Regionalt kompetensutvecklingsprogram för anställda inom funktionshinderområdet
|
|
- Ann-Sofie Andersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Remissversion Regionalt kompetensutvecklingsprogram för anställda inom funktionshinderområdet
2 Innehållsförteckning Sammanfattning av förslag till regionalt kompetensutvecklingsprogram... 4 Utredning om kompetensutveckling för anställda inom funktionshinderområdet i kommunerna i Halland för perioden Bakgrund Uppdrag Metod Regional kompetensutvecklingsgrupp Dialogmöten Dialogmöte med utbildningsanordnare Möte med Högskolan Allmänt Socialstyrelsens Allmänna råd och föreskrifter om kunskaper hos baspersonal, SOSFS 2014: Tillämpningsområde Yrkesroll och kompetens Socialstyrelsens förslag till kurser för baspersonal Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter om kompetens hos chefer SOSFS 2002: IVO:s krav på kompetens hos chefer Kartläggning i Halland 2012 av kompetens inom funktionshinderområdet Inventering av kompetensönskemål från verksamheter för personer med funktionsnedsättning och handikapporganisationer i Halland, våren Kompetensönskemål för stödassistenter/personliga assistenter Kompetensönskemål för stödpedagoger/metodstödjare Kompetensönskemål när det gäller chefer Innehåll för kompetensutveckling som efterfrågas av cheferna själva Förslag på kompetensutveckling för personal som efterfrågas av representanter för länets handikapporganisationer Sammanställning av SKL:s kartläggning av utvecklingsbehov inom verksamhetsområdet- stöd till personer med Funktionsnedsättning, Nationella kompetensrådets kartläggning av chefers kompetens, Förslag till kompetensutvecklingsprogram för stödassistenter Förslag till basutbildning för stödassistenter/personliga assistenter Översiktlig matris över kurser
3 13.3 Kostnader för basutbildning Förslag till kompetensutveckling för stödpedagoger/metodstödjare För titeln stödpedagog krävs en eftergymnasial specialisering inom funktionshinderområdet som omfattar minst 200 yrkeshögskolepoäng eller 60 högskolepoäng eller kombination däremellan som motsvarar minst två terminers heltidsstudier. Utbildningen skall ha tydlig inriktning mot funktionshinderområdet i hela sin omfattning Skillnaden i befattningarna stödpedagog och stödassistent ligger i kompetensnivå. Stödpedagogen har en fördjupad kunskap inom ett eller flera områden som direkt anknyter till arbetet och kan också ha en spetskompetens inom ett område t.ex. autism Förslag till innehåll i högskolekurserna Sammanfattande matris över förslag till kompetensutveckling under programperioden Validering som utbildningsform Modell för att årligen inhämta kompetensönskemål Modell för uppföljning av utbildning som är genomförd Förslag till beslut:
4 Sammanfattning av förslag till regionalt kompetensutvecklingsprogram för anställda inom funktionshinderområdet i Halland, åren Samarbetet i den regionala samverkansgruppen, Taktisk grupp -personer med funktionsnedsättning, beslutade 2014 att låta utreda ett förslag till ett långsiktigt kompetensutvecklingsprogram för anställda inom funktionshinderområdet. Bakgrunden var en regional kartläggning som genomförts 2012 som visade att en hög andel av de anställda inom funktionshinderområdet inte har den kompetens som efterfrågas idag gav Socialstyrelsen ut en vägledning för arbetsgivare Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Den följdes 2014 av föreskrifter och Allmänna råd, SOSFS 2014:2, Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Dessa grundläggande dokument ligger till grund för förslagen i utredningen Under 2015 har ett förslag till kompetensutvecklingsprogram för anställda inom funktionshinderområdet utretts och ett förslag utarbetats som innebär: Att stödassistenter och personliga assistenter erbjuds en möjlighet att validera och utbildas för att nå gymnasienivå, dvs 1550 gymnasiepoäng Att personliga assistenter som är PAN- anställda ( utsedda av brukare) erhåller de kunskaper som särskilt utpekas i föreskrifterna. Att stödpedagoger och metodutvecklare erbjuds en kombinerad kurs i utarbetande av genomförandeplaner och dokumentation samt möjlighet till nätverk i länet Att chefer, med eller utan högskoleutbildning, inom funktionshinderområdet erbjuds en särskilt anpassad högskoleutbildning med 4 delkurser á 7,5 högskolepoäng i vardera. Att ett antal övriga kurser erbjuds via regionens samarbete i Taktisk grupp Att frågan om teckenspråksutbildning och AKK ( Alternativ Kompletterande Kommunikation) utreds vidare. I avvaktan på den utredningen föreslås en 5 dagars teckenspråksutbildning. Att regionen i sin samverkan med kommunerna ansöker om ESF medel för kompetensutvecklingsinsatser. Taktisk grupp föreslås besluta att skicka ut förslag till kompetensutvecklingsprogram , på remiss till berörda huvudmän, till den 28 september
5 Förslag till kompetensutvecklingsprogram Stödassistenter/ Personliga assistenter BASUTBILDNING Basutbildning steg I 850 p Basutbildning steg II p Organiseras av kommunerna i samarbete med lokala utbildningsanordnare Personliga assistenter - PAN anställda Innehåll utifrån SOSFS 2014:2 Genomförs av kommunerna själva eller i samarbete mellan kommunerna Stödpedagoger/ Metodstödjare/ Genomförandeplan och Dokumentation, 2 heldagar Pilotutbildning som arrangeras av regionen Chefer med och utan högskoleutbildning CHEFSUTBILDNING Uppdragsutbildning 30 hp 4x 7,5 hp = 30 hp Ht 7,5 Vt 7,5 Ht 7,5 Vt 7,5 Ht 7,5 Vt 7,5 Ht 7,5 Vt 7,5 5
6 Förslag till övriga kurser under perioden Delaktighetsmodellen 3 heldagar, 6 pl Barns delaktighet* 1 heldag + 2 halvdagar, 25 pl Utmanande beteende utbildning, 3 halvdagar, 25 pl Åldrande och utvecklingsstörning, 1 heldag, 25 pl Tidiga tecken vid åldrande Coachutbildning 1 heldag, 25 pl Teckenspråksutbildning, 5dgr grund kurs samt uppföljningstillfällen 2 dgr/ år 25 pl, samt utredas vidare LSS värdegrund/lagstiftning, FN:s konvention Barnkonventionen, 25 pl heldag Funktionsnedsättningar och dess konsekvenser, 2 halvdagar, 25 pl EBP arbetssätt och metoderöversikt inom funktionshinderområdet 1 heldag, 25 pl Trygghet utan tvång och begränsningsåtgärder, 1 dag, 25 pl Ny omgång Ny omgång 5dgr Ny omgång 2dgr uppföljn. 2 dgr uppföljn 5dgr 2dgr uppföljn. 6
7 Utredning om kompetensutveckling för anställda inom funktionshinderområdet i kommunerna i Halland för perioden Bakgrund Under 2012 genomfördes i Region Halland, på uppdrag av Taktisk grupp Personer med funktionsnedsättning, framöver benämnd taktisk grupp, en kartläggning av befintlig kompetens och kompetensutvecklingsbehov för medarbetare i de kommunala verksamheterna i Halland. Resultatet av kartläggningen låg sedan till grund för de kompetensinsatser inom funktionshinderområdet som Taktisk grupp genomförde under åren Under 2012 gav Socialstyrelsen ut en vägledning för arbetsgivare med titeln Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning Den följdes 2014 av Allmänna råd, SOSFS 2014:2, Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Dessa är viktiga strategiska dokument, som tydliggör vilka kunskaper som efterfrågas av personal inom funktionshinderområdet. Taktisk grupp initierade 2014 ett utredningsuppdrag för att ta fram ett regionalt långsiktigt och strategiskt kompetensutvecklingsprogram för personal inom funktionshinderområdet. 2. Uppdrag Kompetensutvecklingsprogrammet ska beskriva behoven av kompetensutveckling för vissa yrkesgrupper inom funktionshinderområdet och bygga på Socialstyrelsens föreskrifter och Allmänna råd, de yrkeskrav som framtagits av projekt Carpe 1, den regionala kartläggning av kompetens och kompetensbehov i Halland från 2012, samt nuvarande regionala och lokala kompetensutvecklingsbehov. Programmet ska avse åren Programmet berör följande personalgrupper som arbetar inom funktionshinderområdet ( dock ej socialpsykiatrin) -stödassistenter /personliga assistenter -stödpedagoger och -chefer inom funktionshinderområdet Följande uppdrag ska därutöver genomföras. Dessa ska utgöra ytterligare underlag för programmets innehåll och möjligheter till uppföljning: 1 Carpe,ett kompetensutvecklingsprojekt inom funktionshinderområdet där kommunerna i Stockholms län samverkade under åren Se bilaga 2 7
8 Omvärldsbevakning avseende nationellt och regionalt utvecklingsarbete Inventering av regionala verksamhetsspecifika behov av kompetensutveckling Inventering av arbetssätt och metoder inom kommunernas verksamheter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning Regional modell för dokumentation och uppföljning av regional kompetensutveckling på individ, grupp- och verksamhetsnivå 3.Metod En omvärldsanalys inom funktionshinderområdet har genomförts. En sammanställning av allmänna råd och föreskrifter, rapporter, enkätundersökningar och uppsatser som publicerats under senare år fram till 2015 har sammanställts. Se bilaga två. En genomgång av projekt Carpes arbete med yrkeskrav, olika utvecklingsarbeten samt kompetensutvecklingsinsatser inom funktionshinderområdet har genomförts, som också finns som länk i bilaga två. 3.1 Regional kompetensutvecklingsgrupp En regional kompetensutvecklingsgrupp bildades 2013 inom funktionshinderområdet som arbetar på uppdrag av Taktisk grupp. Den består av en representant från respektive hallandskommun samt den regionala handikappkonsulenten. Gruppen leds av regionens utvecklingsstrateg och har under utredningstiden träffats ca en gång per månad. Där har kontinuerlig information lämnats och frågeställningar diskuterats. Representanterna har även mellan mötena haft diskussioner i sina respektive organisationer om frågor som berörs i utredningen. 3.2 Dialogmöten Som en del i utredningen har dialogmöten med enhetschefer och verksamhetsutvecklare i samtliga kommuner hållits. I Falkenberg deltog enhetschefer från flera privata vårdgivare. Två möten har hållits med representanter från länets handikapporganisationer. Vid samtliga möten har information lämnats om utredningsuppdraget och om olika rapporter samt föreskrifter och Allmänna råd som kommit under senare år. Därefter har organisationerna diskuterat vilka kompetensinsatser man anser viktiga. 3.3 Dialogmöte med utbildningsanordnare Ett dialogmöte har hållits med olika utbildningsanordnare för vuxenutbildning i länet. Syftet med mötet var att diskutera hur en valideringsutbildning skulle kunna genomföras rent praktiskt i de olika kommunerna och vilka kurser som anses som de mest prioriterade med beaktande av de kompetenskrav inom funktionshinderområdet som numera ställs. 3.4 Möte med Högskolan Två möten har hållits med professor Magnus Tideman vid Högskolan i Halmstad för att diskutera möjligheten av en chefsutbildning särskilt anpassad för chefer inom funktionshinderområdet. Ett förslag till utbildningsinnehåll för en sådan har lämnats av högskolan. Se avsnitt 15. 8
9 4. Allmänt Inför planering av kompetensutvecklingsinsatser för personal rent generellt behövs: Svar på frågan vart verksamheten är på väg, vad vill man uppnå? Kännedom om vad värdegrund, lagstiftning och andra regelverk innehåller. Kännedom om vad som händer runt omkring som påverkar verksamheten. Analys av vilken samlad kompetens som finns idag och vad som behövs för att möta framtidens utmaningar. Finns möjlighet till individuell kompetenskartläggning av anställda skapas därefter en individuell kompetensplan för varje anställd. Önskar man mäta effekten av insatta kompetensinsatser behöver ett startvärde när det gäller utbildning fastställas, och frågor kring uppföljning formuleras redan innan starten. 9
10 5. Socialstyrelsens Allmänna råd och föreskrifter om kunskaper hos baspersonal, SOSFS 2014:2 I mars 2014 beslutade socialstyrelsen om vilka kunskaper som bör finnas hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning. I dessa råd framgår vilka kunskaper och förmågor som minst krävs för att arbeta inom funktionshinderområdet. Det är första gången socialstyrelsen tagit fram kunskapskrav för personal inom funktionshinderområdet och dessa är vägledande för det fortsatta utredningsarbetet. SOSFS 2014:2. Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Följande områden ingår: Grundläggande värden Regelverk Förhållningssätt och bedömningsförmåga Kommunikation Funktionsnedsättningar och dess konsekvenser Hälsa Personlig omsorg Social gemenskap och sysselsättning Aktiviteter i vardagen 5.1 Tillämpningsområde De allmänna råden gäller för den personal som i sin yrkesutövning ger personer med funktionsnedsättning stöd, service eller omsorg efter beslut: enligt 4 kap. 1 och 2 SoL om -hemtjänst -boendestöd -bostad med särskild service -sysselsättning eller dagverksamhet och enligt 9 LSS om -biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. Socialförsäkringsbalken -ledsagarservice -avlösarservice i hemmet -korttidsvistelse utanför det egna hemmet -kottidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov -bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet -bostad med särskild service för vuxna, eller -daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig 10
11 enligt 51 kap. 2 och 3 socialförsäkringsbalken om personlig assistans med assistansersättning. Om en person med funktionsnedsättning själv har utsett sin personliga assistent, gäller endast de allmänna råden under rubriken Personlig assistent utsedd av den enskilde. Personlig assistent utsedd av den enskilde Om en person med funktionsnedsättning själv har utsett sin personliga assistent, bör assistenten som minst ha kunskap om de övergripande målen enligt LSS samt förmåga att omsätta kunskapen i det praktiska arbetet, kunskap om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, - kunskap om regelverket enligt LSS, t.ex. skyldigheten att medverka till god kvalitet enligt 24 a LSS, rapporteringsskyldigheten enligt 24 b LSS samt anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 SoL, kunskap om den enskildes rätt till självbestämmande, integritet och inflytande enligt 6 LSS, och förmåga att dokumentera sitt eget arbete enligt lagar och andra författningar. Den personliga assistenten bör vid behov få fortbildning och handledning för att kunna utföra sitt arbete med utgångspunkt i den enskildes behov och önskemål. De allmänna råden gäller inte för personal som i sin yrkesutövning i socialtjänstens omsorg om personer med funktionsnedsättning eller i verksamhet enligt LSS huvudsakligen utför andra arbetsuppgifter än de som omfattas av första stycket, arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre och omfattas av Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2011:12) om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre, och enligt 4 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659) har legitimation eller särskilt förordnande att utöva ett visst yrke i hälso- och sjukvården. 11
12 6. Yrkesroll och kompetens På senare år har yrkeskraven inom funktionshinderområdet tydliggjorts framförallt genom projekt Carpes arbete kring yrkesroller och yrkeskrav. Carpe var ett kompetensprojekt inom funktionshinderområdet där kommunerna i Stockholms län samverkade under åren Inom ramen för det arbetet genomfördes en kartläggning och en analys av vilka arbetsmoment som ingår i olika yrken inom funktionshinderområdet. Därefter sammanfattades sex gemensamma yrkeskrav som beskriver de generella kunskaper som krävs för att arbeta inom funktionshinderområdet. Liknande arbete har tidigare genomförts inom äldreomsorgen för att tydliggöra yrkesrollerna där. De yrkeskrav som utkristalliserades inom funktionshinderområdet var: 1. Kontakt och samspel -Historia och traditioner -Vanor och behov -Olika funktionsnedsättningar -Bemötande och förhållningssätt -Kommunikation -Psykisk sjukdom, missbruk och problemskapande beteende 2.Aktiviteter och relationer -Motorik och fysiologi -Fritid, kultur och meningsfulla aktiviteter -Social gemenskap -Dialog med närstående -Hjälpmedel 3. Stöd och service -vardagskontakter -vardagsstöd 4. Hälsofrämjande - Förebyggande och främjande arbete -Personlig omvårdnad -Måltider och näringslära -Hälso- och sjukvård -Läkemedel 5. Planering och administration -Planera och prioritera i verksamheten -Dokumentera och rapportera 6. Utveckling av arbetsplatsen -Styrning, mål och organisation -Kommunikation i yrkesrollen -Introduktion av nyanställda -Yrkes- och kvalitetsutveckling 12
13 Mer information om yrkeskraven finns på: 7. Socialstyrelsens förslag till kurser för baspersonal I Socialstyrelsen allmänna råd från 2014:2 om vilken kompetens som krävs för att arbeta inom funktionshinderområdet hänvisas till Carpes arbete med yrkeskrav. För att erhålla rätt kompetens för personal förslår Socialstyrelsen olika utbildningsvägar men även specifika kurser. I gymnasieskolan ingår ett gymnasiearbete på 100 p men det finns ingen anvisning från Socialstyrelsen om att det gäller för vuxenutbildningen.. För att få ett diplom från Vård- och omsorgscollege krävs dock gymnasiearbetet. Från Vård- och omsorgsprogrammet föreslår Socialstyrelsen följande kurser: 1100 p programgemensamma ämnen samt för yrkesutgång funktionshinder 100 p Friskvård och hälsa 100 Socialpedagogik 100 Specialpedagogik eller 1100 p programgemensamma ämnen samt för yrkesutgång psykiatri 200 p psykiatri p samhällsbaserad psykiatri eller Från Barn- och Fritidsprogrammet föreslår socialstyrelsen följande kurser: 700 p programgemensamma ämnen och för utgång stöd och service inom funktionshinderområdet 300 p socialt arbete 100 p grundläggande vård och omsorg 100 p specialpedagogik p specialpedagogik p entreprenörskap eller annan motsvarande utbildning Sammantaget är detta Socialstyrelsens bedömning av vad som är relevanta kurser för funktionshinderområdet. Kommunerna avgör dock själva utifrån sina lokala förutsättningar vilka kurser som är mest angelägna. En fördel är dock att det blir så likartat som möjligt eftersom det skulle underlätta: - bedömning av kompetens vid rekrytering - att personal enklare kan röra sig mellan kommunerna - att stödassistentyrket blir tydligare så att framtida kompetensförsörjning underlättas 13
14 8. Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter om kompetens hos chefer SOSFS 2002:9 Socialstyrelsen har i föreskriften, SOSFS 2002:9, Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, beskrivit den kompetens som krävs för att leda verksamheter för personer med funktionsnedsättning. 9_2002_9.pdf Person som förestår verksamheten Föreskrifter 4 Samtliga former av bostad med särskild service för vuxna skall ha en av huvudmannen särskilt utsedd person som förestår verksamheten. Gruppbostad Föreskrifter 5 Med lämplig utbildning enligt 3 förordningen (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade avses en högskoleutbildning som är relevant för att en person skall kunna förestå verksamheten i en gruppbostad. Den person som av huvudmannen är utsedd att ha denna ledarskapsfunktion skall ha tillräcklig kunskap och kompetens för att bl.a. kunna ansvara för att arbetet organiseras så att den enskilde genom omvårdnaden tillförsäkras goda levnadsvillkor, omvårdnaden kännetecknas av en god etik och ett värdigt bemötande, omvårdnaden för varje boende planeras, dokumenteras och följs upp, kommunens eventuella övriga krav på eller riktlinjer för vad som skall dokumenteras verkställs, rutiner finns för att hantera synpunkter och klagomål, personalen har den kunskap som behövs för en ändamålsenlig verksamhet, personalens behov av handledning tillgodoses, personalens behov av kompetensutveckling bevakas och stöds, personal rekryteras och introduceras, verksamheten planeras, utvecklas och utvärderas, verksamhetens resultat förmedlas till överordnade och politiker, och verksamheten utvecklas i takt med ändrad lagstiftning och nya forskningsresultat. Övriga bostäder med särskild service för vuxna Allmänna råd Enligt 6 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges. För en person som förestår en bostad med särskild service för vuxna som inte är gruppbostad bör därför samma utbildningskrav gälla som för en person som förestår en gruppbostad 14
15 SOSFS 2012:6 Bostad med särskild service för barn och ungdomar Under 2012 kom ytterligare en föreskrift SOSFS, 2012:6 som avser Bostad med särskild service för barn och ungdomar Av 3 förordningen (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade framgår det att det ska finnas en person med lämplig utbildning som förestår verksamheten. 17 Den som förestår verksamheten ska ha en högskoleutbildning som är relevant för uppdraget. Han eller hon ska dessutom ha erfarenhet av liknande verksamhet och ha tillräcklig kunskap och kompetens för att leda den. Allmänna råd En och samma person bör inte förestå fler verksamheter än att han eller hon kan ansvara för arbetsledning, utveckling och uppföljning av var och en av verksamheterna. 8.2 IVO:s krav på kompetens hos chefer Inspektionen för vård och omsorg, IVO, värderar utifrån sitt uppdrag att bevilja tillstånd för att få bedriva verksamheter, vilka chefer som har rätt kompetens för att ansvara för en verksamhet. De efterfrågar den tilltänkta föreståndarens utbildningsbakgrund och yrkeserfarenheter som är relevanta för uppdraget, och de utgår i sin bedömning från gällande lagar och förordningar samt eventuella föreskrifter. När det gäller chefer för personlig assistans betonas därutöver att det inom verksamheten finns tillräcklig kunskap och erfarenhet för att bedriva personlig assistans, och att det finns kunskaper om LSS och andra föreskrifter Tillstånd beviljas endast till den som med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt visat sig lämplig att bedriva sådan verksamhet. Dessa behöver även ha kunskaper om förhållningssätt, bemötande och ekonomi. 15
16 9. Kartläggning i Halland 2012 av kompetens inom funktionshinderområdet En kartläggning av kompetens hos boendestödjare, stödassistenter (lite annan titulatur då) och personliga assistenter i Halland genomfördes Inventeringen avsåg endast personal som 2012 arbetade i verksamheter i kommunal regi. Tabellen nedan är således den senast framtagna regionala bild som finns av kompetens hos medarbetare som arbetar med stöd och service inom funktionshinderområdet. Tabell från Region Hallands kartläggning Grundläggande gymnasiekompetens. Procentuellt antal medarbetare per verksamhetsfält och utbildningskategori. Samtliga kommuner. Totalt 1628 medarbetare. Barnskötare Undersköterska Omsorgsutbildn * Ingen uppgift om grundläggande kompetens Boendestöd 5 % 29 % 29 % 28 % 9 % Bostad med särskild service 13 % 31 % 39 % 15 % 2 % Daglig verksamhet 11 % 18 % 49 % 6 % 16 % Korttidsboende 19 % 18 % 39 % 13 % 11 % Personlig assistans 6 % 15 % 34 % 38 % 7 % Totalt 9 % 23 % 38 % 23 % 7 % Annan inriktning än vård, stöd och omsorg *Inom rubriken omsorgsutbildning ryms såväl två-årig som tre-årig vårdlinje, mentalskötare, skötare, social omsorg, social service samt omvårdnadsprogrammet där man angivit valbara kurser, eller annan programfördjupning som inte är registrerad som undersköterskekompetens. Kartläggningen visade följande: För en stor andel av de anställda, 23 %, finns ingen uppgift registrerad av vilken kompetens personalen har. Detta var särskilt vanligt inom personlig assistans där uppgift om grundläggande kompetens saknades hos 38%. 7 % av samtliga hade annan inriktning än vård, stöd och omsorg. De flesta,16%, arbetade inom daglig verksamhet. 38 % hade någon form av omsorgsutbildning varav de flesta, 49 %, arbetade inom daglig verksamhet. 23% av samtliga hade undersköterskeutbildning varav de flesta arbetade inom bostad med service eller boendestödet. Lägst andel undersköterskor, 15%, fanns inom personlig assistans. Men där fanns ju även flest anställda där kompetens inte fanns registrerad. 9% hade en barnskötarutbildning varav de flesta arbetade inom korttidsverksamheter. 16
17 Sammantaget hade 70% av personalen inom funktionshinderområdet någon form av vårdutbildning, men bara 23% hade undersköterskeutbildning motsvarande 3- årigt vård- och omsorgsprogram vilket idag är en basnivå för att anses kvalificerad för arbete inom funktionshinderområdet. Bilden som framkom 2012 kan ha ändrats något men fortfarande finns en hög andel personal som inte har grundläggande utbildning för sitt arbete och väldigt många som inte har den treåriga gymnasieutbildning som numera krävs. Den bild som framkom 2012 i Halland överensstämmer väl med vad andra undersökningar kommit fram till, nämligen att personal inom funktionshinderområdet generellt inte har den utbildning som anses nödvändig för att kunna utföra arbetet på det sätt som förväntas och som efterfrågas i gällande regelverk. Detta konstateras i en rad olika rapporter som genomförts såväl av Socialstyrelsen, IVO som SKL. 17
18 10. Inventering av kompetensönskemål från verksamheter för personer med funktionsnedsättning och handikapporganisationer i Halland, våren 2015 Under utredningens gång har dialogmöten hållits med samtliga kommuner i länet samt med representanter för handikapporganisationer på länsnivå. Förutom att informera om uppdraget och nyheter inom funktionshinderområdet gavs möjligheter att komma med önskemål när det gäller fortbildning av personal Kompetensönskemål för stödassistenter/personliga assistenter Vid dialogmötena med kommunerna och vissa privata entreprenörer framkom följande kompetensönskemål för stödassistenter: Basutbildning motsvarande vård- och omsorgsprogrammet för stödassistenter och personliga assistenter Utbildning om olika funktionsnedsättningar och dess konsekvenser Utbildning om Socialstyrelsens nya vägledning för arbetet med genomförandeplan Utbildning i dokumentation Utbildning om pedagogiska metoder och förhållningssätt Utbildning om förhållningssätt vid utmanande beteenden Utbildning i delaktighetsmodellen LSS värdegrund/barnkonventionen/funktionshinderkonventionen Samtalsmetoder (MI) Åldrande Teckenspråksutbildning Utbildning om regelverket kring begränsningsåtgärder Utbildning i svenska språket för personer med utländsk bakgrund Mer datakunskaper 10.2 Kompetensönskemål för stödpedagoger/metodstödjare Stödpedagoger är en ny yrkesgrupp på ingång i kommunerna. Det finns för närvarande ca 50 stödpedagoger anställda i länets kommuner och kommunerna avser att rekrytera fler framöver. Vissa kommuner har specificerat uppdraget för stödpedagoger. Kungsbacka har valt en annan modell och menar att stödpedagogernas högre utbildningsnivå kommer att höja kvaliteten i verksamheterna utan att ha speciella uppdrag. De kommuner som rekryterat stödpedagoger tänker sig följande arbetsområden för dem: Förutom att arbeta i det vardagsnära arbetet med brukarna ska de: - Hålla sig informerade om metoder och arbetssätt inom området - Handleda den egna personalgruppen ex. när det gäller arbetet med genomförandeplaner och dokumentation. - Handleda personal i olika arbetssätt och metoder 18
19 En annan yrkesgrupp som också är relativt ny inom funktionshinderområdet är gruppen metodstödjare. De arbetar på uppdrag av sin avdelning /förvaltning med mer övergripande utvecklingsarbeten inom hela funktionshinderområdet, i den egna kommunen. De samarbetar med stödpedagogerna och skulle kunna ingå i samma nätverk som stödpedagogerna och även delta i de utbildningar som anordnas Kompetensönskemål när det gäller chefer När det gäller kompetensutveckling för chefer har det framkommit många önskemål. Vissa chefer har högskoleutbildning medan andra inte har det. Vissa har utbildning med inriktning mot funktionshinderområdet medan andra inte har det. Vissa är nyanställda medan andra har lång erfarenhet inom området. En gemensam utbildning liknande statens satsning på äldreomsorgens chefer efterfrågas, men med särskild inriktning mot funktionshinderområdet Innehåll för kompetensutveckling som efterfrågas av cheferna själva Värdegrunden i LSS Funktionsnedsättningar och dess konsekvenser Leda komplexa verksamheter Optimal bemanningsplanering Handikappvetenskap Juridik Översikt kring metoder Uppföljning och utvärdering av verksamheter Ekonomikunskaper Även ett regionalt nätverk för chefer inom funktionshinderområdet efterfrågas 10.5 Förslag på kompetensutveckling för personal som efterfrågas av representanter för länets handikapporganisationer. Handikapporganisationerna visade stort intresse för frågan om vilken kompetens personal behöver som arbetar inom funktionshinderområdet vilket ledde till två möten. De poängterade att det dels behövs en basutbildning och dels spetskompetens när det gäller olika funktionsnedsättningar och dess konsekvenser. De menade att detta gäller även inom äldreomsorgen där man upplever att själva åldrandet tar all uppmärksamhet. Man har förhoppningar om att kompetensinsatser genomförs i samarbete med andra områden så att kunskaper om olika funktionsnedsättningar sprids. Glöm inte att utbilda även vikarierna var ett annat budskap. Man tog upp rekryteringsbehovet inför framtiden och påpekade att det är viktigt att höja statusen och kvaliteten inom funktionshinderområdet för att kunna locka till sig personal framöver. Att personal stannar inom verksamheten är viktigt för att kontinuitet och relationer ska fungera. Viktiga kunskapsområden för personal är ex. bemötande, omvårdnad, AKK ( Alternativ Kompletterande Kommunikation) m.m Personal behöver även kontinuerlig påfyllnad av nya kunskaper. 19
20 11. Sammanställning av SKL:s kartläggning av utvecklingsbehov inom verksamhetsområdet- stöd till personer med Funktionsnedsättning, 2012 I kartläggningen presenteras (17 av 21) län /regioners bedömningar av utvecklingsbehov inom funktionshinderområdet.sammantaget kom det in oerhört många önskemål om kompetenshöjning vilket medförde att SKL sammanfattade dem enligt följande: 1. Värdegrund det behövs en mer utvecklad medvetenhet om vilka värden som styr verksamheter inom området funktionsnedsättning. 2. Brukarinflytande brukares och anhörigas inflytande behöver stärkas. 3. Hälsa personalens kompetens att stödja bra hälsoval behöver stärkas. 4. Människa i samhället nya brukargrupper behöver få stöd med nya metoder, men även befintliga brukargrupper behöver få ett mer differentierat stöd. 5. Barn och ungdom särskild kompetens behöver utvecklas för att stödja barn med funktionsnedsättning. 6. Äldre särskild kompetens behöver utvecklas för att stödja äldre personer med funktionsnedsättning. 7. Personalens kompetens behov finns av att utveckla nationella utbildningar för personal som arbetar med att stödja personer med funktionsnedsättning. 8. Metodutveckling länen/regionerna ser omfattande behov av metodutveckling inom hela området stöd till personer med funktionsnedsättning. 9. Organisation och samverkan behov av att utveckla fler strukturerade samverkansfora på olika nivåer där flera huvudmän är involverade. 10. Nationell nivå staten och SKL behöver aktivt stödja länen/regionerna och kommunerna i den fortsatta kompetensutvecklingen inom området funktionsnedsättning. 12. Nationella kompetensrådets kartläggning av chefers kompetens,2014 En nationell kompetensgrupp, NKR, bildades 2013 med chefer och verksamhetsutvecklare inom funktionshinderområdet redovisade NKR resultatet från en enkätundersökning om chefer och deras utbildningsbakgrund och chefernas egna förslag till kompetensinsatser. Förutom att högskoleutbildning ansågs som en viktig bas för ledarskapet, var en röd tråd i svaren följande: Kunskap om funktionsnedsättningar och funktionshinderomsorg Chefs- och ledarkunskap Praktisk erfarenhet från funktionshinderområdet 20
21 13. Förslag till kompetensutvecklingsprogram för stödassistenter 13.1 Förslag till basutbildning för stödassistenter/personliga assistenter För redan anställda stödassistenter/personliga assistenter förslås en basutbildning som utgår från Vård- och omsorgscolleges valideringsmodell, därefter kompletterad med utbildning. Basutbildningen föreslås genomföras i två steg där de kurser som bedömts som viktigast har prioriterats i steg I. Utgångspunkt har varit Socialstyrelsens allmänna råd, SOSFS 2014:2. och Carpes sex yrkeskrav. Socialstyrelsen anger i de allmänna råden vissa kurser såväl från Vård- och Omsorgsprogrammet som från Barn- och Fritidsprogrammet som relevanta för att kunna arbeta med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning. Se matris på nästa sida. Steg I Steg 1 omfattar 850 gymnasiepoäng. Se kolumn i matrisen nedan. Utbildningen genomförs av utbildningsanordnare på uppdrag av kommunerna. Efter diskussioner tillsammans med vuxen-utbildningsanordnare och den regionala kompetensutvecklingsgruppen har följande kurser prioriterats att ingå i steg 1. Vård och omsorgsprogrammet Hälsopedagogik 100 p Etik och människans livsvillkor 100 p Steg I Medicin p Psykologi 1 50 p Steg I Specialpedagogik p Steg I Vård-och omsorgsarbete p Steg I Vård-och omsorgsarbete p Psykiatri p Steg I Samhällskunskap 1a1 50 p Svenska 1/Sv. som andraspråk p Programfördjupning- yrkesutgång funktionshinder Friskvård och hälsa 100 p Steg I Socialpedagogik 100 p Steg I Specialpedagogik 2, 100 p Steg I 21
22 Steg II Ytterligare 550 poäng är markerade med i matrisen. Sammantaget blir detta 1400 p Socialstyrelsens miniminivå för vuxenstuderande är 1400 p. Utöver dessa poäng kan ett gymnasiearbete på 100 p tillkomma. Även andra kurser kan naturligtvis erbjudas. Det är upp till kommunerna att bedöma om gymnasiearbetet är nödvändigt eller om ytterligare kurser ska ingå. Om 1400 poäng är uppnådda samt ett gymnasiearbete på 100 p är godkänt, kan den studerande erhålla ett diplom från det lokala Vård- och omsorgscolleget. Detta diplom utgör en kvalitetsstämpel på den utbildning som den studerande genomgått. När det gäller steg II finns möjlighet att göra val av kurser. Som stöd för dessa val kan Carpes matris om yrkeskrav i förhållande till gymnasiekurserna användas. I bilaga 9 finns innehållet i samtliga kurser beskrivna som ingår i matrisen. I Göteborgsregionen och i Kungsbacka har en uppdragsutbildning köpts in och en särskild kursplan för stödassistenter på 1500 poäng tagits fram. Den innehåller kurser främst från Vård- och Omsorgsprogrammet men även kurser från Barn- och fritidsprogrammet. Den utbildningen är även anpassad för arbete med personer med psykiska funktionsnedsättningar. Se särskild kolumn i följande matris 13.2 Översiktlig matris över kurser I matrisen nedan framgår den analys som Carpe tidigare gjort av gymnasiekursernas innehåll jämfört med Socialstyrelsens föreskrifter och Carpes framtagna yrkeskrav. Analysen omfattar både Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. I kolumn ett redovisas nuvarande gymnasiepoäng för olika kurser. I kolumn två redovisas innehållet i Göteborgs/Kungsbackas stödassistentutbildning samt i den tredje kolumnen redovisas förslaget till stödassistentutbildning i Halland. 22
23 Kurser inom Vård- och omsorgsprogrammet samt Barn- och fritidsprogrammet i jämförelse med Socialstyrelsens SOSFS 2014:2 och Carpes yrkeskrav: (kontakt & samspel, aktiviteter & relationer, stöd & service, hälsofrämjande, planering & administration, utveckling av arbetsplatsen) Kurser GY p SOSFS Göteborg Förslag Kontakt Aktivitete Stöd & serhälsofrämplanering Utv. av Kungsbacka Halland Samspel RelationerService administr arbetspl Vård- och Omsorgsprogrammet, För vuxna minst 1100 p samt 300 p yrkesutgång funktionshinder eller 300 p psykiatri Programgemensamma kurser Hälsopedagogik* 100 p * Etik och människans livsvillkor 100 p Bas Medicin p Psykologi 1 50 p Bas Specialpedagogik 1* 100 p * * Bas* Vård-och omsorgsarbete p Bas Vård-och omsorgsarbete p Psykiatri p Bas Samhällskunskap 1a1 * 50 p * * * Svenska 1* eller 100 p * * * eller Sv. som andraspråk 1* Programfördjupning- yrkesutgång funktionshinder Friskvård och hälsa 100 p Bas Socialpedagogik 100 p Bas Specialpedagogik 2* 100 p * * Bas Programfördjupning- yrkesutgång psykiatri Psykiatri p Samhällsbaserad psykiatri 100 p * Kursen ingår i både Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet 23
24 Kurser Gy p SOSFS Göteborg Förslag Kontakt Aktivitete Stöd & HälsofrämPlanering Utv. Av Kungsbacka Halland Samspel RelationerService Administr arbetspl Barn- och fritidsprogrammet,för vuxna minst 700 p samt 300 p yrkesutgång- socialt arbete samt 400 p programfördjupning Programgemensamma kurser Hälsopedagogik* 100 p * Kommunikation 100 p Lärande och utveckling 100 p Människors miljöer 100 p Pedagogiskt ledarskap 100 p Samhällskunskap 1a1* 50 p * * Svenska 1* eller 100 p * * Sv. som andraspråk 1* Naturkunskap 1a1 50 p Inriktning -yrkesutgång socialt arbete Socialt arbete 200 p Sociologi 100 p Programfördjupning Aktivitetsledarskap 100 p Vård och omsorg 100 p Entreprenörskap 100 p Specialpedagogik 1* 100 p * * Specialpedagogik 2* 100 p * * * Kursen ingår i både Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet 24
25 13.3 Kostnader för basutbildning En bedömning av vilka kostnader en uppdragsutbildning skulle medföra har gjorts av den regionala samordnaren för vård- och omsorgscollege i Halland. Kostnaden per utbildningspoäng när omvårdnadslyftet genomfördes låg på mellan kr per poäng i Halmstad kommun beroende på om det var valideringsutbildning eller om undervisningen i olika kurser genomfördes enbart i skolan. I Göteborgsregionen pågår en satsning med kommunala medel för att personal inom funktionshinderområdet ska erhålla kompetens motsvarande Socialstyrelsens allmänna råd. Göteborg betalar 40 kr per poäng oavsett om det är validering eller utbildning i skolan. Personalens tid för skolarbetet, i skolan eller utanför skoltid, ersätts ej utan ses som en investering av den enskilde medarbetaren. I Stockholmsregionen och vid Carpes utbildningar har utbildningsanordnare erhållit 28 kr per poäng. Även kurslitteratur har ingått i detta pris. För personliga assistenter som är PAN-anställda föreslås att kommunerna själva eller i samarbete mellan kommunerna, utbildar sina medarbetare i enlighet med Socialstyrelsens allmänna råd. Här föreslås ingen uppdragsutbildning utan här föreslås att den genomförs av respektive kommun. 14. Förslag till kompetensutveckling för stödpedagoger/metodstödjare För titeln stödpedagog krävs en eftergymnasial specialisering inom funktionshinderområdet som omfattar minst 200 yrkeshögskolepoäng eller 60 högskolepoäng eller kombination däremellan som motsvarar minst två terminers heltidsstudier. Utbildningen skall ha tydlig inriktning mot funktionshinderområdet i hela sin omfattning. Skillnaden i befattningarna stödpedagog och stödassistent ligger i kompetensnivå. Stödpedagogen har en fördjupad kunskap inom ett eller flera områden som direkt anknyter till arbetet och kan också ha en spetskompetens inom ett område t.ex. autism Vid en genomgång av arbetsuppgifter för stödpedagoger i länet och i andra kommuner i landet framkommer att de arbetar i det brukarnära vardagsarbetet men med vissa särskilda uppgifter. Arbetet med utveckling av genomförandeplaner och dokumentationen som är kopplad till dessa planer önskar av flera. För gruppen stödpedagoger/metodstödjare eller annan titulatur med liknande arbetsuppgifter inom området, föreslås att regionen anordnar utbildning med Socialstyrelsens nya vägledning kring arbete med genomförandeplaner och deras nya föreskrifter om dokumentation som grund. Omfattning två heldagar. Dessutom föreslås att ett nätverk för denna relativt nya personalgrupp tillskapas. För att ett nätverk ska fungera föreslås att träffar hålls minst två ggr per år. 25
26 Ett samarbete pågår dessutom mellan Region Halland och kommunerna som tillsammans med utbildningsföretaget Medlearn, försöker få igång en yrkeshögskoleutbildning till stödpedagog i länet. 15. Förslag till kompetensutveckling för chefer För chefer föreslås en uppdragsutbildning på 30 hp särskilt inriktad mot funktionshinderområdet liknande den som staten genomför inom äldreomsorgsområdet. Utbildningen riktar sig till chefer inom funktionshinderområdet, såväl för de med högskoleutbildning som de som saknar sådan. I likhet med äldreomsorgens chefsutbildning föreslås att såväl redan anställda som vikarier får möjlighet att gå utbildningen. Fyra delkurser föreslås med vardera 7,5 hp. Det är inget krav att läsa samtliga delkurser. Det genomförs en delkurs per termin. Deltagarna erhåller antingen högskolepoäng eller intyg. De som har läst alla fyra delkurserna får därutöver ett diplom. Innehållet för utbildningen har tagits fram utifrån Socialstyrelsens Allmänna råd och föreskrifter och de kompetensönskemål som framförts i dialogerna med såväl kommunerna, som brukarorganisationerna. Vidare har inspiration hämtats från Carpes arbete med kurser för chefer samt nationella kompetensrådets enkät om chefers kompetens och yrkesroll inom funktionshinderområdet. Även den chefsutbildning som staten numera anordnar för äldreomsorgens chefer har beaktats Förslag till innehåll i högskolekurserna Diskussioner har hållits med Högskolan i Halmstad och utifrån dessa föreslås följande fyra delkurser: 1) Funktionshinder, värdegrund och politik, 7,5 hp Kursen ger en översikt av förändringen av synen på funktionsnedsättning och funktionshinder över tid och utvecklingen av förståelsen av funktionshinder/handikapp. Teorier, ideologiska principer, etiska frågeställningar, lagstiftning och samhällets insatser för personer med funktionsnedsättning belyses. Attityder, inflytande, beroende, makt och bemötande diskuteras liksom samhällsutvecklingens och handikappolitikens betydelse för personer med funktionsnedsättning. 2) Funktionsnedsättning och funktionshinder, 7,5 hp Orsaker, innebörder och konsekvenser av funktionsnedsättningar som t.ex. intellektuell funktionsnedsättning, autism, Celebral Pares, vuxenhjärnskada och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar belyses. Frågor om normalitet och avvikelse, diagnosers för- och nackdelar samt dess konsekvenser för individer och samhälle belyses och diskuteras. Betydelsen av, och förutsättningar för, brukarinflytande diskuteras liksom genus-, klass-, ålders- och etnicitetsperspektiv på funktionshinder. Funktionshindrades egna upplevelser av att leva med funktionsnedsättning ställs i relation till samhällets utformning och bemötande. 3) Ledarskap och förändringsarbete, 7,5 hp 26
27 Praktiska och teoretiska perspektiv på ledarskap och organisation belyses genom bl.a. teorier om organisationskulturer, olika sätt att leda, förändringsprocesser, kommunikation, grupprocesser, konflikthantering samt etik och bemötande. Arbetsmiljöfrågor föranledda av de särskilda förhållanden som arbete inom funktionshinderomsorg kan utgöra diskuteras. Lagstiftning, Allmänna råd och andra centralt formulerade rekommendationers betydelse för arbetet med att leda och utveckla funktionshinder-verksamheter belyses. 4) Evidens, forsknings- och beprövad erfarenhet inom funktionshinderområdet, 7,5 hp I kursen fokuseras förhållnings- och arbetssätt inom såväl traditionellt funktionshinder-omsorgsarbete som nyare verksamheter och arbetsmetoder för barn och vuxna med funktionsnedsättning i syfte att åstadkomma utveckling och förändring på så väl individ-, grupp- som samhällsnivå. Betydelsen av en professionell yrkesroll och samverkan mellan olika myndigheter och organisationer belyses liksom frågor om teknikstöd och etiska överväganden. Deltagarna utvecklar i ett mindre projektarbete ett kritiskt och tillämpat perspektiv på verksamheter och metoder i arbetet med personer med funktionsnedsättning. Chefsnätverk Förutom högskolekurserna har ett chefsnätverk efterfrågats och att det organiseras via Region Halland. Här föreslås att ett sådant nätverk skapas med möten minst två gånger per år. 27
28 16. Sammanfattande matris över förslag till kompetensutveckling under programperioden
29 Förslag till kompetensutvecklingsprogram Stödassistenter/ Personliga assistenter BASUTBILDNING Basutbildning steg I 850 p Basutbildning steg II p Organiseras av kommunerna i samarbete med lokala utbildningsanordnare Personliga assistenter - PAN anställda Innehåll utifrån SOSFS 2014:2 Genomförs av kommunerna själva eller i samarbete mellan kommunerna Stödpedagoger/ Metodstödjare/ Genomförandeplan och Dokumentation, 2 heldagar Pilotutbildning som arrangeras av regionen Chefer med och utan högskoleutbildning CHEFSUTBILDNING Uppdragsutbildning 30 hp 4x 7,5 hp = 30 hp Ht 7,5 Vt 7,5 Ht 7,5 Vt 7,5 Ht 7,5 Vt 7,5 Ht 7,5 Vt 7,5 29
30 Förslag till övriga kurser under perioden Delaktighetsmodellen 3 heldagar, 6 pl Barns delaktighet* 1 heldag + 2 halvdagar, 25 pl Utmanande beteende utbildning, 3 halvdagar, 25 pl Åldrande och utvecklingsstörning, 1 heldag, 25 pl Tidiga tecken vid åldrande Coachutbildning 1 heldag, 25 pl Teckenspråksutbildning, 5dgr grund kurs samt uppföljningstillfällen 2 dgr/ år 25 pl, Utreda vidare LSS värdegrund/lagstiftning, FN:s konvention Barnkonventionen, 25 pl heldag Funktionsnedsättningar och dess konsekvenser, 2 halvdagar, 25 pl EBP arbetssätt och metoderöversikt inom funktionshinderområdet 1 heldag, 25 pl Trygghet utan tvång och begränsningsåtgärder, 1 heldag, 25 pl Ny omgång Ny omgång 5dgr Ny omgång 2dgr uppföljn. 2 dgr uppföljn 5dgr 2dgr uppföljn. 30
31 16.1 Innehåll för övriga kurser Delaktighetsmodellen, 3 heldagar En utbildning för sex coacher i Delaktighetsmodellen genomfördes under våren Då intresset för metoden är stort finns önskemål om fortsatt utbildning av fler coacher, som i sin tur utbildar andra. En utbildning med sex platser föreslås för Barns delaktighet 1 heldag + 2 halvdagar Utbildning om barns delaktighet startar hösten För att erbjuda fler möjlighet till denna utbildning föreslås ytterligare en utbildning 2017 med 25 platser. Utmanande beteende utbildning 3 halvdagar En utbildning om hur man arbetar med personer med autism, utvecklingsstörning samt utmanande beteende genomfördes Ytterligare en utbildning med 25 platser föreslås för Ett nätverk för deltagare som genomgått utbildningen föreslås organiseras av Region Halland, med minst två träffar per år, start Åldrande och utvecklingsstörning, 1 dag Kunskaper kring kombinationen utvecklingsstörning och åldrande föreslås 2016 och 2018 med 25 platser i vardera utbildningen. Tidiga tecken vid åldrande 1 heldag Alltfler personer med utvecklingsstörning lever längre och får därmed även åldersrelaterade funktionsnedsättningar. Utbildning i en metod för att fånga tidiga tecken på åldrande föreslås 2016 och platser vardera åren Teckenspråksutbildning Personal som arbetar med brukare som använder teckenspråket som kommunikationsmetod behöver fortbildning i teckenspråket. En grundutbildning på 5 dagar föreslås för både 2016 och Åren 2017, 2018 och 2020 föreslås 2 uppföljningsdagar/år för att ge möjlighet att hålla kunskaperna i teckenspråk vid liv. 25 platser vid samtliga tillfällen. Det finns inget centralt dokument om ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting. Det blir därför kommunerna eget ansvar att fortbilda sin personal för att kunna kommunicera via teckenspråket. Förslag: att frågan utreds vidare och att det under tiden genomförs utbildning LSS värdegrund/lagstiftning, En heldag En heldagsutbildning om LSS värdegrund, FN:s Barnkonventionen samt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, föreslås 2017 och platser per tillfälle. Funktionsnedsättningar och dess konsekvenser, 2 halvdagar per utbildning En kurs om olika funktionsnedsättningar och dess konsekvenser föreslås årligen Kursen genomförs som halvdagsutbildningar eftersom heldagar inte bedöms tillräckligt pedagogiskt. 25 platser per tillfälle. EBP, evidensbaserat arbetssätt Presentation av metoder för evidensbaserat arbetssätt inom funktionshinderområdet föreslås platser en heldag. Trygghet utan tvång och begränsningsåtgärder. Aktuellt tema utifrån nya statliga utredningar föreslås dels 2016 och dels heldag med 25 platser 31
32 17. Validering som utbildningsform För att höja kompetensen hos redan anställd personal för att motsvara socialstyrelsens nya föreskrifter och Allmänna råd krävs omfattande utbildningsinsatser. Ett långsiktigt samarbete mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare behöver inledas för att planera utbildningsinsatserna. Eftersom en stor andel av personalen har arbetat inom området under flera år är validering en lämplig utbildningsform. Med validering menas att man värderar de kunskaper som personal har erhållit genom att ha arbetat inom ett visst område. Validering av kunskaper innebär att utbildningsanordnaren startar sitt arbete med en kompetenskartläggning och validerar (bekräftar) den kompetens som den enskilde har innan den fortsatta utbildningen planeras. I en validering bedöms, värderas och dokumenteras de kunskaper som anställda har individuellt. För personer som har arbetat länge inom ett område kan validering innebära en förkortad utbildning, eftersom den tar hänsyn till de kunskaper vederbörande har erhållit genom sitt arbete. Detta innebär att vissa kurser helt eller delvis kan hoppas över eftersom kunskaperna redan har inhämtats på annat sätt. Region Halland och samtliga kommuner i länet är sedan 2014 certifierade som ett vård- och omsorgscollege. Det innebär att det finns en certifierad samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare inom vårdområdet. Inom denna samverkansform har en nationell valideringsmodell framtagits. Denna modell ska därför användas i valideringsarbetet Tanken med valideringsmodellen är att de som validerar kurser inom Vård- och omsorgsprogrammet ska bedömas lika. Innan valideringen börjar görs en språkbedömning. Den görs utifrån en europisk referensram för att ta reda på om eleven har språkliga förutsättningar för att validera mot kursmålen och att klara utbildningen. Den praktiska delen av validering bedöms av vårdlärare tillsammans med valideringshandledare med godkänd utbildning inom Vård- och omsorgscollege. Se bilaga 7, valideringsmodellen. Intyg Valideringen avslutas med en samlad dokumentation av individens kunskaper och kompetens. Eleven har rätt att få sina kunskaper och sin kompetens skriftligt dokumenterade i ett intyg. Även den som genomgått en validering inom ramen för en orienteringskurs ska få ett intyg. Betyg Betygsättning efter en validering sker genom prövning. En prövning kan också genomföras utan föregående studier eller validering. 32
Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning
SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper
Läs merKompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS
Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Carpes nationella konferens 14 mars 2012 Vägledning för arbetsgivare Ulla Essén
Läs merBilaga 1. Förteckning över kurser som berättigar till statsbidraget Omvårdnadslyftet 2014
Förteckning över bidragsberättigade kurser 2013-11-14 Dnr 9.1-42284/2013 1(7) Regler och behörighet Åsa Pettersson asa.pettersson@socialstyrelsen.se Bilaga 1. Förteckning över kurser som berättigar till
Läs merFoU-Socialtjänst Fyrbodal
Strategi för Fyrbodalgemensam kompetensutvecklingsplan 1 Kompetensutvecklingsplanen ska komplettera de antagna strategierna kring kompetens och titulatur för baspersonal inom funktionshinder/lss samt socialpsykiatri.
Läs merAktuella projekt 2. Omvårdnadslyftet 2012-14
Aktuella projekt 2. Omvårdnadslyftet 2012-14 Omvårdnadslyftet och krav på utbildningsnivå Bakgrund Omvårdnadslyftet anknyter till Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som
Läs merESLÖVS KOMMUN. Vo Vård och Omsorg Gunilla Larsen Tel: Vård- och omsorgsnämnden
ESLÖVS KOMMUN Vård och Omsorg Gunilla Larsen Tel: 0413-622 61 Vo0.2012.0135 2012-04-10 Vård- och omsorgsnämnden Ändrade utbildningskrav inom LSS-verksamhet Ärendebeskrivning Förändrade behov hos brukarna
Läs merBarn och fritidsprogrammet. Nuläge och förslag på förändring
Barn och fritidsprogrammet Nuläge och förslag på förändring Barn och fritidsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs
Läs merSlutrapport. Omvårdnadslyftet 2012-14
Slutrapport Omvårdnadslyftet 2012-14 Omvårdnadslyftet och krav på utbildningsnivå Bakgrund Omvårdnadslyftet anknyter till Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar
Läs merYrkeskrav inom funktionshinderområdet (dock ej socialpsykiatrin)
Yrkeskrav inom funktionshinderområdet (dock ej socialpsykiatrin) Yrkeskravsarbetet i CARPE Tar tillvara tidigare utvecklingsarbete från projektet Modellarbetsplatser Tar tillvara erfarenheter från projektet/verksamheten
Läs merSocialstyrelsens allmänna råd
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom socialtjänsten, förvaltningschefer Nr 10/2011 December 2011 Huvudmän för yrkesmässigt bedrivna enskilda verksamheter inom socialtjänsten
Läs merUtbildning och yrket undersköterska. - Bakgrund - Utredningen om reglering av yrket undersköterska - Socialstyrelsens uppdrag - Skolverkets uppdrag
Utbildning och yrket undersköterska. - Bakgrund - Utredningen om reglering av yrket undersköterska - Socialstyrelsens uppdrag - Skolverkets uppdrag Bakgrund - När är en person anställningsbar som undersköterska,
Läs merNya regler för diplom
Nya regler för diplom Bakgrund Vid starten av VO-College år 2008 beskrev arbetsgivana svårigheten med att, utifrån betyg, bedöma om en person hade de kunskaper som behövs för att jobba inom vård och omsorg.
Läs merFastställa enhetliga kompetenskrav
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2018-05-14 Handläggare Anna Colliander Telefon: 08-508 25 243 Till Socialnämnden 2018-06-12 Fastställa enhetliga
Läs merInformation om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens
Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens Värnas konferens vid Sigtunastiftelsen 25 september 2013 Ulla Clevnert 2013-10-08 Grundläggande kunskaper hos personal som ger stöd,
Läs merInriktningsdokument Titulatur och utbildningskrav inom funktionshinderområdet i Örebro läns kommuner
Inriktningsdokument Titulatur och utbildningskrav inom funktionshinderområdet i Örebro läns kommuner Örebroregionens läns nätverk för chefer inom funktionshinderområdet Arbetsgruppen: 2014-04-30 Helena
Läs merFöreningen VO-College
Föreningen VO-College Vård-och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvalitén på utbildningar och verksamheter inom vård och omsorg.
Läs merVård- och omsorgsprogrammet (VO)
Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter
Läs merKRITERIER FÖR ANSTÄLLNINGSBARHET FÖR GRUNDLÄGGANDE ARBETSUPPGIFTER INOM FUNKTIONSHINDEROMRÅDET, SJUKVÅRDEN OCH ÄLDREOMSORGEN, I SÖDERMANLANDS LÄN
KRITERIER FÖR ANSTÄLLNINGSBARHET FÖR GRUNDLÄGGANDE ARBETSUPPGIFTER INOM FUNKTIONSHINDEROMRÅDET, SJUKVÅRDEN OCH ÄLDREOMSORGEN, I SÖDERMANLANDS LÄN Enligt beslut i Regional styrgrupp för Vård-och omsorgscollege
Läs merOm inga medel har förbrukats ska ändå frågorna 1,2 och 5 besvaras.
FÖRHANDSGRANSKNING Kunskapssatsning för baspersonal Socialstyrelsen har i uppdrag att verkställa regeringens kunskapssatsning inom äldreomsorgen och funktionshindersområdet 2016 genom att bl.a. fördela
Läs merOm CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt
Om CARPE och YRKESKRAVEN Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet. För att
Läs merUndersköterska, 1500 p Vård och omsorg Nacka
Undersköterska, 1500 p Vård och omsorg Nacka Undersköterska - en säker väg till jobb! Undersköterska är ett bristyrke och en vård och omsorgsutbildning är en säker väg till jobb. Detta är en yrkesutbildning
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2002:9 (S) frfattningssam Föreskrifter och ling allmänna råd Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Socialstyrelsens
Läs merYrkeskrav inom funktionshinderområdet (dock ej socialpsykiatrin)
Yrkeskrav inom funktionshinderområdet (dock ej socialpsykiatrin) Syftet med formulerade Yrkeskrav - att kvalitetssäkra kompetensutvecklingsinsatser - att använda i det strategiska arbetet för att tydliggöra
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper
Läs merSTÖDPEDAGOGENS ROLL. Var befinner vi oss i Luleå?
STÖDPEDAGOGENS ROLL Var befinner vi oss i Luleå? Identifierade frågeställningar 1/ Överenskommelse grund för stödpedagog SOSF2014:2 2/ Vilka eftergymnasiala kurser, program, YH, FHSK kan ingå, motsvarande
Läs merKunskapsguiden.se bästa tillgängliga kunskap
Kunskapsguiden.se bästa tillgängliga kunskap Christina Loord-Ullberg Ann-Kristin Sandebjer 2017-10-26 Är det en utmaning? Att enkelt hitta och hålla koll på bästa tillgängliga kunskap inom sitt yrkes-
Läs merVarför startades projekt Carpe?
Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet
Läs merYH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019
Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning
Läs merProjektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning
Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...
Läs merTitulatur och utbildningskrav för baspersonal inom funktionshinderområdet i Göteborgsregionens kommuner
Titulatur och utbildningskrav för baspersonal inom funktionshinderområdet i Göteborgsregionens kommuner Presentation 140328 Marie Tibell, Göteborgs stad Göteborgsregionens kommuner 13 kommuner 950 000
Läs merMeddelandeblad. Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg till personer med funktionsnedsättning
Meddelandeblad Mottagare: Kommunala nämnder med ansvar för verksamheter enligt SoL och LSS för personer med funktionsnedsättning Huvudmän för yrkesmässigt bedrivna enskilda verksamheter enligt SoL och
Läs merHöjd kompetens yrkeskrav och titlar inom funktionshinderområdet i Göteborgsregionens kommuner
Höjd kompetens yrkeskrav och titlar inom funktionshinderområdet i Göteborgsregionens kommuner Presentation av Sirpa Niemi, Ale kommun och Camilla Blomqvist, Stenungsunds kommun Göteborgsregionens kommuner
Läs merVarför startades projekt Carpe?
Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet
Läs merMyndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;
1 (8) Datum: xxxx-xx-xx MYHFS 20xx:xx Dnr: MYH 2017/1098 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet; beslutade
Läs merEnkätundersökning i Region Halland
Enkätundersökning i Region Halland 3.1. Kungsbacka kommun Beslut om att anta nya titlar och utbildningskrav fattades 2012-04-23 Övergången till ny titulatur kommer att påbörjas vid årsskiftet 2014. Det
Läs merUPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning
Läs merMyndigheten för yrkeshögskolans författningssamling
Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling ISSN 2000-6802 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;
Läs merRegeringsredovisning undersköterskeexamen. Vård- och omsorgscollege 10-årsjubileum 4 december 2018
Regeringsredovisning undersköterskeexamen Vård- och omsorgscollege 10-årsjubileum 4 december 2018 Undersköterskeexamen Redovisning av uppdrag om förslag till justeringar i programstruktur och examensmål
Läs merSammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till arbete och studier
Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till arbete och studier Innehåll 1. Om kompetensinventeringen... 4 2. Vilket kompetensbehov ingår inte i delprojektet?... 4 3. Redovisning
Läs merEtt UTVECKLINGSPROJEKT
Ett UTVECKLINGSPROJEKT 1 januari 2009 31 oktober 2011 (Ett förprojekt genomfördes våren 2008) CARPES OLIKA NIVÅER Strukturell/ strategisk nivå Gruppnivå Individuell nivå Hur bedrivs Carpe? I Carpe är kompetensutveckling
Läs merLiten lathund för titelbyte och validering
2012-04-05 Liten lathund för titelbyte och validering Titelbyte för baspersonal: 1. Se till att all personal lämnat in underlag för sina utbildningar. 2. Gör en lista där Du numrerat alla Dina anställda
Läs merSociala nämndernas förvaltning Dnr: 2016/68-NF-750 Karin Bodlund - aw800 E-post:
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2016-02-29 Dnr: 2016/68-NF-750 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning Kunskapssatsning
Läs merMedarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014
Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet Region Halland 5 nov 2014 Vilken kompetens behövs för att arbeta med stöd och service till
Läs merRedovisning av statsbidrag 2016
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Dnr 1.5.4-274-2016 Sida 1 (7) 2017-01-27 Handläggare Karin Wallqvist Telefon: 08-508 25 181 Till Socialnämnden 2017-02-28
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015
VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.
Läs merSocialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre
SOSFS 2011:12 (S) Allmänna råd Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merVård- & omsorg Barn- & fritid. Klassrum Distans
Vård- & omsorg Barn- & fritid Klassrum Distans Välkommen till Lärgården! Hos oss studerar du i en trivsam och trygg miljö. Våra välutbildade lärare ger dig en inspirerande studietid och gör dig väl förberedd
Läs merUtbildningar för dig som vill jobba inom äldreomsorg och funktionsstöd
Campus Kramfors Lärcentrum för utbildning och utveckling Utbildningar för dig som vill jobba inom äldreomsorg och funktionsstöd Välkommen till Vuxenutbildningen Campus Kramfors Ansökningstider hittar du
Läs merTitulatur och utbildningskrav
Titulatur och utbildningskrav Förberedelse steg 1 Genomförande steg 2 Resultat Stödpedagogen Nationella kompetensrådet, Stockholm 2016-04-05 Förberedelser uppdrag 1 Juni november 2013 Projektorganisation
Läs merVÅRD OCH OMSORGSCOLLEGE. Mark Ulricehamn Svenljunga Tranemo - MUST
VÅRD OCH OMSORGSCOLLEGE Mark Ulricehamn Svenljunga Tranemo - Varför ska vi vara med i VOC? För att skapa attraktiva och moderna verksamheter med hög kvalité. Vad innebär det? Certifierad samverkan mellan
Läs merVård och omsorg Barn och fritid. Dag Distans
Vård och omsorg Barn och fritid Dag Distans Välkommen till Lärgården! Hos oss studerar du i en trivsam och trygg miljö. Våra välutbildade lärare ger dig en inspirerande studietid och gör dig väl förberedd
Läs merKvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun
Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för
Läs merUndersköterska, 1500 p Vård och omsorg Stockholm
Undersköterska, 1500 p Vård och omsorg Stockholm Undersköterska - en säker väg till jobb! Undersköterska är ett bristyrke och en vård och omsorgsutbildning är en säker väg till jobb. Detta är en yrkesutbildning
Läs merVarför startades projekt Carpe?
Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet
Läs merSammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras
Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt
Läs merRiktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning
Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning
Läs merSammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning
Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 Innehåll 1. Om Projekt Carpe 2 och delprojektet Chefer utan högskoleutbildning... 3 2. Deltagare...
Läs merUtvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll LSS/Psykiatrin Enköpings kommun
Utvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll LSS/Psykiatrin Enköpings kommun Namn Datum och tid Syftet med samtalet är att genom dialog se vilket behov av utveckling den enskilda medarbetaren har men också att
Läs merVård- och omsorg Barnskötare - Elevassistent. Dag Distans
Vård- och omsorg Barnskötare - Elevassistent Dag Distans Välkommen till Lärgården! Hos oss studerar du i en trivsam och trygg miljö. Våra välutbildade lärare ger dig en inspirerande studietid och gör dig
Läs merVård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.
Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Det övergripande syftet med samverkan är att trygga framtida
Läs merUPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service
Läs merUPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till
Läs merVård- och omsorg Barn- och fritid. Klassrum Distans
Vård- och omsorg Barn- och fritid Klassrum Distans Välkommen till Lärgården! Hos oss studerar du i en trivsam och trygg miljö. Våra välutbildade lärare ger dig en inspirerande studietid och gör dig väl
Läs merVård- och omsorg Barn- och fritid. Klassrum Distans
Vård- och omsorg Barn- och fritid Klassrum Distans Välkommen till Lärgården! Hos oss studerar du i en trivsam och trygg miljö. Våra välutbildade lärare ger dig en inspirerande studietid och gör dig väl
Läs merUPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning
Läs merLäsåret 2018/2019. Högsby UtbildningsCenter Ringvägen 5, Högsby
Läsåret 2018/2019 Högsby UtbildningsCenter huc@hogsby.se Innehållsförteckning Valbara kurser på gymnasial nivå - KGY Svenska / Svenska som andraspråk 1 Engelska 1 Religion 1 Historia 1 Psykologi 1 Filosofi
Läs merOmsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten
Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass
Läs merChefens yrkesroll och kompetens inom funktionshinderområdet - En enkätundersökning. Januari/februari 2014
Chefens yrkesroll och kompetens inom funktionshinderområdet - En enkätundersökning Januari/februari 2014 Uppdragsgivare: Syfte med enkäten Få en orienterande bild av den mångfald av chefers utbildningsnivåer
Läs merSocialstyrelsen värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg
Socialstyrelsen värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Nätverksträff för deltagare i NKR Carina Wiström Bergstock Ann-Kristin Sandebjer Annika Jalap Hermansson 2016-11-30
Läs merNationella Kompetensrådet mars
Nationella Kompetensrådet 12-13 mars Aktuellt Stödpedagog nationellt likvärdig utbildning Vi är med - ett FUB-projekt med medel från Arvsfonden Aktuellt från Socialstyrelsen inkl. LSS-utredningen ValidX
Läs merBESLUT. Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,
BESLUT 2013-11-06 Dnr 1(7) Akida Omsorg AB Skogsbacken 21 172 41 Sundbyberg Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, (LSS)
Läs merVård- och omsorg, inriktningar: akutsjukvård och äldreomsorg
Vård- och omsorg, inriktningar: akutsjukvård och äldreomsorg Utbildningen vänder sig till dig som vill arbeta med människor i olika sektorer inom vård och omsorg. Utbildningen ger dig kompetens att söka
Läs merYRKESKRAV. Generella kunskaper för medarbetare inom verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning. www.projektcarpe.
YRKESKRAV Generella kunskaper för medarbetare inom verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning www.projektcarpe.se Verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning
Läs merVård- och omsorgsprogrammet (VO)
204 gymnasieskola 2011 (VO) Examensmål för vård- och omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta
Läs merSPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
Läs merProgram. för vård och omsorg
STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer
Läs merVård och omsorg Barn och fritid. Dag Distans
Vård och omsorg Barn och fritid Dag Distans Välkommen till Lärgården! Hos oss studerar du i en trivsam och trygg miljö. Våra välutbildade lärare ger dig en inspirerande studietid och gör dig väl förberedd
Läs merLagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL
Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten
Läs merUPPSALA KOMMUNS VUXENUTBILDNING 2018
Barn- och fritidsutbildning Inriktningar: pedagogiskt arbete (finns även som lärling) och socialt arbete/funktionsnedsättning Detta är en utbildning för dig som vill arbeta inom förskola eller fritidsverksamhet.
Läs merYrkesintroduktion för baspersonal inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning
Yrkesintroduktion för baspersonal inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning Guide till webbaserat stöd YRKESINTRODUKTION FÖR BASPERSONAL INOM STÖD OCH SERVICE FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Läs merFöredragande borgarrådet Anna König Jerlmyr anför följande.
PM 2013:125 RVII (Dnr 325-838/2013) Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper och förmågor hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL eller LSS till personer med funktionsnedsättning
Läs merSocialpedagog / Behandlingspedagog med interkulturell profil
Kursöversikt för yrkeshögskoleutbildning Socialpedagog / Behandlingspedagog med interkulturell profil 400 YH-poäng Utbildningen har 15 huvudmoment/delkurser Uppdaterades 2019-02-05 Gruppsykologi Yh-poäng:
Läs merKvalitet inom äldreomsorgen
Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5
Läs merOMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22
OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE Utbildning socialnämnden 2015-01-22 Administrativa enheten Administration Bemanningspool Biståndshandläggare LSS, SoL o färdtjänst, 5,0 tjänst OoF Avd chef Utvecklingsenhet
Läs merAnhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Läs merAnvisningar för anställning av personer med utbildning från Vård- och omsorgsprogrammet
1 (5) Handläggare: Datum 2016-09-01 Gunilla Length Persson Diarienummer: RS 2016-04725 Koncernstab HR Koncernkontoret Tel: 0702 371486 gunilla.length-persson@vgregion.se Västra Götalandsregionen Anvisningar
Läs merGymnasial vuxenutbildning
Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna
Läs merGymnasial vuxenutbildning
Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna
Läs merValidering i Sörmland
Kursbeskrivningar Här ges en kort beskrivning av innehållet i de kurser som i huvudsak ingår i vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. Sammantaget omfattar vård- och omsorgsutbildningen på gymnasienivå
Läs merSocialförvaltningen CARPE
CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare
Läs merVård- och omsorg Barn- och fritid. Klassrum Distans
Vård- och omsorg Barn- och fritid Klassrum Distans Välkommen till Lärgården! Hos oss studerar du i en trivsam och trygg miljö. Våra välutbildade lärare ger dig en inspirerande studietid och gör dig väl
Läs merVård och omsorg Barn och fritid. Klassrum Distans Lärling
Vård och omsorg Barn och fritid Klassrum Distans Lärling Välkommen till Lärgården! Hos oss studerar du i en trivsam och trygg miljö. Våra välutbildade lärare ger dig en inspirerande studietid och gör dig
Läs merLag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada
Läs merNationella Kompetensrådet inom funktionshinderområdet
Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Nationella Kompetensrådet inom funktionshinderområdet En del av Vård- och omsorgscollege Nationella Kompetensrådet NKR bildades 2010 och på initiativ
Läs merSkolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning
SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med
Läs merNationell konferens om kompetens 2014 Nya publikationer och uppdrag
Nationell konferens om kompetens 2014 Nya publikationer och uppdrag Ulla Essén Annika Jalap Hermanson 2014-05-21 Några nya publikationer från Socialstyrelsen Allmänna råd och meddelandeblad Allmänna råd
Läs merVÄLKOMMEN TILL ÖPPET HUS
1 VÄLKOMMEN TILL ÖPPET HUS Har du frågor gällande studier eller behöver hjälp med din ansökan? Kom och träffa våra lärare och studie- och yrkesvägledare! Vi hjälper dig med din ansökan! Måndag 26/10, onsdag
Läs merBakom kulisserna & GLAD SOMMAR!
På gång i Bakom kulisserna & GLAD SOMMAR! Det byggs bakom kulisserna och det längtas! På vad då och efter vad? Under våren och sommaren byggs det flitigt på en ny webbplats, roligt... och svettigt! Vad
Läs mer