ELEVSTRATEGIER VID VAL TILL GYMNASIESKOLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ELEVSTRATEGIER VID VAL TILL GYMNASIESKOLAN"

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lärarutbildning Pedagogik C Utbildning och kultur ELEVSTRATEGIER VID VAL TILL GYMNASIESKOLAN av Sonja Nilsson och Carina Östlin Denna text ventileras onsd 11 juni kl i sal 1112, ILU, Seminarieg. 1, Uppsala.

2 2 Innehåll 1. SAMMANFATTNING 2. SUMMARY 3. INLEDNING 4. PROBLEMFORMULERING 5. SYFTE 6. AVGRÄNSNING 7. TEORI 7.1 Pierre Bourdieu Habitus Kapital Fält 8 METOD 8.1 Intervjuer Bortfall Mätfel Undersökningens kvalitet 9. RAPPORT 9.1 Redovisning av intervjuer 10 ANALYS OCH SLUTSATS KÄLLFÖRTECKNING BILAGA 1. INTERVJUGUIDE Kursen Pedagogik C, inlämnad , sid 2

3 3 1. SAMMANFATTNING Pierre Bourdieu säger att ett och samma beteende, som att välja samma gymnasieprogram, kan fylla olika funktioner och ha olika mening för olika människor. Varför väljer en elev samhällsprogrammets ekonomiska gren och varför väljer en annan elev estetprogrammet? Beror det på att eleven är väldigt intresserad av ekonomi eller teater eller beror det på att mamma är ekonomichef eller pappa konstnär? Är det förväntningarna på eleven att välja det ena eller andra programmet som styr valet? Vi har undersökt vilka elevstrategier som ligger bakom elevernas val till gymnasiet utifrån Bourdieus teori om medvetna och omedvetna val. Undersökningen är gjord på två olika gymnasieprogram, estetprogrammet och samhällsprogrammets ekonomiska gren för att se om det finns några skillnader vid valet. Vi har genom intervjuer kommit fram till att esteterna uppfattar sitt val som opåverkat och självständigt. Ekonomeleverna har gjort sina val mer under påverkan av föräldrar och kamrater. 2. SUMMARY Pierre Bourdieu says that the behavior, like choosing the same education, can mean different things to different people. Why does one pupil choose the economic program and another chooses the aesthetic program? Does it depend on the fact that they are very interested in economy or theatre or does it depend on their mother being a financial manager or their father a painter? We have investigated what strategies there are behind the pupils choice to the upper secondary school. We have through interviews found out that the aesthete pupils don t find their choice affected by anyone. The economy pupils have made their choices affected by parents and friends. Kursen Pedagogik C, inlämnad , sid 3

4 4 3. INLEDNING Ett och samma beteende kan enligt Pierre Bourdieu ha olika mening och fylla olika funktioner för olika individer. Hur viktig är vår bakgrund och uppväxtmiljö för hur det går för oss senare i livet. Gör vi våra val till olika utbildningar utifrån oss själva, våra intressen och vår egen kompetens eller är det andra medvetna eller omedvetna faktorer som styr? Donald Broady citerar Bourdieu i "Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg" med följande ord För det andra har Bourdieu i sina studier av samhälleliga maktförhållanden naturligt nog ägnat stor uppmärksamhet åt hur utbildningssystemet bidrar till att utvälja och forma eliterna och till att eliminera dem som saknar de rätta dispositionerna. Är det så vi gör i gymnasieskolan idag? Har elevens kulturella och sociala tillhörighet någon påverkan vid deras val till gymnasieskolan? Hur tänker eleverna? Känns det säkert och tryggt att göra samma val som föräldrarna och funderar de över sin bakgrund när de väljer utbildning? Vi undersöker i vår uppsats om valet till gymnasieskolan påverkas av det kapital vi har med oss. Vi lägger också in habitusbegreppet i vår undersökning för att se om, och hur elevens omedvetna handlingsmönster påverkar valet till de olika programmen på gymnasieskolan och hur lätt är det att förändra en människas habitus när habitus och social miljö inte stämmer? 4. PROBLEMFORMULERING Vilka strategier påverkar ungdomars val av gymnasieprogram? Är det ett medvetet val med avsikt på framtida yrkesval? Påverkas valet medvetet eller omedvetet av föräldrarnas yrken och utbildning? Finns det andra orsaker till programval? 5. SYFTE Syftet är att undersöka vilka elevstrategier som ligger bakom ungdomars val av gymnasieprogram utifrån Pierre Bourdieus teorier om medvetna och omedvetna val av utbildning. 6. AVGRÄNSNING Undersökningen görs på två skolor i Gävleborgs län och vi är medvetna om att generalisering gällande hela landet inte blir rättvisande, då det kan föreligga geografiska och sociala skillnader mellan storstadsmiljö och småstadsmiljö. Vi är också medvetna om att skillnader mellan olika skolor i samma område föreligger. Undersökningen görs i årskurs tre och eleverna kan ha glömt eller omkonstruerat sina tankar från tidpunkten när de gjorde sina val i årskurs nio och även hur de upplevde sin första tid på gymnasieskolan. Bourdieu har gjort sina undersökningar i Frankrike. Den sociala strukturen i Sverige skiljer sig från Frankrike så undersökningens resultat kan inte helt jämföras med det Bourdieu kom fram till. Kursen Pedagogik C, inlämnad , sid 4

5 5 7. TEORI Vi använder oss i vår uppsats av Pierre Bourdieus begrepp kapital, habitus och fält. Bourdieu använde dem för sin forskning inom utbildningssociologin. Vi använder även andra tryckta källor och redan framtagen statistik. En undersökning som gjorts finns i Broadys och Börjessons Studies in Educational Policy and Educational Philosophy E- tidskrift 2002:1. Enligt den rapporten från gymnasieskolor i Stockholm i slutet av talet så väljs samhällsvetenskapliga programmets ekonomiska gren av barn till föräldrar med mer ekonomiskt än kulturellt kapital. Barn till den kulturella eliten till och med skyr denna utbildning. Emile Durkheim skriver i Education and sociology att det kan vara svårt att i utbildning utveckla individers alla egenskaper till fullo, just på grund av att vi har olika förutsättningar. Vi begränsas av vår sociala tillhörighet. 7.1 Pierre Bourdieu Bourdieu, som räknas som en av de senaste decenniernas mest betydelsefulla sociologer, föddes den 1 augusti 1930 i en liten by i södra Frankrike. Bourdieu verkade mest inom vetenskapssociologin och han ville utforska vetenskapens sociala betingelser. Hans arbetsfält var brett och han arbetade tvärvetenskapligt inom antropologi, sociologi, filosofi, konst, litteraturvetenskap, genusforskning och ekonomi. Bourdieu arbetade som tidningsredaktör, han skrev böcker och 1964 blev han ledare för l École des Hautes E tudes en sciences sociales tilldelades han en stol vid Collége de France i Paris. Det är den främsta utmärkelsen i den franska akademiska och intellektuella världen. Bourdieu var politiskt engagerad på de svagas sida. Han dog den 23 januari Han kom från landsbygdens bondekultur och vandrade till den intellektuella toppen i Paris. Bourdieu införde begreppen habitus, kapital och fält, vilka har kommit att betyda mycket i den fortsatta forskningen inom detta område Habitus Habitus är enligt Bourdieu citerat från Broadys Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg, resultatet av sociala erfarenheter, kollektiva minnen, sätt att röra sig och tänka som ristas in i människans kroppar och sinnen. Detta omedvetna handlingsmönster får vi med oss från den miljö vi lever i. Enligt Bourdieu så är habitus möjligt att förändra under resans gång. Bourdieu skriver att människors habitus som formats av det liv de dittills levt, styr deras föreställningar och praktiker och bidrar därmed till att den sociala världen återskapas eller ibland nämligen i händelse av bristande överensstämmelse mellan människors habitus och den sociala världen förändras Kapital Kapital är enligt Bourdieu tillgångar som i den sociala världen tillerkänns värde. Från Kapitalbegreppet som utbildningssociologiska verktyg är följande hämtat, var och en av oss är begåvad med en habitus, men det är marknaden som avgör vilka ingredienser i och effekter av denna habitus som kan fungera som kapital. Vad händer om det uppstår konflikt mellan vårt kapital och den miljö vi befinner oss i? Vad händer om vi väljer att träda in på ett fält där vi saknar det kapital som uppskattas där? Kursen Pedagogik C, inlämnad , sid 5

6 6 Bourdieu delar in kapitalet i socialt, ekonomiskt, kulturellt och utbildnings- och vetenskapligt kapital. Socialt kapital erhålls genom släktskap och vänner. Ekonomiska kapital får den som har stora materiella tillgångar, kulturellt kapital har den som är förtrogen med fin kultur, författare och konstnärer. Utbildnings- och vetenskapligt kapital erhålls genom akademisk examen och ryktbarhet. Bourdieu har en teori om att elevers betyg beror på om de har liknande kapital som läraren Fält Ett fält är enligt Bourdieu ett system av relationer mellan olika positioner. Hur väl mottagen man blir i fältet beror mycket på personens kapital och habitus. Söker vi oss till fält där vårt kapital och habitus passar eller besitter vi modet att söka upp fält där vi egentligen inte passar in? Olika fält drar olika människor med liknande kapitalinnehav till varandra. Drar de olika gymnasieprogrammen till sig olika typer av elever och formas sedan dessa till en enhet där alla liknar varandra? Emile Durkheim skriver i Education and Sociology att undersökningar och samhället utgår från den kollektiva enheten och betonar nödvändigheten av en stark sådan, till vilka den enskilde är knuten. Moraliska normer är uttryck för ett kollektivt medvetande, höjt över och skilt från de enskilda individerna. Betyder det, att om Durkheim har rätt, eleverna dras till ett fält som de anser sig passa in i och sedan formas individerna i fältet så att den kollektiva enheten blir starkare och starkare? De elever som från början inte riktigt passar in formas av fältet. 8 METOD Undersökningen har genomförts på Bromangymnasiet i Hudiksvall och Gymnasieskolan i Ljusdal. Vi använder oss främst av Pierre Bourdieus teorier om kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. Vi har även utgått från annan litteratur enligt källförteckning. 8.1 Intervjuer Vi har valt att genomföra djupintervjuer med sju elever på Estetiska programmet i Hudiksvall och sju elever på Samhällsvetenskapliga programmet, ekonomisk inriktning i Ljusdal. Urvalet av respondenter har skett med sju elever ur respektive klass vilket i det närmaste innebär en totalundersökning eftersom vi intervjuade samtliga närvarande som kunde deltaga i respektive klass. Intervjuerna är formellt ostrukturerade, det vill säga vi utgår från en intervjuguide. Eftersom undersökningen handlar om strategier som kan vara såväl medvetna som omedvetna så lämnas stort utrymme för öppna svar. Kursen Pedagogik C, inlämnad , sid 6

7 Bortfall Ett internt bortfall kan förekomma vilket innebär att personen accepterar att bli intervjuad men sedan inte besvarar samtliga frågor eller besvarar vissa frågor så att svaren ej kan användas. Vi har bedömt att detta bortfall inte i någon större omfattning förekommer vid våra intervjuer Mätfel Vi är medvetna om förekomsten av olika mätfel och försöker vid våra intervjuer undvika dessa. Intervjuareffekten: Intervjuaren kan påverka resultatet medvetet eller omedvetet på många olika sätt. Risk finns för att intervjuaren smittar respondenten med sina egna åsikter. En bra kontakt mellan intervjuare och respondent är önskvärt för ett bra resultat. Instrumenteffekten: Vid personliga intervjuer finns risk för prestigesvar. Beroende på frågornas formulering kan respondenten känna sig tvingad att svara på ett visst sätt. Respondenteffekten: Den intervjuade kan påverka resultatet genom att svara felaktigt, man har glömt, man vet ej eller man kanske inte vill svara Undersökningens kvalitet Validitet: Intervjuer ger i regel god validitet eftersom man här kan förklara otydligheter, fråga vid oklara svar etc. Detta gör att man i större utsträckning kan försäkra sig om att respondenten svarar på vad man verkligen frågar om. Reliabilitet: För att höja reliabiliteten vid intervjuer skall utfrågaren vara neutral och inte styra för hårt. Genom att intervjua flera personer om samma sak så kan man höja reliabiliteten genom jämförelse av svaren. 9 RAPPORT Vid våra intervjuer på både gymnasieskolan i Hudiksvall och i Ljusdal kunde vi glädja oss åt ett mycket positivt bemötande från både elever och lärare. Speciellt glädjande är det intryck eleverna gav oss av framtidstro och förväntan inför framtiden. Kursen Pedagogik C, inlämnad , sid 7

8 8 9.1 Redovisning av intervjuer Vi redovisar intervjuerna utifrån intervjuguidens tre huvudrubriker, bakgrund, nuläge och framtid. För att få en helhetsbild redovisas varje elevintervju i sin helhet under respektive skola. Bromangymnasiet, Hudiksvall, Estetiskt program Person 1, pojke Ingen i släkten har anknytning till estetisk verksamhet, arbetarbakgrund. Pappan arbetar som billackerare och mamman är sjuksköterska. Estetlinjen, drama var hans förstahandsval. Anledningen till valet är att han tycker om att underhålla och berätta om sig själv och tycker om att uttrycka sig konstnärligt. Före valet till gymnasiet hade han ej ägnat sig åt teater men han tyckte nu att det var viktigt att göra något av sitt liv och då var estetlinjens dramavariant den enda tänkbara. Valet kom inifrån, det var hans eget val. Det var befriande att bryta med det gamla och börja på något nytt. Hans föräldrar var positiva till hans val. Två av hans kamrater från grundskolan valde också estetisk linje men med musikinriktning. Undervisningen är bra, han har haft tre suveräna år. Drama är det viktigaste ämnet men svenska, historia och kulturhistoria anser han vara både roliga och viktiga ämnen, matte däremot tycker han är svårt. Lärarna är bra. Betyg är egentligen inte så viktiga, han inser dock att det är viktigt att försöka få bra betyg, han kan läsa och klarar av att få bra betyg, han har lätt för sig så det är bara fånigt att inte skaffa bra betyg, MVG är snyggt. Han anser att betygen är rättvisa. Han är mycket nöjd med sitt val och förväntningarna han hade när han började gymnasieutbildningen har infriats helt och hållet. Framtid Han jobbar för att komma in på Teaterlinjen, helst i Stockholm. Forsa Folkhögskolas teaterlinje är dock ett alternativ som han kan tänka sig. Ett annat yrke han kan tänka sig om han inte kommer in på teaterlinjen är att arbeta inom äldreomsorgen därför att där skulle han känna att han gjorde nytta. Han planerar att arbeta ett år först för att stärka självkänslan, skapa distans och se om han klarar ett vanligt jobb. Dessutom behöver han pengar. Person 2, pojke Konstnärliga talanger finns hos flera i släkten. Pappa arbetar som elektriker, mamma är undersköterska. Valet till estetprogrammets bildvariant var klart från början. Han har alltid ritat mycket som liten, dock var samhällsprogrammet hans förstahandsval. Andrahandsvalet var ellinjen för han ville gå i sin fars fotspår och bli elektriker. Valet i tredje hand var bildlinjen som han kom in på genom IV-programmets integrering. Föräldrarna uppmuntrade valet. Kursen Pedagogik C, inlämnad , sid 8

9 9 Kompisarna från högstadiet valde estetisk linje, bild men inte hans egna klasskamrater. De gjorde samtliga valet samhällsprogrammet och elprogrammet, liksom han själv. På fritiden simmar och styrketränar han. Nutid Undervisningen är helt ok. Det roligaste ämnet är bild, men även historia är roligt. Betygen är viktiga och rättvisa. Han har mest G, tycker att sifferbetyg skulle vara bättre. Bildbetyget anser han vara det viktigaste eftersom det är inom det område han vill fortsätta. Visserligen är arbetsproven viktigare än betygen när man söker vidare. När han började hade han inga större förväntningar på utbildningen men det blev bättre än han hade tänkt sig. Han tror att det hade blivit sämre om han hade gått samhälls- eller elprogrammet. Framtiden Han drömmer om att bli bildlärare, kanske en kombination konst- och historielärare på Bromangymnasiet. Släkten uppmuntrar hans yrkesval. Han kan också tänka sig att vara högstadielärare men då i So-ämnena religion, samhälle och historia. Drömmen om att bli bildlärare väcktes i årskurs två på gymnasiet genom en kamrat. Han ska försöka läsa upp sina IG-betyg på Forsa Folkhögskola. Vill gärna söka in på högskolans bildlärarutbildning till hösten Konstfack i Umeå är också ett alternativ. Den närmaste framtiden ska han sommarjobba inom kyrkan eftersom han behöver pengar. Person 3, pojke Ingen i släkten ägnar sig år teater och drama. Pappa är hälsovårdsinspektör och mamma är bartender. Mamma tycker inte om teoretiska ämnen. Ingen påverkade honom att välja teater utan det var kärleken till teatern som avgjorde valet. Han började tycka om teater i årskurs sju. Första valet till gymnasiet var dock NVprogrammet och andra var samhällsprogrammet. Efter ett tag på NV-programmet insåg han att valet inte var bra och eftersom det fanns en ledig plats på estetprogrammets teatergren och det passade honom bra eftersom han inte tycker om teoretiska ämnen. Musikvarianten hade också varit ok men inte bild. Kompisarna i årskurs nio valde yrkesprogram men även naturprogrammet. Ingen valde estetprogrammet av hans nära kompisar. Han valde då också naturprogrammet men tänkte att det gick att ångra sig och byta. Hastigheten på undervisningen var väldigt hög, matematikundervisningen under en månad motsvarade ett helt år på estetprogrammet. Han umgicks inte med sina klasskamrater på naturprogrammet. På fritiden är han med kompisar, spelar fotboll och repeterar med rockband. Roligaste ämnet i skolan är teater. Svenska, historia och kulturhistoria är väldigt intressanta ämnen. Lärarna är bra. Han har utvecklats inom teaterämnet enormt mycket. I början var det ett helvete. Ingen i klassen litade på någon annan. Sedan blev det mycket bättre och nu trivs han. Betygen är viktiga, han är dock för lat men ska försöka ordna betygen i de teoretiska ämnena inför skolavslutningen. Teaterämnet är det inga problem med, han kan lära in hur lång text som helst men däremot är det jättesvårt att lära in glosor. Han har låg närvaro i de teoretiska ämnena men har aldrig missat en teaterlektion. Betygen är rättvisa. Kursen Pedagogik C, inlämnad , sid 9

10 10 Förväntningarna på utbildningen har nu infriats men i början var det besvärligt, men nu känns det rätt. Han är helt nöjd med valet. Det hade dock varit bättre om skolan legat i Stockholm, då är man där saker händer och det finns möjlighet att få småroller ibland. Framtiden Han vill gå kurser men är inte redo att gå högskola än. Så småningom vill han gå på teaterskolan, t ex Kalle Flygare. Under den närmaste framtiden ska han studera franska språket i Frankrike under tre månader och sedan väntar militärtjänsten. Han kan tänka sig ett yrke som sångare eller skådespelare. Han vill inte ha något pappersjobb och han vill inte arbeta i Sverige. Reseledare eller flygvärd är två tänkbara arbeten under en viss tid. Person 4, flicka Mamma arbetar som keramiker och pappa är mekaniker och storasyster gick estetiska programmet, musiklinjen. Hon valde estetiska programmet, bildvarianten för hon har alltid tyckt om bild och form. Föräldrarna uppmuntrade valet. Det var hennes förstahandsval, andrahandsvalet var media. Valet var helt hennes eget. Högstadiekamraterna valde natur- och omvårdnadsprogrammet, ingen valde estetiskt program. På fritiden tecknar hon nattetid. Bild och foto är de roligaste ämnena, sedan kommer textil. Engelska och samhälle är också ganska roligt, religion är intressant. Bildämnet är viktigast inför framtiden. Betygen anser hon vara både viktiga och rättvisa. Hon är mycket nöjd med utbildningen, estetämnena har varit intressanta. Däremot var det mer historia, svenska och matte än vad hon förväntade sig. Hon trivs mycket bra i sin klass. Framtid Hon drömmer om att bli industridesigner. Helst på ett stort företag så att hon kan välja område, tekniskt, rita bilar, köksredskap. Om det inte är möjligt så vill hon gå konstfackskolan eller utbilda sig inom trähantverk. Närmaste framtiden ska hon arbeta. Person 5, pojke Han går bildvarianten. På moderns sida finns ett visst bildintresse. Mamma arbetar inom äldrevården och pappa är hamnarbetare. Han har tre syskon varav två går på handelsprogrammet och en på omvårdnadsprogrammet. Valet till bildestet var hans eget förstahandsval. Han hade helst velat söka till billackeringsutbildningen i Mora, motivlackering på bilar, men hans mamma stoppade detta eftersom hon ansåg honom för ung att bo själv. Andrahandsvalet var media och tredjehandsvalet var fordonsprogrammet. Föräldrarna tyckte att bildestet var ett bra val. Han har alltid varit duktig att måla och ville göra något som han är bra på. Kamraterna på högstadiet valde BF-programmet och fordonsprogrammet. Kursen Pedagogik C, inlämnad , sid 10

11 11 På fritiden håller han på med bågskytte, lyssnar på musik och målar tatueringar. Han har också ett hårdrocksband. Han har lärt sig mycket. Det är bra sammanhållning i klassen och han har blivit öppnare och får lättare kompisar än förut. Han har fått insikt i vad han är bra på. Färglära har varit ett ämne som gett honom mycket. Han tycker om religion, kulturhistoria, historia och moral och etik. Han har ofta djupa diskussioner med sina kompisar. Han tror att han kommer att ha mest nytta av religion och moral och etik i framtiden. Betygen är viktiga och han anser att de är rättvisa. I början var utbildningen roligare än vad han hade trott. Sedan tänkte han hoppa av gymnasiet i årskurs två för då blev allting skit, det fanns inga jobb och det kändes deprimerande. Nu känns det bra igen. I stort sett har utbildningen varit bättre än han hade väntat sig. Framtiden Han vill inte läsa vidare på högskolan för han vill inte ta studielån. Det finns en tvåårig kurs, socialpedagogisk utbildning, som han är intresserad av. Då får han hjälpa ungdomar med problem. Han har läst psykologi och moral och etik hemma och hjälper ofta kamraterna med deras problem. Han kan tänka sig att bli bildlärare i andra hand. En annan dröm är att öppna eget och tatuera folk. Person 6, pojke Pappas släkt är intresserad av bildkonst. Pappan är målare till yrket men har också haft ådringskurser. Farfar målar tavlor. Mamma är sjuksköterska. Bildestet var hans första val, foto och film det andra och mediaprogrammet var tredjehandsvalet. Han har ritat hela sitt liv flera timmar om dagen. Han valde inte estet bild för att det är anses enkelt utan för att han verkligen ville. Föräldrarna tyckte att det var ett bra val men beslutet var helt och hållet hans eget. Kamraterna på högstadiet valde media och foto och dåvarande flickvännen valde NVprogrammet. På fritiden lyssnar han mycket på musik, läser om musikgrupper och jobbar med datorn. Undervisningen är bra. Det är bra att lära sig att måla. Bildämnena är roligast men historia och svenska är också kul. Betygen är inte rättvisa. Han tycker att det skulle räcka med två betygsskalor, IG och G. Vilket betyg man får beror mycket på läraren. Personstörningar mellan lärare och elev kan ge fel betyg. Han tycker inte att betygen är så viktiga. Utbildningen har varit roligare än han hade tänkt sig. Han har fått nya kompisar och sammanhållningen i klassen är ganska bra. Han tycker att estetprogrammet får sämre lärare i t ex matte än vad NV-programmet får. Han tycke det borde vara tvärt om eftersom esteterna i regel har svårare för matte. Framtid Önskedrömmen är att blir industridesigner. Det går nog inte för det är så höga intagningspoäng. Han kan också tänka sig att jobba med en webb-byrå. Det vore kul att fortsätta inom bildområdet också men han är för slö än så länge. Han ska nu glömma Kursen Pedagogik C, inlämnad , sid 11

12 12 skolan ett tag och jobba. Han vill kanske läsa vidare senare för han skulle gärna vilja använda den kunskap han har fått under gymnasietiden. Person 7, pojke Farfar och farmor var konstnärer och hade utställningar. Pappa är lärare på Mitthögskolan inom mediaområdet. Mamma målar akvareller och arbetade förut som fritidspedagog. Bildestet var hans första val, foto film var andra val och media tredje valet. Föräldrarna sa inte så mycket om hans val. Hans bror däremot fick inte välja media eftersom föräldrarna ansåg att dessa elever fördummades. Han valde bildestet därför att han alltid har varit intresserad av bild. Kamraterna på högstadiet valde bild, musik och foto film. Några valde också teknikprogrammet och BF-programmet. Roligaste ämnet i skolan är bild. Svenska, historia och konsthistoria är också ganska intressant. Betygen är viktiga och rättvisa. Han tycker däremot att betygssystemet är diffust. Han är ganska nöjd med utbildningen. Kanske hade det varit bättre att gå el därför att det är kul att löda. Då hade jag kanske haft ett jobb efter skolan. Bildutbildningen tror han är trivsammare än elutbildningen därför att personerna där är konservativa. Framtid I framtiden vill han ha ett fysiskt arbete, kanske köra truck eller arbeta som brevbärare, så han slipper tänka. Han kan tänka sig att jobba på en reklambyrå i framtiden. Att göra collage är också roligt, helst på datorn. Han ska nu söka ett vanligt jobb. Kort sammanfattning av intervjuerna Fem av de sju intervjuade eleverna drömmer om ett yrke inom teater- och bildområdet. I fyra av de fem fallen var valen till estetprogrammet ett medvetet val utifrån intresse. Den femte hamnade där av en slump då han tyckte att NV-programmet inte passade honom. Han tycker sedan att estetvalet var rätt val för honom. När det gäller påverkan från kamrater så är tre säkra på att de inte påverkats av kamraternas val. Fyra av eleverna säger sig inte vara påverkade av kamraterna, men de har ändå gjort samma val som sina kamrater. Det kan därmed vara omedveten påverkan. Fyra av deras mödrar har vårdyrken, en är fritidspedagog, en keramiker och en bartender. Fem av eleverna har pappor som är arbetare, hälsovårdsinspektör och en är lärare på högskolan. Föräldrarna till en av eleverna uppmuntrade till valet. Tre var positiva och tyckte det var ett bra val. De övriga tre har föräldrar som inte kommenterade valet. Kursen Pedagogik C, inlämnad , sid 12

13 13 Gymnasieskolan i Ljusdal, samhällsprogrammet, ekonomisk gren Person 1, flicka Ingen i släkten arbetar med ekonomi. Mamma är lärare på lågstadiet och pappa är datachef. Samhällsprogrammets ekonomiska gren var förstahandsval, samhällsgrenen var andrahandsval och samhällsprogrammets it-variant var tredjehandsvalet. Hon ville läsa matematik C och marknadsföring för att ha en bra grund för vidare studier. Åtta av hennes kamrater i nian valde samma program som hon. Valet gjordes lite på grund av kamraternas val, hon ville studera vidare med samma kamrater som hon gick med i nian. Äldre kamrater sade att ekonomlinjen är bra. Föräldrarna tyckte det var ett bra val, men de påverkade henne inte i någon riktning. Hon går även bandygymnasiet och får då 200 IVALs-poäng. Idrott är främsta fritidsintresset. Ljusdals gymnasieskola är en bra skola. Hon tycker att marknadsföring är särskilt roligt, det är roligt med reklam i tidningar, tv och radio. Hon tror däremot att de ekonomiska ämnena som till exempel redovisning är det hon kommer att ha mest nytta av i framtiden. Lärarna är jättebra och undervisningen är bra. Betyg är viktigt och de är rättvisa. Det var dock bättre med sifferbetygen. Utbildningen blev som hon tänkte sig, hon upplever att hon har fått bra utbildning med jämn och bred kunskap. Framtid Hon har sökt vidarestudier inom multimedia. Hon vill gärna arbeta med reklam och marknadsföring. Annat arbete hon kan tänka sig är inom idrotten, till exempel som idrottslärare. Person 2, flicka Ingen i släkten arbetar med ekonomi, förutom tre kusiner som är ekonomer. Pappa gick ekonomisk linje på gymnasiet. Han arbetar idag som idrottslärare på grundskolan. Mamma arbetar i affär. Hon gjorde valet till ekonomisk linje för hon ville ha en framtid och kunna studera vidare efter gymnasieutbildningen. Hon besökte skolan och besökte olika program och tyckte att samhällets ekonomigren verkade roligast och nyttigast inför framtiden. Hon ville inte slösa bort tre år med att gå något som inte är bra. Hennes första val var dock estetiska programmets musiklinje på Bromangymnasiet i Hudiksvall. Hon fick inget svar därifrån och då struntade hon i det. Hon kom också på att hon ville lära sig något och då kändes ekonomilinjen som ett bättre val än estetprogrammet Samhällsprogrammets ekonomilinje var hennes andraval och som tredje val hade hon estetlinjens teatergren. Föräldrarna stöttade henne mycket i beslutet, de påverkade henne dock inte Hennes vänner valde omvårdnadsprogrammet och estetprogrammet. Ganska många flyttade också från Ljusdal. Hon var den enda som valde ekonomisk linje, så hon hade därför ingen med sig som hon kände när hon började gymnasiet. Kursen Pedagogik C, inlämnad , sid 13

14 14 Lärarna är tillmötesgående, det finns dock en del lärare som krånglar till saker. Hon tror att hon kommer att ha mest nytta av historia och religion i framtiden om hon ska läsa vidare. Marknadsföring och ekonomiämnen är roliga. Hon anser att hon har lärt sig väldigt mycket på marknadsföringsundervisningen. Affärsjuridik och vardagsekonomi är också både roligt och nyttigt att kunna. Betyg är viktigt. Det är en press att skaffa bra betyg. Det känns som en tävling om betygen och det känns stressande när andra får bra betyg. Betygen upplever hon som rättvisa. Det har inte gått riktigt så bra som hon hade hoppats när hon började. Hon känner det ändå som att valet till gymnasieskolan blev rätt och hon har lärt sig mycket även om betygen kunde vara bättre. Det beror mycket på att hon inte gjorde så mycket första gymnasieåret. Hon skaffade då eget boende eftersom familjen bor långt från skolan och det kräver en hel del att själv sköta både hushållet och studierna när ingen säger till. Framtid Hon planerar att söka högskola senare, men först ska hon göra högskoleprovet i höst. Får hon som hon vill ska hon börja arbeta på en skola som lärare redan nu för att känna på hur det är innan hon bestämmer sig för vidareutbildning. Tycker hon att det är roligt vill hon bli lärare i samhällskunskapsämnen, till exempel historia och religion, troligen på grundskolan. Hon vill bli lärare för hon tycker om barn och att lära ut. Det känns bra att se att någon har lärt sig något. Person 3, pojke Hans pappa arbetar som konferensbokare och hans mamma ägde tidigare en butik. Föräldrarna påverkade och styrde hans val till gymnasiet. Det fanns egentligen inget val. Han var själv skoltrött och ville välja ett enklare program, som till exempel hotell och restaurang, men föräldrarna sade att han inte skulle kasta bort tre år av sitt liv. Det var mest hans mamma som sade att han skulle tänka på att läsa något som var bra för framtiden och vidarestudier. Hans pappa engagerade sig också, men inte så mycket som hans mamma. Trots att han blev styrd så tycker han nu i efterhand att det var ett bra val och han ångrar ingenting. Hans förstahandsval var samhällsprogrammets ekonomigren, andrahandsvalet var NV-programmet och tredjehandsvalet var fordonsprogrammet. Han flyttade till Hälsingland efter nian. Hans kamrater valde fordonsprogrammet och en del av dem hamnade på IV-programmet. Fritiden tillbringar han med kamraterna och med flickvännen. Klassen han går i är ganska studiemotiverad och det bidrar till att han själv blivit inspirerad att läsa. Han tror att han har haft mest nytta av vardagsjuridiken inför framtiden, att till exempel veta hur det går till när man köper hus och mark osv. Matematik är också ett bra ämne att lära sig. Engelska är nog ändå roligast. Idrott är också roligt. En del av lärarna skapar studiemotivation, andra får eleven omotiverad att studera. Hans betyg kunde ha varit bättre och han funderar ibland om han slösat bort tre år. Det har dock varit andra saker än studierna som har lockat. Han anser inte att betygen är rättvisa. Lärarna ser inte vad eleven kan och den förmåga de har. Varje elev blir placerad på en nivå och det är svårt att flytta sig från den och uppåt på skalan. Det är svårt att komma upp ur svackor om man är placerad lågt på skalan. En elev som blir benämnd VG-elev ligger kvar Kursen Pedagogik C, inlämnad , sid 14

15 15 där och rasar inte så fort, lärarna förväntar sig att det är en duktig elev och går det inte alltid så bra så förklaras det med att det är nog någon tillfällig svacka. Gymnasietiden blev inte riktigt som han tänkte sig. Det var för låg nivå på skolan från början och han tog själv för lätt på skolarbetet. Det var ingen press och arbetet var fritt. Han vill att någon kontrollerar att man gör det man ska göra. Ingen sade till honom att skärpa sig. Framtid Han planerar att åka utomlands i sommar. Han ska sedan vila under hösten och göra högskoleprovet. Kommer han inte utomlands ska han åka till Göteborg och söka jobb på Volvo, där han arbetat tidigare somrar. Det är bra betalt. Han drömmer om en framtid som sjökapten och vill därför söka sjöbefälsutbildningen med sex månaders teori på Chalmers. Teoridelen följs sedan av tolv månaders praktik. Anledningen till att han vill arbeta ett tag som sjökapten är att hans pappa arbetade på sjön från 18 års ålder och han säger att det är roligt. Det är något romantiskt över arbeten på sjön. Han vill inte studera vidare inom ekonomiområdet. Han tycker det känns jobbigt för det verkar som om alla andra har en plan, han vill också ha en plan inför framtiden. Ibland funderar han på ett praktiskt yrke och ibland funderar han på handelshögskolan. Skulle han få välja ett yrke, vilket som helst, vill han bli pilot, men det vet han är omöjligt, för det är så höga krav att komma in där. Person 4, flicka Mamma arbetar som ekonomichef och har styrt valet till gymnasiets ekonomilinje. Pappa är teletekniker. Samhällsprogrammets ekonomigren var hennes förstahandsval, NV-programmet var andrahandsvalet och mediaprogrammet var det tredje alternativet. Hennes val styrdes av att hon vill bli civilekonom. Hon säger också att om hon skulle ändra sitt yrkesval så känner hon att alla vägar är öppna i och med att hon valde ekonomilinjen. Hon känner att hon har möjlighet att jobba inom flera områden och kan tjäna mycket pengar. Det finns också rejäla svar inom ekonomin och det är inget flum, och det tycker hon är bra. Kamraterna från nian valde också samhällsprogrammet. Hon känner dock inte att hon påverkades av deras val. En del av dem valde också media och hotell- och restaurang. Fritiden tillbringar hon med sin häst och sin hund. Hon arbetar också på en pressbyråkiosk på helger och lov. Undervisningen är bra och ekonomiämnena är roligast och speciellt intressant är internationell ekonomi. Historia, psykologi och filosofi är inte roligt. Mest nytta av i framtiden tror hon att hon kommer att ha av de ekonomiska ämnena, som till exempel bokföring. Lärarna har en bra undervisning tycker hon. Betygen är viktiga och i princip rättvisa, men kanske inte alltid. Hon tycker att förväntningarna inför gymnasiet har infriats, det har varit mycket ekonomi. Framtid Hon vill gå på handelshögskolan och bli civilekonom. Kanske inom något som har med ledarskap att göra. Hon tycker om att ta kommandot i grupper och vill gärna ta ansvar och ordna saker. Hon kan också tänka sig att ha eget företag eller bli riksbankschef Kursen Pedagogik C, inlämnad , sid 15

16 16 Person 5, pojke Det finns ekonomer i släkten. Mamma arbetar som enhetschef för utvecklingsstörda. Pappa är politiker. De påverkade honom att välja ekonomisk inriktning, de tyckte det var ett bra val inför framtiden. Han ville själv välja ekonomisk inriktning för han tror det är bra. Samhällsprogrammets ekonomigren var förstahandsval. Samhällsprogrammets it-variant var andrahandsval och ren samhällsvariant var tredjehandsval. De flesta av hans kamrater i nian valde samhälle-it. Ingen av hans kamrater valde ekonomisk inriktning, så han anser sig inte vara påverkad av kamraternas val. På fritiden håller han mest på med olika idrotter, som till exempel innebandy och allt annat som har med bollar att göra. Han tror att han kommer att ha mest nytta av marknadsföring och organisation och ledarskap. Roligaste ämnena är historia och samhällskunskap. Betygen är viktiga för att man ska kunna komma vidare. Han anser också att de är rättvisa. Utbildningen har absolut varit som han förväntade sig. Han hade önskat sig lite mer praktik, lite mer studiebesök och i övrigt lite mer verklighetsförankring. Framtid Han ska börja med att jobba över sommaren, som vaktmästare eller inom vården. Sedan väntar militärtjänsten. Därefter vill han söka in på en fortsatt utbildning. Han funderar på juristyrket, för han vill hjälpa de svaga människorna. Han kan också tänka sig att bli polischef. Person 6, pojke Mamma arbetar som kokerska på ett daghem. Pappa är vaktmästare. De påverkade inte hans val till samhällsprogrammet, däremot stöttade de hans val. Hans första val var NV-programmet, där han också kom in och började. Han gick på NV i ett år. Det visade sig vara för hårda studier där så han bytte till sitt andra val som var samhällsprogrammet. Han kommer inte ihåg vad han valde som tredje alternativ. Han tycker det är ett bra val inför framtiden. Han anser inte att någon har påverkat hans val till gymnasiet. En del av hans kamrater från nian valde samhällsprogrammet. På fritiden tycker han om att spela fotboll, men också andra sporter är roliga. Han tycker också om att se på film, lyssna på musik, vara med kamrater och flickvän. Undervisningen är för det mesta bra och lärarna har bra lektioner. Idrott, bild- och kommunikation, rättskunskap och företagsekonomi är roligaste ämnena. Mest nytta av i framtiden tror han att han kommer att ha av rättskunskap och företagsekonomi. Det är bra att lära sig om försäkringar osv. Betygen är viktiga. Han tycker det vore bättre om sifferbetygen kom tillbaka. Han tycker däremot inte att bytygsättningen är rättvis. Det borde vara större spännvidd på betygsskalan. Kursen Pedagogik C, inlämnad , sid 16

17 17 Hans förväntningar på utbildningen infriades. Det har dock inneburit lite mindre studier än han väntade sig. Ibland har det blivit väldigt mycket, för att sedan bli alldeles lugnt. Framtid Han längtar först och främst efter sommarlovet. Han planerar sedan att söka vidare inom fotoområdet. Det finns en fotohögskola i södra Sverige. Han kan också tänka sig ett yrke inom ekonomiområdet, kanske också jobb på någon tidning vore kul. Person 7, pojke Hans mamma och pappa tyckte att han skulle välja samhällsprogrammet. Hans mamma arbetar som VD på Ljusdals energi och pappa är jobbfixare. Hans första val var media, andrahandsvalet var samhällsprogrammet och det tredje kommer han inte ihåg. Han tyckte egentligen inte att ekonomi lockade särskilt mycket, han är inte så bra på det. Han hade velat gå media för då hade han fått läsa mer foto, som han tycker är roligt. Han bedömde det dock som att samhällsprogrammet var nyttigaste valet inför framtiden. Hans klasskamrater från högstadiet har inte påverkat honom alls. Han flyttade till Ljusdal när han började gymnasiet. På fritiden åker han snowboard, cross, skidor och awakeboard. Han tycker också om att fotografera. Lärarna är bra och undervisningen är också bra. Han tycker inte om matematik. Han är mer praktiskt lagd. Han tror att han kommer att ha mest nytta av idrott, datakunskap, fotokunskap och engelska i framtiden. Foto och idrott har varit de roligaste ämnena. Betygen är viktiga. Han anser också att de är rättvisa. Det är olika på lärarna, hur lätt eller svårt det är att få bra betyg. Ibland är det lätt att bli godkänd på en kurs och ibland är det svårt. Hans förväntningar infriades. Skulle han göra ett omval idag och börja om gymnasiet skulle han ha valt media. Han tycker ändå att detta var ett bra val. Framtid Han har sökt en fotoskola på Åland, som naturfotograf. Det är en folkhögskola och utbildningen är ettårig. Han hoppas på ett jobb som naturfotograf. Han tycker om friluftsliv och att åka skidor och skulle gärna vilja kombinera det med ett framtida yrke. Kort sammanfattning av intervjuerna Tre av de sju intervjuade eleverna vill arbeta inom det ekonomiska området. De har också sökt denna utbildning med tanke på framtida yrkesval. En av de övriga vill bli sjökapten, som hans pappa var när han var ung. Två vill utbilda sig till fotografer. En av dessa kom in på samhällsprogrammet på grund av avhopp från NV-programmet. Fyra av eleverna är säkra på att de inte gjort sina val till gymnasiet utifrån kamraternas val. En vet att valet gjordes utifrån kamraternas val, för det kändes tryggt att ha någon bekant i den nya klassen. Två kan ha gjort omedvetna val utifrån kamraternas val, då de gjorde lika val till gymnasiet. Sex av elevernas fäder är tämligen högutbildade. Fem av mammorna är högt utbildade. Kursen Pedagogik C, inlämnad , sid 17

18 18 En elev styrdes helt av föräldrarna i sitt val till gymnasiet. Eleven var själv skoltrött och ville göra något praktiskt, han vill idag bli sjökapten. Tre av eleverna påverkades av sina mödrar att välja ekonomigrenen på samhällsprogrammet, deras mammor arbetar som ekonomichef, enhetschef respektive VD. Tre av eleverna har föräldrar som stöttade valet och tyckte att valet var bra inför framtiden. 10 ANALYS OCH SLUTSATS Vi har nedan sammanställt intervjusvaren utifrån problemformuleringen. Elevens önskemål om yrke kopplat till föräldrarnas yrken Estetprogrammet Yrkesval Pappa Mamma Skådespelare Billackerare Sjuksköterska Bildlärare Elektriker Undersköterska Skådespelare Hälsovårdsinspektör Bartender Industridesigner Mekaniker Keramiker Socialpedagog Hamnarbetare Omsorgsarbetare Industridesigner Målare Sjuksköterska Truckförare Högskolelärare Fritidspedagog Samhällsprogrammet Yrkesval Pappa Mamma Marknadsföring Datachef Lågstadielärare Lärare, so-ämnen Idrottslärare Affärsbiträde Sjökapten Konferensbokare Butiksägare Civilekonom Teletekniker Ekonomichef Jurist Politiker Enhetschef Fotograf Vaktmästare Kokerska Naturfotograf Jobbkonsult VD Kursen Pedagogik C, inlämnad , sid 18

19 19 Estetprogrammet Strategier för val till gymnasiet 1. Vill uttrycka sig konstnärligt 2. Valde som kompisar, gick sen från IV-programmet till estetprogrammet. 3. Började på NV-programmet, bytte till estetprogrammet, tycker ej om teoretiska ämnen. Valde NV som kompisarna. 4. Vill arbeta med bild och form. 5. Ville gå bildbillackering, estetprogrammet blev ett alternativ. 6. Valde av intresse, inte för att det var lätt. 7. Valde av intresse, ev kompisval Medvetet val inför framtida yrke 1. Ja, vill gå teaterlinjen 2. Nej, kom på i åk 2 att han vill bli bildlärare. 3. Vill arbeta med teater och musik men kom ev på det under utbildningen. 4. Ja, vill bli industridesigner 5. Nej, vill bli socialpedagog. 6. Ja, vill arbeta med konst men vet inte hur. 7. Nej, vill ha fysiskt arbete. Samhällsprogrammet, ekonomisk linje 1. Bra grund för vidare studier, medvetet kompisval. 2. För att kunna studera vidare, valde först estetisk linje i Hudiksvall men fick ej svar, valde då ekonomi. 3. Ville välja enklare utbildning men föräldrarna bestämde. 4. Alla vägar är öppna. Kan tjäna pengar, utbildningen är bra, inget flum. 5. Tror det är bra för framtiden 6. Bytte från NV som var för hårt, ekonomi är bra framtidsval. 7. Ekonomi var ej lockande, är inte bra på det, men det är nyttigt inför framtiden. Skulle välja media idag. 1. Ja, vill studera vidare inom marknadsföring. 2. Nej, vill bli so-lärare 3. Nej, vill bli sjökapten. 4. Ja, vill läsa ledarskap på handelshögskolan. 5. Ja, vill studera till jurist. 6. Nej, vill studera foto. 7. Nej, vill bli naturfotograf Påverkad av föräldrarnas yrke och utbildning 1. Nej 2. Konstnärer i släkten 3. Nej 4. Mamma keramiker, ev omedveten påverkan. 5. Konstnärsintresse på moderns sida, ev omedveten påverkan. 6. Konstnärsintresse på faderns sida, ev omedveten påverkan. 7. Farfar och farmor är konstnärer, ev omedveten påverkan 1. Nej, men de är positiva till valet. 2. Ekonomer i släkten, ev omedveten påverkan. 3. Ja, medveten om att föräldrarna styrde valet. 4. Mamma är ekonomichef, hon har styrt valet. 5. Ja, föräldrarna tyckte det var ett bra val inför framtiden. 6. Nej 7. Ja, medveten om att föräldrarna påverkade valet. Kursen Pedagogik C, inlämnad , sid 19

20 20 De strategier som påverkade valet till gymnasieskolan som vi kan urskilja är följande. Fyra av estetprogrammets elever valde främst utifrån sitt konstnärliga intresse. Ekonomerna gjorde valet med tanke på framtida studier och yrkesval. Detta tyder på att ekonomeleverna ofta gör sina val utifrån praktiska aspekter och nyttotänkande jämfört med esteterna som gör sina val utifrån hjärtat, som en elev uttryckte det. Tre av esteteleverna gjorde sina val med tanke på framtida yrke. Två av de övriga har under utbildningens gång kommit på att de vill arbeta inom det konstnärliga yrkesområdet. Av ekonomerna är det tre elever som vill arbeta inom det ekonomiska området, övriga har valt helt andra yrkesområden än det ekonomiska. Det är svårt att veta om deras yrkesplaner när de går ut gymnasiet har vuxit fram under gymnasieåren eller om de utgjorde grund för valet till gymnasiet. Estetelevernas val till gymnasiet är ofta slumpmässigt. Vår undersökning visar vidare att efter avslutad utbildning vill de flesta arbeta inom det estetiska området. Kan detta bero på att fältet påverkar eleverna och förändrar deras habitus? Enligt våra observationer är det väldigt tydligt att elever som börjar på estetprogrammet efter ett tag liknar varandra i både beteende och utseende. Vad det gäller ekonomeleverna anser vi att detta mönster är mindre tydligt. Fyra av de sju eleverna vi intervjuade från estetprogrammet var inte nöjda från början. De uttryckte det som att det till och med var ett helvete det första året, en tänkte sluta i tvåan för han tyckte det var så meningslöst, en kom in av en slump via IV-programmet och en kom in för att NV-programmet inte passade honom och det fanns en plats över på estetprogrammet. När de nu går ut trean är alla enormt positiva och nöjda. Har deras habitus förändrats under dessa år, har de formats av varandra, av skolan, av lärarna etc? De verkade alla tänka ganska lika efter denna tid tillsammans. De sju elever vi intervjuade från samhällsprogrammet var samtliga nöjda med sina val redan från början. Endast en pojke sade att han skulle välja ett annat program idag om han skulle börja om gymnasiet. Han har ändå trivts på samhällsprogrammet. Detta måste betyda att deras habitus stämde bra in på skolan och att fältet accepterade det kapital och habitus de hade med sig. Ingen av esteteleverna säger sig vara påverkade av föräldrarnas yrke och utbildning. Fem av dessa har konstintresse i släkten, varför vi antar att det kan finnas en viss omedveten påverkan. Av ekonomerna är fyra medvetna om att de påverkats av föräldrarnas yrken och utbildning. Även en av de övriga kan ha påverkats omedvetet då det finns ekonomer i släkten. Vi tycker oss se ett tydligt mönster att esteteleverna anser att de gjort självständiga, opåverkade val, medan ekonomerna säger att de påverkats. Kan detta bero på att ekonomerna ofta kommer från hem med högt utbildningskapital och därmed i skolvalet engagerade föräldrar. Esteterna kommer ofta från hem med lägre utbildningskapital och har kanske därmed inte samma inblick i utbildningssystemet. När det gäller påverkan från kamraternas val anser samtliga estetelever att de inte påverkats av sina tidigare klasskamrater. Bland ekonomerna säger flera att de är medvetna om påverkan av kamraternas val. Det framgår dock att fyra av esteterna gjort samma val som sina kamrater, det kan vara omedveten påverkan. Tendensen är densamma som när det gäller föräldrapåverkan. Ekonomerna är medvetna om att de påverkats medan esteterna vill se det som sina egna opåverkade val. När det gäller elevernas sociala kapital visar undersökningen att esteterna har arbetarbakgrund. Vi har i vår undersökning observerat att fyra av esteteleverna har sjukvårdsutbildade mödrar. Högskoleverket har gjort en undersökning om elevers bakgrund. Där framkom bland annat att en hög andel studenter med arbetarbakgrund har sjuksköterskeutbildning. Kursen Pedagogik C, inlämnad , sid 20

FÖR DIG SOM INTE HAR GÅTT I GYMNASIESKOLAN

FÖR DIG SOM INTE HAR GÅTT I GYMNASIESKOLAN 1 Vilken är din nuvarande sysselsättning? Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 1 Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 2 Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 3 Studerar på annan utbildning Arbetar Arbetar/studerar inom arbetsmarknadspolitisk

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Hur tycker du skolan fungerar?

Hur tycker du skolan fungerar? Hur tycker du skolan fungerar? För att få veta mer om hur det fungerar i skolan vill vi ställa några frågor till dig som går i årskurs 9. Statistiska centralbyrån (SCB) och Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Vad tycker du om gymnasieskolan?

Vad tycker du om gymnasieskolan? Vad tycker du om gymnasieskolan? Dina svar är skyddade Alla som arbetar med undersökningen har tystnadsplikt och de insamlade uppgifterna kommer att redovisas så att ingen kan se vad just du har svarat.

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Välkommen till gymnasieskolan!

Välkommen till gymnasieskolan! 030509 Välkommen till gymnasieskolan! Inledning: Jämfört med den skolan du kommer från, grundskolan, så kommer du snart att märka en del skillnader. I grundskolan läste du ämnen. Det gör du också i gymnasieskolan

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Vi lär i samarbete med det omgivande samhället. Världen är vårt klassrum.

Vi lär i samarbete med det omgivande samhället. Världen är vårt klassrum. Samhällsvetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet är ett högskole för beredande program vilket innebär att du blir behörig att söka till universitet och högskola. Du får en bred utbildning där fokus ligger

Läs mer

VI VALDE VADSBOGYMNASIET!

VI VALDE VADSBOGYMNASIET! VI VALDE VADSBOGYMNASIET! Mariestad 2 Hej! Just nu går du kanske och funderar på ditt gymnasieval. Ett val som är självklart för en del och inte lika självklart för andra. Vi vill att du med den här foldern

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Inriktningar Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap PER BRAHEGYMNASIET Enda skolan jag besökte, jag har kompisar som gått här. Jag gillar

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet sa Har du ett samhällsvetenskapligt intresse och vill gå en gymnasieutbildning som ger dig många möjligheter till vidare studier eller arbete? Då är detta programmet för dig!

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

FRAMTIDSVERKSTAD 2010 EN SPANING IN I FRAMTIDEN!

FRAMTIDSVERKSTAD 2010 EN SPANING IN I FRAMTIDEN! FRAMTIDSVERKSTAD 2010 EN SPANING IN I FRAMTIDEN! VILKA TEMAN FÖR SPANING? Miljö Jobb / Skola Fritiden Kultur / Mediavanor Lagar och regler Pengar / Ekonomi Teknik Öppet tema MILJÖ Vi måste börja skapa

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR Fråga 1 Nedanstående fråga omfattar ett antal påståenden som förekommit i debatten om den svenska skolan. I vilken instämmer Du i vart och ett av dem? Påståenden

Läs mer

Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06

Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06 Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06 Vilket program och inriktning du väljer har betydelse för vad du kan göra efter gymnasieskolan Behörighetsvisaren hjälper dig med: vilket

Läs mer

Vad tror du kommer att avgöra vilket gymnasieprogram du väljer?

Vad tror du kommer att avgöra vilket gymnasieprogram du väljer? @ungdomsb Vad tror du kommer att avgöra vilket gymnasieprogram du väljer? Intresse för ämnesinriktningen Att det ger många valmöjligheter efter gymnasiet Att det ger kunskaper jag tror jag behöver i framtiden

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Högskoleförberedande Samhällsvetenskapsprogrammet Inriktningar Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap Jag valde PB för att det är en så pass öppen skola. Det är en behaglig

Läs mer

GEMENSAM ELEVENKÄT ÅK 9

GEMENSAM ELEVENKÄT ÅK 9 GEMENSAM ELEVENKÄT ÅK 9 Elevenkät databas ge29e1.sav HUR ÄR DET PÅ VÅR SKOLA? Skolor kan vara mycket olika. Du ska nu få tala om hur Du tycker att din skola är. Så här ska det gå till: Nedan följer några

Läs mer

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Gymnasievalet Mina uppgifter Martina Håkansson Studie- och yrkesvägledare Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Måndag 08.00-14 Tisdag 08.00-15 Onsdag 08.00-16.30 Tider gymnasievalet Hösten:

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Välkommen till Norrängsskolan i Hässleholm

Välkommen till Norrängsskolan i Hässleholm Välkommen till Norrängsskolan i Hässleholm Gymnasieskola Gymnasiesärskola s www.norrangsskolan.se Trygga elever med möjlighet till ett framgångsrikt vuxenliv www.hassleholm.se Gymnasiesärskolans program

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

PPP Pojkar, Pappor, Prat om böcker Delrapport, Etapp 1

PPP Pojkar, Pappor, Prat om böcker Delrapport, Etapp 1 Foto: Marita Mansikka och Jenny Stenlund PPP Pojkar, Pappor, Prat om böcker Delrapport, Etapp 1 Intryck från Timrå, Ånge, Sollefteå och Kramfors, förmedlade från Länsbiblioteket Västernorrland PPP POJKAR,

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

ANNIE BLIVANDE PERSONALVETARE

ANNIE BLIVANDE PERSONALVETARE ANNIE BLIVANDE PERSONALVETARE Studerar till personalvetare på Karlstads Universitet. Omvårdnadsprogrammet gav mig ett stort intresse för människor, deras beteende och relationer. Att lära sig hur man bemöter

Läs mer

Smakprov DIG SJÄLV. ur: KÄRLEKSBOMBA NINA JANSDOTTER BRAIN BOOKS

Smakprov DIG SJÄLV. ur: KÄRLEKSBOMBA NINA JANSDOTTER BRAIN BOOKS Smakprov ur: KÄRLEKSBOMBA DIG SJÄLV NINA JANSDOTTER BRAIN BOOKS Brain Books AB Box 344 551 15 Jönköping www.brainbooks.se 2007 Nina Jansdotter, samt Brain Books AB Avtal genom Tönnheim Literary Agency

Läs mer

och upptäcka att vi alla har svaren på de stora frågorna inom oss.

och upptäcka att vi alla har svaren på de stora frågorna inom oss. FredsProjektet är en ideell organisation vars mål är att belysa den kunskap som både göms och glömts av konventionella medier samt att inspirera varje unik människa att se till sitt eget unika vetande

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa: RESAN År 6 I år 6 är målet att du ska kunna kommunicera på mycket enkel franska. För att nå målet lär du dig ord och uttryck inom många olika områden, t.ex. familjen, djur, frukter, klockan, sporter och

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Enkät i samband med studiestarten Lärarprogrammet Campus Valla h 2009.

Enkät i samband med studiestarten Lärarprogrammet Campus Valla h 2009. Enkät i samband med studiestarten Lärarprogrammet Campus Valla h 2009. Enkäten delades ut och samlades in av studiefaddrarna tors vecka 1 alt tis v 2. 266 studenter (av ca 330) svarade på enkäten. Syftet

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Om rapporten. Om statistiken. Frågeställningar ur Ungdomsbarometern 13/14

Om rapporten. Om statistiken. Frågeställningar ur Ungdomsbarometern 13/14 Om rapporten Om statistiken Data från Ungdomsbarometern 13/14 Ungdomsbarometern är en årligen återkommande studie vars syfte är att kartlägga vad de svenska ungdomarna tycker, tänker och gör inom ett brett

Läs mer

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och

Läs mer

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan Spanska för nöjets skull UF Affärsplan 2005-2006 Magdalena Andersson Soltorgsgymnasiet Borlänge Innehållsförteckning 1. Spanska för nöjets skull UF 1.1 Affärsidé 1.2 Bakgrund 1.3 Tjänsten 2. Företaget

Läs mer

Hur optimerar jag min inlärning?

Hur optimerar jag min inlärning? Hur optimerar jag min inlärning? Tips från en gymnasieelev 1. Inledning Alla är inte genier som kan gå till skolan utan att göra någonting, för att sedan på prov prestera på topp. Det är många ungdomar

Läs mer

VALKOMMEN. Samhällsvetenskapsprogrammet MEDIER, INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

VALKOMMEN. Samhällsvetenskapsprogrammet MEDIER, INFORMATION OCH KOMMUNIKATION PROGRAM 2017/ 2018 Känner du till Odenplansgymnasiet sedan tidigare? Skolan grundades 2012 och ligger på Surbrunnsgatan 66 vid Odenplan. Vi är en förhållandevis liten skola med drygt 200 elever, vilket

Läs mer

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Nationell elevenkät Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement

Läs mer

Vuxenutbildning Folkhögskolan. Jag bryr mig inte om mitt utseende. Men jag önskar att folk skall kunna se min själ. August Strindberg, 1849 1912

Vuxenutbildning Folkhögskolan. Jag bryr mig inte om mitt utseende. Men jag önskar att folk skall kunna se min själ. August Strindberg, 1849 1912 Jag bryr mig inte om mitt utseende. Men jag önskar att folk skall kunna se min själ. August Strindberg, 1849 1912 Foto: Ina Agency Press AB / Gruner&Jahr Vuxenutbildning Folkhögskolan 360 Förmågan att

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Individuellt Val årskurs 2 och 3

Individuellt Val årskurs 2 och 3 Individuellt Val årskurs 2 och 3 Läsåret 13/14 och 14/15 Kursutbud Det individuella valet omfattar 200 poäng som fördelas över årskurs 2 och 3 och innehåller behörighetsgivande kurser, intressekurser och

Läs mer

Är jag redo för arbete?

Är jag redo för arbete? Är jag redo för arbete? En guide som skapats inom programmet Step by Step- ett ungdoms initiativ under Ung och Aktiv i Europa programmet Januari- September 2013 Vad innebär det att praktisera Jag lär mig

Läs mer

Ekonomiprogrammet. Efter programmet

Ekonomiprogrammet. Efter programmet Ekonomiprogrammet EK Ekonomiprogrammet är ett program som vänder sig till dig som är intresserad av att få kunskaper i ekonomi, samhällsekonomi, entreprenörskap och juridik. Här får du en bred och attraktiv

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning 160113 Plan för studie- och yrkesvägledning Inledning Under läsåret 2015 har Långbrodalsskolan arbetat fram en lokal arbetsplan för studie- och yrkesvägledning. Den ska syfta till att eleverna på Långbrodalsskolan

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Att börja sjuan på Valstaskolan

Att börja sjuan på Valstaskolan Att börja sjuan på Till dig som går i 6:an I höst ska du börja sjuan. Vi vill hälsa dig välkommen till och vi är många som vill göra vårt allra bästa för att du ska trivas hos oss. Du kommer att mötas

Läs mer

Ansökan om att starta ett helt nytt specialutformat program Hotell och turism på Tyresö Gymnasium

Ansökan om att starta ett helt nytt specialutformat program Hotell och turism på Tyresö Gymnasium TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2008-09-14 Utvecklingsförvaltningen 1 (9) Eva Svensson, rektor Tyresö Gymnasium Tel: 08-5782 99 35 Diarienummer 2008 GAN 043 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Ansökan om

Läs mer

Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval

Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval Inledning Inför gymnasievalet våren 2010 genomför Teknikdelegationen en kampanj riktad till niondeklassare, med huvudbudskapet

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet kattegattgymnasiet sannarpsgymnasiet sturegymnasiet samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet passar utmärkt för dig som vill inrikta dig mot att arbeta med

Läs mer

Vasa skolan grundades 1557 av Gustav Vasa. Då var det ingen gymnasieskola utan en skola, där präster utbildades som skulle sprida den lutherska läran

Vasa skolan grundades 1557 av Gustav Vasa. Då var det ingen gymnasieskola utan en skola, där präster utbildades som skulle sprida den lutherska läran Vasa skolan grundades 1557 av Gustav Vasa. Då var det ingen gymnasieskola utan en skola, där präster utbildades som skulle sprida den lutherska läran i Sverige. I Stockholm, 1640, grundades en gymnasieskola,

Läs mer

INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9

INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9 ATT VÄLJA INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9 Nu står du som går i nian inför ett stort och viktigt val som du behöver tänka igenom ordentligt. Du ska välja gymnasieprogram! Varje dag gör du olika val

Läs mer

Därför läser jag Barn- & fritidsprogrammet!

Därför läser jag Barn- & fritidsprogrammet! Därför läser jag Barn- & fritidsprogrammet! Namn: Tyra Borell Klass: BF1 Varför valde du att läsa Barn- & Fritidsprogrammet? För att jag tycker det är roligt att jobba/vara med människor. Framförallt barn.

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

MIKAELNYTT. Från Belgien till Örebro. Kul att träffa olika barn. Klass 6 Mikaelskolan Örebro mars 2010

MIKAELNYTT. Från Belgien till Örebro. Kul att träffa olika barn. Klass 6 Mikaelskolan Örebro mars 2010 MIKAELNYTT Klass 6 Mikaelskolan Örebro mars 2010 Från Belgien till Örebro Mikaelskolans rektor heter Elisabeth Brynje Starfelt. Hon är 50 år gammal och bor vid tågstationen. Sex månader på Mikael Allt

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2015/2016

Individuellt val. Läsår 2015/2016 Individuellt val Läsår 2015/2016 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val i åk 2 och åk 3. De flesta kurserna är

Läs mer

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling?

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling? Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara lärling? Gymnasievalet För vissa är valet lätt, för andra är det svårare Men en sak är säker det finns något för alla. Valet

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 Valet till Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Sista ansökningsdag i

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista syo-konsulent studie- och yrkesval studieinriktning gymnasium/gymnasieskola nationella program lokala inriktningar praktisk och teoretisk utbildning

Läs mer

Sammanfattning Lättläst version

Sammanfattning Lättläst version Sammanfattning Lättläst version Den framtida gymnasiesärskolan en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning Gymnasiesärskoleutredningen har utrett gymnasieutbildningen för ungdomar med

Läs mer

Individuellt Val årskurs 2 och 3

Individuellt Val årskurs 2 och 3 Individuellt Val årskurs 2 och 3 Läsåret 14/15 och 15/16 Kursutbud Det individuella valet omfattar 200 poäng som fördelas över årskurs 2 och 3 och innehåller behörighetsgivande kurser, intressekurser och

Läs mer

Välkommen till SjölinsKungsholmen!

Välkommen till SjölinsKungsholmen! KUNGSHOLMEN Välkommen till SjölinsKungsholmen! VAR MED OSS FRÅN BÖRJAN! Från höstterminen 2017 finns Sjölins Ekonomiska på Kungsholmen i Stockholm. Adressen blir Sysslomansgatan 18, ett stenkast från kommunikationerna

Läs mer

Föräldrapåverkan i samband med gymnasievalet

Föräldrapåverkan i samband med gymnasievalet Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 10 poäng Föräldrapåverkan i samband med gymnasievalet Parents influence on their children s choice of upper secondary education Linda

Läs mer

Så fungerar den svenska gymnasieskolan

Så fungerar den svenska gymnasieskolan Så fungerar den svenska gymnasieskolan Alla ungdomar i Sverige som har studerat klart på grundskolan har rätt att studera en treårig utbildning i gymnasieskolan. En utbildning i gymnasieskolan ger bra

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Reserapport. Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010. Bethina Bergman. Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi

Reserapport. Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010. Bethina Bergman. Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi Reserapport Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010 Bethina Bergman Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi Helsingfors 2009 1 INLEDNING Redan då jag började Arcada visste jag att jag i något

Läs mer

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Grundskolans. Elevens Val 2015-16

Grundskolans. Elevens Val 2015-16 Grundskolans Elevens Val 2015-16 Textilslöjd (TX) Har du lust att skapa och vara kreativ, välj elevens val i textil. Här får du möjlighet att blomma ut med dina idéer och fördjupa dig i hantverkstekniker.

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

MÖJLIGHET Läs grundläggande behörighet för högskolestudier! [VO] VÅRD- OCH OMSORGSPROGRAMMET [HV] HANTVERKSPROGRAMMET FRISÖR

MÖJLIGHET Läs grundläggande behörighet för högskolestudier! [VO] VÅRD- OCH OMSORGSPROGRAMMET [HV] HANTVERKSPROGRAMMET FRISÖR Milnergymnasiet [VO] VÅRD- OCH OMSORGSPROGRAMMET [HV] HANTVERKSPROGRAMMET FRISÖR [HV] HANTVERKSPROGRAMMET FLORIST Gör verklighet av dina framtidsdrömmar! Gymnasietiden är en spännande och viktig del i

Läs mer

Enkät till människor uppväxta i Uppsala.

Enkät till människor uppväxta i Uppsala. Enkät till människor uppväxta i Uppsala. Hej! Vi är två sociologistudenter vid Uppsala Universitet som skriver vår examensuppsats. Vi skulle vara väldigt tacksamma om ni tog er tid och svarade på den här

Läs mer

Ramp svenska som andraspråk

Ramp svenska som andraspråk AV-nr 100009tv1-4 sas Om serien Ramp svenska som andraspråk Porträtt Handledning av Pia Minati Ramp svenska som andraspråk Porträtt är fyra program som kommer från tv-serien Sve-à-long och som har bearbetats

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Carl Adolph Agardhgymnasiet

Carl Adolph Agardhgymnasiet Carl Adolph Agardhgymnasiet Samhällsvetenskapsprogrammet Humanistiska programmet Du behöver inte vara bäst när du kommer - du är det när du slutar Språk är mycket mer än glosor och grammatik,. Det märker

Läs mer

Högskola/universitet

Högskola/universitet Högskola/universitet Vem kan läsa på högskolan? Måste jag vara smart? Måste jag ha gott om pengar? Måste jag börja läsa direkt efter gymnasiet? Hur fungerar det om jag har ett funktionshinder? februari

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Basic Swedish 1. A. typ-prov skriftligt / written exam a) lucktext / text with blanks b) grammatik / grammar c) läsförståelse / reading comprehension

Basic Swedish 1. A. typ-prov skriftligt / written exam a) lucktext / text with blanks b) grammatik / grammar c) läsförståelse / reading comprehension Basic Swedish 1 A. typ-prov skriftligt / written exam a) lucktext / text with blanks b) grammatik / grammar c) läsförståelse / reading comprehension 1 A: a) Lucktext Skriv ett ord i varje lucka. Det finns

Läs mer

Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar UMEÅ. (Separata NO-ämnen) Årskurs 8

Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar UMEÅ. (Separata NO-ämnen) Årskurs 8 Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar 901 87 UMEÅ Huvudstudie Elevenkät (Separata NO-ämnen) Årskurs 8 Allmänna anvisningar I det här häftet finns frågor om dig själv. En del frågor gäller

Läs mer

Elevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00%

Elevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00% Elevenkäten 2009 - Rapport skapad 2009-11-25 11:40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön 1. Om mig Årskurs 5 K 100,00% M 100,00% Klass 5A 5B 5C K 29,03% 35,48% 35,48% M 41,18% 32,35% 26,47% Kön K M K

Läs mer

Danderyds gymnasium. Skolan erbjuder

Danderyds gymnasium. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Välkommen till Öppet hus på Danderyds Gymnasium måndagen den 28/11 är skolan för dig som vill gå en teoretisk utbildning och kombinera det med studier inom ett särskilt intresseområde.

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

STADSLEDNINGSKONTORET

STADSLEDNINGSKONTORET Sommarkollo 2012-Botvidsgårdens prova på kollo SIDAN 1 Det fanns alltid någon ledare till hands som du kunde prata med om du behövde A. Aldrig 0 0 B. Sällan 0 0 C. Ibland 5 8,9 D. Oftast 22 39,3 E. Alltid

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer