14 sätt att jobba jämt!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "14 sätt att jobba jämt!"

Transkript

1 14 sätt att jobba jämt!

2 ESF Jämt Inledning Processtöd i jämställdhetsintegrering - ESF Jämt är ett nationellt projekt som ägs av Länsstyrelsen i Örebro län och drivs av samtliga 21 Länsstyrelser tillsammans. Sökande och etablerade socialfondsprojekt erbjuds processtöd för att göra jämställdhetsperspektivet till en självklar del av verksamheterna. Nio projektstödjare runt om i landet har sedan 2009 stöttat projekt med skräddarsydda utbildningsinsatser, verktyg, metoder med mera. Fler än olika socialfondsprojekt har fått enskild rådgivning, 700 utbildningar har genomförts och drygt kvinnor samt män har tagit del av ESF Jämt:s aktiviteter. Dessutom har en rad spjutspets- och fördjupningsseminarier, forskarsymposium, nationella konferenser och EU-seminarium genomförts. Målet med arbetet inom ESF Jämt är ökad kvalitet och hållbara resultat av jämställdhetsarbetet i projekt inom socialfonden. I strävan efter långsiktiga och hållbara resultat beslutade ESF Jämt att arbeta med en ny inriktning under 2012 en fördjupad inriktning. Ett 40- tal socialfondsprojekt, inom både programområde 1 och 2 samt från olika delar av landet, valdes ut. Konkret handlar fördjupningsarbetet om att de utvalda projekten ska få kontinuerligt och mer intensivt stöd från ESF Jämt:s projektstödjare - steg för steg ska de tillsammans utveckla projektet utifrån ett jämställdhetsperspektiv. ESF Jämt: s arbete innehåller många spännande exempel på hur jämställdhetsintegrering kan gå till. I denna folder, 14 sätt att jobba jämt, lyfter vi några projekt som vi anser har kommit ett eller flera steg längre i arbetet med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet. Vi låter här projekten berätta om hur arbetet med att integrera jämställdhet har gått tillväga, vilket stöd de fått av ESF Jämt, framgångsfaktorer, svårigheter och vilka metoder och verktyg som resulterat i ett framgångsrikt arbete. Vi vill dela med oss av dessa lärande exempel för spridning av kvalitativa projektresultat från ESF Jämt och vi hoppas att 14 sätt att jobba jämt ska inspirera projekt och verksamheter i jämställdhetsarbetet. Länsstyrelsen i Örebro län Mer information: Laila Berglund, twitter: ESFJamt

3 Innehåll KLARA Vinster s 3 NUEVO K2 s 5 Helt Rätt i Berg s 6 Svenska kyrkan öppnar portarna s 7 Sigrid s 9 ResursCentrum, Second Chance School och AC Lyftet s 11 SOLARIS s 12 Unga till arbete s 13 Kundlinjen s 14 Vinnande Arena s 15 Vad ska du bli? s 17 iwood s 19 Framsteget s 20 Avanto s 21 Processtöd i jämställdhetsintegrering - ESF Jämt 14 sätt att jobba jämt! Första upplagan 2012

4 s 3 Västsverige, programområde 2 KLARA Vinster Projektet KLARA Vinster har som syfte att etablera socialt företagande som en modell för att bidra till minskat utanförskap från arbetsmarknaden i Halland. utvecklat ert projekt/er organisation? Genom det extra stödet har vi fått upp ögonen för när, var, varför och hur vi jobbar med jämställdhetsintegrering. Framförallt har vi fått en struktur, ett tänk och en metod att förhålla oss till. Genom att föra in jämställdhet som en tydlig parameter, planera in, när och hur det kommer in i projektet samt sätta upp mål, har vi också kunnat se till att vi håller den kvalitet avseende jämställdhet som vi eftersträvar. För oss var det viktigt att få in arbetet på ett naturligt sätt i vårt projekt med de målen vi har. 2. Hur har ESF Jämt:s fördjupade stöd hjälpt ert projekt/er organisation? ESF Jämt:s stöd har inneburit stor skillnad för oss vi har fått hjälp att titta på projektet med En av projektets deltagare driver Naturum café och konferens. Deltagaren är en av fem som startat de första sociala företagen i Varberg. jämställdhetsögon. Dels genom att lägga upp en strategi för integrering av jämställdhet, dels att det gett oss konkreta verktyg att arbeta med. Det praktiska och konkreta stödet har varit mest värdefullt. Vi har även fått hjälp med att granska våra utvärderingar för respektive del/block för att säkerställa att vi kan mäta vårt arbete med jämställdhetsintegrering utifrån våra deltagares perspektiv. Det kanske viktigaste av allt är verktygen vi fått till oss, för att faktiskt och praktiskt jobba och mäta jämställdheten i vårt projekt. 3. På vilket sätt har arbetat med jämställdhetsintegrering Projekt KLARA Vinster är ett pågående projekt, som precis har avslutat sitt första år. Det har varit väldigt betydelsefullt att ha fått med sig ESF Jämt:s stöd relativt tidigt in i projektprocessen. Fördelen med att få stöd tidigt är att vi har kunnat sätta strukturerna och vårt arbetssätt för jämställdhetsintegrering. Det är svårt att påvisa hur arbetet har påverkat utfallet av de sociala företag som har startats i Hallands län, men genom att belysa företagandet utan att vara könsstereotypa har vi skapat en känsla för deltagarna att Coompanion-Kooperativ Utveckling Halland Mer information: Marie-Louise Bergdahl,

5 s 4 Västsverige, programområde 2 KLARA Vinster företagande tillhör båda könen. 4. Hur kommer erfarenheter och lärdomar från arbete införlivas i ordinarie verksamhet? Vi ska arbeta med att lyfta begreppet jämställdhet och att göra deltagarna medvetna om de normer som vi i samhället ibland tar för givet som de styrande och normala normerna. Detta kan bidra till ett jämställdhetstänk hos deltagarna och i förlängningen även när de som egna företagare ska rekrytera ny personal. Deltagarna kan då tänka utanför invanda mönster utan förutfattade meningar och föreställningar om kön. 5. Tips, verktyg, metoder? Vi har arbetat utifrån 4R-metoden. I R1 kartlägger vi hur kvinnor och män representeras i projektets delar. Vi tittar på antalet kvinnor/män i projektgruppen, styrgrupp, bland deltagarna i de olika grupperna och fördelningen av kvinnor/män i de sociala företag som bildats. När det gäller R2 analyserar vi vilka resurser vi har samt hur de fördelas. Bland annat analyseras talartid på ett kvantitativt sätt. Hur den fördelas mellan män och kvinnor med avseende både på att bli tilltalad och vem som tilltalar. Inom R3 och R4 kommer vi att titta på varför representation och resurser fördelar sig som de gör. Detta blir bra för fortsatt reflektion, utvärdering och kvalitetsmätning. Kanske behövs nya mål och åtgärder. Vi kommer dessutom att gå igenom vår 10-veckorsmodul för att få in jämställdhet i alla delar av verksamheten samt se över och bredda den praktikbank vi har, vilket ska leda till att vi har fler både kvinnliga och manliga branscher i vår bank.

6 s 5 Östra Mellansverige, programområde 2 NUEVO K2 Projektet syftar till att deltagarna ska nå egen försörjning samt att utforma nya arbetssätt som medverkar till att målgruppen kommer närmare arbetsmarknaden. utvecklat ert projekt/er organisation? Projektet Nuevo K2 spänner sig över sex mellansvenska kommuner med alla de olika erfarenheter som finns. När vi integrerar jämställdhet måste vi göra ett aktivt arbete. Vi sätter oss faktiskt ner och gör en SWOT-analys, vi gör en handlingsplan och utbildar oss med ESF Jämt. Men framförallt måste vi se och tänka. Och samtalen mellan de officiella punkterna omformas, fördjupas och förhoppningsvis föder möjligheter. Möjligheter för människor att vara oberoende av kön. 2. Hur har ESF Jämt:s fördjupade stöd hjälpt ert projekt/er organisation? Vi har från start lagt fokus på områden som vi vet är viktiga framgångsfaktorer för ett lyckat jämställdhetsintegreringsarbete: mandat och förankring, kunskap samt uppföljning. Det extra stödet har hjälpt oss att hålla fokus och konkretisera vad vi ska göra. Vi har fått hjälp att arbeta mer praktiskt med jämställdhet all projektpersonal har tillsammans engagerat sig i hur projektet Nuevo K2 ska bli jämställt. Vi har tillsammans arbetat med vår upphandling av utvärderare och utvecklat vår interna uppföljning med ett jämställdhetsperspektiv. Att räkna är lätt men att räkna rätt saker är svårare. Och stöd för det har vi fått. 3. På vilket sätt har arbetat med jämställdhetsintegrering För tidigt att säga ännu. 4. Hur kommer erfarenheter och lärdomar från arbetet införlivas i ordinarie verksamhet? I den absorberingsprocess som redan i detta tidiga skede finns mellan projektet och ordinarie verksamhet finns våra nya kunskaper och insikter med som en fond. Central styrgrupp, lokala styrgrupper och all projektpersonal har fått utbildning. Frågan - Skulle jag ha frågat samma sak och på samma sätt om den jag mött vore av motsatt kön? finns levande i organisationerna. 5. Tips, verktyg, metoder? Nuevo K2 kommer att väva in och kontinuerligt arbeta med 4R-analys och titta på representation i projektorganisationen och bland deltagare samt resursfördelningen mellan kvinnor och män i den ordinarie interna uppföljningen. Inom projektet är 4R-analysen inte en separat aktivitet utan vi har arbetat för att få in detta naturligt i den egna utvärderingen. Att förvandla ord till praktik är viktigt. Och det är något som vi jobbar med vi har inga klara svar men att engagera all personal känns som ett självklart steg. Arbetsförmedlingen, Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad Karin Geisler,

7 s 6 Mellersta Norrland, programområde 1 Helt Rätt i Berg Helt Rätt i Berg står för viljan att göra rätt saker, ligga rätt i tiden och erbjuda rätten till heltid. utvecklat ert projekt/er organisation? Arbetet med att integrera jämställdhet har gett projektet en djupare dimension och hjälpt oss få en bättre helhetsbild. Projektet bygger på en jämställdhetsfråga, rätten till heltid. I detta ligger så mycket normer, värderingar och mönster. Jämställdhetsintegrering och de utbildningar och diskussioner vi har haft har gett oss en djupare förståelse och insikt om hur vi kan skapa nya vägar och mönster. 2. Hur har ESF Jämt:s fördjupade stöd hjälpt ert projekt/er organisation? ESF Jämt:s projektstödjare har fått oss att fokusera på jämställdhetsintegreringen. Att bli ett fördjupningsprojekt förpliktigar och har gjort vårt arbete mer målinriktat. Genom det fördjupade stödet har vi tillsammans med projektstödjaren regelbundet bollat idéer och reflekterat kring jämställdhet, vilket gett en bredare förståelse och utvecklat projektet positivt. 3. På vilket sätt har arbetat med jämställdhetsintegrering Eftersom jämställdhet är en av projektets grundpelare så bidrar arbetet med jämställdhetsintegrering till att projektmål förhoppningsvis uppnås. Att arbeta med jämställdhetsintegrering ger djupare insikter och ger projektprocessen fart framåt. Helt Rätt i Berg har hunnit halvvägs in i genomförandet. Det är därför lite tidigt att uttala sig om resultat och vad som har påverkat dem. 4. Hur kommer erfarenheter och lärdomar från arbete införlivas i ordinarie verksamhet? Projektet bidrar genom utbildningar, analyser och reflektion till att öka medvetenheten om jämställdhet i organisationen. Då organisationens jämställdhetsplan ska skrivas om under hösten så kommer projektets erfarenheter och insikter att ligga till grund för det arbetet. En diskussion om hur arbetet med jämställdhetsintegrering ska implementeras i organisationen kommer att föras i projektets styrgrupp. 5. Tips, verktyg, metoder? Förankra frågan på alla nivåer i organisationen. Utbilda nyckelpersoner som får uppdrag att sprida sina kunskaper vidare i organisationen. Det gör att man når ut till fler. Koppla diskussionerna till deltagarnas vardag. Det gör att det känns meningsfullt. Analysera mera! Siffror är konkreta och blir lättare att förhålla sig till. Våra analyser är dock inte klara ännu, så några resultat är det för tidigt att berätta om. Bergs kommun Emma Lundbäck,

8 s 7 Övre Norrland, programområde 1 Svenska kyrkan öppnar portarna Projektet syftar till att stärka och förbereda de kyrkliga arbetsplatserna i Luleå stift att ta emot människor som står utanför arbetsmarknaden. utvecklat ert projekt/er organisation? I projektet Svenska kyrkan öppnar portarna finns jämställdhetsfrågorna på alla nivåer och i alla steg. I samband med planering och genomförande av projektets aktiviteter har en jämställdhetsanalys genomförts. Alla människors lika värde är den värdegrund och människosyn som Projektet Svenska Kyrkan öppnar portarna vill omsätta i praktisk handling på arbetsplatserna och i samhället. Arbetet med att integrera jämställdhet har utvecklat projektet på så sätt att vi ser en ökad medvetenhet inom organisationen som spiller över på andra verksamheter. Det finns värdefulla erfarenheter och lärdomar kring jämställdhetsfrågor inom projektet som kommer att leva kvar efter projektets slut. 2. Hur har ESF Jämt:s fördjupade stöd hjälpt ert projekt/er organisation? ESF Jämt:s processtöd har varit ett stöd i projektet redan innan ansökan skickades in och har därefter fortlöpande funnits med i olika delar av projektets aktiviteter. Genom en bra start med goda råd i inledningen har jämställdhetsfrågorna varit centrala i projektet. Såväl projektgrupp som styrgrupp har deltagit på ESF:s Jämt:s basutbildningar i jämställdhet vilket också bidragit till ökad kompetensutveckling med nya färska kunskaper och ökade insikter i jämställdhetsfrågorna. Projektledaren har haft återkommande träffar och samtal med processtödjaren och vi har fått tips på jämställda övningar, böcker, material och mycket mer. Konkreta råd kring ex könsuppdelad statistik har varvats med mer övergripande, strategiskt tänkande, till exempel att lyfta fram målen och ställa följdfrågor som påverkat i rätt riktning. 3. På vilket sätt har arbetat med jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegreringen har i hög grad påverkat projektets resultat. Det har varit en medveten satsning på jämställdhet i såväl planeringsfasen av projektet, bemanningen, genomförandet och utvärdering. Ett konkret exempel var när vårt magasin Därför att ingen har lejt oss skulle produceras inom projektets regi. I upphandling av layout och tryck ställde vi krav på att bilder, färger och rubriker skulle väljas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Detta resulterade i ett mycket uppskattat magasin som har spridits både inom Svenska kyrkan och till andra organisationer där erfarenheter och goda exempel finns samlat, inte minst i frågor som rör likabehandling och jämställdhet. Svenska kyrkan Katarina Wuopio,

9 Övre Norrland, programområde 1 Svenska kyrkan öppnar portarna s s Hur kommer erfarenheter och lärdomar från arbetet införlivas i ordinarie verksamhet? I samband med slutfasen av projektet har en implementeringsplan för jämställdhet utarbetats. Projektstödjaren från ESF Jämt deltog i ett projektmöte där förslag till implementeringsplan arbetades fram. Det handlar bland annat om att se över rutiner vid kursanmälan och utvärdering med fortsatt könsanalys av deltagare. Ett annat förslag är arbetsplatsträffar där jämställdhet är en återkommande fråga, det kan handla om att se en film eller göra värderingsövningar med mera. Det kommer att göras en översyn av organisationens informationskanaler till exempel hemsidan, för att säkerställda att jämställdhetsperspektivet finns med i illustrationer och texter. Det kommer att ställas krav på jämställdhet vid upphandling och upphandlingspolicyn är numera kompletterad med ett avsnitt om jämställdhet. I implementeringsplanen föreslogs också en översyn av rekryteringsrutinerna och detta gäller också en Handbok i rekrytering där jämställdhetsfrågorna behöver tydliggöras. En förutsättning för det fortsatta arbetet med jämställdhetsintegreringen är att ledningen tar en aktiv roll i arbetet. Det förutsätter också att det är en nära samverkan mellan arbetsgivar- och arbetstagarparterna för att hitta former för att kartlägga brister, planlägga och åtgärda. 5. Tips, verktyg, metoder? I samband med projektansökan gjordes det på ESF Jämt:s inrådan en SWOT-analys ur ett jämställdhetsperspektiv. Det gav värdefull information om vilka styrkor, svagheter, hot och Seminarium för deltgarna inom social ekonomi. möjligheter som vi såg i förhållande till jämställdhetsfrågorna. En styrka vi såg var ett nyligt genomfört arbetsmiljöprojekt som resulterade i att det finns personer i organisationen med relativt hög kompetens inom jämställdhetsfrågorna. En svaghet var att det är generellt en lån kompetens inom området på de lokala arbetsplatserna. Ett hot är kyrkans krympande resurser vilket kan medföra strukturförändringar och indragningar av tjänster vilket riskerar missgynna kvinnor i organisationen. En möjlighet vi såg var strukturförändringarna som innebär större enheter med möjligheter att anställa kvalificerade medarbetare, inte minst inom arbetsmiljö- och jämställdhetsarbetet. SWOT-analysen resulterade i ett mer medvetet förhållningssätt i planering av såväl aktiviteter som när det gällde att bemanna projektet.

10 s 9 Norra Mellansverige, programområde 2 Sigrid Projektet syftar till att deltagarna, långtidsarbetslösa, ska få arbete, starta eget eller gå vidare till studier. 1.Hur har arbetet med att integrera jämställdhet utvecklat ert projekt/er organisation? Vi har ständigt en pågående diskussion om jämställdhet i våra olika verkstäder och jämställdhet är en stående punkt på varje referensgruppsmöte. Vår målsättning är att 25% av männen och 25% av kvinnorna väljer otraditionella yrken och utbildningar. Jämställdhetsfrågan har varit viktig under hela projekttiden, men är också en långvarig påverkan innan den ger resultat. Utvecklingen i projektet är mer kunskap, mer insikt hos alla, men kanske inte så tydliga resultat ännu. 2. Hur har ESF Jämt:s fördjupade stöd hjälpt ert projekt/er organisation? En viktigt framgångsfaktor är att jämställdhetsfrågan har varit med från projektstart. Under mobiliseringsfasen har vi arbetat på ett strategiskt sätt genom utbildning, SWOT-analys och en konkret konkret jämställdhetsplan som har fungerat som en manual för arbetet i vardagen. Handlingsplanen uppdateras regelbundet vilket är viktigt för att nå de uppsatta målen. Vi har också fått hjälp med jämställdhetsutbildningar för våra aktivitetsledare i flera omgångar, och kommit långt med det. Varje verksamhet inom Sigrid försöker nu att jobba fram sina egna lokala jämställdhetsplaner. Jämställdheten har stor plats i Sigrid, och vi arbetar med att se de intersektionella sambanden. 3. På vilket sätt har arbetat med jämställdhetsintegrering När vet man om jämställdhetsarbetet ger resultat? Vi har just gjort en genomlysning av alla deltagare som gått ut i arbete, tillfälligt eller längre, samt de som gått till studier och annat, och ser trenden att män väljer typiska manliga arbeten eller går in på kvinnors område, medan kvinnor väljer traditionellt men går inte över till de manliga yrkena i samma utsträckning. Män får större tillgång till lönestöd för anställning, kvinnor får mer tandlösa åtgärder som praktik. Jämställdhetsintegering är ett påverkansarbete som tar tid, det krävs att man håller diskussionen vid liv hela tiden, och att man, tänker tvärtom. Även detta kommer från frågan hade vi tänkt på ett annat sätt om personen haft ett annat kön som ESF projektet Unga till arbete använder sig av. 4. Hur kommer erfarenheter och lärdomar från arbete införlivas i ordinarie verksamhet? Ett tydligt exempel: I verksamheten i Hudiksvall kommer Arbetsförmedlingens jämställdhetsstrateg följa deras arbete med jämställdheten. Ett arbete som, om allt går bra, kan fungera som Arbetsförmedlingen MO södra Norrland Monica Andersson,

11 s 10 Norra Mellansverige, programområde 2 Sigrid förebild in i Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet. Den statistik och analys som nu tas fram med hjälp av 4R i projektet vill vi också jämföra med arbetsförmedlingens statistik som en jämförelsen med ordinarie verksamhet. 5. Tips, verktyg, metoder? En mycket konkret jämställdhetsplan är A och O för att lyckas, där utbildning finns inplanerad, likaså uppföljning och genomlysningar, ja hela vardagsjobbet med jämställdheten. En väl genomarbetad SWOT är ett bra verktyg att bygga planeringen på, och har man också tillgång till ett ESF Jämt stöd som vi haft, så får man hjälp att strukturera och påvisa bra arbetssätt under resans gång.

12 s 11 Övre norrland, programområde 1 och 2 ResursCentrum, Second Chance School och AC Lyftet Tre projekt i samverkan för fler till egen försörjning genom anpassad gymnasieutbildning, rehabilitering, sysselsättning och utslussning samt utbilda företag och arbetsgivare i tillgänglighet, god arbetsmiljö och kompetensförsörjning. utvecklat våra projekt/organisation? ESF Jämt har varit avgörande för att vi skulle komma igång och vi har haft nära dialog från projektansökan till genomförande. Det har varit i allt ifrån grund och basutbildningar till enskilda möten för uppföljning av mål. Eftersom vi bedriver tre ESF projekt så har vi haft möjlighet att få fram en bredd av metoder och ett starkt fokus på några avgränsade områden. Vi tror inte att det går att göra stora förändringar i allt vi gör utan har fokuserat på några områden där vi vill göra skillnad. Vi har alltså inte bara pratat om jämställdhet som en allmän fråga utan problematiserat utifrån våra projektmål. 2. Hur har ESF jämt:s fördjupade stöd hjälpt våra projekt/organisation? Vi har fått stöd från ESF Jämt från start och det är en framgångsfaktor då det innebär att vi kan arbeta mer långsiktigt. Fastän vi bara har haft det fördjupade stödet under ett par månader har vi ändå hunnit få stöd i allt från att arbeta fram jämställdhetsplan och handlingsplan till bedömning av utvärderare, stöd kring utvärdering och reflekterande samtal 3.På vilket sätt har arbetet med jämställdhetsintegrering påverkat projektens resultat? Exempel på resultat i projekten är framtagande av metoder som kvinnor med invandrarbakgrund kan relatera till i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Andra resultat är att vi medvetet arbetar med att unga kvinnor och män ska ha lika goda förutsättningar att klara utbildning i Second Chance School. Vi har även tagit fram metoder i upphandlingen av utbildningsinsatser med krav på jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv. 4.Hur kommer erfarenheter och lärdomar från arbetet införlivas i ordinarie verksamhet? Genom att sprida våra metoder, både lokalt och regionalt, till intressenter, samverkande aktörer och projektägare skapar vi ett större fokus på utmaningar och möjligheter när det gäller jämställdhetsfrågor. Vi har utvecklat ett samarbete med kommunens ordinarie jämställdhetsarbete vilket också kommer att ge avtryck i våra grannkommuner. Samarbetet går ut på att vi till exempel gör gemensamma utbildningsinsatser. 5. Tips, verktyg, metoder? Vi har startat ett arbete med att identifiera områden som är viktiga för att stötta elever med svårigheter i skolan, detta planerar vi att utveckla till en metod som vi sedan kan implementera och sprida. Vi har även arbetat med projektspecifika dilemman och genomfört workshop om bl.a att stötta unga i studier och livsval. Lycksele kommun Malin Ackermann,

13 s 12 Mellersta norrland, programområde 2 SOLARIS Projektets övergripande mål är att personer som står långt från arbetsmarknaden ska få en förstärkt arbetsmarknadsanknytning. utvecklat ert projekt/er organisation? I detta projekt har vi haft möjlighet att redan vid tillsättande av styrgrupp påverka/synliggöra. De första förslagen till styrgrupp och referensgrupp skulle leda till att den näst intill blev enkönad. Detta påtalades och vi fick möjlighet att se över våra val. Dessutom har vi vid upphandlingar efterfrågat kunskaper om jämställdhet och jämställdhetsintegrering då vi önskar leverantörer som har insikt och förståelse för helheten. Arbetet med att integrera jämställdhet har utvecklat SOLARIS på så sätt att vi idag är noga med att redovisa all vår statistik uppdelade efter kön, därmed är vi uppmärksamma på könsfördelningen vad gäller deltagarna och resursfördelning dem emellan. Vi har blivit mer medvetna om jämställdhetsfrågor och vi tror att förändring måste ske först inom projektet för att kunna hjälpa våra deltagare i rätt riktning. Konkret diskuteras jämställdhetsfrågor ofta och vi ifrågasätter oss själva i vårt arbete. Detta kan till exempel vara när vi uppmärksammar att vi valt typiska manliga arbetsplatser för en man som ska ut i arbete/ praktik. Vi ifrågasätter då våra värderingar och i vissa fall tvingas leder det till att vi får tänka om. 2. Hur har ESF Jämt:s fördjupade stöd hjälpt ert projekt/er organisation? De flesta av oss som ingår i projektgruppen har gått en baskurs i jämställdhetsintegrering med ESF Jämt. Vi har även fördjupat oss i flera olika teman på ett av ESF Jämt:s aktiviteter. 3. På vilket sätt har arbetat med jämställdhetsintegrering Vi har ännu inte hunnit använda några speciella metoder eller verktyg, men vi planerar att genomföra en 4R analys av verksamheten längre fram. Därutöver tycker vi att det är viktig att vi som arbetar i projektet har jämställdhetsglasögon på i vårt arbete hur vi bemöter våra deltagare är en viktig del av jämställdhetsintegrering. 4. Hur kommer erfarenheter och lärdomar från arbete införlivas i ordinarie verksamhet? Många erfarenheter och lärdomar från detta projekt och tidigare ESF-projekt har gjort oss uppmärksamma på hur resurser fördelas mellan män och kvinnor samt hur vi bemöter kvinnor och män. Vi tycker att det är viktig att inte begränsa någon i sina val på grund av sitt kön. 5. Tips, verktyg, metoder? Vi har genomfört 4R-metoden i tidigare projekt med bra resultat och kommer längre fram att använda oss av samma metod inom SOLARIS. Bräcke kommun Peppe Liljefjäll,

14 s 13 Norra mellansverige, programområde 1 och 2 Unga till arbete Syftet med projektet är att skapa förutsättningar för att ungdomar med psykiska funktionshinder i högre utsträckning ska få arbete eller varaktig sysselsättning. utvecklat ert projekt/er organisation? Unga till Arbete avslutades Projektet arbetade under genomförandet med att analysera statistik med genusglasögon på. Med hjälp av en 4R-analys utvecklades projektet såtillvida att medvetenheten i projektgruppen höjdes, där jämställdhetsfrågan på ett helt annat sätt hamnade i fokus vid ex ärendeforum och gemensamma träffar. 2. Hur har ESF:s Jämts fördjupade stöd hjälpt ert projekt/er organisation? Stödet var initialt helt avgörande, och fortsättningsvis av mycket stor hjälp. Förutom rent kompetensmässig införsel till projektet, bistod ESF Jämt på ett rent konsultativt plan, och balanserade rollen som expert och utomstående mycket väl. 3. På vilket sätt har arbetet med jämställdhetsintegrering Resultaten vi ser är minskade skillnader mellan antalet män och kvinnor som lämnade projektet för arbete allt eftersom tiden gick och efter att projektet hade börjat fokusera på frågan men det är svårt att slå fast om det berodde på just detta fokus, eller på andra faktorer. 4. Hur kommer erfarenheter och lärdomar från arbete införlivas i ordinarie verksamhet? Som ett led i att säkra att arbetet skulle fortgå, utmynnade projektet i ett nätverk inom ramen för Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet, men också med medlemmar från andra organisationer och projekt. Med i detta nätverk finns en tidigare medarbetare i Unga till Arbete, som konsekvent lyfter de frågor som upptäcktes inom ramen för projektet. Såtillvida har ett visst avtryck gjorts. 5. Tips, verktyg, metoder? Åsikter, tyckanden och känslor varierar mellan individer. Fakta kan däremot inte diskuteras bort, och just därför är statistik så avgörande. Statistik i sig är dock poänglös om man sedan inte försöker analysera vad som orsakar eventuell diskrepans i utfallet. Vi har genomfört en 4R-analys som varit avgörande. Analysen ledde till att vi fick siffror på resursfördelning och hur många av deltagarna som gick ut i arbete. Dessa siffror har sedan legat till grund för diskussioner och vidare analyser. Sammantaget ser vi som resultat av Unga till Arbetets insatser inom området vikten av att systematiskt bokföra insatser och resultat, mäta fördelning och utfall och fråga sig: Varför sådan skillnad?, om skillnader kan skönjas. Arbetsförmedlingen Gävle Johnny Karlsson,

15 s 14 Östra mellansverige, programområde 2 Kundlinjen Projektet syftar till att personer i sjukförsäkringen, oavsett var i rehabiliteringskedjan de befinner sig, ska erbjudas stöd i sin rehabilitering till arbete. utvecklat ert projekt/er organisation? Projektet arbetar med en aktiv metodutveckling, vid sina gemensamma träffar var sjätte vecka där jämställdhet finns på dagordningen som en central punkt. Syftet är att få fram ett bra handläggarstöd för vilka frågor vi ställer och vad de kan få för konsekvenser samtidigt som vi ska veta hur att hantera den information som vi får till oss. 2. Hur har ESF Jämt:s fördjupade stöd hjälpt ert projekt/er organisation? Vi har fått stöd i att genomföra en SWOT-analys och därigenom funnit de frågor vi ser som mest prioriterade att arbeta med. Jämställdhetsfrågan har fått oss att inse att vi frågar, gör värderingar och bedömningar som inte är helt rätt utifrån ett könsneutralt perspektiv. Vi har diskuterat att innan vi gör en bedömning kring arbete, val av arbetet med mera att tänka efter om vi skulle ställt samma frågor och få samma resultat om deltagarna hade haft motsatt kön. 3. På vilket sätt har arbetat med jämställdhetsintegrering Vi kan inte se direkt mätbart resultat men det uppkommer ständiga diskussioner inom området, inte bara då vi träffas utan även med de personer som inte är med i projektet. 4. Hur kommer erfarenheter och lärdomar från arbetet införlivas i ordinarie verksamhet? Arbetet kommer att införlivas i ordinarie verksamhet på så sätt att vi kommer att göra ett handläggarstöd. Detta kommer att presenteras för samtliga handläggare på Arbetsförmedlingen på respektive orter som ett stöd i ordinarie handläggning. Handläggarstöd kommer inte att bli aktuellt förrän år Tips, verktyg, metoder? Vi vill här lyfta Genushanden, en metod som är framtagen av Skurups Vårdcentral. Den hjälper till att tydliggöra de områden som har visat sig skapa genusbias i sjukskrivningsprocessen. Metoden syftar till att tänka tvärtom vad gäller handens fem fingrar som representerar områdena: familjesituation, våldserfarenhet, somatisk eller psykiatrisk diagnos, riskbruk och rehabiliteringsplan. Vi använder oss även av fem olika filmer från materialet där varje klipp är kopplat till ett finger i Genushanden. Inför detta förbereder vi frågor som diskuteras i mindre grupper. Diskussionerna sammanställs i ett processdokument och målet är att arbeta för att förändra Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens ordinarie rutiner och handläggarstöd. Arbetsförmedlingen Motala Agneta Jacobsson,

16 s 15 Västsverige, programområde 2 Vinnande Arena Syftet är att skapa bättre förutsättningar för arbetslösa personer i utanförskap att få möjlighet till en ändamålsenlig arbetslivsinriktad rehabilitering i den kommunala verksamheten samt i det privata näringslivet. utvecklat ert projekt/ organistation. Vi har haft ett stöd av ESF Jämt sedan starten. Detta har inneburit att vi har haft med ett jämställdhetsperspektiv redan i rekryteringen av medarbetare. Därefter har vi deltagit i basutbildningen och olika workshops. Resultatet är att vi utvecklat våra kunskaper och kan nu sprida dessa vidare till våra kollegor i olika fora. Vi har utvecklat medvetna metoder och strategier för att bemöta deltagare så jämställt som möjligt 2. Hur har Esf Jämts fördjupade stöd hjälpt ert projekt? Genom det fördjupade stödet har vi fått möjlighet att diskuterar frågeställningar och bolla åsikter. Detta har gett oss riktlinjer för ett mer konkret arbete med att integrera jämställdhet. Genomgående idag gör vi könskonsekvensanlayser i samband varje beslut vi fattar. Vi har konsekvent börjat reflektera utifrån ett jämställdhetsperspektiv kring hur vi arbetar och bemöter människor. Vi har fått förståelse för att jämställdhetsintegreringen inte behöver synas i form av temadagar eller föreläsningar om jämställdhet för att det ska vara integrerat i hela projektet. Även om det kan behövas ibland men det är ingen förutsättning. 3. På vilket sätt har arbetet med jämställdhetsintegrering Vi började med att projektet gjorde en SWOT-analys som mynnade ut i en handlingsplan. Därefter har projektet introducerats i 4R metoden som går ut på att man mäter representation i tid, resurser och villkor. Projektet har arbetat med att samla in underlag för hur många och långa möten vi har haft med deltagarna, dvs representation i tid samt analyserat bemötandet hur vi har bemött deltagarna. Vi har tillsammans med processtödet analyserat materialet. Resultatet har visat att vi har fördelat tiden mycket jämt mellan könen. Till stor del beror detta på att vi redan arbetar systematiskt efter processkartor i olika faser. Genom en systematiserad process säkerställer vi att kvinnor och män får lika mycket tid av projektteamet. 4. Hur kommer erfarenheter och lärdomar från ert arbete att införlivas i ordinarie verksamhet? Vinnande Arena arbetar mycket mot arbetsgivare och handledare i organisationen. Handledarna, som handleder våra deltagare i praktik har en mycket viktig roll och gör ett viktigt arbete. Dessa har gått en skräddarsydd ESF Jämt basutbildning om normer och bemötande i förhållande till hur de kan tänka när de möter och bemöter deltagare som de är handledare för. Detta har i sin tur ökat Vårgårda Kommun Katarina Liljeröd,

17 s 16 Västsverige, programområde 2 Vinnande Arena handledarnas kunskap och medvetenhet samt bidragit till en ökad medvetenhet när de bemöter och handleder praktikanter i sina verksamheter. Handledarna sprider sin kunskap till kollegor och kunskapen stannar i kommunen. 5 Tips, verktyg, metoder? Vi vill använda vårt projekt, som är ett arbetsmarknadsprojekt, till att bredda deltagarnas arbetserfarenhet och kompetens samt visa på nya arbetsområden. För att projektteamet inte omedvetet skall påverka deltagarnas val av praktikplats utvecklar vi nu en systematiserad process för att presentera praktikplatser. Vi ställer samma frågor till alla (både kvinnor och män) för att minimera risken att göra skillnad. Under kartläggningsfasen inventerar vi intressen och arbetsinriktade mål och utgår från vilka erfarenheter och vilken kompetens deltagarna vill komplettera med. När fokus läggs på att deltagarna ska bredda sin kompetens som ett sätt att komma in på eller närma sig arbetsmarknaden så blir ofta resultatet att de gör otraditionella val. Detta är ett bättre argument för att få deltagarna att våga prova något som kanske är könsmärkt för det ena eller andra könet. Vi sammanfogar deltagarens önskemål om nya kunskaper och matchar mot en praktikplats som stämmer så bra som möjligt. Det är viktigt att säga att vi ser praktiken som en lärandeprocess, som viktig kompetensutveckling.

18 s 17 Norra mellansverige, programområde 2 Vad ska du bli? Projektet syftar till att bidra till att bryta utanförskap och bidragsberoende. Målgruppen är män och kvinnor som står utanför arbetsmarknaden med extra fokus på kvinnor och män med utländsk bakgrund. utvecklat ert projekt/er organisation? En framgångsfaktor är att vi säkerställt att jämställdhetsperspektivet har funnits med från allra första början. Planeringen och diskussionerna har redan i projektstart bidragit till att man tidigt är överens om hur man ska arbeta när det gäller dessa frågor. Att jämställdhetsarbetet har blivit ett än tydligare fokusområde inom projekten, och därmed organisationen, har gjort att vi i alla sammanhang har en möjlighet att belysa problem och lösningar med ett jämställdhetsperspektiv i grunden. Vi mäter resursfördelning i tid, åtgärder, utbildningar och annat, som i sin tur leder till att vi blir medvetna om att det finns rådande tankemönster som kan påverka arbetet med deltagarna. Dessa tankemönster måste konstant belysas i verksamheterna. 2. Hur har ESF Jämt:s fördjupade stöd hjälpt ert projekt/er organisation? Utan ESF Jämt hade vi inte haft samma höga kvalité på våra mätverktyg, vi hade inte heller blivit lika inspirerade. Under mobiliseringsfasen gick projektledningen en basutbildning, sedan genomfördes en SWOT-analys och därefter togs en handlingsplan fram. Idag mäter vi bland annat hur våra deltagare upplever vår verksamhet, utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vi har fått stöd i att strukturera upp och lyfta fram de mest relevanta frågorna så att vi som projekt kan hantera mängden information som framkommer. 3. På vilket sätt har arbetat med jämställdhetsintegrering Det vi kan se är att när vi fått ytterligare verktyg att förklara de resultat som framkommer, kan vi också fundera på varför resultaten ser ut som de gör. Att det är skillnader i de olika resultatkategorierna, är det något som vi bidrar till? Hur kan vi tydligare belysa vår egen, och andras, påverkan på resultaten? Står antalet coachningstimmar i relation till den ena eller andras storlek inom deltagargruppen? När vi, snart, kan börja se mönster, kan vi också utveckla våra metoder för att främja att resursfördelningen mellan män och kvinnor blir utjämnad. Detta vill vi sedan dela med oss av till berörda myndigheter och organisationer, som vi samverkar med. Vilka aktiviteter behövs för att nå dit? Vilka resurser behöver vi för att göra aktiviteterna? 4. Hur kommer erfarenheter och lärdomar från arbete införlivas i ordinarie verksamhet? Vad ska du bli? är ett projekt inom Communicare HK Lotta Dyhr-Nielsen,

19 s 18 Norra mellansverige, programområde 2 Vad ska du bli? Communicare som är en ideell förening. En politiskt obunden organisation, vars huvudfokus är att finnas där vi behövs. Det är därför vi bedriver en projektbaserad verksamhet. Vi samarbetar mellan projekten för att dra så stor nytta som möjligt av varandra, när vi skapar utvärderingsverktyg, checklistor, utbildningar med mera. Dessa saker förs sedan över till själva föreningen, för att sedan kunna användas och utvecklas i kommande projekt, oavsett deras inriktning. 5. Tips, verktyg, metoder? Skulle jag ha gjort på samma sätt om deltagaren varit av ett annat kön? En fråga våra coacher ställer sig dagligen. Att bli omedvetet medveten om detta är något vi jobbar mycket med. Ett annat tips är att börja i tid jämställdhetsperspektivet förtjänar att vara med tidigt i mobiliseringen. Men välj det ni önskar att fokusera på, det är bättre att avgränsa och göra några få saker riktigt bra än att ta in för många parametrar. Vidare är könsuppdelad statistik en förutsättning för att kunna dra några slutsatser.

20 s 19 Övre Norrland, programområde 1 iwood Projektet ska förbättra förutsättningarna för en god framtida kompetensförsörjning hos Västerbottens träindustriföretag, i syfte att uppnå utveckling och stärkt konkurrenskraft. utvecklat ert projekt/er organisation? För deltagarna ur målgruppen, Västerbottens träindustriföretag, har jämställdheten blivit en del av agendan. Genom kompetenshöjande insatser, goda exempel och praktisk verksamhet har målgruppen kunskap om vilka effekter nytänkande kan ge. Projektet har satt hela kompetensförsörjningsprocessen i fokus, och företagen får guidning i hur jämställdhetsperspektivet kan utveckla deras verksamheter. 2. Hur har ESF Jämt:s fördjupade stöd hjälpt ert projekt/er organisation? I samarbetet mellan IUC Trä och ESF Jämt möts forskningen och företagarnas vardag, vilket har hjälpt projektet med att: se på jämställdhet och rekrytering ur ett större perspektiv samt tillämpa jämställdhet ur småföretagarens perspektiv, få kontakt med inspiratörer och kunna erbjuda anpassade utbildningsinsatser till företagen. 3. På vilket sätt har arbetat med jämställdhetsintegrering Arbetet med jämställdhetsintegrering har inte påverkat projektets resultat, integrering av ett jämställdhetsperspektiv i kompetensförsörjningsprocessen i en mansdominerad och småföretagsdominerad bransch är projektets resultat. Rent konkret har arbetet med jämställdhetsintegrering till exempel ökat företagens kunskaper om jämställd rekrytering. Projektet har med ESF Jämt:s stöd hjälpt företag med att granska deras jobbannonser ur ett jämställdhetsperspektiv. Genom att göra jämställdhetsanalyser av texter och bilder och ändra annonserna har andelen kvinnliga sökanden till företagen ökat markant. 4. Hur kommer erfarenheter och lärdomar från arbetet införlivas i ordinarie verksamhet? En jämställdhetsmedvetenhet har rotat sig hos medlemsföretagen då de sett positiva resultat av projektets verksamhet och de efterfrågar det stöd som projektet arbetat fram. Vår slutprodukt är en guide som samlar resultaten av projektets arbete med medlemsföretagen: hur företagen kan tänka i sin kompetensförsörjningsprocess och hur jämställdhetsperspektivet förstärker denna process. 5. Tips, verktyg, metoder? Det viktigaste för projektets framgång har varit närheten till branschen och medlemsföretagen. Samtidigt har det varit viktigt att inte drunkna i det enskilda företagets behov utan att se hela branschens behov att förändra andras bild av branschen och behov av att arbeta mer långsiktigt och samverka. IUC Trä i Västerbotten Benitha Lindgren,

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs

Läs mer

Lärande skapar utveckling!

Lärande skapar utveckling! Lärande skapar utveckling! strategisk kompetensförsörjning Genom kunskap om företagets vision och affärsidé känner vi ökat engagemang vilket också är en grund för att vilja lära nytt. Ett jämställt samhälle

Läs mer

Navigator. Det är vi som måste ändra på oss för att det ska bli förändring

Navigator. Det är vi som måste ändra på oss för att det ska bli förändring 5 Navigator Projektägare: Krokoms kommun Programområde 2: Genomförandeprojekt Region: Mellersta Norrland Beviljat ESF-stöd: 4 826 582 kr Total projektbudget: 12 940 533 kr Projektperiod: 2008-05-01-2011-04-30

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne

Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne DET ÖPPNA SKÅNE Enligt Skånes regionala utvecklingsstrategi har vi år 2030 det öppna Skåne. Öppet i sinnet, öppet för alla och med ett öppet

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2011 1. Verksamheten

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt 1(6) Dnr 2007-00467 Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt Socialfondsprojekt ska enligt det operativa programmet 1 jämställdhetsintegreras. Denna vägledning har tagits fram som ett stöd

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Information Vägledning Utbildning. Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden

Information Vägledning Utbildning. Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden Information Vägledning Utbildning Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden Innehåll Inledning...3 Arbetssätt och krav på kunskaper hos projektstödjare...3 Information...4 Vägledning...4

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar

Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar Processtöd Tillgänglighet Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar Hur kan vi i vårt projekt få hjälp av utvärderaren att uppmärksamma, belysa, analysera och reflektera kring

Läs mer

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Trappsteg 3 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20150331 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 12mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2015-01-31 Projekt för matchning

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Petr Svarc/Lucky

Läs mer

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Bakgrund Det krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem som det gamla sättet att tänka har skapat. Albert Einstein. Jämställdhet

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30 Samordningsförbundet Utskriftsdatum 2014-04-30 Lägesrapport till Region Värmland Projektnamn: Förstudie Arena Organisation: Samordningsförbundet Samspelet Rekvisitionsperiod: 2014-02-01 till 2014-04-30

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Så fungerar omvärldsbaserad verksamhetsutveckling / strategisk kompetensförsörjning

Så fungerar omvärldsbaserad verksamhetsutveckling / strategisk kompetensförsörjning Så fungerar omvärldsbaserad verksamhetsutveckling / strategisk kompetensförsörjning En casebeskrivning av strategisk kompetensförsörjning i Göteborgsregionen utifrån projektet Avanto Mikro vid Business

Läs mer

SECOND CHANCE SCHOOL, AC LYFTET & RESURSCENTRUM: Inspiration i tillgänglighet

SECOND CHANCE SCHOOL, AC LYFTET & RESURSCENTRUM: Inspiration i tillgänglighet [2012-2013] LYCKSL KOMMU SCOD CHAC SCHOOL, AC LYFTT & SUSCTUM: nspiration i tillgänglighet och jämställdhet till dig som planerar utbildningar för ledare, arbetstagare och/eller elever Arbetsmarknadsenheten

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (6) Projektnamn Öka andelen långtidsfriska Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): november 2013 1. Verksamheten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt: Förstudie angående nyanlända kvinnor och mäns ohälsa och funktionsnedsättning

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning.

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning. 2012-09-13 Johanna Morin 0413-62 697 Minnesanteckningar, Handikappråd När: torsdag 13 september, 2012, kl. 13:00 Var: Medborgarhuset, c-salen Närvarande: Cecilia Lind, Ingemo Hellgren, Wivian Holmberg,

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): september 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Program. Strukturfondspartnerskapet Stockholm 2

Program. Strukturfondspartnerskapet Stockholm 2 Välkommen! Program 13.10 Resultat av förstudierna, en axplock Urban Innovation/Länsstyrelsen FIA Funktionsnedsatta i anställning genom CSR/Social Venture Network Sweden Yrkesinriktning av vuxna invandrares

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014. Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014. Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen Försöksverksamheter i kommuner Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014 Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen Sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Välkommen! Workshop ESF 2014-02-10

Välkommen! Workshop ESF 2014-02-10 Välkommen! Workshop ESF 2014-02-10 Syftet med dagen Underlag till den regionala handlingsplanen för ESF Vi fördjupar bilden av utmaningarna och vilka åtgärder som behövs i Övre Norrland Kunskapsutbyte

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Förstudie sociala företag

Förstudie sociala företag Dnr 2009 3050051 Förstudie sociala företag Vi vill! Vi kan 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Resultat... 4 Jämställdhetsintegrering... 8 Tillgänglighet för personer med funktionshinder...

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Att ha med ett lönsamhetsperspektiv i arbetet med jämställdhet vad innebär det och vad händer då? Hur gör vi för att ta ett steg vidare?

Att ha med ett lönsamhetsperspektiv i arbetet med jämställdhet vad innebär det och vad händer då? Hur gör vi för att ta ett steg vidare? Att ha med ett lönsamhetsperspektiv i arbetet med jämställdhet vad innebär det och vad händer då? Hur gör vi för att ta ett steg vidare? Processtöd i jämställdhetsintegrering - ESF Jämt och Tema Likabehandling

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

Arbetsmarknad Fakta i korthet

Arbetsmarknad Fakta i korthet Jag har fullt stöd från min arbetsgivare. Arbetet är kreativt och utmanande. Min arbetssituation är helt skräddarsydd efter mina behov för att jag ska kunna prestera maximalt trots en lång rad handikapp.

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01 Jämställdhets och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 20112013 Ver. 20101201 Innehåll 1. BAKGRUND... 3 1.1 VARFÖR ARBETA MED JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING?... 3 1.1.1 Hur arbeta med Jämställdhet/likabehandling...

Läs mer

Projekt Konkurrenskraft i samverkan. Nyhetsbrev 3

Projekt Konkurrenskraft i samverkan. Nyhetsbrev 3 Projekt Konkurrenskraft i samverkan Nyhetsbrev 3 2012 08 01 2012 09 30 Projektinformation ESF-projektet Konkurrenskraft i samverkan har nu varit igång sedan 1 februari 2012 och kommer att fortgå till och

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

Djursjukvården en bransch i utveckling

Djursjukvården en bransch i utveckling Djursjukvården en bransch i utveckling Inbjudan till konferens i Stockholm den 8-9 september TALARE SLA Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet Katarina Novák Regiondjursjukhuset Strömsholm Anders Thunberg

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden?

Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden? Lägesrapport Projektnamn: HP5 Diarienummer: 2010-3020010 Period: maj Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden? På vilket sätt har dessa en koppling till det kriterium/de kriterier som

Läs mer

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns. Mångfalds- och likabehandlingsplan 2013-2014

En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns. Mångfalds- och likabehandlingsplan 2013-2014 Mångfalds- och likabehandlingsplan En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns Mångfalds- och likabehandlingsplan Polisen ska vara en arbetsplats för alla där olikheter och olika bakgrund är

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

Vernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm

Vernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Vernissage 17 december 2012 kl. 13.00 16.00 Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Det pågår en strukturförändring inom svensk vård och social omsorg. För att svara upp mot de ökade krav

Läs mer

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen.

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. IFO/Omvårdnadsförvaltningen Arbetsförmedlingen Filipstad/Storfors/Kristinehamn Samordningsförbundet Samspelet Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period: oktober

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period: oktober Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period: oktober 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Tre medarbetare från Ovako har gått

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer