Rovdjursakutgrupper i Dalarnas och Värmlands län. En utvärdering efter tre års försöksverksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rovdjursakutgrupper i Dalarnas och Värmlands län. En utvärdering efter tre års försöksverksamhet"

Transkript

1 Rovdjursakutgrupper i Dalarnas och Värmlands län En utvärdering efter tre års försöksverksamhet rapport 6330 februari 2010

2 Rovdjursakutgrupper i Dalarnas och Värmlands län En utvärdering efter tre års försöksverksamhet NATURVÅRDSVERKET 1

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Naturvårdsverket 2010 Elektronisk publikation Omslagsfoto: Andreas Norin, Pantheon (get)

4 Förord Ett mål i arbetet med rovdjur är att få människor att acceptera och förstå den politik som förs. Som ett led i detta arbete utgick medel till att bilda och utveckla rovdjursakutgrupper i Dalarnas och Värmlands län. Grupperna skulle kunna rycka ut snabbt vid rovdjursangrepp. I en ändrig av regleringsbrevet 2009 fick Naturvårdsverket i uppdrag att utvärdera satsningen på rovdjursakutgrupper i de båda länen. Syftet med utvärderingen har varit att dra lärdom av den försöksverksamhet som pågått i länen. Utvärderingen är ett internt uppdrag från Naturvårdsverkets Viltförvaltningsenhet till Enheten för strategier och utvärderingar. Utvärderingen har genomförts av Gun Jonsson, projektledare och Mats Eriksson. Den slutliga rapporten har godkänts av avdelningschef Martin Eriksson, Klimatavdelningen Utvärderarna vill rikta ett särskilt tack till dem som deltagit vid intervjuer och vidare också till Inga Ängsteg vid Viltskadecenter som granskat rapportens innehåll. 3

5 Innehåll FÖRORD 3 INNEHÅLL 4 SAMMANFATTNING 5 SUMMARY 10 INLEDNING 16 Uppdrag och syfte med utvärderingen 18 Genomförande 18 Utgångspunkter och tidigare utvärdering 21 RESULTAT 25 Akutgruppsorganisationer i Dalarnas och Värmlands län 26 Förväntningar och krav på arbetet i fält 31 Akutgruppens arbete i fält 37 En förbättrad dialog 41 Ändamålsenligt nyttjande av akutmedlen 46 Rovdjursproblemen åtgärdas något snabbare i försökslänen 55 ANALYS OCH SLUTSATSER 63 Utvärderingsuppdraget och försökslänens uppgifter 65 Organisation och arbetssätt 66 Har dialogen blivit bättre? 70 Ändamålsenligt nyttjade av medlen? 74 Har rovdjursproblemen åtgärdats snabbare i akutgruppslänen än i andra län? 79 Kostnadseffektiva erfarenheter från länens arbete 80 REFERENSER 82 Metodbilaga 84 4

6 Sammanfattning I en ändrig av regleringsbrevet 2009 fick Naturvårdsverket i uppdrag att utvärdera satsningen på rovdjursakutgrupper i Dalarnas och Värmlands län. Uppdraget om att bilda akutgrupper i de båda länen kom genom regleringsbrevet till Sametinget 2006 och omnämns i ett pressmeddelande från regeringen ( ). Dessa båda källor pekar ut att rovdjursakutgrupper ska inrättas i Dalarnas och Värmlands län och att akutgrupperna snabbt ska kunna rycka ut vid rovdjurangrepp eller oro för angrepp vid förekomst av rovdjur. Länen fick årligen rekvirera 2 miljoner kronor var för arbetet med akutgrupperna. Inrättandet av akutgrupperna kan ses som ett led i målet att få människor att acceptera och förstå den rovdjurspolitik som förs. Utvärderingens syfte och övergripande frågeställning har utifrån 2009 års regleringsbrev kommit att formuleras till att tillvarata erfarenheterna från försöksverksamheten med rovdjursakutgrupperna i Dalarna och Värmlands län. Utvärderingen ska svara på följande fem frågor: 1) Hur har akutgrupperna organiserats och arbetat? 2) Har gruppernas arbete lett till en förbättrad dialog mellan brukare och länsstyrelse? 3) Har rovdjursproblemen åtgärdats snabbare i akutgruppslänen än i andra län? 4) Har de medel som utgått till grupperna nyttjats på ett ändamålsenligt sätt? 5) Kan erfarenheterna från försöksverksamheten med rovdjursakutgrupper tas till vara på ett kostnadseffektivt sätt i den framtida regionala rovdjursförvaltningen? Vad akutgrupperna skulle arbeta med har framgått av ett antal uppgifter som finns omnämnda i regleringsbrevet till Sametinget. Här skall nämnas att ingen av uppgifterna pekar ut att försökslänen skulle satsa på att en förbättrad dialog med brukarna (fråga 2). Uppgifter har dock varit utgångspunkt för att söka svar på fråga 4 hur medlen använts. Uppgifterna rör bland annat arbete i andra län, åtgärda problem snabbt, åstadkomma kontaktväg till Naturvårdsverket, verkställa skyddsjakt och bortdrivande av stora rovdjur samt arbete med information om rovdjur och den ersättning som utgår vid skada. GENOMFÖRANDE OCH METOD I urvalet ingår personer som är ansvariga för rovdjursakutgrupperna eller som annars arbetar i och runt akutgrupperna samt handläggare och besiktningsmän i de län som utvärderingen studerar, totalt 51 personer. Utvärderingen studerar också relationen mellan dem som arbetar i eller i anslutning till akutgrupperna och de brukare som arbetet kan tänkas rikta sig till. Urvalet brukare utgörs av personer som anmält rovdjursangrepp på tamdjur eller sökt bidrag för förebyggande åtgärder 5

7 under 2008 och 2009, totalt 102 personer. I utvärderingsuppdraget görs jämförelser med, motsvarande arbete i Gävleborgs, Västra Götalands och Örebro län, samt i vissa delar Västernorrlands län. Data har samlats in genom intervjuer och enkäter med berörda i försökslänen och i jämförbara län. Även data från Rovdjursforum (totalt rapporterade ärenden från åren ) och budget från akutlänen har använts i arbetet. Resultat Rovdjursakutgruppsarbetet resulterade i två olika organisationer. Dalarna har en plattare organisation som de kallar för stödgrupp där fem länsstyrelsetjänstemän områdesansvariga arbetar i fält i var sin del av länet. Ytterligare fyra resurspersoner anställdes. De fungerar främst som kontaktytor mellan brukare och andra organisationer och kan verka i alla fem områdena. De områdesansvariga, resurspersonerna och länsstyrelsens rovdjurshandläggare ingår i Dalarnas stödgrupp (totalt elva personer). De områdesansvariga kan själva kalla ut resurspersonerna för akuta insatser, eller så skickas de ut via handläggarna. Handläggarna har en samordnande roll. Det överordnade ansvaret har en chefstjänsteman vid Länsstyrelsen. I Värmland har en person från Länsstyrelsen det övergripande ansvaret för rovdjursakutgrupperna. Under denne finns tre länsstyrelsetjänstemän som arbetar i fält. De har god förankring i den bygd där de verkar och bor. Dessa tjänstemän leder var sin akutgrupp som består av personer som de handplockat i regel personer med förankring i LRF eller i Jägareförbundet. Akutgrupperna kan kallas ut när stora skador orsakas av rovdjur. Akutgruppens medlemmar arvoderas för en insats. Behovet av akutgruppens insatser är ytterst få i Värmland. Insatser genomförs oftast av en besiktningsman och ibland kallas enstaka personer ur akutgrupperna in. På frågan om brukarna känner till och nyttjat akutgrupperna är svaret nekande, många är tveksamma till vad grupperna är och vad de gör. Brukarna i de båda länen anser att informationen om grupperna varit begränsad. Information om grupperna saknas också på länens hemsidor. Flera blandar också ihop akutgrupperna med regionala eller lokala rovdjursgrupper, när de fått frågan om de hört talas om grupperna. När vi diskuterat grupperna, både med de anställda själva och med brukarna, visar samtalen att det sällan handlar om insatser från grupper. I regel är det enskilda personer som gjort en insats. Det händer också att insatser görs av två personer. Ofta följer en person med för att prata med den drabbade medan besiktningsmannen gör en besiktning av ett skadat eller dödat djur. Att arbeta två och två är uppskattat. Tjänstemännen känner det tryggt att vara två. De tycker också att de blir effektivare i fält och anser att de får bra kontakt med brukarna. De upplever även att de svarar mot brukarnas behov av insatser. Brukarna är nöjda med besiktningsmännens insatser både i försökslänen och i jämförbara län. Något som uppskattas är att besiktningsmännen snabbt kommer på 6

8 plats, har möjlighet att sätta upp akutnät och vara behjälpliga med att söka djur och vakta djur. De fungerar också som administrativt stöd när man ska söka ersättning. Resultaten är likartade i samtliga län. I både Värmlands och Dalarnas län är man dock marginellt snabbare på plats vid en skada och handlägger ärenden snabbare än i jämförbara län. Trots att det inte fanns något uttalat uppdrag om att förbättra dialogen mellan Länsstyrelse och brukare arbetar båda försökslänen aktivt med att möta människor i fält. Brukarna tycker att dialogen är bra i de allra flesta fallen, och då särskilt med besiktningsmännen, medan man har skattat dialogen med tjänstemännen inne på länsstyrelsen lite lägre. I Värmlands län är man nöjdare med dialogen inne på länsstyrelsen än i andra län. I Dalarnas län skattas dialogen lägre när det gäller tjänstemännen inne på länsstyrelsen. Både Värmlands och Dalarnas län har använt en del av pengarna till att inrätta fasta tjänster med koppling till akutgruppsverksamheten. Det är naturbevakare och besiktningsmän som också arbetar med ordinarie verksamhet. I Värmlands län har de som leder grupperna försetts med fordon och akututrustning, medan de som arbetar i fält i Dalarnas län har tillgång till släpvagnar med akututrustning. En del pengar har även använts för information, bland annat riktad till barn. Information om ersättning lämnas ofta i fält och med bra effekt. En mycket begränsad del av medlen kan sägas ha gått till arbete i andra län: Medel har heller inte använts för att upprätta en kontaktväg till Naturvårdsverket eller i samband med skyddsjakt och bortdrivande av rovdjur. Analys och slutsatser Utvärderingens syfte och övergripande frågeställning har varit att se hur man kan ta tillvara erfarenheterna från försöksverksamheten med rovdjursakutgrupperna i Dalarnas och Värmlands län. Svaret på den frågan är mångfasetterat men det finns erfarenheter från arbetet i båda akutgruppslänen som väl värda att beakta. Detta försiktigt optimistiska svar får man om man lägger samman de positiva erfarenheterna från de båda länen. De har resulterat i följande punkter: ORGANISATION Länen har valt två olika sätt att organisera akutgrupperna. Fördelarna med Dalarnas akutgrupp är samordningsfunktionen på Länsstyrelsen, de avgränsade områden där en person ansvarar för insatser och att vid behov kunna beordra in resurspersoner. Detta arbetssätt svarar väl mot de flesta av de insatser som behöver göras när det gäller angrepp på tamdjur. Fördelen med Värmlands akutgrupp är den väl strukturerade akutgruppsorganisationen som fyller en mycket viktigt funktion vid de tillfällen när stora skador uppstår. Utvärderarna anser att akutgrupperna bör vara lätta att kontakta, gärna också från andra län. Länsstyrelsernas representanter i fält bör ha ansvar och befogenheter att vidta åtgärder. Akutgruppsarbetet kan få ett gott stöd genom utarbetandet av en checklista som följs vid en insats. 7

9 Akutgruppsorganisationer måste förankras både inom myndigheten och ute bland människor i länen. DIALOG Fältpersonal och tjänstemän vid Länsstyrelsen beskriver att arbetet i fält bör vara en brygga för att förbättra dialogen mellan Länsstyrelse och brukarna. Utvärderarna anser dock att länsstyrelsepersonal inte ska betraktas som brygga det bör istället betonas att fältpersonalen är Länsstyrelsen. Då skapas en dialog med Länsstyrelsen i fält. Men fältpersonal behöver stöd i rollen som representant för Länsstyrelsen, möjligheten att arbeta två och två kan vara ett sådant stöd. Bryggan från brukare till Länsstyrelsen är fortsättningsvis viktigt men kan utgöras av andra organisationer exempelvis LRF, Jägareförbundet med flera. Mycket tyder på att dialogen förbättrats i försökslänen. Hur mycket av det som går att relatera till akutgruppsverksamheten är svårt att säga. Sammantaget ter det sig just nu mer kostnadseffektivt att fokusera på dialog med få personer än att använda ett tillsynes billigare alternativ storgruppsmöten eller envägskommunikation. I de fall acceptansen för rovdjuren ökar mer på sikt kan också de dialogskapande insatserna förändras till att omfatta större grupper och envägskommunikation. LÖSA PROBLEM SNABBT Problemen med stora rovdjur löses marginellt snabbare och med något bättre kvalitet i försökslänen än i jämförbara län. Detta underlättas av personer som ansvarar för avgränsade områden och har möjlighet att arbeta tillsammans med ytterligare en person under en insats. Lättillgänglig utrustning bidrar också starkt till att lösa akuta problem snabbt. NYTTJANDE AV MEDEL I regeringsuppdraget fanns frågan om ändamålsenligt nyttjande av medlen. Vi anser det är svårt att göra en sådan bedömning då länen exempelvis inte haft något återrapporteringskrav. Utvärderingen visar dock att cirka hälften av medlen (enligt budget 2009) har gått till personella resurser och utrustning som specifikt riktar sig till att lösa problem relaterade till rovdjursskador. Medel som gått till reseersättning/bilar är nödvändiga för att fältpersonalen snabbt ska kunna ta sig ut till platsen för skadan. Förutom insatser på plats finns indirekta effekter i form av förbättrad dialog, tillit till Länsstyrelsen och möjlighet att sprida saklig information till mindre grupper som samlas vid en skadeplats. Exempel på användande av medel som har ringa effekt är medel som gått till studieresor utomlands. Då personal inte enbart arbetar med den problematik som rör rovdjursskador kan man dra slutsatsen att akutgruppsmedel även använts i ordinarie arbete. Detta bör dock enligt utvärderarnas mening finansieras på annat sätt. 8

10 KOSTNADSEFFEKTIVA ERFARENHETER Utvärderingen tyder på att de mer kostnadseffektiva insatserna återfinns i det förebyggande arbetet. Vidare framgår att arbete två och två ger ett mervärde i förbättrad dialog och rättssäker bedömning av skador. Ytterligare ett kostnadseffektivt arbetssätt skulle kunna bestå i ett länsöverskridande akutteam för större skador. Akutgruppsmedlemmarna bör arvoderas vilket innebär att de inte uppbär kostnader när de inte används. Informationsinsatser i fält, återbesök och återkoppling ger positiva effekter. Information till mindre grupper och barn kan också ses som kostnadseffektivare än de insatser som görs i stora grupper där många olika intressen möts. Checklistor vid akutgruppsinsatser bör ses som en enkel och billig åtgärd för att effektivisera arbetet. Tillgång till akutnät tycks vara centralt, här skulle flera län kunna samverka. Om medel fortsättningsvis ska utgå för akutgrupper finns några alternativa möjligheter. Naturvårdsverket tilldelar medel till län som har problem. Länen kan äska medel ur en pott. Då måste Naturvårdsverket utarbeta ett antal kriterier och en lägsta nivå. Ett mer länsgränsöverskridande arbete är ytterligare ett sätt att nyttja medlen. Behovet kan sägas vara ett monetärt stödsystem som är flexibelt och som följer rovdjuren snarare än länsgränserna. 9

11 Summary In an amendment to the appropriation directions for 2009, the Swedish Environmental Protection Agency (the Swedish EPA) was tasked with evaluating the initiatives concerning predator response groups in the counties of Dalarna and Värmland. The task of establishing predator response groups in both counties was delegated through the appropriation directions to the Sami Parliament in 2006 and is referred to in a press release from the government (18 April 2006). Both of these sources note that predator response groups are to be established in the counties of Dalarna and Värmland and that the groups will be capable of responding swiftly in the event of a predator attack or the fear of such an attack. The counties were each allocated SEK 2 million for the work relating to the response groups. The establishment of the response groups can be viewed as part of the goal of getting people to accept and understand the predator policy that is being pursued. Based on the 2009 appropriation directions, the aim and general purpose of the evaluation has been: to learn from the experiences gained through the experiment involving the predator response groups in the counties of Dalarna and Värmland. The evaluation is to answer the following five questions: 1) How were the response groups organised and how did they work? 2) Has the work of the groups led to a better dialogue between users and the county administrative boards? 3) Have problems due to predators been resolved more quickly in the counties with a predator response group than in other counties? 4) Has the funding allocated to the groups been utilised appropriately? 5) Can the lessons learned from the experiments with predator response groups be applied cost-effectively for future regional predator administration? What the response groups should do has been specified in a number of tasks referred to in the appropriation directions to the Sami Parliament. It should be mentioned that none of the tasks imply that the counties (in which response groups were tested) should work towards improved dialogue with the stakeholders (question 2). However these tasks have formed the starting point for seeking answers to Question 4 how the funding has been used. Amongst other things, the tasks concern work in other counties, providing rapid problem-solving, establishing interfaces with the Swedish Environmental Protection Agency, protective hunting, large predator deterrence and information initiatives concerning predators and the compensation that is payable in the event of loss, injury and/or damage. 10

12 IMPLEMENTATION AND METHOD The selection includes people who are responsible for the predator response groups or who otherwise work in or interact with the response groups and administrators and inspectors in the counties that were evaluated, comprising a total of 51 people. The evaluation also looks at the relationship between those who work in or interact with the groups and the users at whom the work may be targeted at. The selected users therefore consist of people who have reported cases of predator attacks on domestic animals or of people who have applied for subsidies for preventive measures during 2008 and 2009, comprising a total of 102 people. In the evaluation report, comparisons are made with corresponding work in other counties, which consisted of Gävleborg, Västra Götaland and Örebro and in certain areas also the county of Västernorrland. Data have been collected through interviews and questionnaires with those affected in both the trial counties and the comparative counties. Data from the predator forum (a total of 1,495 reported cases from ) and the budget from the predator response group counties were also used in the work. RESULTS The predator response groups are organised differently. Dalarna has a flatter organisation, with so called support groups. Each support group consists of five county administrative board officials, known as area managers, who each work in their part of the county. Four additional resource people have been appointed. These people primarily act as interfaces between users and other organisations and can operate in any of the five areas. Together with the administrators, the area managers and resource people form part of Dalarna s support group (a total of 11 people). The area managers can themselves summon the resource people for urgent call-outs or they can alternatively be sent out via the administrators. The administrators have a coordinating role. A senior official at the county administrative board has overall responsibility. In Värmland, one person from the county administrative board has overall responsibility for the predator response groups. Under this person are three county administrative board officials who work in the field. They have a strong connection with the community in which they live and work. These officials each head their own predator response group, which consists of people that they have themselves handpicked generally people with a background in the Federation of Swedish Farmers or the Swedish Association for Hunting and Wildlife Management. The response groups can be called out in cases of major damage or losses caused by predators. The members of the response groups receive compensation for call-outs. In Värmland the need for response groups to intervene is limited. Efforts are usually made by an inspector or sometimes by a person from the response group. When asked whether the users were aware of and used the predator response groups, the answer was negative. Users in both counties consider the information 11

13 about the predator response groups to be limited. There is for example no information on the counties websites. Many people confused the predator response groups with regional or local predator groups when asked whether they had heard about the groups. When we discussed the groups, both with the employees themselves and with users, it was apparent that call-outs rarely involve groups. It is generally individuals, or sometimes two people working together, who act. Often, one person comes along to talk to those affected, while the inspector carries out an inspection of an injured or dead animal. Working in groups of two is appreciated. The officials gain a sense of safety from working together. They also believe that it makes them more efficient in the field and enables them to communicate well with users. They also find that they meet the needs of users for action. The users are satisfied with the inspectors efforts, both in the trial counties and in the comparative counties. People appreciate it when the inspector arrives quickly, is able to set up a response network and helps to find and protect animals, and provides administrative support in connection with applications for compensation. This it true for all counties. In both Värmland and Dalarna, however, officials are marginally quicker to arrive on-site and deal with cases faster than in comparative counties. Although there is no specific aim of improving the dialogue, both trial counties actively work to meet people out in the field. Users consider the dialogue good in most cases, particularly with the inspectors, whilst the dialogue with officials at the county administrative board offices was not considered quite so good. In Värmland, people are more satisfied with the dialogue with the county administrative board than in other counties. In Dalarna, the dialogue with officials at the county administrative board is appraised less highly. Both Värmland and Dalarna have spent some of the money to provide services with a link to the response group initiative. There are nature protection officers and inspectors, who are also involved in ordinary operations. In Värmland, group leaders have been provided with vehicles and response equipment, whilst those working in the field in Dalarna have access to trailers with response equipment. Some funding has also been used for information purposes, some of which is aimed at children. Information concerning compensation is often given in the field and to good effect. Very little of the funding is deemed to have gone towards work in other counties. Neither has any funding been used to establish an interface with the Swedish Environmental Protection Agency or in connection with protective hunting or predator deterrence. ANALYSIS AND CONCLUSIONS The aim and purpose of the evaluation was to see how one can: safeguard the experiences gained from the experiment with the predator response groups in the 12

14 counties of Dalarna and Värmland. The answer to this question is multifaceted, but yes, experience has been gained from the work in both response group counties which is well worth safeguarding. This cautiously optimistic answer is obtained if you add together the positive experiences from both counties. These experiences have resulted in the following points: ORGANISATION The counties chose two different approaches to organising the response groups. The advantages of Dalarna s respons group include the coordinating function at the county administration board, the defined areas within which a person is responsible for action and the ability to summon resource people where necessary. This approach corresponds closely to the initiatives that are being implemented in regards to predator attacks on domestic animals. The benefits of Värmlands response group lie in the well-structured response group organisation, which performs a vital role in cases where major damage or losses occur. In our opinion the response groups should be easy to contact, ideally from other counties, too. Furthermore the county boards representatives must have responsibility and the authority to take action in the field. The work of the response groups can be well supported through the preparation of a checklist. Response group organisations must have the endorsement of both the authority and the county s inhabitants. DIALOGUE Field staff and officials at the county administration claim that it is important for the field work to constitute a bridge between the administrative board and the users. However the evaluation comes to the conclusion that the officials at the county administrative board should act as representatives of the administrative board. In that case there will be a better dialogue between officials in the field and the users. The bridge between users and the administrative board is important, but should be made up of other organisations -- such as the Federation of Swedish Farmers, the Swedish Association for Hunting and Wildlife Management, etc. There is a lot of evidence that suggests that the dialogue improved in the trial counties. It is difficult to determine how much of this can be attributed to the work of the response groups. Generally, it appears that it is more cost-effective to focus on a dialogue with a few people than to use a seemingly cheaper alternative large group meetings or one-way communication. If the acceptance of predators were to increase in the long term, the dialogue-creating initiatives could be revised to include larger groups and one-way communication. RAPID PROBLEM SOLVING Problems with large predators are generally resolved marginally faster, but with somewhat better quality, in the trial counties than in comparable counties. This is facilitated by people who are responsible for defined areas and are able to work 13

15 together with another person during a call-out. Easily accessible equipment is another strong contributory factor in resolving response problems rapidly. USE OF FUNDS The task from the Swedish government included answering if the means had been used for the right purposes. In our opinion it is difficult to make such an assessment since the counties haven t had any report requirements. Nevertheless, the evaluation shows that around half of the funding is deemed to have been used appropriately (in accordance with the 2009 budget). This particularly applies to the funding that was allocated to personnel resources and equipment which is specifically aimed at resolving problems relating to losses caused by predators. Travel allowances/vehicles are also necessary to enable field personnel to reach sites quickly. In addition to on-site action, there are also indirect effects in the form of improved dialogue, confidence in the county administrative board and the opportunity to spread objective information to small groups of people who gather at a site where a loss has occurred. An example of the use of funding which has little effect is that for foreign study trips. As personnel does not only work on problems concerning losses caused by predators, it can be concluded that response group funding is also used for ordinary operations. However, it is the evaluators opinion that this should be financed by other means COST-EFFECTIVE EXPERIENCES The evaluation indicates that it is probable that the more cost-effective initiatives can be found in the preventive work. It also appears that working in pairs leads to greater efficiency and legal security. Another cost-effective approach could consist of large cross-county response team for major incidents. If these teams are compensated only for each incident, no ongoing costs would occur. Information initiatives in the field, return visits and feedback give positive effects. Information to small groups and children can also be regarded as a more cost-effective approach than information to large groups. Having equipment available is important. A cheaper method is to use trailers. It is undoubtedly a belt and braces approach to have employees on a part-time basis for example, but from the perspective of costeffectiveness, the number of employees is questionable. The advantage is that they can be summoned to a site and are therefore always available, but a cheaper alternative is personnel who are contracted and compensated on an hourly basis, particularly in counties where call-outs seem to be relatively limited. Check lists should be seen as a simple and cheap way of improving the efficiency of the work. Access to a response network seems to be pivotal perhaps it is cheaper to cooperate around response network. Today, networks are functioning poorly in counties where most problems with predators occur. Well functioning response networks should be established in counties with highest predator density and incidents, i.e. the establishment and organization of response networks (including availability of equipment) should be based on predator occurrence, rather than on county borders. 14

16 There are a number of alternatives if funding will be available to response groups in the future. The Swedish Environmental Protection Agency allocates funding to counties that are experiencing problems (the difficulty then lies in specifying which counties are experiencing problems). The counties could themselves demonstrate that they are experiencing problems and request funds from a pot. In such cases it is essential for the Swedish Environmental Protective Agency to develop a number of criteria and a minimum level. Another way of utilising funds in counties which are experiencing problems is a more cross-border approach. There is an apparent need for a monetary support system which is flexible and which follows the predators rather than county boundaries. 15

17 Inledning Våren 2001 fattade riksdagen beslut om en sammanhållen rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57). Rovdjuren ska finnas i så stort antal att de kan överleva i ett långsiktigt perspektiv, de ska också få möjlighet att sprida sig till sina naturliga utbredningsområden. Ett annat mål är att människor som bor i områden där rovdjur förekommer kan acceptera och förstå den rovdjurspolitik som förs. Det övergripande målet för landet ska vara uppnått inom en generation. Riksdagen beslutade också om miniminivåer, etappmål för antal rovdjur, hur stammarna får breda ut sig och hur man avser att skydda renbetesmarker i landet. Propositionen pekar också ut ett ökat ansvar för länsstyrelserna. Från att länen ansvarat för viltskador och inventeringar av stora rovdjur i renskötselområdet gäller från och med 2002 att alla län i hela landet ansvarar för inventering av stora rovdjur. De ansvarar också för viss skyddsjakt och att arbeta för att förebygga jaktbrott. Länsstyrelserna ska också inrätta regionala rovdjursgrupper, ta fram regionala förvaltningsplaner och utarbeta regionala delmål för rovdjursstammarna. Med ett politiskt beslut om en ökande rovdjursstam och det faktum att man närmar sig etappmålen för rovdjurspolitiken har också motsättningarna mellan olika intressen ökat. Motsättningarna hänger samman med människors förhållande dels till det fredade viltet, dels till de myndigheter som ska utföra rovdjurspolitiken. Befolkningen är å ena sidan positivt inställd till livskraftiga rovdjurstammar i landet och har en positiv attityd till rovdjur (Ericsson & Heberlein, 2002; Eriksson & Sandström, 2005). Å andra sidan pekar studier ut att tamdjursägare upplever ett ökat antal rovdjur som ett problem för sin verksamhet. Inom jägarkåren är vissa grupper emot tillväxten då jakthundar, i samband med jakt, riskerar att dödas eller skadas (Karlsson & Thoresson, 2001). En annan studie visar att människor kan känna oro för sin egen och sina barns säkerhet och upplever sig också avskurna från möjligheten att vistas i naturen (Sjölander-Lindqvist, 2006). För att bland annat få svar på frågan om hur man förändrar människors rädsla för rovdjur till en ökad acceptans för dem, genomfördes under 2007 ett forskningsprojekt. Projektet konstaterade att det mest effektiva sättet att bli accepterade är att rikta sig till de människor som generellt sett är oroliga och till dem som vars oro och rädsla är starkt kanaliserad mot de stora rovdjuren (Johansson et al. 2007). Ett par år innan resultaten från forskningsprojektet presenterades uppstod situationer i Dalarna och Värmland som resulterade i stor oro bland tamdjursägare. Orsaken till denna oro tillskrevs bland annat vargens tillväxt i dessa områden. Dessa situationer utpekades också som skäl till att regeringen föreslog att anslaget om Ersättning för viltskador m.m. bör ökas med fyra miljoner kronor (prop. 2005/06:100). Pengarna skulle, från och med den 1 juli 2006, användas till en 16

18 försöksverksamhet med rovdjursakutgrupper knutna till Länsstyrelsen i dessa län. Syftet med grupperna skulle enligt propositionen vara att förbättra formerna för samverkan genom det lokala och regionala inflytandet. I ett pressmeddelande från regeringen ( ) framgår att rovdjursakutgrupper ska inrättas i Dalarnas och Värmlands län och att dessa snabbt ska kunna rycka ut vid rovdjurangrepp, oro för angrepp eller förekomst av rovdjur 1. Inrättandet av akutgrupperna kan ses som ett led i målet att få människor att acceptera och förstå den rovdjurspolitik som förs. Grupperna ska snabbt kunna ta hand om och ge information i ersättningsfrågor och också snabbt kunna handlägga en förfrågan till Naturvårdsverket (om det rör varg) eller länsstyrelsen om skyddsjakt av problemdjur. Rovdjursakutgrupperna blir en försöksverksamhet i Dalarnas och Värmlands län med början 1 juli Kostnaden beräknas till fyra miljoner per år. Uppgifter för försöksverksamheten med rovdjursakutgrupperna Av regleringsbrev 2006 avseende Sametinget (senaste 2006/2117) framgår att det är Naturvårdsverket som ska fördela medlen till rovdjursakutgrupperna jämt mellan Dalarnas och Värmlands län. Här preciseras också vilka uppgifter rovdjursakutgrupperna förväntas utföra. I beslutet framgår att grupperna får arbeta i angränsande län. En skrivning som kom att ändras till att grupperna bör arbeta i angränsande län. I beslutet kan man vidare läsa att rovdjursakutgrupperna ska ledas av en rovdjurskunnig tjänsteman på länsstyrelsen och att gruppernas uppgift också omfattar att: omgående vidta åtgärder för att minimera skadeverkningar vid förekomst av stora rovdjur upprätta en effektiv kontaktväg till Naturvårdsverket verkställa beslut om skyddsjakt eller bortdrivande av stora rovdjur tillhandahålla information om ersättningar vid skador orsakade av stora rovdjur informera om Länsstyrelsens arbete med stora rovdjur på lokal nivå. Hur länge försöksverksamheten med rovdjursakutgrupperna kommer att pågå är ännu oklart, men det framgår i Naturvårdsverkets budget att medel utgår för Här framgår också att medel för 2010 och framåt ska avvakta en utvärdering av verksamheten. 1 www. Mynewsdesk.com Regeringen presenterar paket för bättre samexistens mellan människor och rovdjur. Pressmeddelande från Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Jo2008/3942 Regleringsbrev för budgetåret Uppgifterna har varit desamma sedan Regleringsbrevet för År 2008 ändrades en skrivning om att grupperna får arbeta i angränsande län till att grupperna bör arbeta i angränsande län. 17

19 Uppdrag och syfte med utvärderingen I en ändring av regleringsbrev för budgetåret 2009 fick Naturvårdsverket i uppdrag att utvärdera den rovdjursförvaltning som bedrivits i Dalarnas och Värmlands län Då specifikt med avseende på förra regeringes satsning på försöksverksamhet med rovdjursakutgrupper. Av uppdraget framgår att: Utvärderingen ska ge svar på om medlen till rovdjursakutgrupper har nyttjats på ett ändamålsenligt sätt och om det går att påvisa en förbättrad dialog i fråga om stora rovdjur mellan länsstyrelse och boende i dessa län. I uppdraget ingår att göra en analys av om problem med stora rovdjur har kunnat lösas snabbare i de län där akutgrupperna verkat än i jämförbara län utan motsvarande förstärkning av rovdjursförvaltningen. Naturvårdsverket ska också ange hur erfarenheterna från försöksverksamheten med rovdjursakutgrupper kan tas till vara på ett kostnadseffektivt sätt i den framtida regionala rovdjursförvaltningen. Naturvårdsverket ska redovisa uppdraget senast den 15 februari Utvärderingens syfte eller övergripande frågeställning har därför fokus på att tillvarata erfarenheterna från försöksverksamheten med rovdjursakutgrupperna i Dalarnas och Värmlands län. Målet med utvärderingen är att söka svar på följande fem kärnfrågor: Hur har akutgrupperna organiserats och arbetat? Har gruppernas arbete lett till en förbättrad dialog mellan brukare 3 och länsstyrelse? Har rovdjursproblemen åtgärdats snabbare i akutgruppslänen än i andra län? Har de medel som utgått till grupperna använts på ett ändamålsenligt sätt? Kan erfarenheterna från försöksverksamheten med rovdjursakutgrupper tas till vara på ett kostnadseffektivt sätt i den framtida regionala rovdjursförvaltningen? Genomförande Då fokus i utvärderingen rör försöksverksamheten med akutgrupperna är det givet att urvalet för utvärderingen kommer att bestå av personer som är ansvariga för rovdjursakutgrupperna eller som annars arbetar i och kring akutgrupperna. Vidare kommer utvärderingens andra fråga, om förbättrad dialog, att besvaras genom att studera relationen mellan dem som arbetar i eller i anslutning till akutgrupperna och de brukare som arbetet kan tänkas rikta sig till. Därför blir de senare en särskilt intressant grupp att studera. 3 I departementets uppdrag används begreppet boende. För att kunna studera akutgruppernas arbete har utvärderingen inriktat sig på brukare se vidare i bilaga 1. 18

20 För brukarna utgörs urvalet av personer som anmält rovdjursskadeärenden eller sökt bidrag för detsamma under 2008 och Urvalet består också av handläggare i de län som utvärderingen studerar. I utvärderingsuppdraget ingår också att jämföra med andra län. Jämförbara län har identifierats med utgångspunkt i en (av flera) gemensam nämnare för rovdjursproblematiken i de båda försökslänen: i det här fallet en relativt stor utbredning av det antal vargar som finns i landet. Då vargens utbredningsområde också innefattar angränsande län kan man anta att liknande problem kan finnas där. Därför kommer Gävleborgs, Västra Götalands och Örebro län att ingå i urvalet. Besiktningsmän och handläggare i Västernorrlands län ingår också i urvalet (figur 1). Figur 1. Utbredning av varg i Dalarnas, Gävleborgs, Värmlands och Västra Götalands län 2008/2009. Intervjuer och enkäter Datainsamlingsmetoder genomförs enligt följande: Intervjuer med Viltskadecenter och CEFOS vid Göteborgs universitet för att få en bakgrundsbild av utvärderingsfältet (3 personer). Strukturerade intervjuer med ansvariga för och medlemmar i akutgrupper i Dalarnas respektive Värmlands län (11 personer). En mindre webbenkät till samtliga besiktningsmän i de län som ingår i urvalet (22 personer). Telefonenkät med ett urval av brukare (102 personer) i akutgruppslänen och angränsande län. telefonintervju/enkät med ansvariga för rovdjursfrågor och tjänstemän/handläggare vid länsstyrelser i angränsande län. 19

Writing with context. Att skriva med sammanhang

Writing with context. Att skriva med sammanhang Writing with context Att skriva med sammanhang What makes a piece of writing easy and interesting to read? Discuss in pairs and write down one word (in English or Swedish) to express your opinion http://korta.nu/sust(answer

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights.

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. Swedish disability policy -service and care for people with funcional impairments The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. The

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

Item 6 - Resolution for preferential rights issue.

Item 6 - Resolution for preferential rights issue. Item 6 - Resolution for preferential rights issue. The board of directors in Tobii AB (publ), reg. no. 556613-9654, (the Company ) has on November 5, 2016, resolved to issue shares in the Company, subject

Läs mer

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH 2016 Anne Håkansson All rights reserved. Svårt Harmonisera -> Introduktion, delar: Fråga/

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Signatursida följer/signature page follows

Signatursida följer/signature page follows Styrelsens i Flexenclosure AB (publ) redogörelse enligt 13 kap. 6 och 14 kap. 8 aktiebolagslagen över förslaget till beslut om ökning av aktiekapitalet genom emission av aktier och emission av teckningsoptioner

Läs mer

Isometries of the plane

Isometries of the plane Isometries of the plane Mikael Forsberg August 23, 2011 Abstract Här följer del av ett dokument om Tesselering som jag skrivit för en annan kurs. Denna del handlar om isometrier och innehåller bevis för

Läs mer

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05 Om oss Vi på Binz är glada att du är intresserad av vårt support-system för begravningsbilar. Sedan mer än 75 år tillverkar vi specialfordon i Lorch för de flesta olika användningsändamål, och detta enligt

Läs mer

Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning

Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning Internationaliseringsdagarna 2016 2016-11-02 Anders Clarhäll Participant Report Form Identification of the Participant and General Information (Motivation)

Läs mer

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish

Läs mer

Schenker Privpak AB Telefon VAT Nr. SE Schenker ABs ansvarsbestämmelser, identiska med Box 905 Faxnr Säte: Borås

Schenker Privpak AB Telefon VAT Nr. SE Schenker ABs ansvarsbestämmelser, identiska med Box 905 Faxnr Säte: Borås Schenker Privpak AB Interface documentation for web service packageservices.asmx 2012-09-01 Version: 1.0.0 Doc. no.: I04304b Sida 2 av 7 Revision history Datum Version Sign. Kommentar 2012-09-01 1.0.0

Läs mer

DVA336 (Parallella system, H15, Västerås, 24053)

DVA336 (Parallella system, H15, Västerås, 24053) DVA336 (Parallella system, H15, Västerås, 24053) Respondents: 28 Answer Count: 9 Answer Frequency: 32,14 % Teaching methods The teaching methods in the course, that is their practical implementation and

Läs mer

Support for Artist Residencies

Support for Artist Residencies 1. Basic information 1.1. Name of the Artist-in-Residence centre 0/100 1.2. Name of the Residency Programme (if any) 0/100 1.3. Give a short description in English of the activities that the support is

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet Seminarium 1:6 Föreläsare Urban Funered, urban.funered@finance.ministry.se Offentliga Rummet, Norrköping, 26 Maj 2009 Urban Funered

Läs mer

Kursutvärderare: IT-kansliet/Christina Waller. General opinions: 1. What is your general feeling about the course? Antal svar: 17 Medelvärde: 2.

Kursutvärderare: IT-kansliet/Christina Waller. General opinions: 1. What is your general feeling about the course? Antal svar: 17 Medelvärde: 2. Kursvärdering - sammanställning Kurs: 2AD510 Objektorienterad programmering, 5p Antal reg: 75 Program: 2AD512 Objektorienterad programmering DV1, 4p Antal svar: 17 Period: Period 2 H04 Svarsfrekvens: 22%

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG PORTSECURITY IN SÖLVESBORG Kontaktlista i skyddsfrågor / List of contacts in security matters Skyddschef/PFSO Tord Berg Phone: +46 456 422 44. Mobile: +46 705 82 32 11 Fax: +46 456 104 37. E-mail: tord.berg@sbgport.com

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Alias 1.0 Rollbaserad inloggning

Alias 1.0 Rollbaserad inloggning Alias 1.0 Rollbaserad inloggning Alias 1.0 Rollbaserad inloggning Magnus Bergqvist Tekniskt Säljstöd Magnus.Bergqvist@msb.se 072-502 09 56 Alias 1.0 Rollbaserad inloggning Funktionen Förutsättningar Funktionen

Läs mer

Anders Persson Philosophy of Science (FOR001F) Response rate = 0 % Survey Results. Relative Frequencies of answers Std. Dev.

Anders Persson Philosophy of Science (FOR001F) Response rate = 0 % Survey Results. Relative Frequencies of answers Std. Dev. Anders Persson Philosophy of Science (FOR00F) Response rate = 0 % Survey Results Legend Relative Frequencies of answers Std. Dev. Mean Question text Left pole % % Right pole n=no. of responses av.=mean

Läs mer

FÖRSÄKRAD:LIONS CLUB INTERNATIONAL MD 101 FÖRSÄKRINGS NR. 29SE000185

FÖRSÄKRAD:LIONS CLUB INTERNATIONAL MD 101 FÖRSÄKRINGS NR. 29SE000185 11.09.2015 ANSVAR FÖRSÄKRAD:LIONS CLUB INTERNATIONAL MD 101 FÖRSÄKRINGS NR. 29SE000185 MÄKLARE: DSP INSURANCE SERVICES ANSVARSFÖRSÄKRING Försäkrings nr: 29SE000185 Försäkringstagare: Lions Club International

Läs mer

Informations- och kommunikationsstrategi

Informations- och kommunikationsstrategi NATURVÅRDSENHETEN Foto: Länsstyrelsen, Viltskadecenter och Dan Werner Informations- och kommunikationsstrategi för rovdjursfrågor i Västmanlands län 2010-2014 Diarienr: 511-4310-10 Förankrad i Viltförvaltningsdelegationen

Läs mer

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA THE SHORENSTEIN CENTER ON THE PRESS, POLITICS & PUBLIC POLICY JOHN F. KENNEDY SCHOOL OF GOVERNMENT, HARVARD UNIVERSITY, CAMBRIDGE, MA 0238 PIPPA_NORRIS@HARVARD.EDU. FAX:

Läs mer

Dokumentnamn Order and safety regulations for Hässleholms Kretsloppscenter. Godkänd/ansvarig Gunilla Holmberg. Kretsloppscenter

Dokumentnamn Order and safety regulations for Hässleholms Kretsloppscenter. Godkänd/ansvarig Gunilla Holmberg. Kretsloppscenter 1(5) The speed through the entire area is 30 km/h, unless otherwise indicated. Beware of crossing vehicles! Traffic signs, guardrails and exclusions shall be observed and followed. Smoking is prohibited

Läs mer

The Swedish National Patient Overview (NPO)

The Swedish National Patient Overview (NPO) The Swedish National Patient Overview (NPO) Background and status 2009 Tieto Corporation Christer Bergh Manager of Healthcare Sweden Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Agenda Background

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Protected areas in Sweden - a Barents perspective Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for

Läs mer

Questionnaire for visa applicants Appendix A

Questionnaire for visa applicants Appendix A Questionnaire for visa applicants Appendix A Business Conference visit 1 Personal particulars Surname Date of birth (yr, mth, day) Given names (in full) 2 Your stay in Sweden A. Who took the initiative

Läs mer

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16 Strategy for development of car clubs in Gothenburg Anette Thorén 2011-03-16 Facts 2010 Objectives 2003: 10 000 members in five years 75 % are members through their employer 413 cars - 165 in private car

Läs mer

Materialplanering och styrning på grundnivå. 7,5 högskolepoäng

Materialplanering och styrning på grundnivå. 7,5 högskolepoäng Materialplanering och styrning på grundnivå Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen TI6612 Af3-Ma, Al3, Log3,IBE3 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles

Läs mer

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time?

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time? Design through practice and management LK0162, 30240.1516 15 Hp Pace of study = 100% Education cycle = Advanced Course leader = Petter Åkerblom Evaluation report Evaluation period: 2016-03-18-2016-03-31

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND. LRFs rovdjurspolicy. Antagen av LRFs styrelse

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND. LRFs rovdjurspolicy. Antagen av LRFs styrelse LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRFs rovdjurspolicy Antagen av LRFs styrelse 2013-03-19 2(5) Sammanfattning Rovdjursförvaltningen måste vara långsiktig, förutsägbar och rimlig för den enskilda. Rovdjurstrycket

Läs mer

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets

Läs mer

Komponenter Removed Serviceable

Komponenter Removed Serviceable Komponenter Removed Serviceable Presentatör Jonas Gränge, Flygteknisk Inspektör Sjö- och luftfartsavdelningen Fartygs- och luftfartygsenheten Sektionen för Underhållsorganisationer 1 145.A.50(d): När en

Läs mer

Oförstörande provning (NDT) i Del M Subpart F/Del 145-organisationer

Oförstörande provning (NDT) i Del M Subpart F/Del 145-organisationer Oförstörande provning (NDT) i Del M Subpart F/Del 145-organisationer Ref. Del M Subpart F & Del 145 2012-05-02 1 Seminarium för Teknisk Ledning HKP 3maj, 2012, Arlanda Inledning Allmänt Viktigare krav

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! -

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - - den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - Driver du företag, har en affärsrörelse på Mallorca eller relaterad till Mallorca och vill nå ut till våra läsare? Då har du möjlighet att annonsera på Mallorcaguide.se

Läs mer

Informations- och kommunikationsplan för rovdjursfrågor i Västmanlands län

Informations- och kommunikationsplan för rovdjursfrågor i Västmanlands län Natur- och kulturmiljöenheten Foto: och Viltskadecenter Informations- och kommunikationsplan för rovdjursfrågor i Västmanlands län 2009 Förankrad i Rovdjursgruppen vid möte den 13 november 2007 Beslutad

Läs mer

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer

Fortsatt Luftvärdighet

Fortsatt Luftvärdighet Fortsatt Luftvärdighet Luftvärdighetsuppgifterna Underhåll CAMO och Del-145 Vem ansvarar för vad Presentatör Johan Brunnberg, Flygteknisk Inspektör & Del-M Koordinator Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga?

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Martin Peterson m.peterson@tue.nl www.martinpeterson.org Oenighet om vad? 1.Hårda vetenskapliga fakta? ( X observerades vid tid t ) 1.Den vetenskapliga

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

Anvisningar för ämnesansvariga vid LTV-fakulteten

Anvisningar för ämnesansvariga vid LTV-fakulteten STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ltv 2015.1.1.1-839 Sakområde: Organisation och beslutsstruktur samt Forskning och utbildning på forskarnivå Dokumenttyp: Anvisning/Instruktion Beslutsfattare: Dekan Avdelning/kansli:

Läs mer

High Coast/Kvarken Archipelago

High Coast/Kvarken Archipelago High Coast/Kvarken Archipelago Milly Lundstedt, WH coordinator High Coast County Administrative Board of Västernorrland The High Coast was declared a WH site in 2000. The site was extended to include the

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS:

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: THE ROLE OF WORKING MEMORY, COMPLEX EXECUTIVE FUNCTION AND METACOGNITIVE STRATEGY TRAINING Avdelningen för psykologi Mittuniversitetet

Läs mer

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt D-Miljö AB bidrar till en renare miljö genom projekt där vi hjälper våra kunder att undersöka och sanera förorenad mark och förorenat grundvatten. Vi bistår dig som kund från projektets start till dess

Läs mer

1. Compute the following matrix: (2 p) 2. Compute the determinant of the following matrix: (2 p)

1. Compute the following matrix: (2 p) 2. Compute the determinant of the following matrix: (2 p) UMEÅ UNIVERSITY Department of Mathematics and Mathematical Statistics Pre-exam in mathematics Linear algebra 2012-02-07 1. Compute the following matrix: (2 p 3 1 2 3 2 2 7 ( 4 3 5 2 2. Compute the determinant

Läs mer

Adress 15. August 2014

Adress 15. August 2014 , Zollerstr. 1, 78567 Fridingen, Germany Adress 15. August 2014 Brådskande Säkerhetsmeddelande Urgent Safety Notice Bästa kund, Dear valued customer, med anledning av en incident på marknaden fick vi kännedom

Läs mer

Klassificering av brister från internaudit

Klassificering av brister från internaudit Klassificering av brister från internaudit Del-21G seminarium 2015 Jukka Salo Slou Klassificering av brister från internaudit Vid VK har det visat sig att Procedurer för klassificering av brister finns,

Läs mer

Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar

Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Kvalitativa data Helene Johansson, Epidemiologi & global hälsa, Umeå universitet FoU-Välfärd, Region Västerbotten

Läs mer

D3.4 Documentation of Training no 1 including input for D3.5 Evaluation Report. Sweden

D3.4 Documentation of Training no 1 including input for D3.5 Evaluation Report. Sweden D3.4 Documentation of Training no 1 including input for D3.5 Evaluation Report Sweden Transparense project This document has been conducted within the framework of project Transparense Increasing Transparency

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Biblioteket.se. A library project, not a web project. Daniel Andersson. Biblioteket.se. New Communication Channels in Libraries Budapest Nov 19, 2007

Biblioteket.se. A library project, not a web project. Daniel Andersson. Biblioteket.se. New Communication Channels in Libraries Budapest Nov 19, 2007 A library project, not a web project New Communication Channels in Libraries Budapest Nov 19, 2007 Daniel Andersson, daniel@biblioteket.se 1 Daniel Andersson Project manager and CDO at, Stockholm Public

Läs mer

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Demonstration driver English Svenska Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Beijer Electronics AB reserves the right to change information in this manual without prior notice. All examples in this

Läs mer

Att stödja starka elever genom kreativ matte.

Att stödja starka elever genom kreativ matte. Att stödja starka elever genom kreativ matte. Ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun på gymnasienivå Fil. dr Maike Schindler, universitetslektor i matematikdidaktik maike.schindler@oru.se

Läs mer

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige Kontakter för din tillväxt CONNECT för samman entreprenörer och tillväxtföretag med kompetens och kapital. Och vice versa. värderingar

Läs mer

The present situation on the application of ICT in precision agriculture in Sweden

The present situation on the application of ICT in precision agriculture in Sweden The present situation on the application of ICT in precision agriculture in Sweden Anna Rydberg & Johanna Olsson JTI Swedish Institute for Agricultural and Environmental Engineering Objective To investigate

Läs mer

Module 6: Integrals and applications

Module 6: Integrals and applications Department of Mathematics SF65 Calculus Year 5/6 Module 6: Integrals and applications Sections 6. and 6.5 and Chapter 7 in Calculus by Adams and Essex. Three lectures, two tutorials and one seminar. Important

Läs mer

Kurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 15 August 2016, 8:00-12:00. English Version

Kurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 15 August 2016, 8:00-12:00. English Version Kurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 15 August 2016, 8:00-12:00 Examiner: Xiangfeng Yang (Tel: 070 0896661). Please answer in ENGLISH if you can. a. Allowed to use: a calculator, Formelsamling

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied?

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? This is England 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? 2. Is Combo s speech credible, do you understand why Shaun wants to stay with Combo?

Läs mer

Isolda Purchase - EDI

Isolda Purchase - EDI Isolda Purchase - EDI Document v 1.0 1 Table of Contents Table of Contents... 2 1 Introduction... 3 1.1 What is EDI?... 4 1.2 Sending and receiving documents... 4 1.3 File format... 4 1.3.1 XML (language

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

DE TRE UTMANINGARNA..

DE TRE UTMANINGARNA.. DE TRE UTMANINGARNA.. SYSTEM MATERIAL PROCESSER PROTOTYP UTVECKLING SERIE UTVECKLINGSFASER NY LEVERANTÖR System Process AS9100 NadCap Geometri Legering In718/ Ti Rf/ Al Standard ISO9000 TID RESAN MOT MÅLET

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

employee engagement concept (Eec) - a respectful work life designed around people -

employee engagement concept (Eec) - a respectful work life designed around people - employee engagement concept (Eec) - a respectful work life designed around people - The story Världen förändras allt snabbare och vi behöver göra saker på ett annorlunda sätt Tänk dig en arbetsplats som

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format på 1 på Marianne Andrén General Manager marianne.andren@sandviken.se Sandbacka Park Högbovägen 45 SE 811 32 Sandviken Telephone: +46 26 24 21 33 Mobile: +46 70 230 67 41 www.isea.se 2 From the Off e project

Läs mer

8 < x 1 + x 2 x 3 = 1, x 1 +2x 2 + x 4 = 0, x 1 +2x 3 + x 4 = 2. x 1 2x 12 1A är inverterbar, och bestäm i så fall dess invers.

8 < x 1 + x 2 x 3 = 1, x 1 +2x 2 + x 4 = 0, x 1 +2x 3 + x 4 = 2. x 1 2x 12 1A är inverterbar, och bestäm i så fall dess invers. MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Avdelningen för tillämpad matematik Examinator: Erik Darpö TENTAMEN I MATEMATIK MAA150 Vektoralgebra TEN1 Datum: 9januari2015 Skrivtid:

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. #minlandsbygd Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. Så vacka bilder. Ha det bra idag. @psutherland6 Thanks Pat! Yes the sun was going down... Hahahaha. Gilla Kommentera Landsbygden lever på

Läs mer

SkillGuide. Bruksanvisning. Svenska

SkillGuide. Bruksanvisning. Svenska SkillGuide Bruksanvisning Svenska SkillGuide SkillGuide är en apparat utformad för att ge summativ återkoppling i realtid om hjärt- och lungräddning. www.laerdal.com Medföljande delar SkillGuide och bruksanvisning.

Läs mer

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning. 2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje

Läs mer

Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets didaktik

Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets didaktik STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik BESLUT FN (131204) Till Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets

Läs mer

Sectra Critical Security Services. Fel bild

Sectra Critical Security Services. Fel bild Sectra Critical Security Services Fel bild Sectra is world leading in data security Sectra is also one of Europes most reknown IT-security companies with solutions such as: EU TOP SECRET High speed encryption

Läs mer

Utvärdering SFI, ht -13

Utvärdering SFI, ht -13 Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because

Läs mer

Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora!

Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora! Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora! Björn Hammarfelt,! Högskolan i Borås!! Peter Tillberg, 1972 (Gläns över sjö och strand, 1970)!!

Läs mer

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time?

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time? Plant Knowledge and Plant Use, Basic course LK0096, 30084.1314 8 Hp Pace of study = 30% Education cycle = Basic Course leader = Ulla Myhr Evaluation report Evaluation period: 2014-09-19-2014-10-03 Answers

Läs mer

Webbregistrering pa kurs och termin

Webbregistrering pa kurs och termin Webbregistrering pa kurs och termin 1. Du loggar in på www.kth.se via den personliga menyn Under fliken Kurser och under fliken Program finns på höger sida en länk till Studieöversiktssidan. På den sidan

Läs mer

ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES

ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES Udvalget for Landdistrikter og Øer 2015-16 ULØ Alm.del Bilag 32 Offentligt 27 October 2015 Our ref. 2015:1764 ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES 1. How many governmental jobs

Läs mer

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Arbetsplatsträff 5 april, 2017 Workplace meeting April 5, 2017

Arbetsplatsträff 5 april, 2017 Workplace meeting April 5, 2017 Arbetsplatsträff 5 april, 2017 Workplace meeting April 5, 2017 Ärenden: - Inför beslutsmötet - Forskningsinformation - Arbetsmiljö och Infrastruktur - Personaldagar - Övriga frågor Agenda: - Prior to the

Läs mer

Genomförande av SSP och SMS i Sverige. Hur ökar vi flygsäkerheten bortom regelverket? Hur balanserar vi mellan produktion och säkerhet?

Genomförande av SSP och SMS i Sverige. Hur ökar vi flygsäkerheten bortom regelverket? Hur balanserar vi mellan produktion och säkerhet? Genomförande av SSP och SMS i Sverige Hur ökar vi flygsäkerheten bortom regelverket? Hur balanserar vi mellan produktion och säkerhet? Vi börjar med SSP State Safety Programme Varje ICAO-stat ska ha ett

Läs mer