Kompensation av förändrade koldioxidutsläpp. Exempel E22 genom Skåne

Transkript

1 Kompensation av förändrade koldioxidutsläpp Exempel E22 genom Skåne 1

2 Martin Ljungström Ola Wilhelmsson Jenny Carlstedt 2

3 Syfte Kristinas frågeställningar Utreda möjligheten att kompensera för koldioxidutsläpp på E22 genom Skåne Skogsplantering Lokalt i Skåne I Sverige Globalt - t ex tropisk skog Utsläppsrätter Kombination Alternativen ska kostnadsberäknas och bedömas utifrån praktisk genomförbarhet ur legal och planeringsmässig synpunkt Alternativa kompensationsåtgärder 3

4 Vad är miljömässig kompensation återupprätta påverkade ekologiska funktioner kompensera för skador på naturvärden ett sätt att bidra till uppfyllande av de svenska miljökvalitetsmålen för att nå en mer uthållig utveckling främst avsett biologisk mångfald och ekologiska funktioner miljömässig kompensation har inte haft fokus på koldioxidutsläpp från vägtrafik 4

5 Beräknade utsläpp - exempel E22 genom Skåne Förändrade koldioxidutsläpp p g a utbyggnad av E22 genom Skåne till motorväg Underlaget har varit Vägverkets EVA-kalkyler enligt EET-prognos Följande etapper har studerats: Hurva Rolsberga Rolsberga Fogdarp Fogdarp Hörby (N) Hörby (N) Linderöd Förbi Linderöd Förbi Sätaröd Tollarp Fjälkinge Gualöv 5

6 Beräknade utsläpp - exempel E22 genom Skåne Förändrade koldioxidutsläpp p g a utbyggnad av E22 genom Skåne till motorväg Underlaget har varit Vägverkets EVA-kalkyler enligt EET-prognos Följande etapper har studerats: Utsläpp CO2 (ton/år) Etapp Bas Utredning Diff Hurva Rolsberga Rolsberga Fogdarp Fogdarp Hörby (N) Hörby (N) Linderöd Förbi Linderöd Förbi Sätaröd Tollarp Fjälkinge Gualöv Totalt

7 Trafikprognoser Förutsättningar och osäkerheter Referensprognos och EET-prognos Trafikökningen historiskt i Skåne Inducerad trafik Kalkyltid/ beräkningstid 7

8 Beräkning av utsläpp i exempel E22 Förändrade koldioxidutsläpp p g a utbyggnad av E22 genom Skåne till motorväg Totalt alla 7 etapper Etapper med ökning 6 av 7 etapper Basvägnät Basvägnät Utredningsvägnät Utredningsvägnät Diff Diff (Alla värden ton CO 2 / år) 8

9 Beräkning av utsläpp i exempel E22 Förändrade koldioxidutsläpp pga utbyggnad av E22 genom Skåne till motorväg Etapper med ökat koldioxidutsläpp 6 av 7 etapper SUMMA (ton) Medeldiff (utr-bas) (ton/år) Antal år Ackumulerat utsläpp (ton)

10 Förändrade utsläpp av koldioxid Ökade utsläpp CO2 på E % ton ton/år % Basvägnät Utredningsvägnät

11 Kolinnehåll i olika biotoper Trädbiomassa (ton C/ha) Mark (ton C/ha) Totalt (ton C/ha) Andel kol under mark (%) Övedskloster * (bokskog på näringsrik mark i Skåne) Kongalund * (bokskog på måttligt näringsrik mark i Skåne) Långaröd * (bokskog på näringsfattig mark i Skåne) Genomsnittlig svensk ** skog Tropisk skog (tropical forests)*** Våtmark (wetlands)*** Odlad mark (croplands)***

12 Arealer med ett kolinnehåll som motsvarar utsläppen från E22 under 40 år Areal (km 2 ) Bokskog på näringsrik mark 0,8 Bokskog på måttlig näringsrik 0,9 Bokskog på näringsfattig mark 1,2 Genomsnittlig svensk skog 2,0 Tropical forests 1,0 Våtmark 0,4 12

13 Areal för kompensation 0,8 1,2 km 2 för skånsk eller tropisk skog innehåller så mycket kol som motsvarar merutsläppen på E22 under 40 år En faktor 2 för att det tar 80 år för skogen att växa upp En faktor 2 för att vi bara tillgodoräknar oss ovanjordsdelen 3,2 4,8 km 2 skog behövs för att kompensera för merutsläppen på E22 13

14 Kostnad för kompensation med skog i Skåne Marktyp Färdig skog Mycket god åkermark Åkermark Kalmark, lämplig för skogsplantering Schablon för planteringskostnad Pris (kkr/ha) upp till Räkneexempel Åkermark 3,2 km 2 åkermark för 200 kkr/ha plus plantering av skog för 15 kkr/ha ger totalt 68,8 Mkr över 80 år eller kr/år Kalmark 3,2 km 2 kalmark för 25 kkr/ha plus plantering av skog för 15 kkr/ha ger totalt 19,2 Mkr över 80 år eller kr/år 14

15 Kostnad för kompensation med tropisk regnskog Grunder Möjlighet att med ideella bidrag genom olika organisationer skydda regnskog, plantera träd eller adoptera ett stycke skog Osäkerheter kring vad ett köp innebär, hur länge det gäller och om det i praktiken genomförs Kostnad två exempel 3,2 km 2 regnskog för 320 kkr/ha ger en årskostnad på kr/år (totalkostnad 51,2 Mkr över 40 år) 3,2 km 2 regnskog för 80 kkr/ha ger en årskostnad på kr/år (totalkostnad 12,8 Mkr över 40 år) 15

16 Utsläppsrätter Grunder Utsläppsrätt rätten att släppa ut ett ton koldioxid inom EU:s utsläppsbubbla under innevarande handelsperiod (nu ) Omfattning anläggningar inom energisektorn, produktion och bearbetning av järnmalmer, mineraler samt tillverkning av papper och pappersmassa och som resulterar i utsläpp av växthusgaser anläggningar inom EU 730 anläggningar i Sverige Cirka 40 % av de totala koldioxidutsläppen Transportsektorn omfattas ännu inte av systemet Tilldelning, rapportering och övervakning är formaliserad 16

17 Utsläppsrätter Systemet Tak för de totala utsläppen sätts på EU-nivå Verksamheter som omfattas av systemet måste kompensera sina utsläpp med motsvarande antal utsläppsrätter 90 % av alla utsläppsrätterna fördelas gratis eller mot betalning till berörda verksamheter 10 % av alla utsläppsrätter går direkt till utsläppsrättshandel Verksamheter som får brist på utsläppsrätter måste: Handelsmekanismen Handla fler utsläppsrätter på den öppna marknaden Reducera sina utsläpp Målet är att kontinuerligt minska antalet utsläppsrätter i systemet samt att integrera fler verksamheter i systemet 17

18 Kompensation med utsläppsrätter Priser varierar Beroende på var utsläppsrätterna handlas Ideella organisationer etc, exempelvis SNF Handelsbörser för energi och utsläpp, exempelvis Nord Pool Över tid på grund av efterfrågan 18

19 Kompensation med utsläppsrätter Exempel E22 genom Skåne Ren kompensation ett ton CO 2 mot en utsläppsrätt Räkneexempel: Snittpris olika handelsplatser 195 kr / ton CO 2 ger totalt 18,0 Mkr över 40 år eller kr / år Dagspris Nord Pool ( ) 144 kr / ton CO 2 ger totalt 13,3 Mkr över 40 år eller kr / år Högt pris (30 ), hög marknadsnotering Nord Pool 333 kr / ton CO 2 ger totalt 30,7 Mkr över 40 år eller kr / år Kalkylvärdet för CO kr / ton 19

20 Summering kostnader och arealer Utsläppsrätter Skånsk skog Svensk skog Tropisk skog Kostnad (kkr/år) Max Min Areal (km2) 0 3,2-4,8 8,0 4,0 Ingen stor skillnad i kostnad mellan de olika metoderna Arealbehovet likartat mellan de olika skogstyperna Varken kostnader eller arealer är oromliga att hantera för Vägverket 20

21 För- och nackdelar med utsläppsrätter Fördelar Officiellt reglerat och övervakat system Given effekt en utsläppsrätt motsvarar ett ton CO 2 Flexibelt över tid Enbart ett handelssystem ger inte upphov till några nya sidoverksamheter Nackdelar Begränsad till 5-åriga handelsperioder Långsiktigt och återkommande administrativt åtagande Osäkerheter i det framtida priset Osäkerheter Vägsektorn ingår inte börjar vägsektorn blanda sig i utsläppsrättshandeln kan eventuellt oönskade effekter uppstå 21

22 För- och nackdelar med skog Fördelar Skog kan bidra med fler positiva aspekter än CO 2 -reduktion så som natur- och rekreationsvärden Pedagogisk effekt konsekvenserna av växthuseffekten kan återkopplas till trafikanterna Skogsinköp i samband med byggandet av vägen kopplar kompensationen tydligt till orsaken Nackdelar Svårt att bedöma verklig mängd kompenserad koldioxid Metoden tar lång tid, skog behöver cirka 80 år för att bli fullvuxen (lagra maximalt med kol) Skog kräver någon form av skötsel, dessutom en icketraditionell då målet är att lagra maximalt med kol Osäkerheter Att ställa om jordbruksmark till skog är inte helt okontroversiellt med tanke på livsmedelsproduktion Möjligheten till markåtkomst antagligen begränsad 22

23 Kombination av utsläppsrätter och skog En grundstomme i skog som kompenserar för merparten av de ökade utsläppen Utsläppsrätter för att öka flexibiliteten över tid som kan balansera kortare svängningar i trafiktillväxt För- och nackdelarna med respektive metod kvarstår men ett flexiblare system skapas Minskar arealbehoven fördel där det är begränsat med tillgängliga arealer 23

24 Alternativa kompensationsåtgärder Traditionella kompensationsåtgärder som genomförs är t ex grodtunnlar, utterpassager och viltpassager Budgeten för Vägverket Region Skåne är cirka 8 Mkr (2009) för gröna åtgärder Koldioxidkompensation av E22 ligger i storleksordningen 0,5 Mkr/år - detta skulle varken innebära något stort ekonomiskt tillskott eller någon möjlighet att genomföra speciella åtgärder 24

25 Möjligheter Bidra till en förbättrad regional grönstrukturplanering Samordning med annan naturvårds- eller grönstrukturplanering (Länsstyrelsen, Region Skåne, kommuner) avseende planering och förvaltning av skog Utökning av befintligt samarbetsavtal Hitta samarbetspartners som redan idag förvärvar och förvaltar skog/naturmark 25

26 Slutsatser Det är möjligt och rimligt att kompensera CO 2 -tillskott från E22 med skog eller med utsläppsrätter - inget av alternativen är uppenbart orimligt m a p arealer, kostnader eller legala möjligheter. 3,2-4,8 km 2 åkermark behöver beskogas/bevaras (tropisk eller skånsk) effekterna av köp av tropisk skog mer osäkra årskostnad cirka kkr per år (20 70 miljoner kr totalt) genomförbarheten beroende av markåtkomst (på frivillig väg eller med väglagen) Möjlighet till samordning med annan naturvårds- eller grönstrukturplanering (Länsstyrelsen, Region Skåne, kommuner) avseende planering och förvaltning av skog konkurrens om markanvändning en metod för att kompensera för ökade koldioxidutsläpp löser inte hela koldioxidproblematiken 26

27 Legala aspekter - miljöbalken 3 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet.. skall utföra de skyddsåtgärder och vidta de försiktighetsmått. som behövs för att förebygga, hindra eller motverka.. skada eller olägenhet för miljön. 7 Kraven i 2-5. gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning skall särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder.. 27

28 Bildyta - Välj Infoga bild 28