Implementering av BBIC-projektet i socialtjänstens organisationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Implementering av BBIC-projektet i socialtjänstens organisationer"

Transkript

1 Implementering av BBIC-projektet i socialtjänstens organisationer En studie av den lokala organiseringen av projektet Barns behov i centrum Av Staffan Johansson Delrapport från utvärderingen av projektet Barns behov i centrum

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Underlag från experter. Det innebär att det bygger på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet som tas fram av huvudsakligen externa experter på uppdrag av Socialstyrelsen. Experternas material kan ge underlag till myndighetens ställningstaganden. Författarna svarar själva för innehåll och slutsatser. Socialstyrelsen drar inga egna slutsatser. Artikelnummer: ISBN: Sättning: Per-Erik Engström Omslag: Iwa Wasberg Tryckeri: KopieCenter, Stockholm, oktober 2004

3 Förord BBIC Barns behov i centrum är ett nationellt projekt som drivs av Socialstyrelsen tillsammans med sju projektkommuner/kommundelar. Målet är att utveckla ett enhetligt system för handläggning och dokumentation inom den sociala barnavården som alla kommuner i landet kan få tillgång till. Projektet beräknas vara slutfört och klart för spridning under år Inom ramen för det pågående BBIC-projektet har tre utvärderingar gjorts varav denna studie är den ena. De andra utvärderingarna är studien Barnavårdsutredningar på nya grunder av Bodil Rasmusson (Socialhögskolan Lund 2004) samt Utvärderingsmöten i BBIC en studie av barns delaktighet och medbestämmande av Bodil Rasmusson, Ulf Hyvönen & Lina Mellberg (Socialstyrelsen 2004). Utöver dessa utvärderingar gör även Socialstyrelsen löpande uppföljningar av projektet. Eftersom utvärderingarna och uppföljningarna genomförts parallellt med det pågående utvecklingsarbetet används underlagen från dessa för att få information om i vilken riktning utvecklingsarbetet är på väg, men även som underlag för korrigeringar i projektets olika delar. Socialstyrelsen kommer att sammanställa de samlade resultaten av BBIC-projektet i en slutrapport under Föreliggande rapport, som är ett av utvärderingsunderlagen i BBIC, handlar om implementeringen av BBIC-projektet i projektkommunerna. Rapporten bygger på fallstudier i fyra av projektkommunerna och omfattar dels granskningen av officiella dokument, dels personliga intervjuer med kommunernas handläggare, chefer och politiker. I studien analyseras förutsättningarna för att införa BBIC i kommunerna och de organisatoriska villkoren för framgångsrikt implementeringsarbete. Rapporten kommer att ge vägledning för den fortsatta spridningen av BBIC. Studien har finansierats av Socialstyrelsen och utförts av docent Staffan Johansson, Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet. Kontaktperson på Socialstyrelsen har varit projektledare Kjerstin Bergman. Den vetenskapliga granskningen har professor Gunvor Andersson, ledamot av BBIC:s vetenskapliga råd gjort. Rapporten har också behandlats vid ett internseminarium vid Förvaltningshögskolan i Göteborg. Författaren svarar själv för innehåll och slutsatser. Rapporten vänder sig till personal inom socialtjänsten som i sin verksamhet konfronteras med implementering av projekt och utvecklingsarbete. Den riktar sig också till utvärderare, lärare och studenter vid olika högskoleutbildningar, samt till andra som intresserar sig för implementering som fenomen i socialtjänstens organisationer. 3

4 Rapporten är ett viktigt bidrag när det gäller att förstå vilka mekanismer som kan äventyra eller ge framgång i lokalt förändringsarbete. Den fyller också en del av kunskapsluckan inom implementeringsområdet. Inger Widén Cederberg 4

5 Innehåll Sammanfattning BBIC ett transnationellt koncept för social barnavård. 10 BBIC ett nytt arbetssätt inom social barnavård Studiens syfte och frågeställningar Metod och urval av studieobjekt Rapportens fortsatta disposition Tidigare forskning om implementering teoretisk referensram och undersökningsmodell Forskning om implementering av program och arbetsmetoder Implementering som översättning Implementering via projekt Undersökningsmodell Gunnareds stadsdelsnämnd i Göteborgs kommun Organisatoriskt sammanhang Intervjustudien Sammanfattande kommentarer Helsingborgs kommun Organisatoriskt sammanhang Intervjustudien Sammanfattande kommentarer Luleå kommun Organisatoriskt sammanhang Intervjustudien Sammanfattande kommentarer Uppsala kommun Organisatoriskt sammanhang Intervjustudien Sammanfattande kommentarer

6 Analys organiseringen av de lokala utvecklingsarbetena Ett attraktivt koncept? Allmänna förutsättningar för att implementera BBIC Lokala organisatoriska förutsättningar för att implementera BBIC Organisatoriska förutsättningar för ett framgångsrikt implementeringsarbete Slutsatser och rekommendationer Några rekommendationer Referenser Bilagor 1. Förteckning över intervjuade personer Intervjumall

7 Sammanfattning BBIC Barns behov i centrum är beteckningen på ett nytt sätt att arbeta inom social barnavård. Det är ett slags kvalitetssystem som ska förbättra utredning, planering och uppföljning, och det syftar till att stärka barns ställning inom den sociala barnavården. Målet med BBIC är att utveckla ett enhetligt system för dokumentation och uppföljning som alla kommuner i landet på sikt ska få tillgång till. Dokumentationssystemet består av en serie formulär som följer hela ärendegången, från anmälan, ansökan och utredning till uppföljning av insatser. BBIC har hämtat inspiration från Storbritannien och drivs nu som ett projekt där Socialstyrelsen samarbetar med sju kommuner/kommundelar. I BBIC-projektet prövar Socialstyrelsen i samverkan med försökskommunerna även nya sätt att organisera förändringsarbete nya projektstrategier där tonvikten ligger på kommunernas egna resurser och drivkrafter. Som stöd i detta arbete har varje kommun bildat lokala så kallade implementeringsteam. Trots likartade implementeringsstrategier har kommunerna haft viss handlingsfrihet att organisera sina förändringsprojekt på olika sätt. Det är därför angeläget att på ett systematiskt sätt ta tillvara kommunernas erfarenheter under försöksperioden, i det fall det kommer att bli aktuellt att införa BBIC i samtliga svenska kommuner. Socialstyrelsen gav docent Staffan Johansson, Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet, i uppdrag att undersöka hur utvecklingsarbetet har organiserats. Syftet med uppdraget var att beskriva hur man i de olika försökskommunerna har organiserat sina lokala BBIC-projekt, förklara varför man har organiserat dem som man har gjort, och då också förklara sambandet mellan organiseringssätt och uppnådda resultat i förändringsarbetet. Studien är komparativ, och som hjälpmedel vid analysen används begrepp och modeller från implementeringsforskning och projektforskning. Som övergripande metod att samla data från de lokala BBIC-projekten valdes fallstudier, vilket bland annat innebär att olika slags empiriskt material personliga intervjuer och officiella dokument har använts. Fallstudiekommunerna valdes ut med syfte att fånga in kommuner med olika implementeringsförutsättningar. De kommuner som valdes ut var Göteborg (Gunnared), Helsingborg, Luleå och Uppsala. I fallbeskrivningarna presenteras de lokala projektens bakgrund, utveckling och resultat. Där identifieras också faktorer som kan förklara skillnader i uppnådda resultat. Vissa av dessa faktorer är kända från tidigare implementeringsforskning, till exempel betydelsen av att tillämparen har god kännedom om implementeringsobjektet, samt vilja och förmåga 7

8 att genomföra implementeringen. Andra faktorer av betydelse är relaterade till förhållandet mellan projekten och deras omgivning, särskilt relationen till den permanenta linjeorganisation där implementeringen ska genomföras. Utvecklingsprojektets organisationsform (teamets auktoritet, status och kompetens och därmed dess inflytande över implementeringsmiljön) liksom implementeringsmiljöns mottaglighet (linjeorganisationens passform och förändringsorientering, ledningens attityder och förekomsten av konkurrerande projekt) kan förklara uppnådda resultat. Även Socialstyrelsens agerande liksom vissa lokala händelseförlopp har betydelse för de uppnådda resultaten. Fallstudierna illustrerar tydligt den organisatoriska komplexiteten kring ett implementeringsförsök. Den visar också på svårigheten att fånga in och avgränsa implementeringsobjektet, och därmed också på att säkert fastställa huruvida förväntade resultat har uppnåtts. I analysen används också begreppet kontextuell osäkerhet som förklaring på uppnådda resultat. Den visar att olika grad av vertikal och horisontell osäkerhet kan förklara skillnader i uppnådda resultat för projekten. Ett projekt som verkar under låg vertikal och horisontell osäkerhet kan ägna tillgänglig energi och tankemöda åt själva arbetsuppgiften, just eftersom det har entydigt stöd från sina uppdragsgivare och har hög legitimitet hos de organisationer som är beroende av projektets verksamhet och resultat. Studiens lärdomar bedöms kunna användas också vid andra implementeringsförsök inom välfärdsområdet. De intervjupersoner som medverkat i projekten var förhållandevis eniga om vilka lärdomar deras utvecklingsarbete givit inför en eventuell implementering i full skala. Råden skulle kunna sammanfattas i de tre begreppen: tid, resurser och förankring. Flera av de intervjuade påpekade att det är viktigt att inse vidden av BBIC innan man tar ställning till eventuell implementering, och att man inser att förändringar på djupet av detta slag tar längre tid än väntat. Många ansåg också att de blivit medvetna om organiseringens betydelse och särskilt hur viktigt det är att förankra beslut och arbetsprinciper bland chefer och politiker. De flesta intervjuade ansåg också att förändringar och ambitionshöjningar av detta slag inte kan genomföras utan resurstillskott. Studiens slutsatser och rekommendationer ligger väl i linje med dessa synpunkter. Inför en eventuell implementering av BBIC i samtliga Sveriges kommuner är det angeläget att inleda ett sådant arbete med att sätta in alla berörda (politiker, socialtjänstemän, brukarna och deras organisationer) i frågan, och involvera dem i en diskussion om såväl värdegrund som de mer administrativa aspekterna. Det är viktigt att påpeka att Sveriges kommuner åtnjuter stor självständighet. Därför är det särskilt viktigt att de administrativa aspekterna på BBIC inte överarbetas utan kan anpassas till de lokala förutsättningar som råder. Det finns skäl att påminna om att samtliga sju försökskommuner är med svenska mått mätt stora kom- 8

9 muner där den minsta har en befolkning på invånare. Trots att de flesta kommuner numera har specialistfunktioner för barn- och ungdomsverksamhet inom individ- och familjeomsorgen, så finns helhets- och familjeprincipen ändå kvar i många, och särskilt i små kommuner. Förutsättningarna att arbeta med mer specialiserade och målgruppsorienterade arbetsmodeller är sannolikt annorlunda i sådana kommuner. Det är vidare viktigt att det görs en realistisk tid- och resursplan för implementeringen och att verksamhetsföreträdarna involveras i denna planering. Det är dessutom viktigt att ansvaret för implementeringen ges till socialtjänstens linjeorganisation. Detta utesluter dock inte att det i kommunerna etableras lokala projekt med ansvar för stöd och uppföljning av implementeringsarbetet, som kan samordna detta arbete med lokala förvaltningsledningar, nämnder och med centrala myndigheter. Avslutningsvis ska påpekas att det svåraste i förändringsarbete ofta inte är att införa det nya, utan att utrangera det gamla. Förändringsprocesser inom välfärdssektorns organisationer är sällan renodlade rationella processer styrda av effektivitetskrav. De är nog lika mycket politiska processer präglade av intressekonflikter och etiska-moraliska överväganden. Studier av utvecklingsarbete och införande av avgränsade koncept ger unika möjligheter att förstå vad som egentligen händer i lokala förändringsprocesser. Studien av BBIC har visat att fruktbara sådana hjälpmedel för analys kan hämtas från det organisationsteoretiska området. 9

10 BBIC ett transnationellt koncept för social barnavård BBIC ett nytt arbetssätt inom social barnavård BBIC Barns behov i centrum är beteckningen på ett nytt sätt att arbeta inom social barnavård. Det är ett kvalitetssystem som ska förbättra utredning, planering och uppföljning, och som syftar till att stärka barnens ställning i den sociala barnavården, ett mål som också står i samklang med FN:s barnkonvention. Visionen är att barn som är föremål för socialtjänstens insatser ska ha samma förutsättningar för ett gott liv som andra barn. Målet med BBIC är att utveckla ett enhetligt system för dokumentation och uppföljning som alla kommuner i landet på sikt ska få tillgång till. Projektet innefattar också utvecklingen av ett informationssystem om den sociala barnavården med vars hjälp det kommer att bli möjligt att sammanställa uppgifter på både lokal och nationell nivå. BBIC-projektet kan delvis ses som svaret på den kritik som kommunerna fått från justitieombudsmannen och riksdagens revisorer för bristande kvalitet i arbetet med familjevårdsplacerade barn. Kritiken har framför allt gällt att barnen sällan har kommit till tals under placeringarna och att det ofta har saknats planer för vården. En annan ambition är att försöka komma tillrätta med de brister i handläggningen och dokumentationen av barnavårdsutredningar som rapporterats (Socialstyrelsen 1998, Socialstyrelsen 2001). BBIC har hämtat inspiration från Storbritannien och drivs nu som ett projekt där Socialstyrelsen samarbetar med sju kommuner/kommundelar. BBIC-konceptet tar sin utgångspunkt i att barnets grundläggande behov ska fångas upp och bedömas utifrån följande sju behovsområden: hälsa, utbildning, känslo- och beteendemässig utveckling, identitet, familj och sociala relationer, socialt uppträdande och klara sig själv. Barnets behov sätts i relation till föräldrarnas förmåga och faktorer i den omgivande miljön. Detta illustreras genom BBIC-triangeln, se längst ner på motstående sida (www.sos.se/socialtj/bbic/bbicnytt.htm). Som stöd i socialsekreterarnas arbete utvecklas inom ramen för BBIC ett heltäckande dokumentationssystem som består av en serie formulär. Dessa är uppbyggda efter BBIC-triangeln och följer hela ärendegången från anmälan/ansökan och utredning till uppföljning av insatser. En viktig del i det svenska utvecklingsarbetet är att i nära samarbete med projektdeltagarna anpassa de engelska formulären till svenska förhållanden. Formulären i nedanstående översikt har prövats i det svenska projektet. 10

11 Konsultationsdokument Utredningsplan Skola Förskola Konsultationsdokument Läkare Ansökan Utredning Vårdplan Placeringsinformation Behandlingsplan Uppföljning Anmälan Fördjupningsfrågor 0 2 år 3 4 år 5 9 år år 15+ år Förhandsbedömning Bedömningsoch insatsformulär 5 9 år år 15+ år Samrådsdokument Barn Föräldrar Vårdgivare Uppföljningen av insatser ska också förbättras genom BBIC. För barn som är placerade i familjehem eller på institution ska uppföljningen ske i form av utvärderingsmöten. Den övergripande fråga som uppföljningen ska ge svar på är: Klarar samhället av att ge barnet samma vård som barn kan förväntas få av föräldrar när barnen bor hemma? Utvärderingsmötet ska enligt modellen ledas av en oberoende ordförande som inte har något ansvar för själva ärendet. Den oberoende ordföranden förväntas skaffa sig goda kunskaper om barnet och dess situation, och om möjligt har han/hon denna roll under barnets hela placeringstid. Före mötet försöker den oberoende ordföranden träffa barnet enskilt. Att den oberoende ordföranden inte är ansvarig för barnets vård förväntas kunna underlätta mötessituationen för alla inblandade. BBIC-triangeln 11

12 Arbetet med att utveckla och implementera BBIC sker i nära samverkan med flera forskare. I Rasmusson (2004) utvärderas användningen av BBIC utifrån ett socialarbetarperspektiv. Ett annat utvärderingsuppdrag genomfört av Rasmusson, Hyvönen och Mellberg (Socialstyrelsen 2004) handlar om att studera barns delaktighet och medbestämmande vid de så kallade utvärderingsmötena. BBIC är inte enbart ett nytt angreppssätt inom barnavården. I BBICprojektet prövar Socialstyrelsen, i samverkan med försökskommunerna, även nya sätt att organisera förändringsarbete nya projektstrategier. Sättet att organisera utvecklings- och förändringsarbete baseras dels på tidigare erfarenheter då Socialstyrelsen har samverkat med olika kommuner (Johansson, Löfström & Ohlsson 2000), dels på lärdomar från Storbritanniens implementering av LACS, den engelska förlagan till BBIC (Bergman 2001). BBIC-projektet leds från Socialstyrelsen men bygger i hög grad på de medverkande kommunernas engagemang och delaktighet. Tonvikten ligger på kommunernas egna resurser och drivkrafter. Som stöd i detta arbete har varje kommun bildat lokala implementeringsteam. Trots likartade implementeringsstrategier har kommunerna haft viss handlingsfrihet att på olika sätt organisera sina förändringsprojekt. En av förklaringarna till denna skillnad är att kommunernas lokala organisatoriska förutsättningar skiljer sig åt, men variationen kan också bero på olika idéer om hur man bedriver förändringsarbete på ett framgångsrikt sätt. Hur som helst är det angeläget att på ett systematiskt sätt ta tillvara på de gjorda erfarenheterna under försöksperioden i det fall det kommer att bli aktuellt att införa BBIC i samtliga svenska kommuner. Studiens syfte och frågeställningar Tidigare forskning har visat att det kan vara svårt att implementera politiskt fattade beslut på ett planmässigt sätt. Forskning har också visat att implementeringsarbete och förändringsprojekt inom socialtjänsten organiseras på varierande sätt, och att de olika sätten har både för- och nackdelar. I nästa kapitel görs ett nedslag i denna forskning, och där argumenteras också för att särskilt studera förändringsprojekt och särskilt deras relationer med omgivningen (Sahlin-Andersson & Söderholm 2002). Omgivningen innefattar vanligen två analysnivåer, dels projektens interaktionsmiljö som består av uppdragsgivare, finansiärer och andra aktörer som projekten måste samverka med för att kunna utföra sin arbetsuppgift (Kreiner 1995; Löwendahl 1995; Blomqvist och Packendorff 1998; Engwall 2002), dels projektens institutionella miljö som innefattar de normer, föreställningar och myter som finns i samhället om hur organisationer i allmänhet och projekt i synnerhet bör styras (Meyer & Rowan 1977; DiMaggio & Powell 1991; Engwall 1995; Sahlin 1996). Denna kontextuella metod 12

13 för att studera projekt har använts också i egen forskning (Johansson m.fl. 2000) och beskrivs mer utförligt i nästa kapitel. BBIC är egentligen ett typiskt förändringsprojekt om än av synnerligen strategisk betydelse för svensk social barnavård. BBIC är intressant också på så sätt att det baseras på ett transnationellt koncept och är som sådant också föremål för komparativ forskning. I ett forskningsprojekt som leds av Lennart Nygren vid Umeå universitet jämförs konceptets implementering och användning i Australien, Kanada, Storbritannien och Sverige (Nygren 2003). Det är inte osannolikt att sådana internationella koncept blir vanligare i framtiden. Det är därför särskilt viktigt att ta tillfället i akt att studera och jämföra hur BBIC-projekten har organiserats lokalt och att ta tillvara dessa lärdomar om arbetssättet ska implementeras på bred front i Sveriges kommuner. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur man i de olika försökskommunerna har organiserat sina lokala BBIC-projekt, undersöka varför man har organiserat dem som man har gjort, och också förklara sambandet mellan organiseringssätt och uppnådda resultat i förändringsarbetet. Förändringsarbetet innehåller både en värdegrund och mer praktiska verktyg. Båda aspekterna kommer att undersökas, men när det gäller verktyg är det testversionen av BBIC-formulären från november 2001 som står i fokus. Det är viktigt att påpeka att formulären som prövas är testversioner som skapats i enkla Word-mallar, och att de slutgiltiga formulären vid en eventuell fullskaleimplementering kommer att lanseras tillsammans med förslag på hur ett handläggarvänligt IT-stöd bör vara utformat. Viktiga frågor som behöver besvaras för att uppnå studiens syfte är: 1. Hur ser olika aktörer lokalt (inom projekten och i driftorganisationen) på målen för BBIC och vad som ska uppnås med projektet? Hur stor enighet finns det kring dessa mål och framgångskriterier inom och mellan de olika försökskommunerna? 2. Hur och varför har man i kommunen organiserat sig som man gjort under utvecklingsarbetet? Vilken handlingsfrihet har man känt inför gjorda val? Vilken relation har projektet haft till den permanenta organisationen och vilken betydelse har denna relation haft? Vilken roll har aktörer utanför försökskommunen (t.ex. från Socialstyrelsen och andra försökskommuner) spelat vid de vägval som gjorts under projektets gång? 3. Hur ser olika aktörer på det som har uppnåtts genom projektet? I vilken grad har de mål som ställdes upp inför projektarbetet uppnåtts? Vilka andra positiva eller negativa effekter har uppstått? Vilka erfarenheter från utvecklingsarbetet är viktiga att beakta vid en eventuell implementering i andra kommuner? Studien är komparativ, och som hjälpmedel vid analysen används begrepp 13

14 och modeller från implementeringsforskning och projektforskning. Analysmodellen utvecklas i nästa kapitel. Metod och urval av studieobjekt Som övergripande metod att nå kunskap om de lokala BBIC-projekten valdes fallstudier, vilket bland annat innebär att olika slags empiriskt material används. Grundtanken med fallstudier är att det studerade fenomenet bäst förstås i sitt sammanhang och att kombinationen mellan olika slags data tillsammans kan ge en mer utvecklad förståelse än alternativet att enbart förlita sig på en typ av data. I det här fallet kompletteras dokumentanalysen (såväl gemensam som lokal dokumentation av projektet och dess omgivning) med personliga intervjuer (med aktörer som medverkat i utvecklingsprojekt och aktörer som följt projektet på avstånd i den permanenta organisationen). Socialsekreterare, andra handläggare men också chefer och politiker är intervjupersoner (se bilaga 1). Fallstudiemetodik ger möjlighet till att deduktivt pröva variabler identifierade i tidigare forskning såväl som att induktivt få fram händelser och lokala förhållanden som förfaller ha stor betydelse för händelseförlopp och resultat (se t.ex. Flyvbjerg 1991; Yin 1994). Intervjuerna har i stor utsträckning bestått av aktörernas redogörelser för händelseförloppen i utvecklingsarbetena, som sedan har jämförts sinsemellan och vävs samman till mer eller mindre gemensamma berättelser (jämför Czarniawska 1997), men också av halvstrukturerade frågor kopplade till variabler som identifierats i tidigare forskning (se bilaga 2). Fyra fallstudier bedömdes vara ett tillräckligt antal för att inrymma ett variationsrikt empiriskt underlag. De urvalskriterier som valdes ut var socioekonomisk miljö, kommunstorlek, formell organisationsstruktur, organisatorisk turbulens, utvecklingsarbetets varaktighet och förändringskultur. Med socioekonomisk miljö avses variation av socioekonomiska variabler som inkomstnivå, andelen invånare med utländsk härkomst och relativ förekomst av barnavårdsutredningar (Björklinge-Bälinge vs Gunnared). Kommunstorlek talar för sig själv, men syftet var att bland de relativt stora försökskommunerna inkludera representanter från både storstad och något mindre stora städer (Luleå vs Göteborg). Med formell organisationsstruktur avses variation mellan å ena sidan formell linjestruktur och å andra sidan beställar- och utförarstruktur (Luleå vs Helsingborg). Med organisatorisk turbulens avses frekvens av organisationsförändringar (Gunnared och Luleå vs Helsingborg och Uppsala). Med utvecklingsarbetets varaktighet avses dels kommuner som deltagit i föregångaren till BBIC (Helsingborg, Luleå och Uppsala medverkade i det s.k. Dartingtonprojektet), dels kommuner som enbart deltagit i BBIC (Gunnared). Med förändringskultur avses vana vid utvecklings- och förändringsarbete. Samtliga utvalda kommuner förefaller tillhöra denna kategori genom sin vilja att 14

15 medverka i utvecklingsarbetet, men kanske har några, särskilt Helsingborg, ett särkilt renommé inom denna kategori. Urvalet av försökskommuner har stämts av med Socialstyrelsens projektansvariga. Rapportens fortsatta disposition Efter detta inledande kapitel följer i kapitlet Tidigare forskning om implementering teoretisk referensram och undersökningsmodell en presentation av tidigare forskning om implementering i allmänhet och implementering via projekt i synnerhet. Syftet med kapitlet är att utveckla en analysmodell för att identifiera faktorer som kan förväntas främja respektive försvåra implementering av BBIC i olika kommuners socialtjänstorganisationer. I kapitlen som sedan följer presenteras fallstudier om det lokala utvecklings- och implementeringsarbetet i Gunnared/Göteborg, Helsingborg, Luleå och Uppsala kommuner. I rapportens näst sista kapitel Analys organisering av de lokala utvecklingsarbetena jämförs och analyseras fallstudierna bland annat med hjälp av de variabler som identifierades i det andra kapitlet. I det avslutande kapitlet Slutsatser och rekommendationer dras studiens slutsatser. Där sammanfattas även studiens erfarenheter i form av rekommendationer inför en eventuell fullskaleimplementering av BBIC och inför nya framtida försöksprojekt inom socialtjänsten. 15

16 Tidigare forskning om implementering teoretisk referensram och undersökningsmodell Forskning om implementering av program och arbetsmetoder Frågan om hur implementering av politiska beslut, reformer och program går till inom offentlig förvaltning ansågs länge vara ett trivialt och ointressant led i policyprocessen. Bland de flesta statsvetenskapliga och andra förvaltningsforskare fanns intresset på den politiska processen fram till beslutet; själva genomförandet sågs som en ren expeditionsåtgärd och ansågs vara oproblematisk. Även inom organisationsteorin såg man länge på organisationer som verktyg (grundformen organon är det grekiska ordet för verktyg) som deras huvudmän kunde disponera efter eget skön för att förverkliga sina mål (Taylor 1947; Fayol 1965; Weber 1983). Forskningen om implementering av politiska beslut utgick därför länge från en rationalistisk modell där förvaltningen antas vara ett lydigt instrument för beslutsfattarna. Synen på implementering kom dock att förändras från början av talet genom modern organisationsforskning och internationell implementeringsforskning. Jeffrey Pressmans och Aaron Wildavskys klassiska bok Implementation How great expectations in Washington are dashed in Oakland (1973) beskriver vad som händer på vägen mellan politiska intentioner ( the great society ) och förväntade lokala åtgärder (för hemlösa arbetslösa). Pressman och Wildavsky visade bland annat att projekt ofta baseras på en bristfällig problemanalys, att beslut och genomförande är svåra att särskilja, att tidsaspekten ofta undervärderas och att det ofta finns stora samordningsproblem i tillämpningsledet. Studien följdes av fler empiriska implementeringsstudier. En slutsats av dessa implementeringsstudier var att framgångsrik implementering kräver klart formulerade mål och strategier kunskaper om orsak-verkansamband, kompetent organisationsledning, stöd från viktiga intressentgrupper (bland politiker, tjänstemän och målgrupper), samt tillräckliga resurser (inklusive utbildning och incitament), samt kontrollsystem så att man kan följa upp och mäta måluppfyllelse och återkoppla till ledningen. Ett annat sätt att utrycka saken är att tillämparen måste förstå beslutet, kunna genomföra det och inte minst vilja genomföra det (van Meter & van Horn 1975). Så småningom blev den implementeringsforskning som baserades på 16

17 top-down-modellen utsatt för kritik från andra förvaltningsforskare. Vissa kritiker tyckte att man borde bredda definitionen av implementeringsbegreppet och vända på perspektivet. De började i stället studera arbetsvillkoren för de tjänstemän gräsrotsbyråkraterna som har till uppgift att verkställa politiska beslut och program längst ute i frontlinjen bland medborgarna. Michael Lipskys Street Level Bureacracy från 1980 är en klassiker som visar att många offentliga tjänstemän socialarbetare, lärare, sjuksköterskor, läkare, poliser har (och måste ha) stor handlingsfrihet i sitt dagliga arbete och att det är de snarare än politikerna och toppbyråkraterna som utformar politiken inom sitt område. För att kunna arbeta som gräsrotsbyråkrat kan man inte följa regler strikt, man måste ta individuella hänsyn. Eftersom dessa tjänstemän normalt sett har ett överskott av arbetsuppgifter och en begränsad tillgång till tid så tvingas dessa och inte politikerna utforma sina egna rutiner, prioriteringar och beslut. Detta innebär att den traditionella definitionen av implementering genomförande av beslut är både orealistisk och alltför snäv. Enligt Lipsky (1980) utvecklas policy i den dagliga kontakten mellan personal och allmänhet när problem blir lösta från fall till fall. Top-down-perspektivet blir alltså orealistiskt inom många verksamhetsområden och måste därför ersättas med ett bottom-up-perspektiv. Den svenske statsvetaren Benny Hjern har vidareutvecklat bottom-upperspektivet i implementeringsforskningen med hjälp av organisationsteori och nätverksanalys. Enligt Hjern bör implementeringsforskaren intressera sig för hur människor faktiskt organiserar sig för att lösa sociala problem och hur policyproblemen definieras och angrips av relevanta samhällsaktörer. Hjern har utvecklat begreppet implementeringsstruktur som ett analytiskt redskap för att identifiera de relevanta aktörer (såväl enskilda människor, grupper och organisationer) som har det gemensamt att de ser det som sin uppgift att arbeta med ett policyproblem (Hjern & Porter 1981; Hjern 1983). Som framgått ovan är top-down- och bottom-up-perspektiven på implementering inte helt förenliga. De beskriver inte bara olika strategier utan också olika analysobjekt. Enligt Rothstein (1994) är debatten mellan de båda perspektivens företrädare en pseudodiskussion där man blandar ihop normativa och teoretiska problem genom att diskutera vilken forskningsmetod som är mest ändamålsenlig. Enligt Rothstein har den traditionella (top-down-)forskningen undervärderat kravet på politisk legitimitet för en framgångsrik implementering. Bottom-up-perspektivet har sett utifrån en normativ utgångspunkt visserligen fördelen att det kan hantera osäkerhet och oförutsägbarhet på ett flexibelt sätt, men är problematiskt i sin utgångspunkt eftersom det utgår ifrån att det förvaltningen faktiskt gör alltid ses som legitimt av omvärlden. Därför är inte enbart programmets faktiska innehåll och organisering avgörande för om implementeringen 17

18 kommer att lyckas. Minst lika viktig är programmets politiska legitimitet. Till detta kommer att de nämnda faktorerna måste ses i ett dynamiskt perspektiv. Bristerna kan antingen vara av substantiell eller processuell karaktär. Framgång kräver alltså att samtliga dessa villkor uppfylls. Det finns med andra ord alltid stora risker för misslyckande (Rothstein 1994; för en översikt över diskussionen om top-down och bottom-up-perspektiven, se Björkemarken 1995). Trots att implementeringsforskningen har utvecklats under de senaste decennierna har den, enligt min uppfattning, inte lyckats hantera två inneboende problem. Det ena problemet är att implementeringsobjektet inte har problematiseras tillräckligt. Implementeringsforskningen har inte gjort någon avgörande skillnad mellan att implementera å ena sidan tydliga beslut såsom höjt barnbidrag från 800 till 900 kronor, och å andra sidan beslut om att implementera en ny värdegrund utifrån socialtjänstlagens portalparagraf. Det andra problemet har kopplingar till det första och avser det grundläggande problemet som finns i alla gräsrotsbyråkratier, nämligen att ta hänsyn till det andra som pågår vid sidan om när något nytt ska införas. Det vill säga att förklara vad som händer med det som utrangeras när det nya införs. Implementering som översättning Det har i tidigare implementeringsforskning inte funnits några särskilt bra modeller som förklarar hur det egentligen går till när en viss policy sprider sig bland olika aktörsgrupper. Det som sprids idéer, koncept, metoder och arbetssätt problematiseras inte utan ses som konstanta fenomen. I den vidareutveckling av nyinstitutionalismen där skandinaviska forskare (t.ex. Czarniawska & Sevon 1996) lämnat viktiga bidrag är möjligheten till justering och anpassning av idéer och koncept själva förutsättningen för deras spridning mellan olika aktörer och organisationer. I denna skandinaviska nyinstitutionalism som utvecklats under det senaste decenniet och som har hämtat teoretisk inspiration från sociologer som Latour (1986) och Callon (1986) är begreppet översättning centralt. Översättningsteoretikerna intresserar sig för hur idéer färdas och vad som händer med idéerna under resorna. De vänder sig mot den dominerande diffusionsmodellen som förklaring till idéers förflyttning i tid och rum. Enligt diffusionsmodellen, som tycks vara förutsatt i tidigare implementeringsforskning, är det idéernas interna egenskaper som är drivkraften bakom deras spridning, och bakslag kan endast förklaras av bristande kanalkapacitet eller tröga intellekt. Enligt översättningsmodellen är det aktörer i nätverk som är energikällan, men för att de ska vara villiga att ta sig an och föra koncept vidare, krävs det att de har möjlighet att anpassa konceptet efter sina egna intressen. Själva förutsättningen för idéspridning är alltså att 18

19 idén förändras när den sprids. Czarniawska och Joerges (1996) identifierar fem stadier i denna process: 1. Losskoppling/lösryckning, när inspiration till idén hämtas från en tid/plats till en annan tid/plats. 2. Förpackning, när idén översätts till en prototyp, modell eller kod som kan presenteras vidare i fältet. 3. Den resande idén, när idén blir presenterad vidare i fältet. 4. Omsättning till handling lokalt, när modellen möter den befintliga praktiken där den tillämpas. 5. Till slut sluter sig sanktionens svarta låda om idén och gör den till en för-givet-tagen institution, som i sin tur behöver ryckas loss och bli omtolkningsbar för att den ska kunna resa i tid och rum igen. Företagsekonomerna Fernler (1996) och Blomqvist (1996) har studerat beställar- och utförarorganisationer i svenska kommuner och visat på svårigheten att på ett lokalt plan genomföra ett koncept som helt följer förlagan. Det är först när det justeras som det blir attraktivt att tillämpa. Handlingsfriheten är dock inte obegränsad utan avgörs både av ens organisationsidentitet och av det organisatoriska fält som man ingår i. Erlingsdottir (1999) visar i en studie som handlar om att införa kvalitetstänkande (TQM) och laboratorieackreditering inom sjukvården att den också avgörs av konceptet som sådant och av särskilda organisationer som kontrollerar tillämpningen av vissa koncept. En slutsats blir att det är möjligt för kontrollerande myndigheter att minska den lokala variationen, men att detta kräver mycket övervakning, vilket i sin tur medför höga kostnader. Översättningsmodellen ger alltså intressanta möjligheter att analysera införandet av nya koncept och arbetsmetoder inom socialtjänsten och att samtidigt studera aktörernas handlingsfrihet när detta sker. Modellen kommer inte att användas som den centrala analysmodellen i denna delstudie eftersom fokus inte ligger på den operativa tillämpningen av BBIC. Däremot har modellen betydelse på så sätt att den visar att BBIC-begreppets attraktionskraft kan tänkas förklaras av dess justerbarhet och att lokala avvikelser från nationella standardtolkningar sannolikt är nödvändiga. Implementering via projekt Ett problem med den tidigare (i huvudsak statsvetenskapliga) implementeringsforskningen är att den främst intresserat sig för stora nationella program, och mindre för hur förutsättningarna för implementering har sett ut lokalt. Många forskare har studerat strukturella betingelser på makronivån och i mindre utsträckning hur organiseringen sett ut lokalt. Trots att många implementeringsstudier avser projekt har få studerat vad detta sätt att organisera innebär. Som nämndes ovan har man heller inte intresserat sig sär- 19

20 skilt mycket för vad som händer med tidigare arbetsmetoder när de förväntas ersättas med nya. Studier av projekt och deras relationer med moderorganisationer och andra organisationer ger ypperliga möjligheter att studera konflikter och motsättningar mellan gammalt och nytt på ett fruktbart sätt. Tidigare forskning har visat att förändringsprojekt inom socialtjänsten organiseras på varierande sätt, och att dessa olika sätt inrymmer både föroch nackdelar. Traditionell projektlitteratur har fokuserat på metoder för planering och styrning av projekt, sett utifrån projektledningens perspektiv. I denna litteratur anses projektets interna förhållanden, till exempel arbetsuppgiftens karaktär, vara avgörande för utformningen av styrmetod och arbetsformer. I nyare forskning betonas i högre grad projektens relationer med omgivningen (Sahlin-Andersson & Söderholm 2002). Omgivningen innefattar vanligen två analysnivåer, dels projektens så kallade interaktionsmiljö som består av uppdragsgivare, finansiärer och andra aktörer som projekten måste samverka med för att kunna utföra sin arbetsuppgift (Kreiner 1995; Löwendahl 1995; Blomqvist och Packendorff 1998; Engwall 2002), dels projektens institutionella miljö som består av normer, föreställningar och myter som finns i samhället om hur organisationer i allmänhet och projekt i synnerhet bör styras. Denna kontextuella metod för att studera projekt har använts också i vår egen forskning (Johansson m.fl. 2000). Vid en studie av fem olika slags utvecklingsprojekt inom svensk socialtjänst, fann vi stora skillnader i sättet att organisera dessa projekt, dels internt, dels i relation till den permanenta organisationen, och dels i relation till omgivningen i övrigt. Projekten visade upp stora interna skillnader. Dessa skillnader visade sig i arbetsuppgiftens karaktär, men det fanns också skillnader i projektens förhistoria, tydlighet i mål, styrande projektplaner, finansiering m.m. Projektens relation med den permanenta organisationen varierade också, till exempel graden av integration mellan projektorganisationen och den permanenta organisationen. De studerade projektens inre arbete påverkades också i hög grad av relationen med externa finansiärer. Det faktum att projekten hade mer än en finansiär verkade bidra till att kraven på formalisering och disciplinering ökade, men också till att projekten blev mer kända och att deras legitimitet blev högre. Lösgörande Projekt Återföring Permanent organisation Modell över utvecklingsprojektets relation till den (lokala) permanenta organisationen. 20

Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet. RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10

Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet. RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10 Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10 Staffan Johansson Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet

Läs mer

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd foto omslag Matton, sid 4 Matton och Ingram tryckeri Edita Västra Aros 2008 text Per Lindberg, Jupiter och Kjerstin Bergman grafisk form Marie Edström

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Organisationsteori Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Varför relevant med organisationsteoretiska perspektiv? Alternativa perspektiv möjliggöra utveckling Kritisk analys Förståelse av egen praktik

Läs mer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer Trosa kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Uppföljning av granskning av missbruksvården

Uppföljning av granskning av missbruksvården Revisionsrapport Uppföljning av granskning av missbruksvården Carl-Gustaf Folkeson, Fredrik Anderberg, Innehåll 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund och syfte... 1 1.2. Revisionsmetod... 1 2. Granskningsresultat...

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt?

Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt? Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt? Projekt i praktiken 1. Vad är projekt? 2. Olika typer av projekt. 3. Relation mellan projekt och ordinarie verksamhet. 4. Projektets faser.

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Svar på remiss angående förslag till Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice

Svar på remiss angående förslag till Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2011-02-23 Diarienummer: N137-0095/11 Utvecklingsavdelning Astrid Tunås Telefon: 366 20 08 E-post:astrid.tunas @vastra.goteborg.se Svar på remiss angående förslag till Program

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012 REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS Kvalitetssäkring av genomförandeplaner Emmaboda kommun 9 oktober 2012 Jard Larsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Barns delaktighet i utredningsarbetet

Barns delaktighet i utredningsarbetet Barns delaktighet i utredningsarbetet Förslag på hur barn och ungdomars delaktighet i utredningsarbetet kan öka Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnoch ungdomsvården Ett landsomfattande

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Förstudie av familjehem

Förstudie av familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Policy för lönesättning

Policy för lönesättning 080211_KMH_Policy_lonesattning.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Policy för lönesättning Policy beslutad av rektor 2008-02-11 Ersätter policy fastställd 1996-03-22, senast ändrad 2002-10-08 Dnr 08/36

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13

Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13 Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13 INNEHÅLL ÄRENDEGÅNG....1 BEGREPPSFÖRKLARING. 2 ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN. 4 UPPGIFTER VID ANMÄLAN TILL

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Projektplan. Barnets rättigheter i vårdnadstvister

Projektplan. Barnets rättigheter i vårdnadstvister Projektplan Barnets rättigheter i vårdnadstvister Stiftelsen Allmänna Barnhuset planerar att tillsammans med Socialstyrelsen, FoU i Väst/GR och region Örebro starta ett utvecklingsprojekt kring barn som

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg Förändringsledning Stöd & behandling Förändring It is not the strongest of the species that survives, nor the most intelligent, but the ones most responsive to change Charles Darwin, The Origin of Species,

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Projektplan: Administrativa roller

Projektplan: Administrativa roller 1 (6) Projektplan: Administrativa roller Projektledare: Linda Lundberg Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 2010-06-14 1. Bakgrund och motiv Vid institutionerna finns idag ett antal olika befattningar vilka

Läs mer

Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer

Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer Gabriella Jansson och Ulf Melin Statsvetenskap och informatik utveckling Linköpings universitet Offentliga e-tjänster i vår vardag 1 Offentliga e-tjänster

Läs mer

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2014-08-28 Veronica Hedlund Lundgren Rev/14024 Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie Rapport 2-14 Projekthantering vid Landstinget i Värmland

Läs mer

DIAPRAXIS. En sammanfattning av en metodhandbok för interkulturellt och interreligiöst socialt arbete. Juni 2013. Johan Gärde

DIAPRAXIS. En sammanfattning av en metodhandbok för interkulturellt och interreligiöst socialt arbete. Juni 2013. Johan Gärde DIAPRAXIS En sammanfattning av en metodhandbok för interkulturellt och interreligiöst socialt arbete Juni 2013 Johan Gärde 1 DIAPRAXIS En sammanfattning av en metodhandbok INNEHÅLL 1. Kort bakgrund och

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser

Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser Christer Jonsson Om mig Universitetslektor i FEK med inriktning på organisering och marknadsföring Undervisat mycket kring marknadsföring

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Rapport från FoU-Norrbotten

Rapport från FoU-Norrbotten Rapport från FoU-Norrbotten Rapport Nr 26:1, 2005 Gemensamma riktlinjer för arbetet med försörjningsstöd - ett beslutsunderlag framtaget inom projekt Östra Sosam Besöksadress V.varvsgatan 11 971 28 Luleå

Läs mer

KAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN

KAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN KAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN 1 För att kunna gå vidare måste vi veta var vi befinner oss just nu Är vi framgångsrika eller bara bra eller.. 2 VARFÖR BRY SIG OM OMVÄRLDEN? BEROENDE

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg

Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete Mats Anderberg Bakgrund Svårigheter att implementera kunskapsbaserade ANDTstrategier och -insatser på lokal nivå Kontextuella

Läs mer

Projektledare vs ScrumMaster

Projektledare vs ScrumMaster Projektledare vs ScrumMaster Finns det rum för den klassiske projektledaren i en agil värld? Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se Lite om mig själv Carina Meurlinger Konsult på Agero sedan 2005

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse Projektdokumentation: - Förstudierapport Mall för förstudie - Ansökan Mall projektansökan - Projektplan - Minnesanteckningar som tillför sakuppgifter - Övrig dokumentation av tillfällig eller ringa betydelse

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf www.ideelle.se 1

Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf www.ideelle.se 1 Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete Föredrag den 17 februari 2012 Marie Fridolf 0709-812963 www.ideelle.se Utveckla samarbetet! Värdegrunden Ett nytt systemtänk Samarbetets

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Landstingets revisorer Antaget 2012-11-19 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Avsikten med revisionsplanen 3 Vårt Arbetssätt 3 - Risk och väsentlighetsanalys

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat

Läs mer

UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PELARBACKENS VERKSAMHETER FÖR HEMLÖSA

UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PELARBACKENS VERKSAMHETER FÖR HEMLÖSA SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (6) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PELARBACKENS VERKSAMHETER FÖR HEMLÖSA Att söka bidrag Utvecklingsenheten vid Socialförvaltningen

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys www.pwc.se Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys Håkan Olsson Cerifierad Kommunal Yrkesrevisor Anna Laurell Lysekils kommun Kommunens arbete med ledning och styrning samt användandet av Stratsys Innehållsförteckning

Läs mer

GRs projektredovisning för

GRs projektredovisning för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Box 5073 402 22 Göteborg Organisationsnummer 222000-0265 K-person på GR är Lotta Wall Kontaktperson på Dialoga är Maj Bjurving Medel rekvireras till Göteborgsregionens

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 PROJEKTARBETE Projekt handlar om hur tillfälliga organisationer hanteras så att RÄTT PROBLEM löses på RÄTT SÄTT vid RÄTT TIDPUNKT 1 Olika sorters

Läs mer

Revisionsrapport Ledning och styrning av externa projekt. Härjedalens kommun

Revisionsrapport Ledning och styrning av externa projekt. Härjedalens kommun Revisionsrapport Ledning och styrning av externa projekt. Härjedalens kommun 13 November 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning

Läs mer

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

Stabilitet som kompetensstrategi för social barn- och ungdomsvård. Göteborg 2014-10-28 Anna-Lena.Lindquist@socarb.su.se

Stabilitet som kompetensstrategi för social barn- och ungdomsvård. Göteborg 2014-10-28 Anna-Lena.Lindquist@socarb.su.se Stabilitet som kompetensstrategi för social barn- och ungdomsvård Göteborg 2014-10-28 Anna-Lena.Lindquist@socarb.su.se Hög personalomsättning äventyrar kvalitén i socialt barnavårdsarbete Framför allt

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer