Skogsbruksplan Nov. A.Wistrand, R. Gustafsson. Ägarförhållanden. Johansson. Fastighetsuppgifter

Transkript

1 Skogsbruksplan Planens namn Sörgärsbo 5:4 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod Nov A.Wistrand, R. Gustafsson Okuläruppskattning Uppgifter om virkesförråd, trädslagsfördelning, virkesuttag mm grundar sig på bedömningar i fält i kombination med vissa stödmätningar. Ägarförhållanden Ägare, 100 % Johansson Fastighetsuppgifter Fastighet SÖRGÄRSBO 5:4 Västmanlands län, Sala, Västerfärnebo-Fläckebo Referenskoordinat (WGS84) Lat: 59 53' 43.86" N Long: 16 15' 43.10" E

2 Innehållsförteckning Försättsblad Sammanställning Fördelning åldersklasser Fördelning huggningsklasser Fördelning målklasser Lövdominerade bestånd Speciella värden Avverkning och tillväxt Skogsvårdsåtgärder Åtgärdsöversikt Avdelningsbeskrivning Planens kommentarer

3 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Prod. Produktiv skogsmark 57,5 46 Myr/kärr/mosse 5,1 4 Berg/Hällmark 0,2 <1 Inäga/åker 58,5 47 Myr Annat Väg och kraftledning (linjeavdrag) 1,1 <1 Annat 3,0 2 Inäga Summa landareal 125,4 Vatten 0,0 Virkesförråd Totalt m³sk 8563 m³sk % Tall Gran Löv Björk Tall Medeltal m³sk per hektar 149 Gran Löv Björk Bonitet Fastighetens medelbonitet är beräknad till Tillväxt m³sk per ha Tillväxt för perioden m³sk per år 5,4 beräknad med hänsyn till 187 föreslagna åtgärder Avverkningsförslag m³sk Föryngringsavverkning 4379 Gallring 551 Totalt under perioden 4930 Förväntad tillväxt första växtsäsongen 243 m³sk m³sk per ha 4,2

4 Skogens fördelning på åldersklasser Areal Virkesförråd Åldersklass Totalt m³sk ha % m³sk /ha Tall % Gran % Björk % Löv % Kalmark 21, år , , , , , , Lågprodskog(E) ÖF/Skikt [12,5] Summa/Medel 57, Arealfördelning, aktuell Areal % Kalmark E Skog Åldersklasser Produktionsmål Naturvårdsmål Virkesförråd: 8563 m³sk Arealfördelning, om 10 år (förutsatt att föreslagna åtgärder utförs) 50 Produktionsmål Naturvårdsmål Areal % Virkesförråd: 5502 m³sk 10 0 Kalmark E Skog Åldersklasser Aktuell andel kalmark och skog yngre än 20 år är 38 % (21,6 ha) och om 10 år (förutsatt att föreslagna åtgärder utförs) 56 % (32,1 ha). Enligt skogsvårdslagen får andelen skog yngre än 20 år ej överstiga 50 ha på brukningsenheter mellan 50 och 100 hektar.

5 Skogens fördelning på huggningsklasser Huggningsklass Areal ha % Virkesförråd Totalt m³sk Tall % Gran % Björk % Löv % m³sk /ha Kalmark K1 21,6 38 K2 Röjningsskog R1 R2 Gallringsskog G1 9, G2 3, Föryngrings- S1 2, avverknings- S2 10, skog S3 10, Lågproducer- E1 ande skog E2 E3 Överstånd/Skikt [12,5] Summa/Medel 57, Kalmark K1 K2 Röjningsskog R1 Plantskog Säkerställd föryngring upp till 1,3 m medelhöjd. R2 G2 Obehandlad kalmark Mark där åtgärd(er) behövs för att erhålla tillfredsställande föryngring. Behandlad kalmark Mark som fullständigt behandlats med återväxt-åtgärder men där föryngringen inte säkerställts. Ungskog Skog som är över 1,3 m och som i utvecklings-hänseende motsvarar röjningsskog. Gallringsskog G1 Normal gallringsskog Skog som är yngre än skyddsåldern (lägsta ålder för föryngringsavverkning). Äldre gallringsskog Skog som uppnått skyddsåldern och där nästa lämpliga åtgärd normalt är gallring. Föryngringsavverkningsskog S1 S2 S3 E1 E2 E3 Skog som kan föryngringsavverkas Normalt föreslås ingen avverkningsåtgärd under planperioden. Skog som är mogen att föryngringsavverkas Normalt infaller en avverkningsåtgärd under planperioden. Skog i föryngringsbar ålder Föryngringsavverkning bör dock inte utföras. Lågproducerande skog Restskog Skog som lämnats efter avverkning eller som uppkommit på grund av skada. Gles skog Gles skog eller skog av ett för marken olämpligt trädslag. Skog av hagmarkskaraktär Gles skog av hagmarkskaraktär. 35 Areal % K1 G1 G2 S1 S2 S3

6 Skogens fördelning på målklasser Areal Virkesförråd Tillväxt Antal Målklass ha % m³sk % m³sk % avd PG 47,1 81, , ,4 17 K - produktion 0 K - naturvård 0 NS 0 NO 10,4 18, , ,6 2 Summa 57,5 100, , ,0 19 PG Impediment ha % Myr 5,1 4,0 Berg 0,2 0,0 NO Målklasser Målklasserna ger information om skogens brukning. Klasserna har följande innebörd: PG K NS NO Produktionsmål med miljöhänsyn I avdelningar med låga naturvärden där produktionsmålet styr skötseln. Miljöhänsyn tas genom att hänsynsytor, trädgrupper, evighetsträd och buskar mm lämnas. Miljöhänsyn motsvarar högst ca 10 % av avdelningens produktiva skogsmarksareal. Produktionsmål med förstärkt miljöhänsyn I avdelningar med låga/vissa naturvärden förenas produktionsmålet med en förstärkt miljöhänsyn. Produktionsmålet styr huvudinriktningen av skötseln, medan naturvårdsmålet dominerar i vissa delar av avdelningen. Förhållandet mellan målen anges som procentsatser av avdelningens produktiva skogsmarksareal. Förstärkt miljöhänsyn innebär att mer än 10 % av avdelningens produktiva skogsmarksareal utgörs av naturhänsyn. Naturvårdsmålet kan i vissa fall överstiga 50 % av avdelningens produktiva skogsmarksareal. Naturvårdsmål med skötsel I avdelningar med höga naturvärden där återkommande skötsel är nödvändig för att bibehålla områdets naturvärden samt avdelningar med förutsättningar att återskapa dessa naturvärden. Naturvårdsmålet styr skötseln som endast utförs när det är motiverat av naturvårdsskäl. Naturvårdsmål, orört I avdelningar med höga naturvärden där fri utveckling är nödvändig för att bibehålla områdets naturvärden samt avdelningar med förutsättningar att återskapa dessa naturvärden. Naturvårdsmålet styr genom att området lämnas för fri utveckling. Ibland kan dock ett nyskapande av död ved vara nödvändig för att påskynda utvecklingen av höga naturvärden.

7 Sammanställning lövdominerade bestånd För certifiering ska, under merparten av omloppstiden, minst 5 % (FSC) / 3 % (PEFC) av den friska och fuktiga marken domineras av löv. Av sammanställningens produktiva skogsmarksareal om 57,5 ha är 81,9 % (47,1 ha) frisk eller fuktig. Sammanställningen avser frisk eller fuktig skogsmark som är lövdominerad (minst 50 % löv i trädslagsandelar). Fördelning fuktklasser för skogsmark Frisk, 77,4 %, 44,5 ha Fuktig, 4,5 %, 2,6 ha Blöt, 18,1 %, 10,4 ha Aktuella - lövdominerade bestånd enligt planens trädslag (i röjningsskog räknas endast det löv som överenstämmer med ståndortsindex). Framtida -bestånd av planläggaren markerade som lämpliga för lövdominans under omloppstiden. Lövdominerade bestånd - aktuella Lövdominerat: NS och NO, 0,0 %, 0,0 ha Lövdominerat: Övriga, 19,5 %, 9,2 ha Ej lövdominerat, 80,5 %, 37,9 ha Lövdominerade bestånd - framtida Lövdominerat: NS och NO, 0,0 %, 0,0 ha Lövdominerat: Övriga, 5,3 %, 2,5 ha Ej lövdominerat, 94,7 %, 44,6 ha NS + NO Övriga Summa Lövdominerade bestånd - aktuella Lövdominerade bestånd - framtida Areal % av areal frisk eller fuktig Areal % av areal frisk eller fuktig 0,0 ha 0,0 % 0,0 ha 0,0 % 9,2 ha 19,5 % 2,5 ha 5,3 % 9,2 ha 19,5 % 2,5 ha 5,3 % Lövdominerade bestånd - aktuella Avdelning Areal Målklass Ålder TGLÄC Andel av areal frisk eller fuktig 1/1 2,5 ha PG ,3 % 1/6 1,7 ha PG ,6 % 1/8 1,6 ha PG ,4 % 1/10 3,4 ha PG ,2 % Lövdominerade bestånd - framtida Avdelning Areal Målklass Ålder TGLÄC Andel av areal frisk eller fuktig 1/1 2,5 ha PG ,3 %

8 Sammanställning speciella värden (natur/kultur) Fördelning speciella värden (natur och kultur) Andel NS + NO Andel övriga Areal % av produktiv skogmark Lövdominans A Lövdominans F Sumpskog Fornminne Natura 2000 Summerade arealer samt andel av produktiv skogsmark NS + NO Areal Andel Övriga Summa Areal Andel Areal Andel Lövdominans A 0,0 ha 0,0 % 9,2 ha 16,0 % 9,2 ha 16,0 % Lövdominans F 0,0 ha 0,0 % 2,5 ha 4,3 % 2,5 ha 4,3 % Sumpskog 8,3 ha 14,5 % 0,0 ha 0,0 % 8,3 ha 14,5 % Fornminne 0,0 ha 0,0 % 2,5 ha 4,3 % 2,5 ha 4,3 % Natura ,4 ha 18,1 % 0,0 ha 0,0 % 10,4 ha 18,1 % Speciella värden finns 10,4 ha 18,1 % 9,2 ha 16,0 % 19,6 ha 34,1 % Speciella värden saknas 0,0 ha 0,0 % 37,9 ha 65,9 % 37,9 ha 65,9 % Produktiv skogsmark 10,4 ha 18,1 % 47,1 ha 81,9 % 57,5 ha 100,0 % Avdelningar med speciella värden (natur och kultur) Avdelning Areal Målklass Ålder TGLÄC Lövdominerade bestånd redovisas ej 1/1 2,5 ha PG Fornminne 1/2 3,4 ha NO 60 00X00 Sumpskog 1/2 4,3 ha NO 60 00X00 Natura /3 4,9 ha NO 60 00X00 Sumpskog 1/3 6,1 ha NO 60 00X00 Natura 2000

9 Avverkning och tillväxt Avverkning I redovisad avverkningsvolym ingår 5 års tillväxt för avverkningar med angelägenhetsgrad 2 och 3. I begreppet löv ingår alla lövträdsarter. Gallring Föryngringsavverkning Åldersklass Barr Löv Totalt Barr Löv Totalt ha m³sk m³sk m³sk ha m³sk m³sk m³sk Kalmark - 9 år , , , , , Lågprodskog(E) ÖF/Skikt [12,5] Grundförslag 9, , Högre alt. Lägre alt. Total avverkning Tillväxt I sammanställningen redovisas tillväxt under perioden samt areal och virkesförråd efter 10 år. Observera att såväl tillväxt som areal och virkesförråd om 10 år förutsätter att föreslagna åtgärder utförs Tillväxt Areal och virkesförråd efter 10 år Åldersklass Barr Löv Totalt m³sk m³sk m³sk ha m³sk m³sk/ha Kalmark - 9 år 32, , , , , , Lågprodskog(E) ÖF/Skikt Summa ,

10 Skogsvårdsåtgärder Blanketten innehåller ett sammandrag av avdelningsvis föreslagna åtgärder. Sammanställningen förutsätter att samtliga åtgärder enligt grundförslaget utförs. Åtgärd (F) = Följd (A) = Alternativ Markberedning Markberedning, Följd Plantering, Följd Återväxtkontroll, Följd Naturlig föryngring, Följd Summa ha Angelägenhetsgrad Snarast Inom 5 år 5-10 år år Summa ha ha ha ha ha 2,7 18,9 21,6 3,0 7,5 10,5 3,0 18,9 7,5 29,4 4,4 8,8 13,2 2,7 2,7 8,7 44,9 23,8 77,4

11 Åtgärdsöversikt Samtliga avdelningar där åtgärder är föreslagna finns här uppräknade. Angelägenhetsgrad: 1 = Snarast, 2 = Inom 5 år, 3 = Inom 5-10 år, 4 = Inom år Åtgärd (F) = Följd (A) = Alternativ Prod Ang Avdelning areal Ålder ha år Ståndorts- index Volym m³sk /ha Uttag m³sk inkl tillv Föryng avv 1 4 1,7 95 G Föryng avv 1 7 1,3 95 G Sista Gallring 1 9 1,0 55 G Sista Gallring ,9 60 T Plantering (F) 1 4 1,7 95 G Plantering (F) 1 7 1,3 95 G Markberedning (F) 1 4 1,7 95 G Markberedning (F) 1 7 1,3 95 G Utförs år Anteckning Markberedning ,7 0 T Fläckmarkberedning eller grund harvning. Gallring 2 6 1,7 45 B Gallring 2 8 1,6 35 B Gallring ,4 35 B Återväxtkontroll (F) 2 4 1,7 95 G Naturlig föryngring (F) ,7 0 T Återväxtkontroll (F) ,7 0 T Markberedning ,8 0 T Fläckmarkberedning eller grund harvning. Markberedning ,1 0 T Fläckmarkberedning eller grund harvning. Ingen markberedning Markberedning ,0 0 T Fläckmarkberedning eller grund harvning. Ingen markberedning Plantering (F) ,8 0 T Plantera med tall, 2300 plantor/ha produktiv skogsmark. Plantorna Plantering (F) ,1 0 T Plantera med tall, 2300 plantor/ha produktiv skogsmark. Plantorna Plantering (F) ,0 0 T Plantera med tall, 2300 plantor/ha produktiv skogsmark. Plantorna Föryng avv ,5 90 T Avverkning ÖF ,7 70 T

12 Åtgärdsöversikt Samtliga avdelningar där åtgärder är föreslagna finns här uppräknade. Angelägenhetsgrad: 1 = Snarast, 2 = Inom 5 år, 3 = Inom 5-10 år, 4 = Inom år Åtgärd (F) = Följd (A) = Alternativ Prod Ang Avdelning areal Ålder ha år Ståndorts- index Volym m³sk /ha Uttag m³sk inkl tillv Avverkning ÖF ,8 70 T Återväxtkontroll (F) 3 7 1,3 95 G Plantering (F) ,5 90 T Återväxtkontroll (F) ,5 90 T Markberedning (F) ,5 90 T Utförs år Anteckning

13 Avdelningsbeskrivning Skifte: 1 Avd nr ² PG - Produktionsmål med miljöhänsyn ¹ i = grön kommentar, ii = generell kommentar, iii = åtgärdskommentar, iv = speciella värden Areal Ä Ålder Hkl SI Virkesförråd Mål Trädslag diam höjd inkl tillväxt Med Med G-yta Terräng Beskrivning Åtgärd N Uttag ha g m³sk ä o år klass Skikt m² Alternativ ha avd cm m GYL Trp r % m³sk (-Avdrag) [Skikt] Årlig tillväxt Not ¹ m³sk per ha 1 2, S1 B PG ² Gran Fornminne Ingen åtgärd 6,2 iv¹ Spec värden: Lövdominans A. Lövdominans F. Fornminne 100 %. Drivning: G: Mellanklass (2). Y: Något ojämnt (3). L: Melllanklass (2). Löv Björk Smalbladig grästyp (40) Frisk (2) 2 4, S3 B NO Björk Natura 2000 Ingen åtgärd 2,8 i,iv¹ Starr-Fräkentyp (35) Blöt (4) Målklass: NO - Naturvårdsmål, orört. Naturvård: Beskrivning Lövdominerat (al, björk) bestånd på fuktig mark med kärrtorv eller finjordar som underlag. Buskskikt och undervegetation är rikt och varierat. Diken finns. Självgallring tillsammans med årliga översvämningar håller tillbaka ev inväxande gran och ger ett kontinuerligt tillskott av döende träd och död ved. Avdelningen ingår i ett Natura 2000 område. Mål Bibehålla ett tillstånd av förändring (ständig föryngring och avdöende - successionsstadium) med stor mängd död ved. Fuktigheten/vattenflödet är en förutsättning för områdets fortsatta utveckling. Åtgärd Ingen åtgärd. Spec värden:sumpskog 80 %. Natura %. Drivning: G: Mellanklass (4). Y: Mycket jämnt (1). Svag/marken plan (1). 3 6, S3 B NO Björk Natura 2000 Ingen åtgärd 4,0 i,iv¹ Starr-Fräkentyp (35) Blöt (4) Målklass: NO - Naturvårdsmål, orört. Naturvård: Beskrivning Lövdominerat (al, björk) bestånd på fuktig mark med kärrtorv eller finjordar som underlag. Buskskikt och undervegetation är rikt och varierat. Diken finns. Självgallring tillsammans med årliga översvämningar håller tillbaka ev inväxande gran och ger ett kontinuerligt tillskott av döende träd och död ved. Avdelningen ingår i ett Natura 2000 område. Mål Bibehålla ett tillstånd av förändring (ständig föryngring och avdöende - successionsstadium) med stor mängd död ved. Fuktigheten/vattenflödet är en förutsättning för områdets fortsatta utveckling. Åtgärd Ingen åtgärd. Spec värden:sumpskog 80 %. Natura %. Drivning: G: Mycket dåliga (5). Y: Mycket jämnt (1). Svag/marken plan (1).

14 Avdelningsbeskrivning Skifte: 1 Avd nr ² PG - Produktionsmål med miljöhänsyn ¹ i = grön kommentar, ii = generell kommentar, iii = åtgärdskommentar, iv = speciella värden Areal Ä Ålder Hkl SI Virkesförråd Mål Trädslag diam höjd inkl tillväxt Med Med G-yta Terräng Beskrivning Åtgärd N Uttag ha g m³sk ä o år klass Skikt m² Alternativ ha avd cm m GYL Trp r % m³sk (-Avdrag) [Skikt] 4 1, S2 G PG ² Tall Blåbärstyp (30) Föryng avv ,0 (-0,1) L Drivning: G: Mellanklass (2). Y: Något ojämnt (3). L: Melllanklass (2). Gran Frisk (2) Markberedning (F) 1 Plantering (F) 1 Återväxtkontroll (F) 2 Årlig tillväxt Not ¹ m³sk per ha 5 1, G1 G PG ² Tall Blåbärstyp (30) Ingen åtgärd 8,8 Drivning: G: Mellanklass (2). Y: Något ojämnt (3). Svag/marken plan (1). Gran Frisk (2) 6 1, G2 B PG ² Gran Blåbärstyp (30) Gallring ,7 iv¹ (-0,1) Spec värden: Lövdominans A. L Drivning: G: Mellangoda (3). Y: Mellanklass (2). Svag/marken plan (1). Björk Frisk (2) 7 1, S2 G PG ² Tall Mark utan fältskikt (50) Föryng avv ,2 Gran Frisk (2) Markberedning (F) 1 Plantering (F) 1 Återväxtkontroll (F) 3 Drivning: G: Mellangoda (3). Y: Mellanklass (2). Svag/marken plan (1). 8 1, G2 B PG ² Gran Lingontyp (25) Gallring ,8 iv¹ Spec värden: Lövdominans A. Drivning: G: Mellangoda (3). Y: Mellanklass (2). Svag/marken plan (1). Björk Fuktig (3)

15 Avdelningsbeskrivning Skifte: 1 Avd nr ² PG - Produktionsmål med miljöhänsyn ¹ i = grön kommentar, ii = generell kommentar, iii = åtgärdskommentar, iv = speciella värden Areal Ä Ålder Hkl SI Virkesförråd Mål Trädslag diam höjd inkl tillväxt Med Med G-yta Terräng Beskrivning Åtgärd N Uttag ha g m³sk ä o år klass Skikt m² Alternativ ha avd cm m GYL Trp r % m³sk (-Avdrag) [Skikt] 9 1, G1 G PG ² Tall Blåbärstyp (30) Sista Gallring ,6 Drivning: G: Mellangoda (3). Y: Mellanklass (2). L: Melllanklass (2). Gran Björk Fuktig (3) Årlig tillväxt Not ¹ m³sk per ha 10 3, G1 B PG ² Gran Blåbärstyp (30) Gallring ,2 iv¹ Spec värden: Lövdominans A. Drivning: G: Mellanklass (2). Y: Mellanklass (2). Svag/marken plan (1). Björk Frisk (2) 11 1, G1 T PG ² Tall Blåbärstyp (30) Sista Gallring ,7 Drivning: G: Mellanklass (2). Y: Mellanklass (2). Svag/marken plan (1). Gran Frisk (2) 12 7, S2 T PG ² Tall Blåbärstyp (30) Föryng avv ,1 Gran Frisk (2) Markberedning (F) 3 Plantering (F) 3 Återväxtkontroll (F) 3 Drivning: G: Mellanklass (2). Y: Mellanklass (2). L: Melllanklass (2). 13 1, G1 T PG ² Tall Blåbärstyp (30) Ingen åtgärd 6,5 Frisk (2) Drivning: G: Mellanklass (2). Y: Mellanklass (2). L: Melllanklass (2).

16 Avdelningsbeskrivning Skifte: 1 Avd nr ² PG - Produktionsmål med miljöhänsyn ¹ i = grön kommentar, ii = generell kommentar, iii = åtgärdskommentar, iv = speciella värden Areal Ä Ålder Hkl SI Virkesförråd Mål Trädslag diam höjd inkl tillväxt Med Med G-yta Terräng Beskrivning Åtgärd N Uttag ha g m³sk ä o år klass Skikt m² Alternativ ha avd cm m GYL Trp r % m³sk (-Avdrag) [Skikt] Årlig tillväxt Not ¹ m³sk per ha 14 2,7 1 0 K1 T PG ² Fröträd Markberedning 2015 iii¹ Åtgärder: Markberedning: Fläckmarkberedning eller grund harvning. Drivning: G: Mycket goda (1). Y: Mellanklass (2). Svag/marken plan (1). Rotmurkla finns Naturlig föryngring (F) 2 Smalbladig grästyp (40) Återväxtkontroll (F) 2 Frisk (2) 14 [2,7] 1 70 ÖF T PG ² Tall Smalbladig grästyp (40) Avverkning ÖF ,0 Frisk (2) Drivning: G: Mycket goda (1). Y: Mellanklass (2). Svag/marken plan (1). 15 9,8 1 0 K1 T PG ² Rotmurkla finns Markberedning 2017 iii¹ Åtgärder: Smalbladig grästyp (40) Plantering (F) 2018 Markberedning: Fläckmarkberedning eller grund harvning. Plantering: Plantera med tall, 2300 plantor/ha produktiv skogsmark. Plantorna bör behandlas med mekaniskt skydd för att försöka minimera Frisk (2) snytbagge angrepp. Plantorna bör sättas så tidigt som möjligt på våren helst precis när tjälen gått ur marken för hinna etablera sig innan ev. försommar torka sätter in. Drivning: G: Mycket goda (1). Y: Mellanklass (2). Svag/marken plan (1). 15 [9,8] 1 70 ÖF T PG ² Tall Smalbladig grästyp (40) Avverkning ÖF ,0 Frisk (2) Drivning: G: Mycket goda (1). Y: Mellanklass (2). Svag/marken plan (1).

17 Avdelningsbeskrivning Skifte: 1 Avd nr ² PG - Produktionsmål med miljöhänsyn ¹ i = grön kommentar, ii = generell kommentar, iii = åtgärdskommentar, iv = speciella värden Areal Ä Ålder Hkl SI Virkesförråd Mål Trädslag diam höjd inkl tillväxt Med Med G-yta Terräng Beskrivning Åtgärd N Uttag ha g m³sk ä o år klass Skikt m² Alternativ ha avd cm m GYL Trp r % m³sk (-Avdrag) [Skikt] Årlig tillväxt Not ¹ m³sk per ha 16 3,3 1 0 K1 T PG ² Rotmurkla finns Markberedning 2017 iii¹ Åtgärder: (-0,2) 3 Kolbotten Plantering (F) 2018 Smalbladig grästyp (40) Frisk (2) Avdrag: berg Markberedning: Fläckmarkberedning eller grund harvning. Ingen markberedning eller plantering får utföras på området med kolbotten. Plantering: Plantera med tall, 2300 plantor/ha produktiv skogsmark. Plantorna bör behandlas med mekaniskt skydd för att försöka minimera snytbagge angrepp. Plantorna bör sättas så tidigt som möjligt på våren helst precis när tjälen gått ur marken för hinna etablera sig innan ev. försommar torka sätter in. Drivning: G: Mycket goda (1). Y: Mellanklass (2). Svag/marken plan (1). 17 6,0 1 0 K1 T PG ² Rotmurkla finns Markberedning 2017 iii¹ Åtgärder: Kolbotten Plantering (F) 2018 NV=Höga naturvärden Smalbladig grästyp (40) Markberedning: Fläckmarkberedning eller grund harvning. Ingen markberedning eller plantering får utföras på området med kolbotten. Plantering: Plantera med tall, 2300 plantor/ha produktiv skogsmark. Plantorna bör behandlas med mekaniskt skydd för att försöka minimera snytbagge angrepp. Plantorna bör sättas så tidigt som möjligt på våren helst precis när tjälen gått ur marken för hinna etablera sig innan ev. försommar torka sätter in. Drivning: G: Mycket goda (1). Y: Mellanklass (2). Svag/marken plan (1). Frisk (2) 992 5,1 2 Myr ,2 4 Inägomark (-0,7) L 995 3,2 5 Övrig landareal (-0,2) L

18 Kommentarer till Sörgärsbo 5:4 Avdelningarna 1-13 har planlagts av Andreas Wistrand. Avdelning har planlagts som föryngringsplan av Rune Gustafsson Skogsstyrelsen Fastighetsbeskrivning och skötselråd Belägenhet Sörgärsbo 5:4 ligger i Västerfärnebo socken fyra km söder om Västerfärnebo. Fastigheten består av tre skiften med 57,5 ha produktiv skogsmark. Terrängen är bitvis kuperad men större delen är lättframkomlig. Gården kallas lokalt för Herrgårn. Skogstillstånd Fastighetens medelboniteten är uppskattad till 5,4 m³sk/ha & år och den löpande tillväxten är beräknad till 4,2 m³sk/ha & år. Virkesvolymen är totalt ca m³sk vilket ger en snittvolym på 149 m³sk/ha. Arealen skog yngre än 20 år är 38 %. Markförhållanden och bonitet är överlag goda med vissa delar magrare marker med berg i dagen. Mål och inriktning Förutsättningarna för kvalitetsproduktion varierar. Om de kvalitativt bästa stammarna gynnas vid röjning och gallring bör fastighetens potential för att producera kvalitetsvirke vara goda. Under planperioden föreslås dels naturlig föryngring som återväxtmetod på marker med grunt jordlager. På marker med högre bonitet föreslås markberedning och plantering eventuellt under fröträdsställning eller skärm. Vissa delar är något fuktigare med mycket löv och behöver troligen inte planteras eller markberedas. På fastigheten är det föreslaget 18,1 % naturvård fördelat på 10,4 ha naturvård orörd (NO). Lövandelen på fastigheten är 29 %. En långsiktig strävan bör vara en lövandel i på minst 10 % i föryngringsmogen skog. I ungskogarna bör andelen löv vara betydligt högre. I lämpliga fall kan lövet utnyttjas som kvalitetsdanare åt barrvirket, detta gäller främst gran. Det är föreslaget lövskogsskötsel på 2,5 ha vilket är 5,3 % av den friska och fuktiga marken. Enligt FSC ska certifierade skogsbrukare planera och bruka markinnehavet så att på sikt en areal motsvarande 5 % av arealen frisk och fuktig skogsmark utgörs av lövrika bestånd som domineras av lövträd under merparten av omloppstiden. En fornlämning återfinns på fastigheten. Den finner vi i avdelning 1 och den består av en varggrop. Där föryngringsplanen är gjord har Rune Gustafsson påträffat två kolbottnar. Skötselråd Av de totalt för avverkning föreslagna ca m³sk är ca 550 m³sk gallring och ca m³sk föryngringsavverkning, varav fröträden svarar för ca 400 m³sk. Då fastigheten har gott om äldre skog och grandominerad föreslås en relativt hög avverkning under planperioden. Pga högre andel gran i inväxande generationer kan en framtida sänkning av slutavverkningsåldrarna vara aktuell. I de äldre gallringsbestånden bör föreslagna åtgärder utföras i tid då dessa syftar till att öka dimensionen och lägga över produktionen på de värdefullaste träden inför föryngringsavverkningen. I de yngre gallringsbestånden bör föreslagna åtgärder utföras i tid, då utvecklingen i dessa bestånd går relativt fort. Detta för att det framtida beståndet ska få en så god kvalitet som det är möjligt. Under perioden är tillväxten beräknad till ca m³sk varav ca m³sk på PG -mark. Följs avverkningsförslagen kommer den totala virkesvolymen att minska, beräknat till ca m³sk (98 m³sk/ha) vid periodens slut. Markberedning är föreslagen på 21,6 ha. Övrig skogsvård är föreslagen som alternativ- eller följdåtgärder, vilka är beroende av en tidigare utförd åtgärd. På fastigheten finns väl fungerande skogsbilvägar. En skogsbilväg minskar terrängtransportavståndet, bidrar till lägre avverkningskostnader och ökar åtkomsten av

19 virke. En väl underhållen skogsbilväg av bra kvalitet underlättar även vid framtida skogsvårdsåtgärder. De lägre partierna på skogsmarken är dikade. För att bibehålla produktionen i dessa områden bör dikesrensning ske i samband med gallring eller slutavverkning. Rågångarna är i vissa delar diffusa och bör bättras på samt märkas upp ordentligt. 1. Föryngringsplan på fastigheten Sörgärsbo 5:4 Läget Fastigheterna består av 1 skifte beläget i Sala kommun. Rågångsmarkeringar Rågångsmärkningarna har skadats i branden och därför bör nymarkering ske. Storlek Fastighetens planlagda areal är 24,1 hektar varav 23,8 hektar av den produktiva skogsmarken har skadats genom branden. Beskrivning av brandens påverkan Förutsättningarna för att få ny skog har på många håll ändrats radikalt efter branden. Andelen impediment kan ha ökat och på den produktiva marken täcker block och sten en stor del av ytan Ändrade förutsättningar för föryngring Risken för plantdöd av rotmurkla är svårbedömd men det finns stor risk för angrepp på planterade plantor fram till Från 2018 och framåt bör plantering kunna utföras relativt säkert. Det innebär att man bör vänta med att markbereda till hösten 2017 och sedan plantera våren Beroende på hur föryngringarna och annan vegetation utvecklas på brandfältet bör återväxtkontroll göras Finner man då ett riktligt uppslag av självsådd vårtbjörk eller asp kan det vara lämpligt att utnyttja dessa trädslag vid anläggningen av den nya skogen. Det kan då vara lämpligt att minska antalet barrplantor vid plantering med st/ha jämfört med vad som är rekommenderat i beståndsbeskrivningen. Detta förutsatt att marken är lämplig för produktion av lövträd. Vårtbjörk och asp växer bra och accepteras som huvudplanta på frisk och fuktig mark. Om det visar sig att lövuppslaget är riktligt och att förutsättningarna i övrigt är dom rätta kan det vara lämpligt att satsa på en lövgeneration. Sådd är en lämplig metod på stora delar av brandfältet och kan utföras utan eller med liten risk för skadegörare under 2016 och framåt. Plantbildningen blir sannolikt större om sådden sker i mineraljord varför markberedning ofta är att rekommendera. Såddarbetet ska avslutas senast den 30 juni. Sådd bör dock undvikas på frisk-fuktig och fuktig mark eller där markvegetationen är eller förväntas bli ymning.

20 Miljövård - förutsättningar och målförslag Allmän naturvärdesbedömning och förslag till målklasser I Skogsstyrelsens föryngringsplan används begreppet miljövård vid beskrivning av såväl biologiska naturvärden som kulturmiljö- och rekreationsvärden. De föreslagna målen i varje skogsbestånd syftar till att skapa en kostnadseffektiv och biologisk funktionell avvägning mellan produktion och miljö. Med utgångspunkt från kunskaper om lämnad naturhänsyn vid avverkningen av den brända skogen, biologiska bristfaktorer, krävande arter i landskapet, kulturmiljö- och rekreationsvärden, så har planläggaren bedömt varje bestånds förutsättningar att bevara eller återskapa specifika miljövärden alternativt om beståndets värden ligger inom kulturmiljövård eller rekreation. Slutligen har valet mellan målklasserna PG, PF, NS och NO styrts av en helhetsbild över fastighetens produktions- och miljöförutsättningar i samråd med markägaren. Planläggarens arbetssätt utgår från tre olika perspektiv: landskapet, fastigheten och beståndet. Naturvärden Naturvärdena på fastigheten är främst knutna till fuktiga miljöer. Särskilt viktigt är det att i olika fuktiga eller blöta miljöer samt raviner anlägga och med beståndsvårdande åtgärder sköta och bibehålla lövdominerade bestånd med goda förutsättningar för biologisk mångfald. Förslag till naturvårdsmål NO (Naturvård-orört): Avdelning 3. Naturvärdena gynnas genom att bestånden lämnas för fri utveckling. NS (Naturvård-skötsel): Avdelning. Naturvärdena gynnas genom naturvårdande skötsel. Kommer troligen inte bli aktuellt att använda denna målklass inom brandområdet men om år kan det bli aktuellt med skötsel om det visar sig att naturvärdena kräver det. PF (Produktion med förstärkt hänsyn): Avdelning. Naturvärdena gynnas i vissa delar genom naturvårdande skötsel eller orördhet. PG (Produktion miljöhänsyn): Avdelning. Inga speciella naturvärden att ta hänsyn till utan här tas generell hänsyn, det vill säga hänsyn som normalt ska tas enligt skogsvårdslagen. Forn- och kulturlämningar Kolbottnar finns på fastigheten och dessa ska lämnas orörda från åverkan. Föryngringsåtgärder - förutsättningar och åtgärdsförslag De föryngringsåtgärder som behöver utföras på fastigheten framgår av sammanställningen under rubriken Skogsvårdsåtgärder. Hur föryngringsplanen levereras Planen levereras i pappersform i en pärm, digitalt på ett USB-minne samt som en inplastad fältdel med karta och

21 kortfattad avdelningsbeskrivning. 2. Allmänt om innehållet i föryngringsplanen Föryngringsplanen som har upprättats av Skogsstyrelsens planläggare ger information om hur föryngringsbehovet ser ut inom den brända delen av fastigheten samt ger förslag på vilka återväxtåtgärder som bör utföras. I planen redovisas även vilken natur- och kulturmiljöhänsyn som bör tas inom de berörda delarna. Föryngringsplanen: Innehåller en avdelningsbeskrivning för respektive delområden där exempelvis areal och förslag på återväxtåtgärder anges. I kommentarsfältet kan även anges om det finns restskog, ofta död ungskog, som bör avverkas innan föryngringsarbetet kan komma igång. Beskriver impediment och hänsynsområden samt i vilken utsträckning skogsmarken bör skötas med inrikting på produktion eller naturvård, så kallad målklassning Innehåller också en sammanställning över de åtgärder som rekommenderas samt kartor över fastigheten. Det är viktigt att poängtera att åtgärderna i planen är en vägledning för skogsägaren om vilka åtgärder som bör utföras. Skyldighet att anlägga nya skog efter skada regleras i skogsvårdslagen men åtgärderna som rekommenteras i planen utesluter inte att dessa kan utföras på annat sätt än vad som angetts. Planläggaren har angett de föryngringsåtgärder som anses vara de säkraste för att få ny skog igen.

22 Information inför återväxtarbetet efter branden 1. Stöd till privata skogsägare Regeringen har under 2015 avsatt medel till stöd för privata skogsägare som fått sin skog skadad av branden. För att underlätta återväxtarbetet vid anläggningen av den nya skogen har Skogsstyrelsen därför erbjudit att upprättat kostnadsfria föryngringsplaner på den del av fastigheterna där skogen har skadats av branden. 2. Brandens biologiska betydelse Skogsbrand och naturvård Skogsbränder har varit ett naturligt inslag i nordliga ekosystem och har i de flesta skogar inträffat i snitt en gång per år. För 150 år sedan och tidigare brann i genomsnitt ca 1 % av skogsarealen i Sverige årligen. Idag brinner knappt 0,02 %. Insikten om brandens ekologiska betydelse har på senare tid medfört att så kallade naturvårdsbränningar är en helt nödvändig åtgärd för att uppnå miljökvalitesmålet Levande skogar. Sedan den första naturvårdsbränningen omkring 1990 sker nu årligen sådana bränningar runt om i landet bl.a. som ett krav i certifieringen för större skogsägare. Skogsbränder var fram till slutet av 1800-talet den faktor som mest formade skogarna både på landskaps- och på beståndsnivå. På landskapsnivå fanns en mosaik av skogar i form av brandfält, flerskiktade tallskogar och lövbrännor. Inslaget av gamla och grova träd av främst tall var påtagligt. På fuktiga och blöta skogsmarker fanns refugier som dominerades av gran och löv dit elden aldrig eller sällan nådde fram. I dag syns i vissa skogar spår i form av historiska markörer från den tid då branden formade skogarna. Det kan vara lövbrännor i sena succesioner, t.ex. Ölstabrännan nordost om Sala som brann 1888, men också tallar med så kallade brandljud eller kollager i marken som ibland kan synas i vägskärningar. Skogslandskap och bestånd i frånvaro av brand Dagens skogslandskap är till större delen format av skogsbruk. Brandens betydelse som störningsfaktor har för mer än 100 år sedan mist sin betydelse. Frånvaron av brand och skogsbrukets inriktning har medfört att skogens produktion av virke har ökat avsevärt. Priset för denna utveckling, som också ligger till grund för vårt välstånd, är en ökad andel gran både som anlagd och som spontan förekomst i t.ex. tall- och lövskogar. Trots en alltmer utvecklad hänsyn vid skogliga åtgärder är det långt till det skogslandskap som elden formade. Brandens betydelse för biologisk mångfald Med vetskap om hur dagens skogar ser ut jämfört med de av naturen skapade skogarna är det lätt att förstå den omvandling som skett under de senaste åren samt den betydelse branden har haft på de boreala ekosystemen. Ett 40-tal insektsarter och ett 50-tal svamparter är direkt beroende av bränd ved eller mark för sin existens. Dessutom gynnas ett 100-tal arter av brand. Flera av de brandberoende arterna är sällsynta och återfinns på den nationella rödlistan. I de skogstyper som i senare skeden uppstod fanns dessutom en variation och berikande

23 inslag av bl.a. död ved som var gynnsamt för än fler arter. Bland de mest omtalade arterna som primärt gynnas av branden är svedjenäva och brandnäva vars frön gror först vid en marktemperatur på minst 50 grader. Svedjenävan observerades inom brandområdet redan hösten 2014 medan det är mera osäkert om brandnävan kommer att hittas då den har en mer östlig utbredning. Båda arterna påträffas annars vanligen på de mest produktiva markerna inom brandområdena. En annan kärlväxt som lite senare uppkommer och som gynnas av markblottor och höga ph-värden från askan är mosippan. Mängden lättillgänglig föda i form av insektslarver i de brända träden lockar alla hackspettar även den vitryggiga hackspetten. Den vitryggiga hackspetten är dock mer känd som den hackspett som hör de så kallade lövbrännorna till som kommer i senare skeden. Naturliga successioner efter en skogsbrand Ingen brand är den andra lik. Bränder kan vara ytliga eller djupa, stora eller små. Faktorer som vind, hur torrt det är och hur varmt där är och hur mycket bränsle som finns, liksom topografin, påverkar brandens framfart och omfattning. Måndagen den 4 augusti 2014 den svarta måndagen var det 34 grader C och en vind på 15 m/s. Branden spred sig då med en medelhastighet på ungefär 90 meter per minut. Generellt kan sägas att den skogsmark som då brann är mer hårt brunnen än den skog som brann de tidigare dagarna och på många ställen har både markvegetation, förna och humus brunnit upp. Råd för god hänsyn efter brand En skogsbrand är både en ekonomisk katastrof och ekologisk möjlighet. Sett ur ett ekologsikt perspektiv är all bränd skog värdefull, inte minst mot bakgrund av hur sällan det brinner idag. Den del av brandområdet som inte kommer att skyddas som naturreservat har nu avverkats med maskin enligt gängse metoder. Samma regler om naturhänsyn har då gällt inom brandområdet som vid annan avverkning. Detta har även gällt åtgärder för att undvika skador på mark och vatten. En del områden har varit särskilt lämpliga att lämna som naturhänsyn. Det gäller: Områden med hårt bränd skog, i kantzoner mot myr, sjö, vattendrag eller i blockiga områden Bränd skog på hällmarker Bränd skog på myrholmar och uddar Brand skog i tidigare lämnade hänsynsytor Skog på fuktig-blöt mark (bränd eller inte bränd) Observeras bör att skog på impediment är lagskyddad och ska alltid lämnas. När man funderar över naturhänsyn med koppling till levande och döda träd bör man särskilt tänka på: Lämna levande, brandskadad grov tall, spridda eller i grupp. Dessa utvecklar på sikt brandljud eller tjärrik ved Lämna asp och sälg Prioritera att lämna bränd björk, levande och/eller död; brända, grova eller klena lövträd är mycket viktiga

24 för många insekter, hackspettar och vissa svampar Lämna bränd kolad ved, exempelvis grova lågor, högstubbar och grova träd. Dessa är viktiga för många insekter På platser där människor uppenbart färdas eller vistas kan högstubbar och döda naturvärdesträd läggas ner ur säkerhetssynpunkt. Till stöd för tankar och beslut kring god naturhänsyn kan man använda de målbilder som Skogsstyrelsen och skogsbruket gemensamt har tagit fram. Dessa finns att hämta på < 3. Forn- och kulturlämningar Även om bränder i vissa sammanhang räknas som en naturlig störning i skogen så kan de komma att ha en stor påverkan på vårt kulturarv. Värdefull kulturhistorisk bebyggelse och andra kulturmiljöer kan lätt gå till spillo i branden. Detta höll på att hända då världsarvet Engelsbergs bruk var starkt hotat i samband med skogsbranden. Även forn- och kulturlämningar riskerar att skadas vid bränder, dels av själva brandhärden, dels av åtgärder som görs i samband med släckningsarbetet. Men lämningarna är även hotade vid det efterarbete som sker då den brandhärjade skogen ska tas om hand och den nya skogen ska anläggas. I Skogsstyrelsens uppföljningar har det visat sig att maskinell markberedning i många fall skadat kulturlämningar. Hänsyn under den pågående branden I akuta situationer där människoliv och bebyggelse är hotat är det självklart att detta har högsta prioritet. Det innebär att vi i vissa lägen kan bli tvungna att acceptera att skador uppstår på kulturmiljöer. Men en grundregel som alltid bör gälla är att man försöker ta den hänsyn som är möjlig att ta. I Skogsstyrelsens handläggarsystem finns kända forn- och kulturlämningar, tillsammans med annan känd miljöhänsyn, registrerade. En snabb och enkel kontroll mot detta system kan göra att de värsta skadorna på kulturmiljön kan undvikas. Vilka skador själva branden förorsakar beror väldigt mycket på vilken typ av lämningar som finns i området. Inom brandområdet var det t.ex. många kolbottnar som berördes. I dessa finns ofta kol kvar som lätt brinner upp vid en skogsbrand. Kolbottnar kan under en tid vara problematiska beroende på hur mycket kol som finns kvar i marken. Tidigare erfarenheter säger att gamla kolbottnar kan glöda/pyra i flera veckor men genom Kustbevakningens flygning över området i början av 2015 konstaterades att alla glödgropar hade slocknat. Hänsyn efter branden Erfarenheter från andra bränder, och även stormar som t.ex. Gudrun år 2005, visar att hänsynen många gånger brister även efter det att området säkrats. Vid två skogsbränder i Västerbotten 2003 var det inte branden i sig som lämnade synliga skador på fornlämningarna utan de efterföljande aktiviteterna i form av avverkning av döda träd eller att ris lämnades kvar på lämningarna. Vid Salabranden skadades lämningar i samband med att vägar i området skulle säkras för fallande träd. Det är därför viktigt att så snart det är möjligt märka ut de lämningar som är kända. Kända lämningar finns registrerade i Fornsök ( samt i Skogsstyrelsens Mina Sidor och Skogens Pärlor. När branden väl är släckt gäller, om inget annat anges, Kulturminneslagen (KML) som vanligt. Det innebär att fornlämningarna är skyddade och att skador på dessa inte ska uppstå. Påträffas oregistrerade lämningar inom brandområdet ska det anmälas till länsstyrelsen. Likaså ska enligt skogsvårdslagen hänsyn tas till övriga kulturhistoriska lämningar. Brandens effekter på kulturlämningar med betydelse för föryngringsarbetet Beroende på hur kraftig branden varit så har den kommit att påverka markytan i olika grad. Påverkansgraden kan

25 dessutom variera starkt inom samma brandområde från att allt organiskt material brunnit och mineraljorden exponerats, till att humuslagret fortfarande är 5-10 cm och att markvegetationen endast svetts bort eller är opåverkad. Hur marken påverkats kan vara avgörande för hur man ska kunna undvika körskador. Vid en brand sker en förbränning av växter och humustäcket vilket innebär att aska bildas, dvs. kolföreningar bränns bort (oxideras). Kvar blir endast det som inte kan brinna, såsom salter/mineraler och oxider. Askans salter kan uppträda aggressivt mot framför allt arkeologiska metallfynd. Detta i kombination med att det annars skyddande humus- och vegetationstäcket kan ha bränts bort, innebär att vissa lämningstyper som gravar i form av stensättningar och rösen, blir extra känsliga för t.ex. körskador. Branden i sig har också gett upphov till direkta skador, såväl genom sprängning av stenar i olika typer av anläggningar som genom att organiskt material i yngre kulturhistoriska lämningar har brunnit upp, t.ex. i kojgrunder och liknande. För övrigt gäller samma regler som vid vanligt föryngringsarbete då det gäller markberedning och plantering. Inventering av registrerade och tidigare okända lämningar En erfarenhet från tidigare skogsbränder är att tidigare okända lämningar blir synliga. Detta beror på att markvegetationen ofta är helt borta samt att humuslagret vanligtvis är bortbränt eller mycket tunt. T.ex. framträder övertorvade stensättningar mycket tydligt. Efter branden i Tyresta 1999 gjordes inventeringar efter tidigare oregistrerade lämningar. Som exempel kan nämnas att man inom området tidigare kände till åtta fyndplatser av kvarts, en typ av boplatslämning från stenåldern. Efter inventeringen ökade antalet kända lokaler med ca 200, en 25-faldig ökning! Vad som kommer att hittas i Västmanland kan vi bara ana. Brandområdet ligger inom järnbruksbältet. Det kan t.ex. innebära att en mycket stor mängd kolbottnar kommer att upptäckas, något vi redan har indikationer på genom den preliminära analys av bl.a. flygbilder som Skogsstyrelsen gjort. Alla kulturhistoriska lämningar, kända som okända, är skyddade enligt KML. Länsstyrelsen kommer under 2015 att genomföra två typer av inventeringar, en inventering av stenåldersboplatser inom det blivande naturreservatet och en mer översiktlig inventering inom brandområdets övriga delar. Inventeringen inom det icke skyddade området kommer att göras så snart det är möjligt så att tidigare oregistrerade lämningar registreras och märks ut för att förhindra ytterligare skador. Råd för god kulturhänsyn efter branden Kör inte på synliga lämningar. Planera basvägarna i traktdirektivet och placera körvägar så att lämningarna inte riskerar att skadas. Undvik basvägar genom sammanhängande lämningsmiljöer. Risa basvägar för bästa bärighet. Markera lämningar med kulturstubbar (1,3 meter höga) som skydd vid senare skogsbruksåtgärder. Använd gärna kulturstubbar även om de kommer att trilla inom ett par år. Lämna inte kvar träd och ris på lämningar. Dra inte träd över lämningarna - stenar rubbas lätt. Markbered och plantera inte för nära lämningen - se Länsstyrelsens beslut vilket avstånd som gäller. Håll ett avstånd om minst 10 meter till lämningens ytterkant, om inget annat anges i beslutet. Vid röjning hålls lämningarna fria från ris, buskar och träd. Observera att till varje fornlämning hör ett fornlämningsområde som har samma lagskydd som fornlämningen i sig.

26 Inom detta område tolereras heller inga markskador. Storleken på det skyddade området beslutas av länsstyrelsen. Det är viktigt att se till att maskinförare i samtliga led får tydlig information om de lämningar som berörs. 4. Kravet på återväxtåtgärder efter branden Förutsättningarna för att få ny skog har på många håll ändrats radikalt efter branden. Andelen skogliga impediment har ökat. På den produktiva skogsmarken kan på många håll block och sten nästan helt täcka marken. På många håll har möjligheten att använda naturlig föryngring med fröträd spolierats genom att branden dödat alla tänkbara fröträd av tall över mycket stora områden. Andra faktorer som påverkar möjligheterna till föryngringsåtgärder är praktiska svårigheter med markberedning och viss osäkerhet kring sådd. Andra åtgärder som högläggning med grävmaskin kan i kombination med osäkert resultat innebära orimligt höga kostnader. Var gäller kravet på ny skog? Skyldigheten att anlägga ny skog och att vidta föryngringsåtgärder finns i 5 och 6 skogsvårdslagen, i 2-7 skogsvårdsförordningen och i 2 kap Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen. Ny skog ska anläggas på produktiv skogsmark om markens virkesproducerade förmåga efter avverkning eller på grund av skada inte tas tillvara på ett godtagbart sätt, ligger outnyttjad eller om skogens tillstånd är uppenbart otillfredsställande. Skogsvårdsåtgärder får enligt 13 a inte vidtas på skogliga impediment som är större än 0,1 ha. Skogsvårdsåtgärder får heller inte vidtas i områden med lämnad hänsyn. Med skogliga impediment avses här mark med en produktion under 1 m3sk/ha och år. Marker med ståndortsindex T12 - T14 innan branden kan nu ha blivit skogliga impediment. Förhoppningsvis har skogen på de flesta av dessa svaga skogsmarker lämnats som naturhänsyn. Skogsstyrelsen får i särskilda fall medge undantag från kravet på att anlägga ny skog på produktiv skogsmark. Dessa undantag kan medges för berörda avdelningar inom en brukningsenhet när det är känt vilka marker som inte kan föryngras med rimliga insatser. Ansökan bör ske så att beslut kan hanteras senast under Inom vilken tid ska föryngringsåtgärder vara vidtagna? Sådd, plantering eller åtgärder för naturlig föryngring ska ha utförts senast under det tredje året räknat från det år då skyldigheten uppkom. Med år ska avses tiden från och med den 1 juli ett år till och med den 30 juni nästkommande år. På brandfältets gäller därför att där förutsättningar saknas för naturlig föryngring ska sådd eller plantering ha utförts senast 30 juni Vilka föryngringsåtgärder kan krävas? Av skogsvårdslagen framgår att vid anläggning av ny skog ska de föryngringsåtgärder vidtas som kan behövas för att trygga återväxten av en skog av tillfredsställande täthet och beskaffenhet i övrigt. Skogsstyrelsen får i särskilda fall medge undantag från kravet på föryngringsåtgärder. Lagen säger också att endast metoder som erfarenhetsmässigt eller genomforskningsrön och prov i praktisk skala visat sig ge tillfredsställande resultat inom godtagbar tid får användas vid beståndsanläggningen. Slutligen anges att anläggning av ny skog ska ske genom sådd eller plantering när naturlig föryngring inte kan bedömas ge tillfredsställande återväxt inom godtagbar tid. När det behövs för att få en tillfredsställande återväxt eller för att återväxten ska utvecklas väl, ska bl.a. avverkning av restskog, hyggesrensning och markberedning ske. Naturlig föryngring, plantering eller sådd På friska och torra marker där det finns levande tallar kvar med någorlunda bibehållen grönkrona kvar kan naturlig föryngring med fröträd och markberedning vara en lämplig metod. Andra marker som kan vara möjliga (och lämpliga) för naturlig föryngring, med i första hand björk, är fuktiga-blöta marker som finns i området. På dessa

27 marker behövs normalt inte markberedning. Ett annat skäl till att inte markbereda är att här är marken känslig för körskador. På de marker där naturlig föryngring inte bedöms fungera ska plantering eller sådd ske. Plantering kan ske både med eller utan markberedning, men utan markberedning är risken för skador och avgång av snytbagge mycket stor vid plantering 2015 och 2016 varför snytbaggeskydd kommer att krävas. Plantor kan skyddas mekaniskt eller med insekticider (kemiskt). Vid sådd ska markberedning normalt utföras, men där all eller nästan all humus bränts av är det inte alltid lämpligt att markbereda. På vissa marker är högläggning med grävmaskin och plantering troligen lämpligt, men på grund av den höga kostnad som metoden innebär kan Skogsstyrelsen inte kräva att åtgärden utförs. På de mest besvärliga markerna med extremt mycket sten och block, och där det inte går att markbereda eller plantera får man tillgripa sådd. I ungskogen där brunna träd står kvar finns inget krav på att träden ska bort utan här väljer man om träden ska bort eller inte utifrån erfarenhet och markägarens bedömningar. Träden kan ha en skuggande och fuktbevakande funktion som kan vara värdefull för plantor under längre torrperioder. Trädslag och antalet plantor Vid anläggning av skog ska sådana trädslag användas som kan ge en tillfredsställande virkesproduktion. Det trädslag som i huvudsak bör användas på brandfältet är tall. Det bygger på kännedom om aktuella boniteter och det faktum att på stora delar av brandfältet har all eller nästan all humus brunnit upp. Gran är godkänt trädslag på stora delar av den torra marken samt på frisk och fuktig mark, men är inte lämpligt annat än på ståndorter där humustäcket finns kvar med i stort sett samma tjocklek som innan branden. Gran utvecklas mycket sakta på mark med lite organiskt material, som på hårt bränd mark. Vårtbjörk och asp (vilken också föryngrar sig med frö på bränd mark) är godkända trädslag på frisk mark och bidrar positivt till variation i bestånden som annars riskerar att bli relativt homogena av tall. Naturlig föryngring av björk är lämpligt på fuktig till blöt mark; ett alternativ är plantering av gran eller att dra upp gran under lågskärm av björk på de fuktiga markerna. Krav på antalet plantor vid sista tidpunkt för hjälpplantering framgår av tabell 1 i bilaga 2 till Skogsstyrelsens föreskrifter till skogsvårdslagen. Antalet plantor som planteras bör vara omkring 500 plantor fler per hektar än vad som anges i tabellen för att kompensera plantavgång fram till senaste tidpunkt för hjälpplantering. Branden har gjort bedömningen av ståndortsindex svår. Som ett riktmärke för mark med ståndortsindex enligt genomsnittet för brandområdet bedöms ca plantor per hektar lämpligt. Något färre antal plantor planteras på de svagare tallmarkerna medan antalet ökas något på de bättre markerna. Plantorna ska vara i huvudsak jämnt fördelade över arealen. Med tanke på den stora mängd sten och block som förekommer på många marker blir koncentrationen av plantor (och även såddpunkter) större än normalt inom de delar där det är möjligt att plantera eller så. Minsta avståndet mellan plantorna eller såddpunkterna bör vara 1 meter. 5. Råd inför skogsföryngringen Brandens intensitet och påverkan på föryngringsbetingelserna varierar inom brandområdet. En stor del har brunnit så hårt att mycket litet återstår av humustäcket eller att det helt bränts bort så att mineraljord på många håll blottlagts. På stora områden har branden också förorsakad total träddöd. Variationen kan också vara stor inom den enskilda fastigheten vilket också kan påverka hur råden om återväxtåtgärderna är utformade. Nedan beskriver vi olika typer av förutsättningar och ger lite mer generella rekommendationer för föryngring av skogen efter branden. Dessutom anges vad man bör undvika att göra eftersom det innebär mer eller mindre stor risk för misslyckande. Kunskapsunderlaget och våra råd kring föryngringsåtgärderna baseras till stor del på information från forskare på