EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION"

Transkript

1 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den SEK(97) 1193 slutlig KOMMISSIONENS TOLKNINGSMEDDELANDE om frihet att tillhandahålla tjänster och begreppet "det allmännas bästa" i andra bankdirektivet

2 FÖRSTA DELEN: INNEHÅLLSFÖRTECKNING FRIHET ATT TILLHANDAHÅLLA TJÄNSTER ENLIGT ANDRA BANKDIREKTIVET 3 A. ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 4 1. Tidsmässigt tillämpningsområde 4 2. Territoriellt tillämpningsområde 4 3. Marknadsföring och utbud av tjänster 6 4. Förfarandets karaktär 7 5. Förfarandets framtida utveckling 7 B. FRIHET ATT TILLHANDAHÅLLA TJÄNSTER OCH ETABLERINGSRÄTTEN 8 1. Frihet att tillhandahålla tjänster 8 2. Etableringsrätten 9 3. Gråzonen 9 4. Samtidigt utövande av både friheten att tillhandahålla tjänster och etableringsrätten Värdlandets kontroll av villkoren för verksamhetstillståndet Övrigt 14 C. INLEDANDE AV TILLHANDAHÅLLANDE AV TJÄNSTER 14 ANDRA DELEN: BEGREPPET "DET ALLMÄNNAS BÄSTA" I ANDRA BANKDIREKTIVET 16 A. MEDDELANDE OM REGLERNA TILL SKYDD FÖR DET ALLMÄNNAS BÄSTA 16 B. TILLÄMPNINGEN AV REGLERNA OM SKYDD FÖR DET ALLMÄNNAS BÄSTA Avgränsning av det allmännas bästa Förutsättningar för åberopande av det allmännas bästa Tillämpning av bedömningsgrunderna 20 C. SKYDDET FÖR DET ALLMÄNNAS BÄSTA OCH DEN INTERNATIONELLA PRIVATRÄTTEN Principer Romkonventionen Gemenskapsrättens företräde 28 2

3 KOMMISSIONENS TOLKNINGSMEDDELANDE om frihet att tillhandahålla tjänster och begreppet "det allmännas bästa" i andra bankdirektivet Detta meddelande utgör resultatet av kommissionens överväganden om frågorna om frihet att tillhandahålla tjänster och begreppet "det allmännas bästa" inom ramen för andra bankdirektivet 1. Både medlemsstaterna (inom Rådgivande bankrörelsekommittén och Tekniska gruppen för tolkning av tillämpningen av bankdirektiven) och allmänheten har medverkat vid dessa överväganden. Kommissionen offentliggjorde i Europeiska gemenskapernas officiella tidning 2 ett utkast till meddelande som markerade starten på ett omfattande samråd. Kommissionen har sedan offentliggörandet mottagit en mängd bidrag från alla berörda sektorer (medlemsstaterna, fackliga organisationer, kreditinstitut, konsumentorganisationer, advokatbyråer m.fl.). Man har dessutom organiserat paneldebatter för alla som skriftligen bidragit till samrådet. Kommissionen har vid detta samråd noterat att det alltjämt råder osäkerhet om tolkningen av de grundläggande begreppen frihet att tillhandahålla tjänster respektive det allmännas bästa. Denna osäkerhet kan leda till att vissa kreditinstitut avstår från att utnyttja just de friheter som det andra bankdirektivet är avsett att främja; därigenom hindras rörligheten för banktjänster inom unionen. Kommissionen finner det därför lämpligt att i ett meddelande erinra om de principer som ställts upp av EG-domstolen och lägga fram sin ståndpunkt om tillämpningen av dem på de särskilda problem som uppkommer genom andra bankdirektivet. Med offentliggörandet av detta meddelande avser kommissionen att uppnå bättre insyn och tydlighet i gemenskapsreglerna. Således upprättar kommissionen åt alla berörda parter - nationella förvaltningar, näringslivet och konsumenter - ett referensdokument som fastställer de rättsliga ramarna som enligt kommissionens uppfattning gäller för utövandet av bankverksamhet som omfattas av det ömsesidiga erkännandet. Tolkningarna och övervägandena i detta meddelande, som uteslutande gäller de särskilda problem som är förknippade med det andra bankdirektivet, gör inte anspråk på att täcka alla tänkbara omständigheter utan endast de oftast förekommande eller mest sannolika. Tolkningarna och övervägandena har gjorts mot bakgrund av den politik om informationssamhället som utvecklats på gemenskapsnivå och vars syfte är att främja 1 Rådets direktiv 89/646/EEG av den 15 december 1989 om samordning av lagar och andra författningar om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut, samt med ändring av direktiv 77/780/EEG, EGT nr L 386, , s. 1, ändrat genom direktiv 92/30/EEG, EGT nr L 110, , s EGT nr C 291, , s. 7. 3

4 informationssamhällets framväxt, utbytet av informationstjänster mellan medlemsstaterna och, i synnerhet, elektronisk handel 3. De utgör inte nödvändigtvis medlemsstaternas tolkningar och medför inte heller några förpliktelser för medlemsstaterna. Europeiska gemenskapernas domstol är behörig att som sista instans besluta om tolkningen av fördraget och sekundärrätten. Tolkningarna och övervägandena i detta meddelande föregriper alltså inte domstolens beslut i dessa frågor. 3 Europeiska unionens råds resolution antagen den om de nya prioriteringarna för informationssamhället. "Gör arbetsmarknaden en tjänst!", meddelande från kommissionen till Europeiska rådet CSE(96)6 slutlig av den 27 november "Regelverkets öppenhet inom den inre marknaden för informationssamhällets tjänster", meddelande från kommissionen till Europeiska unionens råd, Europaparlamentet, och Ekonomiska och sociala kommittén, och Europaparlamentets och rådets förslag om en tredje ändring av direktiv 83/189/EEG om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter, KOM(96)392 slutlig av den 30 augusti Förslaget till direktiv har även offentliggjorts i EGT nr C 307, , s

5 FÖRSTA DELEN: FRIHET ATT TILLHANDAHÅLLA TJÄNSTER ENLIGT ANDRA BANKDIREKTIVET I detta avsnitt analyseras i tur och ordning frågor om anmälningsförfarandet (A), svårigheterna att hålla isär friheten att tillhandahålla tjänster och etableringsrätten (B) och frågan om när en verksamhet, som bedrivs som ett led i det fria tillhandahållandet av tjänster, kan påbörjas (C). A. ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 1. TIDSMÄSSIGT TILLÄMPNINGSOMRÅDE Artikel 20.1 i andra bankdirektivet innehåller följande bestämmelse: "Ett kreditinstitut som för första gången önskar utnyttja rätten att, inom ramen för fritt tillhandahållande av tjänster, driva verksamhet på en annan medlemsstats territorium, skall underrätta hemlandets behöriga myndigheter om vilka av de i bilagan upptagna verksamheterna som institutet avser att bedriva." Förfarandet enligt artikel 20.1 berör bara de kreditinstitut (och deras finansiella institut, dotterföretag enligt artikel 18.2) som planerar att för första gången bedriva en sådan verksamhet som anges i bilagan. I artikel 23.2 undantas från anmälning de kreditinstitut som redan före ikraftträdandet av direktivet tillhandahållit tjänster. Kommissionen anser att det för att ett kreditinstitut skall kunna åberopa de förvärvade rättigheterna är tillräckligt att institutet minst en gång har tillhandahållit en tjänst i en medlemsstat (enligt definitionen i avsnitt 2 nedan) oavsett när detta skett. Verksamheten måste ha bedrivits lagligen på den ifrågavarande medlemsstatens territorium och institutet måste på begäran av behörig myndighet i hemlandet kunna dokumentera utövandet av sådan tidigare verksamhet. Undantaget gäller dock endast för den berörda verksamheten och den berörda medlemsstaten. Kommissionen anser att den tidigare verksamhetens rättsliga karaktär bör bedömas vid tidpunkten för verksamhetens utövande och inte vid tidpunkten för direktivets ikraftträdande. Det är alltså utan betydelse om värdlandets lagstiftning har ändrats efter kreditinstitutets utövande av verksamheten. Man får naturligtvis utgå ifrån att institutet skulle ha uppfyllt värdlandets nya lagstiftning om det hade fortsatt att bedriva verksamhet där eller att det hade upphört med den verksamhet som bedrivits som ett led i det fria tillhandahållandet av tjänster. 2. TERRITORIELLT TILLÄMPNINGSOMRÅDE a) Principer I artikel 20.1 i andra direktivet görs genomförandet av underrättelseförfarandet beroende av avsikten att bedriva verksamhet "på en annan medlemsstats territorium". För att man skall kunna avgöra om underrättelse skall ske i förväg måste alltså tillhandahållandet av den framtida banktjänsten platsbestämmas. 5

6 I motsats till andra tjänster för vilka det inte kan råda något tvivel om platsen för tjänsten (en advokats plädering, byggandet av ett hus osv.) är de banktjänster som återfinns i bilagan till andra bankdirektivet svårare att binda till en viss plats. De är dessutom av mycket varierande art och blir till sin karaktär alltmer immateriella. Det ökande utbudet av distanstjänster, särskilt på elektronisk väg (Internet, "home banking" osv.), gör att alltför stela regler för platsbestämning snabbt blir föråldrade. Kommissionen har undersökt olika sätt att platsbestämma en tjänst (initiativtagare, kundens hemvist, tjänsteleverantörens etableringsort, platsen för undertecknandet av avtal osv.) och anser att inget av dem tycks kunna tillämpas med tillfredsställande resultat på alla de olika former av verksamheter som anges i bilagan. Kommissionen anser att den bästa lösningen är en enkel och flexibel tolkning av artikel 20 i andra bankdirektivet. Enligt kommissionen bör på så sätt bara sådan verksamhet som bedrivs på en annan medlemsstats territorium bli anmälningspliktig. För att avgöra var en verksamhet bedrivs räcker det att fastställa på vilken plats den "karaktäristiska" tjänsten tillhandahålls, dvs. den huvudsakliga tjänsten för vilken betalning skall erläggas. Avsikten med detta resonemang är att avgöra om underrättelse måste ske i förväg, och har ingen inverkan på vilken lag som är tillämplig eller var banktjänsten skall beskattas. b) Tillämpning av andra bankdirektivet Att en bank har utländska kunder innebär i sig inte att banken bedriver verksamhet på territoriet i de medlemsstater där kunderna har sin hemvist. Det faktum att man tillfälligt beger sig till en annan medlemsstat för att bedriva en verksamhet före (t.ex. för att värdera egendom innan en kredit beviljas) eller efter (uppföljande verksamhet) den huvudsakliga verksamheten medför i sig inte krav på förhandsanmälan enligt kommissionens åsikt. Detsamma gäller när representanter för ett kreditinstitut besöker en kund och besöket inte åtföljs av att den karaktäristiska tjänsten för avtalsförbindelsen tillhandahålls. Likaså anser kommissionen att det faktum att man tillfälligt beger sig till en annan medlemsstat för att underteckna de handlingar som krävs för att bedriva bankverksamhet inte bör anses utgöra själva verksamheten; förhandsanmälan bör alltså inte krävas. Om kreditinstitutet däremot avser att utföra den karaktäristiska banktjänsten genom att skicka en banktjänsteman eller ett ombud med fullmakt till en annan medlemsstat bör förhandsanmälan krävas. Däremot bör förhandsanmälan inte krävas om tjänsten tillhandahålls en kund som personligen rest till den medlemsstat där kreditinstitutet är etablerat. Kommissionen anser att tjänsten i detta fall inte tillhandahållits av kreditinstitutet på annan medlemsstats territorium enligt artikel 20 i andra bankdirektivet. Banktjänster som tillhandahålls på distans, till exempel på Internet, bör enligt kommissionen inte innebära att förhandsanmälan måste göras i den mån den som utför tjänsten inte anses bedriva verksamhet i kundens land. 6

7 Kommissionen är medveten om att denna lösning innebär att varje fall måste bedömas för sig, vilket kan ge upphov till svårigheter. Kommissionen är också medveten om att det, innan EG-domstolen uttalat sig i dessa frågor, är varje kreditinstituts sak att avgöra om det av rättssäkerhetsskäl vill göra sådan underrättelse som avses i andra bankdirektivet även i de fall där det enligt riktlinjerna ovan inte är nödvändigt. Det faktum att vissa former av tillhandahållande av tjänster enligt kommissionen inte omfattas av artikel 20 i andra direktivet och att underrättelse därför inte bör krävas betyder inte att dessa former av tjänster inte är föremål för ömsesidigt erkännande och tillsyn från hemlandet. Kommissionen anser att det ömsesidiga erkännandet av de verksamheter som räknas upp i bilagan och som hör under hemlandets tillsyn i själva verket föreskrivs genom artikel 18 i andra bankdirektivet. Artikel 20 är endast en formföreskrift med begränsat användningsområde som endast är tillämplig på de kreditinstitut som för första gången önskar bedriva verksamhet genom att utnyttja rätten att fritt tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat. 3. MARKNADSFÖRING OCH UTBUD AV TJÄNSTER Kommissionen anser att det inte är möjligt att belägga förhandsreklam eller anbud med anmälningsplikt. En sådan konstruktion skulle te sig konstlad eftersom den inte uttryckligen föreskrivs i det andra bankdirektivet. Artikel 20 föreskriver inte någon anmälningsplikt för ett anbud som föregår en tjänst till en utlänning, utan avser fall där avsikten är att bedriva en verksamhet i en annan medlemsstat. Det faktum att man vänder sig till en kundkrets på distans medför inte att man nödvändigtvis kommer att tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat. På samma sätt skulle det kunna leda till absurda situationer om man belade marknadsföring med anmälningsplikt; ett kreditinstitut skulle kunna tvingas att underrätta myndigheterna i alla de länder där dess reklam teoretiskt skulle kunna mottas. Vad avser andra bankdirektivet anser kommissionen följaktligen att alla marknadsföringsåtgärder, riktade eller inte, och allt utbud av tjänster på distans oavsett tillvägagångssätt (post, telefax, elektronisk post osv.) för enkelhetens skull bör undantas från förpliktelsen om förhandsanmälan. Anmälningsplikten inträder först när kreditinstitutet avser att bedriva sin verksamhet inom ramen för fritt tillhandahållande av tjänster i kundens medlemsstat (enligt resonemanget ovan under a). Denna ståndpunkt, som bara avser anmälningsplikten, har inte någon inverkan på vilken lag som skall tillämpas på banktjänsten. Enligt Romkonventionen 4 kan 4 Konvention om tillämplig lag för avtalsförpliktelser, öppnad för undertecknande i Rom den 19 juni 1980 och i kraft den 1 april 1991, EGT nr L 266, , s.1. Konventionen är ratificerad av samtliga medlemsstater utom Finland, Sverige och Österrike. Dessa länder undertecknade konventionen den 29 november 1996 och ratifikationsförfarandena pågår. 7

8 förekomsten av ett särskilt anbud eller föregående marknadsföring, vad beträffar konsumentavtal, ha betydelse för vilken lag som är tillämplig på ett avtal som sluts senare FÖRFARANDETS KARAKTÄR Kommissionen anser att anmälningsförfarandet i andra bankdirektivet enbart syftar på tillsynsmyndigheternas ömsesidiga information och att den inte är avsedd att vara en åtgärd för konsumentskydd. Enligt kommissionens åsikt är förfarandet inte att betrakta som ett formkrav som påverkar ett bankavtals giltighet. 5. FÖRFARANDETS FRAMTIDA UTVECKLING Genom den debatt som följde på offentliggörandet av utkastet till meddelande har kommissionen kunnat konstatera att åtskilliga berörda parter kräver att anmälningsförfarandet inom ramen för friheten att tillhandahålla tjänster helt enkelt avskaffas. I några inlägg vidhålls däremot att förfarandet kan användas för att kontrollera att allmänintresset, i synnerhet reglerna för konsumentskydd, respekteras. Vissa av dem som begär att förfarandet skall försvinna anser att förfarandet strider mot fördraget på så sätt att det i oproportionerligt stor utsträckning inskränker friheten att tillhandahålla tjänster. Andra pekar på det faktum att banker i tredje land inte är underkastade reglerna om förfarandet. Ytterligare en grupp anser att förfarandet är kostsamt, onödigt och att det kan innebära rättsliga risker. Kommissionens åsikt är att anmälningsförfarandet, under förutsättning att det förtydligas och förenklas, bara är en enkel administrativ formalitet att utföra innan man får del av betydande fördelar. Kommissionen anser att tolkningarna enligt ovan förtydligar ramarna för förfarandet som, genom att den gränsöverskridande bankverksamheten utvecklas och då i synnerhet i samband med den elektroniska handeln, är dömd att snabbt bli föråldrad. Ju mer dessa verksamheter sker utan att parterna förflyttar sig, desto mindre kommer anmälningsförfarandet att komma till användning. Kommissionen kommer kanske att överväga ett förslag om att förfarandet avskaffas inom ramen för det fria tillhandahållandet av tjänster. 5 Se den andra delen av detta meddelande. 8

9 B. FRIHET ATT TILLHANDAHÅLLA TJÄNSTER OCH ETABLERINGSRÄTTEN 1. FRIHET ATT TILLHANDAHÅLLA TJÄNSTER a) Den tillfälliga karaktären Fördraget föreskriver i artikel 60 tredje stycket att den som tillhandahåller en tjänst i detta syfte "tillfälligt" får utöva sin verksamhet i det land där tjänsten tillhandahålls. Domstolen fastslog i en dom av den 30 november , att den tjänstens tillfälliga art som anges i artikeln: "...skall avgöras utifrån en bedömning av tillhandahållandets varaktighet, hur ofta det äger rum, dess regelbundenhet och dess kontinuitet." På grundval av denna rättspraxis anser kommissionen att man, om en bankverksamhet bedrivs i ett land antingen varaktigt, ofta, regelbundet eller fortlöpande av ett kreditinstitut som åberopar friheten att tillhandahålla tjänster, kan fråga sig om detta kreditinstitut kan anses arbeta på ett tillfälligt sätt i fördragets mening. Man skulle också kunna fråga sig om kreditinstitutet inte försöker att undandra sig de regler som gäller för etablerade företag genom att otillbörligen åberopa friheten att tillhandahålla tjänster. b) Förbudet mot kringgående Domstolen har gett medlemsstaterna rätten att vidta åtgärder för att hindra att den frihet att tillhandahålla tjänster som garanteras i artikel 59 i fördraget missbrukas av tjänsteleverantörer vars verksamhet helt eller huvudsakligen är riktad mot ett lands territorium men som etablerat sig i ett annat land i syfte att kringgå de fackliga regler som skulle vara tillämpliga för verksamheten om de varit etablerade i landet där de bedriver hela eller huvudsakligen sin verksamhet 7. Domstolen tillägger att ett sådant kringgående kan falla under fördragets kapitel om etableringsrätt och inte under kapitlet om tillhandahållande av tjänster. Kommissionen anser att det inte kan betraktas som "kringgående" när ett kreditinstitut ofta anlitas på sitt eget territorium av konsumenter som bor i en annan medlemsstat. 2. ETABLERINGSRÄTTEN Om ett företag är permanent etablerad i den medlemsstat där den tillhandahåller tjänster omfattas det i princip av fördragets bestämmelser om etableringsrätt 8. Domstolen fastslog att "en medborgare i en medlemsstat som på ett varaktigt och kontinuerligt sätt bedriver näringsverksamhet i en annan medlemsstat där han från ett affärsställe vänder sig till 6 Dom av den i mål C-55/94, Gebhard, REG 1995, s. I EG-domstolen, dom av den , i mål 205/84 kommissionen mot Tyskland, Rec. 1986, s. 3755; dom av den i mål 33-74, Van Binsbergen, Rec. 1974, s. 1299; dom av den i mål C-148/91, Veronica, Rec. 1993, s. I-487; dom av den i mål C-23/93, TV 10, Rec. 1994, s. I Se fotnot 7. 9

10 bland annat denna stats medborgare, omfattas av bestämmelserna i kapitlet om etableringsrätt och inte i kapitlet om tjänster." 9 I samma dom slår domstolen också fast att en tjänsteleverantör som omfattas av friheten att tillhandahålla tjänster kan utnyttja den infrastruktur i värdlandet som behövs för att utföra tjänsten utan att det omfattas av etableringsrätten. Utifrån denna rättspraxis skulle en anställd vid ett kreditinstitut som arbetar tillfälligt i en annan medlemsstat med ett begränsat och specifikt uppdrag med en redan existerande kundkrets alltså kunna utnyttja den infrastruktur han behöver för att utföra uppdraget utan att banken anses etablerad i gemenskapsrättens mening. Om han däremot skulle gå utöver ramen för det specifika uppdraget genom att ta tillfället i akt för att erbjuda värdlandets medborgare banktjänster på ett sätt som motsvarar en filials verksamhet skulle banken kunna komma att omfattas av etableringsrätten. 3. GRÅZONEN Gränsen mellan de två begreppen tillhandahållande av tjänster och etablering är inte alltid lätt att dra, särskilt om man, såsom domstolens rättspraxis visar, under vissa förhållanden kan anses omfattas av friheten att tillhandahålla tjänster även när man i den medlemsstaten har en viss tillgång till infrastrukturen. Vissa situationer är särskilt svåra att klassificera. Det gäller särskilt när oberoende mellanmän används, samt elektronisk anläggning som utför bankverksamhet. a) Oberoende mellanmän Problemet består i att avgöra i vilken utsträckning ett kreditinstitut som anlitar en oberoende mellanman etablerad i en annan medlemsstat kan anses bedriva permanent verksamhet i den medlemsstaten. Här avses mellanmän som tillför affärsverksamhet men som inte själva är kreditinstitut eller investeringsföretag och som inte agerar för egen räkning. I sin dom i målet Kommissionen mot Tyskland av den 4 december uttalade domstolen "...att ett försäkringsbolag från en annan medlemsstat som är stadigvarande etablerat i den ifrågavarande medlemsstaten omfattas av fördragets bestämmelser om etableringsrätt även om etableringen inte är i form av en filial eller en agentur, utan genom ett kontor under ledning av företagets egen personal eller genom en oberoende person som permanent är befullmäktigad att agera på företagets vägnar på samma sätt som en agentur." 9 Se fotnot Se fotnot 7; ej officiell översättning. 10

11 Domstolen har alltså uttalat att ett företag som har en stadigvarande mellanman i en annan medlemsstat därmed inte längre omfattas av reglerna om frihet att tillhandahålla tjänster utan istället omfattas av etableringsrätten. Kommissionen föreslår därför följande tolkningar. Mellanmän och frihet att tillhandahålla tjänster Enligt kommissionen skall en bank som anlitar en mellanman för att tillfälligt utföra en banktjänst i en annan medlemsstat förhandsanmäla detta enligt artikel 20 i andra direktivet. Kommissionen anser att om en bank stadigvarande i ett visst land har oberoende mellanmän vars uppgift begränsar sig till att för bankens räkning uppsöka kunder kan banken inte nödvändigtvis anses ha för avsikt att bedriva verksamhet enligt artikel 20 i andra bankdirektivet i detta land. Därför behövs inte någon underrättelse. Däremot kan under vissa förhållanden, som fastställs nedan, en bank som i en medlemsstat har en eller flera mellanmän som stadigvarande är etablerade omfattas av etableringsrätten. Mellanmän och etableringsrätt I sin dom i målet De Bloos av den 6 oktober konstaterar domstolen att "...ett av de väsentliga kännetecknen för en filial eller en agentur är att de står under moderbolagets ledning och kontroll". Domstolen drar slutsatsen att en agent med ensamrätt som inte står under ett företags ledning och kontroll inte är att betrakta som filial, agentur eller etableringsställe. I sin dom i målet Blanckaert et Willems av den 18 mars fastslog domstolen att "...en oberoende handelsagent (mellanman), oberoende i den meningen att han i kraft av sin rättsliga ställning fritt kan organisera huvuddelen av sin verksamhet och den arbetstid han väljer att ägna åt företag han frivilligt företräder, som av dessa företag inte kan förbjudas att samtidigt företräda flera konkurrerande företag inom samma produktions- eller handelssektor och som enbart vidarebefordrar beställningarna till moderföretaget utan att delta i verkställandet eller genomförandet av dem, företer inte kännetecknen för filial, agentur eller annan liknande verksamhet..." Ännu tydligare är domen i målet Somafer av den 22 november , i vilken domstolen slår fast att 11 Mål 14/76, Rec. 1976, s. 1497; ej officiell översättning. 12 Mål 139/80, Rec. 1981, s. 819; ej officiell översättning. 11

12 "...begreppen filial, agentur eller liknande verksamhet innefattar ett affärsställe som utåt varaktigt uppträder som representant för moderbolaget, med en ledning och materiellt utrustat så att det kan sluta avtal med tredje man, på ett sådant sätt att tredje man vet att en eventuell rättslig förbindelse upprättas med moderbolaget vars huvudkontor ligger utomlands, men att han inte behöver vända sig direkt till moderbolaget utan kan ingå affärsuppgörelser med det affärsställe som representationen utgör." Med utgångspunkt i denna rättspraxis anser kommissionen att de tre angivna kriterierna måste föreligga för att en bank som anlitar en mellanman därigenom skulle kunna omfattas av etableringsrätten: Mellanmannen måste ha en permanent fullmakt. Mellanmannen måste vara underkastad det av honom företrädda kreditinstitutets ledning och kontroll. För att kontrollera om detta kriterium är uppfyllt kan man undersöka om mellanmannen fritt kan inrätta sin verksamhet och den arbetstid han väljer att ägna åt företaget. Slutligen skall det också beaktas om mellanmannen kan företräda flera företag som konkurrerar beträffande den berörda tjänsten, eller om han genom ett avtal om ensamrätt bara kan företräda ett kreditinstitut. Mellanmannen skall kunna binda kreditinstitutet. Ett kreditinstitut kan bindas genom en mellanman även om mellanmannen inte själv kan underteckna avtal. Om mellanmannen t.ex. kan lämna ett fullständigt anbud i kreditinstitutets namn, men kreditinstitutet själv behåller befogenheten att underteckna avtalet, kan kriteriet om bindande ändå vara uppfyllt. Om kreditinstitutet kan förkasta det förslag som mellanmannen lämnat och som kunden undertecknat är kriteriet för behörighet att binda inte uppfyllt. För att kunna avgöra om de tre kriterierna föreligger krävs en noggrann undersökning av varje enskilt fall. Det faktum att mellanmannen kan verka till att banken kommer att omfattas av etableringsrätten betyder inte att mellanmannen själv är att betrakta som en filial. Enligt andra bankdirektivet är en filial "ett driftsställe som utgör en legalt beroende del av ett kreditinstitut". Mellanmannen antas således vara självständig och kan inte utgöra en del av ett kreditinstitut. Mellanmännen är normalt etablerade i företagsform och är därmed självständiga juridiska personer. Det skall slutligen påpekas att när en banks tjänster marknadsförs i en annan medlemsstat med en annan bank som mellanman behövs det logiskt sett inte någon underrättelse. Det faktum att banken som agerar mellanman själv är underkastad den kontroll som dess hemland utövar bör vara en tillräcklig garanti för att hemlandet inte behöver informeras i form av underrättelse. Om ombudsbanken agerar för egen räkning behövs inte någon underrättelse eftersom det då inte är tal om gränsöverskridande frihet att tillhandahålla tjänster. 13 Mål 33/78, Rec. 1978, s. 2183; ej officiell översättning. Se vidare domen av den i målet C-439/93, Lloyd's Register of Shipping/Société Campenon Bernard, REG 1995, s. I

13 b) Elektroniska anläggningar Här åsyftas fast installerad elektronisk anläggning av typen bankomat som kan utföra sådan bankverksamhet som anges i bilagan till andra bankdirektivet 14. Sådan anläggning kan omfattas av etableringsrätten om den uppfyller de kriterier som har ställts upp av EG-domstolen (se ovan). För att en sådan anläggning skall kunna jämställas med en filial eller liknande verksamhet krävs alltså att den har en ledning, vilket definitionsmässigt kan tyckas omöjligt utom för det fall att domstolen medger att detta begrepp inte uteslutande avser en mänsklig ledning utan också kan avse en elektronisk ledning. I alla händelser tycks det osannolikt att en sådan anläggning utgör ett kreditinstituts enda affärsställe i en medlemsstat. En sådan anläggning är förmodligen ansluten till en filial eller en agentur i samma land, och har då inte någon egen ledning utan hör under den verksamhetens ledning. Om den elektroniska anläggningen trots allt är kreditinstitutets enda etablering i en medlemsstat anser kommissionen att den kan likställas med tillhandahållande av en tjänst i den medlemsstaten. Att det i värdlandet finns en person eller ett företag vars enda uppgift är att utföra underhåll på maskinen, se till att den är försedd med nödvändig materiel och ta hand om eventuella tekniska problem för användarna kan inte jämställas med en filial eller liknande verksamhet och innebär inte att kreditinstitutet inte längre skulle omfattas av reglerna för friheten att tillhandahålla tjänster. Kommissionen anser dock att teknikutvecklingen i framtiden kan komma att föranleda kommissionen att ändra sin ståndpunkt. Om denna utveckling skulle göra det möjligt för ett kreditinstitut att i ett land enbart ha en elektronisk anläggning som fyller en filials funktion och fattar verkliga beslut och på så sätt gör att kunden inte alls behöver vända sig till moderföretaget, kan det bli nödvändigt för kommissionen att överväga att införa lämpliga gemenskapsrättsliga regler. De nuvarande reglerna utgår i från att en filial har en personal (verksamhetsplanen måste till exempel ange namnen på filialens ledning) och det är därför inte möjligt att med nuvarande regler jämställa en sådan anläggning med en filial. 4. SAMTIDIGT UTÖVANDE AV BÅDE FRIHETEN ATT TILLHANDAHÅLLA TJÄNSTER OCH ETABLERINGSRÄTTEN Kommissionen anser att det varken i fördraget, i direktiven eller i rättspraxis finns något som hindrar att ett kreditinstitut samtidigt och i samma land utövar sin verksamhet både som ett led i fritt tillhandahållande av tjänster och genom en etablerad verksamhet (filial eller ett dotterbolag), även om det rör sig om samma verksamhet. Verksamheten måste dock klart kunna hänföras till någon av de två formerna för utövande. Detta är viktigt ur skattesynpunkt och ur rättslig synpunkt 15 eftersom det 14 Däremot avses inte fristående flyttbar datorutrustning som kan leverera eller ta emot banktjänster på distans genom till exempel Internet. 13

14 bör undvikas att ett kreditinstitut på ett "konstlat" sätt kan uppnå att en verksamhet omfattas av reglerna för frihet att tillhandahålla tjänster för att på så sätt kringgå de rättsregler och den skattelagstiftning som skulle vara tillämplig om verksamheten skulle anses bedrivas genom en filial eller annan verksamhetsform VÄRDLANDETS KONTROLL AV VILLKOREN FÖR VERKSAMHETSTILLSTÅNDET Kommissionen tolkar EG-domstolens aktuella praxis 17 så att ett värdland inte kan kontrollera att ett kreditinstitut, som avser att bedriva verksamhet i landet som ett led i friheten att tillhandahålla tjänster eller via en filial, följer de harmoniserade villkor under vilka hemlandet har utfärdat det gemenskapstäckande verksamhetstillståndet. Denna kontroll kan endast utföras av hemlandet, och eftersom hemlandet utfärdat tillståndet kan det inte ifrågasättas av värdlandet. Om värdlandet har anledning att misstänka att villkoren inte följs kan det agera enligt artikel 170 i fördraget eller begära att kommissionen inleder ett underlåtelseförfarande enligt artikel 169 i fördraget. 6. ÖVRIGT Kommissionen anser att det med all sannolikhet skulle vara i strid med gemenskapsrätten att en medlemsstat tvingar ett kreditinstitut, som under en viss period tillämpat friheten att tillhandahålla tjänster i landet, att etablera sig där för att få fortsätta att bedriva verksamhet. Kommissionen anser även att en filial kan utöva friheten att tillhandahålla tjänster gentemot en tredje medlemsstat. I sådant fall måste underrättelsen (enligt artikel 20) till den tredje medlemsstaten göras av filialens hemland (givetvis under förutsättning att kraven för underrättelse i övrigt är uppfyllda). C. INLEDANDE AV TILLHANDAHÅLLANDE AV TJÄNSTER Tolkningsproblemet gäller artikel 20.2 i andra bankdirektivet med följande lydelse: "Hemlandets behöriga myndigheter skall inom en månad från det att underrättelse enligt punkt 1 mottagits, översända underrättelsen till värdlandets behöriga myndigheter." Förfarandet som föregår utövandet av friheten att tillhandahålla tjänster skiljer sig alltså från det förfarande som tillämpas vid etableringen av en filial på så sätt att en filial enligt artikel 19.5 för att få börja sin verksamhet antingen måste erhålla en underrättelse från den behöriga myndigheten i värdlandet eller avvakta att en frist på två månader löper ut utan att någon underrättelse erhållits. 15 Till exempel vikten av att kunna avgöra vilket lands regler som gäller för inlåningsskyddet. 16 Se fotnot Se EG-domstolens dom av den 10 september 1996 i ett liknande ärende i målet C-11/95, kommissionen mot Belgien REG 1996, s. I Domstolen ansåg att mottagarlandet inte är behörigt att kontrollera tillämpningen av sändarlandets lag om TV-utsändningar eller huruvida bestämmelserna i rådets direktiv 89/552/EEG ("TV utan gränser") följs, EGT nr L 298, , s

15 Detta trepartsförhållande föreskrivs inte i bestämmelserna för frihet att tillhandahålla tjänster där ett mera flexibelt system gäller som den europeiske lagstiftaren medvetet har skapat för att inte skapa hinder som inte fanns enligt det tidigare systemet. Ett kreditinstitut bör därför kunna inleda sin verksamhet som ett led i det fria tillhandahållandet av tjänster så snart kreditinstitutet har underrättat sin kontrollmyndighet om sin avsikt. Kontrollmyndigheten har enligt artikel 20.2 en månad på sig att översända denna underrättelse till värdlandets kontrollmyndighet. Slutligen anser kommissionen att det innebär en överträdelse av bestämmelserna i andra bankdirektivet om ett värdland kräver att få avsända mottagningsbevis för underrättelsen från hemlandet (enligt förfarandet för etablering av filial) innan tjänsteverksamheten får inledas. ANDRA DELEN: BEGREPPET "DET ALLMÄNNAS BÄSTA" I ANDRA BANKDIREKTIVET I denna andra avdelning behandlas i tur och ordning frågan om meddelande om bestämmelserna om det allmännas bästa (A), svårigheterna förknippade med tillämpningen av bestämmelserna om det allmännas bästa (B) och sambanden mellan det allmännas bästa och den internationella privaträtten (C). A. MEDDELANDE OM REGLERNA TILL SKYDD FÖR DET ALLMÄNNAS BÄSTA Kommissionen anser att det är svårt att ur ordalydelsen i artikel 19.4 i andra bankdirektivet dra slutsatsen att värdlandet har en skyldighet att till ett kreditinstitut som vill etablera en filial i landet meddela de regler som gäller till skydd för det allmännas bästa. Formuleringen "om så erfordras" antyder att medlemsstaterna kan göra en egen bedömning i frågan. Kommissionen anser dock att ligger i andra bankdirektivets anda att ett kreditinstitut, som genom sin kontrollmyndighet har meddelat att man vill etablera en filial och som därför vill informera sig om gällande regler till skydd för det allmännas bästa i värdlandet, bör kunna få de begärda upplysningarna av värdlandet. Om medlemsstaten tillmötesgår begäran från kreditinstitutet är den enligt kommissionens åsikt bara skyldig att se till att kreditinstitutet får tillgång till informationen, och bör inte ha något ansvar att se till att kreditinstitutet tillgodogör sig den. Medlemsstaten har alltså ingen skyldighet att översända hela sin lagstiftning om skydd för det allmännas bästa utan bara de lagar som rör bankverksamheten. Även bestämmelser som inte kommit kreditinstitutet tillhanda kan tillämpas fullt ut mot kreditinstitutet eftersom det inte kan hävdas att rättsregler inte är tillämpliga på grund av att någon administrativ formalitet inte iakttagits. Kommissionen medger att den omständigheten att värdlandet inte har någon skyldighet att översända de gällande reglerna om skydd för det allmännas bästa kan utgöra ett hinder för utövandet av etableringsrätten. Hur skall ett kreditinstitut kunna känna till vilka regler som gäller om en medlemsstat vägrar att meddela dem? Denna situation 15

16 har dessutom nästan samstämmigt beklagats vid de samråd som kommissionen nyligen haft med bankvärlden. Kommissionen kommer att vidta lämpliga åtgärder för att avhjälpa denna situation. B. TILLÄMPNINGEN AV REGLERNA OM SKYDD FÖR DET ALLMÄNNAS BÄSTA Huvudsyftet med andra bankdirektivet är att göra det möjligt för kreditinstitut som är auktoriserade i en medlemsstat att i hela unionen tillhandahålla samtliga eller en del av de bankverksamheter som anges i bilagan, antingen genom etableringen av en filial eller genom friheten att tillhandahålla tjänster, under förutsättning att verksamheterna omfattas av auktorisationen (artikel 18). Gemenskapsrätten har dock inte harmoniserats i fråga om innehållet i bankverksamheter med några få undantag som till exempel vissa företeelser beträffande konsumtionskrediter 18. Det är därför troligt att ett kreditinstitut som vill bedriva sina verksamheter i en annan medlemsstat möter olika regler både för själva banktjänsten och för marknadsföringen. Som exempel kan nämnas skillnaderna i nationell lagstiftning för lån. 16:e stycket i ingressen till andra bankdirektivet, beaktandemeningarna oräknade, föreskriver följande: "Medlemsstaterna skall svara för att inga hinder föreligger för att verksamhet, som är föremål för ömsesidigt erkännande, kan bedrivas på samma sätt som i hemlandet, förutsatt att sådan verksamhet inte står i strid med värdlandets föreskrifter till skydd för det allmännas bästa." Det bör här påpekas att övervägandena i ingressen till ett direktiv är av rättsligt värde såsom tolkningshjälp och ger läsaren information om gemenskapslagstiftarens avsikter 19. Kommissionen anser att ett kreditinstitut som arbetar inom ramen för det ömsesidiga erkännandet följaktligen inte bör kunna tvingas att anpassa sina tjänster till värdlandets bestämmelser utom dem som gäller skydd för det allmännas bästa, oavsett om kreditinstitutet bedriver sin verksamhet genom en filial eller vid fritt tillhandahållande av tjänster. Denna inställning har dessutom bekräftats av EG-domstolen som har slagit fast att endast regler till skydd för allmänintresset kan begränsa eller hindra utövandet av de 18 Direktiv 87/102/EEG av den , EGT nr L 42, , s. 48; direktiv nr 90/88/EEG av den , EGT nr L 61, , s Se särskilt domen av den i mål 76/72, Michel, Rec. 1973, s

