BID - samverkan FÖR FRAMGÅNG. Business Improvment District i SVERIGE & SKOTTLAND
|
|
- Patrik Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BID - samverkan FÖR FRAMGÅNG Business Improvment District i SVERIGE & SKOTTLAND
2 Business Improvement District (BID) är en metod för samhällsutveckling där affärsnytta förenas med samhällsnytta. Konceptet används i en rad länder, däribland USA, Canada, nya Zealand. BID finns också i Europa, där England var pionjär (2004). Business Improvement District innebär samverkan mellan privata och offentliga parter med sikte på en stark och hållbar lokal ekonomi. grunden är ett engagemang och en vilja att utveckla närmiljön. Målet är oftast att förbättra attraktiviteten i geografiskt avgränsat område. Vitalisering av stadskärnor har hittills varit det dominerande syftet. Ökad attraktivitet, fler besökande, minskade kostnader, bättre samordning, ökat serviceutbud men också stärkta sociala värden, är viktiga drivkrafter. Cirka 1400 BID:s bedöms idag vara aktiva runt om i världen. Kan BID-metoden fungera även i Sverige? Metoden utvecklas just nu i floda och på Vrångö i Västsverige. Den här broschyren berättar om arbetet hittills samt om erfarenheter från BID-projekt i Skottland. Erfarenhetsutbyte med just Skottland är en viktig del av projektet. foton, citat och summeringar i denna skrift har sin grund i en studieresa till Skottland hösten BID - samverkan för framgång 2 3
3 Vitsen med BID Att ta ansvar för helheten BID är en samverkansmodell med sikte på hållbar finansiering av service och tjänster som går utöver den nivå som myndigheter tillhandahåller. Deltagarna betalar en avgift med vilken det blir möjligt att växla upp medel och hitta kompletterande finansiering. Medlen kan användas för att finansiera åtgärder och ledarskap som driver arbetet framåt. BID erbjuder också en metod för stabil, transparent och resultatinriktad samverkan mellan privata och offentliga aktörer. Helhetssyn och enighet om att affärsnytta kan gå hand i hand med samhällsnytta är en grundläggande ansats för BID. Samhällsnytta såsom högre upplevelsevärden, ökad service, trygghet och säkerhet, men också bättre miljöprestanda knyts i metoden samman med enskilda deltagares affärsnytta. Bland de fördelar som lyfts fram i Skottland finns bland annat minskade kostnader för deltagare, starkare lokal ekonomi samt bättre kapacitet för utveckling. I det nationella BID-programmet anges att BID ska bidra till tillväxt och till uppsatta nationella mål. BID har ett brett politiskt stöd, modellen anses ha särskild nytta i tuffa ekonomiska tider när den offentliga ekonomin är ansträngd. En BID kan ha en bred målsättning kopplad till att öka områdets attraktivitet, det kan också involvera boende. Att stärka ett områdes ekologiska hållbarhet, stödja hemlösa eller sysselsätta ungdomar är exempel på möjliga mål. I Philadelphia, USA inkluderas bland annat rehabilitering av drogmissbrukare i arbetet för en attraktivare stadsdel. En bra strukturerad BID-process ger en stabil organisation liksom budget för genomförande av åtgärder som utvecklar både näringar och samhälle. Ökad attraktivitet i stadskärnor, lägre kostnader för handlare (genom till exempel samordnad upphandling), investeringar i renhållning, belysning etc är exempel på konkreta resultat i andra länder. Tryggt, snyggt och säkert är honörsord. I centrala Göteborg sker samverkan enligt BID-metoden sedan Här agerar fastighetsägarna, handlarna och Göteborgs Stad gemensamt för att tillföra området ökade värden, något som betytt mycket för både boende, verksamheter och för de som besöker stadsdelen. Medborgardialog och delaktighet är både stomme och drivkraft för samverkan i en BID. Den kulturella gemenskapen i ett samhälle eller inom en näring tas tillvara och ger kraft åt samverkan för gemensamma mål. Alla bidrar alla gynnas. En BID kan ha olika inriktning beroende på vad deltagarna bestämmer sig för att uppnå. Bred samverkan för en mer levande stadskärna är ett vanligt fokus. Men BID kan också användas för tematiska mål, såsom att stärka besöksnäringen i ett visst område. Eller för att utveckla en viss näring såsom produktion och förädling inom småskaliga jordbruksföretag. BID is a mechanism that builds local capacity and funding. It support sustainable growth, involves citizens and bring different intrests together. Ian Davison Porter, Director BID Skottland Det är faktiskt vi själva som äger våra liv och som ska känna glädje i att ge och samverka i vår tid. Våra barn skall få sin glädje och goda attityder att möta på gator och torg, i skolor och butiker och alltid få delta i sin kultur tillsammans med den mångfald vi alla representerar. Jonas Brandström, BID Floda BID - samverkan för framgång 4 5
4 Privat & offentligt Frivillighet eller lagstiftning? En bra BID bygger på samverkan mellan privat och offentligt, inte desto mindre krävs en tydlig gränsdragning mellan privata aktörer och det offentliga. Initiativet till enskilda BID kommer vanligen från boende, fastighetsägare och/eller företagare. I Skottland innebär förarbetet inför bildandet av ett BID ett nära samarbete med berörda myndigheter. Här anges tydligt den servicenivå som lokala myndigheter (eller andra berörda myndigheter) tillhandahåller via en så kallad baseline-servicelevel-agreement (BLA). Internationellt regleras BID som regel via lagstiftning. Reglerna ser olika ut mellan länder, till exempel skiljer sig Skottlands och Englands regelverk åt. Reglerna innebär bland annat krav på konsultation mellan BID-deltagarna och lokala myndigheter, röstning om den handlingsplan som BID ska följa, visst valdeltagande liksom avgift per deltagare. I Skottland måste handlingsplanen eller affärsplanen alltid godkännas av lokala myndigheter. Ett godkännande kräver bland annat att acceptansen/delaktigheten bland deltagarna är tillräckligt hög. Gapet mellan målet för BID och den befintliga servicenivån sätter en ram för insatserna. Berörda parter sluter överenskommelse om mål och åtgärder som sätts på pränt i en handlingsplan eller affärsplan. I Skottland gäller handlingsplanen som regel i fem år. Det är vanligt med regelbundna avstämningar mellan processledare och myndigheter. Planen kan förlängas ytterligare en femårsperiod efter revidering och omröstning. BID kan och bör samspela med andra processer, såsom fysisk planering och näringslivsinsatser. Behöver ett genomförande av en struktur för BID i Sverige innebära ny lagstiftning? Erfarenheter från Skottand visar att det kan finnas fördelar med att ha en högre grad av frivillighet i genomförandet. Frivillighet bedöms främja engagemang och drivkraft hos deltagarna och ger en högre grad av frihet i arbetet mot uppsatta mål. Avtal kan användas för att sluta överenskommelser om det som ska utföras. Så har till exempel BID i Floda slutit ett samarbetsavtal med Lerums kommun (hösten 2012). Om det i förstudien visar sig att det privata kan göra mer till en lägre kostnad inom ett visst serviceområde är det inget som hindrar att lokala myndigheter och BID-deltagarna enas om att det aktuella uppdraget tas över av BID-organisationen. Det kan till exempel gälla insatser för ytterligare eller samordnad renhållning, bättre belysning eller säkrare trottoarer. BID ska dock inte ses som en ersättning för myndigheternas skattefinansierade uppdrag. Genom tydliga avgränsningar och en professionell utförarorganisation är BID hängrännan som förbinder olika aktörer i samverkan mot gemensamt satta mål. Eva Bamberg, processledare BID Sweden however the advantage to have legislation in place is that it provides a democratic process, clear governance and a strong mandate for the BID to carry out the proposal. As it is also time limited it has to continuously demonstrate the benefits. Reni Milburn, Moray Council, Elgin BID - samverkan för framgång 6 7
5 Så gör Skottland Pilotprojekt i Sverige Skottland hör till de länder som lagt sig vinn om att lagstiftning för BID ska möjliggöra ett brett angreppssätt. Här inleddes arbetet med BID 2008, då i fem pilotprojekt. Idag finns 17 BID etablerade, lika många är på gång. Bland annat startar inom kort Skottlands första tema-bid, en samverkan mellan turistentreprenörer utmed skotska kanalen. Ett exempel på landsbygds-bid är ett samarbete mellan tre öar utmed skotska Atlantkusten också det in progress. Möjligheterna till BID utreds också på en av Shetlandsöarna (ön Yell med cirka 400 invånare). I Sverige prövas BID-konceptet i lokalsamhället Floda öster om Göteborg samt på Vrångö, en ö i Göteborgs södra skärgård. Anslag för projektet har beviljats av Tillväxtverket, Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad och Lerums kommun. Arbetet för att utveckla BID-konceptet för svenska förhållanden pågår parallellt. Erfarenheter hämtas bland annat från samarbetet i Innerstaden Göteborg. Det övergripande målet med BID läggs fast i ett nationellt program BID ska bidra till tillväxt, lokal utveckling och uppsatta politiska mål (alla områden). Staten ger ett bidrag till den förstudie som alltid föregår beslutet om en BID-process (konsultation för enighet om BID:s mål samt base-linelevel-agreement ). Ersättningen är för närvarande pund (2012). Medfinansiering med motsvarande summa krävs, den kommer vanligen från lokala myndigheter. I Skottland finns ett samordnade organ som stödjer och samordnar BID:s landet över (BID Skottland). Kansliet är litet, men bedriver omfattande verksamhet för att främja utvecklingen av BID:s i nationen. Mer information finns på Framgångsfaktorer utifrån skotska erfarenheter Tidigt samråd och bra relationer med lokala myndigheter (Councils). Enighet om vad som ska uppnås (mål). Tydlig fördelning av uppdrag mellan privata och offentliga aktörer. Driven processledare med uppdrag att styra och samordna deltagarna samt att föra dialog med (lokala) myndigheter. Gediget engagemang och högt deltagande bland intressenter (deltagare). Offensiv kommunikation av mål och resultat. FLODA - I Floda är målet att via samverkan med civilsamhället bygga en attraktiv destination. Samhället Floda ska sättas på kartan med lokalt mathantverk, natur&kultur samt hälsa. Cultural Planning har använts för att skapa delaktighet och för att fånga bygdens själ, varumärke och identitet. Boende, handlare, fastighetsägare, föreningar, kyrkor, skolor med flera involveras. VRÅNGÖ - På Vrångö är målet att stärka hela samhället, det lokala näringslivet, utveckla servicen och få fler helårsboende. Företagen är få, här krävs andra grepp för att bygga en hållbar finansiering för utvecklingsprojekt. Story telling har använts för ökat engagemang för att ta ut kursen framåt. BID SVERIGE BID anpassas som modell för utveckling av svenska lokalsamhällen. Arbetet sker via praktisk tillämpning i Floda och på Vrångö, samt via internationell samverkan. Ur projekt målen: Inleda ett internationellt erfarenhetsutbyte Gemensamt utvecklingsprojekt med ett europeiskt land Ta fram nyckeltal för benchmarking nationellt och internationellt Sprida kunskap om BID Starta minst en BID-samverkan the partnership approach has allowed delivering actions which no single organisation could have undertaken on its own. For any consultation or planning through the formation of a BID we have now also a representative body for the area. Reni Milburn, Moray Council, Elgin BID - samverkan för framgång 8 9
6 frågor & svar Vad är en BID? En process och en mekanism för att enas om mål och visioner inom ett begränsat geografiskt område eller på ett visst tema. Det är också verktyg för att finansiera och genomföra aktiviteter som de som deltar kommer överens om att uppnå. Mål och åtgärder beskrivs i en handlingsplan som godkänns av alla parter. Tar BID över kommunalt ansvar? BID bygger på samarbete för gemensamma mål. former för samverkan mellan kommunen och andra myndigheter under den förberedande processen diskuteras inom det pågående projektet för utveckling av metodik för BID i Sverige. Lokala avtal eller överenskommelser ses som ett alternativ till lagstiftning. Vad vinner företagen? gemensam kraft och mervärde av de medel som investeras (årlig avgift). BID-deltagarna delar på kostnader för processledare, marknadsföring och andra åtgärder som stimulerar näringslivet. Samordning betyder också en tydlig röst gentemot myndigheter och andra aktörer. Ökad handel, attraktivitet, höjda marknadsvärden och en trevligare social miljö. Vad vinner lokala myndigheter? Kvalitet för kommunmedborgarna, mer blir uträttat på fler områden som ligger i allmännyttans intresse. Engagemanget ökar när förändringsarbetet drivs av de som ska bo och verka i området. BID innebär också en organiserad dialog och bättre kommunikation när företagen/deltagarna talar med en röst. Ökad attraktivitet innebär som regel ökad inflyttning vilket kan påverka skatteintäkterna positivt. Kommer alla till tals? BID står nära medborgarna och har en naturlig kontaktyta i samhället. Det kan även fånga upp näringsidkare med visioner och ordna mötesplatser för alla. De svenska pilotprojekten på Vrångö och i floda har genomfört enkäter och förankrat den vision som man vill uppnå. I floda har Cultural Planning varit ett viktigt verktyg för att hitta och beskriva platsens identitet och värden. Kan BID användas i både städer och i mindre samhällen? BID-modellen är utformat för att samla engagemang och stärka den lokala ekonomin, det erbjuder möjligheter till utveckling av mindre samhällen. Men det kan vara svårt att generera tillräckligt lokalt kapital. Andra finansieringsformer eller samverkan inom ett större geografiskt område kan behöva utvecklas. Erfarenheter från pågående svenska pilotprojekt liksom utvecklingen i bland annat Skottland väntas ge ytterligare kunskap. Hur länge pågår en BID? En BID finns så länge den genererar ett mervärde och så länge det behövs. Kort och gott den verkar så länge deltagarna finner att den tillför deras närmiljö och verksamhet ett värde. Hur startar man? BID bygger på engagemang och att parter kan enas om gemensamma mål. Initiativet kommer ofta ur att parterna identifierar en möjlighet till utveckling eller ett problem som måste lösas. I Skottland läggs stor vikt vid förstudien där ofta vetenskapligt underbyggda mål och åtgärder tas fram i samverkan mellan offentlig och privat sektor. Hur kan en BID drivas? En BID kan drivas som en ekonomisk förening eller som ett aktiebolag. floda BID AB ägs av fastighetsägarna, floda företagarförening ekonomiska föreningen nääs & co. Lerums kommun är representerad i styrelsen och medfinansiär. I Skottland är målet för BID-företag uttalat: huvuduppgiften är söka kompletterande finansiering som stödjer det gemensamma BID - samverkan för framgång 10 11
7 Finansiärer för BID-utveckling i Sverige: LÄS MER:
BID som samverkansform
BID som samverkansform Vad är BID? Internationell tillämpning Erfarenheter i Sverige Metod Drivkrafter Medborgardialog Hur går utvecklingen vidare i Sverige? Business Improvement District Skottland Innerstaden
Läs merVälkommen till Garveriet i Floda
Välkommen till Floda! New York Välkommen till Garveriet i Floda Samverkan Sävelången Vrångö Business Improvement District Innerstaden Innerstaden Göteborg Göteborg Innerstaden Göteborg Skottland New York
Läs merHur skapar vi attraktiva mötesplatser utifrån ett samverkansperspektiv. Marlene Hassel Stockholm
Hur skapar vi attraktiva mötesplatser utifrån ett samverkansperspektiv Marlene Hassel Stockholm 2019-04-02 1 Möjligheter & utmaningar Hur möter vi framtiden? Hur kan vi stärka våra platser och skapa tillväxt
Läs merHållbara platser. Samverkan för regional serviceutveckling
Hållbara platser Samverkan för regional serviceutveckling Projektägare: Västra Götalandsregionen, Näringsliv Projekttid: November 2016-30 juni 2019 Budget: 3 Msek Finansiärer: Tillväxtverket, Länsstyrelsen,
Läs merVad är BID? Tillämpning internationellt och status i Sverige New York. Resultat i Floda och på Vrångö Hur gör man? Nyttan? Avbryt gärna med frågor!
Vad är BID? Tillämpning internationellt och status i Sverige New York Resultat i Floda och på Vrångö Hur gör man? Nyttan? Avbryt gärna med frågor! Samverkan Sävelången Vrångö Definition av BID Ett initiativ
Läs merÅRSKONFERENS MAJ I VÄSTERVIK
ÅRSKONFERENS 29-31 MAJ I VÄSTERVIK VÅR ORGANISATION Ett unikt non-profit nätverk för offentliga och kommersiella stadsutvecklare. Boverket Trafikverket Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Svensk Handel
Läs merTjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15
Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15 Utvecklingsavdelningen Lars Olausson Telefon: 366 41 40 E-post: lars.olausson@vastra.goteborg.se Projekt Göteborgs skärgård Förslag till
Läs merJakten på BID, Business Improvment District Reseberättelse från Skottland och Shetlandsöarna 11 16 nov 2012
Jakten på BID, Business Improvment District Reseberättelse från Skottland och Shetlandsöarna 11 16 nov 2012 Vad har en fiskhandlare från Göteborgs södra skärgård och en fastighetsägare i Innerstaden gemensamt?
Läs merÖverenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs merSVENSKA STADSKÄRNORS BID-modell
SVENSKA STADSKÄRNORS BID-modell BUSINESS IMPROVEMENT DISTRICT AFFÄRSUTVECKLINGSOMRÅDE VÅR ORGANISATION Ett unikt non-profit nätverk för offentliga och kommersiella stadsutvecklare. Boverket Trafikverket
Läs merLevande trygga platser
Levande trygga platser Varför BIDs egentligen? Begreppet BID. Dagsläget för BID-arbete i Göteborg, Västsverige och Sverige. Helena Holmberg, BID-samordnare, BID Gamlestaden, Östra Göteborg Eva Bamberg
Läs merDenna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.
Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,
Läs merLÄGESRAPPORT
LÄGESRAPPORT 2015-12-07 UTVECKLINGSPROGRAM AV SVENSKA PRE-BID-MODELLEN Inger Alfredsson Nationell samordnare för levande orter och livfulla städer BAKGRUND Detta utvecklingsprogram syftar till att stärka,
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH
Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar
Läs merBedömningsgrunder för urvalskriterier och poängbedömning
Bedömningsgrunder för urvalskriterier och poängbedömning Detta dokument beskriver hur LAG (styrelsen) bedömer projekten vid poängbedömning utifrån urvalskriterierna. Villkor (gäller samtliga projekt) Ja
Läs merSamarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet
1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal
Läs merInger Alfredsson Nationell samordnare
Inger Alfredsson Nationell samordnare VÅR ORGANISATION Ett unikt non-profit nätverk för offentliga och kommersiella stadsutvecklare. Boverket Trafikverket Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Svensk Handel
Läs merVÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg
VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens näringslivsutskott
Plats och tid Mölndals stadshus, rum 101 kl. 13:00-15:00 ande ledamöter Övriga närvarande Utses att justera Ulrika Frick (MP) (ordförande) Gabriela Nilsson (M) (vice ordförande) Gun Kristiansson (S) Kajsa
Läs merRapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Läs merRegional överenskommelse
Regional överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och idéburen sektor i Östergötland Avsiktsförklaring Det offentliga och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* har olika roller
Läs merFörslag till ägardirektiv för Business Region Göteborg AB
Bilaga E Styrelsen 1 Diarienummer: 0065/17 Handläggare: Peter Berggren Tel: 031-368 54 56 E-post: peter.berggren@gshab.goteborg.se Förslag till ägardirektiv för Business Region Göteborg AB Förslag till
Läs merEuropeiska socialfonden
Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna
Läs merÖVERSIKT RONNEBY HANDEL & INTRESSEFÖRENING VERKSAMHETSÅR 2017/2018
ÖVERSIKT RONNEBY HANDEL & INTRESSEFÖRENING VERKSAMHETSÅR 2017/2018 VI UTVECKLAR I SAMVERKAN HANDELS- & SERVICEFÖRETAG ALLA BEHÖVS FÖR ATT GÖRA SKILLNAD PÅ RIKTIGT. VI HAR MEDLEMMAR I FLERA BRANSCHER SOM
Läs merÖverenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0
Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.
Läs merHållbar produktutveckling
Hållbar produktutveckling Ulrika Nisser Tillväxtverket Hur utvecklar vi hållbar naturturism Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-05-20 1 Hållbar produktutveckling med fokus på
Läs merÖverenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun
Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.
Läs merDestinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé
Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta
Läs merÄgardirektiv för Göteborg & Co Träffpunkt AB
Bilaga F Styrelsen 1 Diarienummer: 0094/16 Handläggare: Peter Berggren Tel: 031-368 54 56 E-post: peter.berggren@gshab.goteborg.se Ägardirektiv för Göteborg & Co Träffpunkt AB Förslag till beslut i styrelsen
Läs merAntingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet
BEDÖMNINGSGRUNDER Följande dokument beskriver hur LAG bedömer era projekt utifrån urvalskriterier och poängsättning. Grundvillkor Dessa villkor bedöms lika för alla projekt och alla fonder. Villkor Projektet
Läs merFör levande orter och livfulla städer! Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager
För levande orter och livfulla städer! Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager 3 Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager VÅR ORGANISATION Ett unikt
Läs merMall för genomgång av att utvecklingsstrategin är komplett
Mall för genomgång av att utvecklingsstrategin är komplett Åtgärd: Avsnitt i mall för strategin: Villkor (tillräcklig nivå): Sammanfattning 1 JA/NEJ Bedömningsgrund A 1 Det finns en sammanfattning av utvecklingsstrategin
Läs merPolicy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt
Läs merSTOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN
STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN 2013 1 Om detta dokument Detta dokument är en aktivitetsplan för 2013 för projektet Stockholmsstrategin. Stockholmsstrategin bygger på en förstudie som presenterades
Läs merNU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG
NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG Vi vill höja kompetensen inom besöksnäringen i regionen och bredda turistutbudet för våra besökare, men också bygga en långsiktig
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan
Läs merLokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun
Lokal överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun 2018 2023 Överenskommelse Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan
Läs merVerksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018
Verksamhetsplan Kommunstyrelse 2018 Innehållsförteckning Nybro kommuns vision & mål...3 Verksamhetsidé... 4 Budget... 6 Organisation... 7 Mål... 8 Prioriterade områden & strategiska åtgärder... 9 2 Nybro
Läs merFörslag till Verksamhetsplan 2011
1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring
Läs merSamhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län
Tjänsteskrivelse 2015-03-25 Regionledningskontoret Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Förslag till beslut Samhällsentreprenörskap
Läs mer1 (5) Verksamhetsplan 2012
1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen
Läs merSamverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)
Styrande dokument Måldokument Direktiv PROJEKTil Sida 1 (7) Samverkan och dialog Sida 2 (7) Samverkan och dialog... 1 1. Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2
Läs merInternationell strategi
Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en
Läs merUppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap
Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat
Läs merSYFTET är att få en grundläggande utbildning i Svenska Stadskärnors BID-modell.
BILAGA 1 PROCESSEN STEG FÖR STEG BID-modellen löper under ca 18 månader och är uppdelad i sju steg. Samtliga deltagare arbetar tillsammans inom projektet för erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring. Utgångspunkten
Läs merSocialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?
Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan
Läs merVersion Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation
ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och
Läs merRiktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete
Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
Läs merRiktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX
Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun Antagna XXX-XX-XX Tyresö kommun / 2015-04-15 2 (6) Innehållsförteckning 1 Inriktning... 3 2 Prioriterade områden... 3 2.1 Utveckling av kommunens
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och Arbetet med överenskommelsen Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och i Göteborg Överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad
Läs merPolicy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Reviderad av kommunstyrelsen 2018-03-06, 64 Denna
Läs merHärnösands internationella arbete - ny internationell policy
Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv
Läs merAntagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Läs merReviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
Läs merStorstadsintegration. Partnerskap Göteborg
Storstadsintegration Partnerskap Göteborg ETT PROJEKT FÖR ÖKAD INTEGRATION & GEMENSKAP Göteborg är en segregerad stad. Det skiljer stort mellan rika och fattiga stadsdelar vad gäller sysselsättning, hälsa
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande
Läs merSAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN
SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN Samhällsutveckling börjar med den enskilda människans engagemang. Den idéburna sektorn bidrar till ett aktivt medborgarskap som utvecklar
Läs merLLU i nordöstra Göteborg
LLU i nordöstra Göteborg Hållbar utveckling mellan stad och land Peter Rundkvist Projektledare Utveckling Nordost Business Region Göteborg Bakgrund Hösten 2013: Gamla Leader Göta Älv Vänersborg, Trollhättan,
Läs merNATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING
NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING Vem ligger bakom? Den nationella strategin är näringens dokument. Strategin har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer
Läs merInItIatIvet för. socialt ansvar
InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna
Läs merIDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01
IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv
Läs merLokal destinationsutveckling, Case Strängnäs
TJÄNSTEUTLÅTANDE Strängnäs Business Park Handläggare Catarina Berglund Lars Ekström Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:282-011 2017-04-19 1/3 Lokal destinationsutveckling, Case Strängnäs Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merAnsökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag
sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika
Läs merHaninge kommuns internationella program
Haninge kommuns internationella program POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se Dokumenttyp Dokumentnamn Beslutat datum Gäller från
Läs merLokal överenskommelse med föreningslivet 2018
Lokal överenskommelse med föreningslivet 2018 Förslag på nya och reviderade åtaganden per 2017-10-17. Förslaget är utarbetat av föreningslivet och Uppsala kommun i samarbete 1 Lokal överenskommelse med
Läs merRAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND
RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND BAKGRUND I november 2013 fick Tillväxt Gotland frågan om föreningen skulle kunna vara den samlade kraften för näringslivet
Läs merOckelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10
Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -
Läs merUtlysningstext socialt entreprenörskap 2015
Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland
Läs merImplementering av Östgötakommissionens rekommendationer genom partnerskap och överenskommelser.
Implementering av Östgötakommissionens rekommendationer genom partnerskap och överenskommelser. - från politik till praktik Margareta Wandel Strateg kompetensförsörjning och företagande, Region Östergötland
Läs merPlacemaking in the Nordics
#NordicPlacemaking Placemaking in the Nordics Ett co-creation-projekt om hur man skapar trygga och attraktiva platser med stark identitet och stort värde PLACEMAKING IN THE NORDICS Ett co-creation-projekt
Läs merSamarbetsavtal mellan Stockholms stad och Stockholms Akademiska
PM 2012:2 RI (Dnr 003-2187/2011) Samarbetsavtal mellan Stockholms stad och Stockholms Akademiska Forum (StAF) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Stockholms stad avtalar
Läs merStrategiska planen
Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad
Läs merINTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN
INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumentnamn: Internationellt program Dokumentansvarig: Tillväxt/Näringslivsservice Godkänd av: Kommunfullmäktige Version: [1.0] Dokumentdatum: 2018-03-26 KS-2017/00536-15
Läs merVilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring?
Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? - Stor! - På vilket sätt? - Besöksnäringsforum - Sammanhållen besöksnäringspolitik Näringsdepartementet Vilken betydelse har landsbygden för svensk
Läs merK O RT V E R S I O N
KORTVERSION Sedan 2013 är Göteborgs Stads kulturprogram ett styrdokument för alla verksamheter i Göteborgs Stad. Kulturprogrammet visar hur Göteborg ska utvecklas till en ledande stad för konst, kultur
Läs merÖverenskommelse om idéburet offentligt partnerskap. Skåneveckan för psykisk hälsa
Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Skåneveckan för psykisk hälsa 2019-2021 Idéburet offentligt partnerskap (IOP) Skåneveckan för psykisk hälsa Överenskommelse om Idéburet offentligt partnerskap/iop
Läs merStrategi för EU- och internationellt arbete/ antagande
Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun
Läs merRådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd
Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin
Läs merSamverkan i lokalsamhället- Det goda samarbetet
Samverkan i lokalsamhället- Det goda samarbetet Trygghet och säkerhet Sollentuna kommun Övergripande syfte med förarbetet inom trygghetsoch säkerhet i Sollentuna kommun Det övergripande syftet är att öka
Läs meren halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.
en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi
Läs merInternationell strategi. för Gävle kommun
Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com
Läs merÖverenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn
Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen
Läs merPlattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!
Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd
Läs merMedlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23
Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera
Läs merFramtagen av Svensk Turism AB i samarbete med aktörer och samarbetsorganisationer i svensk besöksnäring
Framtagen av Svensk Turism AB i samarbete med aktörer och samarbetsorganisationer i svensk besöksnäring Vad är en nationell strategi för besöksnäringen, vad ska den vara bra för och hur berör den Kalmar
Läs merHur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?
Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Eva Hägglund Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 1 Hållbar stadutveckling SKL:s Positionspapper
Läs merÖverenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland
Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland 2008 undertecknades en nationell överenskommelse mellan regeringen, Sveriges kommuner och Landsting och organisationer från den idéburna
Läs merCitylab - What s in it for me?
Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång
Läs merÖverenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor. Antagen av kommunfullmäktige 31 januari
Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor Antagen av kommunfullmäktige 31 januari 2019 16 1(5) Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor Överenskommelsens parter Parterna är
Läs mersamverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen
ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merSTRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX
STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...
Läs merInItIatIvet för. miljö ansvar
InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera
Läs merSundbybergs stads näringslivspolicy 1
KOMMUNKONTORET 2013-04-05 1 (5) Sundbybergs stads näringslivspolicy 1 Övergripande mål Grunden för välfärd för Sundbybergs stads invånare är en hållbar och långsiktig ekonomisk tillväxt. Företagandet är
Läs merCSR-strategi. Koncernen Stockholm Business Region
Bilaga 1 CSR-strategi Koncernen Stockholm Business Region Sammanfattning För att systematiskt styra det sociala hållbarhetsarbetet inom Stockholms Stadshus AB och dotterbolagen har kommunfullmäktige i
Läs merVi måste ha drömmar och lusten at t för verk liga dem DESTIN AT IONSU T V ECK LING & TURISM
Vi måste ha drömmar och lusten at t för verk liga dem DESTIN AT IONSU T V ECK LING & TURISM Det här Vi erbjuder vet vad som vi krävs Bjerkne & Co hjälper Idag investerar destinationer, städer, organisationer
Läs mer