Projekt Digitala Läranderesurser

Transkript

1 Projekt Digitala Läranderesurser Anne Börjesson Åsa Forsberg Biblioteksdirektionen Lunds universitets Bibliotek April 2008

2 Projekt Digitala läranderesurser Projektidé 1 Att skapa ett system av webbaserade läranderesurser och handledningar till hjälp för bibliotekarier, lärare och studenter att utnyttja som man vill, oberoende av tid och rum. Bakgrund I Biblioteksbarometern 2005 utrycker studenterna ett behov av att kunna använda bibliotekens digitala tjänster. Studenterna är inte nöjda med den utbildning de får och efterlyser särskilt kurser tidigt i utbildningen. Bara var femte student hade under 2005 deltagit i någon utbildning som arrangerats av biblioteken eller där bibliotekspersonal medverkat. Också lärarna har behov av att kunna använda bibliotekens elektroniska tjänster. Var fjärde lärare bedömer dock sina färdigheter i att använda de elektroniska tjänsterna som mindre goda. Detta innebär naturligtvis att det är svårt att ge råd till studenterna om hur man använder bibliotekens resurser, liksom det är svårt att i sin undervisning stödja studenternas utveckling. Samtidigt är det så att bibliotekens undervisning ökar i omfattning inom universitetets samtliga områden, även om det är stor variation mellan fakulteterna vad gäller samarbete lärare/institutioner och bibliotek. Eftersom informationskompetens tillhör de allmänna kompetenser som studenterna skall tillgodogöra sig utöver ämneskunskaperna, har lärandemål för informationskompetens skrivits in i kursplanerna inom ett antal fakulteter. Det följer naturligt av de nya kursplanerna, tillsammans med de mål som beskrivs i Lunds universitets strategiska plan 2, att omfattningen av bibliotekens undervisning ökar. Bibliotekens resurser är naturligtvis av stor vikt också för den nätbaserade utbildningen, oavsett om det gäller hela kurser eller inslag i campusutbildningar. Vid utveckling av nätbaserade kurser är en fungerande informationsförsörjning ett kvalitetskriterium och det finns idag en medvetenhet om nyttan av att integrera biblioteket i planeringen från början. Med hänsyn till denna bakgrund föddes idén att bygga upp en bank av digitala läranderesurser kring informationskompetens som hjälp och stöd för såväl studenter som bibliotekarier och lärare. Personal inom Biblioteksdirektionens verksamhetsområde Stöd till lärande påbörjade därför våren 2007 ett arbete med att ta fram digitala läranderesurser. Förutom att producera ett antal läranderesurser kring de gemensamma bibliotekresurserna, var målet att undersöka olika tekniker som passar för att framställa läranderesurser och att bygga upp en kompetens kring nätpedagogik. Informationsvetenskaplig forskning (Limberg, 2006; Sundin, 2005) visar att bibliotekens undervisning tenderar att fokusera kring systemen och att man därmed ofta förbigår de mål som finns för bibliotekens undervisning det finns således en betydande brist på överensstämmelse mellan undervisningens mål och dess resulat. En viktig beståndsdel i det inledande projektarbetet var därför att etablera ett pedagogiskt synsätt att utgå ifrån i arbetet 1 Ett liknande projekt beskrivs av Jackson och Mogg (2007)

3 med att ta fram läranderesurserna. Följande punkter är centrala i den pedagogiska modell som tillämpades inom projektet: Lärande är en kontextberoende, social aktivitet. I centrum står studenten som lärande individ. Träning av akademiska färdigheter som informationskompetens sker bäst i samband med autentiska uppgifter. Läranderesurserna måste följaktligen bygga på så kallad task-based learning (Oliver och Herrington, 2001), vilket innebär att de måste vara möjliga att integrera i ämnesundervisningen Läranderesurserna måste vara möjliga att anpassa till den egna situationen, det vill säga att de ska erbjuda relevant stöd till studenter och undervisande personal i deras dagliga verksamhet Undervisning kring informationskompetens, och därmed de digitala läranderesurserna, har dessutom sin plats i ett vidare perspektiv. Vikten av informationskompetens påpekas ofta, till exempel i UNESCO:s nyligen utkomna skrift Understanding Information Literacy: A Primer där man nämner informationskompetens som en förutsättning för det livslånga lärandet 3. Den forskning som påvisar att bibliotekens undervisning i informationskompetens har positiv påverkan på genomströmning av studenter (se rapport från Ryerson University, 2002 för en översikt) är naturligtvis särskilt intressant för universitet och högskolor. Projektet Projekt Digitala läranderesurser inleddes i samband med höstterminsstarten. Bland projektdeltagarna finns representanter från universitets samtliga områden, utom det konstnärliga. Varje projektmedarbetare valde ett intresseområde (vetenskaplighet, källkritik, akademisk hederlighet eller sökmetod) och arbetet med att ta fram läranderesurser bedrevs sedan inom fyra mindre projektgrupper. Projektgruppernas sammansättning och arbetssätt beskrivs nedan i avsnitt LUB-projektet Digitala lärobjekt. Under hösten ordnades en rad aktiviteter för projektmedarbetarna. Dessa aktiviteter beskrivs också nedan. Syfte Projektets syfte var alltså att ta fram läranderesurser till hjälp för såväl studenter som för undervisande personal. Läranderesurserna är avsedda att vara tidsbesparande, eftersom de är färdiga att användas som lektionsmaterial utan särskilda förberedelser. För studenter kan läranderesurserna fungera som självstudiematerial, det vill säga som en resurs att ta till när de egna kunskaperna inte förslår. Vissa resurser kan fungera som en introduktion till ett visst problemområde, medan andra kanske främst är tänkta att ge fördjupade kunskaper. Samtidigt erbjuder läranderesurserna undervisande personal avlastning i form av ett färdigt material att använda i undervisningen efter eget gottfinnande. Ett kompletterande syfte var att erbjuda ett tillfälle till kompetensutveckling för projektmedarbetarna bland annat i form av orientering i programvara för utveckling av webbapplikationerna

4 Mål Projektets mål var att ta fram ett antal läranderesurser inom det övergripande ämnesområdet informationskompetens och mera specifikt inom vetenskaplighet, källkritik, akademisk hederlighet och sökmetod. Läranderesurserna ska: kunna länkas in i på eller direkt i LUB:s tjänster, i kurshemsidor och olika LMS kunna användas var för sig eller kombineras och ska vara möjliga att använda och återanvända i olika sammanhang. vara av innehållsmässigt liten omfattning. Läranderesurserna ska kunna kombineras till mera omfattande moduler Genom läranderesurserna ville vi skapa en ökad flexibilitet, något som bedömdes vara viktigt. Informationskompetens är bibliotekens specialområde och bibliotekarier kan förmodligen använda resurserna i befintligt skick i många fall, medan lärare kan få hjälp och inspiration att introducera informationskompetens i sin ämnesundervisning. Mera långsiktiga effektmål är en generell kompetenshöjning inom nätbaserad utbildning hos universitetets bibliotekspersonal, vilket i sin tur bör leda till att också biblioteken bidrar till den generella kvalitetshöjning som omnämns i universitets strategiska plan. Samtidigt som bibliotekens kompetens stärks, medverkar man till att studenternas informationskompetens förbättras. Detta är ytterst betydelsefullt då informationskompetens är en av de färdigheter som nämns som förutsättning för det livslånga lärande som efterfrågas i dagens samhälle och som universiteten ska bereda studenterna för. Genomförande Projektet har pågått under hela Under vårterminen ansvarade en arbetsgrupp inom Biblioteksdirektionen för förarbetet. Arbetsgruppen gjorde en kartläggning av bland annat: befintliga lärobjekt framtagna vid Lunds universitet och vid övriga högskolor pågående och avslutade nationella projekt möjliga utvecklingsmetoder och tekniker viss aktuell forskning om nätpedagogik och lärobjekt Parallellt genomfördes kompetensutveckling i nätpedagogik, i utveckling av interaktiva digitala lärobjekt och i programvaran Captivate. Arbetsgruppen definierade ett antal områden lämpliga för digitala lärobjekt. Utöver de områden som ingått i LUB-projektet Digitala lärobjekt definierades LUB:s gemensamma tjänster samt vetenskaplig publicering som områden med tydliga behov av läranderesurser i form av främst självstudiematerial. Under våren gjordes en översättning och bearbetning av den danska UB-testen, ett formativt självvärderingsverktyg för informationskompetens 4. I svensk bearbetning fick verktyget namnet IK-quizz. Omarbetningen genomfördes i samarbete med nätverkets enheter. Samtidigt påbörjades en omarbetning av en nätbaserad handledning i 4 Verktyget producerades i ett samarbetsprojekt mellan Københavns Universitetsbibliotek, Københavns Universitet, Danmarks Elektroniske Fag- og Forskningsbibliotek (DEff) och Syddansk Universitet och Universitetsbibliotek och finns tillgängligt på 3

5 informationskompetens, ursprungligen kallad Illern. Illern har omarbetats i sådan omfattning att ett namnbyte var befogat. Man valde i stället namnet IK grund. I samband med att handledningen omarbetades, flyttades den in i bibliotekens webbplats. Under våren producerades ett antal instruktionsfilmer för nätverkets gemensamma tjänster, bibliotekskatalogen Lovisa och det elektroniska biblioteket ELIN@Lund. I detta arbete deltog representanter för tjänsterna. Dessutom producerades två filmer, en om Open Access och en där rektor Göran Bexell talar om akademisk hederlighet. LUB-projektet Digitala lärobjekt Som tidigare nämnts omfattar det LUB-gemensamma projektet följande områden: Vetenskaplighet Akademisk hederlighet Källkritik Sökmetod Dessa fyra områden definierades som delprojekt. Inför sommaruppehållet utlyste Biblioteksdirektionen projektmedel som kunde sökas av LUB-biblioteken. För varje delprojekt avsattes 40 % av en heltidstjänst, varav hälften finanseriades av Biblioteksdirektionen och hälften av deltagande bibliotek. Avsikten var att tre-fyra bibliotekarier skulle dela på projektmedlen inom i varje område, och därmed kunna lägga % av sin arbetstid på projektet. I varje delprojekt har också en representant för Biblioteksdirektionen ingått. Projektet har pågått i fyra månader, mellan det inledande projektmötet den 6 september och det avslutande releasepartyt den 18 januari. Varje grupp har haft i uppdrag att utforma lämpliga lärobjekt och att välja tekniker för att utveckla dem. Inom grupperna har arbete skett både tillsammans och enskilt. Gemensamt för alla grupper är att man har haft relativt många arbetsmöten. Under projektperioden har vi haft fyra avstämningsmöten för samtliga projektgrupper, där alla grupper kortfattat har redogjort för sitt arbete så långt och prövat sina idéer på övriga deltagare. Bilaga 1 4 innehåller en detaljerad redogörelse för varje delprojekt. Deltagare Vetenskaplighet Lena Landgren, HT-biblioteken Anna Brümmer, Medicinska fakultetens bibliotek Maria Lindenmo, Social- och beteendevetenskapliga biblioteket Åsa Forsberg, Biblioteksdirektionen Källkritik Åsa Forsberg, Biblioteksdirektionen Annika Kaikkonen, Juridiska fakultetens bibliotek Cajsa Andersson, HT-biblioteken Ann-Christin Persson, Studiecentrum/LTH Akademisk hederlighet Anne Börjesson, Biblioteksdirektionen Lena landgren, HT-biblioteken 4

6 Alexandra Forsberg, Studiecentrum/LTH Ann-Sofie Zettergren, Social- och beteendevetenskapliga biblioteket Sökmetod Åsa Forsberg, Biblioteksdirektionen Bitte Holm, Ekonomihögskolans bibliotek Britta Wallin, Universitetsbiblioteket Stina Larsson, Universitetsbiblioteket Lars Andersson, Kemicentrums bibliotek Teknik För projektplaneringen har grupperna använt sig av programvaran MindManager för att planera läranderesurserna och visualisera vilka objekt som ingått i dem. Vi har också använt ett fritt tillgängligt projektverktyg, E-GroupWare, som innehåller både en wiki och en kunskapsdatabas för delning av filer. I utvecklingen av lärobjekten har funktion och innehåll hela tiden styrt vilken teknik som använts. I huvudsak har vi använt: Flash Instruktionsfilmer och interaktiva övningar är i flash-format. Den programvara som i huvudsak använts för att utveckla flash-applikationer är Adobe Captivate. Film Vi har gjort ett antal videofilmer. Dessa har sedan publicerats på YouTube, men ska också arkiveras på en server i Lund. Ett alternativ är att hyra in sig på en server hos LDC. Html En stor del av lärobjekten är rena html-sidor. Främst har verktyget Typo 3 använts för att skapa html-sidor. Pdf Där så är tillämpligt har pdf-versioner av dokument skapats och publicerats. Kompetensutveckling Captivate-utbildning Karin Ohrt, Emma Nolin och Kerstin Andreasson höll i en halvdagsutbildning i Captivate i oktober. Karin höll en del enskilda utbildningar med de projektdeltagare som inte kunde närvara det första tillfället. 12 oktober: Halvdagsseminarium med Lars Iselid, om Bibsamprojektetet Självstudiematerial för sökning på Internet 5. 7 november: Seminarium om tillgänglighet på webben, med Peter Svensson från Informationsavdelningen. Resultat I skrivande stund har ett stort antal läranderesurser producerats och publicerats. De utgörs främst av: Instruktionsfilmer Handledningar Filmer 5 Våge, Lars & Iselid, Lars (2007). 5

7 Dessutom har projektdeltagarna genomgått en omfattande kompetensutveckling i pedagogik och utveckling av läranderesurser. I projektet har också ett nätverk av engagerade bibliotekarier utvecklats, vilket är en garant för att lärandereserna kommer att användas, uppdateras och vidareutvecklas. Arkivering och publicering Arkivering Biblioteksdirektionen har utvecklat en databas för arkivering av lärobjekten, i första hand flash-applikationerna. Databasen innehåller ett antal fält för metadata, samt en uppladdningsfunktion. När applikationen laddas upp genereras en länk som sedan används vid publiceringen. Än så länge ligger främst flash-applikationerna i databasen, som i förlängningen ska innehålla samtliga lärobjekt. Metadata För att lärobjekten ska vara sök- och återvinningsbara är det viktig att de förses med standardiserad metadata av hög kvalitet. En inventering av internationella och nationella arkiv för lärobjekt ligger till grund för valet av metadata. Publicering Lärobjekten är publicerade på LUB-webben. De är samlade i en så kallad målgruppsingång, som är tillgänglig från både LUB:s förstasida och från målgruppsingångarna Student och Lärare. Från Söka-spåret länkas till enskilda objekt, där så är relevant. Arkivering av filmer Filmer bör arkiveras på en server för strömmande medier. LUB har tecknat licens för Utbildningsradions UR Access, som innehåller Dela Lika, en plats där medlemmarna i tjänsten kan arkivera egna filmer med mera. Men eftersom filmerna blir lösryckta ur sitt sammanhang fungerar det inte för våra behov. Ett bättre alternativ skulle vara att hyra in sig på någon av LDC:s servrar. Samarbete CED för kompetensutveckling avseende nätpedagogik och vissa programvaror, samt i produktionen av videofilmer. Lärare vid Historiska institutionen för utveckling av moduler kring källkritik Humanistlaboratioriet för produktionen av filmerna i modulen Ärligt talat (Akademiska hederlighet). Informationsavdelningen, LTH, i utvecklingen av modulerna om vetenskapliga och populärvetenskapliga texter (Vetenskaplighet). Upphovsrätt Läranderesurserna ska förses med Creative Common-licenser. Mathias Klang vid Biblioteksdirektionen har tagit fram en modell, som består av två nivåer. Alla läranderesurser ligger fritt tillgängliga på vår webbplats och kan användas av vem som helst, bara upphovet anges. Undervisande personal inom LU kan dessutom göra bearbetningar, på villkor att de tillgängliggör bearbetningen på samma villkor som de ursprungliga. Licenstext Materialet skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar 2.5 Sverige. 6

8 Bearbetningar är tillåtna för anställda inom Lunds Universitet under villkor att det (bearbetade verket läggs till i databasen samt) tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar 2.5 Sverige. Tidplan leveranser, marknadsföringsplan Läranderesurser inom delprojekten lanserades i samband med terminsstarten VT2008, då vi organiserade ett välbesökt release party för LUB:s och LU:s personal. Projektgrupperna har utarbetat en marknadsföringsplan för vårterminen (bilaga 5), där fokus ligger på utbildning av undervisande personal. Bland annat genomförs ett antal seminarier om läranderesurserna i februari och mars. I juni ordnar vi en workshop inom ramen för den pedagogiska kompetensutvecklingen, där goda exempel på hur resurserna kan användas presenteras. Projektdeltagarna har en mycket viktig roll i marknadsföringen, utbildningen och implementeringen av läranderesurserna. Vi föreslår att projektet utvärderas under maj Anne Börjesson och Åsa Forsberg kommer att presentera projektarbetet på konferensen Creating Knowledge V i Åbo augusti Hur går vi vidare? Under våren bör användartester genomföras. Förhoppningsvis ger användartesterna underlag för bearbetning och komplettering, så att läranderesurserna kan bli så användarvänliga och funktionella som möjligt. Redan nu har projektledarna mottagit önskemål om utveckling av nivåanpassade objekt, främst på avancerad nivå, av ämnesanpassade resurser och om bearbetning och översättning av läranderesurserna så att de också kan användas för internationella kurser. Det kommer att behövas en organisation för support och uppgradering av läranderesurserna. Omfattningen av detta arbete, liksom definition och fördelning av arbetsuppgifter, kan bestämmas i samråd mellan biblioteksnätverkets enheter. På så sätt kan dubbelarbete förhoppningsvis undvikas och bibliotekens resurser utnyttjas på bästa sätt för att bygga upp en bank av gemensamma resurser. Det är lämpligt att läranderesurserna är open source inom Lunds universitet, så tillvida att undervisande personal har tillgång till samtliga resurser och kan hämta resurser eller lägga in nya i databasen. Det bör också vara tillåtet att hämta en resurs och omarbeta den så att den passar de egna behovet. Det finns också behov av att förse läranderesurserna med standardiserad metadata 6,7. 6 Ett kanadensiskt initiativ, Q4R Quality for Reuse, syftar till att samla erfarenheter och information kring strategier för kvalitetssäkring av repositorier. 7 Behovet av högkvalitativ, standardiserad metadata för s.k. learning object repositories diskuteras till exempel av Barton, Currier och Hey (2003). 7

9 Referenser Barton, J., Currier, S. och Hey, J.M.N. (2003) Building quality assurance into metadata creation: an analysis based on the learning objects and e-prints communities of practice. In: Sutton, S., Greenberg, J. and Tennis, J. (eds). Proceedings 2003 Dublin Core Conference: Supporting Communities of Discourse and Practic Metadata Research and Applications, Seattle, Washington (USA). Besökt : Jackson, C. och Mogg, R. (2007) The Information Literacy Resource Bank: re-purposing the wheel. Journal of Information Literacy 1(1), Besökt : Limberg, L. and Folkesson, L. (2006) Undervisning i informationssökning: slutrapport från projektet Informationssökning, didaktik och lärande (IDOL). Borås: Valfrid. Oliver, R. och Herrington, J. (2001) Teaching and learning online: a beginner's guide to e- teaching in higher education, Mt Lawley, Edith Cowan university. Sundin, O. (2005) Webbaserad användarundervisning: ett forum för förhandlingar om bibliotekariers professionella expertis. Human IT, 7, Q4R Quality for Reuse. Besökt : Student Success & Retention Task Force Report, Ryerson University. Besökt : Våge, L. och Iselid, L. (2007). Självstudiematerial för sökning på Internet - ett BIBSAMfinansierat projekt sommaren våren 2007: Slutrapport. Online, besökt : 8

10 Bilaga 1 - Akademisk hederlighet Deltagare Anne Börjesson, BD (sammankallande) Alexandra Forsberg, LTH/ Studiecentrum, 10% Lena Landgren, Språk- och litteraturcentrums bibliotek, 20% Ann-Sofie Zettergren, Social- och beteendevetenskapliga biblioteket, 10% Bakgrund Om man ser fusk och plagiat som till vissa delar ett pedagogiskt problem faller det sig naturligt, att biblioteken med deras roll som pedagogisk resurs vad gäller akademiskt skrivande spelar en viktig roll i arbetet med att uppmärksamma akademisk hederlighet. I ett internationellt perspektiv finns det idag många exempel på att bibliotek har engagerat sig i området. Redan före projektets start fanns information och en film kring akademisk hederlighet på bibliotekens webbplats. Webbsidorna redigerades inledningsvis under projektarbetet och man kan säga att de läranderesurser som utvecklades inom projektet vidareutvecklade de befintliga resurserna. Sammanhang En del av akademiskt skrivandet som har med hederlighet att göra är referenshantering. Vissa av våra resurser tar upp detta, men referenser och referenshantering behandlas också i läranderesurser inom området Vetenskaplighet. Läranderesurserna Läranderesurserna inom området Akademisk hederlighet består av fyra delar: 1. Ärligt talat Novellen Ärligt talat av Magnus Hedlund, både som pdf-fil och ljudfil (författarens inläsning). Två filmer om hur det känns att råka ut för textstöld respektive hur det känns att bli anklagad för detsamma. Lärarhandledning. 2. Åtta referenser En interaktiv övning om var man behöver referera till andras texter och idéer. 3. Antiplagiatguiden Ett bildspel som handlar om att hänvisa till sina källor för att undvika plagiering. Bildspelet kan spelas upp av den enskilda studenten eller visas som en Power Point-presentation vid ett undervisningstillfälle. Guiden finns också som en pdf-fil för utskrift. 4. Övning En interaktiv övning med frågor inom området Akademisk hederlighet. 9

11 Arbetssätt Gruppen har arbetat tillsammans, parvis och enskilt. Gruppen har också samarbetat med personer utanför biblioteksnätverket. Vi har tagit kontakt med Studieverkstaden, vars personal har visat stort intresse för vårt arbete vilket bl.a. inspirerat till några av läranderesurserna.de två filmerna har spelats in i samarbete med Humanistlaboratoriet, och en illustratör och textinläsare har varit behjälpliga med Antiplagiatguiden. Stor samarbetsvillighet har vi också mött från författaren Magnus Hedlund. Kommentarer Förutom att vi har framställt ett antal läranderesurser som våra kollegor kan ta del av, har arbetet i projektet även varit kompetenshöjande för gruppdeltagarnas egen del. Det gäller både själva ämnesområdet som de tekniker vi har arbetat med för att framställa läranderesurserna. Hur går vi vidare? Området Akademisk hederlighet ingår i en ansökan om utvecklingsmedel för en distanskurs i italienska, 30 högskolepoäng. Om medel erhålles ska SOL-biblioteket vara med i kursutvecklingen dels kring hur distanskurserna som sådan kan planeras för att i möjligaste mån undvika möjligheter till fusk, dels framställa lektionsunderlag kring akademisk hederlighet, bl.a. baserat på läranderesurserna, men också nytt material för internationella studenter. Ytterligare en ansökan om stimulans/utvecklingsmedel sänds in av Biblioteksdirektionen i samarbete med Social- och beteendevetenskapliga biblioteket och CED. Denna ansökan avser översättning, bearbetning och komplettering av läranderesurserna inom akademisk hederlighet. Det fortsatta utvecklingsarbetet sker utifrån de behov som finns inom Samhällsvetenskapliga fakultetens internationella mastersprogram inom global, gender och development studies (särskilt kursen SIMP12). Också från andra håll har visats stort intresse av att översätta läranderesurserna till engelska, vilket hade varit av största intresse just i ett distanskursperspektiv. Läranderesurserna har uppmärksammats inom den pågående universitetsgemensamma kursen Akademisk hederlighet studenter bortom plagiat. Framtiden Med det ytterst positiva mottagande som läranderesurserna fått inom universitetet som bakgrund, anser vi att arbetet med att utforska e-lärandets möjligheter för biblioteken bör fortsätta. En jämförelse med den rapport som tagits fram inom EADTU 8 visar att LUB:s arbete med läranderesurser, utarbetade på en pedagogisk grund där studenternas lärande står i fokus, ligger i framkant. Inte minst därför vore det synd att inte ta tillvara den kompetens och det material som kommit fram inom projektet genom att inte planera för ett fortsatt arbete med läranderesurser inom LUB

12 Tidrapport Akademisk hederlighet Gemensamt 6 september kick-off/gemensam planering september möte i arbetsgruppen september möte i arbetsgruppen oktober projektmöte november möte arbetsgruppen/ Studieverkstaden november projektmöte december möte i arbetsgruppen december projektmöte januari möte i arbetsgruppen januari projektmöte januari lansering av läranderesurserna februari projektmöte (rapport) Alexandra Alexandra ska arbeta med lärobjekt 10% under perioden v. 39 (2007) - v. 4 (2008). Det blir 15 arbetsveckor à 4 tim/vecka = totalt 68 timmar. Arbetad tid: september: 10 tim oktober: 6 tim november: 10 tim december: 28 tim januari: 6 tim = 60 tim + vissa av gemensamma möten (se ovan) ca. 18 tim = total tid 78 timmar Ann-Sofie Ann-Sofie ska arbeta med lärobjekt 10% under perioden v. 39 (2007) - v. 4 (2008). Det blir 15 arbetsveckor à 4 tim/vecka = totalt 68 timmar. Arbetad tid: september: 6 tim oktober: 10 tim november: 22 tim december: 6 tim januari: 4 tim = 50 tim + vissa av gemensamma möten (se ovan) ca. 22 tim = total tid 70 timmar 11

13 Bilaga 2 - Källkritik Deltagare Projektgruppen har bestått av Åsa Forsberg (sammankallande), Cajsa Andersson, Annika Kaikkonen och Ann-Christin Persson. Bakgrund Förmågan att kritiskt granska information och informationskällor hör till de färdigheter som studenter bör tillägna sig under sin utbildning. Den är nödvändig både under utbildningen och i det framtida arbetslivet. Studenter är vana att söka information på Internet men förefaller ofta vara mindre vana att granska och sålla information på ett medvetet sätt. Sammanhang Källkritik är inte en isolerad färdighet, utan tillämpas alltid i ett sammanhang. Modulen knyter an till samtliga områden inom projekt läranderesurser och tar upp samma aspekter, men ur ett källkritiskt perspektiv. Bland annat tar källkritik liksom vetenskaplighet upp skillnaderna mellan vetenskapliga och populärvetenskapliga texter. Det finns givetvis en tydlig koppling mellan källkritik och sökmetod, både vad gäller val av källor och sökverktyg och utvärdering av sökresultaten. Dessa kopplingar bör vidareutvecklas. Läranderesurserna Läranderesurserna i källkritik skiljer sig från övriga genom att vara relativt textbaserade och genom att ha en mer modulariserad struktur. Källkritik är uppdelad i olika aspekter. För varje aspekt finns en text författad av Lars Berggren, docent vid Historiska institutionen och ett antal övningar där studenterna kan träna källkritik ur olika aspekter. Läraren kan antingen välja ut specifika textavsnitt eller övningar eller låta studenterna läsa hela texten och göra alla övningar. Övningarna är av mera reflekterande karaktär och utformade för att användas vid grupparbeten eller som diskussionsunderlag vid gruppövningar. Källkritik handlar om bedömning och omdöme, det finns sällan exakta sanningar. Målet med läranderesursen är att hjälpa studenterna utveckla en tyst kunskap (Collins, 2007), en mer eller mindre automatisk reflex att alltid granska information och informationskällor med kritisk blick. Ett antal lärarhandledningar finns också tillgängliga. Arbetsätt Ämnet är av en mer reflekterande karaktär vilket har präglat gruppens arbetssätt. En stor del av arbetet har bestått av brainstorming, diskussioner, inläsning och reflektion. Kommentarer Källkritik är en färdighet som alltid tillämpas i ett sammanhang. Idealet skulle vara att studenterna alltid helt kunde utgår från sin uppgift/sitt problem. Målsättningen har varit att använda så konkreta exempel som möjligt i övningarna, och att ha exempel från olika ämnesområden. 12

14 Hur går vi vidare Utöver gängse support och uppgraderingar har projektgruppen några förslag på vidareutveckling: Under våren kommer användartester att genomföras. När dessa är genomförda och analyserade måste givetvis läranderesurserna revideras och ändras för att bli så användarvänliga och funktionella som möjligt. Vi bör åstadkomma en starkare koppling mellan de olika läranderesurserna, för att de ska bli mer användbara och relevanta. Det blir lättare att se hur de olika resurserna kan knyta an till varandra nu när de finns på plats. Det blir också möjligt att upptäcka luckor. Ett exempel är att lägga in tydligare källkritiska aspekter på modulen Att välja källa, och att lägga informationssökningsaspekter på läranderesurserna i källkritik. Vi bör ta fram fler ämnesspecifika lärobjekt. Här kan vi utnyttja det faktum att läranderesurserna ska vara open source vid Lunds universitet, dvs att all undervisande personal kan ta objekten och anpassa dem till sitt eget ämne/undervisningssituation. Ett krav på motprestation kan vara att lärarna/bibliotekarierna gör de anpassade objekten tillgängliga. Det finns behov av att ta fram mer nivåanpassade objekt, främst på avancerad nivå. Samtliga läranderesurser bör översättas till engelska. Det är lämpligt att ge arbetsgruppen för bibliotekens stöd till lärandet ansvar för underhåll och vidareutveckling av läranderesurserna. 13

15 Bilaga Tidredovisning Möten 25/ / / / / / / / / / / Totalt 25 timmar Cajsa Andersson, 76 timmar, enligt bilaga Annika Kaikkonen, 76 timmar enligt bilaga Ann-Christin Persson, 41 timmar enligt bilaga. 14

16 Bilaga 3 - Vetenskaplighet Deltagare Anna Brümmer, Medicinska fakultetens bibliotek, 10% Åsa Forsberg, Biblioteksdirektionen Lena Landgren, Språk- och litteraturcentrums bibliotek, projektledare, 20% Maria Lindenmo, Social- och beteendevetenskapliga biblioteket, 10% Bakgrund Vetenskaplighet är ett vitt och brett ämne. Att försöka fånga innehållet i ett så komplext område i form av läranderesurser är en utmaning. Vi har valt att fokusera på några områden, som vi tror är av speciell relevans för studenter: den vetenskapliga texten vetenskap - populärvetenskap att skriva referenser Sammanhang Vetenskaplighet har naturligtvis många beröringspunkter med de övriga områdena inom läranderesursprojektet. I början upplevde vi detta som ett problem vad gäller avgränsningar, med det visade sig snart att de olika läranderesurserna mer eller mindre per automatik kompletterade varandra. Hänvisningar ges dock mellan ett flertal. Läranderesurserna Läranderesurserna inom området Vetenskaplighet består av fyra delar. 1. Intervju med Bodil Jönsson En kort film där fysikern Bodil Jönsson resonerar utifrån frågan om skillnaden mellan vetenskap och populärvetenskap. (publiceras i mars/april 2008) 2. Den vetenskapliga texten En mycket kortfattad beskrivning av vad en vetenskaplig text är. En lista med ett urval länkar till texter (och en film), framtagna vid några av landets universitets- och högskolebibliotek, som behandlar vetenskapliga texter, i synnerhet artiklar. 3. Vetenskap-populärvetenskap En interaktiv övning om vad som är skillnaden mellan en vetenskaplig och en populärvetenskaplig text. En samling mönstertexter i form av pressmeddelande och tillhörande abstract av avhandlingar från universitetets olika områden. 4. Om referenser En introduktion med exempel på vad som bör ingå i referenser till olika slags publikationstyper. Exempel på hur en och samma referens kan se ut beroende på vilken referensstil man använder. En interaktiv övning om de olika delarna i en referens. En lista över vanliga förkortningar som man kan hitta i en bibliografi med en tillhörande interaktiv övning. 15

17 Ett länkmoln till sidor med information om och introduktion till ett flertal av de vanligaste referensstilarna. Arbetssätt Gruppen har arbetat alla tillsammans, parvis och enskilt. För att få en uppfattning om vad vi skulle vilja/behöva göra undersökte vi vad som fanns på andra håll inom universitets- och högskolevärlden. I detta begränsade vi oss inte till Sverige utan vidgade området till att omfatta även de nordiska grannländerna samt USA och Storbritannien. Gruppen har arbetat med Mindmaps för att få struktur på vad de olika lärobjekten skulle innehålla. Vi har också använt samarbetsverktyget del.icio.us. För själva framtagningen av lärobjekt har vi främst använt programvaran Captivate. Vi har under projektets gång varit i kontakt med Studieverkstaden, vars personal uttryckte behov av material om det som vi arbetade med och som med sitt intresse inspirerat till några av läranderesurserna. Vi har även varit i kontakt med Kristina Lindgärde, pressansvarig på LTH, som varit behjälplig med att plocka fram pressmeddelande till avhandlingar. Slutligen har vi haft kontakt med Bodil Jönsson som varit vänlig nog att ställa upp på att göra en kort film där hon presenterar ett par tankar kring vetenskap i förhållande till populärvetenskap. Till vår hjälp att spela in samt redigera filmen har vi haft Staffan Lindström från CED. Hur går vi vidare? Vissa av läranderesurserna inom Vetenskaplighet är till sin natur mer dynamiska än andra. Länksamlingen med resurser om vetenskaplig text bör uppdateras löpande. Detsamma gäller samlingen med mönstertexter. Fler intervjuer med forskare vid Lunds universitets olika fakulteter är under planering liksom ytterligare övningsexempel om skillnaden mellan vetenskaplig och populärvetenskaplig text från ämnesområden vid olika fakulteter. 16