17 två grundläggande friheter som friheten att tillhandahålla tjänster 20 etableringsrätten 21 utgör. och Ett kreditinstitut bör därför ha rätt att vända sig till domstol eller myndighet, eller klaga hos kommissionen, för att få prövat om en nationell rättsregel som åberopas mot kreditinstitutet är förenlig med gemenskapsrätten. Andra bankdirektivet innehåller dock inte någon definition av begreppet "det allmännas bästa". Anledningen är att skyddsnivån för det allmännas bästa, på de områden som inte harmoniserats, beror på medlemsstaternas bedömning, och kan variera avsevärt från land till land beroende på nationella traditioner och målsättningar. I direktivet anges inte heller närmare inom vilka gränser och under vilka omständigheter värdlandet kan kräva att ett kreditinstitut med hemvist inom gemenskapen skall följa gällande bestämmelser till skydd för det allmännas bästa. Man får därför utgå från domstolens rättspraxis på området. 1. Avgränsning av det allmännas bästa EG-domstolen har skapat detta begrepp. Domstolen har regelbundet uttalat att "Med hänsyn till vissa tjänsters speciella karaktär kan särskilda krav på tjänsteleverantören, som har sin grund i tillämpningen av fackliga regler och som kan motiveras med skyddet för det allmännas bästa, inte anses som oförenliga med fördraget (...)." 22 Domstolen har emellertid aldrig givit någon definition av begreppet "det allmännas bästa", och den vill att begreppet ska kunna fortsätta att utvecklas. Domstolen har i enskilda fall tagit ställning till om en viss nationell bestämmelse kan motiveras med att den gäller oeftergivliga mål till skydd för det allmännas bästa, och har utarbetat en bedömningsmodell som skall användas för att avgöra om en sådan bestämmelse kan åberopas mot en ekonomisk verksamhet hemmahörande i en annan medlemsstat och som arbetar i den förstnämnda medlemsstaten inom ramen för fördragets grundläggande friheter. Domstolen har dock gjort en viktig precisering i fråga om vilka bestämmelser som kan motiveras med att de gäller oeftergivliga mål till skydd för det allmännas bästa. Den har sålunda konsekvent fastslagit att en förutsättning är att sådana bestämmelser inte redan varit föremål för harmoniseringsåtgärder på gemenskapsnivå Dom av den i mål C-76/90, Säger, Rec. 1991, s. I Se analysen i kommissionens tolkningsmeddelande om den fria rörligheten över gränserna för tjänster, EGT nr C 334, , s Dom av den , Gebhard, se fotnot 6. Se även dom av den i mål C-19/92, Kraus, Rec. 1993, s. I Dom av den i förenade mål 110 och 111/78, Van Wesemael, Rec. 1979, s. 35; ej officiell översättning. 23 Dom av den i mål 52/79, Debauve, Rec. 1980, s. 833; dom av den , se fotnot 7: dom av den i mål C-353/89, Mediawet, Rec. 1991, s. I

18 Domstolen har i en rad domar efterhand preciserat vilka olika områden som kan betraktas som det allmännas bästa. De nationella reglerna på dessa områden kan alltså fortfarande under vissa omständigheter (se nedan) åberopas mot en europeisk ekonomisk verksamhet. Domstolen har hittills medgett att följande mål kan anses vara oeftergivliga med hänsyn till det allmännas bästa 24 : Skydd för tjänstemottagaren 25, arbetarskydd 26 inbegripet socialt skydd 27, konsumentskydd 28, bevarandet av anseendet hos den nationella finansmarknaden 29, bedrägeriprevention 30, den samhälleliga ordningen 31, skydd för immateriella rättigheter 32, kulturpolitik 33, bevarande av kulturarvet och det nationella konstarvet 34, skattemässig enhetlighet 35, trafiksäkerhet 36, borgenärsskydd 37 och skydd för den goda förvaltningen av rättsväsendet 38. Denna förteckning är "öppen" eftersom domstolen förbehåller sig rätten att utveckla den. De flesta av dessa områden kan ha betydelse för bankverksamhet. Så kan till exempel en nationell bestämmelse till skydd för konsumenter av banktjänster, om den inte rör ett område som varit föremål för harmonisering, åberopas till skydd för det allmännas bästa av en medlemsstat gentemot ett gemenskapskreditinstitut inom ramen för det ömsesidiga erkännandet. För att en sådan bestämmelse skall kunna göras gällande måste vissa ytterligare villkor vara uppfyllda. 2. Förutsättningar för åberopande av det allmännas bästa Domstolen har i sin rättspraxis slagit fast följande: "De nationella villkor som kan hindra eller göra det mindre attraktivt att utöva de grundläggande friheter som garanteras i fördraget skall uppfylla fyra förutsättningar. De skall vara tillämpliga på ett icke-diskriminerande sätt, de skall framstå som motiverade med hänsyn till ett trängande allmänintresse, de skall vara ägnade att 24 Till denna förteckning bör läggas bestämmelserna i artikel 56, dvs. allmän ordning, allmän säkerhet och allmän hälsa. Förmodligen kan också de "oeftergivliga krav" som domstolen erkänt i sin praxis beträffande den fria rörligheten för varor (miljöskydd, god affärssed) kunna åberopas på tjänsteområdet. 25 Dom av den i förenade mål 110/78 och 111/78, Van Wesemael, se fotnot Dom av den i mål 279/80, Webb, Rec. 1981, s Dom av den i mål C-272/94, Guiot, REG 1996, s. I Dom av den , kommissionen mot Tyskland, se fotnot Dom av den i mål C-384/93, Alpine Investments BV, REG 1995, s. I Dom av den i mål C-275/92, Schindler, Rec. 1994, s. I Ibid. 32 Dom av den i mål 62/79, Coditel, Rec. 1980, s Dom av den , Mediawet, se fotnot Dom av den i mål C-180/89, kommissionen mot Italien, Rec. 1991, s Dom av den i mål C-204/90, Bachmann, Rec. 1992, s Dom av den i mål C-55/93, van Schaik, Rec. 1994, s. I Dom av den i mål C-3/95, Reisebüro Broede, ännu ej offentliggjord. 38 Ibid. 18

19 säkerställa förverkligandet av den målsättning som eftersträvas genom dem och de skall inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå denna målsättning." 39 Domstolen har också regelbundet slagit fast att för att en bestämmelse om skydd för det allmännas bästa skall kunna åberopas får "detta allmänintresse inte redan vara säkerställt genom de regler som tjänsteleverantören är underkastad i den medlemsstat där han är etablerad." Tillämpning av bedömningsgrunderna Ett kreditinstitut som råkar ut för att ett värdland kräver att det skall underkasta sig en nationell bestämmelse som inte har varit föremål för harmonisering på gemenskapsnivå och som enligt kreditinstitutet utgör en begränsning av den fria rörligheten för tjänster kan ifrågasätta tillämpningen av bestämmelsen om det anser att den inte uppfyller de sex krav som beskrivits ovan. Den skall vara icke-diskriminerande, den skall inte ha varit föremål för harmoniseringsåtgärder, det skall finnas ett oeftergivligt mål till skydd för det allmännas bästa, det skall inte finnas någon överlappning med liknande bestämmelser och den skall vara nödvändig och proportionerlig. En sådan restriktion kan gälla tjänsten eller de omständigheter under vilka den erbjuds, som till exempel marknadsföring av tjänsten 41. Ett kreditinstitut som vill ifrågasätta en nationell bestämmelse som det anser utgör en oberättigad begränsning (till exempel genom att föreskriva att varje avtal skall innehålla en viss bestämmelse som är okänd eller enbart förekommer i annan form i hemlandet) får vända sig till domstol eller informera kommissionen, till exempel genom att anföra klagomål. I praktiken har kreditinstitutet flera alternativ: Kreditinstitutet kan undvika potentiella konflikter genom att helt och hållet anpassa sin verksamhet till värdlandets bestämmelser. Om kreditinstitutet erbjuder banktjänster som inte helt stämmer överens med värdlandets tvingande bestämmelser kommer det sannolikt att beivras av nationella myndigheter eller kunder. Kreditinstitutet skall då inför domstol eller nationell myndighet ange vilka gemenskapsrättsliga skäl man har för att anse att den bestämmelse som medlemsstaten vill tillämpa inte uppfyller de villkor EGdomstolen uppställt. Den nationella domstolen tar ställning till parternas argumentering och kan begära förhandsavgörande från EG-domstolen enligt artikel 177 i fördraget. Kreditinstitutet kan när som helst informera kommissionen som, om den anser att begränsningen är ogrundad, kan inleda förfarande enligt artikel 169 mot 39 Dom i målet Gebhard, se fotnot Dom i målet Säger, se fotnot 20; ej officiell översättning. 41 I artikel i andra bankdirektivet sägs följande: "Denna artikel skall ej till någon del hindra kreditinstitut med huvudkontor i en annan medlemsstat från att marknadsföra sina tjänster med anlitande av alla tillgängliga media i värdlandet, detta i överensstämmelse med bestämmelser om formen och innehållet i sådan reklam vilka antagits i det allmännas intresse." 19

20 medlemsstaten. Kommissionen måste då visa att underlåtelse förekommit 42. EGdomstolen avgör i sista hand om den nationella bestämmelsen uppfyller kraven eller inte i bedömningen för skydd för det allmännas bästa. Här följer exempel på hur kommissionen eller en domare kan tillämpa de sex kraven i praktiken. Är bestämmelsen diskriminerande? Enligt fast rättspraxis har domstolen definierat diskriminering som "...när skilda regler tillämpas på jämförbara fall eller när samma regel tillämpas på skilda fall..." 43. Kommissionen anser därför att det är diskriminering om en medlemsstat kräver att ett kreditinstitut hemmahörande i gemenskapen ska följa bestämmelser som inte tillämpas eller som tillämpas på ett lindrigare sätt på kreditinstituten i det egna landet. Om begränsningen är diskriminerande kan den enligt domstolens rättspraxis bara anses berättigad om den grundar sig på de skäl som anges i artikel 56 i fördraget (allmän ordning, allmän säkerhet och allmän hälsa) 44 och proportionalitetsprincipen respekteras. Begreppet "allmän ordning" skall enligt domstolen tolkas mycket restriktivt. Domstolen har ständigt slagit fast att mål av ekonomisk art inte kan anses omfattas av allmän ordning enligt artikel 56 i fördraget 45. Enligt domstolen "förutsätter en nationell myndighets hänvisning till begreppet allmän ordning under alla omständigheter att det, utöver den kränkning av den sociala ordningen som varje lagöverträdelse utgör, finns ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot mot något av samhällets grundläggande intressen." 46 Det är svårt att tänka sig att någon bestämmelse på bankområdet skulle uppfylla villkoret om ett allvarligt hot mot samhället. Man kan alltså utgå ifrån att diskriminerande bestämmelser på bankområdet svårligen kan rättfärdigas. Gäller bestämmelsen ett område som varit föremål för harmonisering? Kommissionen anser att harmoniseringsdirektiven fastställer miniminivån för skyddet för det allmännas bästa på gemenskapsnivå. Detta innebär, enligt kommissionens uppfattning, att en medlemsstat, under åberopande av skyddet för det allmännas bästa, inte kan ålägga ett gemenskapskreditinstitut, som verkar inom dess territorium inom ramen för det ömsesidiga erkännandet, regler som är strängare än dem som föreskrivs i direktiven. 42 Dom av den i mål C-157/91, kommissionen mot Nederländerna, Rec. 1992, s. I Senast i dom av den i mål C-107/94, Asscher, REG 1996, s. I Senast i dom av den i mål C-17/92, Federación de Distribuidores Cinematográficos, Rec. 1993, s. I Dom av den i mål 352/85, Bond van Adverteerders, Rec. 1988, s Dom av den i mål 30/77, Bouchereau, Rec. 1977, s. 1999; ej officiell översättning. 20

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster; SFS 2002:562 Utkom från trycket den 14 juni 2002 utfärdad den 6 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

I enlighet med bolagslagstiftningen och användningen i AEO-riktlinjerna gäller följande definitioner:

I enlighet med bolagslagstiftningen och användningen i AEO-riktlinjerna gäller följande definitioner: Bilaga 1 Riktlinjer om villkor för erkännande av status som godkänd ekonomisk aktör (AEO) och det förfarande som ska tillämpas i fråga om multinationella och stora företag 1. Rättsligt meddelande I dessa

Läs mer

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5)

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5) 1 (5) Prop. 2008/09:187 Förslag till lag om tjänster på den inre marknaden Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelse 1 Denna lag innehåller allmänna bestämmelser avseende tjänster som omfattas

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse; SFS 2013:455 Utkom från trycket den 12 juni 2013 utfärdad den 30 maj 2013. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 08.06.2006 KOM(2006) 280 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

Rådets direktiv 86/653/EEG av den 18 december 1986 om samordning av medlemsstaternas lagar rörande självständiga handelsagenter

Rådets direktiv 86/653/EEG av den 18 december 1986 om samordning av medlemsstaternas lagar rörande självständiga handelsagenter Rådets direktiv 86/653/EEG av den 18 december 1986 om samordning av medlemsstaternas lagar rörande självständiga handelsagenter Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 382, 31/12/1986 s. 0017-0021

Läs mer

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU NEA seminarium 6 mars 2007 Mats Holmlund 08-440 41 59 1 Momslagen och EG-rätten Mervärdesskattelagen 1968/1994 Sjätte mervärdesskattedirektivet - 1967

Läs mer

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården Sjukhusläkaren.se, Christer Bark, skriver i sin artikel Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården http://www.sjukhuslakaren.se/2011/12/07/forsakringskassan-andrar-riktlinjer-for-eu-varden/

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 26.11.2007 KOM(2007) 752 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att fortsätta att tillämpa en åtgärd som avviker från

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.1.2015 C(2015) 361 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015 om ändring av delegerad förordning (EU) nr 241/2014 om komplettering av Europaparlamentets

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 18 februari 2014 (OR. en) 17612/1/13 REV 1. Interinstitutionellt ärende: 2005/0214 (COD)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 18 februari 2014 (OR. en) 17612/1/13 REV 1. Interinstitutionellt ärende: 2005/0214 (COD) EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 18 februari 2014 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2005/0214 (COD) 17612/1/13 REV 1 SOC 1032 PENS 5 ECOFIN 1139 CODEC 2912 PARLNAT 328 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

FÖRORDNINGAR. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel. (kodifierad version)

FÖRORDNINGAR. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel. (kodifierad version) 16.6.2009 Europeiska unionens officiella tidning L 152/1 I (Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras) FÖRORDNINGAR EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning nr 1285/2007, ingiven av Giovanni Maria Turra, (italiensk medborgare), för Società

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 december 2010 KLAGANDE AA Ombud: Chefjurist Pär Cronhult Jur. kand. Micha Velasco Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Årjängs kommun Box 906 672 29

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien)

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Vladimir Bastidas Venegas Doktorand, SU Fakta Direktiv 2004/113 om likabehandling av män

Läs mer

Förslag till RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III till den tekniska utvecklingen

Förslag till RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III till den tekniska utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.6.2011 KOM(2011) 377 slutlig 2011/0164 (NLE) Förslag till RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 januari 2002 ARBETSDOKUMENT om kommissionens förslag till rådets förordning om domstols

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL UTKAST Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utövning av veterinäryrket PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen Utöver

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION GRÖNBOK. Arv och testamente {SEK(2005) 270} (framlagt av kommissionen)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION GRÖNBOK. Arv och testamente {SEK(2005) 270} (framlagt av kommissionen) EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 01.03.2005 KOM(2005) 65 slutlig GRÖNBOK Arv och testamente {SEK(2005) 270} (framlagt av kommissionen) SV SV 1. INLEDNING Genom denna grönbok inleds ett

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2000L0079 SV 01.12.2000 000.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DIREKTIV 2000/79/EG av den 27 november 2000 om genomförande

Läs mer

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORAT XV Inre marknad och finansiella tjänster Fri rörlighet för informationstjänster. Bolagsrätt och finansiell information. Fri rörlighet för information, datasäkerhet

Läs mer

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande.

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande. 2008-11-19 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter, S2 Christoffer Andersson Calafatis Telefon +46 8 405 12 30 Telefax +46 8 10 98 41 E-post christoffer.andersson-calafatis@finance.ministry.se

Läs mer

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883)

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883) SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 2 I denna lag avses med 1. revisor: en godkänd eller auktoriserad revisor, 2. godkänd revisor: en revisor som har godkänts enligt 4, 3. auktoriserad revisor: en

Läs mer

23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25

23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25 23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 284/2011 av den 22 mars 2011 om fastställande av särskilda villkor och närmare förfaranden för import av köksredskap

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. EU:s insolvensreglering Enligt

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2008/0142(COD) 18.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 Förslag till yttrande Harald Ettl (PE416.293v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.; SFS 2005:590 Utkom från trycket den 5 juli 2005 utfärdad den 22 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande.

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING "A - "A - EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.06.2004 KOM(2004) 440 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 2320/97 rörande införande av slutgiltiga antidumpningstullar

Läs mer

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA(BoS(13/164 SV Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA WesthafenTower Westhafenplatz 1 60327 Frankfurt Germany Phone: +49 69 951119(20 Fax: +49 69 951119(19 info@eiopa.europa.eu

Läs mer

Lydia Lundstedt, Stockholm universitet

Lydia Lundstedt, Stockholm universitet Lydia Lundstedt, Stockholm universitet C-145/10, Painer/Standard Verlag Österrikisk domstol Österrikisk svarande tidningar distribueras i Österrike Fyra tyska svaranden -tidningar distribueras i Fyra tyska

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 10.5.2012 2012/2037(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om genomförandet av direktiv 2008/48/EG om konsumentkreditavtal (2012/2037(INI))

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige; SFS Utkom från trycket den utfärdad den 8 december 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄR VERSION 2002/0222(COD) 21 november 2002 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

Genomförande av tjänstedirektivet

Genomförande av tjänstedirektivet NÄRINGSLIVSKONTORET 2008-11-21 Reviderad 2008-12-03 Ann-Charlotte Gjöthlén Näringslivschef 08-550 224 05 Ann-charlotte.gjothlen@sodertalje.se Kommunstyrelsen Genomförande av tjänstedirektivet KS 2008:75

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

585 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - Protokoll in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 5 PROTOKOLL

585 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - Protokoll in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 5 PROTOKOLL 585 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - Protokoll in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 5 PROTOKOLL OM ÄNDRING I AVTALET MELLAN REPUBLIKEN ÖSTERRIKE OCH KONUNGARIKET SVERIGE FÖR UNDVIKANDE

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 3.9.2002 KOM(2002) 464 slutlig 2001/0199 (COD) Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2000/13/EG när det gäller

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder; SFS 2015:397 Utkom från trycket den 26 juni 2015 utfärdad den 17 juni 2015. Enligt riksdagens

Läs mer

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 244) 1,

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 244) 1, P5_TA-PROV(2003)0446 Ansvarsförsäkring för motorfordon ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 72/166/EEG,

Läs mer

Elektronisk handel och försäkringar (Diskussionsunderlag för arbetsgruppen)

Elektronisk handel och försäkringar (Diskussionsunderlag för arbetsgruppen) EUROPEISKA KOMMISSIONEN GD Inre marknaden FINANSINSTITUT Försäkringar MARKT/2522/02 SV Rev. 1 Orig. EN Elektronisk handel och försäkringar (Diskussionsunderlag för arbetsgruppen) 1 I BAKGRUND 1. I direktivet

Läs mer

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120)

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120) 2006-08-16 REMISSVAR Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Amina Lundqvist 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Gränsöverskridande livssituationer i EU

Gränsöverskridande livssituationer i EU GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Gränsöverskridande livssituationer i EU En jämförande studie om civilståndshandlingar

Läs mer

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. SFS nr: 2005:590 Departement/myndighet: Näringsdepartementet Utfärdad: 2005-06-22 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna.

Läs mer

TARGET2- Suomen Pankki

TARGET2- Suomen Pankki REGLER OM AUTOMATISK KOLLATERALISERING I TARGET 2-SUOMEN PANKKI Definitioner automatisk kollateralisering: intradagskredit som en nationell centralbank i euroområdet beviljar i centralbankspengar till

Läs mer

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29)

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) 02318/09/SV WP167 Yttrande 8/2009 Om skydd av personuppgifter insamlade och behandlade av skattefria butiker

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««Utskottet för rättsliga frågor 2009 PRELIMINÄR VERSION 2004/0137(COD) 10.1.2005 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor till utskottet för medborgerliga

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

EG:s regler om statligt stöd

EG:s regler om statligt stöd EG:s regler om statligt stöd 1 Definition av statligt stöd Principerna 1 för statligt stöd till företag definieras i artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget. Fastän statliga stöd i princip är förbjudna kan

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13-05-2003 C(2003)1471fin Ärende: Statligt stöd N 591/2002 - Finland CIRR - system för finansiering av fartyg Herr Minister, (1) Efter att ha granskat de upplysningar

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

EUROPEISKT AVTAL OM EN FRIVILLIG UPPFÖRANDEKOD FÖR INFORMATION VID BOSTADSLÅN

EUROPEISKT AVTAL OM EN FRIVILLIG UPPFÖRANDEKOD FÖR INFORMATION VID BOSTADSLÅN EUROPEISKT AVTAL OM EN FRIVILLIG UPPFÖRANDEKOD FÖR INFORMATION VID BOSTADSLÅN Detta avtal har förhandlats fram mellan och antagits av europeiska konsumentorganisationer och europeiska föreningar av kreditinstitutioner

Läs mer

Stockholm den 3 september 2013

Stockholm den 3 september 2013 R-2013/0997 Stockholm den 3 september 2013 Till Finansinspektionen FI Dnr 11-5610 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 25 juni 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Förslag

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning ALLMÄNT.2 I FÖRESKRIFTER FÖR OMBUD (UPPHÄVTS).....2 1 Registrering av ombud (upphävts)... 2 2 Anmälan om utnyttjande av etableringsfriheten eller friheten att tillhandahålla tjänster(upphävts)...

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2010D0022 SV 16.05.2012 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 25 november 2010

Läs mer

EFR BIDRAGSAVTAL NR XXX. PROJEKTETS TITEL [FÖRKORTNING eller KORTFORM] STÖD TILL SPETSFORSKNING

EFR BIDRAGSAVTAL NR XXX. PROJEKTETS TITEL [FÖRKORTNING eller KORTFORM] STÖD TILL SPETSFORSKNING SJUNDE RAMPROGRAMMET EFR BIDRAGSAVTAL NR XXX PROJEKTETS TITEL [FÖRKORTNING eller KORTFORM] STÖD TILL SPETSFORSKNING [Europeiska gemenskapen] ( gemenskapen ), företrädd av [Europeiska gemenskapernas kommission

Läs mer

FÖRETRÄDARNA FÖR REGERINGARNA I EUROPEISKA GEMENSKAPENS MEDLEMSSTATER, FÖRSAMLADE I RÅDET, HAR ENATS OM FÖLJANDE

FÖRETRÄDARNA FÖR REGERINGARNA I EUROPEISKA GEMENSKAPENS MEDLEMSSTATER, FÖRSAMLADE I RÅDET, HAR ENATS OM FÖLJANDE INTERNT AVTAL MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, OM ÄNDRING AV DET INTERNA AVTALET AV DEN 18 SEPTEMBER 2000 OM ÅTGÄRDER OCH FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV AVS EG-PARTNERSKAPSAVTALET

Läs mer

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-22. Nya regler för elektroniska pengar

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-22. Nya regler för elektroniska pengar 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-22 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Nya regler för elektroniska pengar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om kassaregister m.m.; SFS 2007:592 Utkom från trycket den 27 juni 2007 utfärdad den 14 juni 2007. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Lagens tillämpningsområde

Läs mer

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Riktlinjer Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Datum: 13.08.2013 ESMA/2013/611 Innehåll I. Tillämpningsområde 3 II. Definitioner

Läs mer

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.6.2010 KOM(2010)293 slutlig 2010/0161 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om bemyndigande för Polen att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-04-14 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Investeringsfondsfrågor Enligt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om utgivning av elektroniska pengar; SFS 2002:149 Utkom från trycket den 16 april 2002 utfärdad den 4 april 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. 1 kap.

Läs mer

5161/05 if/ig/mm 1 DG C I

5161/05 if/ig/mm 1 DG C I EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 10 januari 2005 (21.1) (OR. en) 5161/05 Interinstitutionellt ärende: 2004/2001 (COD) COMPET 1 ETS 1 SOC 4 JUSTCIV 1 CODEC 5 NOT från: Rådets generalsekretariat till:

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer