Webbutveckling och W3Cs Device Independence

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Webbutveckling och W3Cs Device Independence"

Transkript

1 Webbutveckling och W3Cs Device Independence En studie om teknik och verktyg för webbutveckling för traditionella och mobila klienter A N A L E D O Examensarbete Stockholm, Sverige 2007

2 Webbutveckling och W3Cs Device Independence En studie om teknik och verktyg för webbutveckling för traditionella och mobila klienter A N A L E D O Examensarbete i medieteknik om 15 högskolepoäng vid Högskoleingenjörsprogrammet för medieteknik Kungliga Tekniska Högskolan år 2007 Handledare på CSC var Björn Hedin Examinator var Roger Wallis TRITA-CSC-E 2007:103 ISRN-KTH/CSC/E--07/103--SE ISSN Kungliga tekniska högskolan Skolan för datavetenskap och kommunikation KTH CSC Stockholm URL:

3 Webbutveckling och W3Cs Device Independence: En studie om teknik och verktyg för webbutveckling för traditionella och mobila klienter Sammanfattning Det traditionella sättet att nå Internet via en stationär PC har förändrats. De senaste åren har en stor mängd av nya apparater med nya tekniker spridits till konsumenterna. Nuförtiden kan sådana användare koppla sig till Internet i princip var, hur och när som helst. Detta är grundstenen för W3Cs initiativ för Device Independence. Deras ambition är att webben blir tillänglig för alla sorts användare. Idag är det inte så tydligt i vilken utsträckning webbutveckling görs för att bemöta de nya krav som ställs vid utveckling av webbapplikationer som skall vara tillängliga för alla sorts användare. För att veta om principerna för Device Independence fullföljs är av stor betydelse att veta vad webbutveckling innebär i dagsläget, samt hur detta utförs och vem som styr det. Detta examensarbete omfattade en undersökning om hur webbutvecklare arbetar beträffande tekniker och verktyg, samt vilka kriterier de prioriterar när de bygger webbapplikationer. Det övergripande syftet var att få fram en bild av webbutvecklare som målgrupp. En omfattande litteraturstudie gav underlag för intervjuer på företag som i någon utsträckning gör webbutveckling och för en enkätundersökning riktad till alla som på något sätt bygger webbsidor. Undersökningen visade att webbutvecklare oftast jobbar i konsultform vilket innebär att de skaffar sig enbart de kunskaper de anser vara viktiga för att uppfylla sina kunders krav. De utvecklar inte för andra enheter förutom den traditionella PC. Studien visade också att webbutveckling görs för typiska användare och väldigt litet anpassas för användare med funktionshinder.

4 Web development and W3C s Device Independence: A study focusing on technology and tools used for developing web applications for traditional and mobile clients Abstract In recent years the concept of web browsing has taken a new dimension. The emergence of new devices with new capabilities has reached the mass consumer market. Nowadays such users are able to access the web from any device and in any context. This is the foundation for W3Cs Device Independence initiative with an ambition to make the web accessible to all kinds of users. At the present time it is not so clear how web developing meet the new requirements necessary to build web applications accessible to all kinds of users. In order to know to what extent Device Independence principles are taken into account it is important to establish what web development means at the present time, how it is performed and who has control over it. This thesis includes a survey on web development with a focus on technologies and tools used by web developers. It also covers the criteria which are prioritized by web developers when creating web applications. The main purpose was to obtain a clearer image of web developers as a target. An extensive literature review was a percursor to interviews at companies that perform web development and a survey targeted to people that develop web pages. The survey showed that web developers work mainly on a consulting basis which implies that they solely obtain the knowledge they consider is needed to fulfill their client s demands. They do not develop for other devices than the traditional PC. The outcome showed also that web development is mainly addressed to typical users though very little adaptation is performed to assist users with disabilities.

5 FÖRORD Denna rapport är resultatet av ett examensarbete om 10 poäng i Medieteknik utfört på KTH vid Skolan för Datavetenskap och Kommunikation. Jag vill tacka alla som ställde upp och ville delta i undersökningen och vid intervjuerna. Ett stort tack riktar jag till min handledare Björn Hedin, för sin konstruktiva kritik och till Peter Röjling på Intelligentor AB för sitt tålamod vid den långa resa som detta examensarbete har blivit. Jag vill också tacka min goda vän Anastasia för den inspiration och uppmuntran jag fick redan från första dagen. Slutligen vill jag tacka min underbara man Patrick för allt stöd och förståelse framför allt för de oftast sena arbetstiderna. Stockholm, april 2007

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND FRÅGESTÄLLNING SYFTE MÅL AVGRÄNSNING METODER OCH MATERIAL LITTERATURSTUDIE KVALITATIVA OCH KVANTITATIVA FORSKNINGSMETOD UNDERSÖKNINGEN MATERIAL LÄSANVISNINGAR OCH UPPLÄGG RESULTAT AV LITTERATURSTUDIEN DEVICE INDEPENDENCE (DI) WEBBUTVECKLING Webbutvecklare Webbapplikation WEBBUTVECKLINGSPROCESSEN Olika arkitekturer för webbapplikationer Tvåskiktsarkitektur Treskiktsarkitektur Flerskiktsarkitektur Webbapplikationens livscykel - Två perspektiv Fraternalis modell Analys av målgruppen Konceptlösning Prototyp och Validering Design Genomförande Evolution och underhållning Jonssons modell Formulering Planeringsfas Analys Design Programmering Testning Utvärdering Webbapplikationer och Databaser Serversidespråk Common Gate Interface (CGI) Java Servlets Active Server Pages (ASP.NET) Practical Extraction and Report Language (PERL) Cold Fusion PHP Hypertext Preprocessor (PHP) Java Server Pages (JSP) Klientsidespråk JavaScript Java Applets JScript (JS) ECMAscript Visual Basic Script (VBScript)... 14

7 Flash Publiceringsverktyg (Authoring Tools) WORLD WIDE WEB CONSORTIUM (W3C) Märkspråk Hyper Text Markup Language (HTML) Extensible Markup Language (XML) XHTML Cascading Style Sheets (CSS) Tillgänglighet och Web Acessibility Iniciativ (WAI) Användbarhet Användbarhet och Webben MOBILT INTERNET W3Cs Mobile Web Initiative (MWI) Presentation Inmatning Bandbredd och kostnad Användarkrav Reklam Apparatens tekniska begränsningar Fördelar Mobile Web Best Practices (MWBP) a) Generellt beteende (General Behaviour) b) Navigation och länkar (Navigation and Links) c) Sidolayout och innehåll (Page Layout and Content) d) Sidodefinition (Page Definition) e) Användarens inmatning (User Input) Open Mobile Alliance (OMA) Wireless Application Protocol (WAP) Wireless Markup Language (WML) WAP 2.0 XHTML Mobile Profile (XHTML MP) User Agent (UA) Tekniker för DI HTTP Headers HTTP Negotiation Composite Capability Preferences Profile (CC/PP) WAP UAProf Wireless Universal Resource File (WURFL) Synchronized Multimedia Integration Language (SMIL) FLASH Lite UNDERSÖKNINGEN INTERVJUER/STUDIEBESÖK Urval Genomförandet Resultat Studiebesök på Creuna AB Studiebesök på Carismar AB Studiebesök på TeliaSonera AB ENKÄTUNDERSÖKNINGEN Population och Urval Genomförande av webbenkäten Utformning av frågorna Bortfall Reliabilitet och validitet Det totala resultatet Respondenternas profil och yrkesbefattning Typ av företag Erfarenhet av skapandet av webbsidor Kunder... 45

8 Yrkesroller inblandade i processen vid skapande av webbsidor Yrkesroller som respondenten brukar anta i processen vid skapande av webbsidor Verktyg som används vid skapandet av webbsidor Kombination av verktyg som används vid skapandet av webbsidor Teknik som används vid skapandet av webbsidor Användandet av script, applets och pluggins Användandet av riktlinjer för utformning av webbsidor Tillänglighet Användbarhet W3Cs standarden/rekommendationer/tjänster Device Independence Webbsidor till andra klienter förutom PC klienter Verktyg för anpassning av webbsidor till andra apparater ANALYS OCH DISKUSSION AV ENKÄTUNDERSÖKNINGEN INLEDNING VAR DET RÄTT PERSONER SOM SVARADE PÅ ENKÄTEN? I VILKA SORTS FÖRETAG JOBBAR DE SOM GÖR WEBBUTVECKLING? Webbyrå Reklambyrå IT-Bolag VILKA FÖRETAG BESTÄLLER WEBBTJÄNSTER? VEM GÖR VAD I ETT WEBBUTVECKLINGSPROJEKT? Vilka roller brukar den som utvecklar för webben anta? VILKA VERKTYG ANVÄNDS VID WEBBUTVECKLING? VILKA TEKNIKER ANVÄNDS VID WEBBUTVECKLING? SCRIPT, APPLETS OCH PLUGINS ALLMÄNNA RIKTLINJER HÖG ELLER LÅG TILLÄNGLIGHET? ANVÄNDBARHET W3CS RESURSER DI OCH UTVECKLING FÖR MOBILA KLIENTER VARFÖR UTVECKLAS INTE FÖR MOBILA KLIENTER? FINNS DET UTRYMME FÖR ETT NYTT VERKTYG? VILKA INSTÄLLNINGAR PRIORITERAS I ETT VERKTYG SOM ANPASSAR WEBBSIDORNA TILL MINDRE APPARATER? SLUTSATSER PERSONLIGA FUNDERINGAR REFERENSER BÖCKER ARTIKLAR OCH RAPPORTER ELEKTRONISKA KÄLLOR APPENDIX INTERVJUGUIDEN SOM ANVÄNDES VID INTERVJU/STUDIEBESÖK MISSIVBREV SOM SKICKATS TILL FÖRETAG VID ENKÄTUNDERSÖKNINGEN HEMSIDA WEBBENKÄT DET TOTALA RESULTATET AV ENKÄTUNDERSÖKNINGEN... 92

9 1. Inledning 1. INLEDNING Det traditionella sättet att nå Internet via stationära enheter har förändrats. De senaste åren har en stor mängd av nya apparater med nya tekniker blivit tillgängliga på marknaden med olika egenskaper som skärmstorlekar, applikationer, gränssnitt, processorer, etc. Uppkopplingen till Internet har blivit snabbare och ekonomiskt tillgänglig för många. Nuförtiden kan användaren nå Internet i princip var, hur och när som helst oavsett om man använder en PC, en mobiltelefon, en PDA, en TV-apparat, etc. Denna verklighet kommer så småningom att skapa en ny sorts användare. Webbutvecklare står nu framför nya krav när de skapar webbsidor och webbapplikationer. 1.1 Bakgrund Intelligentor är ett företag som utvecklar mobila IT lösningar till små och medelstora företag. De bygger för närvarande ett utvecklingsverktyg vars mål är att underlätta för webbutvecklare att parallellt med traditionell webbutveckling mot stationära och bärbara klienter även kunna tillföra tillgänglighet och funktionalitet till innehållet för mobila klienter. Målet med verktyget är att utvecklarna ska kunna använda sig av traditionell HTML, eller något HTML släktspråk och inte behöver lära sig de olika XML varianter som används idag av olika mobila klienters webbläsare (WML, XHTML Mobile Profile, XHTML Basic, etc.). Däremot behövs anpassningar kunna göras angående rendering och presentation och optimering av innehåll till mobila enheter. På det hela taget ska verktyget hjälpa till att utveckla webbplatser gentemot Device Independence. 1.2 Problem Trotts att Intelligentors verktyg är tänkt att användas av webbutvecklare, har de ingen stor kännedom om hur denna målgrupp ser ut. De vill veta hur verktyget ska utformas så att så många individer som möjligt i målgruppen vill använda det. De vet inte i vilken utsträckning målgruppen tar hänsyn till att anpassa webben för både stationära och mobila enheter och vilka kriterier de använder om de gör det. Till slut är de intresserade att veta vilka tekniker och verktyg det används när det utvecklas för webben. 1.3 Frågeställning Frågeställningen består av två delar. De övergripande frågeställningarna är: Vad gör en webbutvecklare? Vilka är de vanligaste verktyg som används idag vid webbutveckling/webbdesign? I vilken utsträckning arbetar webbutvecklare för att skapa webbapplikationer som skall vara tillängliga i både stationära enheter och mobila enheter, dvs. hur arbetar de gentemot Device Independence? 1

10 1. Inledning För att få svar på den övergripande frågeställningen ställdes följande frågor. Vad är webbutveckling? Vem/vilka/vad styr webbutvecklingen? Vilka olika webbutvecklingsprojekt finns det? Hur styrs webbutvecklingsprojekt? Den andra delen är mer specifik och handlar om utvecklingsverktyget som ska designas av Intelligentor i konformitet med analysen av målgruppen. Vilka tekniker och verktyg används vid webbutveckling för mobila enheter? Vilka inställningar vill målgruppen ha tillgång till när de använder Intelligentors utvecklingsverktyg vid anpassning/rendering av webbsidor till olika enheter? Hur öppen är målgruppen för att använda ett sådant verktyg? 1.4 Syfte Syftet med examensarbetet är att förse uppdragsgivaren och övriga mjukvara utvecklare med insikt i webbutvecklingen och webbutvecklares arbetssätt i dagsläget i Sverige. 1.5 Mål Målet med examensarbetet är att söka svår till frågeställningen och komma fram till en mer konkret bild av målgruppen än den som föreställs idag. 1.6 Avgränsning Det finns en uppsjö av stora IT företag som skapar egna verktyg och interna standarder. Det här examensarbetet kommer dock att rikta sig till små och medelstora företag och enskilda individer som sysslar med skapande av webb- sidor och applikationer. Det har inte heller för avsikt att skapa en färdig produkt eller komma fram till programmeringslösningar. 2

11 2. Metoder och material 2. METODER OCH MATERIAL 2.1 Litteraturstudie Examensarbetet omfattar en undersökning om hur webbutvecklare jobbar i dagsläget. Olika sorters webbutvecklingsprojekt kräver olika tekniker, verktyg och olika kompetenser. Litteraturstudien fungerade som underlag för utformning av intervjufrågorna och enkätundersökningen. 2.2 Kvalitativa och kvantitativa forskningsmetod Enligt Trost (1997), lämpar sig kvalitativa metoder till situationer där forskaren själv försöker sätta sig i samma verklighet som målgruppen och har som huvudmål är att få en övergripande redogörelse om hur de iakttagna individer agerar och varför de agerar på det sättet. Kvantitativa metoder används vid frågeställningar av typen hur ofta, hur många eller hur vanligt. Data samlas in med hjälp av till exempel en enkät och analyseras utifrån bearbetning av insamlade data i statistisk form (Trost, 1997). 2.3 Undersökningen Eftersom begreppen Webbutveckling och Webbutvecklare inte är så konkreta och kan betyda olika saker för olika personer, valdes en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod vid undersökningen som har delas ut i två faser: - Intervjuer/studiebesök på företag som har som huvudaktivitet webbutveckling. Denna fas var av kvalitativ karaktär. - Enkätundersökning utformat efter information samlade från första fasen och som besvarats av personer i målgruppen. Denna fas var av kvantitativ karaktär. Undersökningens tillvägagångssätt kommer att beskrivas i detalj i Kapitel Material Intervjuerna/studiebesök har spelats in digitalt på DV-band med hjälp av en DV-kamera. På grund av målgruppens natur var det lämpligt att utforma enkäten i form av ett webbformulär. Det skapades en webbsida som var tillänglig dygnet runt där webbenkäten kunde besvaras och skickas till en e-postadress. Mjukvara som användes var bland annat Microsoft Word, vid ordbehandling, Microsoft Excel vid datalagring och framtagning av diagram, Microsoft WordPad vid programmering av webbsidan, Microsoft Internet Explorer som webbläsare och Adobe Photoshop vid bildbehandling. 3

12 2.5 Läsanvisningar och upplägg 2. Metoder och material Detta avsnitt beskriver hur rapporten är upplagt och ger ett generellt perspektiv om vad som behandlas i varje avsnitt. Rapporten är uppdelad i 10 avsnitt. I Kapitel 1 introduceras examensarbetet genom en beskrivning av backgrunden, problem och frågeställningen. Det beskrivs också syftet med examensarbete om varför examensarbetet görs och vilka mål som är förväntade att uppnås. Sista avsnittet innehåller en beskrivning av gällande avgränsningar. Kapitel 2 handlar om vilka strategier som har valts för att uppnå det förväntade resultatet. Första avsnitt beskriver hur kunskap om ämnet har skapats. Avsnitt 2.2 och 2.3 beskriver de valda metoder för att genomföra undersökningen. Sista avsnittet ger en sammanfattning av materialet som användes vid genomförandet av detta examensarbete. Kapitel 3 är en sammanfattning av den omfattande litteraturstudien som genomfördes i samband med detta examensarbete. Det ger en överblick av de viktigaste aspekter beträffande webbutveckling idag. Kapitel 4 beskriver hur undersökningen har planerats och genomförts. Det innehåller också en sammanfattning av de resultaten som utverkats. Avsnitt 4.1 omfattar intervjuerna, avsnitt 4.2 omfattar enkätundersökningen. I Kapitel 5 presenteras en analys och diskussion av de resultat som erhållits från enkätundersökningen och intervjuerna. Kapitel 6 innehåller de slutsatser som har dragits efter analys av resultatet. I detta kapitlet besvaras den övergripande frågeställningen. Kapitel 7 omfattar personliga funderingar om det uppnådda resultatet och slutsatserna. Kapitel 8 består av en föteckning av böcker, artiklar, rapporter och andra källor som används vid detta examensarbete. Kapitel 9 inkluderar ett flertal dokument som fungerade som underlag och styrker det uppnådda resultatet. 4

13 3. RESULTAT AV LITTERATURSTUDIEN 3. Resultat av litteraturstudie För att bättre förstå begreppen webbutveckling och webbutvecklare i dagsläget och vad Device Independence innebär, gjordes det en intensiv litteraturstudie vars viktigaste begrepp beskrivs nedan. En viktig källa var givetvis Internet, eftersom webbutveckling är ett område som innebär konstant uppgradering av tekniker och verktyg och Internet oftast har den mest uppdaterade informationen. Litteraturstudien genomfördes i flera olika tillfällen i samband med de olika faserna av undersökningen. 3.1 Device Independence (DI) De senaste åren har en uppsjö av nya apparater uppstått på marknaden med nya tekniska egenskaper, vilket har skapat nya slags användare som omfattar individer med nedsatt syn, hörsel, osv. Ny teknik har medfört att webben har blivit tillänglig när som helst och var som helst. W3Cs DI-initiativet har som vision att utveckla webben så att alla användare kan få en bättre upplevelse när webbinnehållet levereras via olika enheter. Från stationära till bärbara enheter, från handdatorer till mobiltelefoner, osv. ska webbinnehållet göras tillängligt oavsett nätverk, skärmstorlek, tangentbordbegränsningar, bandbredd, osv. Att innehållet görs tillgängligt innebär att webbapplikationer är designade med hänsyn till personer med olika funktionshinder (Boyera och Lewis, 2004). I avsnittet beskrivs mer detaljerat olika tekniker som följer DI principer. 3.2 Webbutveckling Webbutveckling är ett brett område som främst innebär skapandet och utveckling av webbplatser. Detta sker dock inte bara utifrån ett tekniskt perspektiv. Idag, kräver webbutveckling eftertanke i frågor om organisation, administration, sociologi och konst (Fraternali, 1999). En webbplats (eng. website), är, enligt Britannica Encyklopedin, en sammanställning av webbsidor som är länkade ihop och som är nåbara via en gemensam länk så kallad URL (Unified Resource Link) eller URI (Unified Resource Identifier) och vanligtvis betecknas som hemsidan (eng. homepage) Webbutvecklare Ordet webbutvecklare kan utrycka många olika idéer. Görs det en sökning på Arbetsförmedlingens webbplats, (http://www.ams.se), på platsannonser som är relaterade med webbutveckling visar resultatet olika indelningar på webbutvecklare. Vanliga yrkesbeteckningar som uppstår är: webbtekniker, webbutvecklare, webbprogrammerare, webbansvarig, systemutvecklare/systemerare, webbdesigner, gränssnittsutvecklare, databas/webbutvecklare, osv. Arbetsuppgifterna innebär kunskapskrav inom bland annat: 5

14 3. Resultat av litteraturstudie programspråk (C++, C#, ASP.NET, ASP, Java, JavaScript, Java Beans, PHP, VB, VBScript, Cold Fusion, AJAX, m.m) märkspråk (HTML, XHTML, XML) presentationsmallar (CSS, XLST) webbserverteknik (Apache Tomcat/Struts, Websphere, SharePoint, m.m) databaser (SQL, MS SQL, Oracle, m.m) diverse bildbehandlings- och multimediaprogram (Adobe Photoshop, Adobe Illustrator, Macromedia Freehand, Macromedia Flash) Det är väldigt svårt att försöka kategorisera de olika yrkesrollerna inom webbutveckling, dock är det mer eller mindre tydligt att de delas i tre bredda område: De som designar användargrässnitt av en webbplats De som skapar innehållet av en webbplats De som skapar affärslogiken som finns på webbplatsen Figur 1: Interaktioner mellan olika yrkesroller inom webbutveckling Figur 1 är hämtad från W3Cs webbplats och illustrerar hur de olika yrkesroller inom webbutveckling interagerar med varandra. En yrkesroll innebär inte att det är en enskild individ, utan det kan vara ett lag. Det är vanligt, i mindre organisationer, och/eller vid 6

15 3. Resultat av litteraturstudie skapandet av mindre komplexa webbsidor, att samma person tar på sig flera yrkesroller (http://www.w3.org/tr/acdi/, 2006) Webbapplikation World-Wide Webbens vision när den skapades var att möjliggöra tillänglighet till dokument och information. Alltmer har webben fått tillgång till en uppsjö av webbapplikationer. En webbapplikation är enligt Butler (2002) en webbplats som består dels av fast innehåll (statiska webbsidor), dels av dynamiskt innehåll (dynamiska webbsidor). Innehållet från en statisk webbsida kommer vanligtvist från en fil som är lagrad på servern i ett filsystem medan i en dynamisk webbsida genereras innehållet dynamiskt, med hjälp av andra program (på servern), beroende på besökarens inmatning (begäran). Det innebär en viss grad interaktivitet mellan användaren och systemet. Exempel på webbapplikationer är e-handel, webbauktioner, online spel, chattrum, valutaomvandlare, mm. 7

16 3.3 Webbutvecklingsprocessen Olika arkitekturer för webbapplikationer 3. Resultat av litteraturstudie Ett systems arkitektur beskriver hur systemet är uppbyggt strukturmässigt. I ett webbutvecklingsprojekt är det viktigt att planera tidigt hur de olika beståndsdelar interagerar med varandra Tvåskiktsarkitektur Tvåskiktsarkitekturen är den enklaste varianten där klienten står i centrum då det är bara klienten som har ett användargränssnitt. Data lagras enbart hos servern. Fördelar med tvåskiktsarkitektur är ökande prestanda hos servern och en minskad nätverkstrafik eftersom en del av dataprocessning utförs hos klienten. Klientens funktionalitet utnyttjas effektivt. Nackdelar är bland annat att sådan arkitektur är beroende av webbläsaren hos värddatorn, till exempel att den har stöd för Java. En annan nackdel är att den medför låg säkerhetsnivå då en del av logiken körs hos klienten, dvs. användaren får tillgång till hur webbapplikationen är uppbyggd. En annan lucka är begränsad skalbarhet dvs, dela upp arkitekturkomponenterna för att få högre effektivitet vid hög trafik. Slutligen kan det påpekas att en stor mängd data överförs till klienten för processning och att det inte finns stora möjligheter till förändring och återanvändning av applikationen (Jonsson, 2002) Treskiktsarkitektur Treskiktsarkitekturen har samma beståndsdelar som tvåskiktsarkitekturen. Skillnaden är de är autonoma från varandra vilket medför bättre funktionalitet, ökade skalbarhet och återanvändbarhet, såsom lättare underhållning. Den största skillnad från tvåskiktsarkitekturen är att ytterliggare en databasserver används där data lagras och administreras av ett system (Databas Management System, DBMS). En stor fördel är att data kan överföras från en databas till en annan och att användaren har inte tillgång till applikationens uppbyggnad vilket innebär högre säkerhet. Å andra sidan krävs det en mer invecklad design och webbapplikationen är nu mer exponerad eftersom den är nåbar från flera hål. (Jonsson, 2002) Figur 2 illustrerar ett system med treskiktsarkitektur. Figur 2: Illustration av de olika beståndsdelar i ett system (källa:http://en.wikipedia.org/wiki/) 8

17 3. Resultat av litteraturstudie Flerskiktsarkitektur Vid väldigt komplexa webbapplikationer är det mest lämpligt att använda flerskiktsarkitekturen (arkitekturen med mer än tre skikt). Då kan de olika komponenterna delas i ännu mindre delar beroende på vilka datatyper som ska hanteras, samt hur hög säkerhetsnivå som behövs och vilken prestanda som krävs från applikationen. Sådana applikationer innebär till exempel tjänster där tusentals användaren är kopplade samtidigt och vill ha snabb respons (Jonsson, 2002) Webbapplikationens livscykel - Två perspektiv Fraternalis modell Fraternali (1999) föreslår en modell för en webbapplikations livscykel som presenteras i Figur 3 och beskrivs mer detaljerat nedan. Prototyp och Validering Analys av målgruppen Konceptlösning Evolution och Underhållning Design: struktur navigation presentation Genomförande Figur 3: Fraternalis modell för en webbapplikations livscykel Analys av målgruppen Syftet med applikationen är fastställt genom att identifiera målgruppen, sina behov och vilket syfte de har när de använder applikationen. Vidare är det viktigt att identifiera vilket slags gränssnitt som är mest lämpad till varje sorts användare och till de olika apparater som de använder vid uppkopplingen till webben Konceptlösning Webbapplikationen är representerad genom utkast av abstrakta modeller baserade på de önskemål som uttryckts i föregående fas. En arkitektur modell som uppfyller dessa önskemål väljs för applikationen. 9

18 3. Resultat av litteraturstudie Prototyp och Validering Förenklade versioner av applikationen är testade av användare för preliminär feedback Design Prototypen vidareutvecklas till första versionen. Struktur, navigation och presentation är delade var för sig Genomförande Innehållet inkluderas. Lämpliga programmeringsspråk väljs. Sidorna skapas genom att inbädda innehållet och navigationskommandon i den valda presentationsstilen Evolution och underhållning Efter leveransen är det oftast nödvändigt att utföra ändringar och åtgärda eventuella tekniska fel. Sådant kan innebära revidering av strukturen, navigationen och presentationen. Ändringarna/åtgärderna bör utföras så tidigt som möjligt i livscykeln Jonssons modell Jonsson (2002) har ett liknande perspektiv för en webbapplikationsprocess. En webbapplikation anses då vara under konstant evolutionär utveckling och genomgår följande faser: Formulering Två nyckelfrågor ställs och måste besvaras: Varför behövs en webbapplikation? Vem är målgruppen? Planeringsfas Det är avgörande att ta hänsyn till kostnader, analysera eventuella risker och hot under utvecklingsprocessen och bestämma en detaljerad tidsplan som används för att planera varje fas i evolutionen av projektet så att de olika medverkande får insyn i hur de ligger till Analys Webbapplikationens funktionalitet, information och gränssnitt bestäms genom att analysera olika optioner och överväga vilken som är mest lämplig för genomförandet. Alla bestämmelser sammanställs i en kravspecifikation som fungerar som utgångspunkten för design och programmering. 10

19 3. Resultat av litteraturstudie Design Först görs det en studie om hur kravspecifikationen ska implementeras och sedan bestäms det hur webbapplikationen ska byggas. De olika delarna av designprocessen är: Innehållsdesign som beskriver hur informationen i webbapplikationen ska hanteras. Logikdesign medför att det bestäms en pseudokod till algoritmbeskrivningen som beskriver webbapplikationens logik. Navigationsdesign refererar till hur användaren ska navigera runt i webbapplikationen. Gränssnittdesign beskriver hur innehållet presenteras och hur webbapplikationen ska interagera med användaren Programmering Nu ska webbapplikationen programmeras enligt de bestämmelserna som gjordes i föregående fas. Det är viktigt att alla eventuella frågor angående designen är besvarade innan programmeringen inleds, annars bör programmerare gå tillbaka till designfasen och lösa dessa Testning Webbapplikationen testas så att fel hittas och återgärds Utvärdering Sista fasen innebär att webbapplikationen testas av den slutliga användaren med hänsyn till användbarhet och funktionalitet. Det är den slutliga användaren som har sista ordet och inte utvecklaren Webbapplikationer och Databaser Enligt Nationalencyklopedin är en webbserver en dator med program som levererar (eng. serves up) webbsidor när en klient utför en begäran. En klient är ett exekverande program som till exempel en webbläsare som är installerat på en värddator. Figur 4 ger en överblick av de vanligaste tekniken som används vid webbapplikationer indelade på serversidan och klientsidan. Serversidespråk Klientsidespråk Kompilerade Program CGI program Java Servlets ASP.NET Serverside Script PERL Active Server Pages Cold Fusion PHP Kompilerade program i klientens dator Java Applets Klientside Script Java Script VBScript Flash Figur 4: Vanliga tekniker för processning av data i webbapplikationer 11

20 3. Resultat av litteraturstudie Serversidespråk Common Gate Interface (CGI) CGI var första standaren för kommunikationen mellan webbapplikationer och dataservrar, som HTTP- och webbservrar, till exempel. CGI programmet möjliggör att överföring av data från server till klienten sker i realtid. CGI körs hos servern och för varje gång klienten gör en begäran, skapas det en separat session, som avslutas så fort data skickas till klientens webbläsare. Detta kan ledda till ineffektivitet vid högtrafikapplikationer då serverminnet blir fullbelagt. (Maunder et al, 2005) Java Servlets De senaste åren har en mängd förbättringar till CGI protokollet uppstått. Exempelvis har det utvecklats ny teknik för processning av formulär vid datainmatning, som inte skapar flera instanser av programmet vid varje begäran. Ett exempel av detta är Java servlets, som har utvecklats av Sun Microsystems och består av små tilläggsmoduler som exekveras vid servern och ökar prestationen av webbapplikationer. (Welzel, 1999) Servlets medför att dynamiskt innehåll kan adderas till en webbserver med hjälp av Javaplattformen. Genererade innehåll är vanligtvis HTML men kan vara andra sorts data som till exempel XML. När en servlet exekveras för första gången laddas det i minnet, och finns kvar även efter att begäran är processad, och kvarstår där tills servern avstängs. Detta innebär att tillståndet bevaras efter flera servertransaktioner (Butler, 2001) Active Server Pages (ASP.NET) En framgångsrik variant av serversidan programspråk är Microsofts ASP.NET. ASP.NET inkluderar en ny elementkategori kallade server controls som generar upp till 200 HTML taggar och flera Javascript funktioner från en enda server kontrolltagg. Server controls stödjer användarhändelser av typen musklick eller textinmatning både hos klienten och hos webbservern. ASP.NET möjliggör att utvecklare och programmerare jobbar effektivare eftersom det är möjligt att dela programkod i olika filer och/eller område från HTML taggarna och text från en webbsida. (Morrison et al, 2002) Practical Extraction and Report Language (PERL) PERL är ett väldigt kraftigt scriptspråk som använder CGI protokollet. Det har ett inbyggt arkiv som omfattar tusentals olika moduler med färdiga funktioner för hantering av webbapplikationer. PERL är särkilt effektiv med textsträngar men löser inte CGIs brister av formulärhantering då en ny kopia av formuläret genereras vid varje begäran (Morrison, et al, 2002) Cold Fusion Macromedias motsvarighet för att lösa CGIs ineffektiva formulärhantering är Cold Fusion där det bara krävs ett enda script för flera servertransaktioner. Cold Fusion script har samma utseende som en vanlig HTML webbsida vilket innebär att webbdesigner kan skapa webbsidor och inbädda efteråt de nödvändiga skripter i HTML koden (Morrison et al, 2002). 12

Webbteknik. Innehåll. Historisk återblick Teknisk beskrivning Märkspråk Standardisering Trender. En kort introduktion

Webbteknik. Innehåll. Historisk återblick Teknisk beskrivning Märkspråk Standardisering Trender. En kort introduktion Webbteknik En kort introduktion Innehåll Historisk återblick Teknisk beskrivning Märkspråk Standardisering Trender 1 Historisk återblick 89 CERN Tim Berners Lee Ett plattformsoberoende sätt att sprida

Läs mer

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka Webben som verktyg Idag: Hur hänger det ihop? Viktiga tekniker Stegen i ett webbprojekt Verktyg Dreamweaver Photoshop Joomla CMS Storyboard och flödesschema Fixa webbhotell Hur hänger det ihop? För att

Läs mer

Webbtillgänglighet. Webbtillgänglighet. World Wide Web Consortium. Web Accessibility Initiative, WAI WCAG 2.0 WCAG 1.0

Webbtillgänglighet. Webbtillgänglighet. World Wide Web Consortium. Web Accessibility Initiative, WAI WCAG 2.0 WCAG 1.0 Webbtillgänglighet Webbtillgänglighet Att göra webbinnehåll så att de är tillgängliga för alla oavsett vilka funktionsnedsättningar man har Att göra webbinnehåll tillgängligt oavsett vilken in- och utmatningsutrustning

Läs mer

Introduk+on +ll programmering i JavaScript

Introduk+on +ll programmering i JavaScript Föreläsning i webbdesign Introduk+on +ll programmering i JavaScript Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Språk Naturliga språk Mänsklig kommunika+on T.ex. Svenska, engelska,

Läs mer

Webbservrar, severskript & webbproduktion

Webbservrar, severskript & webbproduktion Webbprogrammering Webbservrar, severskript & webbproduktion 1 Vad är en webbserver En webbserver är en tjänst som lyssnar på port 80. Den hanterar tillgång till filer och kataloger genom att kommunicera

Läs mer

F15 Tillgänglighet/Accessibility Dagens agenda

F15 Tillgänglighet/Accessibility Dagens agenda F15 Tillgänglighet/Accessibility Dagens agenda Varför bry sig? Vad tjänar jag? WAI Funka Nu WCAG 1, 2 Hjälpmedel Prolog Varför bry sig? En stor del av Sveriges befolkning lider av funktionsnedsättningar

Läs mer

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET Olika slags datornätverk Förberedelse inför laboration 4. Historik Protokoll, / Adressering, namnservrar WWW, HTML Föreläsning 5 Internet LAN Local Area Network student.lth.se (ganska stort LAN) MAN Metropolitan

Läs mer

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

Innehålls förteckning

Innehålls förteckning Programmering Uppsats i skrivteknik Axxell Företagsekonomi i informationsteknik 19.3.2015 Respondent: Tomas Björklöf Opponent: Theo Wahlström Handledare: Katarina Wikström Innehålls förteckning 1. Inledning...3

Läs mer

Webbtillgänglighet. Tillgänglighet på webben. Hörselskadades behov. Synskadades behov. Kognitivt funktionshindrades behov. Rörelsehindrades behov

Webbtillgänglighet. Tillgänglighet på webben. Hörselskadades behov. Synskadades behov. Kognitivt funktionshindrades behov. Rörelsehindrades behov Webbtillgänglighet Tillgänglighet på webben Att göra webbsidor så att de är tillgängliga för alla oavsett vilka funktionsnedsättningar man har Att göra sidor tillgängliga oavsett vilken inoch utmatningsutrustning

Läs mer

Undervisningen ska ge eleverna tillfälle att arbeta i projekt samt möjlighet att utveckla kunskaper om projektarbete och dess olika faser.

Undervisningen ska ge eleverna tillfälle att arbeta i projekt samt möjlighet att utveckla kunskaper om projektarbete och dess olika faser. WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

Webbprogrammering. Sahand Sadjadee

Webbprogrammering. Sahand Sadjadee Webbprogrammering Sahand Sadjadee Agenda Webb The World Wide Web (WWW) is a network of online content that is formatted in HTML and accessed via HTTP. The term refers to all the interlinked HTML pages

Läs mer

Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014

Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Webbutveckling 2 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se Hösttermin 2013 Vecka Tema

Läs mer

Webbutveckling Laboration 1: HTML5 och CSS3.

Webbutveckling Laboration 1: HTML5 och CSS3. Institutionen för 2015-11-30 Tillämpad fysik och elektronik Karin Fahlquist Webbutveckling Laboration 1: HTML5 och CSS3. Målsättning Att skapa en webbplats genom att först skapa en Lo-fi prototyp och sedan

Läs mer

Elektronisk publicering TNMK30

Elektronisk publicering TNMK30 Elektronisk publicering TNMK30 Förra gången Usability & interaktionsdesign Projektintroduktion Bildbehandling. Byte av handledare Istället för Martin Johansson Annsofi Pettersson, annpe655@student.liu.se

Läs mer

2000-talet tillgänglighet på webben. Olle Olsson Swedish W3C Office Swedish Institute of Computer Science (SICS)

2000-talet tillgänglighet på webben. Olle Olsson Swedish W3C Office Swedish Institute of Computer Science (SICS) Ivan Herman 2000-talet tillgänglighet på webben Olle Olsson Swedish W3C Office Swedish Institute of Computer Science (SICS) EpiServer-dagen 11 mars 2009 SICS Swedish Institute of Computer

Läs mer

Kursplanering Utveckling av webbapplikationer

Kursplanering Utveckling av webbapplikationer Kursplanering Utveckling av webbapplikationer Fakta Ämne Programmering Poäng 40 Yh-poäng Kurskod YSYS-WEB Klass Systemutvecklare.NET Syfte och koppling till yrkesrollen För att kunna arbeta som systemutvecklare

Läs mer

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se

Läs mer

Mobile First Video on demand och livesändningar på Internet. Juni 2012

Mobile First Video on demand och livesändningar på Internet. Juni 2012 Mobile First Video on demand och livesändningar på Internet Juni 2012 1 Om detta dokument Marknaden och tekniken kring film (video on demand och livesändningar) på Internet utvecklas blixtsnabbt. Video

Läs mer

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll FrontPage Express I programpaketet Internet Explorer 4.0 och 5.0 ingår också FrontPage Express som installeras vid en fullständig installation. Det är ett program som man kan använda för att skapa egna

Läs mer

TMP Consulting - tjänster för företag

TMP Consulting - tjänster för företag TMP Consulting - tjänster för företag Adress: http://tmpc.se Kontakta: info@tmpc.se TMP Consulting är ett bolag som utvecklar tekniska lösningar och arbetar med effektivisering och problemslösning i organisationer.

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. GENERALDIREKTÖREN Enhetschef

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. GENERALDIREKTÖREN Enhetschef Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:248) om ämnesplan för ämnet webbteknik i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den -- maj 2015. Med

Läs mer

WD406F - Interaktiva medier I 7,5hp Moment: Web Usability Inlämningsuppgift 1ab. Wynona Ekesrydh 2010-12-13

WD406F - Interaktiva medier I 7,5hp Moment: Web Usability Inlämningsuppgift 1ab. Wynona Ekesrydh 2010-12-13 Här följer min reflektion över innehållet i Jonathan Lazars bok Web Usability, kapitel 1 2, 6 7. Webbanvändbarhet För att infrastrukturen ska fungera behövs system som på ett enkelt och effektivt sätt

Läs mer

F04 Webbteknik. Föreläsning 4, HT2014 Webbteknik. Johan Leitet

F04 Webbteknik. Föreläsning 4, HT2014 Webbteknik. Johan Leitet F04 Webbteknik Föreläsning 4, HT2014 Webbteknik Johan Leitet F04 Webbteknik Dagens agenda Från klient till server till klient Port 80 Webbservrar Webbläsare - Rendreringsmotorer Standarder på webben, W3C

Läs mer

Statistik från webbplatser

Statistik från webbplatser Statistik från webbplatser problem och möjligheter Ulf Kronman Föredragets huvuddelar Frågorna och motfrågorna Vilka frågor ställer chefen, BIBSAM och ISO? Varför ställer webmastern krångliga motfrågor?

Läs mer

Webbserver och HTML-sidor i E1000 KI

Webbserver och HTML-sidor i E1000 KI 1 Funktion och användningsområde E1000-terminalen (E1032-E1151) kan användas som webbserver. En webbserver är ett program som hanterar filer som ska visas i en webbläsare som exempelvis Internet Explorer.

Läs mer

CMS. - Content management system

CMS. - Content management system CMS - Content management system Agenda CMS Server, webbhotell och FTP Wordpress, ställ mycket frågor Om vi hinner - Snabb genomgång av CMS - uppgiften Nu & Då Sidor med bara HTML och CSS kräver manuell

Läs mer

ITK:P2 F1. Hemsidor med HTML HTML. FTP, HTTP, HTML, XML och XHTML

ITK:P2 F1. Hemsidor med HTML HTML. FTP, HTTP, HTML, XML och XHTML ITK:P2 F1 FTP, HTTP, HTML, XML och XHTML DSV Peter Mozelius 1 Hemsidor med HTML Hur många av er har provat på att bygga en egen hemsida med HTML eller XHTML? För hand eller med hjälpverktyg? Har ni lagt

Läs mer

ATT GÖRA WEBBSIDOR. Frivillig labb

ATT GÖRA WEBBSIDOR. Frivillig labb Numerisk analys och datalogi KTH 100 44 Stockholm Kerstin Frenckner, tel 790 7143, e-post kfrenck@nada.kth.se 2D1339 Programkonstruktion Hösten 2001 Datorintroduktion Frivillig labb ATT GÖRA WEBBSIDOR

Läs mer

Innehåll. Webbproduktion. Prototyputveckling. Arbetsgång (R)

Innehåll. Webbproduktion. Prototyputveckling. Arbetsgång (R) Innehåll Webbproduktion Produktion och publicering av större webbplatser Produktion Användbarhet/Användbarhetstest Publicering Underhåll Arbetsgång (R) 1) Utred mål och syfte (verksamhets- och målgruppsanalyser)

Läs mer

Guide för Innehållsleverantörer

Guide för Innehållsleverantörer Library of Labs Content Provider s Guide Guide för Innehållsleverantörer Inom LiLa ramverket är innehållsleverantörer ansvariga för att skapa experiment som "LiLa Learning Objects", att ladda upp dessa

Läs mer

SICS Swedish Institute of Computer Science

SICS Swedish Institute of Computer Science Ivan Herman !"# #"$%#&''( 2008 W3C SICS Swedish Institute of Computer Science (2) Nationellt forskningsinstitut FoU inom informations- och kommunikationsteknologier (IKT) Mål: Bedriva avancerad

Läs mer

extensible Markup Language

extensible Markup Language Datavetenskap Opponenter: Björn Olsson Andreas Svensson Respondenter: Sanaa Al-abuhalje Afrah Al-abuhalje XML extensible Markup Language Oppositionsrapport, C-nivå 2007:06 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet

Läs mer

Inlämningsuppgift 2. DA156A - Introduktion till webbutveckling Teknik och samhälle, Malmö högskola Oktober 2012

Inlämningsuppgift 2. DA156A - Introduktion till webbutveckling Teknik och samhälle, Malmö högskola Oktober 2012 Oktober 2012 Uppgiften går ut på att redovisa dina kunskaper kring JavaScript, liksom din förmåga att skapa en CSS-baserad layout. Detta gör du genom att lämna in ett resultat som följer specifikationerna

Läs mer

Systemutvecklare.NET, C#/VB, C/C++, ASP.NET, T-SQL, JAVA Systemdesign

Systemutvecklare.NET, C#/VB, C/C++, ASP.NET, T-SQL, JAVA Systemdesign Rodolfo Weisser.NET, C#/VB, C/C++, ASP.NET, T-SQL, JAVA Systemdesign Översikt Rodolfo har mycket lång erfarenhet av systemutveckling i C# och på Microsoftplattformen och har god kunskap om Visual Studio

Läs mer

Vägledningen 24-timmarswebben. Magnus Burell, Verva Uppdaterad: 2007-09-11

Vägledningen 24-timmarswebben. Magnus Burell, Verva Uppdaterad: 2007-09-11 Vägledningen 24-timmarswebben Magnus Burell, Verva Uppdaterad: 2007-09-11 Vägledningen 24-timmarswebben Vad? Ca 150 riktlinjer för utveckling av webb och e-tjänster i offentlig sektor Senaste version 2006

Läs mer

NU! NU! Bygg en webbplats NU! Bygg en webbplats. Swedish Language Edition published by Docendo Sverige AB. Bygg en webbplats.

NU! NU! Bygg en webbplats NU! Bygg en webbplats. Swedish Language Edition published by Docendo Sverige AB. Bygg en webbplats. web_omslag.qxp 2006-03-20 17:06 Sida 1 NU! CDn innehåller: Upptäck hur du: Använder "dra och släpp-metoden" för att lägga till text, bilder och andra objekt till en webbsida Skapar listrutor och dynamiska

Läs mer

Kort om World Wide Web (webben)

Kort om World Wide Web (webben) KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.

Läs mer

Programmeringteknik. Planering 2014-05-12 MÅL LABB: MOMENT LAB4 HTML - EXEMPEL HTML. Webbdelen

Programmeringteknik. Planering 2014-05-12 MÅL LABB: MOMENT LAB4 HTML - EXEMPEL HTML. Webbdelen MÅL Programmeringteknik Webbdelen Efter webbmomentet ska du: kunna använda ett tiotal kommandon i: HTML (göra webbsidor) CSS (webbsidans utseende) Javascript (programmering - klienten) PHP (programmering

Läs mer

Manual HSB Webb brf 2004 03 23

Manual HSB Webb brf 2004 03 23 TERMINOLOGI I Polopoly används ett antal grundläggande begrepp för publicering och hantering av information, eller innehåll som det också benämns. Nedan följer en kort genomgång av denna grundläggande

Läs mer

behövs för enhetlighet, tala samma språk, så att användaren kan lära sig och använda det vidare.

behövs för enhetlighet, tala samma språk, så att användaren kan lära sig och använda det vidare. 1 2 3 Grafisk profil reglerar grunddragen i utseendet (logga, färger, typsnitt) en helhet skapas Vi ska känna igen oss, vi ska förstå vad som avsändaren vill kommunicera. Kan vara svårt att direkt applicera

Läs mer

Dag König Developer Tools Specialist Microsoft Corporation

Dag König Developer Tools Specialist Microsoft Corporation Dag König Developer Tools Specialist Microsoft Corporation Magnus Timner Transcendent Group Olov Mattsson Know IT Krav Testning Microsoft Team System Arkitektur Bygga Kodning Vinn en XBOX 360 Elite Alla

Läs mer

Creo Customization. Lars Björs 2014-10-16

Creo Customization. Lars Björs 2014-10-16 Creo Customization Lars Björs 2014-10-16 Norra Europas största partner och återförsäljare av PTC relaterad programvara (Windchill, Creo, Arbortext, MathCad, Relex) 70 anställda Egen utvecklingsavdelning

Läs mer

Internets historia Tillämpningar

Internets historia Tillämpningar 1 Internets historia Redan i slutet på 1960-talet utvecklade amerikanska försvaret, det program som ligger till grund för Internet. Syftet var att skapa ett decentraliserat kommunikationssystem som skulle

Läs mer

Frågor och svar - Diagnostisk prov ht14 - Webbutveckling 1

Frågor och svar - Diagnostisk prov ht14 - Webbutveckling 1 Frågor och svar - Diagnostisk prov ht14 - Webbutveckling 1 Bilder och optimering --- Vilken upplösning är lämplig för bilder som ska användas på Internet? Sträva efter korta nedladdningstider. 72 ppi/dpi

Läs mer

Web Services. Cognitude 1

Web Services. Cognitude 1 Web Services 1 Web Services Hur ska tillämpningar integreras? Hur ska tillämpningar integreras (via nätet ) för att erbjuda tjänster åtkomliga på nätet? SVAR: Web Services (Enligt Microsoft, Sun, IBM etc.)

Läs mer

Fältstudier. Torsdagen den 13 november K2. Ann Lantz Sinna Lindqvist

Fältstudier. Torsdagen den 13 november K2. Ann Lantz Sinna Lindqvist Fältstudier Torsdagen den 13 november 15-17 K2 Ann Lantz alz@nada.kth.se Sinna Lindqvist Sinna@nada.kth.se Fältstudier Fält Målgrupp Funktionshinder Design för alla 24-timmars myndigheten Web Accessibility

Läs mer

Projektpresentation Wapspel

Projektpresentation Wapspel Projektpresentation Wapspel Innehållsförteckning Projektets namn:...2 Uppdragsgivare:...2 Deltagare och ansvarsfördelning:...2 Adress till www-dokumentation:...2 Adress till WAP-spelet:...2 Adress till

Läs mer

WEBBUTVECKLING Kursplanering

WEBBUTVECKLING Kursplanering Kursplanering v 35-37: Struktur, mappar, google-skills, planering, html-grunder, bra/dåliga exempel, webbläsare, editorer v 38-43: HTML - länkar, färger, text, listor, bilder. v 44: Höstlov v 45: Repetition,

Läs mer

Lite mer om CGI-programmering

Lite mer om CGI-programmering Lite mer om CGI-programmering Innehåll Vad är CGI? Vad är Forms? Vad är Perl? Forms, CGI och Perl Läs också: Internetprogrammering F 14 Kursboken s s 48-51 Exemplen på på kursens sidor: sidor: http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2d4334/98-99/contents/cgi/examples.html

Läs mer

Prova på-laboration i PHP Johan Sjöholm johsj@ida.liu.se Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet 2009-08-09

Prova på-laboration i PHP Johan Sjöholm johsj@ida.liu.se Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet 2009-08-09 Prova på-laboration i PHP Johan Sjöholm johsj@ida.liu.se Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet 2009-08-09 1. Introduktion till webbprogrammering Webbprogrammering består av ett antal

Läs mer

Nämnden för elektronisk förvaltning

Nämnden för elektronisk förvaltning Nämnden för elektronisk förvaltning fastställer gemensamma standarder för myndigheters elektroniska kommunikation med varandra och med medborgare och företag Inrättades 1 januari 2004 13 ledamöter Statskontoret

Läs mer

Skapa epublikationer för Webben & Mobila Enheter

Skapa epublikationer för Webben & Mobila Enheter emag PRODUKTION Skapa epublikationer för Webben & Mobila Enheter Med emag kan du omvandla statiska PDF-dokument till interaktiva on-linepublikationer för vanliga webbläsare och mobila enheter, och detta

Läs mer

Föreningarnas nya sidmall. Version 4, 12.4.2016

Föreningarnas nya sidmall. Version 4, 12.4.2016 Föreningarnas nya sidmall Version 4, 12.4.2016 Innehållsförteckning Föreningarnas nya sidmall... 1 Introduktion... 3 Sammanfattning... 3 Sidmallar och sidornas uppbyggnad... 4 Gamla sidmallen... 4 Nya

Läs mer

Avancerade Webbteknologier

Avancerade Webbteknologier Projektledning, Business Knowledge Användbarhet & Layout Avancerade Webbteknologier Lkti Lektion 1 Kommunikation Tobias Landén tobias.landen@chas.se Avancerade webbteknologier del 1 (4 KY poäng) Syfte

Läs mer

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Litteratur Nätverk, Internet och World Wide Web Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Beekman kap 9-11 Varierar i olika upplagor. Läs alla kapitel om nätverk och Internet och webb Olika typer

Läs mer

12 Webb och kurshemsidor

12 Webb och kurshemsidor 12 Webb och kurshemsidor Många lärare använder sig av kurswebbsidor eller egna personliga webbsidor som ett ställe att samla information och dokumentation kring sitt arbete. Om du ska skapa en webbsida,

Läs mer

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data

Läs mer

Hantera informationspaket i system för bevarande

Hantera informationspaket i system för bevarande Kompetensutveckling har erbjudits deltagare inom projektet Elektroniskt bevarande i form av en kurs i XML. Kursen har genomförts av Riksarkivet och haft en praktisk inriktning. Ett 10-tal personer deltog

Läs mer

Statistik från webbplatser

Statistik från webbplatser Statistik från webbplatser virtuella besök eller levererade sidor? Ulf Kronman Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket Föredragets huvuddelar Frågorna och motfrågorna Vilka frågor ställer chefen,

Läs mer

Hemsideutveckling för Anjool AB

Hemsideutveckling för Anjool AB Beteckning: Akademin för teknik och miljö Hemsideutveckling för Anjool AB Christopher Gidlöf Maj 2012 Examensarbete 15hp B nivå Datavetenskap Internetteknologi Examinator: Carina Petterson Handledare:

Läs mer

Hi-Fi Prototyping + laborationsgenomgång & verktyg

Hi-Fi Prototyping + laborationsgenomgång & verktyg Hi-Fi Prototyping + laborationsgenomgång & verktyg Karin Fahlquist 2015 Frågor att besvara Vad innebär prototyping? Vad är speciellt med hi-fi prototyping? Hur kan man använda dem? Hur väljer man nivå

Läs mer

Webbteknik för ingenjörer

Webbteknik för ingenjörer Institutionen för 2015-01-22 Tillämpad fysik och elektronik Karin Fahlquist Webbteknik för ingenjörer HTML5 & CSS laboration Målsättning Att skapa en webbplats utifrån en Lo-fi prototyp och implementera

Läs mer

E12 "Evil is going on"

E12 Evil is going on E12 "Evil is going on" Föreläsning 12, HT2014 AJAX Kurs: 1dv403 Webbteknik I Johan Leitet E12 Evil is going on Dagens agenda AJAX XMLHttpRequest-objektet JSON Vad är AJAX? Asynchronous JavaScript and XML

Läs mer

Måldriven, informationscentrerad webbdesign

Måldriven, informationscentrerad webbdesign Måldriven, informationscentrerad webbdesign Linus Forsell Digitala Distributionsformer vid Högskolan Väst, Trollhättan, Sverige linus.forsell@student.hv.se 1 Abstrakt I den här essän kommer måldriven och

Läs mer

Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18

Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18 Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18 Innehåll Inledning... 3 Fakta... 4 Innehåll... 4 Texthantering... 4 Granskning och versionshantering...

Läs mer

Prototyper och användartest

Prototyper och användartest Föreläsning i webbdesign Prototyper och användartest Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Prototyp för en webbplats! Utkast eller enkel variant av webbplatsen" Syfte"

Läs mer

Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum

Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum Inledning Vi ska utveckla en ny webbplats på www.svenskscenkonst.se. Vårt mål är att ha en ny webbplats färdig att användas fullt

Läs mer

Swedbank Mobile Loadtesting. LoadRunner 11.04 Mobile App protocol

Swedbank Mobile Loadtesting. LoadRunner 11.04 Mobile App protocol Swedbank Mobile Loadtesting LoadRunner 11.04 Mobile App protocol Bakgrund Mission: Prestandatesta mobilt backend Typ: RESTful tjänst Underlag: Dokumenterat URI och API (Uniform Resource Identifier, Application

Läs mer

Checklista: Beständiga identifierare

Checklista: Beständiga identifierare Checklista: Beständiga identifierare Beständiga identifierare (persistent identifiers/pid:ar) är unika kodsträngar 1 kopplade till olika poster. De är en förutsättning för att man ska kunna skapa länkar

Läs mer

EXAMENSARBETE. Rickard Larsson HÖGSKOLEINGENJÖRSPROGRAMMET DATATEKNIK. Institutionen i Skellefteå

EXAMENSARBETE. Rickard Larsson HÖGSKOLEINGENJÖRSPROGRAMMET DATATEKNIK. Institutionen i Skellefteå 2000:44 HIP EXAMENSARBETE Information från verksamhetssystem presenterat via intranät Rickard Larsson HÖGSKOLEINGENJÖRSPROGRAMMET DATATEKNIK Institutionen i Skellefteå 2000: 44 HIP ISSN: 1404-5494 ISRN:LTU

Läs mer

Rafel Ridha Projektdefinition

Rafel Ridha Projektdefinition Rafel Ridha Projektdefinition Utveckling av applikation för Windows Phone Dokumenttitel Projektdefinition Dokumentförfattare Rafel Ridha Dokumentnamn Projektdefinition xx.pdf Version 0.3 E-post rafelr@kth.se

Läs mer

Dynamiska webbsystem. Ajax

Dynamiska webbsystem. Ajax Dynamiska webbsystem Ajax AJAX och web 2.0 Web 2.0 är egentligen bara ett buzzword för en modern webbsajt. Innehållet skulle till exempel vara: Rich internet application (ajax, flash, silverlight) (rich

Läs mer

Redaktörshandbok Online

Redaktörshandbok Online Redaktörshandbok Online Att använda Redaktörshandboken Online EPiServer innehåller en komplett dokumentation och beskrivning av EPiServer i ett pdf-baserat hjälpsystem. Redaktörshanboken Online innehåller

Läs mer

www.skillspartner.com

www.skillspartner.com Mål Deltagarna ska förstå: Vad XML är Hur XML fungerar Vilka problem XML löser Hur XML används Känna till begrepp: DTD, DOM, XSL etc. Känna till verktyg Innehåll Vad är XML XML i relation till HTML XML

Läs mer

Content Management System. Publiceringssystem

Content Management System. Publiceringssystem Content Management System Publiceringssystem Vad är ett Content Management System (CMS)? Ett verktyg för att separera innehåll från presentation Skapa webbsidor utan att kunna html Låt många skapa sidor

Läs mer

WEBB PRODUKTION. Publicering av stora webbplatser. 2010 Thomas Mejtoft. Thomas Mejtoft 1210-12-13 2

WEBB PRODUKTION. Publicering av stora webbplatser. 2010 Thomas Mejtoft. Thomas Mejtoft 1210-12-13 2 WEBB 2010 PRODUKTION Publicering av stora webbplatser 1210-12-13 2 1 Publicering av stora webbplatser Juridiska och etiska riktlinjer Domännamn Webbservrar Webbhotell Sökmotorer CMS 1210-12-13 3 Juridiska

Läs mer

Elektronisk publicering TNMK30

Elektronisk publicering TNMK30 Elektronisk publicering TNMK30 Förra gången Färger CSS - layout och styling Lite repetition (X)HTML och SEO Att separera innehåll från presentation. CSS, layoutproblem med float och boxar CSS, layoutproblem

Läs mer

Teknikprogrammet, inriktning informations- och medieteknik

Teknikprogrammet, inriktning informations- och medieteknik Teknikprogrammet, inriktning informations- och medieteknik Varför välja oss? Kursplan Presentation av våra datatekniska kurser Eftersom företag mycket sällan anställer gymnasieelever (de vill att ni ska

Läs mer

Användarhandbok. Trio Visit Web. Trio Enterprise 4.1

Användarhandbok. Trio Visit Web. Trio Enterprise 4.1 Användarhandbok Trio Visit Web Trio Enterprise 4.1 COPYRIGHT NOTICE: No part of this document may be reproduced, distributed, stored in a retrieval system or translated into any language, including but

Läs mer

On-line produktion TDDC61

On-line produktion TDDC61 On-line produktion TDDC61 Förra gången MuddyCards Animation Portfolio Lab 3. Muddycards - resultat Positiva kommentarer Tempo föreläsningar Labbhandledning, pedagogik Mer labbhandledning Instruktioner

Läs mer

Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem

Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem Datavetenskap Opponenter: Anders Heimer & Jonas Seffel Respondenter: Daniel Jansson & Mikael Jansson Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem Oppositionsrapport, C-nivå 2006:10 1 Sammanfattat

Läs mer

Webbpublicering. Teknikintroduktion 1 Jody Foo (jodfo@ida.liu.se)

Webbpublicering. Teknikintroduktion 1 Jody Foo (jodfo@ida.liu.se) Webbpublicering Teknikintroduktion 1 Jody Foo (jodfo@ida.liu.se) Föreläsningsöversikt Föreläsning 1 Vad är webbpublicering? Lite historia - Internet och webben Statiska webbplatser Grundkoncept: webbläsare,

Läs mer

Bilaga 1. Teknisk kravspecifikation

Bilaga 1. Teknisk kravspecifikation Bilaga 1 Teknisk kravspecifikation 5.5.2014 Webbplatsen 1. Allmänt Korsholms kommun arbetar aktivt för att vara en ledande tvåspråkig landskommun i Österbotten och har drygt 19 100 invånare varav 68,9

Läs mer

KONSULTPROFIL Rodrigo

KONSULTPROFIL Rodrigo KONSULTPROFIL Rodrigo Systemutvecklare.NET/EPiServer/SharePoint Sammanfattning Rodrigo är en utåtriktad och glad person med båda fötterna på jorden som trivs både med att leda och samarbeta. Har jobbat

Läs mer

Tentamen på kursen Webbdesign, 7,5 hp

Tentamen på kursen Webbdesign, 7,5 hp Högskolan i Borås Institutionen för data- och affärsvetenskap Malin Nilsson Tentamen Tentamen på kursen Webbdesign, 7,5 hp Tentamenstid: 2012-05-28, kl. 9-13 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel tillåtna Betyg:

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR

LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR UPPDRAGSGIVARE: IT-CENTER VÅR REFERENS: STEFAN JOHANSSON TEL.: 0708-23 10 64 E-POST: stefan.johansson@funkanu.se INNEHÅLL: LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR _ Funka Nu AB Finnbodavägen 2, 131 31

Läs mer

24-timmarswebben. Riktlinje Förklaring Så uppfyller vi den

24-timmarswebben. Riktlinje Förklaring Så uppfyller vi den 24-timmarswebben WebPublish gör det möjligt att skapa läsvänliga sidor. Vi tycker att det är en självklarthet att informationen på en webbplats ska vara tillgänglig för och kunna läsas av så många som

Läs mer

JavaScript in SharePoint and not just for Apps. Wictor Wilén

JavaScript in SharePoint and not just for Apps. Wictor Wilén JavaScript in SharePoint and not just for Apps Wictor Wilén Wictor Wilén Agenda Varför JavaScript? JavaScript bibliotek SharePoint JS bibliotek JavaScript Client Side Object Model (JSOM/CSOM) REST Client

Läs mer

Medieteknologi Webbprogrammering och databaser MEB725, 5p (7,5 ECTS) Klientprogrammering JavaScript Program på flera sidor

Medieteknologi Webbprogrammering och databaser MEB725, 5p (7,5 ECTS) Klientprogrammering JavaScript Program på flera sidor http://w3.msi.vxu.se/multimedia Medieteknologi Webbprogrammering och databaser MEB725, 5p (7,5 ECTS) Klientprogrammering JavaScript Program på flera sidor Rune Körnefors Innehåll Variabler i JavaScript

Läs mer

Utseende. Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll

Utseende. Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Utseende 4 1.1 Allmänt............................................ 4 1.2 Teckensnitt.......................................... 4 1.3 Stilmallar...........................................

Läs mer

Content Management System. Publiceringssystem

Content Management System. Publiceringssystem Content Management System Publiceringssystem Vad är ett Content Management System (CMS)? Ett verktyg för att separera innehåll från presentation Skapa webbsidor utan att kunna html Låt många skapa sidor

Läs mer

On-line produktion TDDC61

On-line produktion TDDC61 On-line produktion TDDC61 Sök till Legionen! Förra gången MuddyCards PHP Lab 4. Agenda Webbtermer och annat som är bra att veta Bildoptimering Javascript jquery Portfolio Avstämning kurs. Webbsida Webbsida

Läs mer

Så gör Vägledningen 24-timmarswebben dig till en bättre beställare. Funda Denizhan, Statskontoret Kommits 17 november, 2005

Så gör Vägledningen 24-timmarswebben dig till en bättre beställare. Funda Denizhan, Statskontoret Kommits 17 november, 2005 Så gör Vägledningen 24-timmarswebben dig till en bättre beställare Funda Denizhan, Statskontoret Kommits 17 november, 2005 Om IT och webb inte är en teknikfråga vad är det då? Är IT och webb en verksamhetsfråga?

Läs mer

Användarmanual för Content tool version 7.5

Användarmanual för Content tool version 7.5 Användarmanual för Content tool version 7.5 TM WEB Express AB Manual Content tool 7.5 Sid 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 OM PUBLICERINGSVERKTYGET... 3 1.1 ALLMÄNT... 3 2 ÖVERSIKT... 3 3 ALLMÄNT OM WEBBSIDAN

Läs mer

Arbetsmaterial HTML pass 1 - Grunder

Arbetsmaterial HTML pass 1 - Grunder Arbetsmaterial HTML pass 1 - Grunder Det vi idag kallar Internet växte fram ur ett amerikanskt nätverk kallat ARPAnet som skapades i slutet av 60 talet. Ett topphemligt verktyg för att koppla ihop stordatorer

Läs mer

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Datavetenskap Opponent(er): Markus Fors Christian Grahn Respondent(er): Christian Ekström Per Rydberg Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Oppositionsrapport, C/D-nivå

Läs mer

Skärmbilden i Netscape Navigator

Skärmbilden i Netscape Navigator Extratexter till kapitel Internet Skärmbilden i Netscape Navigator Netscape är uppbyggt på liknande sätt som i de flesta program. Under menyraden, tillsammans med verktygsfältet finns ett adressfält. I

Läs mer