Implementering av BBIC-projektet i socialtjänstens organisationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Implementering av BBIC-projektet i socialtjänstens organisationer"

Transkript

1 Implementering av BBIC-projektet i socialtjänstens organisationer En studie av den lokala organiseringen av projektet Barns behov i centrum Av Staffan Johansson Delrapport från utvärderingen av projektet Barns behov i centrum

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Underlag från experter. Det innebär att det bygger på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet som tas fram av huvudsakligen externa experter på uppdrag av Socialstyrelsen. Experternas material kan ge underlag till myndighetens ställningstaganden. Författarna svarar själva för innehåll och slutsatser. Socialstyrelsen drar inga egna slutsatser. Artikelnummer: ISBN: Sättning: Per-Erik Engström Omslag: Iwa Wasberg Tryckeri: KopieCenter, Stockholm, oktober 2004

3 Förord BBIC Barns behov i centrum är ett nationellt projekt som drivs av Socialstyrelsen tillsammans med sju projektkommuner/kommundelar. Målet är att utveckla ett enhetligt system för handläggning och dokumentation inom den sociala barnavården som alla kommuner i landet kan få tillgång till. Projektet beräknas vara slutfört och klart för spridning under år Inom ramen för det pågående BBIC-projektet har tre utvärderingar gjorts varav denna studie är den ena. De andra utvärderingarna är studien Barnavårdsutredningar på nya grunder av Bodil Rasmusson (Socialhögskolan Lund 2004) samt Utvärderingsmöten i BBIC en studie av barns delaktighet och medbestämmande av Bodil Rasmusson, Ulf Hyvönen & Lina Mellberg (Socialstyrelsen 2004). Utöver dessa utvärderingar gör även Socialstyrelsen löpande uppföljningar av projektet. Eftersom utvärderingarna och uppföljningarna genomförts parallellt med det pågående utvecklingsarbetet används underlagen från dessa för att få information om i vilken riktning utvecklingsarbetet är på väg, men även som underlag för korrigeringar i projektets olika delar. Socialstyrelsen kommer att sammanställa de samlade resultaten av BBIC-projektet i en slutrapport under Föreliggande rapport, som är ett av utvärderingsunderlagen i BBIC, handlar om implementeringen av BBIC-projektet i projektkommunerna. Rapporten bygger på fallstudier i fyra av projektkommunerna och omfattar dels granskningen av officiella dokument, dels personliga intervjuer med kommunernas handläggare, chefer och politiker. I studien analyseras förutsättningarna för att införa BBIC i kommunerna och de organisatoriska villkoren för framgångsrikt implementeringsarbete. Rapporten kommer att ge vägledning för den fortsatta spridningen av BBIC. Studien har finansierats av Socialstyrelsen och utförts av docent Staffan Johansson, Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet. Kontaktperson på Socialstyrelsen har varit projektledare Kjerstin Bergman. Den vetenskapliga granskningen har professor Gunvor Andersson, ledamot av BBIC:s vetenskapliga råd gjort. Rapporten har också behandlats vid ett internseminarium vid Förvaltningshögskolan i Göteborg. Författaren svarar själv för innehåll och slutsatser. Rapporten vänder sig till personal inom socialtjänsten som i sin verksamhet konfronteras med implementering av projekt och utvecklingsarbete. Den riktar sig också till utvärderare, lärare och studenter vid olika högskoleutbildningar, samt till andra som intresserar sig för implementering som fenomen i socialtjänstens organisationer. 3

4 Rapporten är ett viktigt bidrag när det gäller att förstå vilka mekanismer som kan äventyra eller ge framgång i lokalt förändringsarbete. Den fyller också en del av kunskapsluckan inom implementeringsområdet. Inger Widén Cederberg 4

5 Innehåll Sammanfattning BBIC ett transnationellt koncept för social barnavård. 10 BBIC ett nytt arbetssätt inom social barnavård Studiens syfte och frågeställningar Metod och urval av studieobjekt Rapportens fortsatta disposition Tidigare forskning om implementering teoretisk referensram och undersökningsmodell Forskning om implementering av program och arbetsmetoder Implementering som översättning Implementering via projekt Undersökningsmodell Gunnareds stadsdelsnämnd i Göteborgs kommun Organisatoriskt sammanhang Intervjustudien Sammanfattande kommentarer Helsingborgs kommun Organisatoriskt sammanhang Intervjustudien Sammanfattande kommentarer Luleå kommun Organisatoriskt sammanhang Intervjustudien Sammanfattande kommentarer Uppsala kommun Organisatoriskt sammanhang Intervjustudien Sammanfattande kommentarer

6 Analys organiseringen av de lokala utvecklingsarbetena Ett attraktivt koncept? Allmänna förutsättningar för att implementera BBIC Lokala organisatoriska förutsättningar för att implementera BBIC Organisatoriska förutsättningar för ett framgångsrikt implementeringsarbete Slutsatser och rekommendationer Några rekommendationer Referenser Bilagor 1. Förteckning över intervjuade personer Intervjumall

7 Sammanfattning BBIC Barns behov i centrum är beteckningen på ett nytt sätt att arbeta inom social barnavård. Det är ett slags kvalitetssystem som ska förbättra utredning, planering och uppföljning, och det syftar till att stärka barns ställning inom den sociala barnavården. Målet med BBIC är att utveckla ett enhetligt system för dokumentation och uppföljning som alla kommuner i landet på sikt ska få tillgång till. Dokumentationssystemet består av en serie formulär som följer hela ärendegången, från anmälan, ansökan och utredning till uppföljning av insatser. BBIC har hämtat inspiration från Storbritannien och drivs nu som ett projekt där Socialstyrelsen samarbetar med sju kommuner/kommundelar. I BBIC-projektet prövar Socialstyrelsen i samverkan med försökskommunerna även nya sätt att organisera förändringsarbete nya projektstrategier där tonvikten ligger på kommunernas egna resurser och drivkrafter. Som stöd i detta arbete har varje kommun bildat lokala så kallade implementeringsteam. Trots likartade implementeringsstrategier har kommunerna haft viss handlingsfrihet att organisera sina förändringsprojekt på olika sätt. Det är därför angeläget att på ett systematiskt sätt ta tillvara kommunernas erfarenheter under försöksperioden, i det fall det kommer att bli aktuellt att införa BBIC i samtliga svenska kommuner. Socialstyrelsen gav docent Staffan Johansson, Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet, i uppdrag att undersöka hur utvecklingsarbetet har organiserats. Syftet med uppdraget var att beskriva hur man i de olika försökskommunerna har organiserat sina lokala BBIC-projekt, förklara varför man har organiserat dem som man har gjort, och då också förklara sambandet mellan organiseringssätt och uppnådda resultat i förändringsarbetet. Studien är komparativ, och som hjälpmedel vid analysen används begrepp och modeller från implementeringsforskning och projektforskning. Som övergripande metod att samla data från de lokala BBIC-projekten valdes fallstudier, vilket bland annat innebär att olika slags empiriskt material personliga intervjuer och officiella dokument har använts. Fallstudiekommunerna valdes ut med syfte att fånga in kommuner med olika implementeringsförutsättningar. De kommuner som valdes ut var Göteborg (Gunnared), Helsingborg, Luleå och Uppsala. I fallbeskrivningarna presenteras de lokala projektens bakgrund, utveckling och resultat. Där identifieras också faktorer som kan förklara skillnader i uppnådda resultat. Vissa av dessa faktorer är kända från tidigare implementeringsforskning, till exempel betydelsen av att tillämparen har god kännedom om implementeringsobjektet, samt vilja och förmåga 7

8 att genomföra implementeringen. Andra faktorer av betydelse är relaterade till förhållandet mellan projekten och deras omgivning, särskilt relationen till den permanenta linjeorganisation där implementeringen ska genomföras. Utvecklingsprojektets organisationsform (teamets auktoritet, status och kompetens och därmed dess inflytande över implementeringsmiljön) liksom implementeringsmiljöns mottaglighet (linjeorganisationens passform och förändringsorientering, ledningens attityder och förekomsten av konkurrerande projekt) kan förklara uppnådda resultat. Även Socialstyrelsens agerande liksom vissa lokala händelseförlopp har betydelse för de uppnådda resultaten. Fallstudierna illustrerar tydligt den organisatoriska komplexiteten kring ett implementeringsförsök. Den visar också på svårigheten att fånga in och avgränsa implementeringsobjektet, och därmed också på att säkert fastställa huruvida förväntade resultat har uppnåtts. I analysen används också begreppet kontextuell osäkerhet som förklaring på uppnådda resultat. Den visar att olika grad av vertikal och horisontell osäkerhet kan förklara skillnader i uppnådda resultat för projekten. Ett projekt som verkar under låg vertikal och horisontell osäkerhet kan ägna tillgänglig energi och tankemöda åt själva arbetsuppgiften, just eftersom det har entydigt stöd från sina uppdragsgivare och har hög legitimitet hos de organisationer som är beroende av projektets verksamhet och resultat. Studiens lärdomar bedöms kunna användas också vid andra implementeringsförsök inom välfärdsområdet. De intervjupersoner som medverkat i projekten var förhållandevis eniga om vilka lärdomar deras utvecklingsarbete givit inför en eventuell implementering i full skala. Råden skulle kunna sammanfattas i de tre begreppen: tid, resurser och förankring. Flera av de intervjuade påpekade att det är viktigt att inse vidden av BBIC innan man tar ställning till eventuell implementering, och att man inser att förändringar på djupet av detta slag tar längre tid än väntat. Många ansåg också att de blivit medvetna om organiseringens betydelse och särskilt hur viktigt det är att förankra beslut och arbetsprinciper bland chefer och politiker. De flesta intervjuade ansåg också att förändringar och ambitionshöjningar av detta slag inte kan genomföras utan resurstillskott. Studiens slutsatser och rekommendationer ligger väl i linje med dessa synpunkter. Inför en eventuell implementering av BBIC i samtliga Sveriges kommuner är det angeläget att inleda ett sådant arbete med att sätta in alla berörda (politiker, socialtjänstemän, brukarna och deras organisationer) i frågan, och involvera dem i en diskussion om såväl värdegrund som de mer administrativa aspekterna. Det är viktigt att påpeka att Sveriges kommuner åtnjuter stor självständighet. Därför är det särskilt viktigt att de administrativa aspekterna på BBIC inte överarbetas utan kan anpassas till de lokala förutsättningar som råder. Det finns skäl att påminna om att samtliga sju försökskommuner är med svenska mått mätt stora kom- 8

9 muner där den minsta har en befolkning på invånare. Trots att de flesta kommuner numera har specialistfunktioner för barn- och ungdomsverksamhet inom individ- och familjeomsorgen, så finns helhets- och familjeprincipen ändå kvar i många, och särskilt i små kommuner. Förutsättningarna att arbeta med mer specialiserade och målgruppsorienterade arbetsmodeller är sannolikt annorlunda i sådana kommuner. Det är vidare viktigt att det görs en realistisk tid- och resursplan för implementeringen och att verksamhetsföreträdarna involveras i denna planering. Det är dessutom viktigt att ansvaret för implementeringen ges till socialtjänstens linjeorganisation. Detta utesluter dock inte att det i kommunerna etableras lokala projekt med ansvar för stöd och uppföljning av implementeringsarbetet, som kan samordna detta arbete med lokala förvaltningsledningar, nämnder och med centrala myndigheter. Avslutningsvis ska påpekas att det svåraste i förändringsarbete ofta inte är att införa det nya, utan att utrangera det gamla. Förändringsprocesser inom välfärdssektorns organisationer är sällan renodlade rationella processer styrda av effektivitetskrav. De är nog lika mycket politiska processer präglade av intressekonflikter och etiska-moraliska överväganden. Studier av utvecklingsarbete och införande av avgränsade koncept ger unika möjligheter att förstå vad som egentligen händer i lokala förändringsprocesser. Studien av BBIC har visat att fruktbara sådana hjälpmedel för analys kan hämtas från det organisationsteoretiska området. 9

10 BBIC ett transnationellt koncept för social barnavård BBIC ett nytt arbetssätt inom social barnavård BBIC Barns behov i centrum är beteckningen på ett nytt sätt att arbeta inom social barnavård. Det är ett kvalitetssystem som ska förbättra utredning, planering och uppföljning, och som syftar till att stärka barnens ställning i den sociala barnavården, ett mål som också står i samklang med FN:s barnkonvention. Visionen är att barn som är föremål för socialtjänstens insatser ska ha samma förutsättningar för ett gott liv som andra barn. Målet med BBIC är att utveckla ett enhetligt system för dokumentation och uppföljning som alla kommuner i landet på sikt ska få tillgång till. Projektet innefattar också utvecklingen av ett informationssystem om den sociala barnavården med vars hjälp det kommer att bli möjligt att sammanställa uppgifter på både lokal och nationell nivå. BBIC-projektet kan delvis ses som svaret på den kritik som kommunerna fått från justitieombudsmannen och riksdagens revisorer för bristande kvalitet i arbetet med familjevårdsplacerade barn. Kritiken har framför allt gällt att barnen sällan har kommit till tals under placeringarna och att det ofta har saknats planer för vården. En annan ambition är att försöka komma tillrätta med de brister i handläggningen och dokumentationen av barnavårdsutredningar som rapporterats (Socialstyrelsen 1998, Socialstyrelsen 2001). BBIC har hämtat inspiration från Storbritannien och drivs nu som ett projekt där Socialstyrelsen samarbetar med sju kommuner/kommundelar. BBIC-konceptet tar sin utgångspunkt i att barnets grundläggande behov ska fångas upp och bedömas utifrån följande sju behovsområden: hälsa, utbildning, känslo- och beteendemässig utveckling, identitet, familj och sociala relationer, socialt uppträdande och klara sig själv. Barnets behov sätts i relation till föräldrarnas förmåga och faktorer i den omgivande miljön. Detta illustreras genom BBIC-triangeln, se längst ner på motstående sida (www.sos.se/socialtj/bbic/bbicnytt.htm). Som stöd i socialsekreterarnas arbete utvecklas inom ramen för BBIC ett heltäckande dokumentationssystem som består av en serie formulär. Dessa är uppbyggda efter BBIC-triangeln och följer hela ärendegången från anmälan/ansökan och utredning till uppföljning av insatser. En viktig del i det svenska utvecklingsarbetet är att i nära samarbete med projektdeltagarna anpassa de engelska formulären till svenska förhållanden. Formulären i nedanstående översikt har prövats i det svenska projektet. 10

11 Konsultationsdokument Utredningsplan Skola Förskola Konsultationsdokument Läkare Ansökan Utredning Vårdplan Placeringsinformation Behandlingsplan Uppföljning Anmälan Fördjupningsfrågor 0 2 år 3 4 år 5 9 år år 15+ år Förhandsbedömning Bedömningsoch insatsformulär 5 9 år år 15+ år Samrådsdokument Barn Föräldrar Vårdgivare Uppföljningen av insatser ska också förbättras genom BBIC. För barn som är placerade i familjehem eller på institution ska uppföljningen ske i form av utvärderingsmöten. Den övergripande fråga som uppföljningen ska ge svar på är: Klarar samhället av att ge barnet samma vård som barn kan förväntas få av föräldrar när barnen bor hemma? Utvärderingsmötet ska enligt modellen ledas av en oberoende ordförande som inte har något ansvar för själva ärendet. Den oberoende ordföranden förväntas skaffa sig goda kunskaper om barnet och dess situation, och om möjligt har han/hon denna roll under barnets hela placeringstid. Före mötet försöker den oberoende ordföranden träffa barnet enskilt. Att den oberoende ordföranden inte är ansvarig för barnets vård förväntas kunna underlätta mötessituationen för alla inblandade. BBIC-triangeln 11

12 Arbetet med att utveckla och implementera BBIC sker i nära samverkan med flera forskare. I Rasmusson (2004) utvärderas användningen av BBIC utifrån ett socialarbetarperspektiv. Ett annat utvärderingsuppdrag genomfört av Rasmusson, Hyvönen och Mellberg (Socialstyrelsen 2004) handlar om att studera barns delaktighet och medbestämmande vid de så kallade utvärderingsmötena. BBIC är inte enbart ett nytt angreppssätt inom barnavården. I BBICprojektet prövar Socialstyrelsen, i samverkan med försökskommunerna, även nya sätt att organisera förändringsarbete nya projektstrategier. Sättet att organisera utvecklings- och förändringsarbete baseras dels på tidigare erfarenheter då Socialstyrelsen har samverkat med olika kommuner (Johansson, Löfström & Ohlsson 2000), dels på lärdomar från Storbritanniens implementering av LACS, den engelska förlagan till BBIC (Bergman 2001). BBIC-projektet leds från Socialstyrelsen men bygger i hög grad på de medverkande kommunernas engagemang och delaktighet. Tonvikten ligger på kommunernas egna resurser och drivkrafter. Som stöd i detta arbete har varje kommun bildat lokala implementeringsteam. Trots likartade implementeringsstrategier har kommunerna haft viss handlingsfrihet att på olika sätt organisera sina förändringsprojekt. En av förklaringarna till denna skillnad är att kommunernas lokala organisatoriska förutsättningar skiljer sig åt, men variationen kan också bero på olika idéer om hur man bedriver förändringsarbete på ett framgångsrikt sätt. Hur som helst är det angeläget att på ett systematiskt sätt ta tillvara på de gjorda erfarenheterna under försöksperioden i det fall det kommer att bli aktuellt att införa BBIC i samtliga svenska kommuner. Studiens syfte och frågeställningar Tidigare forskning har visat att det kan vara svårt att implementera politiskt fattade beslut på ett planmässigt sätt. Forskning har också visat att implementeringsarbete och förändringsprojekt inom socialtjänsten organiseras på varierande sätt, och att de olika sätten har både för- och nackdelar. I nästa kapitel görs ett nedslag i denna forskning, och där argumenteras också för att särskilt studera förändringsprojekt och särskilt deras relationer med omgivningen (Sahlin-Andersson & Söderholm 2002). Omgivningen innefattar vanligen två analysnivåer, dels projektens interaktionsmiljö som består av uppdragsgivare, finansiärer och andra aktörer som projekten måste samverka med för att kunna utföra sin arbetsuppgift (Kreiner 1995; Löwendahl 1995; Blomqvist och Packendorff 1998; Engwall 2002), dels projektens institutionella miljö som innefattar de normer, föreställningar och myter som finns i samhället om hur organisationer i allmänhet och projekt i synnerhet bör styras (Meyer & Rowan 1977; DiMaggio & Powell 1991; Engwall 1995; Sahlin 1996). Denna kontextuella metod 12

13 för att studera projekt har använts också i egen forskning (Johansson m.fl. 2000) och beskrivs mer utförligt i nästa kapitel. BBIC är egentligen ett typiskt förändringsprojekt om än av synnerligen strategisk betydelse för svensk social barnavård. BBIC är intressant också på så sätt att det baseras på ett transnationellt koncept och är som sådant också föremål för komparativ forskning. I ett forskningsprojekt som leds av Lennart Nygren vid Umeå universitet jämförs konceptets implementering och användning i Australien, Kanada, Storbritannien och Sverige (Nygren 2003). Det är inte osannolikt att sådana internationella koncept blir vanligare i framtiden. Det är därför särskilt viktigt att ta tillfället i akt att studera och jämföra hur BBIC-projekten har organiserats lokalt och att ta tillvara dessa lärdomar om arbetssättet ska implementeras på bred front i Sveriges kommuner. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur man i de olika försökskommunerna har organiserat sina lokala BBIC-projekt, undersöka varför man har organiserat dem som man har gjort, och också förklara sambandet mellan organiseringssätt och uppnådda resultat i förändringsarbetet. Förändringsarbetet innehåller både en värdegrund och mer praktiska verktyg. Båda aspekterna kommer att undersökas, men när det gäller verktyg är det testversionen av BBIC-formulären från november 2001 som står i fokus. Det är viktigt att påpeka att formulären som prövas är testversioner som skapats i enkla Word-mallar, och att de slutgiltiga formulären vid en eventuell fullskaleimplementering kommer att lanseras tillsammans med förslag på hur ett handläggarvänligt IT-stöd bör vara utformat. Viktiga frågor som behöver besvaras för att uppnå studiens syfte är: 1. Hur ser olika aktörer lokalt (inom projekten och i driftorganisationen) på målen för BBIC och vad som ska uppnås med projektet? Hur stor enighet finns det kring dessa mål och framgångskriterier inom och mellan de olika försökskommunerna? 2. Hur och varför har man i kommunen organiserat sig som man gjort under utvecklingsarbetet? Vilken handlingsfrihet har man känt inför gjorda val? Vilken relation har projektet haft till den permanenta organisationen och vilken betydelse har denna relation haft? Vilken roll har aktörer utanför försökskommunen (t.ex. från Socialstyrelsen och andra försökskommuner) spelat vid de vägval som gjorts under projektets gång? 3. Hur ser olika aktörer på det som har uppnåtts genom projektet? I vilken grad har de mål som ställdes upp inför projektarbetet uppnåtts? Vilka andra positiva eller negativa effekter har uppstått? Vilka erfarenheter från utvecklingsarbetet är viktiga att beakta vid en eventuell implementering i andra kommuner? Studien är komparativ, och som hjälpmedel vid analysen används begrepp 13

14 och modeller från implementeringsforskning och projektforskning. Analysmodellen utvecklas i nästa kapitel. Metod och urval av studieobjekt Som övergripande metod att nå kunskap om de lokala BBIC-projekten valdes fallstudier, vilket bland annat innebär att olika slags empiriskt material används. Grundtanken med fallstudier är att det studerade fenomenet bäst förstås i sitt sammanhang och att kombinationen mellan olika slags data tillsammans kan ge en mer utvecklad förståelse än alternativet att enbart förlita sig på en typ av data. I det här fallet kompletteras dokumentanalysen (såväl gemensam som lokal dokumentation av projektet och dess omgivning) med personliga intervjuer (med aktörer som medverkat i utvecklingsprojekt och aktörer som följt projektet på avstånd i den permanenta organisationen). Socialsekreterare, andra handläggare men också chefer och politiker är intervjupersoner (se bilaga 1). Fallstudiemetodik ger möjlighet till att deduktivt pröva variabler identifierade i tidigare forskning såväl som att induktivt få fram händelser och lokala förhållanden som förfaller ha stor betydelse för händelseförlopp och resultat (se t.ex. Flyvbjerg 1991; Yin 1994). Intervjuerna har i stor utsträckning bestått av aktörernas redogörelser för händelseförloppen i utvecklingsarbetena, som sedan har jämförts sinsemellan och vävs samman till mer eller mindre gemensamma berättelser (jämför Czarniawska 1997), men också av halvstrukturerade frågor kopplade till variabler som identifierats i tidigare forskning (se bilaga 2). Fyra fallstudier bedömdes vara ett tillräckligt antal för att inrymma ett variationsrikt empiriskt underlag. De urvalskriterier som valdes ut var socioekonomisk miljö, kommunstorlek, formell organisationsstruktur, organisatorisk turbulens, utvecklingsarbetets varaktighet och förändringskultur. Med socioekonomisk miljö avses variation av socioekonomiska variabler som inkomstnivå, andelen invånare med utländsk härkomst och relativ förekomst av barnavårdsutredningar (Björklinge-Bälinge vs Gunnared). Kommunstorlek talar för sig själv, men syftet var att bland de relativt stora försökskommunerna inkludera representanter från både storstad och något mindre stora städer (Luleå vs Göteborg). Med formell organisationsstruktur avses variation mellan å ena sidan formell linjestruktur och å andra sidan beställar- och utförarstruktur (Luleå vs Helsingborg). Med organisatorisk turbulens avses frekvens av organisationsförändringar (Gunnared och Luleå vs Helsingborg och Uppsala). Med utvecklingsarbetets varaktighet avses dels kommuner som deltagit i föregångaren till BBIC (Helsingborg, Luleå och Uppsala medverkade i det s.k. Dartingtonprojektet), dels kommuner som enbart deltagit i BBIC (Gunnared). Med förändringskultur avses vana vid utvecklings- och förändringsarbete. Samtliga utvalda kommuner förefaller tillhöra denna kategori genom sin vilja att 14

15 medverka i utvecklingsarbetet, men kanske har några, särskilt Helsingborg, ett särkilt renommé inom denna kategori. Urvalet av försökskommuner har stämts av med Socialstyrelsens projektansvariga. Rapportens fortsatta disposition Efter detta inledande kapitel följer i kapitlet Tidigare forskning om implementering teoretisk referensram och undersökningsmodell en presentation av tidigare forskning om implementering i allmänhet och implementering via projekt i synnerhet. Syftet med kapitlet är att utveckla en analysmodell för att identifiera faktorer som kan förväntas främja respektive försvåra implementering av BBIC i olika kommuners socialtjänstorganisationer. I kapitlen som sedan följer presenteras fallstudier om det lokala utvecklings- och implementeringsarbetet i Gunnared/Göteborg, Helsingborg, Luleå och Uppsala kommuner. I rapportens näst sista kapitel Analys organisering av de lokala utvecklingsarbetena jämförs och analyseras fallstudierna bland annat med hjälp av de variabler som identifierades i det andra kapitlet. I det avslutande kapitlet Slutsatser och rekommendationer dras studiens slutsatser. Där sammanfattas även studiens erfarenheter i form av rekommendationer inför en eventuell fullskaleimplementering av BBIC och inför nya framtida försöksprojekt inom socialtjänsten. 15

16 Tidigare forskning om implementering teoretisk referensram och undersökningsmodell Forskning om implementering av program och arbetsmetoder Frågan om hur implementering av politiska beslut, reformer och program går till inom offentlig förvaltning ansågs länge vara ett trivialt och ointressant led i policyprocessen. Bland de flesta statsvetenskapliga och andra förvaltningsforskare fanns intresset på den politiska processen fram till beslutet; själva genomförandet sågs som en ren expeditionsåtgärd och ansågs vara oproblematisk. Även inom organisationsteorin såg man länge på organisationer som verktyg (grundformen organon är det grekiska ordet för verktyg) som deras huvudmän kunde disponera efter eget skön för att förverkliga sina mål (Taylor 1947; Fayol 1965; Weber 1983). Forskningen om implementering av politiska beslut utgick därför länge från en rationalistisk modell där förvaltningen antas vara ett lydigt instrument för beslutsfattarna. Synen på implementering kom dock att förändras från början av talet genom modern organisationsforskning och internationell implementeringsforskning. Jeffrey Pressmans och Aaron Wildavskys klassiska bok Implementation How great expectations in Washington are dashed in Oakland (1973) beskriver vad som händer på vägen mellan politiska intentioner ( the great society ) och förväntade lokala åtgärder (för hemlösa arbetslösa). Pressman och Wildavsky visade bland annat att projekt ofta baseras på en bristfällig problemanalys, att beslut och genomförande är svåra att särskilja, att tidsaspekten ofta undervärderas och att det ofta finns stora samordningsproblem i tillämpningsledet. Studien följdes av fler empiriska implementeringsstudier. En slutsats av dessa implementeringsstudier var att framgångsrik implementering kräver klart formulerade mål och strategier kunskaper om orsak-verkansamband, kompetent organisationsledning, stöd från viktiga intressentgrupper (bland politiker, tjänstemän och målgrupper), samt tillräckliga resurser (inklusive utbildning och incitament), samt kontrollsystem så att man kan följa upp och mäta måluppfyllelse och återkoppla till ledningen. Ett annat sätt att utrycka saken är att tillämparen måste förstå beslutet, kunna genomföra det och inte minst vilja genomföra det (van Meter & van Horn 1975). Så småningom blev den implementeringsforskning som baserades på 16

17 top-down-modellen utsatt för kritik från andra förvaltningsforskare. Vissa kritiker tyckte att man borde bredda definitionen av implementeringsbegreppet och vända på perspektivet. De började i stället studera arbetsvillkoren för de tjänstemän gräsrotsbyråkraterna som har till uppgift att verkställa politiska beslut och program längst ute i frontlinjen bland medborgarna. Michael Lipskys Street Level Bureacracy från 1980 är en klassiker som visar att många offentliga tjänstemän socialarbetare, lärare, sjuksköterskor, läkare, poliser har (och måste ha) stor handlingsfrihet i sitt dagliga arbete och att det är de snarare än politikerna och toppbyråkraterna som utformar politiken inom sitt område. För att kunna arbeta som gräsrotsbyråkrat kan man inte följa regler strikt, man måste ta individuella hänsyn. Eftersom dessa tjänstemän normalt sett har ett överskott av arbetsuppgifter och en begränsad tillgång till tid så tvingas dessa och inte politikerna utforma sina egna rutiner, prioriteringar och beslut. Detta innebär att den traditionella definitionen av implementering genomförande av beslut är både orealistisk och alltför snäv. Enligt Lipsky (1980) utvecklas policy i den dagliga kontakten mellan personal och allmänhet när problem blir lösta från fall till fall. Top-down-perspektivet blir alltså orealistiskt inom många verksamhetsområden och måste därför ersättas med ett bottom-up-perspektiv. Den svenske statsvetaren Benny Hjern har vidareutvecklat bottom-upperspektivet i implementeringsforskningen med hjälp av organisationsteori och nätverksanalys. Enligt Hjern bör implementeringsforskaren intressera sig för hur människor faktiskt organiserar sig för att lösa sociala problem och hur policyproblemen definieras och angrips av relevanta samhällsaktörer. Hjern har utvecklat begreppet implementeringsstruktur som ett analytiskt redskap för att identifiera de relevanta aktörer (såväl enskilda människor, grupper och organisationer) som har det gemensamt att de ser det som sin uppgift att arbeta med ett policyproblem (Hjern & Porter 1981; Hjern 1983). Som framgått ovan är top-down- och bottom-up-perspektiven på implementering inte helt förenliga. De beskriver inte bara olika strategier utan också olika analysobjekt. Enligt Rothstein (1994) är debatten mellan de båda perspektivens företrädare en pseudodiskussion där man blandar ihop normativa och teoretiska problem genom att diskutera vilken forskningsmetod som är mest ändamålsenlig. Enligt Rothstein har den traditionella (top-down-)forskningen undervärderat kravet på politisk legitimitet för en framgångsrik implementering. Bottom-up-perspektivet har sett utifrån en normativ utgångspunkt visserligen fördelen att det kan hantera osäkerhet och oförutsägbarhet på ett flexibelt sätt, men är problematiskt i sin utgångspunkt eftersom det utgår ifrån att det förvaltningen faktiskt gör alltid ses som legitimt av omvärlden. Därför är inte enbart programmets faktiska innehåll och organisering avgörande för om implementeringen 17

18 kommer att lyckas. Minst lika viktig är programmets politiska legitimitet. Till detta kommer att de nämnda faktorerna måste ses i ett dynamiskt perspektiv. Bristerna kan antingen vara av substantiell eller processuell karaktär. Framgång kräver alltså att samtliga dessa villkor uppfylls. Det finns med andra ord alltid stora risker för misslyckande (Rothstein 1994; för en översikt över diskussionen om top-down och bottom-up-perspektiven, se Björkemarken 1995). Trots att implementeringsforskningen har utvecklats under de senaste decennierna har den, enligt min uppfattning, inte lyckats hantera två inneboende problem. Det ena problemet är att implementeringsobjektet inte har problematiseras tillräckligt. Implementeringsforskningen har inte gjort någon avgörande skillnad mellan att implementera å ena sidan tydliga beslut såsom höjt barnbidrag från 800 till 900 kronor, och å andra sidan beslut om att implementera en ny värdegrund utifrån socialtjänstlagens portalparagraf. Det andra problemet har kopplingar till det första och avser det grundläggande problemet som finns i alla gräsrotsbyråkratier, nämligen att ta hänsyn till det andra som pågår vid sidan om när något nytt ska införas. Det vill säga att förklara vad som händer med det som utrangeras när det nya införs. Implementering som översättning Det har i tidigare implementeringsforskning inte funnits några särskilt bra modeller som förklarar hur det egentligen går till när en viss policy sprider sig bland olika aktörsgrupper. Det som sprids idéer, koncept, metoder och arbetssätt problematiseras inte utan ses som konstanta fenomen. I den vidareutveckling av nyinstitutionalismen där skandinaviska forskare (t.ex. Czarniawska & Sevon 1996) lämnat viktiga bidrag är möjligheten till justering och anpassning av idéer och koncept själva förutsättningen för deras spridning mellan olika aktörer och organisationer. I denna skandinaviska nyinstitutionalism som utvecklats under det senaste decenniet och som har hämtat teoretisk inspiration från sociologer som Latour (1986) och Callon (1986) är begreppet översättning centralt. Översättningsteoretikerna intresserar sig för hur idéer färdas och vad som händer med idéerna under resorna. De vänder sig mot den dominerande diffusionsmodellen som förklaring till idéers förflyttning i tid och rum. Enligt diffusionsmodellen, som tycks vara förutsatt i tidigare implementeringsforskning, är det idéernas interna egenskaper som är drivkraften bakom deras spridning, och bakslag kan endast förklaras av bristande kanalkapacitet eller tröga intellekt. Enligt översättningsmodellen är det aktörer i nätverk som är energikällan, men för att de ska vara villiga att ta sig an och föra koncept vidare, krävs det att de har möjlighet att anpassa konceptet efter sina egna intressen. Själva förutsättningen för idéspridning är alltså att 18

19 idén förändras när den sprids. Czarniawska och Joerges (1996) identifierar fem stadier i denna process: 1. Losskoppling/lösryckning, när inspiration till idén hämtas från en tid/plats till en annan tid/plats. 2. Förpackning, när idén översätts till en prototyp, modell eller kod som kan presenteras vidare i fältet. 3. Den resande idén, när idén blir presenterad vidare i fältet. 4. Omsättning till handling lokalt, när modellen möter den befintliga praktiken där den tillämpas. 5. Till slut sluter sig sanktionens svarta låda om idén och gör den till en för-givet-tagen institution, som i sin tur behöver ryckas loss och bli omtolkningsbar för att den ska kunna resa i tid och rum igen. Företagsekonomerna Fernler (1996) och Blomqvist (1996) har studerat beställar- och utförarorganisationer i svenska kommuner och visat på svårigheten att på ett lokalt plan genomföra ett koncept som helt följer förlagan. Det är först när det justeras som det blir attraktivt att tillämpa. Handlingsfriheten är dock inte obegränsad utan avgörs både av ens organisationsidentitet och av det organisatoriska fält som man ingår i. Erlingsdottir (1999) visar i en studie som handlar om att införa kvalitetstänkande (TQM) och laboratorieackreditering inom sjukvården att den också avgörs av konceptet som sådant och av särskilda organisationer som kontrollerar tillämpningen av vissa koncept. En slutsats blir att det är möjligt för kontrollerande myndigheter att minska den lokala variationen, men att detta kräver mycket övervakning, vilket i sin tur medför höga kostnader. Översättningsmodellen ger alltså intressanta möjligheter att analysera införandet av nya koncept och arbetsmetoder inom socialtjänsten och att samtidigt studera aktörernas handlingsfrihet när detta sker. Modellen kommer inte att användas som den centrala analysmodellen i denna delstudie eftersom fokus inte ligger på den operativa tillämpningen av BBIC. Däremot har modellen betydelse på så sätt att den visar att BBIC-begreppets attraktionskraft kan tänkas förklaras av dess justerbarhet och att lokala avvikelser från nationella standardtolkningar sannolikt är nödvändiga. Implementering via projekt Ett problem med den tidigare (i huvudsak statsvetenskapliga) implementeringsforskningen är att den främst intresserat sig för stora nationella program, och mindre för hur förutsättningarna för implementering har sett ut lokalt. Många forskare har studerat strukturella betingelser på makronivån och i mindre utsträckning hur organiseringen sett ut lokalt. Trots att många implementeringsstudier avser projekt har få studerat vad detta sätt att organisera innebär. Som nämndes ovan har man heller inte intresserat sig sär- 19

20 skilt mycket för vad som händer med tidigare arbetsmetoder när de förväntas ersättas med nya. Studier av projekt och deras relationer med moderorganisationer och andra organisationer ger ypperliga möjligheter att studera konflikter och motsättningar mellan gammalt och nytt på ett fruktbart sätt. Tidigare forskning har visat att förändringsprojekt inom socialtjänsten organiseras på varierande sätt, och att dessa olika sätt inrymmer både föroch nackdelar. Traditionell projektlitteratur har fokuserat på metoder för planering och styrning av projekt, sett utifrån projektledningens perspektiv. I denna litteratur anses projektets interna förhållanden, till exempel arbetsuppgiftens karaktär, vara avgörande för utformningen av styrmetod och arbetsformer. I nyare forskning betonas i högre grad projektens relationer med omgivningen (Sahlin-Andersson & Söderholm 2002). Omgivningen innefattar vanligen två analysnivåer, dels projektens så kallade interaktionsmiljö som består av uppdragsgivare, finansiärer och andra aktörer som projekten måste samverka med för att kunna utföra sin arbetsuppgift (Kreiner 1995; Löwendahl 1995; Blomqvist och Packendorff 1998; Engwall 2002), dels projektens institutionella miljö som består av normer, föreställningar och myter som finns i samhället om hur organisationer i allmänhet och projekt i synnerhet bör styras. Denna kontextuella metod för att studera projekt har använts också i vår egen forskning (Johansson m.fl. 2000). Vid en studie av fem olika slags utvecklingsprojekt inom svensk socialtjänst, fann vi stora skillnader i sättet att organisera dessa projekt, dels internt, dels i relation till den permanenta organisationen, och dels i relation till omgivningen i övrigt. Projekten visade upp stora interna skillnader. Dessa skillnader visade sig i arbetsuppgiftens karaktär, men det fanns också skillnader i projektens förhistoria, tydlighet i mål, styrande projektplaner, finansiering m.m. Projektens relation med den permanenta organisationen varierade också, till exempel graden av integration mellan projektorganisationen och den permanenta organisationen. De studerade projektens inre arbete påverkades också i hög grad av relationen med externa finansiärer. Det faktum att projekten hade mer än en finansiär verkade bidra till att kraven på formalisering och disciplinering ökade, men också till att projekten blev mer kända och att deras legitimitet blev högre. Lösgörande Projekt Återföring Permanent organisation Modell över utvecklingsprojektets relation till den (lokala) permanenta organisationen. 20

Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet. RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10

Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet. RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10 Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10 Staffan Johansson Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet

Läs mer

Uppföljning av BBIC 2014

Uppföljning av BBIC 2014 Uppföljning av BBIC 2014 Bromma stadsdelsförvaltning stockholm.se Staffan Wallier Uppföljning av BBIC 2014 Dnr: 431-15-1.2.1. Utgivare: Bromma stadsdelsförvaltning Kontaktperson: Staffan Wallier, verksamhetscontroller

Läs mer

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd foto omslag Matton, sid 4 Matton och Ingram tryckeri Edita Västra Aros 2008 text Per Lindberg, Jupiter och Kjerstin Bergman grafisk form Marie Edström

Läs mer

BBIC i Örebroregionen slutrapport..

BBIC i Örebroregionen slutrapport.. BBIC i Örebroregionen slutrapport.. Vad har vi gjort i Örebroregionen? Egenutvärderingarna metod och resultat Slutsatser, resultat och reflektioner Hur går vi vidare? Bakgrund och förutsättningar Starkt

Läs mer

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd foto omslag Matton, sid 4 Matton och Ingram tryck andra upplagan, Edita Västra Aros oktober 2012 grafisk form Marie Edström, Socialstyrelsen artikelnummer

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Om systematisk uppföljning. inom den sociala barn- och ungdomsvården

Om systematisk uppföljning. inom den sociala barn- och ungdomsvården Om systematisk uppföljning inom den sociala barn- och ungdomsvården Vad innebär det? Systematisk uppföljning och utvärdering av verksamheten verksamhetsuppföljningen utgör kärnan i det förbättringsarbete

Läs mer

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014 Organisationer och förändring Henrik Ifflander VT2014 Huvudfrågor i organisationsteori organisation människa rationalitet icke-rationalitet stabilitet förändring Makt... Direkt makt - handlingsmakt, Weber

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser 2010 Till Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg Sökande Huvudman Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Adress Postnummer Box 5073 402 22

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun Revisionsrapport Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun November 2008 Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Revisionsmetod och avgränsning...

Läs mer

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH BROMMA

ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH BROMMA S HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (5) ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen från miljöpartiet om familjevård.

Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen från miljöpartiet om familjevård. Socialtjänsten Östermalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Kerstin Henningsson Tfn: 08-508 10 035 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-04-06 Östermalms stadsdelsnämnd Svar på skrivelse om familjevård Förslag

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-12-01, 312 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2017-01-01 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING:

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Remissvar angående revisionskontorets rapport Skolornas arbete för att motverka mobbing och andra former av kränkande behandling

Remissvar angående revisionskontorets rapport Skolornas arbete för att motverka mobbing och andra former av kränkande behandling Farsta Stadsdelsförvaltning Förskola, skola fritid och kultur TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-01-31 Handläggare: Lars Lindgren Tfn: 08-508 18 250 Till Farsta stadsdelsnämnd Remissvar angående revisionskontorets

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Organisationsteori Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Varför relevant med organisationsteoretiska perspektiv? Alternativa perspektiv möjliggöra utveckling Kritisk analys Förståelse av egen praktik

Läs mer

Revisionsrapport. Familjehem. Lekebergs kommun. Inger Kullberg Cert. kommunal revisor November 2011

Revisionsrapport. Familjehem. Lekebergs kommun. Inger Kullberg Cert. kommunal revisor November 2011 Revisionsrapport Familjehem Lekebergs kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag och revisionsfråga

Läs mer

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Verksamhetsplan för perioden 2015-2017

Verksamhetsplan för perioden 2015-2017 Verksamhetsplan för perioden 2015-2017 FoU Södertörns uppgift är att bidra till att utveckla socialt arbete genom forskning, utvärdering och utbildning. Det sker i nära samarbete med personal inom socialtjänstens

Läs mer

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Handledning till projektorganisation

Handledning till projektorganisation 2016-02-10 1(5) Handledning till projektorganisation Vem styr vem i insatsen/projektet Vi rekommenderar att insatsägare genomför ett arbetsmöte på temat vem styr vem, där styrgruppsmedlemmarna uppmanas

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE VI HOPPAS KUNNA INSPIRERA OCH VISA PÅ VÄGEN FRAMÅT Lyfta fram lärdomar kring hur samverkansbaserat regionalt utvecklingsarbete

Läs mer

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet Nationella strategier för lärares kompetensutveckling Kristina Malmberg Uppsala universitet Några studier Malmberg, K.1997 Formella och faktiska strategier för lärares kompetensutveckling i en decentraliserad

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Revisionsrapport: Uppföljning av rapport Genomlysning av IFO

Revisionsrapport: Uppföljning av rapport Genomlysning av IFO Revisorerna Socialnämnden För kännedom: Kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Uppföljning av rapport Genomlysning av IFO Revisionen har genom KPMG genomfört en uppföljning av rapporten

Läs mer

Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13

Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13 Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13 INNEHÅLL ÄRENDEGÅNG....1 BEGREPPSFÖRKLARING. 2 ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN. 4 UPPGIFTER VID ANMÄLAN TILL

Läs mer

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn 508 05 411 Dnr - - 2006 Sammanträde 25 april 2006 Tjänsteutlåtande 7 april 2006 1 (4) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Ansökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem 2007-03-15

Ansökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem 2007-03-15 Kommunstyrelsens stab Säby Torg 16/144 80 Rönninge Björn Callmar/Ungdomssamordnare 08 532 598 37, bjorn.callmar@salem.se www.salem.se eller www.plaskis.nu 2007-03-15 Ansökan om utvecklingsmedel till tidigare

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S)

Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) STRATEGIDOKUMENT 2014-06-30 1 (5) Vård och omsorg Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) Syfte Syftet med NSK-S är att samordna arbetet med strategiska frågor som

Läs mer

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

Förstudie av familjehem

Förstudie av familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

Anmälan enligt lex Sarah enligt socialtjänstlagen (SoL) inom verksamhetsområde Barn och familj vid socialtjänsten i Motala kommun

Anmälan enligt lex Sarah enligt socialtjänstlagen (SoL) inom verksamhetsområde Barn och familj vid socialtjänsten i Motala kommun BESLUT inspektionenforvårdochomsorg Avdelning sydöst Cecilia Lobos Cecilia.Lobosgivo.se 2013-09-04 Dnr 8.1.2-30137/20131(5) Motala kommun Socialnämnden 591 86 Motala Ärendet Anmälan enligt lex Sarah enligt

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-09-16 Handläggare Birgitta Spens Folkhälsonämnden Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har möjlighet

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna oss? Regional handlingsplan för Kronobergs län Dokumentation från klimatanpassningsmöte, Alvesta 14 november 2012 Seminariet är en del av Länsstyrelsens

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND Vi som är anställda i handikappomsorgen i Huddinge kommun har ett uppdrag av invånarna. Uppdraget är att ge service, omsorg och stöd som bidrar

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Barns delaktighet i utredningsarbetet

Barns delaktighet i utredningsarbetet Barns delaktighet i utredningsarbetet Förslag på hur barn och ungdomars delaktighet i utredningsarbetet kan öka Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnoch ungdomsvården Ett landsomfattande

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Stärkt skydd för barn och unga Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården 2015-09-29

Stärkt skydd för barn och unga Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården 2015-09-29 Stärkt skydd för barn och unga Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 Snabbt, innovativt och relevant

Verksamhetsplan 2016 Snabbt, innovativt och relevant Snabbt, innovativt och relevant Godkänd av biblioteksstyrelsen 3 december 2015 www.sub.su.se 1 Inledning I universitetsledningens strategidokument står det att Universitetsbiblioteket spelar en nyckelroll

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA

Läs mer

Det fria sökandet efter ny kunskap utgör kärnan i ett universitets verksamhet. Inom SLU värnar vi om vetenskaplig integritet och god forskningssed.

Det fria sökandet efter ny kunskap utgör kärnan i ett universitets verksamhet. Inom SLU värnar vi om vetenskaplig integritet och god forskningssed. 1(3) DNR: SLU ua 2013.1.1.1-2727 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Arbetsmiljö Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Styrelsen Avdelning/kansli: Ledningskansliet Handläggare: Per Andersson Beslutsdatum: 2013-06-20

Läs mer

BBIC och Socialstyrelsen 29 april 2013

BBIC och Socialstyrelsen 29 april 2013 BBIC och Socialstyrelsen 29 april 2013 Katarina Munier BBIC ett sätt s att stärka barns och ungas ställning Är ett nationellt system för utredning, planering och uppföljning av barn och unga upp till 21

Läs mer

Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning

Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning Avdelningen för socialtjänst Sida 1 (5) 2014-11-26 Handläggare: Per-Ove Mattsson 08 508 18 148 Till Farsta stadsdelsnämnd 2014-12-16 Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning Förslag till

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

wwvv.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor December 2014 p wc

wwvv.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor December 2014 p wc wwvv.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor p wc Med direktupphandling menas upphandling utan krav på anbud. Även vid direktupphandling bör prisjämförelser göras mellan olika leverantörer

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 PROJEKTARBETE Projekt handlar om hur tillfälliga organisationer hanteras så att RÄTT PROBLEM löses på RÄTT SÄTT vid RÄTT TIDPUNKT 1 Olika sorters

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Sammanfattning av delrapporten: Inventering av Göteborgs Stads resurser och utbildningsbehov inom området medborgardialog

Sammanfattning av delrapporten: Inventering av Göteborgs Stads resurser och utbildningsbehov inom området medborgardialog Sammanfattning av delrapporten: Inventering av Göteborgs Stads resurser och utbildningsbehov inom området medborgardialog Göteborgs Stad Social resursförvaltning S2020 Inventeringen: Bernard Le Roux, Anna

Läs mer

Delrapport 1. Preliminära resultat

Delrapport 1. Preliminära resultat Delrapport 1. Preliminära resultat Ett forskningsprojekt om användning och erfarenheter av modellen Signs of Safety Francesca Östberg, Stefan Wiklund, Åsa Backlund Signs-of-Safety en riskbedömningsmodell

Läs mer

Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre i Håbo Kommun

Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre i Håbo Kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1(6) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Britt-Louise Thorberg, utvecklingsledare 0171-525 56 britt-louise.thorberg@habo.se Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer Trosa kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Svar på remiss angående förslag till Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice

Svar på remiss angående förslag till Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2011-02-23 Diarienummer: N137-0095/11 Utvecklingsavdelning Astrid Tunås Telefon: 366 20 08 E-post:astrid.tunas @vastra.goteborg.se Svar på remiss angående förslag till Program

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

Avvikelsehantering inom äldreomsorgen Yttrande till Stadsrevisionen

Avvikelsehantering inom äldreomsorgen Yttrande till Stadsrevisionen FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR E TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-04-23 Handläggare: Monika Lind Telefon: 08-508 18 122 Till Farsta stadsdelsnämnd 2013-05-23 Avvikelsehantering inom äldreomsorgen

Läs mer