Snittbetyg: 5,9. De svenska livförsäkringsbolagen. Introduktion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Snittbetyg: 5,9. De svenska livförsäkringsbolagen. Introduktion"

Transkript

1 De svenska livförsäkringsbolagen Januari 2015 Analytiker: Kajsa Brundin, Patrik Tran Snittbetyg: 5, Denna analys - branschgenomsnitt Föregående analys branschgenomsnitt Högsta & lägsta betyg - denna analys MARKNADSKOMMENTAR OCH BETYGSÄTTNING. Under det fjärde kvartalet har marknadsräntorna fortsatt sjunka, något som delvis förklaras av riksbankens sänkning av reporäntan till rekordlåga 0 %. Marknadsräntorna understiger nu de låga nivåer som rådde under perioden då den så kallade dödsspiralen 2011/2012 ägde rum. Trots detta finns inga tecken på en eventuell ny dödsspiral. Två faktorer kan förklara detta den relativt goda avkastningen i aktiemarknaden samt den nya 1 diskonteringsräntan, som har resulterat i att livbolagens skulder blivit mindre känsliga för räntenedgångar. Den låga räntan har gynnat bolagen på tillgångssidan eftersom en lägre ränta innebär ett högre värde på räntetillgångarna. Detta i kombination med den goda aktiemarknadsutvecklingen har möjliggjort flera höjningar av återbäringsräntorna. Liv höjde återbäringsräntan från 1 % till 2 % vid årsskiftet 2014/2015. Även och Folksam har planer på att höja återbäringsräntorna från 5 % till 7 % respektive från 7 % till 8 % från och med februari Skandia och ligger stabilt kvar på de, sedan den senaste finanskrisen, rekordhöga återbäringsnivåerna på 12 % respektive 10 %. Givet en stabil aktiemarknad förväntas alltså livbolagens riskjusterade avkastningar vara fortsatt goda framöver. Hur mycket den nya diskonteringsräntan skulle kunna motverka en eventuell dödsspiral om aktiekurserna skulle falla i en lågräntemiljö är dock oprövat. VÅR BEDÖMNING ÄR att SEB TL Gamla, AMF, Folksam, och på fem till tjugo års sikt kommer att ge en avkastning som överstiger 1 Infördes av Finansinspektionen 2013/2014, se vidare under stycket Marknadsräntans påverkan. ett fondförsäkringssparande med en risknivå motsvarande 40 % aktier och 60 % räntebärande placeringar. Betygen blir därför nio (9) för SEB Trygg Liv Gamla, åtta (8) för Folksam och sju (7) för AMF, och Skandia. SEB TL Gamla har fått betyget sex (6), har fått betyget fem (5) och Länsförsäkringar Liv, Handelsbanken Liv samt Nordea Liv har fått betyget tre (3). Förändringen från förra rapporten är således att går upp ett betygssteg (från 4 till 5) inom färgbetyget gult. BÄST PÅ HÅLLBARHETSARBETE är Folksam och, som är de enda två bolag i analysen som fått grönt hållbarhetsbetyg. Skandia och har fått gult hållbarhetsbetyg, medan de resterande bolagen SEB TL Gamla, SEB TL Nya, AMF, Nordea Liv, Handelsbanken Liv och Länsförsäkringar Liv har fått rött betyg. Introduktion Syftet med livbolagsanalysen är att vägleda spararna genom att bedöma försäkringsbolagens framtida återbäringsförmåga. Detta görs genom att simulera bolagens balansräkningar med hjälp av de, i de följande avsnitten, beskrivna parametrarna. I den sammanlagda betygsättningen vägs även de senaste årens avkastning och återbäring in, vilket premierar försäkringsbolag som presterat goda förvaltningsresultat. God riskjusterad avkastning På grund av den senaste tidens låga marknadsräntor är en vanligt förekommande fråga huruvuda livbolag, som investerar relativt mycket i räntor, verkligen är en bra sparform. Avkastningen i ett livbolag är alltid det högsta av återbärings-/avkastningsräntan och garantiräntan, vilket innebär att traditionell förvaltning har en lägre risk än sparformer utan garanti. Oavsett marknadsräntans nivå får man, som sparare, alltså alltid minst garantiräntan i avkastning. Dessutom har en del livbolag i dagsläget konsolideringsnivåer som ligger

2 mycket högt; i spannet %. Detta har två implikationer på den framtida avkastningen. Dels får en sparare i dessa livbolag avkastning på % av sitt kapital, dels är risken för återtag i dessa bolag relativt låg eftersom ett återtag brukar föregås av perioder med låga konsolideringar (se avsnittet Konsolidering ). Med andra ord erbjuder livbolagen som sparform, trots låga marknadsräntor, generellt goda riskjusterade avkastningar. Ökad efterfrågan på livbolag Dessa goda riskjusterade avkastningarna har resulterat i att Skandia och Folksam under det senaste kvartalet har begränsat insättningarna ytterligare. Nytt under det fjärde kvartalet är Folksams begränsning av insättningar till 25 miljoner per försäkringstagare och båda bolagen har även begränsat insättningarna per år och individ till 0,5 miljoner. Skandia begränsade redan under det tredje kvartalet insättningar till 15 miljoner per försäkringstagare. Detta motiveras med att de höga återbäringsräntorna som bolagen har i dagsläget riskerar att attrahera kortsiktiga spekulanter. Livbolagen ser hellre att kunderna har ett långsiktigt intresse. Dessa höga återbäringsräntor har möjliggjorts av att avkastningen på de gamla spararnas kapital har överstigit bolagens historiska återbäringsräntor, vilket innebär att den höga återbäringsränta som nya sparare omedelbart får ta del av vid inträdet till viss grad sker på de gamla spararnas bekostnad. Begränsningen av insättningarna är alltså även en åtgärd för att förhindra att nya sparare sätter in stora summor kapital till hög återbäring på de gamla spararnas bekostnad. En annan åtgärd som Skandia har tillämpat för att minska kortsiktigheten i sparandet och göra det mer rättvist för de gamla spararna är att förlänga minsta spartiden i kapitalförsäkringar från 10 till 15 år. På så sätt säkerställer Skandia att de nya investerare som tar del av den höga återbäringsräntan i dagsläget också bidrar med riskkapital till kollektivet under en längre period. De stora inbetalningarna till livbolagen går emot de senaste årens trend av ett minskat utbud av sparformen. Under en lång period har flera livbolag stängt för nyteckningar och i vissa fall även för nya premier. Det senaste exemplet är AMF, som under 2013 och 2014 stängt sin traditionella produkt för nya premier och ersätter den med en premiegarantiprodukt. En del av livbolagen har övergått till premiegarantiprodukter, produkter med högre grad av individuell risk samt lägre garantinivåer. För att möta den nya och ökande efterfrågan av sparande i livbolag har beslutat om att, med start våren 2015, stegvis öppna upp för nyteckning. Även LF kan sägas möta denna efterfrågan med att erbjuda nya villkor snarare än att hänvisa till fondsparande. LF hör till de bolag som drabbades hårdast av den senaste finanskrisen. Detta har inneburit att riskutrymmet för LFs traditionella försäkring i stort sett enbart tillåtit placeringar i räntebärande värdepapper (över 90 %). Med andra ord är den långsiktiga avkastningspotentialen för bolaget låg. På grund av detta erbjuds kunder i LF att ändra villkor till en lägre garanti på sparkapitalet i utbyte mot en bättre tillgångsexponering. I den här rapporten kommer LFs siffror ibland att visas på bolagsnivå ( LF Liv ), eller separerat på kollektiven med hög garanti ( ) respektive låg garanti ( LF Nya ). I det fall siffror visas på bolagsnivå motsvarar detta i huvudsak eftersom detta kollektiv är ungefär 15 gånger större än LF Nya, mätt i förvaltat kapital. Trots att en stor exponering mot räntor innebär en låg avkastningspotential på lång sikt, har det gynnat LF Gamla på kort sikt i och med de fallande marknadsräntorna. Räntenedgången påverkar skuldsidan negativt, men dessa effekter begränsas av den nya diskonteringsräntan medan de positiva effekterna på tillgångssidan har varit stora i och med det stora ränteinnehavet. Om konsolidering och solvens Två viktiga nyckeltal för livbolagen är konsolidering och solvens. Förenklat kan sägas att konsolidering är ett mått på hur mycket tillgångar bolaget har i förhållande till vad som har tilldelats försäkringsspararna, inklusive den icke-garanterade återbäringen, medan solvens är ett mått på tillgångarna i förhållande till vad som har garanterats spararna. Konsolidering En konsolidering på 100 % betyder att de marknadsvärderade tillgångarna värderas till lika mycket som det totala pensionsåtagandet (garanterat kapital och preliminärt tilldelad återbäring). En konsolidering större än 100 % innebär att tillgångarna överstiger det totala åtagandet medan en konsolidering under 100 % indikerar att livbolaget har mindre tillgångsmassa än det totala åtagandet. Konsolidering = Tillgångar Återbäringsmedel + Försäkringsteknisk skuld

3 LF Liv Nordea Liv SHB Liv AMF Det huvudsakliga verktyget för att fördela den villkorade avkastningen på försäkringstagarna är återbäringsräntan. Genom att höja återbäringsräntan fördelas mer kapital ut till försäkringstagarna som återbäringsmedel och konsolideringsgraden sänks. Vice versa kan livbolagen stärka konsolideringsnivåerna genom att under en period hålla nere återbäringsräntan trots hög avkastning på tillgångarna. Figur 1 nedan visar livbolagens konsolideringsnivåer. Konsolidering (januari 2015) 130 % 125 % 120 % 115 % 110 % 105 % 100 % 95 % FIGUR 1. Senast rapporterad konsolidering för respektive livbolag. Källa: Livbolagens årsredovisningar samt övrig rapportering. Flera bolag har valt att ändra sin konsolideringspolicy till att använda avkastningsräntor i stället för återbäringsräntor. Detta innebär att avkastningen fördelas på försäkringstagarna varje månad, och denna kan alltså vara både positiv och negativ (se vidare under Avkastning och återbäring ). Bland de bolag som fortfarande tillämpar återbäringsränta har konsolideringsnivåerna under en längre tid varit höga i förhållande till de riktnivåer som de har kommunicerat. Detta tack vare den goda marknadsutvecklingen, samtidigt som flera av bolagen har hållit nere sina återbäringsräntor efter den senaste finanskrisen. De bolag som ligger över sin maxkonsolidering har dock på senare tid ökat återbäringsräntan för att få ner konsolideringsnivån. Folksams konsolidering har trots detta fortsatt öka, vilket till stor del beror på bolagets goda tillgångsavkastning som överstigit återbäringsräntan. Det faktum att Folksam har en stor överkonsolidering har också bidragit till den fortsatt ökande konsolideringen (läs mer under avsnittet Mer om återbäringsräntor och återbäringsstrategier ). Som ett resultat har Folksam beslutat att öka återbäringsräntan ytterligare, från 7 % till 8 % från och med februari har också en konsolidering som överstiger sin maxkonsolidering även om en hög återbäringsränta har resulterat i en något minskad konsolideringsgrad under kvartalet. Skandia, som också ligger över sin maxkonsolidering, ligger kvar på oförändrad konsolideringsnivå sedan förra kvartalet (117 %) trots att bolaget har högst återbäringsränta bland bolagen i analysen. Om konsolideringsnivån för ett bolag istället är för låg, och återbäringsräntan som styrverktyg inte är tillräcklig för att återgå till den målnivå på konsolidering som föreskrivs i respektive bolags konsolideringspolicy, har bolagen även möjlighet att tillämpa momentan reallokering. Senast detta inträffade var 2009 då AMF genomförde en reallokering i samband med finanskrisen. Sedan finanskrisen 2001/2002 har reallokeringar som utförts av bolagen i rapporten föregåtts av perioder med låga konsolideringsnivåer som understigit 100 %. Att det var länge sedan en momentan allokering inträffade senast kan alltså förklaras av de goda marknadsförhållandena, som har resulterat i generellt höga konsolideringsnivåer bland bolagen. Sedan 2003 har följande livbolag genomfört en momentan reallokering: AMF Länsförsäkringar SalusAnsvar Folksam Figur 2 nedan visar livbolagens genomsnittliga konsolidering sett i ett längre perspektiv. I början av 2000-talet varierade den kraftigt, främst beroende på aktiemarknadens svängningar. Sedan dess har svängningarna varit mindre, och genomsnittsnivån har endast undantagsvis understigit 100 %. Även den senaste tidens uppåtgående trend är tydlig. Konsolidering, genomsnitt alla livbolag med återbäringsränta 130 % 120 % 110 % 100 % 90 % 80 % FIGUR 2. Genomsnittlig konsolidering för livbolagen som tillämpar återbäringsränta. Källa: Livbolagens årsredovisningar samt övrig rapportering, Svensk Försäkring. 2 Inte längre inkluderad i analysen (januari 2015)

4 AMF SHB Liv* ** * Nordea Liv* Solvens Solvens är ett mått på ett livbolags finansiella styrka. Solvensgraden beräknas som placeringstillgångarna i förhållande till de garanterade pensionsåtagandena (försäkringsteknisk skuld, FTA). En solvensgrad på t.ex. 150 % innebär att livbolaget har 50 % mer tillgångar än garanterade pensionsåtaganden. Solvens = Tillgångar Försäkringsteknisk skuld Historisk solvens, genomsnitt alla 200 % 180 % 160 % 140 % 120 % 100 % AMF är tillsammans med SEB Trygg Liv Gamla,, och de finansiellt starkaste livbolagen. Solvensen för dessa fem bolag ökade stadigt mellan Under 2014 minskades dock solvensen för bolagen, men deras nivåer är fortfarande relativt höga och stabila. Handelsbanken Liv har stärkt sin finansiella position genom omfattande kundkampanjer. Figur 3 visar livbolagens senast rapporterade solvens. Solvensgrad (januari 2015) 250 % 200 % 150 % 100 % medel * Vinstudelande bolag. Solvensgraden är approximerad ** Vinstutdelande bolag men tillämpar ej vinstutdelning. Solvensgraden är approximerad. FIGUR 3. Senast rapporterad solvens för respektive livbolag. Källa: Livbolagens årsredovisningar samt övrig rapportering. Övriga livbolag har relativt svag till mycket svag finansiell styrka. I ovan sammanställning bör dock de vinstutdelande livbolagen Handelsbanken Liv, Liv och Nordea Liv särbehandlas eftersom de tillhör större koncerner, vilka bidrar med stabilitet och står för pensionsgarantin. Även kan särbehandlas till viss del eftersom SEB tidigare har visat sig villiga att finansiellt stödja bolaget. FIGUR 4. Historisk solvens, genomsnitt alla bolag. Källa: Livbolagens årsredovisningar samt övrig rapportering. Figur 4 ovan illustrerar bolagens genomsnittliga solvens över tid. Solvensen föll kraftigt från 1999 till 2002 och har därefter har planat ut på gensomsnittsnivåer runt 140 %. Anledningen till att den genomsnittliga solvensen inte har vänt tillbaka till tidigare observerade nivåer är att flera av livbolagen har en mycket hög andel räntor och dessa bolag har därför inte kunnat ta del av uppgångar på aktiemarknaden. Marknadsräntans påverkan Finansiellt påverkas livbolagen både på tillgångssidan och på skuldsidan av ränteläget. Under 2014 har effekten varit positiv på tillgångssidan eftersom obligationerna ökar i värde när räntan sjunker. Även storleken på skulderna påverkas av marknadsräntan, eftersom garantiåtagandena värderas med marknadsräntorna. När räntan sjunker ökar storleken av skulden till försäkringstagarna. Hur mycket tillgångarna och skulderna påverkas av ränteförändringar beror på dess löptider, eller duration, och generellt gäller att skulderna har längre duration än vad tillgångarna har. Nettoeffekten av en räntenedgång är alltså oftast negativ även om räntetillgångarna ökar i värde. Den exponering livbolagen har gentemot räntemarknaden brukar benämnas ränterisk. I dagsläget har de finansiellt starkare livbolagen relativt mer ränterisk, medan de finansiellt svagare (LF,, Nordea och till viss del Handelsbanken) i princip helt har neutraliserat sin ränterisk. Ett finansiellt starkt bolag kan tillåta sig att ha en hög ränterisk medan svagare livbolag måste neutralisera sin ränterisk (matcha skulderna) genom att köpa fler obligationer med längre löptid eller räntederivat. De svagare bolagen påverkades därför inte lika positivt som de starkare livbolagen under 2013, då räntorna steg. Under 2014 har de finansiellt svagare bolagen dock gynnats av större obligationsinnehav.

5 Swedbank* Nordea* LF Skandia SEB Folksam AMF Alecta * SHB* Den nya Solvens 2-liknande diskonteringsräntan som Finansinspektionen införde vid årsskiftet 2013/2014 innebär ett långsiktigt ränteantagande om 4,2 %, vilket fasas in mellan 10 och 20 år. Detta långsiktiga ränteantagande gör att räntan blir mer stabil för långa diskonteringsperioder. Med andra ord är den nya diskonteringsräntekurvan mindre känslig på de långa löptiderna. Utbetalningsmodeller Livbolagen bestämmer storleken på din pensionsutbetalning utifrån ditt kapital och ett antal antaganden. De två viktigaste av dessa antaganden är prognosräntan och livslängd. Dessa antaganden bestäms av försäkringsbolagen och de kan även när som helst ändra dessa. Då höjs eller sänks pensionsutbetalningen beroende på vilken förändring som gjorts. LIVSLÄNGDSANTAGANDE. Hur många år antar försäkringsbolaget att du lever? Ju fler år bolaget räknar med att du lever, desto mindre belopp får du per månad som nybliven pensionär. Detta antagande är livslängdsantagandet. PROGNOSRÄNTA. Hur mycket tror försäkringsbolaget att ditt kapital kommer att växa under utbetalningstiden? De flesta bolag ger idag förskott på denna avkastning, så att utbetalningen som nybliven pensionär blir större än vad en beräkning baserad på enbart det nuvarande kapitalet resulterar i. Detta förskott fås på bekostnad av att beloppet som betalas ut sedan ökar i lägre takt än avkastningen på kapitalet. Detta avkastningsantagande brukar kallas prognosränta. Inledningsvis är det även viktigt att påpeka att ovanstående antaganden också skiljer sig mellan olika kollektiv. Det som redovisas i denna analys är det som publiceras officiellt via Konsumenternas Bank- och Försäkringsbyrå; kollektivavtalade och privata pensionsförsäkringar. Figur 5 visar antaganden om återstående livslängd för en person som idag går i pension och är 65 år gammal. I sammanställningen ingår även premiegarantiprodukter, som i övrigt analyseras i Premiegarantiproduktanalysen. Längst antagen livslängd har Swedbank medan antar kortast livslängd bland de jämförbara bolagen i analysen. Handelsbanken antar en ännu kortare livslängd än, men bolaget är inte helt jämförbar med de andra eftersom det tillämpar en annan typ av beräkningsmodell. Under 2014 släpptes DUS14 3, en uppföljning av DUS06. Studiens resultat ligger i linje med resultaten från DUS06, vilket innebär att man kan förvänta sig att bolagen inte ändrar sina livslängdsantaganden på grund av rapportens resultat. Under 2014 sänkte sitt livslängdsantagande från 23,4 år till 21,9. De gick därmed från att tidigare ha haft det längsta livslängdsantagandet bland de jämförbara bolagen till det kortaste. Denna förändring går emot det incitament som vinstutdelande bolag kan ha - att anta långa livslängder för att minska livslängdsrisken för sina ägare. Antagen återstående livslängd för en som pensioneras idag som 65-åring medel FIGUR 5. Livslängdsantagandet som visas är ett genomsnitt från de olika kollektiven där bolaget i fråga har avtalade pensioner. Bolag markerade med asterisk är vinstutdelande. SEB och SHB använder en annan utbetalningsmetod och är därför inte helt jämförbara med övriga bolag. Källa: Konsumenternas, Livbolagen. Figur 6 nedan visar livbolagens prognosränta. En hög prognosränta innebär att spararen får ta del av framtida avkastning i högre utsträckning än vad han/hon hade fått göra med en lägre prognosränta. Även här återfinns de vinstutdelande bolagen bland bolagen som håller tillbaka utbetalningarna vid pension. Det finns dock anledning att hålla prognosräntan låg om den förväntade avkastningen är låg. Det är därför till viss del motiverat att de starka bolagen och de bolag som håller en hög aktieandel antar en högre förväntad avkastning. s prognosränta, som baseras på den 5-åriga statsobligationsräntan, har sänkts från 0,50 % till 0,25 % under kvartalet till följd av den sjunkande statsobligationsräntan. 3 DUS står för Dödlighetsundersökning och genomförs av Försäkringstekniska Forskningsnämnden, Sveriges Försäkringsförbund.

6 AMF Nordea Liv SHB Liv miljarder kronor Alecta AMF Folksam SEB LF Skandia Nordea* * SHB* Swedbank* Prognosränta 4 % 3 % 2 % 1 % 0 % medel FIGUR 6. Prognosräntan som visas för varje bolag är ett genomsnitt från de olika kollektiven där bolaget i fråga har avtalade pensioner. SEB och SHB använder en annan utbetalningsmetod och är därför inte helt jämförbara med övriga bolag. Källa: Konsumenternas, Livbolagen. Sammanställningen i figur 7 visar den totala effekten av skillnaderna i de antagna utbetalningsparametrarna. Swedbank tillämpar de försiktigaste antagandena; en 95-åring kan förvänta sig 120 % mer i inflationsjusterad utbetalning än när han/hon var 65 år och nybliven pensionär. I icke-inflationsjusterade termer motsvarar detta fyra gånger så stor utbetalning vid 95 jämfört med vid 65 års ålder. Längst ner på skalan hamnar Alecta, där spararen kan förvänta sig en liten real minskning av utbetalningen mellan 65 och 95 års ålder. I nominella belopp motsvarar detta en ökning av utbetalningen med ungefär 70 % mellan 65 och 95 års ålder. Real ökning av utbetalningen mellan 65 och 95 års ålder -50 % 0 % 50 % 100 % 150 % pågående pensionsutbetalningar om marknaden går dåligt, och att spara så mycket i bufferten att pensionären hinner bli alltför gammal innan det mesta av kapitalet betalas ut genom att anta återstående livslängd samt prognosränta. Det kan vara individuellt vilket man föredrar, men det verkar finnas en viss tendens att skjuta fram utbetalningarna i tiden från bolagens sida. Om bolaget är vinstutdelande finns även incitament att hålla nere utbetalningarna för att få ett bra riskresultat. Dessa försiktiga antaganden motiveras från bolagens sida av att man vill vara försiktig och att aldrig behöva sänka en pension under utbetalning. Trots att detta låter bra, finns det bolag som tar detta för långt. Alecta är det enda bolag i jämförelsen som uttalat att man vill hålla en så jämn real nivå som möjligt på utbetalningarna under hela pensionsperioden, även om det medför att pensioner kan komma att variera något under tiden. För en mer utförlig beskrivning av hur utbetalningsmodellerna och de antaganden som ligger bakom dessa fungerar, se vår separata analys om utbetalningsmodeller. Storlek och tillgångsallokering Storlek Figur 8 visar storleken av livbolagens förvaltningstillgångar. AMF Pension är tillsammans med de två i särklass största svenska livbolagen med placeringstillgångar på 392 respektive 353 miljarder kronor. Förvaltningstillgångar (januari 2015) AMF Folksam Handelsbanken Länsförsäkringar Nordea SEB Skandia Swedbank Alecta FIGUR 7. Diagrammet visar förväntad real ökning av utbetalningarna för en pensionär mellan 65 och 95 års ålder. Inflationen antags vara 2 %. Utbetalningsbeloppet för ett bolag är medelvärdet över de kollektiv där bolaget i fråga har avtalspension och privata pensioner. Friplaner är inte med i jämförelsen då bolagen inte rapporterar siffror för dessa. Syftet med ovanstående kartläggning av utbetalningsantaganden är att visa på de stora skillnader som finns mellan de olika bolagen. Bolagen måste alltså ta ställning mellan att riskera att behöva sänka FIGUR 8. Storleken på förvaltningstillgångarna hos livbolagen i analysen. Källa: Livbolagens årsredovisningar samt övrig rapportering, Svensk Försäkring. Efter det kommer SEB Trygg Liv Gamla,,, samt som vardera förvaltar 173, 149,

7 AMF Nordea Liv SHB Liv miljarder kronor 102, 98 respektive 87 miljarder kronor. Övriga livbolag är jämförelsevis små med ett kapital som understiger 20 miljarder kronor. Generellt kan sägas att storlek är positivt, eftersom livbolagen då kan uppnå stordriftsfördelar i administration, kapitalförvaltning och marknadsföring. På samma sätt som för solvensen kan man dela in livbolagen i grupper efter aktieandel. I stort sett följer allokeringen livbolagens finansiella styrka. AMF, SEB TL Gamla,, Skandia och Folksam är de finansiellt starkaste bolagen och de har också en stor andel aktier, mellan 30 % och 55 %, över tid. Förvaltningstillgångar, totalt alla livbolag Allokering 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % (januari 2015) Räntor Aktier och andelar FIGUR 9. Livbolagens totala förvaltningstillgångar. Källa: Livbolagens årsredovisningar samt övrig rapportering, Svensk Försäkring. Figur 9 ovan visar livbolagens totala förvaltningstillgångar. Historiskt sett har det totala kapitalet haft en uppåtgående trend med undantag för perioderna med nedgångar i världsekonomin under början av 2000-talet och 2008/2009. Tillväxten har återkommit sedan 2009 och den långsiktiga trenden har stärkts. Att de totala förvaltningstillgångarna har vuxit beror dels på att avkastningen på tillgångarna har varit goda samt att premieinbetalningarna till bolagen tillsammans överstiger bolagens totala utbetalningar. Tillgångsallokering Ett livbolag strävar vanligtvis efter att långsiktigt ha en hög aktieandel, vilket gynnar spararna. Anledningen är att aktier över tid förväntas avkasta 4 % - 5 % mer per år än räntebärande placeringar. Men eftersom aktier är riskfyllda har Finansinspektionen satt upp ett regelverk för hur mycket aktier ett livbolag får ha beroende på sin finansiella styrka i form av solvens. Detta för att livspararnas garanterade pensioner inte skall kunna äventyras. Finansiell styrka och tillgångsallokering är därför två komponenter som följs åt. FIGUR 10. Tillgångsallokering för livbolagen. Källa: Livbolagens årsredovisningar samt övrig rapportering. Figur 10 visar livbolagens senast inrapporterade tillgångsallokeringar., och AMF har högst aktieandel, medan, SEB Trygg Liv Gamla och ligger någonstans i mellanskiktet. SEB Trygg Liv Nya har något lägre aktieandel och Länsförsäkringar ligger i princip helt och hållet i räntor. I ovanstående resonemang bör de vinstutdelande bolagen särbehandlas; SHB, och Nordea Liv har incitament att ta risk eftersom vinstdelningen ligger mellan 5 % och 10 % av avkastningen de år avkastningen överstiger garantiräntan. Trots detta incitament bör det noteras att dessa bolag inte har särskilt stort aktieinnehav, eftersom de till stor del begränsas av sin finansiella styrka. ligger i mellanskiktet bland livbolagen medan SHB och Nordea Liv har lägst aktieandel förutom. Figur 11 nedan visar livbolagens genomsnittliga tillgångsallokering. Över tid är det fördelaktigt för pensionsspararen om livbolaget alltid har möjligheten att placera i riskfyllda tillgångar. De bolagen med god finansiell styrka kan ta del av återhämtningen på marknader efter en nedgång eftersom de har möjlighet att ha riskbärande tillgångar i sin portfölj.

8 SHB Liv Nordea Liv AMF Aktuell allokering, alla livbolag (januari 2015) Fastigheter 7 % Aktier och andelar 24 % Övrigt 7 % Räntor 62 % Garantiränta Alla traditionella livförsäkringsbolag ger en garanterad lägstanivå på den framtida tillgångsavkastningen för beräkning av pensionsförmånen (års- eller månadsutbetalningen). Detta är den s.k. garantiräntan. Figur 13 nedan visar livbolagens garantiräntor samt den statliga femårsräntan. Garantiräntor vs 5 års statlig ränta (januari 2015) FIGUR 11. Storleksviktat genomsnitt av förvaltat kapital till marknadsvärde. Källa: Livbolagens årsredovisningar samt övrig rapportering. Den historiska tillbakablicken i figur 12 nedan visar att under slutet av 90-talet hade samtliga livbolag en hög aktieandel på cirka 40 %. Det var möjligt tack vare att alla hade relativt god solvens, och förtroendet för aktiemarknaden var högt. När aktiemarknaden kraschade under 2002 tvingades de svagare livbolagen sälja alla sina aktier, och deras pensionssparare fick inte ta del av aktiemarknadens starka vändning under Efter kraschen lyckades bolagen aldrig återhämta sig solvensmässigt innan nästa finanskris inträffade 2008/2009. Därmed lyckades bolagen aldrig uppnå de höga andelarna aktier som de hade i slutet av 90-talet innan de återigen var tvungna att sälja av aktier på grund av solvensbegränsningar. Trots att solvensnivåerna de tre senaste åren har varit höga för vissa bolag i linje med, eller bättre än, under slutet av 90-talet uppnår bolagen inte de höga andelarna aktier som de hade på 90-talets slut. Detta tyder på att bolagen har blivit försiktigare i sin tillgångsallokering. Historisk allokering, alla livbolag 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % Räntor Aktier och andelar Fastigheter Övrigt FIGUR 12. Historisk sammanställning av alla bolags storleksviktade genomsnittliga förvaltade kapital till marknadsvärde. Källa: Livbolagens årsredovisningar samt övrig rapportering, Svensk Försäkring. 4 % 3 % 2 % 1 % 0 % 5-årig statlig ränta per FIGUR 13. Livbolagens garantiräntor samt den 5-åriga statliga räntan (den streckade linjen). visas enligt kommande villkor för nyteckning. Den garantiränta som livbolagen utfäster har ett nära samband med räntenivån på marknaden. Detta beror på att nivån på den långa räntan är den avkastning med vilken man vid finansiell svaghet kan säkra sina garantiåtaganden. Till följd av den låga räntenivån som rått på marknaden under en längre tid har livbolagen justerat ned sina garantiräntor. Att marknadsräntan har sjunkit så mycket på så kort tid gör dock att garantiräntorna generellt är mycket högre än nuvarande marknadsränta. Eftersom de finansiellt starka livbolagen har, utöver räntor, cirka % av tillgångarna i aktier och fastigheter, där pensionsspararen får avkastningen om denna är högre än garantiräntan, är livbolagen för närvarande ett gott investeringsalternativ jämfört med att placera i t.ex. en räntefond. Kostnader Pensionssparande sker över lång tid, därför spelar livbolagets årliga kostnader stor roll för den slutliga pensionen. Livbolagens kostnader kan delas in i: 5 års statlig ränta OFFERERADE DRIFTSKOSTNADER är den kostnad eller avgift som dras från respektive kunds försäkring

9 SHB Liv Nordea Liv LF Liv AMF och som redovisas för kunden, bland annat i offerter och årsbesked ICKE-OFFERERADE KOSTNADER är de kostnader som livbolagen tar ut när deras kostnader är högre än de offererade driftskostnaderna (regleras i återbäringsräntan) KAPITALFÖRVALTNINGSKOSTNAD är försäkringsbolagets kostnad för själva förvaltningen av kapitalet. Denna kostnad dras inte som en avgift utan täcks genom en lägre avkastning på kapitalet Livbolagens historiska kostnader 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% Generellt kan sägas att det finns avsevärda stordriftsfördelar inom livförsäkring. Sambandet mellan livbolagets storlek och låga kostnader stämmer ofta, men det finns undantag. I figur 14 nedan visas livbolagens kostnader på den vänstra axeln, och det totala förvaltade kapitalet i grått på den högra axeln. I grafen har negativa, icke-offererade kostnader nettats mot offererade driftskostnader. I figur 15 visas livbolagens kostnader över tid. Livbolagens kostnader 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% Kapitalförvaltningskostnad Icke-offererad driftkostnad FIGUR 14. Livbolagens kostnader under år Offererad driftkostnad Förvaltningstillgångar (TH) Icke-offererad driftskostnad Offererad driftskostnad FIGUR 15. En sammanställning över livbolagens historiska kostnader. Källa: Livbolagens årsredovisningar, Finansinspektionen Avkastningsdelning I samband med ombildningarna av, Handelsbanken Liv och Nordea Liv till vinstutdelande bolag tillkom en tilläggskostnad som benämns avkastningsdelning. Vid ombildningstillfället fick bolagen kapitaltillskott från sina ägare, för vilket de förstås vill ha avkastning. Detta tas ut som en avgift enligt: Kapitalförvaltningskostnad tar 10 % av avkastningen de år som avkastningen överstiger garantiräntan Nordea Liv tar 5 % av avkastningen de år som avkastningen överstiger 3,5 % Handelsbanken tar 10 % de år som avkastningen överstiger garantiräntan Ombildningarna skedde av olika anledningar, ett vanligt argument var att vinstdelningen säkerställde att ägarna och spararna hade samma incitament, det vill säga en hög avkastning på kapitalet. En annan anledning var att vissa av bolagen behövde tillskott av kapital för att kunna placera försäkringskapitalet på ett bättre sätt. Avkastning och återbäring Avkastning Figur 16 nedan visar livbolagens avkastning över tid. De finansiellt starka livbolagens tillgångsavkastning har följt aktiemarknadens rörelser under de senaste åren.

10 AMF Nordea Liv SHB Liv AMF SHB Liv Nordea Liv Historisk avkastning, alla livbolag 25 % 15 % 5 % -5 % Tillgångsavkastning % 10 % 5 % 0 % -5 % medel -15 % medel max / min FIGUR 16. En sammanställning av livbolagens historiska avkastning. Källa: Livbolagens årsredovisningar samt övrig rapportering, Svensk Försäkring. Däremot har de finansiellt svaga inte kunnat ha stor aktieexponering, vilket har påverkat avkastningen för spararna. Figur 17 nedan visar den genomsnittliga avkastningen per år under tio år för respektive bolag. Det är tydligt att de finansiellt svaga inte har haft tillgångsavkastning i nivå med de finansiellt starkare bolagen. Avkastning genomsnitt (10 år) 10 % 8 % 6 % 4 % 2 % 0 % medel FIGUR 18. Livbolagens tillgångsavkastning under det senaste rapporterade helåret, Källa: Livbolagens årsredovisningar samt övrig rapportering, Svensk Försäkring. Figur 18 ovan visar livbolagens tillgångsavkastning under det senast rapporterade helåret, Den genomsnittliga avkastningen på livbolagens tillgångar var 5 % under Eftersom livbolagen generellt har en stor andel räntor i portföljen hölls den positiva effekten av den stigande aktiemarknaden tillbaka något på grund av den stigande räntan. Bäst avkastning hade SEB TL Gamla (+11,3 %), men även övriga starka livbolag avkastade bra. De finansiellt svaga livbolagen drog ner snittet betydligt; sämst gick det för Liv (-3 %) som på grund av sin svaga finansiella ställning har majoriteten av sina tillgångar i långa ränteplaceringar. Återbäring Livbolagens återbäringshantering kan delas in i två grupper: FIGUR 17. Livbolagens genomsnittliga avkastning de senaste 10 åren. Källa: Livbolagens årsredovisningar samt övrig rapportering, Svensk Försäkring. På lång sikt bedömer vi att totalavkastningen främst beror på tillgångsallokeringen och kostnadsnivån, varför vi tror att de finansiellt starka livbolagen fortsatt kommer att hålla en hög aktieandel och därmed också leverera en god totalavkastning. TRADITIONELL ÅTERBÄRINGSTEKNIK MED DÄMPNING innebär att återbäringsräntan sätts så att bolaget förväntas återgå till målkonsolideringen på, vanligtvis, tre års sikt. Metoden ger en viss tröghet i systemet och därför kan konsolideringen avsevärt över- eller understiga 100 % under längre perioder AVKASTNINGSRÄNTA innebär att tillgångsavkastningen efter kostnader betalas ut direkt i form av avkastnings-/återbäringsränta, det vill säga ingen tröghet. Detta används av de vinstutdelande livbolagen samt av och det ömsesidiga AMF Pension

11 AMF Nordea Liv LF Liv SHB Liv LF Nya Återbärings-/avkastningsränta, genomsnitt alla livbolag 15 % 10 % 5 % 0 % % Aktuell återbäringsränta (januari 2015) 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Justerad Rapporterad FIGUR 19. Livbolagens genomsnittliga återbärings- /avkastningsränta över tid. Källa: Livbolagens årsredovisningar samt övrig rapportering, Svensk Försäkring. FIGUR 20. Aktuell återbäringsränta (1 januari 2015) för de livbolag som tillämpar återbäringsränta. Värdena för och gäller från 1 februari Källa: Livbolagens. Figur 19 ovan visar bolagens genomsnittliga återbärings-/avkastningsränta över tid. Återhämtningen på världens börser under 2010 och dess effekt på konsolideringskapitalet tillät försäkringsbolagen att höja sina återbäringsräntor i förhållande till krisåren 2008/2009. Under 2011 och 2012 sänkte många bolag sin återbäring och vi närmade oss 2008/2009 års nivåer. Den streckade linjen i grafen ovan visar genomsnittlig återbärings-/avkastningsränta exklusive reallokeringar och engångsallokeringar. Återbärings-/avkastningsränta, per bolag (10 år) 8 % 6 % 4 % 2 % 0 % (januari 2015) medel Under början av 2015 har flera bolag annonserat om höjda återbäringsräntor. höjde sin återbäringsränta från 1 % till 2 % från januari 2015 medan SEB TL Nya och Folksam kommer att höja sina återbäringsräntor 1 februari 2015 från 5 % till 7 % respektive från 7 % till 8 %. Skandia och, som redan ligger på rekordhöga nivåer sedan finanskrisen, har däremot inte indikerat på att någon eventuell förändring av återbäringsräntorna inom det kommande kvartalet. I figur 20 visas aktuell återbäringsränta för de bolag som fortfarande tillämpar den traditionella återbäringstekniken med dämpning och återbäringsränta. Rapporterad Justerad FIGUR 21. Livbolagens genomsnittliga återbärings- /avkastningsränta över 10 år. Källa: Livbolagens årsredovisningar samt övrig rapportering, Svensk Försäkring. Figur 21 ovan visar genomsnittlig historisk återbärings- /avkastningsränta per bolag för de senaste tio åren. På samma sätt som i föregående graf visar den streckade serien historiska återbärings-/avkastningsräntor exklusive reallokeringar och engångsallokeringar. Mer om återbäringsräntor och återbäringsstrategier Avkastning på pensionssparandet i form av återbäringsränta är mer stabil än avkastning i form av avkastningsränta. Detta eftersom avkastningsräntan direkt beror på tillgångarnas avkastning, vilken är olika från månad till månad och kan vara både positiv och negativ. Återbäringsräntan däremot bestäms av livbolagen baserat på den finansiella situationen och utjämnas sedan med hjälp av bufferten i konsolideringskapitalet. Bolagen som tillämpar återbäringsränta har olika återbäringsstrategier, vilket innebär att avkastningen hos bolag som tillämpar återbäringsränta i sin tur kan

12 variera olika mycket. Vissa bolag justerar återbäringsräntan frekvent, för att matcha konsolideringsnivån med konsolideringsmålet, medan andra bolag accepterar avvikelser från konsolideringsmålet under relativt längre perioder och ändrar därmed återbäringsräntan mindre frekvent. Förändringen i konsolideringsnivå hos bolagen kan förenklat sägas vara skillnaden mellan avkastning på tillgångarna och återbäringsräntan till spararna. En mer frekvent justering av återbäringsräntan, för att gå mot målkonsolideringen, leder därför till en avkastning som påminner om en avkastningsränta. Motsatsen, att ett livbolag justerar sin återbäringsränta mycket sällan, leder till att avkastningen får en mycket svag koppling till avkastningen på marknaden under motsvarande tidsperiod. En sparare som börjar spara hos ett livbolag under en period då konsolideringen är hög kan förvänta sig att ta del av denna upparbetade konsolidering när den delas ut till spararna under perioder av lägre avkastning på marknaden. Att den nya spararen får ta del av en hög återbäringsränta redan vid inträde sker till viss del på de befintliga spararnas bekostnad. På samma sätt kan en sparare förvänta sig en period av relativt lägre återbäringsränta ifall bolagets konsolideringsnivå är låg vid inträdet. Om ett bolag istället justerar återbäringsräntan mer frekvent avviker bolagens konsolidering inte lika mycket från målet, vilket innebär att spararen mer sällan hamnar i en situation där han/hon antingen får ta del av en hög återbäringsränta på bekostnad av de tidigare spararna, eller vice versa. Figurerna i det följande visar bolagens uttalade max- respektive minimumnivå i konsolidering, konsolideringsmålet (streckat grått), faktisk konsolideringsnivå (grå linje) samt återbäringsräntan (blå linje) för de fem bolag i livbolagsanalysen som tillämpar återbäringsränta. Den vänstra axeln visar konsolideringsnivåerna medan den högra axeln visar återbäringsräntan. Nytt för det fjärde kvartalet är att Folksam ändrade sin konsolideringspolicy. Förändringen innebär att bolaget kan ha en större konsolideringsbuffert framöver, något som gynnar utjämningen av avkastningen över tid. Det är tydligt att återbäringsräntorna har ett starkt samband med bolagens konsolideringsnivåer. Skandia Liv är det bolag som justerat sin återbäringsränta mest frekvent sedan juni 2004, 25 gånger, följt av, 21 gånger. är det bolag som justerat återbäringsräntan minst frekvent, 5 gånger, under samma period. Både Folksam, och SEB Gamla har i nuläget en konsolideringsnivå som är högre än deras uttalade maximala konsolidering och bör alltså minska sin konsolidering framöver. Förutom att justera konsolideringsnivån genom att ändra återbäringsräntan kan livbolagen även göra engångsutdelningar eller återtag. Då delar man ut, alternativt tar tillbaka, återbäringskapital enligt en angiven procentsats. Under den senaste tioårsperioden har gjort en engångsutdelning, i december 2013 (se figur 25). Då delade man ut en extra ränta på 13 % till spararna baserat på försäkringskapitalet i oktober samma år. 130% 125% 120% 115% 110% 105% 100% 95% 90% 0% % 12% 10% FIGUR 22. Folksams konsolidering och återbäringsränta över tid. 130% 125% 120% 115% 110% 105% 100% 95% 90% 0% FIGUR 23. Länsförsäkringars konsolidering och återbäringsränta över tid. FIGUR 24. SEB TL Gamlas konsolidering och återbäringsränta över tid. 8% 6% 4% 2% 14% 12% 10% 130% 14% 125% 12% 120% 115% 10% 110% 8% 105% 6% 100% 95% 4% 90% 2% 85% 0% % 6% 4% 2%

13 130% 125% 120% 115% 110% 105% 100% 95% 90% 0% FIGUR 25. SEB TL Nyas konsolidering och återbäringsränta över tid. 130% 125% 120% 115% 110% 105% 100% 95% FIGUR 26. Skandias konsolidering och återbäringsränta över tid. Förväntade nivåer på återbäringsräntor Betyder det faktum att Folksam, Skandia och har konsolideringsnivåer som ligger över maxgränserna att bolagen bör höja återbäringen? Under det senaste kvartalet har Folksam, och SEB TL Gamla haft oförändrade återbäringsräntor på 7 %, 12 % respektive 10 %. Däremot kommer Folksam att höja sin återbäringsränta till 8 % från februari En jämförelseportfölj med 40 % aktier och 60 % räntor förväntas långsiktigt ha avkastningen 5-6 % 4. Folksam, och Skandia har alla cirka 40 % av tillgångarna exponerade mot aktiemarknaden, vilket därmed skulle motivera cirka 5-6 % i återbäringsränta om de hade haft 100 % i konsolidering och eftersträvade en oförändrad konsolideringsnivå. Eftersom bolagens konsolideringsnivåer ligger runt 120 % får de emellertid en avkastning på motsvarande 120 % av spararens kapital, varför den motiverade återbäringsräntan för dessa bolag bör vara 120 % av den vid 100 % konsolidering; med andra ord 6 % - 7 %, 4 Om avkastningen på aktier och obligationer långsiktigt förväntas vara 7-8 % respektive 3-4 % Engångsutdelning 90% 0% % 12% 10% 8% 6% 4% 2% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% om bolagen eftersträvar en oförändrad konsolideringsnivå. I och med Folksams höjning av återbäringsräntan från 7 % till 8 % kommer således alla tre bolag ligga på återbäringsnivåer som, även under goda marknadsförhållanden, förväntas resultera i konsolideringsnivåer som successivt sjunker mot respektive bolags målkonsolideringar. Med andra ord, det nuvarande överskottet förväntas att betalas ut till de nuvarande spararna. Hastigheten på utbetalningen av detta överskott skiljer sig dock mellan bolagen. Trots att bolagens tillgångsallokering skiljer sig åt en aning, vilket allt annat lika innebär att deras förväntade avkastningar skiljer sig åt, kan man förvänta sig att Skandia närmar sig sin målkonsolidering fortast givet att de har överlägset högst återbäringsränta, medan det motsatta kan förväntas av Folksam eftersom deras återbäringsränta fortfarande ligger så pass nära den förväntade avkastningen på tillgångarna. Förväntad återbäring Om betygsmodellen Syftet med betygsbedömningen är att vägleda spararna genom att bedöma försäkringsbolagens framtida återbäringsförmåga på fem, tio, respektive tjugo års sikt. För att kunna bedöma den framtida återbäringsförmågan i respektive livbolag vägs alla (i ovanstående avsnitt) beskrivna faktorer samman. Därefter simuleras den förväntade totalavkastningen och den återbäring som varje livbolag i undersökningen förväntas ge på fem, tio, respektive tjugo års sikt, utifrån förväntat, bästa, respektive sämsta utfall. Som exempel visar figur 27 nedan s förväntade återbäringsränta över tiden. Förväntad återbäringsränta 15% 10% 5% 0% -5% % bästa / sämsta Medel Garantiränta FIGUR 27. Figuren visar s förväntade återbäringsränta över tid.

14 Den simulerade återbäringsräntan jämförs sedan med den avkastning efter kostnader som spararen kan få vid placering i fondförsäkring med motsvarande allokering som de finansiellt starka livbolagen (40 % aktier, 60 % räntor). Skalan för Söderberg & Partners betygsättning är 0-10, där 0 är sämst och 10 är bäst. Betyget avser vilken återbäring en sparare kan förvänta sig jämfört med fondförsäkring över olika placeringshorisonter, där betyget 5 är likvärdigt med en fondförsäkring. I bedömningen tas också hänsyn till hur väl försäkringsbolaget presterar under normala marknadsförhållanden, samt i bästa, respektive sämsta, fall. I betygsättningen vägs även de senaste årens förvaltningsresultat in genom att avkastning på placeringstillgångarna och vilken relativ återbäring livbolagen har hållit viktas in i betyget. Detta premierar försäkringsbolag som har presterat goda förvaltningsresultat. Under rubriken Betyg per placeringshorisont på nästa sida visas hur betygssättningen av den simulerade återbärings-/ avkastningsräntan faller ut för de olika bolagen på 5, 10 och 20 års placeringshorisont. Under rubriken Totalt betyg visas det totala betyget per livbolag på skalan 1 10, samt hållbarhetsbetyget. I Söderberg & Partners trafikljussystem är betygen jämförbara enligt Resultat per placeringshorisont Tabell 1 på nästa sida visar betygen per bolag baserat på finansiell styrka för placeringshorisonterna 5, 10 och 20 år. har högst betyg av bolagen i analysen för samtliga placeringshorisonter. Förutom har även Folksam, Skandia och AMF grönt betyg inom samtliga placeringshoristoner. Nordea är det faller sämst ut i simuleringen med rött betyg för samtliga placeringshorisonter. Finansiell styrka per placeringshorisont Grö nt 5 år 10 år 20 år 10 SEB TL Gamla 9 Folksam 8 AM F Skandia Folksam SEB TL Gamla Skandia AM F 7 SEB TL Nya Gult SEB TL Gamla Skandia Folksam AM F 6 SEB TL Nya 5 4 R ö tt SHB SHB 3 Nordea Nordea 2 SEB TL Nya SHB Nordea 1 0 3: Rött betyg 4 6: Gult betyg 7 10: Grönt betyg 0 TABELL 1. Tabellen visar betygen baserat på finansiella styrka för de olika livbolagen för placeringshorisonterna 5, 10 och 20 år. Det är viktigt att poängtera att betyg enligt ovanstående betygsskala inte är att betrakta som en generell rekommendation för en sparare i respektive bolag, utan bör ses i ljuset av med vilka villkor försäkringen är tecknad, samt hur det upparbetade kapitalet ser ut. Med det sistnämnda menas, att man i en befintlig försäkring måste se till tecknade villkor för att kunna ge en bra rekommendation. Är en försäkring tecknad med mycket bra garanti- eller utbetalningsvillkor kan det vara intressant att stanna kvar trots att avkastningen på kapitalet inte förväntas bli särskilt stor. På andra sidan spektret kan avkastningen i sparandet ha varit så bra att försäkringen har mycket stora överskott (villkorad återbäring). Garantin är då mer en teoretisk funktion som inte tillför något större värde i praktiken. Hållbar kapitalförvaltning Söderberg & Partners analyserar pensionsbolagens kapitalförvaltning utifrån deras hållbarhetsarbete, som ett komplement till den finansiella analysen. Fyra perspektiv på bolagens hållbarhetsarbete utvärderas - Integrering, Hållbarhetsambitioner och värdeskapande, Påverkansarbete (inklusive normbaserad uteslutning) och Exkludering eftersom de i vår jämförelse representerar de viktigaste och tydligaste skillnaderna i bolagens hållbarhetsarbete. Nedan beskriver vi dessa perspektiv mer utförligt. För mer information om bolagens hållbarhetsarbete i kapitalförvaltningen, se även den separata rapporten Hållbart ägande i pensionsbolagen.

15 Fyra utvärderingsperspektiv på hållbarhet INTEGRERING beaktar hur välintegrerat hållbarhetsarbetet är i pensionsbolaget som helhet. Detta perspektiv är viktigt att utvärdera eftersom en förutsättning för att ett pensionsbolag ska kunna förbättra sina metoder inom hållbara investeringar är att medarbetarna har kunskap om hållbarhetsarbetet och att de är engagerade inom ämnet. Rött betyg har tilldelats de bolag vars hållbarhetarbete bedrivs separat från de övriga funktionerna inom organisationen. Gult betyg får bolagen om deras hållbarhetsorganisation har många kontaktpunkter med den övriga organisationen, där kunskapsutbyte sker. Grönt betyg tilldelas de bolag som, på ett strukturerat sätt, beaktar hållbarhetsaspekter i investeringsanalysen och om deras kapitalförvaltare har nära kontakt med hållbarhetsorganisationen. HÅLLBARHETSAMBITIONER OCH VÄRDESKAPANDE fångar upp hur mycket pensionsbolagen satsar på hållbarhetsarbete och bidrar till utveckling, till exempel av nya metoder, inom området. Detta är viktigt eftersom hållbarhetsarbete är relativt nytt och outvecklat, vilket innebär att man inte vet vilka metoder som är bäst och därmed måste testa sig fram. Inom perspektivet har bolag fått rött betyg om det främsta syftet med deras hållbarhetsarbete är att försöka undvika eventuell dålig publicitet och de negativa konsekvenser som detta medför. Dessutom är hållbarhetsarbetet i dessa bolag i första hand reaktivt. Gult betyg tilldelas de bolag som tillämpar hållbara investeringsstrategier såsom bäst-i-klassen, hållbara temainvesteringar och påverkansinvesteringar i betydande omfattning och/eller drar nytta av andras metodiker för att själva bli bättre i sitt hållbarhetsarbete. De bolag som är ledande och innovativa inom hållbarhetsarbetet och har ambitionen att proaktivt påverka och förbättra hållbarhetsarbetet hos företagen de äger har fått grönt betyg. Dessa bolag satsar även mycket resurser på området. PÅVERKANSARBETE beaktar hur effektivt pensionsbolagens påverkansarbete är. Detta är viktigt att beakta eftersom pensionsbolagen som analyseras äger tillgångar som totalt uppgår till cirka miljarder kronor, vilket innebär att de besitter makten att påverka företag till att bli mer hållbara. Om påverkansarbetet inte har någon effekt på ett företag, brukar pensionsbolagen som sista utväg avyttra innehavet i företaget. Bolag har fått rött betyg inom perspektivet om deras påverkansarbete är ostrukturerat och/eller om deras arbete bedöms ha en liten sannolikhet att göra skillnad. Gult betyg tilldelas de som har ett strukturerat påverkansarbete men bedöms ha en begränsad sannolikhet att bedriva påverkansarbete som gör skillnad. Grönt betyg får bolag som har en effektiv och väldefinierad strategi för dialog med företagen de äger, givet deras befintliga investeringsstrategier. De har även goda förutsättningar att, genom påverkansarbetet, åstadkomma förändringar i praktiken. EXKLUDERING innebär att man avstår från att investera i vissa branscher, produkter eller industrier. Det är den äldsta, enklaste och minst resurskrävande hållbara investeringsstrategin. Nackdelen med att exkludera är att det, till skillnad från påverkansarbete, inte direkt bidrar till att företagen blir bättre ur en hållbarhetsaspekt. Anledningen till att Exkludering trots detta utvärderas är att det är vanligt, enkelt att förstå och en fråga som ofta dyker upp i olika sammanhang. Rött betyg inom perspektivet får bolag som inte tillämpar exkludering överhuvudtaget. Gult betyg tilldelas de bolag som exkluderar baserat på vapen och/eller tobak de vanligaste exkluderingsgrunderna. Grönt betyg får de bolag som tillämpar mycket omfattande exkluderingskriterier, där även aspekter såsom kommersiella spel och alkohol vägs in. Eftersom Exkludering är det minst betydelsefulla utvärderingsperspektivet utgör det enbart 10 % av totalbetyget. De övriga tre perspektiven Integrering, Hållbarhetsambitioner och värdeskapande samt Påverkansarbete utgör 30 % av totalbetyget vardera. Det totala hållbarhetsbetyget per bolag är presenterat i tabell 2 nedan. Den fullständiga hållbarhetsanalysen finns tillgänglig i den separata rapporten Hållbart ägande i pensionsbolagen. Perspektivens betydelse för totalbetyget Eftersom Exkludering är det minst betydelsefulla utvärderingsperspektivet utgör det enbart 10 % av totalbetyget. De övriga tre perspektiven Integrering, Hållbarhetsambitioner och värdeskapande samt Påverkansarbete utgör 30 % av totalbetyget vardera. Den fullständiga hållbarhetsanalysen finns tillgänglig i den separata rapporten Hållbart ägande i pensionsbolagen. Förändringar i bolagens hållbarhetsarbete Under det fjärde kvartalet 2014 släppte Eurosif en studie 5 som visar på att intresset för hållbara investeringar fortsätter att öka. Bland annat investerar de svenska aktörerna mer och mer i hållbara investeringar. Studien urskiljer även en trend i branschen förvaltarna går från exkluderingsstrategier till att också tillämpa mer integreringsbaserade strategier, något som indikerar att branschen uppfattar 5 European SRI Study 2014, Eurosif

16 de senare metoderna som allt viktigare. Detta är i linje med vår betygsmodell där exkluderingsperspektivet enbart utgör 10 % av totalbetyget medan integreringsperspektivet utgör 30 %. Under det fjärde kvartalet har AMF ökat sitt fokus på hållbarhetsarbete genom att fokusera sina utländska aktieplaceringar på hållbara bolag. Detta görs genom att begränsa investeringsuniverset för utländska aktier till ett index 6 med hållbara bolag. Eftersom hållbarhetsbetyget i denna rapport baseras på den separata rapporten Hållbart ägande i pensionsbolagen, vilken uppdateras årligen, kommer AMFs förändringar inte att påverka det presenterade hållbarhetsbetyget i den här rapporten. Totalt betyg Tabell 2 nedan visar livbolagens totalbetyg för finansiell styrka och hållbarhet. AMF, Folksam,, SEB TL Gamla, SEB TL Nya och Skandia har grönt totalbetyg i finansiell styrka. Av dessa är det enbart Folksam som även har ett grönt hållbarhetsbetyg. har fått gult totalbetyg och Handelsbanken, Länsförsäkringar och Nordea har fått rött totalbetyg i finansiell styrka. Samtliga bolag som har fått rött betyg i finansiell styrka har även fått rött hållbarhetsbetyg. Sammanfattning SEB Trygg Liv Gamla (stängt för nyteckning), AMF (stängt för nyteckning och premier) och Folksam är tack vare god finansiell styrka och låga kostnader de bästa alternativen. Även Skandia och ser attraktiva ut jämfört med sparande i fondförsäkring med 40 % aktier och 60 % räntor. Av dessa bolag sticker Folksam ut med ett grönt totalbetyg både inom hållbarhetsarbetet och finansiellt. Länsförsäkringar Liv () är i ett fortsatt kritiskt läge på grund av sin låga solvensnivå och höga andel räntor. Bolaget har dock påverkats positivt av de sjunkande marknadsräntorna under 2014 samtidigt som den nya diskonteringsräntan tagits i bruk. Arbetet med villkorsändringar hos kunderna har även gett vissa positiva effekter. Handelsbanken har varit framgångsrik i att minska sina garantiåtaganden, men trots ökad solvens noterar vi ingen vilja att öka aktieandelen. Även Nordea är ett mindre attraktivt val eftersom de har en mycket stor andel räntor. Totalt betyg Grö nt betyg F inansiell styrka H ållbarhet AM F Folksam SEB TL Gamla Skandia Folksam Gult betyg SEB TL Nya Skandia R ö tt betyg Handelsbanken Länsförsäkringar Nordea AM F Nordea Handelsbanken SEB TL Nya SEB TL Gamla Länsförsäkringar TABELL 2. Tabellen visar bolagens totalbetyg för finansiell styrka respektive hållbarhet. 6 MSCI ACWI ESG, består av cirka 1100 bolag.

Beloppsökning under pension* Utbetalningsmodeller livslängder och prognosräntor. Bakgrund

Beloppsökning under pension* Utbetalningsmodeller livslängder och prognosräntor. Bakgrund 1 Utbetalningsmodeller livslängder och prognosräntor Beloppsökning under pension* -5 % % 5 % 1 % 15 % Analytiker: Kajsa Brundin och Christopher Tempelman Branschgenomsnitt Högsta & lägsta * Inflationsjusterad

Läs mer

INFLATIONSRAPPORT 2002:3

INFLATIONSRAPPORT 2002:3 LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGEN I samband med den kraftiga nedgången på världens börser de senaste åren, har livförsäkringsbolagen och deras allt mindre värda aktietillgångar hamnat i fokus. Frågor har rests om

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Avtalspension Kompletterande pension Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad Du har

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Friplan Länsplan Basplan Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad Du har nu möjlighet

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Fakta om erbjudandet Räntan som det garanterade värdet och framtida premieinbetalningar räknas upp med sänks till 1 procent före

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Privat Pension Pensionskonto LRF MedlemsPension Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya

Läs mer

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog)

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) 1 Fördelar med att införa en fri flytträtt 93% av svenskarna vill ha det Tvingar försäkringsbolagen att skapa en rättvis prissättning mellan kundgrupperna Skärper

Läs mer

Delårsrapport januari september 2014

Delårsrapport januari september 2014 1(5) Delårsrapport januari september 2014 Fortsatt stark premietillväxt och kundnöjdhet Folksam med dotterbolag fortsätter att utvecklas starkt, trots låga marknadsräntor och omfattande väderrelaterade

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad Du har nu möjlighet att ändra villkor till

Läs mer

Nyckeltalsrapport kvartal 2 2015 Länsförsäkringar Liv

Nyckeltalsrapport kvartal 2 2015 Länsförsäkringar Liv Stockholm 2015-07-17 Jakob Carlsson, tel. 08-588 414 55 Sida 1(5) Nyckeltalsrapport kvartal 2 2015 Länsförsäkringar Liv Stabila nyckeltal i oroliga tider Resultatet per sista juni uppgick till 3,0 mdr.

Läs mer

Omfattning av försäkringsavtalen

Omfattning av försäkringsavtalen Frågor om försäkring av pensionsåtaganden Omfattning av försäkringsavtalen 1. Vilka fördelar innebär försäkring av pensionsåtaganden jämfört med avsättning till pensionsstiftelse respektive förvaltning

Läs mer

Jämför privat pensionsförsäkring Här kan du bland annat jämföra bolagens sätt att hantera utbetalning av pensionskapitalet, livslängdsantaganden och

Jämför privat pensionsförsäkring Här kan du bland annat jämföra bolagens sätt att hantera utbetalning av pensionskapitalet, livslängdsantaganden och Jämför privat pensionsförsäing Här kan du bland annat jämföra bolagens sätt att hantera utbetalning av pensionskapitalet, livslängdsantaganden och avgifter och som är öppna för nyteckning. Allmänt Traditionell

Läs mer

Livbolagens prestation

Livbolagens prestation fm Försäkringsmatematik Livbolagens prestation Återbäringsräntornas utveckling 1986-2012 Meryem Savas 2012-02-10 Innehållsförteckning Indelning... 2 Avkastningsskatt... 2 Pensionsförsäkring... 3 Besparingsperiod:

Läs mer

Faktablad Pensionsförsäkring med traditionell förvaltning

Faktablad Pensionsförsäkring med traditionell förvaltning Faktablad Pensionsförsäkring med traditionell förvaltning Detta faktablad innehåller en översiktlig beskrivning av en pensionsförsäkring med traditionell förvaltning som tecknas hos Svensk Handel Pensionskassan

Läs mer

Utvecklingen i livförsäkringsbolagen

Utvecklingen i livförsäkringsbolagen 2002-11-28 PROMEMORIA Dnr 02-8856-399 Utvecklingen i livförsäkringsbolagen Osäkra omvärldsförutsättningar Den ekonomiska utvecklingen under 2002 har mycket präglats av osäkerhet och förändringar i negativ

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 1(5) Bokslutskommuniké 2014 Folksam växer med allt nöjdare kunder Folksam med dotterbolag visade 2014 fortsatt ekonomisk styrka. Vi tog viktiga steg på vår väg mot ett mer modernt finansiellt företag.

Läs mer

Skandia Liv har en för branschen stark solvensgrad som vid årsskiftet uppgick till 142 (176) 2 procent.

Skandia Liv har en för branschen stark solvensgrad som vid årsskiftet uppgick till 142 (176) 2 procent. Pressmeddelande 19 februari 2003 Skandia Liv 103 50 Stockholm Telefon vx 788 10 00 Telefax 788 15 66 Besöksadress: Sveavägen 44 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2002 Livförsäkringsaktiebolaget Skandia (publ) 1 Skandia

Läs mer

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalspension SAF-LO, FTP och PA-KFS

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalspension SAF-LO, FTP och PA-KFS Faktablad Alecta Optimal Pension, FTP och PA-KFS Gäller från 1 januari 2014 Detta faktablad ger dig övergripande information om Alecta Optimal Pension. Syftet är bland annat att underlätta jämförelser

Läs mer

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalsområde ITP 1 och ITPK

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalsområde ITP 1 och ITPK Faktablad Alecta Optimal Pension Avtalsområde ITP 1 och ITPK Gäller från 30 juni 2015 Detta faktablad ger dig övergripande information om Alecta Optimal Pension. Syftet är bland annat att underlätta jämförelser

Läs mer

Faktablad Pensionsförsäkring med traditionell förvaltning Garanterade engångspremier i serie/engångspremier

Faktablad Pensionsförsäkring med traditionell förvaltning Garanterade engångspremier i serie/engångspremier Faktablad Pensionsförsäkring med traditionell förvaltning Garanterade engångspremier i serie/engångspremier Detta faktablad innehåller en översiktlig beskrivning av en pensionsförsäkring med traditionell

Läs mer

Livförsäkringsbolagens solvens och kollektiva konsolidering

Livförsäkringsbolagens solvens och kollektiva konsolidering Livförsäkringsbolagens solvens och kollektiva konsolidering Livförsäkringsbolagens solvens och kollektiva NFT konsolidering 3/2002 Hur allvarliga är problemen och vad gör Finansinspektionen? av Jarl Symreng

Läs mer

Faktablad Tjänstepensionsförsäkring med traditionell förvaltning

Faktablad Tjänstepensionsförsäkring med traditionell förvaltning Faktablad Tjänstepensionsförsäkring med traditionell förvaltning Detta faktablad innehåller en översiktlig beskrivning av en pensionsförsäkring med traditionell förvaltning som tecknas hos Svensk Handel

Läs mer

Januari juni DELÅRSRAPPORT FÖR STATLIGT ANSTÄLLDA

Januari juni DELÅRSRAPPORT FÖR STATLIGT ANSTÄLLDA 1 2015 KÅPAN PENSIONER delårsrapport januari juni 2015 DELÅRSRAPPORT FÖR STATLIGT ANSTÄLLDA Januari juni Det första halvåret av 2015 har präglats av en fortsatt stabil kapitalmarknad även om förhandlingarna

Läs mer

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun Pensionsfonden övergripande mål och strategi Mora kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-12-14 116 Diarienr: KF 2009/346 024 1(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kommunens

Läs mer

Hållbart ägande i pensionsbolagen reviderad version

Hållbart ägande i pensionsbolagen reviderad version 1 Hållbart ägande i pensionsbolagen reviderad version 4 augusti 2014 Analytiker: Kajsa Brundin, Patrik Tran Det här är en reviderad version av analysen Hållbart ägande i pensionsbolagen. I denna version

Läs mer

Skandia Liv delårsrapport januari-juni 2008

Skandia Liv delårsrapport januari-juni 2008 T RY G G H E T PENSIONER SPAR A & P L A C E R A P R I VAT VÅ R D BA N K T J Ä N S T E R FINANSIEL L A T J Ä N S T E R Skandia Liv delårsrapport januari-juni 2008 delårsrapport januari-juni 2008 kommentar

Läs mer

Livförsäkringsmatematik II

Livförsäkringsmatematik II Livförsäkringsmatematik II Hantering av överskott Föreläsningar Resultaträkningen Liksom alla andra företag redovisar livförsäkringsbolaget årets verksamhet i en resultaträkning. Resultaträkningens har

Läs mer

pensionsskuldsskolan

pensionsskuldsskolan pensionsskuldsskolan försäkrin inlednin Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld och pensionskostnader,

Läs mer

SAF-LO. Så här påverkar villkorsförändringen dig.

SAF-LO. Så här påverkar villkorsförändringen dig. SAF-LO Så här påverkar villkorsförändringen dig. Så här påverkar villkorsförändringen dig AMFs uppdrag, som vi fått av våra ägare LO och Svenskt Näringsliv, är att se till så du ska få en så bra tjänstepension

Läs mer

SPK, nya BTP och marknadsvärdering. Terminsstart Pensioner 2012-09-12 Peter Hansson

SPK, nya BTP och marknadsvärdering. Terminsstart Pensioner 2012-09-12 Peter Hansson SPK, nya BTP och marknadsvärdering Terminsstart Pensioner 2012-09-12 Peter Hansson SPK är pensionskassan för Swedbank, alla Sparbanker och närstående 176 juridiska arbetsgivare Swedbank störst i volym

Läs mer

Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA)

Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA) Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA) Stockholm 2014-08-15 Finansinspektionen Box 2871 103 97 Stockholm Ränteantagandet i FFFS 2007:24 Försäkringstekniska grunder Svenska Pensionsstiftelsers Förening

Läs mer

FOLKSAM BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2000

FOLKSAM BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2000 FOLKSAM BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2000 Mycket stora framgångar för Folksam på pensionsmarknaden. Satsningen på höstens pensionsval var lyckad för Folksam och gav 11 miljarder kr att förvalta Årets resultat påverkades

Läs mer

Din tjänstepension från SPP. För dig som är född 1953 eller tidigare. Jannora, SPP. En pensionsförsäkring med PA-KFS som grund

Din tjänstepension från SPP. För dig som är född 1953 eller tidigare. Jannora, SPP. En pensionsförsäkring med PA-KFS som grund Din tjänstepension från SPP För dig som är född 1953 eller tidigare Jannora, SPP En pensionsförsäkring med PA-KFS som grund Ett viktigt komplement till den allmänna pensionen Du som är född 1953 eller

Läs mer

Tjänstepensionsdagen 2012. Vad är på gång inom Avtalspension SAF-LO och ITP. Hans Gidhagen. Tjänstepensionsdagen 2012. 1 juli 2013.

Tjänstepensionsdagen 2012. Vad är på gång inom Avtalspension SAF-LO och ITP. Hans Gidhagen. Tjänstepensionsdagen 2012. 1 juli 2013. Vad är på gång inom Avtalspension SAF-LO och ITP Hans Gidhagen 1 juli 2013 1 januari 2014 1 Vad är Avtalspension SAF-LO och ITP? De är delar av anställningsvillkoren för anställda i företag som omfattas

Läs mer

Fem år med upphandlingar av tjänstepensionen ITP

Fem år med upphandlingar av tjänstepensionen ITP Fem år med upphandlingar av tjänstepensionen ITP Traditionell förvaltning 2007-2012 Fondförvaltning 2010-2012 Rapporten visar hur avgifter och avkastning har sett ut under fem år med upphandlingar för

Läs mer

Delårsöversikt Januari juni 2015

Delårsöversikt Januari juni 2015 Delårsöversikt Januari juni Q1 Q2 Q3 Q4 Folksam 1 Fortsatt god tillväxt och nöjda kunder Folksam växer och vi är gillade av kunderna. Under perioden har vi vidtagit flera åtgärder för att fortsätta bygga

Läs mer

Klicka på loggan för att se flyttinformation

Klicka på loggan för att se flyttinformation Klicka på loggan för att se flyttinformation För att flytta krävs att du har på din nuvarande pensionsförsäkring. Innan du gör en flyttbegäran är det bra om du kontaktar ditt försäkringsbolag och frågar

Läs mer

1. Stämmans öppnande

1. Stämmans öppnande 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande 3. Godkännande av dagordning 4. Val av justeringsman 5. Beslut om stämman blivit behörigen utlyst 6. Introduktionsanförande av Thulestiftelsens ordförande Bo Eklöf

Läs mer

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Bilaga 1 2012-10-17 1 (5) Pensionsadministrationsavdelningen Håkan Tobiasson Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Utgångspunkter för avkastningsantagande Det finns flera tungt vägande

Läs mer

En pensionsförsäkring med PA-KFS som grund. Din tjänstepension från SPP

En pensionsförsäkring med PA-KFS som grund. Din tjänstepension från SPP En pensionsförsäkring med PA-KFS som grund. Din tjänstepension från SPP Ett viktigt komplement till den allmänna pensionen. Du som är född 1953 eller tidigare, anställd inom kommunal verksamhet och omfattas

Läs mer

Spara via försäkring

Spara via försäkring Spara via försäkring Våra fonder är inte bara fonder. De är en helhetstjänst. 2 Kapitalförvaltning i rörelse På Mobilis jobbar vi oberoende, flexibelt och proaktivt för att våra kunder ska känna sig trygga

Läs mer

Avtalspension ITPK Egenpension och Livsarbetstidspension

Avtalspension ITPK Egenpension och Livsarbetstidspension Ett viktigt val för din framtid. Gör ett aktivt val för din pension. Per, SPP Avtalspension ITPK Egenpension och Livsarbetstidspension Om du fick 100 000 kronor att investera, var skulle du placera dem

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 08/13 2013-04-19. Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51

Ekonomi Nytt. Nummer 08/13 2013-04-19. Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51 Ekonomi Nytt Nummer 08/13 2013-04-19 Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51 Landstingsstyrelsen Landstingsdirektörer Ekonomidirektörer Lt Diskonteringsräntan i pensionskuldsberäkningen samt rekommenderad

Läs mer

Alecta Optimal Pension

Alecta Optimal Pension 6105 2011.04 Illustration Agnes Miski Török Foto Björn Keller Produktion Alecta p r e m i e b e s t ä m d t j ä n s t e p e n s i o n Alecta Optimal Pension Tjänstepensionen med hög förväntad avkastning

Läs mer

Sparbarometern QIII 2012

Sparbarometern QIII 2012 Sparbarometern QIII 2012 SEBs Sparbarometer Tredje kvartalet 2012 Sparandestocken = bankinlåning från hushållen, försäkring, fonder, obligationer, riksgäldsspar, premiepensionssparande, där så anges även

Läs mer

Sparbarometern QII 2010. Sparbarometern andra kvartalet 2010 1

Sparbarometern QII 2010. Sparbarometern andra kvartalet 2010 1 Sparbarometern QII 2010 Sparbarometern andra kvartalet 2010 1 SEBs Sparbarometer Andra kvartalet 2010 Sparandestocken = bankinlåning från hushållen, försäkring, fonder, obligationer, riksgäldsspar, premiepensionssparande,

Läs mer

SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa

SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa Välkommen till SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB är ledande i Sverige när det gäller

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Försäkringar i Sverige 2012

Försäkringar i Sverige 2012 Försäkringar i Sverige 212 Trygghet för den enskilde tillväxt för samhället Risk är något som vi alla är utsatta för. Det kan handla om risken för att drabbas av en trafikolycka eller för brand i bostaden.

Läs mer

Spara via försäkring

Spara via försäkring Spara via försäkring Våra fonder är inte bara fonder. De är en helhetstjänst. 2 Kapitalförvaltning i rörelse På Mobilis jobbar vi oberoende, flexibelt och proaktivt för att våra kunder ska känna sig trygga

Läs mer

Svensk Försäkrings branschstatistik Nr 1/2013 4e kvartalet 2012

Svensk Försäkrings branschstatistik Nr 1/2013 4e kvartalet 2012 Svensk Försäkrings branschstatistik Nr 1/2013 4e kvartalet 2012 Box 24043, 104 50 Stockholm Karlavägen 108 Tel 08-522 785 00 00 www.svenskforsakring.se Innehåll Läsanvisning... 0 Totalavkastning... 1 Avkastningsräntor...

Läs mer

REKOMMENDATION. Informationsgivning i samband med flytt av pensionsförsäkrings värde

REKOMMENDATION. Informationsgivning i samband med flytt av pensionsförsäkrings värde 2015-06-10 REKOMMENDATION Informationsgivning i samband med flytt av pensionsförsäkrings värde Svensk Försäkring Box 24043 104 50 Stockholm Karlavägen 108 Tel 08-522 785 00 www.svenskforsakring.se Inledning

Läs mer

Fondkollen 2011. råd, tips & nyheter FONDKOLLEN.SE

Fondkollen 2011. råd, tips & nyheter FONDKOLLEN.SE Fondkollen 2011 råd, tips & nyheter FONDKOLLEN.SE 1 Välkommen till Fondkollen 2011 I denna folder finns det viktigaste att känna till om fondsparande. Genom att spara i fonder kan alla få del i placeringar

Läs mer

Årsbesked 2013 Anders Andersson 00048512_00

Årsbesked 2013 Anders Andersson 00048512_00 00048512_00 Årsbesked 2013 Anders Andersson 00048512_00 Dina försäkringar hos Brummer & Partners När vi startade vårt försäkringsbolag 2011 var ambitionen att ge fler människor tillgång till en förvaltningsform

Läs mer

Försäkringsbranschens Pensionskassa. DELÅRSRAPPORT Januari - juni 2005. FPK - Försäkringsbranschens Pensionskassa Säte: Stockholm Org nr: 802005-6142

Försäkringsbranschens Pensionskassa. DELÅRSRAPPORT Januari - juni 2005. FPK - Försäkringsbranschens Pensionskassa Säte: Stockholm Org nr: 802005-6142 Försäkringsbranschens Pensionskassa DELÅRSRAPPORT Januari - juni 2005 FPK - Försäkringsbranschens Pensionskassa Säte: Stockholm Org nr: 802005-6142 FPK - FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS PENSIONSKASSA DELÅRSRAPPORT

Läs mer

För dig som ska göra ett omval för din ITP

För dig som ska göra ett omval för din ITP PENSIONSSKOLA För dig som ska göra ett omval för din ITP Det är tydligen inte bara vi som ska göra val för framtiden... Foto Per Kristiansen/Johner Vårens omval av ITP kan ge mer i din framtida plånbok

Läs mer

Datum: 2008-09-17. Rubrik: Frågor och svar flytt av tjänstepensionen ITP del 2

Datum: 2008-09-17. Rubrik: Frågor och svar flytt av tjänstepensionen ITP del 2 ... 2 Så går flytten till...2 1. När kan jag flytta mitt intjänade pensionskapital?...2 2. Hur gör jag om jag vill flytta mitt kapital?...2 3. Jag vill inte göra flytten via e-legitimation på s hemsida.

Läs mer

Cirkulärnr: 13:16 Diarienr: 13/2579 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:

Cirkulärnr: 13:16 Diarienr: 13/2579 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Cirkulärnr: 13:16 Diarienr: 13/2579 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Siv Stjernborg m.fl. Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Datum: 2013-04-19 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans

Läs mer

Svensk Försäkrings branschstatistik

Svensk Försäkrings branschstatistik Svensk Försäkrings branschstatistik Nr 2/2012 1a kvartalet 2012 Rev. 2012-06-27 Box 24043, 104 50 Stockholm Karlavägen 108 Tel 08-522 785 00 00 www.svenskforsakring.se www.svenskforsakring.se Innehåll

Läs mer

AGENDA 6 oktober 2005

AGENDA 6 oktober 2005 AGENDA 6 oktober 2005 10.35-10.40 Inledning, Ingrid Bonde, GD 10.40-10.50 Försäkringstillsynen, Eva Ekström 10.50-11.30 Trafikljusmodellen, Tomas Flodén 11.30-12.15 Frågor och diskussion Konsumentskyddet

Läs mer

Svensk Försäkrings branschstatistik Nr 4/2012 3e kvartalet 2012

Svensk Försäkrings branschstatistik Nr 4/2012 3e kvartalet 2012 Svensk Försäkrings branschstatistik Nr 4/2012 3e kvartalet 2012 Box 24043, 104 50 Stockholm Karlavägen 108 Tel 08-522 785 00 00 www.svenskforsakring.se www.svenskforsakring.se Innehåll Läsanvisning...

Läs mer

www.fi.se Solvensen fortsatte att öka finansinspektionen Försäkringsbarometern första halvåret 2013

www.fi.se Solvensen fortsatte att öka finansinspektionen Försäkringsbarometern första halvåret 2013 finansinspektionen Försäkringsbarometern första halvåret 213 26 september 213 Solvensen fortsatte att öka Situationen i de svenska försäkringsföretagen och tjänstepensionskassorna fortsatte att förbättras

Läs mer

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) 2014-12-16 Dnr KAF 1.1-20-14

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) 2014-12-16 Dnr KAF 1.1-20-14 Placeringspolicy Fastställd av styrelsen den 16 december 2014 som en bilaga till verksamhetsplanen för 2015 att gälla från och med den 1 januari 2015. Ersätter den placeringspolicy som fastställdes den

Läs mer

Del 18 Autocalls fördjupning

Del 18 Autocalls fördjupning Del 18 Autocalls fördjupning Innehåll Autocalls... 3 Autocallens beståndsdelar... 3 Priset på en autocall... 4 Känslighet för olika parameterar... 5 Avkastning och risk... 5 del 8 handlade om autocalls.

Läs mer

Svensk Försäkrings branschstatistik Nr 3/2013 2a kvartalet 2013

Svensk Försäkrings branschstatistik Nr 3/2013 2a kvartalet 2013 Svensk Försäkrings branschstatistik Nr 3/2013 2a kvartalet 2013 Box 24043, 104 50 Stockholm Karlavägen 108 Tel 08-522 785 00 00 www.svenskforsakring.se Innehåll Läsanvisning... 0 Totalavkastning... 1 Avkastningsräntor...

Läs mer

Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014

Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014 Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014 SBAB:s finansiella riskindex visar, med hjälp av ett stresstest, hur känsliga svenska hushålls finanser är för ovälkomna förändringar på aktie-, bostads-

Läs mer

Utkast till REKOMMENDATION

Utkast till REKOMMENDATION Bilaga 1 Utkast till REKOMMENDATION Informationsgivning i samband med flytt av pensionsförsäkrings värde Denna rekommendation antogs av Svensk Försäkrings styrelse den 2014-xx-xx xx och träder i kraft

Läs mer

Svensk Försäkrings branschstatistik Nr 2/2015-1a kvartalet 2015

Svensk Försäkrings branschstatistik Nr 2/2015-1a kvartalet 2015 Svensk Försäkrings branschstatistik Nr 2/2015-1a kvartalet 2015 Svensk Försäkring Box 24043 104 50 Stockholm Karlavägen 108 Tel 08-522 785 00 www.svenskforsakring.se Innehåll Läsanvisning... 3 Totalavkastning...

Läs mer

Alecta Optimal Pension

Alecta Optimal Pension 6105 2010.01 Illustration Agnes Miski Török Foto Björn Keller Produktion Alecta p r e m i e b e s t ä m d t j ä n s t e p e n s i o n Alecta Optimal Pension Tjänstepensionen med hög förväntad avkastning

Läs mer

Fondspara 2010. råd, tips & nyheter FONDSPARA.SE

Fondspara 2010. råd, tips & nyheter FONDSPARA.SE Fondspara 2010 råd, tips & nyheter FONDSPARA.SE 1 Välkommen till Fondspara 2010 Du håller i din hand en liten folder som innehåller det viktigaste att känna till om fondsparande. Alla kan genom att spara

Läs mer

Svensk Försäkrings branschstatistik Nr 1/2015-4e kvartalet 2014

Svensk Försäkrings branschstatistik Nr 1/2015-4e kvartalet 2014 Svensk Försäkrings branschstatistik Nr 1/2015-4e kvartalet 2014 Svensk Försäkring Box 24043 104 50 Stockholm Karlavägen 108 Tel 08-522 785 00 www.svenskforsakring.se Innehåll Läsanvisning... 3 Totalavkastning...

Läs mer

Avtalspension BTPK kompletterande ålderspension

Avtalspension BTPK kompletterande ålderspension Ett viktigt val för din framtid. Du bestämmer var pengarna ska placeras. Arbetsgivaren betalar. Linda, SPP Avtalspension BTPK kompletterande ålderspension Om du fick 100 000 kronor att investera, var skulle

Läs mer

Fondkollen RÅD, TIPS & NYHETER. www.fondkollen.se

Fondkollen RÅD, TIPS & NYHETER. www.fondkollen.se Fondkollen 2012 RÅD, TIPS & NYHETER www.fondkollen.se 1 Välkommen till Fondkollen 2012 I denna folder finns det viktigaste att känna till om fondsparande. Genom att spara i fonder kan alla få del i placeringar

Läs mer

Finansinspektionens remissynpunkter på Pensionsmyndighetens Standard för pensionsprognoser

Finansinspektionens remissynpunkter på Pensionsmyndighetens Standard för pensionsprognoser 2013-02-22 R E M I S S V A R Pensionsmyndigheten FI Dnr 12-13389 Box 38190 (Anges alltid vid svar) 100 64 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

Uppdaterat förslag till nya regler om metod för att bestämma diskonteringsränta för försäkring

Uppdaterat förslag till nya regler om metod för att bestämma diskonteringsränta för försäkring 2013-09-19 FI Dnr 13-795 (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Uppdaterat förslag

Läs mer

Traditionellt pensionssparande i kris

Traditionellt pensionssparande i kris Traditionellt pensionssparande i kris nr 3 2004 årgång 32 Under hösten 2003 sänkte flera livförsäkringsbolag återbäringen på traditionellt pensionssparande eller minskade pågående utbetalningar, samtidigt

Läs mer

Svensk Försäkrings branschstatistik

Svensk Försäkrings branschstatistik Svensk Försäkrings branschstatistik Nr 3/2015-2a kvartalet 2015 2015-08-24 Svensk Försäkring Box 24043 104 50 Stockholm Karlavägen 108 Tel 08-522 785 00 www.svenskforsakring.se Innehåll Läsanvisning...

Läs mer

Trygghet för den enskilde tillväxt för samhället

Trygghet för den enskilde tillväxt för samhället FÖRSÄKRINGAR I SVERIGE STATISTIK 213 Trygghet för den enskilde tillväxt för samhället Risk är något som vi alla är utsatta för. Det kan handla om risken för att drabbas av en trafikolycka eller för brand

Läs mer

Fakta inför flytt av pensionsförsäkring

Fakta inför flytt av pensionsförsäkring BILAGA 2 Datum: Bolagslogotyp Fakta inför flytt av pensionsförsäkring - Information om en ny försäkring Här finns information om den nya försäkring som du funderar på att flytta till. Du får motsvarande

Läs mer

Svensk Försäkrings branschstatistik Nr 2/2014 1a kvartalet 2014

Svensk Försäkrings branschstatistik Nr 2/2014 1a kvartalet 2014 Svensk Försäkrings branschstatistik Nr 2/2014 1a kvartalet 2014 Svensk Försäkring Box 24043 104 50 Stockholm Karlavägen 108 Tel 08-522 785 00 www.svenskforsakring.se Innehåll Läsanvisning... 0 Totalavkastning...

Läs mer

REKOMMENDATION. Faktablad för livförsäkringsprodukter av sparandetyp

REKOMMENDATION. Faktablad för livförsäkringsprodukter av sparandetyp REKOMMENDATION Faktablad för livförsäkringsprodukter av sparandetyp Komplettering av Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd FFFS 2011:39 1 (bilaga 3 - Faktabladets innehåll) Den reviderade rekommendationen

Läs mer

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709)

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Yttrande 2008-10-24 Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Sammanfattning Försäkringsförbundet har inte i sig någon invändning mot de föreslagna

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

Försäkringsförbundets kvartalsstatistik Nr 4/2009-3e kvartalet 2009

Försäkringsförbundets kvartalsstatistik Nr 4/2009-3e kvartalet 2009 Försäkringsförbundets kvartalsstatistik Nr 4/2009-3e kvartalet 2009 Viktig information! Livförsäkring delas in i underrubrikerna fondförsäkring och övrig livförsäkring. I övrig livförsäkring ingår traditionell

Läs mer

Försäkringsförbundets branschstatistik Nr 1/2011 4e kvartalet 2010

Försäkringsförbundets branschstatistik Nr 1/2011 4e kvartalet 2010 Försäkringsförbundets branschstatistik Nr 1/2011 4e kvartalet 2010 Reviderad 2011-03-14 Innehåll Läsanvisning... 0 LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGEN Totalavkastning... 1 Återbäringsränta... 3 Kollektiv konsolidering

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX

SVENSKT KVALITETSINDEX SVENSKT KVALITETSINDEX Försäkring 2010 Dr. Johan Parmler Översikt 1 2 3 4 Introduktion SKI Kundnöjdhet Resultat Diskussion Svenskt Kvalitetsindex 2 INTRODUKTION Svenskt Kvalitetsindex 3 Svenskt Kvalitetsindex

Läs mer

Avtalspension SAF-LO Antal försäkrade per bolag per 2013-03-31 Sid 1(7)

Avtalspension SAF-LO Antal försäkrade per bolag per 2013-03-31 Sid 1(7) Antal försäkrade per bolag per 2013-03-31 Sid 1(7) Sparform Försäkringsbolag Val Totalt antal % Antal ÅS % Antal FS 1 % Antal FS 2 % Antal FS 3 % Antal FS 4 % Trad Alecta Aktivt 191 0,01 96 0,00 Icke upphandlade

Läs mer

räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande

räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande räntebevis Dagens historiskt låga räntenivåer ger mycket låg avkastning i ett traditionellt räntesparande såsom räntefonder

Läs mer

Volvoresultats Försäkringsförening

Volvoresultats Försäkringsförening Volvoresultats Försäkringsförening Försäkringsvillkor Avtalspension SAF-LO - Traditionell försäkring Tjänstepensionsförsäkring 2010-03-01 Innehållsförteckning Sid Allmänt om Avtalspension SAF-LO 3 Försäkringsgivare

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Sidan 1 av 7 Kommunstyrelsen Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta

Läs mer

Fondspara. råd, tips & nyheter

Fondspara. råd, tips & nyheter Fondspara 2005 råd, tips & nyheter Nyheter 2005 Arv- och gåvoskatt avskaffas 1 januari 2005. Gränsen för förmögenhetsskatt för makar och sambor med gemensamma barn höjs till 3 miljoner kronor och är oförändrad

Läs mer

En snabblektion om pension

En snabblektion om pension 2013 Ditt ITPK-val Du har tjänstepensionen ITP 2. Det är din arbetsgivare som betalar, men du kan själv välja hur en del av de här pengarna ska förvaltas. Collectum är valcentral, det är hos oss du gör

Läs mer

Anmälan mot Avanza Bank AB avseende vissa marknadsföringsåtgärder

Anmälan mot Avanza Bank AB avseende vissa marknadsföringsåtgärder Finansinspektionen Enheten för konsumentskydd Box 7821 103 97 Stockholm Stockholm 2014-03-19 Anmälan mot Avanza Bank AB avseende vissa marknadsföringsåtgärder (516401-6718) anmäler härmed Avanza Bank AB

Läs mer

Volvoresultats Försäkringsförening Försäkringsvillkor Volvo Företagspension Traditionell försäkring Tjänstepensionsförsäkring

Volvoresultats Försäkringsförening Försäkringsvillkor Volvo Företagspension Traditionell försäkring Tjänstepensionsförsäkring Volvoresultats Försäkringsförening Försäkringsvillkor Volvo Företagspension Traditionell försäkring Tjänstepensionsförsäkring 2012-09-01 Innehållsförteckning Sid Allmänt om Volvo Företagspension 3 Försäkringsgivare

Läs mer

Folksam med dotterbolag

Folksam med dotterbolag Folksam med dotterbolag Finansmarknadsträff Stockholm, 5 november 2014 Q1-Q3 2014 Fortsatt stark premietillväxt och kundnöjdhet 2 Tite l på Stark efterfrågan inom alla områden Total premievolym miljarder

Läs mer

Valet för din tjänstepension. En kollektivavtalad förmån för dig som är anställd inom kommun, landsting eller kommunala bolag

Valet för din tjänstepension. En kollektivavtalad förmån för dig som är anställd inom kommun, landsting eller kommunala bolag Valet för din tjänstepension En kollektivavtalad förmån för dig som är anställd inom kommun, landsting eller kommunala bolag 2 Varför får jag denna valinformation? Du har fått denna valinformation för

Läs mer

Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta

Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta PROMEMORIA Datum 2006-12-15 FI Dnr 06-10630-200 Författare Martin Blåvarg, Tomas Flodén, Katarina Höller Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113

Läs mer

Volvoresultats Försäkringsförening

Volvoresultats Försäkringsförening Volvoresultats Försäkringsförening Försäkringsvillkor PLUSpension Traditionell försäkring Privat pensionsförsäkring 2012-09-01 Innehållsförteckning Sid Allmänt om PLUSpension 3 Försäkringsgivare 3 Adresser

Läs mer

Historik för Ägarföreningen ProSkandia. Det här är ett utdrag ur Programförklaringen mars 2015.

Historik för Ägarföreningen ProSkandia. Det här är ett utdrag ur Programförklaringen mars 2015. Historik för Ägarföreningen ProSkandia Det här är ett utdrag ur Programförklaringen mars 2015. Inledning Skandia är ett kundägt ömsesidigt bolag med ett fullmäktige som högsta instans. Detta ger 1.4 miljoner

Läs mer

Svensk Försäkrings branschstatistik Nr 2/2011 1a kvartalet 2011

Svensk Försäkrings branschstatistik Nr 2/2011 1a kvartalet 2011 Svensk Försäkrings branschstatistik Nr 2/2011 1a kvartalet 2011 Box 24043, 104 50 Stockholm Karlavägen 108 Tel 08-522 785 00 www.svenskforsakring.se En del av Svensk Försäkring i samverkan Innehåll Läsanvisning...

Läs mer