fler än riket i övrigt. De flesta av de företag som drivs av kvinnor drivs som enmansföretag och majoriteten vill att deras företag ska växa 10, men de ser hinder för det i form av brist på egen tid och lagstiftning kring företagande 11. De två största sektorerna som företagen ryms inom är för kvinnor kulturella näringar eller personliga tjänster och handel, medan män har företag inom jordbruk, skogsbruk eller fiske eller byggverksamhet. Att både män och kvinnor driver företag och har möjligheten att kunna anställa är en viktig drivkraft för innovation och tillväxt i länet. 7 SCB, Online På tal om kvinnor och män. Blekinge län Länsstyrelsen Blekinge län och Region Blekinge. 8 SOU 2010:79 9 På tal om kvinnor och män. Blekinge län Länsstyrelsen Blekinge län och Region Blekinge. 10 Tillväxtverket, Tillväxtverket,

139 Strategi för Makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet Nationellt jämställdhetspolitiskt mål: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Regionalt mål: Blekinge ska ha långsiktiga mål och hållbara strukturer för jämställdhetsintegrering Insatser: Inrätta jämställdhetsnätverk som samordnas av Länsstyrelsen som plattform för utbyte av erfarenheter och kunskapsspridning (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Region Blekinge, myndigheter, kommuner, landsting, idéburen sektor). Jämställdhetsintegrering av politiskt styrda organisationer (Länsstyrelsen, Region Blekinge, kommuner, landsting). Uppföljning: Enkäter/intervjuer av nätverksdeltagare Kartlägg jämställdhetsintegrering genom statisk, enkäter och intervjuer Nationellt jämställdhetspolitiskt mål: Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Regionalt mål: I Blekinge ska finnas likvärdiga villkor för kvinnor och män att kombinera hem- och omsorgsarbete med lönearbete och/eller politiska uppdrag. Insatser: Uppmuntra till jämställt uttag av föräldraförsäkring samt tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn (Centrala aktörer: Försäkringskassan, Länsstyrelsen, Region Blekinge, idéburen sektor). Sträva efter heltid som norm och möjlighet till önskad sysselsättningsgrad vid utlysning av nya tjänster (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Region Blekinge, myndigheter, kommuner). Uppföljning: Kartlägga löneskillnader Sammanställa relevant könsuppdelad statistik Nationellt jämställdhetspolitiskt mål: Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ge ekonomisk självständighet livet ut. Regionalt mål: Den könssegregerade arbetsmarknaden ska luckras upp och göras mindre könssegregerad. Insatser: Sträva efter heltid som norm och möjlighet till önskad sysselsättningsgrad vid utlysning av nya tjänster (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Region Blekinge, myndigheter, kommuner). Uppföljning: Sammanställa relevant könsuppdelad statistik 12

140 Nationellt jämställdhetspolitiskt mål: Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Regionalt mål: Jämställdhetsintegrering ska vara en naturlig del av det regionala tillväxtarbetet i fråga om företagande, resurstilldelning, innovation och landsbygdsutveckling. Insatser: Bidra med metod- och kunskapsunderlag för att stödja arbetet med jämställdhetintegrering på kommunal och regional nivå (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, högskola, kommuner, myndigheter, idéburen sektor). Uppföljning: Sammanställning av användbart metodmaterial Intervjuer av deltagare i utbildningsinsatser 13

141 Makt och hälsa Nationellt jämställdhetspolitiskt mål: Kvinnor och män ska ha sammamakt att forma samhället och sina egna liv. Nationellt folkhälsopolitiskt mål: Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Regionala mål: Jämställd hälsa: fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Jämställd tillgång och möjlighet till en aktiv fritid och ett aktivt deltagande i kulturliv. Lägesbeskrivning Hälsa finns som en grundläggande mänsklig rättighet. FN:s konvention 12 fastställer alla invånares tillgång till hälso- och sjukvård där jämställdhet ska finnas i bemötande av kvinnor och män. Givetvis handlar hälsa om mer än sjukvård, WHO definierar det som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. För att ha en god hälsa krävs att möjligheter finns att utveckla personliga förmågor, att vara delaktig i samhällslivet och att det finns tillgång till fritid, rekreation och avkoppling. Kvinnor tar mer, och förväntas ta mer, ansvar för sociala relationer och hemarbete i en relation. Genom att ta ansvar ökar kvinnan sina psykosociala fördelar men det orsakar också psykisk belastning på henne. Var tionde kvinna i riket uppger att hon upplever arbetsrelaterade besvär och försämrad hälsa. Även bland flickor finns ohälsotal tidigt. Flickor i skolålder upplever stor press över att passa in i skolan, prestera goda skolresultat och stress över sociala relationer med vänner. Flickor rapporterar att de upplever ohälsa i form av stress redan vid 11 års ålder 13. Många olika indikatorer pekar på att psykisk ohälsa är särskilt vanligt bland yngre kvinnor men att den ökar bland båda könen. Andelen självmordsförsök ökar kraftigt bland unga kvinnor, och allt fler unga vårdas på sjukhus för depression eller ångest och för alkoholförgiftning. Även bland män har depressionerna ökat vilket i sin tur har lett till att självmord ökat hos gruppen män men även alkoholrelaterade dödsorsaker 14. Det är framförallt unga män som dör av alkohol- och narkotikarelaterade orsaker där fordon av olika slag finns med i bilden. Män tar i mycket högre grad större risker än vad kvinnor gör. Bland männen i Blekinge uppger 53 procent en god fysisk hälsa, jämfört med 41 procent av kvinnorna. Kvinnor uppger i högre grad än män att de lider av värk och smärta. När kommunerna jämförs ser vi att andelen som uppger en god fysisk hälsa är avsevärt lägre bland kvinnor i Olofström och män i Sölvesborg. Andelen som anger god psykisk hälsa i Blekinge är 45 procent av kvinnorna och 57 procent av männen. Vid jämförelse mellan kommunerna är det en lägre andel som uppger god psykisk hälsa bland kvinnor i Olofström och bland män Karlshamn 15. Gruppen kvinnor har fler sjukdagar än gruppen män. Arbetet upplevs många gånger som så tungt att frånvaro krävs för att orka. I Blekinge rapporteras för gruppen kvinnor ett ohälsotal på 38 dagar per år och för gruppen män 25 dagar per år. I dessa siffror inräknas också den grupp av kvinnor som utsätts för våld i nära relationer, vilket beskrivs i nästa avsnitt. Läkare ger oftare kvinnor diagnosen av psykiska besvär medan män får fysiologiska diagnoser. Det innebär att sjukskrivningsprocessen inte är jämställd. Utlandsfödda kvinnor uppger att de upplever sämre hälsa än utlandsfödda män med samma härkomst. Normer för kön och hälsa är i många fall universell. 12 FN:s konvention om avskaffande av diskriminering. 13 Allodi, Socialstyrelsen, 2009; Ungdomsstyrelsen, 2013b; Dahl, Mellkvist & Kronogård,

142 Personer som inte lever enligt samhällets normer riskerar att utsättas för våld och trakasserier. När det gäller gruppen HBTQ har denna grupp i ett flertal undersökningar visat sig ha en mycket utsatt position i fråga om bland annat psykisk hälsa. I synnerhet rör detta ungdomar och transpersoner där ohälsan är stor, till följd av diskriminerande strukturer. Alkohol- och drogkonsumtionen har även denna visat sig hög, i delar av HBTQ-gruppen, jämfört med den övriga befolkningen i riket. Ett mål för den nationella folkhälsopolitiken är att främja allas möjlighet till fysisk aktivitet med fokus på barn, unga och deras familjer. Generellt utför kvinnor mer av det obetalda hem- och omsorgsarbetet vilket i sin tur leder till mindre fri tid för egna aktivitetet. Kvinnor ägnar sig mer åt aktiviteter i sin närmiljö och som går att förena med tidsbrist så som löpning, promenader och gym medan män i större utsträckning ägnar sig åt organiserad idrott och lagidrott. Detta innebär att kvinnor inte i lika hög grad konkurrerar om samhälleliga resurser vad gäller idrottsanläggningar då de i större utsträckning ägnar sig åt individuell idrott 16. Samhällets pengar läggs i större utsträckning på sporter som är förknippade med idrotter som utövas av gruppen män, så som exempelvis ishockey. Pojkarnas idrottsutövande gynnas på bekostnad av flickorna och de intressen som flickorna som grupp har. Traditionellt sätt är idrottsrörelsen mansdominerad vad gäller både utövare och tränare. Nationell kulturpolitik är indelad i ett antal olika mål som att främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. Som verktyg är konsten viktig för att utmana traditionella könsroller och det finns forskning som visar på att kulturkonsumtion och kulturproduktion ger positiva hälsofrämjande effekter. Att aktivt delta i kulturella aktiviteter leder till märkbart lägre dödlighet oavsett kön och socioekonomisk ställning. För att alla ska kunna ta del av kulturen är tillgänglighet i olika former viktigt, både för funktionsnedsatta och socioekonomiskt utsatta. Dock är kulturområdet i sig ojämställt i förhållande till vems historia det är som berättas och vilka konstnärer det är som lyfts fram 17. I Blekinge skulle kulturella aktiviteter underlättas av kommunikation, skyltning till platser och lättläst skyltning för dem som behöver detta. Strategi för Makt och hälsa Nationellt jämställdhetspolitiskt mål: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv Nationellt folkhälsopolitiskt mål: Skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Regionalt mål: Jämställd hälsa: fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande Insatser: Inrätta rutiner för metod- och kunskapsöverföring i jämställdhets- och hälsofrågor (Centrala aktörer: Landstinget, Region Blekinge). Sprida kunskaper om ungas psykiska hälsa som exv. självskadebeteende, stress, ångest (Centrala aktörer: Landstinget, Kommuner). Inrätta rutiner för att erbjuda normkritiska utbildningsdagar för personal inom kommun och landsting (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Kommun, Landsting). Utveckla framgångsrika insatser för jämställd sjukskrivning (Centrala aktörer: Landstinget, Försäkringskassan). 16 Larsson & Johansson, Grönblad, F & Ekselis, IB,

143 Uppföljning: Inventera rutiner för metod- och kunskapsöverföring i jämställdhets- och hälsofrågor inom länet. Sammanställning av relevant könsuppdelad statistik från Försäkringskassan kring antal sjukdagar Sammanställa antalet deltagare i normkritiska utbildningar i länet. Nationellt jämställdhetspolitiskt mål: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv Nationellt folkhälsopolitiskt mål: Skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Regionalt mål: Jämställd tillgång och möjlighet till en aktiv fritid och ett aktivt deltagande i kulturliv Insatser: Inrätta rutiner för att säkerhetsställa likvärdiga möjligheter till fritidsaktiviteter för invånare genom könskonsekvensanalys av utbud, fördelning av medel samt träningstider (Centrala aktörer: Kommuner). Motverka negativa och utestängande av kvinnor inom idrotts- och föreningsrörelsen (Centrala aktörer: kommuner, idéburen sektor). Analysera jämställdhetsintegrering av kulturinstitutioners organisation, repertoar, publikarbete utifrån inkludering/exkludering (Centrala aktörer: Region Blekinge). Uppföljning: Sammanställa aktörer som har rutiner för könskonsekvensanalyser vid fördelning av medel. Genomföra intervjuer med representanter för kulturinstitutioner och idrottsföreningar om arbetet med jämställdhetsintegrering. 16

144 Makt och mäns våld mot kvinnor Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, pojkar och flickor ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Regionala mål: Långsiktiga och hållbara strukturer för att motverka mäns våld mot kvinnor. Beredskap för att tidigt upptäcka våldsutsatthet och erbjuda stödinsatser till våldsutsatta, barn som lever med våld och våldsutövare. Rutiner för målgruppsanpassat stöd till grupper med svagt samhälleligt skydd. Lägesbeskrivning Att kvinnor utsätts för våld är ett allvarligt och omfattande samhällsproblem. Det förekommer i alla åldrar, samhällsklasser, bostadsområden och yrkesgrupper. Inom begreppet våld räknas våld i nära relationer, hederrelaterat våld, människohandel för sexuella ändamål och prostitution. Detta avsnitt kommer dock främst att behandla våld i nära relation. Våldet är en process som ofta börjar med att utövaren kontrollerar den utsatta. Kvinnan blir utsatt för kritik, hindras från att umgås med vänner, och utövaren kräver att hon ska anpassa sig efter hans behov. Gradvis isoleras kvinnan och allt hon gör ska rapporteras till mannen. Så småningom börjar hot om våld eller våld och kvinnan tvingas till ytterligare anpassning för att inte riskera att bli utsatt för våld. I takt med att den våldsamma situationen eskalerar blir också ett sätt för kvinnan att leva att hon anpassar sig för att kunna läsa mannen och hans humör. Att våldet blir en del av vardagen kallas att våldet normaliseras. Kvinnan genomgår en normaliseringsfas. Ofta vågar den utsatta inte lämna utövaren eftersom den då hotar att döda eller ta deras gemensamma barn ifrån henne. Förövare finns både inom och utom förhållandet, det betyder att den som blir utsatt kan bli det av den egna partnern men även av en annan i bekantskapskretsen. Det finns olika former av våld som kvinnan kan utsättas för. Det fysiska våldet kan inkludera att mannen river, biter, bränner, skakar eller knuffar kvinnan, likaså av örfilar, knytnävsslag, sparkar och stryptag. Även olika typer av vapen kan användas. Vid hot om våld kan mannen också hota att skada kvinnan eller gemensamma barn. Att skada eller hota med att skada husdjur är ytterligare exempel. Även hot om att skada eller döda sig själv förekommer. Sådana hot kan sägas utgöra en form av ett känslomässigt eller psykiskt våld. Sexuellt våld betyder att tvinga kvinnan att se pornografi, att tvingas utföra sexuella handlingar som väcker obehag eller till sexuella aktiviteter inför andra. Många kvinnor upplever just sexuella övergrepp från den hon lever med som det absoluta sveket och som något djupt kränkande. Mannen kan ta ekonomisk kontroll över familjens ekonomi och hindra kvinnan från att bli självförsörjande och vägra henne insyn i familjeekonomin. Genom manipulation och stöld av kvinnans besparingar kan mannen göra henne beroende av honom. Att utsättas för våld får stora konsekvenser för den utsatta som många gånger drabbas av psykiska problem, som sömnsvårigheter, ångest och depression. Förutom detta drabbas den utsatta många gånger av posttraumatiskt stressymptom 18 samt dåligt närminne. Den utsatta drabbas också av fysiska skador som kroppsliga åkommor som exempelvis blånader, sår och frakturer som i värsta fall slutar med sjukhusvistelser. Våld i nära relationer kan delas upp i situationsbetingat våld och kontrollbetingat våld. Vid situationsbetingat våld uppkommer våldet vid speciellt tillfällen där förövaren känner sig provocerad av den utsatta. Det situationsbetingade våldet är enstaka händelser som utlöses vid vissa stressituationer där 18 Götblad,

145 frustation och vrede slår över i fysisk aggression. Förövaren har oftast inget kontrollbehov och det är lika vanligt att våldet utövas av både kvinnor och män. Kontrollbetingat våld förknippas med en blandning av olika former våld, terror, trakasserier och hot. Vidare är förövarens beteende dominerande och kontrollerande, och övervägande del av offren är kvinnor som utsätts av sin manliga partner. Våldet är en process som ofta börjar med en mild form av våld och kontroll för att sedan övergå till fysisk misshandel och strängare kontroll av den utsatta 19. Att utsättas för våld i vuxenlivet ökar också riskerna för självskadebeteenden, vilket också är tre gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Ohälsa i form av hjärtinfarkter ökar hos kvinnor åldern som varit utsatta för allvarligt våld 20. Länsstyrelsen Blekinge län använder både begreppen våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor. I användningen av begreppet mäns våld mot kvinnor finns syftet att synliggöravåldet som en jämställdhetsfråga där män finns överrepresenterade bland våldsutövare. I kölvattnet av utövandet av våld kommer kostnader för samhället i form av sjukvård och polisiära insatser. Kostnader för den som utsatts kommer också i form av både ekonomisk osjälvständighet på grund av bland annat sjukfrånvaro samt kroppsliga kostnad. 968 kvinnor utsattes för våld 2013 i Blekinge. I dessa siffror ryms både de som utsatts av bekanta och obekanta, i hemmet och utanför hemmet. Den största siffran, 152 stycken, har utsatts för våld inomhus av en bekant. Det är 31 personer färre än rikets genomsnitt. Skillnaderna mellan kommunerna är stora. Karlshamn sticker ut med flest fall av kvinnomisshandel med siffran 253 misshandlade kvinnor. Här räknas både bekanta och obekanta samt inomhus och utomhus in. Minst antal har Olofström, där finns 125 fall rapporterade 21. Mörkertal finns givetvis och det går inte att säga den verkliga summan. Totalt sett är det färre kvinnor som utsatts för våld i Blekinge än riket i genomsnitt. Så länge misshandelsbrott finns kvar i statistiken bör arbetet fortgå för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. En väl fungerande samverkan mellan berörda aktörer skapar bättre förutsättningar för att förebygga och motverka våld i nära relationer. I Blekinge finns en etablerad samverkansgrupp under samordning av Länsstyrelsen. Genom gruppens arbete finns kopplingar och förståelse för olika aktörers insatser vid våld i nära relationer och vid hedersrelaterat våld. Ett långsiktigt arbete mot våld i nära relationer är att tidigt arbeta med normkritiskt arbete 22. Insatser som kan göras är att utmana maskulinitetsnormer i skola, idrott och föreningsliv. Inom maskulinitetsforskning exemplifieras bland annat hur pojkar lär sig använda våld som ett sätt att konstruera maskulinitet. Kopplingen jämställdhet och våldsanvändning hos unga män i ålder är tydlig 23. Unga män som inte säger sig vara jämställda löper 3,2 gånger större risk att ha utövat en kränkande eller våldsam handling mot en kvinna eller en annan man jämfört med män som säger sig vara jämställda Socialstyrelsen, Heimer, Länsstyrelsen Blekinge län, Dahl, Ungdomsstyrelsen, 2013b. 24 Ungdomsstyrelsen, 2013a. 18

146 Strategi för Makt och mäns våld mot kvinnor Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Regionala mål: Långsiktiga och hållbara strukturer för att motverka mäns våld mot kvinnor. Insatser: Koppla samman befintlig regional samverkan mot mäns våld mot kvinnor med regionala nätverk för jämställdhetsintegering Stärka samverkan genom att upprätta kontaktytor för erfarenhetsutbyte i fråga om: - Skyddat boende (Centrala aktörer: kommuner). - Riskbedömning (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, rättsväsende, kommuner). - Skyddade personuppgifter (Centrala aktörer: Skattemyndigheten, rättväsende, kommuner). Bedriva våldsförebyggande arbete med pojkar och unga män inom skola, fritidssektor och idrottsföreningar (Centrala aktörer: kommuner, idrottsförbund, rättsväsende). Uppföljning: Analys av deltagande/uppslutning i nätverk i form av statistisk undersökning Enkäter/Intervjuer med nätverksdeltagare Enkäter till kommuner om skyddat boende, antalet anmälningar till socialtjänst Nationella jämställdhetspolitiska mål: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, pojkar och flickor ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Regionala mål: Beredskap för att tidigt upptäcka våldsutsatthet och erbjuda stödinsatser till våldsutsatta, barn som lever med våld och våldsutövare. Insatser: Bedriva våldsförebyggande arbete med pojkar och unga män inom skola, fritidssektor och idrottsföreningar (Centrala aktörer: kommuner, idrottsförbund, rättsväsende). Inrätta likvärdiga rutiner, stöd och behandlingsinsatser i länet för våldsutsatta, barn som lever med våld och våldsutövare (Centrala aktörer: kommuner, idéburen sektor, rättsväsende). Säkerställ att kunskap och rutiner för att erbjuda adekvat stöd till personal som lever med våld (Centrala aktörer: kommuner, rättsväsende). grupper kan stärkas, exv. grooming, prostitution, människohandel (Centrala aktörer: kommuner, högskola, rättsväsende, idéburen sektor). Uppföljning: Inventering och spridning av framgångsrika rutiner och insatser i form av statisk undersökning Inventering av antal personer som deltagit i utbildningar om våld i nära relationer Nationella jämställdhetspolitiska mål: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, pojkar och flickor ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Regionala mål: Rutiner för målgruppsanpassat stöd till grupper med svagt samhälleligt skydd. 19

147 Insatser: Inrätta likvärdiga rutiner, stöd och behandlingsinsatser i länet för våldsutsatta, barn som lever med våld och våldsutövare (Centrala aktörer: kommuner, idéburen sektor, rättsväsende) Säkerställ att kunskap och rutiner för att erbjuda adekvat stöd till personer som lever med våld. Genomföra utbildningar för yrkesverksamma om hur samhällets skydd för särskilt utsatta grupper kan stärkas, exv. grooming, prostitution, människohandel (Centrala aktörer: kommuner, högskola, rättsväsende, idéburen sektor) Inventera rutiner för att förebygga våld som utövas vårdgivare och anhörigvårdare (Centrala aktörer: kommuner, landsting) Uppföljning: Enkäter/Intervjuer Inventering av stöd till personer som lever med våld och våldsutsatta Följa upp antalet deltagare i utbildningar om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer 20

148 Att använda strategin Strategin Jämställt Blekinge fungerar som en plattform för arbetet med jämställdhetsintegrering i Blekinge. Målgruppen för strategiarbetet är framförallt offentliga funktioner som kommun, landsting och statlig verksamhet, men även civilsamhälle, organisationer och näringsliv kan ansluta sig till strategiarbetet. Privatpersoner är välkomna att inspireras av strategin. Jämställdhetsintegrering Syftet med strategin Jämställt Blekinge är att implementera de nationella jämställdhetspolitiska målen på en regional nivå. Det huvudsakliga sättet att föra in jämställdhetsarbete i en organisation och verksamhet i Sverige är att använda jämställdhetsintegrering, vilket innebär att förslag, beslut, genomförande och utvärdering analyseras utifrån jämställdhetsperspektiv. Då jämställdhet skapas där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas, måste jämställdhetsperspektiv finnas med i det dagliga arbetet. En jämställd organisation innebär att invånare i Blekinge ska kunna få: Likvärdig service, tjänster och bemötande Rättvis fördelning av resurser Kunskap om kvinnors och mäns behov, intressen och livsvillkor Likvärdiga möjligheter att nyttja och påverka verksamheten Beslut om prioriteringer har genomgått genuskonsekvensanalys Styr- och ledningssystem utvecklas med fokus på jämställdhet Fortlöpande insatser görs för att bryta traditionella könsmönster på alla nivåer i organisationen och i verksamheten Jämställdhetsintegrering innebär att jämställdhetsperspektiv integreras i alla led och på alla nivåer i samhället, vilket är nödvändigt för att förändringsarbetet ska kunna gå på djupet och jämställdhet uppnås. Fördelar med strategiarbetet Det finns många fördelar med att ansluta sig till jämställdhetsarbetet i länet. Fördelar med att organisationer och verksamheter är jämställda är att attraktionen för företaget stiger vilket hjälper till vid rekrytering av nya medarbetare. Andra vinster som dokumenterats är att dynamiken i arbetsgruppen bland medarbetare förbättras då personal tenderar att stanna längre om gruppens sammansättning och klimat är jämställt. Detta leder till att talanger stannar kvar vilket stärker produktionen och konkurrenskraften. Könsblandade arbetsplatser tenderar att resultera i större socialt ansvarfulla investeringar vilket attraherar på dagens arbetsmarknad. Fördelarna med strategiarbetet är att jämställdhetsintegrering är viktigt för länets tillväxt, innovationskraft och attraktionen i att vara ett jämställt län. Ytterligare fördelar med att ansluta sig till strategiarbete är att det från länsstyrelsens sida finns erbjudande om hjälp, stöttning och samordning. I det övergripande jämställdhetsarbetet kan Länsstyrelsen Blekinge län bidra med: Processtöd Handledning Utbildning Samverkan Kunskapsspridning 21

149 Den grundläggande principen med jämställdhetsintegrering är att arbetet ska implementeras i det ordinarie arbetet i organisationen och verksamheten för att på så sätt bli en naturlig del av organisationens och verksamhetens arbete. Jämställt Blekinge utgör ett stöd på vägen dit. Handlingsplaner Som skrevs i inledningen har länsstyrelsen i uppdrag från regeringen att skriva en länsövergripande strategi och handlingsplan för hur länet ska arbeta med jämställdhetsintegrering. Strategin berör alla medar främst offentlig förvaltning, som kommuner och landsting och myndigheter. Organisationer som vill ansluta sig till strategiarbetet bör ta fram egna, lokala handlingsplaner för hur jämställdhetsintegering ska genomsyra verksamheten. De organisationer och verksamheter som redan har en handlingsplan för jämställdhetsintegrering kan använda strategin för att revidera och omarbeta sina redan existerande planer. För att inleda arbetet med revideringen av planerna kan följande frågor ställas till vid det arbetet: Vilka av strategins mål och insatser berör vår verksamhet? Behöver de övergripande målen brytas ner i lokala delmål? Vilka insatser genomförs redan i verksamheten? Behöver planerna och insatserna konkretiseras och beskrivas ytterligare? Kan pågående insatser utvecklas genom att samverka med andra aktörer och verksamheter? Finns goda exempel i den egna organisationen och verksamheten att sprida till andra? Hur ska arbetet följas upp lokalt? Länsstyrelsen vill gärna ta del av det arbete som pågår lokalt, hur långt det kommit och eventuella utvärderingar av delmål eller mål. Återrapportera även regelbundet till ledningsgrupp eller politisk styrelse om hur arbetet fortskrider. Skicka initierade, pågående och avslutadeutvärderingar till Länsstyrelsen Blekinge län på följande adress: jamstalld.blekinge@lansstyrelsen.se. Uppföljning, utvärdering och revidering Under perioden ansvarar Länsstyrelsen för att följa upp arbetet med utvärdering och revidering. De insatser som organisationer och verksamheter gör i länet kommer Länsstyrelsen att sammanställa och analysera för att dra slutsatser om hur implementeringen fungerar. Detta arbete kommer att bidra till lärande i länet om jämställdhetsimplementering i organisationer och verksamheter. Utifrån detta arbete kan revideringar ske och indikatorer för arbetet finslipas. När perioden är slut 2017 kommer arbetet med strategin att utvärderas för att se i vilken grad insatserna har haft inverkan på jämställdhetsintegreringen i länet och om de uppnått de regionala och nationella jämställdhetsmålen. Utvärderingar från enskilda organisationer och verksamheter skickas till länsstyrelsen. Utvärderingar av de tre temaområdena Makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet, Makt och hälsa samt Makt och mäns våld mot kvinnor sker i form av exempelvis enkät- och intervjuundersökningar, sammaställning av statistik, inventeringar av satsningar och kartläggningar. 22

150 23

VÅR PASSION ÄR BLEKINGE

VÅR PASSION ÄR BLEKINGE VÅR PASSION ÄR BLEKINGE KRAFT ATT VILJA. TILLSAMMANS ÄR DET MÖJLIGT. Det är vår uppgift att inspirera, skapa tillfällen att mötas och stärka Blekinge i Sverige och Europa. Vårt uppdrag är att arbeta för

Läs mer

VI BRINNER FÖR BLEKINGE

VI BRINNER FÖR BLEKINGE VI BRINNER FÖR BLEKINGE KRAFT ATT VILJA. TILLSAMMANS ÄR DET MÖJLIGT. Det är vår uppgift att inspirera, skapa tillfällen att mötas och stärka Blekinge i Sverige och Europa. Vårt uppdrag är att arbeta för

Läs mer

På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen. Tid Onsdagen den 11 november 2015, kl 09.00 Kaffe serveras från kl. 08.

På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen. Tid Onsdagen den 11 november 2015, kl 09.00 Kaffe serveras från kl. 08. 2015-11-03 Regionstyrelsens ledamöter Ersättare för kännedom Kallelse På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen Tid Onsdagen den 11 november 2015, kl 09.00 Kaffe serveras från

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

Regionstyrelsens arbetsutskott

Regionstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL UTDRAG Regionstyrelsens arbetsutskott 171-186 Tid: 2015-11-02, kl 13:00-15:30 Plats: Regionens Hus, sal A 181 RJL2015 /1943 Internationell policy Beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår

Läs mer

Arbetsplan Regionala samverkansrådet Västernorrland

Arbetsplan Regionala samverkansrådet Västernorrland Arbetsplan Regionala samverkansrådet Västernorrland Fokus för arbetet 2017 Arbetsplan 1.0 2017-04-12 Handläggare Susanne Sahlin Regional Utveckling 1. Regionala samverkansrådet uppdrag och uppgifter Regionala

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional

Läs mer

PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014

PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014 FAKTA I KORTHET Nr. 9 2015 PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014 Den här publikationen redovisar hur Region Värmlands beviljade projektmedel har fördelats under 2014. Den visar hur

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona

Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona Kultur och fritidsnämnden Föredragningslista Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona Dagordning Mötets öppnande Justerare Föregående

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Strukturfondspartnerskap och regionalfonden

Strukturfondspartnerskap och regionalfonden Strukturfondspartnerskap och regionalfonden Växjö 27 april 2015 Satsningar på jobb och tillväxt i regionalfonden 16 miljarder 2020 Forskning och innovation IT Entreprenörskap Koldioxidsnål ekonomi Hållbara

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE 16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Bakgrund och utgångspunkter Kulturnämndens internationella strategi utgår ifrån Policy för Region Skånes

Läs mer

Årsplan för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang för år 2018

Årsplan för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang för år 2018 Datum Dnr 2017-12-20 16 075 Årsplan för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang för år 2018 Syfte I enlighet med Inriktningsdokument för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen. Tid Onsdagen den 11 december 2013 kl 09.00 Kaffe serveras från kl. 08.

På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen. Tid Onsdagen den 11 december 2013 kl 09.00 Kaffe serveras från kl. 08. 2013-12-03 Regionstyrelsens ledamöter Ersättare för kännedom Kallelse På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen Tid Onsdagen den 11 december 2013 kl 09.00 Kaffe serveras från

Läs mer

PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2015

PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2015 FAKTA I KORTHET Nr. 10 2016 PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2015 Den här publikationen redovisar hur Region Värmlands beviljade projektmedel har fördelats under 2015. Den visar hur

Läs mer

Energiting sydost 2017

Energiting sydost 2017 Energiting sydost 2017 Rätt energi till 2030 Region Kronobergs finansieringsmöjligheter för minskad klimatpåverkan Sarah Nilsson, Energikontor Sydost www.energikontorsydost.se 1 Regionens roll regional

Läs mer

Inriktningsdokument för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang

Inriktningsdokument för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang Datum Dnr 2016-11-02 16-075 Inriktningsdokument för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang Bakgrund Sörmland påverkas alltmer av sin omvärld. Den ökade globaliseringen av arbetsmarknad, näringsliv

Läs mer

Revidering och förankring av Regionalt utvecklingsprogram

Revidering och förankring av Regionalt utvecklingsprogram 2015-05-27 1(6) Revidering och förankring av Regionalt utvecklingsprogram 1. Sammanfattning Region Örebro län bildades 1 januari 2015. Regionbildningen syftar till att skapa en samlad demokratisk organisation

Läs mer

Socialfondsprogrammet

Socialfondsprogrammet Socialfondsbroschyr 2015.indd 1 Europeiska socialfonden 2014 2020 2015-03-26 11:21 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för

Läs mer

Region Kalmar län bildas genom att Landstingets och Regionförbundets nuvarande uppdrag och verksamheter förenas i en ny gemensam organisation.

Region Kalmar län bildas genom att Landstingets och Regionförbundets nuvarande uppdrag och verksamheter förenas i en ny gemensam organisation. Region Kalmar län Landstingsfullmäktige och Regionförbundets styrelse har beslutat att man har för avsikt att bilda regionkommun i Kalmar län från och med 2019. Region Kalmar län bildas genom att Landstingets

Läs mer

Regional kulturpolitik - Värmland. Karlstad 5 mars 2012

Regional kulturpolitik - Värmland. Karlstad 5 mars 2012 Regional kulturpolitik - Värmland Karlstad 5 mars 2012 Region Värmland Ett regionalt kommunförbund för regional utveckling, tillväxtfrågor samt kultur och folkbildning i Värmland. Huvudmän är Värmlands

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Budget och verksamhetsplan 2016 med inriktning mot 2017-2018 Region Blekinge Dnr: 102-122-2015 Version: A beslutad av Regionstyrelsen 2015-06-10

Budget och verksamhetsplan 2016 med inriktning mot 2017-2018 Region Blekinge Dnr: 102-122-2015 Version: A beslutad av Regionstyrelsen 2015-06-10 Budget och verksamhetsplan 2016 med inriktning mot 2017 och 2018 Budget och verksamhetsplan 2016 med inriktning mot 2017-2018 Region Blekinge Dnr: 102-122-2015 Version: A beslutad av Regionstyrelsen 2015-06-10

Läs mer

Handlingsplan för EU-och internationellt arbete i Kristinehamns kommun

Handlingsplan för EU-och internationellt arbete i Kristinehamns kommun HANDLINGSPLAN 1(9) Kommunledningsförvaltningen Åsa Askerskär, 0550-882 29 asa.askerskar@kristinehamn.se Plan Policy Handlingsplan Rutin Instruktion Riktlinje Handlingsplan för EU-och internationellt i

Läs mer

Problemanalys (vilken utmaning ska projektet lösa eller vilka nya möjligheter/metoder

Problemanalys (vilken utmaning ska projektet lösa eller vilka nya möjligheter/metoder Informerande dokument Information Sida 1 (6) Ansökan om regionala projektstöd Projektstöd är ett viktigt verktyg i det regionala utvecklingsarbetet. Region Norrbotten beviljar stöd till projekt som på

Läs mer

Från europeisk strategi till västsvensk tillväxt

Från europeisk strategi till västsvensk tillväxt Från europeisk strategi till västsvensk tillväxt Gränsöverskridande möjligheter för verksamheter i Västra Götaland 2017-04-05 Maria Eriksson Enheten för regional tillväxt och EU:s sammanhållningspolitik

Läs mer

Handlingsplan 2018 med utblickar för 2019 och 2020

Handlingsplan 2018 med utblickar för 2019 och 2020 Handlingsplan 2018 med utblickar för 2019 och 2020 Öresundståg fokus infrastruktur biljett och betallösningar kollektivtrafiken aktivitetsplan bredband positionspapper kultur 1 Handlingsplan 2018 med utblickar

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

En ny strukturfondsperiod. Ellinor Ivarsson Avd för tillväxt och samhällsbyggnad

En ny strukturfondsperiod. Ellinor Ivarsson Avd för tillväxt och samhällsbyggnad En ny strukturfondsperiod Ellinor Ivarsson Avd för tillväxt och samhällsbyggnad EU:s långtidsbudget 2014-2020 Skydd och förvaltning av naturresurser 33,90% 38,90% Frihet, säkerhet och rättvisa EU som global

Läs mer

REGIONSTYRELSEN Arbetsutskottet Sammanträdesprotokoll Regionstyrelsens sammanträde den 16 mars i Karlshamn

REGIONSTYRELSEN Arbetsutskottet Sammanträdesprotokoll Regionstyrelsens sammanträde den 16 mars i Karlshamn Dagordning A B C Regionstyrelsens sammanträde den 16 mars i Karlshamn s beslut Information 12 (20) Tid och plats Onsdagen den 2 mars 2016 kl. 09.00-12.00 Region Blekinge, Karlskrona Närvarande Ordförande

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-03-15 Ansvarig: Annelie Krell Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-2015 Bakgrund och utgångspunkter... 3 Inriktning... 4 1. Öka möjligheterna för medborgarna att ta del av konst och

Läs mer

Handlingsplan för besöksnäringen

Handlingsplan för besöksnäringen 2016-12-07 15RK2154 Regional utveckling Handlingsplan för besöksnäringen 2017-2020 En strategi för besöksnäringen i södra Småland 2013-2020 har tagits fram genom aktiv samverkan mellan Regionförbundet

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

Regional tillväxt skapar vi tillsammans! Ulrika Geeraedts Regional Utvecklingsdirektör

Regional tillväxt skapar vi tillsammans! Ulrika Geeraedts Regional Utvecklingsdirektör Regional tillväxt skapar vi tillsammans! Ulrika Geeraedts Regional Utvecklingsdirektör Ett samlat utvecklingsansvar I Region Jönköpings län finns flera aktörer som jobbar med utveckling i olika former,

Läs mer

Nu bildar vi region i Dalarna

Nu bildar vi region i Dalarna Nu bildar vi region i Dalarna Del fyra: Det regionala utvecklingsansvaret Vad innebär det att ha regionalt utvecklingsansvar? Den 1 januari 2019 förenas Landstinget Dalarna och Region Dalarna och bildar

Läs mer

Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet

Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet REGIONSTYRELSEN YTTRANDE Sida 1 (5) Dnr 01724-2019 Finansdepartementet M2019/00661 Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet Sammanfattning Sveriges

Läs mer

VG 2020 och EU:s strukturfondsprogram

VG 2020 och EU:s strukturfondsprogram VG 2020 och EU:s strukturfondsprogram Högskolan i Borås 7 mars 2017 Andreas Catoni EU:s Struktur-och investeringsfonder EU:s Struktur-och investeringsfonder Regionalfonden, ERUF Socialfonden, ESF (Sammanhållningsfond)

Läs mer

Överenskommelse om regional medfinansiering

Överenskommelse om regional medfinansiering 1(1) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-09-25 RS140074 Caroline Johansson Kansliavdelningen 035-17 96 52 REGIONSTYRELSEN Överenskommelse om regional medfinansiering Förslag till beslut

Läs mer

2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020

2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 Innehåll Planen som verktyg... 3 Framtagande av Planen... 4 Samarbetsparter... 4 Lokala

Läs mer

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7) Styrande dokument Måldokument Direktiv PROJEKTil Sida 1 (7) Samverkan och dialog Sida 2 (7) Samverkan och dialog... 1 1. Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2

Läs mer

Samarbetsavtal. mellan Östhammars kommun och Upplandsbygd Ideell förening

Samarbetsavtal. mellan Östhammars kommun och Upplandsbygd Ideell förening Sidan 1 av 7 Samarbetsavtal mellan Östhammars kommun och Upplandsbygd Ideell förening 1. Parter Östhammars kommun, org. nr. 212000-0290, nedan kallad Östhammars kommun. Upplandsbygd Lokalt Ledd Utveckling

Läs mer

Plattform för samarbete - en beskrivning av processarbetet kopplat till strukturfonderna

Plattform för samarbete - en beskrivning av processarbetet kopplat till strukturfonderna Plattform för samarbete - en beskrivning av processarbetet kopplat till strukturfonderna Inledning Det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet bygger på att resurser satsas på insatser som ska ge bestående

Läs mer

Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015

Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015 Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015 2 Inledning Ronneby kommun är en del av en globaliserad värld där internationella förhållanden i allt större utsträckning spelar en avgörande roll i

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

Klimat att växa i. Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län

Klimat att växa i. Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län Klimat att växa i Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län Klimat att växa i Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi Regionförbundet har statens uppdrag att samordna och besluta om länets regionala

Läs mer

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun 1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs

Läs mer

Årsredovisning 2014. Årsredovisning 2014 1

Årsredovisning 2014. Årsredovisning 2014 1 Årsredovisning 2014 Årsredovisning 2014 1 2014 Region Blekinge 2015 Årsredovisning 2014 Dnr: 102-357-2014 Beslutad av Regionstyrelsen 2015-04-22 2015-05-29/malfar Layout: LÄNGE LEVE Kommunikation AB Foto:

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening Sydsvensk REGION BILDNING Ideell förening Upplägg av arbetet och tolkning av direktivet samt vilka som deltagit i arbetet Arbetsgruppen för Hållbar Regional Utveckling En redovisning till arbetsutskottet

Läs mer

Presidium Nämnd för Arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet

Presidium Nämnd för Arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Tid: 2016-11-30 kl. 08.30-11.30 Plats: Regionens hus, Sal B 14 Smart Housing Småland 2 Diarienummer: RJL 2015/159 Beslut

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020

Europeiska socialfonden 2014-2020 Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Uppdrags- beskrivning

Uppdrags- beskrivning Uppdrags- beskrivning Kultur och utveckling 2018 2020 REGION JÖNKÖPINGS LÄN Uppdragsbeskrivning 2018 2020 Kultur och utveckling Följande uppdragsbeskrivning har tagits fram för kultur och utvecklings regionala

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

Regionalfonden Småland och Öarna Aktuellt programgenomförande Oskarshamn. Henrik Blomberg

Regionalfonden Småland och Öarna Aktuellt programgenomförande Oskarshamn. Henrik Blomberg Regionalfonden Småland och Öarna 2014-2020 Aktuellt programgenomförande 2017-03-23 Oskarshamn Henrik Blomberg Resultat Utlysning 2017:1 Utlysningsperiod 12 december 2017 13 mars 2017 Samtliga insatsområden

Läs mer

Välkommen till Svenska ESF-rådet

Välkommen till Svenska ESF-rådet Välkommen till Svenska ESF-rådet ESF-rådet i korthet Cirka 130 medarbetare i åtta regioner Huvudkontor i Stockholm Myndigheten förvaltar: Europeiska Socialfonden Fead fonden för dem som har det sämst ställt

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet. Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet. Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang är ett av flera styrdokument i landstinget.

Läs mer

Internationell strategi för Ronneby kommun

Internationell strategi för Ronneby kommun Internationell strategi för Ronneby kommun 2016-2017 Antagen av KF 2015-12-10 2 Inledning Ronneby kommun är en del av en globaliserad värld där internationella förhållanden i allt större utsträckning spelar

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020

Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020 Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020 Preliminärt förslag Strukturfonderna 2014-2020 Socialfonden (ESF) och regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Förbundets ändamål. Förbundets uppgifter

Förbundets ändamål. Förbundets uppgifter Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller fr. o m: Lagakraftvunnet beslut Beslut: KF 111, 2010-09-06, Reviderad: KF 118, 2011-09-05, KF 86 2012-06-18 Förbundsordning för Region Blekinge Region

Läs mer

Sammanhållningspolitiken idag och i morgon

Sammanhållningspolitiken idag och i morgon Sammanhållningspolitiken idag och i morgon Sverker Berglund Västra Götalandsregionen Göteborgregionens Kommunalförbund 2012-01-31 EU:s sammanhållningspolitik och genomförandet i Sverige Förberedelser inför

Läs mer

Mall för genomgång av att utvecklingsstrategin är komplett

Mall för genomgång av att utvecklingsstrategin är komplett Mall för genomgång av att utvecklingsstrategin är komplett Åtgärd: Avsnitt i mall för strategin: Villkor (tillräcklig nivå): Sammanfattning 1 JA/NEJ Bedömningsgrund A 1 Det finns en sammanfattning av utvecklingsstrategin

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: Ks2018/ Gäller från:

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: Ks2018/ Gäller från: Diarienummer: Ks2018/0200.143 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2018-08-14 Gäller för: Ljungby kommun Globalt mål: Samtliga Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgruppen

Läs mer

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4

Läs mer

På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen. Tid Onsdagen den 28 januari 2015, kl Kaffe serveras från kl. 08.

På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen. Tid Onsdagen den 28 januari 2015, kl Kaffe serveras från kl. 08. 2015-01-19 Regionstyrelsens ledamöter Ersättare för kännedom Kallelse På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen Tid Onsdagen den 28 januari 2015, kl 09.00 Kaffe serveras från

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13)

Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13) YTTRANDE 1 (5) s.registrator@regeringskansliet.se s.sfo@regeringskansliet.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM S2013/2054/SFÖ Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens

Läs mer

Överenskommelse Dans i Sydost

Överenskommelse Dans i Sydost Överenskommelse Dans i Sydost 1. Inledning Landstinget i Kalmar län, Region Kronoberg och Region Blekinge samarbetar inom kulturområdet med utgångspunkt i den gemensamma målsättningen att i ett nyskapande,

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Regional biblioteksplan

Regional biblioteksplan TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Bildnings- och kulturförvaltningen Datum 2017-01-30 Diarienummer KN160098 Kulturnämnden Regional biblioteksplan 2017-2021 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna

Läs mer

På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen. Tid Onsdagen den 8 juni 2016, kl Kaffe serveras från kl. 08.

På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen. Tid Onsdagen den 8 juni 2016, kl Kaffe serveras från kl. 08. 2016-06-01 Regionstyrelsens ledamöter Ersättare för kännedom Kallelse På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen Tid Onsdagen den 8 juni 2016, kl 09.00 Kaffe serveras från kl.

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Anna Olofsson, Enhetschef Regional Tillväxt, Politikens inriktning Jämställdhetsperspektivet Aktörer och regeringens styrning Ansvaret för regionalt

Läs mer

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017.

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. 2015-01-28 PM Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. Bakgrund Med Sveriges längsta kuststräcka är det självklart att Östersjöns status och havet som kontaktväg betytt och betyder

Läs mer

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2013 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

2015-xx-xx. Skåne läns landsting JA Hedlunds väg Kristianstad. m.fl. 1 bilaga

2015-xx-xx. Skåne läns landsting JA Hedlunds väg Kristianstad. m.fl. 1 bilaga Regeringsbeslut IV xx Näringsdepartementet 2015-xx-xx N2014/xxxx/RT Ev ärenden att skriva av Se Bilaga 1 Regional tillväxt och EU:s sammanhållningspolitik Ina Berggård Tel 54447 Skåne läns landsting JA

Läs mer

1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet

1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet PROTOKOLL Nr H- 11/2015 Datum 2015-03-24 1(1) Närvarande: Monika Stridsman Göran Rune Peter Blombäck Göran Lindberg Generaldirektör, beslutande Avdelningschef Enhetschef Handläggare, föredragande Justeras

Läs mer

Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017

Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017 Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum 2017-02-10 Sida 1 (1) Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017 15 Diarienummer KN160098 Regional biblioteksplan Beslut 1. Kulturnämnden

Läs mer

Den regionala tillväxtpolitiken

Den regionala tillväxtpolitiken Den regionala tillväxtpolitiken System och logik 1 Den regionala tillväxtpolitiken Utgiftsområde 19 Regional tillväxt ca 3,3 miljarder årligen (anslag 1:1-1:4) Utvecklingskraft i alla delar av landet med

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06 Landstinget i Kalmar Län Utvecklings- och Folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-01-11 Landstingsstyrelsen Diarienummer 150054 Sida 1 (1) Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd

INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och välfärd Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018

Verksamhetsplan 2015-2018 Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga

Läs mer