18 Tidsredovisning Projektmöten 6/ Inledande projektmöte - samtliga grupper, BD 3/ Projektmöte, BD 12/ Workshop, BD 19/ Captivatekurs, CED 7/ Projektmöte, BD 5/ Projektmöte, BD 16/ Projektmöte, BD 18/ Lansering, LTH Sammanlagt: 19 timmar Gruppmöten 19/ SOL 28/ Medfak. 15/ SoB 8/ BD, möte med Kristina Lindgärde + gruppmöte 22/ BD 28/ BD 11/ SOL 9/ SOL Sammanlagt: 13.5 timmar Möten delar av gruppen 3/ BD, Captivate (Maria och Åsa) 6/ BD, Captivate (Anna och Lena) 18/ BD, Captivate (Maria och Åsa) 10/ BD, Sammanställning (Åsa och Lena) 16/ BD, Captivate (Maria och Åsa) Sammanlagt: 9.5 timmar Möten utanför gruppen 4/ Studieverkstaden (Lena) 6/ Studieverkstaden och SoB (Lena) 4/ Intervju med Bodil Jönsson (Anna) Sammanlagt: 5 timmar Eget arbete med projektet (ca) (utöver ovan) Anna Brümmer sept 4 timmar okt 4 timmar nov 5 timmar dec 4 timmar jan 4 timmar Räknar med att arbetet med att färdigställa Bodil-filmen kommer ta ca 5 timmar. Sammanlagt: 26 timmar Lena Landgren 17

19 sept 8 timmar okt 18 timmar nov 22 timmar dec 22 timmar jan 20 timmar Sammanlagt: 90 timmar Maria Lindenmo sept 4 timmar okt 8 timmar nov 6 timmar dec 5 timmar jan 2 timmar Sammanlagt: 25 timmar 18

20 Bilaga 4 - Sökmetod Bakgrund och sammanhang Sökmetod är ett mer praktiskt område än vetenskaplighet, källkritik och akademisk hederlighet. Man kan säga att sökmetod har mer tyngdpunkt på tillvägagångssättet, det praktiska utförandet, medan de andra områdena mer fokuserar på förhållningssätt. Samtidigt finns beröringspunkter med vetenskaplighet, eftersom kännedom om vad som utmärker vetenskapliga texter och hur referenser är utformade utgör viktiga delar i sökprocessen. Här finns även kopplingar till källkritik, eftersom val av källor och sökverktyg har stor betydelse för sökmetoden. Området sökmetod omfattar både strategin i informationssökningsprocessen och själva söktekniken, d.v.s. hur man söker i databaser. Inom det här ämnesområdet finns egentligen många läranderesurser. Problemet är att de ofta utgörs av mycket text eller att de är mycket specifika för ett lärosäte. Vi ville göra mindre omfattande lärobjekt, som kan användas var för sig eller sättas samman till moduler. Läranderesurserna Vårt övergripande lärandemål för sökmetod är att studenten ska kunna förstå, planera, genomföra och reflektera över informationssökningsprocessen. Vi har valt att dela upp sökmetod i fyra delar: frågeställning, källor, sökord och sökteknik. Varje del inleds med en kortare introduktionstext och sedan finns en eller fler övningar skapade i Adobe Captivate. Undantaget är sökord som inte har någon färdigställd övning vid projekttidens slut. Det planeras en interaktiv film om att välja sökord i databasen ERIC. Den första delen, frågeställning, handlar om hur man formulerar en bra frågeställning och vilka kriterier den behöver uppfylla för att vara forskningsbar. Till den finns två övningar, en som handlar om att välja den bästa frågeställningen av tre alternativ och en övning där man testar vilka kriterier som en föreslagen frågeställning uppfyller. Avsnittet källor beskriver olika typer av källor och hur man väljer källa beroende av uppgiften och informationsbehovet. Dessutom handlar det om att välja lämpliga sökverktyg för att hitta de källor man behöver. Som komplement till inledningstexten finns en kortfattad checklista. Två övningar finns till det här avsnittet, om att välja källa och att välja sökverktyg. Sökord tar upp att välja bra sökord och hur man kan anpassa sina sökord till det sökverktyg man valt. Det sista avsnittet sökteknik behandlar grundläggande funktioner som finns i de flesta sökverktyg. Till den här delen finns en övning som går ut på att jämföra skillnaderna mellan tre olika sökverktyg. Här har vi länkat till ett lärobjekt om sökteknik från Stora sökguiden, som är producerad av Blekinge tekniska högskola. Läranderesurserna är tänkta att användas i en undervisningssituation och främst som undervisningsunderlag för lärare och bibliotekarier. De kan t.ex. illustrera och förklara, introducera något nytt, kontrollera kunskapsnivån, förstärka det man lärt sig, fungera som fördjupning för intresserade m.m. Det finns en kortfattad lärarhandledning, som beskriver hur man kan använda läranderesurserna i undervisningen. Läranderesurserna kan även fungera för självstudier. Svårighetsgraden är tänkt att passa studenter inom grundutbildningen. Man kan läsa texterna och göra övningarna i den givna ordningen som finns i vänstermenyn på läranderesursernas webbplats, men man kan också plocka ut de delar som man behöver. 19